Trovärdigt nr 1 2014 by Trovärdigt

ET T MAGASIN OM TRO, HOPP OCH K ÄRLEK FR ÅN SVENSK A K YRK AN MALMÖ

UTBILDNINGSSATSNING

Upptäcktsresa i vår KOMMUNALRÅDET KATRIN MÖTER BISKOP ANTJE:

Framtiden bor i Malmö NR 1 2014

För vuxna som vill utforska sin tro

NYA KYRKOHERDEN

Mångfald som tillgång

Religionen skapar möjligheter

GÄSTKRÖNIKA

”Tau ente neir skylten” Göran Skytte funderar kring kyrkan

GENEROSITET Det skulle vara exakt rättvist. Millimeterrättvisa. När tårtan skars upp på faten eller när läsken fördelades mellan de färgglada glasen. En exakt mätbar rättvisa. Annars utvecklades det som skulle bli det glada kalaset till en tragedi av aldrig liknande mått. Vi är kanske många som minns bandomens syskongräl eller barnkalas när rättvisan skulle vara total. Blev det inte rättvist då var det orättvist och det var väl ungefär det värsta som kunde hända bland oss barn som växte upp i ett allt mer välmående Sverige. Rättvisa är viktigt. Vi lever i en orättvis värld. I en orättvis stad. Ingen får acceptera att barn långt borta eller nära lever under orättvisa förhållanden. Samtidigt är livet orättvist. Att barn får växa upp under olika förutsättningar är inte en fråga om barnkalasets millimeterrättvisa, utan om orättfärdighet. Jag tror på en generös Gud. Ett generöst liv. Livet som flödar över av möjligheter om vi bara delar med oss. Om vi släpper det krampaktiga taget om oss själva och det som är vårt. Om vi inte kräver millimeterrättvisa när tårtan ska skäras upp.

Bild: Jenny Pressing

Malmö är en stad fylld av möjligheter, färger, språk och kulturer. Malmö är en generös stad i all sin mångfald. I denna färgrika stad funkar det inte med det trygga folkhemmets millimeterrättvisa. Det blir orättfärdigt. Här behövs möten över gränser. Nyfikenhet mot det nya och generositet till det okända. Tårtspaden drar gränser och avskiljer ditt från mitt. Att vara kyrka är att tro på en generös Gud som ständigt överskrider gränser. En generös, modig och varm kyrka. Det är när vi ger av vår egen bit som tårtan räcker längre.

ANDERS EKHEM, KYRKOHERDE

T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

SID 10 Malmö i morgon

Jackelén vs Stjernfeldt Jammeh. Hur ser de på framtidens Malmö? Vilken roll kommer kyrkan att spela när framtidens stad ska formas? Kan religion och politik gå hand i hand?

SID 14 Framtiden bor hos oss

Interkulturell och interreligiös mångfald är en resurs. Vi följde med på en konferens på Slagthuset där man diskuterade vilken roll kyrkan kan ha i samhället.

SID 16 Mångfald är en resurs

En spännande stad full av utmaningar. Så beskriver Malmös nye kyrkoherde sin nya hemstad. Men vilket är egentligen laget i hans hjärta: Bajen eller ”di blåe”?

SID 18 En stad som håller

Göran Skytte om sin inre resa. Och varför han tycker att alla kyrkor ska förses med en stor skylt med ett enda ord: Jesus.

T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

Nyfikenhet på kristen tro ökar. Kyrkan satsar på utbildningar för alla åldrar.

SID 30 Text och tolkning

Om ett ljus i mörkret, kärlek och nåd i överflöd. Varje söndag firas olika högtider i landets kyrkor med Bibeln som utgångspunkt. Vad firas och varför?

SID 32 Kyrkan i Filippinerna

Världens bästa miljöstad 2020? Malmö i topp när det gäller hållbart byggande.

SID 24 ”Tau ente neir skyleten”

SID 28 Vuxenutbildning i tro

Befolkningen på ön Jinamoc drabbades hårt när tyfonen Haiyan blåste in över Filippinernas kust. Nu får de hjälp av kyrkan.

SID 38 Jesus till Malmö

En superstjärna kommer till stan. Räkna med storpublik när rockoperan Jesus Christ Superstar gästar Malmö.

T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

Trovärdigt är en tidning om tro, hopp och kärlek från Svenska kyrkan i Malmö och kommer ut som samhällsinformation. Nästa nummer kommer i april 2014. Chefredaktör: Karin Rosvall karin.rosvall@svenskakyrkan.se Ansvarig utgivare: Anders Ekhem anders.ekhem@svenskakyrkan.se

Grafisk form: Mårten Lindahl marten@lindahlmedia.se Referensgrupp: Lars Micael Adrian, Mats Egfors, Håkan Jälmby, Michael Tuvesson, Maria Stålhammar, Gunnar Menander, Christel Ragger, Ida Wreland. Nummer 1, januari 2014 Upplaga: 152 000 ex Omslagsbild: Gunnar Menander Repro: Jesper Arvidsson Distribution: Tidningsbärarna Utgiven av Svenska kyrkan i Malmö Box 346 201 23 MALMÖ tel: 040-279000 TROVÄRDIGT TRYCKS PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER AV EXAKTA

kommunikation.malmo@svenskakyrkan.se Svenska kyrkan Malmö Trovärdigt Box 346 201 23 Malmö

Damerna först på Kyrkomötet KYRKOMÖTET är Svenska kyrkans högsta organ. Ärkebiskopen kommer från och med den 15 juni att vara Antje Jackelén från Lunds stift. Av de 251 ledamöterna i kyrkomötet, är 125 kvinnor och 126 män. Den nya mandatperioden är från 2014–2017. Ordförande för kyrkomötet är Karin Perers. En annan kvinna på ledande post är Wanja LundbyWedin, som valdes till ny förste vice ordförande för kyrkostyrelsen. – Jag ser med stor respekt på det uppdrag som Svenska kyrkan har, och tror att det är viktigt att se kyrkan just som en folkrörelse.

Där har jag något att tillföra. Jag har ju lång erfarenhet av att leda en stor folkrörelse, LO. Som ledare måste man jobba enande, så att medlemmarna ser betydelsen av att dra åt samma håll, säger Wanja Lundby-Wedin. 

Hitta kyrkan i andra länder! Ska du resa till USA, Thailand, Grekland eller kanske Kina? Svenska kyrkan finns på 45 platser över hela världen. På hemsidan hittar du alla kontaktuppgifter!  svenskakyrkan.se

Ärkebiskop Anders Wejryd i samspråk med en av stipendiaterna Trinidad Carrillo. Trinidad gör en fotobok där hon undersöker tillståndet mellan dröm och uppvaknande.

KULTURSTIPENDIER UTDELADE Varje år utlyser Svenska kyrkan fem kulturstipendier på 100 000 kronor vardera inom konstområdena litteratur, musik, film, bildkonst och teater. I år delades stipendierna ut till personer som arbetar med människovärde, maktlöshet och överlevnadsskuld. På webben hittar du intervjuer med de olika stipendiaterna.   svenskakyrkan.se

Att jobba ekumeniskt – vad innebär det? ORDET EKUMENIK kommer

från grekiskans ”Oikoumene” och betyder ”alla i samma hus”, ”hela mänskligheten”. Ekumenik är ett bärande element i Svenska kyrkans identitet. Svenska kyrkan relaterar även till andra religioner än den kristna. Samtidigt som Svenska kyrkan är mån om att vara trogen sin egen tro, bekännelse och lära, är öppenheten för dialog och samarbete med kyrkor som har andra traditioner, samt med andra religioner, viktiga för kyrkans relevans, självbild och vittnesbörd.  T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

Kyrkornas världsråd samlades i Sydkorea Bild IKON

Vad tycker du om Trovärdigt? Skriv och berätta.

om damer, stipendiater och världsråd

Bild IKON

Redaktör: Göran Engström goran@goranengstrom.se

kort och gott

Bild Magnus Aronson

Trovärdigt nummer 1, 2014

TROVÄRDIGT KORT OCH GOTT

I NOVEMBER 2013

samlades Kyrkornas världsråd i Sydkorea. Mötet, som hade temat ”Rättvisa och fred” lockade över 3 000 deltagare. Från Europapresident, Anders Wejryd. Sverige deltog ett femtiotal personer från olika samfund. Sveriges ärkebiskop, Anders Wejryd, valdes till presi-

dent för Europaregionen. Han kommer framöver att företräda Kyrkornas världsråd i europeiska sammanhang. Kyrkornas världsråd har åtta presidenter från hela världen. – Det känns som ett stort förtroende, som säkert kan bli svårt att förvalta. Det är viktigt för mig att försöka bidra till att samtalsklimatet hålls gott; att man kan hävda olika åsikter men att man inte dömer ut varandra, säger Anders Wejryd om sitt nya uppdrag.

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD är ett internationellt ekumeniskt organ med över 340 medlemsorganisationer (kyrkor, trossamfund och ekumeniska samarbetsorgan) från över hundra länder och med över 400 miljoner medlemmar. T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

6 500 000 Antalet medlemmar i Svenska kyrkan – Sveriges största medlemsorganisation. RÄTT SKA VARA RÄTT

I förra numret av Trovärdigt skrev vi att Naser Yazdanpanah driver sin verksamhet ”Frisör och skrädderi” på Linnegatan i Malmö. Rätt adress är Lönngatan 62. Dessutom blev det fel i en rubrik, där vi kallade syriska flyktingar för syrianska.

VI GILLAR

inspiration från vår samtid

Bild Privat.

projekt Kryddor från Rosengård Hösten 2010 sändes Kryddor från Rosengård i TV4 första gången. Kocken Sadoo Iskandarani botaniserade bland de många smakerna från världens alla hörn som finns representerade i området. Programmet blev en succé. Första säsongen följdes av en andra, och det gavs även ut en kokbok med recepten från TV. Projektet växer stadigt. Idag kan man gå på matlagningsevent, matkurser och kryddvandringar. Kryddor från Rosengård har blivit en verksamhet som innefattar en rad olika tjänster och produkter.

Bild Rickard Lundquist.

organisation Star for life Star for Life är en religiöst och politiskt obunden organisation som bekämpar spridning av HIV och aids genom utbildning av skolungdomar i södra Afrika. Idén föddes när grundaren Dan Olofsson och hans hustru Christin, jobbade med ett affärsprojekt i Sydafrika. I deras närhet såg de människor, inte minst barn, som drabbades av HIV och aids. Sjukdomens förödande konsekvenser fick makarna Olofsson att inleda ett projekt på en lokal skola. Genom information stärks elevens självkänsla. Ungdomarna motiveras och inspireras till bättre liv, hälsa och framtidstro. Star for Life finns idag i Sydafrika och Namibia. Organisationen har hittills etablerat

sitt utbildningsprogram på över 90 skolor och nått ut till över 100 000 barn. Stars for Life är beroende av sponsorer och partners. ”Ett socialt ansvar ska inte bara ses som att företagen tar på sig kostnader. Tvärtom kan varje företag finna bra projekt som knyter an till den egna verksamheten. Det stärker varumärket, ger stolta medarbetare och ökar förtroendet hos kunderna” säger Dan Olofsson, grundare av Star for Life.

 starforlife.se

T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

förening Lunds Missionssällskap Lunds Missionssällskap grundades redan 1845 och är Sveriges äldsta missionssällskap. Med biskopen i Lund som hedersordförande finns nära band till Svenska kyrkan och den teologiska fakulteten vid Lunds Universitet. Sällskapet satsar särskilt på ungdomars möjligheter att förbereda sig för tjänst i den världsvida kyrkan, liksom på olika former av möten och dialog för ökad förståelse och fördjupad tro. Genom att förvalta gåvor och testamenten delar man fyra gånger om året ut rese- och projektbidrag. I första hand ges resestipendier till ungdomar. Stiftelsen bidrar även till olika grupper som deltar

T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

Kryddor från Rosengård binder samman människor och kulturer som annars kanske inte mötts. Eller som initiativtagarna uttrycker det: genom mat kan vi skapa möten – allt för ett godare samhälle. Kryddor från Rosengård drivs av företaget Xenofilia.  kryddorfrånrosengård.se

MAT MÖTEN MÄNNISKOR

i ömsesidiga utbytesprogram mellan kyrkor och ekumeniska organisationer. Sällskapet finansierar professurer i Kapstaden och Jerusalem, stöder teologiutbildning i Hongkong och interreligiös samverkan i Malmö. Lunds Missionssällskap har en tydlig ekumenisk profil och satsar särskilt på interreligiösa mötesplatser och opinionsbildning. Tidskriften Uppdrag Mission ges ut fyra gånger per år. Ii

Upload

Anneli Denne rsten 2 month s ago F Flag

 uppdragmission.se  lundsmissionssallskap.se

publications

Info

Add to

publication

About

Business

Create Accou

H Like

Uppdrag Mis En stor del sion nr 5 2013 av det här YOU CAN temat ”De PUBLISH numret TOO n svåra följer kon tanke på alla val ma sten att vara mä nniska me andra Mic n måste göra”. Trä d ael ffa bland Louise Jern Dahlén, Niclas No beck. ive och Ma rie-

TROVÄRDIGT MALMÖ I FRAMTIDEN

BISKOPEN, ANTJE JA CKELÉN BI

SKOP I LUNDS STIFT (DIT MALMÖ TILLHÖ R) OCH TILLTRÄDANDE ÄRKEBISKOP

T JAMMEHD D L E F N R JE T S IN R MMUNALRÅ POLITIKERN, K AT SOCIALDEMOKRATISKT KOND E I MALMÖ



RA YRELSENS ORDFÖ OCH KOMMUNST



framtiden bor i malmö

Malmö är en stad med massor av möjligheter. Men också stora sociala utmaningar. För att skapa ett Malmö som är till för alla krävs samarbete: politiker, näringslivet och inte minst religionerna. Trovärdigt har tagit pulsen på två av företrädarna för dessa grupper. Hur ser de på Malmös framtid? BILD: GUNNAR MENANDER TROVÄRDIGT: Hur ser du på Malmös utmaningar och möjligheter 2014? ANTJE: Det är ingen överdrift att säga att Malmö stad är rik på det mesta. Rik på mångfald, rik på möjligheter, rik på utmaningar, också rik på pengar – även om just pengarna inte alltid sitter på de rätta ställena. Här finns en stor vilja att skapa ett gott liv, och att göra det uthålligt. Här finns en ung befolkning, viljan att utveckla företagandet liksom utbildningen på alla nivåer. Genom sin mångfald har Malmö många älskvärda sidor. Det säger något att det går att äta ”närodlat från hela världen” här. Utmaningarna är många. Vid andra världskrigets slut var Malmö en hop-

pets hamn för bland annat många judiska flyktingar. Idag behöver vi motverka olika former av utanförskap och polarisering så att Malmö alltid på nytt kan vara en hoppets hamn. KATRIN: Malmö har stor potential, och möjligheterna är många. Det visar inte minst de senaste tjugo årens utveckling, då Malmö gått från att ha varit en framgångsrik industristad på nedgång till en modern kunskapsstad. Framåt handlar det om att se till att alla malmöbor, oavsett var i staden de bor, får tillgång till bra välfärd och hälsa, om att bygga staden hel. Malmö har många riktigt bra skolor men det finns också några där för få elever får godkända betyg. Att se och ta vara på allas talanger och erfarenheter och ge alla barn och unga chansen att T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

lyckas och utvecklas är viktigt. Därför storsatsar vi på skolan och på till exempel fritid och kultur för unga. Sammansättning av människor i staden är en styrka. Staden är ung och global. Genom att ta vara på det kan staden blomstra. TROVÄRDIGT: På vilka olika sätt kan den religiösa mångfald som finns i Malmö bidra till en positiv samhällsutveckling? ANTJE: För fem år sedan hade jag en visitation i Malmö med temat ”Att vara kyrka i mångfaldens Malmö”. Jag samtalade med ledare i kommunen, näringslivet och på högskolan. Jag såg Malmö lite från ovan uppe på Turning Torso och gick i vimlet på Möllevångstorget. Jag lyssnade till rap-musik och tittade på gatukonst. Jag fick tala med hemlösa kvinnor på Stadsmissionen och intagna på Kirsebergsanstalten, med elever på Linnéskolan och ungdomar på Kraftstationen. Det hela slutade med att ledare från olika kristna kyrkor, från buddismen, judendomen och islam samlades på Stortorget. Så här föll orden då: T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

”Vi som idag står sida vid sida här representerar olika kyrkor och religioner. Ingen av oss har för avsikt att ge upp vår identitet och vår egen tradition, vi är olika. Men vi har så mycket gemensamt med varandra att vi kan och vill uttrycka vår kärleksförklaring till Malmö i bön och välsignelse för staden. Att detta sker på det här viset är högst ovanligt men som ni ser inte alls omöjligt. Det säger något om religionens möjligheter att överskrida gränser och att värna om respekt och tolerans.” KATRIN: Mångfald skapar dynamik. Vi är alla både lika och olika på flera sätt, inte bara när det gäller trosuppfattning. Ju tidigare vi lär oss att acceptera och respektera varandras olikheter, desto bättre. Ingen ska behöva dölja vem de är och vad de tror på. Det viktiga är att få alla att se att olikheter inte är något hot. TROVÄRDIGT: Vilka roller ser du att Svenska kyrkan kan ha i detta? ANTJE: Religion är inte bara ett knippe uppfattningar utan något som handlar

TROVÄRDIGT MALMÖ I FRAMTIDEN

VISSTE DU ATT... Malmös befolkning växer för 28 året i rad Kommunen har 307000 invånare Nordens största arbetsmarknadsregion är Öresundsregionen med 1,8 miljoner människor Malmö är en ung stad, nästan halva befolkningen är under 35 Öresundsregionen har ca 3,8 miljoner invånare 31% av Malmöborna är födda i utlandet Det finns 26 000 studenter på Malmö högskola Nästan 62 000 personer pendlar dagligen till arbete i Malmö från andra svenska kommuner

– Vi är alla både lika och olika på flera sätt, inte bara när det gäller trosuppfattning. Ju tidigare vi lär oss att acceptera och respektera varandras olikheter, desto bättre, menar Katrin Stjernfeldt Jammeh.

– MÅNGFALD SKAPAR DYNAMIK

om min relation till Gud, andra människor, till mig själv och till hela skapelsen. Religiös tro får praktiska konsekvenser. Jag är stolt och glad över att Svenska kyrkans församlingar spelar en stor roll i det sociala och diakonala arbetet i staden. KATRIN: Svenska kyrkan kan fungera som en av flera aktörer. I samarbete med andra religiösa samfund kan man bidra till att människor med olika tro, eller för den delen avsaknad av tro, möts och att förståelsen för varandra ökar. TROVÄRDIGT: Vad betyder begreppet ”social cohesion” (social samhörighet) för dig? ANTJE: De religiösa gemenskaperna sitter på ett socialt och etiskt ”kapital” som samhället inte har råd att undvara. Det är fel att säga att tro är bara privat. Tro har också en offentlig sida: man kan dela tro med andra – även oliktänkande och oliktroende – på ett sådant sätt att alla berikas. Det behöver vårt samhälle mer av.

Samhällen som lyckas att ta till vara sin mångfald är kreativare samhällen än de som inte lyckas göra det. Tvärs genom olika religiösa traditioner delar vi stor respekt för gästfrihet: att välkomna en främling är en helig plikt. Att vilja leva tillsammans som goda grannar är en förutsättning för god livskvalitet i Malmö. Den som står stadigt i sin egen tradition har råd att öppna famnen stort.

28 000 pendlar från Malmö till andra svenska orter 14 600 pendlare åker varje dag över Öresundsbron

ANTJE: Bra. Det är en frukt av arbetet med Social Cohesion. En blomstrande stad behöver inte bara en god ekonomisk utveckling och ett rikt kulturellt liv med stimulerande mötesplatser. Den behöver också utrymme för vår andlighet och våra djupaste frågor och upplevelser. Vi behöver ett rum där tankarna, erfarenheten och fantasin kan leka i samspel med andra. Ett rum där vi är delaktiga på ett helt annat sätt än när vi konsumerar saker och upplevelser. Där alla människor av god vilja samverkar blir det möten utöver det vanliga och en stad med en god livspuls. Allesammans bär vi ett ansvar för stadens bästa.

– VI BEHÖVER ETT RUM FÖR TANKARNA...

KATRIN: Jag tycker att det är ett bra initiativ som inkluderar flera olika församlingar och flera religioner. Jag tror på att sprida goda exempel. Det offentliga kan absolut vara med, men det viktiga är att det finns ett engagemang bland föreningar och enskilda människor. Just Coexist Malmö är ju relativt nystartat och jag ser fram emot att se hur det utvecklas. Hoppas att de medverkande även framöver kommer tycka att arbetet är meningsfyllt och att – Den som står stadigt i sin egen tradition har råd det bidrar till ett bättre samhälle.  att öppna famnen stort, säger Antje Jackelén.

KATRIN: För mig är social cohesion ett av flera sätt att uppnå det som jag nämnde ovan: att öka förståelsen för varandra, men att också arbeta för att motverka främlingsfientlighet och intolerans i det egna samhället och i världen. Det handlar ju om att skapa en social samhörighet, och det gör man genom att umgås med varandra, lyssna på varandra och respektera varandra. TROVÄRDIGT: Coexist Malmö är ett interreligiöst samarbete, på initiativ av Malmö stad, där företrädare för olika samfund och religioner möts - vad tycker du om detta initiativ? T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

TROVÄRDIGT MALMÖ I FRAMTIDEN

n av deltagarna i konferensen var Antje Jackelén, biskop i Lunds stift och tillträdande ärkebiskop. Hon kom till konferensen direkt från ett möte med en företagargrupp. I taxin på väg till konferensen hade hon ett intressant samtal med den muslimske taxichauffören. Det handlade om biskopsämbetet och om korsets betydelse. Det sista chauffören sa innan Antje Jackelén steg ur taxin var: ”Må Gud vägleda dig”. – Ni som arbetar i de här sammanhangen känner säkert igen er, min uppfattning är att det sjuder av sådana här samtal i vårt land idag.

Framtiden bor hos oss

Vilken roll ska kyrkan ha i framtiden? Och hur ser den i så fall ut? Det var några av de frågor som diskuterades när nätverket ”Framtiden bor hos oss”, samlades för konferens i Malmö. Utgångspunkten var att se mångfald som en resurs. TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: GUNNAR MENANDER

22 FÖRSAMLINGAR Nätverket bildades år 2000 och består i dagsläget av 22 församlingar från hela Sverige. Gemensamt för församlingarna är att de är verksamma i mångkulturella områden. Ett av dessa områden är Bergsjön i Göteborg. Enligt Henrik Törnqvist, kyrkoherde i Bergsjön och ordförande för styrgruppen, är nätverkets uppgift att stärka och utveckla ett gemensamt arbete med staden i fokus. – Vi reflekterar över framtiden, över vad det innebär att vara kyrka i ett nytt samhälle. Vi upplever att vi är med och trampar upp stigar som hela kyrkan inom några år kommer att följa, säger Henrik Törnqvist och syftade på det nya mångkulturella samhället. Religiös mångfald är enligt Antje Jackelén en resurs som måste tas till vara. Inte ett problem som ska sopas under mattan.

FÖRUTSÄTTNING FÖR TILLVÄXT Hennes uppfattning är att man inom stora delar av näringslivet redan har förstått detta. Att man där ser mångfalden som en resurs, en förutsättning för tillväxt. Hon har fått kritik för att hon an-

T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

vänder sig av begrepp som tillväxt. Inte minst inifrån kyrkan. Till kritikerna säger Antje Jackelén: – Tillväxt handlar inte bara om kapitalism, utan också om social, ekologisk och andlig tillväxt. Där har vi i kyrkan ett ansvar. Anders Ekhem, kyrkoherde i Malmö, valde ett lokalt perspektiv när han i slutet av konferensen vände sig till en panel bestående av Andreas Konstantinides, ordförande i stadsdelsnämnd öster i Malmö, Anna Balkfors, forskare och före detta processledare för Malmökommissionen, Ida Wreland, studentpräst i Malmö samt Antje Jackelén, med frågan: Vill framtiden bo hos oss, och vilka är de största hindren för att framtiden ska ta en plats hos oss här i Malmö? Andreas Konstantinides: – Jag skulle vilja vända på det och istället fokusera på möjligheterna, eftersom jag anser att de är mycket större än hindren. För att öka förståelsen mellan människor måste vi lära oss att förstå skillnaderna i olika kulturella yttringar, det gäller inte minst religionerna. Vi har inte arbetat med interkulturell och interreligiös förståelse tidigare, men kanske har det blivit dags att göra det nu?

VIDÖPPEN DÖRR Anna Balkfors var självkritisk, men öppnade också för kyrkans möjligheter att vara med och bygga det goda samhället. Hon pratade om en vidöppen dörr och enorma behov som Svenska kyrkan har potential att fylla. – Min uppfattning är att det är vi själva som är det största hindret. Det är vi själva som definierar vilken plats vi vill ta. Vill vi vara med och förändra? Enligt Ida Wreland är den stora faran att vi skjuter framtiden på framtiden. – Vi säger ofta att ungdomarna är så viktiga, men det är lätt att glömma att framtiden är här och nu. 

Bild Johannes Söderberg

Stockholm. Senaste tjänsten var som kyrkoherde i Farsta församling. I somras gick flyttlasset till Malmö, en stad som han beskriver som spännande och full av utmaningar. Med sig på resan har han delar av familjen, frun och en son. Sedan tidigare finns en dotter i Lund.

RELIGIONEN – EN MÖJLIGHET

NYE KYRKOHERDEN:

Religion skapar utveckling i Malmö

Han menar att mångfald måste ses som en resurs. Och att religionen är en nyckelfråga för att skapa utveckling i Malmö. Sin egen tro jämför han med Turning Torso: djupt förankrad i marken, strävandes uppåt mot det liv som är större. Möt Anders Ekhem, kyrkoherden som ska leda Malmös nya pastorat. TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM Namn: Anders Ekhem Född: 5 januari 1961 i Stockholm Familj: Helena, präst i Lund samt två barn (9 och 22 år) och två bonusbarn (22 och 24 år).

edan årsskiftet har Svenska kyrkan i Malmö en ny organisation. Sexton församlingar förenas i ett pastorat med sex församlingar. Det gör Malmö till Sveriges största pastorat, med nästan 150 000 medlemmar och 500 anställda. Den som ska leda det nya pastoratet är kyrkoherden Anders Ekhem. Han har i en del sammanhang kal�lats för Malmös nya ”superherde”. Men det är en titel som han själv inte vill kännas vid.

– Jag tycker inte alls om benämningen. Dels för att den skapar distans till andra människor. Men också för att de verkliga superherdarna, enligt min mening, är de som jobbar ute i de små pastoraten. De som måste kunna allting själv. Jag kommer att vara omgiven av en mängd medarbetare, allt från olika ledare inom förvaltningen till präster och diakoner och övriga medarbetare i församlingarna. Anders Ekhem är bördig från T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

I Anders Ekhems nya arbetsuppgifter ingår bland annat att leda och fira gudstjänster. Gudstjänstlivet utgör centrum i kyrkans liv, menar han. Det är där ledningen ska finnas. En annan viktig uppgift är att finnas med i möten och samtal med medarbetare, både personer i olika ledningsfunktioner och i församlingarna, för att diskutera grundläggande värderingar som vad det innebär att vara kyrka och vart kyrkan är på väg. En tredje viktig uppgift är att medverka i det offentliga samtalet. Att se till att kyrkan och religionen blir synliga och får ta plats. – Malmö är spännande genom att religionen är så påtaglig. Det är oerhört väsentligt att vi bestämmer oss för att religionen är en möjlighet. Visst, det finns problem med religion också, men den är en så påtaglig del av livet i Malmö att den måste synliggöras som en kraft för att vi ska kunna utveckla staden. När Anders Ekhem talar om ”religionen” så är det inte bara kristendomen han avser. I grunden, menar han, är det väldigt mycket som förenar de olika religionerna. Det gäller inte minst kristendomen, judendomen och islam. – Vi har samma ursprung, samma anfader. Grunden är att vi alla tror på en Gud. Och eftersom jag tror att det bara finns en Gud, så måste det vara samma. Sen har vi olika namn på Gud, vi har olika berättelser, olika tolkningar och källor.

Tro handlar för Anders Ekhem om att leva ett gott liv. Ett meningsfullt liv där vi känner att vi är del av någonting. Ett liv där vi har ett uppdrag och ett ansvar.

Bild Jenny Pressing

TROVÄRDIGT NY PÅ JOBBET

BEHOV AV SAMVERKAN Vad krävs då för att leva ett gott liv? Enligt Anders Ekhem är Malmö en stad med stora möjligheter. En stad som flödar av framåtanda, kreativitet Anders Ekhem är utsedd av biskopen i Lund att vara och idéer. Samtidigt finns det kontraktsprost i Malmö. Den uppgiften innebär att på ett problem med rasism, islamsärskilt sätt vara biskopens representant i församlingarna. ofobi, hög arbetslöshet och barnfattigdom här. Han ser med andra religiösa rörelser och problemen som en tickande bomb samhället i stort. Ju tryggare vi är som inte får negligeras. Lösningen i vår egen identitet, desto tryggare är samverkan. kan vi vara i mötet med andra. – Alla goda krafter; det politiska samhället, folkrörelserna, näringslivet och inte minst de olika religioHÅLLER PÅ MALMÖ nerna, måste jobba tillsammans. Malmö är en aktiv stad. Det händer Om vi blundar för att Malmö är en mycket, inom religionen, politiken, kulturlivet och inte minst: idrotten. När det kommer till idrott är Malmö framför allt en fotbollsstad. Sveriges bästa fotbollsstad dessutom, som i fjol blev svenska mästare på både herr- och damsidan. Det känns med andra ord högst rimligt att en uttalat väldigt religiös stad, och bara betrak- sportintresserad kyrkoherde ska tar religionen som något privat, då bekänna färg. Vilket är favoritlaget? tror jag att det blir väldigt svårt att – Som stockholmare klappar hantera religionens baksida. Vi kom- hjärtat extra för Hammarby. Som mer inte att kunna dra nytta av de skåning, och nybliven Malmöbo, goda krafter som religionen utgör. måste jag ändå säga Malmö. Jag såg Samverkan med andra religioner flera av MFF:s matcher i höstas, det är enligt Anders Ekhem inte det känns lite som att det ingår i mitt nya samma som att släta ut skillnaderna. uppdrag att hålla på Malmö FF.  Tvärtom. – Det är viktigt att vi är starka var för sig, i vårt eget sätt att vara Fotnot: Anders Ekhem kommer att religion och fira gudstjänst. Men det leda gudstjänster och predika runt om i är också viktigt att vi ser vad vi kan Malmös kyrkor samt varje tisdag leda en göra tillsammans med andra, både veckomässa i S:t Petri kryka kl 12.10.

– MALMÖ ÄR SPÄNNANDE GENOM ATT RELIGIONEN ÄR SÅ PÅTAGLIG

T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

FAKTA KYRKOHERDE Kyrkoherden är arbetsledande präst och har det övergripande ansvaret för all verksamhet i församlingarna. 17

Bild Shutterstock

TROVÄRDIGT MILJÖ

STORA SATSNINGAR

världsmästare i miljö TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM

År 2020 ska Malmö vara bäst i världen på hållbar stadsutveckling. Det tuffa målet har politikerna i Malmö formulerat. Men vad innebär det konkret? Och med bara sex år kvar – hur går det egentligen med uppfyllandet av målet? 18

År 2030 ska hela Malmö försörjas med förnyelsebar energi. En tuff utmaning med tanke på att staden hela tiden växer. För att nå målet måste det till stora satsningar, både på förnyelsebar energi och kollektivtrafik. Satsningen innefattar bland annat utbyggnad av vindkraften.

– ÄN SÅ LÄNGE ligger vi i fas. Malmö är redan idag en av världens mest hållbara städer, säger Milan Obradovic, kommunalråd med beredningsansvar för boende och infrastruktur. Satsningar för 2020 innefattar bland annat utbyggnad av kollektivtrafiken samt energieffektivisering av kommunens egna tillgångar. Målet är att alla kommunala anläggningar ska försörjas med hjälp av förnyelsebar energi om sex år. Enligt Milan Obradovic har satsningarna gett stort eko utomlands. – Nästan varje vecka har vi besök av delegationer från andra länder som vill studera hur vi gör i Malmö. Senast hade vi en delegation från T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

Något som alla är positiva till – ända tills det blir tal om var anläggningarna ska placeras, påpekar Milan Obradovic. – Ingen vill ha dem i närheten av sitt. Bygget av ett spårvagnsnät och den så kallade Malmöringen, en tågförbindelse som skulle knyta Milan Obradovic, ihop de östra och tjänstledig IT-chef från Svenska västra delarna kyrkan Malmö, nu av stan, är andra prioriterade pro- kommunalråd. jekt. Enligt Milan Obradovic är nya spårförbindelser inte bara bra för miljön, det skulle även få positiva sociala effekter. – Av erfarenhet vet vi att det knyter ihop staden socialt. Man visar att man satsar långsiktigt, vilket även sätter fart på andra satsningar längs spårsträckan. 

Bild Gunnar Menander

Det är dock inte bara i Västra hamnen som kommunen satsar på ett hållbart byggande. I Hyllie planeras ett miljöprojekt med fokus på IT. – Genom att styra värme och ventilation med hjälp av IT kan man sänka uppvärmningskostnaderna med 50 procent. Från politikerhåll i Malmö jobbar vi hårt för att genomföra detta. Även om det blir lite dyrare att bygga initialt, så är driftskostnaderna så mycket lägre att det lönar sig. På mellan 1 och 5 år har investeringen betalt sig, förklarar Milan Obradovic.

Indien här. De hade valt ut tre städer i Europa som de ville besöka; utöver Malmö även Nantes och Lyon.

BYGGER HÅLLBART Västra hamnen är ett av de områden som Milan Obradovic, inte helt oväntat, vill lyfta fram. Tillsammans med Norra Djurgården i Stockholm är Västra hamnen det största sammanhängande bostadsområdet i världen där man byggt hållbart. Och det fortsätter att växa, påpekar han nöjt. – För varje sektion som läggs till blir det mer och mer hållbart, mer och mer energieffektivt. Vi har fått byggherrarna att tävla med varandra om vem som kan bygga mest hållbart. T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

MILJÖARBETE INOM KYRKAN I Svenska kyrkan i Malmö arbetar vi aktivt med att bli miljövänligare. Insatserna handlar om allt från rättvisemärkt kaffe till miljöaspekter i transporter, gudstjänster och inköp av varor. Det finns även solceller på fyra kyrkor i Malmö. Se reportage i nästa nummer.

Det svenska kyrkoåret inleds den första advent, den söndag på Kyrkans nyår: året då flest svenskar första advent går i kyrkan.

21 20 2 0

15:e efter trefaldighet et trefaldigh 14:e efter t ldighe a f e r t fter et 13:e e ldigh a f e t r tr efte ghe i e : d l 2 1 a tref het g ter i f d e al 11:e ref t r fte ee : 0 1

Den helige Mikaels dag

21: ee fte r tr Alla e 22 själars faldighe t dag 19:e efter trefa ldigh 18:e ef et 23 ter tref aldigh et Tacksäge lsedagen

KÄLLA: Kyrkoherde Björn Bäckersten

Står för sorg och död. Används bara på långfredagen

Står för botgöring och fasta.

VIOLETT (MÖRKBLÅTT)

Står för kamp och blod. Symboliserar även den helige Ande.

RÖD

agen

i pås

n ktide 13 n

Kyrkoåret indelas i kretsar, tre olika avdelningar. med olika huvudteman.

TT Nyhetsbyrån

(Siffror i innerkant – söndag som skjuts in i kalendern, Siffror i ytterkant – andra helgdagar än söndagar) (1) Julnatten (2) Juldagen (3) Annandag jul (även kallad den helige Stefanos dag) (4) Nyårsdagen (5) Trettondedag jul (6) Kyndelsmässodagen (7) Askonsdag (8) Jungfru Marie bebådelsedag (9) Skärtorsdagen (10) Långfredagen (11) Påskafton (12) Påsknatten (13) Annandag påsk (14) Kristi himmelsfärdsdag (15) Annandag pingst (16) Midsommardagen (17) Johannes döparens dag (18) Apostladagen (19) Kristi förklarings dag (20) Den helige Mikaels dag (21) Tacksägelsedagen (22) Alla helgons dag (23) Alla själars dag

Står för hopp, mognad och det växande livet.

std Ping

16 15

ing

GRÖN

n p före

Står för himlen, glädje, renhet, helighet, fest och seger.

agen hetsd g i d l Trefa ag döpraens d J hannes Jo

dage n

nd sön agen i pås dag ktid en en i på skt ide n

gen

SVART

4:e

Palmsönd ag

5:e söndagen i fastan

Midfastosöndagen

en 12 1 11 1 10 09 2:a s Påskda ön ge 3:e sö

VIT

Juldagen (2) är alltid 25 december. Övriga dagar kring jul placeras därefter.

:9 e e fte r tre 8:e fa fe te l d igh r tr efa et Kr i s l d t i igh förk et la r i n gs d 6:e e ag fter t r e f a ldigh et

a sim e g a Sex en dag n 7 ö s ags l t n s s ta Fa n i fa e g a önd n 1:a s i fasta n e g a nd 2:a sö dag bådelse Maria be

Prästen bär i sin dräkt olika färger beroende på söndagens tema.

1 4 5 2 3

age

adage n

Bön

da sön

Apostl

Kyrkoårets styrs av påsken som är en rörlig helg. Den infaller den första söndagen efter den första fullmånen på eller efter 21 mars (vårdagjämningen). Sista möjliga datum för påsken är 25 april. 2014 infaller påskdagen 20 april.

 svenskakyrkan.se - klicka på "kyrkoåret"

Kyrkans helgdagar speglar livets växlingar i ljuset av berättelsen om Jesu liv, död och uppståndelse. Där ryms glädje, sorg, tro, tvivel, förtvivlan och hopp. Helgdagarna är hållplatser och riktmärken dit vi färdas, stannar upp och reser vidare.

1:a efter t rettondag en 2:a eft e r t r e t tonda 3:e e gen fter t r e t t o Kyn ndag dels en

d Sön

4:e efter tr efaldighet 3:e efter trefaldighe t

Kyrkans år sätter våra liv i ett större sammanhang

dvent Fjäärde a t adven Tredje nt adve a r d An t n ven d a ge a a t s d r n Fö sön age d m n o ö d ms öre f Do ag nd Sö

sön

2:e efter trefaldighet

age

tt tre

Se p

tua

mäs sod

5:e

ond ag

eft er

jul e r ju ageen efte nda ndag öönd ön Sön Sö

ge si

Sööndagen efter nyår

5:e

n ge

ti åsk

om rostade smiles, smakfulla inskter och idoljuryn. Bild Shutterstock

MALIN PIHLGREN, PRÄST I FOSIE FÖRSAMLING

Vilka är ni som jobbar i projektet? – I Malmö är det jag, imamen Othman al-Tawalbeh och ungdomskoordinator Clara Norrlöf som håller i trådarna. Vi har även hjälp av några ungdomar. Vad gör ni konkret? – Vi har startat en religionsmottagning på Fryshuset i Malmö, dit ungdomar kan komma och ställa frågor om religion och diskutera livsfrågor tillsammans med oss. Vid varje religionsmottagning finns det några religiösa ledare på besök, ena gången kan det vara en präst och en buddhistisk munk, en annan gång en nunna och en sikh. Mottagningen är öppen torsdagar jämna veckor mellan 17-20. Under våren startar vi en ledarskapsutbildning för ungdomar som är intresserade av religion och religionsdialog.



Professor Nathan Söderblom blir Sveriges ärkebiskop.

Första världskriget utbryter. Sverige ger ut enkronorssedlar på grund av befarad silverbrist.

Framtidens prylar och mat Vill du att din rostade macka ska le på morgonen? Finns också med Jesus ansikte om så önskas till morgonkaffet…  yankodesign.com

… eller varför inte humörsmuggar på morgonen så behöver du inte berätta för din partner hur du mår. 

Johanna Linder bloggar;

Sagt: ”Att Kina, Ryssland, Saudiarabien och Kuba nu ingår i FN:s råd för mänskliga rättigheter – det är som om Carl Bildt skulle ingå i Idoljuryn” Kent Wisti präst och satirtecknare i Malmö.

”Jag gick inte in i väggen – andra gick in i mig.” 

diakonibloggen.com

Malmös högsta bostadshus

• Turning Torso är 190 meter högt fördelat på 54 våningar • De tre hissarna rör sig med fem meter per sekund, vilket gör att det tar 38 sekunder att åka hela vägen upp.

ckie.com

Malmös högsta kyrka

tillsammansforsverige.fryshuset.se Är du mellan 16-30 år och intresserad av att gå Tillsammans för Sveriges ledarskapsutbildning? Välkommen att anmäla dig till: clara.norrlof@fryshuset.se.

vad hände för 100 år sedan? Baltiska utställningen för ”Konst och industri i Sverige” öppnas i Malmö.

105 meter

Vad är ”Tillsammans för Sverige”? – Det är ett nytt projekt med inriktning på interreligiös vägledning och utbildning för unga. Syftet är att motverka främlingsfientlighet, rasism och extremism. Vi vill visa hur religion kan vara en väg till integration och en växtkraft för unga i arbetet för fred och förståelse. Projektet utgår från de mänskliga rättigheterna.

Framtiden är den delen av tidslinjen som ännu inte inträffat.  wikipedia.org

Foodnavigator.com menar att insekter är framtidens mat med höga proteinnivåer, lågt kolesterolvärde, högt omega 3 värde, många viktiga mineraler och det krävs en bråkdel av mark, vatten och utsläpp för att producera insekter jämfört med traditionell boskap. I Asien och Sydamerika kan vi hämta recept. Smaklig spis! T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

• St Petri kyrka är 105 meter och därmed den 9:e högsta byggnaden i Sverige. • St Petri kyrka har en lång och äventyrlig historia och tidigare stod här en mindre tegelkyrka från 1269.

HÖGST !

Bild Michael Tuvesson

lättsmält

190 meter

HALLÅ DÄR...

TROVÄRDIGT LÄTTSMÄLT

(Eventuellt invigdes högaltaret i nya S:t Petri kyrka redan 1319.) Källa Wikipedia

T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

TROVÄRDIGT GÄSTKRÖNIKAN

”tau ente neir skyleten” GÖRAN SKYTTE:

Bild privat pressbild

Göran Skytte är föreläsare, journalist, kolumnist och författare.

Som barn drömde han om att bli präst. Sedan vände han kyrkan ryggen. Nu har Göran Skytte hittat hem igen.

Under dessa år hade jag framgångar som journalist, men inom mig blev jag allt mer fattig. Mitt yttre badade i ljus, i mitt inre blev det allt mörkare. En morgon med malmöitisk blötsnö i januari 1990 var jag på väg till Sveriges Television. Vi hade startat en serie program som hette ”Skytte”. Men i mitt inre var det nöd. Bilen stannade utanför en kyrka. Jag gick in. Det var helt tomt, bara några levande ljus och en bild av Jesus på korset. Jag knäppte mina händer och bad: ”Gud, hjälp mig.” Jag vände mig alltså till den jag avskaffat, den Gud som ”inte fanns”. Och jag – som vid den tiden fick alla fina priser och blev bjuden på alla fina premiärer – bad nu om hjälp från den Gud jag avskaffat.

under protest. Men dock: från och med nu blev jag steg för steg återigen en allt mera medvetet kristen människa.

Men kyrkan har en gigantisk rikedom som alla andra saknar: Jesus. Det är berättelsen om Jesus och om den kristna trons gigantiska förmåga att förvandla både människor

– KYRKAN HAR EN GIGANTISK RIKEDOM SOM ALLA ANDRA SAKNAR och samhällen, det är detta som är centralt.

GÖM INTE JESUS Allt annat må vara kul, behjärtansvärt, intressant etc. Men om kyrkan skäms för Jesus, eller försöker ”gömma” honom, då förlorar kyrkan sitt existensberättigande. Då blir kyrkan bara en aktör bland alla andra. Delar av kyrkan har slagit in på denna linje: tona ner Jesus, tona ner budskapen om de

bibliska undren, tona ner det övernaturliga, tona ner det i evangelierna som idag inte är ”politiskt korrekt”. Även kyrkans officiella organ Kyrkans Tidning har börjat kritisera denna utveckling. Till exempel skriver tidningens ledarskribent Barbro Matzols: ”Kyrkan finns ju på grund av Jesus Kristus och ingen annan […]Tror inte kyrkans företrädare att det förhåller sig på det sättet längre, kanske vi skall ta ner skylten och stänga butiken?”(9/10 2013) Nä (för att tala malmöitiska). Jau tykker ente vi ska tau neir skyleten. Jag tror däremot att vi mycket snart bör spika upp en nygammal skylt, där det förslagsvis står ett enda ord: JESUS. 

FÖRVANDLING Jag visste det inte då, men jag vet nu: detta var början till min omvändelse. Det var här jag började slå in på en ny väg. Många gånger motsträvigt,

Bild Shutterstock.

om grabb var jag kristen. Ingen som kände mig då hade blivit det minsta förvånad om jag blivit präst eller pastor. Jag gick till och med till kyrkoherden i min hemförsamling S:t Andreas och frågade: ”hur gör man för att bli präst?” Jag var visserligen kär i hans dotter. Så kanske hade jag en ”dubbel agenda”. Men ändå: min fråga var seriös. Jag hade verkligen en tanke på – eller till och med längtan – efter att bli ”präst”. Men så blev det inte. 1967 blev jag istället kommunist, en av de illröda studenter som bildade vad som skulle kallas ”68-generationen”. Och i den vevan förklarade jag: ”Gud finns inte, Bibeln är bluff, och härmed lämnar jag Svenska kyrkan”. Som barn och tonåring var jag alltså vänd till kyrkan,”tillvänd”. 22 år gammal vände jag ryggen till kyrkan och blev därmed ”bortvänd”. Jag befann mig sedan i detta bortvända tillstånd i 23 år.

Det är för svagt att säga att det var en förändring. Ungefär som att gå ner 3 kilo i vikt. Istället använder jag ordet förvandling. I mångt och mycket samme Göran som förr. Men ändå: i vissa avseenden som ny. Förvandlad. Jag tror att många av oss längtar efter just detta. Lämna vårt gamla tjatiga, trista, gnatiga, självupptagna, egoistiska jag bakom oss. Och steg för steg bli ”en ny människa”. Detta har gjort mig övertygad om att kyrkans viktigaste uppgift är att medverka till ett möte mellan människan och Jesus – och att därefter göra allt för att denna relation skall utvecklas, fördjupas. Jag höll på att säga ”förhärligas”. Jag tror inte på en kyrka som försöker dra till sig intresse genom diverse tingeltangel. Vad kyrkan än gör när det gäller till exempel underhållning finns det alltid någon annan som gör det bättre.

T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

TROVÄRDIGT VÄRLDENS MALMÖ Namn: Elsa Bech och Archibald Andreasen. Barnen Emilia, 8, India, 2 och Mattias, 1 år. Bor: Radhus i Oxie Land: Färöarna (Danmark)

Hur hamnade ni i Malmö? Elsa: Vi flyttade hit 2006. Jag hade studerat till designer i Köpenhamn och Archibald arbetade som driftsingenjör. Efter min examen började vi leta hus. Vi kände oss på ett sätt färdiga med Köpenhamn, samtidigt tipsade ett par bekanta oss om att huspriserna i Malmö var mycket lägre än i Köpenhamn . Archibald: Det var väldigt enkelt att flytta från Danmark till Sverige. Allt det praktiska löste sig snabbt, men det tog ett år att etablera sig mentalt. Det är stor skillnad på Köpenhamn och Oxie. Vad gillar ni mest med Malmö? Elsa: Vi trivs verkligen jättebra i Oxie.

Vi har fått många nya vänner, i det område där vi bor finns många olika nationaliteter. Folk är snälla och det är inte så stressigt som i Köpenhamn. Archibald: Vädret. Det är varmare somrar och kallare vintrar här. Samtidigt är det mycket lugnare.

Vad saknar ni mest från Färöarna? Elsa: Naturen. Jag är uppvuxen med havet utanför fönstret. Från mitt sovrum hade jag fri utsikt över vattnet. Vi skulle inte vilja flytta tillbaka till Färöarna just nu, men jag hade gärna haft en sommarstuga där.

Hur hamnade du i Malmö?

Namn: Minella och Adnan Bibic. Barnen Elina, 8 och Isaac 3 år. Bor: Villa i Videdal Kommer från: Bosnien

TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: ANDERS HANSSON

Malmö är en av världens mest internationella städer. Här bor människor från över 170 länder. I vår följetong får du här möta tre nya familjer som valt Malmö. Namn: Sangwoo Jo, Sungjin Jo och Seyou Jo, 7 Bor: Limhamn Kommer från: Sydkorea

Hur hamnade ni i Malmö? Sangwoo Jo: Det var tack vare mitt jobb. Jag arbetade med produktdesign i Seoul när jag blev erbjuden ett jobb på Sony Ericsson i Sverige. Det var för 2,5 år. Nu bor vi i Limhamn och jag pendlar till kontoret som ligger mellan Malmö och Lund. Företaget har bytt namn till Sony Mobiles. Min

fru är också designer, men sedan vi flyttade hit är hon hemmafru och tar hand om familjen. Vad tycker ni om Malmö? Sangwoo Jo: Det är en mysig stad. Här är lugnt och fridfullt jämfört med Seoul, och det är nära till allt. Det kan nästan kännas lite exotiskt att komma hit från en asiatisk miljonstad. Vi gillar närheten till Köpenhamn. Den känns mer som en europeisk storstad, och vi åker ofta dit.

Vad gillar ni inte med Malmö? Sangwoo Jo: Vintervädret. Vi har vinter i Korea också, med den är kortare och mer intensiv. I januari och februari kan temperaturen sjunka till 15-20 minusgrader. Här är vintern så lång. Vi saknar självklart våra familjer, och i början saknade vi även den koreanska maten. Efterhand har vi lärt oss att laga koreansk mat med svenska råvaror. T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

Hur hamnade du i Malmö? Adnan: Våra familjer flydde från kriget. Det var 1993 och jag var 18 år gammal. Vi bodde vår första tid i Tomelilla. Efter ett halvår flyttade vi till Malmö, det är enklare att bo i en stor stad när man kommer till ett nytt land. Nu jobbar jag som forskaringenjör på avdelningen för medicinsk strålningsfysik i Lund. T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

Minella: Min familj kom hit 1992, jag var åtta år gammal. Vi träffades på en nyårsfest 2000 och gifte oss 2005. Sedan fem år tillbaka driver jag en frisörsalong, Shampoo Klippotek, på Gamla väster. Vad gillar ni mest med Malmö? Adnan: Närheten till Köpenhamn och

Kastrup. Det är en trevlig stad med mycket liv och rörelse. På bara nån timme når man andra europeiska storstäder. Minella: I Malmö finns något för alla. Här finns plats för alla, det är en stad där man kan förverkliga sina drömmar. Är det något ni skulle vilja ändra på i Malmö? Adnan: Man borde satsa ännu mer på att integrera Malmö och Köpenhamn. Det skulle inte minst Malmö tjäna på.

TROVÄRDIGT UTBILDNING

FYRA FASER

För Bertil Persson har vuxenutbildningen inneburit en ny fas i livet. Från att inte alls ha haft någon kontakt med kyrkan, har han blivit en flitig kyrkobesökare.

På upptäcktsresa i trons mysterium

VÄNDER SIG TILL VUXNA

Bertil Persson hade aldrig läst bibeln tidigare. Och han gick bara i kyrkan i samband med dop och bröllop. Men när han fick höra talas om katekumenatet, Svenska kyrkans utbildning för vuxna som vill utforska sin tro, blev han nyfiken. Fem år senare konstaterar han nöjt: TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM – Jag har fått ro i själen. BILD: GUNNAR MENANDER

Ledare Marie Berneli och Elsa Nilsson Malm. I mitten deltagaren Bertil Persson.

et är söndag morgon i S:t Matteus församling i Malmö. Församlingens katekumener har samlats till ett förberedande lektionspass. Om en liten stund är det dags för gudstjänst – välkomnandets gudstjänst – då deltagarna i gruppen ska hälsas välkomna till församlingen. Sex katekumener. Tre kvinnor och tre män. Två av dem är över 50, de övriga fyra under 35.

– Det är ungefär så det brukar se ut. Deltagarna är oftast mellan 20–40 år gamla, berättar Marie Bernéli, diakon i Möllevången–Sofielunds församling. Utöver de sex deltagarna, katekumenerna, medverkar även ett par så kallade medvandrare, personer från församlingen som tidigare varit katekumener och nu vill hjälpa andra nyfikna att utforska sin tro. En av dessa medvandrare är Bertil Persson. T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

Katekumentatet vänder sig till vuxna som är nyfikna på kyrkan och den kristna tron. Den finns i stora delar av Västeuropa, och har en historia som sträcker sig långt tillbaka i historien, berättar Marie Bernéli vidare. – Det är en form av dop- och konfirmationsundervisning för människor som inte konfirmerade sig som unga, men också för personer som tappat kontakten med sin tro och vill återupptäcka den, berättar Marie Bernéli. S:t Johannes är en av flera församlingar i Malmö som brukar ha katekumenatgrupper. Utbildningen

sträcker sig över 1,5 termin. I den nuvarande gruppen ingår tre män och tre kvinnor. – Tittar man historiskt så är en majoritet av deltagarna kvinnor, ungefär 40 procent av deltagarna är män. Katekumenatet är öppet för alla, berättar Marie Bernéli. För många innebär det ett ganska stort åtagande, dels eftersom grupperna pågår under ganska lång tid, dels för att de frågor som tas upp är omfattande. Dessutom, påpekar Marie Bernéli, kan det vara en utmaning för människor som kommer från icke-kristna miljöer, eftersom deras nyfikenhet på den kristna tron kan väcka reaktioner hos familjer och andra anhöriga. – Alla som vill tala om sin tro är välkomna att delta, berättar Marie Bernéli.

AHA-UPPLEVELSE För Bertil Persson har katekumenatet inneburit en ny fas i livet. Från att inte alls ha haft någon kontakt med kyrkan och den kristna tron tidigare, har han blivit en flitig kyrkobesökare och aktiv medlem i Möllevången– Sofielunds församling. Han går regelbundet i kyrkan, och en gång i veckan hjälper han till som kyrkvakt. – För mig är kyrkan och den kristna tron något fantastiskt, full av tolerans. Jag får hela tiden nya aha-upplevelser. Ju mer jag lär mig, desto mer intressant blir det. 

Utbildningen är indelad i fyra olika faser, där varje fas avslutas med en gudstjänst eller mässa: 1 Introduktionen. Deltagarna lär känna varandra. De får en känsla för vad utbildningen handlar om, om den är något för dem och om de vill fortsätta. Första fasen avslutas med att deltagarna välkomnas i församlingen i en gudstjänst. 2 Växandet. Samtal kring frågor som gruppdeltagarna själv formulerar. Vanliga frågeställningar är ”Om Gud är allsmäktig, hur kan han då tillåta all ondska i världen?”, ”Var Jesus verkligen Guds son?” och ”Vad är den helige ande?”. Samtalen rör också frågor om kristen etik och vad det innebär att leva som kristen. Fasen avslutas med en ”kallelsegudstjänst”, där deltagarna kallas att leva som kristna. 3 Fördjupningen. Här går deltagarna mer på djupet i frågor som rör kristen tro, bland annat sakramenten. Fasen avslutas med dopbekräftelsen, där deltagarna säger ja till att leva i en relation med Gud. 4 Katekumenatet avslutas med en ”sändningsgudstjänst”. Då brukar ett 100-tal katekumenater samlas i domkyrkan för att sändas ut i världen som kristna.

MER ÄN BARA KONFIRMATION Säg utbildning och kyrka och de flesta tänker nog på konfirmation och ungdomar. Men kyrkan har även ett stort utbud av utbildningar för vuxna, exempelvis alphakurser, katakumenat, retreat och diskussionsgrupper av olika slag. Det finns både grund- och fördjupningskurser. Kurserna är öppna för alla och de flesta är kostnadsfria. På vår hemsida finns mer information om de kurser som startar till våren. Välkommen!  svenskakyrkan.se/malmo T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

TEXT OCH TOLKNING FYRA SÖNDAGAR

Psalmer ligger många människor varmt om hjärtat. Våra psalmböcker innehåller en skatt av melodier och texter. Många psalmer har skänkt människor både tröst och glädje i flera generationer. Andra psalmer är nya för oss och kan ge oss nya ingångar eller infallsvinklar till trons mysterium. I detta nummers Fyra söndagar får fyra ganska nyskrivna psalmtexter ge oss ingångar till söndagens texter och teman. TEXT: IDA WRELAND, GYMNASIEPRÄST I MALMÖ

febr

Ett ljus i mörkret

mars

Dagens rubrik Uppenbarelsens ljus Gammaltestamentlig läsning Mika 7:7-8 Episteltext Apostlagärningarna 2:42-46 Evangelium Lukas 2:22-40

FASTLAGSSÖNDAGEN

Nu börjar Jesus vandring mot Jerusalem, mot påskens händelser. Men trots allt som komma skall, i påskens drama, så är det inte lidandets väg han går – utan kärlekens. Och snart börjar fastan. En tid vi förknippar med rannsakan och eftertanke. Finns det något i mitt liv jag behöver göra upp

med? Någon jag behöver säga förlåt till? Något som hindrar mig att leva det liv jag vill leva? Det kan vara smärtsamt när man vänder blicken inåt mot vårt allra djupaste. Men Jesus går med på vår Jerusalemsvandring och möter oss med kärlek och nåd i överflöd. Nu talar du till oss med kärlekens makt och ingen kan nå dig med hån och förakt. Dock lever och lider du med oss ännu och ingen mer levande lever än du. Psalmer i 2000-talet 837:2 

Guds trots

Min tro bär inga dyrbara juveler. Jag kommer utan smycken till ditt hus. Mitt liv är bara längtan, bara hud: så kläd mig med din nåd. Du är min Gud.

Kung David var inte Guds bästa barn, som hade en kärleksaffär och som såg till att mörda sin älskarinnas man. Trots det, valde Gud honom. Jona, han gjorde sitt bästa att fly bort från Gud. Thomas han tvivlade. Trots det valde Gud dem. Men hur var det med jungfru Maria då? Finns det utrymme för ett ”trots det…”för henne? Vi är vana vid att bilden av Maria ofta är höljt i ett romantiskt skimmer, och vi säger gärna att det

Kärlek och nåd i överflöd

Du satte dig ner som de nederstas vän och satte dig upp mot betydande män. Du satte dig in i de lidandes nöd och satte dig över förtvivlan och död. Psalmer i 2000-talet 837:1

om glädje och smärta. En gång fick jag en fråga från en konfirmand om man bara får lov att tända ljus för andra människor, eller om man också fick tända ett ljus för sig själv – för sitt eget liv. Som tur är finns det inga regler vad gäller ditt hjärtas bön till Gud. Gud ser din låga och känner din längtan. Och när dina egna ord inte räcker till, så får ljuset bära oss. 

mars

JUNGFRU MARIA BEBÅDELSEDAG

Psalm 770:2

KYNDELSMÄSSODAGEN

Barn och stjärnor föds i mörkret utan skydd av våld och vapen. Mitt i mörkret bjuder livet oss att växa som en låga. Ljuset bär oss. Gud är nära i ett litet barn som ser oss. Psalm 744:1 Det brinner ljus i kyrkornas ljusglober. Lågor som bär människors innersta längtan och tysta böner. Lågor som vittnar både om tacksamhet och förluster,

mars

Dagens rubrik Kärlekens väg Gammaltestamentlig läsning Höga visan 8:6-7 Episteltext 2:a Korinthierbrevet 5:14-21 Evangelium Markusevangeliet 10:32-45 T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

var på grund av hennes trofasta Gudstro och mildhet hon blev utvald. Men vad händer när vi pratar om att Guds moder själv kanske var en ganska besvärlig och uppkäftig tonåring, som varken brydde sig om regler eller rådande normer. Trots det var det just henne som Gud valde. Guds vägar är ju outgrundliga. Tänk om det också fick gälla Maria. 

Dagens rubrik Guds mäktiga verk Gammaltestamentlig läsning Första Samuelsboken 2:1-10 Episteltext Kolosserbrevet 1:15-20 Evangelium Lukasevangeliet 1:26-38

MIDFASTOSÖNDAGEN

För dig utgiven

Närhet, ljus och ingen utanför, en fattigmåltid, enkelt vin och bröd, en kärleksfest med himmelskt överflöd. Gud är en av oss vid detta bord. Sv Ps 396:5 Vi har nu kommit halvvägs genom fastan. Fastans första två söndagar har haft prövning och kamp som teman. Men nu fäster vi blicken bort från vårt inre och möter istället Jesus som säger ”Jag är livets bröd”. Jesus talar om sig själv som vardagsmat, T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

som en basvara. Bröd är inget exklusivt, dyrt, komplicerat eller övernaturligt. Men det är något vi behöver för att överhuvudtaget överleva. I nattvardens måltid säger vi ”Kristi kropp för dig utgiven”när vi delar brödet. Kristi liv, död och uppståndelse blir något konkret i min hand, i min mun och i min kropp. Jag känner dess form och känner doften och smaken av det. En smak av himmelen och av en Gud som är oss alldeles nära.

Dagens rubrik Livets bröd Gammaltestamentlig läsning Ordspråksboken 9:1-6 Episteltext Första Korinthierbrevet 10:1-6 Evangelium Johannesevangeliet 6:48-59

TROVÄRDIGT OMVÄRLD

Hjälpen når fram till Filippinerna. Kyrkan bidrar med bland annat mat, vatten och hygienartiklar.

PÅ PLATS DÄR TYFONEN SLOG TILL 32

T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

Fredagen den 8 november slog tyfonen Haiyan till över delar av Filippinerna. Det var en av de kraftigaste tyfoner som någonsin uppmätts på land. Förödelsen var ofattbar. Det kommer att ta årtionden att bygga upp det som raserades. Svenska kyrkan var snabbt på plats för att akut hjälpa de nödställda.

T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

TROVÄRDIGT OMVÄRLD

Behovet av hjälp efter tyfonen Haiyans framfart

på ön Jinamoc är enormt. Det kommer att ta flera år att bygga upp samhället igen.

I vissa byar är det total förödelse, ändå ler folk. Det är ett sätt att överleva.

TEXT: ULRIKA LAGERLÖF BILD: IKON

en lilla ön Jinamoc utanför Samars västkust drabbades hårt av tyfonen Haiyan. Anna Arnborg, utsänd av Svenska kyrkan till Filippinerna, besökte ön och mötte dess invånare. Hon vittnar om svår förödelse, men också om febril aktivitet, och om skämten som en strategi för att överleva.

KYRKAN KLARADE SIG På ön Jinamoc bor 691 familjer. De allra flesta försörjer sig på fiske. Ett litet fåtal är jordbrukare. Byledaren Antonio Dizon berättar att vattnet steg flera meter när tyfonen härjade som värst. – Nästan alla våra fiskebåtar och fiskeutrustning spolades bort, berättar han. De starka vindarna förstörde majoriteten av husen i byn. Grundskolan, basketplanen och bycentret blev också skadade. Den enda byggnad som klarade sig relativt oskadd, var kyrkan som tillhör IFI, den oberoende filippinska

kyrkan. IFI är sedan många år en nära partner till Svenska kyrkan och medlem i ACT-alliansen.

UTDELNING PÅGÅR ACT-alliansens utdelning av mat, vatten, hygienpaket och byggnadsmaterial pågår nu för fullt. På Jinamoc, liksom på många andra platser, har den lokala kyrkan fungerat både som en viktig mötesplats och som skydd för familjer som förlorat sina hem. – Det är nästan omöjligt att föreställa sig förstörelsen. Men det mest otroliga i allt detta är att vart man än går så finns det inte en enda person som sitter still. Överallt hörs smattrande hammarslag från människor som bygger upp husen, byarna och städerna igen, berättar Anna Arnborg.

SPOLADES UT AV VÅGORNA 30 personer på Jinamoc miste livet i tyfonen och ytterligare 26 människor saknas fortfarande. De flesta som omkom är barn eller äldre. En av dem som fortfarande saknas är Belen, 64 år gammal. T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

TROVÄRDIGT OMVÄRLD

TROVÄR DIGT OM VÄRLD

En av Anna Arnborgs viktigaste uppgifter är att på plats hantera de psykosociala konsekvenserna av katastrofen. Insatserna måste utformas så att de – förutom att tillgodose de fysiska behoven – också ser till människornas sociala och kulturella behov. Jinamocs gator har rensats på det mesta av det bråte som Haiyan förde med sig. Men människorna på ön kommer, precis som många andra drabbade i Filippinerna, att vara beroende av vårt stöd för lång tid framöver. 

VILL DU HJÄLPA?

TEXT: ULRIKA LAGERLÖF BILD: THERESE GUSTAFSSON

På lite avstånd smälter fritidsgården helt in i den karga ökenmiljön. Några vita baracker, uppställda som ett U, och så ett omgivande stängsel.

INGEN SLÖJA Den kombinerade fotbolls- och badmintonplanen är inte byggd än, men den kommer att omges av ett kamouflerande skydd, så att fritidsgårdens flickor kan ta av sig slöjorna utan rädsla för att bli iakttagna. Det är tyst och lugnt men på lite närmare håll börjar det märkas att det är något som pågår inne i de anonyma barackerna. Rop och skratt avslöjar att det varken är kontor eller lagerlokal. Det är en fritidsgård. Nadia, en av de syriska flyktingar som har anställts för att arbeta med

Foto: Ulrika Lagerlöf /IKON

LÄS PÅ BAKSIDAN AV TIDNINGEN

I förra numret av Trovärdigt berättade vi om en fritidsgård som Svenska kyrkan i en gemensam satsning med tidningen Land skulle bygga i Jordanien. Nu är den klar! Fritidsgården som kallas Fredsoasen sprider stor glädje bland syriska barn i flyktinglägret Za’atari.

T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

at bid vill blan ter efte ra med rsom sko d till tält för de gasvär lor sak en och högre mare nas vinterk åldrarn 50 000 tar Ma läder till a, berätsyriska ria Lun flykting dberg, vor och Svensk ar. Gåchef för kollekte a kyr kans r är avg för om insatser katastro örande vi ska . fkunna det! göra allt SKOLPA Fredso KET TIL gård som asen, den Ma L 10 jori 000 fritidstete samman Svenska kyr tinglägr n av pojkarna kan tills med et hade i flyktidning samlar arbete också en Lan in till, i Syrien, de som d blir ett gick i sko ungdom betade sätt ar i lägr att ge på delt lan arid. För mening et saknas flickorn sfull vard Za’atari en också a aktivite hanteri ag. Kon de mås ter, ng, te även problem fliktoch fråg förhålla men den beg lösning or om sig till ränsad självför kommer e rörl som är troe igheten att tas förknip upp med nde av skri vara flick pad med vande, a. Där att dans, mu hjälp målnin gården för är g. sik och fritidsviktig! – För Svensk ungdom a kyrkan garna stöd för arna är ger ock i lägret att byg daså tomma ga sko ra Jord på akti lor i nor anie barn får n, så att fler syriska tillgång till sko la. 30

mor på mitt träd. Där står det att jag vill läsa till datoringenjör, att jag vill lyckas i livet, att jag vill fortsätta ha bra relationer med Gud och med mina föräldrar och att jag vill återvända till Syrien. Behovet av en fritidsgård är enormt. Här får ungdomarna lära sig att vara tillsammans, att lösa konflikter, de får jobba med sin självkänsla och sina framtidsdrömmar. Nu finns en fritidsgård som sprider glädje för över 80 flickor och pojkar, men mer stöd behövs! 

I livets träd får ungdomarna berätta om sin bakgrund och var de befinner sig nu. De får också chans att formulera sina förhoppningar och drömmar. Asia visar frukterna på sitt träd som handlar om att hon är stolt över att hon går i skolan, och över att hon går här på fritidsgården. Blommorna på Asias träd visar vad hon vill Walaa al Naser, Amenah al Farsak, Asia al Amari, uppnå i framtiden. Majd Ibrahim och Esraa al Lubad. Bild: Mats Wallerstedt – Jag har fyra blom-

ver SyrienS barn behö 90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg Din hjälp svenskakyrkan.se/syrien

Svenska kyrkan ingår i ACT alliansen. ACT står för Action by Churches Together. ACT-alliansen består av 130 medlemmar i 140 länder över hela världen. Sjuttiotvå procent av medlemmarna finns i utvecklingsländer, 28 procent i i-länder.

LAGERL ÖF

Svenska kyrk till att förb an bidrar vattenfö ättra rsörjning flyktinglä en i gren

kvinnor och ungdomar i lägret, instruerar tjejgruppen. Idag ritar både tjejerna och killarna i sina olika grupper ”livets träd”. – Rötterna i mitt träd visar att jag kommer från byn Ghabageb i Syrien och att jag gick i högstadiet, säger Asia al Amari, 15 år.

MÅLAR LIVETS TRÄD

TEXT: ULR IKA

Majd Ibrah Skolpaket till barnen fått tillgå im, 15 år, är ett ng till skolp – under av alla barn , repara Amenah som vintern al Farsak aketet. Brev id syns fortsätte tion av toalett Asia al och läng Amari. st till väns er och en r kampen ter fritids för att ge de syriska gård åt ungdom EN NY arna flykting VINTER arna en är i och Sve värdig tillv nska kyr annalkande aro. ann kan vite Wallerstedt

Hennes man Bendirato Badalio, 72 år gammal, berättar att han och hans yngste son överlevde genom att klamra sig fast vid ett träd, men att hans fru Belen spolades ut av vågorna. – Jag är förfärad över att hon har försvunnit, säger Bendirato. Det ska jag säga henne när vi ses i himlen, tillägger han sen skämtsamt. Bendiratos skämtsamma ton är en strategi för att hantera det som har hänt. Det är ett förhållningssätt som

verkar gå igen hos många i den drabbade befolkningen. – Jag har aldrig sett människor hantera en katastrof så här. Trots allt det tragiska som hänt tycks det alltid finnas ett leende eller ett skratt nära till hands, berättar Anna Arnborg. Hon berättar om en kvinna som fick kasta upp sina barn på övervåningen för att vattnet steg så fort. Och om hur kvinnan i efterhand skrattar så hon kiknar, när hon tänker på hur roligt det måste ha sett ut när hon slängde upp barnen ”som påsar med ris”.

HÄNSYN TILL UPPLEVELSERNA

AKTIV HJ ÄLP TIL L SYRIA NS

KA FLYKT INGAR: Do the it´s Ch y know ri st m as time at all?

Bild Mats

– VI SLÄNGDE UPP BARNEN PÅ TAKET SOM PÅSAR MED RIS

Hur gick det sedan?

TROVÄRDIGT KULTURELLT

kulturellt

om Jesus, glitter och kyrkans självbild

AV IDA WRELAND

UTSTÄLLNING

Glitter, glamour och folkfest 21 december 2013 – 11 maj 2014, Teknikens och Sjöfartens hus VÅREN 2013 fylldes Malmö av för-

Jesus på turné Publik- och kritikersuccén Jesus Christ Superstar fortsätter att dra fulla hus världen över. Rockoperan, komponerad av Andrew Musikal Lloyd Webber & Tim Rice, har spelats tusentals gånger på otaliga språk. Senaste svenska spelplatsen var Göta Lejon i Stockholm. Den 1:a mars landar ensemblen, med Ola Salo som Jesus i spetsen, i Malmö. I huvudrollerna finns även Peter Johansson och Gunilla Backman. Jesus Christ Superstar är en klassisk rockopera. Med regissören Ronny Danielsson har den fått en ny och delvis omskriven uppsättning.

Den utspelar sig under Jesus sista sju dagar, från intåget i Jerusalem till korsfästelsen. Hur kommer det sig att en rockopera från 1970 lockar så mycket publik? Och varför fortsätter Jesus liv att fascinera människor som aldrig skulle få för sig att komma till kyrkan?

DE SISTA DAGARNA Kanske beror det på det komprimerade och överblickbara formatet; under Jesus sista sju dagar i livet utspelas ett helt liv. Glädje följs av sorg, vänskap och kärlek följs av

svek och förnekelse, men också av total hängivelse, som i sin tur följs av ångest, ensamhet och övergivenhet. Vi som åskådare blir påminda om vårt eget livs bräcklighet, och hur allt vi byggt upp kan raseras på bara några få ögonblick. Vi frågar oss själva: Vad är egentligen viktigt i våra liv? Hur påverkar mina val mig själv och andra? Hur dömer jag andra? Vilka idoler och förebilder har jag? Och hur påverkar de mitt liv? I en intervju med Ola Salo i Kyrkans tidning (2012-07-06) förklarar sångaren att han är ”jesusist, men inte kristen”. Vidare konstaterar han att

FAKTA Jesus Christ Superstar är en brittisk rockopera/musikal från 1970 av Andrew Lloyd Webber (musik) och Tim Rice (text). Den första bearbetningen för scenen framfördes på Mark Helliger Theatre på Broadway den 12 oktober 1971, och den första scenuppsättningen i England följde den 9 augusti 1972. 1973 producerades en filmversion av musikalen med bland andra Ted Neeley, och 2000 gjordes en Emmybelönad TV-version med Glenn Carter, Jérôme Pradon och Renee Castle.

T ROVÄ RDI G T N R 1 2014

Ted Neeley och Carl Anderson i filmen Jesus Christ Superstar från 1973 Judas must you betray me with a kiss?

väntansfulla schlagerentusiaster. Eurovision hade kommit till stan. Malmö Museer dokumenterade händelser och platser under två hektiska veckor. I utställningen möter du Malmöbor, turister och schlagerdivor och deras förväntningar, åsikter, känslor och upplevelser. Under bara några dagar gav Svenska kyrkan över 10 konserter med schlagertema. Även om schlagerns sångtexter kan upplevas som ytliga och glättiga, så handlar de om livet och rymmer allt från kärlek till svek, glädje och sorg, besvikelser och förhopp-

ningar. När man går in i en kyrka är det fascinerande att tänka hur många böner som studsat mellan väggarna. Och hur många toner som spelats och sånger som sjungits. Detta rum har under hundratals år både samlat människor till gudstjänstens gemenskap, men också till den enskilda andakten, bönen, ljuständningen, tystnaden eller vad det nu är man sökte sig till kyrkan för. Så när Lena Ph:s schlagerhits ekade i kyrkan under schlagerveckan fick de ge liv åt alla hemligheter som väggarna bär; ”Kärleken är evig när vi är tillsammans...”

BOK Jesus är den mest centrala gestalten i hans eget liv. Och att Jesus tillhör alla medan kristendomen bara tillhör de kristna. Jesusgestalten i Jesus Christ Superstar är inte baserad på Ola Salos Jesus. Inte på den traditionellt kristne Jesus eller på den historiske Jesus heller. Snarare framställs han som en rockstjärna eller idol, löst baserad på evangeliernas Jesus. Rockoperan visar vad som kan hända när någon lyfts upp till att vara något mer än en människa. Därefter är det upp till betraktaren att själv välja om han eller hon ska se rockoperans Jesusgestalt som en del av det gudomliga eller inte.  T ROVÄR D I GT N R 1 2 0 1 4

Mission i vår tid – här och nu är allting möjligt Författare: Ann Aldén Förlag: Verbum Förlag ANN ALDÉN kom i höstas ut med sin

bok Mission i vår tid. Där skriver hon bland annat om Svenska kyrkans identitet och självbild som ständigt utmanas av förändringar i världen. Ann Aldén menar att kyrkan måste våga släppa taget och ersätta kontroll med tillit. "Vad innebär det att vara kyrka här och nu? Vad borde det innebära? I den

här boken vill jag dela tankar och erfarenheter som jag hoppas kan inspirera dig och er som läser i sökandet efter svaret på dessa frågor" skriver författaren själv i förordet. Ann Aldén är församlingsherde i Fosie församling samt teologie doktor i missionsvetenskap med ekumenik vid Lunds universitet.

Svenska kyrkan är en del av

SMS:a TYFON till 72950 så ger du 50 krONor till de drabbade i Filippinerna.

Foto: Jessica Dator Bercilla/ACT/Christian Aid

Din gåva behövs!

Programme Coordinator, Gender, Health & Theology based in Cape Town, South Africa

Volontär till Svenska kyrkan i utlandet Hitta världens jobb på

svenskakyrkan.se/internationelltarbete

www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

NY KALENDER! Nu har vi samlat alla kyrkans aktiviteter under en och samma sida. www.svenskakyrkan.se/malmo

Är du nyfiken på kristen tro? Vill du samtala och lära dig mer om den kristna tron, kyrkan och livet? I så fall är du välkommen till våra olika grupper och kurser i vår! Vi har grundkurser, fördjupningskurser, samtalsgrupper samt retreat. Grupperna är öppna för alla och är för dig som är nyfiken på kristen tro och vill dela tankar och frågor med andra.

LÄS MER PÅ www.svenskakyrkan.se/malmo

MALMÖ KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET BOX 346 201 23 MALMÖ TELEFON: 040-27 90 00