Ungdomars roll i framtidens politik

Ungdomars roll I FRAMTIDENS POLITIK

UNGA HJÄRTEFRÅGOR

UNG PRESS FÖR UNGA - AV UNGA

innehåll Sida 2 : Redaktionsgruppen Sida 3: Redaktionen möter ung press Sida 4: Kunskapsbank Sida 5: Unga hjärtefrågor Sida 7: Ali Rizai om integration & civilsamhällets roll

1

Redaktion Om inte Jack Sparrow skulle vara en film karaktär skulle vi nog vara släkt.

Livet är fint men vissa har inte öga för att se skönhet.

Jag ska bli sveriges svar på Anni Leiboutz

Linnea Norberg, 19 år & Layoutare

Fanny Beckman, 20 år & Fotograf

Ali Rizai, 20 år & Reporter

Jag vill rädda alla världens pandor.

Journalistik är viktigt.

Sophia Lennartsson, 17 år & Reporter

2

Emma Uddesson 21 år & Reporter

Redaktionen möter Ung Press

Sofia och Patrik berättar om Ung Press bakgrund och historia. Foto: Fanny Beckman

D

et var november 2013 som Patrik Gren, 18, och Sofia Fanberg, 18, träffades och började bolla idé­ er till projektet Ung Press. Det är en nyhetsredaktion för unga, av unga, (ursprungligen ett pro­ jekt att dokumentera Almedals­ veckan, men som följts av ett fler­ tal olika projekt).

De ville göra ”en plattform för unga, där unga får ta plats, efter­ som den median som är i dag, är så vuxendominerad”, säger Pat­ rik. Tillsammans med Erik Blom, Alina Larsson och Lisa Svenhard

skrev projektgruppen en ansökan om EU-bidrag för att finansiera resan till Gotland, vilket 10 må­ nader senare blev beviljat. De an­ ser att processen var väldigt lång och svår, men absolut värd det.

Genom sitt projekt har Patrik ­ och Sofia lärt sig otroligt myck­ et och utvecklats inom allt ifrån initiativtagande till samarbete.

Därför rekommenderar de utan tvekan andra ungdomar att göra samma sak.

Text: Sophia Lennartsson & Ali Rizai

3

Ung Press är en nyhets­ redaktion för unga – av unga.

Kunskapsbank – i huvudet, eller?

U

ttalandet att ”de unga är framtiden”, är van­ ligt förekommande, och det vore en lögn att säga att framtiden är oviktig. Därför kan man ju tro att satsningarna på skolan (och där­ med ungdomen) är enorma, men enligt Pisa-under­ sökningar, ges inte unga idag chansen till en dug­ lig utbildning. Rapport efter rapport larmar, men trots det består samt förvärras problemen. Skolan har blivit ett experiment där efterfrågan på kunskap i många fall inte mättas. Det måste ändras. För vik­ ten av kunskap är väl ändå stor?

och det finns dessutom en stark korrelation mellan kunskap och livsglädje.

Globaliseringen ökar och i brist på arbetskraft som är anpassad för den givna arbetsuppgiften kan en utan svårigheter ta in ny. Därmed hårdnar konkur­ rensen efter arbete betydligt. En eftersträvad egen­ skap hos arbetare är i många fall kunskap, och inte enbart den kunskap som finns att hämta på nätet.

Inte minst är det i ett mer politiskt perspektiv en dygd i en demokrati, och en ökad förståelse, sam­ hällsmedvetenhet och insikt i följderna av olika ståndstaganden följer. Utan kunskap är det svårt att sätta sig in i, eller över huvud taget förstå dilemman, och givetvis ökar då risken för lågt valdeltagande.

Så för att svara på ovanstående fråga: Ja, vikten av kunskap är inte bara stor, utan enorm. Kanske till och med större idag än någonsin tidigare, då kon­ kurrensen ständigt hårdnar. Med eller utan internet är kunskapsinnehav en dygd.

Fördelarna med att veta saker i jämförelse med att bara kunna söka upp fakta på nätet är stora: Genom kunskap kan en lägga ihop ett axiom med ett annat, och inte nog med det. En förstår hur och varför följ­ den är så som den är och vad dem innebär. Dess­ utom öppnas möjligheten till ökad analysförmåga över om teorier är felaktiga, vilket både sparar tid och ansträngning.

Givetvis är det ansträngande och tidskrävande att memorera nya fakta. Men förutom att det kan vara både kul och intressant att kunna, ger det bra förut­ sättningar för ett fortsatt bra liv. En får möjlighet att planera, samt förbättrad problemlösningsförmåga

Text: Sophia Lennartsson

Utan kunskap är det svårt att sätta sig in i, eller över huvud taget förstå dilemman, och givetvis ökar då risken för lågt val­ deltagande.

4

Enk채t:

Unga hj채rtefr책gor

5

6

Text & bild: Emma uddesson och fanny beckman

Ali Rizai om integration och civilsamhällets roll I ntegration är att få människor att kunna etablera sig och leva sina nya liv i ett nytt samhälle om de flyttar till ett annat land och vill försöka skapa sig ett nytt liv där. ­Integrationen är en av de viktigaste frågorna i Sverige och handlar om att människor ska samspela med varandra i samhället. Eftersom vi har en bred identitet i Sverige så ska staten göra sitt bästa för att integrationen lyckas och alla känner sig delaktiga i samhället och ing­ en­­känner sig utanför.

för att människor ska ­kunna integrera sig.

Jag pratade med Johan Pisoni som påpekade att ”om man ser av andra aspekter så märker man att staten placerar mycket invandrare i ett område. Det leder inte till integration utan att det leder till segregation eftersom två grupper lever parallellt i samhället”.

När man lär sig språket så blir det lättare att komma in i samhället i och med att man kan kommunicera med andra. Man kan även integ­reras genom att delta i gemensamma ­aktiviteter med andra svenskar och skapa så­ dana aktiviteter inom förbundet eller fören­ ingar.

Text: Ali Rizai

För att immigranter ska bli integrerade lätta­ re så måste samhället vara öppet för andra kulturer och acceptera etniska minoritets­ grupper och det är en av de viktigaste sakerna

7

foto: emma uddesson