Spira nr 1 2015

Hur kristen måste jag vara för att...?

Tema Nr 1 2015 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

BÖRJA OM

5 VARIANTER AV FASTA BISEXUELL BLIR LÄTT OSYNLIG ”GENUSFRÅGOR RÖR ALLA”

20

år med Frälsarkransen

”Spelfritt är största jackpotten” Mattias Bergman tar en spelfri dag i taget tidningen spira nr 1 2015

1

VÄLKOMMEN

Stenen rullar ner igen och han får börja om Visst är jag tacksam över att kunna kliva upp ur sängen på morgonen och att ha ett jobb att gå till. Men vissa morgnar när klockan ringer – eller på kvällen när diskbänken är full, igen – kommer jag att tänka Sisyfos. Ni minns killen i den grekiska mytologin som rullar en sten uppför en kulle och när han nästan är uppe rullar stenen ner igen och han får börja om.

Då är det en tröst att tänka på poeten Tomas Tranströmers ord ”Du blir aldrig färdig, och det är som det skall”.

Börja om. Visst kan det kännas rätt tröstlöst, men också väldigt trösterikt. Det är inte kört.

Börja om i den senare betydelsen är temat för årets första nummer av Spira. Du möter Mattias Bergman som börjar om varje morgon genom att lova sig själv en spelfri dag. Prästen Lars-Martin Nygren tipsar om förlåtelsen som en väg att börja om. ”Det kristna livet består i att ständigt börja och börja om” som helgonet Josemaría Escrivá sagt.

Det här numret är också en slags omstart för Spira. Tack Jenny och Jessica på Kate redaktionell design för den nya formen och inspirationen till nya inslag och avdelningar i tidningen! Hoppas ni läsare också ska gilla förändringen.

Ljuset! Ljuset är på väg tillbaka!

Vi har inga rullgardiner i sovrummet.

Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea Omslag: Mattias Bergman Foto: Malin Grönborg

FOTO: MALIN GRÖNBORG

att gifta oss i kyrkan?”

TEMA BÖRJA OM 8 Han börjar om som spelfri varje dag 10 Relationer krävs för utveckling 12 Säger förlåt tillsammans 13 Krönikan: ”I min drömvärld hinner jag allt”

2

Nästa nummer ute 26 mars

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

4 Aktuellt Vitbok, kyrkogård, Hallå där....

7 Dilemmat ”Hur kristna måste vi vara för

16

MÖTET

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå Besök: Ö esplanaden 9, 2 tr Redaktör Ulrika Ljungblahd Ansvarig utgivare Georg Andersson Repro & Tryck Tryckmäklaren i Norr Annonsförsäljning Elin Örebrand Frost 090-348 44 41 elin@sensibelle.se

INNEHÅLL NR 1 2015

15 Andlig friskvård 5 varianter på fasta 16 Möte med Elin Wrethén 20 Reportage Radbandet fyller 20 år 24 Mellan himmel & jord 25 Eldsjälen Ludvig Sandström brinner för jämställdhet 27 Korsordet 30 Spira besöker Handarbetskafé i centrum 30 Kalendarium

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll 6 nr per år.

Som bisexuell bryter Elin Wrethén mot både hetero- och homonormen.

”Så kommer fastan till mig.

Med en inbjudan att ro ut på lite djupare vatten.”

25

Kenneth Nordgren

10

Så kan du börja om!

MITT KYRKOÅR

TEMA

nr 1 2015 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

Har du gjort någon nystart?

Spira frågar tre personer på gågatan i Umeå.

20

FEBRUARI ANNA ROTHSTEIN

MATTIAS ÅKERLUND

– Jag har ett ganska nytt

– Jag tror inte det, men gör inte alla det lite grann när det blir ett nytt år?

Fast det är klart, för tio år sedan flyttade jag tillbaka till Umeå från Stockholm och det var väl en form av nystart. Det kändes rätt då och det gör det fortfarande.

jobb. Nu när jag närmar mig femtio och barnen är större tyckte jag att det var dags. Jag har varit psykolog i tio år och så fick jag chansen att bli chef över min avdelning.

Det har gett mig en helt annan roll och det är en utmaning.

HANNA HJALMARSSON – När jag hade gått ut gymnasiet for jag till USA som au pair i ett år. Jag bodde i en familj och tog hand om deras två barn genom att skjutsa dem och laga mat. Jag ville flytta hemifrån och lära mig ta ett eget ansvar.

Visste du att… ... det går att se sig omkring i de flesta av Umeås kyrkor och kapell via datorn. Panoramabilder i 360 grader finns på: svenskakyrkan. se/umea

är det världsdagen för social rättvisa.

Dagen inrättades av FN 2007 för att erkänna vikten av att bekämpa fattigdom, uteslutning och arbetslöshet och för att främja solidaritet, harmoni och lika möjligheter.

22

olika "Öppna förskolor" för föräldrar och barn har öppet i Svenska kyrkans regi i Umeå och närliggande byar.

INTE HÖRT I KYRKBÄNKEN

av Lars Segerstedt

FESTEN FÖRE FASTAN Tre dagar före den kristna fastan, som pågår fram till påsk, är det fest. Dagarna, i år den 15-17/2, kallas fastlagen och även om ordet låter lite som fastan är det precis det motsatta. Under fastlagen är det mycket av det goda som gäller.

Mest känd av dagarna är fettisdagen då många frossar i semlor, även kallade fastlagsbullar. Under fastlagssöndagen har flera kyrkor karnevals­tema på gudstjänsterna.

VI SES PÅ FACEBOOK!

facebook.com/tidningenspira tidningen spira nr 1 2015

3

AKTUELLT FOTO: KRISTIINA RUUTI /IKON

HALLÅ DÄR

ANDERS SANDBERG

Ny ledare för Umeå stadsförsamling

Grattis till nya jobbet!

Hur känns det?

– Jag är glad och tacksam över att ha fått förtroendet. Samtidigt känner jag ett mått av bävan eftersom det är ett viktigt arbete med stort ansvar.

Vilka utmaningar ser du framför dig i Umeå stadsförsamling?

– En utmaning för hela kyrkan är att visa att tron är något som berör vårt liv som människor. Kyrkan måste erbjuda mötesplatser som är angelägna för människor. Det kan handla om både gudstjänster och möjligheter att dela livet på annat sätt, som att samlas runt en vardagsmiddag för att tala om liv och tro.

Har du några ledord som ledare?

– Jag har ett par ord uppklistrade på min datorskärm – ordning och mening. Jag ser det som en ledares huvuduppgift, att skapa och verka för ordning och mening.

Vilka förebilder har du bland andliga ledare?

– Prästen och författaren Magnus Malm har betytt mycket i min egen teologiska resa.

Vem är du vid sidan av jobbet?

– Jag bor i Ersmark med fru och fyra barn. Även om det känns viktigt att gå in i en sådan här uppgift är min primära kallelse att vara familjefar.

Anders Sandberg är ny församlingsledare för Umeå stadsförsamling från och med den 1 februari. Han har tidigare varit präst i Ersmarkskyrkan och på Teg.

4

Relationen mellan Svenska kyrkan och samerna dokumenteras i en vitbok som kommer under 2015.

Ny vitbok ger hopp om försoning Ett första steg i en försoningsprocess.

Det hoppas Krister Stoor, lektor i samiska språk, att vitboken om kyrkan och samerna ska bli. Arbetet pågår för fullt och boken kommer ut under 2015.

Kyrkliga övergrepp i form av rättegångar mot nåjder, trumbränning och nomadskolor. Om det handlar några av det 30-tal artiklar, skrivna av olika forskare, som ingår i vitboken. Där finns också exempel på internationella försoningsarbeten.

– Den är en historisk dokumentation av relationen mellan kyrkan och samerna. Vi har framför allt tittat på det som varit problematiskt, säger forskningsledare Daniel Lindmark, professor vid Umeå universitet.

Som ett komplement till antologin publiceras också en mer lättillgänglig sammanfattning med teologiska reflektioner. Uppdraget att skapa en vitbok kommer från Svenska kyrkan på riksplanet, efter önskemål från samiska organisationer.

– Första steget i en försoningsprocess är erkännandet från den som gjort fel. Vi skapar ett dokument som kan ligga till grund för ett sådant erkännande, säger Daniel Lindmark.

Samiska representanter är dock rädda för att vitboken blir en avslutning och inte en startpunkt.

– Det finns en misstänksamhet om att kyrkan presenterar vitboken och tror att det räcker. Efter kyrkomötets beslut i höstas att inte jobba för en ratificering av FN-stadgan om urfolkens rättigheter kan jag förstå den känslan, säger Krister Stoor, universitetslektor i samiska språk som ingår i styrgruppen för vitboken.

Han hoppas att vitboken blir starten för en fortsatt försoningsprocess.

– Vi kommer i boken att peka på möjligheter i framtiden, och sedan är det upp till Svenska kyrkan, kyrkans samiska råd och församlingarna att ta sig an den uppgiften.

Helena Andersson

FLER NYHETER & NOTISER HTITTAR DU PÅ TIDNINGENSPIRA.SE nr 1 2015 tidningen spira

AKTUELLT

Kodad kunskap vid gammal kyrkogård Med hjälp av en mobiltelefon kan nu alla som är intresserade få veta mer om Västra kyrkogården. Vid varje ingång sitter QR-koder, kopplade till en hemsida skapad av tre studenter.

många ska vara intresserade av att läsa mer om den, säger Ina Wede.

På hemsidan har studenterna samlat information om kyrkogårdens historia och nutid, men också symbolik i gravkonst och en analys av genus och social status, bland annat utifrån titlar på gravstenar.

– Kyrkogården är ett vilorum, men också en dokumentation för tiden när gravarna uppfördes. Det är spännande att se hur påtaglig historien blir där, säger Ina Wede.

Ny översättning av NT Behövs en ny översättning av Nya testamentet? Svenska bibelsällskapet presenterar nu en provöversättning på delar av Lukasevangeliet och hela Galaterbrevet.

64 000 kronor i presentkort skänktes till diakonernas julklappsinsamling i Umeå.

tidningen spira nr 1 2015

UNGA FRÅN BRASILIEN TILL TEG I vår är Teg värdförsamling för två kvinnor från Brasilien som deltar i utbytet ”Ung i den världsvida kyrkan”. I sex veckor ska de bo i värdfamiljer och ”dela vardag, liv och tro” i Umeå. Den 8 mars hälsas de välkomna i gudstjänsten.

– Jag var själv ute för 25 år sedan och vet vilken upplevelse det är, säger diakon Maria Westerlund, som då bodde i Zimbabwe.

HOPPARE SITTER KVAR Två av konstverken från konstprojektet Fyren blir kvar även efter att kulturhuvudstadsåret avslutats. Det är Per Enokssons DIptyk i Mariakyrkan och Mikael Åbergs Hoppare utanför Umeå stads kyrka.

FOTO: PETER LINDEGREN

Visste du att Västra kyrkogården anlades som lasarettskyrkogård kring sekelskiftet 1800? Att författarna Astrid Väring och Lars Widding ligger begravda där? Eller att en fjäril på en gravsten är en symbol för livets flykt?

Det och mycket mer, finns att läsa på den hemsida som universitetsstu- Helena Andersson denterna Ina Wede, Daniel Alm och Rasmus Norrbygård skapat, som en del i ett arbete om kulturanalytisk fördjupning.

– Västra kyrkogården är en fantastiskt vacker och historiskt intressant plats mitt i stan, som det inte talas så mycket QR är en streckkod som kan läsas av smarttelefoner. Hemsidan om. Vi hoppas att kan också nås på student.humlab.umu.se/vastrakyrkogardenqr

NU INVIGS NYA ORGELN I MARIAKYRKAN Ett halvår försenad invigs Mariakyrkans nya orgel den 15 mars. Professor Gary Verkade, professor vid musikhögskolan i Piteå, premiärspelar.

– Det blir en del engelsk musik eftersom orgeln är inspirerad av engelska orglar, säger Björn Malmehed, organist i Mariakyrkan.

Efter två år på en elektrisk ersättningsorgel ser han framemot att spela på orgeln från Robert Gustavsson Orgelbyggeri i Härnösand.

Den nya orgeln är traditionellt byggd, med beprövade lösningar.

Den behöver inte ens el utan kan drivas manuellt. När Mariakyrkan släcker ljuset som en klimatmanifestation på Earth Hour den 28 mars, kommer Björn Malmehed att hålla en konsert i skenet av stearinljus.

5

FOTO: DAVID DAHLBERG

Svenska kyrkans familjerådgivning

15 FEBRUARI – 26 APRIL Vernissage 15 feb kl 14. Om glesbygdens utmaningar. Po Tidholm inviger.

För den som har svårigheter i sina nära relationer, t ex om du: • Lever i en parrelation • Är skild eller på väg att skiljas • Behöver prata om en separation eller ett dödsfall • Har svårigheten i kontakten med sina närmaste Tystnadsplikt gäller Tidsbeställning telefon: måndag-torsdag kl 8.30-09.00 Telefon: 090-200 25 35, 090-200 25 00 växel Besöksadress: Skolgatan 75, 2 tr

Gammlia, Umeå | www.vbm.se

Är det dags att välja förskola? – Välj oss!

Förskolan

Krubban

Pilgrimsvandring 5-7/6

Norra Slevgränd 123, Ersboda, 090-18 05 90

Möte med varandra, naturen, Gud och dig själv.

Vi delar andakt, måltider, tankar och tystnad under tre dagar. Vandring i lätt till medelsvår terräng. Dagssträckorna varierar mellan en och två mil. Vi sover på liggunderlag i bönhus och kyrkor efter vägen. Vi går med dagryggsäck, övrig packning skickas med följebil.

Begränsat antal deltagare Mat och logi: 500 kr Anmälan och info: Ingela Eriksson 0930-399 35 ingela.m.eriksson@svenskakyrkan.se

fralsningsarmen.se/krubban

Tavelsjö-Sörfors

Gudstjänster i andaktsrummet, entréplanet (NUS) Söndagsgudstjänst

Välkommen som medvandrare!

Arr: Sörmjöle EFS-förening, Hörnefors församling, Svenska kyrkan Umeå och Sensus

Veckomässa

6

nr 1 2015 tidningen spira

DILEMMAT ”Jag vill gifta mig i kyrkan. Min partner tycker att en borgerlig ceremoni passar bättre eftersom vi inte är så kyrkliga.”

Text Helena Andersson

Hur kristna måste vi vara för att gifta oss i kyrkan?

SIGBRIT NORMARK

STAFFAN NYGÅRDH

Borgerlig vigselförrättare i Umeå

Präst i Ålidhems församling

Det här är en fråga som jag får ibland, och mitt svar är att man inte behöver vara kyrklig för att ta del av kyrkans tradition och riter. Det är kyrkan som bär tron och där kan ni få hjälp av dess långa sammanhang, riter och traditioner i livets olika skeden, som när er relation ska bekräftas för släkt och vänner.

Jag skulle vilja hjälpa er att både förtydliga och avdramatisera vigseln – ni kan utforma och välja mycket själva, bland annat musik, bibelord och andra texter. Vad ni får vid en kyrklig vigsel är del av kyrkorummet, atmosfären, musiken, traditionen och Guds välsignelse.

Jag minns en gång när jag blev ombedd att inte säga ”Gud” så ofta i vigseln, men det är en självklarhet att nämna Gud i en kristen gudstjänst.

Ett alternativ är att först ha en borgerlig vigsel och sedan en kyrklig välsignelse, då får båda parter lite av sitt.

Jag skulle rekommendera er att söka upp en präst och prata vidare om era frågor och funderingar. tidningen spira nr 1 2015

Dilemmat “Jag och min partner vill gifta oss, men kan inte enas om var! Jag vill gifta mig i kyrkan medan min partner tycker att en borgerlig ceremoni passar bättre eftersom vi inte är så kyrkliga. Vi går i kyrkan någon gång vid jul och jag tycker om att tända ett ljus i kyrkan ibland. Räcker det?”

FLER FRÅGOR OM KYRKLIG VIGSEL?

”Ska vi gifta oss? – temaeftermiddag om kyrklig vigsel” i Tegs kyrka kl 14–16, Alla hjärtans dag 14/2.

Jag tänker att om ni tillhör Svenska kyrkan och vill göra något mer av er vigsel, som att vara i kyrkan och få hela den upplevelsen, ska ni välja det. Många människor har en egen, personlig tro, även om de inte går så ofta i kyrkan. Det här är en viktig dag i ert liv, och ni måste känna efter själva vad som blir den bästa upplevelsen för er.

Ett dilemma jag ofta möter är när två personer med olika religion ska gifta sig. Då kan de välja borgerlig vigsel och ha två välsignelseceremonier efteråt. Par som gifter sig för andra gången väljer ofta borgerlig vigsel, eller de som inte vill göra så stor sak av den. Kanske kan en borgerlig vigsel också vara lite mer flexibel, i fråga om utformning och plats. Jag har vigt par på biografer och sandstränder, nu senast i Rådhusparken.

Vad vi saknar är den religiösa aspekten och kyrkorummet, som kan göra vigseln till en större upplevelse.

HAR DU OCKSÅ ETT DILEMMA?

Mejla spira@svenskakyrkan.se

7

”Jag är värdefull, och i dag ska jag vara spelfri”. Det lovar Mattias Bergman sig själv varje morgon framför spegeln.

8

nr 1 2015 tidningen spira

Tema BÖRJA OM

EN SPELFRI DAG ÄR JACKPOTT Varje morgon ser Mattias Bergman sig i ögonen och lovar sig själv en spelfri dag. Efter tio år med spelmissbruk gjorde han i våras en omstart.

Text Helena Andersson Foto Malin Grönborg

E

n dag i april, efter att ha tillbringat två dagar på kasinot i Sundsvall, ringde Mattias Bergman en vän i Umeå spelberoendeförening.

– Jag hade nått min personliga botten, inte ätit på två dagar, kände ångest och skam och sa att ”nu får det vara nog”, berättar han.

Det var när Mattias Bergman var i 15–16-årsåldern som han började hänga med äldre killar på pubar och dricka öl, och det var också då han började spela. Efter de första kronorna i en Jack Vegas-maskin testade han de följande åren det mesta som har med spel att göra: spelmaskiner, trav, kasino och spel på internet. Från början handlade det om att försöka få snabba pengar, men snart blev spelandet ett sätt att fly från jobbiga känslor. Och konsekvenserna blev stora – han hoppade av skolan, tog sms-lån för att spela, tog nya lån för att betala de gamla och hade svårt att både få och behålla jobb.

– Jag insåg i 18-årsåldern att jag hade problem. Jag gick dag ut och dag in utan mat, och försökte stjäla pengar från familjen. Jag var jävligt less på livet och hur jag levde.

Mattias förstod att han behövde hjälp, men varken han eller någon runt omkring visste tidningen spira nr 1 2015

”Jag är så fruktansvärt tacksam för livet”

hur de skulle bära sig åt. Han ringde en lokaltidning, och berättade i en artikel om sitt spelande. Efteråt kontaktades han av Omid Rezvani, en av resurspersonerna i Umeå spelberoendeförening.

– Jag gick på ett av deras möten, och tänkte sen att ”nu är jag frisk”, berättar Mattias med ett skratt. Men jag var inte redo då, och kanske rädd för en förändring.

ETT PAR ÅR SENARE, efter en tid på behand-

lingshem för andra missbruk, återvände han till föreningen. Han gjorde uppehåll i spelandet i ett par månader, men fick återfall. Och spelandets konsekvenser i hans liv var fortfarande stora. Att spela gick före allt annat, slukade alla resurser.

– Jag fick en lägenhet och pengar för att köpa möbler och köksutrustning. Jag gjorde slut på alla pengarna på 45 minuter, spelade bort ett helt hem på mindre än en timme, berättar Mattias, som ofta också gick utan mat, som längst 13 dagar i sträck.

Så kom den där dagen i april, när han befann sig i Sundsvall och kontaktade Omid och sa ”nu får det vara nog”. Omställningen var kämpig, och från början fick han ta en spelfri timme i taget, så småningom en dag i 9

TEMA BÖRJA OM

Mattias Bergman är tacksam för varje spelfri dag.

taget. Varje dag började han om med ett nytt löfte till sig själv.

– Jag ställde mig framför spegeln hemma varje morgon, tittade mig i ögonen och sa till mig själv ”jag är värdefull, och i dag ska jag vara spelfri”.

Att se sig själv i spegeln, känna stolthet och våga tro att man klarar av vad det är man vill göra, det är något han vill tipsa andra om. Själv har han klarat av det han aldrig trodde – att leva vad han själv beskriver som ett värdigt liv.

– Jag är så fruktansvärt tacksam för livet jag har idag med familjen, med lägenhet, möbler och mat. Jag uppskattar livet och ser fram emot vad morgondagen har att erbjuda, vad jag har att erbjuda. Förut spred jag hat och sorg och rädsla, det enda jag vill sprida i dag är glädje och kärlek.

Han är tacksam för möjligheten han fått genom spelberoendeföreningen att hjälpa andra spelmissbrukare genom att föreläsa och svara på frågor. Hans dröm är att en dag öppna ett behandlingshem.

– Varje dag kämpar jag, och varje kväll när jag går och lägger mig och har varit spelfri är det den största vinsten för mig, den största jackpotten.

LÄS MER WWW.SPELBEROENDEGRUPPEN.COM 10

nr 1 2015 tidningen spira

TEMA BÖRJA OM

”Vi behöver andra för att utvecklas” Så får du ett nytt liv. Sådana tidningsrubriker uttrycker en längtan efter utveckling, menar psykoterapeuten Karin Egberg Thyme. Själv tror hon att relationer och samtal är vägen till en omstart i livet.

Text Helena Andersson Bild Kristina Alfonsdotter

A

tt bli vuxen och lämna hemmets trygghet. Att söka kärleken, och kanske mista den. Att inte komma in på sin utbildning, eller bli uppsagd.

Att förlora en förälder, eller en vän.

Att åldras och se livet i backspegeln. Livet är fullt av utmaningar och kriser, konstaterar Karin Egberg Thyme, psykoterapeut på S:t Lukas i Umeå.

– Allt som händer i livet kan utvecklas till en kris, som behöver bearbetas och processas för att man ska kunna gå vidare.

Det viktigaste i en kris är att inte negligera de jobbiga känslorna som uppstår, att förneka dem eller undvika dem genom alkohol, droger eller annan verklighetsflykt.

– Det kan vara lätt att säga ”ta dig i kragen” eller ”bry dig inte”, men om processen blir låst och känslorna inte uttrycks stjäl de energi, energi som skulle användas till att leva här och nu.

De allra flesta kriser klarar vi människor av genom att till exempel prata med vänner och familj, läsa böcker och se filmer där vi känner igen oss, eller ta del av andra kulturella uttryck. Men ibland behövs det professionell hjälp. Målet är att komma i kontakt med känslor som förtvivlan och hopplöshet, och formulera dem på något sätt. Det kan handla om att berätta om dem för någon, gråta eller uttrycka dem genom en kreativ verksamhet som att måla. tidningen spira nr 1 2015

– Att förneka sina känslor binder energi, men genom att öppna upp, känna och uttrycka det som känns svårt, frigör man den energin för annat. Det tror jag är att göra en omstart i livet. Man förstår sig själv bättre, kan bli lite mer öppen, och få bättre balans mellan känslor och intellekt. i tidningar och magasin för att skapa ett bättre liv genom nya dieter och vanor är Karin kluven till. Visst kan en del människor hitta hjälp där, men det finns också risk för besvikelse om effekten inte blir bestående. Samtidigt ser hon en positiv längtan, ett tecken på att vi är angelägna om utveckling.

– Själv tror jag att vi blir till i relationer, alltså att vi behöver andra människor för att utvecklas, så metoder som handlar om att prata och umgås tror jag mest på, som AA, Viktväktarna, patientföreningar eller studiecirklar.

Perioder av umgänge behöver också varieras med ensamhet och stillhet, något Karin Egberg Thyme konstaterar att många inte tar sig tid för. Då kan man reflektera över vad man varit med om, hur man känner inför det och hur man ska kunna gå vidare.

– Det behövs reflektionsutrymme i livet, men det måste inte ske i tystnad. Man kan använda musik man tycker om, vare sig det är andliga sånger eller hårdrock.

MÄNGDEN AV METODER

SÅ KAN DU BÖRJA OM! 1

Strunta inte i de jobbiga känslor som uppstår efter en kris eller sorg.

Prata med någon!

Det kan vara en vän, diakon, präst eller professionell terapeut.

2

3

Gör det till en vana att varva umgänge med ensamhet och stillhet för att få regelbunden tid för reflektion.

– Vi blir till i relationer, säger Karin Egberg Thyme, psykoterapeut.

11

TEMA BÖRJA OM

Säg förlåt och börja om!

Ett sätt att börja om är att be om förlåtelse.

– Kyrkan är nog den enda platsen i samhället där vi tillsammans ber om förlåtelse varje vecka, säger Lars-Martin Nygren, präst i Tegs församling.

Text Ulrika Ljungblahd Bild Kristina Alfonsdotter RELATION OCH RYTM. SANNING och förlåtelse.

Det är ord som återkommer när Lars-Martin Nygren associerar kring verktyg för att börja om utifrån kristen tradition.

Allt börjar i ”relation” – oavsett om det är vänskap, ett kärleksförhållande eller relationen mellan människa och Gud. – Om en relation ska fördjupas måste vi leva i en form av sanning. Och där sanning finns måste det finnas förlåtelse, annars blir det outhärdligt, säger Lars-Martin, som betonar att det bara är i en förälskelsefas som någon kan vara enbart vacker och perfekt.

– Kärlek är att se någon som den verkligen är och då kommer alltid bristen fram.

”Det kristna livet består i att ständigt börja och börja om” Sankt Josemaría Escrivá (1902–1975)

DET GÄLLER FÖRSTÅS ÄVEN den egna bristen.

Lars-Martin refererar till flera bibelberättelser där människor själva ser sin inskränkthet efter att mött kärleken från Jesus. Exempelvis Sackaios, tullindrivaren som klättrar upp i trädet för att se Jesus.

– Jesus säger: ”Skynda dig ner, jag vill äta med dig, vara med dig!” Och då händer något med Sackaios.

Lars-Martin väjer inte för ordet synd.

Visst kan det vara belastat och använt av kyrkan som maktfaktor för att hålla människor i schack, men synd i betydelsen att missa målet för sitt liv är fortfarande relevant.

– Alla människor har erfarenhet av att 12

Det är en befrielse att be om förlåtelse, tycker Lars-Martin Nygren.

känna sig bristfälliga eller att ha gjort andra illa. Det är inget konstigt, och det kan vara en befrielse att få be om förlåtelse och börja om. Varje dag.

Vad händer sen då, när vi bett om förlåtelse?

– Ja, vad händer när jag bett min fru om förlåtelse? Jo, då kan förhoppningsvis relationen fördjupas och vi fortsätter att leva tillsammans. När vi ber Gud om förlåtelse och får förlåtelse kan vi få nya tankar och idéer om hur vi ska leva som människor.

Bön om förlåtelse är oftast individuell, men Lars-Martin påpekar att varje söndag samlas människor i kyrkor och ber tillsammans om förlåtelse, både för sådant vi gjort och sådant vi låtit bli att göra.

– I en så individualistisk tid som vår behöver vi även kollektivt be om förlåtelse, tycker han. Kanske kan det sakta gå upp för mig att om jag är i behov av förlåtelse, är du i behov av förlåtelse. Och så får vi ett synsätt där vi inser att vi alla är bristfälliga.

I den bästa av världar skulle en sådan gemenskap innebära att ingen behöver låtsas, utan att alla även kan dela sina tillkortakommanden.

Gudstjänsten är en del av veckans rytm där Jesus uppståndelse firas varje söndag och vi börjar om. Just rytmen är värd att bevara. Som någon uttryckt det: ”Bevara ordningen så ska ordningen bevara dig.” nr 1 2015 tidningen spira

KRÖNIKAN

I min drömvärld hinner jag allt DET ÄR SÅ MÅNGA gånger

Bön om förlåtelse Gud, du har älskat oss gränslöst och vi har begränsat vår kärlek till dem som liknar oss.

Du har förlåtit oss gränslöst och vi har satt en gräns för vad vi kan förlåta.

Du har påmint oss om våra lidande medmänniskor och vi har vänt dem ryggen.

Förlåt oss våra synder och befria oss från vår likgiltighet, för Jesu Kristi skull.

Bön av Per Anders Sandgren, Svenska kyrkan Oslo

Kyrkoåret har sin rytm, veckan har sin med vardag-helg och dygnet sin rytm.

– På kvällen kan jag blicka tillbaka och försöka få syn på var jag fått kärlek i dag – och hur jag svarat på den. Jag kan tacka och be om förlåtelse. Och nästa morgon får jag börja om. tidningen spira nr 1 2015

som jag har längtat mig någon annanstans. Som när jag har suttit i mörkret med ett barn som inte vill sova, och längtat efter vimmel och vuxensamtal.

Eller när jag har suttit på en middag med vuxna som MIA JÄGARE bara pratat strunt, och Församlingspedagog på längtat hem till barnen. Ålidhem och Tomtebo Att längta efter något är högst mänskligt eftersom drömmen för oss bort från nuet och i längtan finns idén om ett bättre liv.

För mig har drömmandet dock periodvis blivit en verklighetsflykt. Ett sätt att fly den trista vardagen av sammalika och tristess.

I min verklighetsflykt är alla färger lite starkare, solen skiner alltid extra mycket och jag är en perfekt version av mig själv. I min drömvärld hinner jag allt, är aldrig trött och inget är svårt. Men det är inte där i drömmen som mitt liv utspelar sig, det är här och nu och risken är att jag missar livet genom att drömma om ett liv som inte finns.

Redan innan jag kallade mig kristen läste jag ur Predikaren och fann en sanning och en ro i orden: Allt har sin tid, det finns en tid för allt som sker under himlen.

Det finns en tid för allt, men hur gör man när allt rasar? När en relation tar slut, kroppen går sönder eller livet inte är som man vill? Då tror jag att det är viktigare än någonsin att vara i nuet. Vi kan inte påverka det som har varit eller det som ska komma utan livet utspelar sig här och nu i tårar, skratt, sorg och förändring. Sen, när tiden är mogen, kan livet ta en ny vändning, få en nystart, en omstart.

För ett år sedan började jag på nytt, tog ett steg och vågade bli sambo. I dag kan jag ärligt säga att en kris inte är slutet utan början på ett nytt liv, ett liv som jag inte visste fanns men som jag är så tacksam för.

13

Samtalsgrupp för dig som Samtalsgrupp för dignågon som förlorat förlorat någon

Någon som betytt mycket för dig har gått bort.

Någon somvarje betyttrelation mycker för har gått bort. sorgen.

Varje människa och ärdigunik - också Varje människa och varje relation är unik - också sorgen.

I samtalsgrupp får du möta andra i liknande situationer. samtalsgrupp får man möta andra i liknande situationer.

Och genom IOch samtalet få stödfåoch attattkunna gåvidare. vidare. genom samtalet stödhjälp och hjälp kunna gå Erfarna samtalsledare finns med stödi igrupperna. grupperna.

Erfarna samtalsledare finns med somsom stöd Mer information För mer information om gruppen När jag förlorat min livskamrat, eller När jagmin förlorat mina föräldrareller Grupperna: När jag förlorat livskamrat, kontakta diakon Åse Lindegren, tel. 090-200 2677, När jag förlorat mina föräldrar ase.lindegren@svenskakyrkan.se För gruppen Familj och 26 sorg77, - för barn, ungdomar och Åse Lindegren, tel. 090-200 föräldrar, kontakta diakon Karin Nordfeldt Hansson, ase.lindegren@svenskakyrkan.se tel. 090- 785 1300, karin.nordfeldt.hansson@vll.se arr: Svenska kyrkan i-Umeå, Västerbottens läns landsting, Gruppen: Familj och sorg förSensus, barn, ungdomar Rädda Barnen, Umeå kommun. och föräldrar Karin Nordfeldt Hansson, tel. 090-785 13 00, karin.nordfeldt.hansson@vll.se

Svenska kyrkan i Umeå, Sensus, Umeå kommun Västerbottens läns landsting, Rädda Barnen Umeå

Vi finns när du behöver oss

Vill du ha hjälp att skapa ordning bland dina viktiga papper?

Hämta Livsarkivet hos oss.

Livsarkivet är den bästa garantin för att dina närstående får veta var försäkringar, testamente, lagfart, gåvobrev och andra viktiga papper finns - den dagen då de behöver veta det.

Vi hjälper dig att fylla i, förvara, uppdatera och bevaka ditt exemplar av Livsarkivet - utan kostnad och utan förpliktelser. Livsarkivet är en del av den trygghet som det innebär att anlita en auktoriserad begravningsbyrå.

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs Östra Kyrkogatan 85, 903 43 UMEÅ Tel. 090 - 777 160, www.umeabegravningsbyra.se

Vänd er med förtroende till oss

Vi hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Du får även hjälp att fylla i Vita Arkivet, teckna begravningsförsäkring och välja gravsten. Varmt välkommen!

Hembesök • Jour dygnet runt Umeå, Västra Norrlandsgatan 18 B Tel. 090-14 20 80 Vännäs, ombud Roland Lövgren Tel. 0935-127 70

fonus.se 14

Anne-Lis Hermansson Christina Wendel Ulf Påhlsson

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning.

Begravningar - Bouppteckningar - Gravstenar Jour dygnet runt

V. Norrlandsg 40, Umeå • 090-434 77 S. Drottninggatan 29, Vännäs • 0935-123 00 www.alenbegravningsbyra.se

nr 1 2015 tidningen spira

ANDLIG FRISKVÅRD

... och däremellan kommer fastan!

Testa att avstå något frivilligt i 40 dagar.

1 KÖPFASTA!

Bestäm dig för att bara köpa det nödvändigaste under en månad.

Förutom att slippa stressen i shoppingcentret kanske du till och med sparar en slant som du kan skänka till något vettigt ändamål.

2 KÖTTFASTA!

Text Ulrika Ljungblahd Illustration Anna Karlsson I EN TID NÄR det mesta alltid finns tillgängligt kan fastan vara

en övning i att avstå, vänta och välja.

Varför inte haka på årets kristna fasta som börjar onsdag den 18 februari och pågår ända fram till påsk? Från början handlade fastan mest om att avstå från mat, men numera är det vanligt att avstå lite allt möjligt som det lätt blir för mycket av – tv-tittande, kött, alkohol, sötsaker eller kanske instagram.

3

Avstå kött under veckodagarna kommande veckor. Eller åtminstone på måndagar! Det kan löna sig för hälsa, plånbok och miljö. Umekocken Susanne Jonsson tipsar om många goda vegetariska rätter på bloggen “Susannes skafferi”.

UPPDATERINGSFASTA!

Måste du kolla facebookflödet eller favoritbloggaren varje timme? Bestäm dig för att bara uppdatera en gång om dagen, precis som du kollar vanliga postlådan.

4

EFFEKTIVITETSFASTA!

Pratar du i telefon samtidigt som du lagar mat samtidigt som du hjälper barnen med läxan? Skippa effektivitetskraven och gör en sak i taget.

5 SÖTSAKSFASTA!

Lördag hela veckan? Varför inte testa barnens modell med lördagsgodis och koncentrera sötsakerna till en enda dag. Tandtrollen lär knappast tacka dig, men det kan det vara värt.

tidningen spira nr 1 2015

15

MÖTET

”Jag är inte mindre att jag lever med en Elin Wrethén är en av initiativtagarna till regnbågsmässan, som firas regelbundet i Umeå.

– Som bisexuell bryter jag ju mot normen, men där känner jag mig välkommen som jag är.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Malin Grönborg

F

örsta gången Spira intervjuade Elin Wrethén var 2002. Artikeln handlade om samtalskvällar i kyrkorna för att bryta den ”tystnadens kultur” som rådde kring homo- och bisexualitet.

Då var hon engagerad i EKHO, Ekumeniska grupperna för kristna hbtq-personer, och ville bara kallas Elin.

– Situationen var en annan, vi hade varken civilt eller kyrkligt könsneutralt äktenskap i Sverige, säger Elin, som minns hur det dök upp nyfikna personer på samtalskvällarna bara för att se hur homosexuella såg ut.

De engagerade mötte också öppet verbalt motstånd.

– Det har förändrats i Svenska kyrkan.

I dag är det mer öppet. Samtidigt är det viktigt att poängtera att ett visst motstånd finns kvar, även om det inte är i samma omfattning och inte tar sig samma uttryck.

Framför allt finns stora kunskapsluckor, inte minst om bisexualitet. I många sammanhang – inte enbart inom kyrkan – möter Elin fördomar som att bisexualitet inte 16

finns, utan bara är en ”fas”, en övergång till att bli homo- eller heterosexuell. Föreställningen att bisexuella är promiskuösa och inte kan hålla sig till en partner utan behöver ”en av varje kön” är också vanlig.

Eller att en bisexuell person kan välja identitet, antingen vara homo eller hetero, beroende på sammanhang.

– Och det är ju lite hotfullt, för då kan jag ju ”välja fel”, säger Elin Wrethén.

NÄR HON TRÄFFADE – och senare gifte sig med

– en man blev vissa heterosexuella bekanta ”överdrivet glada”. Samtidigt anade hon viss besvikelse bland somliga lesbiska över att hon inte valde att leva med en kvinna. Hon var osolidarisk och lite av en förrädare.

– Det finns många bi-vänliga personer i hbtq-kretsar, men homonormen är stark och negativa attityder och osynliggörande finns också här, konstaterar Elin. Det var jag inte riktigt beredd på när jag kom i kontakt med rörelsen i 20-årsåldern.

En förklaring till bifobin som ibland förs fram är att bisexualitet betraktas som något

BI-ORDLISTA

Bisexualitet En bisexuell person har förmågan att attraheras sexuellt och eller emotionellt av personer av samma och andra kön. Men inte nödvändigtvis lika mycket, på samma sätt eller samtidigt.

HBTQ Homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner.

Bifobi Rädsla, hat eller negativa attityder mot bisexuella och bisexualitet.

Monosexism Att förutsätta att en person är antingen homo- eller heterosexuell.

nr 1 2015 tidningen spira

bi för man”

Elin Wrethén har tidigare arbetat på ställen där hon inte kunnat vara öppen med vem hon är. tidningen spira nr 1 2015

17

MÖTET

”Som bisexuell kunde jag gifta mig enbart för att min partner råkade vara man”

tvetydigt. Det visar att sexualiteten inte – Jag har arbetat på ställen där jag inte alltid är statisk och så ”antingen eller” som kunnat vara öppen med vem jag är. Det är många vill tro. Det gör somliga obekväma, jättejobbigt. både hetero- och homosexuella. Då kan I dag arbetar Elin som bibliotekarie och bisexualitet bli lite känsligt. Men Elin det var under sina studier i engelska Wrethén vill inte definieras utifrån med litteraturvetenskaplig inriktvem som är hennes partner. ning som hon även dök på andra – I såväl ett samkönat som oliksätt att tänka när det gäller kriskönat förhållande kan en eller ten tro. Innan dess hade hon båda personerna vara bisexuella. svårt att hitta argument till stöd Jag är inte mindre bisexuell för för samkönade relationer och att jag lever med en person av ett kristen tro, även om hon efterannat kön. hand insåg att de måste finnas.

Umeå Pride.

Känslan att vara annorlunda och – Det var inte en aha-upplevele inte riktigt få vara den hon är uppstod redan utan mer som en resa, berättar Elin. Det i tonåren. I biologibokens avsnitt om sexuafinns ju inte bara ett sätt att vara kristen och litet fanns en beskrivning om homosexuella, hbtq-person, utan olika traditioner. främst om hur dåligt de mådde och som avvikande. Och så en enda mening om Elin: SJÄLV UPPTÄCKTE HON BEFRIELSETEOLOGI, femi”Vissa personer är bisexuella.” nistteologi, queerteologi och så småningom – Om man hela tiden blir osynliggjord är ekoteologi. det väldigt svårt att hitta sin identitet.

– De frågorna hänger ju ofta ihop. Jag Så småningom, på universitetet, hittahar hittat en teologisk dimension av frågor de hon dock andra böcker. Många andra som är viktiga för mig, som människosyn, böcker, om både sexualitet och teologi, som miljöfrågor och social hållbarhet. Vi ska till bekräftade att hon inte var ensam. Hon fick exempel inte bara ta hand om vår planet, ord på saker hon upplevt, som monosexism utan vi ska vårda Guds skapelse, berättar och bifobi.

Elin Werthén.

– Det blev lättare att hantera när jag På frågan ”Tror du på Gud?” svarar hon upptäckte att det inte var något som bara jag inte längre ja, utan numera ”Varför frågar upplevt. du?”.

– Vissa har bilden av Gud som en rigid, MEN FÖREBILDERNA ÄR FORTFARANDE få. Elin fast person. Så tror inte jag, säger Elin, som kommer bara på två svenska kändisar som mer känner igen sig i teologen KG Hammars kommit ut som bisexuella: artisten Ola Salo språk. Tro är inte att pricka av punkter på en och sångerskan och programledaren Kim lista, utan mer hur jag väljer att leva mitt liv.

Kärnfalk. Uttrycket ”komma ut” ger intryckNär hon och Alexander gifte sig 2006 var et av att det är något som kan göras en gång det viktigt att hitta en präst som velat viga för alla, men den som bryter heteronormen Elin oavsett om hennes partner varit man måste komma ut hela tiden, poängterar Elin. eller kvinna.

18

ELINS BOKTIPS! ”Blessed bi spirit: Bisexual People of Faith” av Debra Kolodny

1

”Getting Bi : Voices of Bisexuals Around the World” av Robyn Ochs och Sarah Rowley

2

3

”Bi: Notes for a Bisexual Revolution” av Shiri Eisner nr 1 2015 tidningen spira

Elin Wrethén har varit drivande för hbtqfrågor inom Svenska kyrkan i Umeå i över tio år.

– Då fanns inte könsneutrala äktenskap och som bisexuell kunde jag gifta mig enbart för att min partner råkade vara man.

VIGSELFÖRRÄTTARE VAR SUSANNE DAHL. Hon är

studentpräst och liksom Elin engagerad i regnbågsgruppen som planerar och håller i de gudstjänster som kallas regnbågsmässor.

– Fokus är att erbjuda en mässa med ett språk där fler kan känna sig hemma, säger Elin. Jag känner mig välkommen utan att behöva dölja något om vem jag är. Jag önskar att det skulle vara så i fler sammanhang.

För även om det inte finns någon tanke att utesluta någon från de traditionella gudstjänsterna finns en historia av kyrkligt tidningen spira nr 1 2015

förtryck som gör att det inte räcker med att säga ”Alla är välkomna!”

– För trovärdighetens skull måste kyrkan jobba med ett inklusivt språk, men också ge olika tolkningar, som queerteologiska, mer plats i de vanliga gudstjänsterna, säger Elin.

DE SENASTE TIO ÅREN har Elin varit engagerad

som förtroendevald för nomineringsgruppen Posk i Svenska kyrkan. Vid kyrkovalet 2005 valdes hon in i Umeå stadsförsamlings kyrkoråd och vid det senaste valet fick hon plats i kyrkorådet för hela Svenska kyrkan i Umeå. Den här mandatperioden hoppas hon på en obligatorisk utbildning i hbtq-frågor för all personal.

REGNBÅGSTRÄFFAR I UMEÅ Regnbågskväll med film ”Prayers for Bobby” och efterföljande samtal onsdag den 15 april, kl 18.30, biosalongen, Tegs kyrka Regnbågsmässa onsdag 13 maj kl 18.30, Ålidhemskyrkan Mer info www. svenskakyrkan.se/ kyrkanpacampus

19

SYMBOLEN

DÄRFÖR FUNKAR FRÄLSARKRANSEN

Radbandet Frälsarkransen fyller 20 år och firar med en ny grön pärla för miljön och medmänskligheten.

– Kransen är enkel att bära, förstå och fylla med egna erfarenheter, säger Erika Gillblad, som haft sin i drygt ett år.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Verbum 20

nr 1 2015 tidningen spira

K

nappast kunde biskop Martin Lönnebo ana vilket genomslag Frälsarkransen skulle få när han satt där på kaféet i Grekland och noterade hur både kristna och muslimer snurrade på sina radband. Han var en av få som inte hade något i händerna, så han började skissa på ett ekumeniskt radband.

2005 började armbandet Frälsarkransen med de 18 pärlorna säljas av förlaget Verbum och har sedan dess sålts i hundratusentals exemplar världen över.

Och användningsområdena är många.

Konfirmander använder kransen i stället för lärobok, samtalsgrupper utgår från pärlornas teman för att prata om livets glädje och sorg och pilgrimsvandrare stannar till vid pärlorna för reflektion. Dessutom bär otaliga personer kransen runt handleden eller i fickan för egen andakt och påminnelse.

En av dem är Erika Gillblad, lärare i Umeå, som fick sin nuvarande krans i julklapp för ett drygt år sedan. Hon använder armbandet i perioder, både som en påminnelse för egen del och som en symbol för sin tro.

– Det är skönt att ha den på. Den är lite som fiskens tecken var för de första kristna, säger hon. I dag kan vem som helst ha ett kors som ett smycke, men jag tror inte man bär Frälsarkransen utan att vara kristen.

DEN KÄNSLAN AV DELAKTIGHET tror Linda Vik-

dahl, präst och religionsvetare, är en viktig förklaring till Frälsarkransens stora spridning. Den är en symbol för en tillhörighet och gemenskap, som inte korset står för lika tydligt längre.

– Jag tror att det mycket är en identitetshandling att ha den på sig. Kransen är ett tecken på att bäraren tillhör en gemenskap som är mer innerlig och andlig än institutionell, säger hon.

Frälsarkransen blir på så sätt ett tecken på människor som vill ta sin kristna tro på allvar, och som samtidigt vill ha stort utrymme för egna frågor och tankar. Genom tidningen spira nr 1 2015

Frälsarkransen Frälsarkransen är ett modernt radband skapat av Martin Lönnebo 1995.

18 pärlor med olika färger och betydelser bildar armbandet.

Tillverkningen sker för hand i Indien där de anställda får rättvis lön och skolgång till barnen.

Royaltyn går till Individuell människohjälp där Lönnebo inrättat en fond för unga med utvecklingsstörning.

Läs mer i någon av de många böcker som finns om Frälsarkransen.

att Frälsarkransen är en relativt ny symbol inom kyrkan är den inte belastad med förutfattade meningar och föreställningar. Den uppfattas inte auktoritär och passar därför människor i vår tid.

– Jag får plats med mitt eget liv, mina erfarenheter och min andlighet i den här symbolen, säger Linda Vikdahl.

Det håller Erika Gillblad med om.

– Den är enkel att förstå och göra sin egen tolkning av, säger hon.

I sin egen bön använder Erika Gillblad mest kärleks­pärlorna – ”det är bra att det finns två” – och hemlighetspärlorna – ”för mig är bön privat”.

Hemlighetspärlorna är tre små vita pärlor mellan kärlekspärlorna och den svarta pärlan. I Martin Lönnebos beskrivning av pärlorna rymmer de hjärtats innersta hemligheter, de som vi inte pratar med någon om, eller som vi inte ännu har ord för.

I DEN NYA VERSIONEN av Frälsarkransen har

Frälsarkransen är en symbol för tillhörighet, säger Linda Vikdahl.

Martin Lönnebo bytt färg på en av hemlighetspärlorna till grön.

– I originalutgåvan var alla hemlighetspärlor vita, säger han. Jag tänkte: alla färger finns i det vita ljuset. Men vi behöver ibland påminnas om att vi får lämna även våra jordiska drömmar till Gud. Med den gröna pärlan mellan tumme och pekfinger kan vi frimodigt sjunga Franciskus Solsång.

Jorden och universum är idel hemligheter och under. Vi kan bekänna vår kärlek till allt levande. Vi är födda gröna. Grönt är diakonins tecken.

Diakonen Carin Nygren i Umeå kom i kontakt med den gröna pärlan under sin diakonutbildning i fjol. Grönt är diakonins och medmänsklighetens, naturens och miljöns färg. En diakonskjorta är grön, precis som olivbladet som finns på diakonens emblem för att påminna om kvisten som duvan kom med till arken i berättelsen om Noa. – Grönt är växtens och hoppets färg, så diakoni och miljö går in i varandra, säger 21

”Jorden och universum är idel hemligheter och under. Vi kan bekänna vår kärlek till allt levande. Vi är födda gröna. Grönt är diakonins tecken.”

Martin Lönnebo om den nya gröna pärlan.

Carin Nygren har använt den gröna pärlan i ett år.

Carin som tycker att pärlan påminner om att ett hållbart liv handlar både om den inre människan och om hur vi behandlar varandra och naturen.

– Det går inte att fortsätta att sätta våra egoistiska behov i centrum och exempelvis våldföra oss på naturen som vi gör. Ibland när jag varit på retreat upplever jag allt så heligt, vartenda litet grässtrå! Människovärdet och heligheten finns verkligen i varje del av skapelsen.

Carin Nygren tror att radbandet kan vara en konkret hjälp för människor att samla sig och inte tappa bort det viktiga i en ofta stressad tillvaro.

– Det vi behöver allra mest lägger vi oftast bort först, oavsett det är motion eller enskild andakt, konstaterar hon.

LÄS MER WWW.FRALSARKRANSEN.SE

VINJETT PRATBUBBLA VARIANTER PÅ RADBANDET

1

I mobilen Om du hellre har ett radband i mobilen än runt handleden passar appen Frälsarkransen från Verbum.

Den virtuella kransen har förklaringar för varje pärla.

Det går också att lyssna till böner och skriva ner egna tankar.

Appen finns både för iOS och Android.

22

2

Samisk version I den samiska frälsarkransen har pärlorna ytterligare symbolik. De är tillverkade av samiska hantverkare och kopplade till samisk kultur.

Gudspärlan är i silver. Metaller, och särskilt silver, står för beskydd enligt samisk tradition.

Jagpärlan är en mångfacetterad pärla i silver för att visa att vi människor har många olika sidor.

Doppärlan i glas innehåller de fyra samiska färgerna, gult, grönt, rött och blått. Ökenpärlan är gjord av renskinn. Kärlekspärlorna är alspånsfärgade pärlor av björk. Den blå bekymmerlöshetspärlan, de tre hemlighetspärlorna och den vita uppståndelsepärlan är tovade i ull.

3

Som trädgård Intill Kågedalens kyrka i Kusmark, strax norr om Skellefteå, ligger en böne- och meditationsträdgård med Frälsarkransen som förebild. Frälsarkransen – Bönens trädgård har öppet sommartid.

nr 1 2015 tidningen spira

Konsert

Kärlekssånger med Ulrika Bodén Band Söndag 22 februari kl 15.00 Mariakyrkan

Alma Jonssons stiftelse för studerande ungdomar i Umeå sista ansökningsdag, 30 april Stipendium utdelas till ”mindre bemedlade, studiebegåvade, nyktra och skötsamma studerande ungdomar, bosatta inom Umeå stads-, Ålidhems, Umeå Marias, Tegs, Umeå lands- och Tavelsjö församlingar, att av dem användas för vidareutbildning”.

• Sökanden med ideellt engagemang har prioriterats de senaste åren • Stipendiemottagare får fylla högst 26 år under innevarande år

Fri entré

U

M

ME

Ansökningsblankett och mer information finns på www.svenskakyrkan.se/umea. De kan även beställas från anneli.brage@svenskakyrkan.se eller via telefon, 090-200 26 34

F OL K

D

U

Umeå Maria församling i samarbete med Umefolk.

Frivillig gåva till Öppen gemenskap och Svenska kyrkans internationella arbete för romer i Rumänien

• Utdelning sker vid kyrkofullmäktiges vårsammanträde

N EÅ N O R RL A

Klipp ut, spara och öva

Jag. tar dig. till min. att älska i nöd och lust... .........................................................................

.........................................................................

.....................................................................

I kärlekens tjänst sedan 1164

tidningen spira nr 1 2015

23

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: PAUL JEFFERY/ACT

UTBLICK HAITI

Fortfarande är hundratusentals hemlösa efter jordbävningen i Haiti för fem år sedan. Svenska kyrkan stöder ett projekt som bygger hus som kan stå emot både jordbävningar och orkaner. I byn finns gemenskapscenter och social service, solpaneler, system för vattenrening och toaletter. Och så förstås barn som leker!

Läs mer www.svenskakyrkan.se/50

mot hjär tats mitt 2014 Umeå är europeisk kulturhuvudstad

Svenska kyrkan i Umeå vill erbjuda mötesplatser med tydliga kulturella uttryck, som utmanar till dialog och fördjupning och hjälper oss växa i tillit.

Som människor och Guds avbild.

Vägra hata! ”Människor med olika religiös tillhörighet tror olika, men förenas i strävan efter det goda. Vi vill stå upp för religionsfriheten och Vägra hata!”

Ur budkaveln från Sveriges interreligiösa råd som lästes upp i Umeå tidigare i år.

Mot hjärtats mitt

TROR ATT ALLA TROR PÅ NÅT UMEÅ2014 − SÅ BLEV DET! 12 aktiviteter. 1 000 engagerade.

10 000 besökare. Det är några av resultaten av Svenska kyrkans satsningar under kulturhuvudstadsåret.

Läs mer om kyrkooperan, pilgrimsappen, barnmusikalen och de andra arrangemangen i foldern “Mot hjärtats mitt”.

Foldern finns att ladda ner och beställa på svenskakyrkan.se/umea

24

Henrik Johnsson, Niklas Strömstedt och Mark Levengood talar om tro och om att släppa taget.

− Om jag tror på Gud? Jag tror att det var Per Gessle som sa en bra sak. “Det viktiga är inte om jag tror på Gud utan om Gud tror på mig.”

Det säger Niklas Strömstedt, som första gäst i podden Men, Herre Gud − en podd om tro. Programledarna Mark Levengood och Henrik Johnsson tror att alla tror på något och bjuder in gäster för att diskutera vad de tror på; konsten, kärleken, ett rent kök eller makten?

Podden finns på Sveriges Radio Play. nr 1 2015 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: PETER LINDEGREN

MITT KYRKOÅR

Fastar för att slippa fastna DET ÄR SÅ LÄTT att fastna. Inte minst vid

ELDSJÄLEN – Alla borde ha rätt att vara den de vill vara! säger Ludvig Sandström när Spira träffar honom på Kvinnohistoriskt museum.

”Varför kan inte alla få gå klädda som de vill?”

Ludvig Sandström

när några startade en Facebooksida som riktade hat mot feminisGår tredje året ter på skolan. på samhällsveten– Jag förstår inte skaplig linje. varför folk reagerar Är engagerad i Hans engagemang så? Varför kan inte alla genus- och jämställdhetsfrågor. började egentligen som få gå klädda och bete Medverkar i ett rent egenintresse. sig som de vill? podden: mittiallt.

– Jag ville kunna klä Ludvig bär gärna libsyn.com mig mindre normativt smycken och smink och få sticka ut lite, berättar och har också kjol ibland. De Ludvig Sandström, som valde att negativa reaktioner han ibland gå på Midgårdsskolan, som han möter tror han beror på samhäluppfattade som friare och mer lets strukturella nedvärdering politiskt aktiv. Där var han med av det kvinnliga där det är manoch startade en killgrupp. nen som är normen som alla ska – Vi pratade om jämställdhet eftersträva. från vår synvinkel som killar – Det är så mycket som beoch vad vi kunde göra. gränsar oss, som bilder i media Just nu ligger gruppen på is, och filmer. Jag ser det som min men Ludvig är lika engagerad uppgift att diskutera de här i dag och för många diskussioner frågorna, för om ingenting förpå Internet. Han får också ta ändras kommer vi aldrig vidare, emot en del otrevligheter, som säger Ludvig Sandström.

Ludvig Sandström är en eldsjäl för genusfrågor och jämställdhet.

– Genusfrågor är något som rör alla och inte bara kvinnor, säger han.

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? tidningen spira nr 1 2015

försök att ro en båt på grunt vatten nära stranden. Det har hänt mig flera gånger att jag fastnat mellan stenar. När jag har försökt att komma loss, har båten kilat fast ännu mer mellan stenar som skaver.

Först när jag har rott lite längre ut på djupare vatten har det gått bättre.

I det vanliga livet är det också lätt att fastna, i vanor och banor som håller mig fast. Det kan vara ytliga saker, faktiskt sånt som jag inte tycker är så viktigt. Det kan slå mig en grå vardag att jag släpar med mig stenar som både tynger och skaver. Egentligen skulle jag vilja bli av med dem men jag sitter fast.

Och så kommer fastan till mig, med en inbjudan att ro ut på lite djupare vatten.

Riktningen pekas ut av mitt svar på frågan vad som är viktigt; alltså riktigt viktigt. Det är frågan fastan ställer så att jag inte ska fastna i det ytliga eller bara stanna på grunt vatten. Det finns djup i tillvaron och det finns något djupare i mig. Det är inte alltid så lätt att finna det, än mindre formulera det. Det är inte heller så lätt att fasta. Men att göra det på djupet är att ta livet på allvar.

KENNETH NORDGREN kyrkoherde Umeå

BIBELORDET

”Djup ropar till djup” Psaltaren, kapitel 42 och vers 8

Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!

25

foto: magnus aronson/ikon

Hunger är varken rättvist eller jämlikt. Idag lever 800 miljoner människor utan tillräckligt med mat, trots att jordens resurser skulle kunna räcka åt oss alla. Kvinnor och flickor drabbas hårdast.

Dela med dig och utrota hungern. SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr till utbildning, lån och sparande samt hållbara jordbruksmetoder.

SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 | Swisha valfritt belopp till 9001223 www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

26

nr 1 2015 tidningen spira

Spirakryss 1-2015 Handarbete 2015-01-20

KORSORDET HEMLIG POLIS

DJUR I ÖKEN ROVFÅGEL

HERREN

VILL VI VÄL

BOKSLUT INSIKTSUTTRYCK

IDROTTSKLUBB

FÖRVISSO INTE VISST BLAD

STASS ELLER DASS

KAN MAN TA NÅGON TILL KAPSEL

IT. NATURFORSKARE 1564-1642

LÅTER ÅTER VIKTIGT KÄRL

VÄXTEN FUNKIA

BÖR EJ BLYERTSSTIFT VARA

UNIVERSITETSBIBLIOTEKET

2015

MODERN TEKNIK FÖRMIDDAG I UK

RESTEN I KOPPEN STOR FJÄRIL

GJORDES VÄL AV DIKTARE

ÄR BÄRBAR TUSEN GRAM

BRUKAR FOLK SAMLAS I

STORT FÖRKORTAT ÄMNE

MINDRE VINYL KAN VÄL GRÖT BLI

SLÄPPER FIRARE ÖVER HUVUD

TURNERINGAR I KYRKOKÖREN

ÖVERVÄLDIGANDE

TEGBY

SYRE

PÅ PUB

KAN STICKAS KAN BÖJAS

FÅR SENA PÅ

Spira nr 1

WINFREY I TV KAN STICKAS

PÅ HANDARBETSKAFÉ TON

RONJAS VÄN

STARK FÖRDEL LITEN LOTT

GRUVORT I NORR IOR

NÄRA BODEN

IX GJORDE MAN FÖR SENAST

GÅR ÅT PÅ SYJUNTAN

TREVLIG TRÄFFPUNKT SKA MAN INTE HA I SIDAN

KAN STICKAS

BIBELÖKEN UNGA RÖDA

ÖVERSTE- GJORDE LÖJTNANT KRYSSET

SCHENK MED SNABBA SKENOR

KAN ANVÄNDAS I LÄDERSÖMNAD

SÖRJA BEHANDLAS AV PC

FÖRKAN KNIPPAS STICKAS MED FÖR RENLUST GÖRING

KAN STICKAS

OST FRÅN SCHENKS LAND

KAN STICKAS

APROPÅ

KÄNNS I SYJUNTA

HAR ANDLIG KONTAKT

ANVÄNDER MAN SOM VRED

Konstruktör: Anders Perstrand

TIDIGARE LÖSNINGAR PÅ TIDNINGENSPIRA.SE Grattis Ethel Moberg, Håkan Lindkvist och Kerstin Tjärnström som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får denna gång Universums ödmjuke tjänare: biografi om Martin Lönnebo av Thomas Lerner. Två vinnare får presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 2 mars till Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk kuvertet “Korsord”.

Foto: copyright conseil de´leurope

tidningen spira nr 1 2015

Namn: Adress: Ort:

LILIAN THURAM en världsmästares kamp mot rasism Den franske före detta superstjärnan i fotboll, Lilian Thuram berättar om sina böcker och sitt engagerande arbete mot rasism. Moderator: Fredrik Svensson, SVT TORSDAG 12 MARS 18.00, ERSBODA FOLKETS HUS, VALHALL Fri entré. Arrangemanget är på franska och tolkas till svenska.

27

MELLAN HIMMEL & JORD

Lapptäcke ska hjälpa andra ”Prata om livet med en penna” TOMMIE SEWON VERBUM FÖRLAG ”Hjärtat är snabbare än förståndet.”

Det skriver Tommie Sewon, låtskrivare och skribent, i sin bok om att prata om livet utifrån egna texter. Boken innehåller både konkreta skrivövningar och erfarenheter från att leda skrivargrupper. Skrivandet är främst till för att deltagarna ska få syn på mer om sig själva och varandra, men det finns även avsnitt om att skriva hitlåtar och psalmer.

Att läsa boken är visserligen inspirerande, men det är förstås i en grupp som det kan bli verkliga samtal om vad som är viktigt, på riktigt.

”Nystart – din väg till ett bättre liv” PETER HASSMÉN NATUR & KULTUR Här finns inga kortfattade tips som i en vecko­tidning för att hitta ”en väg till ett bättre liv”. Peter Hassméns bok på 200 sidor innehåller betydligt mer jobb än så för mig som läsare. Med hjälp av frågor och egen reflektion får jag hjälp att hitta såväl livspassion och drivkrafter som att identifiera motkrafter som prestationsspöket.

Målet är att hitta en balans mellan vilja och vila, ansträngning och avspänning. Peter Hassmén är professor i psykologi vid Umeå universitet.

28

176 virkade lappar omsorgsfullt ihopsydda till ett täcke.

Det är ett av sätten att samla in pengar till Svenska kyrkans internationella arbete.

FOTO: PETER LINDEGREN

LÄST

94-åriga Helen Nordgren och hennes dotter hade gjort lapparna – var och en olik den andra – för att kunna bidra till internationellt hjälparbete. Diakon Maria Holmlund fick i uppgift att förmedla lapparna vidare till Umeå stadsförsamlings Handarbetskafé. Under hösten har deltagare där monterat och virkat en kant runt lapptäcket.

Filten är nu förstapris i ett lotteri, med sista försäljning och dragning den 22 mars på Kakbuffén i Umeå stads församlingsgård.

Ulrika Ljungblahd

Barnmusikal sätts upp igen. Mot hjärtats mitt hade urpremiär för ett år sedan på Aula Nordica. På Alla hjärtans dag spelas musikalen igen, denna gång i lite mindre skala av kyrkor och föreningar i Sävar.

Visste du att…

Om du är sjuk och inte kan ta dig till gudstjänst i en kyrka kan en präst komma hem till dig och dela ut nattvarden. Det kallas sjukkommunion.

Psykologstudent Karin Johansson i Umeå fick Alma Jonsson-stipendium 2014 och åkte till Kamerun.

”Några timmar, och ett antal spruckna ballonger senare, vinkar vi hej då” HELA TEXTEN PÅ LÄSAR-SPIRA TIDNINGENSPIRA.SE nr 1 2015 tidningen spira

FOTO: MAGNUS ARONSON

Turunesh Assen Anagaw lagar oftast injera till lunch. Men numera kan hon även laga annan mat.

– Jag gillar pasta, gärna makaroner, då och då köper jag det.

Gjorde egen vedspis i lera – Tidigare hade vi en liten hydda utan plåttak som det regnade in i. Nu bor jag som vem som helst. Det är jag så glad för, säger Turunesh Assen Anagaw i Etiopien.

Det första Turunesh Assen Anagaw gör varje morgon är att tända i vedspisen. Den är gjord i lera, cirka en meter hög och rund.

Den står vid ena väggen, så att röken blir enkel att leda ut. Sedan blandar hon teffmjöl, vatten och salt till en smet som gräddas till injera; tunnbrödet som är en av Etiopiens nationalrätter.

Vedspisen har varit starten på ett tryggare liv. För tio år sedan fick Turunesh möjligheten att vara med i det projekt som Svenska kyrkan stödjer i regionen Tisabalima.

– Då var det svårt. Det var väldigt ont om mat och människor dog.

Projektet drivs av Mekane Yesuskyrkan och bygger på att människor själva och tillsammans ska förändra sina liv. Turunesh tidningen spira nr 1 2015

fick börja i en självhjälpsgrupp för kvinnor.

Förutom att lära sig att organisera sig och arbeta i grupp, fick de lära sig att bygga en vedspis som gör matlagning och vedinsamling enklare. Dessutom fick Turunesh låna två getter. När getterna fick killingar gav hon tillbaka två till projektet.

– Vi hade inga djur då. Men getterna blev fler, så vi skaffade oss en ko. Sedan har de blivit fem kor, och vi har även två oxar. Nu slipper vi hyra in hjälp för att plöja vår mark.

Tidigare kostade det oss en halv skörd.

Turunesh är dock oroad över ett väder hon inte känner igen med regn när skörden ska växa. Samtidigt vill Turunesh titta framåt och hon har planer för framtiden.

– I dag måste vi åka en timme till kvarnen. Jag vill att byn ska ha en egen. Och jag önskar att vi kunde få elektricitet. Vi samlar pengar i självhjälpsgruppen till det.

INSAMLING PÅGÅR 800 miljoner människor kan aldrig äta sig mätta.

Tusentals barn dör varje dag på grund av för lite mat och näringsbrist.

Den 15 februari till 20 mars pågår fasteinsamlingen till Svenska kyrkans internationella arbete.

Viktoria Mattson

29

FOTO: PETER LINDEGREN

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan 12 februari till 31 mars 2015.

Hela programmet finns på svenskakyrkan.se/umea

MUSIK OCH KONSERTER

SPIRA BESÖKER Birgit Karlsson och Kerstin Bäckström stickar för nästa försäljning.

Deras handarbete gör dubbel nytta Handarbete ger inte bara färgglada sjalar, mössor och vantar som kan säljas till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete.

Det ger också gemenskap och harmoni.

HANDARBETSKAFÉ

När? Tisdagar, jämna veckor, onsdagar ojämna Var? Församlingsgården, Östra esplanaden 9 Mer? Liknande träffar finns även på Tomtebo, Ålidhem, Ersboda, Teg och Backen. Se www. svenskakyrkan.se/umea

Kerstin Bäckström började sticka redan kl 5.00 i morse i månljuset. Som vanligt.

I eftermiddag handarbetar hon i sällskap med ett tiotal andra i Handarbetskaféet.

– Vi inspirerar varandra. Det är också kul att ens handarbete kommer till nytta.

Till försäljningarna under åren har Kerstin nog stickat minst 20 mössor och 15 sjalar. Tillsammans med andras virkade figurer, sockar, vantar och benvärmare samt hembakat bröd och stöpta ljus samlades 16 000 kronor in till det internationella arbetet vid senaste marknaden på Gammlia.

Handarbetskaféet, som startade för åtta år sedan, handlar förstås inte bara om att producera.

– Gemenskapen är viktig, att komma ut och träffa andra, säger Margareta Eriksson och får medhåll av Kerstin Lundgren, som till och med lämnat sina pärlmuddar hemma i dag.

– Sånt går inte att sticka här, det kräver koncentration.

Under kaffepausen berättar deltagarna hur stickning ger lugn och skapar frid. Någon kallar det terapi.

– Tänk så många tankar ett handarbete är fyllt av – både oro och glädje, säger Britt-Marie Johansson, som brukar fundera på vem som kommer att ha på sig de sockar och vantar hon stickar.

Nästa stora försäljning är den 22 mars vid Kakbuffén. Intäkterna går till kyrkans fasteinsamling ”Utrota hungern”.

30

Sjung för världen lördag 14 februari kl 16.00, Ålidhemskyrkan. Konsert med Tomas Boström och körerna JoyKids, Tweens, Minikören och kyrkokören.

Musikcafé söndag 15 februari kl 18.00, Ersmarks­ kyrkan. Ersmarkskören, Triumphant Gospelchoir och Karin Öberg från gospellinjen Mellansels folkhögskola.

Konsert söndag 22 februari, kl 14.30, Umeå stads kyrka. Goodland Trio.

Kärleksånger söndag 22 februari kl 15.00, Maria­ kyrkan. Ulrika Bodén Band.

Jazzkonsert söndag 22 februari kl 18.00, Tegs kyrka.

Maria – ett himlaljus i nattens mörker söndag 22 februari kl 18.00, Umeå stads kyrka. Maria Axell, Iris Ridder, Lisbeth Fors Malm, Yvonne Eriksson. Tre sidor av Maria i ord, bild, musik och sång.

Sjung för livet! fredag 27 februari kl 18.00, Ersbodakyrkan. Insamlingskväll för internationellt arbete.

Orgel- och körkonsert lördag 28 februari kl 18.00, Umeå stads kyrka. Vokalensemblen Accordia och Anders Winterstam. Musik av Felix Mendelssohn.

Allsångskväll med Per Höglund tisdag 10 mars kl 19.00, Böleängskyrkan.

Musikalen “Ängel utan vingar“ söndag 15 mars kl 16.00, Grisbackakyrkan.

Barnkören Tontrixarna.

KONSTUTSTÄLLNING Upptäck Grisbackakyrkans ateljé! Ny utställning varje månad.

Februari: Birgitta Burén Mars: fotoutställning av Anna Jonsson

TALANGKURS Start 10 mars kl 18.00, Carlskyrkan Ta vara på dina talanger för Guds skull. Tre träffar: 10, 17 och 31 mars.

Anmälan till berith. sonning@hotmail.com Per Harlingkonsert söndag 15 mars kl 18.00, Tavelsjö kyrka. Kyrkokören Invigningskonsert söndag 15 mars kl 18.00, Maria­ kyrkan. Professor Gary Verkade inviger nya orgeln.

Kammarkören Sångkraft söndag 15 mars kl 18.00, Backens kyrka. Rachmaninov Vespersånger.

Konsert lördag 21 mars kl 18.00, Umeå stads kyrka Emma Rönnlund, sopran, Katarina Widell, blockflöjt, Anders Winterstam, orgel.

Blåsljud söndag 22 mars kl 18.00, Backens kyrka.

Piano- och flöjtkonsert söndag 22 mars kl 18.00, Tegs kyrka. Richard Öberg, Kristen Jansen Brodin, flöjt, Anna-Maria Wedman, oboe.

KAFÉER OCH MAT

Matdax torsdag 12 februari kl 17.00, Tavelsjö församlingsgård. Middag till självkostnadspris.

Världens café – en mötesplats för alla nationaliteter mat från Sri Lanka lördag 14 februari kl 17.00, Carlskyrkan. Även den 21/3.

Anmälan sara.p.sandstrom@svenskakyrkan.se. nr 1 2015 tidningen spira

KALENDARIET

GUDSTJÄNSTER

Karnevalsgudstjänst lördag 14 februari kl 18.00, Mariakyrkan. Ansiktsmålning, musik och godis från kl 17.00.

Temagudstjänst “Kärlekens väg“ söndag 15 februari kl 11.00, Västerslätts­kyrkan. Staffankören. tidningen spira nr 1 2015

Präst i Backens kyrka som leder fruntimmersmässa med bland andra prästen Inger Lohmander.

Fruntimmersmässa söndag 8 mars kl 18.00, Backens kyrka.

Hållbarhetsmässa söndag 15 mars kl 11.00, Tegs kyrka.

Sinnesrogudstjänst söndag 22 mars, Böleängskyrkan kl 11.00.

Temagudstjänst “Bilden av Maria“ söndag 22 mars kl 11.00, Tegs kyrka.

Lovsångsgudstjänst “Dig vi lovsjunger ärar“ söndag 29 mars kl 18.00,Västerslättskyrkan. Staffankören, Sara Winek, Christina Isacson och Yvonne Eriksson.

Ni firar fruntimmersmässa den 8 mars – varför det?

RETREAT OCH FÖRDJUPNING

FOTO: ANNA-K ARIN DRUGGE

Vinterfest för hela familjen söndag 15 februari kl 14.00, Sörfors bönhus.

Kulturkafé fettisdag 17 februari kl 18.30, Ålidhems­ kyrkan. Åsa Norin delar sina upplevelser från Sydafrika.

“Jag vågar drömma“ torsdag 19 februari kl 19-21, Grisbackakyrkan. Temakväll om att vara anhörig till personer med missbruk/ psykisk ohälsa. Även 19/3.

Trivselträff tisdag 24 februari kl 12.00, Tavelsjö församlingsgård. Bruna bönor med fläsk och minisemla 50 kr. Sjukhuskyrkans diakoner berättar om nära möten. Öppet hus med sopplunch tisdag 24 februari kl 11.00, Kyrkans hus Yttersjö.

Vuxentid torsdag 26 februari kl 12.00, Backens kyrka. Lunch 50 kr. AnnaLena Kanon och Ange Turell Vardagmiddag torsdag 26 februari kl 16.30, Ersmarksyrkan. Droppa in till färdiglagad mat och dela gemenskapen!

Våffelcafé måndag 2 mars kl 11.00, Norrby bönhus.

Sång och musik Lars och Laila Windelius. Öppet Hus “Monica Z – kärleksfullt“ torsdag 5 mars kl 13.00, Grisbackakyrkan. Lisbeth Fors Malm och Krister Lindmark.

Vänskapskafé torsdag 5 mars kl 18.30, Böleängskyrkan. För andligt längtande, för intresserade av fler vänner. Även 19/3.

Afterwork fredag 20 mars kl 17.30, Grisbackakyrkan.

After work – våffellunch för daglediga tisdag 10 mars kl 12.00, Carlskyrkan.

Anmälan 090-200 27 66

HALLÅ DÄR!

EVA BRANZELL

– Det är Internationella kvinnodagen och vi kommer att göra en mässa som sticker ut lite grann.

Hur är en fruntimmersmässa?

– Det blir en mässa med uppsluppen stämning, viktiga frågor och modiga tankar. Fruntimmer ger associationer till att vara rejäl, rak på sak och inte så krusidullig! Sång och musik öppnar dörrar till kraft och mod så Monica Yngvesson sjunger jazz ackompanjerad av Erik Wäcklén.

Det är ett roligt namn, var kommer det ifrån?

– Vi var ett gäng kvinnor som planerade gudstjänsten och vår vaktmästare Klara utbrast: ˝Det här blir ju en riktigt fruntimmersmässa˝. Det var ett träffsäkert begrepp!

Fruntimmersmässa Internationella kvinnodagen den 8 mars kl 18.00 i Backens kyrka Gudstjänst med små och stora söndag 15 februari kl 11.00, Backens kyrka.

Församlingens orgelelever.

Karnevalsgudstjänst söndag 15 februari kl 15.00, Tegs kyrka. Barnkörer, husbandet, barngrupper, ledarutbildningen.

Askonsdagsmässa onsdag 18 februari kl 18.30, Grisbackakyrkan.

Aftonsång lördag 21 februari kl 18.00, Umeå stads kyrka. Jonas Östlund, Kyrkokören och Turbulens.

Björn Skifsmässa söndag 22 februari kl 11.00, Böleängskyrkan.

Gudstjänst med musikal söndag 22 februari kl 11.00, Ersbodakyrkan.

Taizémässa torsdag 26 februari kl 19.30, Mariakyrkan.

Mässa “Kärlekens väg“ söndag 1 mars kl 11.00, Backens kyrka. Gaudium, Kristen Jansen Brodin flöjt, Richard Öberg, Maria Axell.

OFROMMA BIBELTOLKNINGAR Söndag 15 mars kl 18.00, Ålidhemskyrkan Samtalskväll med Lina Sjöberg, författare och teolog, om att tolka livet och Bibeln. 14/3 kl 11.00 föreläser hon på Littfest, Umeå folkets hus.

Temagudstjänst Påskens symbolspråk söndag 1 mars kl 11.00, Tegs kyrka.

Vänskapscafé med mässa torsdag 5 mars kl 18.30, Böleängskyrkan.

Retreatdag för hela människan lördag 14 februari kl 8.30-18.00, Västerslättskyrkan.

Bibeltankar, kroppskännedomsövningar, skapande aktiviteter och mässa. Anmälan 090-200 25 40, ulrika.mottmann@ svenskakyrkan.se Lugna vatten torsdagar kl 9.00, Backens kyrka.

Meditation och fika.

Vinterretreat helgen 27 februari-1 mars, Tavelsjö lägergård. Inspirerad av Ignatius och de tolv stegen, 400-700 kr. Anmälan Lars-Martin.Nygren@ svenskakyrkan.se senast 20/2 Halvdagsmeditation söndag 22 mars kl 15.30-19.00, Umeå stads kyrka. För dig som som vill meditera längre och mer sammanhängande. Erik Hansson.

KNOPP & KROPP

“Ska vi gifta oss?“ ‑ en temaeftermiddag om kyrklig vigsel lördag 14 februari kl 14-16, Tegs kyrka. Bröllopsmusik, info om vigsel och PREP-kurser.

Lättgympa till svängig musik måndag kl 13.00, Västerslättskyrkan. Ulrika Mottmann, diakoniassistent och leg. sjukgymnast.

Församlingsafton om bön måndag 16 februari kl 18.00, Mariakyrkan.

Ulla-Lena Bäckman.

Klimatsmarta matlag Fyra träffar vecka 8-12, Tegs församlingsgård. Vi lagar mat, äter och samtalar kring hållbarhet. 100 kr. Info: maria.lundgren@ svenskakyrkan.se “Ord och namn berättar historia” torsdag 19 februari kl 13.00, Ersmarks­ kyrkan. Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk Utställning Skaparglädje lördag 21 februari kl 13.00, Tavelsjö församlingsgård. nyhet i år! mjuka kakor, tårtor och cupcakes

KAKBUFFÉ Tårt- och kakbuffé 17 mars, Söndag 2212-15 mars kl 12-15, Församlingsgården, Östra esplanaden 9 Församlingsgården Östra esplanaden 9 Försäljning, lotterier och fika. Intäkterna går till fasteinsamlingen “Utrota hungern”, Svenska kyrkans internationella arbete.

Pris: 50 kr för vuxna, 20 kr för barn.

Alla pengar går till Svenska kyrkans fastekampanj för att utrota hungern.

umeå stadsförsamling www.svenskakyrkan.se/umeastad

Tegs filmklubb Nebraska tisdag 24 februari kl 17.00, Tegs församlingsgård. Boka plats www.facebook.com/ tegsfilmklubb Loppis söndag 1 mars kl 13.15, Backens kyrka.

Sång och musik, fika, matlådor, kläder och skor för barn och vuxna från 10 kr, leksaker och prylar.

Intäkterna går till behövande i Umeå landsförsamling.

Påskpyssel för alla åldrar lördag 14 mars kl 12-15, Tegs kyrka Swap ’til you drop söndag 22 mars kl 13.00, Ålidhems­ kyrkan. Klädbytesmarknad för alla typer av kläder, skor och accessoarer.

Kyrkappen Här finns hela programmet. Ladda ned appen gratis. Den finns för både iPhone och Android. Sök på Kyrkguide

31

Inger Ljung Olsson

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT? DET ALLRA VIKTIGASTE ÄR att jag kan älska

och känna mig älskad. Då tänker jag inte bara på min närmaste familj utan också syskon, vänner och andra omkring mig. Vi måste också tycka om oss själva och inte vara så dömande och kritiska.

Genom åren har jag varit med om svåra saker och förlorat personer jag älskat och om det har lärt mig något så är det att vi måste våga se och ta itu med sorgen. Vi kan ändå aldrig komma ifrån våra känslor. Jag förlorade ett barn sent i graviditeten, en sorg som på något vis var mycket privat och svår att visa för andra.

Det som tagit mig igenom det och andra svårigheter har alltid varit kommunikation. Jag och min man pratar mycket och när hans öron tar slut ringer jag mina barndomsvänner!

Ju äldre jag blir desto mer tänker jag på att vad som helst kan hända när som helst. Även om det aldrig ska göra oss rädda för att leva, så vill jag inte skiljas från någon som ovän eller hänga upp mig på småsaker.

Hoppet är också viktigt i livet. Hoppet om att jag kommer att skratta igen, även om det kanske inte alltid känns så. Livet går, trots allt, vidare. Mitt hopp är min son, nio år, att se hur han utvecklas. Han har lärt oss i en ramsa som vi i familjen använder både i små och stora sammanhang: Jag kan. Jag kan. Jag vet att jag kan. Jag har g jort det förut, så jag vet att jag kan.

Inger Ljung Olsson, journalist och programledare för Go' kväll i SVT, som sänds från Umeå.

Berättat för Eva Gustafsson. Foto: Anna-Karin Drugge

32

nr 1 2015 tidningen spira