Spira nr 2 2015

Hur blir jag sams med min döda syster?

Tema Nr 2 2015 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

VÄGR A HATA

5

dramatiska dagar i påsk

Får lamm till påsk i Kasamark tidningen spira nr 2 2015

JENS SJÖSTRÖM OM MIRAKLET OLIKA TROENDE BER FÖR FRED MER GENUSTÄNK I NY ÖVERSÄTTNING 1

VÄLKOMMEN

Det enkla visar sig vara genialiskt Jag har välsignats med en treårig systerson, så nu lever jag nära ett oändligt antal ”Varför då?”. Det är roligt, utmanande – och stundtals rätt utmattande. Inför vår senaste eftermiddag ihop avslöjade hans mamma sitt knep, nämligen att efter ett tag svara: ”Vad tror du?”

Det visade sig vara genialiskt. Plötsligt upphörde det monologartade och ett samtal uppstod. ”Vad tror du?” Årets påsknummer har temat Vägra hata – och sen då? Vi möter umebor som engagerat sig mot våld med religiösa förtecken och för samtal med troende i andra religioner och för fred. Kampanjen Vägra hata får ibland tillägget Våga prata!

Visst kan det verka naivt, men det är i alla fall en början att våga fråga ”Vad tror du?”.

Senaste halvårets nyhetsrapportering har gett mig ont i magen mer än en gång. Tack och lov för muslimska fredsringar runt synagogor och andra ljusglimtar i informationsflödet. Avslutningen i ett mejl från en av personerna som deltar i det här numret gav nytt hopp och energi: ”Ibland känner man att fred är möjligt.”

Och så hälsar vi läsarna i Bjurholm extra välkomna!

Alla era glada tillrop om nya Spira. Tack!

Att inte alla får mejl som muntrar upp.

Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea

Nästa nummer ute 21 maj

FOTO: MALIN GRÖNBORG

TEMA VÄGRA HATA

9 Budkavel om fred – vad hände sen?

10 Han vill inte hata tillbaka 11 Möttes av applåder efter fredagsbönen 13 Ber för fred med andra troende 14 Vacker tempelled ger spännande samtal

2

Omslag: Får i Kasamark Foto: David Dahlberg

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

4 Aktuellt Nyöversättning, 50-åring i Tavelsjö, swahilikurs, ny förskola 7 Dilemmat Hur bli sams med död syster?

16

MÖTET

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå Besök: Ö esplanaden 9, 2 tr Redaktör Ulrika Ljungblahd Ansvarig utgivare Georg Andersson Repro & Tryck Tryckmäklaren i Norr Annonsförsäljning Elin Örebrand Frost 090-348 44 41 elin@sensibelle.se

INNEHÅLL NR 2 2015

16 Mötet Efter mirakel gör Jens comeback 20 Reportage Påskalamm i Kasamark 24 Mellan himmel & jord 25 Mitt kyrkoår Kenneth Nordgren 26 Gästkrönika Åsa Bergius 27 Korsordet 28 Andlig friskvård Påskdrama på 5 dagar 30 Spira besöker Taizémässa i Mariakyrkan 30 Kalendarium

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll 6 nr per år.

Tre gånger per år även till Vännäs-Bjurholm.

Fotbollsspelare Jens Sjöström gör comeback efter att ha blivit frisk.

”Jag känner att i min kalla hand skrivs det tyst ett namn.”

KRÖNIKAN

15

Eva Branzell

09

Budkaveln om fred – vad hände sen?

TEMA

nr 2 2015 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

Hur ser du på förlåtelse?

28

Spira frågar tre personer på gågatan i Umeå.

MARS

MARY LINDSTRÖM

MOA STRÖMBERG

FELIX SAHLIN

– Jag tycker inte att det är så svårt att förlåta, men det beror lite på vad det gäller förstås. Ibland flyger det ju bara ur oss saker utan att det är så illa ment, men det finns det som är svårare att ursäkta. Det är viktigt att kunna förlåta för att kunna behålla vänskap och relationer med släktingar.

– Det är viktigt att förlåta, men det kan vara väldigt svårt också. Det är inte så lätt att be om förlåtelse heller och ingenting man kan kräva av någon. Jag tycker att det är lättare att be kompisar om förlåtelse än familjen.

– Jag blir glad och det ger mig hopp när jag tänker på Guds förlåtelse. Ibland kanske vi är för hårda med oss själva och inte riktigt kan ta den till oss.

När det handlar om att förlåta någon annan så är det något jag inte bara ska säga utan jag måste mena det också. Jag tror det går att träna på att både kunna förlåta och be om förlåtelse.

Visste du att…?

Det måste inte vara prästen som håller griftetalet under en kyrklig begravning.

En vän eller anhörig kan också hålla talet vid kistan.

Kl 20.30–21.30 är det nionde omgången av Earth Hour.

Människor runt om i världen visar sitt klimatengagemang genom att släcka ljuset under en timme.

I år hålls en orgelkonsert i Mariakyrkan i skenet av levande ljus.

20 år sedan första Frälsarkransen.

Följ nya bloggen: fralsarkransen. wordpress.com

INTE HÖRT I KYRKBÄNKEN

av Lars Segerstedt

RESVÄSKA FYLLD MED TRO Den stora utställningen Gud har 99 namn i Umeå har plockats ner, men ett gäng multireligiösa guider fortsätter att berätta om sex världsreligioner. Utrustade med en resväska full av religiösa symboler besöker de bland annat skolklasser.

– Religionerna blir mer än bara teorier när man får hålla i en bönekvarn och känna på en bönematta, säger Mikael Åström, skolkyrkoteolog.

VI SES PÅ FACEBOOK!

facebook.com/tidningenspira tidningen spira nr 2 2015

3

AKTUELLT FOTO: STOCKHOLMS AUKTIONSVERK

Behövs en ny översättning?

Nya testamentet provöversätts.

Hur ser du på ändringarna som gjorts i översättningen av Lukas 11:1-14 och Galaterbrevet 3:25-29?

ANNA LILJESTRAND

Bibelläsare och tidigare svensklärare

– Av språkliga skäl tycker jag inte det är bråttom, men det kan finnas andra orsaker, som nya kunskaper om Bibeln och översättningsteori. Eftersom språket ska hålla ett tag bör det inte vara talspråk, men ändå tillgängligt.

– Även om man säger ”sa” tycker jag att man ska behålla ”sade”, eftersom det är skillnad mellan skrift- och talspråk. ”Far” är tänkt att kännas mer vardagligt än ”fader”, men jag tycker det fungerar sämre. I brevet är det bra att ”söner” är utbytt mot ”barn”. Det blir tydligt att det handlar om både söner och döttrar.

Lisa Tegby, kontraktsprost, leder bibelfördjupningar

– Språket förändras så fort att det kan finnas anledning att göra en ny översättning.

Men det viktigaste för att hålla texterna aktuella är att de som predikar hela tiden tolkar dem in i vår tid.

– Det är fint och varmt att säga ”far” även om ”fader” också känns högtidligt för många. Jesus sa egentligen ”pappa”. Det är väldigt skönt att det står ”Guds barn” i brevet i stället för ”söner”. Det är inkluderande och textens avsikt kommer fram. Texterna håller en bra nivå – normalprosa, som ändå visar textens karaktär av ett ibland enklare och ett ibland mer högtidligt språk.

EXEMPEL PÅ FÖRÄNDRINGAR sade → sa ty → för visa aktning → visa respekt ve → dom över fader → far

4

salig → lycklig helvetet → Gehenna bröder → bröder och systrar söner → barn eller söner och döttrar

Gustav Vasas bibel från 1540 är den första fullständiga bibeln på svenska. Nya testamentet kom 1526.

Söner blir barn i ny översättning Fader blir far och söner blir barn i en ny provöversättning av två bibelböcker.

Finns önskemål kan en ny översättning av hela Nya testamentet se dagens ljus samma år som den första översättningen fyller 500 år.

Svenska Bibelsällskapet fyller 200 år och passar på att ge ut en ny provöversättning av Galaterbrevet och mittpartiet av Lukasevangeliet. Den översättning av Nya testamentet som används i dag kom 1981, och det mesta arbetet gjordes på 70-talet.

– I dag finns ny kunskap om tolkning, textkritik, den historiska miljön och hur texterna kom till, säger Mikael Winninge, översättningsdirektor. Översättningsidealen har också ändrats sedan 70-talet, och i dag vill man oftare översätta ursprungsspråkets uttryck något mer ordnära, även när de låter främmande. Blir något svårt att förstå förklaras det i en not.

– Det hör ihop med vår större vana vid kulturell mångfald. Främmande

uttrycksformer och kultur bör inte osynliggöras i översättningen, till exempel att man ”låg till bords”. säger Mikael Winninge.

En annan riktlinje är ett könsinkluderande språk. ”Bröder” blir ”bröder och systrar”, och ”söner” blir ”söner och döttrar” eller ”barn”.

– Det första de flesta tänker i dag när de hör ordet ”söner” är knappast ”inte slavar” utan snarare ”inte döttrar”, konstaterar Mikael Winninge.

Provöversättningen går nu ut på remiss till församlingar, samfund, skolor och representanter från kultursfären. Sedan fattar Bibelsällskapet beslut om det blir en ny översättning av Nya testamentet, som i så fall kan bli klar år 2026. Då är det precis 500 år sedan den första översättningen av Nya testamentet gavs ut på svenska.

Helena Andersson

LÄS MER PÅ BIBELSÄLLSKAPET.SE nr 2 2015 tidningen spira

AKTUELLT

Firar Tavelsjös 50-åring med foton och minnen

Inte ett enda foto finns bevarat i kyrkans egna arkiv från invigningen av Tavelsjö kyrka palmsöndagen 1965.

I jubileumsutställningen som hålls till 50-årsfesten finns däremot gott om bilder tack vare lokaltidningen VK:s arkiv och privatpersoner.

Både bilder och minnen har samlats ihop under ledning av Josefin Nyström och May Nilsson. Likt detektiver har de rotat på vindar och i vrår i jakten på det specialskrivna orgelstycke som kantorn skrivit till invigningen, läst protokoll och hittat

första brudparet och döpta barnet.

Vid fem tillfällen har de bjudit in ortsbor för att dela minnen.

– Studiecirkeln har varit ett fantastiskt tillfälle att lära känna den äldre generationen i byn, säger Josefin som flyttade hit för två år sedan.

De har talat om gamla kyrkan, från 1898, som först var ihopbyggd med skolan, och hittat foton av rivningen av gamla kyrkan – mycket av virket återfinns i stugor runt sjön.

– Många minns rivningen, hur de rymde från skolan för att titta på.

Det finns många foton från rivandet, men inga från byggandet av nya kyrkan, säger hon.

Den 29 mars kl 11.00 firas 50-åringen med gudstjänst, mat och utställning.

Ulrika Ljungblahd

FOTO: VÄSTERBOT TENS-KURIREN

Biskop Ivar Hylander knackar på nybyggda Tavelsjö kyrka vid invigningen 1965. Fler bilder och minnen finns på: blogg. svenskakyrkan.se/ tavelsjo

FLER VÄGAR ATT HITTA VÄNNER Ett 50-tal personer har anmält sig som språkvän via kommunens Flyktingguide/ språkvän som drog igång i slutet av 2014.

Vän i Umeå är en liknande ideell verksamhet där bland andra Svenska kyrkan är engagerad.

– Samarbetet med Vän i Umeå är mycket bra. Vi hjälps åt så matchningsprocessen går mycket fortare, säger Amal Jabar Thamir, projektkoordinator Flyktingguide/språkvän i Umeåregionen. tidningen spira nr 2 2015

FOTO: ANNA-K ARIN DRUGGE

Inför Tavelsjö kyrkas 50-årsjubileum har de letat notblad på vindar, bläddrat i gamla arkiv och samlat minnen.

– Det har varit jättespännande att få lära känna sin nya hembygd på det här sättet, säger Josefin Nyström, en av ledarna i en studiecirkel inför jubileet.

HALLÅ DÄR

EMMA MUSHI

Engagerad i swahili-kurs på Teg

Varför ordnar ni en kurs i swahili?

– Tegs församling har en vänförsamling i Lindi, Tanzania, och för att komma vidare i det arbetet bestämde vi oss för att lära oss lite swahili. Vi har bjudit in Ålidhems församling och Vasakyrkan, som också har vänförsamlingar i Tanzania, men kursen är öppen för alla intresserade. På första träffen var vi 20 personer.

Hur är kursen upplagd?

– I vår har vi tre träffar, och tanken är att fortsätta i höst. Första gången gick vi igenom hälsningsfraser, och nästa gång blir det veckodagar och siffror. Målet är att klara av enkel kommunikation, att hälsa och presentera sig och svara på enkla frågor.

Varför är du engagerad i kursen?

– Jag har varit delaktig i utbytet med Lindi sedan 2005. Nu är jag gift med en man från Tanzania, James Mushi, som leder kursen.

Hur säger man Hej och Glad påsk på swahili?

– Jambo och Pasaka njema.

Helena Andersson

Ny förskola på Sandbacka?

Svenska kyrkan vill öppna ytterligare en förskola i Umeå.

Kyrkorådet har beslutat att skicka in en ansökan till kommunen för att starta Sandalens förskola på Hagmarksvägen med plats för 25 barn i två avdelningar.

– Det är svårt för föräldrar att få plats för sina barn i närområdet och Svenska kyrkan vill stötta samhället. Det här är ett sätt som vi kan finnas till för människor, säger Nils Enström, förskolechef.

Januari 2012 öppnade förskolan Prästkragen i Ålidhemskyrkans lokaler.

5

foto: magnus aronson/ikon foto: magnus aronson/ikon

Det kostar en knapp veckas luncher eller 300 kronor att starta en självhjälpsgrupp. Den gav kvinnorna i Robbit, Etiopien, en möjlighet att spara pengar tillsammans, små lån och lära sig300 om kronor sina rättigheter.

Det kostar en knapptaveckas luncher eller att startaIdag en finns det alltid mat. Dela med HUNGER till 72905 och 50 kronor självhjälpsgrupp.

Dendig, gavSMS:a kvinnorna i Robbit, Etiopien, enge möjlighet attför spara att startatillsammans, fler självhjälpsgrupper ochlära utrota pengar ta små lån och sig hungern. om sina rättigheter. Idag finns det alltid mat. Dela med dig, SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kronor för att starta fler självhjälpsgrupper och utrota hungern.

SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 | Swisha valfritt belopp till 9001223

SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 | Swisha valfritt belopp till 9001223

6

www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

nr 2 2015 tidningen spira

DILEMMAT ”Jag och min lillasyster blev ovänner och tappade kontakten. Nu har hon oväntat dött och jag saknar henne.”

Text Helena Andersson

Hur blir jag sams med min döda syster?

ANDERS AXELSSON

ANNIKA HEDMAN

Sjukhuspastor, Norrlands universitetssjukhus

Det finns inga absoluta svar i sådana här situationer, och jag säger heller inte ”det går över”.

Det viktigaste är att inte stänga in sina känslor, för då lagras de och blir som en tung sten. Genom att berätta det man känner kan man i stället bli av med tyngden och det blir lättare att andas.

Försök hitta någon som kan lyssna och ta emot det du berättar på ett bra sätt! Om vi satt i samtal skulle jag ställa frågor till dig för att hjälpa dig att berätta och komma åt det som är svårt, och sedan bekräfta det du känner.

Jag tror också att man kan pröva att prata med sin döda släkting och förklara hur det känns. Att ha en inre dialog kan befria och leda fram till en känsla av försoning. Ibland kan man uppleva att en person som dött är mer närvarande och tillgänglig än tidigare, och är med i hemmet och på jobbet.

Du kanske också kan pröva att ha inre en dialog med Gud, och fråga och lyssna till den inre rösten. tidningen spira nr 2 2015

Arbetar på en av Umeås begravningsbyråer

Dilemmat För några år sedan blev jag och min lillasyster ovänner och tappade till slut kontakten med varandra. Nu har hon oväntat dött, och möjligheten att reda ut situationen är borta. Det hela skaver och jag saknar henne.

Vad kan jag göra?

Min uppgift är framför allt att arbeta för att begravningen ska bli ett så fint minne som möjligt, och hjälpa dig att hedra din syster på bästa sätt. Tänk på att det inte behöver vara genom att göra det så överdådigt som möjligt, utan försök hitta det personliga, utifrån vad du vet att din syster tyckte om.

Jag möter sådana här frågor ibland, familjer med olösta konflikter eller människor som blir totalt ensamma vid ett dödsfall, och jag kan se att det finns en lucka. Många människor vet inte vart de ska vända sig med sina problem och frågor.

Jag försöker lyssna till personerna jag möter och visa att jag ser och hör dem och deras problem, men också lotsa vidare till någon att prata djupare med. Det kan vara begravningsprästen, eller om det inte känns bekvämt, någon annan som en diakon, kurator på vårdcentralen eller en sorgegrupp.

HAR DU OCKSÅ ETT DILEMMA?

Mejla spira@svenskakyrkan.se

7

Vill du ha hjälp att skapa ordning bland dina viktiga papper?

Hämta Livsarkivet hos oss.

Livsarkivet är den bästa garantin för att dina närstående får veta var försäkringar, testamente, lagfart, gåvobrev och andra viktiga papper finns - den dagen då de behöver veta det.

Vi hjälper dig att fylla i, förvara, uppdatera och bevaka ditt exemplar av Livsarkivet - utan kostnad och utan förpliktelser. Livsarkivet är en del av den trygghet som det innebär att anlita en auktoriserad begravningsbyrå.

Vi finns när du behöver oss Vi hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Du får även hjälp att fylla i Vita Arkivet, teckna begravningsförsäkring och välja gravsten. Varmt välkommen!

Hembesök • Jour dygnet runt Umeå, Västra Norrlandsgatan 18 B Tel. 090-14 20 80 Vännäs, ombud Roland Lövgren Tel. 0935-127 70

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs Östra Kyrkogatan 85, 903 43 UMEÅ Tel. 090 - 777 160, www.umeabegravningsbyra.se

fonus.se

Vänd er med förtroende till oss

Vår på kyrkogården

Gravrättsinnehavare som beställt skötsel på Norra kyrkogården, Västra kyrkogården, Backens kyrkogård, Röbäcks kyrkogård och Tavelsjö kyrkogård

Anne-Lis Hermansson Christina Wendel Ulf Påhlsson

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning.

Begravningar - Bouppteckningar - Gravstenar Jour dygnet runt

För att underlätta vårstädningen ser vi gärna att gravlyktor, kran­ sar etc tas bort senast den 3/5 Därefter tas kvarlämnat material bort av kyrkogårdens personal.

Vi vill påminna om att i minnes­ lundar och askgravlundar kan utsmyckning endast ske på an­ visad plats med gravljus eller lösa blommor i vas. Ljuslyktor och andra föremål undanbedes och kommer att plockas bort av personalen.

Vattnet kopplas på när tjälen gått ur marken. Under vecka 22 planteras vårblommor och un­ der veckorna 24­25 sommar­ blommor för dig som beställt detta. Mer information och priser finns på vår webbplats: www.svenskakyrkan.se/umea.

Du kan också ringa oss på 090­200 25 20 eller kontakta oss via e­post: kyrkogardsexp. umea@svenskakyrkan.se

V. Norrlandsg 40, Umeå • 090-434 77 S. Drottninggatan 29, Vännäs • 0935-123 00 www.alenbegravningsbyra.se

8

nr 2 2015 tidningen spira

Tema VÄGR A HATA!

OCH SEN DÅ?

Muslimer besökte judar och kristna det muslimska bönerummet när budkaveln om fred mellan religioner nådde Umeå tidigare i år. Vi träffade tre personer som var med.

Text Helena Andersson Foto Malin Grönborg

Umeås judar håller låg profil Judar i Umeå utsätts för glåpord och kränkningar, men vill bemöta hatet med kunskap, berättar Pia, som läste budkaveln på Rådhustorget.

Pia är själv inte judinna, men engagerad i Judiska föreningen i Umeå för att arbeta mot antisemitism i samhället. För henne var det viktigt att vara en del i manifestationen för att bygga broar mellan religioner och kulturer.

– Vi vill visa på förståelse och att vi kan samarbeta, men också tillsammans vända oss mot den extremism som finns i olika religioner. tidningen spira nr 2 2015

Under senare år har hat riktat mot judar blivit vanligare, och Umeå är inget undantag. Pia berättar att judiska barn utsätts för glåpord, äldre råkar ut för kränkningar på boenden och nu senast fick föreningens ordförande nazistisk propaganda i sin brevlåda.

– Den som går ut med kippa på huvudet eller davidsstjärna runt halsen här i Umeå riskerar hot, så många vågar inte visa sin judiska identitet. Troende kan man vara hemma och när vi firar högtider på föreningen.

På grund av hotsituationen håller föreningen en låg profil, utan skylt

utanför lokalen, men den arbetar också aktivt mot hatet.

– Vuxnas åsikter är svåra att ändra, så vi riktar oss mot barn och ungdomar. Vi informerar i skolorna och är bland annat delaktiga i temadagen för niondeklassare på minnesdagen av förintelsen. De uppskattar att höra verkliga berättelser.

I judiska föreningens lokaler lästes budkaveln upp av två muslimska representanter och en från bahá’i, och de bjöds på mat och gemenskap.

– Många kom fram och pratade med dem, och en av de muslimska killarna utbrast att det kändes som hemma. Det var väldigt roligt!

9

TEMA VÄGRA HATA – OCH SEN DÅ?

Tema

De vill inte hata tillbaka

VÄGR A HATA!

Kränkningar är vardag för många muslimer, särskilt kvinnor med sjal. Baraa Hudji, som läste budkaveln i Judiska föreningen, vill kämpa mot all form av diskriminering.

Baraa Hudji är ordförande i Svenska muslimer för fred och rättvisas lokalavdelning i norra Sverige, och tycker att manifestationen ligger helt i linje med vad föreningen vill arbeta för.

– Det är viktigt att möta aktiva från andra samfund och organisationer och tillsammans mobilisera mot hat och trakasserier. Vi vill kämpa mot islamofobin, men också antisemitismen och all annan diskriminering, säger Baraa Hudji.

Misstänksamheten i Sverige mot muslimer är stark och har ökat de senaste åren. Baraa Hudji har själv inte blivit utsatt för trakasserier här i Umeå, men känner andra som har det, särskilt kvinnor som valt att bära sjal.

– Det finns verser i Koranen som handlar om hur vi ska möta hat. Det är viktigt att inte hata tillbaka, men heller inte vara tysta.

Genom engagemanget i föreningen SMFR hoppas han bidra till ett mer inkluderande Sverige. Föreningen riktar sig framför allt till muslimska ungdomar med utbildningar och projekt, ibland i samarbete med kommuner, för att hjälpa dem att bli mer delaktiga i samhället.

– Vi vill normalisera islam och kämpa mot beröringsskräcken. Målet är ett tryggare samhälle.

10

Baraa Hudji är ordförande i Svenska muslimer för fred och rättvisas lokalavdelning i norra Sverige.

nr 2 2015 tidningen spira

BUDKAVELN VÄGRA HATA!

Prästen Christofer Sjödin läste budkaveln ”Vägra hata” i moskén i centrala Umeå.

Möttes av applåder efter fredagsbönen Som kristen möts Christofer Sjödin sällan av hat, men han vill markera mot våld riktat mot troende människor och läste därför budkaveln i moskén i centrala Umeå.

För Christofer Sjödin var det självklart att delta i manifestationen och visa att han inte accepterar våld mot religiösa personer, men också markera mot dem som använder religionen som motivering till våld.

– Det känns bra att vi från olika religiösa sammanhang har en samsyn i detta.

Tillsammans med prästen Susanne Dahl läste han upp budkaveln i moskén i Umeå centrum efter fredagsbönen. De möttes av applåder och efteråt kom flera fram och pratade med dem. tidningen spira nr 2 2015

– När man möts och pratar med varandra försvinner stereotypa föreställningar, och det kan vara ett steg i att rasera fördomar.

Förhoppningsvis blir detta en språngbräda för fler möten.

Den som är kristen i ett land med kristen tradition riskerar sällan att mötas av hat riktat mot sin tro. Det har Christofer Sjödin heller inte gjort, snarare skepticism för att han tror på Gud, särskilt inom ramen för en religion. För honom är det ett större problem att vi lever i ett prestations- och konsumtionssamhälle.

– Samhället förnekar i princip religiös tro och mycket av det tron står för. Den brottningskampen är stor, det kan vara svårt att få ordning på exempelvis böneliv och konsumtionsnivå.

Över hela världen förekommer våld i religionens namn.

I Sverige utsätts judiska institutioner, kyrkor och moskéer för vandalisering och skadegörelse; människor trakasseras och attackeras för att de bär sina religiösa symboler. Det är oacceptabelt i ett samhälle som värnar allas rätt att tro, uttrycka och praktisera sin religion.

Som företrädare för olika religioner och trossamfund i Sverige tar vi bestämt avstånd från aggressivitet, hat och våld med religionens förtecken, både när vi blir måltavla och när det skapas i våra egna sammanhang. Vi vill i stället lyfta fram religionernas möjlighet att bidra till samhällsbyggande och demokratisk utveckling i Sverige och världen. I våra religioner finns en etik som betonar ärlighet, rättvisa, vikten av att bry sig om andra och att sträva efter det gemensamma bästa. Människor med olika religiös tillhörighet tror olika, men förenas i strävan efter det goda. Vi vill stå upp för religionsfriheten och Vägra hata!

Alla, troende och icke-troende, har till uppgift att försvara det demokratiska samhällets religions- och trosfrihet.

Troende i olika samfund vill stödja varandras rätt att utöva sin tro. Vi vill också uppmana politiska företrädare, myndigheter, civilsamhällets organisationer och alla som värnar rättvisa och fred att stå upp för att Vägra hata!˝ Texten är antagen av Sveriges interreligiösa råd och lästes upp som en budkavel fredagen den 30 januari till söndagen den 1 februari i bönerum i bland annat Umeå.

11

TEMA VÄGRA HATA – OCH SEN DÅ?

Ber för fred tillsammans Vid lunchtid en gång i månaden vill människor med olika tro träffas för att be för fred.

– Här kommer att bli knökfullt, säger Amal Jabar Thamir, om samlingarna på Campus.

TEXT Ulrika Ljungblahd BILD Kristina Alfonsdotter ”FÖR OSS SOM VILL be för fred tillsammans med andra oavsett tro eller livsåskådning”.

Så beskrivs Bön för fred som hålls i lokaler på Umeå universitet. Initiativtagare är Kyrkan på Campus.

– Med det som händer i världen är det lätt att få bilden att religion är förknippat med krig. Vi vill visa att vi är med varandra, inte mot varandra, säger studentdiakon Åsa Norin på terminens första träff då vårens samlingar ska läggas upp.

– Vi vill mötas, bygga förtroende och visa att ”Jag vill dig väl och du vill mig väl”, säger studentpräst Mattias Hjalmarsson och Amal Jabar Thamir håller med.

– Det är jättebra! Jag tror att många vill vara med och be för fred i världen. Vi kommer inte att rymmas i den här lilla salen! säger hon, som leder projektet Flyktingguide/språkvän i Umeå.

EFTER EN STUNDS SAMTAL enas gruppen om att

lunchbönen ska innehålla en stunds tyst bön och textläsning om fred ur flera traditioners skrifter, som suror i Koranen, verser ur Bibeln och buddhistiska sutras.

– Hur är det med ljuständning? Är det en universell symbol? undrar studentpräst Susanne Dahl och Amal Jabar Thamir svarar att de inte tänder ljus i moskén, utan mest i hemmen. I en gemensam samling skulle den 12

som vill kunna tända ett ljus för fred eller lägga in en egen tolkning i ljuständningen.

Amal Jabar Thamir tycker att kunskap om varandras religioner är viktigt i Umeå.

– Det skadar inte att besöka en kyrka eller en moské. Det ger kunskap, säger hon.

Våra barn firar påsk, fast de inte är kristna, precis som de flesta svenskar firar högtider utan att riktigt vara medvetna om vad de firar. Ingen ska behöva skämmas för att de har en tro – eller för den skull inte har en.

Särskilt angeläget är det med kunskap efter all rapportering om IS i Syrien.

– Islam betyder fred. IS bara försämrar för muslimer. De tar något enstaka citat ur Koranen och hjärntvättar människor, säger Amal Jabar Thamir.

IDÉN ATT SAMLAS TILL Bön för fred kommer till

viss del från fredsmässan som firades på nyårsdagen i Ålidhemskyrkan. Då delade bland andra buddhister, kristna och muslimer texter och tankar.

– Det är så lätt att hamna i det teoretiska, som: Vad tycker ni? Vad vill vi? i stället för att göra något tillsammans, säger Mattias Hjalmarsson.

– Ja, religionsdialog blir lätt att vi pratar om varandra. Jag tror att vi kan leva vår tro och handla samtidigt – vi är inte bara för fred, vi gör fred, säger Susanne Dahl.

BÖN FÖR FRED

Torsdagarna 16 april och 21 maj kl 12.15-13.00 Kyrkan på Campus lokaler Naturvetarhuset kyrkanpacampus.se nr 2 2015 tidningen spira

”Men visar de sig villiga att sluta fred, var då själv beredd till det och lita till Gud; Han är Den som hör allt, vet allt.”

Ur Koranen

”Sky det onda och gör det goda, sträva efter att hålla fred.”

Ur Bibeln

”Ha denna hjärtats inställning till hela världen.

Som en mor skyddar och älskar sitt barn så skall du utveckla en obegränsad omsorg inför alla varelser.”

Ur Metta Sutran

tidningen spira nr 2 2015

13

TEMA VÄGRA HATA – OCH SEN DÅ?

FOTO SIGURDSON PRODUKTION

Religioner i Umeå ska öva kris ihop Snart får Umeå ett interreligiöst råd. Förebild är bland annat Coexist i Malmö.

Sedan ett år tillbaka träffas företrädare för olika religioner i Umeå regelbundet. Målet är att under våren bilda ett lokalt interreligiöst råd.

Initiativtagare är Umeå kommun och SST, Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Ett skäl att driva frågan från kommunens sida är krisberedskap, att ha etablerade kontakter om något akut händer. I höst hålls därför en gemensam krisövning. En följd blir dessutom att människor från olika grupper hittar gemensamma nämnare.

– Dialog är bra, samverkan är bättre, säger Örjan Wallin, SST. Alla trossamfund innehåller föräldrar som vill skapa en trygg uppväxtmiljö för sina barn. Så föräldrar kommer att hitta andra föräldrar, avsett teologisk bakgrund. Även polisen vill ha bättre kontakter med trossamfunden, efter senaste tidens hot mot religiösa lokaler. ­– Det gäller att få de goda resurserna att samverka, säger Örjan Wallin.

SST har regeringens uppdrag att fördjupa samverkan med trossamfunden. Myndigheten fördelar också de extra tre miljoner kronor till säkerhetshöjande åtgärder som regeringen anslog för 2015.

14

Stig Wahlberg vill locka vandrare med olika livsåskådning till vandringsleden längs Lögdeälven.

Vacker tempelled kan skapa spännande samtal Låt Tempelleden längs Lögdeälven bli en mötesplats för människor med olika livsåskådning. Det är tidigare FN-observatören Stig Wahlbergs vision.

Under sina år med blå FN-basker i Libanon på 70-talet upplevde Stig Wahlberg gång på gång ”mötets välsignelse” bland de många etniska grupperna.

– Att upptäcka det gemensamma mänskliga tenderade att desarmera spänningar, säger han.

Nu drömmer Stig om att utveckla Tempelleden mellan Nordmaling vid Lögdeälvens mynning och Tempelberget i Fredrika till en mötesplats för människor med olika livsåskådning.

På Tempelberget i Fredrika planeras ett buddhistiskt kloster. Det var när Stig Wahlberg insåg att det ligger ytterligare två tempel längs

leden, kyrkorna i Norrfors och Fredrika, som visionen om leden som mötesplats föddes.

– Dessutom kallar ju många människor naturen för ett tempel.

Och naturen är neutral i sig så den är gynnsam för samtal, säger Stig.

NU UNDERSÖKER HAN INTRESSET för en

sådan mötesplats i Umeåregionen och har bland annat varit i kontakt med Svenska kyrkan.

– Jag är själv inte troende kristen, men jag är imponerad över öppenheten och den sunda nyfikenheten, som tycks finnas hos många svenska präster.

Längs den tolv mil långa leden finns övernattningsstugor och vindskydd.

Ulrika Ljungblahd

LÄS MER WWW.TEMPELLEDEN.SE nr 2 2015 tidningen spira

Det finns hjälp!

Blåsippan Rehab är ett företag som bedriver behandling av missbruk.

Känner du att ditt arbete, din familj och anhöriga eller din sociala situation drabbas av ditt drickande eller spelande, är anhörig till någon som har problem, eller helt enkelt vill förändra ditt liv och få en bättre livskvalitet.

Vi tillhandahåller även företagsanpassade utbildningar. Vårt kvalitetsindex är 8,7 på en 10-gradig skala. Verksamheten är kvalitetscertifierad enligt ISO 9001.

15 års erfarenhet av behandling.

Blåsippan Rehab tel: 090-14 19 95, 070-675 45 25, info@blasippan.net, www.blasippan.net

KRÖNIKAN

Glömde att jag tappat bort Gud NÄR JAG TRAMPAR UPP för

Vi söker volontärer Vill du vara delaktig i gudstjänstverksamheten på sjukhuskyrkan vid Norrlands universitetssjukhus?

Kanske en uppgift som gudstjänstvärd eller att hämta patienter till gudstjänst?

Mer information monica.lundgren@vll.se eller 090-785 13 00

Sjukhuskyrkan

Kyrkofullmäktige Tisdag 14 april, kl 18.00 Tegs församlingsgård

Om församlingsinstruktionen, FIN, som är församlingarnas mål- och identitetsdokument.

En annons i Spira når över 50 000 hushåll sex gånger per år i Umeå.

Kontakta Elin Örebrand Frost, 090-348 44 41, elin@sensibelle.se

tidningen spira nr 2 2015

backen i det milda gryningsljuset på väg till jobbet slår det mig plötsligt. Någon gång efter jul tappade jag bort Gud. Inte nog med det, jag glömde dessutom bort att jag tappat bort honom, så EVA BRANZELL jag började inte ens leta.

Präst Backens kyrka Jag lät honom helt sonika vara borttappad, i sådär sex veckor.

Visserligen tyckte jag att det kändes ensamt och isolerat, men jag lyckades inte dra slutsatsen att det var Gud som fattades. Det är först nu när jag trampar här och ett litet envist duggregn piskar mot min kind som det går upp för mig, att jag i hela livsståhejet tappade bort Gud. Bönen blev mekanisk, psalmerna vackra men utan verkligt innehåll. En ödslig känsla spred sig från hjässan till fotabjället och saknaden gjorde sig påmind. ”Hallå, hallå, hallå” ropar jag försiktigt ut i den tidiga morgonen. ”Var är du? Kom tillbaka! Nu!” Det blir alldeles tyst och så svider det till i handflatan, en varm känsla sprider sig i handen. Jag stannar cykeln, tar av mig vanten och känner att i min kalla hand skrivs det tyst ett namn. Ett namn som bara jag kan se, ett namn som är till mig.

Jag drar på mig vanten, cyklar vidare. Kommer fram till jobbet, tar av mig hela min cykelmundering. Sätter på datorn, går vidare till ett möte. Sätter mig tillrätta, öppnar min hand och tittar ner på min handflata och med jubel i hjärtat ser jag att där står ett namn och jag påminner mig om profeten Jesajas ord ”Ditt namn är skrivit i mina händer”.

Alldeles osynligt är det inristat, det är bara jag som kan se det. Jag sluter handen om namnet och hoppas att om jag glömmer det igen, så ska jag i alla fall börja leta omgående, och inte glömma att öppna händerna.

15

MÖTET

Efter mirakulös gör Jens comeba Jens Sjöström gick mot en professionell fotbollskarriär. Som 21-åring var han lagkapten och mötte intresse från fyra allsvenska klubbar. Sedan kom en ryggskada, sedan kom en huvudskada och sedan kom hjälp från oväntat håll.

Text Fredrik Isaksson Foto Malin Grönborg

D

en åttonde augusti 2008. Jens är 19 år och har jobbat några månader på en säljfirma. Han är redo för att ta helg, och förbereda sig inför söndagens hemmamatch. Innan han kopplar ur telefonen och stänger av datorn kallpratar han med en arbetskompis. ”Vad händer i helgen?”, frågar Jens. ”Inte mycket, förutom att jag ska predika i pingstkyrkan under söndagens gudstjänst”, replikerar kollegan.

Jens är ställd. Att kollegan, som är ”normal”, även är kristen får han inte ihop. Det blir början på veckor av kritisk utfrågning.

På förmiddagsfikat, lunchen och eftermiddagsfikat.

– Jag är uppvuxen med, och hade själv, extremt mycket fördomar om troende människor. Bilden var att en kristen var någon som var annorlunda. Min bild var att tro och Gud, det var någonting man hoppades på. Och att sanningen kommer fram när man dör.

Frågorna fortsätter att hagla under kommande månader. Kollegan gör sitt yttersta för att ge svar och vägledning, och Jens följer så småningom med till pingstkyrkan.

16

Jens Sjöström Ålder: 26 år Smeknamn: Sjösse Bor: I lägenhet på Sandåkern Yrke: Teamleader på Vattenfall Position i UFC: Försvarare Favoritspelare: Cristiano Ronaldo

Med tiden blir besöken allt tätare, och relationen med Gud allt starkare.

– Samtidigt vill jag inte göra en stor grej av det. Relationen med Gud är som med kärlek, du kan inte förklara allt men du känner att något berör dig, säger Jens.

DEN NIONDE JANUARI 2009 byter Jens klubb.

Från moderföreningen IFK Holmsund till Umeå FC. I samband med en spelarpresentation på webben ombeds han att berätta någonting som hans nya lagkamrater inte vet om honom. ”Att jag tror på Gud”, svarar Jens Sjöström.

Den meningen skapar uppståndelse.

Lagkamrater börjar förhöra honom. Lokaltidningar gör reportage. Till och med lokala TV4 gör ett inslag om det.

När du berättade om din kristna tro var det som att du ”kom ut”. Varför är det så?

– Många har inte någon tidigare relation till det. Man vet inte vad det innebär att vara kristen, och har därför inget fack att placera det i. Samtidigt är det ovanligt med öppet kristna idrottare, vilket säkert bidrog, svarar Jens. nr 2 2015 tidningen spira

MÖTET

hjälp ack

”Det är ovanligt med öppet kristna idrottare” tidningen spira nr 2 2015

17

MÖTET

FOTO JAN HOFVERBERG

Vilka reaktioner mötte du inom fotbollsrörelsen?

– Fotbollen är ganska präglad av status och hierarki. Trots att jag var ny hade jag ändå ganska hög status, vilket förenklade det hela. Det hade säkert varit svårare om jag kom in som ny och inte hade bevisat någonting tidigare. Egentligen var det mest positiva reaktioner.

Ser du din tro som en fördel i fotboll?

– Ja, men det är i efterhand som jag upptäckt det. När vi förlorat eller jag gjort en dålig träning kunde jag vara grinig och ändra mitt beteende. Nu har jag perspektiv om att jag är en del av något större.

SOMMAREN 2010 – livet leker för Jens. Han

fortsätter besöka kyrkan, utses till lagkapten och får intresseanmälan från fyra allsvenska klubbar. Efter sommaruppehållet ska dock allting förändras. När träningarna startar inför höstens omgångar är ryggsmärtorna stora. Efter en tredje magnetröntgen uppdagas problemet: en cysta på nervroten långt ner i ländryggen. Operation krävs, och inför höstsäsongen 2011 är Jens tillbaka på planen – om än halt och lytt.

– Det gick att spela, till skillnad från tidigare. Vi fick avsluta säsongen med en direkt avgörande match inför 6 000 åskådare, vilket slutade med vinst och avancemang till Superettan. Det var fantastiskt. ÅRET I SUPERETTAN BLIR inte vad Jens hoppats

på. Tidigt in på säsongen eskalerar ryggproblemen och ett diskbråck adderas till den redan tidigare besvärliga ryggen. Han försöker att kriga på med hjälp av smärtstillande tabletter, men det är ohållbart i längden.

– Under hösten var vi i en situation där varje match var avgörande. Två av våra andra mittbackar var avstängda så jag bestämde mig för att ta en smärtstillande kortisonspruta och spela.

Beslutet visar sig bli ödesdigert. Första veckorna tar han sig knappt ur sängen. Och han blir sjukskriven från fotbollen i sex månader, som i stället spenderas på behandlingsbänken.

18

I vår tar Jens Sjöström på sig fotbollsskorna igen och gör comeback i UFC. Bilden är från en match mot Syrianska IF Kerburan i maj 2010.

I APRIL 2013 SVARAR ryggen bra, och för första

gången sedan juli 2010 känner han sig okej.

– Jag gjorde min andra träning i spel, och jag kände mig riktigt på gång. Men så kom nästa smäll.

Under ett mindre tvåmålsspel blir han oturligt tacklad och slår bakhuvudet i konstgräset på Gammlia. Smällen resulterar i en hjärnskada så komplex att fotboll inte ens är att fundera på. Inte heller en fungerande vardag, visar det sig. Och för första gången under intervjun skiner det igenom hur påfrestande skadeturerna varit för honom.

– Det är jobbigt att prata om, och jag kan bli ledsen när jag gör det. Hjärnskadan gjorde det omöjligt för mig att fungera. Jag kunde så klart inte jobba, men jag hade även svårt att göra enklare uppgifter som att laga mat och umgås med vänner utan att bli helt slutkörd. Huvudet värkte nästan konstant, och yrseln låg alltid och lurade.

Jens har regelbundna besök hos läkarteamet på Neurorehab. I januari 2014, nio månader efter smällen, förklarar läkarna att de ser förbättringar. Till hösten ska han förhoppningsvis kunna arbeta ett par timmar per dag, men han kommer förmodligen aldrig bli samma väl fungerande person som tidigare.

FRÅN EN STJÄRNA TILL EN ANNAN

Jens Sjöström är engagerad i projektet Från en stjärna till en annan.

Projektets mål är att utbilda idrottsungdomar att bli ännu bättre stjärnor och förebilder i sitt idrottsutövande och privatliv. De ska få förutsättningar till personlig utveckling och vara goda ambassadörer för sin sport.

I vår kommer spelarna Erik Lundström och Jens Sjöström från Umeå FC att dela med sig av värdegrund och erfarenheter till ungdomar.

Projektet drivs av Svenska kyrkan tillsammans med Umeå IK, Umeå FC och SISU Idrottsutbildarna.

nr 2 2015 tidningen spira

MÖTET

DEN NIONDE FEBRUARI 2014 sitter Jens i en buss

på väg till Piteå. Mobilen vibrerar och han får ett sms från en kvinna i församlingen.

– Hon ville att jag skulle komma till kyrkan för det var min dag i dag. Hon förklarade att jag skulle bli helad från min skada i Jesu namn. Men eftersom jag var på väg till Piteå gick det inte. Jag svarade inte ens, trots att det var en sådan fin gest.

När Jens vaknar upp morgonen därpå känner han sig symptomfri. Han håller sig aktiv hela dagen för att testa huvudet, och på kvällen känner han sig fortfarande fräsch i skallen.

– Jag gjorde mer aktiviteter på en dag än vad jag klarat under en vecka. Jag visste ju att det var helt omöjligt egentligen, och var väldigt rädd för att tro att allt var bra igen.

Tre dagar går, och han bestämmer sig för att åka förbi kyrkan för att träffa kvinnan som tidigare skickat sms till honom.

– Jag frågade henne vad tusan som hände

tidningen spira nr 2 2015

Senast jag... ... löste ett problem I dag och alla andra dagar i mitt team på jobbet. ... asgarvade På Umeå FC:s lagfest i lördags. ... gjorde bort mig Köpte ett tv-spel till en konsol som jag inte har. ... njöt av livet Så fort jag tänker på hur jag har det i min vardag. ... tappade kontrollen På ishalkan utanför lägenheten. ... fick en fix idé Det håller jag för mig själv! Fortsättning följer...

på gudstjänsten. Hon berättade att de bett för mig. Då brast det för mig. Det är teoretiskt omöjligt att bli 50 procent friskare bara sådär, och jag blev 100 procent efter att de bad för mig.

Jens gjorde återbesök hos läkarna som alla var överens om att det var omöjligt.

– Jag trodde själv att det var omöjligt, trots att jag är troende. Då är det så klart svårt för en icke-troende person som dessutom är insatt i det vetenskapliga att tro på det.

En av läkarna sa att vi bara kan tacka högre makter, och i min läkarjournal står det att jag blivit mirakulöst frisk.

I dag är Jens delaktig i Svenska kyrkans projekt kring värdegrund, och gör sig redo för comeback i Umeå FC. Han är, minst sagt, tacksam för chansen att spela fotboll igen.

– Att jag, igen, kan göra något jag älskar känns helt otroligt. Nu vill jag vara med och spela upp laget i Superettan igen och att ryggen håller sig i schack.

19

”Det är en lisa för själen att titta på lammen” 20

nr 2 2015 tidningen spira

VAD HAR VI MED PÅSK ATT GÖRA? Lamm och påsk hör ihop, och traditionen är både väldigt gammal och ganska ny. Följ med hem till fåruppfödarna Östen Jansson och Gunilla Bergh i Kasamark, som inväntar en anstormning av lamm till påsk!

Text Helena Andersson Foto David Dahlberg tidningen spira nr 2 2015

21

N

är dörren in till ladan slås upp bryter ett nästan öronbedövande oväsen ut. Knappt 60 tackor, de flesta grå gotlandsfår men också en del vita leicesterfår, trängs förväntansfullt bräkande kring våra fötter. Östen Jansson, pensionerad präst och fåruppfödare sedan snart 40 år tillbaka, hojtar för att göra sig hörd: – Vi ger dem kraftfoder nu när de snart ska lamma, och de hoppas på att få lite!

Inom ett par veckor inleds Östens och Gunillas mest arbetssamma tid på året – lamningsperioden. Då måste de se till fåren hela tiden för att inte riskera att förlora något, till exempel om en tacka stöter bort ett lamm.

– Då kan vi föda upp lammet med flaska.

Det är bra att ha ett eller ett par flasklamm när vi får studiebesök, och så är det roligt för de blir extra tama, berättar Gunilla och klappar ett av fjolårslammen som fötts upp med flaska.

Trots att väckarklockan ofta ringer vid fyra-halv fem, och de ibland måste sova i skift, tycker Östen och Gunilla att lamningsperioden är en fascinerande tid på året.

När den är över trängs omkring 100 lamm med tackorna i ladan, innan de släpps ut på sommarbete.

– Vi har ju djur för att vi tycker att det är roligt! Jag tillbringar mycket tid med att bara stå och titta på lammen som kutar och leker. Jag tror det är en lisa för själen att göra det, säger Gunilla.

HIT, TILL EN HÖJD i Kasamark, flyttade paret

i slutet av 70-talet, och köpte redan första sommaren två tackor och fyra lamm. Eftersom de flyttade till ett jordbruk behövde de djur som betade av marken och valde får som är lättskötta. Östens och Gunillas intresse för uppfödning och avel växte, och i början av 90-talet utökade de sin hjord.

I dag producerar de både kött och päls, och efter pensionen om ett par år har Gunilla planer på att lära sig färga och ta hand om den ull som klipps av fåren två gånger per år.

Pälsen säljer de bland annat i form av stora skinn, sadelskydd, mössor och gungfår. De märker att intresset för produkter från får och lamm, särskilt närproducerade, ökar.

22

Vid påsk kommer fåruppfödarna Östen Jansson och Gunilla Bergh att ha omkring 100 lamm i ladan i Kasamark.

Vi har ju djur för att vi tycker att det är roligt!

– Lammkött blir allt mer populärt bland kockar, och många invandrare vill äta lamm vid högtider, berättar Östen.

I Sverige föds lammen på våren och slaktas efter sommarbetet, så den traditionella tiden att äta lamm har varit höst och vinter.

Traditionen att äta lamm till påsk är alltså inte särskilt gammal hos oss. I och med möjligheten att frysa kött eller importera från andra länder kan lamm nu ätas året om och allt fler väljer lammstek på påskmiddagen.

– Flera av våra kunder på hösten berättar att de sparar en stek till jul och en till påsk, säger Gunilla. Även om det inte är länge sedan vi svenskar började äta lamm till påsk, är begreppet ”påskalamm” välkänt och gammalt, på grund av den kristna traditionen.

– Vi är präglade av den judiska påskmåltiden, där lamm är en viktig del, trots att vi själva inte har haft en sådan påskmåltid. I kristendomen handlar ju påskalammet om Jesus, berättar Östen. nr 2 2015 tidningen spira

PUBLIKRUSNING!

CAROLA DET BÄSTA AV MIG BILJETTER PÅ TICKSTER.COM & BILJETTCENTRUM

28 MAJ - CAMPUS - UMEÅ

Judarnas påskmåltid firas till minne av uttåget ur Egypten. Då berättas att israeliterna slaktade lamm, dels till färdkost under flykten, dels till att stryka blodet på dörrposterna för att slippa den katastrof som drabbade egyptierna. När Östen var präst i Ersbodakyrkan anordnade han varje påsk en variant av en judisk påskmåltid, naturligtvis med lamm som en viktig ingrediens.

– Den sista måltiden Jesus firade var ju en judisk påskmåltid, med lamm och osyrat bröd. Vi valde ut delar för att knyta samman den judiska påskmåltiden med den kristna nattvarden och peka på hur de sitter ihop, berättar Östen Jansson.

VID FAMILJENS EGET PÅSKFIRANDE i Kasamark står också lammstek på bordet, men inte så mycket på grund av någon tradition.

– Vi äter gärna lamm i familjen när det passar, och eftersom barnen kommer hem till påsk och vill ha lamm har vi alltid en lammstek då!

tidningen spira nr 2 2015

Befriande bibel – befriande liv Hur kan vi läsa bibeln på ett befriande och öppet sätt?

Fredag 24 april 9.00-15.30 Mariakyrkan Emma Nyman

Är du nyfiken på metoder, perspektiv och redskap som möjliggör nya, befriande sätt att använda bibeln i ditt eget sammanhang är den här dagen något för dig.

Mer info: www.kyrkanpacampus.se Kostnad: 200:- för de som betalar själva, 400:- där arbetsgivare betalar. Lunch ingår. Meddela eventuella allergier Anmälan: Åsa Norin, asa.norin@kyrkanpacampus.se Emma Nyman, präst i Svenska kyrkan med erfarenhet av arbete med bibelcentret CEBI, Brasilien

KYRKAN PÅ CAMPUS 23

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: MAGNUS ARONSON

UTBLICK ETIOPIEN

Semira Yassin är sju år och älskar att gå i skolan. Hon viftar ivrigt med handen varje gång läraren ställer en fråga under engelskalektionen. Semira går i en av de fem skolor som byggts i etiopiska byn Robbit med stöd från projektet som Svenska kyrkan stöder. Barnen går halvdagar i skolan, de äldre på förmiddagen och de yngre på eftermiddagen. Läs mer på svenskakyrkan.se/fastekampanjen

Vart jag än går känner folk igen mig, ropar mitt namn, hurrar för mig.

Men det finns namn som ingen hurrar för.

Carmen. Rahma. Antoine. Lida. Cheeuy.

DUBBELT UMEÅ I PÅSK Två av påskens radiogudstjänster i P1 sänds från Umeå.

På långfredagen sänds en gudstjänst från Umeå stads kyrka med kyrkoherde Kenneth Nordgren, Anders Winterstam och kyrkokören under ledning av Jonas Östlund.

På påskdagen direktsänds gudstjänsten från Ålidhemskyrkan. Lisa Tegby predikar och kyrkokören sjunger under ledning av Tomas Pleje.

Påskveckans morgonandakter leds av André Jakobsson, pastor i Sävar.

24

Fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović i kampanjen 805 Million Names i samarbete med FN:s livsmedelsprogram, World Food Programme, som kämpar mot hunger i världen.

800 miljoner människor svälter i världen

APP FÖR INRE VARDAGSMOTION Med några minuters dagliga övningar kring tacksamhet, relationer och mindfulness ska jag som användare må bättre. Det är tanken med nya appen Feely. Övningarna baseras på områden som forskare visat har betydelse för välmåendet. Programmet kan testas en månad gratis.

En av personerna bakom appen är lyckoforskaren Filip Fors, Umeå universitet, som Spira intervjuat tidigare om tacksamhet och om att göra gott för någon annan (nr 4/2010 och 4/2011). nr 2 2015 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: DAVID DAHLBERG

MITT KYRKOÅR

Rädslan är kärlekens motpol VÅGA ÄLSKA – VÄGRA hata. Jag tror att Je-

ELDSJÄLEN I tio år har Eva Löfgren och Torborg Larsson varit statister i påskvandringen för lågstadiebarn i Backens kyrka.

Flyttar till torget i Jerusalem varje påsk Påskvandring

väsen av oss, erkänner Torborg. Vi har blivit modigare vartefter.

I Backens kyrka Nu kommer replikerhålls tio föreställna av sig själv och efter ningar vecka 13 med tio år tycker de fortfa10-15 skådespelare och statister. rande om att förmedla Flera andra kyrkor påskens budskap till i Umeå inbjuder barnen. också skolklasser Förra året ställNär Eva Löfgren och till påskvandring.

Torborg Larsson fick des påskdramat in, frågan om att vara med i påskeftersom församlingen ville byta årskull, från första till andra dramat i Backens kyrka tvekade klass, på barnen som ser förede inte ett ögonblick.

– Det hördes som spännanställningen.

– Det kändes väldigt tomt. Vi de, så vi hoppade på det direkt, får ut så mycket själva av att säger Eva Löfgren som tillsammöta barnen och deras reaktiomans med väninnan Torborg är statister i pjäsens torgmiljö. ner, säger Torborg och tillägger: Deras roll är att antingen ropa – Vi har nästan alltid en ut olika varor som tyger, smycktiggare med på torget. Undrar om barnen kommer att reagera en och frukter till försäljning annorlunda nu med alla romer eller agera kunder eller tiggare.

– Första året vågade vi nog inte som finns i Umeå? ropa eller göra så mycket annat Eva Gustafsson I tio år har de suttit i Jerusalem och ropat ut sina varor till försäljning.

Eva Löfgren och Torborg Larsson är volontärer i Umeå landsförsamlings påskvandringar för grundskolans andraklassare.

sus liv kan sammanfattas så. Hela vägen fram till korset. Till och med där är han beredd att förstå och förlåta. Alltid i kärlek. Aldrig hata. Det gäller även rövaren bredvid honom och soldaterna som korsfäste. På sitt yttersta håller Jesus fast vid det innersta, och det handlar om kärlek. Där det tar slut för Jesus visar sig kärlekens väg öppna något nytt – även bortom graven.

På den vägen är det fortfarande. Den som vågar älska skapar möjligheter där andra ser svårigheter, inte minst vad gäller synen på andra.

Jesus väg går över alla gränser, inte minst mellan ”vi och de”. På den punkten blir han samtidspolitisk. Det är så ofta vi bedömer och handlar i rädsla; rädda att förlora det vi har, rädda för det främmande, rädda att inte få vara med.

Men kärlek och rädsla är varandras motpoler. Kanske är det mest exklusiva med Jesus hans radikala inklusivitet. Alla räknas.

Där har vi fortfarande mycket att lära.

KENNETH NORDGREN kyrkoherde

BIBELORDET

”Rädsla finns inte i kärleken” 1 Johannesbrevet kapitel 4, vers 18

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? tidningen spira nr 2 2015

Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!

25

MELLAN HIMMEL & JORD

KRÖNIKAN

Ilar till av tillräcklighet JAG SMAKADE JUST PÅ ordet ”tillräcklig”.

Det kändes som att dricka vatten efter att varit utan länge. För ett ögonblick hittade jag hem till mig själv. Allt var som det skulle.

Egentligen var det inget märkvärdigt som hände. Jag höll på att avsluta en läxstund med min dotter. Hon hade använt sin skrivbok och försökt göra fina marginaler utan att använda en linjal.

Det gick sådär, kunde vi konstatera. Så jag sa: ”I morgon ska jag köpa dig en linjal, då blir det enklare.”

Hon svarar: ”Tack mamma, för att du tänker på mig.”

Då, precis då, gick det ett il av tillräcklighet genom mig.

Senaste tiden har annars motsatsen stått mig närmast. Den där orosgivande otillräckligheten. Vi har precis landat i en ny tillvaro, i ett nytt land med en ny skola och ett nytt språk. Att vara förälder med de här förutsättningarna är att känna sig otillräcklig. Oftast vet jag inte mer än barnen.

Därför behöver jag ladda ordet med en annan innebörd. Att vara tillräcklig förälder just nu får nog handla mindre om att veta och mer om att bara finnas där, mitt i ovissheten. Ungefär som jag föreställer mig Gud. Någon som i första hand inte finns i mitt liv för att ge svar utan för att gå bredvid. Och det är ju, tröstande nog, mer än tillräckligt. ÅSA BERGIUS

Som flyttat med familjen till Australien

26

Naturen är en stor inspirationskälla för Christina Nilsson.

”Målar så mycket jag vill” Varje månad ställer en konstnär ut i Martasalen, Umeå stads kyrka.

I april visar Christina Nilsson målningar i olja och akryl.

– Jag har målat hela mitt vuxna liv, och nu som pensionär kan jag

måla så mycket jag vill. Därför är det också roligt att få visa mina tavlor på utställningar, säger hon.

Kommande utställningar: Gun Lövdal (maj) och Britt Örtengren Boqvist (juni-augusti).

”Just idag – 365 tankar för sinnesro” OLLE CARLSSON BONNIER FAKTA Just i dag är jag lite ärligare eller Just i dag ger jag allt.

I stället för att stänga av väckarklockan och genast skumma facebookflödet testar jag att börja dagen med att läsa Olle Carlssons tankar för sinnesro.

För var och en av årets dagar finns en kort mening som inleds med Just i dag... Den följs av några tankar – ofta bara ett par meningar – kring sårbarhet, vanor, drömmar etcetera. Varje dag avslutas med en fråga, som jag upptäcker att jag gärna klottrar ner några rader kring.

Boken är en modern andaktsbok med inspiration från 12-stegsandligheten. Den enkla formen gör den användbar.

Ulrika Ljungblahd

LÄST

Mycket Martin Luther blir det! svenska kyrkan i umeå

2017 är det 500 år sedan Martin Luther enligt traditionen spikade upp sina 95 teser på Slottskyrkans dörr i Wittenberg. Inför jubileumsåret arrangerar Svenska kyrkan i Umeå ett antal föreläsningar och föreställningar med Luther som tema. Den 12 april föreläser Elisabeth Gerle, som skrivit boken ”Sinnlighetens närvaro - Luther mellan kroppskult och kroppsförakt” och den 16 april ger Per Ragnar sin föreställning ”Luther – död eller levande”. nr 2 2015 tidningen spira

KORSORDET FOTO: DAVID DAHLBERG

HANDLAR DETTA KORSORD OM

BERGMANS STÄLLE

EN SÅDAN ÄR VIGSEL

REN SPRIT I MEJLADRESS

STICKORD

JORDKULA

VIS GUBBE

FÅRFARMARE

BLIR MASK PREDIKAN

KRAFTORD

KOMPIS DOG DEAN MED TYSK NALLE HAMNPUH SATD

BRUTTA

BEVINGAT KRYP NÄMNDE OCH NUDDADE VARGLEDARE

ISTÅNDSATT

PÅ BILDEN TVÅ I HÖSSJÖ

DREVS PÅ

ONASSIS ÄR GUNILLA ÖSTENS

ALICE KUHNKE

FRIARHOPP

FRYKEN

FLOD I SCHWEIZ

KRYSSGRÄS SKÄLVANDE

ÄMNE OM ÄMNE

NR 11 I KEMIN GRÖN ÖBO

BRUKAR REDAKTÖREN KROPPSDEL BOKSKINN

Konstruktör: Anders Perstrand

ANGER ÄGANDE AVVIKANDE

GODTEMPLARE

KLARLACK FULLT DRAG

HAR KLARINETTER

TITELHÅLLARE HAR SVARAT JA

SOM RÖR FINANSER

MÄTS I pH

KRYSSFÅGEL OBSERVERA

COODER, ROCKGITARRIST

DONAUBIFLOD

PÅMINNADE OM YTTRADE

ÄR FEBRIG

SOM LIK LIKSOM FANTOMEN

BRIDGESPELARE NYHETSBYRÅ

IGLOBO

FÅRFARMARE

PÅVERKAR VINST VATTENNYMFER FÖRSIG- ESTRAD KOMMEN I PÄRNU

KLARTECKEN

OFTA FÖRE FINAL

PROPPAR

Spira nr 2

SANNA NIELSEN

DI - - UNDER JORDI

TIDIGARE TYSK ELKONCERN

DEN GÅR FORT

RYSK FLOD STILLHET

DÖDSKAMP

TIDIGARE LÖSNINGAR PÅ TIDNINGENSPIRA.SE Grattis Nanna Nilsson, Lars Ove Renberg och Frida Sandén som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får denna gång Oloflig beblandelse av Anita Salomonsson.

Två vinnare får presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 20 april till Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk kuvertet ”Korsord”.

tidningen spira nr 2 2015

Namn: Adress: Ort:

27

ANDLIG FRISKVÅRD

Påskens drama på fem dagar

1 SKÄRTORSDAG

Skärtorsdagsmässan inleds ofta med gemensam mat som sedan övergår i gudstjänst. Den påminner om den första nattvarden.

Kvällen avbryts med att Jesus fängslas och utsmyckning som blommor och ljus tas bort.

Kvar i stan under påskhelgen?

Upplev dramatiken i Umeås kyrkor!

2

Text Ulrika Ljungblahd Illustration Anna Karlsson STÖRRE DRAMATIK ÄN PÅSKENS berättelse är svår att hitta. Här finns svek, lidande och död, men också vänskap, upprättelse och hopp. Allt är koncentrerat till några få dagar, som kan upplevas i flera av Umeås kyrkor.

Dramatiken märks tydligt i helgens olika gudstjänster där varje dag har sitt tema och sin speciella stämning, från långfredagens djupa sorg och mörker till påskdagens glädje och ljus.

– Påsken är centrum i det kristna budskapet och den är så konkret att gestalta! Allt blir så tydligt, säger Maria Lundgren, präst i Tegs församling.

LÅNGFREDAG

3

Förmiddagens gudstjänst är dramatisk. I vissa kyrkor används träkors där böner spikas fast. Det ringer inga kyrkklockor, står inga blommor på altaret och psalmerna sjungs ofta utan orgelmusik.

Tonen är allvarlig med fokus på Jesus lidande.

PÅSKAFTON

Under dagen på påskafton firas inga gudstjänster eftersom Jesus ligger i graven. Men när kvällen går mot natt firas midnattsmässa. Den mörka, nedsläckta kyrkan tänds successivt upp med levande ljus.

4

5

PÅSKDAGEN

Påskdagen är kyrkans största högtidsdag. Gudstjänst präglas av glädje, sång och musik och är en stark kontrast mot långfredagens mörker. Ibland får besökarna med sig en påsklilja hem som en påminnelse om livets seger.

ANNANDAG PÅSK

På måndagen är två lärjungar på väg till Emmaus i centrum. De får sällskap av den uppståndne Jesus, men känner först inte igen honom. Gudstjänsten handlar om hur budskapet om uppståndelsen landar hos människorna.

28

nr 2 2015 tidningen spira

PÅSKEN 2015

Fira påsk med Svenska kyrkan i Umeå och Vännäs-Bjurholm, torsdag 2 april till måndag 6 april.

Se även: svenskakyrkan.se/kalender

SKÄRTORSDAG

Skärtorsdagsmiddag Ålidhemskyrkan kl 17.00.

80 kr/person. Anmälan senast 26/3 staffan.nygardh@svenskakyrkan.se Påskmåltid Ersbodakyrkan kl 18.00. Förberedelser kl 17.00. Mässa kl 19.00 Skärtorsdagsmässa Grisbackakyrkan kl 18.00 Karin Bjurman, cello Sista måltidens mässa Tegs kyrka kl 18.30 Skärtorsdagsmässa med Vasakyrkan i Umeå stads kyrka kl 18.30 Skärtorsdagsmässa Backens kyrka kl 19.00 Skärtorsdagsmässa Ersbodakyrkan kl 19.00 Skärtorsdagsmässa Västerslättskyrkan kl 19.00 Skärtorsdagsmässa Ålidhemskyrkan kl 19.00 (Middag kl 17.00, anmälan) Skärtorsdagsmässa Hössjö missionshus kl 19.00 Skärtorsdagsmässa med Getsemanemeditation Carlskyrkan kl 19.00 Skärtorsdagsmässa Tavelsjö kyrka kl 19.00 Kyrkokören.

Skärtorsdagsmässa med handtvagning Mariakyrkan kl 19.30

LÅNGFREDAG

Långfredagsgudstjänst Grisbackakyrkan kl 10.00 Kristina Sturk, sång Långfredagsgudstjänst Mariakyrkan kl 10.00 Långfredagsgudstjänst Backens kyrka kl 11.00 Långfredagsgudstjänst Umeå stads kyrka kl 11.00 Kyrkokören.

Långfredagsgudstjänst Västerslättskyrkan kl 11.00 Långfredagsgudstjänst Ålidhemskyrkan kl 11.00 Johanna Brännström, cello tidningen spira nr 2 2015

Långfredagsgudstjänst Tegs kyrka kl 11.00 Korsvandring med korsvägsandakt kl 13.00 Start bakom Tingsrätten, avslutning i Vasakyrkan.

Ekumeniskt arrangemang.

Stabat Mater A Scarlatti Backens kyrka kl 15.00 Charlotte Kuisma, sopran, Susanna Levonen, alt, stråkensemble, Maria Axell Långfredagsgudstjänst Ersbodakyrkan kl 15.00.

Sång av Erik Grahn.

Johannespassionen av Fredrik Sixten Umeå stads kyrka kl 18.00 Oratoriekören. Inträde.

Långfredagsgudstjänst Carlskyrkan kl 11.00 Långfredagsgudstjänst Tavelsjö kyrka kl 11.00

PÅSKAFTON

Påsknattsmässa Backens kyrka kl 23.00 Påsknattsmässa Umeå stads kyrka kl 23.00 Påsknattsmässa Ålidhemskyrkan kl 23.00

PÅSKDAGEN

Mässa Ersmarkskyrkan kl 10.00 Emma Walter och Linnea Stenberg, sång, blåsensemble.

Påskdagsmässa Grisbackakyrkan kl 10.00.

Musik Erik Wäcklén, Emma Örnberg. Knytkalas.

Högmässa Mariakyrkan kl 10.00 Mariakören. Knytlunch efter mässan Högmässa Backens kyrka kl 11.00 Backens kyrkokör, kyrkkaffe Påskdagsmässa Böleängskyrkan kl 11.00 Ängskören, Kristen J Brodin.

Påskdagsmässa Carlskyrkan kl 11.00 Påskkören, Join Us och Sing It. Kyrkfika.

VÄNNÄS-BJURHOLM Skärtorsdag Skärtorsdagsmässa Johanneskyrkan, Vännäs kl 19.00 Skärtorsdagsmässa kyrkan Vännäsby kl 19.00 Kyrkokören

HALLÅ DÄR!

Skärtorsdagsmässa kyrkan Bjurholms kyrka kl 19.00

Långfredag

JONAS ÖSTLUND

Dirigent och konstnärlig ledare Oratoriekören

Berätta mer om långfredagens nyskrivna Johannespassion!

Långfredagsgudstjänst Johanneskyrkan, Vännäs kl 11.00 Enkel soppa efter gudstjänsten.

Långfredagsgudstjänst kyrkan Vännäsby kl 11.00 Långfredagsgudstjänst Bjurholms kyrka kl 11.00 Gravläggningsgudstjänst Johanneskyrkan, Vännäs kl 15.00

– Johannespassionen är skriven av Fredrik Sixten, en av Sveriges mest kända nutida kompositörer. Den har precis haft urpremiär. Umeå stadsförsamling är en av ett antal församlingar i landet som gått ihop och beställt verket.

Påskafton

Varför satsar Umeå stadsförsamling på det?

– Det behövs ny passionsmusik som är skriven för det svenska språket. Som en stor församling med aktiva körsångare och ekonomiska möjligheter kan vi bidra till det.

Högmässa Johanneskyrkan, Vännäs kl 11.00 Johanneskören, Anton Persson, trumpet. Söndagsskola, fika, kyrktaxi.

Högmässa kyrkan Vännäsby kl 11.00 Kyrkokören, trumpet Lars-Erik Åström.

Påsktårta, kyrktaxi.

Hur skulle du beskriva musiken?

– Den är väldigt harmonisk med en fläkt av modernitet. Vissa partier är väldigt vackra och lättlyssnade, andra är lite mer sträva. Konsertbesökarna kommer att få en njutbar stund!

Johannespassionen av Fredrik Sixten, långfredag kl 18.00 i Umeå stads kyrka med Oratoriekören och solister. Förköp Biljettcentrum.

Mässa Ersbodakyrkan kl 11.00. Kyrkokören.

Påskdagsmässa Tavelsjö kyrka kl 11.00 Fika.

Påskdagsmässa Tegs kyrka kl 11.00 Kyrkkaffe.

Högmässa Umeå stads kyrka kl 11.00 Kyrkokören, söndagsskola, kyrkkaffe.

Påskdagsmässa Vasakyrkan, Efs kl 11.00 Isak Samuelsson m fl Påskdagsmässa Västerslättskyrkan kl 11.00 Påskdagsmässa Ålidhemskyrkan kl 11.00.

Sänds i Sveriges radios P1.

Kyrkokören, knytlunch.

Påskgudstjänst Sjukhuskyrkan kl 14.00

Uppståndelsemässa Johanneskyrkan, Vännäs kl 23.00

Påskdagen

Påskdagsgudstjänst Bjurholms kyrka kl 11.00 Kyrkokören.

Annandag påsk Annandagsgudstjänst Tväråbäcks EfS kl 11.00 Kyrkfika, buss anordnas.

ANNANDAG PÅSK

Emmausmässa Backens kyrka kl 11.00 Gudstjänst Bösta missionshus kl 11.00 Gudstjänst Rödåsel bygdegård kl 11.00. Fika.

Högmässa Umeå stads kyrka kl 11.00 Pilgrimsvandring med mässa Ålidhemskyrkan kl 11.00 Cafégudstjänst Carlskyrkan kl 18.00

PASSIONSANDAKT Måndag, tisdag, onsdag Stilla veckan kl 19.00 Johanneskyrkan Vännäs, Markuskapellet Bjurholm, Tavelsjö kyrka, Mariakyrkan, Västerslättskyrkan (inte onsdag) och Ålidhemskyrkan (konsert onsdag).

29

FOTO: ULRIK A L JUNGBL AHD

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan.

Hela programmet finns på svenskakyrkan.se/umea Kulturarrangemang i samarbete med Sensus.

Kontaktpersoner nås via växeln: 090-200 25 00

MUSIK OCH KONSERTER

SPIRA BESÖKER En gång i månaden firas Taizémässa i Mariakyrkan.

”Det är så mysigt, man blir så lugn” Enkla sånger, ljuständning och tystnad.

– Det är inte som i Taizé, men det närmaste man kan komma, säger Linnea Sandström Normark, om Taizémässorna i Mariakyrkan.

VARDAGSMÄSSA

När? Varje torsdagskväll kl 19.30-20.00 Var? Mariakyrkan Hur? En gång i månaden firas Taizémässa, övriga torsdagskvällar vanliga veckomässor. ˝Mässa˝ innebär att gudstjänsten innehåller nattvard.

Fler? Vardagsmässor firas i flera av Umeås kyrkor, oftast på torsdagskvällar, men även vissa morgnar.

Framför kyrkbänkarna står ett gäng meditationspallar. I klostret i franska Taizé sitter alla på golvet, men när Mariakyrkan firar Taizémässa en torsdagkväll i månaden är sittställningen valfri. Gymnasieungdomarna Linnea Sandström Normark och Frida Fröberg har varit i Taizé flera gånger och tycker om gudstjänstformen.

– Det är så mysigt, man blir så lugn. No worries, säger Frida Fröberg.

– Ja, man behöver inte tänka särskilt mycket eftersom låtarna är så lätta, säger Linnea.

Förutom enkla sånger består en Taizémässa av tystnad, ljuständning, böner och nattvard. Det är stillsamt och musiker Marianne Lestander växlar gärna mellan piano och orgel. I kväll har hon sällskap av en gitarrist, andra kvällar av en flöjtist.

Prästen Lars Segerstedt leder första delen av gudstjänsten sittande på golvet, iklädd en mässhake för vardagar i säckväv med en liten guldkant. Fokus i mässan är bön, tillbedjan och reflektion. Predikan är ersatt med några minuters tystnad för egen eftertanke. Taizé kan inte flyttas till Umeå.

– Men vi kan dela en andlighet och en sångskatt och inspireras av olika traditioner, säger Lars Segerstedt.

Ulrika Ljungblahd

30

Konsert för akustisk orgel och levande ljus lördag 28 mars kl 20.00 Mariakyrkan. En orgelkonsert under Earth Hour då orgeln drivs helt utan elektricitet.

Passionskonsert onsdag 1 april kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Umeå studentkör under ledning av Tomas Pleje. Lisa Tegby.

Arvo Pärt möter Rossini onsdag 1 april kl 19.00, Tegs kyrka. Bland annat Pärts Stabat Mater. Lisbeth Fors Malm, sopran, Iris Ridder, alt, Anders Lundström, tenor, Urban Lindgren, violin, Eva Nilsson, viola, Martin Björklund, cello, Eric Carlsson, piano.

Konsert lördag 11 april kl 18.00, Umeå stads kyrka.

Jakob Grubbström, gitarr, Conal Bembridge Sayers, tenor Musikkafé ­lördag 18 april kl 18.00, Tavelsjö församlingsgård. Med ungdomar från församlingen.

Konsert lördag 18 april kl 18.00, kyrkan Vännäsby.

Jard Samuelsson & Kompgrupp. Fri entré.

Big Band Gospel söndag 19 april kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Backen Gospel möter VA Big Band.

Konsert med andakt söndag 26 april kl 18.00, Tavelsjö kyrka. Monika Z-kärleksfullt. Ett program i ord och ton om Monica Zetterlund.

Gospelkonsert söndag 17 maj kl 18.00, Johanneskyrkan Vännäs. Happy Singers och True Gospel från Hörnefors.

Vårkonsert söndag 24 maj kl 18.00, Johanneskyrkan Vännäs. Johanneskören med Sävar kyrkokör.

TAVELSJÖ KYRKA FIRAR 50 ÅR Söndag 29 mars kl 11.00 Utställning och aktiviteter i församlingsgården efter gudstjänsten.

KAFÉER OCH MAT

Vänskapscafé torsdag 2 april kl 18.30, Böleängskyrkan. För oss som är andligt längtande och intresserade av fler vänner. Även 16/4 Vuxentid torsdag 9 april kl 11.00, Backens kyrka.

Om psalmdiktaren, poeten och översättaren Britt G Hallqvist (1914-1997), född i Umeå. Agneta Mattsson berättar. Lunch 50 kr.

After work tisdag 14 april kl 12.00, Carlskyrkan. Ett gott liv efter det yrkesverksamma livet.

Våffellunch med tema.

40 kr. Anmälan sara.p. sandstrom@svenskakyrkan.se Även 12/5 Sopplunch med Årets västerbottning tisdag 21 april kl 12.00, Ersbodakyrkan. ˝Vård för de utsatta˝.

Besök av Lena Renman.

GOSPELNIGHT Fredag 17 april kl 19.00, Ålidhemskyrkan Bless Is More gästas av Malcolm Chambers & Daniel Stenbaek!

nr 2 2015 tidningen spira

KALENDARIET

GUDSTJÄNSTER

Schlagermässa söndag 19 april kl 11.00, Böleängskyrkan. Ängskören, Sånghäftigt, barngrupperna, Anders Lundkvist, Johan Wållberg, Sarah Renman.

Taizémässa torsdag 23 april kl 19.30, Mariakyrkan Samtalsgudstjänst söndag 26 april kl 10.00, Ersmarkskyrkan. ˝Nya sätt att vara kyrka˝ Panelsamtal med Magdalena Sandberg, Lars Johansson och Ingela Forslund.

Musikgudstjänst söndag 26 april kl 18.00, Backens kyrka. Magdalena Ljunggren, Maria Axéll, Katarina Konradsson, Gaudium, Gospel Kidz. Inspelning av radiogudstjänst.

Musikgudstjänst söndag 3 maj kl 11.00 Backens kyrka Kyrkokören, folkmusikensemble. Maria Axéll, Eva Branzell, musik ur Skapelsekantat och Upp min Duva Utflykt till Strömbäck söndag 10 maj kl 10.15, avfärd från Ersbodakyrkan.

Vi firar gudstjänst.

Vänskapsgudstjänst söndag 10 maj kl 11.00, Böleängskyrkan Vårfest med familjegudstjänst söndag 10 maj kl 14.00, Tavelsjö kyrka.

Hamburgergrillning, fika och aktiviteter i kyrkparken Gudstjänst med Disneytema söndag 10 maj kl 14.00, Klabböle missionshus. Anmäl dig till barnkören senast 3/5 på info@elinorebrand.se

tidningen spira nr 2 2015

FOTO: KENNET KUONA

Världens café lördag 25 april kl 17.00, Carlskyrkan En mötesplats för alla nationaliteter. Middag 50 kr/vuxen, 30 kr/stud. Anmälan: sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se Vardagsmiddag med andakt och pyssel torsdag 23 april kl 17.00, Röbäcks kyrksal. Anmälan senast 20/4 till therese.edlund@ svenskakyrkan.se Vårfest tisdag 19 maj kl 17.00, Böleängskyrkan. Ängskören, Sånghäftigt, barngrupper.

HALLÅ DÄR!

ELISABETH GERLE

Professor, teolog och författare till Sinnlighetens närvaro, Luther mellan kroppskult och kroppsförakt

Vad menar du med att Luther inte var någon dysterkvist?

– Många har helt köpt nidbilden av Luther som sitter på svenska folkets axel. Visst värderade han arbete, men även sinnlighet. När du är nedstämd ska du äta, dricka och vara med vänner, råder han.

Hur är Martin Luther aktuell i dag?

– Han betonar att du är älskad precis som du är.

Det är en oerhört revolutionerande insikt, inte minst i vårt prestationssamhälle. Han ser inte heller kroppen som ett problem. Det är också ett bidrag i samtiden som är så upptagen av att tämja kroppen på olika sätt. Han bejakar kroppen både som sexuell och i tjänsten för medmänniskan.

Hur är sinnligheten närvarande i hans texter?

– I ögats glimt. I handens smekning. Gud möter oss direkt i vardagen och som bröd och vin. Luther beskriver Guds kärlek som en omfamning, som ju är ömsesidig.

Teologiska rummet söndag 12 april kl 15.00, Umeå stads kyrka. Fika från kl 14.30.

Tillsammansdag söndag 10 maj kl 11.00, Backens kyrka. Gudstjänst med små och stora. Korsdraget/Spanarna medverkar.

Kyrksaft/kaffe.

Kvällsmässa torsdag 14 maj kl 22.00, Umeå stads kyrka. Kristina Sturk, sång, Lisa Oscarsson, orgel. Musik av Bach och Händel.

KNOPP & KROPP

Påskvandring tisdag 31 mars kl 18.30, Ersbodakyrkan. För alla åldrar.

Tegs filmklubb tisdag 31 mars kl 18.30, Tegs kyrka. ˝Två dagar, en natt˝.

Franskt drama. Boka på facebook eller catrin.strom@ svenskakyrkan.se

Öppet Hus torsdag 9 april kl 13.00, Grisbackakyrkan. ˝Livet vann˝ Margareta Sandman.

Temakväll om unga och droger tisdag 14 april kl 19.00, Ersmarkskyrkan.

Hur märker jag om en ungdom börjat använda droger? Hur samtalar jag med mitt barn? Patrik Bergqvist polisens ungdomsenhet.

Temakväll ˝Jag väljer själv˝ torsdag 16 april kl 19.00, Grisbackakyrkan.

Om att vara anhörig till personer med missbruk/ psykisk ohälsa.

Vårbasar med barnmusikal ­lördag 18 april kl 14.00, Hissjö EFS. Musikmaskinen uppför ˝Båt på torra land˝, auktion, lotter, servering.

Föreställningen ˝Lutherdöd eller levande˝ torsdag 16 april kl 19.30, Umeå stads kyrka. Medverkande Per Ragnar.

Ledarskapskurs tisdag 21 april kl 18.00, Carlskyrkan. Även 5/5, 19/5. Middag, föredrag och samtal 50 kr/ gång. Anmälan: mats.bohman@svenskakyrkan.se Loppis lördag 25 april kl 10.00, Mariakyrkan. Hyr bord och sälj dina gamla saker. Hyresavgiften går till Svenska kyrkans internationella arbete. Fika.

Bild och berättande söndag 17 maj kl 14.00, Backens kyrka. Vi skapar bilder och utifrån bilden berättar våra berättelser.

Eva Branzell.

RETREAT OCH FÖRDJUPNING

Reträttdag lördag 28 mars kl 10-17, Mariakyrkan.

Anmälan lars.segerstedt@ svenskakyrkan.se Teologiska rummet Luthers(k) etik söndag 12 april kl 15.00, Umeå stads kyrka. Elisabeth Gerle, Kenneth Nordgren. Kaffe från 14.30 Retreatdag lördag 18 april kl 8–19, Västerslättskyrkan. Mässa, bibeltankar, kroppskännedom och skapande aktivitet.

Sista anmälningsdag 13/4.

Anmälan och information: ulrika.mottmann@ svenskakyrkan.se Bibeldag lördag 25 april kl 8.30, Västerslättskyrkan. Moseboken. Anmälan senast 22/4 erik.holmlund@ svenskakyrkan.se. 100 kr inklusive fika och lunch.

Retreat i ignatiansk anda fredag 8 maj kl 18.00-söndag 10 maj kl 18.30, Kapellet Svedjan. En helg i tystnad med möjlighet till meditation, vila, reflektion, bön och andliga övningar.

Anmälan: Carin Nygren, carin.nygren@svenskakyrkan.se senast 8 april. 400 kr/700 kr.

Retreatdag lördag 9 maj kl 9.00, Kyrkans hus Yttersjö. ˝Öppna mig för kärlekens läkande kraft.˝ Therese Edlund och Lars-Martin Nygren.

Anmälan senast den 4/5 till therese.edlund@svenskakyrkan.se Meditationsretreat fredag-söndag 22-24 maj, Kapellet Svedjan. Erik Hansson, diakon, Gustav Eriksson, präst. Anmälan: erik.hansson@svenskakyrkan.se 400/700 kr.

DANSA FÖR LIVET Tegs kyrka lördag 28 mars kl 14.00-16.00 VA Big Band: från Baise till Beatles Nybörjarutlärning Lindy Hop kl 13.00-14.00 Biljettpris: 100 kr eller mer, alla intäkter går till Svenska kyrkans insamling mot hunger.

Retreat Vila och växt söndag 31 maj-tisdag 2 juni, Kapellet Svedjan. För mer information: alli.holmlund@ svenskakyrkan.se Pilgrimsvandring torsdag-söndag 5-7 juni, Tavelsjö-Sörfors. Mer info: ingela.m.eriksson@ svenskakyrkan.se Pilgrimsretreat lördag-söndag 13-14 juni, Strömbäcks folkhögskola.

Mer info: erik.hansson@ svenskakyrkan.se

Kyrkappen Här finns hela programmet.

Ladda ner appen gratis. Den finns för både iPhone och Android.

Sök på Kyrkguide

31

Roger Falk

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT? JAG HAR SETT MÄNNISKOR i min närhet gå

bort för tidigt i både cancer och missbruk av olika slag, så för mig har hälsan blivit allt viktigare. Jag måste ta hand om mig själv för att kunna hjälpa andra. Förr var jag mycket av en sökare, men numera är jag tillfreds med mitt liv, min tillvaro och mig själv.

Jag tycker om mötena med alla jag träffar på Bakfickan och när jag är ute och säljer vår tidning, Vasaplan. Det ger mig kraft och jag känner att det har betydelse när det gäller att göra folk medvetna om dem som har en tuffare tillvaro. Det händer att någon vill prata och få råd om någon som de oroar sig för.

I grunden är jag nog en mycket social person, men jag måste också få söka upp ensamheten ibland.

Stillheten och lugnet när jag sitter vid havet en tidig sommarmorgon eller i en tom gammal kyrka ger mig energi. När jag reser, som jag älskar, gör jag det gärna på egen hand för att upptäcka att jag kan förlita mig på mig själv i många situationer. Sedan finns det naturligtvis tillfällen när jag inte räcker till, när jag hamnar i tanketräsket och inte kan ta mig ur det. Då behövs det någon att prata med och kanske får jag ett svar som hjälper mig att se det hela från ett annat håll. ”Var det så enkelt?”

Berättat för Eva Gustafsson. Foto: David Dahlberg Roger Falk är vice ordförande i IOGT Medmänniska Bakfickan och försäljare av tidningen Vasaplan.

32

nr 2 2015 tidningen spira