Trovärdigt nr 2 2014 by Trovärdigt

ET T MAGASIN OM TRO, HOPP OCH K ÄRLEK FR ÅN SVENSK A K YRK AN MALMÖ

OMVÄRLD

Europas bakdörr

Trovärdigt har besökt Lampedusa INTERVJU

KG Hammar: Vägen till fred är fred

BROTT, STRAFF OCH FÖRSONING I fängelsekyrkan tänds hoppet hos de dömda MUSIK I PÅSK

Dramatik, lidelse och passion

Samverkan över religionsgränserna:

Coexists mål är ett tryggare Malmö NR 2 2014

-PÅSKEN-

Följ Jesus under kyrkans viktigaste helg

FRED – EN GÅVA I 200 år har vi haft fred i Sverige och klarat oss från krigets förödelse, död och terror. Samtidigt har kriget ofta funnits i vår närhet. År 1914, för 100 år sedan, föll de första skotten i första världskriget som kom att följas av en ännu större mänsklig tragedi, andra världskriget. Fast det i Sverige varit fred så länge, finns krigets erfarenheter bland många människor i Malmö. Människor som sökt Hoppets hamn i vår stad. Att få leva i fred är både en gåva och ett ansvar. När detta skrivs hör vi nyheterna från Ukraina och återigen anar vi hur tunn gränsen är mellan krig och fred. Det finns bara en värld. Befolkad av människor som oavsett hudfärg, språk, kulturer, tro och historia - är en enda mänsklighet. Det finns bara människor som i varje andetag bär både liv och död! Krig och fred. Det finns inget annat liv. Och här har kyrkan sitt uppdrag. Att andas i samklang med livet. Älska. Kämpa. Stå upp mot rädsla och oförsonlighet. Sjunga fredens och hoppets sånger. Och Gud andas med oss andetag för andetag. Håller om oss i vår sorg över livets trasighet och ger oss mod och kraft att trots allt leva tillsammans.

Bild: Gunnar Menander

Påsken är hoppets berättelse om att det inte är maktens och oförsonlighetens rädsla som är starkast. Utan en trotsig kärlekskraft som öppnar fredens väg. Gud, ge denna värld, som vi älskar, ett nytt ansikte med rättvisa och fred överallt. Skänk oss alla genom Jesu Kristi kraft den fred vi inte själva kan skapa. Amen

ANDERS EKHEM, KYRKOHERDE

T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

SID 10 SAMVERKAN

Bygger fred från grunden. Nätverket Coexist besöker Malmös gymnasieskolor för att prata om fred och samexistens över religionsgränserna.

SID 14 JESUS SISTA DAGAR

Påsken är en vecka präglad av stillhet och eftertanke. För Jesus var dock påskveckan allt annat än stilla.

SID 24 INTERVJU

SID 32 PÅSKENS HELGDAGAR

SID 18 PÅSKENS BUDSKAP

Berättelsen om Jesus och påsken handlar inte om något dåtida, om en historisk händelse, utan om vårt liv här och nu.

Dirigenten, körledaren och organisten Alexander Einarsson förklarar varför musiken blivit en så betydelsefull del av det kristna påskfirandet.

SID 22 REPORTAGE

Kan Gud förlåta mig? Trovärdigt har träffat prästerna och diakonen i Fängelsekyrkan som har ett av de tuffaste uppdragen i Svenska kyrkan i Malmö. T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

Från hopp till förtvivlan, från död till liv och från djupaste ångest till glädje. Påskens drama utspelar sig mellan livets ytterligheter.

SID 34 OMVÄRLD

SID 20 TONKONST

Förre ärkebiskopen KG Hammar hävdar att fred är en av kyrkans mest grundläggande uppgifter. En uppgift som kristenheten måste ta på större allvar.

Följ med till den lilla italienska ön Lampedusa som blivit en symbol för Europas havererade flyktingpolitik, men där öborna aldrig skulle drömma om att lämna de nödställda i sticket.

SID 38 KULTURELLT

Baltiska utställningen var en konstindustri- och hantverksutställning som hölls i Malmö år 1914. Avsikten med utställningen var att sätta Malmö på kartan internationellt. Läs också om Sonja Aldéns nya album I andlighetens rum.

T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

Redaktör: Göran Engström goran@goranengstrom.se Grafisk form: Mårten Lindahl marten@lindahlmedia.se Referensgrupp: Ann Aldén, Jonas Persson, Ida Wreland, Sara Ivarson, Karin Bergendorff, Anders Friberg, Malin Pihlgren, Lars Micael Adrian, Ingrid Petersson. Nummer 2, april 2014 Upplaga: 152 000 ex Omslagsbild: Identity. Kollage av Malmökonstnären Alexandra Ovendahl Repro: Jesper Arvidsson Distribution: Tidningsbärarna Utgiven av Svenska kyrkan Malmö Box 346 201 23 MALMÖ tel: 040-279000 TROVÄRDIGT TRYCKS PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER AV EXAKTA

Vad tycker du om Trovärdigt? Skriv och berätta. kommunikation.malmo@svenskakyrkan.se

har samlats in till de tyfondrabbade i Filippinerna, och återuppbyggnadsarbetet pågår för fullt! Tack för era gåvor – nu flyttar fokus i insamlingsarbetet till flyktingar från Syrien och Sydsudan.

Per>

Bild Gunnar Menander

NYA KYRKOFULLMÄKTIGE I MALMÖ PASTORAT. Ordförande i kyrkofullmäktige är Per Lilja

och ordförande i kyrkorådet är Claes Block. På hemsidan kan du läsa om mandatfördelningen och hur Svenska kyrkan i Malmö styrs.  svenskakyrkan.se/malmo

VARFÖR SPONSRAR KYRKAN ETT FILMPRIS?

Unikt religiöst nätverk i Malmö RELIGIÖS OCH KULTURELL mångfald är en resurs som måste tas tillvara på. Detta gäller inte minst i Malmö, där en enorm kompetens från hela världen finns samlad. Den 24 februari gick startskottet för en nybildad stiftelse – Initiativ för social sammanhållning i Skåne.

Nu påbörjas ett femårigt arbete med en omfattande serie av öppna möten och konferenser, festivaler, kampanjer, mentorskap, innovativa projekt och gränsöverskridande nätverksbyggande för att ta tillvara på mångfald och kompetens. – De utmaningar samhället står inför är komplexa, de kräver nytänkande och gränsöverskridande samverkan, säger Stephan Müchler, VD för Sydsvenska Industri- och handelskammaren och en av medstiftarna. 

Initiativ för social sammanhållning i Skåne. Bild Maria Lundström

STIFTELSEN INITIATIV FÖR SOCIAL SAMMANHÅLLNING I SKÅNE utgörs av Svenska kyrkan i Lunds stift, Malmö Muslimska Nätverk, Nätverket Judiska gemenskaper i Skåne, Sydsvenska Industri- och handelskammaren, Lunds universitet, Malmö högskola, Malmö stad och Region Skåne.

MILJONER

T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

Bild Marie Lundström

OCH VINNARNA ÄR… Den 10-15 mars gick BUFF; Barn- och Ungdomsfilmsfestivalen av stapeln i Malmö. Det är en årligt återkommande filmfestival som visar såväl svenska som utländska filmer. Svenska kyrkan var med för sjunde året i rad och delade ut ett ungdomsfilmpris. Prissumman på 100 000 kr gick till filmen Leave to Remain (Storbritannien, 2013) i regi av Bruce Goodison och delades ut av den blivande ärkebiskopen Antje Jackelén. Leave to Remain är berättelsen om tre asylsökande ungdomar i Storbritannien som tvingats lämna sina hem, familjer och vänner. Filmen skildrar deras rädslor, vänskap och interna strider, men framför allt vad det innebär att tvingas fly och försöka bygga upp ett nytt liv i en annan del av världen.  buff.se T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

-Svenska kyrkan är med i olika sammanhang och delar ut filmpris för att uppmärksamma bra och intressant film. Film tycker jag är ett viktigt och bra verktyg. Att se filmer är ett väldigt bra sätt att ta till sig människors berättelser. Film speglar också såväl våra vardagsliv som våra drömmar och fantasier. I kyrkan använder vi film som en av många metoder för underlag eller referenser i samtal och diskussioner i mötet med människor. Genom film hämtar vi både in kunskap och kan få en ökad förståelse för olika saker.

Bild Sofia Myllenberg

Svenska kyrkan Malmö Trovärdigt Box 346 201 23 Malmö

DET BLEV en härlig februarikväll i kärlekens tecken. Fem par valde att komma och vigas. Någon hade sms:at sin partner och friat, köpt ring och hyrt en bil. Andra hade funderat en lång tid på sitt bröllop, stort eller litet? Nu blev det under enkla men fina och stämningsfulla former. Drop in vigsel erbjuder ett alternativ till stort bröllop. Huvudsaken är kärleken och viljan att höra ihop, i ur och skur. Drop in vigsel kommer tillbaka. Nya chanser att fria alltså!   helena.myrstener@svenskakyrkan.se

laes

Ansvarig utgivare: Anders Ekhem anders.ekhem@svenskakyrkan.se

AV KARIN ROSVALL

rande C

Chefredaktör: Karin Rosvall karin.rosvall@svenskakyrkan.se

Drop in vigsel i Limhamns kyrka – en fullträff!

om insamlingar, pristagare och bröllopspar

< ordfö

Trovärdigt är en tidning om tro, hopp och kärlek från Svenska kyrkan i Malmö och kommer ut som samhällsinformation. Nästa nummer kommer i september 2014.

kort och gott

ordfö rande

Trovärdigt nummer 2, 2014

TROVÄRDIGT KORT OCH GOTT

Annika Nilson jobbar som församlingspedagog i Malmö och är med i juryn.

VI GILLAR

inspiration från vår samtid

AV KARIN ROSVALL

organisation WSPA

forum och förening Malmös Ekumeniska Kvinnoråd – ett forum för gemenskap och utbyte mellan kvinnor i Malmö Malmös lokala verksamhet har sitt ursprung i Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd. Fokus för verksamheten är att se kyrkan och samhället ur ett kvinnoperspektiv. Föreningen vill bland annat verka för jämställdhet mellan kvinnor och män och för kvinnors delaktighet i ledarskap och beslutsfattande i kyrkor och samfund. Föreningen vill också bidra till opinionsbildning och offentlig debatt utifrån ett kristet kvinnoperspektiv. Dessutom erbjuder man mötesplatser och

gemenskap över samfundsgränserna. Internationellt anordnar Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd också utbildning i aktivt ickevåld för kvinnor i världens konfliktområden. I Malmö inbjuder den lokala föreningen till träffar och möten året runt. Under våren kommer bland annat öppna kvinnofrukostar hållas i Heliga Trefaldighetskyrkan den 5 april och 17 maj.

Över hela Europa försvinner mjölkkorna från betesmarkerna och tvingas i stället tillbringa hela sitt liv inomhus. Tusentals valar och hajar dödas varje år utan någon som helst hänsyn till deras välfärd. Den industriella djurhållningen hotar djurens välfärd, människors hälsa och miljön. Varje år inträffar naturkatastrofer runt om i världen som påverkar miljontals djur… Listan kan göras lång på vad som bör och kan göras för att våra djur ska må bättre och leva ett drägligt liv. Organisationen WSPA – World Society for the Protection of Animals – har som mål att skapa en värld där djurvälfärden respekteras och vanvård och djurmisshandel helt upphör. WSPA finns representerade i mer än 150 länder där dess arbete sträcker

wspa.se

SKÄNK 150:SKICKA WSPA150 TILL 729 29

Ätbar stad Malmö är känd som en grön stad med många vackra parker. Dessutom finns det i Malmö tusentals trädgårdar – många av dem har gamla fina äppelträd som bär mycket frukt. Kanske för mycket frukt, verkar det som, eftersom många personer inte har tid eller möjlighet att ta vara på äpplena. Föreningen Ätbar stad funderade på vad man kunde göra åt detta och svaret blev Äppelknyckarmust! Under hösten 2013 har föreningens medlemmar trampat runt med cykelkärror i hela Malmö och samlat in äpplen från folk som haft mer än de själv kan ta hand om. Äpplena har sedan pressats med handkraft i ett restaurangkök mitt i Malmö och musten har sålts lokalt. Föreningen Ätbar stad har funnits sedan våren 2013 och har som mål att inspirera kring lokal matproduktion och stadsodling.

 sek-vbd.se

 nf2014.org (anmäl dig här!)

T ROVÄ RDI G T N R 2 2014



förening

Missa inte! Den 12–15 juni 2014 kommer tusentals personer att samlas på Malmö Arena och Malmömässan för att sätta agendan för framtidens jämställdhetspolitik. Talare som kommer är bland andra: Vigdís Finnbogadóttir, världens första demokratiskt valda kvinnliga statschef och Islands första kvinnliga president, Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för Sida, Hillevi Engström, biståndsminister, Gudrun Schyman, Feministiskt Initiativ, Margot Wallström, mångfaldsdirektör på Postkodlotteriet och f d särskild FN-representant för att bevaka kvinnors utsatta situation i krig och andra konflikter, m fl.

sig från att arbeta praktiskt med Borneos orangutanger, kampanjer för ett globalt tjurfäktningsförbud till att arbeta med utbildning och lagstiftningsförslag, såväl lokalt som globalt. Organisationen har ett lokalkontor i Stockholm. På organisationens hemsida kan du få information om deras kampanjer och konkreta tips på hur du kan resa, och inte minst handla och äta djurvänligare.



T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

appelknyckarmust.se

TROVÄRDIGT SAMVERKAN < Ida Wreland, Salahuddin Barakat, Daniel Koverman och Johan Rosqvist.

Fredsmäklarna En kristen, en muslim, en jude och en buddhist. När nätverket Coexist besöker gymnasieskolorna i Malmö för att prata om fred samsas de stora religionerna om utrymmet.

TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: JOHAN BÄVMAN

ad tror ni, är det sant att religionen är den vanligaste orsaken till krig i världen? Gymnasieprästen Ida Wreland står längst fram i ett av klassrummen på Cybergymnasiet i Malmö. Bredvid henne står muslimske teologen Salahuddin Barakat, Daniel Koverman från judiska församlingen och buddhisten Johan Rosqvist. Framför Ida Wreland, utspridda i bänkarna i det halvfulla klassrummet, sitter ett dussin andraårselever från skolans samhällsprogram. En majoritet av eleverna, som alla har religion som extra tillval på schemat, är skeptiska till Ida Wrelands påstående. – I många fall är det nog så att man använder religionen som en ursäkt för att starta krig, säger en elev. – Det är inte religionen som uppmanar till krig. Det är hur folk väljer att tolka den, säger en annan.

byggande aktiviteter – till exempel besök på gymnasieskolor – verka för ökad trygghet och säkerhet i Malmö. – Vi diskuterar aldrig teologiska frågor när vi ses i nätverket. Istället handlar diskussionerna om hur vi ska kunna förebygga motsättningar och sudda ut de osynliga gränser som finns i Malmö, berättar Ida Wreland. Och tillägger: – Det enda sättet att övervinna den rädsla och osäkerhet som finns är genom att möta den.

– VI DISKUTERAR ALDRIG TEOLOGISKA FRÅGOR NÄR VI SES I NÄTVERKET.

STÖTTAR VARANDRA Tanken med Coexist är dessutom att det ska fungera som en stöd-

DISKUTERAR INTE TEOLOGI Coexist Malmö startades för ungefär 1,5 år sedan på initiativ av Malmö Stad. I nätverket ingår representanter för elva olika församlingar och trossamfund i Malmö. Syftet med samarbetet är att öka förståelsen för varandra, och genom olika före-

T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

Intresset för religion är stort bland eleverna på Cybergymnasiets samhällsprogram i Malmö. När Coexist kommer på besök lyssnar de och ställer frågor om religion och krig.

TROVÄRDIGT SAMVERKAN

TROVÄRDIGT MILJÖ

Syftet med Coexist är dels att arbeta för ökad trygghet i Malmö, dels att öka förståelsen mellan olika religioner och trossamfund. Trovärdigt frågade fyra av eleverna på Cybergymnasiets samhällsprogram:

 

KÄNNER DU DIG TRYGG I MALMÖ? TYCKER DU ATT RELIGIONEN ÄR EN POSITIV KRAFT I SAMHÄLLET?

LAURA LUNDIN

MUHAMMAD ABDUL-HAQ

 – Ja, inga problem. Jag har aldrig

 – Ja, men jag kan också känna mig

 – Både och. Å ena sidan är religionen

 – Religionen är positiv eftersom den

MUSTAFA HADDOU

DAVID MOUNZER

 – Jag är inte rädd för våld. Däre-

 – Jag känner mig trygg även

känt mig otrygg i Malmö, men det beror nog mycket på hur man är, om man väljer att sticka ut eller inte.

kränkt när jag ser att andra stirrar på mig och skrattar. Det händer ibland, det känns obehagligt men jag blir inte rädd.

negativ eftersom den orsakar många konflikter. Å andra sidan är den bra eftersom den skapar mångfald, och mångfald är utvecklande.

mot känner jag mig ofta diskriminerad, exempelvis när jag går in på Konsum och personalen följer efter mig bara för att jag ser ut som en invandrare.

om det händer att folk – både svenskar och andra invandrare – säger rasistiska saker när jag går förbi.

 – Religion är bra för den som är ensam, eftersom

den skapar samhörighet. Den kan också vara dålig, om den stärker fiendskap och fördomar mellan grupper.

organisation för katastrofberedskap. De deltagande församlingarna ska kunna stötta varandra, exempelvis om någon skulle utsättas för hatbrott eller hamna i någon annan typ av kris. Ett sätt att öka förståelsen mellan de olika trosuppfattningar som finns representerade i Malmö är att synas tillsammans i det offentliga rummet. I samband med Eurovision Song Contest förra året genomförde Coexist en stor manifestation. Ett kupoltält restes mitt på Stortorget, och under hela festivalveckan bjöd man in allmänheten till debatter, intervjuer och samtal. Att besöka Malmös gymnasieskolor är ett annat sätt att nå ut. Om man vill skapa långvarig förståelse för religionerna är det enligt Ida Wreland viktigt att rikta in sig mot just ungdomar. – På många av Malmös gymnasie-

skapar fred. Jag är konvertit, min familj är katoliker och jag muslim. Mina föräldrar trodde först att det var en övergående fas, men har nu accepterat det.

 – Ja, när den skapar gemenskap mellan människor.

Men när de börjar tjafsa om vem som har den rätta läran; Jesus eller Mohammed, då är religionen en negativ kraft.

skolor är det väldigt blandat med nationaliteter och religioner. Det är oftast lugnt, men det finns en tendens att de olika grupperna håller sig för sig själva – kristna för sig och muslimer för sig. En majoritet av eleverna tycker det är spännande att vi står sida vid sida och pratar om att det finns mer som förenar än som skiljer de olika religionerna åt.

STORT INTRESSE BLAND ELEVER Eleverna på Cybergymnasiets samhällsprogram har just läst ett avsnitt som handlade om religion och konflikter. Läraren Robin Kristiansson tycker att det var ett bra tillfälle att bjuda in representanterna för de olika religionerna igen. – Det finns ett stort intresse för filosofi och identitetsfrågor bland eleverna. Religionen tangerar dessa frågor, säger han.

Åter till den inledande frågan om sambandet mellan religion och krig. Enligt Ida Wreland är det bara ett fåtal av de väpnade konflikter som pågår runt om i världen som har religiöst ursprung. Konflikten mellan Israel och Palestina kommer på tal. Eleverna är överens om att det i första hand inte är en konflikt mellan två religioner, utan en kamp om territorium. Daniel Koverman poängterar att kärnan i judendomen handlar om att älska sin nästa som sig själv. Salahuddin Barakat å sin sida understryker hur olyckligt det är att islam kommit att förknippas med terrorism. – De flesta muslimer sympatiserar inte med Usama bin Ladin, på samma sätt som de flesta kristna inte sympatiserar med Anders Breivik.  T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

SOLENERGI LYSER UPP KYRKAN I Kirsebergs kyrka har man arbetat hårt med att bli miljövänliga. – För mig är det självklart att tänka hållbart och vara rädd om Guds skapelse, säger prästen Per Håkansson, som är eldsjälen TEXT: KARIN ROSVALL bakom Kirsebergs kyrkas miljöarbete. MILJÖENGAGEMANGET väcktes redan på 70-talet när prästen Per Håkansson bland annat såg barnens öppna förtjusning av naturen. – Jag upplevde storslagenheten i det lilla när jag såg hur ett litet barn fascinerat kunde följa en myras gång på ett grässtrå. Då kände jag som människa och präst att det var självklart att arbeta för vår miljö, säger han. Sedan dess har han arbetat med frågan på olika sätt. Hösten 2008 satte kyrkan upp solceller på församlingshusets södergavel. De fungerar också som solskydd för fönstren och genererar så mycket energi att de kan driva såväl datorer som lampor i huset. Fram till idag har solcellerna producerat 34,26 MWh. Hur mycket solenergi som genereras kan man läsa på en display i ingången till församlingshemmet. T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

– Solcellerna har stort symbolvärde. De och displayen synliggör frågan och blir ett sätt att berätta om vårt ställningstagande och att vi tycker att frågan är viktig. Reaktionerna är enbart positiva, men visst är en del lite förvånade berättar han: – Det är ett bra sätt att få igång kommunikationen och synliggöra att skapelsen är en viktig fråga för oss, säger Per Håkansson. Samtliga kyrkor inom Svenska kyrkan i Malmö arbetar aktivt med att bli miljövänligare. Insatserna handlar om allt från rättvisemärkt kaffe till miljöaspekter i transporter, gudstjänster och inköp av varor. Solceller finns idag på fyra kyrkor i Malmö. 

PÅSKEN KYRKANS VIKTIGASTE HELG

PÅSKEN, DAG FÖR DAG:

DÖD OCH LIV PÅ SIN YTTERSTA SPETS STILLA VECKAN För oss är det en vecka präglad av eftertanke och begrundan kring våra egna liv. För Jesus var dessa dagar knappast några stilla dagar. Intresset för honom i Jerusalem var mycket stort, och trots att han visste vad det skulle leda till valde han att inte hålla en låg profil. Berättelserna om Jesus och vem han var är nedskrivna i ljuset av påskens drama och i ljuset av uppståndelsen. Kristen tro är en tro på uppståndelsen – vändpunkten.

TEXT: JONAS PERSSON, KARIN ROSVALL BILD: SHUTTERSTOCK Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och uppståndelse, ett firande som sedan 300-talet omfattar en hel vecka – den så kallade Stilla veckan. Stilla veckan sträcker sig från palmsöndagen till påskafton. Musiken under Stilla veckan går ofta i moll och gudstjänsterna försöker leda oss till begrundande och engagemang. Många kyrkor låter sina körer framföra de stora musikaliska verk som framställer Jesu lidandes historia. Ofta kallas det passionsmusik då passion också betyder ”lidelse”.

T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

INTÅGET I JERUSALEM Matteusevangeliet 21: 6-9 Lärjungarna gick bort och gjorde så som Jesus hade sagt åt dem. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen. Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade: "Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!"

PALMSÖNDAGEN Stilla veckan inleds allt annat än stilla och allvarligt. Palmsöndagen är en av de stora familjesöndagarna och ibland tågar barn in i kyrkan med palmblad i händerna för att symbolisera när Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Jesus togs emot som en kung av folket som jublade, viftade med palmblad av glädje och sjöng ”Hosianna”. Nu var Jesus på plats i Jerusalem och efter hand följde de händelser som ledde fram tills hans död och uppståndelse.

SKÄRTORSDAGEN Skärtorsdagen firas till minne av den kväll när Jesus för sista gången äter tillsammans med sina lärjungar och instiftar nattvarden. När de var samlade tog Jesus och tvättade lärjungarnas fötter. Jesus bröt därmed mot den sociala ordningen, och han sa också att detta skulle vara ett mönster för mänskligheten. De som vill vara främst skall tjäna de andra i stället för att skaffa sig fördelar. Senare på natten när Jesus och hans lärjungar samlats i Getsemane trädgård grips Jesus av de romerska soldaterna. Han tas till fånga efter att Judas har avslöjat för dem var Jesus befann sig.

DEN SISTA MÅLTIDEN – NATTVARDEN. Första Korinthierbrevet 11:23-25 Den natten då herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och sade: 'Detta är min kropp som offras för er. Gör detta till minne av mig." Likaså tog han bägaren efter måltiden och sade: "Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod. Var gång ni dricker av den, gör det till minne av mig”.

OM NATTVARDEN: Som avskedsgåva fick mänskligheten inte ett föremål av Jesus, det skulle snart ha kommit bort. Istället fick vi en handling att utföra om och om igen. Vid måltiden tog Jesus bröd och vin och gav åt sina lärjungar. Så här skulle kyrkan göra i fortsättningen, sa han. Nattvarden är ett av kyrkans sakrament – en helig handling – som Jesus själv har gett oss. Nattvarden är i grunden ett mysterium för den som vill ta emot. Det är en inbjudan till gemenskap med Gud.

T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

PÅSKEN KYRKANS VIKTIGASTE HELG

LÅNGFREDAG Efter att Jesus gripits på natten av de romerska soldaterna förs han till förhör hos Pontius Pilatus som fattar beslutet att Jesus ska dömas till döden för att ha gjort anspråk på att kallas judarnas kung. Jesus dödas genom att bli korsfäst. Han fastställs död på eftermiddagen och tas ner från korset samma kväll. Han sveps in i linnetyg och läggs i en grav och en sten rullas framför gravöppningen. Långfredagens drama kan beskrivas som ett ondskans drama i koncentrerad form. En oskyldig döms till döden. Guds son. Långfredagens gudstjänst präglas av stillhet. Kyrkklockorna och orgelns tystnad i kyrkorummet märks tydligt. Sorg över Jesus död präglar stämningen. Förr var alla affärer och nöjeslokaler stängda och hela samhället tog en paus. Det mesta av detta är nu borta men i kyrkan är stillheten kvar.

JESU UPPSTÅNDELSE - Matteusevangeliet 28:1-10 Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, kom Maria från Magdala och den andra Maria för att se på graven. Då blev det ett kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den. Hans utseende var som blixten och hans kläder vita som snö. Vakterna skakade av skräck för honom och blev liggande som döda. Men ängeln sade till kvinnorna: ”Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått, så som han sade. Kom och se var han låg. Skynda er sedan till hans lärjungar och säg till dem: ’Han har uppstått från de döda, och nu går han före er till Galileen. Där skall ni få se honom.’ Nu har jag sagt er detta.” De lämnade genast graven, och fyllda av bävan och glädje sprang de för att berätta det för hans lärjungar. Då kom Jesus emot dem och hälsade dem, och de gick fram, grep om hans fötter och hyllade honom. Men Jesus sade till dem: "Var inte rädda. Gå och säg åt mina bröder att bege sig till Galileen. Där skall de få se mig."

JESU KORSFÄSTELSE - Johannes evangeliet 19:17-19 Han bar själv sitt kors ut till den plats som kallas Skallen, på hebreiska Golgota. Där korsfäste de honom tillsammans med två andra, en på var sida med Jesus i mitten. Pilatus hade också låtit skriva ett anslag som sattes upp på korset, och där stod: Jesus från Nasaret, judarnas konung. JESU DÖD - Markusevangeliet 15:37-39 Med ett högt rop slutade Jesus att andas. Och då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner. När officeren som stod vänd mot honom såg honom ge upp andan på det sättet sade han: ”Den mannen måste ha varit Guds son.”

Lukasevangeliet 24:28-31 De var nästan framme vid byn dit de skulle, och han såg ut att vilja gå vidare, men de höll kvar honom och sade: ”Stanna hos oss. Det börjar bli kväll och dagen är snart slut.” Då följde han med in och stannade hos dem. När han sedan låg till bords med dem tog han brödet, läste tackbönen, bröt det och gav åt dem. Då öppnades deras ögon och de kände igen honom, men han försvann ur deras åsyn.

ANNANDAG PÅSK Många såg Jesus dö och många mötte honom efter uppståndelsen. På Annandag påsk får vi i evangelieberättelsen i kyrkan höra om ett av dessa möten. Två personer går och samtalar om det som hänt de senaste dagarna när någon plötsligt slår någon följe med dem. De förstår först inte vem han är, men när han stannar hos dem på kvällen och äter, genom att bryta brödet och läsa tackbönen, öppnas deras ögon och de förstår att det är Jesus som finns där mitt ibland dem.

VÅREN ÄR HÄR! ”Glad påsk” önskar vi varandra och det är verkligen sant. Påsken är inte berättelsen om döden utan om uppståndelsen och livet. Korset blir en påminnelse om att Jesu himmelsfärd inte innebär att Gud tagit sin hand från världen. Osynlig finns Gud vid vår sida med hjälp och ledning till tidens slut.

PSALM 155: 1-3 Herren lever, våga tro det, lämna den tid som gått. Hoppet är framtid, nu är livet, vår möjlighet. Herren lever, hindren sprängda, hoppet får kraft igen. Kärleken segrar fyller dagen och nattens sömn.

PÅSKDAGEN Den tredje dagen efter Jesus dött uppstår han från döden. När kvinnorna kommer till graven är stenen bortrullad och Jesus är inte där. Kristen tro är en tro på uppståndelsen, vändpunkten. Allt det som tynger vår jord, som hindrar livet, som stänger till våra hjärtan och stänger ute livet rullas bort.

Herren lever, orden når oss: Se, jag gör allting nytt. Framtiden väntar, res dig, gläd dig, du människa. Text: G. Bexell 1971 Musik: B. Janacek 1974

T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

PÅSKEN KYRKANS VIKTIGASTE HELG

Påsken i kyrkan

BETRAKTELSE: JONAS PERSSON BILD: SHUTTERSTOCK

– ett urval, läs hela programmet på svenskakyrkan.se/malmo. De flesta kyrkorna har öppet för enskilda andakter och ljuständning.

I påskens sköra ljus

BUNKEFLO KYRKA 19/4 kl 22.00. Påsknattsmässa. Efter mässan är det påskeld och grillat utanför kyrkan.

Varje vår när den till synes döda marken får liv blir påskens berätatt trampa sönder. De första knoptelse tydlig. Livet segrar över döden parna är så lätta att bryta av. Det och vi ser det i knoppar som brister finns något skört i den tidiga våren och ljuset som ändras och återkom– både ljuset och den första spiranmer. Det kommer alltid en ny vår de grönskan känns ömtåliga, som och bara vi vet var vi ska leta så kan att de mycket lätt skulle kunna slås vi hitta de första snödropparna. sönder och förstöras. I vår del av I kyrkan sjunger vi om livets världen hör våren och påsken ihop. seger samtidigt som träden knopDet sköra ljuset lyser upp Stilla pas. Påsken handlar om glädjen veckan med sin berättelse om livets över livet, men också om ansvaret skörhet, den spirande grönskan för de liv vi lever. Vad gör vi av våra blandas med berättelsen om livets seger över döden. En berättelse som inte handlar ”berättelsen om om något dåtida, handlar inte om något dåtida, om en historisk om en historisk händelse, utan om vårt händelse, utan om att vi – du och jag liv här och nu” – kan leva här och liv? Hur tar vi ansvar för varandra nu, trots all vår skörhet, trots all vår och vår värld, som är så präglad av längtan. konflikter och fiendskap? I en av de böner vi ber i samband med nattDen kristna berättelsen börjar i varden säger vi: ”Skänk oss genom påskens sköra ljus. I berättelsen Jesu Kristi kraft den fred vi inte själva om en man som utmanade den kan skapa”. religiösa och politiska makten och därför avrättades. Det är en berättelse som ger varje människa ansvar Det är ett erkännande av att vi inte kan göra allting själva. Vi behöver för sitt eget liv men samtidigt säger Guds hjälp genom Jesus – han som att varje människa ses som oerhört besegrade döden genom sitt sätt att värdefull. I berättelsen lever Gud leva. I vår glädje över livet behöver med vår värld, inte utanför den. vi också inse vår begränsning. Det Det är en berättelse full av skörhet, gryningsljus och tvekande fågelsång är en del av att ta livet på allvar. Du och jag kan inte skapa fred i – men också en berättelse om livets världen. Men vi har ett ansvar för kraft, om glädjesprång och triumfefreden i alla fall, och vi kan be om rande solljus. kraften att orka. 

DEN SKIRA SNÖDROPPEN är så lätt

påsken

HELIGA TREFALDIGHETSKYRKAN 21/4 14.00 Barngudstjänst med barnkören ”Superstjärnorna”. Fika. HUSIE FÖRSAMLINGSHEM Passionsandakter firas kl 12.10 15/4, 16/4. KIRSEBERGSKYRKAN 18/4 kl 15.00 Konsert Pergolesis Stabat Mater. Körer och musiker. LIMHAMNS FÖRSAMLINGSHUS Passionsandakter kl 12.00 den 14,15 och 16/4. S:T ANDREAS KYRKA Påsklandskapet finns att se vardagar mellan 8.30-16.00, samt i samband med gudstjänster. 15/4 kl 13.00 samt 16/4 kl 10.30; guidad visning för små och stora.

Jesus och

S:T JOHANNES KYRKA 19/4 kl 23.30: Påsknattsmässa. S:T MATTEUS KYRKA 14/4–16/4 kl 18.00: Läsning i skymningen till vacker musik. 20/4 kl 11.00. Påskhögmässa för alla åldrar. Lunchservering och påskäggsjakt. S:TA MARIA KYRKA 14/4 – 16/4 NY KALENDER! kl 09.00: morgonmässa. Efter mäs�san vi frukostservering under tystnad, Nu har samlat alla kyrkans aktiviteter dock högläsning. under en med och samma sida. www.svenskakyrkan.se/malmo S SALLERUPS KYRKA Påskdagsmässa 20/4 kl 10.00.

T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

PÅSKEN KYRKANS VIKTIGASTE HELG

Alexander Einarsson leder körsångare och kyrkomusiker i Malmö. Musiken ger firandet av olika högtider ytterligare en dimension, säger han.

Musiken ger påskfirandet ytterligare en dimension

TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: GUNNAR MENANDER

Påsken är kristendomens stora högtid. Berättelserna om Jesu lidande, hans död på korset och uppståndelsen präglas av passion och stor dramatik. Något som inte minst återspeglas i den musik som framförs i våra kyrkor under påsken. Trovärdigt bad Alexander Einarsson, kördirigent och organist i S:t Petri kyrka i Malmö, att förklara varför musiken blivit en så självklar och betydelsefull del av det kyrkliga påskfirandet. 20

T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

Hur kommer det sig att musiken blivit en så viktig del av påskfirandet i kyrkan? – Inom den kristna kyrkan är det passions- och påsktiden som är den mest centrala i budskapet; Jesu korsfästelse och uppståndelse – från död till liv. Jag tror människor har behov av musik i alla sammanhang, från stort till smått. Vi sjunger hemma tillsammans med våra barn, vid familjefester och större sammankomster, använder musiken som tröst i livets svårigheter och jubelklang vid glädje. Så också i kyrkan. Musiken har en enastående kraft att ge våra firanden ytterligare en dimension. Oftast handlar det om storslagna verk - vad är det i påskens budskap som inspirerar till detta? – Passionsberättelserna och påskbudskapet innehåller en dramatik som är tacksam att sätta musik till. Många tonsättare har lockats att komponera musik till just passionsdramat; berättelsen om Jesu lidande och död på ett kors. Texterna innehåller många makabra detaljer och det är inspirerande att skapa spännande iscensättningar av dem med musik; allt från mobben som ropar efter syndabock, spikarna genom handflatorna på korset och moderns smärta när hon beskådar sin sons lidande till Jesu sista ord och andetag. Men också vetskapen om påskdagens glädjebudskap att livet blommar upp igen. Vilka passions- och påskverk är de mest kända, mest spelade och mest älskade? – Jag skulle säga att Bachs Matteus- och Johannespassioner, liksom Pergolesis Stabat Mater tillhör de mest spelade och omtyckta. Den italienske 1200-talsskalden Jacopone da Todis text Stabat mater, som handlar om Jungfru Marias smärtor vid korset, har tonsatts av många. Bland de mer populära är de av Dvorak, Vivaldi, Rossini, Szymanowski, Haydn och Poulenc. Jesu sju ord på korset av Schütz och T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

Haydn förekommer flitigt. Av mer samtida verk finns bla Pärts Johannespassion, de svenska tonsättarna Fredrik Sixten och Rolf Martinssons passioner samt Gubaidulinas Johannespassion. Även Händels Messias och Andrew Lloyd Webbers musikal Jesus Christ Superstar bör nämnas. Tonsättningar av påskverk är inte lika vanligt förekommande men nämnas kan Bachs Påskoratorium. Vilket är din egen favorit bland påskmusiken (ett verk, en psalm eller en kanske en visa) och varför? – Det är en svår fråga, men jag måste nog ändå säga Matteuspassionen. Det är något som saknas i passionstiden utan den. Jag har själv varit med i framföranden av verket under ett tiotal år i följd. Blandningen av det dramatiska förloppet som ges av evangelist och kör, de reflekterande ariorna och de underbara koralerna gör verket så mångbottnat. Sen är musiken genialisk. Det finns inga fel. Kan man höra några av de större verken i S:t Petri kyrka i påsktid? – Ja, vi gör Bachs Johannespassion med S:t Petri Kyrkokör, ungdomskören SPUK och Petri Sångare med barockorkester den 30/3 samt James MacMillans uttrycksfulla och spännande tonsättning av Jesu sju ord på korset med Petri Sångare och stråkar ur MSO och skådespelaren Stina Ekblad på Palmsöndagen den 13/4. Ofta förknippas som sagt påskmusiken med storslagna verk - ge några exempel på annan påskmusik som spelas i kyrkorna? – Körsånger och visor finns det en hel uppsjö av att välja och vraka bland. Sen har vi ju hela psalmskatten med många fina melodier och texter med allt från O huvud blodit sårat till Var ljus över griften. Bertil Hallins och Britt G Hallqvists visor med bla Se Jesus går i solen hör också till de numera vanligt förekommande liksom Giombinis Dina händer är fulla av blommor. 

ALEXANDER EINARSSON Alexander Einarsson är sedan 2010 kördirigent och organist i Malmö S:t Petri kyrka. Han är utbildad organist vid musikhögskolan i Malmö samt har solistdiplom i kördirigering från det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn. Som dirigent har Alexander dirigerat och arbetat med stora och mindre ensembler, bland annat Malmö Symfoniorkester, Uppsala Akademiska kör, Lunds Vokalensemble, Ars Nova Copenhagen, Gächinger Kantorei Stuttgart och Malmö Kammarkör. Alexander är förbundsdirigent för Förbundet Kyrkomusik i Lunds stift och har mottagit stipendium från Kungliga Musikaliska Akademin och Eric Ericsson International Choral Center.

Bild Jenny Pressing

TROVÄRDIGT REPORTAGE

försoning. – Jag tror det beror på att de då har kommit lite längre i sin kris- och MÄNSKLIG RÄTTIGHET sorgebearbetning. De har Enligt Genèvekonventionen och fått sin dom och måste FN:s deklaration om mänskliga räthitta ett sätt att hantera tigheter ska alla som är frihetsberövade ha rätt att utöva sin religion. De sin situation, säger Ulla Christensson. ska också ha möjlighet att få träffa – Till en början kan representanter för sin religion. det vara lite trevande. De – Detta är själva grunden till att intagna söker kontakt det finns fängelsekyrkor över hela genom att kommentera världen, berättar Marie-Louise färgen på min skjorta Norozi, som delar sin tjänst mel– Det är ytterst sällan som någon säger nej. De flesta eller korset som jag bär lan Häktet Malmö och den slutna har ett stort behov av att prata, det kan handla om allt runt halsen. När jag seanstalten i Fosie. från praktiska saker som vem som ska betala deras hyra dan träffar dem ensamma Situationen på häktet är speciell, medan de sitter häktade, till hur deras familjer kommer på deras rum, där de inte förklarar Marie-Louise Norozi viatt reagera och om deras barn kommer att bli mobbade i dare. De häktade är isolerade på sina behöver upprätthålla en skolan, menar prästen Marie-Louise Norozi. tuff fasad eller förhålla sig rum 23 av dygnets 24 timmar – utan till fängelsets hierarkier, de intagna. Att hon är kvinna och att vara dömda för något. De får inte då kommer frågor som ”Kan Gud kristen, och många av de intagna har ta emot besök, inte ringa och inte förlåta mig?”, berättar Ulla Christens- annan religiös och etnisk bakgrund, träffa några andra häktade. son vidare. är sällan något problem. De enda utomstående som har – Jag pratar ofta med muslimer. möjlighet att sätta sig med de häkDe har ett annat förhållningssätt till tade är vi och advokaten. Därför är BEHÖVER PRATA AV SIG tron och religionen, och de respektede flesta väldigt tacksamma när vi Anna Karin Lundgren arbetar rar mig för att jag är religiös. knackar på dörren och frågar om de både på häktet och på den öppna vill ha besök, berättar Marie-Louise anstalten i Tygelsjö. Hon upplever att Inom ramen för fängelsekyrkan finns även representanter från olika Norozi. behovet av att få prata av sig är stort frikyrkor i Malmö. En dag i veckan bland de intagna. Ofta, men inte alltid, handlar samtalen om FÖRLÅTELSE OCH FÖRSONING de stora existentiella frågorna; En viktig uppgift är att förklara hur meningen med livet, skuld det ser ut och fungerar på svenska och förlåtelse. fängelser. – Det händer något med – Är det första gången som de människor som befinner sig sitter häktade så vet de inte det. Det i den här situationen. Det är enda de kan relatera till är amerifinns en imam på plats både på häkinte så att de blir kyrkokristna, men kanska fängelser med ”slam doors” tet och fängelserna. plötsligt känns det tillåtet att prata som de sett på film. Dessutom samarbetar man med På fängelset är situationen en helt om de här frågorna. Ofta inleder de representanter för både den katolska med den klassiska frasen ”Jag är inte annan. Där får de intagna vistas utoch ortodoxa kyrkan. anför sina rum tolv timmar per dygn. religiös, men …” Jag tolkar det som Utöver enskilda samtal med de att de vill få ett okej från vår sida att De har ett arbete, de får ta emot intagna håller fängelsekyrkan i deras sätt att tro också är okej, säger besök och de kan umgås med andra gudstjänster samt olika besöks- och intagna. När den inledande oron och Anna Karin Lundgren. Ulla Christensson tycker att det är samtalsgrupper. Det händer också ångesten lagt sig väcks nya frågor. att vi arrangerar dop och bröllop, Ofta handlar dessa om förlåtelse och väldigt enkelt att prata om Gud med berättar Marie-Louise Norozi. – Och så har vi ett stort förråd FAKTA FÄNGELSEKYRKAN med biblar, översatta till 33 olika Fängelsekyrkan finns på varje häkte och kriminalvårdsanstalt. Alla människor språk, och koraner som vi delar ut har rätt att utöva sin religion – och i detta ingår möjlighet att tala med till de intagna.  själasörjare från det egna samfundet eller den egna religionen.

Bild Gunnar Menander

Bild Shutterstock

att prata om i andra sammanhang plötsligt blir okej, säger hon.

Namn: Lars Törnqvist Yrke: Präst Arbetar: På häktet Malmö samt KVA Kirseberg

Namn: Marie-Louise Norozi Yrke: Präst Arbetar: På häktet Malmö och KVA Fosie.

Namn: Ulla Christensson Yrke: Diakon Arbetar: KVA Kirseberg

Namn: Anna Karin Lundgren Yrke: Präst Arbetar: På häktet Malmö och KVA Tygelsjö

Brott, straff och försoning

Bild Shutterstock

De rör sig bland missbrukare och kriminella. Deras uppdrag är ett av de tuffaste – men också mest tacksamma – inom Svenska kyrkan. Möt diakonen och prästerna som förmedlar tröst och hopp till dem som samhället dömt ut. TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM

– Det är som att fördämningarna brister, menar Ulla Christensson som är diakon i Svenska kyrkan i Malmö.

Tror du att Gud kan förlåta mig? Vet han att jag är här? När Ulla Christensson träffar de intagna på fängelset i Kirseberg möts hon ofta av den sortens frågor och funderingar. Ulla Christensson är diakon i Svenska kyrkan i Malmö. Tillsammans med prästerna Marie-Louise Norozi, Anna Karin Lundgren och Lars Törnqvist arbetar hon i fängelsekyrkan, som utöver de slutna anstalterna i Kirseberg och Fosie,

även innefattar Häktet Malmö och den öppna anstalten i Tygelsjö. I arbetet möter de dagligen människor i kris. Människor som ibland utan att förstå varför sitter inlåsta, isolerade från omvärlden utan tillgång till tidningar, radio och tv. Ensamheten väcker starka känslor: ångest, rädsla, oro och sorg, men också frågor, berättar Marie-Louise Norozi. – Det är som att fördämningarna brister, och sådant som är otänkbart

T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

–MÅNGA ÄR VÄLDIGT TACKSAMMA NÄR VI KNACKAR PÅ DÖRREN

T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

TROVÄRDIGT INTERVJU

TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: ANNA REHNBERG

EN ENVIS TRO PÅ EN RÄTTVIS VÄRLD Fred- och rättvisefrågor har alltid engagerat KG Hammar. I höstas kom han ut med boken ”Fred är vägen till fred”. Han kallar den ”ett utkast till fredsteologi”. Trovärdigt fick en pratstund med vår tidigare ärkebiskop. Titeln på din nya bok är ”Fred är vägen till fred”. Vad menas med det? – Titeln knyter an till det bibliska temat sådd och skörd, som innebär att man inte kan förvänta sig en skörd som inte är kopplad till det man sår. Hittills tycks mänskligheten ha varit inställd på att man kan kriga sig till fred, att man uppnår fred genom att besegra någon. Jag menar istället att genom att så fred, det vill säga att lösa konflikter med ickevåld, så möjliggör man en väg till fred. Vad är din definition av fred? – Jag laborerar med dubbla fredsbegrepp, där det första – som jag kallar den lilla freden – bara innebär frånvaro av krig. Den lilla freden uppstår när det varit krig och krigshandling-

T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

arna upphör, som efter första och andra världskriget, och upprätthålls med hjälp av hot och terrorbalans. Den stora freden däremot är när människor upphör att vara förtryckta eller besegrade, och lever tillsammans i fred och harmoni. Den freden kopplar jag till det bibliska fredsbegreppet, shalom på hebreiska, och är den bibliska visionen om en mänsklighet som lever i harmoni med sig själv och naturen. Den stora freden är alltså målet, och för att möjliggöra den så måste vi agera fredligt, det vill säga icke våldsmässigt. Är det realistiskt att tro på en rättvis värld, fri från obalans och krig?

TROVÄRDIGT INTERVJU

– Jag tror det. Och jag tror att vår generation är den första generationen som kan tänka att det faktiskt är realistiskt eftersom vi har sett att krig inte lönar sig. Sedan USA blev ensam supermakt har de misslyckats i två krig. Det hjälper alltså inte att vara överlägsen militärt. Även Barack Obama har vid flera tillfällen sagt att det inte finns några militära lösningar. Det här betyder att vi har en insikt om att det går att lösa konflikter utan att använda våld, att vi faktiskt vet hur man gör. Varför var det viktigt för dig att skriva den här boken? – Upprinnelsen var ett stort ekumeniskt fredsmöte på Jamaica 2011. Jag var där tillsammans med ettusen andra entusiastiska och kunniga människor från olika kyrkor över hela världen. Mötet kunde ses som

en sammanfattning av Kyrkornas världsråds mer än 60-åriga historia, där fredsfrågan kommit att spela en allt mer central roll. Efter det kände jag att jag hade ett ansvar. – Boken hänger också ihop med min egen personliga historia. Jag är präglad av 60-talet och de globala rättvisefrågorna. Fredsfrågan har hela tiden funnits där, och de senaste 15 åren har ickevåldet blivit en allt viktigare del av mitt liv. På det sättet blev boken också en personlig resa. Du – liksom många andra religiösa företrädare – är måna om att framhålla att just er religion är en fredens religion. Hur kommer det sig då att så många krig i världen bedrivs i religionens namn? – Religionen är dubbeltydig. Å ena sidan utgör den ett slags grundläggande fredstanke: Fred med Gud förutsätter fred med människor och med tillvaron, det är väldigt centralt i alla religioner. Samtidigt är religionen en oerhört stark identitetsskapare, som lätt skapar ett vi och ett dom. På så sätt är religionen både bra och dålig. – Det är när religionen blir ytlig som den blir farlig, eftersom den då stöttar min identitet mot någon annan. Jag tror att det är korrekt att säga att religionen aldrig har orsakat krig, däremot blir den väldigt fort inblan-

dad i krig som en markör för vi och dom. Det är lättare att få människor att ansluta sig till ett krig av religiösa skäl, än att man känner sig orättvist behandlad. Är det en myt att religion skapar konflikt? – Jag anser det. Däremot är det ingen myt att religion förstärker konflikter. Vad är i så fall de verkliga orsakerna till de krig som bedrivs i religionens namn? – Min uppfattning är att de flesta krig bottnar i orättvisor. De kan handla om land och om vatten och om olika gruppers möjlighet att få gehör för sina intressen. Religionen är i den situationen väldigt enkel att tillgripa. Typexemplet just nu är Nigeria, där man säger att kristna bekämpar muslimer, men där det i realiteten handlar om att ett nomadfolk till följd av ökenspridningen nu slåss med bönder om samma mark. Primärt är det alltså en konflikt mellan bönder och nomader som orsakats av klimatförändringarna, men eftersom de har olika religion så blir det en konflikt mellan kristna och muslimer. Till sist minns man inte varför man slåss. Risken finns också att olika extremistgrupper blandar sig i, de använder sig gärna av religionen som svepskäl trots att det är maktambitioner som driver dem. Finns det några rättfärdiga krig? – Enligt den ursprungliga definitionen av begreppet rättfärdiga krig – som bland annat slår fast att det måste vara ett försvarskrig, att det inte får drabba civila och att det måste vara

T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

den allra sista utvägen – så finns det inte det. Därför har vi inom kyrkan istället börjat prata om den rättfärdiga freden, som innebär att man förebygger krig genom att bygga fred och lösa konflikter utan att använda våld. Genom att kompromissa och dela på de resurser som finns så förebygger vi krig – fred är vägen till fred. Vilken roll ser du att kyrkan – och religionen – kan ha i det här sammanhanget? – Religionen har bevisligen ett starkt inflytande på människor. Världen är dessutom betydligt mer religiös idag är den var för 40 år sedan. Det är grundläggande att alla religioner gräver djupt i sina egna ickevåldstraditioner och får människor att inse att man inte kan använda religionen som ett sätt att markera identiteter. Det är religionens hemläxa att säga stopp och belägg till de politiker som använder religionen för att få stöd. Det finns en tysk teolog som heter Hans Küng som sagt att fred i världen förutsätter fred mellan religionerna. Jag skulle vilja utveckla det och säga att det inte bara räcker med att leva fredligt tillsammans, utan att man dessutom slår ihop sina krafter och arbetar konstruktivt för fred. Jesus predikade fred och försoning och uppmanade sina lärljungar att vända andra sidan till. Med tanke på hur världen ser ut idag – har det kristna fredsbudskapet spelat ut sin roll? – Nej det har det inte, men det har ju blivit nedtonat. De 300 första åren var kristendomen pacifistisk. När den sedan blev stadsreligion i Romarriket föddes idén om att man måste kunna försvara sig. Det är de tankarna som ligger till grund för det rättfärdiga

T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

kriget. Det fanns ett behov av restriktioner för att kunna begränsa våldsanvändningen. Om man bara höll sig till dessa så skulle Gud godkänna att man slog ihjäl andra. Denna kompromiss med våldet tystade kyrkorna ner under 1500 år, men under 1900-talets senare hälft har den fått nytt liv. Inte minst tack vare de minoritetskyrkor, bland annat mennoniter och kväkare, som kommit att kallas de historiska fredskyrkorna och som insisterar på att fred och ickevåld är det första kriteriet på att vara en Jesu lärjunge. – Jag har skrivit den här boken just för att det kristna fredsbudskapet ska spela en större roll i kyrkornas liv. Ambitionen är att kyrkan ska se sig själv som en fredsrörelse. Du kallar din bok "ett utkast till fredsteologi" - hur ser du att din teologi skulle kunna vara en lösning i exempelvis Syrienkonflikten? – Teologin är till för kyrkorna, för att de ska inse att freden är en mycket mer grundläggande uppgift än vad de hittills förstått. Sedan är det en politisk uppgift att hitta lösningarna. – Genom teologin vill jag få kyrkorna att bli mer politiska i sin förståelse av sin uppgift, och därmed tvinga regeringarna att arbeta mycket mer ickevåldsmässigt.

Har religionen för lite inflytande idag på politiken? – Både ja och nej. I Europa finns en väldig rädsla för det som benämns religiöst. På andra håll i världen har religionen ett väldigt stort inflytande, vilket inte heller är så positivt alla gånger. Det är nödvändigt att religionstraditionerna gör en omprövning, en självkritisk granskning av vilka effekter deras förhållningssätt i olika frågor får för freden. Okej, så vad gör vi nu – hur börjar vi fredsarbetet? – Fred är ett sätt att förhålla oss till våra medmänniskor och vår tillvaro. Vi måste börja hemmavid, inom familjen och oss själva, och finna sätt att lösa konflikter som inte bygger på våld. Freden måste man leva, det är inte primärt en teknisk sak att skickligt lotsa fram. – Fredsuppgiften på hemmaplan, för en kyrka i till exempel Malmö, är att lösa konflikter mellan olika folkgrupper. Om man är en religiös person måste man börja med att bearbeta tendensen att dela in tillvaron i vi och dom. 

HALLÅ DÄR... Bild Gunnar Menander

MATS EGFORS, PRÄST HUSIE FÖRSAMLING Du ska forska på ”Svenska kyrkans roll och funktion i det sociala civilsamhället”. Vad innebär det?

TROVÄRDIGT LÄTTSMÄLT

lättsmält

om flygande kärringar, bristande knoppar och gröna kartor

AV KARIN ROSVALL Källa: sv.wikipedia.org, svenskaagg.se, ungafakta.se

VISSTE DU ATT

NYTTIGT OM ÄGG: Under påskaftonskvällen beräknas det gå åt 6 miljoner ägg i timmen i Sverige.

Våren är tiden för återfödelse. Detta firas i de flesta kulturer genom diverse fruktbarhetsritualer. Ägg symboliserar just återfödelse och fruktbarhet.

Malmö har mer än 600 restauranger, kaféer och barer! Många återspeglar det mångkulturella utbudet.

– Det innebär att Malmös sociala kontext och Malmökyrkans social-diakonala arbete inventeras och analyseras för att leda fram till konkreta förslag på hur vi i det nya pastoratet i framtiden bäst ska kunna arbeta med denna uppgift.

Karin Boye (1900-1941). Ur samlingen ”För trädets skull”

MEST KÄNDA VÅRDIKTEN?

Mark Levengood twittrar;

Forskartjänsten är i ett samarbete med Åbo Akademi, ska du sitta och forska i Turku? – Nej, jag finns på Kyrkans Hus i Malmö från september 2014. Samtidigt som det blir en del resor till Åbo kommer jag också hålla tät kontakt med det social-diakonala arbete som vi gör idag i Malmö.

Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka? Varför skulle all vår heta längtan bindas i det frusna bitterbleka? Höljet var ju knoppen hela vintern. Vad är det för nytt, som tär och spränger? Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer och det som stänger.

Bild Shutterstock

Varför målar vi påskägg som en tradition? Ursprungligen var detta ett sätt att fira att hönsen började värpa efter den långa mörka vintern.

Malmö under 1100-talet var en kyrkby som låg på platsen för nuvarande Triangeln? Malmös största park Pildamsparken anlades på den plats där Baltiska utställningen hölls 1914?

”Idag är jag känslosåsig. Lyssnar på riksdagsdebatten på radio och håller hela tiden med den senaste talaren. Drabbad av människokärlek.”

Vad gör just dig lämpad för uppdraget? – Jag har under hela mitt prästliv engagerat mig i sociala frågor, som flyktingpräst under Balkankriget, som forskare, som ledamot i styrelsen för såväl Skånes Stadsmission som Noaks Ark och inte minst under alla år som kyrkoherde och prost i Hyllie där många fått hjälp och skydd. Sedan handlade min lic. avhandling om ekumenik och solidaritet vilket ju känns som en bra grund. Hur som helst tycker jag det är väldigt roligt att man tagit detta initiativ och vill ligga i framkant också inom forskningen! En eloge för det! Frågor kring forskartjänsten samt rekryteringen av ny församlingsherde i Husie besvaras av kyrkoherde Anders Ekhem 040-279011.

Vill du leva klimatsmart? Följ Malmö Green Map!

Är du Malmöbo med klimatsmart livsstil och upptäckarlust? Eller är du ny i stan och intresserad av klimatsmart turism? Malmö stad har tagit fram en ny karta där du hittar en massa eko-reko, vackra och viktiga ställen. Här finns allt från vindkraftverk och cykeluthyrningsställen till världsbutiker och ekologiska klädaffärer. Dessutom kan du få tips om ”klimatsmarta turer i Malmö” att prova på! Du kan också själv lägga till dina förslag på ställen, utflyktsmål eller butiker som jobbar med en klimatsmart livsstil. Green Map är en global rörelse med lokal förankring.

Påskkärring är enligt gammal svensk folktro en häxa som flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen för att sedan återvända på påskdagen.

 T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

opengreenmap.org

T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

malmo.se

TROVÄRDIGT VÄRLDENS MALMÖ

Namn: Ida Hartvigsen, 28 år, med barnen Gabriel, 7, och Luis, 5 Bor: Klagshamn Kommer från: Norge

Hur hamnade ni i Malmö? – Jag kommer från en stad som heter Halden, nära gränsen till Sverige. Jag och min man hade en dröm om att flytta utomlands och fick 2007 ett erbjudande om jobb i Köpenhamn. De höga huspriserna i Köpenhamn fick oss att börja leta hus i Malmö. Numera bor jag och barnen i Klagshamn.

Hur hamnade du i Malmö? TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: ANDERS HANSSON

Malmö är en av världens mest internationella städer. Här bor människor från över 170 länder. I vår följetong får du här möta tre nya familjer som valt Malmö. Namn: Mahmoud Heidari, 48 Bor: Eriksfält Kommer från: Palestina/Libanon

Hur hamnade ni i Malmö? – Min familj kommer ursprungligen från Palestina, men flydde till Libanon innan jag var född. Jag kom till Sverige första gången 2000 för att söka asyl men fick avslag. Efter två år här flyttade jag till Elfenbenskusten. Under tiden i Malmö träffade jag min blivande fru, som också är palestinier

konfadags!

men född i Sverige. När vi träffades läste hon på universitet. Efter examen 2006 flyttade hon till Elfenbenskusten och vi gifte oss där innan vi 2008 återvände till Sverige. Nu har jag precis avslutat mina gymnasiestudier och ska börja på Lärarhögskolan till hösten. Vad tycker ni om Malmö? – Allting är bra här. Människorna är mycket vänliga och det är ett mångkulturellt samhälle med plats

Är det något du vill ändra på här? – Jag skulle vilja ha mer information om vad som händer i stan, exempelvis olika sport- och kulturaktiviteter.

–ALLTING ÄR BRA HÄR I MALMÖ

Vad gillar ni inte med Malmö? – Det skulle i så fall vara solen. Men jag längtar inte tillbaka till Libanon.

anmälning senast 17 juni  Skriv namn, adress, telefonnummer och personnummer. Snart kommer det en ny broschyr i din brevlåda!

T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

Det händer jättemycket spännande i Malmö, men det krävs att du är väldigt aktiv själv för att få information om det.

Namn: Alejandro och Veronica Chan med barnen Catalina, 16, Mateo, 13, och Felipe, 8 Bor: Västra hamnen Kommer från: Argentina

för alla. Situationen för palestinier i Libanon är tuff, vi saknar rättigheter. Här har jag fått alla de rättigheter som en människa ska ha.

till [konfirmand.malmo@svenskakyrkan.se]

Vad gillar ni mest med Malmö? – Att det ligger så nära flera internationella storstäder. Från Köpenhamn och Kastrup, men även Tyskland, kan jag enkelt ta mig ut i världen. Jag arbetar för en resebyrå som arrangerar resor till Spanien och Turkiet, så jag reser ganska ofta dit.

Hur hamnade du i Malmö? Alejandro: – Jag jobbade för Tetra Pak i Buenos Aires och fick ett erbjudande om att flytta hit till huvudkontoret i Sverige. Jag kom i april förra året och min familj kom efter i augusti. Det var en bra möjlighet för mig, och när alla frågetecken kring flytten rätats ut var det inte svårt att övertala familjen.

T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

Vad gillar ni mest med Malmö? Veronica: – Att det är en så lugn stad, trygg för barnen. I Buenos Aires kunde vi inte släppa ut dem på egen hand, här kan de gå och cykla som de vill. Det är mycket som är vackert här. Vad saknar ni mest hemifrån? Alejandro: – Klimatet. Vintrarna är ungefär som här, lika kalla, men det

är mycket ljusare. Och så saknar jag det argentinska köttet. I Argentina kostar kött bara en femtedel så mycket som här. Jag har letat efter bra kött i Malmö, men än så länge inte hittat något som motsvarar det argentinska. Ett annat problem är att många affärer här stänger så tidigt, redan klockan sex. Det är svårt när man behöver uträtta ärenden efter jobbet. Felipe: – Jag saknar solen. Matteo: – I Buenos Aires finns det affärer som har öppet till klockan tolv på natten.

TEXT OCH TOLKNING PÅSKENS HELGDAGAR SKÄRTORSDAGEN

Dur till moll

Kvällen som börjar i dur och slutar i moll. Jesus och hans lärjungar har samlats för årets viktigaste måltid. Lärjungarna har längtat efter denna kväll, nästan som barn i Sverige längtar efter julafton. Mitt i den traditionsfyllda festen bryter Jesus mönstret och gör något nytt av den. Festen gäller inte bara några längre, utan det är den första nattvarden, gemenskapen med Jesus genom allt. Mitt i festens glädje kommer mörkret in, berättelsen om förrådandet och ångesten. I nattens mörker grips Jesus efter att han blivit förråd av en av sina egna lärjungar. Hans vänner flyr och han lämnas ensam.  LÅNGFREDAGEN

Gud är död

Det är förlorat, motståndarna och makthavarna har vunnit. Kärleken och Gud har förlorat, det är bara en tidsfråga innan allt är som det brukar. Jesus har blivit korsfäst, vi väntar bara på att Gud ska dö. Mitt i detta händer den största gärningen av kärlek, Gud dör för din och min skull. Det är inte Gud som behöver något offer för att förlåta världen och ställa till rätta utan den blodtörstiga människan. Gud är kärlek och vill bara det. Det är till rövaren som hänger vid sidan om Jesus på korset som han berättar sitt största evangelium. Jesus säger till rövaren ”Idag ska du vara med mig i paradiset”; inte sen, när allt är försonat utan nu, precis som du är. Gud dör på korset, då bryts också det sista hindret mellan Gud och människan. Det behövs inga omvägar, Gud är här. Gud vet precis hur det är att vara människa, och förstår hur våra liv är. Vi behöver inte gömma oss längre, vi möts på samma planhalva. 

TEXT: ANDERS FRIBERG, PRÄST HUSIE OCH SÖDRA SALLERUPS KYRKOR

VECKAN SOM FÖRÄNDRAR Det finns få veckor som rymmer så mycket om våra liv som påskveckan. Här finns allt från hopp till förtvivlan, från död till liv och från ångest till glädje. Påskveckans drama berättar om livets rörelseriktning genom det som är svårt och arbetsamt till liv. PALMSÖNDAGEN

Äntligen Äntligen händer det vi väntat på, ett nytt hopp för världen tar form. Jesus kommer inridande i Jerusalem som den nya kungen. Jesus kommer inte som en vanlig kung med blänkande soldater och en vacker häst. Istället kommer Jesus ridande på en åsna, ett last- och jordbruksredskap för att berätta att Guds rike är annorlunda. Det handlar inte om makt utan om att hjälpa varandra. Den som är störst är den som är minst. Guds rike är inte något som finns långt borta utan nära. Det finns inom dig och mig, det blir synligt var gång vi gör något för någon annan människa. Gudsriket är inget som kommer självklart utan det kräver arbete. Här är vi alla medarbetare.  32

PÅSKDAGEN

Genom död till liv

APR

Det är omöjligt att förstå men livsavgörande. Gud blir levande igen. Gud går genom död till liv för att berätta för oss att det är möjligt. Hur det går till när Jesus uppstår kan vi inte förklara, det bryter mot all vetenskap och det är ändå grundläggande för våra liv. När Gud uppstår i påsknattens mörker berättar Gud för oss om en väg genom död till liv. Gud har slagit ett korsformigt hål på dödens mur. Det går att ta sig igenom till livet. Det handlar om ett arbete för livets skull. Hur långt bort du än är, är du alltid välkommen tillbaka. Här byts sorgen i stor glädje över livets seger. Berättelsen om uppståndelsen ger oss hopp för livet precis som solen värmer en vinterfrusen kind.

Dagens rubrik Vägen till korset Gammaltestamentlig läsning Jesaja 50:5-10 Episteltext Romarbrevet 5:1-5 Evangelium Lukas 19:28-40

T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

17 APR

Dagens rubrik Det nya förbundet Gammaltestamentlig läsning Andra Mosebok 12:15-20 Episteltext 1 Korinthierbrevet 5:6-8 Evangelium Lukas 22:7-23

18 APR

Dagens rubrik Korset Gammaltestamentlig läsning Jesaja 53:1-12 Episteltext Filipperbrevet 2:6-8 Evangelium Lukasevangeliet 23:26-49

20 APR

Dagens rubrik Kristus är uppstånden Gammaltestamentlig läsning Hosea 6:1-3 Episteltext Apostlagärningarna 3:14-16 Evangelium Lukasevangliet 24:1-12

TROVÄRDIGT OMVÄRLD

Det kommer i genomsnitt 20 000 flyktingar om året till Lampedusa. De korsar Medelhavet i båtar som knappt är sjödugliga.

TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: ANDERS HANSSON

en 3:e oktober förra året vändes världens blickar mot en liten, och för många okänd italiensk ö i Medelhavet. 366 människor omkom när deras båt sjönk bara några hundra meter från kusten. De kom från Eritrea och Somalia, och hade tagit sig över den afrikanska kontinenten i ett försök att bli kvitt krig och fattigdom. De hade varit på flykt i månader. Kanske till och med år. Och de bar alla på Drömmen om Europa. Båtresan mellan Libyen och Italien var den sista riktigt farliga etappen. Medan de kämpade för sina liv i vågorna kunde de se de flämtande lanternorna längs Lampedusas kust. Det var de sista skälvande dagarna av turistsäsongen. På stranden, ”Rabbit Beach”, som nyligen utsetts till världens bästa av resesajten Tripadvisors användare, hade de sista turisterna knappt hunnit packa ihop sina solstolar. Nu ligger stranden öde. Det är den

Å ena sidan: En Medelhavspärla. Utslängd i havet mellan Europa och Nordafrika. Med en strand som röstats fram som världens finaste och som varje år lockar tiotusentals turister. Å andra sidan: Det stängda Europas bakdörr. En plats som blivit synonym med tragedier av ofattbara mått. En symbol för EU:s havererade flyktingpolitik. Följ med Trovärdigt till ...

TVÅ SIDOR AV LAMPEDUSA 34

T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

tiden på året då dagarna bjuder på en behaglig svensk försommarvärme, men kvällarna och nätterna fortfarande är kalla. Turisterna lyser ännu så länge med sin frånvaro.

POPULÄRT TURISTMÅL Lampedusa har knappt 6000 invånare och ligger mitt i Medelhavet, en knapp timmes flygresa från Palermo. Ön tillhör Italien men ligger betydligt närmare Tunisien än Sicilien. Öborna själva känner sig varken som italienare eller sicilianare. De är lampedusier. Befolkningen har i alla tider försörjt sig på fiske. Så var det fram till början av 90-talet, då turister från det italienska fastlandet på allvar upptäckte öns stränder. Fler turister i kombination med ökad konkurrens från EU-länder som Spanien och Portugal gjorde att familjer som ägnat sig åt fiske i generationer övergav sina båtar för att satsa på turismen.

HJÄLPS ÅT Det är fredag strax efter lunch på

TROVÄRDIGT OMVÄRLD – Centret har plats för 250 personer, men det är ofta fyra, fem gånger så många människor där, säger Judith Gleitze. I slutet av förra året spreds en film via Internet som visade hur nakna migranter radades upp och sprutades ner med desinfektionsmedel. Flera organisationer, bland annat Amnesty International, fördömde behandlingen. Efter det bestämdes att centret skulle tömmas. Nu håller en av byggnaderna på att renoveras. För att undvika att fler migranter når Lampedusa plockar patrullbåtar upp dem ute till havs. Därefter förs de vidare direkt till fastlandet. Så snart renoveringen är klar är det tänkt att centret ska öppnas igen, berättar Judith Gleitze.

De italienska myndigheterna har fått kritik för hur de behandlar migranterna. För migranterna är Lampedusa bara en mellanstation, de flesta vill vidare norrut i Europa.

Under oktober förra året inträffade flera stora olyckor utanför Lampedusas kust. Några dagar efter tragedin den 3 oktober, då 366 personer drunknade, samlades överlevande migranter till en minnesstund på stranden.

Lampedusa. Via Roma, den spikraka huvudgatan som skär genom centrum av det lilla samhället, är nästan lika tom på folk som stranden. Vi smiter in på ett av de få kaféer som är öppna. Bar Royal är ett av de äldsta kaféerna på Lampedusa, en populär mötesplats för både bofasta och turister. Även migranterna kommer hit, berättar en av de tidiga eftermiddagsgästerna, Paola Pizzicori. – De brukar komma på förmiddagarna för att dricka kaffe. De smiter ut genom ett hål i stängslet som omgärdar flyktingförläggningen. Myndigheterna ser mellan fingrarna. De har insett att det är bättre för alla om migranterna kan röra sig utanför centret, konstaterar Paola Pizzicori. Eftersom migranterna sällan har några pengar har Bar Royal infört ett subventionssystem. Hälften av kostnaden för deras kaffe betalas av baren, hälften av de andra gästerna, berättar Concetta, Bar Royals ägare. – Det fungerar jättebra. Vi hjälper varandra. Concetta är uppskattningsvis mellan 25 och 30 år gammal. Hon säger aldrig sitt efternamn, men berättar att det finns en besvikelse bland befolk-

FLER MIGRANTER

ningen på ön. Det är inte en besvikelse som riktar sig mot migranterna, utan mot det sätt som den italienska regeringen hanterar situationen. – Tanken är att migranterna bara ska stanna här en kort tid, och sedan slussas vidare till fastlandet. Men så fungerar det inte. Många blir kvar här länge, lägret är ofta överfullt. Det är en tröttande situation för alla, inte minst för migranterna. De vill inte stanna här, de vill vidare till norra Europa.

Vi lämnar Bar Royal och går i riktning mot hamnen. Där huvudgatan tar slut stupar det brant ner. Det är en magnifik vy: vattnet som skiftar mellan turkost, blått och grönt, de vita båtarna med blå relingar som ligger förtöjda längs kajen och i horisonten – det vackra vilda havet som inte har något slut. På en bar i hamnen träffar vi Pasqale Palmisano, 49 år och före detta yrkesfiskare. Han berättar att hans släkt livnärt sig på fiske i många generationer, men att han själv slutade fiska i stor skala för över tio år sedan. Numera arrangerar han privata fisketurer för turister. Fisket är inte som förr, konstaterar Pasqale Palmisano. – Det är inte bara vi som fiskar här nu. Även båtar från Sicilien och Nordafrika kommer hit, det har påverkat fisket negativt. De senaste två åren har tjuvfisket minskat något. Det är en följd av den politiska krisen i Tunisien och Libyen, förklarar Pasqale Palmisano. I gengäld har flyktingströmmarna till Lampedusa ökat. Från att i genomsnitt ha legat runt 20 000 personer

KRITISERAT MOTTAGANDE Flyktingförläggningen, eller mottagningscentret som är den officiella benämningen, ligger i en snäv bergssänka strax utanför samhället. Den byggdes ursprungligen som sjukstuga åt italienska militärer som var stationerade på ön. För att besöka centret idag krävs tillstånd från de italienska myndigheterna. Men det är en både krånglig och tidskrävande procedur. Inte ens de organisationer som arbetar med migranterna kan räkna med att komma in, berättar Judith Gleitze, som arbetar för en liten italiensk biståndsorganisation.

T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

TROVÄRDIGT OMVÄRLD

TROVÄRDIGT KULTURELLT

kulturellt

per år, har det de senaste åren kommit betydligt fler. Rekordet var 2011, då kom det närmare 50 000 migranter med båt till ön. Det sägs om Lampedusaborna att de är ovanligt solidariska. Att utsattheten och isoleringen på ön gjort dem mer ödmjuka än andra, och att de alltid ställer upp – inte bara för varandra utan för alla som behöver deras hjälp. Även migranterna. Pasqale Palmisano har mött dem många gånger ute till havs. – När jag ser de små träbåtarna … de är i så uselt skick att de aldrig skulle få lämna en italiensk hamn. Det berör mig djupt.

AV KARIN ROSVALL

15 MAJ –14 SEPTEMBER, PILDAMMSPARKEN:

Bilder från Baltiska utställningen Upplev utställningsmiljön 1914 genom ett tiotal bilder i storformat, direkt på plats i Pildammsparken under sommaren 2014.

ÅRETS MAN Constantino och Rosa Barattas hus ligger ett stenkast från bergssänkan där migranterna hålls inlåsta. Det medelålders paret representerar kanske mer än någon annan den anda av solidaritet och omsorg som sägs råda på Lampedusa. För dem är det självklart att hjälpa de utblottade migranter som kommer till ön. – Vi brukar ge dem mat och kläder och förser dem även med kontantkort så att de kan kontakta sina oroliga släktingar i hemlandet, berättar Rosa Baratta. På köksbordet i parets hus ligger ett nummer av det ansedda italienska veckomagasinet L´espresso. Framsidan pryds av en bild på Constanino. Undertill står det med feta bokstäver ”UOMO DELL’ANNO”. Årets man. Constantino fick utmärkelsen för sin insats i samband den stora drunkningskatastrofen i början av oktober förra året. Han berättar vad som hände: – Jag skulle ut och fiska med en kompis. Vi hade bestämt att vi skulle träffas i hamnen tidigt på morgonen, men för en gång skull försov jag mig. När jag kom ner till hamnen tog vi en snabb kopp kaffe på en bar, sedan tankade vi båten och gav oss iväg.

RÄDDADE TOLV MÄNNISKOR Constantino lägger ifrån sig glasögo-

Constantino Baratta räddade tolv människor från att drunkna den 3 oktober förra året. Efter det utsågs han till årets man i Italien av tidskriften L´espresso.

nen på köksbordet. – Klockan var strax efter sju. När vi kom ut ur hamnen såg vi en klunga båtar som låg och guppade några hundra meter från stranden. En av båtarna tillhörde Kustbevakningen. Vi bestämde oss för att åka dit och se vad som hänt. När vi kom närmare såg vi att det låg människor överallt i vattnet. En del låg stilla med ansiktet vänt neråt, andra klamrade sig fast vid vrakdelar eller kämpade med armar och ben för att hålla sig flytande. Constantino och hans kompis, Onder Vecci, som ofta är ute på havet, förstod direkt vad som hänt. Det var ännu en båt med flyktingar som inte klarat den tuffa resan över Medelhavet. De bestämde sig för att hjälpa till med räddningsarbetet. – Den första personen vi drog upp var naken och täckt av olja. Han var helt utmattad och orkade inte hjälpa till själv. Oljan gjorde det svårt att få grepp om honom. När vi till slut fick upp honom sjönk han ihop på däck. Han skakade och började spy upp

en blandning av olja och havsvatten, berättar Constantino vidare. Medan Onder styrde båten mot nästa kropp hämtade Constantino en handduk som han bredde ut över den nedkylda mannen.

INGEN HJÄLTE En dryg timme senare hade de båda vännerna lyckats dra upp tolv människor ur vattnet. Deras lilla fiskebåt krängde i vågorna och de bestämde sig för att överlämna de nödställda passagerarna till kustbevakningen och därefter återvända till ön. Constantino bläddrar i tidningen på köksbordet. Vad tänker han, ”årets man” i Italien förra året, när han ser tillbaka på det som hände? Känner han sig som en hjälte? – Nej, hur skulle jag kunna göra det när så många människor omkom? Det enda jag känner är skuld, om jag inte hade försovit mig den morgonen hade jag kunnat rädda ännu fler. 

T ROVÄ RDI G T N R 2 2014

Baltiska utställningen var en konstindustri- och hantverksutställning som hölls i Malmö 1914. Avsikten med utställningen var att sätta Malmö på världskartan. Här syns herrar på uteservering.

Främst visades nya produkter för Utställning industrin, till exempel ånglok, vagnar och maskiner, men där fanns även en imponerade kulturell del med över 3 000 olika verk som väckte stor uppmärksamhet, inte minst internationellt. I flera år hade Malmö stad förberett sig för utställningen. Till exempel breddades vägen mellan Malmö centralstation och Stortorget och blev en kort paradgata i anslutning till det nyuppförda Hotell Savoy. Spårvägsnätet byggdes ut och inte minst förskönades många planteringar längst kanalerna och i parkerna för att få vackra promenadstråk. ”Parkernas stad” kan därför härledas till denna tid då stora planteringsinsatser gjordes i denna växande industristad. Den berg- och dalbana som fanns på utställningen monterades efteråt ned och flyttades till Tivoli i Köpenhamn, där T ROVÄR D I GT N R 2 2 0 1 4

den ännu finns kvar. Tyvärr fick inte utställningen den dragningskraft som arrangörerna hoppats på på

grund av första världskrigets utbrott. Utställarna från till exempel Tyskland och Ryssland fick avbryta sitt deltagande och åka hem. Ryssland glömde kvar en omfattande konstutställning som fortfarande finns kvar på Malmö konstmuseum. Bilderna till utställningen är tagna av den kungliga hovfotografen Albert Wilhelm Rahmn (1871–1947), som var Baltiska utställningens officiella fotograf. Rahmn tillhörde eliten bland svenska fotografer och i många år fotograferade han för Svenska Turistföreningen. Totalt har Malmö Museer ungefär 200 000 negativ tagna av Rahmn. 

I andlighetens rum Artist: Sonja Aldén År: 2013 Förlag: Lionheart Records – MALMÖ är en härlig stad. Här finns ett mångkulturellt brus som tilltalar mig. Malmö känns som mitt andra hem. Det säger artisten Sonja Aldén, skivaktuell med albumet I andlighetens rum. Under våren 2014 ger hon sig ut på en kyrkoturné i landet. Under sin karriär har Sonja Aldén sjungit allt från pop och soulfunk till visor och schlager. Hon arbetade under en period på Wallmans salonger i Malmö. – Det var inte alltid så lätt, men väldigt kreativt, berättar hon.

De senaste åren har en önskan att spela in en skiva med andligheten i fokus vuxit sig allt starkare. – Jag hade komponerat en melodi till en text ur Bibeln ... och störst av allt är kärleken. Vackrare kan en hyllning till kärleken ju inte bli. – I kyrkan blir det väldigt intimt och nära. Texterna får största möjliga utrymme och man kan lyssna fokuserat. I kyrkorummet bor också en känsla av att man öppnar sig för intryck och information, för budskap. I alla fall känner jag så, avslutar Sonja.

MUSIK I PÅSK – ett urval. Läs hela programmet på svenskakyrkan.se/malmo

Nångång måste allting skaka – en fri tolkning av Matteuspassionen genom musik, poesi och filmkonst. Staffan Hellstrand, musiker Bob Hansson, författare Helene Berg, filmkonstnär FRI ENTRÉ

Fredrik Bland, musiker Elin Engström, teolog

TID onsdag 16 april kl 20.00 PLATS S:t Johannes kyrka

16 18

INFO nangangmastealltingskaka.com

13 APRIL, PALMSSÖNDAGEN 18.00 S:t Petri kyrka MacMillan: Seven Words from the Cross. Petri Sångare och stråkorkester ur MSO. Uppläsning: Stina Ekblad. 15.00 Limhamns kyrka Konsert med musik av Giovanni Battista Pergolesi. Stabat mater och flöjtkonsert med damkör och solister ONSDAG 16 APRIL 20.00 S:t Johannes kyrka Matteuspassionen genom musik, poesi och filmkonst. Se annons till vänster. 18 APRIL, LÅNGFREDAGEN 15.00 S:t Andreas kyrka Korsandakt. Johannespassionen sjungen enligt gregoriansk tradition. 18.00 Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach med Malmö Kammarkör, solister och orkester. Inträde, se hemsidan för mer info.

NY KALENDER!

20 APRIL, PÅSKDAGEN

Nu har vi samlat alla kyrkans aktiviteter 11.00 S:t Andreas kyrka Påskdagsunder en och samma sida. barn- och unghögmässa. Kyrkokören, www.svenskakyrkan.se/malmo domskörerna och brasskvartett.

Världsmusikfestival

Folkmusik från hela världen, i kyrkan, ute i trädgården. Från morgon till kväll. FRI ENTRÉ

SVENSKA KYRKAN MALMÖ BOX 346 201 23 MALMÖ TELEFON: 040-27 90 00

TID söndag 25 maj kl 11.00-20.00 PLATS Heliga Trefaldighetskyrkan INFO svenskakyrkan.se/malmo