Trovärdigt nr 3 2015 by Trovärdigt

ET T MAGASIN OM TRO, HOPP OCH K ÄRLEK FR ÅN SVENSK A K YRK AN MALMÖ

ÅT PIPAN I S:T PETRI

Ny orgel sätter Malmö på kartan!

OMVÄRLD:

Radiostationen ger folket en röst

Bildreportage från det nya Bolivia

TENOREN RICKARD SÖDERBERG:

– Jag är en total

bridezilla!

TEMANUMMER OM SKULD, SKAM & FÖRLÅTELSE

PRÄSTEN:

– Kyrkans uppgift är att befria från skuld! FOTBOLLSLEGENDEN:

Om proffsdrömmar, kraven och missen som alla minns.

NR 3 2015

KONFIRMANDERNA:

–Det svåraste är att förlåta sig själv

Bild: J Pressing

4 SID 4 KORT OCH GOTT

Grattis Malmö! Ni har Sveriges bästa kyrkogårdsförvaltning.

SID 8 TEMA

SID 30 GÄSTKRÖNIKA

ANDERS EKHEM, KYRKOHERDE

SÅ VACKERT, OCH SÅ SKÖRT

Jag vill tro att varje människa i sig bär en längtan efter den punkt, det vara, det rum, den närvaro - där jämvikt, balans och harmoni ÄR och kan återfinnas. Där skammen lägger sig till vila. Där skulden kan få ord och lämnas bort.

Varför väljer man att promenera 27 mil på nio dagar, med såriga fötter och i olidlig hetta? Den frågan ställde sig Mikaela Almberg varje dag under sin pilgrimsvandring.

SID 38 OMVÄRLD

I naturen, i mötet, i stillheten, i den djupaste andningen, i konsten, i musiken anas denna punkt, den platsen, detta vara. Jag tror att det är en aning av den Närvaro som några av oss kallar för Gud. Därför envisas jag med att fortsätta sätta min tillit till Gud Inte Gud som en färdig formulering eller en trossats. Inte en Gud som står på avstånd och väntar på ånger och vår bön om förlåtelse.

Radio som gör skillnad. Följ med till Bolivia.

SID 41 PRIDEFESTIVALEN

En hejdundrande fest i regnbågens alla färger!

Utan Gud, Närvaron, som djupast finns i varje människa, och som Jesus talar om när han säger ”Bli kvar i min kärlek”. Platsen för upprättelse, för försoning och förlåtelse. Ska jag orka detta liv, som ständigt drabbar och för mig bort från mig själv, måste Gud finnas. Var finns annars vilan, balansen, förlåtelsen och kärleken? – som bara ÄR! En närvaro, en punkt, en kärlek som står oberoende av livets yttringar och föränderlighet och som samtidigt är livet. T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

– Jag är en total bridezilla, erkänner tenoren Rickard Söderberg och tackar Gud för vattenfast mascara.

SID 36 UTBLICK

Livet far ganska hårt fram med oss människor. Vi människor far ganska hårt fram med livet. Livet drabbar oss, från vårt första andetag, fyller oss med sorg, känslor av skuld och skam. Vi drabbar människor och liv, gör oss skyldiga och ger skuld. I båda fallen förlorar vi harmoni och fred. Det skaver. Det gör ont. Livet, det vackra, fantastiska och levande, är så skört. En vibration i oss eller runtomkring oss, förloras jämvikten. Skam och skuld blir en del av våra liv.

SKULD, SKAM OCH FÖRLÅTELSE: •förmågan att känna skuld är människans adelsmärke, menar prästen Berth Löndahl •deras anhöriga mördades i förintelsen – en kan förlåta, den andra inte •det svåraste är att förlåta sig själv, tycker konfirmanderna •fotbollslegenden om ungas drömmar, krävande föräldrar och missen som alla minns

T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

Trovärdigt nummer 3, 2015 Trovärdigt är en tidning om tro, hopp och kärlek från Svenska kyrkan i Malmö och kommer ut som samhällsinformation. Nästa nummer kommer i november 2015. Chefredaktör: Karin Rosvall karin.rosvall@svenskakyrkan.se Ansvarig utgivare: Anders Ekhem anders.ekhem@svenskakyrkan.se

TROVÄRDIGT KORT OCH GOTT

kort och gott

om dolda dokument och föredömliga förvaltningar

ALMEDALSVECKAN:

Svenska kyrkan trendade i Almedalen

Oväntade fynd i S:t Petri kyrka I vintras, i samband med renoveringen av

sakristian i S:t Petri kyrka, gjordes oväntade fynd. Under det gamla golvet hittades två brev

Grafisk form/redigering: Mårten Lindahl marten@lindahlmedia.se

När det var dags att lägga det nya golvet

Referensgrupp: Ann Aldén, Jonas Persson, Ida Wreland, Karin Bergendorff, Anders Friberg, Lars Micael Adrian, Ingrid Petersson.

Tillsammans med kyrkoherde Anders Ekhem lade

Nummer 3, september 2015 Upplaga: 150 000 ex

kyrkor i vår stad, och utvecklar en alltmer nära

barn i Svenska kyrkan.

kändes det naturligt att lämna en hälsning från 2015, berättar församlingsherde Maggie Signäs. hon ner ett brev där det bland annat står att "Svenska kyrkan kan vara en samlad röst i stadens mångfald. Vi lever i nära relation till andra relation till andra religioner, inte minst till våra judiska och muslimska systrar, för att tillsammans tjäna vår stad och vårt samhälle Gud till ära och människor till hopp".

Utgiven av Svenska kyrkan Malmö Box 346 201 23 MALMÖ tel: 040-279000

Brevet förseglades med ett sigill som använts i S:t Petri kyrkas historia. Samt med ett

enom sitt breda diakonala och sociala arbete har kyrkan skaffat sig en unik kunskap om människors livssituation, både i Sverige och utomlands. Under Almedalsveckan på Gotland – där Svenska kyrkan under flera år varit en aktör – delade man med sig av dessa erfarenheter och kunskaper, bland annat genom att bjuda in till seminarier under rubriker som: Psykosociala aspekter av att vara flykting, Svensk vapen-

1800

export, Våld mot kvinnor, Mellanöstern bortom rubrikerna samt Religioner mot hat. Syftet med Svenska kyrkans engagemang i Almedalen är att bidra till det politiska samtalet och lyfta angelägna frågor som för diskussionen framåt. Under veckan trendade Svenska kyrkan flera gånger på Twitter.   svenskakyrkan.se/almedalsveckan

… deltagare är Svenska Kyrkans Unga beredda att ta emot på sitt riksläger Ande# (Andetag) i Linköping nästa sommar. Lägret är för dig upp till 30 år som vill växa i din tro och är sugen på diskussion, utmaningar och möten!  svenskakyrkansunga.se T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

speciallack (tillverkat för att inte spricka).

Bäst i Sverige Malmö har Sveriges bästa kyrkogårdsförvaltning. Det står klart sedan tävlingen ”Årets kyrkogårdsförvaltning” avgjorts 2015. I sin motivering hyllas kyrkogårdsförvaltningen i Malmö för sitt miljöarbete, för sin personalpolitik och sitt professionella sätt att möta besökare på kyrkogårdarna. Vidare skriver juryn i sin motivering att det ”råder en balans mellan tradition och förnyelse på Malmös begravningsplatser” och att dessa ”speglar det mångkulturella samhälle som de är en del av”. Bakom tävlingen står Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer, Tankesmedjan Movium, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Sveriges kyrkogårds- och krematorieförening.

T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

Bild: Shutterstock

Bild: Region Gotland

Svenska kyrkan Malmö Trovärdigt Box 346 201 23 Malmö

...det varje år döps drygt 50 000

tjänstgjorde i kyrkan, vad som reparerades just då och varför man byggde om.

kommunikation.malmo@svenskakyrkan.se

Visste du att...

daterade 1908 och 1963. I breven stod det vem som

Omslagsbild: Ola Torkelsson Repro: Jesper Arvidsson Distribution: Tidningsbärarna

TILL FRAMTIDEN

Redaktör: Göran Engström goran@goranengstrom.se

Vad tycker du om Trovärdigt? Skriv och berätta.

AV ANNA AXFORS OCH KARIN ROSVALL

SVENSKA KYRKAN PÅ INSTAGRAM Svenska Kyrkan har 22 000 anställda och tusentals engagerade medlemmar. På Instagramkontot @svenskakyrkan kan du ta del av deras arbete. Präster, diakoner, kyrkogårdsarbetare, pedagoger, informatörer, förtroendevalda och frivilliga delar med sig av sin vardag. 5

VI GILLAR

inspiration från vår samtid AV KARIN ROSVALL OCH MARIE STARCK Bild: Gunnar Menander

organisation Skandinaviska barnmissionen - lokal hjälp till självhjälp År 1983 grundade Sigvard Wallenberg hjälporganisationen Skandinaviska barnmissionen, en internationell kristen organisation med bas i Malmö som arbetar med sociala och humanitära insatser med inriktning på barn, ungdom och familjer. Idag arbetar organisationen i Filippinerna, Ukraina, Bangladesh, Elfenbenskusten, Kenya, Moldavien, Rumänien, Uganda och Zambia. Barnmissionens arbete är konkret. Entreprenörsutbildning ger möjlighet till självförsörjning och har fått både män och kvinnor att starta egna företag. En ko kan förändra förutsättningarna för livet för en barnfamilj. Inkomst från getter kan bekosta barns skolgång i Zambia. På så sätt stärks tron på den egna kapaciteten. 

Läs hur på:  barnmissionen.se

Giving People

Regnbågsfestivalen Malmö Pride välkomna att delta. Svenska kyrkan är sedan flera år tillbaka en del av Malmö Pride. Under årets festival arrangerades bland annat föreläsningar och föredrag, en öppen körgospelkväll, en regnbågsmässa i S:t Petri kyrka samt fanns till hands för enskilda samtal. Över 7 500 personer gick i regnbågsparaden och mångdubbelt fler kom för att titta och delta i festligheterna.  

Visste du att över 200 000 svenska barn lever i eller på gränsen till fattigdom? Förmodligen inte. För trots att barnfattigdomen är ett växande problem i Sverige är den fortfarande osynlig för de flesta av oss. En som både uppmärksammat och försökt göra något åt problemet är Linda Hellquist. Den 16 september 2013 skickade hon ut en efterlysning på Facebook, där hon bad om hjälp att stötta en svensk barnfamilj med mat. Responsen blev så enorm att hon bestämde sig för att starta organisationen Giving people. Idag kämpar organisationen för att motverka ekonomisk utsatthet och barnfattigdom på barnens egna villkor. Man erbjuder akut hjälp i form av matkassar, kläder och hygienartiklar, men också meningsfulla aktiviteter som sommarkollo, bok- och musikprojekt.

Bild: Shutterstock

Du kan också bidra!

organisation & projekt

mötesplats I Bibeln är regnbågen en symbol för förbundet mellan Gud och människa. Att den blivit en symbol för HBTQ-rörelsen är kanske ingen tillfällighet. Svenska kyrkan och organisationer som exempelvis RFSL arbetar för alla människors lika värde samt rättigheter i kampen för ett samhälle utan fördomar och diskriminering. En Pridefestival förknippas ofta med schlager, glitter och party, men stort fokus ligger också på kunskapsspridning om HBTQ-personers situation i samhället. Under årets festival arrangerades bland annat partidebatt med lokala politiker på temat mångfald och mänskliga rättigheter samt föreläsningar om hatbrott, diskrimineringsfrågor och frågor kring könsidentitet. Festivalen kulminerade med regnbågsparaden och folkfesten i Folkets Park den 8 augusti, då alla malmöbor var

En av dem som blivit hjälpta är Betty Mwere i Uganda. Med stöd från Skandinaviska barnmissionen lärde hon sig utvinna den lera som finns på hennes egen mark och som lämpar sig väl för tillverkning av tegelstenar. Idag försörjer Betty Mwere inte bara sig själv. Hon har flera anställda och hjälper även andra att starta egna företag.

rfsl.se/malmo/regnbagsfestivalen2015

Vad betyder HBTQ och RFSL? HBTQ är ett samlingsnamn och en förkortning för Homosexuella, Bisexuella, Transpersoner och Queer. RFSL står för Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, queeras och transpersoners rättigheter.

T ROVÄ RDI G T N R 3 2015



T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

givingpeople.se

TROVÄRDIGT TEMA

TEMA:

SKULD, SKAM FÖRLÅTELSE SKULD, SKAM OCH FÖRLÅTELSE. Tre begrepp som ofta förknippas med kyrkan och religionen. Men vad innebär de egentligen? Varför känner vi skuld? Var kommer skammen ifrån? Kan man verkligen förlåta allt? Kan Gud förlåta allt? Trovärdigt har besökt Södra Hoka kursgård i Blekinge, där en grupp unga konfirmander berättar om hur de ser på saken. Men vi börjar med att låta Berth Löndahl och Maria Isberg, präster i Svenska kyrkan i Malmö, att förklara hur kyrkan ser på skuld, skam och förlåtelse. Vi möter också paret som gillar att diskutera, som tycker olika om mycket (bland annat synen på förlåtelse och försoning) men menar att oenighet är något positivt. Och så träffar vi en av svensk fotbolls största profiler, som trots en enastående meritlista blivit ihågkommen för en enda missriktad spark.



T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

Kyrkan skuldbelägger inte. Tvärtom. Kyrkans uppgift är att befria från skuld. Det menar Berth Löndahl, präst i Bunkeflo församling i Malmö.

Förmågan att välja mellan gott och ont gör människan unik

Hur många gånger kan Gud förlåta? – Jesus fick en gång frågan från lärjungarna om Gud kan förlåta sju gånger. Han svarade att Gud förlåter 7 x 70 gånger, ett symboliskt tal för oändligt många gånger.

TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: GUNNAR MENANDER

n kvart försenad kommer Berth Löndahl inrusande på expeditionen i Strandkyrkan i Bunkeflo. Han har haft ett vigselsamtal med ett blivande brudpar i en annan del av stan och glömde bort tiden för vår intervju. Han skäms lite. Kanske känner han även viss skuld för att han låtit mig vänta. Han ber i alla fall om ursäkt. Skuld och skam. Två begrepp som ofta kopplas ihop men som enligt Berth Löndahl har olika betydelse. Han förklarar. – Skulden uppstår när man gjort något orätt. Skammen kan bottna i något man gjort, men uppstår först när man blir avslöjad. Men skammen kan också komma av att man tar på sig en skuld som inte är ens egen.

– I HELA SKAPELSEN ÄR DET BARA MÄNNISKAN SOM VET VAD SKULD ÄR.

FASTNAR SOM EN KARDBORRE Så gott som varje vecka, i sina personliga möten med människor, får Berth Löndahl anledning att förklara skillnaden. – Många människor som känner skam gör det i sammanhang där de egentligen inte har någon skuld. Skammen har kastats på dem. Enligt Berth Löndahl kan en dysfunktionell uppväxt, fylld av exempelvis missbruk, misshandel eller utnyttjande, vara en orsak till den sortens skam. Barnet tar på sig skulden för de vuxnas beteende och eftersom skammen hänger ihop med offentliggörandet gör barnet allt för att hemlighålla och skydda dem. Det är ofta en lång process att frigöra sig från den sortens skam. – Många barn fortsätter att skydda sina

FRÅGOR OM FÖRLÅTELSE

föräldrar. De lever med skuldkänslan och skammen resten av livet. Befrielsen kommer när de kan säga: ”Detta är inte min skuld”.

PLIKTKOLLISION Berth Löndahl skiljer mellan skuld och skuldkänsla. Både skulden och skuldkänslan kan bottna i en saklig skuld, men skuldkänslan kan även bottna i en så kallad ”pliktkollision”. Han tar ett exempel: – Föräldern som har två små barn att ta hand om och samtidigt gamla föräldrar på ett vårdhem. Oavsett hur föräldern gör känner hon sig otillräcklig. Detta genererar en skuldkänsla, men det är ingen saklig skuld utan en pliktkollision, förklarar Berth Löndahl. Kan känslor av skuld och skam då vara något positivt? Ja, menar Berth Löndahl. De får oss att ta ansvar och begränsar våra handlingar. – Om jag inte skulle känna skuld om jag stal en ask Läkerol på Ica, så fanns det ju ingenting som hindrade mig att göra fel. För många som levt länge med en hemlig skuld kan avslöjandet komma som en befrielse. – I samband med avslöjandet sköljer skammen över oss, men det blir samtidigt början på befrielsen.

MÄNNISKAN ÄR UNIK Berth Löndahl menar att skulden är en del av människans värdighet. Den skiljer oss från andra varelser, och utan erfarenhet av skuld krymper människan till att bara vara instinkt. – I hela skapelsen är det bara människan som vet vad skuld är. Människan är ensam om att kunna välja mellan gott och ont och det gör oss unika.

T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

Kan Gud förlåta allt? – Den tyske författaren Hermann Hesse, som var en uttalad ateist, sa en gång att om Gud finns så kommer han att förlåta mig eftersom det är hans jobb. I en mening hade han rätt, eftersom detta är vad Gud vill göra. Men han hade också fel, eftersom förlåtelsen förutsätter att den som ber om den också vill ta emot och känner ånger. Hur hänger förlåtelse och försoning ihop? – Försoning är något som Jesus gör för oss genom att han tar vår skuld på sig och dör för den. Förlåtelsen ges av Gud, inte för att han är snäll utan för att någon annan har tagit vår skuld på sig.

TROVÄRDIGT TEMA Förmågan att känna skuld är alltså ett adelsmärke för människan. Men den är också en akilleshäl, eftersom den riskerar att bli ett sänke som drar ner oss. – Ingen människa är fullkomlig. Hur vi än försöker att göra rätt så drar vi ändå på oss skuld och det får oss att tvivla på oss själva. – Här är den kristna tron väldigt tydlig, den konstaterar att vi inte kan leva utan att dra på oss skuld, men framför allt genom att säga att vi blir fria från vår skuld – inte genom vad vi gör utan genom vad Jesus gjort för oss.

BYGGER PÅ ORÄTTVISA Här kommer förlåtelsen och försoningen in i bilden. Någon annan, Jesus, har tagit vår skuld på sig. Och detta, menar Berth Löndahl, är det mest centrala i kristen tro. – Varför? Jo, för att försoning och förlåtelse bygger på orättvisa. Om vi först skulle göra oss förtjänta av förlåtelsen, ja, då är det ingen förlåtelse längre. Att förlåta innebär enligt Berth Löndahl inte att jag accepterar eller godkänner de fel som begåtts mot mig. – Att förlåta handlar om att avstå från hämnden. Att inte ge igen – vare sig i ord eller i handling. 

Läs mer! I sin bok Mysteriet resonerar prästen Berth Löndahl bland annat om förlåtelse och försoning.

Är vi skyldiga att acceptera ett förlåt från en annan människa? – Nej, men vi bör öva oss i att göra det. Vi kanske känner oss så kränkta att det inte går just då, men det startar kanske en process som gör att vi kan acceptera ett förlåt längre fram. Vad händer då med den som bett om förlåtelse? – Om man ber om förlåtelse för att man inser att man gjort fel, så blir man på ett sätt ändå fri. Det är den andra som blir bunden, eftersom taggen fortfarande sitter kvar hos den personen. T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

Hur många gånger kan Gud förlåta? – Vår tro är att det alltid finns nya chanser och nya möjligheter, oavsett vad vi gjort i livet. Kan Gud förlåta allt? – Jag tror att Guds väsen är kärlek och förlåtelse. Därför ligger det alltid i livskraften Gud en strävan mot upprättelse och förlåtelse. Det svåra tror jag ibland är som människa att uppleva sig älskad och förlåten. Hur hänger förlåtelse och försoning ihop?

Maria Isberg är präst och arbetsledare för Kraftstationen i Malmö. Här delar hon med sig av sina tankar kring skuld, skam och förlåtelse.

Älskade – och förlåtna

Är vi skyldiga att acceptera ett förlåt från en annan människa?

TEXT: MARIA ISBERG OCH GÖRAN ENGSTRÖM

örlåtelsen är central i den kristna tron. Lite galet och för en del kanske även provocerande hävdar vi att förlåtelse alltid är möjlig, inte för att vi gör något för att förtjäna förlåtelsen utan för att Gud är kärlek. När vi talar om att vi får förlåtelse genom Jesus, så är det ett sätt att uttrycka att eftersom vi alltid är i grunden älskade är vi också i grunden förlåtna.

FOKUS PÅ FÖRLÅTELSEN Ibland tror jag att upplevelsen blivit att kyrkan vill skuldbelägga och krympa människor. Men för mig ligger fokus på förlåtelsen. Alltid när vi pratar om livskraften Gud och om livets mysterier är våra ord och bilder

– Försoning handlar om att återställa skadade relationer, och relationer kan ju skadas på olika sätt. Men om det är någon som handlat på ett sätt som gjort någon illa kan förlåtelse vara ett av flera redskap i kampen för försoning.

begränsande och otillräckliga. När vi talar om skuld och förlåtelse tror jag det är ett sätt att tala om vårt behov av balans i tillvaron. Vi mår bäst och är som mest oss själva när vi har fred och frid inom oss, när vi upplever oss som de älskade, trygga varelser jag tror att vi är skapade att vara. Då kan vi också leva i fred med människorna runtomkring oss.

KÄRLEKEN FÅR OSS ATT GÖRA RÄTT När vi blir otrygga gör vi oss ibland skyldiga till sådant som skadar, och då rubbas balansen både inom oss och mellan oss. På så sätt hotar skuld freden, medan förlåtelse återställer den. Att fokusera på förlåtelse är för mig inte att skuldbelägga, utan att lyfta

T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

– Nej, jag tror inte att det går att tvinga fram förlåtelse. Följden av att försöka kan istället skapa ännu mer skuldkänslor. Vad händer då med den som bett om förlåtelse? – Jag tror att det finns befrielse och nya livsmöjligheter i att vi får sätta ord på det vi gjort, uttrycka att vi är ledsna för det och ta ansvar för våra handlingar.

T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

fram våra möjligheter, att vi alltid får en ny chans, att det alltid finns hopp om att gå vidare i livet. Skulden kan fylla en funktion i det att om vi kan definiera skulden så får vi också möjlighet att ta ansvar för det vi gjort. Vi kan be om förlåtelse och göra vad vi kan för att återupprätta relationen med den vi skadat. Vi kan börja arbeta på att ta emot förlåtelsen, och så få ett verktyg att gå vidare framåt i livet. Men jag tror inte att det egentligen är skuld

– DET MEST CENTRALA I DEN KRISTNA MÄNNISKOSYNEN ÄR ATT VARJE MÄNNISKA ÄR ÄLSKAD OCH UNIK. VI BÄR GUD INOM OSS OCH VI ÄR FÖRLÅTNA – INTE PÅ GRUND AV VAD VI GÖR UTAN FÖR ATT GUD ÄR KÄRLEK. EFTERSOM VI I GRUNDEN ÄR ÄLSKADE, SÅ ÄR VI OCKSÅ I GRUNDEN FÖRLÅTNA. eller skuldkänsla som får oss att avstå från att göra varandra illa. Jag vill istället säga att det är kärleken, det faktum att vi är älskade, som gör att vi för det allra mesta gör vårt bästa för att leva tillsammans och inte skada varandra.

VI BÄR GUD INOM OSS Skam är något annat än skuld, den behöver inte bero på att jag faktiskt gjort något fel, utan kan ha flera orsaker. Det kan till och med vara så att vi skäms över att ha blivit utsatta för något någon annan gjort. Jag möter många som på grund av normer och förväntningar i omgivningen känner en skam och otillräcklighet över den de är – en skam över att vara sig själva. För mig ger kristen tro en människosyn där det centrala är att varje människa bär Gud inom sig, är unik och är djupt älskad. Det är människans djupaste identitet – en identitet att vara stolt över! Jag tror att den kraft som är Gud ständigt strävar efter att upprätta och ge oss människor mod att vara de vi är och vara stolta över det. Kanske kan vi säga att upprättelse är Guds svar på skam, om förlåtelse är Guds svar på skuld. Och vi människor bär Gud inom oss. Vi lever älskade, och bär på förmågan att ta emot och ge vidare kärleken – att upprätta och förlåta varandra, att ge oss själva och varandra nya livsmöjligheter, att leva i balans och fred med oss själva och varandra. 

Bild: Shutterstock

Bild: Privat

FRÅGOR OM FÖRLÅTELSE

TROVÄRDIGT TEMA

Var kommer våra skuldkänslor ifrån? Varför är det så svårt att tycka om sig själv? Vad är egentligen svårast: att säga förlåt eller att förlåta någon annan? Trovärdigt begav sig till Södra Hoka stiftsgård utanför Karlshamn i Blekinge för att prata skuld, skam och förlåtelse med en grupp konfirmander från Husie församling i Malmö.

I huvudet på en konfirmand TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: OLA TORKELSSON

Konfirmand Axel Cronhamn.

Konfirmand Louise Dickman.

Konfirmand Fabian Johansson. 14

Konfirmand Martin Lindsjö.

Konfirmand Louise Nilsson. T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

 15

TROVÄRDIGT TEMA Trovärdigt: Varför är det så svårt att älska sig själv? Ellinor Andersson: – Jag tror att det har med känslan av att inte räcka till att göra. Det kommer hela tiden nya krav, det är helt omöjligt att leva upp till alla. När vi inte får ihop det så känner vi oss skyldiga. Anders Friberg: – Vår viktigaste uppgift är att förklara att du är bra som du är, att du är älskad, och samtidigt förklara att otillräckligheten är ett av människans livsvillkor. Det är något som vi måste lära oss att acceptera även om det kan ta ett helt liv. Filmen är slut. I solskenet utanför stiftsgården har några konfirmander slagit sig ned runt ett grovhugget träbord. Fabian Johansson, Louise Nilsson, Axel Cronhamn, Martin Lindsjö och Louise Dickman.

Konfirmation är en upplevelse som varar hela livet.

På lägret i Blekinge fick konfirmanderna bland annat göra olika samarbetsövningar.

orsdag förmiddag i mitten av juni. Södra Hoka stiftsgård, med anor från tidigt 1800-tal, ligger inbäddad i en skir grönska. Det tunna lövverket på träden kastar virvlande skuggor på marken. Den lätta brisen och porlandet från bäcken som passerar ett stenkast bort. I övrigt är det knäpptyst. Det är en av de sista dagarna på Husie församlings årliga sommarläger. I en sal ligger konfirmanderna utspridda över golvet. De tittar på film. Trainspotting.

BÄR PÅ EN STEN Filmen handlar om heroinisten Renton och hans försök att göra sig kvitt sitt beroende. Om hans relation till sig själv, till sina föräldrar och polarna, och hur svårt det kan vara att lämna allt bakom sig. Trots alla ansträngningar återvänder Renton gång på gång till sitt gamla liv. – Jag tror att många unga känner igen sig. Jag är inte värd att se mig själv som värdefull, konstaterar Anders Friberg, präst i Husie församling och en av ledarna på lägret. Under veckan som gått har konfirmander och ledare arbetat med olika teman. Ett för varje dag. Dagens tema är skuld, skam och förlåtelse. Sedan i

morse bär deltagarna runt på varsin sten, stor som en knytnäve. – Stenen symboliserar den skuld som vi bär omkring på, men det vet inte konfirmanderna om än. De har bara blivit tillsagda att de inte får lägga den ifrån sig, berättar Ellinor Andersson. Senare på eftermiddagen är det tänkt att deltagarna ska diskutera intrycken från filmen. Vilken typ av skuld och skam förekommer? Ellinor Andersson är konfirmandledare i Husie församling. Hon är även högstadielärare och känner många av deltagarna. – Husie är en tuff stadsdel att växa upp i. Kraven hemifrån är ofta väldigt höga. Det är tufft för de elever som inte har förutsättningarna. Många orkar inte och bryter ihop.

Trovärdigt: Hur tänker ni kring ord som skuld och skam? Louise Dickman: – Vi har pratat mycket om det på lägret. Vi har sagt att vi ska försöka leva efter shalom, som innebär att ha en bra relation till sig själv, till andra människor, skapelsen och Gud. Synd handlar om att man inte lyckas med detta. Trovärdigt: Är det svårt att leva så? Louise Dickman: – Ja, det tycker jag. Och jag tror att alla håller med om det. Louise Nilsson: – Det varierar. Vissa dagar är lättare än andra. Men vårt samhälle fungerar inte så idag. Vi lever inte i shalom med skapelsen, det handlar både om miljön och hur vi behandlar djuren. Jag tycker att den protestantiska tron är väldigt öppen kring detta, det är okej att göra fel ibland, men det är klart att man känner skuld när man sårar en annan människa. Det är det vi kallar lärandets skuld. Trovärdigt: Lärandets skuld? Louise Nilsson:– Det är när man gjort något som är fel och man kan lära sig något av det. Till skillnad från förstörandets skuld som innebär att

DISKUTERAT SHALOM På lägret har de diskuterat skuld och skam med det hebreiska ordet för fred, ”shalom”, som utgångspunkt. – Shalom förkommer på olika nivåer. Fred i relation till sig själv, till andra människor, till skapelsen och till Gud. Om jag inte har en bra relation till mig själv, kan jag inte skapa en bra relation till andra, säger Vera Klingen, en annan av lägerledarna. T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

 17

TROVÄRDIGT TEMA

man känner sig skyldig trots att man inte gjort något fel. Till exempel om ens föräldrar skiljer sig. Fabian Johansson: – Jag tänker att det finns en skuld till, den globala skulden, som innebär att alla vi som är medborgare i världen är skyldiga till att världen är orättvis och att vi förstör vår jord. Trovärdigt: Varför tror ni att man känner skuld för något man inte gjort? Axel Cronhamn: – När mina föräldrar skiljde sig så trodde jag först att det berodde på mig, att det var mitt fel att de hade slutat gilla varandra. När vi sedan pratade om det var de noga med att berätta att det inte handlade om mig eller min syster. Men det var jobbigt ändå, jag förstod inte vad som hände. Det är ett år sedan nu och i början visste jag inte riktigt hur jag skulle hantera det. Jag försökte vara mycket med mina kompisar, men berättade aldrig något för dem. Jag ville inte prata om det. Trovärdigt: Finns det andra situationer när man kan känna skuld fast man inte gjort något fel? Fabian Johansson: – När man märker att någon är besviken på en. Det är jobbigare tycker jag än om någon blir arg. Louise Dickman: – Det tror jag handlar mycket om att vara barn eller tonåring. Det är nog många i vår ålder som inte riktigt vet vem de är eller var de hör hemma. Man är känslig, och då är det lätt att man förstorar upp saker, gör dem större än vad de egentligen är. Det kan räcka med en oskyldig blick för att man ska känna sig skyldig. Ellinor Andersson (ledare): – Jag tänker på vilka olika roller man

Under en hel dag fick konfirmanderna bära runt på en sten som skulle symbolisera den skuld människan bär inom sig. Först när det blev kväll fick de kasta stenen ifrån sig.

ikläder sig, vi har ju pratat om perfekta människor och så … Louise Nilsson: – Samhället har ju uppstyrda roller som handlar om hur vi ska vara. Redan efter ett par minuter när man träffar en ny människa så har man skaffat sig en bild av hur den personen är. Sedan kan det vara jättesvårt att förändra den bilden. Det gäller även de stereotypa könsrollerna, som tyvärr är väldigt avgörande för hur vi tänker om och beter oss mot varandra. Trovärdigt: Är det svårt att leva upp till dessa förväntningar? Louise Nilsson: – Ja, särskilt om det är personer som man känt länge. Vi förändras som människor hela tiden, risken med förväntningar är att de bromsar vår utveckling. Det kräver mycket att bryta den bild som omgivningen har. Louise Dickman: – Jag tror det är därför som det är så viktigt att börja om ibland. Att man ger sig själv en nystart. Om man inte förändras så gör man kanske inga misstag, men man utvecklas inte heller.

Trovärdigt: Vad är vanligast tror ni, att känslan av skuld kommer inifrån eller att den läggs på oss utifrån? Louise Dickman: – Jag tror att de flesta skuldkänslorna kommer inifrån, att vi tror att omgivningen har förväntningar på oss som de egentligen inte har. Trovärdigt: Hur är det med krav och förväntningar från föräldrar? Martin Lindsjö: – Jag hade en period för något år sedan då jag skejtade mycket. Min pappa gillade det och han blev väldigt engagerad. När jag sedan tröttnade märkte jag att han blev besviken. Om inte jag följde med och skejtade så ville inte han heller göra det. Det gav mig skuldkänslor, så ibland följde jag med fast jag inte ville. När jag till slut sa till honom så kände jag mig först väldigt taskig, men när han sa att han förstod så släppte det. Trovärdigt: Kraven i skolan är ofta höga, hur hanterar man det? Louise Nilsson: – Jag är rätt så duktig i skolan och har höga krav på

T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

mig själv. Men jag känner också att klasskompisarna har förväntningar på mig. De utgår från att jag är bäst på proven och får högst betyg. De jämför sig med mig hela tiden, det blir en morot för dem att ha bättre än mig och när de lyckas blir de jätteglada. Det blir jobbigt eftersom jag redan har så höga krav på mig själv. Nu jobbar jag med att sänka mina egna krav. Trovärdigt: Hur är det med exempelvis utseende, känner ni några krav där? Louise Dickman: – Det har alltid funnits ideal när det gäller utseende, det är bara det att det förändras med tiden. Jag tror att det är omöjligt att plocka bort det, däremot kan man lära sig att leva med det och tänka att det är okej att inte se ut så. Trovärdigt: Är det svårt att vara sig själv? Louise Nilsson: – Jag tycker att det är svårt. Det handlar väldigt mycket om utseende. Det räcker att

till exempel genom att lägga ut sina betyg, visa att man har vunnit något eller ser bra ut. Ofta gör man det fast man inte vill. – Jag vill känna att jag kan vara stolt över mig själv även om jag inte får en massa bekräftelse från andra, men det är svårt när allt handlar om att visa upp sig. Det blir ett slags skuld tycker jag. – Man påverkas själv också. Om man ser att bilder på smala människor får flest likes, så tycker man till slut själv också att smala människor är snyggare än andra. Problemet är väl egentligen inte vad man tycker, utan snarare varför man tycker på ett visst sätt. Är det min egen åsikt eller alla andras åsikt man gillar? Trovärdigt: Är det alltid den sanna bilden som sprids på sociala medier? Louise Dickman: – Nej, verkligen inte. Fabian Johansson: – Man vill ju alltid se så bra ut som möjligt. Man

– DEN SVÅRASTE PERSONEN ATT FÖRLÅTA ÄR OFTAST MIG SJÄLV LOUISE DICKMAN man har ett par extra kilo på magen så känner man sig sämre än alla andra. Och man blir sämre behandlad än andra. Det är jättesvårt att bryta sig ur det eftersom man möter idealbilden överallt, inte minst på sociala medier. Trovärdigt: Hur många av er är aktiva på sociala medier? (Alla svarar ja) Trovärdigt: Kan exempelvis Facebook och Instagram ibland kännas som en belastning? Louise Dickman: – Ja absolut, eftersom det handlar om bekräftelse hela tiden. När alla andra visar hur duktiga de är blir det jobbigt. Man känner press att själv visa upp sig,

T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

skulle antagligen inte lägga ut en bild där man tycker att man ser töntig ut. På lägret har ni haft begränsad tillgång till mobiltelefonerna, två timmar per dag, hur har det varit? Louise Dickman: – Jätteskönt, samtidigt som det är jobbigt att upptäcka hur mycket sociala medier påverkar en. Man tänker på det när man varit ifrån det ett tag. Trovärdigt: Är det möjligt att välja bort sociala medier? Louise Nilsson: – Jag skulle kunna tänka mig att bara följa min familj och mina närmaste kompisar. Trovärdigt: Hur tänker ni kring skuld, skam och förlåtelse i förhållande till kyrkan?

Martin Lindsjö: – På lägret har vi fått lära oss att förlåtelsen är större inom kyrkan än utanför. Här är det Gud som förlåter, men för mig personligen är förlåtelse från en person som jag kan se, som står framför mig, mer värd än förlåtelsen från Gud. Trovärdigt: Tror ni på Gud? Martin Lindsjö: Ja, fast kanske inte hela tiden. För mig känns det bra att kunna be till Gud, speciellt när man mår dåligt. Trovärdigt: Är det en förlåtande eller en dömande Gud? Axel Cronhamn: – Gud finns ju där alla stunder, oavsett om det känns bra eller dåligt. Jag vet inte riktigt varför, men han förlåter allt. Trovärdigt: Är det svårt att tro på förlåtelsen? Louise Dickman: – Ja. Och den svåraste personen att förlåta är oftast mig själv. Om man inte själv tycker att man är värd att bli förlåten, hur ska man då kunna acceptera att andra kan förlåta? Trovärdigt: Vad är svårast: att be om förlåtelse eller att förlåta? Martin Lindsjö: – Att be om förlåtelse. Själva ordet förlåt är inte så jobbigt, det svåra är att förklara att man verkligen menar det. Louise Dickman: Det kan kännas lite pinsamt att gå fram till någon annan och erkänna att man gjort fel. Trovärdigt: Vad innebär ett förlåt? Louise Nilsson: – Att man ångrar det man gjort, och att man ska försöka att inte göra om det. Fabian Johansson: – För mig är det detta som är hela poängen, att man erkänner att man gjort fel och att man lovar att försöka att inte göra om det. Trovärdigt: Slutligen, vad tror ni om era stenar? Louise Dickman: – Jag tror att de ska symbolisera skulden som vi bär inom oss. En del är större än andra, men vi bär alla på någon skuld. Det ska bli skönt att få lämna den ifrån sig. 

TROVÄRDIGT TEMA

PRÄST JAN JORDE:

ATT KÄNNA SKULD VID DÖDSFALL Det är naturligt att känna skuld i samband med dödsfall. Plötsligt är allt det man skulle vilja ha sagt och gjort för sent. Man kan behöva hjälp utifrån för att utröna om det är verklig skuld – eller – om det är ett tecken på att du är en ansvarskännande människa. Ansvar är ett av adelstecknen som hör till att vara människa. Skuld är andra sidan av ansvar. Den ansvarslöse befattar sig knappast med sådana känslor, i alla fall inte på ett medvetet plan. Vänd bakfram på ordet ansvar så blir det ”svara an”. Det handlar om kallelsen du har som människa gentemot skapelsen, människor, djur och natur. Någon påkallade min uppmärksamhet – och jag svarade. Vid en närståendes begravning kom frågan om skuld upp om och om igen. Slutligen sa jag, att vi är på gott och ont för varandra. Hade vi funnit att vi inte alls hade något att förebrå oss hade det kanske varit ett tecken på likgiltighet. Vi får hoppas att det vi varit på gott för varandra väger tyngre, oavsett om vår skuldkänsla är reell eller inte. HUR FÅR VI SYN PÅ VÅR VERKLIGA SKULD? Det finns inga patentlösningar att ta till. Att kunna se skulden, sin egen och andras, är en del i en mänsklig mognadsprocess. Det krävs av oss att vi släpper den idealiserade bilden av oss själva, den bild som säger: Jag gjorde mitt bästa, det var inte mitt fel, hur skulle jag kunnat handla annorlunda? Mötet med våra mörka sidor kan vara mycket smärtsamt. Ibland sker inte det mötet, förrän vi har tappat fotfästet i tillvaron och hamnat i en personlig kris. (…) Men den plågsamma vandringen genom det egna mörkret kan leda till en ny frihet. När man nått botten av ’dödsskuggans dal’ och blivit helt utblottad på allt eget kan man nås av en tillit till något annat, till

’Någon annan’. Någon som ser allt och ändå älskar. Ett sådant möte kan vi inte själva styra eller programmera. Det kommer till oss utifrån – och får svar från vårt allra innersta, vårt sannaste jag, det i oss som är Guds avbild. Den verkliga skulden kan bara upplevas, när personliga relationer hålls levande: till medmänniskan, till vårt eget innersta och till Gud. (från Befrielsen. Stora boken om kristen tro.) Att gå in i sina innersta skrymslen och sätta ord på det som göms i vrårna kan vara ett tufft arbete. Det kan också vara en stor möjlighet. Det handlar inte bara om mitt förhållande till andra – levande eller döda. Det handlar om möjligheten att jag utvecklas i det jag har gåvor och resurser till. När vi blundar för den möjligheten riskerar vi att krympa våra möjligheter att utvecklas till det vi är ämnade att bli.

TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: ANDERS HANSSON 26 JUNI 1974. Neckarstadion i Stuttgart. Sverige möter Polen i den andra gruppspelsomgången av fotbolls-vm i Västtyskland. Drygt 43000 skränande människor på läktaren har i slutet av första halvlek sett Polen ta ledningen med 1-0. I mitten av den andra får Sverige straff. Staffan Tapper lägger upp bollen på straffpunkten. Han tar lång sats, böjer den gängliga kroppen framåt och borrar ner blicken i gräsmattan innan han springer fram för att placera bollen i mål. Den polske målvakten Jan Tomaszweski gör en lätt vickning till vänster innan han slänger sig åt höger. Straffen är bra, men Tomaszweski lyckas få händerna på bollen och räddar.

BRAGDARTAD INSATS Sverige förlorar matchen med 1-0 och tvingas senare lämna VM. Trots att laget gör en bragdartad insats ett par dagar senare – när man i en av VM-turneringens bästa matcher skakar guldfavoriten Västtyskland – är det den missade straffen mot Polen alla talar om. I svenska tidningar döps Staffan Tapper om till Tappan Straffer. – Jag förstod inte förrän jag kom hem till Sverige att folk såg det som ett misslyckande. Själv tänkte jag aldrig på det viset. Matchen mot Polen var en av mina allra bästa landskamper, förklarar Staffan Tapper när Trovärdigt möter honom i Champions Leaguelogen på ett öde Swedbank stadion i Malmö drygt 40 år senare. – Det var jag och Bosse (Larsson, reds anm) som var straffskyttar i landslaget på den tiden. Eftersom han missat den förra så var det min tur. – Fast att Bosse missade är det

T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

Vi får inte föra över våra egna förväntningar på barnen. Det säger Staffan Tapper, legendarisk fotbollsspelare i Malmö FF och svenska landslaget på 70-talet och numera lärare, ungdomstränare och ansvarig för projektet ”MFF i samhället”. – Om ett barn känner att det inte räcker till så har det fått det från annat håll.

En missad straff är inget misslyckande ingen som minns. Och på ett sätt ska jag kanske vara tacksam, om det inte hade varit för den missen så hade inte så många kommit ihåg mig idag.

DEL AV SPELET Trots att ett halvt liv passerat får Staffan Tapper alltså fortfarande frågor om den där snöpliga missen i VM -74. Han har inget emot att prata

T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

om det. Och han säger sig på ett sätt uppskatta att folk minns och är nyfikna. – Det tyder ju på engagemang. En miss? Ja. Men ett misslyckande? Nej! Staffan Tapper skärper tonen. Att missa en straff är en del av spelet fotboll, slår han fast. – Efter VM 1974 vann jag tre

sm-guld med Malmö FF. Jag spelade VM i Argentina 1978 och final i Champions Leauge 1979. Jag har en akademisk examen, jag har jobbat som lärare och varit chef på en bank. Efter den aktiva fotbollskarriärens slut har Staffan Tapper varit tränare på olika nivåer. För ett antal år sedan var han med och startade MFF:s fotbollsakademi, där skolungdomar

 21

TROVÄRDIGT TEMA

ges möjlighet att kombinera sitt idrottande med skolarbete. Numera leder han tillsammans med bland andra Per Ågren och Jan-Olov Kindvall projektet ”MFF i samhället”. I sitt jobb möter han många barn och ungdomar, och han ser hur pres�sen på de yngsta ökar. Framför allt från föräldrarna. – Tyvärr har det inte blivit bättre. Tvärtom, och det har till stor del att göra med att föräldrarna blivit mer aktiva, framför allt inom breddklubbarna. De tränar, kokar kaffe och skjutsar till träningar och matcher. Allt det är fantastiskt, men det gör också att de anser sig ha rätt att vara med och bestämma vem som ska träna, vilka barn som ska spela och hur mycket.

PRESSEN VÄRRE I SMÅKLUBBAR Huvudsaken, menar Staffan Tapper, är att barnen spelar fotboll. Var de spelar någonstans är mindre viktigt. Han upplever att det finns en acceptans för detta hos barnen, men inte alltid hos föräldrarna. – Många föräldrar vill se sina barn i ett lag där de kan utvecklas, inte i första hand som människor utan som fotbollspelare. Enligt Staffan Tapper märks pres�-

Straffmissen. 26 juni 1974 Neckarstadion i Stuttgart.

sen från föräldrarna mer i småklubbarna än i en stor förening som Malmö FF. – I en elitförening är distansen mellan ledare och föräldrar större. Det handlar om utbildning och erfarenhet. Eftersom vi är de vi är, och med trovärdighet kan hävda att vi kan det här med fotboll, så blir det enklare för oss att hantera föräldrarna. Just trovärdighet är ett nyckelord, menar Staffan Tapper vidare. Och trovärdighet kommer genom tydlighet. Alltför ofta ser han hur föräldrar och ledare levererar dubbla budskap. – Om vi säger till barnen att det viktigaste inte är att vinna, men sedan visar med hela vårt kroppsspråk att vi blir besvikna när de förlorar, då skapar vi förvirring och riskerar att förlora barnens förtroende. Ett annat nyckelord är utbildning. Inom MFF-akademin finns 500 ungdomar. De går i skolan måndag till fredag, men har utöver de vanliga skolämnena även två timmars schemalagd träning varje dag.

SKAPAR EN PLAN B Skolan går först, konstaterar Staffan Tapper. Den som inte är klar med läxorna får sitta kvar i skolsalen när de andra går och tränar.

– MÅNGA FÖRÄLDRAR VILL SE SINA BARN I ETT LAG DÄR DE KAN UTVECKLAS, INTE I FÖRSTA HAND SOM MÄNNISKOR UTAN SOM FOTBOLLSPELARE

Resultaten är förbluffande: 98 procent av eleverna i MFF-akademin går ut med godkända betyg, konstaterar Staffan Tapper. För de flesta eleverna är ändå fotbollen nummer ett. De har stora drömmar, men få kommer att gå hela vägen och spela i allsvenskan. Ännu färre kommer att tjäna så mycket pengar på fotbollen att de kan leva på det resten av livet. – Kunskap är makt. Och den kunskap som du skaffat dig i skolan kan ingen någonsin ta ifrån dig. Därför arbetar vi hårt med att skapa en plan B för våra ungdomar. Vad händer om du bryter benet? Om en skada tvingar dig att lägga av med fotbollen? Redan i 10–11 årsåldern börjar vi prata med barnen och deras föräldrar om detta. En fara med dagens unga fotbollsspelare, menar Staffan Tapper, är att de lever i en bubbla. De har sin komfortzon där de känner sig trygga, men vad händer den dag de måste lämna den? Min erfarenhet är att det ofta blir problem då, konstaterar han. – På min tid var det annorlunda. T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

Många var akademiker och alla hade ett jobb och en karriär vid sidan om fotbollen. Vi fick lära oss att använda våra huvuden, och det hade vi nytta av även inom fotbollen.

väntningar och drömmar som i de allra flesta fall aldrig kommer att förverkligas. Besvikelsen kan vara svår att hantera, för spelare, ledare och inte minst föräldrar.

MÅSTE FÅ STICKA UT

EN FANTASTISK RESA

Staffan Tapper, Bosse Larsson, Krister Kristensson, Puskas Ljungberg, Magnus Andersson, Roland Andersson och Roy Andersson. Det var ett Malmö FF fullt av profiler som 1979 nådde finalen i Europacupen – eller Champions League som turneringen heter idag. Att bygga ett framgångsrikt lag av så starka personligheter kräver mycket. Inte bara av ledarna utan också av individerna själva, som måste kunna tillgodogöra sig de instruktioner som ledarna ger. Samtidigt är det oerhört viktigt i en grupp att individerna får ta plats. En spelare med spetskompetens måste få sticka ut för att kunna utveckla sina kvaliteter. Mycket hänger på ledarna, säger Staffan Tapper, och tar Zlatan som ett exempel. – Han hade aldrig kunnat utvecklas till den spelare han är idag om han inte haft de ledare som han hade här i MFF. Idag har många unga fotbollsspelare Zlatan som förebild. Att bli som idolen är en positiv drivkraft, men det skapar också för-

Hur tar Malmö FF hand om de spelare som misslyckas? De som känner att de inte räcker till och som aldrig får spela i Malmö FF:s a-lag? – Vi ser det inte på det sättet. Bara för att man inte når allsvenskan så innebär inte det att man misslyckats, konstaterar Staffan Tapper. – Vi kan vända på frågan: vad är det egentligen du har misslyckats med? Är det att du aldrig fick spela i Malmö FF:s a-lag? Jag tycker inte att det är ett misslyckande. De som går i vår akademi gör en fantastisk resa, de utbildar sig inte bara inom fotboll utan skaffar sig även en skolutbildning. Om de sedan toppar sin fotbollskarriär i Malmö FF, Bunkeflo eller Oxie är inte det viktiga. – Vi måste vara försiktiga med vilka signaler vi sänder ut till våra barn. Vår uppgift som föräldrar och ledare är att avdramatisera förlusten, eller det vi kallar för ett misslyckande. Om en missad straff i fotboll räknas som ett misslyckande, då är vi jäkligt illa ute. 

TROVÄRDIGT TEMA

VIKTIGT BEGREPP

Att förlåta och försonas – inte alltid självklart

Sedan 20 år tillbaka delar Carina Hart och Janos Back liv, men långt ifrån alltid varandras åsikter. Medan Janos menar att man måste förlåta för att kunna gå vidare, så konstaterar Carina att det finns saker som är oförlåtliga. TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: GUNNAR MENANDER

T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

nder takåsarna i en modernt renoverad bostadsrätt i centrala Limhamn bor Carina Hart och Janos Back. Öppen planlösning, balkong med utsikt över den lummiga innergården, synliga takbjälkar och ett vackert gammalt plankgolv som de funderar på att slipa om. – Vi är inte riktigt överens. Jag vill vitlasera det medan Janos tycker det är fint som det är, säger Carina Hart och ställer fram ost, kex och nybakat bröd på köksbordet. Är det viktigt att vara överens? Eller kan det vara en tillgång i ett förhållande att tycka olika? – Det kan nog vara båda delar. Vi har ibland vilda diskussioner, men för oss utgör det inget problem. Däremot har vi personer i vår bekantskapskrets som vi inte kan diskutera vissa saker med för att det blir för hetsigt. Det gäller till exempel Israel-Palestinakonflikten, säger Carina Hart. – Det är svårt att vara överens om allt, och jag tänker att oenigheten är positiv eftersom den ger oss en chans att tänka om, säger Janos Back.

T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

Janos och Carina träffades för drygt 20 år sedan. Trots oenigheten i många stora frågor – bland annat säger sig Janos ha en kristen tro medan Carina är övertygad ateist – delar de något väldigt centralt: båda har anhöriga som mördades i förintelsen. Det är ett arv som inte går att göra sig fri ifrån och som skapar en speciell anknytning, menar de. I parets gemensamma vänskapskrets finns många troende människor, en del präster och även annat kyrkofolk. När de träffas blir det så gott som alltid diskussioner. Ett av de ämnen som ofta kommer upp är förlåtelse och försoning. – Särskilt sedan äldsta sonen blev frälst, berättar Carina. Bland annat det här med att vända andra kinden till. Jag ska ärligt säga att jag är osäker på vad förlåtelse innebär. Förlåtelsen är ett viktigt begrepp inom den kristna tron, konstaterar Janos. – Det handlar inte bara om att säga förlåt utan är också kopplat till saker som ödmjukhet, acceptans och öppenhet. Om man följer de tankegångarna så kommer man mycket långt. Det blir delvis politiskt. Inte minst när det kommer till att respektera och acceptera andra människor.

PRATAR HELLRE OM FÖRSONING Carina menar att det finns ett underförstått tvång i förlåtelsen, att man måste kunna förlåta för att gå vidare. Hon menar att det finns saker som är oförlåtliga, och därför pratar hon hellre om försoning. Kan du ge exempel på något som är oförlåtligt? – Förintelsen. Eller när man utsätts för våld i en relation. Det kan handla om fysisk misshandel, sexuellt våld eller utnyttjande. Det är oförlåtligt för det går inte att göra ogjort. Däremot går det att lära sig att leva med saker, både sånt man orsakat andra och sånt man själv utsatts för. Däri ligger försoningen. Janos ser det som en nödvändighet att kunna förlåta. – Jag har inte blivit utsatt på samma sätt som mina föräldrar, men den sortens

Uppväxt i Malmö. Med en kristen mamma och en judisk pappa som konverterade till katolicismen. När Carina Hart blev tonåring konfirmerade hon sig. Och under en period trodde hon till och med att hon trodde på Gud. Hon planerade att flytta till en kibbutz i Israel, men engagerade sig istället i Palestinarörelsen. Idag är hon övertygad ateist.

Janos Back växte upp i Ungern på 50-talet. Hans föräldrar var judar, men det var aldrig något man pratade om inom familjen. Föräldrarna var ateister och aktiva i det kommunistiska partiet. Drygt 20 år gammal hade han fått nog av den slutna ungerska regimen och flydde under dramatiska omständigheter via Italien till Sverige där han flyttade in i ett kristet frikyrkokollektiv.

 25

TROVÄRDIGT TEMA

– ATT KÄNNA SKULD INNEBÄR ATT JAG BEGRÄNSAR MIG

Lise, 37 år – I måndags när jag skulle resa och det blev ett missförstånd mellan mig och min man.

CARINA HART

fruktansvärda brott som de upplevde under förintelsen går i arv i flera generationer. Problemet för oss som inte själv blivit utsatta, men som fått det i arv, är att vi fortsätter bära konsekvenserna av brottet. En sådan konsekvens är att man förlorar tilliten till andra människor. – Jag har alltid i bakhuvudet att vem som helst när som helst kan lägga undan sin mänsklighet och humanitet.

KAN FÖRLÅTA INTELLEKTUELLT Janos växte upp i Ungern. Hans föräldrar var judar, men de var också ateister och övertygade kommunister. Han blev alltså aldrig uppfostrad i en religiös tradition. Den judiska bakgrunden var ingenting man pratade om hemma – Men omgivningen visste ju, och den signalerade saker som jag aldrig förstod som barn. Det var först när jag blev vuxen som jag förstod sammanhanget och vad judarna gått igenom. Carinas bakgrund påminner om Janos. Hennes pappa föddes i Tyskland 1933, samma år som Hitler tog makten. Även hennes familj blev utsatt för extrema kränkningar och brott under förintelsen. Om det är svårt att förlåta, är det något som ni känner att ni kan försonas med? – Det sorgliga är att det inte går. Man är så präglad. Även om jag rent

Bild: Anna Axfors

När sa du förlåt senast?

intellektuellt kan förlåta, och inte hyser agg mot någon annan människa, så kan jag inte försonas. Det sitter så djupt. Därför blir jag också så fruktansvärt illa berörd när jag kommer i kontakt med rasism eller antisemitism, säger Janos.

Louise, 20 år – Det var igår när jag gick in i någon.

SKYLDIG ATT VARA LYCKLIG Trots att hon omger sig med troende människor, både inom familjen och i vänkretsen, har Carina Hart svårt att ta till sig det förlåtelsebegrepp som kyrkan står för. Tanken att vi alla skulle vara syndare, och att vi är förlåtna genom Guds nåd, känns helt främmande, säger hon. – Jag är inte skyldig bara för att jag är människa. Däremot går jag runt och bär på en skuld för att jag har det så bra i livet men inte gör mer för andra. Men det är en skuld som jag ser som en drivkraft att göra något gott, inte något som hindrar mig från att leva. Jag har en skyldighet att vara lycklig. Att gå runt och känna skuld innebär att jag begränsar mig. Janos är delvis inne på samma linje. – För mig är synd alla de dåliga saker som vi bär inom oss. Förlåtelsen innebär att vi förlåter oss själva, att vi försöker leva ut de goda sidorna och inte låter det mörka ta över.

EN EGOISTISK HANDLING Vi lär oss tidigt att säga förlåt om vi sårat eller skadat en annan människa.

Fatima, 11 år

Frågan är för vems skull vi gör det? Är det inte i grund och botten en egoistisk handling? Något vi gör för att befria oss från känslor av skuld och skam? Carina Hart håller med. Ett förlåt, menar hon, riskerar att bli något kravfyllt för den som utsatts för ett brott. Den personen förväntas acceptera ursäkten. Därför är det också riskfyllt att be om förlåtelse. Samtidigt innebär det i bästa fall en insikt om att man har gjort fel. Man ber motparten att ha överseende, konstaterar Janos. – Har man inte den insikten så är förlåtet inte värt något. Är man då skyldig att acceptera ett förlåt? – Ja på ett sätt, eftersom det annars innebär att man inte accepterar att den insikt som den som ber om förlåtelse kommit fram till. T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

Idag arbetar Carina Hart som förvaltningscontroller i Malmö Stad. Men hon har också en bakgrund som socionom och socialarbetare, sammanhang där hon ofta kom i kontakt med begrepp som skuld, skam och förlåtelse. Hon minns en speciell händelse under socionomutbildningen. – Vi satt i grupper och pratade om förlåtelse. En av mina kurskamrater berättade att hon blivit sexuellt utnyttjad av sin pappa när hon var liten. De hade inte träffats på över 20 år och nu låg han för döden. Skulle hon träffa honom eller inte? Hon ville verkligen inte, han hade gjort henne så illa, men nästan alla tyckte att hon måste göra det. Det kunde vara sista chansen, och kanske ville han säga förlåt. Trycket på henne var enormt, men hon var inte redo att utsätta sig för detta än. För henne hade ett T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

framtvingat besök hos pappan, och ett eventuellt förlåt från honom, inneburit ytterligare ett övergrepp. Vad händer om man inte är beredd att acceptera ett förlåt? – Det är jättebesvärligt eftersom det riskerar att bli ytterligare ett ok

– FÖRLÅTELSEN INNEBÄR ATT VI FÖRLÅTER OSS SJÄLVA

– Igår när jag spelade spel med mina kompisar och jag rev ner spelpjäserna.

Karl Gustav, 66 år – Jag gör det ofta när jag stöter ihop med folk på stan.

JANOS BACK

som läggs på en. Att säga att man förlåter kan säkert vara en hjälp i försoningsprocessen, men det betyder inte att man godkänner den handling man blivit utsatt för. Även om man inte förlåter så tror jag att ett förlåt kan vara starten på en försoningsprocess, avslutar Carina Hart.

Lasse, 53 år – Jag gör det ganska ofta, som när jag försöker bli sams med min partner.

Bild: Privat

HALLÅ DÄR...

lättsmält

TROVÄRDIGT LÄTTSMÄLT

AV ANNA AXFORS & KARIN ROSVALL

100

i poddar, bloggar och tweets

För hundra år sedan...  Jussi Björling gör sitt första framträdande någonsin. Det sker i Trefaldighetskyrkan i Örebro.

...KARIN EKBLOM, NY PRÄST I VÄSTRA SKRÄVLINGE KYRKA

 En ny skilsmässolag gör det lättare för par att skilja sig. Tidigare har känslomässiga skäl inte varit tillräckliga, men nu får osämja vara en orsak till att dela på sig. Dessutom får båda makarna rätt att upplösa äktenskapet, som nu ska ha kärleken som grund.

Du var nyligen med i tidningen Tara. Hur kommer det sig? – De intervjuade kvinnor som bytt riktning mitt i livet, vilket jag gjort. Jag hade jobbat som arkitekt i 20 år när jag på grund av olika omständigheter började längta efter något mer meningsfullt. Jag började läsa teologi, inte för att bli präst utan av nyfikenhet. Men du blev präst? – När jag läste Svenska kyrkans grundkurs och gjorde praktik i Västra Skrävlinge kyrka så tänkte jag att om det är så här man kan vara kyrka, då vill jag också vara med. Det var då jag bestämde mig för prästyrket. Detta var fem år sedan. Nu är du tillbaka i Västra Skrävlinge, vad är det som är så speciellt med den platsen? – Här möts mängder med religioner och traditioner. Här finns katolska kyrkan, serbisk-ortodoxa kyrkan, Islamic Center och många källarmoskéer. Det kommer många flyktingar med kristen bakgrund till oss, bland annat från Afghanistan, Iran och Irak, och när vi anordnar "Sommarkul" deltar barn med olika religion och ursprung. Detta väcker hopp om att fler människor i vårt land och i vår värld, oavsett bakgrund, ska kunna samsas och umgås ihop.

 Sickan Carlsson föds i Katarina församling i Stockholm. Hon blir så småningom en mycket uppskattad skådespelerska och sångerska.  Albert Einstein publicerar sin allmänna relativitetsteori.

 popularhistoria.se

Prata till punkt med ärkebiskopen Sveriges ärkebiskops Antje Jackelén har en egen pod. Hittills har fem avsnitt släppts. I ett av dessa samtalar Antje Jackelén om gudstro med journalisten Martin Schibbye, som i 438 dagar satt frihetsberövad i Etiopien. Det är ett inspirerande samtal om att finna en mening i lidandet och behålla hoppet.

106 000 000 000

Hur många människor har det egentligen funnits på jorden? Någon har räknat ut att det totalt borde röra sig om runt 106 miljarder. Stämmer detta innebär det att cirka sex procent av alla som någonsin fötts lever idag!  livet.se

The Kristian

Kristoffer Lignell twittrar;

Gud är inte en bit i mitt eget livspussel, han skakar om hela spelplanen. Katedralakademin är en samlingsblogg för präster. De arbetar efter mottot: längtan efter tro är tro.

Utdrag ur bloggen (av Sabina Koij, 9 juni 2015)

”Vi brukar säga att kristendomen inte är en förlåtelsereligion utan en försoningsreligion. Att vissa saker får vi överlämna åt Gud, men att vi i det behöver hitta en plats inom oss där vi accepterar det som hänt för att inte förgås av bitterhet och smärta. Överlämnandet innebär kanske att säga: Jag kan inte förlåta, men jag måste försöka hitta en väg ut ur fastlåsningen för att kunna gå vidare. Det finns inga enkla svar på frågan: Kan man förlåta allt? Det ska ingen tro. Vi är olika och förmår olika saker – men enkelt är det inte, detta med förlåtelse. Vi vet tillräckligt mycket om allt ont som sker och har skett genom historien för att veta att förlåtelse ibland kan vara övermänskligt att begära”  blogg.svenskakyrkan.se/katedralakademin

av Samuel Larsson

 svenskakyrkan.se/pratatillpunkt

FAKTA Podradio innebär att man producerar och sänder ljudfiler via internet. Ungefär som radio fast lyssnaren måste själv hämta filen från nätet. Enkelt och kostnadsfritt.

T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

TROVÄRDIGT GÄSTKRÖNIKAN

RICHARD SÖDERSTRÖM: info@rickardsoderberg.se

TACK GODE GUD FÖR VATTENFAST MASCARA Han gråter på bröllop och kan sitta i timmar och titta på på Youtube-klipp där folk friar till varandra. – Det finns inget vackrare än när människor öppet deklarerar sin kärlek till varandra, säger Rickard Söderberg.

GRÄT AV LYCKA

Nyligen firade jag 10-årig bröllopsdag. 2005 gifte jag mej i Martin

Samtidigt som vi firade Nordens

DEN COOLASTE DAGEN

Bild: Rick-y

största Pridefestival i Stockholm, gick en ultraortodoxt religiös dåre in i Prideparaden i Jerusalem och knivhögg 6 personer. Samtidigt som närmare 50 000 människor älskar sej igenom Stockholm för att fira mångfald och tolerans torteras en bög i Iran, stenas en flata i Afghanistan och i Ryssland tar en transperson sitt liv. För arbetet för en planet där vi alla får vara de vi är, har bara börjat. Hur långt vi än tycker att vi har kommit. Mitt i Prideparaden kom ett ekipage med ett par som inte fick gifta sej i sitt hemland, men som funnit en kärlekens fristad i Sverige. Längst bak på ett lastbilsflak sa de Ja till varandra inför prästen, sina familjer och ett par hundra tusen människor på gatorna. Då grät jag av lycka så att sminket rann.

Bild: Gunnar Menander

ag är en total bridezilla. Jag gråter på bröllop. Jag gråter så fort nån börjar prata om bröllop. Och jag kan sitta i timmar och titta på spektakulära frierier på Youtube. Då gråter jag så att jag nästan får vätskebrist. För det finns inget som är så vackert som när två människor, inför hela världen, säger till varandra; ”Jag Älskar Dej”. Jag gråter också när människor väljer att använda sin dyrbara tid på jorden till att hindra andra människor ifrån att uttrycka sin kärlek. Gråter av en annan anledning. Människor som sliter bröllopskläderna av folk de inte känner för att glo dem mellan benen. Det är nämligen först då som de kan avgöra huruvida de är värdiga att få lov att ropa sitt kärlekslöfte till världen.

Rickard Söderberg är operasångare, debattör och superhjälte. Han är aktuell med turnén "Rickard Söderberg är Gay-tenor”. Den 24 oktober tar han ton i Malmö.

T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

Luthers kyrka i Halmstad. Eller snarare, i kafferummet som låg bredvid. Och vi gifte oss inte, för det fick man inte. Vi registrerade oss som partners. Men det var ändå en av mitt livs coolaste dagar när jag fick säga ”Jag Älskar Dej” till min blivande make. Trots att prästerna i kyrkan var välkomnande, så stötte de på patrull. För så sent som för 10 år sedan var det stora frågetecken hur de skulle hantera fall som detta; Fallet med två människor som älskar varandra, och vill deklarera det inför Gud och

T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

denna församling. Tack o lov finns få av dem kvar i Svenska Kyrkan, som ligger i den absoluta framkanten bland de religiösa samfunden ifråga om att acceptera kärleken, hur den än ser ut. Redan 1972 tillsatte biskopsmötet en utredning där de övervägde en välsignelseakt för samkönade par, trots att homosexualitet fortfarande klassades som en sjukdom hos socialstyrelsen. I försöksordningarna i förslaget till ny kyrkohandbok finns bara en enda vigsel, oavsett kön. Och i kontraktet i Halmstad tog de,

veckan efter vår vigsel, ett principbeslut om att de faktiskt välkomnade samkönade vigselakter.

DET VACKRASTE SOM FINNS Och det är en god princip. För det finns inget vackrare än när människor öppet deklarerar sin kärlek till varandra. Och det finns inget viktigare. Därför ska vi alltid uppmuntra alla de sammanhang där de ges möjlighet att göra det. Och dessutom får jag då fler chanser att släppa lös min inre bridezilla på allehanda bröllop. Tack Gode Gud för vattenfast mascara.

Kontraktet med orgelfirman Klais i Tyskland signerades den 14 augusti 2015. Uppdraget att bygga den 119 stämmiga orgeln i S:t Petri kyrka kommer att avslutas under 2018.

Carl Adam Landström är projektledare för orgelprojektet i S:t Petri kyrka.

Orgeln sätter Malmö på kartan

Världens modernaste orgel ska byggas i S:t Petri kyrka i Malmö. Det blir en orgel som kommer att sätta staden på kartan. – Det finns inga begränsningar för vilken musik man kan spela, menar organisten Carl Adam Landström i S:t Petri församling. TEXT: MARIE STARCK BILD: GUNNAR MENANDER

en nya orgeln kommer att bli tio meter hög, ha sex manualer och över 200 olika stämmor. Dessutom kommer två gamla orglar som inte varit i bruk på flera decennier att renoveras och kopplas samman med den nya orgeln, så att de kan interagera via ett spelbord i koret.

MÄKTIG UPPLEVELSE Kyrkobesökarna kommer få en mäktig musikalisk upplevelse när musiken strömmar ut från kyrkans

alla hörn. Orgeln blir världens modernaste då man använder sig av ”touchscreens” istället för traditionella spakar. Det blir en orgel som kommer att sätta Malmö på kartan. Vi har satsat på att göra S:t Petri till Malmös musikkyrka och vill även fortsätta att bygga broar till musiklivet utanför kyrkans murar. Förr satt organisten på läktaren som en fantom och kunde inte vara en del av gudstjänsten på samma sätt. Men när spelbordet och organisten hamnar i koret blir

KÖP EN ORGELPIPA: Vill du ge ett bidrag till den nya orgeln? En liten pipa kostar 500 kronor, mellanstor pipa 1000 kronor och en stor pipa 1500 kronor. Bankgiro 360-1408. Ange ditt eller givarens namn i rutan för meddelande till betalningsmottagaren. Som tack kommer ditt namn att uppmärksammas. Givetvis kan du också lämna ett anonymt bidrag, till exempel via en insamlingsbössa i S:t Petri kyrka.

T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

det en annan närhet till både kör, präster och församling, berättar organisten Carl Adam Landström, projektledare för orgelprojektet.

INGA BEGRÄNSNINGAR För Carl Adam Landström finns det inga musikaliska begränsningar för vilken musikgenre som kommer ur orgelpiporna. Själv har han haft konserter med bland annat film- och dataspelsmusik. – Orgeln är kyrkans orkester. Den kan spela trumpet, flöjt och har till och med trummor i sig. Framför allt kan den bemästra och visa olika känslor som andra instrument inte kan. Renoveringen av de gamla orglarna slutförs under 2016, och under 2018 ska den nya orgeln vara på plats. 

TEXT OCH TOLKNING FYRA SÖNDAGAR

TEXT: BERTH LÖNDAHL, PRÄST I BUNKEFLO, MALMÖ Bild: Shutterstock

ALLA HELGONS DAG

Fullkomlig i liv och tro Människans uppdrag är stort: Att bli ett helgon, att vara fullkomlig i liv och tro. Bortom döden tillhör det saligheten, hitom döden är det några få som kallas helgon, människor som verkligen levt sant, äkta och heligt (men aldrig skenheligt). För oss vanliga får de vara förebilder. Gud skapar oss till att vara sin avbild i världen. Inte för att vara argsinta, avundsjuka, smågiriga, självupptagna, egensinniga ... Fast det blir lätt så. Därför behöver vi förebilder i kärlek, överlåtelse, trohet, tålamod, godhet, ödmjukhet, glädje. Mängder av idoler och förebilder flimrar förbi i media. Har vi inte fått nog av dem? Av dessa som förleder oss bort från vår sanna kallelse: Att bli ett helgon, en Jesu efterföljare i vår tid. 

TJUGOTREDJE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET

En villkorslös förlåtelse En värld där allt förläts vore outhärdlig. Sådant skulle utnyttjas av korrupta, kärlekslösa och självupptagna. Samhället måste stävja brott. Men en värld utan förlåtelse vore än mer outhärdlig. Vardagens förtretligheter på en arbetsplats eller i ett hem behöver vi förlåta varandra. Men Kyrkan känner en ännu större förlåtelse. Inför Gud. Guds förlåtelse är villkorslös och utan någon finstilt undantagsklausul. Förlåtelsen är billig för oss men dyr för Gud. Den kostade Jesus, Guds son, livet. Vad som skedde på korset var för vår förlåtelses skull. Den förlåtelsen har förändrat en hel värld. Ty den som är förlåten av Gud får inte människan kränka. Eller som författaren Birgitta Trotzig uttrycker det i en av sina romaner: ”Du har ingen rätt att förakta mig, för mig också har han lidit”.

VAD ÄR EN MÄNNISKA? Frågan är om inte människan har fått det svåraste uppdraget av alla: Att vara människa. Vi är kluvna, motsägelsefulla och värdefulla. Ingen annan varelse kan välja mellan gott och ont, kan tillbe eller avvisa Gud, vi är kallade att vara till välsignelse för varandra och behöver alltid leva i förlåtelse. Det är helt enkelt fantastiskt att vara människa. Det är så Gud har tänkt oss. TACKSÄGELSEDAGEN

Säg tack till Gud Varför finns någonting och inte ingenting? Varför finns vi? Du? Någon vill dig. Du är viljad av en starkare vilja än din egen. Av Guds vilja. Gud har gett dig ditt jag, din personlighet. Därför finns det skäl att tacka Gud. Ändå är tacket en bristvara, vår oförmåga att tacka är som en folksjukdom. Men det mest självklara har någon gett oss. Lika lite som tavlan kan bli till utan en konstnär, lika lite kan en människa och ett kosmos skapas utan en Skapare. Vad är viktigast för oss? Först skulle vi nog svara bostad, bil, internet, ledig dag. Fast sedan blir det nog snarare: Hälsan, kroppen, livet, tankarna, familjen, kärleken. Allt det som är gratis. Som getts dig. Därför finns det skäl att tacka Gud. 

DOMSSÖNDAGEN

Guds dom befriar

Vi är människor. Våra liv betyder något. Hur vi lever gör skillnad. Vi har ansvar för våra handlingar och kan skilja mellan gott och ont. Därför är det bara vi som en dag skall dömas av Gud. Djur döms inte. Bara människan. Guds dom bekräftar vår mänskliga värdighet, själva människovärdet. Men den skrämmer också. Den dagen står vi nog alla där med bävan? Med skuld? Svek? Orenhet? Totalt utlämnade. Då träder Jesus fram. Domaren och Frälsaren. Han som dömer räddar också. Han tar själv konsekvenserna av den dom han fäller. Som om polisen skulle bötfälla en fortkörare för att sedan själv betala böterna. Sådan är Guds kärleks dom. Så förfäras inte – Jesus Kristus är din Herre och Gud, din frälsare och försonare.

OKT

Dagens rubrik Lovsång Gammaltestamentlig läsning 1 Krönikeboken 29:10-14 Episteltext 1 Thessalonikerbrevet 5:16-24 Evangelium Lukas: 17:11-19

T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

OKT Dagens rubrik Helgonen Gammaltestamentlig läsning Jesaja 49:8-10 Episteltext Uppenbarelseboken 7:9-17 Evangelium Matteus 5:1-12

NOV Dagens rubrik Förlåtelse utan gräns Gammaltestamentlig läsning 1 Moseboken 50:15-21 Episteltext 2 Thessalonikerbrevet 3:1-5 Evangelium Matteus 18:15-20

22 NOV

Dagens rubrik Kristi återkomst Gammaltestamentlig läsning Jesaja 65:17-19 Episteltext 2 Petrusbrevet 3:8-13 Evangelium Matteus 25:31-46

TROVÄRDIGT UTBLICK

Mot okända mål – en pilgrims berättelse

Åtminstone två stämplar om dagen bevisar att pilgrimen verkligen vandrat till fots hela leden och inte hoppat över vissa bitar.

livs kärlek och en annan man ville uppleva äventyret i sin favoritfilm. Själv längtade jag efter att landa i tilliten till mig själv, Gud och att leva i Insh’Allah-läget några fler dagar av mitt liv.

Olidlig hetta, såriga fötter och en konstant värkande kropp. Att pilgrimsvandra kan vara allt annat än romantiskt. Här berättar Mikaela Almberg, församlingspedagog i Oxie kyrka, om vad som fick henne att kämpa sig igenom 27 mil på nio dagar. Följ med till Santiago de Compostela.

nsh’Allah - Om Gud vill. I mitt liv finns det ett läge som jag ibland ställer in mig på och som jag kallar Insh’Allah, ”Om Gud vill” på arabiska. När jag ställt in mig på det har jag märkt att det är då som mina större äventyr och mest oväntade påhitt inträffar. Jag tror det beror på att när jag öppnar dörren helt och hållet för Gud så är det svårt att bromsa vad som än blåser igenom, vare sig det är att spontant köpa biljett till Indien eller att starta söndagsmorgonen med en piggelinglass på balkongen. Förra våren fick jag för mig att jag skulle vandra i Spanien mot Santiago de Compostela. Sammanlagt

vandrade jag 27 mil, mellan Astorga och Santiago på 9 dagar. Precis som jag, vandrade många på egen hand. Allt från tonåringar till pensionärer från världens alla hörn trängdes på enkla boenden längs med vägen. För några få euro får man en säng, tillgång till dusch och även kök hos vissa.

ALLT ANNAT ÄN ROMANTISKT Stekande värme, träningsvärk och såriga fötter låter i efterhand allt annat än romantiskt. Att dela rum med allt från 2 till 80 personer varje natt, eller att vandra i beckmörker innan solen går upp låter också idiotiskt för någon som är så bekväm

VÄLKOMMEN ATT PILGRIMSVANDRA! Svenska kyrkan i Malmö anordnar pilgrimsvandringar i såväl Malmö som i Skåne. Alla är välkomna att delta.  pilgrimsvagen.se

HJÄLPTE VARANDRA

i tv-soffan som jag. Varför beger sig någon ut på en sådan här vandring? Tanken slog mig och de andra vandrarna dagligen. I efterhand tror jag att alla jag mötte drevs av samma sak som jag: en stark längtan, både efter vandringens fysiska mål; den helige Jakobs grav i Santiago de Compostela, och mot det verkligt heliga målet; frid i sig själv. En allmänmänsklig längtan som sträcker sig långt bortom religionstillhörighet, geografiska avgränsningar och social status. Flera av de jag mötte vandrade för att ta emot syndernas förlåtelse i Santiagos katedral, oberoende av om de trodde på Gud eller ej. Jag mötte en kanadensare som ville fundera över livet efter sin skilsmässa och en österrikare som ville bli förlåten sitt tidigare promiskuösa liv. En tyska hoppades att hon skulle hitta sitt

T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

Aldrig har jag under en vecka pratat tro och livserfarenheter så intensivt. Jag började nästan varje morgon ensam för att avsluta varje vandringsdag med att ha träffat tre eller fyra nya vandrare som delat med sig av sina tankar och berättelser. Tillsammans hjälpte vi varandra framåt när fötterna och huvudet inte ville fortsätta mer. Under pilgrimsrörelsens stor-

Utmattade och överlyckliga framför målet för pilgrimsfärden, katedralen i Santiago de Compostela. En teologistudent från Danmark, en ung tysk på sin första resa utan föräldrarna och Mikaela Almberg.

T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

Vandringen är väldigt social, och bjuder in till möten med människor från hela världen. Församlingspedagog Mikaela Almberg, längst fram. I bakgrunden ett par av hennes medvandrare.

hetstid på 1300-talet befann sig en tredjedel av Europas befolkning på pilgrimsfärd. Digerdöden härjade och Europas befolkSantiago de ning var fattiga, Compostela svultna och allmänt SPANIEN eländiga. Folk vandrade i de kläder de hade på sig och de började sin vandring där de befann sig.

DET LÖSER SIG Jag vill tro att det var likadant då. Att folk vandrade mot sin längtan och hoppades finna frid och en nypa färsk tillit till Gud. Att vandrare från hela kontinenten lade om varandras såriga fötter och delade med sig av sin mat, sina livserfarenheter och ork när målet kändes för långt bort för att fortsätta. En vandring genom spanska landsbygden med obefintliga kunskaper i spanska och utan karta må vara delvis naivitet och obefintlig planering på grund av glömska, men en större del hoppfull tillit till att livet oftast löser sig, Insh’Alla. 

SANTIAGO DE COMPOSTELA Runt år 800 upptäcktes en grav som man tror tillhörde aposteln Jakob den äldre. Graven blev snart känd i hela Västeuropa och ledde till att vägen dit och katedralen i staden utgör ett pilgrimsmål av stor betydelse. Staden är uppsatt på Unescos världsarvslista.

PILGRIM

Ordet kommer av latinets peregrino och betyder främling. En pilgrim är en människa som är på väg - i en yttre och i en inre resa. Tidigt i den kristna kyrkan började människor söka sig till platser där avgörande saker skett som till exempel Jerusalem - där Jesus dog och uppstod.

TROVÄRDIGT OMVÄRLD

Radio Pio XII producerar temaprogram med en lång rad olika inriktningar. Det kan gälla jordbruksfrågor, miljöfrågor, mänskliga rättigheter, jämställdhet och våld mot kvinnor. På många håll i landet växer det fram fackföreningar och kvinnoorganisationer där man stöttar varandra med hjälp av radions verksamhet. Pojken i masten heter Juan Molina, och är projektledare för det SIDA-projekt inom Radio Pio XII som kyrkan i Malmö stöttar.

FOLKETS RÖST I BOLIVIA

Sedan 15 år är Svenska kyrkan i Malmö – genom Kirsebergskyrkans Boliviagrupp – med och stöttar uppbyggnaden av radiostationen Pio XII i Bolivia. Per Håkansson, tidigare kyrkoherde i Kirsebergs församling, kom nyligen hem från en rundresa i landet. Här berättar han om hur radion har förändrat människors liv.

I Toro Toro sänder radiostationen sina program från ett rum som man hyr av en familj. På bakgården har familjen inrättat sitt vardagsrum och kök. De senaste åren har det genomförts stora satsningar på utbildning i Bolivia, inte minst i syfte att öka antalet läs- och skrivkunniga. På bara några år i början av 2000-talet sjönk analfabetismen i landet från 15 procent till under fyra procent enligt regeringen. Ett stort problem för regering och myndigheter har varit att nå ut med skriftlig information till avlägsna byar. I takt med att radion byggs ut når information ut till allt fler. Ungdomsreportrar som arbetar på radiostationen i Llallagua. Varje lördag sänder stationen ett ungdomsprogram som handlar om allt från värderingsfrågor och lagstiftning till rockmusik och naturmedicin. Längst fram sitter Per Håkansson och Johannes Jörgensen från Kirsebergskyrkans Boliviagrupp.

Läs hela reportaget på:  svenskakyrkan.se/kirseberg

T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

Bolivia är ett av Sydamerikas fattigaste länder. Fram tills för bara några år sedan var analfabetism ett stort problem, men de senaste åren har stora satsningar gjorts på att lära befolkningen läsa och skriva. Numera räknas landet vara fritt från analfabetism enligt Unesco. Stora grupper av människor har fått det bättre sedan Evo Morales blev president, det gäller bland annat kvinnor och landets stora indianbefolkning.

 39

TROVÄRDIGT OMVÄRLD

PRIDE (IN THE NAME OF LOVE)

TROVÄRDIGT PRIDESPECIAL

TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: GUNNAR MENANDER

Årets Pridefestival i Malmö samlade rekordmånga deltagare. Festivalen är en viktig manifestation för att bryta normer när det gäller identitet, etnicitet, kön och sexuella preferenser. Samtidigt måste vi se upp så att festivalen inte utvecklas till ett kommersiellt jippo. Det menar Susanne Liljedahl, medlem i Ekumeniska gruppen för kristna hbtq-personer, Ekho Skåne, och efterlyser mer pride i vardagen.

Gerardo Vidal arbetar som radioreporter i San Pedro. Han berättade att radion samverkar med många olika organisationer på orten, och att radion betyder väldigt mycket för människor som lever utanför de stora städerna.

Lida Jorge Condori är medlem i en kvinnogrupp i staden Llallagua. Den leds av Naity som är radioreporter på Radio Pio XII. Två gånger i veckan samlas kvinnorna hemma hos Naity för att diskutera frågor som rör bland annat politik och kvinnors rättigheter. Bildandet av den sortens grupper är en del av radiostationens verksamhet.

Den amerikanske prästen Roberto Durette kom till Bolivia 1962. Sedan 1975 har han med radion som hjälpmedel arbetat för ett bättre och mer jämlikt samhälle. Han berättar att radion bland annat spelade en viktig roll i gruvarbetarnas kamp för bättre levnadsvillkor.

SYDAMERIKA

BOLIVIA

FAKTA BOLIVIA I Bolivia bor c a 10 miljoner personer. Två tredjedelar av invånarna är indianer. Gruvdrift av i synnerhet silver och tenn har dominerat landets ekonomi i århundraden. Evo Morales är president sedan 2006 och själv aymaraindian. Han utlovade stora förbättringar för nationens ursprungsbefolkning. En av hans största framgångar är införandet av en ny konstitution, som bland annat stärker indianernas rättigheter och ger staten kontroll över de viktiga naturgasreserverna. Den betraktas av många experter som en av världens mest omfattande konstitutioner för ursprungsbefolkningens rättigheter.

T ROVÄ RDI G T N R 3 2015

T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

ÄR DET VIKTIGT MED PRIDEFESTIVAL I MALMÖ?

– Pride är viktig överallt, och den är inte bara glitter, glam och fest. Jag ser den som ett tack till dem som kämpat före oss och en glädje över de rättigheter och möjligheter som uppnåtts. Samtidigt är Pride en viktig manifestation för vidare normbrytning när det gäller identitet, etnicitet, kön, sexuella preferenser och familjekonstellationer. Pride är en manifestation som vill göra slut med de begränsande, nedsättande och förlegade normer som fortfarande existerar. – Mötet mellan människor, oavsett läggning, och uppmärksamheten utåt har betydelse. Men framför allt behöver vi mer pride i vardagen. Hbtqfrågorna ska synliggöras även då.

– MER PRIDE I VARDAGEN! Värdegrunder och liknande får inte bli snygga, ytliga dokument som saknar förankring i den konkreta verkligheten.

ÄR DU NÖJD MED ÅRETS FESTIVAL?

– Ser jag till besöksantalet var årets festival större än någonsin. Pridefestivalerna växer både i Malmö och Köpenhamn. I Stockholm är Pride stor sedan länge, men jag ser med viss skeptiskhet på att festivalerna blir alltmer kommersiella. Ibland är det befogat att vara kritisk, och även en del hbtq-personer ifrågasätter tillställningen. De känner sig inte alls representerade, och det måste vi ta på allvar. Något som gläder mig särskilt är att Svenska Kyrkan alltmer engagerar sig i Pride och i hbtq-frågorna. Det centrala

TROVÄRDIGT PRIDESPECIAL

i kristen tro är ju kärlek, både den mänskliga och gudomliga.

VAD VILL DU PERSONLIGEN LYFTA FRAM?

– Regnbågsmässan i St Petri kyrka. Den blev en underbar kärleksmässa. Hela mässan blev som en lovsång, och en av höjdpunkterna var när vi växelvis läste "Kristus är ljuset, vi är färgerna ".

VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT KYRKAN ÄR MED?

– I grunden handlar det om att inkludera och att lyfta fram kärlek, människovärde och etik, att motverka exkludering och diskriminering och att främja livet och relationer som bygger på vänskap och kärlek. Kyrkan har också en uppgift i att fasa ut förlegade gudsbilder, till exempel den patriarkala bilden. Kanske är det dags att göra oss av med fördomarna också när det kommer till Gud. – På 80-talet var jag med och ifrågasatte starkt rådande normer och trosinriktningar inom kyrkan. Samtalet var mycket polariserat då och bokstavstrogna betraktade homosexualitet som en synd. Men Bibeln är ju skriven i en viss kontext. Vi måste ta till oss den kunskap som finns inom biologi, psykologi, sociologi, men också queerteologi och feministteologi.

VAD ÄR EKHO?

Ekumeniska gruppen för kristna hbtq-personer, har funnits sedan 1970-talet och har medlemmar från Svenska kyrkan och flera frikyrkor, men alla kristna är välkomna. Föreningens syfte är att erbjuda en trygg mötesplats och samtidigt jobba för att förändra attityder och värderingar inom kyrkorna. Den utgår från alla människors lika värde och kärleksbudskapet.

VAD SÄGER SVENSKA KYRKAN?

För tio år sedan, 2005, beslutade Svenska kyrkan att homosexuella inte får fördömas, skuldbeläggas, diskrimineras, utsättas för försök att "bota" den sexuella läggningen eller vägras vigning till kyrklig tjänst. En välsignelseakt för registrerat partnerskap infördes också. Fyra år senare, 2009, fick samkönade par rätt att ingå äktenskap och en gemensam vigselordning för samtliga par infördes.

Susanne Liljedahl, medlem i Ekumeniska gruppen för kristna hbtq-personer, Ekho Skåne

T ROVÄR D I GT N R 3 2 0 1 5

ordet

Tidningen utdelas som gratistidning.

Namn: Svenska Kyrkan 01-15 NY

viktig sådan är dopet

kan ger väcka oss vår aptiten tro

uttryckt sig förvirrat

www.svenskakyrkan.se/malmo

är de som flitigt arbetar

är kortast taktlös väg

grekstad med känt orakel

fortfarande

följd

stark kvinna vår stads nya mötesplats

engelskt ord för fikaställe saknar mod

kan ses på bil i kina

spelas i tennis

ton tre

ta i sin tjänst

trea i skalan

prata vitt och brett

gör de som har övertygelsen

kärleksfullt

räddad

ger oss jesus genom gud

känner till

finsand

spända rör krabban sig i

säger positiv spanjor iridium

rent och fint läs tit. 3:14 sågs kristus som på korset

kan man i olika sporter

är herren

natrium

kvinnonam n kärlekens färg

anger tillhörighet

visa hur

nordväst kredit

id est

m in dre använ d fin min

brukar posten skicka

se korinthierbrevet 11:2

dam i overall

är de som arbetar nattetid

okokt

tallium verkligt visar guds kärlek

går upp kan man till sir i england

TÄVLA OCH VINN! Lös ordet och skicka in det till Svenska kyrkan Malmö, Box 346, 201 23 Malmö, senast den 15 oktober 2015. Tre vinnare får den nya boken ”Tradition och liv” av Martin Modéus. Lösningen samt namn på vinnarna finns på nätet från den 20 oktober. Lycka till!

befria från synd