Förord av Maria Wetterstrand
Annalisa och skräpmonstret ANGELI SJÖSTRÖM HEDERBERG CAROLINE SELLSTONE
Annalisa Greta
Kay Kim
Fler böcker i serien Stora frågor för små medborgare: Annalisa och födelsedagspresenten, 2017
Annalisa och skräpmonstret Utgiven av Idus förlag www.idusforlag.se | info@idusforlag.se © Text: Angeli Sjöström Hederberg © Bild: Caroline Sellstone Första upplagan Tryckt i Viljandi, 2018 ISBN: 978-91-7577-726-9
Annalisa och skräpmonstret ANGELI SJÖSTRÖM HEDERBERG CAROLINE SELLSTONE
Förord av Maria Wetterstrand
Det var inte länge sedan naturen var vår papperskorg När jag var liten slängde vi allt avfall i samma påse, bar ut det till soptunnan och därifrån tog sopbilen det till soptippen. På tippen låg det i gigantiska högar. Matrester, gamla kylskåp, skrotade bilar, möbler, ja, allt möjligt. En del var giftigt och gifterna kom ut i marken och luften. När min mamma var liten rekommenderades det att sänka resterna efter en sommarpicknick i sjön. Plast, kartong, bananskal, servetter. Om man lade en tung sten i påsen skulle den inte riskera att flyta upp och på bottnen låg soporna utom synhåll. På den tiden visste man inte så mycket om att sjöarna kunde drabbas av algblomning eller att livet i vattnet kunde skadas. Nu för tiden finns mer avfall än någonsin. Vi har så
mycket mer saker och någon gång behöver de slängas. Dessutom är vi fler människor. Som tur är har vi också blivit mycket bättre på att ta hand om skräpet. Tack vare forskare som förstått problemen, människor som klagat på nedskräpningen och politiker som lyssnat och lärt, så har vi nu återvinningen där vi sorterar soporna så de kan användas igen. Det som inte återvinns eldas och blir till värme för våra hus och el till våra maskiner. Av hushållsavfallet läggs inte längre någonting på soptippen. Men även om vi återvinner så behöver mängden sopor minska, eftersom allt vi använder förbrukar jordens ändliga resurser. Istället för att slänga så kan vi laga saker. Vi kan planera maten så vi slipper kasta. Vi kan köpa färre prylar och kläder och använda det vi redan har. När något sedan måste kastas så ska det kastas på rätt ställe. Och rätt ställe är förstås aldrig i naturen.
Det här är Annalisa. Det är samling på förskolan. Annalisa gillar samlingen. Alla som vill får prata. Annalisa vill prata hela tiden. Men hon måste komma ihåg att räcka upp handen först. Annalisas gosedjur Greta är också med. Hon är en kattbjörn och Annalisas bästa kompis. Greta tycker inte om samlingen. Hon hittar hellre på något annat. Kan du se vad Greta gör för bus?
Idag pratar barnen om skräp. Pedagogerna visar vad som ska slängas efter lunchen. Plastpåsar, mjölkkartonger och mat. Ska allt kastas rakt ner i papperskorgen? Nä! Påsarna kan bli ny plast. Kartongerna kan barnen pyssla med. Och maskarna i komposten kan göra jord av maten.
Annalisa kan inte sova. Tankarna myllrar som myror när hon tänker på allt skräp hon sett i skogen. Och inte blir det bättre av att det morrar under sängen. Vad är det som gömmer sig där i mörkret? Och hur ska Annalisa få det att försvinna? Annalisa och skräpmonstret är den andra fristående delen i serien Stora frågor för små medborgare. ”En bok som tar barns oro för miljön på allvar.” Maria Wetterstrand, fristående grön samhällsdebattör, tidigare språkrör för Miljöpartiet de Gröna ”Barn har en stor livstörst. Det här är en energifull bok som ger hopp och inspirerar till ett vardagsnära arbete för en hållbar framtid.” Johan Fjellman, förskollärare Daggkåpan Huddinge
www.idusforlag.se ISBN 978-91-7577-726-9
9 789175 777269