Trovärdigt nr 4 2014 by Trovärdigt

ET T MAGASIN OM TRO, HOPP OCH K ÄRLEK FR ÅN SVENSK A K YRK AN MALMÖ

Populärt fira jul i kyrkan! GÄSTKRÖNIKAN

Barnens rättigheter glöms bort i asylprocessen MILJÖ

Ekologiskt och närodlat i kyrkans kök OMVÄRLD: PALESTINA

MUREN SÄTTER STOPP FÖR DIALOG Tema samtal:

RÖSTER ATT RÄKNA MED I MALMÖÖÖ NR 4 2014

SID 5 I VETENSKAPENS TJÄNST:

Biskop Peder Winstrup dog 1679. Nu berättar han om livet i Lund.

Bild: Gunnar Menander

SID 8 TEMA SAMTAL

Stad i förvandling. I Malmö finns många starka röster. Vi frågade några av dem hur de bidrar till skapandet av en bättre stad.

SID 19 JULENS SYMBOLER ANDERS EKHEM, KYRKOHERDE

SAMTALET FORTSÄTTER

SID 22 ÖPPEN JUL

Valrörelsens debatter är över för denna gång. Men i samhälle och media, på arbetsplatser och kring köksbord och i kyrkan fortsätter debatterna och argumentationen. Med starka ord och mer eller mindre kloka förklaringar vill debatten övertyga, för ”jag” har rätt och ”du” har fel. Men sällan lämnar debattörerna sina positioner. Som två stridande parter far orden som pilar och mellan de två är det öde och tomt. Ibland måste vi ta debatten. Men inte för att få den andre att ändra sig. För det lyckas nästan aldrig. Utan för att behålla vår egen värdighet.

Julkrubban är en gammal kär tradition i många hem. Men vad står de olika figurerna egentligen för?

Ingen ska behöva sitta ensam under julen. Det menar Mia Möller, diakon i Hyllie kyrka, som för 43:e året i rad bjuder in alla som vill till julfirande.

SID 28 NÄRODLAT HOS JOHANNA

Men vill vi förändring, vill vi fred och förståelse, behövs samtalet, vars livsluft är lyssnandet. Lämna våra positioner och ge oss ut på okänd mark och tillsammans upptäcka och utforska nya världar. Världar som ingen äger men som tillhör alla.

Ekologiskt, närproducerat och säsongsanpassat. Välkommen till Johannas kök, kyrkans egen festvåning i Kirseberg.

SID 34 DIALOG MED FÖRHINDER

Kyrkan måste ta debatten för att värna livet, men framförallt är kyrkan samtalets plats. För vi rör oss nära den Gud som ingen äger men vi alla tillhör. Vi möts i det förunderliga liv som ingen äger men vi alla tillhör. 2

T ROVÄ RDI G T N R 4 2014

T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

Trovärdigt har följt livet i Abu Dis, en förort till Jerusalem, där en åtta meter hög mur effektivt dödat alla chanser till dialog.

Trovärdigt nummer 4, 2014

kort och gott

TROVÄRDIGT KORT OCH GOTT

om mumier, chattande präster och kulturpriser.

Trovärdigt är en tidning om tro, hopp och kärlek från Svenska kyrkan i Malmö och kommer ut som samhällsinformation. Nästa nummer kommer i januari 2015.

AV KARIN ROSVALL

SVENSKA KYRKAN delar varje

år ut en halv miljon kronor till olika kulturprojekt som handlar om livsfrågor. På webben hittar du mer information om de olika projekten samt intervjuer med de olika stipendiaterna. 

Chefredaktör: Karin Rosvall karin.rosvall@svenskakyrkan.se Ansvarig utgivare: Anders Ekhem anders.ekhem@svenskakyrkan.se

 svenskakyrkan.se

Redaktör: Göran Engström goran@goranengstrom.se Grafisk form/redigering: Mårten Lindahl marten@lindahlmedia.se Referensgrupp: Ann Aldén, Jonas Persson, Ida Wreland, Karin Bergendorff, Anders Friberg, Lars Micael Adrian, Ingrid Petersson. Nummer 4, november 2014 Upplaga: 252 000 ex Omslagsbild: Bilder i Syd AB. Repro: Jesper Arvidsson Distribution: Tidningsbärarna Utgiven av Svenska kyrkan Malmö Box 346 201 23 MALMÖ tel: 040-279000

Vad tycker du om Trovärdigt? Skriv och berätta. kommunikation.malmo@svenskakyrkan.se Svenska kyrkan Malmö Trovärdigt Box 346 201 23 Malmö

Chatta med en präst

Innan tiden som mumie var Peder Winstrup renässansmänniska; professor i fysik, teologie doktor, arkitekt, boktryckare och allmänt vetenskapligt nyfiken. Mest känd är han som biskop i Lund 1638-1679 och som initiativtagare till att grunda Lunds universitet.

FRÅN DEN första september kan du förutom att ringa även chatta med Jour-

havande präst. Det går också bra att via hemsidan skicka digitala brev (som alltså inte är det samma som e-mail). Chatten har öppet måndag till torsdag kl 20-24 och digitala brev får svar inom 24 timmar. Ingenting av det som skrivs sparas och prästen har absolut tystnadsplikt även på nätet. Jourhavande präst via telefon når man som förut via 112 varje dag kl 21-06. Jouren är gratis och öppen för alla. 

Biskop begravs efter 300 år

 svenskakyrkan.se/jourhavandeprast

Text: Camilla Lindskog Bild: Gunnar Menander

(1605-1679) har legat begravd i Lunds domkyrka sedan 1680. När ett forskarlag öppnade hans kista upptäckte de att biskopen var synnerligen välbevarad. Nu ska man ta reda på mer både om biskop Winstrup som person och om livet i 1600-talets Lund. Bland annat ska prover från kläder och inre organ tas och kroppen ska datortomograferas. Efter analyserna ska biskopen begravas på Norra kyrkogården i Lund i en kista som fortsätter att bevara honom för framtiden.  BISKOP PEDER WINSTRUP

Anhörig i fängelse? FÖR ANHÖRIGA till intagna i kriminal-

vården har en ny samtalsgrupp startat under hösten. Tillsammans diskuteras frågor som till exempel; Vad säger ni till släkt och vänner eller grannar och arbetskamrater? Hur löser ni den ekonomiska situationen? Vid sju tillfällen träffas personer med olika relationer till den intagne, exempelvis förälder, syskon, partner och vuxet barn, för samtal. Det är fängelsediakonen Ulla Christens-

FÖLJ KYRKOMUSIKER PÅ BLOGGEN! Text: Andrea Kollmann

son och fängelseprästen Marie-Louise Norozi som leder gruppen och under våren 2015 kommer en ny samtalsgrupp att starta. 

MER INFORMATION För anmälan eller mer information maila till ulla.christensson@svenskakyrkan.se eller ring 040-279129.

T ROVÄ RDI G T N R 4 2014

Svenska kyrkans bloggportal bara växer. Idag kan man välja mellan 116 bloggar som handlar om allt från diakoni och film till tankar från en och annan biskop. Från Malmö bloggar kyrkomusiker Charlotta Holmgren Németh som jobbar i Hyllie kyrka. – Med bloggen vill jag visa glädjen och omväxlingen i jobbet och visa kyrkomusikerns vardag. Det blir ju aldrig tråkigt i det här yrket, man övar orgel och piano, tränar med sina körer och nu har jag även tre orgelelever. Jag är otroligt stolt över bloggen och att få vara en ambassadör för kyrkan, säger Charlotta.   blogg.svenskakyrkan.se/duromoll/

T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

1800

Sitt inte ensam! På så här många ställen kan du fira jul med Svenska Kyrkan.  svenskakyrkan.se

VI GILLAR

inspiration från vår samtid

AV KARIN ROSVALL

organisation Har du en idé som gör Malmö bättre?

Bild: Shutterstock

I Malmö kan du som medborgare på ett enkelt sätt komma med förslag på förbättringar och framföra dina åsikter till politikerna. Det kan handla om allt från synpunkter på skolmaten till att minska vedeldningen för att få en friskare luft. Det är via ”Malmöinitiativet” på malmo.se som du som medborgare kan skicka in dina förslag. Det unika med projektet är att du även kan läsa andras förslag om du känner för det, samt kommentera dem direkt. Vill du stödja något specifikt förslag kan du skriva under med ditt namn och din adress – som en namninsamling online. Alla förslag som får minst 100 Bild: Shutterstock

projekt Tillsammans för Sverige! Tro, hopp och … fördom. Hur kan vi göra möten mellan människor som har olika trosinriktningar mer konstruktiva? Fryshuset i Stockholm har i samarbete med fryshuset i Malmö och Göteborg under flera års tid jobbat för att ta fram en gemensam metodik och ett material för att kunna arbeta med ”religion som en resurs i mötet med den andra”. Det treåriga projektet som just startat inriktar sig på interreligiös vägledning och utbildning bland unga med syfte att motverka främlingsfientlighet, rasism och extremism. Projektet utgår från de mänskliga rättigheterna och vill visa hur religion kan vara en väg till integration och en växtkraft för unga i arbetet för fred och förståelse.

Visionen med projektet är att åstadkomma en djupare förståelse och undanröja missuppfattningar och fördomar mellan människor. En del av projektet innefattar att debattera och skapa förståelse kring kvinnors ställning i religionerna och även att initiera samarbete med olika organisationer och samfund kring mångfald, demokrati och samlevnad. I organisationen arbetar företrädare från olika trossamfund tillsammans med unga ledare. I Malmö är det gymnasieprästen Ida Wreland som är Svenska kyrkans kontaktperson. 

T ROVÄ RDI G T N R 4 2014

namnunderskrifter går direkt till de olika nämnderna i kommunen. På webben kan du även se nämndernas svar på förslaget. Malmöinitiativet lanserades 2008. Tanken med initiativet är att öka transparensen mellan medborgare och politiker och att båda parter ska känna sig mer delaktiga i det som händer. 

- Haur du sitt Malmö, haur du sitt varden!

stiftelse Initiativ för social sammanhållning och Open Skåne Mångfald är en resurs som bäst tas till vara genom kunskapsöverföring, utbildning, samtal och samverkan. Med detta som utgångspunkt arbetar stiftelsen Initiativ för social sammanhållning sedan fyra år tillbaka med projektet Open Skåne. Syftet är att öka öppenheten och den sociala och kulturella samhörigheten i samhället. Open Skåne bjuder in till en process som är öppen och som kan gestaltas på olika sätt. Genom personliga möten, samtal och dialoger, tankesmedjor och konferenser, kulturella och religiösa fester och konstnärliga uttryck kan mångfaldens röster komma till tals. – Samhällen som lyckas att ta till vara sin mångfald är kreativare samhällen än de som inte lyckas göra det. Religiös och kulturell mångfald är en resurs för samhället som måste tas tillvara, säger Antje Jackelén, en av initiativtagarna till projektet och ärkebiskop i Svenska kyrkan.   openskane.se

T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

TROVÄRDIGT TEMA SAMTAL

Svenska Kyrkan:

I Malmö finns många starka röster. Röster som utgör en viktig del av det offentliga samtalet, och som på olika sätt är delaktiga i skapandet av framtidens Malmö. En del är känsloladdade, fysiskt starka och vrålar ut sitt budskap. Andra kommunicerar med vetenskapliga argument på en mera lågmäld nivå. Trovärdigt har träffat representanter för några av dessa röster, för att ta reda på hur de ser på Malmö idag och på vilket sätt de vill vara med och bidra till ett bättre Malmö.

Svenska kyrkans viktigaste uppgift är att lyfta fram varje människas okränkbara värde. Det menar Katarina Egfors-Härnring, församlingsherde och präst i S:t Johannes församling. När hon ser på Malmö ser hon en stad med många ansikten. Vilken är din bild av Malmö idag?

TEXTER: GÖRAN ENGSTRÖM

– Malmö är en stad med flera olika ansikten, där välmående områden speglar sig mot andra som tillhör Sveriges absolut fattigaste. Här läser vi om religionsförföljelse, hög arbetslöshet och brutala våldshandlingar samtidigt som staden sprudlar av spännande dynamik och nytänkande och får ta emot internationella priser för miljö och stadsplanering. Vad är Svenska kyrkans viktigaste uppgift i den staden? – Att i samtal och andra sammanhang lyfta fram varje människas okränkbara värde – något som är centralt i kyrkans tro och liv. Svenska kyrkan är Malmös största medlemsorganisation. Vi arbetar i Malmös alla bostadsområden men också på sjukhus, fängelse och högskola. Vi ska vara en del av det offentliga samtalet och debatten. T ROVÄ RDI G T N R 4 2014

T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

Bild: Gunnar Menander

Röster att räkna med

Vem vill kyrkan samtala med och vad ska samtalen handla om? – Svenska kyrkan i Malmö har tagit initiativ till samtal mellan olika trossamfund och andra aktörer i Malmös civilsamhälle, bland annat för att lyfta frågan om religionens offentliga roll i vår stad. Det är viktigt att det samtalet får fortsätta och utvecklas framöver.

– Det viktigaste för oss som kyrka är att vara närvarande och lyfta kyrkans perspektiv av tro, hopp och tillit. Som församlingsherde ansvarar jag för ett stort område, som sträcker sig mellan våra kyrkor: S:t Pauli, S:t Johan-

– VI ARBETAR I ALLA MALMÖS BOSTADSOMRÅDEN

Du arbetar i en del av Malmö där det händer mycket just nu. Mycket är bra, men där finns också en hel del problem. Vilken roll har kyrkan just där du och din församling verkar?

nes, S:ta Maria och S:t Matteus. Här lever och rör sig många människor varje dag och här händer både det som är väldigt gott och det som känns destruktivt. Allt finns här, sida vid sida. Det är en verklighet som vi alla har att möta och arbeta med på olika sätt. 

Namn: Katarina Egfors-Härnring Ålder: 51 Bakgrund: Arbetat som universitetspräst under många år, kyrkoherde i Möllevången-Sofielunds församling 2011-2013, gruppanalytiker och handledare i enskild själavård. Har varit präst i 25 år. Aktuell: Församlingsherde i S:t Johannes församling.

Bild: Gunnar Menander

TROVÄRDIGT TEMA SAMTAL

Högskolan: Malmö högskola ska vara en inkluderande röst. Som avdramatiserar akademin och gör kunskap tillgänglig för alla. Det menar Evelina Lindén, kommunikatör och redaktör på Malmö högskola.

velina Lindén är uppväxt i Småland, i skogarna utanför Värnamo. Hon blev skåning i början av 90-talet när hon flyttade till Lund för att plugga på universitetet. Det var en tid då man ännu pratade om industristaden Malmö och om lärosätet Lund. – Malmö var en plats där man ganska enkelt kunde få tag på en billig lägenhet om man inte hittade någonstans att bo i Lund, säger Evelina Lindén. Några år senare ändrades det där för Evelinas del. Kanske fann hon sig aldrig riktigt till rätta i det akademiska Lund ”med sina frackmiddagar och medaljer”, för när hon i mitten av 90-talet var klar med sina studier frågade hon sig själv: – Vad tusan gör jag i Lund när Malmö ligger så nära? Sagt och gjort. Evelina Lindén flyttade till Malmö, om än bara för några år. Därefter blev det Stockholm under en period – för att jobbet krävde det. Numera är hon tillbaka i Malmö, som kommunikatör och redaktör på Malmö högskola och som producent av Skiften, högskolans populära föreläsningsserie som tar upp aktuella fenomen och frågor som rör förändringar i tiden.

MALMÖITISK DRÖM – Det första ord som kommer för mig när jag tänker på Malmö idag är kraft. Det finns så mycket

kraft i här. Jag tänker till exempel på solidaritetstanken och arbetet för alla människors lika värde, att alla ska ha samma chans oavsett bakgrund. Evelina Lindén kallar det för ”den malmöitiska drömmen”, och drar paralleller till ”the american dream”. Det är ganska påtagligt

med de stora utbildningarna; socionom-, sjuksköterske- och lärarutbildningen, som ju har direkt anknytning till bygget av ett bättre samhälle. Högskolans allra viktigaste uppgift är enligt Evelina Lindén att vara ett lärosäte som är öppet för omvärlden, där kunskap

– MALMÖ SKA VARA ETT FÖREDÖME FÖR ANDRA att det finns en liknande dröm i Malmö, menar hon. – Du ska kunna lyckas och du ska kunna uträtta något viktigt även om du inte är född med silversked i mun. Med andra ord ganska långt från den du ska inte tro att du är något-attityd som tidigare brukade förknippas med Malmö. Eller? – Jag tänker att det är mer accepterat att tänka stort idag. Att ha visioner. Det handlar nog inte så mycket om att lyckas för egen del, utan att åstadkomma förbättringar som kommer många till del.

ÖPPET FÖR OMVÄRLDEN När det gäller att åstadkomma positiva förändringar är Malmö högskola enligt Evelina Lindén en både viktig och aktiv aktör. – Vi har många forskare som jobbar tillsammans med staden i olika projekt, Malmökommissionen är bara ett aktuellt exempel på detta. Vi arbetar även mycket

är till för många och inte bara några få. – Malmö högskola ska ha dörren öppen även för den som inte känner sig hemma i den akademiska världen, säger hon.

KÄNNER SIG ACCEPTERADE Om tio år hoppas Evelina Lindén att Malmö ska ha kommit till rätta med de stora problem som staden brottas med idag, och nämner ungdomsarbetslöshet och integration som exempel. Hon menar att det inte finns några gränser för vad Malmö kan åstadkomma, och tycker att staden redan idag borde vara ett föredöme för andra. – Malmö är en internationell stad, med mängder av olika nationaliteter och språk. Jag tror att många känner sig mer accepterade här än ute på landsbygden där rasism är mycket vanligare. Min förhoppning är att vi kan sprida den öppna känslan till resten av Skåne. 

Namn: Evelina Lindén Ålder: 42 Bakgrund: Kommer från Värnamo. Flyttade till Lund i början av 90-talet för att plugga, men upptäckte snart att Malmö är staden framför andra. Aktuell: Håller i skrivande stund på att planera Malmö högskolas 141:a skiftesföreläsning ihop med radiojournalisten och moderatorn Lars Mogensen.

T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

TROVÄRDIGT TEMA SAMTAL Anna Storåkers tror att supporterskapet tillför en extra dimension i många människors liv.

Anna Storåkers gick på sin första MFF-match för 15 år sedan och blev fullständigt knockad. Numera sitter hon i MFF Supports styrelse och jobbar hårt för att göra matcherna till en mäktig upplevelse även för andra.

ed sina 3 000 hängivna medlemmar är MFF Support inte bara en av Malmös starkaste röster. Det är också en av de mest representativa. Malmös ljusblå supporterförening samlar människor i olika åldrar och med olika etnisk och social bakgrund. – Det är väl egentligen bara den könsmässiga spridningen som inte är så representativ, konstaterar Anna Storåkers. Trovärdigt träffar henne på ett kafé i centrala Malmö. Det är bara dagar sedan Malmö FF säkrade sitt andra raka allsvenska guld. Stort i sig, så klart. Men frågan är om inte framgångarna i Champions League, med 2-0-segern mot grekiska Olympiakos hemma på Stadion som den (hittills) största fjädern

i hatten, smäller högre. Anna Storåkers är optimistisk inför fortsättningen av turneringen. – Vi kryssar borta och vinner hemma i de resterande matcherna.

HEMMA BÄST Supporternas betydelse för laget går enligt Anna Storåkers inte att överskatta. Hon kallar det för en ”enorm kraft”, och har svårt att se hur spelarna skulle klara sig utan det massiva stödet från ståplatsläktaren.

i vägen är jobbet, berättar hon. Inte ens i det här läget, när seriesegern redan är säkrad, skulle hon överväga att stå över den långa bussresan till bortamatchen mot Åtvidaberg. För att få ihop det krävs en del pusslande. Vid sidan om engagemanget i MFF Support arbetar Anna Storåkers som konsertbokare på Malmös nya konsert- och kongresscentrum, Malmö Live. Dessutom spelar hon fotboll i FC Rosengård, med träningar fyra dagar i veckan. Dagen innan vi ses i Malmö har hon varit i Stockholm för ett möte med Statens Kulturråd, där hon sitter med i referensgruppen för fria musikgrupper.

– GEMENSKAP OCH GODA VÄRDERINGAR Och om det blev helt tyst? – De skulle kanske kunna bita ihop och vinna en match men inte mer. Anna Storåkers går på alla matcher hon kan. Det enda som skulle kunna lägga hinder

ALLA FÅR KOMMA TILL TALS Fotbollen i all ära. MFF Support handlar om så mycket mer. Anna Storåkers beskriver supporterföreningen som en mötesplats där alla får komma till tals – oavsett social, etnisk och ekonomisk bakgrund. Mångfalden ser hon som en resurs. – Ingen organisation mår bra av att alla ser likadana ut eller har samma referensramar. Det gäller allt i livet. I MFF Support innebär det att vi lyssnar på och lär oss av varandra. Vår ambition är att även de som inte hörs så mycket ska få komma till tals. Vi

T ROVÄ RDI G T N R 4 2014

Bild: Göran Engström

MFF Support:

arrangerar läktarmöten och försöker läsa av på sociala medier vad folk pratar om. Vad blir våra medlemmar glada av och vad tycker de är jobbigt? Anna Storåkers tar själv upp exemplet med spelaren som för något år sedan dömdes villkorligt för sexuellt utnyttjande av barn. – Det var många av våra medlemmar som tog illa vid sig. De tyckte inte att MFF tog tillräckligt starkt avstånd och ville inte förknippas med det som hänt. – Vi har ju också många unga tjejer som går på matcherna, för oss var det viktigt att visa och förklara för dem att det här är fel.

EN TRYGG PLATS De senaste åren har MFF Support jobbat målmedvetet för att få bort rasismen från läktaren. När Anna Storåkers började gå på MFF:s matcher för 15 år sedan var det fortfarande vanligt. Idag är de tendenserna helt borta. – Jag kan lova dig att om någon på vår läktare skulle uttrycka något rasistiskt så skulle den personen vara ute från stadion inom en minut. Enligt Anna Storåkers är stadions ståplatsläktare en ”extremt trygg plats”. Föräldrar behöver alltså inte känna sig oroliga för att släppa iväg sina unga på match. Tvärtom. Ståplatsläktaren har blivit en plats som präglas av tolerans och goda värderingar. – Vi samlar många människor som inte har någon annan tillhörighet, unga killar och tjejer som kanske inte har så mycket annat att göra, och får dem att engagera sig i supporterskapet. Det är en enorm gemenskap som inte kan jämföras med något annat och som jag tror tillför en extra dimension i många människors liv. 

T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

Namn: Anna Storåkers Ålder: 35 Bakgrund: Uppväxt utanför Stockholm. Malmöbo sedan 15 år tillbaka. Aktuell: Mångsysslare med ett brinnande intresse för musik och fotboll. Tror på kraften i ett mångkulturellt samhälle och på finalspel för ”di blåe” i Champions League.

 13

TROVÄRDIGT TEMA SAMTAL

Sydsvenskan:

I över ett och ett halvt sekel har Sydsvenskan varit en stark röst i Malmö. Sedan i somras är Pia Rehnquist ny chefredaktör. Hon började som lokalreporter i början av 2000-talet. När tidningen nu måste spara läggs en större andel av resurserna på den lokala bevakningen.– Sydsvenskan måste vara torget där Malmöborna möts, säger hon.

På vilket sätt kan Sydsvenskan vara med och skapa ett bättre Malmö? – Det kan låta skrytsamt, men jag skulle vilja påstå att ett Malmö utan Sydsvenskan skulle vara ett mycket sämre ställe att bo på. Vi skildrar det som händer i kommunen, och vi tar alltid ställning för Malmöborna i våra granskningar av politiker och andra makthavare. Vi måste värna vår roll som oberoende - det är vår livsnerv - men jag tror också att vi kan göra mer för att Malmö ska bli ett ännu bättre ställe att bo på. Ett exempel som vi ofta pratar om är skolan. I detta nu driver vi kampanjer både för att öka läsandet och för att lyfta skolan.

Vilken är din viktigaste uppgift som chefredaktör i detta? – Det är jag som leder det redaktionella arbetet, så min makt är självklart stor. Men Sydsvenskan har massor av engagerade och begåvade medarbetare, och en av mina viktigaste uppgifter är att skapa möjligheter för dem att driva sina egna idéer och projekt. På ett personligt plan är jag väldigt öppen för att ta större plats i det offentliga Malmö. Det är en tydlig ambition för 2015. Hur påverkar den tuffa ekonomiska situationen – som bland annat lett till stora nedskärningar på redaktionen – Sydsvenskans möjligheter att vara en viktig röst i Malmö även i framtiden? – Jag tycker det är viktigt att påpeka en sak här: det är inte journalistiken som är hotad. Vi har aldrig nått så många med de granskningar och berättelser vi gör. Det som händer är att folks medievanor förändras blixtsnabbt, hela samhället befinner sig i en digital revolution och vår bransch påverkas av detta. Det vore förmätet att påstå att det finns fördelar med att vi blir färre. Men faktum är att en hård yttre press leder till att vi tvingas fatta modiga och tydliga beslut. Ett sådant beslut är en mycket fokuserad satsning på det lokala och det regionala. 

Namn: Pia Rehnquist Ålder: 42 Bakgrund: Mastersexamen i statsvetenskap från Lund. Anställd på Sydsvenskan sedan 2000. Aktuell: Nybliven chefredaktör för Sydsvenskan.

kan vens Syds

Vilken röst vill du att Sydsvenskan ska vara i Malmö? – Sydsvenskan har funnits i nästan 170 år, och följt många Malmöbor sedan barnsben. Tack vare en stark nättidning är vi idag mer lästa än någonsin. Vi ska göra det vi alltid gjort, nämligen att vara Malmöbornas förlängda arm i skildringen och granskningen

av den stad de bor i. Vi satsar allt större andel av våra resurser på det lokala och det regionala. – Min bestämda uppfattning är att vi måste fortsätta vara torget där Malmöborna möts och olika åsikter stöts mot varandra. Det görs numera på många olika sätt. Vi arrangerar debatter både inför publik och digitalt. Vi har en relativt ny satsning på debattinlägg från våra läsare, ”Åsikter”, som är mycket framgångsrik. Jag tror att vi tydligare än tidigare måste ta ställning för Malmö och Malmöborna i den mån det inte inverkar på vår journalistiska roll.

Bild :

Vilken är din bild av Malmö idag? – Malmö har många unga drivna invånare, ett sjudande näringsliv, massor av eldsjälar och staden har i sig själv en drivkraft och en framåtanda som jag tror att många avundas. Samtidigt finns det många problem och utmaningar. Som före detta lokalreporter i just Malmö är jag övertygad om att de extra resurser som ska satsas måste läggas på barnen, i skolan och på andra områden. – Jag blev faktiskt rätt irriterad när jakten på seriemördaren Mangs pågick och staten utlovade obegränsade resurser för att få tag på honom. Det var samma sak med satsningen på att bekämpa den organiserade brottsligheten, jag förstår att den behövs och ser att den gör skillnad, men om man satsat samma pengar på de inblandade individerna när de gick i skolan skulle läget varit ett helt annat.

 T ROVÄ RDI G T N R 4 2014

T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

TROVÄRDIGT TEMA SAMTAL

Bild: Göran Engström

– Jag blir rörd när jag tänker på att den här fantastiska byggnaden, med sin stora salong och gigantiska scen, invigdes 1944, mitt under brinnande världskrig. Tänk att man vågade satsa så stort då. Jag blir glad varje gång jag kommer hit, säger Elisabeth Boström.

Namn: Elisabeth Boström Ålder: 55 Bakgrund: Utbildade sig till konsertpianist i Tyskland mellan 1978-1986. Har arbetat som pianolärare, kyrkomusiker och frilansat som pianosolist och ackompanjatör. Repetitör på Värmlandsoperan fram till 2010. Aktuell: Kormästare och vokalchef på Malmö Opera sedan fyra år tillbaka. Brinner för berättandet.

et är höst i Malmö. En sån där dag då regnet varierar i styrka men aldrig upphör helt. På torget utanför Malmö Opera kämpar några modiga själar för att hålla koll på sina paraplyer. Elisabeth Boström hänger av sig sin röda regnkappa. Hon har just låtit sig fotograferas framför Nils Sjögrens bronsstaty Tragos. Nu väntar en välförtjänt lunch i värmen på Teatergrillen. Ruskvädret till trots konstaterar hon: – Malmö är fantastiskt! Född i Helsingborg, uppväxt i Borstahusen utanför Landskrona och med ett CV som bland annat innehåller privatlektioner för musikprofessor Hans Pålsson i Lund, studier vid musikhögskolan i tyska Hannover och Operahögskolan i Stockholm. Musiklärare på Sundstagymnastiets musiklinje. Kyrkomusiker i Nors församling och några år senare flytt till Värmland och jobb som kormästare och repetitör på Värmlandsoperan. Dessutom har Elisabeth Boström hunnit turnera jorden runt både som solist och ackompanjatör åt bland annat Håkan Hagegård. Med andra ord: när Elisabeth Boström konstaterar att vi bor i en fantastisk stad så har hon en del att jämföra med. Sedan fyra år tillbaka är hon Malmö Operas kormästare och vokalchef. Yrken som de flesta av oss inte kommer i kontakt med dagligen. Elisabeth Boström sammanfattar: – Som kormästare är jag ansva-

T ROVÄ RDI G T N R 4 2014

Operan: ”Om Operan tystnade?” Elisabeth Boström, kormästare och vokalchef på Malmö Opera, tittar upp från sin lunchtallrik. ”Det är ju en dystopi. Men om det var så hemskt … i så fall skulle inte bara kulturlivet utan hela Malmö bli plattare”. rig för Operans 36 heltidsanställda körsångare. Min uppgift är att ge dem rätt förutsättningar så att de kan prestera på allra högsta nivå, både vokalt och sceniskt, när det är dags för föreställning.

SÅNGARE I SJÄLEN Jobbet som vokalchef innebär att Elisabeth Boström även har personalansvar för sina sångare. Hon är länken mellan kören och teaterchefen, och ska se till att medarbetarna trivs på jobbet, att de känner sig uppskattade och håller sig friska. Det låter som ett hektiskt jobb? – A och O är att ha en god framförhållning. För att skapa det som publiken upplever som kreativt krävs minutiös planering. Elisabeth Boström är i grunden pianist. Hon ger fortfarande en del solokonserter, och i mån av tid händer det att hon ackompanjerar andra solister. Men, konstaterar hon, det som framför allt fascinerar henne med musik är berättelsen, och berättelsen

T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

ligger oftast i orden. – Egentligen är jag nog lite för social för att vara pianist på heltid. Jag är sångare i själen, därför kändes steget inte så långt när jag började arbeta med operakören. När Elisabeth Boström i slutet av 70-talet lämnade Sverige för att studera musik i Tyskland var Malmö fortfarande en arbetarstad. När hon återvände drygt 20 år senare hade stan genomgått en förvandling. Tunga industrier och slitna arbetarbostäder hade ersatts av en högskola och moderna bostadskvarter med miljöprofil och utsikt över Sundet. I kvarteret där hon bor ligger gallerier, små konstnärsateljer och antikvariat vägg i vägg.

INSPIRERAR ANDRA Vilken roll spelar då Operan för Malmö och Malmöborna? Enligt Elisabeth Boström är den viktig på väldigt många olika plan, bland annat som mötesplats för folk i olika åldrar och från olika delar av stan, som turistmagnet och som inspiratör

åt de fria grupper som arbetar med kultur i Malmö, men också som samhällsbyggare. – Musik som väsen, med eller utan ord, är kommunikation. En kommunikation som överbryggar barriärer och som alltid når fram, konstaterar Elisabeth Boström. Hon håller med om att det kan finnas en föreställning hos människor att opera skulle vara något ”fint”. Något som är svårt att ta till sig. Men den myten hjälper Elisabeth Boström mer än gärna till att ta död på. – Bara att komma in i byggnaden kan säkert kännas som ett stort steg för många. Därför har vi öppnat upp och gjort ingången mer välkomnande. Vi jobbar även hårt på att nå ut till nya grupper, bland annat genom olika regionala arrangemang. Och så försöker vi, i mån av plats, att ha 100-kronors biljetter till alla föreställningarna. – Opera är inte svårt. Det är bara att komma hit, luta sig tillbaka och låta berättelsen beröra, avslutar Elisabeth Boström. 

”När de såg stjärnan, fylldes de av stor glädje. De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor och räckte fram gåvor; guld och rökelse och myrra”. Matteusevangeliet 2:10-11

JESUSBARNETS FÖDELSEDAG Du lilla vackra Jesusbarn som ligger där på strå. du borde ha en bädd av dun med fina lakan på. För att du föddes denna dag har hela världen fest, och därför borde väl just du bli firad allra mest! Men ingen julklapp alls du fått, jag kan det ej förstå. För din skull alla jordens barn ju fullt av klappar få! Jag ville duka dig ett bord med små paketer på, och alldeles i bordets mitt en tårta skulle stå. Och runt omkring en vacker krans av blommor och av blad. Du lilla vackra Jesusbarn, då bleve du väl glad? Elsa Beskow

Julkrubban – en värld full av symboler text: Martin Modeús, ur Tradition och Liv

ulkrubban är en symbolisk värld som går att tolka på många sätt. Traditionellt kan man se Josef och Maria som symboler för hem och föräldraskap. Maria står också för lydnad mot Gud, men dessutom för självständighet mot människor. Hon vågade föda Jesus trots att hon visste att människor skulle titta snett på henne. Josef kan stå för trohet och generositet också i ett sammanhang han inte förstod. Herdarna påminner oss om det hårda arbetet och fattigdom, medan de vise männen, när de kommer, är representanter för rikedom och makt. Jesus vilar på torkat gräs, en symbol för allt det som växer på jorden, och runt honom står representanter för djurriket. I bakgrunden finns änglarna, den osynliga världens budbärare. Inför Jesus står alla dessa i harmoni, en bild att låta sig utmanas av, men inte att låta sig luras av. Krubban är en bild av det paradis av gemenskap som vi längtar efter men som ännu inte är här. Många vill också ha med en traditionell svensk landsortskyrka i krubban. På så sätt håller man ihop gammalt och nytt, det som hände för länge sedan med det som händer nu.

T ROVÄ RDI G T N R 4 2014

T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

Budskapet om att Gud blivit människa och levt ett alltigenom mänskligt liv är en grundpelare i den kristna tron. Att Gud kommit till oss gör att vi kan lita på att Gud vet hur vi har det. Samma skratt som vi skrattar och samma gråt som vi gråter har också Jesus upplevt. Konflikter och frestelser är inte obekanta för Gud. Vi har en ”livserfaren” Gud. Också när kyrkans troslära verkar kantig och orden är för trubbiga för att beröra, så kan vi leta efter Gud i detta och veta att det finns kraft bakom orden, även om det inte hörs för tillfället.

GÖR DIN EGEN JULKRUBBA! Klipp ur och klistra upp julkrubban på ditt fönster eller sätt på bordet. Låt den bli en påminnelse om julens budskap. Läs hela Julevangeliet om Jesu födelse, finns även på nätet: Lukasevangeliet 2:1-20

 19

TROVÄRDIGT ÖPPEN JUL

människor. Varje år får kyrkorna besök av flera hundra personer. För att kunna servera mat, julgröt och kaffe till så många tar kyrkan hjälp av volontärer. Majoriteten är från närområdet, men det kommer även frivilliga från andra delar av Malmö och från kranskommunerna. – Volontärernas insatser är jätteviktiga. De hjälper till med praktiska saker som att duka och förbereda maten, men deras allra viktigaste uppgift är att se till att alla som kommer till kyrkan kän-

ÖPPEN JUL:

Välkommen till en jul i gemenskap

i 42 år haft öppet på julafton och juldagen. Det är verkligen en av årets höjdpunkter. De senaste åren har vi också haft samarbete med Stadionkyrkan, där vi har öppet på Annandag jul, berättar Mia Möller.

GLÄDJE OCH GENEROSITET – Det är verkligen ett tvärsnitt av hela samhället som kommer, berät-

Bild: Shutterstock

ppen Jul handlar om att fira jul i gemenskap, där mötena mellan människor är den stora glädjen. Vi bjuder på julmat men erbjuder också gudstjänster och musik för alla som vill höra julens budskap. – Ingen ska behöva vara ensam under julen. I Hyllie kyrka har vi

I år firas Öppen Jul för 43:e gången i Hyllie kyrka. Alla är varmt välkomna!

tar Mia Möller vidare. Välbärgade människor som kanske känner sig ensamma, mindre välbärgade människor som inte har råd att köpa julmat eller inte hunnit fixa julfint inför julen hemma men ändå vill känna julstämning. Studenter och människor från utlandet som kanske inte kan eller hinner åka hem och träffa släkten. Sedan är det många människor som har familj och barn men som de, på grund av skilsmässor eller andra omständigheter, inte träffar under juldagarna. – Det som jag tycker är särskilt härligt är att se den generositet och glädje som finns i mötena mellan människor som oftast aldrig har träffats tidigare. Just dessa dagar tycker jag att människorna som kommer hit är extra glada, öppna och positiva mot varandra och pratar över alla vanliga samhällsgränser. Samtalen flödar och mycket erfarenheter delas. Öppen Jul har blivit en populär och kär tradition för många

T ROVÄ RDI G T N R 4 2014

Det öppna samtalet är den gemensamma punkten i ”Öppen Jul” berättar diakon Charlotte Lundh.

För alla som lever i utanförskap är det öppna julfirandet i kyrkan ett unikt tillfälle att få uppleva gemenskap med andra, konstaterar diakon Mia Möller.

ner sig välkomna och får kontakt med andra besökare, berättar Charlotte Lundh.

STORT STÖD Charlotte Lundh upplever att det finns ett stort stöd och engagemang i samhället för det kyrkan uträttar i samband med Öppen Jul. – Det är vanligt att folk eller organisationer ringer och vill skänka kläder och julklappar. Här i Hyllie kyrka får de yngre barnen klappar som är skänkta och Malmö stad bidrar ekonomiskt till julmaten. Allt engagemang känns väldigt innerligt och det gör det lättare för oss som jobbar med detta, avslutar Charlotte. 

T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

Program för Öppen Jul i Hyllie kyrka (Gamlegård)

24 25 26

24 DECEMBER - JULAFTON 13.00 Gudstjänst vid krubban, Barn- och juniorkören medverkar. 13.30–16.00 Julmat och kaffe serveras 17.00 Julbön med solist 23.30 Julnattsmässa, S:t Mikaels kyrkokör medverkar 25 DECEMBER – JULDAGEN 13.00 Julgudstjänst, Hyllie Gospelkör medverkar 13.30–16.00 Julmat och kaffe serveras 26 DECEMBER – ANNANDAG JUL (obs lokal: Stadionkyrkan, Stensjögatan 1) 11.00 Gudstjänst i samarbete med Stadionkyrkan. Malmö brassband medverkar 12.30–16.00 Julmat och kaffe serveras

TEXT OCH TOLKNING FYRA SÖNDAGAR Bild: Shutterstock

7 DEC, ANDRA SÖNDAGEN I ADVENT

Inga tomma löften

Ofta söker vi efter personer som vi kan lita på. Människor som håller vad de lovar och som är det som de säger sig vara. Brända av våra erfarenheter kan vi fråga oss: vem är då denne Jesus? Är han värd mitt hjärtas samtal? Himmel och jord ska förgå, men aldrig mina ord, säger Jesus. Det kan betyda mycket men framförallt: Inga dubbla budskap, inga kanske, inget spel för gallerierna, inga tomma löften hos honom. Under ytan i vår tid ligger vår trovärdighetsfråga om Jesus. Den fråga vars svar kan avgöra om vi går över tröskeln in till trons rum och tillit. Men hans glädjande besked till oss är att vad vi söker och saknar är nära. Han är sann och han visar det med att ge upp sitt liv. Guds rike är nära. 

14 DECEMBER, TREDJE SÖNDAGEN I ADVENT

Var och en spelar roll

När vi samtalar berättar vi ofta för varandra om vad vi hört och sett, känt och upplevt. Det hjälper oss att reda ut våra tankar. Vi ”blir till” då, för oss själva och för andra. Jesus uppmanar sina lärjungar att berätta om vad de hört och sett för att Guds rike ska upplevas och bli till för många fler. Berätta om glädjebudet för de fattiga, säger han, att döva hör och blinda ser! Maktstrukturer, rikedom och privilegier behöver kritiseras även idag. Visionen om ett rättfärdigt samhälle behöver bli till, om och om igen. Fortfarande finns det både dövhet och blindhet inför orättvisor och diskriminering. Vi behövs för att bana väg för omsorg, rättvisa och tolerans. Var och en av oss spelar roll. I mötet med Gud väcks vår inre människa till liv som vill det bästa också för någon annan. 

TEXT: HELENA MYRSTENER, PRÄST I LIMHAMNS KYRKA

TIDER I ADVENT

Advent är ljus. Väntan och förberedelser. Kanske bär adventstiden också på en fråga, finns det någon därute som hör mig i den svarta decembernatten? Någon som har med ljusen och förberedelserna att göra? Följ med på en kort vandring genom adventssöndagarna. Det är dagar som med sina tillhörande bibeltexter berättar om oss men också om Gud. Där Gud är vårt du, vår medvandrare, i ett pågående samtal om livet. 30 NOVEMBER, FÖRSTA SÖNDAGEN I ADVENT

Han var en av oss På första advent läser vi om Jesus som rider in Jerusalem på en åsna, de fattigas lastdjur. Jesus hade ingen tanke på att komma på några höga hästar. Han ville möta människor i ögonhöjd. Möta blicken hos de som ännu fanns runt omkring honom. I den blicken lever vi än våra liv, sedda och bejakade. Den blicken vill samtalet om vem du och jag är. Hur livet har farit fram med oss. Var vi befinner oss just nu. I den blicken sker Guds samtal med oss, hjärtats samtal.  24

21 DECEMBER, FJÄRDE SÖNDAGEN I ADVENT

Låt livet växa

NOV

Bibelns Maria tar plats. Hon är ung men övertygad om sitt eget värde och talar till makten som en myndig människa. I vår tid får Malala Yousafzai Nobels fredspris. Hon är sjutton år och har redan fått fundamentalistiska krafter att darra i sitt hemland. I Hong Kong har den 17-årige studentledaren Joshua Wong på ett stillsamt men beslutsamt sätt fått Peking att skälva. Julen står för dörren och Gud behöver ett hem. Barnet växer i Maria. Joshua och Malala följer sin inre röst och livet växer genom dem. Så hittar Gud hem i vår tid. 

Dagens rubrik Guds rike är nära Gammaltestamentlig läsning Mika 4:1-4 Episteltext Romarbrevet 15:4-7 Evangelium Lukas 21:25-36 T ROVÄ RDI G T N R 4 2014

T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

DEC Dagens rubrik Bana väg för Herren Gammaltestamentlig läsning Jesaja 29:17-21 Episteltext Första Korinthierbrevet 4:1-5 Evangelium Matteus 11:2-11

14 DEC

Dagens rubrik Bana väg för Herren Gammaltestamentlig läsning Jesaja 29:17-21 Episteltext Första Korinthierbrevet 4:1-5 Evangelium Matteus 11:2-11

21 DEC

Dagens rubrik Herrens moder Gammaltestamentlig läsning Jesaja 40:9-11 Episteltext Romarbrevet 10:4-8 Evangelium Lukas 1:46-55

TROVÄRDIGT REPORTAGE FINNS TILL FÖR ALLA

När livet ställs på sin spets Sjukhuskyrkans präster och diakoner finns till för alla som rör sig på sjukhuset. De möter människor i kris. Trots allvaret finns det ofta plats för både humor och skratt i samtalet.

Sjukhuskyrkan tillhör S:t Johannes församling och består utöver Birgitta Westerlund Strelert och Nichlas Vinsander av ytterligare två präster från Svenska kyrkan, Corinna Friedl och Jan Arlebrink. Dessutom ingår en pastor från Equmeniakyrkan, en ortodox präst samt en muslimsk koordinator. – Det finns ett mångkulturellt perspektiv som speglar både Malmö som stad och sjukhuset, påpekar Nichlas Vinsander. Sjukhuskyrkan finns till för både patienter och deras anhöriga. Även personalen på avdelningarna kan få hjälp och stöd. Birgitta Westerlund Strelert och Nichlas Vinsander besöker regelbundet de olika avdelningarna för att få kontakt med nya patienter. Utöver enskilda samtal erbjuder de samtalsgrupper för människor i kris. Birgitta Westerlund Strelert berättar att hon tidigare bland annat haft sorgegrupper för föräldrar som förlorat ett barn samt unga änkor och änklingar. De som har det allra tuffast är föräldrar som mist ett barn, konstaterar hon. – Det är alltid en enorm tragedi. Det är ju fel ordning.

JULEN KAN VARA EN TUFF TID FÖR DEN SOM DRABBAS AV SJUKDOM

TEXT/BILD: GÖRAN ENGSTRÖM NÄR EN PERSON blir svårt sjuk eller

Birgitta Westerlund Strelert, präst i sjukhuskyrkan

Nichlas Vinsander, diakon.

en nära anhörig dör ställs livet på ända. Då upplever många ett stort behov av att få prata av sig. – Det är som om det fanns ett uppdämt behov, konstaterar Nichlas Vinsander, diakon och Birgitta Westerlund Strelert, präst i sjukhuskyrkan i Malmö. De har sina arbetsrum i en lång korridor på första våningen i före detta Flensburgska barnsjukhuset – för många Malmöbor kanske mer känt som gamla barnkliniken eller kort och gott ”Flens”. Rummet är inbjudande och rymligt. Ett skrivbord, en soffgrupp och två fåtöljer där Birgitta Westerlund Strelert brukar ha enskilda samtal. Ett träkors står

lutat mot väggen. På det låga bordet mellan fåtöljerna brinner ett ljus. Birgitta Westerlund Strelert utvecklar: – Det är som att öppna Pandoras ask. Plötsligt börjar de berätta om saker som de aldrig pratat med någon annan om förut. Jag tror det beror på att vi möter dem i en känslig situation. De kanske är nyopererade, väntar på ett provsvar eller precis har fått ett jobbigt besked från sin läkare. – Vi ställer inte diagnos och kommer inte med några jobbiga besked. Vi finns här för att lyssna och vara ett stöd. Och vi har tid att stanna kvar en stund för att prata eller kanske bara hålla handen, säger Nichlas Vinsander. T ROVÄ RDI G T N R 4 2014

humor även om han eller hon är döende, säger Birgitta Westerlund Strelert. Nichlas Vinsander tillbringar en halvdag i veckan på rättspsykiatrin i Kirseberg. Där är patienterna inlåsta, något som skapar ett ännu större behov av att få samtala. – Att någon utifrån kommer dit och lyssnar på dem betyder jättemycket för de intagna. Julen kan vara en tuff tid för den som drabbas av sjukdom. Det är en av våra mest sociala högtider och för många är den förknippad med traditioner och goda minnen. Jobbigast är det för personer som mist ett barn eller en livskamrat. – Första julen är alltid tuffast, men för många stannar de jobbiga minnena kvar betydligt längre än så. Man är van vid att ha det på ett visst

SAMTALET går som en röd tråd i allt Birgitta Westerlund Strelert och Nichlas Vinsander gör. När patienterna eller deras anhöriga ser de vita kragarna öppnar de sig ofta direkt. Samtalen kan handla om allt från djupa existentiella frågor till Malmö FF:s framgångar i Allsvenskan, berättar Nichlas Vinsander. Inte ens på hospice, där patienter som befinner sig i livets slutskede vårdas, är skrattet långt borta. – En person förlorar ju inte sin

sätt, och så plötsligt är man ensam. Hur en person hanterar omställningen hänger ofta ihop med den sociala situation han eller hon befinner sig i. En person med ett stort nätverk av vänner och bekanta klarar sig i regel bättre än de som är ensamma, säger Birgitta Westerlund Strelert.

ALLA ÄR INTE LYCKLIGA En annan vanlig orsak till att inte minst unga människor mår dåligt är att de jämför sig med andra.

– Man tror att alla andra är så lyckliga. Att alla andras jular är så fantastiska och att det bara är jag som är ensam. Men så är det ju inte. Under julen sjunker tempot på sjukhuset. De planerade operationerna är få, de patienter som kan åker hem och även personalen vill vara ledig. Men, påpekar Nichlas Vinsander, vi ska inte glömma bort att det finns väldigt många ensamma människor i Malmö. – För dem innebär en jul på sjukhuset att de har människor omkring sig. Både Nichlas Vinsander och Birgitta Westerlund Strelert trivs med att arbeta i sjukhuskyrkan. Det är tydligt att vi behövs här, konstaterar de. Men hur är det att dag ut och dag in möta så mycket sorg? Går det att känna sig nöjd och glad efter en arbetsdag? Birgitta Westerlund Strelert: – Jag tycker det. Fast det är en annan sorts glädje, mer som en djup tillfredställelse. 

FAKTA SJUKHUSKYRKAN

Sjukhuskyrkan tillhör S:t Johannes församling. På sjukhuset finns två ”stilla rum” dit patienter, anhöriga och personal kan gå om de vill ha en stunds avskildhet. Utöver enskilda samtal och olika kris- och sorgegrupper genomför sjukhuskyrkans personal begravningar, vigslar och i enstaka fall även dop. Varje onsdag klockan 13.00 hålls en enkel mässa på sjukhuset.

T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

TROVÄRDIGT MILJÖ

NÄRPRODUCERAD MAT TILL 100%

Vägen till ett godare liv TEXT: KARIN ROSVALL BILD: GUNNAR MENANDER

Johannas kök i Kirsebergskyrkan är Svenska kyrkan i Malmös egen festvåning, konferens- och cateringrestaurang. Fokus ligger på närproducerad, säsongsanpassad och ekologisk mat baserad på bra råvaror. Stor vikt läggs vid helhetsupplevelsen och mötet mellan människor. Johannas kök är Svenska kyrkan i Malmös eget kök. Ett restaurangkök som visar den etiska och gröna vägen till ett godare liv. Johannas goda smördegssnurror med dadlar och ädelost hittar du på: www.johannaskok.se

Johannas kök startades 2008 som en del av Kirsebergskyrkan, Malmös första Fair Trade och miljödiplomerade kyrka. Kökschefen Johanna Sigréus och Katrine Boberg, kock och hovmästare, är anställda av Svenska kyrkan. – Att få driva ett ekologiskt kök har länge varit en dröm, berättar Johanna Sigréus. Min tanke är att det borde gå att laga ekologisk god mat till vardags, både hemma och på jobbet, det ska inte bara vara något som man gör ibland. Johanna är utbildad på restauranghögskolan i Grythyttan. På utbildningen var det inte bara matkunskapen som stod i fokus. Det var även mötet, stämningen och miljön – helt enkelt helheten kring ett bra arrangemang. Johanna har tidigare jobbat på bland annat Lagmarks gastronomi i Helsingborg och Trollenäs slott. Men det var under praktiktiden på restaurang Salt och Brygga i Malmö som de ekologiska idéerna fick fäste på riktigt, berättar hon.

KOPPLINGAR TILL KYRKAN När Kirsebergskyrkan annonserade efter en kock med ekologisk helhetsbild tvekade hon inte att söka. – Jag har alltid haft en stark koppling till Svenska kyrkan då min morfar var domprost i Härnösands stift. Att få utveckla mina idéer om god ekologisk mat inom kyrkan, och samtidigt få möjlighet att utbilda andra kockar och husmödrar, är verkligen jätteroligt, säger Johanna Sigréus. I Johannas kök blandas klassiska skånska smaker med italienska influenser. Det italienska köket har väldigt rena smaker och baserar sig på bra råvaror, förklarar Johanna. – Att äta och leva ekologiskt är helt i linje med det vi pratar om i kyrkan, nämligen att vi ska värna om varandra och om Guds natur. En enkel sak man kan göra om

T ROVÄ RDI G T N R 4 2014

T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

man vill börja leva mer miljövänligt är att köpa ekologisk mat. Katrine Boberg jobbar som kock och hovmästare. Hon är även utbildad kostekonom och har gedigen kunskap om specialkoster och hälsa. Enligt Katrine finns det inga genvägar till hälsosam och god mat. Den måste bygga på bra råvaror. Därför köper köket alltid svenskt kött, kyckling och vilt, berättar hon. – Det är roligt att jobba just i Kirsebergskyrkan eftersom alla i personalen och hela huset eftersträvar att leva så klimatsmart som möjligt. Till exempel har vi solpaneler och en biodling på taket, samt en egen köksträdgård där vi odlar kryddor, rotfrukter och skärbönor. – Vi odlar även blommor som vi smyckar kyrkan och våra konferenslokaler med. Det är stor skillnad mellan att ställa vackra egenodlade säsongsblommor på altarbordet och att köpa hårt besprutade rosor som flygs hit från Kenya. Under vinterhalvåret när det inte finns några blommor och växter att plocka in, köps det endast in rättvisemärkta blommor att smycka med.

MÄTT PÅ VEGETARISKT J ohannas kök är numera välkänt i Malmö, och det finns alltid mycket att göra. – Vi tar hand om mat och fika till möten och grupper, både här i Kirsebergskyrkan och i samband med konferenser inom Svenska kyrkan i Malmö. Vi har även en hel del uppdrag till närliggande församlingar, berättar Katrine. Till största delen är man dock en festvåning för dopkalas, disputationsmiddagar, bröllop och stora festarrangemang. Man anlitas även för minnesstunder. Dessutom jobbar man med catering och olika slags utbildningar, både internt och externt.

ALKOHOLFRITT MOUSSERANDE VITT VIN SMAKSATT MED KRYDDIG ÄPPELSYRUP: 2 dl koncentrerad äppeljuice, gärna ekologisk 2 dl vatten 1 bit ingefära, ca 3 cm 1 kanelstång 1 krm kardemummakärnor 1 stjärnanis 15 nejlikor Alkoholfritt mousserande vitt vin Småkoka juice, vatten och kryddor ca 10 min och låt sedan dra i några timmar. Sila och häll på flaska, förvara i kyl. Vid servering häll ca 2 cl i ett högt champagneglas och toppa upp med välkylt alkoholfritt mousserande vitt vin när gästerna anländer. Köket serverar mycket vegetarisk mat, eftersom det enligt Katrin tär mindre på miljön. Ibland möts de dock av viss skepsis, berättar hon. En vanlig föreställning är att man inte blir mätt och att variationen på vegetarisk mat inte är så stor. Vi vill visa att det är precis tvärtom. – Vi hade ett studiebesök för inte så länge sen där en äldre man var väldigt tveksam till den vegetariska lunchen. Efter att ha smakat på maten sa han förvånat: ”Det här var ju gott. Gott på riktigt”. Då blir man glad och känner att man har lyckats, avslutar Johanna. 

lättsmält

AV KARIN ROSVALL

CHRISTIAN SCHULTZE, ORGANIST OCH KÖRLEDARE I S:T JOHANNES KYRKA Hur rustar ni för julruschen i år? Vi är både förberedda och uppsjungna! Advent och jul är den period då vi har flest besökare i kyrkan och där musiken spelar en viktig roll för att berätta om julens budskap. Vi övar de första jultonerna redan i slutet av september och vet hur betydelsefull musiken är för julfirandet. Jag har själv tjänstgjort på julottan i 30 år i sträck och får fortfarande gåshud av till exempel ”Stilla natt” och ”Sibelius julvisa”! Har S:t Johannes kyrka extra många konserter under december? Förra året hade vi över 130 konserter med ca 25 000 besökare. Lite extra krut lägger vi förstås i december då vi har drygt 25 konserter i alla olika genrer. Dessutom har vi ju gudstjänster, krubbvisningar och mycket annat. I år blir det dessutom lite extra speciellt eftersom Sveriges Television direktsänder högmässan på 1:a advent kl 10.00. Vilken julkonsert skulle du rekommendera? Oj, vi har så stor bredd med så många fantastiska julkonserter så det blir svårt … Lucia, gospel, familjejulkonsert. Allt går att rekommendera men vill man ha dom riktigt traditionella julsångerna då går man på Christmas Carols den 15 december med Johanneskören. Vill man ha det lite annorlunda, då går man på Vegakören och Uno Svenningssons ”Vintersånger” den 30 november.

om prat, fjällkyrkor och bakverk. ”En kristen församling ska utmärka sig genom det den gör, inte bara det den säger. Vackra predikningar kan vara njutbara att lyssna till, men om ord inte leder till handling är något på tok. Diakoni är att leva orden”.

Bild: Jonas Lind

HALLÅ DÄR...

TROVÄRDIGT LÄTTSMÄLT

Fredrik Modéus församlingsherde i Lunds domkyrkoförsamling



Saxat från nätet… Det viktigaste är att vi är olika! För annars vet man inte vem som är vem. Klara 5 år

diakonibloggen.com

Pratkvarnar är vi allihopa... Att kvinnor pratar mer än män är en vanlig föreställning. Det räcker att nämna ord som kafferep och syjunta för att få denna uppfattning bekräftad. En undersökning gjord vid University of Texas motbevisar dock myten att kvinnor skulle vara så mycket större pratkvarnar än män. Resultatet av studien publicerades i tidskriften Science, och det visade sig att kvinnor i genomsnitt använder

16 215 ord per dag medan motsvarande siffra för män är 15 669. Med andra ord en skillnad på bara drygt 3 procent och långt ifrån statistiskt signifikant. Männen hade en något större variation i antalet ord och återfanns i såväl botten som toppen av den individuella listan; med 500 respektive 47 000 ord.  

”Anledningen till att vi alla går på högvarv inför julen med den eviga, oåterhållsamma och ofta knasiga julklappsshoppingen är antagligen att vi inte riktigt vet hur vi ska uttrycka vår kärlek i ord”. ”Det är bra att vara barn ibland, och aldrig bättre än på julen då dess mäktiga grundare själv var ett barn”

alltomvetenskap.se

VI ÄR 22 000 PERSONER SOM JOBBAR I SVENSKA KYRKAN I HELA SVERIGE

”Glöm aldrig att om julen inte finns i ditt hjärta så kommer du heller inte finna den under granen”

SKA DU TILL FJÄLLEN I VINTER? VÄLKOMMEN IN TILL VÅRA FJÄLLKYRKOR! Vi gillar olika!

Flerspråkighet och mångkultur finns redan i Svenska kyrkan. Såväl samhälle som kyrka berikas av att människor med olika kulturell och språklig bakgrund möts. Det är i mötet med nya tankar och traditioner som gemenskapen och verksamheten utvecklas. Det är bra för Svenska kyrkan som kyrka, för dess enskilda medlemmar och för hela gemenskapen. Vi gillar olika!  T ROVÄ RDI G T N R 4 2014

Fjällkyrkan finns i Sälen och Tandådalen, Åre, Idre, Särna och i Funäsdalen. Under vintersäsongen har vi extra mycket aktiviteter i våra kyrkor. Kom – med skidorna på – till utomhusandakter, njut av en kvällskonsert eller varför inte delta i bullbak-för-hela-familjen-kväll! Vi har också öppet för dop, vigsel och samtal.  T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

Klimatsmart bak Nu är Svenska kyrkans tävling Klimatsmarta recept avgjord. I kategorin bakverk tog Malmö och prästen Per Håkansson hem första priset med sin rabarberpaj med jordgubbar. Syftet med tävlingen var att inspirera till reflektion kring hur vi var och en kan minska vår klimatpåverkan. Vinnande klimatsmarta recept finns på svenskakyrkan.se.

TROVÄRDIGT GÄSTKRÖNIKAN

ANNA LUNDBERG:

Bild: privat

anna.lundberg@mah.se

Anna Lundberg, jurist och docent i mänskliga rättigheter.

KONSENSUS MED KONSEKVENSER Varför ska barns rättigheter ge vika för staters rätt att bestämma vem som får befinna sig på deras territorium? Och måste det vara så? De frågorna ställer Anna Lundberg, jurist och docent i mänskliga rättigheter på Malmö Högskola.

lla barn har rättigheter. Det är självklart och ändå så oerhört svårt. Som när svenska migrationsmyndigheter utvisar barn och deras familjer till länder där man vet att det är mycket osäkert om de kommer kunna överleva och utvecklas. Ansvarsfrågan i dessa fall blir, när den uppmärksammas, oftast pajkastning. Migrationsministern skyller på Migrationsverket, som skyller på migrationsdomstolarna, som i sin tur inte uttalar sig (för de tillämpar ju bara den lag som en enhällig riksdag har slagit fast). I de beslut och domar som de avvisade familjerna förtvivlat försöker förstå återkommer några formuleringar som rör barnen: ”Barnets bästa ska genomsyra alla delar av asylprocessen”, men hur detta skett i familjernas ärenden står det ingenting om; ”Barnets bästa har beaktats”; ”Berättelser om förföljelse kan inte anses trovärdig”; ”Det

skulle inte strida mot barnets bästa att återvända”; ”Barnets bästa får inte tolkas så långtgående att det i alla fall leder till uppehållstillstånd”.

TVÅ SKILDA SYSTEM Hur går detta ihop? En stark övertygelse om att barns mänskliga rättigheter är helt fundamentala, särskilt när vi talar om sårbara och utsatta barn, och det faktum att de glöms bort eller till och med nonchaleras i asylprocessen? En jurist skulle svara att vi har en dualistisk tradition i Sverige. Det betyder att nationell rätt och internationella traktat betraktas som två skilda system. Internationella konventioner är inte tillämpliga i sig själv utan kommer in i rättstillämpningen successivt via förändringar av den svenska lagstiftningen. Skulle det då hjälpa om hela barnkonventionen – som det utlovades i regeringsförklaringen – fördes in i den svenska lagboken? Utmaningen skulle i stora delar kvarstå. För även

T ROVÄ RDI G T N R 4 2014

med en lagstiftad barnkonvention skulle det finnas utrymme för tolkning i enskilda fall. Detta ligger i rättens konstruktion. Varje enskilt fall bedöms utifrån bestämmelser som ska kunna tillämpas på många fall. Problemen med felaktiga beslut försvinner alltså inte för att vi för in mänskliga rättigheter i nationell lag. Jag tror att frågan, som vi bör diskutera, delvis handlar om en förhärskande syn på barns rättigheter som något självklart. Det är så naturligt att

T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

barns rättigheter är viktiga att vi inte behöver bry oss om att använda dem konkret. Det råder, vågar jag påstå, en outtalad konsensus om barns rättigheter som döljer de spänningar som finns inbyggda i det rättighetspaket som barnkonventionen beskriver. En illavarslande konsekvens av denna en tystnadens konspiration är att rättigheterna aldrig blir meningsfulla eller hanterbara i handläggningen av enskilda familjers ansökningar om asyl. Idén om att barns rättigheter är

viktiga blir kontraproduktiv. Om vi verkligen vill att barns rättigheter ska få betydelse på riktigt, även för barnen själva, ja då behöver en, kanske för en del obehaglig, fråga diskuteras: Varför ska barns rättigheter ge vika för staters rätt att bestämma vem som får befinna sig på deras territorium? Och måste det vara så? Svaret är inte självklart. Men så länge frågan inte ställs blir frågan omöjlig att diskutera. 

TROVÄRDIGT OMVÄRLD I januari 2005 har barriärbygget runt Västbanken pågått i över tre år. De tillfälliga betongblocken i Abu Dis har ersatts av en kompakt, åtta meter hög mur som skär rakt genom samhället.

Nyligen erkände den nya svenska regeringen Palestina som stat. Beslutet har mött kritik, både på hemmaplan och från internationellt håll. SVENSKA KYRKAN är dock positiv, eftersom man tror att ett erkännande av Palestina kan sätta ny fart på fredsprocessen och på sikt leda till att israeler och palestinier lär sig leva sida vid sida. För invånarna i Abu Dis, en förort till Jerusalem, känns tanken på dialog och samexistens avlägsen. Där har den israeliska regeringen byggt en åtta meter hög mur som delar samhället mitt itu. Syftet med muren är att hindra palestinska självmordsbombare från att ta sig in i landet. Men för de tusentals palestinier som bokstavligt talat lever i skuggan av muren har konsekvenserna varit förödande.

MUREN I ABU DIS 34

T ROVÄ RDI G T N R 4 2014

T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

TROVÄRDIGT OMVÄRLD

En palestinsk pojke försöker få en skymt av livet på andra sidan. Muren har förvandlat Abu Dis till ett fängelse. Familjer har splittrats, föräldrar och barn som tidigare bodde grannar kan inte längre besöka varandra och tusentals människor på den östra sidan av muren har förlorat sina jobb.

TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: OLA TORKELSSON OKTOBER 2003 En arm sträcks mot himlen. Handen trevar längs toppen av det höga betongblocket. Sekunden senare häver sig en ung man upp på muren. En blick över axeln för att försäkra sig om att inga israeliska militärer finns i närheten. Sedan hoppar han ljudlöst ner på marken. Två äldre kvinnor. Kanske på väg hem från marknaden. De bär långa mörka kappor och sjalar som döljer deras hår. I händerna har de tunna plastpåsar med lök. De har hittat en smal springa mellan två block och hjälps åt att krångla sig igenom. Plötsligt fastnar en av kvinnorna i härvan av rakbladsvass taggtråd som ligger utrullad på muren. När hon försöker lirka sig loss går en av påsarna sönder. Löken faller till marken och rullar ut över den dammiga asfalten. Kvinnorna tittar på varandra och skrattar åt sin klumpighet. Abu Dis ligger i utkanten av de östra, arabiska delarna av Jerusalem och har omkring 30000 invånare. Fram till 2002, när Israel bestämde att

den drygt 70 mil långa säkerhetsbarriären runt Västbanken skulle dras rakt genom det folktäta samhället, var det en pulserande stadsdel med livlig trafik och ett hektiskt affärsliv. I oktober 2003 har de första provisoriska blocken placerats ut. De är 2,5 meter höga och spärrar effektivt av huvudgatan, Ras-Alàmod Street. Här och där finns springor i muren och det går att krångla sig igenom. Springorna utnyttjas flitigt av människor på båda sidor muren, men det gäller att se upp för patrullerande israeliska poliser och militärer som inte drar sig för att skjuta tårgasgranater mot klättrarna. I skuggan av muren står en man och säljer sött arabiskt kaffe för ett par israeliska shekel. I kön till hans mobila serveringsvagn samsas israeliska militärer och palestinska klättrare.

Januari 2005. En ung palestinsk kvinna på väg att ta sig igenom ett hål i klostermuren som omgärdar Comunita Passionista. Genom att hålla grindarna öppna under vissa tider av dygnet har klostrets präster gett palestinier en fri passage. Innan kvinnan passerar försäkrar hon sig om att det inte står några israeliska poliser på andra sidan.

Oktober 2003. Luckor i den provisoriska muren gör det möjligt för människor på båda sidor att ta sig över och förbi.

JANUARI 2005 En pojke lattjar med en fotboll i skuggan av muren. Han tar sats och skjuter. De höga betongT ROVÄ RDI G T N R 4 2014

T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

En israelisk polis kontrollerar id-handlingar för de personer som tagit sig över muren i Abu Dis.

TROVÄRDIGT OMVÄRLD

ETT VIKTIGT STEG MOT FRED

Ingen bryr sig längre om vad som händer med det palestinska folket, säger Abu Mohammed. Innan muren byggdes hade han utsikt över de gamla delarna av Jerusalem från sitt tak. Nu omgärdar muren huset på tre sidor. Huset byggdes av hans pappa för över 50 år sedan, på mark som tillhört familjen i många generationer. Sedan muren byggdes kan han inte längre ta sig till de betesmarker, familjens egna, där hans får brukade hålla till, berättar han.

JULI 2014 Det har gått drygt 10 år sedan det första besöket i Abu Dis. Muren har blivit vardag för invånarna, de har tvingats anpassa sig och på båda sidor råder ett nästan kusligt lugn. Hålen i klostermuren har täppts till och grindarna är låsta. Enda möjligheten att ta sig ut för invånarna öster om muren går numera

och oftast bara för några VÄSTtimmar åt gången. BANKEN Internationella hjälpoch människorättsorganisationer fortGAZA sätter att fördöma muren. De larmar ISRAEL om en pågående humanitär katastrof på Västbanken, och från regeringar runt om i världen hörs emellanåt prostester mot Israels planer på att bygga ut bosättningarna. I Abu Dis känner sig invånarna bortglömda. Övergivna av resten av världen som inte lyckats sätta stopp för muren och de illegala bosättningarna. 

FAKTA VÄSTBANKEN Palestina består av Västbanken och Gazaremsan. Av drygt 4,1 miljoner invånare bor omkring 2,2 miljoner palestinier på Västbanken. Området ockuperades 1967 av Israel, efter det så kallade sexdagarskriget.

HÅLLBAR LÖSNING NÅS BARA MED FREDLIGA MEDEL Sommarens krig i Gaza har understrukit vikten av att konflikten snarast får en hållbar lösning. – En sådan lösning kan bara uppnås med fredliga medel. Allt folkrättsvidrigt våld och övergrepp mot civila oavsett utövare måste upphöra och förövare måste lagföras, säger Erik Lysén. Biskopen i Strängnäs stift, Hans-Erik Nordin, påpekar att regeringens erkännande av Palestina ligger i linje med det beslut som kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, fattade för två år sedan.

Julkonserter i Malmö

Han varnar samtidigt för att tiden håller på att rinna ut. – I en situation där fredsprocessen återigen kört fast, och där den israeliska regeringen planerar för fler illegala bosättningar, behöver initiativ tas för att freden ska få en chans. Risken är annars uppenbar att en radikalisering på ömse håll ökar och därmed också våldet, säger Hans-Erik Nordin (bilden). 

KOM OCH UPPLEV JULSTÄMNINGEN I KYRKAN. LÄS HELA PROGRAMMET PÅ VÅR HEMSIDA SVENSKAKYRKAN.SE/MALMO

FAKTA MUREN Muren, separationsbarriären eller säkerhetsbarriären – den drygt 700 kilometer långa konstruktionen har många namn. Enligt Israel är den ett sätt att skydda landet mot palestinska terrorister. I juli 2004 kom ett yttrande från Internationella domstolen i Haag, som slog fast att muren strider mot folkrätten, eftersom den till största delen förlagts på palestinsk mark. Den började byggas i juni 2002 på initiativ av Israels dåvarande premiärminister Ariel Sharon.

T ROVÄ RDI G T N R 4 2014

KLA JULKO SSISKA NSERT ER

ORGELKONSERT SJ U JU NG LE IN N

via de kontrollerade övergångar och militära vägspärrar som israelerna satt upp. För att lyckas med det krävs tillstånd från de israeliska myndigheterna, och det ges bara i undantagsfall

PÅ BÅDA SIDOR RÅDER DET ETT KUSLIGT LUGN sionista öppnat en väg ut ur fångenskapen för Abu Disborna. Klostret ligger längs murens sträckning, och de gamla stenmurarna som omger klosterparken har mot prästernas vilja blivit en integrerad del av den israeliska barriären. De skulle effektivt hindra människor från att passera – om det inte vore för att prästerna lät bli att låsa grindarna till entrén.

– Den svenska regeringens besked kommer i ett skede då läget på marken försämras dagligen genom utbyggandet av illegala israeliska bosättningar, säger Erik Lysén. I augusti meddelade Israel att de konfiskerar närmare 380 hektar mark i närheten av Betlehem. I slutet av september kom beskedet att israeliska myndigheter godkänt planerna på nya bosättningar i Östra Jerusalem. – Förhoppningsvis kommer ett svenskt erkännande att bana väg för erkännande även från andra EU-länder. Idag har ca 130 stater erkänt Palestina, varav några EUländer, säger Erik Lysén.

Bild: Magnus Aronsson

blocken måste vara världens starkaste försvarsmur. Han tar sats igen. Skjuter. Bollen kommer hela tiden i retur. Femton månader efter första besöket i Abu Dis har de provisoriska 2,5 meter höga blocken ersatts av en permanent drygt åtta meter hög mur. Luckorna i muren är borta och splittringen av det lilla samhället närmast total. Väster om muren har livet avstannat helt. Butikerna och kaféerna längs Ras-Alàmod Street har bommat igen, bussarna har lagt om sin rutt och mannen som för ett par israeliska shekel serverade sött arabiskt kaffe åt både israeler och palestinier är borta. Svårast är det för dem som bor på den östra sidan om muren, de tusentals palestinier som inte längre kan ta sig till jobbet, skolan eller doktorn. Ett par minuters promenad från den blockerade Ras-Alàmod har de katolska prästerna i Comunita Pas-

Erkännandet av Palestina kan på sikt leda till en hållbar tvåstatslösning där israeler och palestinier lever sida vid sida inom säkra och erkända gränser. Det säger Erik Lysén, internationell chef för Svenska kyrkan.

T ROVÄR D I GT N R 4 2 0 1 4

GOSPEL I JULETID

B KON ARNSER TER

IA UC L A FIR

STRADIVARIUSKONSERT

JULKONSERTER, GUDSTJÄNSTER KRING KRUBBAN, JULOTTA, MIDNATTSMÄSSA:

HÄNDER I DIN KYRKA

Här är ett axplock av julens gudstjänster i Svenska Kyrkan Malmö. Du hittar fler på vår hemsida. Hjärtligt välkommen!

30 7 9 13 21 24 25 26 31 1

30 NOVEMBER, SÖNDAG, FÖRSTA ADVENT S:t Johannes kyrka: 10.00 Direktsänd högmässa i SVT. Körer och brasskvintett medverkar. Kom gärna i god tid på grund av direktsändningen. 7 DECEMBER, SÖNDAG, ANDRA ADVENT Limhamn kyrka: 16.00 Limhamns brassbands julkonsert. S:t Matteus kyrka: 18.00 Konsert ”Malmökören 64”. 9 DECEMBER, TISDAG St Mikaels kyrka: 18.30 Levande julkrubba där frivilliga och anställda dramatiserar och sjunger. Glögg serveras. 13 DECEMBER, LÖRDAG Husie församlingshem: 16.00 Luciahögtid med barn- och ungdomskörerna. Hyllie kyrka: 18.00 Luciagudstjänst med Hyllie junior- och ungdomskör. 21 DECEMBER, SÖNDAG, FJÄRDE ADVENT S:t Petri kyrka: 18.00 Julkonsert med traditionell julmusik, medverkar gör bland annat S:t Petri ungdomskör och SPEK kyrkokör med flera. Husie kyrka: 16.00 Julkonsert med Husie kyrkokör med musiker från MSO. 24 DECEMBER - JULAFTON Kirsebergskyrkan: 11.00 Krubbgudstjänst med jullunch. S:t Pauli kyrka: 11.00 Samling vid krubban, därefter julmat och julfirande till kl 15.00. S:t Tomasgården: 11.00 Gudstjänst runt krubban för stora och små. Glostorps kyrka: 15.00. Traditionell julbön ute på landet. Lockarps kyrka: 15.00. Danska kyrkan har julgudstjänst, på danska. Bunkeflo kyrka: 23.00 Julnattsmässa. S:t Petri kyrka: 23.30 Midnattsmässa. 25 DECEMBER – JULDAGEN Västra Skrävlinge kyrka: 07.00 Julotta med efterföljande julfrukost. Bunkeflo Strandkyrka: 07.00 Julotta med efterföljande julfrukost. Västra Klagstorps kyrka: 07.00 Julotta. Fosie kyrka: 11.00 Högmässa S:t Petri kyrka: 11.00 Högmässa Kirsebergskyrkan: 16.00 Finskspråkig julgudstjänst/Joulujumalanpalvelus 26 DECEMBER – ANNANDAG JUL S:ta Maria kyrka: 10.00 Julgudstjänst, därefter julmat och öppet firande med musikunderhållning till kl 14.00. S:t Andreas kyrka: 11.00 Gudstjänst, därefter julmat och öppet julfirande på S:t Andreasgården. Heliga Trefaldighetskyrkan: 15.00-18.00 serveras julgröt, 18.00 musikgudstjänst. 31 DECEMBER – NYÅRSAFTON Tygelsjö kyrka: 17.00 Nyårsbön. 1 JANUARI 2015 – NYÅRSDAGEN Södra Sallerups kyrka: 16.00 Nyårsbön. Oxie kyrka: 18.00 Gudstjänst med nattvard och fredstema.

HEL A K ALENDERN HITTAR DU PÅ