Spira nr 1 2016

Hjälp, jag är överväldigad av alla behov!

Tema Nr 1 2016 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

NATTEN

6

tecken på att Jesus var en nattuggla

TIDNINGSBUDETS NATT I UMEÅ KLIMATAVTAL – OCH SEN DÅ?

” Bra med kompis som talar svenska”

SÖMNLÖSHET BLEV EGENTID

Eva Gouriye från Syrien är aktiv i ”Vän i Umeå” tidningen spira nr 1 2016

1

VÄLKOMMEN

Lägger mig i ett moln och släpper taget Har du svårt att somna? Börja be för vänner och bekanta, då somnar du snart! Tipset kom från en from man i bekantskapskretsen och jag skrattade lite igenkännande när jag hörde det. Det är ju lätt att bli lite självupptagen med tankar som snurrar och saker som ”bara måste kollas” i telefonen på nattduksbordet. Lite svårt att släppa taget.

Nu har jag sällan sömnsvårigheter, inte som Bo Glas som kunde ligga vaken i timmar varje natt. Läs hur det som tidigare var pest förvandlats till värdefull egentid, som han inte vill vara utan. I detta nummer med temat Natten möter du också Martin Lundström som inte sover alls mellan klockan två och sju. Då delar han ut tidningar – och har tid att fundera på allt möjligt.

Oavsett hur dygnsrytmen ser ut är det viktigt att det finns en rytm, särskilt i en tid när allt är tillgängligt hela tiden. Det betonar Inger Boman och delar med sig en övning i att släppa taget om dagen.

Själv tilltalas jag ibland av idén att gå i ide under årets mörkaste tid. Nu njuter jag mer än vanligt över att få krypa till sängs. Vi fick nya täcken i julklapp av svärföräldrarna och fortfarande känns det som jag bäddar ner mig i moln!

Bo Kaspers nya låt ”Floden” om nåd och längtan.

Redaktör Ulrika Ljungblahd Ansvarig utgivare Georg Andersson Repro & Tryck Tryckmäklaren i Norr Annonsförsäljning Elin Örebrand Frost 090-348 44 41 elin@sensibelle.se Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea Omslag: Eva Gouriye Foto: Malin Grönborg Nästa nummer ute 17 mars

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

FOTO: ALEXANDRA A ELLIS

4 Aktuellt Sitter på torget för fred. Vässar sitt miljöarbete. Ensamhet blir pjäs.

7 Dilemmat Vad kan jag göra för skillnad?

TEMA NATTEN 8 Umeå by night, följ med Martin på jobbet 12 Sömnlöshet blev egentid 13 Krönikan Eva Gustafsson 14 Var Jesus en nattuggla?

14 Släpp taget om dagen

2

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå Besök: Ö esplanaden 9, 2 tr

Gränser som stänger ut och stänger in.

INNEHÅLL NR 1 2016

16 Mötet Eva Gouriye 20 Reportage Bokcirkel utan fyrkantiga svar 24 Mellan himmel & jord 25 Mitt kyrkoår Kenneth Nordgren 27 Korsordet 29 Andlig friskvård Tänd ett ljus, eller två 30 Spira besöker Lättgympa på Västerslätt 30 Kalendarium 32 Viktigt på riktigt Elin Turborn

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll 6 nr per år.

”Stäng av mediebruset om du märker att det tynger dig” DILEMMAT

25

Anna-Marja Hagner

26

Soppa under fastan

Tema NAT TEN

8

TEMA NATTEN

När de flesta sover cyklar Martin Lundström ut med tidningar.

KLIMATSMART

nr 1 2016 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

Vad tänker du om mörker och natt?

Dagen efter fettisdag infaller askonsdagen, första dagen i den kristna fastan fram till påsk. ”Kom ihåg att du är stoft och åter ska bli till stoft”säger prästen och ritar ett kors med aska i pannan på deltagarna i askonsdagsmässan.

Spira frågar tre personer på stan en måndageftermiddag i januari.

PETER NORUM

CHRISTER NILSSON

EMILIA HILLMAN

– Jag har inga problem med mörker och är inte rädd, eftersom jag har Jesus som lyser upp min väg. Häromkvällen var jag ute och sprang en motionsrunda i skogen, men jag hade pannlampa förstås. Lite sent var det kanske att ge sig ut vid 19-tiden, men jag vill vänta tills barnen lagt sig.

– Härligt att få sova på natten! Det är ganska skönt när det blir mörkt och vi kan mysa med en brasa och tända ljus. Även om det känns som att det är mörkt lite länge i onödan. Vi brukar bo i Spanien så här års och där blir det mörkt senare, men samtidigt finns det ingen riktig skymning utan mörkret kommer på en gång.

– När det blir mörkt och natt på rätt tid så är det bra. Nu blir jag ibland lite förvirrad när det blir mörkt så tidigt på eftermiddagen. Det känns som att det är dags att gå och sova nästan.

Annars är det mysigt med mörkret tycker jag.

Visste du att…

Den 3 februari är det 200 år sedan Carl-Olof Rosenius föddes i Nysätra socken, Västerbotten. Han var en av väckelserörelsens ledare och var med och bildade den kristna rörelsen EFS.

45 par gifte sig på nyårsaftonen när Umeå och Holmsund inbjöd till drop in-vigslar i tre kyrkor.

Grattis!

LARS HÅLLER I PENNAN

INTE HÖRT I KYRKBÄNKEN

av Lars Segerstedt

Efter 28 år lämnar Lars Segerstedt Mariakyrkan och börjar som sjukhuspräst. Serien ”Inte hört i kyrkbänken” i Spira fortsätter han dock med, även om han inte lär förekomma lika ofta själv i bild.

– Jag tycker om humor som har en seriös ton, där det är lite skruvat, men går att känna igen sig, säger han och nämner favoriter som Berglins, Robert Nyberg och Ulf Lundkvist.

Framöver hoppas han få mer tid för måleri, gärna med favoriten oljekrita.

Nästa uppdrag är en regnbåge till 7-åriga barnbarnet.

VI SES PÅ FACEBOOK!

facebook.com/tidningenspira tidningen spira nr 1 2016

3

AKTUELLT

FOTO: LINUS HALLGREN

Lattjo betyder glad och bra på rumänsk romani. Lattjo är också en verksamhet i församlingsgården öst på stan för barn till rumänska EU-migranter. Varje lördag bjuds det på lunch, lek och en aktivitet, senast besök på Bildmuseet. Amanda Wisselgren, Svenska kyrkan, är projektledare.

– Alla behöver ett sammanhang.

De här barnen har inte ett lika tydligt sammanhang som andra svenska barn, säger hon och hoppas att alla barn snart ska få gå i skola.

Verksamheten drivs av ett 15-tal volontärer som är mellan 16 och 70 år.

FOTO: GUSTAF HELLSING

LATTJO LÖRDAGAR FÖR EU-MIGRANTERNAS BARN

Fairtrade- och miljömärkta varor, kompostering av matavfall och drivmedel i bilar är några av områdena som ska granskas och förbättras när Svenska kyrkan i Umeå miljödiplomeras.

Nu vässar kyrkan i Umeå sitt miljöarbete Johanna Salander, regissör föreställningen ”Sällskapet”.

SAMLADE UMEBORS TANKAR OM ENSAMHET Föreställningen Sällskapet djupdyker i känslan ensamhet, som de flesta upplevt, men sällan pratar om.

Utgångspunkten för Ögonblicksteaterns föreställning är att svenskarna ibland kallas världens ensammaste folk och att rent existentiellt kanske alla människor i grunden kan sägas vara ensamma. Regissör Johanna Salander och dramatiker Camilla Blomqvist har genom anslag på stan och upprop via Facebook samlat in människors erfarenheter.

Föreställningen handlar om att bryta tabut av skam som finns kring ensamhet och finna en väg vidare.

– Jag hoppas att publiken upplever att de blir del av en gemenskap. Det går att göra något åt sin situation och att ta ansvar för varandra, säger Johanna Salander.

Sällskapet, med nyskriven musik av Frida Johansson och Annika Norlin, har premiär 26 februari.

4

Svenska kyrkan i Umeå ska miljödiplomera hela sin verksamhet. Just nu pågår kartläggning och till hösten börjar själva förbättringsarbetet, berättar Christofer Sjödin, ordförande i miljödiplomeringsgruppen.

I december samlades världens ledare i Paris till det största klimatmötet någonsin och enades om ett avtal.

– Men det är nu besluten måste genomföras, av länder, företag, arbetsplatser – och församlingar, säger Lotta Magnusson, handläggare för miljödiplomering i Luleå stift.

Det var efter biskopsbrevet om klimatet år 2014 som Luleå stift beslutade att hjälpa stiftskansli, pastorat och församlingar att införa Svenska kyrkans miljöledningssystem.

– Fördelen med miljödiplomering är att frågorna bearbetas systematiskt och blir en del av verksamheten. Det hänger inte längre på enstaka entusiaster, säger Lotta Magnusson.

I Umeå arbetade en grupp med hållbarhetsfrågor till den nya församlingsinstruktionen som antogs

förra året. Ett resultat blev beslutet att miljödiplomera hela verksamheten. Just nu arbetar gruppen med en nulägesbeskrivning indelat i sju områden som fastighet, transport och församlingsverksamhet.

Därefter kommer mål att sättas och rutiner upprättas.

– Under första året sker inget egentligt förbättringsarbete, utan det börjar i höst. Före diplomeringen i slutet av våren 2017 ska målen vara uppfyllda, säger Christofer Sjödin, ordförande i miljödiplomeringsgruppen, som betonar att diplomeringen inte bara rymmer organisationsfrågor utan tar ett större grepp.

– Det handlar också om att hitta sätt att hjälpa varandra att leva mer hållbart och bli personer som höjer rösten för miljön.

Helena Andersson Svenska kyrkans miljödiplomering påminner om andra miljöledningssystem med nulägesbeskrivningar, mål, program för genomförande och uppföljning, men innehåller också sociala och andliga perspektiv. Diplomeringen är uppdelad i tre faser med olika svårighetsgrader. nr 1 2016 tidningen spira

AKTUELLT

Sitter stilla på torget för att sprida fred – I vår lilla meditation övar vi oss i att hjälpa det stora att växa – fred och frid, inom oss och i världen.

Det var efter terrordådet i Paris som Gustav är övertygad om att någon personer från nätverket Anzenkai, form av stillhet och tystnad är en Svenska kyrkan och Umeå buddhisviktig del av fredsarbete eftersom tiska förening första gången satte sig det ger en chans att stanna upp och stilla och mediterade på torget. komma tillbaka till sig själv och sin Sjukhuspräst Gustav Ericsson är en kropp och uppmärksamma vilka av initiativtagarna. sinnesstämningar man agerar utifrån.

– Vi får återknyta med den kärlek och medmänsklighet som är större än rädsla och hat, säger han.

Att sitta ute oavsett väder är också en symbolhandling.

– De som drabbas av krig och våld är drabbade i alla väder. Som en övning i oss själva, som en påminnelse till den som går förbi och som en symbol för hopp och solidaritet med dem som lider sitter vi också i alla väder, säger han.

Under meditationen på RådVårens meditationer hålls hustorget i januari var det 13 onsdagar kl 12-13 den 9/3, 27/4, minusgrader och snålblåst.

25/5 och 15/6.

HALLÅ DÄR

Mitt i centrala Umeå sitter de tysta och stilla en timme i månaden. Meditation för fred fortsätter hela 2016.

FOTO: ULRIK A L JUNGBL AHD

Din bok lägger ner. Bokhandeln, som ägs av Efs Västerbottten och Svenska kyrkan, håller bara öppet till den sista februari.

Presentkort är giltiga till den 27 februari.

240

par vigdes i Svenska kyrkan i Umeå förra året. tidningen spira nr 1 2016

”Ljuset lyser i mörkret” är en kortfilm om medmänsklighet från Svenska kyrkan i Umeå.

KENNETH NORDGREN Kyrkoherde i Umeå

Vid årsskiftet publicerade Svenska kyrkan i Umeå en film om medmänsklighet, som fick många positiva reaktioner. De negativa kommentarerna känns igen från andra diskussioner på Facebook och i kommentarsfält. Så här svarar kyrkoherde Kenneth Nordgren.

”Varför hjälper ni inte behövande svenskar?”

– Vi arbetar mycket med människor i marginalen, bland annat genom Öppen gemenskap, som är grundad av kyrkan och flera församlingar engagerar sig i. Våra diakoner arbetar hela tiden med utsatta människor, ofta i det tysta. ”Varför uppmärksammar ni inte förföljelsen av kristna?”

– Det gör vi, genom Svenska kyrkans internationella arbete och ibland genom att ta upp kollekt. Samtidigt vill vi inte spela ut behövande grupper mot varandra, och utsatta kyrkoledare i Mellanöstern uppmanar oss att inte göra skillnad mellan kristna och muslimska flyktingar. ”Kyrkan ska predika evangelium och inte hålla på med politik!”

– Den åsikten bygger på en oriktig uppdelning mellan andligt och politiskt. Vi tror att Gud blev människa i världen, och evangeliet är därför inte bara andligt utan berör också samhällsfrågor. Kyrkan är inte ute efter en politisk position, men när vi agerar i exempelvis sociala frågor får det politiska följder.

Helena Andersson Du hittar filmen via Svenska kyrkan i Umeås webb eller facebook.

5

Upptäck Umeås sprudlande kulturliv

RUT och R OT skatte reduk tion!

umea@veterankraft.se Tel: 090-999 44 00

Vi gör din vardag lite enklare!

Barnpassning Seniorservice Snöskottning Veckohandla

Städning Hantverk Trädgård Med mera..

Som pensionär kan du arbeta på egna villkor hos oss, vi söker hantverkare, trädgårdskunniga, lärare, barnpassare och städare. Du får timlön och avtalsförsäkring.

Hjälp, jag är överväldig ad av

Nr 1 2016 Utges av Svenska kyrkan

En annons i Spira når över 50 000 hushåll sex gånger per år i Umeå.

Kontakta Elin Örebrand Frost, 090-348 44 41, elin@sensibelle.se

alla behov!

Tema i Umeå

NATTEN

6

tecken på att Jesus var en nattuggla

UMEÅ BY NIGHT MED TIDNINGS BUD KLIMATAV TAL – OCH SEN DÅ?

”Bra med kompis som talar svenska” Eva Gouriye från Syrien

SÖMNLÖS HET BLEV EGENTID

är aktiv i ”Vän i Umeå”

tidningen spira nr 1 2016

1

Umeå är en kulturstad utöver det vanliga och Väven är en kreativ mötesplats för kultur och upplevelser mitt i city. Här hittar du litteratur, konst, musik, utställningar, teater, film och skapande verksamhet och en uppsjö av intressanta och spännande arrangemang.

Använd din fantasi

Flera scener och rum går att hyra och många av Vävens lokaler är anpassade för kreativitet, skapande och uppträdande. Här finns rum för studier, bild, form, matlagning, musik, digitalt skapande, scener, föreläsningar och debatt.

Bara fantasin sätter gränser!

Välkommen att dela kulturlivet och stans bästa utsikt med oss!

Nystart!

Nu finns det många möjligheter att få nya vänner, prova på något nytt eller fortsätta med något du tycker om.

Välkommen till kyrkan i vår.

www.vaven.se

6

www.svenskakyrkan.se/umea/ det-hander-i-kyrkan nr 1 2016 tidningen spira

DILEMMAT

”Jag känner mig helt överväldigad av flyktingsituationen och hur stora behov det finns! Var ska jag börja?”

Text Helena Andersson

Vad kan jag egentligen göra för skillnad?

MARKUS ÖSTLUND

ANNA-MARJA HAGNER

präststuderande med fasteblogg

verksamhetschef Röda Korset i Umeå

Jag möter ofta frågeställningen, och menar att det är helt okej att känna sig maktlös ibland. Kanske har man själv en situation i vardagen som är påfrestande och då ökar benägenheten att ta in svarta rubriker i stället för att upptäcka allt det goda som sker.

Stäng av mediebruset om du märker att det tynger dig, och undvik att pressa fram ett engagemang. I stället skulle jag rekommendera dig att fundera på om du känner någon volontär. Be gärna att följa med på ett eller några studiebesök, utan att det förpliktigar till något. Genom att ta del av någon annans engagemang kanske din sinnesstämning lättar, och du börjar lägga märke till det positiva.

Ett annat förslag är att via bekanta försöka komma i kontakt med någon som själv kommit från ett annat land. Då kommer du att märka att det inte handlar om att tycka synd om eller bära någon annan. Den du möter är en människa med resurser, och att upptäcka det ger hopp! tidningen spira nr 1 2016

Dilemmat ”Flyktingsituationen har gjort mig smärtsamt medveten om hur stora behov det finns. Samtidigt känner jag mig överväldigad – vad kan jag göra och var ska jag börja?”

Det här är något jag ofta funderar över – vad gör jag för andra människor? Själv har jag valt att engagera mig i Blå träffen för funktionshindrade i Grisbackakyrkan. Det ger otroligt mycket glädje att få hjälpa till och träffa fina människor.

För mig är fastan inför påsk en möjlighet att fundera över vad jag lägger tid, energi och pengar på. Hindrar det jag gör mig från att fokusera på det som är viktigast i livet för mig – relationen till andra människor och till Gud? Att fasta kan handla om att lägga färre timmar på Facebook eller köpa mindre hämtmat. Förra året hade jag en informationsfasta, och kollade bara på en enda nyhetssida en gång varje kväll. Om du känner dig överväldigad av alla negativa nyheter kanske det är något du skulle prova på? Är det tid, energi eller pengar som fattas kan du fundera på om det är något annat du kan dra ned på. Eftersom fastan är en begränsad period passar den för att prova något nytt! markusostlund.wordpress.com 7

Umeå by night – Martin I 17 år har Martin Lundström tagit cykeln för att dela ut tidningar till sovande umebor.

Nätterna ger honom tid att fundera.

Text Eva Gustafsson Foto Alexandra A Ellis

DET ÄR KOLSVART NATT utanför Tegs

församlingsgård när Martin Lundström kommer cyklande vid tvåtiden för att hämta sina tidningsbuntar. Eftersom tidningarna är sena ringer han för att kolla vad som hänt.

– De är precis lastade och på väg, säger han och hoppas att transporten inte dröjer för länge så att han blir sen med utdelandet.

Martin har jobbat som tidningsbud i sjutton år och konstaterar att det inte är så många av hans kollegor som använder cykel 8

längre, eftersom distrikten blivit större. Martin gillar att cykla och vädret är ingenting som bekymrar honom. Blötsnö är värst, men det gäller bara att ha rätt kläder.

– På ett år kan det bli runt tusen mil på cykel. Jag brukar cykla på semestern också, berättar han. Jag tänker att då gäller det att plåga sig så pass att det blir en lättnad att börja jobba igen!

Tänker gör Martin mycket och natten är ett bra tillfälle för funderingar med den stillhet, tystnad och lugn som råder. Han målar

upp bilden av sitt hjärtas vardagsrum med en fåtölj och ett bord med en skål fylld med tankekarameller.

– Karamellerna bara dyker upp.

De är hårda så jag kan suga på dem ett litet tag och riktigt fundera på innehållet.

Så kommer äntligen tidningarna som Martin och hans kollega ska dela ut den här natten.

– Vi blev lite sena, men det är av en bra anledning, säger Olof Nylund, som lastar ur med ett brett leende. Jag fick rycka in för den ordinarie som är på BB och får barn! nr 1 2016 tidningen spira

Tema NATTEN

jobbar när andra sover

Martin Lundström lämnar tidningsbuntar i hotellreceptionen så att gästerna kan läsa tidningen till frukost. tidningen spira nr 1 2016

Det blir i snitt en dryg mil på cykel varje natt för Martin Lundström.

9

TEMA NATTEN

Vid ett-tiden på natten vaknar Martin Lundström för att gå till jobbet. Senast kl 6.00 ska tidningarna vara hos prenumeranterna. Efter jobbet sover han en till två timmar för att få ihop sina sju, åtta timmars sömn per dygn.

Olof kör snabbt vidare och Martin packar sina cykelväskor så fulla som det bara går och trampar iväg på sin första vända bland bostadshus och företag. Han bär reflexväst, men Martin är absolut inte mörkrädd.

– Det finns ingenting att vara rädd för.

Jag vet att det finns de som blir nervösa av uteliggare och jag förstår inte riktigt varför.

Ibland kan jag träffa på någon person som det är bäst att undvika, men då cyklar jag bara en annan väg.

MARTIN TYCKER ATT DET jobbigaste med att

vara tidningsbud är att det kan vara socialt pressande. Det finns saker han saknar att kunna gå på, eftersom han måste i säng så tidigt, helst redan kl 18. Han är till exempel engagerad i Tegs församlingsråd och vill vara med på sammanträdena som oftast är på kvällstid.

Gudstron är något han har med sig sedan han var barn, men han förklarade tidigt för sina föräldrar att han var tvungen att börja tro själv och inte bara för att de gjorde det.

Det är också om Gud och tro som många av tankekaramellerna handlar.

– Alla har en relation till Gud, men det har gått troll i ordet gud, menar han och slår fast 10

Martin Lundström trivs med jobbet som tidningsbud.

att tro inte är någon privatsak. Den finns visserligen inom oss, men den ska och måste verka utåt.

Martin har fått ihop en fil. mag. med inriktning mot religionsvetenskap trots att han aldrig gick i gymnasiet efter högstadiet.

Han var skoltrött och har dyslexi som gjorde det extra jobbigt att plugga.

– Nu har jag intyg på det och därför rätt till talböcker om jag vill studera, berättar han.

Det är en god hjälp, men jag måste läsa och lyssna till allt fler gånger än andra för att det ska fastna ordentligt.

MARTIN HAR CYKLAT EN vända och kommer

tillbaka till baksidan av Tegs kyrka för att hämta en ny laddning tidningar till nästa runda och det blir tydligt att många av hans tankar föds under arbetets gång.

– Allt är som ett cykelhjul där ekrarna är våra olika livsöden, säger han och lastar på det sista. Ekrarna måste gå i kors i hjulet för att kunna driva cykeln framåt, ju fler kors desto bättre bär det.

Så trampar han iväg igen i natten och har drygt två timmars jobb kvar innan han far hem, äter frukost, läser tidningen och lägger sig att sova en stund. nr 1 2016 tidningen spira

NATTEN

Vid skymningen, när solen sjunker nedanför horisonten, övergår dagen i natt.

Här i norr är skymningen längre än närmare ekvatorn. Stunden kan också kallas blå timmen.

Spöktimmen, timmen efter midnatt, sägs vara en tid för spöken och gengångare, men hela natten är i folktron förknippad med övernaturliga väsen.

Vargtimmen kallas tiden mellan kl 3 och 5, när kroppens aktivitet är som lägst och ångest och oro kan härja.

Ottan inträffar när natten börjar övergå i morgon.

Under medeltiden hölls då dagens första bön, och uttrycket lever kvar i julotta.

Citat litet

tidningen spira nr 1 2016

I gryningen går solen upp och natten är över. Förr i världen var det viktigt att stiga upp då för att utnyttja alla dygnets ljusa timmar.

11

TEMA NATTEN

Sömnlöshet blev egentid Förut var de sömnlösa timmarna mitt i natten pest. Nu vill Bo Glas absolut inte vara utan sin vakna stund.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson

N

ågon gång mellan klockan ett och fem på natten vaknar Bo Glas. Han går upp och sätter sig i en av fåtöljerna i vardagsrummet medan katten sover i den andra. I ungefär en timme läser han, pratar med Gud eller bara sitter tyst och reflekterar.

– Det är min egentid. Jag vill inte vara utan den stunden, berättar han.

När de vakna perioderna började för många år sedan var känslan en helt annan.

Livet i familjen var stressigt och Bo var rejält uppe i varv. Även om han somnade ”på väg ner mot kudden” vaknade han vid tre-fyratiden av att tankarna jagade varandra. Han kunde ligga vaken i timmar.

– Den tiden på dygnet är tankarna inte rediga. I synnerhet inte om man ligger kvar i sängen och rör sig i gränslandet mellan sömn och vakenhet.

I stället för att ligga kvar, stressad över att han borde sova, bestämde Bo sig till slut för att stiga upp.

– Jag började prata med Gud och beklagade mig över hur bedrövliga saker var och hur jag mådde, berättar han.

SÅ SMÅNINGOM AVTOG BEHOVET av att beklaga

sig, men Bo är mån om att inte censurera sina tankar eller känslor så nattstunden är fortfarande ett tillfälle att lägga av det som bekymrar och stressar. Numera kan saker och tankar dessutom få andra, mer rimliga, proportioner på natten. Tankarna är inte lika splittrade och det är lättare att hålla fokus tack vare lugnet och avsaknaden av ljud.

12

Nattlig läsning ”Väven” av Martin Lönnebo Andliga övningar för varje vecka under året. De bygger på ett mönster för mognad som finns i den kristna traditionen. ”Kännetecken – att söka Guds närvaro i en splittrad tid” av Magnus Malm Är det möjligt att behålla kontakten med Gud i ett splittrat vardagsliv? Hur ber man när själen känns som ett kaotiskt internetflimmer?

Att surfa på telefonen eller se en film är inget som lockar Bo. – Tiden på natten är ingen tid jag vill slå ihjäl eller fördriva. Jag vill vara med mig själv och med Gud, säger han och hejdar sig sedan lite: Det låter ju väldigt fromt. Jag är inte alls särskilt from och jag tänker att Gud är mycket mindre from än vi. Människan har en tendens att dela upp livet men Gud är hela tiden större.

Som sällskap under nätterna har Bo ofta en bok. Särskilt viktig har Väven av Martin Lönnebo varit. nr 1 2016 tidningen spira

KRÖNIKAN

Vattnar och bakar helst på natten ”NATTEN GÅR TUNGA FJÄT runt

Bo Glas sitter vaken i vardagsrummet en stund varje natt. Tystnaden bryts bara av snöröjningen och tidningsbudet.

– Varje kapitel får ta ett par veckor så Väven tog mig ett och ett halvt år att läsa första gången, berättar Bo. Jag tror på små förändringar, när det gäller både egen utveckling och relationer. Mycket som är viktigt sker långsamt – såväl bra som dåliga saker.

Han är inte längre stressad över att veta att han kommer att vara vaken en timme under natten, utan har accepterat vakenheten.

– Jag har lärt mig att stressen över att inte kunna sova är destruktiv i sig. Eftersom jag vet att jag kommer att vakna är min ambition att komma i säng vid 22-tiden. tidningen spira nr 1 2016

gård och stuva…”

Det är inte så länge sedan vi lyssnade till den versraden, men den är helt fel! Natten kommer inte klivande med tunga steg som i rejäla marschkängor, den glider in, svävar EVA GUSTAFSSON in. Nästan utan att vi lagt Reporter Spira märke till det är vi omslutna av mörkret och den sammetsmjuka sena timmen.

Jag njuter av nätterna! Min hjärna och hela mitt jag vaknar upp och går på högvarv. Jag är aldrig så kreativ som när de flesta andra gått och lagt sig och ljusen släckts i grannhusen.

Självklart måste jag också kliva upp på morgonen, det finns ju ett arbete att gå till, men hela mitt jag protesterar mot denna behandling. Tack och lov finns det en del som lika gärna kan göras sent.

Damma möbler och prydnadssaker är utmärkt nattsyssla, precis som att vattna och plantera om växter.

Baka småkakor går också bra.

Sedan finns det sådant som jag inte bör ta itu med när jag helst skulle vilja. Det är inte okej att ta ett midnattsbad i badkaret till exempel, som en av mina grannar påpekade för mig helt vänligt när jag var nyinflyttad. Då påmindes jag om Nils Ferlins diktrader: De dansar där uppe – klarvaket är huset fast klockan är tolv. Då slår det mig plötsligt att taket, mitt tak, är en annans golv.

Om Ferlin någonsin sade till grannarna att de störde vet jag inte, men det gjorde min tack och lov!

Då kan det vara bättre att ägna nattens timmar åt att skriva den här texten till Spira och önska er alla – vare sig ni ska sova, arbeta eller är nattdjur som jag – en riktig Bella Notte!

13

TEMA NATTEN

Var Jesus en nattuggla?

Om Jesus var en morgonmänniska eller en nattuggla förtäljer inte historien. Flera viktiga händelser i hans liv hände i alla fall på natten.

BARN FÖDS PÅ NATTEN

Det sägs att det föds fler barn på natten än på dagen. I julevangeliet berättas att Maria föder Jesus på julnatten, lägger honom i djurens matho och tar emot besök av nattarbetande herdar.

NATTLIGT VATTENUNDER

En natt strax före gryningen kommer Jesus gående på Genesarets sjö fram till lärjungarnas båt, som kämpar i vågorna. På biblisk tid symboliserade natt och vatten fara och kaos.

SAMTAL I NATTENS MÖRKER

På Jesus tid diskuterades religiösa frågor ofta på natten, och Jesus får besök av den högt uppsatte Nikodemus. Under samtalet yttrar Jesus de kända orden ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son...”

SISTA KVÄLLSMATEN

Nattvard är ett gammalt svenskt ord för kvällsmat, och nattvarden i Bibeln är sista gången Jesus äter tillsammans med sina lärjungar. Så småningom blir måltiden en rit i kyrkan.

NATTLIG ÅNGEST

Ångest gör det svårt att somna, och Jesus ber sina vänner att vaka med honom i Getsemane trädgård natten innan han fängslas. Hans ångest gör att ”svetten droppade som blod ner på marken.”

VILKEN UPPSTÅNDELSE!

Efter att Jesus korsfästs och begravts berättas att han uppstår tidigt på påskdagen. När Maria från Magdala och ett par andra kvinnor går till graven vid soluppgången är den tom och Jesus borta.

Helena Andersson

14

Släpp taget om dagen!

Slå av mobilen och lägg tio minuter på att avrunda dagen. Resultatet kan bli frid och tydligare rytm mellan vila och aktivitet.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Kristina Alfonsdotter

– Poängen är att släcka lampan. Den här lampan, säger Inger Boman och pekar mot huvudet. Inger är präst och andlig vägledare i Umeå. Själv avslutar hon och maken vanligtvis kvällen i ett par fåtöljer i vardagsrummet. De summerar dagen och ber.

I en tid när såväl underhållning som jobbmejl bara är ett skärmsvep bort kan behovet av att markera övergången från aktivitet till vila vara viktigare än tidigare.

– Vi behöver vanor som hjälper oss. Jag skulle till exempel aldrig komma ihåg att ta min medicin om jag inte tog den varje dag vid frukosten.

En övning som Inger använt både privat och under retreater är Reflektion över dagen.

Den går ut på att låta dagen spelas upp igen under ”kärleksfull uppmärksamhet”. Vad har varit gott, vad har varit svårt? Övningen används också som ett sätt att upptäcka på vilka sätt Gud mött en under dagen.

– Det handlar inte om att prestera inför Gud, utan jag påminns om att det finns en frid som ”inte världen kan ge”. Det finns något befriande i att berätta allt för Gud och tro att det är i gott förvar.

REFLEKTION ÖVER DAGEN 1

Be en kort bön. Till exempel: ˝Gud, hjälp mig att förstå detta förvirrade virrvarr.˝

2

Ta några minuter och se tillbaka på dagen. Gå igenom timme för timme, plats för plats, människa för människa.

3

Var uppmärksam på vilka känslor som väcks, både positiva och negativa.

4

Tacka för det som varit bra. Överlämna det som varit svårt.

5

Be en bön. Till exempel någon av de här intill.

Källa: Ignatiansk tradition och ”Bönboken tradition och liv”.

TIO MINUTER I TYSTNAD varje kväll låter inte mycket, men som alla nya vanor kan det vara svårt att få till. Själv tycker Inger att övningen är svår att göra i sängen, hon behöver sitta ner och sluta ögonen.

Om man är stressad över morgondagen tipsar Inger om att skriva en lista över allt som ska göras och ta med den i aftonbönen.

nr 1 2016 tidningen spira

KVÄLLSBÖNER

I dina händer Herre Gud lämnar jag nu min ande.

Gud, inför natten lämnar jag dagen som varit i ditt minne, glöm det som inte är minne värt.

(Martin Lönnebo) Då är det lättare att släppa tankarna på det.

Enligt gammal kristen tradition är att somna på kvällen ett sätt att öva sig i att släppa kontrollen och överlämna sig till Gud. En övning i att dö, om man så vill. För Inger är det inte någon särskilt dramatisk tanke. tidningen spira nr 1 2016

– Kanske är jag präglad av att ha levt nära döden så mycket genom mitt jobb. Och säkert är det åldern. Som nybliven mamma hade jag en väldig dödsångest. Nu har jag det viktigaste i mitt liv bakom mig, säger Inger Boman.

15

16

nr 1 2016 tidningen spira

MÖTET

Lämnade Syrien – nu jobbar Eva med unga flyktingar Bara att tänka på Syrien får Eva Gouriyes ögon att fyllas med tårar.

– Man måste ha ett hemland, och vårt är borta.

Men Sverige är ett bra land som ger oss en chans.

Text Helena Andersson Foto Malin Grönborg

E

va Gouriye välkomnar oss ute på den kalla trappan med ett varmt leende.

Här i villan i Sävar bor hon tillsammans med sin man Salim och två söner. En vuxen dotter bor i Stockholm.

Vid den sprakande brasan inne i vardagsrummet bjuder hon på kaffe och hembakad gräddtårta.

– Jag bakar gärna och lagar mat, berättar hon och frågar vilka av bären på tårtan jag tycker bäst om innan hon skär upp en bit.

Eva Gouriye har just avslutat veckans arbete på Tundalsskolan i Robertsfors, där hon jobbar som studiehandledare i matematik för ensamkommande barn, många från Afghanistan.

– Jag kan förstå dem och känna med dem – jag har ju också invandrarbarn. Jag berättar för dem att det bästa sättet att få en bra framtid i Sverige är att lära sig språket och utbilda sig, säger Eva och berättar om barnens sorg över att inte vara med sina familjer eller ens veta hur de mår.

EVA GOURIYE

Ålder 49 år Familj Man Salim och tre barn 15, 19 och 23 år.

Bor Sävar med man och de två yngsta barnen.

Uppvuxen Qamishli i Syrien.

Yrke Utbildad ekonom, arbetade som lärare på handelsskola i Syrien. Nu studiehandledare.

Språk Modersmål arabiska, men talar också syrianska, danska, svenska och engelska och bulgariska (har bott i Bulgarien i två år).

JAG FRÅGAR HUR HON själv känner när hon tän-

ker på situationen i landet som hon flyttat ifrån, Syrien.

– Nej, jag kan inte prata om Syrien. Jag känner en så stor sorg. Det är ett jättefint tidningen spira nr 1 2016

VÄN I UMEÅ WWW.VANIUMEA.SE

land, som jag inte kan besöka. Där fanns min barndom och hela mitt liv och det har bara försvunnit, säger hon och tystnar.

Eva kom till Sverige tillsammans med sin familj för snart två och ett halvt år sedan, men flytten från Syrien hade startat flera år tidigare.

– Det var krig i Irak, men ännu inte i Syrien. Min man tänkte att det nog skulle bli krig där också och ville flytta för att barnen skulle få en bra framtid.

I staden Qamishli levde familjen ett bra liv. Salim hade en privatklinik där han arbetade som läkare och Eva var lärare på en handelsskola och hyrde ut bröllopsklänningar som sidosyssla. Men oron för framtiden fick Salim att flytta till Danmark, och ett år senare följde resten av familjen efter.

När kriget väl startade var de tacksamma att inte längre befinna sig i Syrien, men livet i Danmark var inte helt enkelt.

– Vi mötte mer rasism i Danmark än här.

När min man fått dansk läkarlegitimation lyckades han inte få något fast jobb och vi flyttade fyra gånger på fyra år, berättar Eva. Med hjälp av läkarkontakter i Sverige valde familjen att ta klivet över Öresund, och hamnade till slut i Sävar. Salim fick fast jobb och därefter permanent uppehållstillstånd.

17

MÖTET

”Nej, jag kan inte prata om Syrien. Jag känner en så stor sorg.”

– Allt gick jättebra och vi är väldigt tacksamma. Sverige är ett bra land, som ger oss chans att jobba och utvecklas.

Eva själv ville snabbt komma igång med svenskstudierna och gick till Komvux med dottern för att göra språktest. Bedömarna blev lite förvirrade av att de svarade på danska, men lät dem hoppa över SFI och gå direkt på en grundutbildning i svenska.

Därefter gick Eva Korta vägen, en utbildning skräddarsydd för att få akademiker från andra länder snabbt klara för arbetsmarknaden. Efter praktik som studiehandledare för ensamkommande barn på Tundalsskolan blev hon erbjuden jobb där.

– Egentligen är det min dröm att arbeta som ekonom, som jag är utbildad till, och som lärare behövs ju bra nivå på språket.

Men när jag började insåg jag att det inte var så svårt och mitt språk har utvecklats.

Vid sidan av arbetet ska Eva gå en tolkutbildning på distans, som hon just blivit antagen till, och har planer på att ta körkort till sommaren. Hon ska också hjälpa arabisktalande på ett asylboende i Umeå med deras svenskstudier.

NÄR EVA HADE VARIT i Sverige ett par månader

hörde hon talas om Vän i Umeå, en mötesplats för svenskar och invandrare. Hon anmälde sig och blev hopmatchad med Åsa Norin, en av initiativtagarna.

– Jag fick stor hjälp av Åsa. Det är skönt att ha någon bredvid dig, som du kan fråga vad 18

du vill. Hon var den första svenska person jag blev vän med!

Vän i Umeå har gemensamma aktiviteter för alla som är med, som utflykter, tacomiddagar och knytfika. Nästa steg är att ordna gruppträffar för personer med liknande intressen, exempelvis skogsutflykter och biobesök.

– Först och främst har det gett mig en känsla att jag är accepterad av det svenska samhället. När jag varit med i några månader fick jag en fråga om att vara med i ansvarsgruppen och blev väldigt stolt!

EVA INTERVJUAR DE ARABISKTALANDE som vill vara med, för att kunna matcha ihop dem med svensktalande. Hon brukar tipsa invandrare hon träffar att det är bra att vara med i Vän i Umeå, bland annat för att utveckla språket.

– När de kommer till träffarna och ser att jag är invandrare och en av de ansvariga där tror jag att de förstår att det är en bra verksamhet, annars skulle jag ju inte vara där.

Från början i Vän i Umeå var det fler invandrare som var intresserade av kontakt än svensktalande, men på senaste tiden har det blivit tvärtom, med fler svenskar som vill hjälpa till.

– Det är väldigt bra om man får någon svensktalande som kompis och känner att samhället accepterar en, för man påverkas mycket av det, precis som man påverkas av att mötas av avstånd.

Senast jag... … grät – Nu, när du frågade mig om Syrien. Jag gråter när jag pratar om eller tänker på Syrien. … bad – Kanske tusen gånger per dag säger jag ”Tack, Gud”. Jag tackar Gud för allt, att vi är trygga och har hälsan. … njöt av livet – Jag är en person som alltid är nöjd. Senast jag njöt extra var när jag fick mitt jobb. … längtade hem Här är jag ju hemma varje dag, men till Syrien längtar jag väldigt ofta, särskilt när jag tänker på att jag inte kan besöka landet.

nr 1 2016 tidningen spira

tidningen spira nr 1 2016

19

OM UNDERVISNING

Bokcirkel utan fyrkantiga svar – Jag har svårt för trosbekännelsen. Därför kom jag hit i kväll. Det säger en av deltagarna i bokcirkeln i Mariakyrkan, en av flera mötesplatser i Umeå för samtal om tro och liv.

Text & foto Ulrika Ljungblahd

I

en halvcirkel framför brasan sitter ett tiotal kvinnor med varsitt exemplar av boken Vår tro som min i knät. Någon har läst hela med pennan i handen och strukit under intressanta avsnitt. Någon annan har bara läst några sidor. Det går bra vilket som, betonar prästen Linda Vikdahl, som två söndagseftermiddagar per termin leder öppna samtal utifrån en aktuell bok.

– Tanken är att få nosa på lite olika böcker, säger Linda som varannan gång väljer en bok av en man, varannan gång av en kvinna.

Dagens bok av Cristina Grenholm handlar om trosbekännelsen, alltså den som läses i kyrkorna varje söndag och börjar med: ”Vi tror på Gud Fader allsmäktig…” Författaren tar strof för strof och reflekterar kring dem.

Trosbekännelsen är för tron vad skalan är för musiken skriver hon. ”Min tro vilar inte på trosbekännelsen, den vilar i att jag känner igen det bekännelsen pekar på.”

UTIFRÅN BOKEN DELAR DELTAGARNA sina reflek-

tioner om trosbekännelsen.

– Vissa delar berör mig inte, men de kan ju göra det en annan period i mitt liv, funderar Britt-Inger Forssell.

– Ja, den kan vara något att växa i. Man måste inte ta hela paketet på en gång, säger Inez Degerman.

– För mig har trosbekännelsen känts som en trång, trång tröja som jag inte kunnat 20

läsa med i, säger Gudrun Nordlund. Jag förstår att det är mycket jag är okunnig om, så jag tycker att de som sätter ihop gudstjänsterna ska tänka på såna som mig.

Så fortsätter samtalet en stund kring behovet av förklarade gudstjänster för att sedan handla om begreppet ”rymliga ord” och vad som skulle hända om vi sa hen i stället för han om Gud. UNDERVISNING RÄKNAS SOM EN grundläggande

uppgift inom Svenska kyrkan. I målen för Svenska kyrkan i Umeå kommande år står det att undervisning är ett livslångt lärande.

Förutom att öka andelen konfirmander vill kyrkan också ge vuxna mer möjligheter att prata om tro och liv. Någon katederundervisning där prästen alltid har rätt är det inte tal om. I stället står samtalen i fokus.

– Det handlar om att få börja utifrån sina egna förutsättningar, sin kunskap och sitt liv, säger Linda Vikdahl. Det är jätteviktigt att alla får komma till tals och ställa sina frågor. Samtidigt har jag ju en viss kunskap och kan svara på vissa saker.

Samma utgångspunkt är viktig för prästen Annica Dageryd, tidigare lärare, som nu arbetar med samtalsgrupper för vuxna.

– Många människor bär på en längtan efter en tro, en relation med Gud. Det är utgångspunkten när vi möts i katekumenatets sammanhang. Många bär någon slags

UNDERVISNING Svenska kyrkan ser undervisning som ett livslångt lärande där delandet av liv och tro ger möjlighet att växa tillsammans. Svenska kyrkan i Umeå vill: • öka andelen konfirmerade inom aktuell åldersgrupp, • ge större möjligheter till undervisning och samtal för vuxna.

Läs hela måldokumentet som kallas FIN, församlingsinstruktion, på svenskakyrkan.se/umea

nr 1 2016 tidningen spira

Linda Vikdahl leder kvällens samtal kring boken ”Vår tro som min”.

Britt-Marie Nordström och Gudrun Nordlund jämför olika trosbekännelser tidningen spira nr 1 2016 genom kyrkans historia.

21

”Det är så lätt att fastna i sitt eget tänk” erfarenhet av Gud, men har inte ord eller ett språk för det. Då får vi mötas och tillsammans utforska trons väg.

Samtalsgrupperna kallas katekumenat och beskrivs som en vuxen väg till tro.

Första träffen får alla skriva sina frågor på lappar. Det kan vara allt från ”Hur lär jag känna Gud?” till ”Vad är bön?” Utifrån frågorna planeras innehållet i träffarna. Vissa av deltagarna döps eller konfirmeras i anslutning till avslutningsgudstjänsten. För att fortsätta samtalen startade gruppen ”Tala vänskapligt om gudomliga ting” i januari.

– Mycket handlar om lärande. Kanske ger ordet undervisning associationer till läxor, bedömning och prestation medan lärande utgår från att jag är subjekt och lär mig på olika sätt, säger Annica Dageryd, och betonar samtidigt att det finns många sätt och

Nästa bok Söndag den 28 februari kl 15.00 utgår samtalet i Mariakyrkan från ”Det gudlösa folket” av David Thurfjell.

former att lära sig mer om kristen tro och liv – inte minst i Umeå med olika slags bibelstudier, kurser och samtalsgrupper.

I MARIAKYRKAN GÅR BOKCIRKELN mot sitt slut.

Medan Gudrun Nordlund tar på sig ytterkläderna berättar hon att hon kom just för att boken handlade om trosbekännelsen.

– Jag har svårt för den. Mest absurt är att den inte innehåller något om kärlek.

Samtalet tyckte hon var ”jättetrevligt och intressant”.

– Det är så värdefullt att få höra alla sorters tankar kring det som är viktigt. Även Inez, som har levt nära kyrkan hela sitt liv, är glad att få höra hur andra tänker.

– Det är så lätt att fastna i sitt eget tänk.

Jag tycker om det öppna samtalet där alla får delta på lika villkor.

LÄRANDE FÖR VUXNA I UMEÅ 1

Predikan i gudstjänster Den kanske vanligaste formen av undervisning i kyrkan. Predikningar går att höra varje söndag.

2

Bibelstudier I bland annat Grisbacka- och Ersbodakyrkan.

Markusevangeliet är i fokus den 2 mars i Ålidhemskyrkan. I Umeå stads kyrka diskuteras Lukasevangeliet varje torsdag kväll.

Grupper som pratar utifrån böcker Öppna grupper finns bland annat i Ersbodakyrkan och Mariakyrkan. I Ålidhemskyrkan finns även studiecirklar kring böcker.

3

Teologiska föreläsningar Ett par gånger per termin i Umeå stads kyrka. Nästa Teologiska rummet är söndag den 28 februari kl 15.00, Carl-Axel Aurelius talar om Lutherbilder.

4

5

Kurser och samtalsgrupper I Carlskyrkan börjar Alpha, en introduktionskurs till kristen tro, den 9 februari.

I Kyrkans hus Yttersjö hålls ”Samtal om tro och liv” en torsdag i månaden.

DETTA ÄR ETT URVAL. FÖR MER INFO SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/ANDLIGHET-OCH-FORDJUPNING 22

nr 1 2016 tidningen spira

Vi finns när du behöver oss Tänd ett ljus och driv mörkret på flykten.

Du får hjälp med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Varmt välkommen!

Låt gravplatsen flöda av ljusa minnen och skänk frid åt tillvaron.

I vårt sortiment av gravlyktor hittar du lyktor och tillbehör i varierande design och material.

Välj mellan modeller i plast, plåt, koppar eller aluminium.

Beroende på modell kan lyktorna förses med levande ljus eller batteriljus.

Katarina, Christer, Stefan, Annika

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs Östra Kyrkogatan 85 Tel: 090-77 71 60, 14 41 00 www.umeabegravningsbyra.se

Vänd er med förtroende till oss

Anne-Lis Hermansson Christina Wendel Ulf Påhlsson

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning.

Begravningar - Bouppteckningar - Gravstenar Jour dygnet runt

Umeå, Västra Norrlandsgatan 18 B, tel. 090-14 20 80 Vännäs, ombud Roland Lövgren, tel. 0935-127 70

Hembesök • Jour dygnet runt • fonus.se

Prata med oss om sorgen Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska kyrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp.

Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal. De har tystnadsplikt och för inga journaler.

I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro. Vi startar nya grupper i februari.

Information och anmälan: Åse Lindegren, tel 090-200 26 77 eller ase.lindegren@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/umea/nagon-att-prata-med

V. Norrlandsg 40, Umeå • 090-434 77 S. Drottninggatan 29, Vännäs • 0935-123 00 www.alenbegravningsbyra.se

tidningen spira nr 1 2016

23

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: MAGNUS ARONSON/IKON

UTBLICK BURMA

Barnbarnet Khine Wut Hmone Kyaw är på besök hos Ma Naing Naing och hennes make i den isolerade byn Pale i Burma. I dag räcker maten, men familjen kan inte äta sig mätta varje dag. Sedan 2008 stödjer Svenska kyrkan ett projekt som familjen deltar i. De har fått utbildning i att tillverka effektiva vedugnar som de sedan kan sälja. Läs mer på svenskakyrkan.se/fastekampanjen

Gud, du som skapat oss, du njuter av livet som ett barn och ser dess skönhet. Du kan förvandla varje dag till ett mirakel.

Söker berättelser om fika! ”Fika” är ofta det första svenska ordet som utländska vänner lär sig.

Fika bjuds det också på i föreningar och kyrkor runt om i Sverige för att välkomna människor som flytt och flyttat hit Nu samlar bokförlaget Verbum berättelser på hur fika kan bli gemenskap, vänskap och integration.

Varifrån kommer recepten? Vad serveras på språkkaféer och knytkalas?

Skicka in recept och berättelser senast den 1 mars till varldensfika@ verbum.se

24

Inför världsböndagen 2016. Årets program är förberett av kvinnor på Kuba.

I Umeå firas Världsböndagen fredag den 4 mars kl 18.00 i Grisbackakyrkan.

Fredslågan från Betlehem tänds i Umeå En ljuslåga från fredsljuset i Betlehem sprids över världen som ett tecken på hopp om fred. I slutet av förra året överlämnades lågan för första gången till alla församlingar i Svenska kyrkan i Umeå.

Scoutrörelsen är engagerad i spridandet i en slags stafett över världen. Första gången lågan kom till Umeå var 2002 när scouten Anna-Lisa Sörlin lämnade över den i Backens kyrka. Sedan 2010 har den tänt ljus i Umeå stads och Tavelsjö kyrka.

I Födelsekyrkan i Betlehem har fredsljuset brunnit sedan år 565.

Rolf Appelblad tänder fredsljuset i Tavelsjö.

LÄS MER FREDSLJUSET.SCOUT.SE nr 1 2016 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: PRIVAT

MITT KYRKOÅR

Fastan – hälsokur för själen ELDSJÄLEN Viktor Lindström utforskar grottor i fjällvärlden tillsammans med andra scouter.

Scoutledare peppar ungdomar att utmana sig själva åttaåring. Redan som 14-åring var han hjälpDet finns 30-40 ledare och fortfarande miljoner scouter i vill han hjälpa ungvärlden. I Sverige omkring 65 000. domarna i Ersmarks Salt Scout hette Salt Scout att få en tidigare EFS Scout. rolig fritid med mycket I Ersmarkskyrkan friluftsliv. finns grupper för Vardagarna tillbringar – Jag vill ge tillbaka flera olika åldrar. han på universitetet något av det jag själv för att bli civilingenjör. fått, men det är inte Kvällar och helger byter han betungande. Jag får mer än jag om till scoutskjorta och åker på ger, säger Viktor. aktiviteter med både kompisarAktiviteter som att utforska na i sin egen scoutpatrull och de grottor innebär såväl en gemenungdomar han är ledare för. sam upplevelse som en fysisk – Vi gör allt möjligt, åker långutmaning och ett tillfälle att gå färdsskridskor, besöker Boda utanför sin egen trygghetszon.

Borg och har spelkvällar. Senast – Jag har lärt mig jättemyckbadade vi isvak i Bäcksjön, jag et om mig själv, ledarskap och gillar det lite mer extrema! gruppdynamik, säger Viktor Scouting bygger inte på tävLindström, som är övertygad om ling, utan på samarbete och att att han får användning för det i ta hand om sig själv och anframtida jobb också. dra. Det upptäckte Viktor som Ulrika Ljungblahd Bad i isvak, trerättersmiddagar utomhus och grottexpeditioner.

– Scouting är den roligaste fritidsaktivitet man kan ha, säger scoutledaren Viktor Lindström.

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? tidningen spira nr 1 2016

Alltid redo!

Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!

”Det var inte sant, och det var inte sant, för däremellan kommer fastan.”

Julvisan avslöjar att vi gärna skulle gå direkt från jul till påsk, från det ena goda till det andra glada. Men kyrkoåret låter oss inte hoppa över det som ligger däremellan, alltså fastan.

Denna period tar fasta på något viktigt, nämligen att gå djupare i tillvaron och försöka ta in något så stort som att vara beredd att offra något av sitt.

Den stora förebilden är naturligtvis Jesus som var beredd att offra allt. Men vad är jag beredd att avstå? Det är en av fastans stora frågor som ljuder i moll under sju veckor mellan fastlagen och påskhelgen.

Det finns många tolkningar och missuppfattningar om offertanken i kristen tro. I grunden handlar det om att nå utöver sig själv, och sätta någon annan – eller något annat – framför sig själv.

Fastan kan därför vara en hälsokur, främst i själsligt avseende. Varken Jesus eller vi andra kan hoppa direkt från jul till påsk, från liv till uppståndelse, för däremellan kommer fastan.

KENNETH NORDGREN kyrkoherde

PSALMVERSEN

”Mörkret du möter aldrig i ensamhet. Blott i det öppna ligger din möjlighet.”

Svenska psalmboken 90:2

25

MELLAN HIMMEL & JORD

FOTO: DAVID BACK KOCK : MALIN BROMAN

Mohinga – soppa med ingefära, nudlar och tofu Ingredienser 4 portioner

3 msk matolja 1 gul lök och 3 vitlöksklyftor, finhackade 2 cm riven ingefära 1 stjälk citrongräs ¾ tsk chilipulver ¾ tsk gurkmeja 1 l vatten 2 schalottenlökar ½ dl rismjöl, utrört i lite kallt vatten 400 g tofu 400 g risnudlar Till servering 1 knippe koriander, finhackad 1 ekologisk lime

26

Laga en soppa från Burma! Receptet ingår i samlingen Maträtten, som är en del av Svenska kyrkans insamling för allas rätt till mat.

Mohinga är en burmesisk nationalrätt som ofta innehåller havskatt. Genom att välja tofu i stället för fisk blir soppan vegetarisk och klimatsmart.

Gör så här: Hetta upp oljan i en kastrull. Tillsätt gul lök, vitlök, ingefära, citrongräs skuret på längden, chilipulver och gurkmeja. Fräs på medelvärme tills du känner en härlig kryddig doft. Tillsätt vatten, schalottenlökarna skurna i fyra delar och rismjölet. Blanda väl och koka upp under omrörning.

Sjud soppan i cirka 25 minuter.

Ta en ny kastrull till risnudlarna och koka enligt instruktionerna på paketet. Häll av vattnet. Skär tofun i bitar och lägg i soppan, blanda och låt sjuda ytterligare två minuter. Vänd ner risnudlarna i soppan.

Servera soppan med koriander och nypressad lime.

Laga mat från fem olika länder där Svenska kyrkan driver utvecklingsprojekt.

Receptsamlingen är en del av insamlingen ”Maträtten – för allas rätt till mat” som pågår den 7 februari till 20 mars. Läs mer på: svenskakyrkan.se/fastekampanjen nr 1 2016 tidningen spira

Spira 1-2016 Eva Gouriye 2016-01-14

KORSORDET FOTO: MALIN GRÖNBORG

HAN FICK SALT HUSTRU

LÖVTRÄD VANLIG FLOD I KRYSS

HENNES JOBB

RYCKER OFTA UT

LJUSBRYTARE

HÄR HAR HON BOTT TIDIGARE

BRUKAR FJÄSKIG

VILL MÅNGA KOMMA TILL

FILMMÅTT

HÄR BOR HON OCH HENNES FAMILJ

KLIRRAR I GLAS MÄRKE I HATTEN

RIDDARE TEMPEL

HENNES ÄMNE

NÄRA TEGSNÄSET KLARAR FÖR MYCLÄTT EN KET AV KANON DET ONDA

PIGGA FÖR

Spira nr 1

ÅLDERN

KÅDA ERIC, SKOTSK FÖRFATT.

SOMMAR-

STÄLLE

HENNES MAN PLAN PÅ STAN STÅR MOT ANDRA SÅDANA HYRDE HON UT FÖRR

KALMAR BLEV FÖRRA ÅRETS

NÄSTAN SOM NÄSTA JUNIPERUS DET BÖR DRA

GAMMAL ASAGUD

GÖRS I STOL

EN SORTS DELFIN

SKRAMLAR I GRISEN

TYCKS MENAS MED TYCKA

TRE OCH ETT HALVT DUSSIN HENNES FOLK I KRIS

KIRURGKLÄMMA SER VI TIDEN

ÄR PAPPERSSVALA

SES MED DOMÄN

KONSTSPRÅK ÄR BIFF IBLAND

FARTYG I SÅDAN MILJÖ

SPELMANSSLÄKT SMUTSIG

DYSTERKVIST UTANFÖR SUNDSVALL

NÅGOT FÖRBJUDET

PERSONLIGT VINDSKYDD

VAR KARLBERTILS MODER SKEN

2016 ORGAN MED SNIBB

PLÄGAR MAN POST

SINNESFRID RENA DYNGAN

TIDIGARE IDAG

SKA SKOLA SKOLA SLAG

HÄR JOBBAR HON

HISTORISK MAGNUS

LITET MÅTT

EFTER ATLE

SJÖ I JÄMTLAND

NORR OM LULEÅ MÅNGEN I DUBLIN

SMÅTT I MATEN ONEDIN OCH ONASSIS

INDISKT BRÖD

Kryssmakare: Anders Perstrand

TIDIGARE LÖSNINGAR PÅ TIDNINGENSPIRA.SE Grattis Gunda Häggqvist, Oliver Jacobsson och Margaretha Antonson som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får nästa gång Bli som folk av Stina Stoor. Två vinnare får presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 2 mars till Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk kuvertet ”Korsord”.

Namn: Adress: Ort:

Bokhandeln Din bok stänger, så lös in tidigare presentkortsvinster senast 27/2!

tidningen spira nr 1 2016

27

foto: magnus foto: magnus aronson/ikon aronson/ikon

– för allas rätt till mat – för allas rätt till mat

Khine Wut Hmone Kyaw är två år gammal. Hon är en av 795 miljoner människor Khine Wutäter Hmone Kyaw två år gammal. en av 795 att miljoner som ofta för lite, förärnäringsfattigt ochHon för är sällan.

Trots mat ärmänniskor en som ofta äter för lite, för näringsfattigt och för sällan.

Trots att mat är mänsklig rättighet. Trots att jordens resurser skulle kunna föda oss alla.en mänsklig Trots en attav jordens resurser skulleorättvisor! kunna föda oss alla.

Var med rättighet. och bekämpa världens största Var med och bekämpa en av världens största orättvisor!

SMS:a MAT till 72905 och ge 100 kr SMS:a MAT till 72905 och ge 100 kr

FÖR ALLAS RÄTT TILL MAT FÖR ALLAS RÄTT TILL MAT Swisha valfritt belopp till 9001223 Swisha valfritt 9001223 PG 90 01 22-3belopp | BG till 900-1223 PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 28

nr 1 2016 tidningen spira

ANDLIG FRISKVÅRD

1 PÅ WEBBEN Tänd ett digitalt ljus via be.svenskakyrkan.se På webben kan du också skriva en bön. Om du vill så tänds även ett levande ljus i en kyrka som du väljer.

2 TÄND DOPLJUSET Spara inte dopljuset. Tänd det på dopdagen, födelsedagen eller som andaktsljus som en påminnelse om att du inte är ensam.

Be din församling om ett nytt när ljuset brunnit ner.

3 TÄND LJUS I KYRKAN I de allra flesta kyrkor finns möjligheten att tända ett ljus, även när det inte pågår någon annan verksamhet där.

Den första ljusbäraren i Svenska kyrkan infördes 1968 av Martin Lönnebo.

Glad, ledsen eller tacksam?

Tänd ett ljus!

Text Ulrika Ljungblahd Illustration Anna Karlsson ATT TÄNDA ETT LJUS har blivit den kanske vanligaste reli-

giösa ritualen i Sverige. En ljusstake för små andaktsljus är så gott som standard i landets kyrkor. Många människor har även särskilda platser i sina hem där de tänder ljus för lugn eller för att minnas någon närstående.

När något obegripligt händer, som en olycka eller kris, behöver vi ”göra något” och tänder ofta ett ljus.

Att tända ljus kan både vara ett synligt tecken på bön och en ordlös bön i sig. Ljuset är en av de starkaste kristna symbolerna.

4

LJUS PÅ GRAVEN

Tänd ett ljus på graven för att minnas någon kär som gått bort.

I minneslundarna på kyrkogårdarna går det bra att tända ljus för personer som är begravda någon annanstans också.

5 FYLL PÅ MED LJUS Under årets mörka månader kan en stunds dagsljus göra stor skillnad för både humör och hälsa.

Bland annat minskar kroppens tillverkning av melatonin, ett hormon som gör oss trötta.

tidningen spira nr 1 2016

29

FOTO: LINA ERIKSSON

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan Umeå den 5 februari till 20 mars 2016.

Kulturarrangemang i samarbete med Sensus.

Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea

MUSIK OCH KONSERTER

SPIRA BESÖKER

Lättgympa i Västerslättskyrkan.

Gympapasset som passar alla Svett, skratt och stretching. Det fyller Västerslättskyrkans gymnastiksal en vanlig måndagseftermiddag.

LÄTTGYMPA TILL SVÄNGIG MUSIK

Var? Västerslättskyr-

Det börjar lite annorlunda än vanliga kans källare gympapass med bönen Gud, jag tackar dig När? Måndagar kl 14-15 för min kropp, för benens och fötternas bäHur? Alla är ombytta, var och en deltar efter rande kraft, för hjärtats tålmodiga puls... egna förutsättningar.

Sedan sätter Ulrika Mottmann igång Mer? Andra kyrkor i musiken på bergsprängaren på golvet och Umeå har gemensamma dagens 15 deltagare plockar äpplen, gör promenader. hoppsasteg och balansövningar som på vilken gympa som helst.

– Kommer ni ihåg? Sida, bakom, sida intill. Och så i takt! instruerar Ulrika till tonerna av Billy Oceans ”Get into my car”.

Lättgympan i Västerslättskyrkans källare återupptogs förra året efter en tids uppehåll. Ulrika Mottmann, som är diakoniassistent och sjukgymnast, ser gympan som en del av kyrkans hållbarhetsarbete.

– Vi vill ju leva hållbart till både kropp och själ! Här träffas vi och har trevligt tillsammans samtidigt som vi vårdar kroppen.

Gulli Kvarnström är en av de trogna gympadeltagarna.

– Det är jättebra gympa med bra musik. Och Ulrika är så jättebehaglig! säger hon.

45 minuters flås- och styrketräning avslutas med avslappning och efteråt bjuds det vanligtvis på frukt och vatten. Innan var och en går hem till sitt hinner såväl slåtterminnen och tidens hastighet som rullrån och fotboll avhandlas.

Ulrika Ljungblahd

30

Konsert Erik Westbergs Vokalensemble lördag 6 februari kl 18.00, Umeå stads kyrka. Helena Holmlund, orgel. Erik Westberg, dirigent. Verk av bland andra Cornelius, Hambraeus och MacMillan.

Konsert lördag 20 februari kl 15.00, Ålidhemskyrkan.

Tillsammanskören, Bless is more och kyrkokören.

Orgelkonsert lördag 27 februari kl 18.00, Umeå stads kyrka Anders Winterstam.

Umeå stads kyrkas Manskör med solister lördag 5 mars kl 18.00, Umeå stads kyrka Orgelkonsert lördag 12 mars 18.00, Umeå stads kyrka. Helena Holmlund Orgelkonsert söndag 13 mars kl 19.00, Tegs kyrka.

Anders Winterstam.

KNOPP & KROPP

”Bibeln talar om Gud” tisdag 9 februari kl 13.00, Grisbackakyrkan. Öppet bibelsamtal med Stig Radsjö. Även 22/3 Alpha-kurs – en introduktion till kristen tro tisdag 9 februari kl 18.00, Carlskyrkan. Middag 50 kr. Anmälan till mats.bohman@svenskakyrkan.se Relationskurs tisdag 9 februari kl 18.00, Carlskyrkan.

Middag 50 kr. Anmälan till mats.bohman@svenskakyrkan.se Bild & berättande torsdag 11 februari kl 18.00, Backens kyrka. Eget måleri under tystnad. Därefter följer en stund av delande. Även 18/2, 25/2.

Bibelsamtal måndag 15 februari kl 18.30, Carlskyrkan. Även 29/2 och 14/3.

ATT VARA ELLER ATT VARA EN VARA Söndag 6 mars kl 18.00 Ålidhemskyrkan Föreläsning med Stina Oscarson, regissör och skribent. Vad händer med oss i ett samhälle där vi inte bara är översköljda av konsumtion utan indränkta i den?

Stina dialogpredikar med Lisa Tegby i gudstjänsten kl 11.00.

Filmklubben tisdag 23 februari kl 18.30, Tegs kyrkas biorum. Filmvisning och samtal. Även 22/3.

Boka via facebook.com/ tegsfilmklubb Temakväll – Att leva ”fair” tisdag 23 februari kl 19.00, Ersmarkskyrkan.

Camilla Lingbro Dömstedt, FairTrade-ambassadör.

Dansa för livet lördag 27 februari kl 14–16.30, Tegs kyrka. VA Big Band spelar upp till dans. All behållning går till fasteinsamlingen.

Loppis lördag 27 februari kl 12–15, Böleängskyrkan.

Loppis med fikaservering.

Boka bord och sälj dina överblivna grejer. Info: sarah.renman@svenskakyrkan.se Bokcirkel söndag 28 februari kl 15.00, Mariakyrkan. Öppet samtal om David Thurfjells ”Det gudlösa folket” Teologiska rummet söndag 28 februari kl 15–17, Umeå stads kyrka. Biskop

nr 1 2016 tidningen spira

KALENDARIET

GUDSTJÄNSTER

Karneval söndag 7 februari kl 17.00, Tegs kyrka.

Sinnesromässa söndag 14 februari kl 11.00, Böleängskyrkan. Även 28/2 Gospelmässa söndag 14 februari kl 18.00, Backens kyrka. Inger Lohmander, Anders Winterstam, Andrea Granstig. Sjung med Backen Gospel (fri övning 20 minuter före mässan) Gudstjänst, sång och information om barnen i Rumänien söndag 14 februari kl 18.00, Carlskyrkan.

Caminul Felix.

Sånggudstjänst ”Psalmer i 2000-talet” söndag 28 februari kl 11 00, Västerslättskyrkan. Christofer Sjödin, Christina Isacson, Staffankören.

Gospelmässa onsdag 2 mars kl 18.30, Ålidhemskyrkan. Bless Is More.

tidningen spira nr 1 2016

FOTO: KENNETH SANDELIN

em Carl-Axel Aurelius: ”Lutherbilder i Sverige sedan reformationen”. Kaffe från 14.30.

Bibelskola onsdag 2 mars kl 19.30–21.00, Ålidhemskyrkan. Markusevangeliet med Lisa Tegby.

Skaparglädje lördag 5 mars kl 12–17, Tavelsjö församlingsgård.

Livet och Bibeln tisdag 8 mars kl 14.00, Ersbodakyrkan. Bibeltext och samtal, fika. Yvonne Eriksson. Även 22/3 Temakväll med samiskt tema onsdag 9 mars kl 19.00, Mariakyrkan.

Kinesisk tradition och medicin lördag 19 mars kl 9.30–15.00, Ålidhemskyrkan. Jing Helmer, experimentell fysiker, utbildad i kinesisk medicin i Kina och USA. Dagen hålls delvis på engelska med tolk. 100 kr (70 kr för studenter, sjukskrivna och arbetslösa), inklusive fika och lunch.

Anmälan 090–200 27 16 senast 15/3.

Teologiska rummet söndag 20 mars kl 15–17, Umeå stads kyrka. Kaffe från 14.30.

HALLÅ DÄR!

CAMILLA LINGBRO DÖMSTEDT Fairtrade-ambassadör

”Leva fair” – hur gör man det?

– För mig är det att leva medvetet, att stanna upp och tänka efter. Om en tröja kostar 49 kronor, vad kan bomullsodlaren och textilarbetare ha fått för lön? Samma gäller i matvaruaffären – jag väljer alltid Fairtrademärkt kaffe, te och bananer. För mig är det viktigt att veta att odlaren har schyssta villkor och att barnen får gå i skolan i stället för att arbeta.

Vad du ska prata om på temakvällen?

– Hur vi här i Umeå kan göra för att människor i länder med utbredd fattigdom kan få det bättre.

Hur väcktes ditt engagemang för Fairtrade?

– Jag var intresserad av rättvisefrågor redan i tidig skolålder. Nestlé gjorde mig gråtfärdig med sin bröstmjölkskampanj under min högstadietid. Jag började engagera mig i Fairtrade för åtta år sedan.

Temakväll Att leva fair tisdag 23 februari kl 19.00, Ersmarkskyrkan Världsböndagen fredag 4 mars kl 18.00, Grisbackakyrkan. Programmet kommer från Kuba.

Musikgudstjänst söndag 6 mars kl 18.00, Backens kyrka. Gaudium sjunger, Katarina Konradsson, Ingemar Grahn, Maria Axell, Magdalena Ljunggren.

Radioinspelning.

Samisk mässa söndag 13 mars kl 11.00, Umeå stads kyrka.

KAFÉER OCH MAT

Mat, mingel, mässa onsdagkvällar i Ålidhemskyrkan. kl 16.30 middag, kl 18.30 vardagsmässa i kyrkan, kl 19.15 samtal om livet.

SJUK, HJÄRNTRÖTT, ANHÖRIG? Gudstjänst 21/2 kl 18.00, Sjukhuskyrkan Ett nätverk för den som sörjer sin sjukdom, vill dela erfarenheter, har en andlig längtan.

Info: Susanne Kostet, susanne.kostet@vll.se Vuxentid torsdag 11 februari kl 12.00, Backens kyrka. Tjärdrottningen - om Ingegerd Levander. Susanne Odell från Folkrörelsearkivet berättar.

Lunch 50 kr. Varje vecka olika program. 18/2 Monika Z i våra hjärtan. 25/2 Carl-Olof Rosenius liv och verksamhet. 3/3 Gunnar Ågerstrand, MC-minnen.

Vardagsmiddag med stilla stund onsdag 17 februari kl 17.30, Tegs kyrka. Klimatsmart middag med andakt.

Anmälan senast 14/2 till catrin.strom@svenskakyrkan. se Även 2/3 och 13/3 Matdax torsdag 18 februari kl 17.00, Tavelsjö församlingsgård. Anmälan 15/2 till josefin.h.nystrom@ svenskakyrkan.se Trivselträff tisdag 23 februari kl 12.00, Tavelsjö församlingsgård. Lunch.

Grisbackakyrkans medarbetare berättar om 150 års mission och sin resa till Etiopien.

After Work – ett gott liv efter det yrkesverksamma livet tisdag 23 februari kl 12.00, Carlskyrkan. Palt 50 kr. Anmälan sara.p. sandstrom@svenskakyrkan.se Middag med mässa för stora och små torsdag 25 februari kl 17.00, Böleängskyrkan. Middagen kl 17.00, mässan strax efter 18.00, därefter Vänskapscafé Etiopienkväll med middag söndag 28 februari kl 17.00, Carlskyrkan. De anställda berättar om sin resa till Etiopien, etiopisk mat (50 kr). Anmälan info@ carlskyrkan.nu senast 25/2

RETREAT OCH FÖRDJUPNING

Måla dina inre rum tisdag 9 februari kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Sex gånger varannan tisdag. Pia Hane-Weijman, bildterapeut.

450 kr inklusive material.

Anmälan erik.hansson@ svenskakyrkan.se Enneagrammet kursdag lördag 20 februari kl 10–16, Ålidhemskyrkan. 150 kr (100 kr för sjukskrivna, arbetslösa och pensionärer).

Anmälan: erik.hansson@ svenskakyrkan.se Vinterretreat En helg med sinnesro fredag-söndag 4–6 mars, Tavelsjö lägergård. Inspirerad av Ignatius och de tolv stegen.

700 kr (400 kr för arbetslös/sjukskriven/student).

Anmälan lars-martin. nygren@svenskakyrkan.se

Halvdagsmeditation söndag 6 mars kl 15.00 – ca 18.30, Umeå stads kyrka.

En halvdag för dig som är en mer van meditatör.

Meditation för fred onsdag 9 mars kl 12–13, Rådhustorget. Svenska kyrkan, meditationsnätverket Anzenkai och Buddhistiska föreningen.

Endagsretreat lördag 2 april kl 9.30–17.30, Ålidhemskyrkan. Introduktion till kontemplativ bön.

Meditation, mässa, undervisning och kort delande.

100 kr (70 kr för studenter, sjukskrivna och arbetslösa) inklusive fika och lunch.

Anmälan: erik.hansson@ svenskakyrkan.se

HEMMA MED BARN? Träffa andra barn och föräldrar på kyrkans öppna förskola, babykafé och småttis.

Alla vardagar, varje vecka!

Röbäck, Teg, Yttersjö, Tomtebo, Carlshem, Tavelsjö, Sörfors, Grisbacka, Stöcke, Marieberg, Böleäng, Hissjö, Innertavle, Backen, Degernäs, Ersmark, Centrum, Västerslätt och Ersboda.

För dag, tid och plats: svenskakyrkan.se/umea/ stora-och-sma-tillsammans

Kyrkappen Hela programmet för Svenska kyrkan hittar du också i appen Kyrkguiden som du kan ladda ned gratis till mobilen. Den finns för både iPhone och Android.

31

Elin Turborn

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT? MITT JOBB SOM JOURNALIST är viktigt för

mig. Det är en del av min identitet. Jag har alltid varit nyfiken och tyckt om att skriva.

Redan som liten visste jag vad jag ville bli, men det var först efter mitt andra barn som jag gjorde verklighet av det. Jag var nöjd med mitt jobb, men det var inte rätt.

Nu är jag där jag ska vara och det är så roligt!

Jag jobbar mycket med långsiktigt grävande och gillar att luska och leka lite detektiv, men jag tycker om att göra snabba reportage också. Det är kul att inte alltid veta vad som händer när jag kommer till arbetet.

Det svåra är när det handlar om sådant som är tufft för människor, särskilt om det är barn inblandade.

För även om jobbet är viktigt för mig så är familjen och barnen viktigare – mår mina söner bra så mår jag bra.

Förutom att allt är bra med familj och vänner är det som händer i världen också viktigt för mig. Just nu är jag jättefrustrerad över världens tillstånd! Vi måste hitta tillbaka till våra grundvärderingar om alla människors lika värde. Det känns som att vi har tappat bort det vi alla tyckte för inte alls så länge sedan.

Det handlar om människor och inte partipolitik och mänskligheten är sådan att vi ska hjälpa varandra! Det goda är större, ondska kan aldrig mötas med mer ondska och jag vill tro att alla är goda – i grunden.

Berättat för Eva Gustafsson. Foto: Lina Eriksson Elin Turborn är journalist och jobbar i ”grävgruppen” på lokaltidningen Västerbottens-Kuriren.

32

nr 1 2016 tidningen spira