Trovärdigt nr 2 2013 by Trovärdigt

et t magasin om tro, hopp och k ärlek fr ån Svensk a k yrk an i Malmö

omvärld

Hur bygger man världens nyaste land från grunden? miljön i fokus

Kyrkoherden i Kirseberg ser grönt tema kyrkoval

Din röst kan avgöra

NR 2 2013

GRÄNSLÖST

Blogga in

Följ våra medarbetare ute i världen – live

FAMILJER SOM VALDE MALMÖ

Ett delat Malmö?

tillsammans river vi murarna

Att vara trovärdig inför sig själv Val finns alltid. Det är bra, för valen i tillvaron gör oss till fria människor. Valen ger öppenhet. Det sämsta är kanske att inte välja; att mura in sig. Av lättja, av feghet, eller av annan anledning. Då väljer ofta livet åt en. Och när saker händer utan att vi valt kan det börja gnaga inombords. Ibland är valen de rätta, inte alltid. Vi lämnar ett förhållande eller vi säljer det som inte passade. Och vi väljer igen. Bläddra lite framåt i tidningen och du ser ett fotomontage på ett delat Malmö - inmurat. En hemsk tanke för alla, hoppas jag. En stad där vi väljer att se och umgås med varandra raserar tänkta murar. Kyrkan i hela Malmö vill höra till dem som jämnar ut orättvisor och skapar goda omständigheter för alla. En dröm? Kanske. Kanske vill du vara med och försöka förverkliga den? Den 15 september har du ett val - vårt kyrkoval. Låt också det valet vara ett där du gör din röst hörd. Vi behöver din röst!

Håkan Jälmby, Prost i malmö

Bild Caroline L Jacobsen.

Sid 10 Muren i Malmö

Föreställ dig att det går en mur genom Malmö. Den delar staden i två delar– en rik och en fattig. Hur skulle livet i skuggan av en sådan mur se ut?

Sid 14 Vad vill du att kyrkan ska ägna sig åt?

Den 15 september är det kyrkoval. Valet handlar om vem som ska styra i din lokala församling, men också om vem som ska fatta de viktiga övergripande beslut som rör Svenska kyrkans arbete.

Sid 16 Vem röstar du på?

Stämmer kandidaternas åsikter med dina? Läs och jämför!

Sid 20 Guds natur och vi

För Per Håkansson, kyrkoherde i Kirsebergs församling, är miljö och hållbarhet en fråga om liv och död.

Sid 22 Teologi

Forskaren och prästen Ann Aldén om hur religionens plats i det offentliga rummet avgör samhällets utveckling.

Sid 26 Gästkrönikör om människovärde

Att kategorisera människor sänker det individuella människovärdet. Läkare Åke Andrén-Sandberg skriver om vikten av att se människor som individer.

Sid 28 Malmö består av världens folk

I Malmö samsas människor från drygt 170 länder! Hur hamnade de här och hur trivs de? Vi träffar tre Malmöfamiljer som har sitt ursprung någon annanstans i världen.

Sid 30 Text och tolkning

Valets söndag, dårskap, vila för själen och trons kraft. Sjömansprästen Jan Bergendorf om kommande högtider.

Sid 32 Omvärld

Svenska kyrkans internationella arbete gör skillnad. Läs om insatserna i vårt vänstift i Sudan.

Trovärdigt nummer 2, 2013 Trovärdigt är en tidning om tro, hopp och kärlek från Svenska kyrkan i Malmö och kommer ut som samhällsinformation. Nästa nummer 20 nov 2013.

kort och gott

Chefedaktör: Karin Rosvall karin.rosvall@svenskakyrkan.se Ansvarig utgivare: Lars Micael Adrian lars.micael.adrian@svenskakyrkan.se Redaktör: Göran Engström goran@goranengstrom.se Grafisk form: Mårten Lindahl marten@lindahlmedia.se Övriga medverkande: Mats Egfors, Michael Tuvesson, Maria Stålhammar, Jan Bergendorf, Gunnar Menander, Karin Bergendorf, Ida Wreland. Nummer 2, september 2013 Upplaga: 153 000 Omslagsbild: Gunnar Menander, Just right, Lindahl media Repro: Jesper Arvidsson Distribution: Tidningsbärarna Utgiven av Svenska kyrkan i Malmö Box 346 201 23 MALMÖ tel: 040-279000 Kontakt kommunikation.malmo@svenskakyrkan.se Trovärdigt trycks på miljövänligt papper av tryckfolket som är ett svanenmärkt företag

Vad tycker du om Trovärdigt? Skriv och berätta. kommunikation.malmo@svenskakyrkan.se Svenska kyrkan Malmö Trovärdigt Box 346 201 23 Malmö

Tag chansen och bli prinsessa för en dag. Bild: Ewa Marie Rundqvist

Pampigt prinsessbröllop tillgängligt för de flesta Över

och

halv

miljon

svenskar såg det direktsända bröllopet den 8 juni mellan Prinsessan Madeleine och Christopher O’Neill. Många tänkte nog också på hur kostsamt kalaset måste ha varit för brudparet. Som medlem i Svenska kyrkan kostar det inget – utöver den ordinarie kyrkoskatten – att nyttja kyrka, präst, kantor och kyrkovaktmästare. Du har också

möjlighet att träffa präst och kyrkomusiker i förväg för att diskustera ceremonins innehåll och upplägg. Vi har lång erfarenhet av bröllop och vigslar, och bidrar gärna med idéer om hur ditt bröllop kan bli ett minne för livet. Ta chansen! Som medlem i Svenska kyrkan får du fritt välja mellan landets 3 700 kyrkor! 

Svenska kyrkan i siffror

35 000 förtroendevalda styr en organisation med 22 000 anställda och 100 000-tals frivilliga i 1 426 församlingar, 273 samfälligheter, 13 stift och 1 nationell organisation. 6

om prinsessbröllop, uppblåsbar kyrka samt vad det kostar att dö.

Samma begravningsavgift i hela landet den samma för nästan hela landet. Beslutet fattades av Riksdagen i maj i år. Anledningen är att Regeringen vill jämna ut de stora avgiftsskillnader som just nu råder i landet. Högst avgift, 76 öre per skattekrona, har för närvarande Övre Älvdals församling i Karlstads stift. Lägst avgift, 6,5 öre per skattekrona, har invånarna i Stockholms kommun.

Stockholm och Tranås omfattas inte av riksdagens beslut, något som ärkebiskop Anders Wejryd beklagar: – Det är beklagligt att Stockholm och Tranås inte omfattas av den gemensamma begravningsavgiften. Det är däremot glädjande att regeringen lyssnat på Svenska kyrkan och vill utreda hur Tranås och Stockholm ska kunna ingå i systemet. 

FAKTA begravning

Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten i hela landet förutom Tranås och Stockholms kommuner. Begravningsavgiften är i genomsnitt 24 öre.

Ta kyrkan dit du vill

Bild Michael Tuvesson

Från och med den 1 januari 2017 blir begravningsavgiften

Malmös Förskönings- och Planteringsförening har till-

sammans med Kyrkogårdsförvaltningen sett till att den berömda skulpturen Gud Fader på Himmelsbågen nu finns på Gamla kyrkogården vid Gustav Adolfs torg. Verket skapades 1946 av Carl Milles och var tänkt som en hyllning och ett fredsdokument vid bildandet av Förenta Nationerna. Placeringen var planerad till FNbyggnaden på Manhattan i New York men uppfördes aldrig där.

uppblå sbar!

Bild Karin Rosvall

För dig som bor i Malmö med omnejd finns nu möjlighet att få en egen kyrka hemkörd. Denna uppblåsbara kyrka är 8 x 5 meter, 6 meter hög och rymmer ungefär 20 gäster. Du kanske vill ha en vigsel eller ett barndop mitt i skogen, vid din sommarstuga eller på stranden? Kyrkan i sig kostar ingenting att hyra. Du betalar för transport och personal som blåser upp och tar ner. 

 svenskakyrkan.se/malmo

Vi gillar

Bild: Sony Insider

organisation Operation Smile

Operation Smiles vision är att inget barn i världen ska kränkas eller tvingas leva undangömt på grund av en behandlingsbar ansiktsdeformitet. Tack vare medicinska volontärer kan barn i utvecklingsländer erbjudas operation utan kostnad för deras familjer. Fokus för verksamheten i Sverige är att samla in pengar till det internationella arbetet och att rekrytera svensk sjukvårdspersonal som volontärer. Det långsiktiga arbetet innebär också att man bidrar med ytterligare stöd i form av utbildning, utrustning och finansiella resurser utifrån lokala behov. Målet är att på sikt bygga upp lokala högkvalitativa och självförsörjande kliniker. Idag finns 13 sådana kliniker runt om i världen. Operation Smile Sverige grundades 2010 och är en politiskt och religiöst obunden medicinsk hjälporganisation. Organisationen samarbetar med Operation Smile International, som sedan starten 1982 utfört över 200 000 operationer för att hjälpa barn med ansiktsdeformiteter. Det handlar främst om läpp-, käk- och gomspalt, men i vissa fall även brännskador och tumörer. Dessa barn, som ofta haft problem att äta och tala och som kanske gömts undan eller stötts ut av omgivningen, har nu fått en ny chans i livet.

FAKTA

Operation Smile finns idag i drygt 60 länder och har över 5 000 medicinska volontärer. Förra verksamhetsåret opererades över 18 000 barn. En operation tar mindre än en timme och kostar runt 2 400 kronor. Du kan bidra till fler leenden! Gå in på www.operationsmile. se

inspiration från vår samtid förening

mötesplats

Bryggan Malmö

Soppkök Malmö

Soppkök Malmö arbetar för att synliggöra problematiken kring den utbredda hemlösheten i Sverige. Det primära målet är att underlätta situationen för de personer som drabbas av hemlöshet. På längre sikt hoppas organisationen kunna bidra till att frågan lyfts och att problemen åtgärdas av de ansvariga, bland annat myndigheter och politiker. Soppkök Malmö är ett initiativ taget av privatpersoner. Organisationen är politiskt och religiöst obunden.  soppkokmalmo.wordpress.com Bild Shutterstock.

I Sverige finns närmare 10 000 barn som har en eller båda föräldrarna på kriminalvårdsanstalt. Bryggan Malmö arbetar för att skapa en trygg mötesplats för dessa barn. Till Bryggan Malmö kan barnen komma för att prata, ha kul, göra läxor, bara vara eller träffa andra barn och vuxna som befinner sig i samma situation. Bryggan Malmö erbjuder även stödsamtal samt arrangerar familje- och temakvälllar. Bryggan Malmö är en ideell organisation som är politiskt och religiöst obunden. Lokalerna ligger på Lantmannagatan 8, i S:t Matteuskyrkans församlingshem. Träffarna äger rum på onsdagar mellan kl 18.00–19.30.  brygganmalmo.se

förening Swedwatch Bild Shutterstock

Om du vill veta vem som sytt din tröja.

Syftet med Swedwatch är att minska sociala och miljömässiga missförhållanden, som kan kopplas till svenskrelaterade företags verksamhet i u-länder. Kärnverksamheten är dels att granska och påverka företag, dels att informera konsumenter om de avtryck som svenska företag gör i dessa länder. Granskningarna resulterar i rapporter, filmer och föreläsningar. Dessa är offentliga och går att ladda ner på organisationens hemsida. Just nu engagerar sig Swedwatch bland annat i arbetsvillkoren för textilarbetare i Bangladesh, bärplockare i Sverige samt den internationella kampanjen MakeITfair, som vill främja hållbar produktion och konsumtion av elektronik.  swedwatch.org

i skuggan av muren

Idé: Karin rosvall Text: Göran engström Bild: shutterstock Montage: Mårten Lindahl

Det har gått fem år sedan bygget av muren genom Malmö påbörjades. Den delar staden i två delar – en fattig och en rik. För de tusentals Malmöbor som lever i skuggan av den höga betongmuren har konsekvenserna varit förödande. Familjer har splittrats, föräldrar förlorat sina jobb, barn kan inte längre ta sig till skolan och för många äldre och sjuka har det blivit näst intill omöjligt att komma till läkare.

TROVÄRDIGT REPORTAGE

et är fredag, strax efter lunch. Vid foten av statyn ”Arbetets ära” på Möllevångstorget har demonstranterna börjat samlas i små grupper. Det är män och kvinnor i skiftande åldrar, de flesta bosatta i den östra delen av Malmö, men även grupper av tillresta Malmöbor från stadsdelar på den västra sidan av muren, som Limhamn, Bellevue och Slottsstaden. En del av demonstranterna har plakat i sina händer. Det står: ”Ge oss vårt Malmö tillbaka”, ”This wall will soon fall” och ”Solidaritet och rättvisa – ett Malmö för alla”. Några av demonstranterna bär på kameror, andra har gasmasker och skyddsglasögon. En ambulans och två polisbilar kommer sakta rullande längs Bergsgatan, samtidigt som en medelålders man med megafon uppmanar grupperna att samlas i ett gemensamt tåg. Det går så där. Några av demonstranterna tar plats i bilar, andra börjar långsamt röra sig i riktning mot Triangeln. De småpratar när de går, men någon riktig ordning i ledet blir det aldrig.

höga staket Det började för snart fem år med ett kommunalt integrationsprojekt som gick snett. I ett försök att överbrygga de växande klyftorna skulle familjer från miljonprogramsområden i östra och södra Malmö slussas in i de mer välbeställda västra områdena av stan. Och tvärtom.

Långt ifrån alla gillade idén. Protesterna kom från båda lägren. Husägare och bostadsrättsföreningar framför allt på den västra sidan var snabba med att ringa in sina gårdar med höga staket. Idén om ett delat Malmö tog form, och innan majoriteten av Malmöborna riktigt hade förstått vad som höll på att ske var Malmö en delad stad.

döda ytor Demonstranterna vill ha ett enat Malmö, där alla hjälps åt att finansiera välfärden. Varje fredag, i snart tre år har de tågat från Möllevången via Triangeln upp mot det som för bara några år sedan utgjorde Malmös centrum, runt Gustav Adolfs Torg, Stortorget och de pittoreska kvarteren kring Lilla Torg. Nu är det en död yta. – Se dig omkring. Förut låg här butiker utmed hela gatan. Det var ett promenadstråk, människor kom från olika delar av Malmö för att shoppa, gå på restaurang eller ta en fika. Nu är allt dött. Ali Mohammad slår uppgivet ut med händerna. Han är en av de många butiksägare som tvingats stänga det senaste året. Han betalar fortfarande hyra för lokalerna på Stortorget där han drev en spelbutik i över tio år. Utan inkomst har Ali Mohammad och hans familj, hustrun Sofie och barnen Olle och Reza, tvingats lämna 4-rumslägenheten vid Triangeln. Tills vidare bor de i butiken. De sover på madrasser på golvet, alla i samma rum, berättar Ali Mohammad.

Det senaste året har han engagerat sig i proteströrelsen. Varje fredag mascherar han tillsammans med ett par tusen andra Malmöbor från Möllevången upp till Lilla Torg. Han är arg, säger han. Arg på människorna som inte vill vara med och dela på det sociala ansvaret. Men framför allt är han arg på politikerna som lät det hända.

Varje fredag, i snart tre år har de tågat från Möllevången

Trots att protesterna är fredliga har de mött brutalt motstånd. Polisen använder både tårgas och gummikulor mot demonstranterna. Ali Mohammad säger att han är mot våld. Men han oroar sig för vad som kommer att hända med den unga generation som växer upp nu. De kommer inte att finna sig i orättvisorna, säger han.

tårgas Vi avbryts av en dov knall. Luften fylls av en tung vit rök när en tårgasgranat landar vid våra fötter. – Rör inte era ögon, då gör ni det bara värre, skriker en demonstrant medan vi flyr i riktning mot Rådhuset. Men det är för sent. Ögonen svider och värker, och det är omöjligt att inte försöka gnugga bort det onda. Värst är nog ändå andningen. Gasen

TROVÄRDIGT REPORTAGE

gör att lungor och luftvägar snörps åt. Några av demonstranterna faller till marken. De hostar krampaktigt, men får hjälp av sina kamrater att komma på benen. När röken lagt sig närmar sig demonstranterna muren på nytt.

fredliga protester Tillsammans med Ali Mohammed vandrar jag vidare längs muren, från Lilla Torg i riktning mot Gustav Adolfs Torg och Triangeln. Strax söder om Davidshall gör muren en tvär krök och viker av mot gamla Stadsteatern. Därefter följer

12 12

muren Pildammsvägen söderut. Allt öster om muren förfaller i snabb takt. Undantaget är sjukhuset. En ringmur har byggts runt hela det gamla sjukhusområdet, och entrén flyttats till den västra sidan. – För att vi som bor på östra sidan ska få vård krävs ett speciellt tillstånd, och det kan ta månader att få, berättar Ali Mohammad. Han hoppas på en nystartad fredlig protestgrupp, som på kort tid samlat många medlemmar från båda sidor av muren. Med gemensamma fredliga manifestationer vill gruppen uppmärksamma politiker och vanliga männis-

kor på båda sidor av muren om de sociala och ekonomiska orättvisor som muren gett upphov till. – Vi är trots allt en majoritet som inte tycker att det här är en bra lösning. Det inger en smula hopp, avslutar Ali Mohammad. 

därför behövs din röst

Murar finns överallt. Ibland är de, som i det här påhittade exemplet, gjorda av betong. Men ännu oftare handlar det om osynliga hinder som vi själva är med och reser. På ett destruktivt sätt delar vi in oss i ett vi och ett dem. En av kyrkans grundstenar är alla människors lika värde. Jesus sa till sina lärljungar: ”Allt vad ni vill att människor ska göra er, det skall ni också göra mot dem” (Lukas 6:31). Det är ju inte svårt att förstå. Och borde inte heller vara så svårt att leva efter. Ändå reser vi hela tiden nya hinder mellan oss. Hinder som vi inte mår bra av och egentligen inte vill ha. Kyrkan arbetar hårt i Malmö, Sverige och hela världen (vi finns över 130 länder) med att riva dessa murar. Vi finns där vid katastrofer, i brinnande krig och i andra

svåra situationer. Men framför allt finns vi där i människors vardag. Din och min vardag. Varje dag. Året om. Kyrkan har en betydelsefull, och för många människor till och med livsavgörande roll i samhället. Vårt arbete bygger på våra medlemmars empati och engagemang. Därför är det av största vikt att så många som möjligt är med och stöttar och påverkar det arbete som utförs. Precis som i andra stora demokratiska organisationer är det våra medlemmar som avgör hur arbetet ska bedrivas och

vilka frågor som ska prioriteras. Genom att rösta i kyrkovalet den 15 september är du med och bestämmer inriktningen på vårt arbete de kommande fyra åren. Som medlem har du avgörandet i din hand. Vi vill veta vad som är viktigt för dig, därför uppmanar vi dig: Rösta i kyrkovalet den 15 september! Tillsammans bygger vi en bättre värld, utan fördomar, murar och andra orättvisor. 

13 13

Vad vill du att kyrkan ska ägna sig åt?

VAR ME D OCH påverk a!

Kyrkan har en viktig roll i samhället. Med ett stort och brett engagemang i frågor som berör många människors liv: tro- och livsåskådning, kultur, musik, arbete med barn och ungdomar samt diakonal (välgörenhet) verksamhet. Arbetet finansieras helt med pengar från kyrkans medlemmar. Den 15 september har du en unik möjlighet att påverka vad dessa pengar ska användas till.

yrkovalet handlar om vem som ska styra i din lokala församling, men också om vem som ska fatta de viktiga övergripande beslut som rör Svenska kyrkans arbete. Valet är uppdelat i tre delar.

1. Val kyrkofullmäktige (lokalt i Malmö) Det är kyrkofullmäktige som bestämmer ramarna för hur arbetet i de lokala församlingarna ska skötas. Det kan till exempel gälla barn- och ungdomsverk-

samheten, eller hur kör- och konsertverksamheten ska se ut.

2. Val stiftsfullmäktige (stiftet har kontor i Lund) Malmös församlingar ingår i Lunds stift. Den viktigaste uppgiften för stiftet är att ge stöd åt församlingarna. Det kan handla om kyrkoantikvariska frågor inför renoveringen av en kyrka samt tillsättande av präster i församlingarna.

3. Val kyrkomötet (kontor Uppsala) Kyrkomötet är Svenska kyrkans

FAKTA KYRKOVALET

högsta beslutande organ. Ledamöterna beslutar i gemensamma övergripande frågor, allt från hur kyrkan ska arbeta med klimatfrågan till vilka psalmer som ska finnas med i psalmboken.

så här går valet till Alla Svenska kyrkans medlemmar, som är skrivna i Sverige och fyller 16 år senast på valdagen, har fått en röstsedel och är därmed berättigade att rösta.

På din valsedel står det var du kan rösta och vilka öppettider som gäller.

• Svenska kyrkan har 6,5 miljoner medlemmar. • För rösta i kyrkovalet måste du vara medlem i kyrkan, folkbokförd i Sverige och fylla 16 år senast på valdagen. • I senaste kyrkovalet, 2009, röstade 700 000 av kyrkans medlemmar.

FRÅGESTUND

Välkommen på utfrågning av de grupper som kandiderar i kyrkovalet. Onsdagen 12 september kl 19.00 i St Johannes kyrka. Bild Gunnar Menander.

Har du blivit av med ditt röstkort? Ingen fara. Det går att beställa ett nytt. På valdagen kan du rösta även utan ditt röstkort, men kom då ihåg att ta med dig din legitimation till vallokalen. Om du inte har möjlighet att rösta på valdagen, går det bra att förtidsrösta på församlingsexpeditioner mellan den 2 och 11 september. Där hittar du även all information om röstningslokaler, öppettider och det material som du behöver för att rösta. Även brevröstning är möjligt.

Vem röstar du på? Du röstar på personer eller sammanslutningar, så kallade nomineringsgrupper, som företräder ett eller flera politiska partier eller andra intressegrupper. En av tankarna med

allmänna val inom kyrkan är att främja en demokratiskt styrd kyrka. Som medlem har du en unik möjlighet att påverka vem som styr. Är du inte nöjd med hur kyrkan fungerar idag, kan du visa ditt missnöje och rösta för förändring i kyrkovalet vart fjärde år.

RÖSTRÄKNING Direkt efter att vallokalerna stängt på valdagen, görs en preliminär röstsamanräkning. Efterhand som resultaten är klara presenteras de på Svenska kyrkans hemsida. Här kan du även få mer information kring valet och vilka kandidater som ställer upp.

Är du osäker vem du ska rösta på kan du läsa mer om de olika nomineringsgrupperna och vad de står för på nästa uppslag.   svenskakyrkan.se/kyrkoval

RÖSTA I FÖRVÄG

Dessa tider kan du förtidsrösta på någon av de 16 församlingarnas expeditioner i Malmö: mån 2 sept 10.00–13.00 tis 3 sept

10.00–13.00

ons 4 sept

10.00–13.00

tors 5 sept 10.00–13.00 17.00–20.00 fre 6 sept

10.00–13.00

lör 7 sept

10.00–13.00

sön 8 sept STÄNGT mån 9 sept 10.00–13.00 17.00–20.00 tis 10 sept 10.00–13.00 ons 11 sept 10.00–13.00

VAD SÄGER kandidaterna? 1

Vilken är den viktigaste frågan för er?

Bild Privat

Peter Hemminger Borgerlig Allians i Malmö

Hur arbetar ni konkret kring denna fråga?

Att forma Malmö nya pastorat för en verksamhet som efterfrågas och stöder människors behov. Den nya organisationen ska gagna såväl anställda som allmänheten.

Verksamheten måste noggrant planeras genom att resurser kan fördelas effektivt inom pastoratet så att organisationen erhåller en långsiktig uthållighet.

Barn och ungdomsarbetet, som skall vara kostnadsfritt för deltagarna – kyrkan ska vara öppen för alla människor.

Vi kommer att prioritera frågan om barn- och ungdomsarbetet i valrörelsen och sedan följa upp den i kyrkofullmäktige, kyrkorådet samt församlingsråden.

Svenska kyrkan ska vara en mötesplats där människor kan känna samhörighet och tillhörighet, finna en mening och ett framtidshopp grundat i den kristna tron. Speciellt viktigt är det att låta alla beslut genomsyras av ett barnperspektiv, skapa resurser för ungas engagemang och stärka diakonin.

Som förtroendevald handlar det om att fördela de resurser vi har på bästa sätt och då prioritera barn och unga, konfirmandverksamhet, diakonin och att stärka församlingsverksamheten.

Vi ser ett problem med att Svenska kyrkan ständigt får stå tillbaka för andra viljor i samhället. Kristendomen är intimt sammanvävd med den svenska kulturen och identiteten. Få andra idéer och institutioner har varit lika betydelsefulla för formandet av den svenska kulturen som kristendomen och den svenska kyrkan.

Vi arbetar framförallt med denna fråga i Sveriges Riksdag, kulturutskottet. Självklart driver vi även frågan på det lokala planet och inom kyrkopolitiken.

Att Svenska kyrkans röstberättigade tycker det är viktigt att vi värnar om vår religion och kultur. Att vi bevarar våra traditioner med dop, konfirmation, vigsel och begravning.

En stor del av våra omkring 400 medlemmar i Malmö träffas varje månad. Alla är i pensionsåldern och vid dessa möten talar vi om de värderingar som vi vuxit upp med. Inför valet kommer vi att försöka påverka andra om Svenska kyrkans betydelse.

Borgerlig Allians Bild Gunnar Menander

Claes Bloch

Bild Privat

Ingrid Petersson

Bild Privat

MAGNUS OLSSON

Bild Karin Rosvall

SVEN ROSÉN

Arbetarepartiet Socialdemokraterna

POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan)

SVERIGEDEMOKRATERNA

SPI SENIORPARTIET

Trovärdigt frågade representanter för de fem grupper som kandiderar till kyrkofullmäktige, vad de tycker är viktigt för svenska kyrkan i Malmö. Här är deras svar.

De senaste åren har medlemsantalet minskat, hur vill ni locka Malmöbor till kyrkan?

Vad är Svenska kyrkans allra viktigaste uppgift i Malmö?

JÄMFÖR SVAREN!

Vad kan Svenska kyrkan i Malmö göra för att minska segregation och utslagning?

Vilket är det viktigaste skälet till att gå och rösta i kyrkovalet?

Det måste tydligt redovisas vad medlemskapet i Svenska kyrkan innebär. Innebörden av den diakonala verksamheten måste tydliggöras. Kyrkans kulturella åtaganden, arbete bland barn och ungdom samt även musikverksamheten måste framhållas. Ökad satsning bör ske på det uppskattade frivilligarbetet.

Man skall finna trygghet i Svenska kyrkans verksamhet inte minst genom det diakonala arbetet. Utsatta skall kunna få stöd. Ett starkt förtroende måste råda för verksamheten samtidigt som kyrkan är en röst i samhället.

Även här måste diakonin framhållas. Fortsatt satsning på möten med andra kulturer och religioner bör uppmuntras. Stadsmissionen har också en viktig uppgift att fylla och dess verksamhet måste tydligt stödjas.

Kyrkans ekonomiska resurser måste tillvaratas. Kyrkan ansvarar även för den för alla obligatoriska begravningsavgiften med skötsel av samtliga våra kyrkogårdar. Det är av största vikt att de förtroendevalda i Svenska kyrkan har mesta möjliga stöd från medlemmarna.

Genom att ha en bred barn- och ungdomsverksamhet, samt en omfattande diakonal verksamhet för de mest utsatta i samhället.Men också genom att informera om den stora verksamhet som finns redan idag.

Att vara ett stöd för alla människor i Malmö, när det gäller att tjäna Guds rike och ge en framtidstro.

Vara ett stöd för dem som är värst utsatta genom en bred diakonal verskamhet.

Att visa att man engagerar sig i vem som kan tillvarata medlemmarnas behov på bästa sätt i Svenska Kyrkan i Malmö.

Genom att ta människors längtan efter tro, hopp och gemenskap på allvar och fortsätta berätta om och inbjuda till allt som sker i församlingarna. Vi måste lita på att kyrkans budskap om befrielse och upprättelse bär i sig själv.

Visa att kyrkan och religionen behövs och är betydelsefulla i människors liv. Att dela liv, kärlek och hopp med varandra.

Fortsätta vara en aktör i olika sociala sammanhang och en röst i samhällsdebatten. Vara en röst för dem som själva har svårt att göra sin röst hörd.

Att ta vara på möjligheten att påverka. POSK är ett alternativ för dem som vill engagera sig utan att vara med i något allmänpolitiskt parti.

Vi vill titta på de positiva exemplen, de församlingar som med hårt arbete, entusiasm och positiva arrangemang lockar Malmöbor till kyrkan.

Att verka för att alla Malmöborna känner till och förstår det svenska kristna kulturarvet. Bevarandet av detta kulturarv är en angelägenhet för alla svenskar, troende såväl som icke-troende.

Svenska kyrkan har en lång tradition och erfarenhet inom sociala frågor, och bör i högre grad än idag ta del av och delta inom de olika projekt som pågår inom Malmö stad.

I vårt demokratiska samhälle är det alla medborgars plikt att göra sin röst hörd och rösta i kyrkovalet.

Svenska kyrkan måste göra sig populär bland de yngre. Vi som är äldre vänder oss till den äldre gruppen och talar om att Svenska kyrkan behövs.

Att uppsöka dem som inte har någon annan religion och försöka få fler att döpas i Svenska kyrkan. Malmökyrkorna bör bli mycket mer aktiva och kommunicera med stadens innevånare.

Att minska segregationen i Malmö är endast till en mindre del Svenska kyrkans ansvar. Självklart ska Svenska kyrkan centralt söka samverkan och förståelse mellan olika religioner.

Det bör vara att stödja vår uppfattning om att Svenska kyrkan är vår kulturbärare. Vi vill behålla våra religiösa helger, vi vill att vi även framledes ska kunna besöka våra fina kyrkor och fira våra helger där. Det är också viktigt att den största delen av våra kyrkor renoveras och sköts om.

Ny organisation från 1 januari

Ny församlingsinDELNING gör Malmö starkare Svenska kyrkan i Malmö får en ny starkare

organisation. Detta för att kunna möta de utmaningar som väntar framöver. Arbetet med den nya organisationen har pågått i två år. Nu är alla stora beslut fattade och de nya församlingsledarna utsedda.

– Det har varit en konstruktiv process. Nu känns det

skönt att vara i hamn, säger kanslichefen och projektledaren Lars Micael Adrian.

Den nya organisationen träder i kraft på allvar från

och med den 1 januari 2014, och är i första hand en administrativ åtgärd för att möta framtida utmaningar, fortsätter Lars Micael Adrian.

– Syftet är att göra det tydligt att vår stad är vår

gemensamma kallelse och utmaning. Vi vill tjäna Guds rike i Malmö. Malmö har förändrats mycket under relativt kort tid. Den har gått från industristad till kunskapsstad. Staden växer mer och snabbare än nästan alla kommuner i landet. Den har stora mångkulturella tillgångar och samtidigt svåra sociala klyftor.

– För att bättre möta framtiden blir vi nu ett

pastorat som gemensamt kan ta beslut för hela Malmö, och det gör oss starka, avslutar Lars Micael Adrian. Utredningar, möten, remisser och så småningom beslut i Stiftsstyrelsen i Lund den 19 december 2013, leder nu fram till att Malmö blir ett pastorat, med en präst (kyrkoherde) som chef. Sexton församlingar blir nu sex. Läs hela utredningen på hemsidan under Övrigt och Projekt 14. I kyrkovalet den 15 september röstar man på vem som ska leda den nya organisationen. 

Frรฅn den 1 januari 2014 blir Malmรถ ett pastorat, med en kyrkoherde och med sex fรถrsamlingar mot de tidigare sexton.

Tidigare indelning.

Bild Shutterstock

En miljövänlig kyrka Text: Göran Engström

om kristen ser han det som en självklarhet att engagera sig i miljöfrågor. Och han menar att kyrkan, med sitt breda internationella kontaktnät, fyller en viktig funktion. Inte minst när det gäller att koppla ihop miljöarbete med rättvisefrågor. – Min utgångspunkt är att livet är skapat av Gud. Det innebär att allt liv har en relation till Gud, oberoende av männis-

– Det handlar om vår överlevnad. Om din och min, våra barns och om hela jordens framtid. För Per Håkansson, kyrkoherde i Kirsebergs församling, är miljö och hållbarhet en fråga om liv och död. De senaste åren har miljöfrågorna fått en mer framträdande roll i Svenska kyrkan. Allt fler församlingar blir miljöcertifierade. Bland både personal och medlemmar har miljömedvetandet ökat. Kyrkorna källsorterar, komposterar och återvinner. Man ser över sina byggnader och i Lunds stift finns numera anställda konsulter som arbetar för att minska energikostnaderna. Trots det är Per Håkansson inte nöjd. Han menar att miljöfrågorna borde få ännu mer uppmärksamhet, och att kyrkan kunde arbeta ännu mer målmedvetet. Han tar ett exempel: – Regeringens mål är att 20 procent av jordbruksmarken i Sverige ska vara ekologiskt

– Vi ligger definitivt i framkant bland svenska församlingar kan. När vi träder ut i skapelsen möter vi ett liv som vi bör respektera, säger Per Håkansson.

odlad. Lunds stift är den enskilt största markägaren i Skåne, men bara 0,1 procent av kyrkans jord odlas ekologiskt idag. Det är beklagligt.

torgprotest Per Håkanssons eget miljöintresse väcktes i mitten av 70-talet, när han arbetade som studentpastor i Göteborg. Kommunen ville förvandla ett centralt beläget grönsakstorg till parkeringshus, vilket fick göteborgarna att rasa. Per Håkansson var med och ockuperade torget och man lyckades samla in över 200 000 namnunderskrifter i protest mot kommunens planer. – Det var där mitt miljöengagemang startade, förklarar han. I slutet av 80-talet var Per

TROVÄRDIGT MILJÖ

egen odling I Kirsebergs församling, där han är verksam idag, är miljöfrågorna prioriterade. Församlingen har bland annat ett ekologiskt kök, och vid inköp prioriteras Fair Trade, ekologiskt och närodlat. Vidare odlar församlingen sina egna blommor, både till altare och församlingshus. Och i gudstjänsten arbetar man med att hitta ett språk där relationen till skapelsen har en framträdande plats.

– Vi ligger definitivt i framkant bland Svenska Kyrkans församlingar när det gäller de här frågorna, säger Per Håkansson. Kyrkan är en bra plattform för att arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågor, säger Per Håkansson vidare. – Vi har en viktig funktion, inte minst när det gäller att knyta ihop miljö och rättvisefrågor. Miljön är i grunden en rättvisefråga, och vårt stora internationella kontaktnät gör att det finns goda förutsättningar att binda ihop dessa två. 

Bild Gunnar Menander

Håkansson med och organiserade miljöarbetet i Lunds stift. Under några år var han även anställd som miljösamordnare i stiftet. Han har utbildat barnledare över hela landet i miljöfrågor och dessutom hunnit med att skriva flera böcker i ämnet.

Per Håkansson – en miljövänlig kyrkoherde.

PERS TIPS TILL DIG SOM ÄR UNG OCH GRÖN

På www.pandaplanet.se/miljotips har världsnaturfonden WWF byggt upp en community för unga (ca 8-13 år) där man kan få bra miljötips, själv tipsa och delta i tävlingar.

Kyrkan plan(t)erar dopskogar Snart kan alla barn som döps i Svenska kyrkan få ett eget träd i dopgåva av sin församling. Trädet ska planteras i speciella dopskogar runt om i världen. Det hoppas i alla fall Per Håkansson, kyrkoherde i Kirsebergs församling och initiativtagare till det så kallade ”Träd- och vattenprojektet”, som kyrkan hoppas kunna sjösätta under hösten. – Projektet består av två delar. Utöver att församlingen skänker träd till de barn som döps, så ska man i samband med dopet ta upp en kollekt som går till olika vatten-

projekt, berättar Per Håkansson. – Det vi gör är att koppla samman ett av våra sakrament, dopet, med ett miljöengagemang. Dopet handlar om att vi har ett arvsansvar för det liv som vi ständigt tar emot som en gåva, luften vi andas, vattnet och allt vad jorden frambringar av växter. Träd- och vattenprojektet är även en möjlighet att visa på hur vi genom dopet blir insatta i ett globalt sammanhang. Vi föds in i en värld där vi har ett ansvar för varandra, tillägger Per Håkansson. – Genom träd- och vattenprojektet kopplar vi samman dopet med en omsorg och omvårdnad av skapelsen och de människor som är mest utsatta för miljökatastrofer. Per Håkansson hoppas att projektet ska komma igång i ett par församlingar under hösten. Bland annat i S:t Petri och Kirseberg.  21

TROVÄRDIGT TEOLOGI

Bild Andreas H Nilsson.

Ann Aldén, Kyrkoherde i V:a Skrävlinge församling. Teol. Dr. i Missionsvetenskap med ekumenik vid Lunds Universitet.

ann aldén: ann.alden@svenskakyrkan.se

Religionens plats i det offentliga

Religionens plats i det offentliga rummet kan få avgörande betydelse för samhällets utveckling. Religion och livsfrågor har en betydelse i alla människors liv och bör ses som en resurs i varje utvecklingsprojekt.

Bild Shutterstock.

I östra Malmö växer just nu ett nätverk på initiativ av närpolischef och fastighetsförvaltare. Man har vänt sig till kyrkan i hopp om att få kontakt med religiösa ledare som tillsammans med dem och med räddningstjänst och Malmö stad gemensamt vill ta ansvar för området i vilket vi bor och verkar. Det är ju denna yta, med allt vad den rymmer, som våra olika uppdrag relaterar till. Vid dessa samlingar sitter alla runt samma bord, och det är en viktig poäng. Jag tolkar initiativet som en konsekvens av den polske filosofen Z Baumans analys om den flytande moderniteten. Det finns ingen makt stark nog att ensam förändra världen (i det här fallet östra delen av Malmö). Alla är placerade i ett sammanhang vars parametrar är antingen okända eller bortom de berördas kontroll. I den flytande moderniteten blir det tydligt att ingen ensam har svaret och lösningen, alla behövs. Någon har sagt: Om de olika religiösa traditionerna inte blir en del av lösningen, så kommer de definitivt att vara en del av problemet. Religionen är ett kraftfullt vapen i händerna på mänskliga intressen, alla som har sin identitet i ett religiöst ledarskap behöver träda fram och ta ansvar för att tron blir till tjänst för det som ligger utanför den egna gruppen; staden i vilken vi bor och barnen som är allas. Religion är inte framförallt ett problem att

lösa utan en konstruktiv kraft som kan bidra i samhällsbygget. Som kyrkoherde i Västra Skrävlinge församling välkomnar jag initiativet. Som forskare tolkar jag det som ett tecken i tiden: ett tecken på det postsekulära samhällets framväxt.

bärande idéer Det har i vår kultur varit en bärande idé, att ju modernare ett samhälle blir, desto mer marginaliseras religionen. Sekulariseringsteorin har tagits för given; den som säger att i takt med vetenskapens landvinningar, så rycker dagen närmare då vi inte längre behöver en Gud som förklaringsmodell. Det kommer en dag då religionen har spelat ut sin roll, det är egentligen bara en tidsfråga. Idag är det svårt att hitta en enda sociolog som vidhåller en sådan teori. Vad mera är; hos företrädare för det sekulära liberala samhället växer en förnyad självbild fram. En upptäckt av att den upplysningstradition man själv representerar är en bland flera och inte en neutral

som forskare tolkar jag det som ett tecken i tiden norm. För någon neutral och objektiv punkt finns faktiskt inte. Vi befinner oss på andra sidan föreställningen om att samhället till slut kommer att vara fritt från religiöst inflytande. Postsekulär ska inte

tolkas anti-sekulär, det ska tolkas radikalt pluralistiskt. Staten är sekulär, och så ska det vara. Samhället däremot kommer aldrig att vara sekulärt för det består av människor som vill vara judar, buddister, muslimer och kristna och människor utan religiös hemvist. I östra Malmö sjuder det religiösa livet bland människor som tittar frågande på distinktionen mellan offentligt och privat och som inte lämnar tron där hemma när de går till skolan, jobbet eller bara ut på sta´n. Det är hög tid att göra så som närpolischefen och fastighetsägaren gjorde: Inkludera de religiösa företrädarna i nätverken. Nog finns det utrymme för fler att ta ansvar för staden och området vi delar. Många röster behövs för att förstå och handla i ett samhälle där komplexiteten hela tiden växer.

spännande perspektiv En av poängerna i begreppet postsekulär är att ett vetenskapligt synsätt inte är förutsättningslöst. Också här finns ideologiska dimensioner och divergerande intressen. Det finns ingen naturlag som säger att en kristen livsåskådning och ett vetenskapligt synsätt ligger i konflikt. De är olika språk som tolkar världen och de har olika ärenden. Att inte tro är också en tro. Spännande blir det när de olika perspektiven tillåts att ömsesidigt befrukta och kasta ljus över varandra. 

lättsmält HALLÅ DÄR... ”Herre, visa mig Din väg och gör mig villig att vandra den.” Den heliga Birgitta Bild Jan Nordén

Biskop Antje Jackelén

Hur fortsätter ni nu? – Ett av rapportens förslag är att etablera ett center som agerar kunskapsbank och nätverksbyggare. Ett annat förslag är att stimulera Region Skåne och Skånes kommuner att uppmärksamma religiösa högtider och bjuda in till fest. Dialog om projektets framtid förs just nu mellan oss och Lunds universitets rektor, Sydsvenska Industri- och handelskammarens VD samt Region Skåne.



svenskakyrkan.se/lundsstift

Bild Shutterstock

Vad innebär projektet Social Cohesion Malmö? – Syftet är öka den sociala samhörigheten i Malmö och resten av Skåne. Utgångspunkt är att religiös mångfald är en tillgång, inte ett problem. Idén kommer från Council for a Parliament of the World’s Religions med säte i Chicago i USA.

Prova på pilgrimsvandring Intresset för att pilgrimsvandra är stort i Sverige och övriga Europa. Hundratusentals människor vallfärdar varje år till Santiago de Compostela i Spanien och i Skåne finns många vackra pilgrimsvägar och

mål. Att vandra är ett sätt att vårda kropp och själ och lusten väcks ofta av nyfikenhet. Vad möter vi bortom vägkröken och inom oss själva? Tid finns för existentiella frågor och funderingar. 

PILGRIMSVANDRA I SKÅNE PILGRIMSVANDRA – MED MC  pilgrimsvagen.se

 blogg.svenskakyrkan.se/mcpilgrim

Skriv till lättsmält! Tyck till, skriv och berätta. Ge oss ris eller ros. Tipsa om ämnen du vill att vi tar upp. kommunikation.malmo @svenskakyrkan.se

Sällsynt fobi

Det finns över 500 namngivna fobier. En av de mer sällsynta är dendrofobin där man är rädd för träd.

om trädfobier, tomma burkar och pigrimsvandringar.

Tiderna förändras och vi med dem. Sista tipsmeningen från Pripps på 40-talet lyder: Gör hål i botten på den tomma burken så sjunker den fortare. Out of sight, out of mind...

David Batra twittrar;

Så gammal (eller ung) var Isaac Newton när han upptäckte gravitationslagen.

Presenttips: En detektivmiddag i Göteborg. Hitta kvällens mördare med hjälp av personal och andra gäster. Bild Shutterstock

Googles musiktjänst klar! Perfekt! De har ju redan min mail, kalender och dokument så det är lika bra att dom väljer vad jag ska lyssna på.

Bild Shutterstock

Bättre förr?

Köp presentkort på goldenmoments.se.

Avdelningen märkliga sevärdheter: Bild Karin Rosvall

Kungshögarna i Oxie. På en åker i utkanten av Oxie ligger Kungshögarna, två små kullar som sticker upp bland vete och råg. Det är gravar från äldre bronsåldern (1800–1100 e Kr). I Malmö stad finns ett 50-tal gravhögar, med en koncentration längs Yttre Ringvägens södra del och E65 mot Ystad. Så håll utkik efter gravkullarna när du är ute och åker, de dyker upp lite här och där. Och vem vet, i någon av dem kanske det ligger en kung begraven…

TIPSA OSS!

Har du fler exempel på märkliga sevärdheter? Ta en bild och mejla oss: kommunikation.malmo@ svenskakyrkan.se

Bild Karin Rosvall.

Åke Andrén-Sandberg, tillsynsläkare på Socialstyrelsen i Malmö & professor i kirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset

rond på sal 12 Åke Andrén-Sandberg: ake.andren-sandberg@karolinska.se

Det är av största vikt att se människor som individer med en unik historia. Att kategorisera människor som grupper sänker det individuella människovärdet. Vid varje möte mellan människor stiger vårt egna människovärde om vi orkar bemöta varje enskild människa med respekt och nyfikenhet.

i är alla olika. Och vi borde behandlas med respekt för just olikheten. Men vi är också väldigt lika. I många situationer påminner vi mer om myror i en myrstack än enskilda individer. Ta publiken i en fotbollsmatch. Eller myllret av människor i rusningstid. Unika kännetecken suddas ut och fångas upp av massans rörelse eller utrop. Många gånger är det lättare att förhålla sig till grupper än till individer. Grupperna går att avfärda: greker, MFF:are, pensionärer, blondiner eller skåningar. När vi talar om dem förser vi dem med egenskaper som vi kan hantera. Vi behöver inte vara så exakta. Helheten stämmer ganska väl. På det mindre sjukhus där jag ibland vikarierar är omsättningen på patienter hög. Det är inte ovanligt att vi varje vecka

skriver in lika många patienter som det finns vårdplatser.

inte lång tid kvar Undantaget är sal 12. En stilla sal. Lite dyster och mörk och med en tung doft av gammal urin. När jag går rond där för åttonde dagen i rad är det samma fyra gubbar som ligger där som dag ett. I första sängen ligger en man som är lårbensamputerad. Nu har han fått kallbrand i det andra benet. Kärlkirurgerna har gjort ett försök att rädda det, men misslyckades. Patienten har för ont för att vara hemma, men inte tillräckligt ont för amputation. I nästa säng ligger skogshuggaren som har levern full av metastaser. Han väntar tålmodigt på en plats på något annat boende. Både han och jag vet att han inte har så lång tid kvar.

Den tredje mannen har prostatacancer som spridit sig till skelettet. Så fort han rör sig gör det ont. Han behöver urinkateter men är helt klar i huvudet. Han löser korsord så kluriga att jag inte ens överväger att ge mig på dem.

allt är sagt I sista sängen ligger den yngste patienten. Han väger 164 kilo och insjuknade för tre månader sedan med perforerad divertikulit (ett inflammatoriskt tillstånd i tarmarna). Han opere-

det är lättare att förhålla sig till grupper än individer rades akut, men komplikationer tillstötte och han ligger nu med vakuumsug i det öppna buksåret. Trots sin antidepressiva medicinering verkar han deprimerad.

Redan efter två dagar har jag sagt allt medicinskt jag har att säga. Trots det går jag runt och hälsar på mina patienter. Jag minns min mamma som under sina sista levnadsår låg mycket på sjukhus. Hon kände sig förbigången av ortopederna som inte ens gick in till henne. När jag, underläkaren och sjuksköterskan går från säng till säng har vi redan haft vår medicinska genomgång. Alltså återstår inget annat än ”hur står det till idag då?”, vilket knappast tarvar något svar.

domstolen får man inte berätta vad man vet”. Redan innan jag hunnit fram till den överviktige mannen frågar han mig: ”Vad tror du om mig då?” Jag svarar med en motfråga: ”Du har väl vunnit Vasaloppet?” Mannen tittar förvånat upp: ”Hur visste du det?” Han har visserligen aldrig vunnit loppet, men han har deltagit 23 gånger. Dessutom har han gjort en Svensk Klassiker inte mindre än 17 gånger.

unika historier Ronden på sal 12 har ändrat karaktär. Det är inte bara fyra hopplösa gubbar som ligger där. Det är människor med unika historier. Personer som upplevt saker som de flesta av oss inte ens skulle drömma om. Jag lämnar salen. Doften av urin ligger fortfarande kvar som en tung dimma, men på något underligt sätt känns det som om sal 12 blivit ljusare. 

Bild Shutterstock.

domare i HD Idag försöker jag en annan taktik. Jag frågar den snart dubbelamputerade om hans dialekt har finsk anstrykning. Det visar sig vara mitt i prick. Strax vet jag att han är född i Karelen, men blev ryss över en natt efter första världskriget. Hans familj flydde tillbaka till Finland och i andra världskriget kämpade han mot Sovjet. Vid belägringen av Leningrad blev han tillfångatagen och fick tillbringa 13 år i ett straffläger i Sibirien. Omskakad frågar jag levercancerpatienten om han också har något spännande att berätta. ”Det skulle i så fall vara när jag var med i sommarolympiaden i Berlin 1936”, svarar han. Han berättar om sin egen insats, om de nazistiska övertonerna och om friidrottslegender som Jesse Owens. Prostatafarbrorn med korsordet har lyssnat. När jag kommer till honom säger han kort ”Jag har inget att berätta”. Sedan tillägger han: ”När man suttit som domare i högsta

TROVÄRDIGT VÄRLDENS MALMÖ

Hur hamnade du i malmö? Malmö är en av världens mest internationella städer. Här bor människor från över 170 länder (New York har runt 180). Med start i detta nummer av Trovärdigt kommer du att få möta några av dem.

Namn: Omid Bahadori (t h) Ålder: 20 Familj: Brodern Kazem, 19, mamma Zahra, 54 och pappa Abdulkhaleq, 58. Kommer från: Ghazni i Afghanistan Bor: I lägenhet på Augustenborg

Namn: Damien Bennett (t v) Ålder: 33 Familj: Frun Sara och sonen Louie, 1,5 år. Kommer från: Melbourne, Australien Bor: I gathus på Sofielund i Malmö

Namn: Nicola Hollyhead (t v) Ålder: 40 Familj: Maken Simon, 41 och barnen Archie Luca, 6 och Alexa, 4. Kommer från: Solihall, England Bor: I lägenhet vid Hästhagen

Omid, afghanistan:

damien, australien:

nicola, england:

– Min familj kommer från Ghazni i Afghanistan. Under den sovjetiska ockupationen flydde mina föräldrar till Iran. Jag och min bror är födda där. Det är svårt för afghanska flyktingar i Iran. Vi har inga rättigheter. För fyra år sedan bestämde vi oss för att fly. Jag gav mig av först. Det tog över tre månader att komma till Sverige. Det var ofta som jag inte hade någon mat och jag sov under bar himmel. Efter tre månader fick jag uppehållstillstånd. Ett år senare kom familjen. Både jag och Kazem har gått gymnasiet i Malmö. Jag tog studenten i våras och börjar på universitetet i höst. Jag har sökt två utbildningar, teknisk fysik och maskinteknik. Min bror har gått ett år på naturprogrammet och arbetar extra som tolk.

– Jag kommer från Melbourne och träffade min fru Sara genom gemensamma bekanta när hon reste i Australien. Det var 2003 och jag jobbade som musiker. Vi blev inte ihop då, men Sara återvände för att studera. Vi gifte oss 2010 och ett par veckor efter bröllopet flyttade vi till Sverige. Första året var tufft. Jag saknade musiken och mina kompisar. Efter ett tag fick jag jobb på Tirups örtagård, jag fick kontakt med andra musiker och började spela fotboll i ett australiensiskt fotbollslag. Då blev det bättre. Nu har vi köpt ett hus på Sofielund som vi renoverar, vi har fått barn och jag jobbar som musiklärare på en internationell skola. Där trivs jag bra, det är skönt att ha engelskspråkig personal omkring mig.

Vad är bäst med Malmö?

– Jag flyttade hit med barnen för två år sedan. Min man är assisterande tränare i Malmö FF och hade varit här i nio månader när vi kom. Vi flyttade från Solihall, utanför Birmingham i England, där jag arbetade som European Finance Controller. Det var lite nervöst att komma hit. Mest oroade jag mig för barnen. Nu går de i en internationell skola och trivs jättebra. Själv trivdes jag inte alls i början. I England är människor väldigt öppna, man pratar med varandra när man ses i parken. Så är det inte här. Jag kände mig ensam i början, och minns att jag tänkte att jag aldrig skulle få några vänner i Malmö. Det vände när jag började arbeta som volontär i International Baby and Toddler Club of Skåne, en förening för barn och föräldrar från andra länder.

– Att det är tryggt och säkert. För mina föräldrar var det viktigt att vi fick gå i skolan.

– Folkets park, allt från loppisarna och barnarrangemangen till deras sommarscén. Och så gillar jag att cykla i Malmö. Till skillnad från Melbourne, där du är mer eller mindre tvingad att ta bilen, kan du cykla överallt här.

Vad saknar du mest från Afghanistan? – Jag har aldrig varit där, det är för farligt för oss att åka dit. Men jag vet att min pappa saknar Afghanistan mycket. Han flydde eftersom han vägrade samarbeta med den sovjetiska ockupationsmakten, nu kan han inte återvända på grund av talibanerna. Men Afghanistan är hans land, och han sörjer att inte kunna bo där.

VAD vill du ändra på? – Vintrarna. Jag gillar kyla och snö, men det är grått och trist här. Dessutom är det för platt för skidåkning. Om det gick skulle jag gärna flytta hit mina kompisar.

Vad är bäst med Malmö? – Vi har fått många nya vänner som vi kommer att sakna den dagen vi flyttar. Att vara gift med en fotbollstränare är speciellt, man vet aldrig hur länge man blir kvar på en plats. Just nu trivs vi jättebra. Att bo utomlands är en värdefull erfarenhet, inte minst för barnen.

Vad saknar du mest? – De milda vintrarna och maten, klassiska brittiska rätter som fish and chips och bangers and mash.

TEXT OCH TOLKNING fyra söndagar

I år är det 200 år sedan Sören Kierkegaard föddes. Kierkegaard, 1813-1855, var en dansk filosof, teolog och författare som anses vara en av grundarna till existentialismen. På andra sidan sundet märks detta i kyrka och på fakultet. Låt även oss i Malmö uppmärksamma denne portalfigur i tanke och tro. 15:e söndagen efter trefaldighet

Vila för själen Sören Kierkegaard ärvde ett sjukligt tungsinne av sin far. Trots detta blir glädje och tillit huvudord i hans viktigaste texter. Han återvänder till det ställe i Nya testamentet där Jesus håller fram fågeln och liljan som föredömen när det gäller frihet från bekymmer. Kierkegaard hänvisade till ögonblicket, evighetens atom, att vara i det som sker medan det sker och där möta Gud. Man skall leva så som man ror en båt, skriver han, med ryggen vänd mot evigheten – för att fylla den dag

som idag är med evighet. Tanken på morgondagen är nämligen den änterhake med hjälp av vilken bekymren klättrar ombord. Fågeln flyger högt och ser ofantligt långt, men fågel ser aldrig så långt som till nästa dag. Var du som fågeln. Ett är nödvändigt, att hålla sig till Styrelsen (Gud). Man kan lägga hans ord på minnet: Hjärtats renhet är att vilja ett. En radikalkur mot bekymmer. Idag möter Jesus med en ömsint inbjudan till vila för din själ. 

8 september Dagens rubrik

Ett är nödvändigt

Gammaltestamentlig läsning

Första Kungaboken 17:8-16

Episteltext

Apostlagärningarna 4:32-35

Evangelium

Matteusevangeliet 11:28-30

16:E söndagen efter trefaldighet

Valets söndag Det maktspel som äger rum i kyrkan under demokratins täckmantel motiverar ibland den enskilde, hiin Enkelte, att gå sin egen väg. Kierkegaard skulle inte ha röstat alls. Han lämnade sin tids statskyrka; annat skulle, menade han, vara att hålla Gud för narr. Det är valets söndag. Kyrkans val. Jag lägger min röst och tänker: Är detta att bidra till att hålla Gud för narr? Steget är kort till evangeliet som berör ett grundläggande alternativ, det mellan död och liv. Också här det fråga om den enskildes

val, vad som väljes åt dig och åt mig, vad som väljes åt den enskilde, om Herrens val av medlidande. Kierkegaard vet, att den kristne har ”intet i världen att frukta – ty blott synden är människans fördärv”. Är de som låter sig väljas till förtroendeposter i Kristi kyrka den här söndagen vakna för detta? Annat skulle vara att hålla Gud för narr. Vilken otjänst gör jag inte kyrkan, om jag har valts att företräda kristen tro, men denna tro inte har någon djupare betydelse för mig själv och mitt liv. En parodi. 

15 september Dagens rubrik Döden och livet

Gammaltestamentlig läsning

Första Kungaboken 17:17-24

Episteltext

Uppenbarelseboken 2:8-11

Evangelium

Lukasevangeliet 7:11-17

TEXT: jan bergendorf, sjömanspräst i Malmö 17:e söndagen efter trefaldighet

Dårskap

Jordfästningen var välbesökt. Sören Kierkegaard var död, endast 42 år gammal. Stiftsprosten Tryde förrättade gudstjänsten. Då reser sig plötsligt en systerson till Kierkegaard, Henrik Lund, mitt under jordfästningen. Systersonen avbryter akten och protesterar högljutt. Den här tillställningen med orgel och trumpeter är inget annat än ett spex! Han talar å sin avlidne morbrors vägnar. Inhoppet var på den tiden något oerhört och förde också med sig dryga böter. Bakgrunden var Kierkegaards kritiska hållning till sin samtids kyrka och prästerskap. Luther, säger Kierkegaard, reformerade kyrkan. Idag finns inget kvar att reformera. Välkänd är berättelsen om

22 september nyprästvigde Ludvig From som förväntas att först söka Guds rike men som allra först söker en välbetald tjänst. ”Det är med prästerna som med en gymnastikdirektör som inte själv kan simma, och som undervisar folk i att simma, själv stående på pontonbron, och ropar: slå bara raskt ut med armarna…” I själva verket leker man kristendom i kyrkan, menade Kierkegaard. Ungefär som barn leker med tennsoldater, utan att behöva ta någon verklig risk. I leken kan man tala om lidandet men själv vara kvar i bekvämligheten. Att så tala om lek som vore det allvar är dårskap. Evangeliet berättar om en rik man vars livs facit blev just: Din dåre. Hanteringen av pengar är avslöjande i kyrkans värld. 

Dagens rubrik Rik inför Gud

Gammaltestamentlig läsning Predikaren 5:9-15

Episteltext

Första Timotheosbrevet 6:7-11

Evangelium

Lukasevangeliet 12:13-21

19:e söndagen efter trefaldighet

Trons kraft

Om Kierkegaard är valets profet är han än mer innerlighetens. Trons tillit och kraft är hans ärende. Drabbad av livets vedervärdigheter påminner oss Kierkegaard om glädjen, uttryckt så: ”Det glädjande i – att ju svagare du blir, desto starkare blir Gud i dig.” (Och omvänt: Den som är stark utan Gud, han är just svag.) Det handlar om den Gud utan vilken ingen kröker ett hårstrå på vårt huvud. Kierkegaard betonar, att ingen ”för-

6 oktober mår att kröka ett hår på ditt huvud annorlunda, än Gud vill det. Och när det krökes sålunda, ja, och när du hånas sålunda, ja, och när du slås ihjäl sålunda – om du vore alldeles svag i fullkomlig lydnad; då skulle du älskande förstå att det inte göres dig någon skada, icke den minsta, att det just är ditt sanna väl – vilken oerhörd styrka!” Trons kraft är inte trons utan Guds. Den erfarne vet att ju svagare tron blir, desto starkare blir Gud i den, som för en stund, förlorat både tro och mod. 

Dagens rubrik Trons kraft

Gammaltestamentlig läsning Första Moseboken 15:5-6

Episteltext

Första Timotheosbrevet 6:11-12

Evangelium

Johannesevangeliet 9:1-7, 24-39

TROVÄRDIGT OMVÄRLD

Svenska kyrkans internationella arbete i fokus Genom ditt medlemskap i Svenska kyrkan påverkar du människors kamp för ett bättre liv i över 140 länder! Svenska kyrkans internationella arbete kämpar för att människor i utsatta situationer ska leva ett liv utan hunger, fattigdom och förtryck. Detta gör vi genom långsiktigt utvecklingssamarbete, katastrofinsatser och påverkansarbete. Vi arbetar tillsammans med över 130 kyrkor och organisationer i ACT-alliansen, Action by Churches Together, med medlemmar i 140 länder. Svenska kyrkans styrka är att vi genom våra partners finns på plats över tid. Vi är där innan katastrofen har inträffat och vi är kvar när mediernas intresse har svalnat. Tillsammans med systerkyrkor delar vi tro, liv och resurser. Tillsammans gör vi skillnad!

Med uppdrag att göra trasigt helt Det finns många motiv till att engagera sig i globala rättvisefrågor. Oavsett vilka skäl du har är du varmt välkommen att vara med och förändra! Varför har då Svenska kyrkan ett så stort internationellt

arbete i hela världen? Jo, som kyrka tror vi att vi har ett uppdrag från Gud att finnas med och arbeta för ett värdigt liv och en bättre värld för alla. När en människas friheter och rättigheter kränks, skadas eller förminskas – då kränks Gud. Jesus stod alltid på de mest utsattas sida. Därför är det alltid en utgångspunkt för kyrkans arbete att försvara människovärdet. Som kristna och som kyrka tror vi att vi är sända med uppdraget att vara Guds redskap. Vi arbetar för Människan: Guds avbild får inte kränkas – det ska vi försvara! Skapelsen: Gud skapar världen och ger liv – det ska vi förvalta! Korset: Kristus försonar världen – det ska vi förmedla!

världens medarbetare Våra medarbetare i världen berättar direkt om det internationella påverkansarbetet på sina bloggar. Varje vecka berättar utsända om akuta situationer och hur

vi arbetar för att hjälpa utsatta.

skänka en gåva Att skänka en gåva är att ge en annan människa ett hopp, en möjlighet och en framtid! Stöd ett insamlingsprojekt eller ett insamlingstema. Svenska kyrkans internationella arbete stöder ett stort antal projekt runt om i världen. Överallt är människor som stödet riktar sig till själva med och påverkar och förändrar sina liv. Varje krona i stöd är värdefull! På vår hemsida kan du läsa om projekten och hur det går samt se hur vi säkerställer att pengarna kommer fram! 

FÖLJ VÅRA BLOGGAR PÅ HEMSIDAN • I någon annans vardag; läs om deltagarna i Svenska kyrkans utbytesprogram. • Agera; följ en grupp volontärer som har bestämt sig att agera för global rättvisa. • Hållbara tankar; om klimatarbetet och hur vi jobbar.

TACK FÖR DIN GÅVA! DEN GÖR STOR SKILLNAD Ring givarservice: 018-169600 Mejla: info@svenskakyrkan.se Plusgiro: 90 01 22-3 Bankgiro: 900-1223

Läs mer om vårt arbete

svenskakyrkan.se/internationelltarbete

Agera nu! Det finns ingen ”Planet B”. 33

TROVÄRDIGT VÄRLDEN

Fr v: Canon Dan Smith, koordinator för Diocese of Missouri, Marie Körner, stiftsadjunkt Lunds stift, biskop Stephen Dokolo, Diocese of Lui, Lee Mackenzie, Icke-våldsutbildare från Kanada.

Text: KARIN ROSVALL BILD: MARIE KÖRNER

Snabba resultat i sargat land

En viktig del av det internationella arbetet är samarbeten mellan stift, respektive församlingar i Sverige och deras motsvarigheter utomlands. Med konkreta och personliga relationer ökar förståelsen och engagemanget. 1995 etablerades en vänrelation med Lui-stiftet i dåvarande södra Sudan. sudan har under decennier plågats av krig med miljontals dödsoffer och en

flyktingtragedi som följd. I södra Sudan råder fred sedan ett par år tillbaka, men landet är sårat och utarmat av tidigare konflikter. Vänrelationen med Lunds stift har resulterat Yta: cirka 633 783 km² i flera konkreta projekt (jmf Sverige 449 964 km²) i syfte att underlätta Befolkning: cirka 8 miljoner tillvaron för invånarna i Officiellt språk: Engelska men cirka Sydsudan.

FAKTA sydSUDAN

200 språk talas i landet. Självständighet från Sudan: 9 juli 2011 och är därmed världens yngsta land. Huvudstad: Juba (cirka 300 000 invånare) Förväntad livslängd: cirka 56 år

bra bollplank Lunds biskop Antje Jackelén har varit på besök i regionen och Lui-stiftets biskop Stephen Dokolo var i Malmö i september 2012

för att utbyta erfarenheter. – Våra kontakter med Sverige är mycket viktiga, säger Stephen Dokolo och berättare vidare hur den andliga verksamheten i landet är stor, trots frånvaron av det mesta i materiell väg. – Svenska kyrkan ger oss också möjligheten till att vara ett bra bollplank i framväxten av vårt nya samhälle, avslutar Stephen Dokolo. – Vi i Lunds stift har haft glädjen att vara vänstift med Lui i 18 år nu med möjlighet till många utbyten och olika projekt, säger Marie Körner, ansvarig för internationella frågor i Lunds stift. Gåvor och kollekt har på

FRÅGA PRÄSTEN

senare tid resulterat i en ny klassrumsbyggnad till Lunjini school och en ny bil. Vi har även skänkt cyklar och motorcyklar, något som har underlättat transportsituationen mycket för församlingsmedarbetare. För närvarande stödjer vi ett alfabetiseringsprojekt för kvinnor som kvinnoorganisationen Mothers Union driver samt ett mikrofinansprojekt med syfte att komma igång med lokala spargrupper i byarna.

...om kristen tro, Bibeln, Svenska kyrkan, om livet, döden, om det som var före oss eller det som kommer efter? Maila in din fråga till oss. Vi publicerar inte namn eller personliga frågor.

Är de 10 budorden fortfarande aktuella? Jag funderar ofta över de tio budorden. De är ju egentligen rätt raka och enkla, men samtidigt skrevs de för över 2000 år sedan. Är de verkligen

andligt rik kyrka

lika aktuella idag? Hur ska jag helga vilodagen när nästan allting är söndagsöppet? Och varför ska jag hedra mina föräldrar när de är skilda och bara super, slåss och bråkar? Dessutom är jag sambo, är det egentligen ett äktenskapsbrott enligt budorden?

Linnea, nyfiken Hej Linnea, Utifrån min tolkning handlar dina frågor om bibelsyn. Tror vi att Tio Guds Bud skrevs ned av Gud på stentavlor? Eller tror vi att dessa bud vuxit fram genom århundranden av Bild Gunnar Menander.

– Sydsudan står inför många utmaningar. Ett nytt land ska byggas upp mer eller mindre från noll, dessutom med en strid ström av återvändande flyktingar. Interna våldsamheter plågar den egna befolkningen, samtidigt som många konflikter med Sudan fortfarande är olösta. – I vårt område är det dock lugnt. Här är den stora frågan hur man tar igen hundratals år av förlorad utveckling på kort tid. En stor del av befolkningen lever av enkla jordbruk, de är självförsörjande men har inga marginaler. Samtidigt är tilliten till Gud stor. På så sätt är det en andligt rik kyrka, där vi har en hel del att lära, avslutar Marie Körner. 

mänskligt liv i förståelsen av att det finns en Gud? I så fall blir vilodagen en inbjudan till varje människa att få tid för vila och avkoppling – inte om det i sig är ett problem med söndagsöppet. Då måste relationen mellan föräldrar och barn vara ett ömsesidigt hedrande av varandra – inte endast ett ensidigt hedrande från barnen. Och då är äktenskapet förutom en juridisk överenskommelse en möjlighet att få välsignelse och förbön för den kärlek, det samliv och den relation som redan finns i det fria och tillitsfulla mötet mellan två människor av

Margret Obodayo, rektor för Secondary School i Lui, tillsammans med Marie Körner.

samma eller skilda kön.

Anders Ekhem, präst i Malmö

kulturellt TEXT: ida wreland, gymnasiepräst i malmö

Musikmöte på hög nivå Victoriateatern bjuder på akustiska konserter i höst, när Uno Svenningsson under två kvällar sammanstrålar med Staffan Hellstrand och David Urwitz på en så kallad picknickföreställning. Uno Svenningsson är ursprungkonsert ligen sångare i bandet Freda´. Bandet hade sin storhetstid under 80-talet, med låtar som ”En människa”, ”I en annan del av världen” och ”Tusen eldar”. För den breda publiken är Svenningsson nog mest känd som mannen bakom låten ”Under ytan” från första soloalbummet "Uno" från 1994. Sedan debuten har han släppt flera egna album. Han har varit med i Melodifestivalen och haft hits som ”Tro på varann” och ”Vågorna”. Han har även gjort uppmärksammade duetter med Irma Schultz Keller, Freddie Wadling och Eva Dahlgren. Uno Svenningsson är en av landets mest respekterade låtskrivare. Hans musik rör sig mellan det existentiella och

Uno Svenningsson, David Urwitz och Staffan Hellstrand.

vardagliga, mellan stora och små känslor.

GRAMMISVINNARE Staffan Hellstrand är mest känd för låten ”Lilla fågel blå” från sitt tredje soloalbum. Låten, som vann både Grammis och Rockbjörn 1993 för bästa låt, handlar om en barndomsvän som drabbades av schizofreni. Hellstrand har en lång musikkarriär bakom sig. Han har bland annat varit med i banden Dimmornas bro och SH! innan genombrottet som soloartist i början av 90-talet. Staffans musik kan beskrivas som melodiös rock med poetiska och ibland samhällskritiska texter.

are / låtskrivare som rosats av både kritiker och publik. Han släppte sitt debutalbum ”Det var väl inget mer med det” 2005 – en skiva som enligt kritikerna saknats på den svenska rockscenen. Victoriateatern utlovar två magiska kvällar. Vi tror att det akustiska mötet mellan herrarna Sveningsson, Hellstrand och Urwits är väl värt ett besök. 

VAD

Konsert, Ett akustiskt möte – Svenningsson, Hellstrand & Urwitz.

VAR

Victoriateatern i Malmö.

DOLDIS David Urwitz är lite av doldisen i sällskapet. Han är sång-

TID 11–12 oktober

PICKNICKFÖRESTÄLLNING PÅ VICTORIA Victoriateatern har en intim och avslappnad atmosfär. Under picknickföreställningarna är alla gäster välkomna att ta med sig egen

mat och dryck. Det spelar ingen roll vad du tar med. Hämtpizza på ett bord följs av ostron och kaviar på nästa.

om Estelle, Victoria och Sara. BOK

Prinsessan Estelles bönbok År: 2013 Förlag: Verbum

På prinsessan Estelles ettåriga dopdag släpptes hennes bönbok. Att en tronarvinge släpper en bönbok i sitt namn är inget nytt, traditionen går tillbaka ända till 1780 då Kronprinsens bönbok tillägnad Gustav Adolf gavs ut. Det var i den som vi första gången fick möta ”Gud som haver”. Kanske kan någon av bönerna i Prinsessan Estelles bönbok bli lika omtyckt som ”Gud som haver”? Estelles bönbok har många fina böner som rör livets stora och små mirakel, men också böner för det som är svårt. Här finns böner på olika språk, bland annat arabiska,

syrianska, romani och samiska. Ett tema som går att urskilja är att alla människor på jorden är ett, och att det inte spelar någon roll hur vi ser ut eller varifrån vi kommer. Vi är alla lika mycket värda. Så vilken blir nästa välkända aftonbön för de allra minsta? Kanske blir det Margareta Melins vackra omarbetning av just "Gud som haver":

Gud som ser och älskar så se till mig och alla små. Hjälp mig i all nöd och fara. Låt din ängel mig bevara. Du min trygghet alla dar du är evigt hos mig kvar.

MUSIK

FILM

Jag tror det är möjligt

The Master

Artist: Sara Thuresson År: 2013 Förlag: Lysistrate Records

Detta är Malmöbon Sara Thuressons andra album. Skivan känns personlig, med texter och melodier som berör och som växer för varje lyssning. Sara Thuressons ljusa och ibland nästan viskande sång passar perfekt till musiken och texterna, som bärs upp av hennes pianospel. Magi blir det i låten ”Vakna” som hon sjunger tillsammans med Mikael Wiehe. Detta är en skiva som handlar om hur det är att vara människa och Sara Thuresson är en musiker som man gärna tar till sitt hjärta. Ett extra plus är att en del av intäkterna för skivan går till Sveriges kvinno- och tjejjourer.

Regi: Paul Thomas Anderson År: 2012/DVD 2013 Skådespelare: Joaquin Phoenix, Philip Seymour Hoffman, Amy Adams m fl.

I The Master, som utspelar sig 1950, möter vi den alkoholiserade, vilsne och plågade veteranen Freddie Quell, som driver runt och växlar mellan olika jobb. Av en slump möter han den karismatiske Lanchester ”The Master” Dodd, som är ledare för trosrörelsen ”The Cause”. Regissören Paul Thomas Anderson lämnar ingen oberörd. Tankar om vad som egentligen formar en människa och hur mycket makt en person kan ha över andra, ekar inom en när eftertexterna börjar rulla. Lysande skådespeleri.

Du hänger väl med på konfirmation i höst?

Livet är fullt av frågor. Så är det att vara människa. Men om du väljer att konfirmera dig i Svenska kyrkan tar du dig tid att på allvar fundera över livsfrågor. Finns Gud? Vad är äkta kärlek? Är människor och djur lika mycket värda? Med hjälp av musik, drama, film, bibeln, lekar och samtal gör vi skapande upplevelser där du och dina frågor står i centrum. I Malmö finns det massor av olika grupper att välja mellan. Du hittar dem på www.konfamalmo.se Anmäl dig senast den 9 september. För du hänger väl med på ett livsäventyr? Välkommen med din anmälan.

kontakt Tel: 040-27 90 00 E-post: kommunikation.malmo@svenskakyrkan.se

Vi bryr oss – gör du? Svenska kyrkans viktigaste uppgift är inte att göra människor mer religiösa, utan att vara en resurs för människor som behöver hjälp och stöd. Vi vill vara med och skapa en bättre värld, där omtanken om varandra och vår miljö står i centrum. Genom vårt omfattande diakoniarbete hjälper vi på ett konkret sätt människor som har det svårt i Sverige. Dessutom finns vi på plats i över 140 länder runt om i världen för att ge utsatta människor en ny start i livet. Vi bryr oss. Rösta i kyrkovalet den 15 september och visa att även du bryr dig.

NU SÖKER VI:

Volontärer för en rättvisare värld Svenska kyrkan tillhör världens största globala nätverk: den världsvida kristna kyrkan. En viktig del av kyrkans arbete är kampen för en rättvisare värld. Genom vårt utbytesprogram ”Ung i den världsvida kyrkan” kan du som är mellan 18 och 30 år resa i tre månader till någon av våra samarbetspartners. Du får garanterat ny kunskap, nya perspektiv och gör en insats för världen!

Ansök på:

svenskakyrkan.se/internationelltarbete

Vi hjälper dig att vårda gravplatsen En begravningsplats är för många en plats för stillhet och eftertanke. Det är därför viktigt att den hålls ren och prydlig. Hos oss kan du teckna ett avtal om grundskötsel. Då vårdas graven enligt de bestämmelser som följer med gravbrevet. Kontakta oss eller läs mer på vår hemsida. KONTAKT kundtjänst 040-27 92 00 Läs mer på www.svenskakyrkan.se/malmo/kyrkogard

Malmö kyrkliga samfällighet Box 346 201 23 MALMÖ Telefon: 040-27 90 00 (växel)