Samhällsvetenskapliga fakulteten Årsmagasin 2015

Samhällsvetenskapliga fakulteten

ÅRSMAGASIN 2015

Double Degree – passerkort till jobb utomlands Tystnadsplikt och själavård sätter präster i svåra situationer Döden på Medelhavet måste stoppas

“De globala perspektiven återspeglas alltmer i forskarnas val av forsknings­ områden men också i ett ökande internationellt samarbete i forskning och utbildning.”

Förändringens vindar blåser över världen.

Fakultetens forskare och lärare har i uppgift att studera och förklara vad som sker både på hemmaplan och globalt och hur förändringarna påverkar våra egna och andras liv. I ljuset av internationella konflikter, stora flyktingströmmar och europeisk migration är denna forskning lika aktuell som någonsin tidigare. De globala perspektiven återspeglas alltmer i forskarnas val av forskningsområden men också i ett ökande internationellt samarbete i forskning och utbildning. Årsmagasinet ger en provkarta på forsknings- och utbildningsaktiviteter som om­ fattar såväl studier av globala politiska förändringar som av den enskilda människans förändrade villkor i samhället. Välkomna att ta del av några av de många forsknings- och utbildningssatsningar som pågått under året!

Birger Simonson, professor, dekan vid Samhällsvetenskapliga fakulteten

3

16

24

6 4

9

18

INNEHÅLL

Göteborg, februari 2016 Projektledning och texter Annika Söderpalm Vera kommunikation Grafisk form Lena Svanteson Clout Foto Vera kommunikation Göteborgs universitets bildbank Johan Wingborg, Göteborgs universitet iStockphoto Matton bildbyrå Ansvarig utgivare Birger Simonson Samhällsvetenskapliga faktulteten

Inledning

3

Bo Rothstein till Oxford – Ett erbjudande för bra för att tacka nej till

6

Tystnadsplikten sätter präster i svår situation vid själavård efter sexuella övergrepp

9

Komplexa samhällsfenomen kan förstås med feministisk teori

10

Masterprogram med stark koppling till internationell arbetsmarknad

12

Double Degree – passerkort till jobb utomlands

14

Europafrågan blir allt viktigare

16

Brainstorming i Vitryssland – en utmaning

17

Svenskarna har vaknat upp inför läget i världen – och oroar sig

18

Legala vägar in i Europa enda sättet att stoppa döden på Medelhavet

20

Dramapedagogik genväg till förståelse och insikt om egna tankemönster

22

Miljörörelsen rädd att bidra till besvikelse efter toppmötet i Paris

24

Inarbetat doktorandsamarbete med många positiva effekter

26

På spaning efter framtidens psykologer

28

Här har långtidsarbetslösa god chans till riktigt jobb

29

Motverka utanförskap och segregation bästa medlet mot rasism

30

Reklamsamarbeten riskerar rasera förtroendet för journalistiken

32

Ledning

34

Prefektråd

34

Organisation

34

Personal

35

Ekonomi

36

Disputationer under året

37

Nyutnämningar

38

Doktorander och forskarutbildningsämnen

39

Utbildningsuppdrag

39

5

BO ROTHSTEIN TILL OXFORD

– ETT ERBJUDANDE FÖR BRA FÖR ATT TACKA NEJ TILL Som att spela i Örgryte, och så kommer Real Madrid och erbjuder plats i laget.

Så beskriver Bo Rothstein, professor vid statsvetenskapliga institutionen, erbjudandet från Blavatnik School of Government, University of Oxford.

Den 11 januari 2016 tillträder han där sin nya tjänst.

Bo Rothstein är noga med att poängtera att han har trivts fantastiskt bra vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg under sina 21 år där. Att bygga upp QoG-institutet har varit det roligaste han gjort, men erbjudandet från Oxford var helt enkelt för bra för att tacka nej till.

– Varannan morgon vaknar jag och tycker att det ska bli fantastiskt kul att få komma till ett av världens ledande univer­

“De är otroligt försiktiga med att rekrytera forskare som fått sin utbildning vid det egna lärosätet. De är istället måna om att få in nytt blod i verksamheten.”

6

sitet, framför allt inom mitt område, och varannan morgon tänker jag att jag måste vara en idiot som lämnar ett så här fantastiskt institut, säger han.

Mån om att allt skall fungera rent praktiskt Just att lämna institutet rent praktiskt visade sig svårare än han trott. Enligt forskningen går medelstora forskargrupper ofta under om grundaren lämnar verksamheten, och Bo Rothstein är mån om att det ska fungera även i fortsättningen. Därför har ett kollegium bestående av sju personer inom institutet bildats för att ta över ledningen. Bo Rothstein har gott hopp om att de kommer att kunna säkra och utveckla verksamheten.

– Jag kommer att fortsätta med min nuvarande forskning och jag har kvar min forskargrupp, men jag kommer inte att sitta i Oxford och styra från baksätet.

Bo Rothstein har arbetat bland annat i USA, Australien och Sydafrika, dock aldrig i Storbritannien. Han imponeras över hur gamla, traditionstyngda organisationer som universiteten i Oxford och Cambridge lyckas hålla sig kvar i toppskiktet bland lärosäten utan att gå under av sin egen självtillräcklighet.

– De har otroligt många ritualer som jag lär få sätta mig in i. Jag har till exempel redan fått en lång instruktion om hur

Från och med januari 2016 heter Bo Rothsteins arbetsplats inte Göteborgs universitet utan University of Oxford. Forskargruppen i Göteborg har han kvar, men säger att han inte tänker sitta i Oxford och styra QoG-institutet från baksätet.

portvinet ska skickas runt vid ”high table”! Men en sak är säker: de är otroligt försiktiga med att rekrytera forskare som fått sin utbildning vid det egna lärosätet. De är istället måna om att få in nytt blod i verksamheten.

Framgångsfaktorer för att växa internationellt Just det är en avgörande faktor om man vill att ett lärosäte ska växa internationellt, menar han. Det är inte svårare än att titta på hur världens mest framgångsrika lärosäten gör och ta efter dem.

– En skillnad mellan svenska universitet och världens mest ansedda är att i Sverige kan en byggnad rymma flera världsledande verksamheter, och samtidigt en annan som är helt under isen.

Inte ett år, eller två, utan flera decennier. Utomlands tar man i med hårdhandskarna när det inte fungerar. Man måste inte alltid lägga ner, men kanske renovera verksamheten genom att rekrytera nya personer. Svenska universitet skulle också behöva organisera den akademiska ledningen för att bli fri från administration. Det måste vara intressant för verkligt ledande forskare att ta tunga akademiska uppdrag kring strategisk styrning av forskning och utbildning.

Tvärvetenskapligt institut Blavatnik School of Government dit han har blivit rekryterad, bildades 2010 och bygger upp en verksamhet inom i princip samma område som QoG-institutet, dock mer tvärvetenskapligt.

Exakt vad Bo Rothstein kommer att ägna sig åt, tror han får visa sig med tiden, men han är säker på att det i alla fall inte kommer att råda någon pengabrist. Skolan satsar otroliga resurser och startades med hjälp av en donation på motsvarande 1,4 miljarder kronor.

Bo Rothstein ser väldigt positivt på flytten till Oxford. Han har en lägenhet där han får bo under det första året medan han hittar något annat. Han har tagit tjänstledigt från Göteborgs universitet och lägenheten här har han kvar tills vidare, man vet ju aldrig hur det går.

– Visst har jag en del fjärilar i magen men jag tror det kommer att bli bra. Jag är positivt överraskad och imponerad av Blavatnik School of Government som jag inte kände till sedan tidigare och jag åker dit med väldigt positiv attityd.

Min ambition är att detta ska bli den sista institutionen jag arbetar på.



7

“Den troende som blivit utsatt kan behöva hitta ett nytt sätt att relatera till Gud och till kristna sym­ boler och här fyller själa­ vården en viktig funktion.”

Lisa Rudolfsson, lektor vid psykologiska institutionen 8

TYSTNADSPLIKTEN SÄTTER PRÄSTER I SVÅR SITUATION VID SJÄLAVÅRD EFTER SEXUELLA ÖVERGREPP Själavård för personer som varit med om sexuella övergrepp innebär en utsatt situation både för den som söker hjälp och för prästen. En svårighet handlar om att själavård inte omges av några tydliga terapeutiska ramar. En annan om tystnadsplikten.

Jämfört med konventionell terapi som sker på en särskild mottagning under en viss bestämd tid, finns för själavård inget tydligt rum på samma sätt, varken fysiskt eller i tid. Själavården kan ske till exempel i församlingshemmet eller i kyrkan, platser som också används till annat, och många präster tillåter att man när som helst ringer dem. Dessutom har prästen dubbla ­roller. Dels ger hen enskilda samtal, dels har hen ansvar för en hel församling.

– För en person som får själavård kan det vara svårt att hålla ordning på vad som är vad. Personen träffar prästen även vid andra tillfällen än under själavården, kyrkkaffet till exempel, och vid gudstjänsterna kan hen börja undra över om predikan innehåller budskap riktade till just hen. Det säger Lisa Rudolfsson, lektor vid psykologiska institutionen,

som skrivit en avhandling om själavård efter sexuella övergrepp.

Den kristna symbolvärlden är dessutom inte oproblematisk för den som varit utsatt för sexuella övergrepp.

– Prästen har en auktoritär roll och det talas om offerlamm. Dessutom kan det vara laddat att som vid nattvarden falla på knä och ta emot något i munnen.

För den som varit utsatt som barn kan det vara svårt att acceptera att Gud som är allsmäktig ändå har låtit övergreppen ske. Den troende som blivit utsatt kan behöva hitta ett nytt sätt att relatera till Gud och till kristna symboler och här fyller själavården en viktig funktion.

Genom enkäter och fokusgrupper har Lisa Rudolfsson undersökt hur präster i Svenska kyrkan och Katolska kyrkan,

och pastorer i Pingstkyrkan ser på att möta den som varit utsatt för sexuella övergrepp. Hon har också intervjuat konfidenter, det vill säga personer som själva varit utsatta och som tagit upp detta i själavård.

Strategier för att slippa höra erkännanden Lisa Rudolfsson blev förvånad när hon förstod att präster och pastorer, trots sin starka önskan att hjälpa, ibland använde sig av olika strategier för att slippa höra erkännanden om sexuella övergrepp.

– Misstroende är en strategi. Efter­ som de ofta känner både offer och förövare kan de känna ett behov av att få veta vad som har hänt, om det som konfidenten berättar verkligen kan vara sant. Ett annat sätt är att styra undan 9

från ämnet eller att helt enkelt avsluta samtalet.

Större förståelse för svår situation Efter att också ha träffat konfidenterna och fått höra deras berättelser, fick Lisa Rudolfsson dock mer förståelse för hur svår prästernas och pastorernas situation är.

– De saknar psykologisk kunskap och i övriga samhället saknas stöd. De kan be konfidenten söka konventionell terapi men det är inte alltid så lätt att få tillgång till det. Dessutom gör tystnadsplikten det till ett utsatt möte.

De berättelser präster och pastorer får höra kan vara smärtsamma och svåra att bära. Om man ser strikt på den absoluta tystnadsplikten som innebär att det man

– Jag tycker att anmälningsplikten bör stå över tystnadsplikten, åtminstone vad gäller övergrepp mot minderåriga.

Jag tror det skulle öka tryggheten för båda parter, säger Lisa Rudolsson.

– Konfidenter som har berättat om övergrepp för prästen kan känna sig otroligt svikna över att hen inte gjorde något. Det vi nu vet om vilka skador övergrepp mot framför allt minderåriga orsakar gör att detta måste luckras upp.

Förespråkare för tystnadsplikten menar dock att den bör vara kvar så som den är eftersom man måste kunna tala med någon och vara säker på att det man säger inte förs vidare. Men jag tror ändå inte att människor skulle få mindre förtroende för präster av en sådan förändring. Andra yrkeskategorier, så som psykologer, barnmorskor och läkare, får ju förtroenden trots att deras tystnadsplikt inte är lika

“Jag tycker att anmälningsplikten bör stå över tystnadsplikten, åtminstone vad gäller övergrepp mot minderåriga.”

delar med en präst delar man i princip bara med Gud, är det omöjligt för prästen att tala om detta med någon annan.

– En del tycker inte att det är något problem för de kan själva gå i själavård, medan andra ser mer strikt på tystnadsplikten.

Ändring av tystnadsplikten Lisa Rudolfssons forskning har gjort att hon nu är av den bestämda åsikten att prästers och pastorers tystnadsplikt bör ändras. Inte ens konfidenten kan lösa den själavårdande prästen från tystnadsplikten.

10

strikt. Dessutom är det helt fel att lägga ansvaret på en minderårig för att anmäla till exempel en förälder. 

Fotnot: Enda undantaget från prästers tyst­ nadsplikt är för att undanröja allmän fara.

Då kan de ge anonyma tips till exempel till polisen.

KOMPLEXA KAN FÖRST Det feministiska perspektivet behandlas i de flesta introduk­ tionskurser i sociologi.

Till i mars 2015 fanns dock inte någon bok om olika feministiska teorier och hur de til�­ lämpats i forskningen.

Därför gjorde Anna Hedenus, Oksana Schmulyar Gréen, och Sofia Björk vid institutionen för sociologi och arbets­ vetenskap, slag i saken och skrev ”Feministiskt tänkande och sociologi: Teorier, begrepp och tillämpningar”.

A SAMHÄLLSFENOMEN TÅS MED FEMINISTISK TEORI Det är en antologi med kapitel skrivna av forskare vid Göteborgs universitet och andra svenska universitet. Under hösten 2015 har den använts som kursbok i sociologi. Att döma av kursutvärderingarna gillar studenterna den och den är redan slut på förlaget men ska tryckas på nytt.

Boken har också blivit positivt recenserad i tidskriften ”Sociologisk forskning”.

Mångfald av feministiska teorier De tre författarna ville lyfta fram mångfalden av feministiska teorier och hur de har blivit till. Teorierna speglar den tid ur vilken de har vuxit fram, med början i kampen för rätten till arbete och rösträtt.

Moderna feministiska teorier tar hänsyn till att det också finns andra tillhörigheter som är minst lika viktiga som könstillhörighet; att vara svart, arbetarklass eller lesbisk till exempel. I boken tas ett 25-tal olika teorier upp.

– Utgångspunkten i feministisk teori är att det finns maktskillnader mellan könen och att det finns en önskan om att ändra på det. Olika teorier bidrar med olika saker och det mesta av dagens forskning görs inte med ett renodlat fokus på en enda teori, säger Anna Hedenus.

Författarna menar att olika feministiska teorier ställer olika frågor, och ger då naturligtvis också olika svar.

– Om man vill studera arbetslivet kan man ställa frågan om det finns både kvinnor och män på en arbetsplats. Sedan hur maskulinitet respektive femininitet skapas, vad som ger status och hur femininitet och maskulinitet också förstås i relation till sexualitet. Liksom hur det påverkar till exempel hur arbetsvillkoren är kopplade till familjebildning, säger Sofia Björk.

Anna Hedenus, lektor, Sofia Björk, doktorand och Oksana Schmulyar Gréen, lektor, alla vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, med den nya antologin ”Feministiskt tänkande och sociologi: Teorier, begrepp och tillämpningar”.

Betydelsen av genus i organisationer Mycket av forskningen i sociologi och arbetsvetenskap handlar om organisationer och då blir det viktigt att också försöka förstå betydelsen av genus just i organisationer, hur arbetsuppgifter påverkas av ett

“Moderna feministiska teorier tar hänsyn till att det också finns ­andra till­ hörigheter som är minst lika ­viktiga som könstill­ hörighet; att vara svart, arbetarklass eller lesbisk till exempel.”

visst kön, och hur detta i sin tur skapar underlag för diskriminering när det gäller till exempel lön och arbetsvillkor.

– Feministiska teorier hjälper oss att förstå komplexa samhällsfenomen på ett djupare plan. De belyser vilka frågor vi bör ställa. För att ta ett exempel som har diskuterats i media på senare tid: de unga män som ofredade kvinnor sexuellt under nyårsfirandet i Köln och även under ungdomsfestivalen i Stockholm i augusti 2015. Hur kan man förklara männens agerande? En del hävdar att männens etniska tillhörighet är en avgörande faktor. Med feministiska ögon kan vi istället analysera handlandet utifrån hur etnisk tillhörighet samspelar med rådande föreställningar om kvinnlighet och manlighet och hur detta samspel kommer till utryck i det offentliga rummet, säger Oksana Schmulyar Gréen.  11

MASTERPROGRAM MED STARK KOPPLING TILL INTERNATIONELL ARBETSMARKNAD Det internationella masterprogrammet i strategiskt personalarbete hade 2015 högst söktryck av alla internationella program vid Göteborgs universitet. Ansökningarna kom från hela 80 länder vilket är en stor tillgång för programmet, inte minst i diskussioner om olika länders villkor.

Från programmet ”Strategic Human Resource Management and Labour Relations” (SHRM-LR) har nu fem kullar hunnit gå ut. Anmärkningsvärt är att så många faktiskt går igenom hela programmet.

– Annars brukar det vara svårt att hålla kvar masterstudenter eftersom många får erbjudande om arbete under tiden, säger Karin Allard, samordnare för programmet.

Karin Allard säger att det är hög nivå på studenterna och tycker att det är väldigt stimulerande att arbeta med programmet.

– Vi måste tänka på vad ett internationellt perspektiv innebär.

Vi har så klart människor från olika länder i programmet, men vilken litteratur vi använder och var teorierna kommer ifrån är också viktigt. Samtidigt får vi inte glömma att Sverige är en del av den globala arenan. I kursutvärderingar har vi fått höra att studenterna vill veta mer om Sverige när de nu är här!

De har fått både generalist- och specialisttjänster inom human resources på företag och i organisationer i Sverige eller utomlands. Några har också gått vidare till forskning.

Nu finns via sociala medier ett nätverk av personalvetare världen över tack vare tidigare studenter. Detta nätverk tror Karin Allard att programmet kan dra nytta av för att hitta nya praktikplatser och bra kontakter för uppsatsskrivning.

– Vi måste bara bli lite bättre på att utnyttja de kanaler som finns så att vi tar tillvara de erfarenheter som våra före detta studenter gör på sina arbetsplatser.

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap är värdinstitution för SHRM-LR som ges tillsammans med företagsekonomiska institutionen 

Stor vikt vid kopplingen till arbetsmarknaden Även om det är viktigt att ge studenterna en bred teoretisk bakgrund som gör dem rustade för verkligheten oavsett vilken typ av organisation de hamnar i och i vilken del av världen, lägger programledningen stor vikt vid kopplingen till arbetsmarknaden.

I programnämnden finns till exempel en arbetslivsrepresentant.

Flera av studenterna som gått utbildningen tidigare år har fått erbjudande om arbete direkt efter eller innan programmets slut.

12

Karin Allard, samordnare, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

NOTISER STATSVETARE KÖRDE PODD-RADIO Statsvetarna Ulf Bjereld, Jonas Hinnfors och Cecilia Garme sände poddradio i samarbete med Dagens industri live från deras scen under Almedalsveckan. Detta för att i en annan form än vanligt ge statsvetenskapliga perspektiv på politiska skeenden.

Ett 50-tal personer fanns på plats varje dag för att följa inspelningen, men det stora antalet lyssnare fanns förstås på nätet.

– Intresset var stort och många hörde av sig med uppskattning och goda råd om hur konceptet kan utvecklas ytterligare, säger Ulf Bjereld, professor vid statsvetenskapliga institutionen.

TOG PLATS I FORSKNINGS­ BEREDNINGEN Professor Björn Halleröd utsågs under året till ledamot i regeringens forskningsberedning. Den ska utgöra ett forum för Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, att diskutera de forskningspolitiska prioriteringar som regeringen kommer gå fram med under mandatperioden. Forskningsberedningen har sjutton ledamöter från framför allt svenska universitet.

13

Foto: Sara Birgersson

DOUBLE DEGREE – PASSERKORT TILL JOBB UTOMLANDS

Med en Double Degree i bagaget är tanken att man ska få det lättare att ta sig in på ett ­annat lands arbets­ marknad. Urban Strandberg, docent vid statsvetenskapliga institutionen och studie­rektor vid Centrum för Europa­ studier, är mycket entusiastisk inför satsningen. Han menar att genom vad den för med sig, blir ordet internationali­ sering inte bara ett tomt modeord, det får innehåll på riktigt.

14

En double degree innebär ett utbyte på masternivå med ett annat universitet.

Studenterna läser ett av de två åren i Göteborg och det andra vid det andra ­universitetet. Resultatet bli dubbla examina, en från Göteborgs universitet och en från partneruniversitet. Hittills har statsvetenskapliga institutionen ingått avtal med partnerinstitutioner vid tyska Konstanz University och Fudan University i Shanghai. Ytterligare ett är på gång med en institution vid Charles University i Prag. Planen är att så småningom teckna avtal också med en partner vid ett universitet i USA. – Med en examen från ett välrenommerat universitet i landet där man söker arbete öppnas dörrarna till arbetsmarknaden på ett helt annat sätt än om man kommer med en examen från ett annat land och ett universitet som ingen har hört talas om, säger Urban Strandberg.

Ger möjlighet till kvalitetsutveckling För att ett double degree-samarbete ska komma till stånd, krävs ett avtal om strategiskt partnerskap, och då måste de två partnerinstitutionerna lära känna varandra på djupet.

– Vi måste se att standard, kvalitetskrav och mål stämmer överens, hur man utser handledare och hur betygssättningen sker. På köpet väcker detta idéer om forskningssamarbeten och lärarutbyten. Dessutom måste den egna verksamheten beskrivas utförligt, något som i sig är kvalitetsskapande menar Urban Strandberg.

– Det gäller att försöka få syn på det vi själva gör, även om det inte är lätt eftersom det är så självklart för oss. Hur vi sätter betyg, hur vi bedömer en ­masteruppsats till exempel. När man upptäcker hur man verkligen gör, och ­också kan se skillnaderna mot hur det andra universitetet gör, öppnas en ­fantastisk möjlighet till förändring och kvalitetsutveckling.

Samarbetet med Konstanz innebär att sex svenska respektive tyska studenter läser första året i Tyskland och det andra i Sverige, och är nu inne på sitt tredje år. En skillnad mellan länderna som studenterna blivit varse är att den tyska vårterminen inte ens har slutat när den svenska höstterminen startar. I Tyskland tenteras allt i slutet av terminen medan tentor och inlämningsuppgifter i Sverige görs kontinuerligt. Det innebär att när studenterna kommer för att läsa sitt andra år i Göteborg, ska uppgifterna från första året i Tyskland tentas av samtidigt som det andra året kör igång för fullt.

– Sättet vi tacklar detta är att double degree-studenterna får lite längre tid på sig att göra de första uppgifterna här, och de kan också sitta här och göra de tyska tentorna. Men det är ändå väldigt ovant för de tyska studenterna att tenteras fortlöpande under terminen så vi är numera tydliga med detta på vår hemsida.

Det fria ordet är inte självklart i Kina I samarbetet med Shanghai börjar de första studenterna sitt första år i Göteborg hösten 2016. Lärdomar från samarbetet med Konstanz har gett erfarenheter som Urban Strandberg hoppas ska underlätta samarbetet både med Fudan ­University och kommande samarbetspartners.

– Planeringen i starten måste vara minutiös. Det dyker ändå upp saker som man inte har tänkt på, som studenterna upptäcker. Inför samarbetet med ­Shanghai har det varit viktigt för oss att träffa kinesiska studenter för att se hur de har det, så att den information vi ger de svenska studenterna gör att de åker dit med realistiska förväntningar.

Urban Strandberg hoppas mycket på samarbetet med Fudan University, men tror att utmaningen för studenterna kommer att bli större än i det tyska s­amarbetet.

– Kina är ett stort och annorlunda land. Det har aldrig varit koloniserat och är ingen blåkopia av Europa. Dessutom är det en diktatur där universiteten delvis styrs av kommunistpartiet. Det fria ordet är inte självklart och man kan fundera över om studenterna kommer att kunna skriva om vad de vill. Jag tror faktiskt det, annars hade vi inte dragit igång det här. Men visst måste vi ha öppna ögon för vad som kan hända. Samtidigt är Kina Sveriges största handelspartner i Asien och det vore konstigt om vi inte skulle vilja samarbeta med dem.

Jag tror vi kan lära mycket av Kina och de en hel del av oss.

NOTISER BÄTTRE HANTERING AV KONFLIKTER KRING NATURRESURSER Konflikter kring naturresursanvändning kan hanteras mer långsiktigt hållbart om de från början tas med som en naturlig del av förvaltningsprocessen. Detta är en av slut­satserna i Olga Stepanovas avhandling. Enligt henne kommer ofta konflikter kring hur naturresurser ska användas som en överraskning för dem som är satta att hantera dessa processer. Hon anser också att de inbyggda verktyg som redan finns i stadsplaneringsprocesser, till exempel offentlig utställning av planer där allmänheten kan lämna in sina synpunkter, ofta är otillräckliga.

Olga Stepanova disputerade vid institutionen för globala studier, med avhandlingen Conflict resolution in coastal management: Interdisciplinary analyses of resource use conflicts from the Swedish coast.

BÄTTRE MED MOROT ÄN PISKA Motivationen till att leva klimatsmart ökar om man lyfter fram fördelarna med ett klimat­vänligt samhälle, istället för att fokusera på negativa effekter av klimatförändringar. Det visar en internationell undersökning om klimatattityder som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change. Artikeln är skriven av Lars-Olof Johansson, docent, och Gró Einarsdóttir, doktorand vid psykologiska institutionen.

MILJONER TILL UTVECKLINGSFORSKNING

Urban Strandberg, docent vid statsvetenskapliga institutionen och studierektor vid Centrum för Europastudier

Vetenskapsrådet beviljade sammanlagt 17 miljoner kronor till projekt inom fakulteten för forskning kring internationellt utvecklingsarbete. Övervägande del gick till institutionen för globala studier, men en del gick även till statsvetenskapliga institutionen.

15

EUROPAFRÅGAN BLIR ALLT VIKTIGARE När studentföreningen Brännpunkt Europa i våras anordnade en lunchföreläsning med Stefan Löfvén, resulterade annonseringen på Facebook i 1117 intresseanmälningar på två timmar. Föreläsningen innebar avslutningen på Astrid Jakobsson van Stams och Floris van Stralens år på föreningens delade ordförandepost.

Att arbeta med Brännpunkt är väldigt roligt men tar en del tid, menar Astrid Jakobsson van Stam. Arbetsgruppen träffas varannan vecka för att planera kommande lunchföreläsningar.

– Det känns relevant att arbeta med dagsaktuella frågor. Inom Brännpunkt Europa kan vi vara mycket mer flexibla än vad man kan på en kurs där planeringen görs ett halvår i förväg. Vi kan ta upp sådant som händer idag i en föreläsning en vecka senare.

Flexibiliteten minskar förstås med upptagna politiska höjdare som talare.

Sådana arrangemang tar också mycket tid. Därför hålls de flesta av årets cirka tio föreläsningar av till exempel forskare eller representanter för ideella organisationer. Han nämner två

Floris van Stralen och Astrid Jakobsson van Stam delade ordförandeskapet 2015 i studentföreningen Brännpunkt Europa.

16

Brännpunkt Europa ordnade i våras en lunchföreläsning med statsminister Stefan Lövén.

intressanta föreläsningar som har gett honom en del att tänka på.

– Thomas Hammarberg talade om mänskliga rättigheter och romernas situation. Nu pratar vi om det här men inte då. Radikalisering av europeiska ungdomar har vi också haft en föreläsning om. Då talade verksamhetsledaren på Interreligiösa centret och en socialarbetare från Angered. Det var mycket intressant att få deras olika perspektiv.

Floris van Stralen avslutade i våras sin masterutbildning inom Europaprogrammet vid Göteborgs universitet och arbetar nu som tjänsteman inom holländska staten. Han tycker att möjligheten till fördjupning inom dagsaktuella ämnen

har varit den stora fördelen med föreläsningarna. Båda ser dessutom ett ökat intresse för europafrågor.

– Utvecklingen i världen med den stora flyktingströmmen, IS framfart och EU-migranterna gör att intresset ökar, säger Astrid Jacobsson van Stam.

Samtidigt är många kluvna i sin syn på EU, enligt Floris van Stralen, som menar att det illustreras av det som händer nu med flyktingkrisen.

– Folk har starka åsikter och tycker att vi måste samarbeta, men samtidigt vill man inte att EU ska ha makt över oss. Vi vill att EU ska säga till andra stater vad de ska göra, men inte till oss. 

BRAINSTORMING I VITRYSSLAND – EN UTMANING Samarbetsprojektet kring forskning och utbildning i Vitryssland har fått Gregg Bucken-Knapp, docent vid Förvaltningshögskolan, att inse hur roligt det är att undervisa.

– Det har gett mig chansen att få jobba med människor med ett brinnande intresse.

Dessutom är det enklare att se effekten av det man gör när man kommer utifrån.

I ett Sida-finansierat projekt under­visar han lärare vid Vitryska akademin för offentlig förvaltning i hur de i sin tur ska undervisa blivande tjänstemän inom offentlig sektor på både statlig och kommunal nivå, men även anställda vid större vitryska företag.

Undervisningen de vill bygga upp handlar om korruption, öppenhet och transparens. Projektet avslutas i april 2016.

– De har redan sagt att de är intresserade av att fortsätta samarbetet. Vitryssland har relativt få akademiska kontakter mot väst, och de är intresserade av ny kunskap och ett ökat nätverk. Det är roligt att se att jag med små medel kan bidra till internationaliseringen.

Studenterna i Vitryssland skiljer sig en del från dem i Sverige. De är lika pålästa och ställer lika intressanta frågor, men de har en mer formell ton än Gregg BuckenKnapp är van vid. Dessutom är de inte lika självständiga.

– Att brainstorma med dem är därför lite av en utmaning. Först vill de att jag ska tala om vad det är jag är ute efter! Nu efter flera resor dit har de så småningom börjat ta lite mer initiativ.

Tidsoptimistisk planering Frågorna de ställer visar att det finns stora skillnader mellan sättet att arbeta vid svenska respektive vitryska universitet. En

skillnad är hur undervisningen planeras och hur man skriver en kursplan.

– Jag förstod först inte hur de kunde vara så tidsoptimistiska.

Ett moment som vi avsatt två veckor för, hade de tänkt klara av på fyra timmar. Men de får alla dokument Längst till vänster Gregg Bucken-Knapp, docent vid förvaltningshögskolan tillsamman med några av sina vitryska studenter. upp­ifrån där allt är planerat in i minsta detalj; ­exakt vad som ska tas upp blir insläppt, utan istället låta dem på på föreläsningen och exakt vilken fråga egen hand leta sig fram till mitt rum. som ska förhöras på tentan, och ingen Att vi inte har separata dam- och herrerfarenhet av att planera på samma sätt toaletter kommer också att vara ovant som vi gör i väst. för dem, liksom att det inte kommer att hända så mycket när en kvinna tar ett steg tilbaka vid en dörr i väntan på att en Vill visa upp vår öppenhet man ska skynda fram och öppna.

I mars kommer studenterna hit på Att arbeta som forskare i en globaliserad studieresa. Då ska de besöka tjänstemän värld handlar en av de kurser om som på både regional och kommunal nivå. En planeras som fortsättning på samarbetet. dag ska de ägna åt att besöka Göteborgs – De vitryska forskarna har förstått att universitet och G ­ regg Bucken-Knapp.

– Det finns en hel del kulturella skillna- man måste publicera sig utomlands och åka på internationella konferenser för der som de kommer att upptäcka. Jag vill att hävda sig. Tidigare har de gjort det i visa dem att man inte behöver visa upp mindre utsträckning.  att man har avtalad tid med någon och sedan skrivas in i en reception innan man 17

SVENSKARNA HAR VAKNAT UPP INFÖR LÄGET I VÄRLDEN – OCH OROAR SIG Vi lever i en allt mer osäker värld och det sätter spår i svenskars oro.

En tydlig förändring är att vi nu oroar oss mer för vad som sker utomlands, och mindre för situationen på hemmaplan.

Enligt 2015 års SOM-undersökning har oron för framförallt fyra saker ökat sedan året innan: terrorism, läget i Ryssland, militära konflikter och globala epidemier.

– Ebolaepidemin rasade som värst sommaren 2014 och det är det som märks i dessa siffror, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor vid statsvetenskapliga institutionen och föreståndare för SOM-institutet.

Oron för terrorism säger han är en effekt av IS framfart. Trots att varken attentaten i Köpenhamn eller mot tidningen Charlie Hebdo hade inträffat vid mätningen, så händer det saker hela tiden världen över där IS är inblandad.

Alla oroar sig inte för samma saker Även om oron för situationen i världen generellt sett har ökat, oroar sig inte alla för samma saker. Ålder, kön och utbildningsnivå påverkar vad vi oroar oss för. Situationen i Ryssland oroar framför allt den äldre generationen.

– De minns och har varit med om kalla kriget. Militära konflikter är också något som framför allt oroar äldre. När det gäller könsskillnader anger kvinnor att de är mycket oroade över egentligen allt utom för ett ökat antal flyktingar. Männen däremot är framför allt mycket oroade över just det; det ökade antalet flyktingar.

Terrorism och organiserad brottslighet oroar framför allt dem med lägre utbildning, medan högutbildade oroar sig över 18

klimatet. Årets terrorhändelser tror Henrik Ekengren Oscarsson kommer att öka på vår oro men inte ändra mönstret i oron hos olika grupper. Just nu samlas enkätsvar in för nästa års SOMundersökning. Eftersom svar skickats in både före och efter attacken i Paris i november 2015 går det att se om just den har påverkat oron vi känner.

“Tanken är att politiken ska stilla människors oro genom nya idéer och ny politik. Frågan är om SD och Fi är de idébärare som kan bidra med en ny typ av politik, eller om de bara kanaliserar folks oro.”

Förvånande resultat Det fanns en sak i 2015 års SOM-undersökning som förvånade Henrik Ekengren Oscarsson.

– Precis som tidigare hade Sverigedemokraternas sympatisörer högst andel oro på nästan alla punkter. Men i år delade de denna första plats med, ja vem då? Jo, anhängarna till Feministiskt initiativ! De är ju varandras motpoler på alla punkter! Det enda de har gemensamt är att de var de två partier som gick framåt i senaste riksdagsvalet.

Dessa två grupper oroar sig dock inte för samma saker.

Fi-anhängarna oroar sig för sämre välfärd, miljön och jämställdheten, medan SD-anhängarna oroar sig för flyktingsituationen, terror och korruption. Henrik Ekengren Oscarsson funderar över om det är ett politiskt framgångskoncept att fånga upp människors oro och menar att man då måste ställa sig frågan vem som ska stilla denna oro.

– Tanken är att politiken ska stilla människors oro genom nya idéer och ny politik. Frågan är om SD och Fi är de idébärare som kan bidra med en ny typ av politik, eller om de bara kanaliserar folks oro.

Den som vill veta mer om hur och vad vi oroar oss för, kan läsa kapitlet ”Sverige oroar sig” ur boken om SOM-undersökningen 2015, av Henrik Ekengren Oscarsson och Maria Solevid, som kan laddas ned på institutets hemsida, som.gu.se.



Henrik Ekengren Oscarsson, professor, vid statsveten­skapliga institutionen och föreståndare för SOM-institutet

19

LEGALA VÄGAR IN I EUROPA ENDA SÄTTET ATT STOPPA DÖDEN PÅ MEDELHAVET Resultatet av migrationspolitiken är inte bara de lagar och regler som stater sätter upp för att begränsa flyktingströmmarna, utan också alla de beslut som flyktingarna själva tar för att navigera i systemet.

Samtidigt som flyktingströmmarna ökar, växer det också fram en mängd verksamheter av olika slag med migration som affärsidé.

Vissa delar – men långt ifrån alla – i denna så kallade migrationsindustri, är olaglig verksamhet. Begreppet industri har börjat användas samtidigt som forskningen under det senaste decenniet har gått alltmer från att studera varför folk migrerar till hur det går till. Man har börjat tala om kommersialisering av migrationen och om migration som affärsidé.

– Det är ett användbart begrepp för att illustrera de ekonomiska intressen som finns, och hela den industri som byggts upp kring migrationen. Här finns både legala och illegala aktörer, statliga och privata i en enorm omfattning, säger Anja Karlsson Franck, lektor vid institutionen för globala studier, som forskat om flyktingars väg till Europa.

– Det handlar om allt från säkerhetsföretag som har i uppdrag av stater att kontrollera gränser, och bemanningsföretag som ägnar sig åt rekrytering, till småskaliga entreprenörer och stora kriminella nätverk som bedriver människosmuggling. En del forskare inkluderar även hjälporganisationer och ideella organisationer i migrationsindustrin.

Trots det till synes hopplösa läget, är Anja Karlsson Franck förvånad över hur 20

många hoppfulla berättelser hon får höra när hon intervjuar flyktingar.

– Det finns ett stort mått av kreativitet och många har en stark överlevnads­ instinkt, säger hon.

Skapa legala vägar Den enda framkomliga vägen för att komma tillrätta med flyktingkrisen i Europa, är enligt henne att skapa legala vägar att ta sig in. Hon säger att den nuvarande situationen är helt ohållbar, när flyktingar tvingas riskera livet för att först ta sig över Medelhavet, sedan ta sig från den grekiska övärlden till Aten och därefter tvingas vandra genom Europa.

– Vi måste förhindra att så många dör på vägen. Stängda gränser och ökat säkerhetsförsvar löser inte det problemet.

Det är istället ett sätt för regeringar att hantera en opinion som inte vill ta emot flyktingar. Den typen av lösningar som nu iscensätts skapar andra former av ­ille­galitet.

Att skapa legala vägar in i Europa betyder dock inte att vi ska öppna alla gränser, menar Anja Karlsson Franck. Det betyder däremot att människor måste

ha möjlighet att söka asyl utan att först utsätta sig för livsfara. Hon nämner som exempel ett av Amnesty Internationals förslag: att människor ska kunna söka asyl på länders ambassader i närheten av landet de kommer i från.

– Vi måste värna människors rätt att få sina asylskäl prövade, och de måste ha möjlighet att göra det utan att först riskera livet. Dessutom måste fler av EUs medlemsstater ta emot fler flyktingar, det ska inte gå att vägra.



Anja Karlsson Franck, lektor, institutionen för globala studier

21

Stina Larsson, universitetsadjunkt och auktoriserad dramapedagog

DRAMAPEDAGOGIK GENVÄG TILL FÖRSTÅELSE OCH INSIKT OM EGNA TANKEMÖNSTER Samhällsvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris gick 2015 till Tone Försund, Stina Larsson och Anneline Sander vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Priset fick de för att ha fört in ett dramapedagogiskt arbetssätt i kurser både inom och utanför sin institution.

Tone Försund, universitetsadjunkt och auktoriserad dramapedagog

Anneline Sander, universitetsadjunkt

22

Dramapedagogiken har rötter inom teater, pedagogik, psykologi, sociologi, konst och filosofi och är en upplevelsens pedagogik. I grunden handlar det om att ha ett holistisk förhållningssätt till människan. Dramapedagogik kan användas i alla ämnen, allt beror på syfte och resurser, men används framför allt inom professionsinriktad utbildning.

– I utbildningar för yrken där samarbete, ledarskap, sociala relationer, svåra samtal och konflikthantering ingår som viktiga delar kan man ha stor nytta av dramapedagogik. Ofta undervisar vi sjuksköterskor och lärare i allt ifrån förskola till yrkes­ programmen, säger Tone Försund.

Undervisningen bedrivs i form av seminarier och workshops med praktiska övningar där olika situationer gestaltas och avslutas med reflektion. Reflektionen efteråt, över vad som hände och hur det kändes, är en minst lika viktig del som själva övningen.

– I görandet får deltagarna syn på sig själva. Kunskap är ingenting ­förrän man har filtrerat den genom sig själv och här får de sätta kropp på ­teorierna, säger Anneline Sander.

Man kan även använda den praktik som studenterna gör utanför universitetet, den verksamhetsförlagda undervisningen, som utgångspunkt i dramapedagogiken.

– Det är ett bra sätt att knyta ihop teori och praktik. Vi sätter teori på situationer som studenterna varit med om under sin praktik. De får berätta för varandra, situationerna gestaltas och så reflekterar vi tillsammans. Det är ett sätt att få erfarenheter även av sådant man inte varit med om själv, säger Stina Larsson.

Viktigt att alla är aktiva och bekväma med situationen En sak som skiljer dramapedagogiken från vanlig undervisning där man kanske ibland också använder rollspel och simuleringar, är vikten av att alla är aktiva och känner sig bekväma med situationen. Här är gruppens egen sociala process en viktig del.

och ha fokus på var gruppen befinner sig, men vi måste samtidigt tänka på kunskapsmålen eftersom detta är ett universitetet. Att ha dessa dubbla kompetenser gör dramapedagogiken krävande för den som leder det, säger Tone Försund.

Anneline Sander menar att dramapedagogiken gör att man blir medveten om hur man själv bidrar och påverkar olika sammanhang.

– Det är en genväg till att förstå.

Dessutom får man syn på sina egna tankemönster, säger hon och tar som exempel när man talar om begreppet makt.

– Ordet makt upplevs nästan alltid negativt. Men om man ber deltagarna som kanske till exempel ska bli

“Det är ett bra sätt att knyta ihop teori och praktik. Vi sätter teori på situationer som studenterna varit med om under sin praktik.”

– Normen i vanlig undervisning är att studenterna sitter och lyssnar och antecknar. När vi träffar studenterna är borden borta, alla deltar efter förmåga och inget är rätt eller fel. Vi har ett mer undersökande förhållningssätt, säger Tone Försund.

Ett seminarium brukar börja med uppvärmningsövningar, associationsövningar till exempel eller något fysiskt, för att deltagarna ska bli aktiva.

Sedan fortsätter man kanske med rollspel i smågrupper och avslutar med att någon får visa upp sitt rollspel.

– Om vi känner att de inte är redo att göra det inför alla andra, kan vi låta alla göra det samtidigt istället.

Vi som ledare måste vara inkännande

förskolepedagoger fundera över om de i sina jobb inte kommer att behöva utöva makt, blir det istället en diskussion om olika typer av makt och hur makt kan användas för att främja de värden som förskolan ska arbeta efter.

Stina Larsson säger att dramapedagogiken är ett sätt att göra verklighet av Göteborgs universitets idéprogram om studentcentrerad undervisning med aktiva studenter och alternativa undervisningsformer.

– Vi ser direkt om inte alla är aktiva och vi har verktygen för att få dem att bli det. Dramapedagogik är en alternativ undervisningsform som inte handlar om digitala metoder som annars ofta är det som lyfts fram. 

NOTISER STUDERAR PENSIONÄRERS VÄLBEFINNANDE Forskningsprojektet Health, Aging and Retirement Transition in Sweden startade under 2015 och ska pågå under flera år.

Det är den hittills största svenska studien om hur vi hanterar övergången från arbete till pensionering. Till studien har 15 000 slumpvis utvalda svenskar mellan 60 och 66 år bjudits in att delta. Projektet drivs av forskare vid psykologiska institutionen.

NYA HEDERSDOKTORER Professorn i sociologi och statsvetenskap Donatella della Porta vid European ­University Institute i Florens, samt professor emeritus i industriell ekonomi och organisation Claes Gustafsson, KTH, blev nya hedersdoktorer vid fakulteten.

Donatella della Porta har sedan två decennier tillbaka haft ett forskningssamarbete med institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Hon har framförallt forskat om sociala rörelser, politiskt våld, terrorism, korruption, polis och policier kring allmän ordning.

Claes Gustafsson har i sitt arbete om rationalitet, kultur, ekonomiskt förnuft och etik enligt motiveringen ”bidragit med insikter om att det inte så allvarliga kanske är det mest viktiga”.

KRITISK DEBATT OM BIOBRÄNSLEN BEHÖVS För tiotalet år sedan lanserades biobränslen som en hållbar utvecklingsväg för länder på södra halvklotet. Men sedan dess har en förskjutning i synen på biobränslen skett – från något hållbart och positivt till något förknippat med problem. En kritisk debatt om biobränsleprojekt är därför nödvändig, slogs fast i en avhandling av Marie Widengård, institutionen för globala studier.

23

Foto: Beatrice Jansson, Sveriges Radio

MILJÖRÖRELSEN RÄDD ATT BIDRA TILL BESVIKELSE EFTER TOPPMÖTET I PARIS Håkan Thörn, professor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, har tillsammans med kollegor följt miljörörelserna i Sverige, Danmark och Japan under tre miljötoppmöten. En av frågeställningarna har varit att undersöka om den tidigare iakttagelsen om en allt mer professionaliserad miljörörelse fortfarande stämmer.

– Det finns en diskussion om vad som händer när miljörörelsen inlemmas i politiken och får en nära relation till politiker och tjänstemän. Frågan är om den då blir mindre oppositionell, säger Håkan Thörn.

24

När miljörörelsen föddes på 1970talet verkade den både nationellt och globalt. Var fokus sedan legat har varierat över tid. Innan miljötoppmötet i Köpenhamn 2009 ökade aktiviteten globalt, inte minst inom den svenska.

– När så Köpenhamn blev den stora besvikelsen, tappade miljöorganisationerna globalt sett både energi och medlemmar.

Det talades om att lämna den globala arenan. Framförallt större organisationer med upparbetade relationer till statliga

organisationer menade att det ändå är på den nationella nivån de viktiga besluten fattas.

Inför COP21 i Paris december 2015, vilket var det sista av de tre mötena i studien, ökade så aktiviteten i de globala nätverken igen.

– Å ena sidan såg man stora möjlig­heter att få världens ögon på klimatfrågan och planerade den största demonstrationen någonsin. Å andra sidan ville man inte riskera kritik för att ha höjt folks förväntningar som kanske skulle sluta i besvikelse igen som i Köpenhamn.

Terrorattack satte stopp Någon megademonstration blev det dock inte. Terrorattentatet i Paris månaden innan satte stopp för de planerna; undantagstillstånd infördes med förbud för fler än två personer att samlas för att framföra en åsikt.

Det avtal som till slut förhandlades fram har i media beskrivits som en stor succé. Håkan Thörn menar dock att det finns en stor diskrepans mellan målsättningen om en maximal temperaturhöjning på en och en halv grader, och vad de enskilda staterna har åtagit sig; resultatet kommer snarare att bli tre och en halv till fyra grader.

underminera möjligheterna till vidare mobilisering kring klimatfrågan.

Hur har då miljörörelserna utvecklats globalt? Som en reaktion mot ”the Big Green” som Naomi Klein kallar den institutionaliserade miljörörelsen i sin bok ”Det här förändrar allt: kapitalismen kontra klimatet”, har en mängd små ungdomligt drivna miljöorganisationer bildats världen över. I Sverige till exempel, representeras denna rörelse av organisationen PUSH. – Danmark skiljer sig från detta.

Den danska miljörörelsen band upp sig för att vara värd för världens miljörörelser i Köpenhamn 2009 och verkade ha svårt att hämta sig från den politiska baksmällan efter mötet.

Inför Parismötet bildades i alla fall ett nytt grönt parti i Danmark och de tog bussen till Paris. De japanska organisationerna åkte inte ens dit på grund av terrorattackerna. De har också präglats väldigt mycket av olyckan i Fukushima och är mycket mer upptagna av nationell politik.

Slutsatsen man kan dra är att det finns ett tydligt samband mellan vad som händer på den inhemska arenan och i den egna politiken, och hur mycket man influeras av vad som händer internationellt. 

Gjorde helomvändning Håkan Thörn som följde miljö­ organisationernas arbete noga under toppmötet, bland annat genom ­e-postflöden, säger att de var extremt kritiska till vad som höll på att förhandlas fram.

– Detta gällde stora som små organisationer och de sade ”Det här är inte i närheten av vad vi behöver”. Så lät det fram till näst sista dagen. När så avtalet kom ändrades det till ”Det här ser bra ut.” Det enda sättet jag kan förstå hur det kunde bli så här är att man absolut inte ville ha ett ”postKöpenhamn” till, med en känsla av allmän hopp­löshet som skulle

Håkan Thörn, professor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

NOTISER BÄTTRE STÖD FÖR FÖRÄLDRAR MED FUNKTIONSHINDER Föräldrar med intellektuella funktionshinder är många gånger ifrågasatta och deras barn omhändertas i betydligt större utsträckning än andra barn. Men forskning från institutionen för socialt arbete har visat att ett särskilt föräldrautbildningsprogram kan bidra till att deras föräldraförmåga kan utvecklas.

Studien kring implementeringen av föräldra­ utbildningsprogrammet Parenting Young Children (PYC) har pågått sedan 2010.

Programmet innebär att familjebehandlarna får kunskap och metoder för att tillsammans med föräldrarna arbeta med samspel och omvårdnad om barnet, och på så sätt stärka dem i föräldraskapet.

PRISADES FÖR HR-INSATSER Sveriges finaste HR-pris, Magnus Söderström-priset, tilldelades Ylva Ulfsdotter Eriksson vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap för sitt arbete för att stärka svensk HR-forskning och utbildning.

SAMBAND MELLAN LEDNINGSFORM OCH MEDIEANPASSNING Myndigheter som har en person som ytterst ansvarig för verksamheten är mer angelägna om att kontrollera sin mediebild än myndigheter som styrs av en nämnd, visade forskare från bland annat Göteborgs universitet. Enligt forskarna är resultaten tydliga – allt annat lika finns det ett samband mellan myndighetens ledningsform och graden av anpassning till medielogiken.

– Att det skulle finnas skillnader visste vi men att de var så pass tydliga var en överraskning. Överraskande var också att det inte tycks vara medietrycket i sig som gör att myndigheterna anpassar sig till medierna, säger Magnus Fredriksson, docent vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation.

Analysen omfattar 238 svenska statliga myndigheter.

25

INARBETAT DOKTORANDSAMARBETE MED MÅNGA POSITIVA EFFEKTER Att dela sin doktorandtid mellan två länder är en utmaning.

För deltagarna i doktorandsamarbetet mellan University of Rwanda och institutionen för globala studier är det en realitet som måste hanteras. Men efter snart femton år och hittills nio disputerade doktorander, har institutionen hittat strategier för att överbrygga svårigheterna. Och fördelarna överväger.

Doktorandsamarbetet är ett under­ program i ett av Sidas största bilaterala projekt och handlar om att bygga upp forskningskapaciteten i Rwanda för att främja landets utveckling. De ämnen doktoranderna forskar om handlar om fredsfrågor, försoningsprocesser, motstånd, genusfrågor, matsäkerhet, landreformer och försörjningsfrågor – alla aktuella för den situation Rwanda befinner sig i.

Av doktorandtidens fyrtioåtta månader är doktoranderna i Sverige tjugonio. Resten av tiden är de i Rwanda bland annat för att göra fältarbete.

– Problemet i början var tiden. Det är inte lätt att bli färdig med sin avhandling när man ska flytta flera gånger och har tillgång till sin handledare bara ibland, säger Gunilla Blomqvist Sköldberg, projektkoordi­nator i programmet vid institutionen för globala studier.

– Vi har tvingats strama upp vår doktorandutbildning och se till att 26

doktoranderna när de är här under sitt första år blir klara med alla doktorandkurser och hinner skriva sin PM. Vi är också noga med halvtidsseminarierna och vi har strukturerat arbetet med hand­ledaren. Vi har upptäckt att

“Det är komplicerat att ta med barn men doktoranderna som gör det mår så mycket bättre.” rwandiska doktorander behöver mer stöd när det gäller metod och forskningsdesign, det är de inte så vana vid, säger hon.

Särskilt kvinnoprogram Mer än hälften av dem som disputerat – liksom de nuvarande doktoranderna – är kvinnor. På förslag från University of Rwanda skapade Sida ett särskilt kvinnoprogram. Det innebar att tre kvinnor fick extra stipendier för att också kunna ta med sig ett eller två barn.

– Det är komplicerat att ta med barn men doktoranderna som gör det mår så mycket bättre. De som kommer hit utan sina barn längtar bara hem. Det har fungerat jättebra med dagis och skola och kvinnorna har klarat sig lika bra trots att deras arbetstid blir ­begränsad. En del av dem har också tagit med sina män, säger Gunilla Blomqvist Sköldberg.

I Rwanda ses barn som ett hinder för kvinnor mer än för män, även om erfarenheten från samarbetet visar att män längtar precis lika mycket efter sin familj och mår precis lika dåligt utan

dem. De manliga doktorander som är här nu har med sig sina familjer för de har sett att det fungerar.

– För de män som varit här utan familjen har det blivit mycket skypande och telefonsamtal på kvällarna, säger Gustav Rudd, biträdande koordinator och studieadministratör för forskarutbildningen vid institutionen för globala studier.

De som blir antagna som doktorander i projektet har redan en lärartjänst vid University of Rwanda. Efter disputationen är det meningen att de ska återgå till den. Gustav Rudd hoppas att de hinner med lite forskning också även om risken finns att en hel del tid slukas av administration när forskarutbildning och masterutbildning ska byggas upp, vilket är en viktig del av syftet med programmet.

Gunilla Blomqvist Sköldberg tycker det är både roligt och lärorikt att arbeta som koordinator i ett projekt som är så stort som detta, där krav från både Sida, University of Rwanda och olika individer ska tillgodoses. Rwanda är dessutom ett spännande land under stark utveckling.

För institutionen har samarbetet inneburit att doktorandutbildningen har blivit mer strukturerad till nytta för alla, att fler projekt startat, mer forskningsmedel knutna till Rwanda flutit in, och att forskargrupperna har blivit större vilket är positivt för forskningen.

Dessutom har erfarenheterna gjort institutionen mycket bättre rustad för att söka liknande projekt i framtiden. 

Gunilla Blomqvist Sköldberg, projektkoordinator vid institutionen för globala studier Gustav Rudd, biträdande koordinator och studieadministratör vid institutionen för globala studier

27

PÅ SPANING EFTER FRAMTIDENS PSYKOLOGER – Psykologprogrammet får alltid mycket bra utvär­ deringar, så det här var inte betingat av något missnöje från studenterna. Men vi ville ta reda på om vi gör rätt saker, säger Olle Persson, studierektor på psykolog­ programmet, om den över­ syn av programmet som nu resulterar i en förändring av utbildningen.

Psykologprogrammet är en yrkesutbildning och har därför alltid legat nära professionen. År 2014 beslutades dock om att göra en ordentlig omvärldsanalys i syfte att se till att programmet även i framtiden matchar de krav som ställs på psykologer i arbetslivet. Idag arbetar två tredjedelar av psykologerna inom vården. Resten arbetar inom skola och arbetsliv. Men vad gör psykologer år 2025?

25 yrkesverksamma psykologer i olika sektorer och utbildade vid Göteborgs universitet intervjuades. Olle Persson valde att tala med personer som arbetat i mellan tre och sju år, och passade samtidigt på att fråga om det var något i utbildningen de saknade. Han talade också med Kompetensrådet som driver kvalitetsfrågor inom Västra Götalandsregionen, liksom med Psykologförbundet. Till grund för omvärldsanalysen låg 28 22

också de utvärderingar som gjorts av Högskoleverket och Göteborgs universitet.

Samma saker ges olika namn En övergripande slutsats av omvärldsanalysen var enligt Olle Persson är att utbildningen kan göras mer allmän så att kunskaperna blir tillämpbara i många situationer.

– Psykologer gör en massa saker som de ger olika namn, men som egentligen bygger på samma grundfärdighet. Istället för att specificera något som bedömningssamtal eller någon annat sorts samtal, kommer vi att kalla det intervju-

“Metoder utvecklas ju i den kliniska praktiken och inte här.”

teknik med inriktning mot det ena eller det andra. Och kursen i psykopatologi får byta namn till psykisk hälsa. Det blir ju inte en helt ny utbildning men den får ett ökat fokus på vad man på ett bredare plan kan använda psykologisk kunskap till.

kunskap hade varit bra, det vill säga, större förståelse för hur kommun och skola fungerar. Eftersom mycket av de behandlingar som erbjuds inom primär­ vården i dag är korta eller sker i grupp, kände psykologerna i just denna sektor behov av mer kunskap om sådana metoder. Synpunkterna som kom från psykologerna inom företagshälsovård var en mix av alla de andras synpunkter.

Omvärldsanalysen har lett till ett antal ytterligare modifieringar av utbildningen.

– Vi kommer att lägga mer fokus på utredande kompetens baserat på vad man faktiskt utreder och vilka metoder som används. Metoder utvecklas ju i den kliniska praktiken och inte här. Vi ska också ha in mer undervisning om korttidsbehandlingar och psykologisk behandling i grupp. Dessutom ska vi ytterligare öka professionsanknytningen, men inte bara till klinisk verksamhet utan också till skola och arbetsliv, och lägga in lite mer organisationskunskap.

Det förnyade psykologprogrammet kommer att ges från och med hösten 2017.



I stort sett nöjda med utbildningen De kliniskt verksamma psykologer som han pratade med var i stort sett nöjda med sin utbildning. Möjligen saknade de någon viss metod, och hade önskat mer specifik utredningskompetens. Psykologer i skolan efterlyste mer undervisning om handledning och konsultation.

Dessutom kände de att mer kontextuell

Olle Persson, studierektor vid psykologiska institutionen

HÄR HAR LÅNGTIDSARBETSLÖSA GOD CHANS TILL RIKTIGT JOBB Med ökad delaktighet, god arbetsmiljö och ett gott ledarskap klarar de arbetsintegrerande sociala företagen det som många andra i samhället går bet på: att få långtidsarbetslösa i arbete.

Företagen finns ofta inom branscher som fastighetsskötsel, transport, caféer, second hand-butiker, städning, hemvård och grön odling. Medarbetarna har någon form av arbetshinder, får aktivitets­ ersättning och placeras i företagen av till exempel socialtjänsten eller Försäkringskassan.

– Efter arbetsträningen kan de an­ställas med lönebidrag en tid. I de sociala företagen gör medarbetarna karriär snabbare än på andra ställen. Efter två år är många anställda på vanligt sätt i företaget, eller så har de gått vidare till annat arbete eller studier, säger UllaCarin Hedin, professor vid institutionen för socialt arbete

“Människor har lättare att använda sina resurser i en god arbetsmiljö där medarbetarnas delaktighet är stor”

tittade vi på de 62 företag som lagt ner sin verksamhet mellan 2006 och 2012 och såg då att en av orsakerna var just motsättningar i styrelsen. Andra skäl var dålig ekonomi eller att de hade svårt att få kommunen att placera arbetskraft hos dem.

Vinster återinvesteras Göteborg är den stad som har flest företag av den här typen, cirka 40 stycken.

I hela Sverige finns cirka 320. Kriterierna för ett arbetsintegrerande socialt företag är att det ska vara affärsdrivande och fristående från den offentliga sektorn. Ofta drivs företagen som ideella föreningar, ekonomiska föreningar eller som kooperativ. Det finns alltså inga aktieägare att dela ut vinster till utan de återinvesteras i verksamheten. Ofta består företagen av ledare och tio till femton medarbetare.

Hur kommer det sig då att människor som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden lyckas just i denna typ av företag?

– Det har visat sig att människor har lättare att använda sina resurser i en god arbetsmiljö och där medarbetarnas delaktighet är stor. I stora företag är det lätt att känna sig utanför och inte få tillräckligt med stöd av arbetsledare och kamrater. I de sociala företagen får man mycket stöd i början, sedan ökar kraven successivt. Det är en mycket god form av rehabilitering som leder till personlig utveckling.

Läs mer i boken ”Arbetsintegrerande sociala företag – organisation, ledarskap och delaktighet” av Ulla-Carin Hedin, Urban Herlitz, Jari Kuosmanen och Eva Laurelii. Studentlitteratur, 2015.



Ofta kollektivt ledarskap Ulla Carin Hedin och hennes kollegor har studerat hur organisationen ser ut i dessa företag.

– Ofta startas företaget av personer som tidigare arbetat i offentlig sektor och ofta drivs företaget med kollektivt ledarskap vilket verkar gå bra så länge samarbetet fungerar. I en studie

Ulla-Carin Hedin, professor vid institutionen för socialt arbete

29

Motverka utanförskap och segregation

BÄSTA MEDLET MOT RASISM År 2015 hade MR-dagarna antirasism som tema. Peter Johansson, universitets­ lektor vid institutionen för globala studier, var med och arrangerade flera av konferensens seminarier, som denna gång hölls i Göteborg. Han funderar dock över om människors rasistiska föreställningar och språkbruk är den ­viktigaste frågan.

Kanske är dess konsekvens – etnisk diskriminering – mer relevant att fokusera på i kampen mot rasism?

En anledning är att det är så svårt att komma åt rasism.

– Man kan misstänka rasism men det är ofta svårt att bevisa, säger Peter Johansson och nämner hatbrott som exempel.

Just det handlade ett av de seminarier om, som arrangerades av Samhälls­ vetenskapliga fakulteten. Enligt åklagare som deltog är det inte gällande lagstift30

ning som gör det så svårt att döma någon för hatbrott. Det svåra är att bevisa att motivet till ett brott är just till exempel offrets etniska bakgrund.

Många orsaker till arbetslöshet Etnisk diskriminering kan indelas i två olika typer. Den ena är individuell diskriminering och kan handla om att inte anställa en person på grund av hudfärg eller härkomst.

– Den drabbar enskilda individer och det är denna typ av fall diskrimineringsombudsmannen ofta får på sitt bord.

Den andra typen, strukturell diskriminering, har att göra med samhälleliga normer och hur strukturer är uppbyggda, på arbetsmarknaden till exempel, säger Peter Johansson.

– Vad som värderas när man söker jobb är delvis kulturellt betingat och kan därför försvåra för människor från andra kulturer. Detta är inte nödvändigtvis rasism men konsekvenserna av sådana normer och strukturer kan leda till rasistiska föreställningar. Att arbetslösheten är högre hos utlandsfödda kan få människor att dra slutsatsen att invandrare är lata och inte vill arbeta, utan att tänka på att orsakerna kan ligga på ett helt annat plan.

Sitter fast i stereotyper Människor med rasistiska föreställningar sitter ofta fast i stereotyper om andra grupper som de egentligen vet väldigt lite om.

– Medierapporteringen om östra Göteborg är ofta väldigt negativ. Om man inte lever där är det lätt att tro att invandrare är lika med problem, och man tänker inte på att en mängd sociala förutsättningar spelar roll för hur det ser ut, och dessutom att medierapporteringen inte är helt rättvisande för stadsdelen.

Man hamnar då lätt i ett resonemang där man tycker att åtgärder i dessa stadsdelar inte är någon idé eftersom allt negativt ändå beror på etnisk till­ hörighet.

Skolan viktig i kampen mot rasism Peter Johansson menar att värdegrunds­ arbete och normkritik i skola och på arbetsplatser är viktiga verktyg i kampen mot rasism. Viktigt är också att mot­ verka utanförskap och segregation för att motverka rasistiska föreställningar och stärka mänskliga rättigheter.



Peter Johansson, universitetslektor vid institutionen för globala studier

Inför MR-dagarna var Eva Vargas, andraårsstudent på Europa­programmet, en av dem som startade student­ gruppen MR-gruppen vid GU för att aktivt arbeta med MR-frågor.

– Vi anordnade ett miniseminarium om breddad rekrytering till universiteten. Vi upplever att studenter är en väldigt homogen grupp, framför allt socio­ekonomiskt, och statistiken visar att vi har rätt. Diskussionen under seminariet blev väldigt intressant, tycker Eva Vargas.

Man talade bland annat om den osynliga vägg som delar av Göteborg och som gör det så svårt att träffa människor som är annorlunda än oss själva.

Släpp ilskan och våga lyssna Under ett annat av seminarierna talades det om två begrepp som Eva Vargas tyckte var särskilt bra. Det handlade om att ”provlyssna” och ”provprata”.

– Vi lever alla våra liv med våra gränser och uppfattningar, och det är bara i mötet med andra vi kan förstå deras uppfattningar och var deras gränser går.

Jag tycker att vi skulle ta tillvara fler tillfällen att utmana oss själva och inte bara låta det passera när vi hör folk säga saker som vi tycker är fel. Man kan fråga ”Hur tänkte du nu? Jag är intresserad av att höra vad du menar”. Men då måste man faktiskt också vara det, och inte bara tänka att här är en skitstövel som jag har chansen att få skälla ut. Man behöver inte vara så aggressiv utan faktiskt försöka att just ”provlyssna”.

Kan känna igen oss i varandra Provpratandet och provlyssnandet tror hon är något man kan praktisera bland

folk man känner väl. Man kan ta upp ett ämne där man inte riktigt har sin uppfattning klar men genom att provprata med någon som provlyssnar kan man få testa sina tankar.

– Jag tror att vi alla i grunden vill ha ett bra och tryggt samhälle för alla. Och jag tror att vi kan känna igen oss i alla människor, även dem som på ytan inte är så lika oss själva. 

Eva Vargas, andraårsstudent på Europa-programmet

Invigningspanel Josette Bushell Mingo, Navi Pillay och Morten Kjaerum. Foto Evelina Rönnbäck.

31

REKLAM­SAMARBETEN RISKERAR RASERA FÖRTROENDET FÖR JOURNALISTIKEN När gränserna mellan vad som är redaktionellt innehåll och reklam luck­ ras upp, då är risken att allmänhetens förtroende för både journalistik och marknadsföring raseras.

Många redaktioner tycks tro att redaktionella sam­ arbeten med kommersiella företag bara är en winwin situation. Frågan är hur länge?

Maria Edström är lektor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Hon forskar om marknadsdrivna förändringar kring mediernas yttrandefrihet i ett projekt tillsammans med forskare vid juridiska institutionen. Hon kan förstå att tidningar och tv-kanaler testar nya sätt att nå fram till numera reklamtrötta mediekonsumenter. Ändå är riskerna stora när nya format testas där det inte tydligt framgår vem som är avsändare.

– Reklam har alltid finansierat tidningar, men förut var gränserna tydligare mellan journalistik och reklam, säger Maria Edström.

– När ett företag sponsrar en reporter som bevakar ett område där de själva verkar, riskerar de både sin egen och journalistikens trovärdighet. Det blir en slags villkorad journalistik. Man kan bara se vad som hände med Svenska Dagbladets Telia-samarbete. När tidningen samtidigt granskade Telias tvivelaktiga affärer i Vitryssland och Kazakstan drog sig Telia ur. Sponsringen var alltså bara aktuell så länge det inte skrevs något kritiskt.

Olika vägar till yttrandefrihet Redaktioner som inleder samarbeten av den här typen hävdar att det bara finns fördelar. Aftonbladet, som har en repor32

ter i Silicon Valley i Kalifornien sponsrad av Telia, menar att de inte hade haft råd med det annars och att problem bara uppstår om det inte är tydligt att det handlar om ett samarbete. På ”Digitala livet”, webbsidan som är resultatet av sponsringen, står det i och för sig längst upp att det handlar om ett samarbete med Telia, men i övrigt är sidan förvillande lik Aftonbladets egen webbsida.

– Mediernas yttrandefrihet är i Sverige grundlagsskyddad eftersom press, radio och tv har en viktig roll för det offentliga samtalet. Reklam regleras av marknadsföringslagen och har inte samma skydd. Även om i princip alla vill ha yttrandefrihet ser vägen dit olika ut. I Sverige finns en struktur för att värna yttrande­ friheten där staten aktivt står som garant, genom till exempel meddelarskydd, offentlighetsprincip, presstöd och kulturtidskriftsstöd. I länder som USA anser man att yttrandefriheten uppnås bäst om staten håller sig så långt borta som möjligt.

Måste förstå vem som är avsändare Ännu är medierna undantagna i de pågående handelsavtalen mellan USA och EU, men om medier och kultur börjar ses som vilken vara som helst kan många

NOTISER ÄLDREOMSORG BÄTTRE ÄN SITT RYKTE Vårdtagare inom äldreomsorgen och deras anhöriga är mycket nöjda med den omsorg som ges. Detta oavsett om vårdgivaren är privat eller kommunal. Och det är i relationen mellan vårdtagare och vårdgivare som nöjdheten skapas. Detta visar Petri Kajonius i sin avhandling från psykologiska institutionen. Avhandlingen har titeln An Inquiry into Satisfaction and Variations in User-Oriented Elderly Care.

“Mediernas yttrandefrihet är i Sverige grundlagsskyddad eftersom press, radio och TV har en viktig roll för det offentliga samtalet. Reklam regleras av marknads­ föringslagen och har inte samma skydd” svenska och europeiska stödformer ses som otillbörlig konkurrens, vilket enligt Maria Edström ytterligare kan driva på utvecklingen mot nya finansieringsformer.

– Det är inte bra om man som läsare eller tittare inte förstår vem som är avsändare. Om till exempel produktplacering i tv inte är tydligt markerad kan tittaren bli osäker på vem som egentligen har sett till att programmet har tillkommit.

– Man kan också fundera över varför GT/Expressen våren 2015 gav ut en bilaga på 28 sidor om köpcentret Gekås i Ullared. Den blev anmäld till Reklamombudsmannen men inte fälld. Redaktionen menade att det allmänna intresset för Ullared försvarar en hel bilaga, och företaget sade sig inte ha betalat något, men som läsare

kan man ju ändå undra över om det verkligen bara var ett redaktionellt val, säger Maria Edström.



MEDBORGARNAS FÖRTROENDE FÖR FÖRSÄKRINGSKASSAN GRANSKADES Åtstramningar, brister i rättssäkerheten och oklar ansvarsfördelning mellan den politiska nivån och Försäkringskassan. Att detta är tre faktorer som bidrog till att sänka medborgarnas förtroende för Försäkringskassan under åren 1999-2010 visades i en rapport från ett forskningsprojekt lett av Ylva Norén Bretzer, lektor vid förvaltningshögskolan.

POLICYPROFESSIONELLA UNDER LUPPEN I boken Makt utan mandat. De policy­ professionella i svensk politik av bland andra Bo Rothstein granskades den växande skara makthavare som befinner sig i en sfär mellan förtroendevalda och anställda tjänste­män. Boken är den första som tar ett analyserande helhetsgrepp på den här ­gruppen som en ny social och politisk kategori.

Boken gavs ut i mars 2015 på Dialogos förlag.

Maria Edström, studierektor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation

18

33

Ledning Fakultetens ledning består av dekanerna samt fakultetsstyrelsen.

Samhällsvetenskapliga fakultetens styrelse är fakultetens högsta ­beslutande organ och beslutar i fakultetsövergripande frågor. ­Dekanus är ordförande i styrelsen.

Ett arbetsutskott bestående av dekaner och elevrepresentanter bereder ärenden till styrelsen. Vid sidan av arbetsutskottet finns även andra beredande organ, framförallt för forskningsfrågor, utbildningsfrågor samt tjänstetillsättningar.

Ett prefektråd utgör dialogforum mellan dekanerna och prefekterna inom fakulteten.

FAKULTETSLEDNING: Birger Simonson, dekan Marie Demker, prodekan Sylva Frisk, vicedekan FAKULTETSSTYRELSE Professor Birger Simonson, dekan, ordförande Professor Marie Demker, prodekan, vice ordförande Universitetslektor Annika Bergström (till 31 juni) Professor Malin Broberg (omval)

Universitetslektor Gregg Bucken-Knapp (från 1 juli) Professor Peter Dellgran (till 31 juni) Professor Mats Ekström (från 1 juli) Universitetsadjunkt Kicki Hultin (från1 juli) Professor Staffan Höjer (från1 juli) Universitetslektor Peter Johansson (omval) Universitetsadjunkt Ylva Donning (till 31 juni) Administratör Anna-Karin Wiberg (från 1 juli) Professor Lena Wängnerud (från 1 juli) STUDENTER ORDINARIE Till 31 juni: Eva Vargas, Göta studentkår Ebba Jacobsson, Göta studentkår Anders Carlander, Samhällsvetenskapliga fakultetens doktorandråd Från 1 juli: Karolina Mildgrim, Göta studentkår Jonathan Thor, Göta studentkår Gró Einarsdóttir, Samhällsvetenskapliga fakultetens doktorandråd

Prefektråd Prefektrådet behandlar bland annat underlagen inför fakultets­ styrelsens beslut. Rådet ska enligt universitetets arbetsordning bestå av de tre dekanerna, fakultetens prefekter och en studeranderepresentant.

LEDAMÖTER Birger Simonson, ordförande, dekan Marie Demker, prodekan Sylva Frisk, vicedekan

PREFEKTER Jesper Lundgren, psykologiska institutionen Merritt Polk, institutionen för globala studier Jan Carle, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Elisabeth Olin, institutionen för socialt arbete Mikael Gilljam, statsvetenskapliga institutionen Björn Rombach, förvaltningshögskolan Ulla Sätereie, institutionen för journalistik, medier och kommunikation STUDENTREPRESENTANTER Karolina Mildgrim Aria Nakhaei

Organisation (Institutioner och fakultetsgemensamma organ)

Övriga enheter/avdelningar:

Vid fakulteten fanns följande institutioner under 2015:

• CERA: Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende

• Förvaltningshögskolan

• CERGU: Centrum för Europaforskning

• Institutionen för globala studier

• QoG-institutet

• Institutionen för journalistik, medier och kommunikation

• SOM-institutet

• Institutionen för socialt arbete

• Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet

• Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap • Psykologiska institutionen • Statsvetenskapliga institutionen 34

• V-Dem: Varieties of Democracy Institute

Personal – Totalt antal anställda: 749, varav 435 kvinnor och 314 män

– Totalt antal postdoktorer: 20, varav 9 kvinnor och 11 män

– Totalt antal professorer (inkl. gästprofessorer och seniora professorer): 77, varav 23 kvinnor och 54 män

– Totalt antal anställda i kategorin ”annan undervisande personal”: 55, varav 31 kvinnor och 24 män

– Totalt antal universitetslektorer: 251, varav 135 kvinnor och 116 män

– Totalt antal anställda i kategorin ”teknisk/administrativ personal”: 117, varav 88 kvinnor och 29 män

– Totalt antal adjunkter: 70, varav 48 kvinnor och 22 män

35

Ekonomi Resultaträkning år 2015 och 2014, Mkr

2015 2014

VERKSAMHETENS INTÄKTER Anslag

466 457

Uppdragsinkomster

18 23

Försäljningsinkomster

16 19

Inkomst av indirekta kostnader och interna bidrag

49

Bidragsinkomster

42

178 159

Finansiella intäkter

0

0

Periodisering bidrag/uppdrag

6

-5

733

695

Summa intäkter

VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Doktorander/Utbildningsbidrag Övriga driftkostnader Indirekta kostnader och interna bidrag Lokalkostnader Finansiella kostnader

-390 -376 -53 -47 -88

-87

-130

-124

-65 -67 0

Avskrivningar Summa kostnader

0

-7 -7 -733

-708

TRANSFERERINGAR Erhållna medel

24

21

Lämnade bidrag

-24

-21

0

0

Summa transfereringar

Årets kapitalförändring

0

Intäkter från uppdragsutbildningar, Mkr År Belopp

36

2010 2011 2012 2013 2014 2015 6,4 5,9 7,5 6,9 7,3 11,1

-13

Disputationer under året Corruption in Governance of the Commons: Consequences and reform challenges Aksel Sundström, Statsvetenskapliga inst

Competence, Styles and Quality in everyday Decision Making Martin Geisler, Psykologiska inst

An Inquiry into Satisfaction and Variations in User-Oriented Elderly Care Petri Kajonius, Psykologiska inst

Food (in)Security in Rural Rwanda: Women's Understanding, Experiences and Coping Strategies Marie Jeanne Nzayisenga, Inst för globala studier

Internet-Based Treatment of Depression in Primary Care Marie Kivi, Psykologiska inst Exactly in the Right Place Ways of making and maintaining a Crow Indian landscape Nicholas Waller, Inst för globala studier Barnevernets stemmer En diskurs og profesjonsteoretisk orientert analyse av fenomenet barnevernfaglig kompetanse Heidi Aarum Hansen, Inst för socialt arbete

Unique Biometrics Ids’ Governmentality and appropriation in a digital India Elida K.U. Jacobsen, Inst för globala studier

Conflict Resolution in Coastal Management: Interdisciplinary analyses of resource use conflicts from the Swedish coast Olga Stepanova, Inst för globala studier

The Affective Profile Model: Ill-being and Well-being Erica Schütz, Psykologiska inst

Den goda medborgaren i det västerländska samhället Thomas Gelotte, Statsvetenskapliga inst ”We are the Real Men”; masculinity, poverty, health and community development in the slums of Nairobi, Kenya Chimaraoke Izugbara, Inst för socialt arbete

The Elders and the Hills Animism and cosmological re-creation among the Q’eqchi’ maya in Chisec, Guatemala Stefan Permanto, Inst för globala studier

Child Psychiatric Patients affected by Intimate Violence and Child Abuse – Disclosure, Prevalence and Consequences Ole Hultmann, Psykologiska inst

Children and Parents – attributions, attitudes and agency Sevtap Gurdal, Psykologiska inst

The Role of Emotione in Judgements of Crime Victims Olof Wrede, Psykologiska inst Caste and Nation-building Constructing Vellalah Identity in Jaffna Bahirathy Jeeweshwara Räsänen, Inst för globala studier On the Mechanisms of Social Inequality Studies of young people’s educational outcomes, social participation and well-being Erica Nordlander, Inst för sociologi och arbetsvetenskap

Making the Way Home from Brussels?

New Political Parties in European and National Elections Sofie Blombäck, Statsvetenskapliga inst

Obedience Troubled? Exporing Meaning of Obedience in the Post-genocide Rwanda Charline Mulindahabi, Inst för globala studier

Distributes Leadership in Local School Organisations Working for school improvement?

Mette Liljenberg, Inst för sociologi och arbetsvetenskap

Organising for School Improvement at the Middle Tier Studies on Temporary Organisation Daniel Nordholm, Inst för sociologi och arbetsvetenskap

Understödets rationalitet En genealogiskt studie av arbetslinjen under kapitalismen Tobias Davidsson, Inst för socialt arbete

Discriminating between True and False Intentions: Questions to pose and Cues to use Tuule Sooniste, Psykologiska inst Evolving Identities – contents and processes of identity development among people in their later twenties Johanna Carlsson, Psykologiska inst Trust as a Strategy for Handling Uncertainty in Private Saving Choices Anders Carlander, Psykologiska inst The Rationale of Taking Social Responsibility: Social Embeddedness of Business Owners in Uganda Malin Nystrand, Inst för globala studier Public Administration and Corruption – how to get the institutions that work Anders Sundell, Statsvetenskapliga inst

Environmental Conflicts Management in Rwanda – the role of decentralisation Peter Mugume, Inst för globala studier Becoming Biofuels The messy assembling of resources, sustain­ ability, poverty, land use and nation-states Marie Widengård, Inst för globala studier Negotiations as Usual Putting Domestic Constraints on the Table in the Council of the European Union Markus Johansson, Statsvetenskapliga inst Changing Gender Relations?

Women’s Experiences of Land Rights in the case of the Land Tenure Reform Program in Rwanda Jeannette Bayisenge, Inst för socialt arbete Generalized Trust and the Collective Action Dilemma of Immunization Björn Rönnerstrand, Statsvetenskapliga inst The Biopolitics of Water: Technology, Subjectivity and Lifestyle in eThekwini Municipality, South Africa Sofie Hellberg, Inst för globala studier Walk with Me: Pastoral care for victims of sexual abuse in view of existential psychology Lisa Rudolfsson, Psykologiska inst Islamist Governance Hamas Style: Readings from the Palestinian experiment in Islamic democracy Björn Brenner, Inst för globala studier

37

Nyutnämningar Professorer 2015 NAMN

ÄMNE

INSTITUTION TITEL

Claudia Fahlke

Psykologi, inriktning hälsopsykologi

Psykologi

Professor

Gunnar Falkemark

Statsvetenskap

Statsvetenskap

Seniorprofessor

Tommy Gärling

Psykologi

Psykologi

Seniorprofessor

Sören Holmberg

Statsvetenskap

Statsvetenskap

Seniorprofessor

Vicki Johansson

Offentlig förvaltning

Förvaltningshögskolan

Professor

Daniel Naurin

Statsvetenskap

Statsvetenskap

Professor

Merritt Polk

Humanekologi

Globala studier

Professor

Jesper Strömbäck

Journalistik

JMG

Professor

Orla Vigsö

Medie- och kommunikationsvetenskap

JMG

Professor

Antagna docenter 2015 NAMN ÄMNE Lisbeth Aggestam

Statsvetenskap

Lena Andersson

Socialt arbete

Ulrika Andersson

Medie- och kommunikationsvetenskap

Joakim Berndtsson

Freds- och utvecklingsforskning

Anna Bohlin

Socialantropologi

Stefan Dahlberg

Statsvetenskap

Martin G Erikson

Psykologi

Danilo Garcia

Psykologi

Martin Hedesström

Psykologi

Nicklas Håkansson

Medie- och kommunikationsvetenskap

Övrigt David Altman, professor i statsvetenskap, har erhållit Torgny Segerstedts gästprofessur (PAN 2015/476).

Tim Jackson, professor vid University of Surrey, har nominerats till Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap (P 2015/27).

38

Doktorander och forskarutbildningsämnen Antal doktorander: 227 (141 kvinnor och 86 män)

• Psykologi • Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning

ÄMNE

• Samhällsvetenskapliga miljöstudier

• Arbetsvetenskap

• Socialantropologi

• Freds- och utvecklingsforskning

• Socialt arbete

• Journalistik, medier och kommunikation

• Sociologi

• Offentlig förvaltning

• Statsvetenskap

Utbildningsuppdrag Fakulteten hade för 2015 i uppdrag att ge 4928 helårsstudieplatser (hst), vilket var 20% av hela Göteborgs universitets utbildningsuppdrag.

Studieplatserna har besatts av 7 – 8 000 individer (cirka 5 200 på program, resten på fristående kurser).

Prestationsgraden, det vill säga graden av fullföljda studier, av dessa studieplatser var 89%.

39

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet Box 720, 405 30 Göteborg Besöksadress: Övre Husargatan 36, Göteborg Tel (vxl): 031-786 00 00 www.samfak.gu.se