ER D PU TSKAINS AVET A PU VID SVART H ER T T RYSKA
SNÖPIRATERNA SEGLAR VIDARE Den norrländska präriens gudinna ART PROFILE JARI SALO SISTA ORDET JUSSI OKSANEN
#6 2009 UTGÅVA 44 PRIS 55 KR N 55 NKR SF 6 EUR DK 45 DKR
INTERPRESS 0126-06 RETURVECKA 6
06 7
388012 605509
20 10 B Fi fro UR Ge nd m T t yo an ON you r ur y a SN fre O BE ne ut e LI ar ho W c EV e ri BO op s z y E t e A d IN o d B RD f th SN ea O l e ur S e W r t BO on on CA AR bu de TA D L IN rt al on er OG G .c . om
Turn on. Tune in. Tweak out.
A lifestyle available in both camber and rocker. More info on Danny Davis and Easy Livin’ at burton.com
Photos by Paul Dembski and Luke Mitrani.
Photos by Paul Dembski and Luke Mitrani.
Rider Service Europe 00800 287 866 13 (tollfree)
www.skateout.com dc@skateout.com
8 | TRANSITION 6 -09
Stockholmsnatten är hård, men Jonte Nilsson är än hårdare. Med rötterna i Luleås stålfabriker äter Jonte fyrkinkade stålkonstruktioner som kvällsmacka. Foto DANIEL Blom
TRANSITION 6 -09 | 9
WWW.FRONTFLIP.SE
INNEHÅLL
TRANSITION #6 -09 UTGÅVA 44
008 Drop-In 018 Ledare 020 Notiser 024 Skivrecensioner 026 Setup
028 Favorit 030 Saker & Ting 034 Tävla & Vinn 036 Frontline Railjam 040 Local Tour
56 Snöpiraterna seglar igen Piraterna seglar vidare med sitt senaste filmprojekt Jolly Roger och vi passar på att ta ett snack med Basti Balser som styr kajutan. Pirate Movie Productions har under åren växt till den största snowboardfilmsproducenten i Europa. Där de flesta väljer den breda vägen med lättsam ny teknik väljer Balsi & Co den smala vägen och ser sina filmer som genuina hantverk. Så hur har då arbetet med årets film sett ut och vad har vi att vänta oss av kommande produktioner? Basti och några av åkarna stillar vår nyfikenhet och ger oss fina smakprov på hur det ser ut när Piraterna letar guld.
44 Minishred
48 Marja Persson
En vilja att skapa saker för egen hand och sann åkglädje går ofta hand I hand. Det har blivit extra tydlig nu då många åkare roddar ihop sina egna små miniparker. Vi hakar på några av Sveriges bästa åkare på minishred av megakvalité.
Marja Persson lever troligtvis ett mer spännande liv än både mig och dig tillsammans, men hennes ödmjukhet har inte rubbats en millimeter sen hennes tidiga år på de norrländska bergen. Johan Jonsson tog ett snack med tjejen alla pratar om.
70 Putins Puder
98 Art Profile Jari Salo
Puderjunkies och skidfotografer från hela världen har länge valfärdat till skidorten Krasnaya Polyana i jakt på perfekta snöförhållanden. Transition vill inte vara sämre och tog reda på lite mer om Putins favoritskidort som har utsikt mot Svarta Havet.
Jari Salo är en av Finlands mest intressanta designers. Främst för att han varje år levererar grymma graphics åt Jussi Oksanen på Burton och Joni Mäkinen på Option. Bakom de cleana brädorna står en miljömedveten man med mycket på gång och mycket att dela med sig av.
16 | TRANSITION 6 -09
082 Galleri 096 Kultur 102 Kulturfascisten 104 Krönika 106 Navelskådning
108 Skröna 110 Sista ordet med Jussi Oksanen
TRANSITION 6 -09 | 17
Swartling & Bergström Media AB Att: TRANSITION Gyllenstiernsgatan 12 115 26 Stockholm
REDAKTION Chefredaktör / Ansvarig utgivare Anders Neuman - anders@transition.se 08-545 160 64 Art Director Tobias Andersson - tobbe@transition.se 08-545 160 72 Administration Fredrik Gunnarsson - fredrik@transition.se 08-545 160 78 Webbredaktör Viktor Skogqvist - viktor@transition.se 073-755 65 75 Fotografer Mattias Fredriksson - mattias@transition.se James Holm - james@transition.se Pelle Hybbinette - hybbinette@transition.se
Lyckliga är de okunniga De är inte alltid vad du tror, de här sporterna eller fritidsaktiviteterna eller vad de nu vill kallas. De saker som vi avhandlar här i Transition. Tyvärr rymmer det mycket annat än den glädje som fick oss att bli intresserade från första början. Det är lätt att glömma bort varför man egentligen håller på. Det spenderas mer tid bakom tangentbord där man tycker och funderar istället för att bege sig ut och göra det man pratar om.
tysta med en strävan att återigen nå rampljuset. Ibland växlar lyckan och pendeln svänger tillbaka men ofta sitter de kvar utspottade av maskineriet runt actionsport. Friheten att välja det man själv vill ställa upp på kan vara nog så viktigt som att ha tio nya vinterjackor inför säsongen. Det kan vara något att tänka på innan man byter sina tjänster mot en lön i form av stickers, brädor eller pengar.
I takt med att kunskapen om spelet bakom kulisserna ökar känner jag emellanåt att en del av glädjen försvinner. I en perfekt värld har den åkare med bäst trick naturligtvis den bästa filmdelen. Men det är inte alltid lätt att lära sig spelets regler när man siktar på att nå toppen. Lika snabbt som det går upp kan det gå ner när pendeln vänder och marknadsvärdet försvinner. Vänner och sponsorer försvinner allt eftersom och det finns många åkare som kan vittna om den bitterhet som infinner sig när man ständigt känner sig förbisedd. De jobbar på i det
COVER STORY
Skribenter Niklas Bergh - nicke@transition.se Magnus Gyllenberg - mange@transition.se Oscar Axhede - axhede@transition.se Simon Tjernström - tjernstrom@transition.se Tobias Barle - barle@transition.se Simon Stenborg - simon@transition.se Praktikant Eliot Jönsson
Medverkande
Anders Neuman | Chefredaktör
Daniel Blom, Erik Lundberg, Morgan Hall, Oscar d’Aubigne, Tobias Barle, Martin Hallberg, Johan Jonsson, Matt Georges, Jérôme Tanon, Karin Sundström, Blotto, Anna Karlström, Oskar Enander, Nils Svensson, Tero Repo, Simon Hastegård, Johan Wennerström, Peter Lundström, Kulturfascisten, Jonas Sandberg och Alexander Klun.
INFORMATION
Åre har alltid legat mig varmt om hjärtat då det är det berg där jag tillbringat större delar av min lediga vintertid. Tidigare hade vi ofta problem med tillstånd för shoots (då till exempel hoppen måste rivas dagen efter Jon-tävlingen, för att det tvunget ska övas portåkning just där), men det är skönt att se hur Åre nu satsar mer på sådana som oss. Just denna kväll drog vi mot Stendalen tillsammans med Jakob Wilhelmsson, Stefan Karlsson, Blaze Bramwell och ett gäng killar på två snowboards, någon som hette Olsson, ett par Harlaut med fler. Tre timmar spenderades till att dissekera denna kicker innan nattens intrång satte stop vid 22 tiden. Bilder från sessionen har prytt tidningsuppslag världen över. Tack Åre, vi kommer tillbaka!
Annonsförsäljning Alex Simonsson - alex@sb-media.se 08-545 160 61
Jakob Wilhelmson Backside 180 Japan Åre, Stendalen Foto Daniel Blom
TOPP fem Creedance
TECH Canon EOS-1D Mark III 1/640, ƒ5.6, ISO200, 70-200mm ƒ2,8
18 | TRANSITION 6 -09
Prenumeration Titeldata, Kundtjänst, 112 86 Stockholm 0770-457 137 / www.prenservice.se Frilansmaterial Du är välkommen att skicka in text och bilder, men kom ihåg att vi inte ansvarar för icke beställt material. Maila gärna innan du skickar något. Tryck Sörmlands Grafiska
01. Fortunate Son 02. Up Around the Bend 03. I Heard It Through The Grapevine 04. Have You Ever Seen The Rain 05. Wrote A Song For Everyone
CORE STREET G:a Brogatan 27
SNOW / SKATE / SURF
NOTISER
SNOWBOARD Anders Neuman | Skidor Simon Tjernström | SURF ERIK LUNDBERG Skateboard Viktor Skogqvist | Musik Fredrik Gunnarsson
Martina Larsson
Jacob Wester
Powdercover
SNOWBOARD
prischeck. Tobbes teamkompis på Nitro, Matte Nyberg slutade på en femteplats. Vi på Transitionredaktionen gratulerar.
och ett soundtrack från artister som Trainspotters, Dundertåget, Crystal Caravan och Academics. Premiär blir det i Umeå i mitten på december. Så håll utkik för mer info!
Stockholmssonen Jonathan Lindhe, som knep Best Trick på det kinkade railet på årets upplaga av Frontline Railjam, har hittat en ny hobby efter att träna bluntslides. Nämligen att välta oskyldiga tanter sena nätter på Stureplan. Om det är detta eller talangen för att åka snowboard på trappräcken som gjorde att Jonte hookat upp med DC Snowboards har vi ingen aning om, men har tar plats på det svenska teamet.
Matte Nyberg som i några år har varit kandidat till Sveriges längsta t-shirt rapporteras däremot ha gått ner ett par storlekar.
Niklas Mattsson knep en niondeplats på LG Winter Jam på Stockholms Stadion och har hookat upp med Ashbury Eyewear. Sedan i höstas finns även Capita, Session och Union på unge herr Mattssons sponsorlista, som dessutom har kört igång en blogg. Googla och du skall finna.
Shredkollektivet Appertiff har lanserat sin nya film Kär-Lek helt gratis på internet. Har du missat den bör du leta dig över till www.appertiff.com och klicka dig in vidare till Kär-Lek, som du både kan streama och ladda ner. Alltså finns det inga ursäkter att missa denna helhjärtade skapelse.
I Funäsdalen är parken öppen sedan i november. Headshaper Jonas Wilhelsson kommer att få lite hjälp av Jonte Nilsson under vintern för att se till att parken är en av de bästa i Sverige. Jonas och Jonte har dessutom en videoblogg på g. Man utlovar att det inte bara är Funäsdalen som kommer skildras utan allt i shredväg i herrarnas liv. Mer info dyker upp inom kort. Adam Granqvist har börjat åka för Signal Snowboards genom Stuntwood. Glöm inte bort ett besök på stundwood.se för de senaste uppdateringarna angående Sverigeteam och produkter. Ludwig Lejkner har utökat sin sponsorlista med Gravis Footwear och Cashwear Limited. Dessutom har han införskaffat lägenhet i Falun. Även Anton Bilare har börjat säsongen med några nya sponsorer, då han nu även representerar POW Gloves och Smith Optics. Anton har även gått upp ett stort antal storlekar på tröjor och bär utan tvekan bland de längsta plaggen i Snowboardsverige. Tobbe Karlsson tog hem en tredjeplats på TTR-tävlingen Nissan Stomp It i Modena, Italien. Tobbes trickpåse tycks sitta som en handske och då detta var ett fyrstjärnigt event bör han ha belönats med bra TTR-poäng och en fin
20 | TRANSITION 6 -09
Tandådalen var rekordtidiga då man redan i mitten av november öppna sin Big Air-arena. Något som kanske gör att alla snowboardgymnaisets elever är i toppform och får en grym start på parksäsongen.
Legenden Ronnie Andersson är tillbaka på brädan efter flera år av rehab på grund av ett rejält benbrott. Vi känner av Ronnies pepp hela vägen ner till människobyn och ser fram emot våra session med honom i vinter. Niklas ”Byssa” Byström peppar för fullt inför vintersäsongen. Vi pressläggningen för detta nummer berättar Byssa glatt om att han håller på att kitta ny kamera inför vinterns bloggande och dessutom kommer jobba som shaper i Bräckeparken för att se att till att den är i topptrim under hela säsongen. Ryktet säger att den isländska railmaffian med Gulli Gudmundsson, Eiki och Halldór Helgason kommer att medverka i Pirates nästa filmprojekt. Glöm inte bort att du kan hålla dig uppdaterad om vad bröderna sysslar med på bloggen www.helgasons.com, som filmaren Johannes Brenning uppdaterar kontinuerligt med nya roliga klipp under säsongen. Random Bastards har börjat klippa sin sjätte DVD 6X och en teaser finns ute på www.randombastards.tv. Åkare på snowboardsidan i år är Jocke Rasmussen, Erik Karlsson, Hans Åhlund, Eric Johansson med flera och på skateboardsidan är det bland annat Fredrik Warell, Niklas Thuresson, Erik Holmlund, Anton Kristola som medverkar. Filmen bjuder på åkning från hela världen
Brädgårn
Extra Evil har varit flitiga med signeringarna. Jonte Gadelius har nått spons av Forum, Four Square och Dragon, Byssa har kladdat på för Forum Snowboards och Special Blend Outerwear. Till sist har man plockat upp Martina Larsson på Forum, Special Blend, Dragon och Neff. Likt en katt med nio liv har Wäsabergen återuppstått till vintern. Grabbarna lyckades blidka sina finansiärer och kommer kunna leverera en park av toppklass igen i vinter. Junkyard kommer med snowboards till vintern, den första åkaren på det teamet blir Hans Åhlund. Även metalgudarna GWAR har släppt sina första snowboards. Ni kan ju lätt lista ut vilka som har coolast grafik.
Skidor Kim Boberg och hans vapendragare Lasse Nyhaugen kommer lägga ut webb-episoder under vinter som du kan hitta på lassenyhaugen.blogspot.com. Grabbarna lovar att servera en rejäl portion humor och grym åkning! Shred n’ Breakfast har man helt enkelt valt att kalla projektet. Firma Fredriksson/Windstedt har kammat hem sitt andra cover på Powder, något som de så klart är både stolta och nöjda med. Jacob Wester har förlängt sitt kontrakt med Oakley. Det ryktas även om ett samarbete med ett monstruöst läskföretag. The Book of Candide heter den svenske fotografen Christoffer Sjöströms första fotobok. I boken kan du följa den franske skidåkaren Candide Thovex genom Christoffers bilder. Han har fångat Candide under de flesta höjdpunkterna i hans karriär. Boken bjuder på fotografi av
Jussi Oksanen
Nya Semestergrafiker
Gustav Nilsson
värdsklass kombination med grym action. En bok varje skidåkare borde ha i sitt vardagsrum med andra ord.
med spänning på att de ska addera Johan Olofsson och JO Waldner för JO3 och JO4. Jon har även passat på att signa med Comviq.
lagom till julhandeln. Så istället för att leta efter en kopia på Pirate Bay kan du i år be tomten om ett stycke svensk filmhistoria under granen. Filmen hittar du på bland annat Ginza.
Kristoffer ”Piffen” Edwall bor i en husvagn och jobbar på klädlager i Oslo. Han är enligt uppgift nu så trött på kläder att han har börjat gått naken till jobbet, på jobbet, hem från jobbet och ute på stan och så vidare. Piffen har dessutom börjat köra för Tenson på ytterkläder, Nordica på skidor och Leki på stavar. Adam Falk har bytt storstadslivet mot en stuga i Funäsdalen som han kommer att ha som bas under vintern. Han har även gått och kittat upp sig med en ny HD-kamera och filmar i dagsläget för fullt till årets Winter Project. Lars Ilis har ledsnat lite på plugget och kommer att ta ett sabbatsår efter nyår för att kunna åka ännu mer skidor och filma till The Secondhands nästa projekt. Girlie Camps har teamat upp med K2 inför vintern och i år kan du hänga med dem i Sälen i början av mars. Låter som ett perfekt julklapsstips. I augusti skrev Jon Olsson att JO2 var på gång för hans gogglemärke Yniq. Han var dock väldigt hemlighetsfull och utlyste en tävling där man skulle gissa vad förkortningen står för. Ingen annan än snowboardåkaren Jussi Oksanen döljer sig bakom förkortningen. Nu väntar vi
När Henrik HarIaut besökte Sofiahemmets Idrottsklinik för en titthålsoperation upptäckte läkarna att menisken hängde mer eller mindre löst, så den var tvungen att sys fast på båda sidor. Det goda är att menisken blir starkare och bättre efter operationen, men det dåliga är att läktiden blir längre. Cirka 6 veckor i fixerat läge plus 4-6 veckor för rehabilitering. Hans mål är att bli frisk till X-Games i Tignes, Frankrike, 28-30 januari 2010 där Henrik är en av de inbjudna. Dock kunde han beskåda byggandet av hoppet vid LG Winter Jam på första parkett från sin sjuksäng. Det ryktas även om att Henrik har ett nytt videoprojekt på gång tillsammans med Phil Cassbon. Projketet går under namnet Blackout och ska visa grym skidåkning med ett flow likt Method Man och Redmans rim. Det låter lovande minst sagt.
Skateboard Michael Mögel Karlssons film Hälsningar Från Skogen hade premiär i våras och nu har den släppts på DVD,
Brädgårn i Borlänge har nya brödor på lager. Trots Owe Nilssons protester har ingen av brädorna everslick, men eventuellt dyker det upp till sommaren. Blue i Falkenberg kan stoltsera med en ny fräsch butik mitt i gallerian på Stortorget 1. Med en grym betongpark kommer goda affärsmöjligheter. Som ni kan läsa några stycken tidigare kommer Junkyard till vintern med egna snowboards. De har även egna skateboards. Shopbrädor verkar vara det nya blanka. Fotografen Christian Raae nöp hem framsidan på tyska Playboards Photoannual. Mannen på bilden var Fredrik Jonsson i en bild som du hittade i galleriet i andra utgåvan av Transition i år. Skateshop i Kristianstad har äntligen krälat sig upp ur den smutsiga gamla källaren på norr. Numera kan du inhandla din nästa planka av Gustav Nilsson på Östra Vallgatan 2 mitt i K-Town centrum. Norrbaggen Karsten Kleppan tog hem segern i Local Tour och bevisade återigen att fjordlax är en killer diet.
PROFFSBEGAGNAT Johan Jonsson har bekämpat sina lathetsdemoner, som är så vanliga bland oss I-landsbor, och ska nu göra ”något bra”. Detta ”bra”, kommer att äga rum på eftermiddagen den 12 december på Country Club i Åre, i form av en välgörenhetsmarknad. – Man kommer att kunna köpa proffsens lätt begagnade kläder till mycket bra priser och pengarna kommer att gå till välgörande ändamål. Jag kände att det skulle vara bra för samvetet och samtidigt kul att folk kan köpa ”jackan som Sverre körde isfallet i” eller ett par skidor som Sebastian Garhammer hoppat en gigantisk klippa på.
Just nu håller Johan på att välja ut de tre projekt som pengarna kommer att gå till. Köparna kommer även själva på plats kunna välja vart just deras pengar ska gå. Responsen har varit väldigt positiv och några av åkarna som redan givit klartecken till donation är: Henrik Windstedt, Kaj Zackrisson, Sverre Liliequist, Jana Lindqvist, Magnus Loo, Marja Persson, Emanuel Hedvall, Per Huss, Henrik Hedvall, Christian Björk, Per Huss, Tom-Oliver Hedvall och Jesper Guldbrand. Ni som vill fynda och samtidigt göra någonting bra, ska alltså ta er till Country i Åre den 12 december.
TRANSITION 6 -09 | 21
SNOW / SKATE / SURF
NOTISER
SNOWBOARD Anders Neuman | Skidor Simon Tjernström | SURF ERIK LUNDBERG Skateboard Viktor Skogqvist | Musik Fredrik Gunnarsson
Anton Bilare
Ian Brown?
Liam Gallagher?
SURF
erfarenhet av tillverkning av våtdräkter så har RipCurl nu en våtdräkt med värmeslingor så att ingen behöver frysa i lineup under svenska vinterstormarna.
Husproducenten släpper även The Journal Vol. III med Trainspotters, Eboi (RMH), Zacke med flera och Tare Lugnt #4 med Marc Tare Lugnt.
Hösten 2009 har levererat några av de mest perfekta svenska vågor som detta decennium har skådat. Från Norrland till Skåne har surfarna haft svårt att hålla tillbaks på bildbevis som får lokala genuina surfare att njuta av de blöta löven och den kylande höstvinden. Inte nog med det så är det mycket energi och talang i vattnet med svenska surfare som har ambition satsa på surfet hemma. Kul att det lönar sig. Sveriges insats i Surf-EM slutade med en total elfteplats av de 13 länder som deltog. Frankrike tog hem segern och Beligen lyckades komma sist. Freddie Meadows avancerade längst av det svenska landslaget och tog sig till kvartsfinal i den öppna herrklassen. Surfakademins 5 månaders visit i Biarritz är nu avklarad och nästa stopp blir Santa Teresa, Costa Rica mellan 22 december och 28 januari. RipCurl öppnar upp en konceptbutik i Göteborg lagom till höstkylan. RipCurl är ett av världens största surfmärken som grundades i Tourquay, Australien. Med 40 år
22 | TRANSITION 6 -09
Musik Hot Chip släpper ny platta i början av nästa år. One Life Stands blir gruppens fjärde skiva och släpps via Astralwerks 9 februari. Håll även utkik efter ett eventuellt samarbete med Will Oldham. Björk har skrivit en låt till nästa Muminfilm. Den halvt om halvt galna damen ska visst vara en riktig sucker för Mumintroll. Filmen släpps först i september 2010 så vill du höra Björk sjunga om Lilla My, Snusmumriken och Morran får du snällt vänta. Efter turné med bland andra Umeå Jazzfestival, Rookiefestivalen i Hultsfred samt promotion i Los Angeles och London har Umeårapparna Trainspotters börjat jobba på uppföljaren till The Grip Tape som släpptes i samarbete med Transition. The Yellow Tape kommer att föregå det kommande albumet som också är skateboardinfluerat.
Just när vi trodde att vi kanske skulle slippa höra mer om bröderna Gallagher och deras splittrade band, får vi nys om att Liam minsann ska fortsätta med Oasis. Dock under nytt namn och utan brodern Noel. I veckorna firade den svenska musiktidningen Sonic att man släppt hela 50 nummer. Under bra precis nio år har man levererat en tidning av absolut världsklass med djuplodande och intressanta artiklar. Vi lyfter på hatten och säger grattis! Ian Brown kommer till Sverige! Söndag 28 januari står han på Göta Källares scen i Stockholm. Vill ni se en livs levande legend så är det bara att masa sig dit. Som en del i pågående serien Archive Performance Series med legenden Neil Young släpps nu Dreamin’ Man Live -92. Här återupplivar han den 17 år gamla Harvest Moon med en serie intima, akustiska solokonserter. Det hela spelades in innan releasen av studioinspelningen. Vinylen släpps 13 januari.
RECENSIONER
MUSIK
Recensenter Fredrik Gunnarsson [FG], Morgan Hall [MH], Oscar d’Aubigne [OD] & Tobias Andersson [TA].
Fuck Buttons Tarot Sport ATP / Border
Ok, Tarot Sport är inte helt boxfresh, men jag tycker den bör uppmärksammas just på fall att någon missat den. Det här är duon från Bristols andra platta som följer upp den superhyllade debuten Street Horrrsing (ingen koppling till WeSCs gamla hästkampanj). Om du känner igen namnet på gruppen, men tror dig inte hört dem, kan det nog stämma väldigt väl. Jag tror nämligen att man skrivit om bandet på varje musikblogg åtminstone en gång i veckan de senaste tre åren. Kanske en överdrift, men du fattar, de är hypade som fan. Så hur låter det då tänker du kanske? Ja du, till att börja med är det instrumentalt, elektroniskt och väldigt svävande. En nypa Khonnor, ett stänk av The Field och en rejäl dos av hypnotiska, småpsykideliska beats. Ogillar du brusiga ljudmattor över produktionerna bör du däremot ta dig en funderare om Fuck Buttons är något för dig. Personligen så är jag väldigt förtjust i den här svårkatagoriserade musiken. Man kan kalla det vad man vill men sådan här musik är perfekt att lyssna på om man är i rörelse. Mer tåg än bil och mer promenad än cykel. Okej? [FG]
FÖR FANS AV The Legends, Khonnor och framför allt The Field.
Satan Takes A Holiday S/T I Made This / Bonnier Amigo
Jag har aldrig utgett mig för att vara någon expert på musik, även om jag med handen på hjärtat kan säga att jag har en hel del erfarenhet i ämnet. Med den här skivan i lurarna kan jag dock lugnt påstå att jag är ute på riktigt djupt vatten, eller på riktigt djup is som en god vän än gång krånglade ur sig. Den här genren, som jag inte ens kan sätta ett namn på, är för mig helt outforskad jaktmark och således är jag nog den som är sämst lämpad att recensera just den här skivan. Jag passar helt enkelt på att redan här be om ursäkt för det. Om jag ska likna Satan Takes A Holiday med något som är i närheten av vad jag lyssnar på skulle jag nog nämna Rocket From The Crypt, även om till och med jag hör att de är ljusår ifrån varandra på alla plan. Band som detta brukar faktiskt överleva på bättre liveframträdanden än skivinspelningar. Någonstans får jag känslan att det är precis så med Satan Takes A Holiday, inte för att jag kommer springa till närmsta livespelning för att ta reda på det. Tyvärr. [TA]
FÖR FANS AV Henry Fiat’s Open Sore och annat med drag i.
24 | TRANSITION 6 -09
Them Crooked Vultures S/T Sony BMG
Them Crooked Vultures är den senaste och definitivt mest spännande i raden av så kallade supergrupper som bildats på senare tid. Med Dave Grohl (Foo Fighters, Nirvana med flera), Joshua Homme (QOTSA, Kyuss med flera) och John Paul Jones (Led Zeppelin) lämnar den inte mycket mer att önska. Hommes känsla för att skapa originella ljudbilder har verkligen frodats i det här samarbetet. Hans gitarrspel överträffar sig självt med en aningen mer markant smak av blues utan att ha förlorat sitt något skruvade uttryck. Man kan höra att Homme har varit drivande i såväl låtskrivande som produktion. Sångmelodin i bland annat Gunman har en genial touch av Bowie och både lyriken och sången strålar överlag av en fullständigt berättigad överlägsenhet. Sen Queens of the Stone Age släppte Songs For The Deaf 2002 är vi många som väntat på ett fortsatt samarbete mellan Grohl och Homme, men det är nog inte många som hade vågat hoppas på att duon skulle få idka humhum med John Paul Jones. Hans insats i Zeppelin är närmst legendarisk även om han kanske inte fått samma cred som övriga medlemmar. Jones spelar helt enkelt som han vore gud och ger trion en aldrig förr upplevd substans. Under skivans gång briljerar han på ett flertal
Makthaverskan S/T Luxury / Border
instrument och upphör inte för en sekund att intressera. Dave Grohl är säkert en av de mest populära trummisarna i vår tid. Hans insats på den här skivan är inte helt oväntat felfri och låtar som bland annat New Fang och Scumbag Blues svänger så man kan tro att det är lögn. Det enda jag möjligtvis saknar på skivan är mer av Grohls sång; vid de få tillfällen hans sång kommer fram som i Mind Eraser, No Chaser skänker det ytterligare en dimension till supergruppen. Tillsammans skapar Them Crooked Vultures en explosiv armada rymmandes 13 slagskepp, som alla är redo för att ta över världen och rädda Rock n Roll. Resan från den charmigt dekadenta No One Loves Me & Neither Do I i söder, till den hypnotiserande Spinning in Daffodils i norr är utan tvekan en majestätisk upplevelse utöver det vanliga. Efter en veckas speltid i iPoden har jag fortfarande svårt för att bestämma mig för en favoritlåt. Plattan skakar dig från början till slut och med bara 43 dagar av året kvar kan man nästan, utan vidare, utse den till årtiondets skiva! [OD]
FÖR FANS AV Foo Fighters, Queens of the Stone Age & Led Zeppelin så klart.
Mattias Alkberg Nerverna
West Side Fabrication / Border
Ett av årets mest hajpade svenska band är här med debutalbumet med samma titel. Lite för tidigt i mina öron faktiskt. De lever inte upp till hypen. Influenserna hämtas framförallt i den brittiska postpunkeran. Det är desperat, schavigt, slarvigt och otajt i positiv mening och bitvis alldeles lysande. Låtarna har ett skevt driv som suger in en, men de knyter liksom inte ihop påsen. Desperationen blir lite tom och mållös och en del av låtarna känns inte färdiga. Som att det blev för bråttom att manifestera uppmärksamheten i form av en skiva. Halva plattan är genialisk, men resten är bara en del av en massa som blir svår att urskilja. Makthaverskan är ett ungt band och jag tror att de kommer tillbaka efter festivalerna nästa sommar med en mer komplett platta som blir deras genombrott. En makalös personlig sångerska som med eller utan band kommer att sätta sitt märke på Sveriges musikscen och ett bas-sound som är underbart sunkigt. Jag längtar efter att se dem live! De spelar garanterat på varenda svensk festival sommaren 2010. [MH]
Jag kan bli ruskigt nervös när jag recenserar en artist jag verkligen tycker om. Jag tycker att Mattias Alkberg är ett geni och således är jag nu nervös. Jag har väntat på att det ska komma någonting nytt från mannen som gav oss ett svenskt mästerverk i form av Ditt Hjärta Är En Stjärna. Nu är Nerverna på plats (hehe) och jag ska ärligt säga att den inte slog knock på mig från första början. Övertygad om Mattis storhet så har jag däremot lyssnat, lyssnat och lyssnat igen. Givetvis växer plattan. Den växer så det knakar. Ett ord som ploppade upp i min skalle är shoegazingrockabilly. Finns det ens? Nej jag kan slänga mig med fel ord, men det osar verkligen rockabilly med sann popsjäl. Självklart finns här fantastiska och raka poplåtar också. Som general i Bear Quartet, som alltid gjort som de vill, känns det inte ens konstigt att Nerverna låter som den gör. Texterna är som vanligt helt jävla otroliga. Det känns på riktigt och går rakt in i ryggmärgen. Blödare är en låt jag kommer att kunna lyssnas på till jordens undergång. Hur gör man ett geni rättvisa i text? Jag kanske borde fråga Mattias Alkberg... [FG]
FÖR FANS AV Siouxsie And The Banshees, tidiga The Cure och Commando M Pigg.
FÖR FANS AV En man som kan sätta ord på allt du tänker och Bear Quartet.
SETUP
Daniel Blom Foto Daniel Blom
26 | TRANSITION 6 -09
Goggles Airblaster Bonus Carlsson Jacka Volcom Variable Gore-tex Byxor Volcom Conditions Gore-tex Handskar Dakine Br채da Libtech Dark Series C2 Bindningar Union Boots Forum Kameror Nikon D3x, Hasselblad 201F Blixt Hensel Porty lithium 1200, Pocketwizard. Stativ Manfrotto V채skor Burton Butik Procenter.se
s park Din utmaning
ÅrE – En av värlDEnS
10 BäSTa SKiDorTEr enligt Condé nast Traveller.com, 2009
JanuariWEEKEnD i ÅrE Boende tors-sön inkl 3-dagars SkiPass 1345 SEK/vuxen Gäller vid 4 personer Boka på skistar.com
Favorit
Tobias Allanson Text Tobias Barle Foto Vincent Skoglund
Utan snus försmäkta vi på denna ö! Tommy och Annika imiterade fågelholkar inför Pippis bedrövade utrop men anade innerst inne hur kämpigt det måste vara att vara strandad och snuslös på en öde ö. En som vet precis hur genomhemskt det skulle vara är Tobias Allanson, skapande alltiallo och autistisk direktör al dente. Och för att han aldrig ska behöva försmäkta på någon ö så har han börjat göra sitt eget snus. Och det blir hur gott som helst. Och billigt. Men det är inte de sparade korvörena som gör det till Allansons favorit - det är att han gjort det själv som är själva grejen. Snuset har en egen historia, lever sitt eget lilla liv och gör att prillupplevelsen blir så mycket mer intensiv. Här bakar jag mitt snus helt själv och kryddar med portvin och te, hade det låtit om Ulf Lundell hade varit snusromantiker. Det var skatesnickarn Anton Touma - skelleftekillen bakom Skellskates - som fick Allanson att börja med det hemmagjorda snuset och efter det fanns ingen återvändo. Det fanns pengar att spara, bättre smaker att uppleva och livsvisdom att få i sig inbakat i det egna snuset. Ska man göra något själv så ska man göra det med inlevelse och kärlek annars blir det inte hälften så bra.
28 | TRANSITION 6 -09
Nu kanske du tycker att morgonprillan till kaffet redan smakar magiskt - men du man ju bara tänka vilken nikotinös upplevelse du får, om du du själv stått och bakat och fipplat med råtobaken, saltet och bikarbonatet och väntat i ungefär ett och ett halvt dygn på att få plocka ut pannan ur ugnen och till sist får gömma prisen under läppen. Salighet! Kom ihåg att en person som tar sitt snusande på allvar, styr upp sin egen snusdosa, kanske i snidat trä med en uggla på, som får ligga i kylen och låta sitt innanmäte stå till sig med stil. Inget pappskräp här inte! Ett varningens ord: det kan lukta närsynt apa när man gör sitt eget snus, men det löser du med ett hemmagjort vattenlås. Svårare än så är det inte. Sluta alltså genast tänka att det finns saker som du inte kan göra. Du kan göra vad som helst. Till och med eget snus. Kort paus för snustrivia: Det är nästan bara i Sverige och Norge som man snusar som vi gör. I resten av världen så tuggar man eller sniffar i sig det. Snuff som luktsnuset också heter, blev det nya svarta i Frankrike på 1650-talet, då en skön ung man som hette Jean Nicot (ja, det heter nikotin efter honom) räddade det franska hovets mentala
hälsa. Drottningen hade nämligen en satans huvudvärk och gjorde livet surt för alla undersåtar i Frankernas rike. Monsieur Nicot, som var ambassadör i Portugal och minsann lärt sig ett och annat om medicinska växter, langade vid ett tillfälle fram en näve krossade tobaksblad och sa åt drottningen att snorta loss. Och vips så var hennes huvudvärk borta och den franska överklassen hade hittat ett nytt favoritnjutningsmedel. Härifrån kommer uttrycket Fint som snus. Fram tills 1789 var det sjukt populärt, men när arbetarna tröttnade på att snobbarna i adeln inte delade med sig av gräddbakelserna och faktiskt högg huvudet av dem, så tappade snuset helt sin ställning bland fransmännen. Quelle surprise! Tillbaka till vår huvudperson. Det går inte att bli mer DIY än snusmumriken Allanson. Han gör nästan allting själv för det blir så mycket bättre och roligare då. Hans galna designs och foton sticker alltid ut. Att han har haft sjukt roligt när han jobbat lyser igenom hur starkt som helst. Titta i tidningen Modart, allanson.se eller varför inte leta upp något av hans alster i den du håller i nu så förstår du att Tobbe är svårt unik. Precis som hans eget snus.
CheCk oakley.Com/taC for the latest update on the 2010 arCtiC Challenge and see terje haakonsen live at the taC
Oakley Icon Ltd.: (+41) 448296100, www.oakley.com
1. Von Zipper Feenom 1799 kr, 2. Burton TWC 2499 kr, 3. WeSC 59Fifty Overlay 500 kr, 4. Lifetime Marunouchi 999 kr, 5. Nixon Nomadic 1149 kr, 6. Smith Fuse 1500 kr, 7. Ipath Grasshopper 999 kr.
Saker & Ting
I Fokus
1
2
3
4
5
6
7
30 | TRANSITION 6 -09
1. Burton Day Hiker 699 kr, 2. Smith Maze 1200 kr, 3. Sweet Statement 350 kr, 4. Anon Majestic 899 kr, 5. Nikita Symphony 2899 kr, 6. WeSC Bongo 700 kr, 7. Sweet Dissident 2750 kr.
1
2 3
4
5
6
7
TRANSITION 6 -09 | 31
1. Dragon Rogue / Skullcandy Co-op 1899 kr, 2. Smith Fuse 1500 kr, 3. Ipath Ree 899 kr, 4. Dragon Trip Out 399 kr, 5. DC Linear 10 5K 3899 kr, 6. WeSC Oboe 500 kr, 7. Nixon Time Teller P 799 kr.
Saker & Ting
I Fokus
1 2
4
3 5
6
7
32 | TRANSITION 6 -09
CONFETTI
Foto: mikaelpilstrand.com, Åkare: Felix Engström, Var: Kläppen Snowpark redline Salomon Team Shoot 2009
Kläppen Snowpark 2010 I år blir det en ny blueline under stolliften med mediumlätta table tops, boxar och några “surprises”. Givetvis finns fortfarande blackline och redline, men med helt ny design. Pipen shapas två gånger i veckan och det är vi ensamma om i Sverige. Ses i Kläppen.
Gratis är Gott
Tävla och Vinn Delta i tävlingarna på Transition.se
Liftkort till Kläppen Kläppen har inte bara fixat årets snowboardpark. De har även hjärta nog att tävla ut fem stycken personliga 3-dagarskort så att du får chansen att pröva på den själv! Det är alltså ingen tvekan om att Kläppen är rätt ställe för dig. Svara bara på i vilka samarbetspartners som är inblandade i parken och motivera varför just du ska vinna!
Handskar från Kombi
Pjäxor från Dalbello
Dunjacka från Bergans
Är du rädd om dina pianofingrar, men sugen på att rippa i vinter? Lugn! Kombi serverar dig en chans att vinna ett av tre par PK Hunder-handskar. Svara bara på hur många fingrar ovan nämnda ripper har och motivera varför du ska vinna.
Vill du vara som Jacob Wester? Eller åtminstone ha samma pjäxor? Dalbello ger dig nu möjligheten till det! För att kunna sko dig med ett par Krypton Il Moro T svarar du bara på från vilket land märket kommer och motiverar varför just du ska vinna!
Har du någonsin sett en norbagge frysa? Det har inte vi och det kan vara tack vare Bergans. Nu har du chansen att hålla dig varm i vinter med en Dyna Down-jacka. Svara bara på vilket år Bergans grundades och motivera varför just du ska vinna!
34 | TRANSITION 6 -09
Photo: Fredrik Schenholm
VID FRONTLINJEN Text Fredrik Gunnarsson Foto James Holm
Frontline Railjam, vår trogne vän i höstmörkret. Lördagen den 10 oktober fick vi göra ett avbrott i våra höstdepressioner för att återigen få njuta av railåkning på världsnivå. Givetvis var det trappen vid Sergelstorg i Stockholm som fick agera skådespelsplats för tävlingen som blivit en tradition. 24 inbjudna åkare från hela världen infann sig i hopp om att få visa publik och domare att just de var av det rätta virket samt att få med sig lite kosing hem. Och publik att visa upp sig för fanns det gott om! Frontline Railjam är för många en av de absoluta höjdpunkterna som hösten erbjuder och ett perfekt startskott på säsongen. Efter två stycken 40 minuters-heat gick fem åkare i varje heat vidare till final. Åkningen det bjöds på är någonting som måste upplevas på plats. De här grabbarna gör ständigt nya trick som enligt fysikens lagar och människans förstånd inte borde vara möjligt att göra. Likt förbannat så händer det framför ögonen på en. Har du missat den här tävlingen måste du bara boka upp den inför nästa år. Prispotten på 5000 Euros styckades upp och Kareem delade som vanligt ut pengar till den åkare som utmärkte
36 | TRANSITION 6 -09
sig väl. Smack i handen bara! Eiki Helgason som för övrigt vann Best Trick på Downrailen, bjöd bland annat på en rätt vansinnig Cab 360 till Switch Nosepress 180 ut. På dubbelkinken var det Jonathan Lindhe som var bäst. Eller vad sägs om en Frontside Blunt Gap 450 ut? Halldor Helgason var ändå den åkare som utmärkte sig mest och gick hem med titeln Best Rider. Halldor drog några riktigt sjuka grejer där en Fakie Hardways Backside 180 to Switch 5050 Cab 360 ut var grädden på moset! Efter ett legendariskt event följer alltid en legendarisk fest. I år körde man efterfesten på Münchenbryggeriet dit galet mycket folk hade letat sig. Dels för att fukta strupen och dansa men troligtvis också för att planera inför nästa års Frontline Railjam!
RESULTAT Overall Winner Halldór Helgason Best Trick Down Rail Eiki Helgason Best Trick Double Kink Jonathan Lindhe
Att vara snowboardåkare och ha en blogg är ungefär som att vara musiker och ha en MySpace-sida. De ser oftast ut som skit, men det fyller trots allt sitt syfte. Eiki Helgason har tillsammans med brorsan en av de bättre bloggarna. Köra rails kan han också, men det visste ni redan.
TRANSITION 6 -09 | 37
Det är inte varje dag det står uppdukat med finfina rails på Sergels Torg. Nicky Wieveg la gitarren på hyllan för en stund och tog tillfället i akt. Frontside Blunt Backside 180 Out med mer stil än Sofi Fahrman vägar drömma om.
38 | TRANSITION 6 -09
Karsten Kleppen plockade hem hela tävlingen, bland annat med en väl utförd Nollie Kickflip.
BOARDSTORE LOCAL TOUR FINALBILDER
Resultat Senior 1. Karsten Kleppan 2. Herman Stene 3. Josef Scott Jatta Resultat Junior 1. Erik Nylander 2. Daniel Anvell 3. Emil Johansson
FOTO MARTIN HALLBERG
Abbe Nyberg popade up de gula hjulen i en läcker Onefoot Backside Ollie.
40 | TRANSITION 6 -09
Fernando Bramsmark visade vart skåpet skulle stå. Frontside Stalefish.
Eddie Lindquist var p책 plats och sm채llde bland annat av en klockren Transfer Tailslide.
TRANSITION 6 -09 | 41
Josef Scott Jatta. Hardflip Frontside Revert.
Ingen gör det som Chris Åström. Frontside Nosebone.
42 | TRANSITION 6 -09
Fernando Bramsmark har full koll på läget. Frontside Feeble.
INTEGRATE PERFORMANCE & STYLE NEON SYNTH PHENOM GOGGLE & MAZE HELMET SHAYNE POSPISIL
smithoptics.com
Kalle Ohlson kollar landningen och planerar farten i den monstruösa arenan uppe på Riksskidstadion i Falun.
miniSHRED Vi pratar gärna om åkglädje i den här tidningen, kanske lite för mycket ibland. Men det är svårt att använda något annat uttryck när man ser aktiviteten i snöhögarna på baksidan av ishallarna runtom i Sverige. Jag har själv varit där när jag var yngre och skottat tonvis med snö på höstarna. Lärt mig nya trick och diskuterat i timmar med mina kompisar om hur man ska tweaka Stalefish som Juha Tenkku i TB5. Idag är det nog inte många som kommer ihåg den finske stilkungen, men under några vintrar i mitten av nittiotalet var han vår stora idol. Att kunna göra Stalefish som han, det var stort och alla de timmarna vi nötte i snöhögarna gav resultat minns jag. Vi tränade inför vintern utan att för den skull använda oss av det uttrycket. När jag mötte upp Kalle Ohlson och Jesper Guldbrand vid de lortiga snöhögarna uppe på Riksskidstadion i Falun kände jag suget komma igen. Här fanns en minipark som med lätthet skulle bjuda på en minnesvärd session. Kanske kunde vi önskat oss något annat väder än snålblåst
44 | TRANSITION 6 -09
TEXT & FOTO ANDERS NEUMAN
men det gick ändå att shredda. Strålkastarnas sken gav snöhögen en guldgul yta som skimrade i ljuset. Kalle berättade att han lagt många timmar i miniparken för att klura ut nya combos på spinen de senaste dagarna.
var att vänta innan vi kunde spela nere på planen igen. Som tur är har vi helljuset på två bilar till hjälp så vår session kan fortsätta en stund till. Vi kör några fler trick innan Kalle avslutar med en slapp Frontside Ollie.
På plats i parken fanns det även en riktig box, en liten quarterpipe och några mindre räcken. Allt som behövdes för att tjuvstarta säsongen utan att spendera tusentals kronor på att resa till en glaciär. Vaktmästarna från ishallen hade varit väldigt hjälpsamma i år och lassat av snö där åkarna pekat ut. Själv minns jag att vaktmästarna starkt ifrågasatte lämpligheten i att bygga hopp av lastpallar i deras snöhögar. Det är tur att tiderna förändras.
Trots duggregnet känns det nästan som att vintern har kommit igång. Några dagar senare parkerar jag bakom Spånga ishall och vid en grå snöhög turas Jonathan Linde och Leo Crawford om att skotta ihop upphoppet framför ett bastant rail. Här har de hängt ut flera kvällar under hösten och vaktmästarna har hjälpt dem genom ta fram traktorn för att pusha snön rätt. Antagligen är det roligare att åka traktor än att köra ismaskin. Vad som än är skälet till hjälpsamheten är det grymt att de hjälper till. Några minuter efter att vi skottat färdigt ansluter Kareem El Rafie till vårt crew och Stockholms railbataljon är komplett. Under några få minuter letar sig nästan solljuset genom höstdiset innan mörkret tar över. Innan vi avslutar vår session får Leo agera mänskligt rail åt Kareem. Två Frontside Boardslides senare plockar jag ihop mina fotoprylar. Vintersäsongen är verkligen på gång.
Jesper och Kalle droppade in några gånger och återigen känner jag hur sugen jag är på att åka. Det ser så sjukt kul ut trots att hela parken ryms på en yta lika stor som ett normalstort garage. Lagom till att vi börjat plåta slocknar ljuset i strålkastarna. Än en gång får jag en flashback från när jag var liten. Att ljuset vid hockeyplanen försvann innebar att det var dags att gå hem och att en ny skoldag
Leo Crawford smäller av försäsongens fetaste Nosepress.
TRANSITION 6 -09 | 45
ExciteBike Light, snowboard style. Planera det själv, bygg det själv och rippa det själv. Jesper Guldbrand sätter ner näven för DIY.
Kalle Ohlson visar att han behärskar alla sorters berg, även de allra minsta. Som han till och med byggt själv.
46 | TRANSITION 6 -09
”Jag klarar mig med lite hjälp från min vänner” har det sjungits på fler trubadurkvällar än någon människa kan räkna till. Kareem El Rafie får lite hjälp på traven av Leo Crawford.
TRANSITION 6 -09 | 47
48 | TRANSITION 6 -09
Den norrländska präriens gudinna TEXT Johan Jonsson FOTO Mattias Fredriksson
Om man går efter Freeride World Tours rankingsystem, då är Marja Persson näst bäst i världen på att åka skidor. Det är ganska bra det. Klart damen ska ha en intervju.
TRANSITION 6 -09 | 49
God. Marja Persson är god. Ibland är hon hård, så klart. Det måste man vara ibland. Men så länge man kan kombinera det med god, så är det ju en bra egenskap. ”Vad är det här glorifiering? Var är de smaskiga detaljerna och pinsamma fylleanekdoterna?” Ingen glorifiering här inte, jag bara säger som det är. Och Marja har, även om alla kanske inte tror det, gått den långa och hårda vägen till den überposition hon nu befinner sig i. Ja, Marja. Hur började det egentligen? Med den här friåkningen? – Jag gjorde min första säsong 1999 och då åkte jag puder för första gången. Året efter hade jag sparat pengar i ett år för att kunna åka till Nya Zeeland och hälsa på vänner och åka skidor. Samma år blev jag övertalad att vara med i Nya Zeeländska mästerskapen i friåkning. Jag hade aldrig sett en tävling, tyckte det verkade kul. Så jag ställde upp med telisar i alpinklassen och vann. Blev du proffs på en gång då? – Ha ha! Nej du, det tog fyra år till innan jag gick runt på skidåkningen. Hur försörjde du dig under säsongen då? – Lite allt möjligt. En säsong jobbade jag på ett mögligt, tvåstjärnigt hotell i Verbier, en säsong för mat- och husrum på Nya Zeeland, en säsong som kuchenhilfe i Lech och en säsong som diskare i St Anton. Diskjobbet gav dock 400 € i månaden, så där sade jag upp mig samma dag som jag vann 700 € på en tävling i Les Arcs. Ha ha! Portar ja. Du är ett av få proffs som inte har en bakgrund inom alpinåkningen. Men tror du det är en myt att det är så mycket bättre att ha åkt alpint innan? – Ja... Nej... Det är väl klart att det är en fördel och bra för tekniken att ha kört puckel eller alpint innan. Men jag tror kanske att jag hade ledsnat ur om jag hållit på med det när jag var barn och kanske aldrig ens gjort en säsong. Det viktigaste är att man inte ska tro att det hindrar en i sin friåkning, om man inte åkt alpint innan. Det handlar ju mer om att åka mycket skidor. Även om en alpin bakgrund är bra, är det ju ingen garanti för att bli en bra friåkare. Förra hösten skrev jag och Marja på för samma klädsponsor. Sedan dess har vi rest ganska mycket tillsammans. Den första positiva sidan jag verkligen lade märke till, var avsaknaden av skitsnack. Marja är otroligt sparsam med att prata negativt om någon annan, vare sig hon känner personen eller inte. – Det är inte så att jag är en helig människa, som aldrig sagt något ont om någon annan. Men jag har som riktlinje, att om man inte kan säga det till personen i fråga öga mot öga, så ska man inte säga det alls. Det försöker jag följa så gott det går. När ska du börja jibba? – Jag försökte för några år sedan och var med på GAPs sommarcamp, men när jag bröt ryggen 2005 hamnade allt som hade med hårda landningar att göra på is. Men det var ju roligt att jibba! Det bästa var att Voicheck (lokal GAP-förmåga) alltid kom och tröstade med sin plunta med hembränt efter att man kraschat. Vid det här laget vet nog inte Marja att jag kommer tvinga med henne på ett parkshoot i Kläppen i vår. Jag förväntar mig kanske inte några dubbelcorkar, men lite kärringjib kommer jag kräva.
– Ha ha, ja faktiskt. När man rest non stop, känner att en förkylning eller flunsa knackar på dörren och man är på väg på en tiodagars resa, som följs av en veckas resa, som följs av två tävlingar, då vet man att man borde sakta ner för att inte krascha totalt. Men det är svårt att tacka nej till roliga och bra grejer... Hur ska man förklara det här för någon som tror att professionella skidåkare bara bränner runt och glassar? – Vi reser ju visserligen bara runt och glassar, men när kroppen inte får någon chans att vila, då kraschar den någon gång. Fasen, även folk med kontorsjobb blir ju förkylda och sjuka. I somras var du engagerad i en expedition i Peru. Berätta. – Det var en resa för att hjälpa mindre lyckligt lottade. Vi betalade allt själva och skänkte sponsorpengarna till två projekt som hjälper gatubarn i Peru. Detta, i kombination med våra kontakter i media, gjorde att Summits4kids skapades. Det finns oändliga möjligheter att fortsätta på denna mall, även i andra delar av världen och vi hoppas verkligen att fler friåkare gör det. Vi är en privilegierad skara och det är inte ett dugg konstigt att vi ger lite tillbaka. Bra gjort! Du, man har ju hört talas om folk som går sängvägen för att få kontrakt, men du gick sängvägen ur ett kontrakt. (Marja träffade sin karl Black (världens tuffaste namn) när han var team manager hos hennes skidsponsor, och det passade ju inte så bra). Är inte det ganska kul? – Ha ha! Jo, det kanske det är. Blir väl inte riktigt lika roligt om man berättar varför jag egentligen bytte. Så vi kan säga att jag gick sängvägen ur ett kontrakt då. Är Black bättre än dig på att åka skidor? – Nej. Många vill att halfpipe på skidor ska bli ny OS-gren. Hör ”vi” hemma där? – Jag tycker definitivt att det vore bra för OS. Men hela OS-apparaten är ju lite otymplig, så det kanske kommer med när det inte är populärt bland utövarna längre... I så fall kanske det blir OS i Big Mountain också då? Det är ju garanterat fler som håller på med det än konstsim... – Big Mountain tror jag aldrig kommer bli en OS-gren och det känns väl ändå ganska bra? Om du kommer tvåa i FWT i vinter igen, kommer du att vara nöjd med det då? – Det får du fråga mig efteråt! Vem/vilka åker du helst med? – Folk som är positiva och inte surar och tycker att det är roligt att pusha sig själv och andra. Utvecklingen på puderskidor har exploderat de senaste åren. Vad tror du kommer hända härnäst? – Svårt det där. Trenden har länge varit att göra skidorna mer och mer lättåkta, så det fortsätter nog åt det hållet. Om två år tror jag till exempel att alla märken har en rockerskida.
Om du skulle ha med ett helt valfritt tricktips i nästa nummer av Transition, vad skulle det i så fall vara? – Granny’s muff grab.
Om du skulle gå i strejk idag, vad skulle det i så fall vara för? – Jag HATAR våld. Våld föder bara mer våld. Krig är värdelöst. Så jag antar att jag skulle kunna strejka i den andan.
Ingen följdfråga på den... Har du varit på väg att bli utbränd på jobbet någon gång?
Vad har du i ryggsäcken en vanlig filmdag? – Thermos med choklaaa och filt för mysigt fiiika...
50 | TRANSITION 6 -09
Marja Persson är en av Sveriges flitigaste professionella skidåkare med extremt många dagar på snö varje år. I vintras startade säsongen tidigt i Alperna nära hennes hem i tyska Garmisch, men över Lucia-helgen åkte Marja hem till Jämtland och gjorde då en avstickare till Meråker i Norge för att göra den här vänstersvängen.
TRANSITION 6 -09 | 51
52 | TRANSITION 6 -09
Jag var med i en MTV-show, som var sponsrad av min dåvarande klädsponsor, där jag skulle hänga en helg med fem snowboardåkare. De var franska och tyckte de var the shit, fastän ingen i Sverige någonsin hört talas om dem. Det är inget jag skulle göra om.
Nej då. Spade, sond, extra goggles, extra vantar, en lätt dunjacka utifall, Powerbar, vatten eller te i flaska eller termos, solskyddsfaktor, extra skidkardborre om, eller snarare när, man ska hika och snorpapper.
– En tripp till Alaska, filma med Free Radicals, vara med på FWT, åka på roadtrip i Schweden och åka tillbaka till Sydamerika i sommar för att göra ett Summits4kids i Ecuador.
Idag tittade jag på resultatet från någon stadstävling på en byggnadsställning och av tio i finalen gjorde åtta dubbelcorkar. Vart är skidåkningen på väg? – Fler utövare av varje friåkningssport och färre av typen ”carvingfamilj från Österrike”.
Vad får dig att gå upp sex på morgonen med ett leende på läpparna? – Inget. Jag är ganska morgontrött...
Du är sponsrad av ett jättelitet skidmärke, ett jättestort klädmärke och ett stort bilföretag. Vad är för- och nackdelarna? – Fördelar med litet märke: Korta beslutsvägar, tight grupp och folk som verkligen brinner för märket ut i tånaglarna. Mycket mental support och mer en kompiskänsla i jobbet man gör tillsammans. Fördelar med ett stort märke: Större chans till support för eventuella expeditioner, resor eller andra projekt. Otroligt urval av produkter som är vältestade. Större spann i vad man skulle kunna engagera sig i för produktutveckling. Vad gjorde du i början av din karriär som du aldrig skulle göra nu? – Jag var med i en MTV-show, som var sponsrad av min dåvarande klädsponsor, där jag skulle hänga en helg med fem snowboardåkare. De var franska och tyckte de var the shit, fastän ingen i Sverige någonsin hört talas om dem. Det är inget jag skulle göra om. Hur bra är de svenska friåkarna om man jämför med nordamerikanska och europeiska? – Hur bra som helst. Kolla bara på hur många som bor i Sverige och sen hur många som är med i FWT. Kolla sedan hur bra det går för oss. Jämför med de stora länderna med stora berg. Sveriges fostrande snöförhållanden gör susen! Är det gött eller jobbigt att din syster Anna är gift med Bergman (Free Radicals huvudfilmare) som är den person du jobbar mest med under vintrarna? – Det är både och fast mest gött. Det är bara jobbigt när jag bråkar med min syster, men så är det väl alltid med syskon kanske. Det är ju å andra sidan gött att få bråka lite också.
En vecka efter bilden på förra uppslaget befann sig Marja i Alperna igen och lyckades prickade in ett par fina dagar i schweiziska St Moritz. Här kör hon ett skönt åk i området Corviglia med byn Diavolezza i bakgrunden.
Du kombinerar tävlingar med fotande och filmande, men vad gör du helst? – Jag tycker att det är en bra kombination att göra alla tre! Filma tycker jag oftast är roligast, men det är ju jäkligt kul att tävla när det går bra. Och jäkligt kul att fota när bilden blir fin och det funkar bra med fotografen. Men man blir fortast less på att fota. Bästa kombinationen är att göra det samtidigt som man filmar. Gösta Fries är en jäkel på att få till otroliga bilder, fastän man bara fokuserar på sitt filmåk och inte ens tänker på att han är där. Jag antar att jag borde fråga vad dina planer för vintern är. Nå?
Ska du verkligen bo i Tyskland hela livet (Marja bor med sin karl i Garmisch)? – Nej, fy fan. Jag vill bo i Östersund. Ha ha! Tänkte fråga något om skador också, men det finns väl roligare saker att prata om? – Ja. Du får hälsa! – Jag vill hälsa till de som gått bort och inte finns med oss mer. Finns Transition i himlen tror du? Vadå? Det är klart den finns! Nu vet jag att du har ett par roliga resminnen på lager. Kan du dra något som avslutning? – För några år sedan var jag i Ushuaia i Argentina. En dag ringde en kompis till mig från Bariloche och sade åt mig att komma dit för att provfilma för ett stuntjobb. Först pajade vår bil så att vi var tvungna att ta bussen tillbaka. En liten nätt resa på två dagar, men väl där gjorde jag provfilmningen för reklamsnutten och fick jobbet. Hade inte en aning vad det var för, men de färgade håret, satte på mig sjukt tighta kläder, betalade bra och bad mig hoppa en liten klippa. Det stod typ 50 personer runt omkring och höll i speglar och drack choklad, medan jag hoppade klippan utan mössa och med skidor som de målat gula under. Gled inte så bra... Det drog ut lite på tiden, vilket ledde till att de bokade in mig i en femstjärnig lyxsvit i Buenos Aires och sedan flög hem mig i första klass till White Trash-premiären i Göteborg. Efteråt fick jag veta att det var Picabo Street jag hade dubblat för, som bara borde kunnat åka själv. Kul med kontraster... (För yngre läsare: Picabo Street var Pernilla Wibergs ärkerival på 90-talet och har bland annat OS-medaljer i Super G och Störtlopp). – En annan gång, när jag var i Gulmarg med Free Radicals, så svor vår servitör på perfekt svenska. Jag frågade var han hade lärt sig vårt språk så bra. Med indisk Apu-ton sade han: ”Workin in NCC powerplant faiv yiers.” Då skämtade jag och sa att han måste känna min granne Alf Nilsson från Aspåsnäset (ett ställe där det bor 200 personer) som också har jobbat där. ”Yeeezzz! Wan dawter, wan sun.” plus att han visste vad han jobbade med. En annan snubbe, Yassin, min idol, frågade om någon i min familj har varit i Indien. Jag svarade att min Pappa var här och försökte lära folk köra snöskotrar. ”Yeeeezzz! 1986 in Ladakh... Other side of vally, tri hours away.” svarade han då... Sedan dess tar jag förgivet att alla jag träffar känner någon som jag känner.
TRANSITION 6 -09 | 53
10 minuter från den här platsen kunde man den här dagen finna en annan svensk tjej med efternamnet Pärsson. Anja och de andra tjejerna i den alpina världscup-cirkusen tävlade i fartgrenarna i St Moritz när vi var på plats. Marja höll ut den här dagen längre än Anja, vilket resulterade i den här flippade bilden.
5 saker du vill göra det närmsta året? – Heliskiing i Alaska. – Avsluta första delen av mina ekonomistudier. – Vinna FWT. – Genomföra ett Summits4kids i Ecuador. – Få en bra part i Free Radicals.
5 jobb du inte kan tänka dig att ha efter skidåkningen? – Frisörska. – Parfymförsäljare. – Rörmokare. – Elektriker. – Legosoldat.
5 resmål att besöka innan du skaffar rullator? – Alaska. – Tibet. – Nepal. – Afrika (kanske Kilimanjaro). – Pakistan.
5 bästa sakerna med att vara professionell skidåkare? – Snön. – Adrenalinet. – Folket. – Resorna. – Jobba med det man älskar.
5 skidåkare? Svårt... Äh, fan, jag gillar alla som har kul när de åker. Men jag kan säga så här: Jag ÄLSKAR när folk har en egen, lekfull stil och ser ut att ha roligt när de åker. Uppenbara exempel är Kaj, Sverre, Mosse (Emanuel Hedvall), Bruno Compagnet och Seb Michaud. Finns ju tjejer också. Gillar att åka med Jeanette, för hon tycker att två cm puder på blåis ”är så jäälaaa fett”. Gött med lättroade gamla alpinrävar.
5 sämsta sakerna med att vara professionell skidåkare? Med risk för att lista lyxproblem: – Att träffa pojkvännen extremt lite under säsongen (totalt tre veckor från mitten av januari till mitten av maj). – Att inte ha råd att bli sjuk. – Flygresor med massa sjuka passagerare. – Folk som är proffs, men ändå beter sig som idioter och tycker att de förtjänar mer, fastän de har det hur bra som helst. – Skador.
5 jobb du kan tänka dig att ha efter skidåkningen? – Psykolog. – Någonting inom skidindustrin (kombinera ekonomiutbildningen med erfarenheterna man har). – Röja skog. – Eventnisse. – Hästbonde.
54 | TRANSITION 6 -09
– 5 godaste dryckerna? – Vin. – Öl. – Vatten. – Kaffe. – Apfelshorle.
5 godaste maträtterna? – Löjromstoast med avokado. – Grillad fisk. – Älgfilé med svampsås, ugnsstekta grönsaker och blaukraut. – Hummer. – Min pojkväns spaghetti bolognese. 5 bästa skidorterna? – Det ska du skita i. 5 ord som beskriver dig? – Ärlig. – Töntig. – Lugn. – Jordnära. – Lättroad. 5 ord som inte beskriver dig? – Oärlig. – Ytlig. – Svår. – Storbröstad. – Elak.
Marjas Sponsorer The North Face, Nissan, Black Crows, Adidas Eyewear, Garmont, KASK Helmets, POC Body Armour, Marker, Powerbar & Garmisch-Partenkirchen.
&QJ@AN 1PEJ= 2KI 5
H=O # ,EGH=O ) .) 0A>A?G= @=I -O?=N (KJ - ,EG
I ?KI PO ?K NPO LKN OLK >EO I>E
G SSS GKI>ECHKRAO OA SSS GK
Clément Maillet filmar Jocki Koeffler i något som kan liknas vid Följa John i pudret. En normal arbetsdag under piraternas filmande. FOTO Jérôme Tanon
56 | TRANSITION 6 -09
SNÖPIRATERNA SEGLAR VIDARE Jolly Roger är den sjunde filmen från Pirate Movie Productions. När många av deras konkurrenter har valt att byta ut sina 16mm filmkameror till HD-video har piraterna valt att dyka djupare ner i den analoga filmvärlden och utveckla det formatet. Men oavsett vilken slags kamera man använder sig av handlar det om att skapa en bra snowboardfilm i slutändan. Vi frågade ut Piraternas kapten och producent Basti Balser om arbetet med årets film. Text Anders Neuman Foto Matt Georges, Jérôme Tanon & Johan Wennerström
TRANSITION 6 -09 | 57
För oss har det aldrig varit snack om något annat än att den som har jobbat hårdast och har haft den bästa vintern får den sista eller första delen. Fastplant av Eirik Haugo på en stenbumling Obelix skulle mörda för. Folgefonna, Norge. FOTO Jérôme Tanon
58 | TRANSITION 6 -09
Vad tycker du en bra snowboardfilm ska innehålla? – Åkglädje, mycket puder, nya progressiva tricks och om det finns tid, lifestyle från länderna som man besökte under säsongen. Bra musik är också viktigt, jag tror att det är huvudingredienserna. Tycker du att ni har lyckats fånga det? – Ja, jo, för det mesta, hade gärna visat lite mer av åkarnas personlighet. Hur arbetar ni för att skilja er mot andra snowboardfilmer? Det finns ju en del konkurrenter. – Till att börja med så filmar vi fortfarande med 16mm-film och gör en hel del med 8mm-film och det ger en helt annan känsla än vanlig video. Formatet vi använder, 4:3 är vi ensamma om. Men även vår art direction, vår stil skiljer sig rätt mycket från allt annat. Intros och annat är gjort helt analogt med stop motion. Inga dyra 3-D program på datorer, utan gediget klassiskt filmhantverk. Har ni en klar bild av hur ni vill att filmen ska se ut innan vintern börjar? – Det beror på, det har varit lite olika från år till år. Med Walk the Plank till exempel hade vi planerat introscenerna på ön redan under hösten innan säsongen. Med Boardbagged visste vi också vad vi ville göra innan vi började. Men med snowboardfilm är det ofta ont om tid under säsongen. Så det är svårt att realisera alla ideér, speciellt om man jämför med skatefilmsprojekt som ofta pågår under flera år. Eller ta 91 Words For Snow. David, Boris och Cristoph jobbade med det i över två års tid. Men ramarna för filmen finns alltid där, vi vill göra en film som göra att de som tittar blir sugna på att åka snowboard. Jag kan ibland sakna en klar linje och ett riktigt koncept i många filmer. Det blir för trickfokuserat och i mina ögon tappar man kanske lite av åkglädjen och känslan då. Men ta Gigi Rüf till exempel, han levererar i stort sett alltid bra videoparts. Beror det på att han har en klar vision själv och sin åkning och inte bara trick? – Det är nog det som gör att han skiljer sig från de flesta andra åkare, det spelar absolut ingen roll var han åker. Han älskar det och har skitkul och då syns det även i filmen. Om en åkare stressar hela vintern för sina shots så kommer det att vara svårt att få det att se ut som han har skoj på berget. När ni väljer åkare till era filmer spelar deras inställning till hur videodelen ska se ut någon roll? – Definitivt, vi vill ju visa alla delar av snowboardåkning och om man bara tar åkare som tycker att en bra videodel är 20 tricks från en cheesewedge så funkar det inte. Hur ser en perfekt videodel ut enligt dig? – Det beror på, jag har fått en liten annorlunda syn på det över åren. Så om du frågar mig från ett åkarperspektiv så skulle jag nog svara som en del från Gigi, men om du frågar mig från själva produktionssidan är det viktigt att det är bra filmat och att det är klippt bra till musiken. Så det finns ingen unik formel för att göra det bra? – Tyvärr inte, jag tror att om det skulle finnas en skulle alla åkare som filmar videodelar under en säsong försöka för hårt och göra precis det. Och sen skulle resultatet sakna känsla. Hur arbetar du som producent under året? Hjälper du åkarna att få "rätt trick" allt eftersom du ser vad de lyckats landa? Till exempel när Juuso Laavisto redan har 15 bra backcountryshots försöker du då styra honom mot mer rails och park? – Inte riktigt, men vi försöker att skicka åkarna till rätt ställen. Till exempel behöver man inte ta med en parkåkare till ställen som Sonnenkopf i Österrike för och filma puder
och pillows i skogen och puderrävar till parkshoots. Vi försöker skapa bra crews där åkarna pushar varandra och även trivs tillsammans. Att pusha gränserna och utveckla åkningen är riktigt coolt när man klarar av det på rätt sätt. Jag tror att alla åkare håller med om att känslan av att landa ett nytt trick är en av de bästa du kan uppleva och om de andra åkarna i crewet kan hjälpa en dit är det bra. Men för någon som Gigi kommer utvecklingen av sig självt när han åker. Det finns en del åkare som tar mer plats i ett crew än andra. De är snabba med att claima trick och spots innan de andra och sådant kan ibland göra att de andra åkarna blir irriterade eller förbannade. Hur löser ni det? – Det är filmarens jobb, en del tar mer plats och då gäller det för honom att bygga upp peppet hos de åkarna som är lite mer tillbakadragna. Föreslå trick eller andra features att åka på men självklart händer det att de får gå in och medla. Uppträda som riktiga diplomater, haha. Många gånger beror det på att åkarna blir stressade. Förra året under februari snöade det hela tiden och många spots vi hade planerat och redan byggt fungerade inte på grund av lavinfaran och det dåliga vädret. Då fick vi försöka lätta på trycket för åkarna och förklara att alla sitter i samma båt och att det dåliga vädret drabbar alla. Det är viktigt att åkarna förstår att det är en grupp som jobbar tillsammans mot ett gemensamt mål. Ni blandar många nationaliteter, tyskar, fransmän, ryssar, finnar, norrmän, amerikaner och svenskar. Tror du att det är en tillgång eller att det gör saker svårare? – Självklart finns det saker som blir "Lost in Translation". Problem som egentligen inte är problem när man har pratat om det efteråt, saker som inte skulle dyka upp om alla hade samma bakgrund och talade samma språk. Det här är sjunde filmen. Förra året var den första med amerikanska åkare. Hur har det förändrat er som crew? – Amerikanska och europeiska åkare har mycket att lära sig av varandra. På vilket sätt? – Jag tycker vi har lite mer oskrivna regler i backcountryt till exempel. Här i Europa skulle man aldrig komma till ett spot där någon redan har byggt ett hopp, och bara därför att det har snöat under natten åka dit och paxa det trots att man inte har byggt hoppet. Amerikanerna blir lite lugnare efter att de har varit här ett tag. Sen när vi har crews i USA får européer lära sig att gå upp klockan fem på morgonen, köra ut med skoter och kanske hoppa på 3-4 hopp på en dag. Det kan man aldrig göra i Alperna när man måste hika till varje hopp. Amerikanska åkare är riktigt bra på att planera vad de vill göra. Det kan var tråkigt därför att de drar tillbaka till samma spots år efter år, men det kan också vara riktigt bra att veta vad man vill göra, speciellt efter en period med dåligt väder. Ibland är det bättre att satsa 2-3 dagar för att fixa till en spot så att det är som man vill ha det, istället för att stressa upp sig och bara försöka göra något. Sen kommer man på att man har filmat tre olika spots under de tre dagarna och inget är särskilt bra. Har du några roliga historier om européer på skoter och amerikaner vilse i Europa? – Björn Hartweger var som ett litet barn när han hade köpt sin första skoter förra året. Första gången på skoter är alltid en upplevelse, men kolla på Riding Pow In The US bland bonusklippen på dvd’n, där berättar Stefan Maurer och Drew Fuller om Marco Grilcs X-Games Show. Annars är Mike Casanova ganska lustig som äter på MAX under varje dag och tycker att det är den bästa hamburgaren någonsin. Så när han kommer till Burger King i Örnsköldsvik måste han ändå köpa en Whopper.
TRANSITION 6 -09 | 59
Hur har det varit att ändra fokus från Europa till att göra en film som även ska funka i USA, har det förändrat ert arbetssätt? – Lite grann. Nu har vi filmare i USA, mediapartners, distributörer och sponsorer.
det är en helt annan grej att kolla på en hel film mot att se en webisode. Vissa skateboardfilmer tar fem år att göra och trots att man sett en del av tricken i tidningar är filmer som Fully Flared och Extremely Sorry milstolpar i skateboardhistorien.
Hur valde ni filmare i USA? Fanns det några kriterier de var tvungna att uppfylla? – De skulle var erfarna nog att kunna ta hand om ett crew, planera och hjälpa till. Några av våra åkare hade redan filmat i USA under några säsonger och de hade en del kontakter vilket var till stor hjälp.
Tror du det sättet att jobba på kommer mer inom snowboard? – Om man använder webben på rätt sätt hjälper det till att pusha intresset för själva filmen. Det kommer nog aldrig att hända att man hittar sponsorer inom snowboardindustrin som låter oss jobba under flera år med en film och betalar för det.
Har ni mött motstånd från amerikanska filmbolag när ni börjat att filma i USA? – Haha, inte riktigt. De flesta tycker att det är kul att en europeisk produktion blir bättre och bättre, men det finns ju sådana saker som att vissa företag varje år frågar de åkarna som har den sista delen i våra filmer om de vill filma med dem under nästa år. Man kanske inte får säga sådant, men det är lite lustigt ibland. Samtidigt är jag riktigt stokad på att många av våra åkare har fått chansen att filma med större produktioner, men valt att stanna kvar för att de trivs bra. Om man ser till den snowboardpolitiska aspekten, upplever du att sponsorer försöker styra er i vilka som får första och sista delen i filmen? – För oss har det aldrig varit snack om något annat än att den som har jobbat hårdast och har haft den bästa vintern får den sista eller första delen. En del åkare jag pratat med upplever ibland på andra filmbolag att de blir bortvalda från vissa resor och shoots till fördel för andra. Hur ser du på de sakerna? – Jag tycker det är ett absolut "NO GO" och är jävligt svagt av de bolagen. Jag vet att det händer och att det förstör för åkarna. Det skapar stress och problem. Om man tittar på Pirates film från i år, har du några personliga favoritdelar i filmen? – Gigi och Elias Elhardts puderåkning i skogen och Hans sinne för coola jibspots. När jag ser det blir jag peppad på att åka snowboard. Hur viktigt är det att ha ett bra soundtrack till filmen? – Mycket mycket viktigt, men det är svårt att jobba med musikindustrin Hur jobbar ni för att fixa det? – Vi har en kille, Florent De Maria, som jobbar med det. Efter att han tittat på materialet från åkarna kommer han med förslag till vilken musik som skulle passa. Sen lyssnar vi igenom hans förslag och tar ut det vi gillar, men många av åkarna kommer även själva med förslag och har önskemål om låtar. Vilka låtar som du fått nej på skulle du helst vilja använda? – Gabrielle med Ween för Gigi i Overseas, den matchar Gigis personlighet och hans åkning. – Gamma Ray av Beck i en cover av Jay Reatard för Danny Larsen. En sjukt bra låt som skulle passa hans åkning. – Dawn of the Dead - Does It Offend You, Yeah? – Who’s Gonna Find You - Ther Coral Det är några, men vi har också lyckats använda många bra låtar i år som jag aldrig trodde att vi skulle få som till exempel Air, Phoenix och Klaxons. När mer och mer material blir direkt via webb, hur gör ni för att inte hamna efter så att er produkt känns aktuell när den når konsumenterna? – Vi sparar de bästa klippen och den bästa åkningen för själva filmen och via webben kör vi bara behind the scenes-material fram till att filmen kommer ut. Plus att
60 | TRANSITION 6 -09
Vad skulle du själv vilja ändra på i det sättet ni jobbar? – Ha mer tid. Lite mindre åkare så vi kan koncentrera oss på att visa mer av personligheten och åkningen under vintern i själva filmen, men få samma pengar, haha, och mer möjligheter. Är det så Pirates 09/10 ser ut? – Förhoppningsvis, det är det jag jobbar på just nu. En sak jag funderar på, när man arbetar med filmen skapar man den för folk som ska bli peppade på att åka snowboard eller gör man filmen för de egna åkarna och för att visa de andra bolagen vad man gjort? Förstår du vad jag menar? Att mallen för hur en film ska se ut är så pass inarbetad att man glömmer bort tittaren? – It’s a small line in between there, men det viktigaste är att de som tittar blir inspirerade och åker mer snowboard. Det är svårt att göra en film som alla tittare tycker om. Ett bra exempel är dock Tech Nine som gör en film för en väldigt smal grupp i snowboardvärlden, men som deras publik är megastokad på det de gör. Vad har du för tips till nya filmare och producenter? – Man behöver inte den bästa kameran och den värsta datorn för att börja att göra film. Motivationen och idéerna är det viktigaste.
Tyler Chorlton börjar med en Cab 540 för att sedan bränna rätt över vattnet i ett sommarslaskigt Folgefonna. FOTO Jérôme Tanon
Mike Casanova slänger upp en Switch 5050 igenom två kinkar. Här i klyktattarnas hemstad Sundsvall. FOTO Johan Wennerström
Teo Konttinen 5050 upp Tailtap Nosegrab en tidig morgon i Boden. FOTO Johan Wennerström
Eirik Haugo utskjuten som ur en kanon. Givetvis fångas det hela på film! FOTO Jérôme Tanon
TRANSITION 6 -09 | 61
62 | TRANSITION 6 -09
Årets Storabergsåkare Björn Hartweger hittar man vanligtvis då han bränner puder i de österrikiska skogarna. Fyra år på snowboardgymnasiet i Malung gör dock att han även kan bränna av en och annan handplantkonst som denna i Sölden. FOTO Matt Georges
TRANSITION 6 -09 | 63
Danny Larsen Varför filmar du med Pirates? – Jag seglar med Piraterna för att de gör sin grej. Det är många olika företag som gör film, men jag tycker att det är för många som bara gör samma sak. Piraterna har hittat en egen stil vilket i mina ögon gör att det blir ett unikt projekt. Men även att det är Europas största filmbolag. Vilka filmer gillade du själv när du växte upp? – Mina två favoriter genom alla tider är Simple Pleasures av Mack Dawg och Brainstorm av Kingpin. Två filmer som formade mig som snowboardåkare, tror jag. De hade allt det jag gillar idag. Vad har du för favoritfilmer i år? – Som vanligt tycker jag att Absinthes film var fet. Bra varierad åkning och grymt soundtrack. Videograss får också tummen upp för att de har en rå känsla med mer fokus på åkningen än på tricks i redigeringsrummet och coola vinklar. Men min stora favorit i år var Finger On The Triggers film Hard To Earn. Vad vill du se mindre av nästa år? Är det något du tycker att för mycket folk försöker göra? – Jag vill mest av allt se mer kreativitet på brädan. Det är tråkigt när den enda vägen i utvecklingen är att lägga till ett halvt varv extra. Men mest av allt i är jag less på dubbelvolterna. Dubbelvolt med skruv är fett, men en enkel Method med stil är alltid fetare i min mening.
64 | TRANSITION 6 -09
Solen lyste med sin frånvaro under stora delar av säsongen. Danny Larsen tar vara på en av soldagarna med en Frontside 540 i ett slaskigt Arlberg. FOTO Jérôme Tanon
TRANSITION 6 -09 | 65
Hasse Åhlunds Frontside Wallride i Umeå kom till under han och Mikes två veckor långa och extremt produktiva resa i Sverige. De hann med att filma hela Mikes del och stora delar av Hasses part på den tiden. FOTO Johan Wennerström
66 | TRANSITION 6 -09
Hans Åhlund Hur kommer det sig att du filmar med Pirates? – Innan jag började att filma med Piraterna hade jag träffat dem flera gånger i Riksgränsen när jag var där och filmade med Petter Grimborg. På den tiden var både de och jag rookies i gamet. Åren gick och vi blev båda bättre och mer etablerade och säsongen efter att jag var med i Sunset Films Montreal pratade jag med Basti och vi var båda stokade på att jag skulle filma med Piraterna i Walk the Plank. Ungefär samtidigt som jag började att filma med Pirates ringde Brusti från Absinthe Films upp mig och ville att jag skulle vara del av deras nya projekt. Jag filmade med båda bolagen det året men Absinthe använde inte många av mina shots för att de var från samma vinklar och ställen som andra, i deras ögon, viktigare åkare. Det kändes rätt surt medans Piraterna gav mig öppningsdelen det året och jag tycker fortfarande att det är min bästa filmdel genom åren. Basti och de andra som är involverade i projektet jobbar med mig på ett bra sätt och hjälper mig att vara på rätt ställe under vintern. Sen är det även sjukt grymt att vi får mer och mer props för varje år. Till exempel sa Travis Rice när han vann Video of the Year att han tyckte att Pirates hade gjort den cleanaste filmen det året. Det skulle inte förvåna mig om Piraterna var bland de tre största filmbolagen inom några år. Vilka filmer gillade du själv när du växte upp? – När jag växte upp gillade jag det mesta som Mack Dawg, TB, Kingpin, men även the Scands. Alla var jävligt grymma i mina ögon, ju mer hopp desto bättre tills jag såg Johans Olofssons del i TB5. Det öppnade mina ögon för Alaska, men samtidigt började rail och jibgrejen smyga sig fram i Technical Difficulties, The Resistance och True Life. Efter att jag sett dem blev det rails för hela slanten. Vad har du för favoritfilmer i år? – Hm, svårt att säga, men Forums film från i år är grym tycker jag, trots att jag inte gillar själva företaget. Det är imponerande att de får ihop en cool film trots att deras team inte är lika cleant som förr i tiden. Jag gillar i alla fall Pat Moore, Jake Blauvelt och John Jacksons delar och jag tror att Cam Pierce kommer att producera bra grejer i framtiden. Sen är det roligt att Daniel Ek fick med bra trick i filmen. Videograss hade en del feta parts med Justin Benne, LNP och Aaron Bittner. Bra skit helt enkelt. Den Frontside Boardsliden på det fyrkinkade railet med swallowtailbrädan är imponerande. Helgasons har bra grejer i år, speciellt Halldor. Ethan Deiss railtricks. Keegan Valaika åker coolt, synd bara att han inte åker för Bozwreck boards. Det hade gjort hans del ännu bättre. Alla åkare som kör stora berg och bränner på i puder gillar jag mer och mer för varje år. I Jolly Roger gillar jag Tyler och Casanovas delar bäst, men även min egen, trots att jag började filma sent på säsongen. Vad vill du se mindre av nästa år? Är det något du tycker att för mycket folk försöker göra? – Många hatar på dubbelcorksen. Jag gillar dubbelcorks, men de flesta som gör dem får ta och skärpa sig och fixa till stilen. Det håller inte att lägga armen runt röven, det är ju inte gymnastik! De flesta tricken på rails gillar jag, det går inte att jämföra med trick på boxar i parken vilket gör att man slipper se det värsta tv-spelsdansandet. Parkhopp bryr jag mig inte så mycket om. Jag gillar de flesta snowboardfilmerna och vill bara ge en big up till alla som har filmparts.
TRANSITION 6 -09 | 67
Kalle Ohlson på samma session där han senare under dagen överroterade och bröt sin fot. Backside 900 i Sölden. FOTO Matt Georges
Kalle Ohlson Varför filmar du med Pirates? – För att de är ett skönt crew att filma med. Bra stämning, bra filmer! Vilka filmer gillade du själv när du växte upp? – Min första snowboardfilm jag ägde var The Revival på VHS. Jag tyckte den var sjukt clean! Då var min favoritåkare Chad Otterstrom. Jag tyckte att han körde helt sjukt snyggt! Sen kollade jag på Simple Pleasures, de gamla Forumfilmerna och Amp som också var mina favoriter. Vad har du för favoriter i år? – Jag har inte varit superflitig och tittat på alla filmer i år, men Halldor Helgason och Torstein Horgmo ser ju till att göra Black Winter till en sjukt fet film, även om det finns många andra bra parts i den. Sen tycker jag Transworldfilmen Get Real har några riktigt grymma delar. Vilka då? Iikka Bäckstrom kör alltid fett, men jag är inte säker på om det är rätt film jag tänker på. Ethan Deiss kör ganska sjukt på rails i Think Positive, men jag trodde att det var från Transworlds nya... Fan, jag kan inte hålla koll på alla filmer! Men det är en dude som jag inte ens kommer ihåg namnet på som har sjukt cool part i Transworlds film massa coola jibs. Jed Andersson heter han, han hade också många coola jibs i sin del. Vad vill du se mindre av nästa år? Är det något du tycker att för mycket folk försöker göra? – Alltså nu kommer massa folk säkert lacka ur, men sådana där stora lines i Alaska, när de bara bränner ner för massa olika branta berg. Mad props till dem som gör det, men de är ju för jävla tråkigt att kolla på en hel part med bara sån åkning! Sen raka dubbel backflips kan ju också läggas ner nu! Alla behöver inte ha varsin dubbel backflip i sin part, men om man måste göra det behöver man ju inte göra den spikrak med indy i alla fall. Prova någon annan grab.
68 | TRANSITION 6 -09
M A R C O
L EN S
F E I C H T N E R
OPTIO N S Grey Polarized Brown Polarized Lt. Brown Polarized Bronze Rose Smoke Orange Blue Yellow Clear
* MA RC O’S
FAVOR I T E S
T H E M O S T T E C H N O L O G I C A L L Y A D V A N C E D S N O W G O G G L E S I N T H E U N I V E R S E Engineered to live up to the highest of standards…. Electric’s team tested and inspired goggles are designed to create optimum performance in all mountain conditions. The light weight EG1 frame has standard features including: Ergonomic frame design / Dual Cylindrical lens / Anti-fog and Anti-scratch hard coating / Contoured triple layer face foam / 40mm adjustable articulating strap for Helmet compatibility. Electric offers a collection of premium quality specialized lens tints and chrome coatings for a wide variety of riding conditions. For More information on the EG1, lens options and other Electric products, visit: E L E C T R I C V I S U A L . C O M I N F O @ S C A N AC T I O N . CO M
PUTINS PUDER RYSKA SKATTER VID SVARTA HAVET Tänk dig en mix av bergen i Alperna och Japan. Leriga gator och herrelösa hundar blandat med nybyggda lyxkåkar och senaste Prada-ställen. Ryssland är kontrasternas land. Transition drog till Kaukasus för att åka puder i Vladimir Putins favoritskidort Krasnaya Polyana. Text Karin Sundström Foto Mattias Fredriksson
70 | TRANSITION 6 -09
TRANSITION 6 -09 | 71
72 | TRANSITION 6 -09
Sovjet finns inte längre, det försvann 1991. Eller gjorde det egentligen det? När jag landar på flygplatsen i Moskva känns det som om jag kliver rätt in i det gamla goda USSR. Väggarna är grågröna, passkontrollanterna har samma färg och ser lätt illamående ut. Glöm att någon skulle le. När bagaget ska checkas in på nytt, inför flighten vidare till Sochi, blir jag också varse om något som jag trodde tillhörde det förgångna. Mannen bakom disken ställer mina väskor på vågen, inklusive handbagaget, och muttrar något på knackig engelska om excess baggage. – Two thousand rubel, or one thousand no reciept, säger han utan att titta mig i ögonen. Han får en tusing (260 kronor) och stoppar den direkt i fickan. Som utländsk turist känns det som jag har sucker skrivet över hela pannan. Det är inte ovanligt att taxichaffisar och flygplatspersonal passar på att ta extra betalt av oss suckers. Jag talar med flera ryssar på flyget som skäms över hur korrupt landet är, de kan inte förstå hur en utlänning orkar åka hit bara för att åka skidor. Men ett sjukt djupt puderåk är ju inte bara åka skidor. Krasnaya Polyana har länge varit ett favoritställe för puderjunkies och skidfotografer, och sedan två år tillbaka tävlar friåkningseliten här i Freeride World Tour. De svenska åkarna har dominerat totalt i Ryssland – Henke Windstedt vann 2008 och i vintras fick veteranen Sverre Liliequist kliva överst på prispallen. Marja Persson har även hon gjort bra ifrån sig, hon kom på andra plats 2008 och senast blev hon trea. Vad är det då som är så speciellt med Krasnaya Polyana? Den branta minigolf-terrängen med massor av klippor och vinddrivor är helt enkelt perfekt för bilder och film. Det ser ni ju på bilderna i det här reportaget. Men framförallt handlar det om den fantastiska snön. Och dom långa åken. Att dessutom uppleva en annan kultur ger en helhetsupplevelse som är unik.. Byn ligger bara fem mil från Svarta havet, mitt i Kaukasusbergen – ett geografiskt läge som ger bergen en ”lake effect” liknande den i skidorterna runt Salt Lake City. Fuktig luft från havet bildar moln som ger snö i bergen. Riktigt mycket snö. När undertecknad är på besök ligger det fem meter snö på 2 000 meters höjd. Vid toppliften måste liftpersonalen gräva fram en gång under liften för att stolarna inte ska släpa i snön. Skidorna glider i en framskottad gång av snö när jag sitter i liften. Kaukasusbergen är som en blandning av Alperna och bergen på Hokkaido i Japan – vindpinade bergskammar, klippor och öppna bowls leder ner till snötäckta björkar vid trädgränsen. Terrängen runt liftarna är som en jättelik terrängpark: raviner bildar naturliga halfpipes, skogsskidåkningen är full av drops över stenar och stockar. Det är gott om brant terräng, 40+ grader och fantastiskt nog håller sig snön kvar. Den ryska pudersnön är fuktig nog för att sitta fast på branterna, men ändå tillräckligt torr för att det ska bli gott om face shots. Efter ett par hundra meters fallhöjd når jag trädgränsen, och det roliga bara fortsätter. Björkar som växer lagom tätt skyddar snön. Droppa stenar och stockar, eller bränn ner mellan träden, det är bara att välja. Jag drar upp en svallvåg med puder efter mig. Jag känner mig som ett proffs i Krasnaya Polyanas djupa, lättåkta snö.
Har du orken att ta dig igenom strulet i Rysslands tullverk så kommer du att bli rikligt belönad. Belöningen kommer dock inte i rubler utan i form av vitt guld. Krasnaya Polyana ligger endast fem mil från Svarta Havet och mitt i Kaukasusbergen. Byns geografiska läge gör att det inte råder någon som helst brist på snö. Henrik Windstedt tar ett skogsåk i guldet.
TRANSITION 6 -09 | 73
OVAN Putins absoluta favoritskidort satsar mer på bra åkning än vägunderhåll. Den ryska staten ska däremot satsa 75 miljarder svenska kronor i orten. Vinter-OS 2014 står på schemat! MITTEN Den inhemska maten ser oerhört suspekt ut, men med tanke på matföreståndarens smile går nog affärerna rätt bra ändå och vad vore en artikel om Ryssland utan Babushka aka Matryoshka-dockor? NEDAN Eh, sade vi att det snöar bra i Krasnaya Polyana? Maskinparken tar på sig sin vinterskrud. STORA BILDEN Tar man det lite lugnare med spriten än vad en del ryssar gör, ökar man chanserna till bra åkning markant. Wille Lindberg, som för övrigt debuterade i Free Radicals-sammanhang i år, tycks ha koll på det.
74 | TRANSITION 6 -09
TRANSITION 6 -09 | 75
Fyra stolsliftar tvingas man ta för att komma tillbaka till toppen. Fyra långsamma. Det tar över 40 minuter att nå toppstationen, byn ligger på 550 meter och toppen på 2238 meter. Om det inte är någon kö. Är det kö gäller det att passa sig. Ryssarna har nämligen värre kökultur än tyskar. De kliver iskallt över skidor och skidåkare för att komma först. Det finns bra helikopterskidåkning i Krasnaya Polyana, om man har råd, men dagarna med galet billig floppa floppa-åkning i Ryssland är över. Flygbränslet har blivit dyrare och Röda Arméns helikoptrar har hamnat i någon bananrepublik. Nu används sprillandes nya maskiner och det kostar ungefär lika mycket som i Kanada, fyra åk för ca 5000 kronor. Det kan vara värt att kosta på sig en helidag om det har dumpat – men för det mesta räcker det med att hika 10-20 minuter för att nå orörd terräng. Friåkningstävlingarna har hållit till i terrängen lookers left om toppliften, för att komma dit gör man en kort hike och sen får du ett grymt åk som slutar vid mittstationen. När liftarna stängt går jag till Restaurang Münchausen, ett av få ställen i Krasnaya Polyana som har en meny på engelska. Här dricker man kaffe på morgonen, tar en afterski-öl på eftermiddagen, plockar i sig sushi till middag och dansar disco på kvällen. De modiga (och rätt dragna) ryssarna dansar gärna på takbjälkarna på natt-timmarna. – People of Sweden, we drink for friendship! En leende ryss vid bordet bredvid höjer ett dricksglas med vodka för att skåla. Vodka är ett självklart inslag i en rysk skidsemester. På morgnarna stärker sig flera med en klunk från sin fickplunta innan de hoppar på liften, och lite till när de väl sitter i liften. Housemusik pumpar vid liftstationen, fest är viktigt här – men det gäller att vara lite smart i det ryska nattlivet. En norsk friåkare jag känner höll på att råka illa ut när tjejen han raggat på hela kvällen ville ha betalt – och en krallig ryss visade sig vara hennes hallick. Norrbaggen fick ett blått öga och lär tänka två gånger innan han raggar på ryska tjejer igen. Det är inte bara naiva norrmän och biffiga ryssar som trivs här – premiärminister Vladimir Putin kommer hit minst en gång om året och fräser ned för berget. Då spärras stora delar av skidsystemet av och det ligger prickskyttar bland träden. Putin gillar Krasnaya Polyana skarpt och har ordnat så att skidorten ska vara värd för vinter-OS 2014 tillsammans med badorten Sochi. Den ryska staten ska satsa 75 miljarder på vinterolympiaden: liftsystemet ska byggas ut, det kommer att gå en 50 kilometer lång snabbjärnväg från Sochi, flera hotell- och lägenhetskomplex ska byggas, bland annat Gazprom Village – döpt efter gas- och oljejätten som styrs av Putin och hans vänner. Än så länge märks inte investeringarna i byn – det finns bara fem liftar på berget och en handfull pistade backar. Grisar strosar fritt på gatorna och det finns halvrisiga stugor att hyra till ett bra pris. Så passa på att dra till Krasnaya Polyana nu – innan byn blir den glammiga skidort Putin drömmer om.
Stina Jakobsson hittar orörd terräng strax utanför pisten. Något som kanske inte kommer att vara självklart efter Putins storsatsning.
76 | TRANSITION 6 -09
TRANSITION 6 -09 | 77
SKIDFAKTA Fallhöjd 1 688 meter. Byn ligger på 550 meter och liftarna tar dig upp till 2238 meter. SÄSONG Januari till april. Snösäkrast i februari. För info om aktuellt snöläge: www.snow-forecast.com Priser Liftkort för 6 dagar kostar 1100 kronor.
RESFAKTA Att resa till Ryssland kräver en del planering, för att få tag på boende och visum behöver man kontakta en rysk resebyrå. Det går inte att boka allt själv över internet. Det krävs visum för att resa till Ryssland, räkna med att det tar minst en vecka att ordna detta. För att få visum till Ryssland behövs speciell inbjudan från en rysk resebyrå. Sweagent Tour AB i Stockholm kan hjälpa till med visumansökan samt boende och transport till Krasnaya Polyana, www.sweagent.se. Svenska Pathfinder Travels ordnar paketresor till Krasnaya Polyana, 21 500 kronor för flyg, boende och bergsguide i en vecka. www.pathfindertravels.se Det går flyg från Moskva till Sochi flera gånger om dagen. Ett annat alternativ är att flyga till Sochi från Wien. Från flygplatsen i Sochi är det 45 minuters med buss eller taxi till Krasnaya Polyana.
Lokala Tips Hyrskidor. Ta med egen utrustning eller hyr i Sverige. Skidutbudet i Krasnaya Polyana är skralt. Taxipriser. Ta reda på vilka priser som är rimliga och gör upp om betalning innan du åker taxi, annars riskerar du trista blåsningar. Internet. Det finns inga internetcaféer i byn och endast de större hotellen har uppkoppling. Språk. I Ryssland används det kyrilliska alfabetet och det kan vara lurigt att läsa skyltar. Räkna med att få gissa och peka på restaurangernas menyer. Det är även ont om ryssar som talar engelska.
78 | TRANSITION 6 -09
Henrik Windstedt plockade hem pris för årets Storabergsåkare på Transition Winter Awards. Ni förstår ju själva varför.
TRANSITION 6 -09 | 79
Freeride World Tour Sedan två år tillbaka är friåkningsvärlden sig inte riktigt lik. Sporten har fått en egen världstour, Freeride World Tour, uppbyggd på samma sätt som världstouren i surfing. Med riktiga prispengar. Med riktig cred. – Det är en bra möjlighet att få visa upp vår sport för en stor publik. Och sen är det grymt kul och inspirerande att få åka tillsammans med så duktiga åkare, säger Sverre Liliequist, som är rankad trea i Freeride World Tour. Det som skiljer Freeride World Tour från tidigare tourer i friåkning är att det bara är inbjudna åkare som får delta – 36 av världens bästa friåkare (både skidor och snowboard). De inbjudna är de bäst rankade åkarna från världstouren föregående år (14 killar och 4 tjejer) och vinnarna i speciellt utvalda systertävlingar. Det finns också wildcards som organisatörerna delar ut baserat på ett rankingsystem. Även poängberäkningen är annorlunda i den nya världstouren. – När jag tävlade i USA-touren i friåkning kunde man få en så kallad Sickbird- award. Till exempel om man satsade på en riktigt fet linje eller nåt, men det var inget man vann med. I den nya världstouren ger domarna poäng för ”overall impression”. Det öppnar upp för åkare med nya trick, stora moves och det boostar friåkningen framåt, säger Sverre. I vintras var Sverre inte direktkvalificerad till touren. Skador och strul från föregående säsong hade gett utslag i hans rankning. Ändå fick han ett wildcard till Freeride World Tour i Krasnaya Polyana – och vann. – Jag gillar terrängen med den glesa skogen, det är rolig åkning överallt. Jag har tävlat två gånger i Krasnaya Polyana och båda gångerna har vi haft otroligt bra snö, så det verkar ju vara snösäkert. Och det är definitivt ett annorlunda ställe, bara att resa till Ryssland är speciellt. Man känner sig halvkriminell när man ska ta sig in i landet, tullen är ett riktigt hassle. Sverre drar till Krasnaya Polyana i vinter igen för att försvara sin titel. Förutom Sverre kommer även Henke Windstedt, Kaj Zackrisson och Reine Barkered försvara Sveriges färger i Ryssland. – Det kommer att bli grymt, vi är ett skönt kompisgäng som åker. Och ryssarna är stokade över tävlingarna.
FWT 2010 SCHEMA Krasnaya Polyana (Ryssland), 21 januari (bara killar) Fieberbrunn (Österrike), (bara tjejer) Chamonix (Frankrike), 30 januari Squaw Valley (USA), 27 februari Verbier (Schweiz), 20 mars (endast de åtta bäst rankade) Det finns fyra kvalificeringstävlingar där segrarna blir direktkvalificerade till Freeride World Tour: Snowbird (USA), 30 januari – 2 februari Fieberbrunn (Österrike), 5-15 februari Nendaz (Schweiz), 13-18 mars Rørdal (Norge), 22-26 april Kvalificeringstävlingar där man kan få rankingpoäng för att få vara med i Freeride World Tour: Mt Ruapehu (Nya Zeeland), 8-13 september 2009 Flaine (Frankrike), 5-9 februari St Moritz (Schweiz) 8-11 februari Crystal Mountain (USA), 9-12 februari Vallnord (Andorra), 19-23 februari Alanga (Italien), 18-22 februari Kirkwood (USA), 25-28 februari Slovenien, 4-7 mars Taos (USA), 10-13 mars
80 | TRANSITION 6 -09
Sverre Liliequist gillar terrängen i Krasnaya Polyana och plockade hem deltävlingen i Freeride World Tour .
Ett fjällmassiv. Ett hotell. Obegränsad skidåkning. 600 får plats.
www.riksgransen.n
www.riksgransen.nu • tel. 0980-400 80
Chris SĂ–rman Frontside 360 Tailgrab Squaw Valley, USA FOTO Blotto
Andreas Axelsson Tree Stall Bydalen FOTO Anna Karlstrรถm
Micael Lundmark Frontside 360 Tailgrab Engelberg, Schweiz FOTO Oskar Enander
Sarah Meurle Ollie Malmรถ FOTO Nils Svensson
Henrik Windstedt Sideflip Bruson, Schweiz FOTO Tero Repo
SEX NUMMER AV TRANSITION + HÖRLURAR, BANDANA OCH STICKERS FRÅN SKULLCANDY!
SÅ HÄR TAR DU DEL AV DETTA SUVERÄNA ERBJUDANDE Skicka ett sms till 72500 med “transition skullcandy + ditt namn och dina adressuppgifter”. (Sms:et är gratis att skicka.) Du får en bekräftelse till din mobil efter genomförd beställning. Alternativt gå in på www.transition.se/pren/skullcandy Obs! Begränssat antal! Först till kvarn som gäller! * Porto på 49 kr tillkommer (totalt pris 448 kr).
Jim Johansson Wolf Tree Stall S채len FOTO Simon Hasteg책rd
Hampus Mosesson Frontside Grab V채nn채s FOTO Anders Neuman
Anton Gunnarsson Frontside Wallcorner Umeรฅ FOTO Peter Lundstrรถm
S G N O S SÄ R Ä I M E R P . C E D 12
Invigning av nya skidområdet, snowparken och Big Air Bag Buss från STHML eller Uppsala, inkl. Skipass 450:I samarbete med Håbo buss
Kultur
#44
Redaktör Fredrik Gunnarsson
Ett
Två
Tre
Fyra
Fem
Sex
Ett. We Call it Skweee
Två. Så Fungerar Samhället
Tre. Smash
För något år sedan blommade det upp en ny musikgenre här i Sverige. Musiken är mestadels byggd på syntslingor och basgångar inspirerade av dancehall, r’n’b och funk.
Eric Ericsson som ligger bakom Brev Till Samhället och Brev Till Utlandet slår sig ihop med Anders Bennysson för att leverera en humoristisk tankeställare. Så Fungerar Samhället beskriver på ett mycket enkelt sätt hur vårt samhälle uppstod och hur saker och ting fungerar idag.
Swischt säger jag bara! Nu kommer serien som skakade om Sverige i början av nittiotalet. Kritikerna dömde tidigt ut serien men ack så fel de kunde ha. Smash tog segertåget rätt in i folkhemmens vardagsrum och fråga vem som helst idag. Svaret blir unisont. Smash är bäst!
Under ett år följde han några typer från Skweee-scenen med sin kamera. Resultatet ser du här. Från Stockholm till Helsinki till Sonarfestivalen i Barcelona. Följ med Skweee på sin färd ut i världen!
Boken tar upp allt från det första livet på planeten, till dagens konsumtionskaos som råder. Så Fungerar Samhället är en rejäl ögonöppnare och informativ historia, skriven med samma sorts humor som Eric Ericssons tidigare böcker. Gillade du Brev Från Samhället och Brev Från Utlandet? Då är det bara att införskaffa den här boken också.
Att skriva vem som gjort serien eller medverkar tycks överflödigt. Vi är bara glada att vi åter igen får möta bekantskap med Teo, Sigge, Alex och Einar Berg. Visst är kanske inte skämten lika grova eller av samma kvalitet som dagens. Men, det är ju nostalgin vi vill åt i denna fantastiska dubbel-dvd!
Fyra. Nollywood
Sex. Graffiti New York
Fem. I’m One - 21st Century Mods
Visste ni möjligtvis att Nigeria har den tredje största filmindustrin efter USA och Indien? Det var nytt för mig i varje fall. I boken Nollywood tar fotografen Pieter Hugo med oss bakom kulisserna.
Det är flera årtionden sedan Graffitin såg sitt första ljus i New York. Resten vet ni. Kulturen växte sig explosionsartat och idag är någonting som påverkar folk runt världen, dagligen. Men faktum kvarstår att New York fortfarande är Grafittins mecca och målare vallfärdar dit från jordens alla hörn. Att måla i New York är ett hedersfullt uppdrag.
Åhh mods dessa mods! Är det något som tycks ploppa upp ur historien med jämna mellanrum så är det väl just mods. Nya generationer upptäcker ständigt den smarta och urbana looken och återupplivar den lika ofta.
2008 kom filmaren Iacopo Patierno till Sverige för att hjälpa till med Erik Gandinis film Videocracy. På plats kom han i kontakt med rörelsen och blev genast överförtjust i först musiken och sedan utövarna.
Nigeriansk film tar ofta upp de moraliska dilemman som finns i dagens Afrika med AIDS, våld och de ekonomiska trångmålen. Här dokumenterar Pieter det från en lite annan vinkel med ett färgstarkt porträtt av Nollywood, likt stilen i sin tidigare bok, The Hyena & Other Men. Fotona må vara riggade men visar ändå upp exakt hur det ser ut i Nigerias filmindustri. En given bok för cineaster, fotografer och folk med ett intresse av dagens Afrika.
96 | TRANSITION 6 -09
Graffiti New York är en sprängfylld bok med över 1000 bilder och text från relevanta lirare i gemet. Boken tar upp hur det hela började med de grundplåtar som många inte har full koll på idag. En given källa till kunskap.
Livsstilen lever och frodas fortfarande, och då framför allt i England. Det är något som fotografen Horst Friedrich har dokumenterat under en tid, och nu väljer att släppa ifrån sig i bokform. Allt från vesporna till dansfesterna, från klädstilen till är ömsint porträtterade i bilder som skulle kunna vara hämtade från 1966. En given coffeetablebok för den stilrene!
proudly presents
FÖRBAND? WWW.OPENINGACT.SE
NYTT ALBUM: IMMORTALIZER UTE NU!
9.12 STHLM Debaser Slussen 10.12 GBG Pusterviksbaren debaser.se
pkmusik.se
STOCKHOLM LIVENATION.SE, DEBASER SAMT EVENTIM-OMBUD & CALLCENTER 0771-651 000. (KÖPTA BILJETTER KAN HÄMTAS UT PÅ ATG- ELLER EVENTIM-OMBUD.) GÖTEBORG LIVENATION.SE, TICNET 077-170 70 70 SAMT HOS TICNET- OCH ATG-OMBUD.
Köp dina biljetter på
1
ART PROFILE
2
JARI SALO
Jari Salo är en grym miljömedveten designer med en härlig personlighet och en helt unik stil. Fast att han spenderar mer än 100 dagar om årets på brädan påstår Jari att han forfarande suger. Kanske trivs han bättre framför datorn i Helsingfors. Hur länge har du jobbat med design och hur kom från första början in i det? – Jag har ritat och gjort illustrationer sen jag var liten. Som barn var jag hyperaktiv i skolan och kunde inte riktigt fokusera på studierna särskilt bra, så jag fördrev min tid med att rita på alla tomma ytor framför mig. Hur hittar du inspiration? – Från människor, olika kulturer, naturen, musik, filmer, böcker och resor och självklart bra design och alla fina saker runt omkring mig. Jag försöker titta utanför reklam och designbranschen när jag letar efter inspiration. Den svåraste biten är att komma på en bra idé. Vanligtvis kommer jag på flera som jag senare skissar ner och presenterar för kunden som avgör vilken vi ska köra på. När idén är klar funderar jag ut hur det går att lösa tekniskt. I kommerciella projekt möter jag alltid kunden. Till exempel när jag kör snowboardgraphics jobbar jag med åkarna, formgivarna och produktcheferna men även med säljare och marknadsförarna. I vissa fall det bli riktigt jobbigt, särskilt när alla vill ha sitt finger med i designen. I normala fall kommer jag överens med formgivarna och åkarna men när det kommer till säljare och marknadsförare blir det ibland svårt. De brukar tycka om något sålde bra förra året borde man göra något liknande nästa år. Du har en stor bredd på dina kunder, allt från kunderna på ditt reklambyrå jobb på N2 till dina snowboardgraphics. Vilket av de två föredrar du? – Om kunden är bra och har ett intressant projekt så spelar det inte särskilt stor roll. Mina favoritkunder inom marknadsföring och reklam är projekt med fokus på miljö som drivs av privata företag. För mig är det mest givande att jobba med något som är bra för människor och planeten istället för att försöka få folk köpa saker de inte behöver. Från ett designperspektiv gillar jag verkligen att jobba med snowboard, skateboard och klädmärken. Den branschens visuella kultur är mycket mer intressant och liberal, vilket ger mig mer utrymme att göra mer rolig och experimentell design. Jag ska försöka att fokusera mer på roliga projekt i framtiden.
98 | TRANSITION 6 -09
Hur skulle du beskriva din egna stil? – Min stil skulle nog kunnat beskrivas som organisk med en hemmagjort känsla, även om allt jag gör fixas i datorn i slutändan. Stilen varierar från projekt till projekt. Jag vill inte göra samma sak om och om igen med samma stil för alla kunder. Om man kollar på dina jobb åt Burton ser man tydligt många icke digitala element, hur går du tillväga när du designar på det sättet? – Det mesta är handgjorda saker, tillexempel Jussis pro model för detta året. Jag började med att göra en stor installation på mitt köksbord med bitar av kartong och papper. Min flickvän var inte särskilt glad över att ha en stor hög med kartong på köksbordet i flera veckor, haha. När jag var klar fotograferade jag skapelsen och ändrade bland annat färgerna i datorn. Om du kollar riktigt noga så kan du se alla papperskanter och små roliga detaljer som hade varit riktigt svårt att göra i 3D. Dina snowboard graphics är riktigt snygga och intressanta men har någonsin testat att göra skid eller skateboarddesign? – Jag har aldrig gjort några skidgraphics. Jag testade en gång göra en cross country skida men kunden gillade den inte, de ville ha en mer traditionell skiddesign. Jag skulle verkligen vilja göra mer skateboard graphics. Jag har ett skateboard projekt på gång just nu som jag hoppas kommer gå till produktion. På din internetportfolio står det att du är medlem i 1% For the Planet, hur yttrar sig din miljömedvetenhet i ditt jobb? – För det mesta är inte själva designen eko-relaterad, men till exempel Jussis senaste bräda har en fin historia med en isbjörn som sitter på ett isflak och det regnar. Om det går försöker jag alltid rekommendera kunden att använda miljövänliga material. Jag gör inte så många affärsresor och vanligtvis funkar det med möten på iChat, Skype eller e-post. Jag använder också vindkraft och undviker onödiga utskrifter. Hemma stänger jag ner all elektronik förutom min kyl. Öl måste vara kall. Jag har också varit lyckligt lottat i och med att jag har fått jobba med flera stora miljöinriktade projekt, bland andra POW (Protect Our Winters). Förra året var du en del av Yamake Art Project, berätta hur det gick och hur du först kom i kontakt med projektet.
– Det är rätt roligt hur det hela startade. Vi jobbade med Nokia för deras Yamake spellansering och en del av kampanjen var att vi skapade en utställning på Apart gallery i London. Idén var att 50 artister skulle måla Yamake vinylkeksaker i deras egna stil. Stefan Jeremias (Joyrides förra team manager) var US curator for utställningen och frågade mig om jag ville vara med. Det var roligt att jobba i ett projekt med flera roller, både vara artist och kreativ direktör för byrån. Förutom dina frilansarbeten fotograferar du, filmar och jobbar som creative director. Hur hittar du tid för all kreativitet? – Jag är fortfarande rätt hyperaktiv och det värsta jag vet är att sitta still och inte göra någonting. Jag håller mig alltid sysselsatt med olika projekt. Jag försöker alltid utvecklas och inte fastna i saker jag känner mig säker på. Jag planerar på att bli frilansare på heltid i framtiden och försöka fokusera på livskvalité, arbete och mina egna projekt. 16 timmars arbetsdag dödar verkligen kreativiteten ibland. Har ni några intressanta projekt på gång som folk borde kolla upp? – Om du går in på SIA eller ISPO kan du se min nya bräddesign till CAPiTA. Jag är riktigt stokad att jag fick chansen att jobba med dem. Ett annat jobb är ett par bindningar från Union som är tillverkade nästan helt i återvunna material, som går att hitta på Unions hemsida. Snart kommer också våran årliga snowboardfilm med endast 30+åkare. Filmen heter Tasankojen Herrat (Lords of the Plains) och går att hitta på vimeo.com/jarisalo. En sista avslutade fråga, jag vet att du är ett stort Slayerfan. Vad tycker du om senaste skivan? – Det är en grym skiva. Det verkar inte som om gubbarna i Slayer kommer ta det lugnt när de blir gamla. Jag gillar energin i musiken, men jag tycker inte den nya skivan är lika bra som Christ Illusion eller klassiker som Reign in Blood eller South of Heaven. Slayer är riktigt roliga när de spelar live. När Tom Araya frågar publiken: “Vill du dö?” och alla skriker “YeeeeaaaaahhhH!” – det är riktigt roligt, hahahaha! AV ELIOT JÖNSSON Jari på internet www.jarisalo.com
3
4
5
01 Handplant 02 JARI YAMAKE 03 PÖLLÖT 04 SIEMENPUU 05 BOAT
TRANSITION 6 -09 | 99
JUSSI 2010
100 | TRANSITION 6 -09
JUSSI 09
JONI 06
JONI 07
OPTION 05
Till vänster Det är få förunnat att kunna åka på sin egendesignade snowboard. Jari är en av dem. Stilren Method i ett pudertäckt Österrike. Ovan Analog Minimal
TRANSITION 6 -09 | 101
Kulturfascisten
KULTURFASCISTEN & SJÄLVINSIKTEN
Text Kulturfascisten Illustration Supertuben
Vad hade jag gjort idag om jag inte börjat åka skateboard? Den frågan har ställts otalet gånger under min livsperiod. Jag har aldrig grävt vidare djupt i frågan utan snarare slagit undan den och snarare varit självbelåten med min alternativa livsstil. För det har jag nog alltid ansett att man varit berikad med som skateboardåkare. Jag har intalat mig själv att jag lever/har levt ett ganska annorlunda liv än det vi i samhället kommit att benämna som Svennebananer. För mig har en Svennebanan alltid varit det jag själv ansett varit motsatsen till mig själv. En Svennebanan uppfyller följande kriterier: – Han har ett jobb han inte trivs nämnvärt med. – Han lever för helgen då han får supa sig full i två dagar och bete sig som ett svin för att få utlopp för de undertryckta känslorna som arbetslivet påtvingar. – Han har boot cut jeans. – Han åkte till Kos under gymnasietiden för att sola, supa och ha samlag. – Han åker till Thailand för att sola, supa och ha samlag. Skillnaden är att nu kan en livspartner vara med på resan om nu en sådan finnes. – Han tittar på fotboll. – Han har dålig musiksmak. – Han har fula skor. Jag då? – Jag har ett jobb jag inte trivs med. – Jag krökar i genomsnitt mer än två dagar i veckan för att få utlopp för de undertryckta känslorna som arbetslivet påtvingar. – Jag åkte till Paris under gymnasietiden för att skata och dricka öl. – Jag åker till Prag för att skata och dricka öl. – Jag tittar på hockey (och fotboll).
102 | TRANSITION 6 -09
– Jag har en hel del 2001-rap i skivbacken jag är föga stolt över. – Jag har enligt bildbevis och gamla filmklipp haft väldigt fula skor till och från genom åren. Och jag upptäckte häromdagen att det var boot cut på ett par Analog-byxor jag faktiskt har i min ägo. Så vad är det då egentligen som skiljer mig från den övriga delen jag gått och smyföraktat genom åren? Av det jag kan utläsa så är det bara ett enda litet intresse. Men det intresset innefattar mer än vad Svennebananen kan lyckas skrapa ihop på en hel livstid. Jag är i grund och botten en Svennebanan med ett intresse. För där har vi skillnaden. För definitionen av en Svennebanan är en brist på intresse, ett engagemang eller sysselsättning. Skillnaden är inte att han har en lite för tight vit track-top till ett par byxor som är lite större. Eller att han dansar i schlager-baren och sjunger med i Nanne Grönwall-låtar. Nej, han har bara inte hittat något att brinna för. Jag är nog inte så alternativ som jag alltid velat se mig. Jag är nog precis lika meningslös som de rätt själ-lösa snubbarna man ser dagligen i samhället. Jag hade bara turen att finna något att brinna för och det ger mig inte rätten att se ner på dem som inte haft samma förutsättningar. Men när jag ser dig med din påse från Jack & Jones, din snusdoserullade kepsskärm och din Slitz-prenumeration. Då kan jag helt enkelt inte låta bli. Curtis Mayfield sade: "If there's a hell below, we're all gonna go". Det kanske är där den totala sammanslutningen ligger. Där vi knyts samman och blir ett med varandra. Det faktum att vi båda ser ned på varandra. ”Livet är inget för amatörer.”
Krönika
Vi är överallt Text Jonas Sandberg Bild Eliot Jönsson
Det slår mig mitt i det öde kontorslandskapet. Jag ser min skrivbordsgrannes bakgrundsbild på skärmen - ett beachbreak på Gran Canaria. Efter snart tio år på den svenska surfscenen borde jag inte bli förvånad över hur en svensk surfare ser ut (jag själv har setts i såväl kavaj som nystrykt skjorta lite för många gånger). Men... den här snubben? 40 plus. Välklippt frisyr. Pullover eller v-ringad bomullströja i basfärgerna svart, grönt eller rött. Vaaaarje dag. Jag tittar ut genom fönstret och blir än mer övertygad om att den här killen inte surfar. Grå betonghus, så typiska för Stockholms förorter, bildar en mur utanför kontoret. Enda andningshålet, och vägen hem till villorna för alla dem som jobbar här, är motorvägen som dundrar förbi. Här finns inga vågor. Här pratar vi inte ens om vågor. Trodde jag. För visst surfar han, och snart står vi framför YouTube och klickar oss ivrigt igenom Bali, Lombok och Kanarieöarnas bästa bryt. Det slår mig då att vi surfare finns överallt. Men varför gör vi detta, så långt ifrån varm vatten och soliga stränder? Fråga mig inte. Jag har fått frågan tusen gånger och letar fortfarande efter rätt svar. Klart är i alla fall att det är en brokig skara som håller på. Från proffs till posers.
104 | TRANSITION 6 -09
Jag tänker på Junior, välkänd för sin fantastiska förmåga att fixa dingade brädor, som sliter på med sin De Pontes surfshop på Södermalm. Jag tänker på Niklas Malmqvist som säljer surfstil (och brädor) till trendängsliga Stockholmare några kvarter därifrån i 6/5/4. Jag tänker på bröderna Bylund med vänner som arrangerar underbara tävlingar på Salusand. Jag tänker på Janne Ekstedt, som grundade Swedish Surfing Association redan 1985 och efter ett par års frånvaro nu åter styr skutan. Jag tänker på Petter Carlweitz som med sajten surfsverige.se bokstavligen är Surfsverige. Jag tänker på entreprenörerna Jesper de Ruvo och Christer Myggan Myhrán som drog in degen i sopåkarbranschen och vågade vara korkade nog att starta ett svenskt surfmärke - Nord. Jag tänker på Gävle surfcrew som ständigt hittar nya surfspots i Gävlebukten med omnejd. Jag tänker på de före detta pr-proffsen Jens Holmer och Peter Sahlberg som gjorde drömmen till verklighet med sitt Surfakademin och driver surfcamps i Frankrike på sommaren och Costa Rica på vintern. Jag tänker på Göran Sivertsson som skippade säljarkarriären för att öppna butiken Backdoor i Särö utanför Göteborg.
Jag tänker på Freddie Meadows och Timothy Latte som skiter i vad alla säger och gör ett helhjärtat försök att vinna internationella surftävlingar. Jag tänker på Erik Lau som varvar studier och serveringsjobb med att sitta som finaldomare på Europeiska Mästerskapen samtidigt som han arrangerar surfvolontärresor via sin förening Sandshoe. Jag tänker på Mathieu Turries som publicerar Nordic Surfers Mag och alla andra i Varberg som får den lokala surfscenen att vibrera. Jag tänker på fotografen Daniel Månsson som struntar i kommersiell potential och lägger egna pengar på en fotobok om svenska surfare. Och sedan tänker jag på alla som glider runt i rashguards på stan och köper boardshorts på Intersport. Nog för att de sticker i ögonen på oss ”äkta” surfare, men de bidrar till att hålla surfscenen igång. Det är tack vara dem som många av ovanstående och deras affärsrörelser håller sig flytande. Japp, vi är en brokig skara som surfar i Sverige och alla har vi säkert en egen förklaring till varför vi orkar stöka runt med surfing på dessa breddgrader. Men en sak är säker. Vi är överallt.
ST! ÅRETS FEO PRECIS S AM ST VANLIGT FND A ANNORLU
WERSÉNS BAR, ÅRE 12 DECEMBER 2009 DÖRRARNA ÖPPNAS 22.00. KOM I TID. DJ: TRANSITION WHEELS OF STEEL.
Navelskådning
Gudfadern TEXT SIMON TJERNSTRÖM ILLUSTRATION SUPERTUBEN
För er skid- och brädsportsintresserade gick det säkert inte förbi att ett stort event i mångmiljonsklassen ägde rum på det anrika Stockholms Stadion nyligen. För er med intresse riktat mot de tävlande med två skidor istället för en, missade säkert inte den rafflande finalen. Norrbaggen tog hem det utan tvivel, men lite längre ner på listan sipprade missnöjet igenom och flöt i en strid ström ut i de flesta medier.
applicera uttrycket här. Skidåkare från olika tider brukar kunna relatera till varandra med hjälp av skrönor och alkohol. Och såklart passionen att roa sig med hjälp av ett berg och två plankor.
Om ni känner till det har även ni stått i vätan och tagit ställning för eller emot. Att diskussionen finns är underbart och ett modernt konstverk av sammankopplade nätverk.
Att komma ihåg varför man började med någonting och kunna relatera till hur man upplevde det och kände då är nog viktigt för att behålla en sund och riktig syn på det man gör. Efter tre avstickare är det svårt att vända tillbaka för att hitta den ursprungliga vägen.
Det har hänt mycket på tio år inom skidåkningen. Skidorna har blivit bredare, tricken svårare, men framförallt så vinner du mer än ett kilo kexchoklad nuförtiden, om du har talangen att hamna överst på prispallen. Faktum är att du kan knalla hem med en smärre årslön på de största tävlingarna idag. Något som för 15 år sedan hade låtit som ett skämt.
Så är det idag också och kommer nog alltid att vara. Men inte för alla.
Att sammanfoga passionen med kapitalet verkar vara som att blanda olja med vatten. Två diametrala motsatser som båda vill fylla upp hela rummet utan att dela.
Att du idag ser åkare med personliga tränare, trots att de ska representera en livsstilsport, vittnar vad som kan hända när det finns lite pengar att tjäna. Nu ska vi komma ihåg att dem pengarna i ”normala” mått mätt är en spottstyver av vad dagens tennisspelare, förutom äran, spelar om.
Att bli för stor för sin kostym kan lätt leda till at man upplever att man kan göra saker som man vill och att egna åsikter väger tyngre än andras. I en sport där de flesta låter åkningen tala ekar den högljuddes röst desto högre. Detta medför inte att man har mer rätt, men däremot medför det ofta att följeskaran som tar dennes ord för sanningar växer, då mothugget tystnar inför den mest högljuddes stämma.
Man säger att äpplet inte faller långt ifrån trädet och syftar till att barn ofta blir snarlika sina föräldrar. Man kan också
Att vara så erkänd att man får ett veto i de flesta frågor rörandes sporten är ett enormt privilegium, men när man
106 | TRANSITION 6 -09
börjar använda detta veto för att skydda sin egen framtid är det dags att sätta stopp. Att mycket inflytande leder till mer inflytande är för mig en självklarhet, lätt att bevittna överallt i samhället och så även inom de olika sporterna. Likt varje skrivet eller talat ord är källkritiken lika viktig som nödvändig. Att sätta saker i perspektiv och vrida och vända på sanningar är en ynnest vi människor har och bör vara tacksamma för. Att detta kan missbrukas lätt då ingen är utan en egen agenda är en sanning av rang. Yttre såväl som inre påverkan kan för vem som helst vara svår att upptäcka och beteckna som vad det just är. Kollisionskurserna multipliceras där endast åsikter ställs mot varandra. Skidåkningen är minst sagt modern och bristen på nedtecknade sanningar ska vi vara stolta och glada över. När skidåkningen som vi känner till den idag var ny kallades den kort och gott freeskiing. Just därför att den var fri och utvecklades av sig självt. Ingen kan säga hur den kommer att se ut om tio år men här måste vi fundera på huruvida vi ska behålla det fria i den eller inte. Det är du och jag som bestämmer detta. Alla har goda ambitioner, men goda ambitioner ger inte alltid goda resultat. Håll det roligt, håll det intressant och fundera inte lika mycket som jag.
T-SHIRTS MED EGET TRYCK WWW.OWNLABEL.SE Strong Brands Are For Weak People™
Streetwear • Skateboard • Fingerboard
WWW.COYOTEGRINDLOUNGE.COM Tjärhovsgatan 1, Medborgarplatsen, Södermalm, Stockholm
Untitled-3 1
2007-11-18 16.29.57
SKRÖNA / Svenska Skatehjältar Del 6
Tomas Olsson TEXT Magnus Gyllenberg Foto Alexander Klun
Bakgrund Om ni inte har sett den klassiska (och kanske första kommersiella?) svenska skatefilmen ”Filmen” som postorderfirman Brädgår’n gjorde i början av 90-talet har ni missat en de mest klassiska delarna i svenska skatevideos någonsin, nämligen Tomas Olssons ösiga attack på streetspots runtom i Stockholm och hans hemstad Örebro. Med ett pillemariskt flin röjer Tomas runt på bänkar, trappor, handrails m.m. och såhär i efterhand inser man att han på många sätt var före sin tid med den typen av kraftfulla skating som var väldigt ovanlig under tidigt 90-tal. Då handlade det mestadels om att i moderat fart flippa brädan så mycket och märkligt som möjlig. Tomas gjorde entré på juniortävlingarna i slutet av 80-talet och tog kraften från vertramperna, wallridesen och hoppramperna under det årtiondet med sig in i 90-talets streetera och köttade på som ingen annan här i vårt avlånga land. Stil Om svenska skatescenen på 90-talet hade varit en westernrulle skulle Tomas rollfigur ha varit den galne banditen som med ett djävulskt leende på läpparna rånar diligensen. En del skatare täcker upp sin brist på talang med en rejäl dos mod och vilja. Tomas skatar med både mod och vilja men har också en enorm brädkänsla och detta leder till hans fantastiska powerskating. Tomas stil kan jämföras med skateboardåkare som t.ex. Arto Saari eller varför inte Omar Salazar? Full fart och total kontroll. Terräng Det finns en uppsjö av spots i Stockholm som Tomas slaktade för många år sedan och som ingen har rört sedan dess. Trappor, handrails, galna drops – när han är på humör går inte ens det mest otillgängliga knöggliga spotet säkert. När Tomas var ute och skatade med Ali Boulala hade de samma syn på vad som var skatebart - allt. Om Tomas Nu är det ett bra tag sedan jag hängde ut och skatade med Tjompa. De senaste åren har han legat rätt så lågt och undvikit Sverige. Om man får tro det jag har hört så både skatar och surfar han än idag i alla fall. Han är en av de mest kompromisslösa skatarna vi någonsin haft här i landet. Ett bra exempel på det var när vi var nere på det för den tiden årliga Skateboard-VM som hölls i Münster 1994. Tomas anmäld och bland alla topp-proffs blev han i väntan på sitt kvalåk märkbart nervös. En flaska Jägermeister senare hade han planen klar för sig och när speakern ropade upp hans namn och han gled ut på ytan fylldes arenan av ett öronbedövande bröl. Tomas var naken sånär som på skor och strumpor. Åket i sig gick väl lite si sådär, men nog gjorde han ett intryck på de tusentals tyskarna på läktarna och de förskräckta amerikanska proffsen. Tomas gör ingenting halvdant, ska det gnarlas så ska det gnarlas på allvar!
Så här såg det ut när Tomas Olsson fick ett rivigt cover i Funsport 1997. Melon vid Huntington Beach High School med Alexander Åkerlund och Magnus Gyllenberg i bakgrunden.
108 | TRANSITION 6 -09
Jag har under året presenterat ett gäng svenska skatare som i mitt hjärta har nått hjältestatus. Tidigare har smålänningen Stefan Toth, skåningen Pontus Alv, bohuslänningen Magnus Ljungdell, stockholmaren Andreas Engelkes och norrlänningen John McMillen avhandlats. Serien slutar mitt i landet, i Närke där vi hittar en av de råaste skatare Sverige någonsin skådat; Tomas Olsson.
SLOVEN IEN TUR
TRE NUMMER FÖR 99 KRONOR För att beställa, skicka ett sms till 72500 med “transition 3-99 + ditt namn och dina adressuppgifter”. Sms:et är gratis att skicka. En räkning på 99 kr kommer med första numret på prenumerationen.
OCH
RETUR · CAL IFORNIA GAMES · ETT
DYGN MED
#3 200 9 SOMM FRÄS AREN S CH BLAS ASTE KA!
KALV EN
Sista ordet
JUSSI OKSANEN
TEXT FREDRIK GUNNARSSON FOTO ANDERS NEUMAN
Det är något speciellt med vårt grannland Finland. Det är kargt, bistert och på något vis lite hårdare än här. De gillar att basta, de dricker sprit, slåss med knivar (i viss mån yxor), de räddade Sverige mot en rysk invasion och de räds inte isigt underlag. Jussi Oksanen är en sedan länge utflugen finländare som är gammal i snowboardgemet. Nu är de hög tid att kolla upp vad Jussi pysslar med den här tiden på året. Så hur står det till med Jussi idag? Bara bra tack! Jag har varit hemma med familjen ett tag och har surfat en hel del, men nu är jag redo att sätta igång med min vinter. Jag och Eero Niemela är precis på väg till Colorado för några dagar. Sen ska vi förhoppningsvis till Mt Baker och åka lite puder! Hur ser en typisk dag ut för dig då du inte åker bräda? En typisk dag för mig startar runt sex, halv sju för då vaknar ett av mina barn. Sedan kokar jag lite starkt kaffe och förbereder frukost till allihop. Efter det hänger jag bara ut med mina barn ett tag, drar och surfar eller tar ett pass på gymmet. Lunchen tar jag på ett lokalt ställe i Cardiff. Jag passar då också på att kolla lite e-mails och kanske arbeta med lite Mizu-relaterat (kolla in det själv på www.mizulife.com. Efter det umgås jag med familjen hela dagen. Vanligtvis brukar jag ta med kidsen på en cykeltur eller så drar vi en sväng till stranden. Till kvällen öppnar kanske jag och frugan en flaska vin! Vad har du för planer den här säsongen? Min plan är att åka så mycket jag kan innan årsslutet. Efter nyår börjar jag att filma för TWS med Iikka och Devun. Jag är riktigt peppad över crewet och vi har lite planer på vad vi vill göra och vart vi ska åka. Så jag är riktigt stokad på att vintern är på väg. Att det faktiskt redan snöar en hel del i nordväst är alltid ett riktigt gott tecken. Något som diskuteras rätt häftigt nu är huruvida åkningen håller på att bli överdrivet teknisk eller inte. Hur ser du på saken? Det är grymt att se nya tricks och att folk tar det hela till en ny nivå. Så länge man gör det med stil så är det riktigt grymt! Men jag känner att åkare ofta offrar stil mot teknik. Det är väl där det har ändrats allra mest. När jag började åka i början av 90-talet var det bara stil som gällde. Nu ser man hur åkare huckar som om det inte fanns någon morgondag, utan att ens tänka på hur det ser ut överhuvudtaget. Det får ju snowboard att se helt lamt ut! Samtidigt finns där en annan sjukt kreativ sida av snowboard som händer. Hela grejen med hur stadsåkningen utvecklas och även hur folk utvecklar backcountry-åkningen är sjukt spännande att se. Är du stolt över att vara från Finland eller var flytten till USA på något vis en flykt? Jag älskar Finland och är väldigt stolt över att vara finsk. Du får väldigt mycket värderingar och principer av att växa upp där, som inte ens finns på andra ställen. De senaste 13 åren har jag rest så mycket så jag har inte spenderat så mycket tid där. Det brukar bli någon månad eller två under sommaren. Jag älskar den finska sommaren. Långa dagar, plaska runt i sjöar och bada bastu. Men så fort sommaren är över… Vintrarna är ju ganska bistra som du nog vet. Jag ville verkligen bo i staterna så att jag kunde försörja mig på åkningen och ha familjen nära till hands. Det skulle jag inte kunnat göra det på samma sätt i Europa. Men jag måste säga att jag älskar vädret här i San Diego och det faktum att det är så nära till allting. Det är bara att hoppa på ett plan och vips så filmar jag i Kanada några timmar senare. Sen finns det så mycket att göra här. Golfa, surfa och skata året runt. Strandlivet är bra både för kropp och själ.
110 | TRANSITION 6 -09
Det känns alltid som att finländarna är lite hårdare än oss svenskar. Några kommentarer på det? Sverige har under historien varit ett rikare land där levnadsförhållandena varit högre. Finnar har alltid behövt kämpa för överlevnad, både på ett levnadsmiljömässigt och ekonomiskt plan. Det har nog gjort oss lite tuffare tror jag. Vi hade inget annat val än att kämpa oss upp. Vad har du för tankar om Sverige då? Jag älskar Sverige och var dit två gånger i somras. Sverige känns mer internationellt än Finland och det händer mer saker. När jag var i Stockholm i somras så tog vi Pierre Wikbergs polares båt ut till skärgården. Vi chillade runt och drack bärs och sedan drog vi in till stan på kvällen. Riktigt grymt! Jag vet inte… Det är en skön vibb här och alla är väldigt på det, om man säger så. Ständigt ny kreativ design och konst. På vissa sätt påminner det väldigt mycket om USA, men med en svensk känsla, om du förstår vad jag menar? Finns det några åkares sällskap du föredrar? Jag har så många goda vänner från snowboarden, men jag gillar alltid att hänga med de finska åkarna. Wille, Iikka, Eero och så vidare. Jag gillar helt enkelt att hänga med alla som har roligt och är motiverade. Några svenskar? Pierre Wikberg och Vincent Skoglund är två killar jag tycker är sjukt kul att åka med. Vi har inte varit iväg på någon resa på länge dock. Jag försöker få med Pierre med i karusellen igen till den här säsongen, och förhoppningsvis kan vi få med Vincent på någon grej också! Jag kom att tänka på din jacka från förra säsongen. Det känns som varenda kotte hade en sådan. Det måste varit en av storsäljarna? Hur inblandad var du i processen och varför tror du jackan blev så populär? Timingen för anorakens återkomst och de djärva färgerna verkade vara perfekt vid det tillfället. Jag tror att det alltid behövs en modell som drar åt sig ögonen . Det behöver nödvändigtvis inte vara en storsäljare men någonting som drar åt sig blickar till hela kollektionen. Jag ville helt enkelt göra någonting jag personligen tyckte om och ville ha på mig. Det är en riktigt bra grej med Burton, att de alltid gett mig fria händer att göra det jag tycker om. Med allt från brädgrafiker till min jacka. Jag såg Häjyt (Finnjävlar) för några år sedan och var helt såld. Sedan har ni ju Aki Kaurismäki som är ett geni när det kommer till att göra filmer. Kan du rekommendera några andra bra finska filmer? Jag vet inte om du är inne på historiska filmer, men en av de bästa finska filmerna någonsin är Talvisota (Vinterkriget). Det är en sann berättelse om kriget mot Ryssland och är väldigt rå. Rå men lysande. Några sista ord? Jag tackar för intervjun och önskar er alla en riktigt bra vinter! Ni kan följa mig under säsongen på min blogg om ni är intresserade. Cheers! Jussis blogg hittar du på http://oksanenjussi.wordpress.com
TRANSITION 6 -09 | 111
gigi by oli petznick
juuso laivisto gigi RĂœF Emeric front hans ahlund dimi fesenko markus keller elias elhardt danny larsen sani alibabic stephan maurer
lukas goller filippo kratter
www . pi rate
movi e
tyler chorlton marko grilc drew fuller kalle ohlson marco feichtner eirik haugo bjĂ–rn hartweger teo konttinen osa Jocki kĂ–ffler
Mike Casanova blair habenicht
produ ction . co m
distribution @ pirate - movie - production .com
photo: Petit
check out victor delerue in the latest rip curl movie:
VICTOR DELERUE
RECYCLED P.E.T BOTTLE PRODUCT BREATHABILITY/WATERPROOFNESS 10.000/10.000
POSTTIDNING B | Transition | c/o Titeldata, 112 86 Stockholm
WeSC activists Ricky Sandström and Chris Pastras contributing to ”WeAretheSuperlativeConspiracy” Pick up a copy at your nearest WeSC retailer. For more information visit www.wesc.com WeSC Concept Stores: Stockholm, Kungsgatan 66, PUB.01 / Örebro, Nygatan 26 / Falun, Falangallerian