GU Journalen 5-2016 by University of Gothenburg

NR 5 | NOV 2016

Medeltiden i fokus – Modern teknik ger nytt liv åt gamla kyrkor, enligt Gunnar Almevik. ÖKAD JÄMSTÄLLDHET

DESIGN ÄR MAKT

ANDRA PERSPEKTIV BERIKAR

Piloterna har startat

Tom Cubbin ruskar om studenterna

Möt GU:s flyktingpraktikanter

SID 4

SID 19

SID 22

Rektor har ordet

EN TIDNING FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITETS MEDARBETARE

Utbildning nyckeln till framtidens jobb

November 2016 C H E F R E DA K TÖ R & A N SVA R I G U TG I VA R E

Allan Eriksson 031 - 786 10 21 allan.eriksson@gu.se R E DA K TÖ R & ST F A N SVA R I G U TG I VA R E

VA D Ä R U N I V E R S IT E T E T S RO LL i samhället? Det är en fråga som i takt med att allt fler blir intresserade av vår verksamhet får alltmer skiftande svar. Grunduppdraget – att skapa och sprida ny kunskap – är de flesta rätt överens om. Hur kunskapen ska användas finns det däremot betydligt fler uppfattningar om. Det lär inte ha undgått någon att globalisering och digitalisering/robotisering är några av de trender som just nu har störst påverkan på våra liv, på jobbet och privat. Enligt vissa studier och prognoser kommer hälften av de jobb vi känner till idag inte finnas kvar om 20 år. Och även om det är extremt svårt att säga något helt säkert om framtiden så kan vi nog vara förvissade om att en del jobb försvinner och nya kompetenser efterfrågas. JAG H A R D E senaste åren deltagit i många olika sammanhang där framtidens jobb och behov av kunskap och kompetenser diskuterats. Det har handlat om hur yrken kommer att förändras men också vilka jobb som egentligen kommer att finnas i framtiden, vad som krävs av ekonomin, vilka förändringar som måste till på arbetsmarknaden, i utbildning och välfärdssystemen för att möta teknikutvecklingens och globaliseringens utmaningar. Tyvärr har debatten om den bristande matchningen på arbetsmarknaden ofta haft en alltför snäv syn på kunskap och kompetens. Det har bland annat lett till en del låsta positioner och försvårat för den dialog mellan arbetsliv och universitet som behövs för att säkerställa Sveriges framtida behov av kompetensförsörjning. M I N Å S I K T Ä R att representanter för arbetslivet behöver lyfta blicken och se att nya kompetenser krävs för att möta den snabbt föränderliga

arbetsmarknaden i en alltmer globaliserad värld. Privata såväl som offentliga arbetsgivare i Sverige ser sällan möjligheterna med, och nödvändigheten av, att anställa individer med kompetenser från olika områden. Examen från annat land passar ofta inte in. Och utbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap och konst ses alltför sällan som en tillgång, något som skiljer oss från många andra länder där en akademisk examen oavsett ämne är meriterande. Trots att det ofta påpekas att nya idéer uppstår i skärningen mellan olika kunskaper dominerar fortfarande krav på traditionella yrkesexamina när såväl offentlig som privat sektor utlyser tjänster. OAVS E T T H U R framtidens behov av kompetensutveckling ser ut, är jag säker på att den högre utbildningen och forskningen kommer att spela en nyckelroll för att möta och driva utvecklingen. Vi ska bidra med bred och tvärdisciplinär kunskap för att de stora utmaningar som mänskligheten står inför ska kunna lösas. Samtidigt ska vi fortsätta att satsa på att utveckla de djupa ämneskunskaper som måste ligga till grund för de tvärande lösningarna. Grunden för ett modernt kunskapssamhälle är förstås en bra skola för alla och eftergymnasiala utbildningar med olika mål. Men det måste också finnas möjligheter att kontinuerligt lära nytt. Genom det livslånga lärandet, där även bildningens betydelse finns med, blir perspektiven fler och kunskapen stärks i alla dess dimensioner. Som universitet ska vi också stimulera alla de andra förmågor som kommer att ha en avgörande betydelse på morgondagens arbetsmarknad: kreativitet, analytisk kompetens, uppfinningsrikedom, samarbetsförmåga, omvärldsförståelse, förändringsberedskap för att nämna några. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb. Men inte bara det. Utbildning är också en mänsklig rättighet som vi som universitet har en viktig uppgift att både framhålla och verka för.

Eva Lundgren 031 - 786 10 81 eva.lundgren@gu.se F OT O G R A F O C H R E P R O

Johan Wingborg 070 - 595 38 01 johan.wingborg@gu.se G R A F I S K F O R M & L AYO U T

Anders Eurén 031 - 786 43 81 anders.euren@gu.se

M E DV E R K A N D E S K R I B E N T E R

Karin Frejrud, Marie Hedman, Håkan Bjärsdal, Olof Siverbo, Alexander Ljungqvist och Elin Lindström Claessen. ADRESS

GU Journalen, Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg E-POST

gu-journalen@gu.se INTERNET

www.gu-journalen.gu.se U P P L AG A

5 400 ex ISSN

1402-9626 U TG I V N I N G

6 nummer/år Nästa nummer ute den 20 december. M A N U S S TO P P

2 december 2016. M AT E R I A L

För obeställt material ansvaras ej. För ej signerat material ansvarar redaktionen. Citera gärna, men ange källan. ADRESSÄNDRING

Gör skriftlig anmälan till Ingalill Allvin, inga-lill.allvin@gu.se. O M S L AG

Gunnar Almevik, lektor i kulturvård Foto: Johan Wingborg T RYC K E R I

Billes Tryckeri AB

Reg.nr: 3750M

Reg.nr: S-000256

FOTO: JOHAN WINGBORG

Innehåll

GUJOURNALEN 5 | 2016

19 REKTOR HAR ORDET

Utbildning kommer att spela en nyckelroll i framtidens arbetsmarknad. NYHETER

Jämställt år 2019? Arbetet pågår främst vid institutionerna.

Dags för ny utredning om GU:s forskning.

Konflikten mellan Naturvetenskapliga fakulteten och Bioenv är inte över.

8 Opålitliga men svåra att nonchalera – så går det för GU i olika rankningar. 10 Miljöforskare vill ha fler konkreta mål. 11

Tom Cubbin ser design som maktmedel

GU:s flyktingpraktikanter

Vill ha mer anarki på universitetet.

Ammar Alali flydde från kriget i Syrien och lär nu ut arabiska på universitetet.

Möt Tomas Grysell, ny föreståndare för PIL-enheten.

12 Deliang Chen blir ordförande i nomineringskommittén för Stockholm Water Prize. 13

Så skyddar du dig mot utpressning!

I VIlla Martinson finns tid för fördjupning.

16 Exilen som en del av den mänskliga tillvaron. 18 SWE-CLARIN hjälper forskare att hitta rätt. PROFILEN

Tom Cubbin önskar sig mer uppkäftiga studenter.

Möt nyanlända akademiker på praktik vid Göteborgs universitet.

31 Leder kurs i negativt tänkande Ida Hallgren betonar vikten av att vara realist snarare än hurtig optimist.

Andrea Berggren är elitidrottaren som blivit doktorand.

28 Nytt liv för medeltida byggnader med digital teknik.

Upplyftande med negativt tänkande.

Högtidlig promovering av 149 nya doktorer.

3 000 ungdomar fick vara forskare för en dag.

36 Krönika: Klimaträttvisa och återtagande av allmänningen. 37

Första spadtaget för nya Humanisten. PÅ SLUTET

Nytt om folk.

Månadens akademiska uttryck.

Drömmen om ett enat Europa

Hatten på för våra doktorer!

40 En fanfar för Göteborgs universitet.

Karolina Enquist Källgren inspireras av en framsynt spansk filosof.

I år var de hela 149 stycken, plus 11 hedersdoktorer och 12 jubeldoktorer.

Redaktionen: Norska universitetstidningar imponerar! N Y LI G E N VA R vi på studiebesök på Universitetet i Oslo för att se hur kollegorna där arbetar med bevakning av universitetssektorn. Universitetstidningen Uniforum, som firar 30 år, kommer i år att sluta ge ut sin papperstidning för att helt ägna sig åt nyhetsrapportering på nätet. Förra gången vi var där, 2011, togs också beslut om att gå över helt till nätet, men det ledde till så starka protester från de anställda att papperstidningen återinfördes. Trots att cirka 50 procent av de anställda fortfarande i huvudsak läser tidningen på papper har redak-

tionens styrelse bestämt att upphöra med den. Redaktionen känner sig inte helt odelat positiv eftersom allt skulle gå så snabbt och utan att man ens har en fungerande webbplattform. Men man är nöjd med att få mer resurser. I N O RG E H A R redan flera universitet och högskolor gått över till publicering på nätet, men detta har skett utan neddragningar. 2013 startade Khrono, vid Högskolan i Oslo, helt på nätet och har sedan dess på kort tid blivit landets ledande organ för bevakning av högskolefrågor, både

för anställda och studenter. De har också vunnit flera priser för sin design och journalistiska gärning. Det är en oerhört ambitiös tidning med dagliga nyheter och en mycket livaktig debatt. Man når cirka 13 000– 15 000 av landets universitetsanställda och nyhetsbrevethar idag 3 200 prenumeranter Khrono har tagit upp kampen med Universitetsavisa i Trondheim som också har en landsomfattande bevakning. Jämfört med Norge har Sverige beklagligtvis gått i en helt annan riktning där information snarare än kritisk granskning blivit det viktiga.

De norska universitetstidningarna är ett föredöme genom sin självständiga roll som kritiska bevakare av enskilda lärosäten och av högskolepolitiken. Exempelvis Uniforum är helt självständig och lyder under universitetsstyrelsen, vilket garanterar ekonomisk stabilitet och stor frihet. Inte minst är Khrono ett lysande exempel på vad bra nyhetsjournalistik kan åstadkomma. Vi har mycket att lära. Frågan är om vi har modet! ALLAN ERIKSSON & EVA LUNDGREN

Nyheter

Orättvisor med djupa rötter

ILLUSTR ATION: KRISTINA EDGREN

Hur står det till med jämställdheten vid Göteborgs universitet? Det går åt rätt håll men alldeles för sakta, enligt många. – Men det nya regeringsuppdraget innebär att Göteborgs universitet ska ha integrerat jämställdhet i den ordinarie verksamheten 2019, förklarar Samuel Heimann och Ulrika Helldén, projektsamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning. TI D I G A R E H A R R EG E R I N G E N gett lärosätena rekryteringsmål när det gäller nya kvinnliga professorer. Och nya mål väntas komma i regleringsbrevet för 2017. – Den här typen av kvantitativa mål leder ofta till kortsikta satsningar och kan förvisso vara bra för de kvinnor som befinner sig i systemet för tillfället, men det leder troligen inte till så stora förändringar på sikt. Därför satsar regeringen också på jämställdhetsintegrering, som innebär ett mer grundläggande arbete där effekterna märks på längre sikt, säger Ulrika Helldén. Exempelvis utredningen Jämställda fakulteter? från 2012 visade att det fortfarande finns en föreställning om att den ideale forskaren måste vara så hängiven sitt arbete att hen knappast har tid för så mycket annat. – Det är en bild som inte bara försvårar för kvinnor, den passar inte särskilt många män heller, påpekar

projektsamordnare Samuel Heimann. Men eftersom vi hela tiden reproducerar det idealet finns risken att vi selekterar efter vilken sorts person forskaren upplevs vara, istället för efter kompetens och forskningens kvalitet. Det innebär en likriktning av högskolan men också andra sorters risker. Macchiarini-fallet borde fungera som en varning om vart genikulten kan leda, särskilt om man börjar bortse från regler och korrekt myndighetsutövning. O C H D E T Ä R lätt att fastna i rena HR-lösningar när man försöker förbättra arbetsmiljön, påpekar Samuel Heimann. – För visst är det viktigt att försöka komma åt höga sjuktal eller att underlätta för medarbetarna att kombinera sin karriär med föräldraskap. Men ett grundläggande problem är att vi har en väldigt inskränkt bild av vad en forskare är, vilket kräver andra åtgärder. Även om jämställdhetsintegreringen kommer att kräva mycket arbete ligger det ändå i linje med hur GU redan jobbar, menar prorektor Helena Lindholm. – Det var faktiskt rektor Pam Fredman som initierade satsningen på jämställdhetsintegrering i högskolan genom att föreslå att Göteborgs universitet skulle bli pilot. Sedan fattade departementet beslut om att alla lärosäten skulle ha detta uppdrag. Och även om kvantitativa mål inte är

oviktiga, eftersom jämställdhet bland annat handlar om makt, resursfördelning och om förebilder, är det viktigt att komma år själva de grundläggande strukturer som skapar orättvisa. E T T PA R O M R Å D E N som Göteborgs universitet kommer att lyfta fram särskilt är bedömnings- och rekryteringsprocesser samt resursfördelning. – I Vetenskapsrådets rapport Jämställdhetsobservationer i fyra beredningsgrupper 2011 framgick att kvinnor och män bedömdes olika i två av grupperna, berättar Helena Lindholm. Det är inte orimligt att tänka sig att det kan finnas liknande orättvisor vid nyrekryteringar och tjänstetillsättningar. Ett annat område är utbildningarnas innehåll där lärarutbildningarna ska fungera som exempel. – Det handlar bland annat om att lyfta fram båda könen i kurslitteraturen men också om att presentera utbildningarna så att de känns relevanta för både kvinnor och män. Där finns mycket att göra. Y T T E R LI G A R E E N satsning kommer nästa år. Då ska rektor bjuda in 30 forskningsledare till en trestegsdialog om kön och makt i akademin som leds av genusforskare från Umeå universitet och Malmö högskola. Men jämställdhetsintegrering handlar inte bara om forskning och utbildning.

– Alla verksamheter ska med, även exempelvis administrationen, påpekar Ulrika Helldén. Administrationen är helt avgörande för att vi ska kunna få en kvalitativ kärnverksamhet. Neddragningar och avprofessionalisering av det administrativa arbetet på lärosätena innebär ett stort problem för både transparens och kvalitet. Det är de små handlingarna som kan reproducera ojämställdhet, utan att någon egentligen vill ha det så, påpekar Samuel Heimann. – När exempelvis en professor går i pension kanske man inte bara ska utlysa hens tjänst, utan istället göra en behovsanalys, ta reda på vad som egentligen behövs, och utlysa därefter. Då finns chansen att få andra sökande, även sådana man inte tänkt på i början, vilket kan vara värdefullt. Universiteten är statliga myndigheter med stort samhällsansvar, betonar Ulrika Helldén. – Våra studenter utbildar sig till läkare, jurister, socionomer och lärare. De måste kunna möta samhällets utmaningar ifråga om ojämställdhet, alltså måste deras utbildningar genomsyras av ett genus- och jämställdhetsperspektiv. EVA LUNDGREN ALLAN ERIKSSON

GUJOURNALEN 5 | 2016

Lång väg kvar till jämställd akademi

% 100 90

Women

Men

PROFESSORS

SENIOR LECTURES

ADMINISTRATION

80 78%

78%

77%

Inom vissa områden har könsrepresentationen vid Göteborgs universitet blivit jämnare med tiden. År 2006 var andelen kvinnliga professorer endast 22 procent. Tio år senare är andelen 31 procent. Bland lektorerna har andelen kvinnor ökat från 45 till 53 procent. Men det har inte skett någon förändring i gruppen forskarstuderande, där andelen kvinnor är fortsatt 59 procent. Den största ojämställdheten finns inom administrationen, där 78 procent idag är kvinnor.

69%

60 55%

50 45%

40 30 20

53% 47%

31% 23%

22%

10 0

2006

2016

2006

2016

2006

Diagrammet visar hur stor procentandel män respektive kvinnor som är professorer, lektorer och administrativ personal vid Göteborgs universitet, 2006 och 2016. Statistiken är hämtad ur personalsystemet, september månad.

2016

Av universitet och högskolor (med minst 1 000 anställda helårspersoner) har Malmö högskola högst andel kvinnor bland professorerna, 35 procent, följt av Umeå universitet, Stockholms universitet och Göteborgs universitet med 29 procent. Källa: SCB/Universitetskanslerämbetet (2015)

Åtta institutioner har valts ut Vid varje fakultet har en institution utsetts som pilot när det gäller jämställdhetsarbetet. Dessa institutioner ska fördjupa arbetet och analysera de delar som de själva uppfattar som mest intressanta. AT T H S M , H Ö G S KO L A N för scen och musik, har jobbat med normkritik tidigare kan ha varit ett av skälen till att institutionen valdes ut som pilot vid Konstnärliga fakulteten, menar universitetslektor Helena Wattström. Hon är samordnare för HSM:s jämställdhetsintegrering. – Just nu håller vi på med en kartläggning av var de olika kollegierna inom scen, musik och lärarutbildning befinner sig när det gäller jämställdhet. Som särskilt fokusområde har vi valt kursplaner och litteraturlistor. Men det finns många utmaningar, exempelvis att musikstudenterna söker jobb på en internationell arbetsmarknad. – H U R S K A M A N få publiken att längta efter annan musik än den som finns i kanon om de aldrig får höra den spelas? Jo, genom att erbjuda alternativ till Mozart och Beethoven i skolans repertoar, exempelvis den

svenska tonsättaren Karin Rehnqvist. Samtidigt måste vi också förbereda våra studenter för de provspelningar de kommer att utsättas för när de senare söker jobb någonstans ute i världen. Och då är det ju kanon, med Mozart och Beethoven, som gäller. Men förändringar går att göra, menar Helena Wattström. – Inom skådespelarutbildningen har vi exempelvis diskuterat rollbesättning utifrån själva karaktärerna istället för utifrån vilket kön personerna har och det har varit väldigt fruktbart. U T B I LD N I N G S V E T E N S K A PLI G A fakulteten är den fakultet vid GU med flest kvinnliga studenter. Inte minst förskollärarprogrammet har svårt att attrahera män, förklarar samordnaren för jämställdhetsintegrering, universitetslektor Anette Hellman vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande som är samordnare tillsammans med Live Stretmo. – Därför har vi startat ett projekt där vi gör en översyn av hela förskollärarutbildningen. Bland annat ska

både kvinnliga och manliga studenter intervjuas. Det är inte bara så att få män söker till förskollärarprogrammet; de få som börjar hoppar dessutom ofta av. – När de är ute på praktik stöter de ofta på underförstådda normer, som att de förväntas spela fotboll istället för att trösta eller byta blöjor. Det finns också en föreställning om att manliga förskollärarstudenter saknar ambition; och att vi år 2016 inte har kommit längre är verkligen beklagligt. Förvaltningshögskolan har valt ut tre fokusområden för sitt arbete med jämställdhet: arbetsmiljö, utbildning samt strategiska frågor. – Jag hoppas och tror att samhällsvetare är ganska medvetna om jämställdhetsfrågor, bland annat ger vi ju utbildningar inom området, förklarar samordnaren, universitetslektor Lars Karlsson. Det som är speciellt med just jämställdhetintegrering är att det inte handlar om ett projekt som man kan lägga åt sidan när det är klart, utan om en organisationsförändring som aldrig kommer att bli riktigt färdig. Ofta brukar det finnas en jäm-

ställdhetsansvarig som tar hand om den här typen av frågor men nu är det tänkt att alla ska ta ansvar, och det är en alldeles ny utmaning. EVA LUNDGREN & ALLAN ERIKSSON

FAK TA Perioden 2016–2019 satsar regeringen 25 miljoner kronor på jämställdhetsintegrering av högskolan. Sammanlagt 33 lärosäten ingår, förutom samtliga statliga universitet och högskolor, även Chalmers och Högskolan i Jönköping. Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet har fått i uppdrag att stödja arbetet. Det handlar om stöd i planering och genomföring, att samordna kompetenshöjande insatser, anordna nätverksträffar för erfarenhetsutbyte mellan lärosätena och med andra myndigheter samt att sprida lärande exempel. Följande åtta pilotinstitutioner vid GU har utsetts: Institutionen för data- och informationsteknik; juridiska institutionen; institutionen för marina vetenskaper; institutionen för odontologi; Förvaltningshögskolan; Högskolan för scen och musik; institutionen för litteratur, idéhistoria och religion samt institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.

Notiser

CITATET

»Innovation skulle snarare främjas genom att maximera antalet forskarutbildade personer och se till att de bereds anställningar inom all offentlig verksamhet. Inte minst behövs detta inom skolan där separationen mellan forskning och undervisning troligen betingar ett svindlande högt samhälleligt pris.« PROFESSOR AGNES WOLD SKREV DEN 21 OK TOBER EN KRÖNIK A OM VARFÖR FORSKNING LÖNAR SIG I TIDNINGEN FOKUS.

Webbpanelen Idag ökar kraven på att skriva på engelska för fackkollegor istället för på svenska för en bred allmänhet. Håller akademikerna på att förlora sin position i samhällsdebatten?

Vet ej: 13 %

Ja: 38 %

Nej: 49 %

Antal svarande: 74. Urvalet består av 100 anställda utifrån ett delvis slumpmässigt urval på 500 anställda.

Ökade kostnader Dagens negativa ränta på 0,51 procent betyder att Göteborgs universitet kommer att få ökade kostnader på cirka 12 miljoner kronor för hela 2016. Det påverkar GU:s totala resultat. – Som myndighet måste Göteborgs universitet ha sina tillgångar sparade hos Riksgälden. Det rör sig om cirka 3 miljarder kronor. Räntan har minskat över tid och sedan februari 2015 skedde det som Peter Tellberg ingen trodde var möjligt, nämligen att räntan blev negativ, förklarar ekonomidirektör Peter Tellberg.

Nu ska GU:s forskning utvärderas Vilka är erfarenheterna från RED 10? Vad saknades och hur har resultaten använts? Det är några frågor som chefer och forskare vid Göteborgs universitet just nu grubblar över som bäst. Svaren ska utgöra grund för en ny forskningsutvärdering. som Göteborgs universitet genomförde den omfattande forskningsutvärderingen RED 10. Den ska nu bli utgångspunkt för nästa undersökning. Men först ska en förstudie ge svar på hur utvärderingen ska kunna genomföras på ett så kvalitetsfrämjande sätt som möjligt. Intervjuer med samtliga dekaner, prefekter och andra ledningspersoner har redan satt igång. Också fokusgrupper har tillsatts som ska ge ytterligare forskningsperspektiv på undersökningen. – Vi är inspirerade av främst Uppsala universitet som är en föregångare när det gäller forskningsutvärderingar och som nu är inne på sin tredje omgång, förklarar vicerektor Staffan Edén. Där gör man till och med en forskningsenkät som samtliga medarbetare får möjlighet att besvara. Om GU ska ha något liknande kan jag ännu inte säga men vi har en förutsättningslös diskussion där alla intressanta förslag är välkomna. Även om RED 10 utgör grunden är alltså inte tanken att nödvändigtvis göra samma sak igen. – RED 10 har haft stor betydelse för GU:s strategiska tänkande, inte minst för utformningen av Vision 2020 samt av en mer internationell rekryteringspolicy. Många framhåller också själva processen som viktig, att verkligen få verksamheten ordentligt genomlyst och diskuterad. RED 10 ledde också till ett antal D E T VA R 2 0 1 0

visionsseminarier som tog upp viktiga frågor. Men utvärderingen fick kritik också, framför allt för att tempot var så högt och för att vissa paneler inte var så bra sammansatta. Alla sådana synpunkter är förstås värdefulla eftersom vi är noga med att våra medarbetare verkligen får ut det

»Tanken är att vi ska bli varandras bollplank på den europeiska arenan…« SIGRIDUR BECK

de är intresserade av i den nya undersökningen. Utvärderingar pågår ständigt vid universitetet, inte minst när en forskare ska söka anslag. – Ändå har faktiskt ingen vi talat med hittills frågat varför vi ska göra en undersökning nu igen, berättar forskningssamordnare Sigridur Beck. Det man istället påpekar är vikten av oberoende granskare samt av att inte göra saker i onödan. Och vi är förstås starkt medvetna om riskerna med utvärderingsmonstret; den här undersökningen får inte ta alltför mycket kraft från medarbetarnas vanliga jobb. En utvärdering som passar all slags forskning vid ett så brett universitet som GU kan verka som en omöjlighet. – M E N ÄV E N O M det förstås är stor skillnad på forskning inom exempelvis konst och medicin är själva forskningsprocesserna ganska lika, menar Sigridur Beck. Forskningsproppen, som väntas i mitten av november, kommer också att påverka utvärderingen.

– Vi måste självklart anpassa oss till statsmakternas krav, förklarar Staffan Edén. I december hoppas vi kunna samla ihop alla intryck. Sedan ska ett förslag skrivas som måste diskuteras, stötas, blötas och förankras. Det slutgiltiga förslaget hoppas vi kunna presentera för styrelsen i april/maj. Om sedan beslut fattas av nuvarande rektor Pam Fredman eller av den nya rektorn, som tillträder 1 juli, är ännu inte klart. FÖ R AT T Y T T E R LI G A R E stärka forskningskvaliteten har GU också gått med i universitetsnätverket Aurora, som hittills består av åtta lärosäten. – Det handlar om universitet som liknar GU både vad gäller storlek, bredd och satsning på forskning. Tanken är att vi ska bli varandras bollplank på den europeiska arenan, det tror jag kan bli väldigt intressant, säger Sigridur Beck.

EVA LUNDGREN

FAK TA Research Evaluation for Development of research 2010 (RED 10) innebar en omfattande genomgång av Göteborgs universitets forskning. 18 paneler med sammanlagt 110 internationella experter ingick i undersökningen som resulterade i en rapport på 653 sidor. Enligt Vision 2020 ska en uppföljning av RED 10 göras senast 2020. Just nu pågår en förstudie som ska presenteras för styrelsen i vår. Själva utvärderingen kommer att ske under 2017. Nätverket Aurora består av följande nordeuropeiska lärosäten: University of Aberdeen, Universiteit Antwerpen, universitetet i Bergen, Universität Duisburg-Essen, University of East Anglia, Université Grenoble Alpes, Háskóli Íslands samt Vrije Universiteit Amsterdam.

Nyheter

GUJOURNALEN 5 | 2016

FOTO: ALL AN ERIK SSON

Konflikten mellan Naturvetenskapliga fakultetens ledning och institutionen för biologi och miljövetenskap handlar i grunden om prefektvalet förra året.

Svårlöst konflikt Ett dialogforum med företrädare för både institutionen, fakultetsledningen samt Centrala arbetsmiljökommittén, det är vad som föreslås för att återskapa förtroendet mellan Bioenv och Naturvetenskapliga fakultetsledningen. Men många medarbetare är besvikna. FÖ R R A Å R E T FI C K Feelgood Företagshälsovård i uppdrag av universitetsledningen att starta en process för att återskapa förtroendet mellan Bioenv (institutionen för biologi och miljövetenskap) och Naturvetenskapliga fakultetens ledning. Orsaken var en konflikt där dekan Elisabet Ahlberg meddelat att hon, på grund av bristande förtroende, inte skulle acceptera ett omval av prefekt Ingela Dahllöf. Beslutet ledde till omfattande protester och till att Ingela Dahllöf i valet 2015 ändå fick 99 procent av rösterna. Efter ett antal möten samt intervjuer med både ledning och medarbetare på Bioenv blev Feelgoods slutrapport klar i oktober i år. Den var utgångspunkten för ett öppet möte den 26 oktober där medarbetare från Feelgood och Naturvetenskapliga fakultetens dekaner medverkade. Också Helena Lindholm, prorektor

samt ordförande i CAMK, Centrala arbetsmiljökommittén, deltog i mötet. – Utredningen konstaterar att man rutschat nästan så långt ner det går utför konflikttrappan, förklarade Olle Olsson, företagspsykolog på Feelgood. Det råder väldigt olika uppfattningar om vad som sagts eller gjorts, vilken information medarbetarna fått samt vilket mandat ledning respektive medarbetare har. Inför framtiden behöver universitetet säkra upp hur man gör när man är oense, skriva ner vad som gäller och se till att alla berörda medarbetare har samma bild av processen. FÖ R AT T ÅT E R STÄ LL A förtroendet mellan Bioenv och fakultetsledningen föreslår Feelgood att ett dialogforum etableras redan före årsskiftet 2016. I forumet ska dels ingå en grupp ledamöter från Bioenv, som prefekt Henrik Aronsson utser, samt ledningen och den administrativa chefen på fakulteten. Dessutom ska Helena Lindholm medverka. Forumet ska träffas två gånger per termin åtminstone fram till årsskiftet 2017/2018. En orsak till konflikten var att det uppfattades finnas oklarheter i dåvarande arbets- och delegationsordning, påpekade Helena Lindholm. Nu har förtydliganden gjorts som bland annat klargör att det är dekan som

utser prefekt, efter rådgivande val från medarbetarna. – Det kollegiala inflytandet gäller innehåll och kvalitet på utbildning

»Självklart beklagar vi att processen inte blev bra.« ELISABET AHLBERG

och forskning, förklarade Helena Lindholm. Men för frågor som avser myndighetsutövning är det linjen som gäller. Jag kan dock hålla med om att universitetet inte är särskilt bra på att hantera osämja mellan överordnad chef och medarbetare. Det finns därför en intention i det arbetsmiljöarbete som bedrivs i CAMK att fokusera på konflikter och konflikthantering liksom på en strävan att stötta chefer och att utveckla chefsutvecklingsprogrammet. M Å N G A FR ÅG O R kom upp under mötet. Bland annat undrade några medarbetare varför inte själva grunden till konflikten, hanteringen av prefekttillsättningen, är med i utredningen. Flera medarbetare menade

att det var sorgligt att universitetet inte tagit tillvara en så god resurs som Ingela Dahllöf, som lyckats hålla ihop institutionen trots flera organisationsförändringar. Man uttryckte också besvikelse över att Feelgoods utredning tagit hela 22 månader att genomföra. Flera röster var också kritiska till att konflikten inte hanterats på rektorsnivå mycket tidigare, trots skrivelser från både anställda och doktorander. FLE R A M E DA R B E TA R E ansåg också att både GU:s ledning och fakultetsledningen borde erkänna att de hanterat konflikten på ett dåligt sätt. – Självklart beklagar vi att processen inte blev bra, förklarade dekan Elisabet Ahlberg. Vi i ledningen anser att vi har fattat korrekta beslut men hade förstås ingen som helst önskan att hamna i sådan här förtroendekris. Men nu måste vi försöka gå framåt och därför är det viktigt att ni medarbetare definierar de frågor ni vill ta upp i dialogforumet. Också prefekt Henrik Aronsson beklagade situationen. – Förtroende tar tid och är något man förtjänar. Dialogforumet är ett första steg framåt, om än ett litet sådant.

EVA LUNDGREN

Nyheter

DIN GUIDE TILL RANKNINGLISTORNA

Inga större förändringar De är opålitliga och säger ganska lite om lärosätenas kvalitet. Ändå går de inte att nonchalera. – Vad man än tycker: rankningar är här för att stanna, säger Magnus MacHale-Gunnarsson.

Magnus MacHale-Gunnarsson

SHANGHAI-LISTAN Det kinesiska Shanghai Jiao Tong University har 2003 årligen publicerat en rankningslista över världens bästa universitet, kallad Academic Ranking of World Universities (ARWU). Rankningen togs fram som ett led i en plan att skapa universitet av världsklass i Kina och ta upp kampen med de anrika Ivy League-universiteten. Listan mäter egentligen bara excellent forskning och bygger på en handfull vetenskapliga pris samt publikationer och citeringar. Den är framtagen med syftet att urskilja världens absoluta toppuniversitet, särskilt inom naturvetenskap och medicin. Stora universitet gynnas framför små. Enligt de flesta bedömare fungerar listan hyggligt för att ranka världens största och mest prestigefyllda universitet, från 1–100, men ganska dåligt utanför denna grupp. 2014 genomfördes en gradvis metodförändring som fick fullt genomslag 2016, då man gick över till en modernare lista över högt citerade forskare. – En fördel är att det är en någorlunda stabil metod, det sker små förändringar över tid. Bristerna är att den är hårt vinklad mot vissa ämnen och att Nobelpris får så stort genomslag, säger Magnus MacHaleGunnarsson. QS WORLD UNIVERSITY RANKINGS Denna lista produceras årligen sedan 2004 av analysföretaget QS. Fram till och med 2009 gjordes den på uppdrag av Times Higher Education (THE) och listan var då känd under namnet THES. Sedan 2010 publicerar THE och QS var sin rankning. QS publicerar en lista över världens 600 toppuniversitet och gör även rankningslistor nedbrutna på ämnen. Hälften av ranknings-

värdet bygger på enkätundersökningar (”reputation surveys”), hälften på kvantitativa data. – Om man ska vara snäll kan man säga att det positiva är att den tar in mänsklig bedömning, inte bara mekaniska indikatorer, vilket gör den lite intressant. Men med bara cirka 5 procents svarsfrekvens på enkäterna är kvaliteten mycket låg och transparensen dålig. Metoden förändras fortlöpande vilket gör att många lärosäten åker upp och ner som en jojo på listan, säger Magnus MacHale-Gunnarsson. TIMES HIGHER EDUCATION Den brittiska tidskriften Times Higher Education har varje år sedan 2004 publicerat en lista men metoden gjordes om kraftigt 2010 samtidigt som man gick över till Thomson Reuters. Rankningen bygger på totalt 13 indikatorer: enkätsvar, forskningsanslag, antal publikationer, citeringar, lärartäthet och internationellt samarbete på olika sätt. Det unika med listan är att den inte bara mäter forskning utan försöker säga något om utbildningens kvalitet. – Rankningslistan är mer stringent och ambitiös jämfört med QS, men den är instabil. Av de stora rankningarna är THE den som ändrat sin metod oftast och mest under åren. Citeringsindikatorn är utformad på ett sätt som gör att väldigt små skillnader kan få stort utslag. Denna lista får ganska stor medial uppmärksamhet, men att lärosäten ändrar sin placering ganska mycket har, antar jag, ett större nyhetsvärde, även om placeringsförändringarna nästan uteslutande beror på metodförändringar, säger Magnus MacHale-Gunnarsson.

Ska man bry sig om universitetsrankningar? FÖR 1. De påverkar lärosätets anseende och anseendet påverkar hur lätt det är att rekrytera studenter och personal. 2. Medierna uppmärksammar rankningar och vi måste kunna bemöta både kritik och beröm. 3. Några av dem kan, på en övergripande nivå, säga något om ett lands forskning. EMOT 1. De är metodologiskt usla och säger väldigt lite om ett enskilt lärosätes kvalitet. 2. Universitet är tröga organisationer som förändras mycket långsamt. Förändringar i placering från ett år till ett annat förklaras nästan alltid antingen av metodförändringar eller normal årsvariation. 3. Universitet är stora organisationer med mycket diversifierad verksamhet. Att försöka sätta en siffra på ett helt lärosätes kvalitet är därför en meningslös uppgift. Ett lärosäte kan till exempel vara världsledande inom stamcellsforskning och orgelutbildning och samtidigt bottenlöst dåligt på arkitekturforskning och kemiutbildning. Intervju med Magnus MacHale-Gunnarsson, utredare på Analys och utvärdering. ANDRA LISTOR CWTS (Leiden-listan) Produceras av Centre for Science and Technology Studies (CWTS), en forskningsenhet inom universitetet i holländska Leiden och samtidigt ett affärsdrivande bolag ägt av samma universitet. Rankningen

GUJOURNALEN 5 | 2016

150 160

SHANGHAILISTAN

RANKNING GÖTEBORGS UNIVERSITET 2003–2016

170 180

TIMES HIGHER EDUCATION

190 200 210 220 230 240 250 260

QS WORLD UNIVERSITY RANKING

270 280 290 300 RANKNING ÅR

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Över tid har Göteborgs universitets placering på de tre främsta rankningarna hamnat i ungefär samma intervall. Metodförändringar är en förklaring till vissa svängningar.

Topp 3 enligt 3 olika mätinstitut ARWU 1. Harvard University 2. Stanford University 3. UC Berkeley QS World University Rankings 1. Massachusetts Institute of Technology (MIT) 2. Stanford University 3. Harvard University THE World University Rankings 1. University of Oxford 2. California Institute of Technology 3. Stanford University

består helt av bibliometriska mått och är baserad på data från Thomson Reuters. Det är egentligen ingen traditionell rankningslista, utan en samling bibliometriska nyckeltal. Fördelen är att det går att göra jämförelser på en övergripande nivå, utifrån en rad olika bibliometriska mått. Best Global Universities Ranking US News & World Report har länge producerat rankningar för den amerikanska utbildningsmarknaden, men sedan 2014 publicerar de också en internationell lista över världens toppuniversitet, en rankning som får en del medial uppmärksamhet. Fokus ligger på både forskning och utbildning. GU hamnar på plats 272 och i Sverige på en 6:e plats. Webometrics Ranking of World Universities Listan rankar alla världens universitet och deras närvaro och genomslag på webben. Den produceras sedan 2007 av Cybermetrics

»... många lärosäten åker upp och ner som en jojo på listan.« MAGNUS MACHALEGUNNARSSON

Lärosäte

Shanghailistan

Times Higher QS World University Education Ranking

Karolinska Institutet Uppsala universitet Stockholms universitet Lunds universitet KTH Chalmers SLU Linköpings universitet Umeå universitet Handelshögskolan i Stockholm

44 60 81 137 237 283 298 308 343 384

28 93 144 96 159 254 271 340 283 *

* 98 196 73 97 139 * 282 294 *

* Dessa universitet har valt att inte rapportera in några siffror.

Lab, en underavdelning till det spanska nationella forskningsrådet (CSIC). Syftet med listan är att premiera elektronisk publicering och open access. Den publiceras två gånger om året (januari och juli). I juli år placerade sig GU på plats 205. Round University Ranking En rysk rankningslista över världens 750 ledande universitet. Listan omfattar 20 indikatorer inom fyra områden: utbildning, forskning, internationellt samarbete och finansiell styrka. Liksom Best Global Universities Ranking bygger den på data från Thomson Reuters Institutional Profiles, och innehåller indikatorer av flera olika slag. GU har plats 252 på denna lista. University Ranking by Academic Performance (URAP) Denna lista, som publicerats årligen sedan 2010, har utvecklats av ett tekniskt universitet i Ankara i Turkiet. Den bygger helt och hållet på bibliometriska indikatorer

(Thomson Reuters citeringsdatabas). Eftersom den omfattar alla universitet i världen brukar den beskrivas som rankningslistan för resten av världen. GU ligger här på plats 198. STINT-rankning över svenska lärosäten Detta är ingen allmän rankningslista utan ett försök att mäta hur internationella svenska lärosäten är. Stiftelsen STINT:s index omfattar sex olika aspekter av internationalisering, bland annat internationell samproduktion, in- och utresande studenter, utländska doktorander och utbildningsutbud som ges på engelska. Istället för rangordning delas maximalt 5 stjärnor ut för varje indikator, och dessa vägs samman till ett totalbetyg. GU har sedan 2011 fått 3 stjärnor i totalbetyg. Endast Handelshögskolan i Stockholm får i år full pott. ALLAN ERIKSSON

Notiser

Plusresultat i år igen

Medicin på 50:e plats Inom medicin är GU världsledande, åtminstone enligt Shanghai-listans fördjupade ämnesrankningar. Här hamnar GU på 50:e plats i världen. Shanghairankningen har en ämnesrankning som består av fem breda ämnesområden, som rymmer 200 lärosäten vardera. GU finns representerat på 3 av dessa ämnesrankningar: life science (plats 76–100), medicine (plats 50) samt social science (plats 101–150). – GU har alltså sedan förra året tagit ett kliv uppåt i år inom life science. Förändringen beror framför allt på forskaren Kaj Blennow som i och med en metodförändring nu räknas som högt citerad i life science, säger analytiker Magnus MacHaleGunnarsson.

Odontologi världsledande enligt QS QS World University Ranking sammanställer fem breda ämnesrankningar som i sin tur bygger på 42 mer specifika ämnesrankningar. Dessa rankningar bygger på indikatorerna: Academic Reputation, Employer Reputation, Citations per Faculty samt på publiceringsindex. Göteborgs universitet finns med på 16 av dessa ämnesrankningar. Starkast placering har dentistry, på plats 5, och Nursing på plats 35. Övriga som har en placering i intervallet 151–200 är: Biological Science, Communication & Media, Education, Engineering, Psychology, Sociology och Politics & international studies.

Ny enhet för utredning och lärarutbildning Den 1 november inrättades enheten för utredning och lärarutbildning inom Gemensamma förvaltningen vars uppdrag är att ge ett brett utredningsstöd inom utbildningsområdet och ett särskilt stöd inom lärarutbildningen. Konkret ska den nya enheten vara ett stöd för universitetsledningen, utbildningsnämnden samt den nyligen inrättade samordningsnämnden för lärarutbildning (SOL). Enheten leds av Anna Brodin, som tidigare var utbildningschef vid Lärarutbildningens kansli.

Nya hållbara mål för GU Tydligare uppdrag till fakulteter och institutioner, hållbarhetskrav vid fler upphandlingar och färre flygresor mellan Göteborg och Stockholm. Det är något av innehållet i GU:s nya handlingsplan för miljö och hållbar utveckling. Men miljöforskare kritiserar bristen på konkreta mätbara mål. D E N N YA H A N D LI N G S PL A N E N , som gäller år 2017–2019, siktar på att GU ska nå ännu längre i hållbarhetsarbetet än vad som skedde under den senaste treårsperioden. Enligt hållbarhetscontroller Marianne Dalbro skärps kraven bland annat när det gäller universitetets avtal och upphandlingar. – Nu ska hållbarhetskrav ställas på alla ramavtal och vid fler upphandlingar av produkter och tjänster. Vi ska också öka andelen inköp där det ställs hållbarhetskrav. En förändring från tidigare år är att handlingsplanen nu innehåller specifika uppdrag på fakultets- och institutionsnivå. – Tidigare har vi bara haft konkreta uppdrag till universitetsgemensamma organ och enheter vid gemensamma förvaltningen.

prefekt och dekan se till att hållbar utveckling intergreras i kurser och utbildningsprogram, integrera studenter i hållbarhetsarbetet, och se till att fler kurser hållbarhetsmärks. Andra delar i planen är att stärka samverkan mellan forskning och övriga samhällsinstanser, och att se över universitetets it-infrastruktur. Till exempel optimera användningstiden på datorer och se till att de återanvänds istället för att skrotas.

FOTO: JOHAN WINGBORG

45 miljoner kronor. Så stort är det ekonomiska överskottet efter årets åtta månader, det visar den nya interna uppföljningen. Förra året, vid motsvarande tid, var överskottet 79 miljoner kronor. Prognosen för hela året har inte förändrats från april månad, vilket pekar på att GU vid årets slut går mot ett överskott på 10 miljoner kronor – ett klart förbättrat resultat jämfört med budget. Den främsta orsaken är att forskningsintäkterna har ökat mer än förväntat. Jämfört med samma tid förra året har personalkostnaderna ökat med 127 miljoner kronor och driftkostnaderna stigit med 50 miljoner kronor. De allra flesta som nyanställts är forskarstuderande och undervisande- och forskande personal.

– Ja, det tycker jag. Flera av målen som inte nåddes under förra perioden hade en positiv utveckling även om vi Marianne Dalbro inte nådde ända fram. Framför allt resmålet är svårt att nå. Målet är att universitetet ska minska koldioxidutsläppen för tjänsteresor per anställd, men ingen siffra finns angiven. – E F T E R S O M D E utsläppen hela tiden ökar blir det tufft att bryta trenden och få till en minskning, säger Marianne Dalbro. För att nå målet ska dekaner och prefekter verka för att flygresorna mellan Stockholm och Göteborg minskar. Andra åtgärder är utveckling av teknik för resfria möten och att hitta sätt att få fler studenter och anställda att cykla från och till universitetet, bland annat ska det finnas cykelparkeringar vid GU:s alla byggnader. Två tydligt uppsatta mål i handlingsplanen är att minska

energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter, och den totala mängden avfall med 5 procent till 2019 jämfört med 2015. I övrigt finns få konkreta siffror med i handlingsplanen. Sverker Jagers, professor vid statsvetenskapliga institutionen, menar att det kan vara en nackdel. – De flesta av målen är ju att det ska bli mer av någonting, som hållbarhet i forskning och utbildning, eller mindre av någonting, som energianvändning och användning av giftiga ämnen. Det gör ju att allt som går i de riktningarna är någonting positivt. Men det är svårt att storleksbedöma förändringen när det inte finns några mått, till exempel hur många procent något ska öka eller minska. H A N T YC K E R D O C K att handlingsplanen generellt sett är ambitiös. – Att ha sådana här mål för verksamheten ökar chanserna att det inte bara blir ord utan handling. Förhoppningsvis får det spridningseffekt till andra universitet och myndigheter, säger Sverker Jagers.

MARIE HEDMAN

FAK TA

B L A N D A N N AT S K A

Förra perioden nåddes åtta av 14 hållbarhetsmål – är det realistiskt att nå 100 procent av målen den här gången?

• Handlingsplanen uttrycker de övergripande målen för universitetets arbete med miljö och social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling och hur dessa ska realiseras av universitetets verksamheter 2017–2019. • Områdena är valda utefter var GU har störst påverkan på miljön – i både positiv och negativ riktning. • Det övergripande målet är att öka de positiva avtrycken och minska de negativa. Exempel på mål är att GU ska: – få fler forskare att söka forskningsmedel inom hållbar utveckling. – mobilisera expertis inom akademi, myndigheter och industri för att påverka beslutsfattande inom hållbar utveckling.

– öka studentmedverkan inom hållbar utveckling vid universitetet och i samhället. – öka andelen inköp där det ställs hållbarhetskrav. – få fler studenter och anställda att cykla till och från universitetet. – tillhandahålla och utveckla teknik för resfria möten. – minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2019. – minska den totala mängden avfall med 5 procent. – öka andelen avfall som återanvänds, återvinns eller komposteras med 3 procentenheter.

Nyheter

GUJOURNALEN 5 | 2016

FOTO: ALL AN ERIK SSON

Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) har fått en ny chef. Han heter Tomas Grysell och går in i jobbet med gott självförtroende. – Jag har hög kompetens. Jag är en av dem i landet som jobbat längst med högskolepedagogiska frågor, säger han. N Ä R TO M A S G RYS E LL sökte jobbet som chef arbetade han redan vid PIL-enheten. Han värvades dit för fyra år sedan av dåvarande chefen Bengt Petersson, som nu går i pension. Under sina år på PIL har Tomas bland annat ägnat sig åt att hålla PIL-utbildningar för forskarhandledare. Han har också varit projektledare för den ALC-sal (active learning classroom) som öppnade på Pedagogen i januari. – Jag kommer att fortsätta leda PIL:s kurs för erfarna handledare. Det är inte nyttigt att helt och hållet gå upp i chefsrollen, säger Tomas, som tillträdde det nya jobbet den 12 oktober.

Hur vill du utveckla PIL?

– PIL har väldigt många åtaganden som vi måste ro iland med hög kvalitet. Den första tiden blir det viktigt att prioritera och hitta strategier. Därutöver vill jag stärka PIL och göra det till en tydligare enhet, både för oss som jobbar där och för andra. Strategiskt vill jag jobba mer med utveckling av pedagogiken, exempelvis genom den pedagogiska akademin och vår konsultativa verksamhet. Jag vill också att PIL:s verksamhet ska bli mer vetenskapligt baserad. Varför ska GU:s lärare bry sig om vad PIL gör?

– För att PIL erbjuder tid och plats för lärarna att diskutera och utveckla den pedagogiska delen

Nya excellenta lärare Karin Ahlberg, Katharina Stibrant Sunnerhagen och Gunnar Tobin. Så heter Sahlgrenska akademins tre nya excellenta lärare. Tillsammans med de fem lärare som tidigare fått utnämningen vid Sahlgrenska akademin ska de nu ingå i den pedagogiska akademin. Karin Ahlberg, docent i vårdvetenskap, använder traditionella föreläsningar i allt mindre utsträckning, eftersom den formen av kunskapsförmedling i huvudsak är envägskommunikation. – Om jag föreläser lägger jag in moment med större inslag av dialog eller annan aktivitet, exempelvis ”bikupor”. Jag tror på mer aktiverade läraktiviteter såsom seminarier där studenterna kan redovisa, diskutera, debattera och dra slutsatser kring ett givet tema. Vidare workshoppar där de arbetar i mindre grupper utifrån en given uppgift eller frågeställning, söker kunskap, bearbetar i gruppen och lämnar någon form av redovisning. Även Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin, arbetar mycket med att individanpassa sin undervisning. – Hur jag undervisar beror på vem jag undervisar. Det beror på gruppens nivå på vilket program jag undervisar. Jag undervisar även i andra länder och ser att jag måste förändra min undervisning beroende på var jag är i världen. Jag menar att man dessutom måste, så gott det går, sträva efter att individanpassa undervisningen.

av sin profession. Det är viktigt att få diskutera sin yrkesroll; många lärare har inte möjlighet till det i sin vardag. PIL är ett forum där man högt och lågt kan diskutera frågor som rör det pedagogiska arbetet. – Vi stödjer också lärarna i deras pedagogiska utveckling. Dessutom hjälper vi till att synliggöra för dem hur de själva arbetar. Vi använder teoretiska pedagogiska modeller och hjälper lärarna att sätta ord på det de gör.

TOMAS GRYSELL ÅLDER: 55 år. BOR: Villa i Kinna. PEDAGOGISK A FÖREBILDER: Augusto Boal, Lev Vygotskij och Paulo Freire. L ÄSER: Deckare. FAVORITMUSIK: Allt utom heavy metal och punk!

Elin Lindström Claessen

ANDR A INTRESSEN: Resor, barnbarnen, film (gärna Disney eller fantasy).

Beslut om pedagogisk akademi

Vad har du för bakgrund?

– Jag är född och uppvuxen i Umeå. Norrland är en del av min personlighet. Mina barn och barnbarn bor kvar i Umeå. Jag började min akademiska karriär vid Umeå universitet, först som pedagog. Efter disputationen 2002 blev jag headhuntad som pedagogisk utvecklare till Universitetspedagogiskt centrum, som då var nystartat. Jag blev erbjuden ett gästlektorat vid Uppsala universitet 2009 och tre år senare började jag jobba halvtid vid Göteborgs universitet, och från våren 2014 har jag jobbat här på heltid.

Gunnar Tobin, professor i farmakologi, är den tredje läraren som nu får titeln excellent lärare. – Jag har, vilket sannolikt baserats på både utbildning och intuition, försökt ha en lärarstil som i hög grad överensstämmer med det pedagogiska idéprogrammet. För mig har det alltid varit självklart att studenten står i centrum och att lärandet gynnas av en ömsesidig respekt.

Hur tycker du att Göteborgs universitet skiljer sig från universiteten där du har varit tidigare?

– Umeå universitet är ungt, samlat och familjärt. Uppsala är tydligt påverkat av sina gamla anor, med en mycket stark vetenskaplig hierarki. Göteborgs universitet har likheter med båda. Den vetenskapliga hierarkin är inte så stark som i Uppsala, men däremot tycker jag att det finns en väldigt stark administrativ hierarki. OLOF SIVERBO

I Vision 2020 sägs att Göteborgs universitet ska ”skapa en pedagogisk akademi i syfte att ge pedagogisk utveckling och meritering en större tyngd”. Nu har rektor beslutat hur den pedagogiska akademin ska organiseras. I beslutet sägs att den pedagogiska akademin ska vara ett fakultetsöverskridande nätverk. Detta ska vara till för alla anställda och drivas av initiativ från fakulteter, institutioner och excellenta lärare. Verksamheten syftar bland annat till att lyfta fram, och i lärarkollegiet synliggöra, goda högskolepedagogiska exempel. Fakultetsnivån beslutar om vilka aktiviteter som ska prioriteras inom ramen för nätverket. Den pedagogiska akademin ska organiseras så att de excellenta lärarna kan bidra till kollektiv nytta. Varje fakultet utser en kontaktperson för nätverket. PIL-enheten ansvarar för nätverket.

Notiser FOTO: JOHAN WINGBORG

Pris för forskning om hummerfiske Aksel Sundström, forskare vid statsvetenskapliga institutionen, är en av de 33 talanger under 33 år som tidningen Aktuell Hållbarhet nyligen prisat. Aksel Sundström får utmärkelsen för sin forskning om det korrupta hummerfisket i Sydafrika, som lett till att WWF inlett en process om rödlistning. Bland annat visar hans forskning att mutor till statliga inspektörer har fått tjuvfisket att eskalera. Aksel Sundström har dessutom hunnit med att publicera tjugo artiklar i vetenskapliga tidskrifter och blev tidigare i år Eva Selin-stipendiat.

Swetox ger workshop i Göteborg Den 15 december arrangerar Swetox, Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper, sin årliga workshop i Konferenscentrum Wallenberg, Medicinaregatan 20 A. – Det är ett tillfälle för toxikologer och andra forskare inom området att träffas, skapa kontakter och lyssna på presentationer. Förhoppningen är att mötena ska leda till nya forskningsfrågor och samarbeten, förklarar Joachim Sturve, docent i ekotoxikologi och en av arrangörerna. Swetox grundades i januari 2014 och består av 11 universitet: Göteborgs, Karlstads, Linköpings, Lunds, Stockholms, Umeå, Uppsala och Örebro universitet samt Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan och Sveriges lantbruksuniversitet. Navet ligger i topputrustade lokaler i Södertälje. Målet är att genom samarbete med hög akademisk kompetens och utrustning skapa effektiv tvärvetenskaplig forskning inom det breda området kemikalier-hälsa-miljö. Swetox omfattar såväl naturvetenskap, medicin, teknik, juridik och ekonomi som samhällsvetenskap, utbildning och samhällsinteraktion. Det finns inga begränsningar vad gäller vilka kemiska ämnen som studeras; det kan vara läkemedel, bekämpningsmedel, kosmetika eller kemikalier för användning inom industrin eller i produkter. – Tidigare workshoppar har hållits i Stockholm men nu har vi bestämt att de ska flytta runt bland de medverkande lärosätena, förklarar Joachim Sturve. GU är först ut.

Amypriset till UB Myndigheten för tillgängliga medier har tilldelat lässerviceverksamheten vid Göteborgs universitetsbibliotek tillgänglighetspriset Amy. UB får priset för sitt arbete med att hjälpa studenter med läsnedsättning att få tillgång till talböcker och annan tillgänglig teknik. – Vi har arbetat systematiskt för att nå studenter med läsnedsättning; till exempel har vi börjat skicka nyhetsbrev till våra registrerade studenter och försöker hitta samarbeten med viktiga nyckelpersoner, förklarar Charlotta Höckerfors som samordnar arbetet för lässerviceverksamheten.

Basar över priskommitté Deliang Chen, innehavare av August Röhss professur i naturgeografi och professor i fysikalisk meteorologi, har utsetts till ordförande i nomineringskommittén för det internationella Stockholm Water Prize. – Priset kallas ibland ”Nobelpriset i vatten” och utnämningen är naturligtvis oerhört hedrande, säger Deliang Chen. STO C K H O LM WAT E R Prize är världens största pris när det gäller vatten. Priset går till en person eller organisation som bidragit med ny kunskap, ökat medvetenheten eller på något annat sätt gjort stor nytta när det gäller bevarande av vattenkvalitet. Det har delats ut sedan 1991 och har hittills administrerats av Stockholm International Water Institute. Från och med nästa år tar dock KVA, Kungliga Vetenskapsakademien, över ansvaret. Där är Deliang Chen ledamot sedan 2010. – Ett exempel på pristagare är professor John Anthony Allan, skapare av begreppet ”virtuellt vatten”. Det handlar om att

göra människor medvetna om hur mycket vatten som går åt vid exempelvis mat- eller textilproduktion. Vi i Sverige släpper exempelvis inte ut så mycket föroreningar, men vi bidrar ändå till miljöförstörelsen när vi köper varor från utvecklingsländer som saknar bra reningsverk. Ett exempel på en organisation som fått priset är International Water Management Institute i Sri Lanka. Institutet forskar om hur vatten kan användas på ett miljövänligt sätt som också ger en bra försörjning för fattiga bönder. D E T Ä R D E LI A N G Chens mångåriga engagemang i miljöfrågor som lett till utnämningen. Bland annat var han en av huvudförfattarna till IPCC:s femte utvärderingsrapport för klimatvetenskap samt en av initiativtagarna till Future Earth, en global satsning på forskning inom hållbar utveckling. Åren 2009–2012 var han dessutom chef för the International Council for Science, en av världens ledande vetenskapsorganisationer. – Främst handlar uppdraget

om att granska och bedöma de många nomineringar som kommer in samt om att delta i olika möten. Den kandidat vi kommer fram till ska sedan presenteras för KVA:s styrelse som fattar beslut. PR I STAG A R E N A N N O N S E R A S först på Världsvattendagen den 22 mars. Men själva prisutdelningen sker i samband med World Water Week i Stockholm i augusti, berättar Deliang Chen. – Det blir en högtidlig ceremoni i Stockholms stadshus där kungen överräcker priset. Sedan följer middag, precis som vid Nobelhögtidligheterna. Att bli ordförande i nomineringskommittén är självklart en stor ära, samt ett oerhört stort förtroende och ansvar. – Men det innebär också ett spännande arbete för hela nomineringskommittén. Vi får lära oss väldigt mycket nytt som vi säkert kommer att ha glädje av både inom vår forskning och inom annan verksamhet.

EVA LUNDGREN

Nyheter

GUJOURNALEN 5 | 2016

Klicka inte på konstiga länkar! Hittills har fyra personer vid GU drabbats av ransomware-attacker som krypterar dina filer och kräver betalt för att låsa upp dem. Men det finns sätt att skydda sig. I D E N TIT E T S STÖ LD E R på nätet känner de flesta till. Men det senaste året har ransomware snabbt blivit ett växande hot mot svenska företag, organisationer och privatpersoner. Även flera av GU:s medarbetare har drabbats av attacker, berättar Peter Larsson som är informationssäkerhetssamordnare på fastighetsenheten. – Det ransomware som orsakat störst problem på senare tid är bluffmejlen som säger sig komma från Postnord. De påstår att du har ett paket att hämta ut och Peter Larsson ber dig att ladda ner en avi. Om du klickar på länken laddas ett program ner i bakgrunden som låser alla dina filer på datorn. Sedan visas en enda skärm eller webbsida som förklarar hur man betalar en lösensumma för att låsa upp filerna igen. Som betalningsmedel används en ospårbar valuta, exempelvis bitcoin. U N D E R VÅ R E N drabbades GU av minst fyra sådana attacker. Om en dator hackas finns det egentligen bara en åtgärd: att blåsa ut och installera om datorn. – Du som har en DAFGU-dator

har en stor fördel för att det är automatisk backup av alla filer i ”mina dokument”. Om du inte har ett bra system för backup är risken stor att du förlorar allt. Peter Larsson menar att det är svårt att uppskatta hur stort problem utpressningsprogram har blivit men angreppen ökar med 130 procent årligen. Även om det mest är privatpersoner som drabbas ökar attackerna mot företag och organisationer. Enligt säkerhetsföretaget Symantec dubblerades antalet attacker mot svenskar under 2015 och uppgick till 275 attacker dagligen. G I S S L A N P RO G R A M M E N finns i många versioner men följer samma mönster. I de flesta fall handlar det om att användare luras att klicka på e-post med länkar eller bilagor, eller att man på andra sätt besöker en webbsida som innehåller skadlig kod. Den vanligaste metoden är att cyberbrottslingar skickar ut bluffmejl som ser ut att komma från till exempel Postnord, Apple, Spotify eller Sveriges domstolar. Trots att de flesta utpressningsprogram riktar in sig på Windows finns det exempel på program som angriper Mac och Linus. Bara under senaste året har flera sjukhus i både USA och Tyskland fått sina journaler krypterade och tvingats betala hundratusentals kronor i lösensumma. I somras drabbades University of Calgary av en stor attack och betalade motsvarande 20 000

kanadensiska dollar för att få tillgång till sina datafiler. – Sannolikt är det bara toppen av ett isberg. De flesta som attackeras vill inte berätta om det utan betalar hellre. Den här formen av utpressningar har blivit en av cyberbrottslingarnas största inkomstkällor. PE T E R L A R S S O N tror inte bara de med liten datorvana drabbas utan att det kan hända vem som helst som i en stressad situation råkar klicka på en länk utan att tänka efter. – Det viktigaste är att öka medvetenheten i organisationen så att medarbetare undviker att klicka på konstiga länkar eller öppna misstänkta filer. De flesta behöver utbildas i hur de ska agera om datorn skulle drabbas av ett angrepp, menar Peter Larsson. Peter Larsson ser en risk att många kan drabbas av syndromet ”security fatigue” som innebär att man helt enkelt undviker eller struntar i råden för att det känns för jobbigt eller hopplöst. – Det måste vi undvika till varje pris. Vi på GU har ett ganska bra digitalt skydd som blockerar 95 procent av all spam, men som öppen myndighet kan vi inte skydda oss från all skräppost. Det kräver att användaren använder sitt sunda förnuft. Bästa rådet är förstås att vara försiktig, säger Peter Larsson.

ALLAN ERIKSSON

FEM TIPS PÅ VAD MAN KAN GÖRA 1. Det bästa är att skilja på vad som är privat och offentligt genom att ha en privat e-postadress. Om du använder din e-post för privata sysslor är det en fördel att lägga den i en privat mapp. Om någon skulle begära ut din e-post, i enlighet med offentlighetsprincipen, behöver du i så fall inte gå igenom alla brev. 2. Vem kommer mejlet ifrån? Det finns några enkla knep. Har du beställt något? Om du väntar på paket och får e-post från Postnord kan du börja med att granska e-postadressen. Går

den till en rysk domän kan du slänga mejlet på en gång. Klicka inte på ”unsubscribe”, då riskerar du att bli mejlbombad. Granska språket. Ofta är det inte perfekt svenska. 3. Byt lösenord regelbundet, helst var 6:e månad, vilket också står i it-säkerhetsreglerna som alla GU anställda accepterar en gång per termin. Reglerna finns i sin helhet på http://sakerhet.gu.se. Använd inte samma lösenord två gånger. Som regel är det bättre med ett avancerat lösenord än ett som kan lätt kan iden-

tifieras med hjälp av telefonnummer eller andra personliga uppgifter.

En rekommendation är att välja program som kostar en slant eftersom det nästan alltid är ett tryggare alternativ.

4. Be att få en DAFGU-dator som uppdateras automatiskt och som hanteras och uppdateras av it-enheten. Det ökar säkerheten markant jämfört med att uppdatera datorn på egen hand.

Ordet ”ransomware” kommer av engelskans ransom (lösensumma) och ”ware” (programvara). På svenska används ibland termen ”utpressningsprogram”.

5. Ladda inte ner fria program från obskyra, misstänkta sajter. Det finns ofta ett skäl till att det är gratis. Ställ dig frågan hur programmen finansieras.

Får du mycket spam? Skapa ett lokalt filter i din Outlook där spammejl automatiskt hamnar. Anmäl oönskad e-post till abuse@gu.se, på så sätt kan fler spam läggas till den stora listan.

Säkerhetskopiera ofta och byt lösenord

Per-Åke Andersson, lektor vid institutionen för nationalekonomi och statistik, var nära att drabbas. Men han upptäckte det i tid. Det hände inte ens på jobbet utan i bostadsrättsföreningen, där han sitter i styrelsen. I våras hade en annan ledamot i styrelsen råkat klicka på en länk och plötsligt blev hela föreningens Drop-box krypterad av ett ransomware. – För att få tillgång till filerna uppmanades han att betala en lösensumma. Det blev ett jävla liv i styrelsen och mycket svett och tandagnisslan eftersom dokumenten innehåller känslig information. Men som tur var hade vi en hyfsat ny säkerhetskopia sparad någon annanstans, så ingenting hände. Men Per-Åke var ändå orolig för att Dropboxen, som han även når via jobbet, skulle ha infekterat hans arbetsdator. Han tog direkt kontakt med it-service som kunde konstatera att datorn var fri från utpressningsprogram. – Jag kunde andas ut. Vi använder fortfarande Dropbox på föreningen, men på jobbet har jag gått över till universitetets GU-box, där alla dokument sparas automatiskt. En annan lärdom är att jag säkerhetskopierar oftare nu.

Reportage

Rum för arbetsro Femton minuters promenad från Jonsereds tågstation ligger Villa Martinson, en vit träbyggnad inte långt från sjön Aspen och Jonsereds herrgård. Hit kan forskare, lärare och författare få stipendium för några veckors lugn och ro. För även om det är arbete som gäller upplever många vistelsen som ett slags semester. V I LL A N B E STÅ R AV fem välutrustade lägenheter: fyra tvårummare samt en lite större bostad med tre rum. Men det är i det gemensamma biblioteket på övervåningen som GU Journalen har stämt träff med två av husets nuvarande gäster: Tim Perkis, experimentell musiker och filmmakare från Berkeley, Kalifornien, som fått medel för två månaders vistelse i villan, samt med Petra Pohl, fysioterapeut från Linköping och postdoktor vid Sahlgrenska akademin, som ska tillbringa en månad här. – Jag kom hit i september, förklarar Tim Perkis medan han slår sig ner i soffan. Jag brukar ha ganska mycket folk omkring mig så det tog ett tag innan jag vande mig vid att det är så lugnt och stilla här. Men snart började jag uppskatta arbetsron. Främst ska jag jobba med ett projekt om musikalisk improvisation, som jag har tillsammans med två kollegor vid HSM, Högskolan för scen och musik. Men jag hoppas få lite tid att komponera också. PE T R A P O H L A R B E TA R inom ett projekt om betydelsen av en berikad miljö för hjärnans återhämtning efter en stroke. Just nu ställer hon samman intervjusvar från personer som genomgått musikterapi, så även om hennes forskningsområde skiljer sig starkt från Tim Perkis finns ändå beröringspunkter. – Och det är ju lite speciellt att forska om berikande miljöer när man befinner sig på just en sådan här underbar plats. Lägenheterna är väldigt fina men främst uppskattar jag ändå mina skogspromenader. Det är då jag verkligen får tid att tänka och hitta de där precisa formuleringarna

som är så svåra att komma på när man sitter vi datorn. Den slinga jag brukar gå, förbi Stora Ramsjön och Friluftsfrämjandets lilla torp, tar cirka 45 minuter, vilket känns ganska lagom. Gästerna på Villa Martinson tar själva hand om matlagning och inköp. – Jag ger föreläsningar vid HSM ett par gånger i veckan och passar på att handla då, förklarar Tim Perkis. Det finns visserligen en liten mataffär och en pizzeria här i närheten men där har jag faktiskt aldrig varit. – JAG H A N D L A R O C K SÅ i Göteborg, berättar Petra Pohl. För det mesta lagar jag maten själv men just idag har jag besök av min bror så vi har bestämt att äta på Jonsereds herrgård. Det kan man göra de dagar det pågår verksamhet där, men man måste säga till i förväg.

Är det då något Tim Perkis och Petra Pohl trots allt saknar på Villa Martinson?

– Det vore kanske bra med något obligatoriskt möte med de andra gästerna där man berättar om sitt projekt, menar Petra Pohl. – Ja, man blir ju lite nyfiken, förklarar Tim Perkis. Nu är mina månader här snart slut och livet kommer att återgå till det normala. Det är förstås bara bra. Men det vore roligt att komma tillbaka, åtminstone för en kortare period, för att åter få uppleva stämningen och de vackra omgivningarna runt sjön. Huvudman för Villa Martinson är Jonseredsstiftelsen, ett samarbete mellan Partille kommun och Göteborgs universitet. Stipendierna finansieras av olika fonder och stiftelser. – Många av gästerna på Villa Martinson är doktorander i slutskedet av sitt avhandlingsarbete, förklarar Bengt-Ove Boström, rektorsråd och vice ordförande för Jonseredsstiftelsen. Det är också fler kvinnor än män som söker stipendier, vilket kan bero på att kvinnor har ett större behov av att komma hemifrån för att kunna koncentrera sig. Vi försöker även se till att många

Petra Pohl och Tim Perkis träffas ofta i biblioteket.

olika sorters forskare och konstnärer får stipendium, inte bara av rättviseskäl, utan också för att tiden här nog blir mer givande om det är stor variation bland gästerna. Vistelserna brukar gälla en till två månader. – Stipendiet är på cirka 10 000 kronor som ska täcka hyra, resor till och från Göteborg samt ytterligare någon extrakostnad. Trerummaren är lite dyrare och inne-

GUJOURNALEN 5 | 2016

DAGS ATT SÖKA VISTELSESTIPENDIER I VILLA MARTINSON FÖR 2017 Villa Martinson är belägen vid sjön Aspen nära Jonsereds herrgård. Där finns fem lägenheter som används för forskares och författares stipendievistelser, vanligen under en månad. Många stipendiater har vittnat om hur Villa Martinson och den natursköna omgivningen ger goda möjligheter till koncentrerat arbete i en rofylld miljö. Huvudman för Villa Martinson är Jonseredsstiftelsen, i vilken Partille kommun samverkar med Göteborgs universitet. Stipendierna finansieras av olika stiftelser och fonder, men för flertalet finansiärer gäller att ansökan ska görashos Jonseredsstiftelsen. Ingen särskild ansökningstid tillämpas, men ansökan bör göras i god tid före önskad vistelsemånad. Jonseredsstiftelsen https://www.partille.se/uppleva--gora/ kultur/ansok-om-vistelsestipendium/ I några fall ska ansökan göras direkt hos stipendiefinansiären, och tidpunkterna för ansökan kan där variera. Hasselbladstiftelsen http://www.hasselbladfoundation.org/wp/sv/ naturvetenskap/stipendier/

Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur http://www.kgaa.nu/understod.html

Tim Perkis och Petra Pohl i villans trädgård.

bär därför ett något större stipendium. En tvårummare hyrs av PIL-enheten för att ge universitetets lärare möjlighet att i lugn och ro skriva texter inom det högskolepedagogiska området. Det finns förstås liknande stipendiemöjligheter på andra håll i landet; mest känd är kanske Sigtunastiftelsens verksamhet. Men Jonseredsstiftelsen är ändå speciell eftersom den är knuten till ett universitet, påpekar Bengt-Ove Boström. – De stipendiater jag pratat med brukar säga att de under sin vistelse här arbetat mer än någonsin. Ändå har de upplevt tiden som en sorts rekreation där de fått lämna vardagen för att verkligen få koncentrera sig på sitt projekt. S E DA N V E R K SA M H E T E N B Ö R JA D E 2012 har ett stort antal forskare och konstnärer bott i huset. Anna Godhe, professor i marin ekologi, tillbringade exempelvis maj månad i Villa Martinson. – Det var en helt fantastisk tid. Jag forskar om marin algblomning och tillsammans med den postdoktor som igår i mitt projekt, och som kom ut till mig på dagarna, skrev vi ihop större delen av det manuskript vi

arbetade på under vistelsen här. När man får jobba helt ostört kan man också fördjupa sig på ett sätt som är svårt att göra annars, när det alltid kommer någon och knackar på. För mig var den här månaden en verklig gåva. TEXT: EVA LUNDGREN FOTO: JOHAN WINGBORG

VILL A MARTIN SON Sedan 2012 kan forskare, doktorander och författare få stipendium för vistelse i Villa Martinson, Jonsered. Modellen är hämtad från det välkända Grez-sur-Loing söder om Paris. Villan består av fem lägenheter, fyra tvårummare och en trerummare. Ingen särskild ansökningstid tillämpas, men ansökan bör göras i god tid före önskad vistelsemånad. Villan har fått sitt namn efter Harry Martinson som arbetade på Jonsereds Fabriker 1919–1920. För mer information: http://jonseredsherrgard. gu.se/samverkan/villa-martinson. e-post: bengt-ove.bostrom@gu.se telefon: 0709 323 888

Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg http://www.kvvs.se/aktuellt.html

Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande vid GU (PIL) Enheten ställer rum till förfogande för skrivande inom det högskolepedagogiska fältet. http://pil.gu.se/resurser/villa-martinson Bengt-Ove Boström, vice ordf. i Jonseredsstiftelsen bengt-ove.bostrom@gu.se 0709 323888

HUVUDFINANSIÄRER Huvudfinansiärer av vistelselsestipendier vid Villa Martinson är: Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond för vetenskapliga m.fl. ändamål; Stiftelsen Fru Mary von Sydows, född Wijk, donationsfond; Kungl och Hvitfeldtska stiftelsen; Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur; Kungl. Vetenskaps- och VitterhetsSamhället i Göteborg; Hasselbladstiftelsen; Otto och Charlottes Mannheimers fond samt Erik och Lily Philipsons minnesfond.

Reportage

Exil som grundläggan mänsklig erfarenhet – Vad finns det för spanska filosofer egentligen? undrade Karolina Enquist Källgren under en semester på Mallorca för några år sedan. Hon fick tipset att köpa de fyra böcker av María Zambrano som råkade finnas i bokhandeln i Palma. Och plötsligt hade hon hittat en författare som redan för 70 år sedan engagerade sig i en av vår tids mest brännande frågor: exilen.

O R T EG A Y G A S S E T är kanske den spanske filosof som är mest internationellt uppmärksammad. Hans elev María Zambrano, 1904–1991, är däremot i princip okänd utanför den spanskspråkiga världen, trots att hon där räknas som en av de verkligt stora. Ett skäl är sannolikt att ingen av hennes 52 böcker har översatts till engelska. – Hennes tankar om exilikern, som hon formulerade under och efter andra världskriget, känns dock lika aktuella nu som då, förklarar Karolina Enquist Källgren, universitetslektor i idéhistoria samt biträdande studierektor på Europaprogrammet. För att förstå María Zambranos intresse för exiltillvaron är det viktigt att veta lite om henne själv. – Hennes liv är som en spännande roman och har faktiskt blivit film. Hon engagerade sig för den republikanska sidan under spanska inbördeskriget och befann sig i

Barcelona då staden 1939 intogs av Franco. Tillsammans med en grupp likasinnade flydde hon till fots över Pyrenéerna. När de kom till Frankrike blev de flesta genast internerade men eftersom María Zambrano redan var en känd författare fick hon lov att resa vidare till Paris. DÄ R B LE V H O N en av 350 intellektuella spanjorer som bjöds till Mexiko av president Lázaro Cárdenas som hade storslagna planer på att bygga upp en socialistisk stat. – Under tio år reste hon runt mellan Mexiko, Kuba och Puerto Rico innan hon till slut återvände till Europa. Först bodde hon i Italien, där hon kallades Den röda prinsessan, eftersom folk felaktigt trodde att hon var kommunist. Men eftersom hon inte hade några andra papper än sitt republikanska förkrigspass blev hon aldrig medborgare någonstans utan jagades runt mellan olika

GUJOURNALEN 5 | 2016

K AROLINA ENQUIST K ÄLLGREN ARBETAR SOM: Universitetslektor i idéhistoria samt biträdande studierektor på Europaprogrammet. ÅLDER: 33 år. AVHANDLING: Subjectivity from exile, place and sign in the works of María Zambrano (2015). AKTUELLT PROJEKT: Arbetar med den nya humanistiska inriktning om masterprogrammet i Europakunskap kommer att erbjuda nästa år där bland annat filosofer som haft betydelse för Europatanken kommer att studeras.

sofer och författare runt inom samma områden i Italien, Schweiz och södra Frankrike. De var alla rädda för nationalstaten, som ju var skälet till deras hemlöshet, och hade därför universalistiska idéer om grundläggande mänskliga rättigheter för alla. De drömde om ett enat Europa – ganska olikt det EU vi har nu, som ju snarare grundades på viljan att underlätta handeln mellan olika länder. För dessa exiltänkare skulle ett framtida Europa istället vara ett nytt samhälle där människor hade politiskt inflytande där de bodde och verkade, oavsett nationalitet eller medborgarskap.

nde länder. Så småningom hamnade hon i Paris där hon blev kvar i tjugo år. Som statslös måste hon dock var tredje månad få sitt pass stämplat hos polisen. Även om María Zambranos upplevelser var svåra var de förstås inte unika, påpekar Karolina Enquist Källgren. lämnade cirka 200 000 spanjorer sitt land. Och andra världskriget ledde till miljontals flyktingar. Men María Zambranos situation som intellektuell exiliker var ovanligt ambivalent. Hon var utblottad rent ekonomiskt men ingick samtidigt i Unescos globala nätverk för författare. Hon levde mer eller mindre på vatten och bröd men var en del av en grupp intellektuella flyktingar som skickade brev till varandra, diskuterade och påverkade samhällsdebatten. Även om de flesta aldrig träffades personligen flyttade dessa filo– EFTER INBÖRDESKRIGET

M E N FÖ R M A R Í A Zambrano var flyktingen något mer, en paradox som ställer grundläggande frågor om människans själva existens. För å ena sidan borde samhället vara så inkluderande att ingen skulle behöva genomlida de svåra erfarenheter som en exiltillvaro innebär, å andra sidan såg hon exil och hemlöshet som en av de viktigaste och mest grundläggande erfarenheterna av att vara människa. – I Sverige pågår just nu en starkt ideologiserad debatt om i vilken grad flyktingar bör integreras ellerukanske till och med assimileras i samhället, förklarar Karolina Enquist Källgren. För María Zambrano var dock exilikerns ständiga tvång att förnya sig något värdefullt som borde tas tillvara. Att ständigt omdefiniera sig själv är nämligen, enligt henne, inte bara en nödvändighet utan till och med en grundläggande demokratisk rättighet. Själv ville hon varken bli klassificerad som flykting, spanjor, kvinna eller poet, utan menade att människors

för hur vi människor egentligen kan förstå främlingen, ”den andre”. – Hon lanserade begreppet ”det poetiska förnuftet” som var ett sätt att också inkludera konst, religion och mystik i sitt tänkande. Det gör dock hennes texter ganska svårlästa eftersom hon använder ett drömskt, nästan deliriskt språk, vilket kanske är ett skäl till att hon inte blivit översatt.

María Zambrano, 1904–1991

För det är ju först när vi är beredda att öppna oss för nya tankar … som vi också kan förändras på ett positivt sätt. KAROLINA ENQUIST KÄLLGREN

identitet ständigt befinner sig i rörelse. Just för att migrationen ställer den mänskliga tillvaron på sin spets är det viktigt att ta emot migranten på ett värdigt sätt. – Det är betydelsefullt för exilikerns skull men också för vår egen. För det är ju först när vi är beredda att öppna oss för nya tankar och lära av de nyanlända som också vi kan förändras på ett positivt sätt. Men María Zambrano intresserade sig för fler frågor än flyktingtillvaron, bland annat

PR EC I S S O M A N D R A världskriget åtminstone förde det goda med sig att det ledde till en bred etisk diskussion om människovärdet, borde dagens flyktingar få oss att återigen reflektera över mänsklig utsatthet och människans grundläggande villkor, menar Karolina Enquist Källgren. – Där kan María Zambranos filosofi fungera som inspiration, inte minst för universiteten, eftersom hon menade att ett etiskt mottagande av den som flytt innebär att ge hen en plattform, både materiellt, språkligt och socialt. På institutionen för litteratur, idéhistoria och religion har vi exempelvis startat ett flyktingmottagarprojekt där vi försöker para ihop universitetets forskare med nyanlända akademiker och författare. Hittills har det dock inte fungerat riktigt så som det var tänkt, bland annat för att flyktingarna än så länge har så många mer akuta problem än att delta i diskussioner och samtal. Flera lärare och studenter är också engagerade i projektet Snabbspåret som ska hjälpa flyktingungdomar att få svensk gymnasieexamen så att de kan fortsätta studera vidare vid universitetet. Först efter 45 år i exil kunde María Zambrano återvända till Spanien. Hon hyllades då som den spanska demokratins moder. – Sedan 2011 pågår ett projekt att ge ut hennes samlade verk i tio band där jag är en av medlemmarna i redaktörsgruppen, förklarar Karolina Enquist Källgren. Förhoppningsvis kommer jag också att få tillfälle att översätta en del av hennes texter till engelska. För idag ses María Zambrano som en av den spanskspråkiga världens viktigaste samtida författare, som självklart borde vara tillgänglig även på andra språk.

TEXT: EVA LUNDGREN FOTO: JOHAN WINGBORG

Reportage

Lars Borin är nationell koordinator för SWECLARIN som ska hjälpa forskare hantera de väldiga textmaterial som finns på nätet.

Verktyg för miljarder ord Vad kan man göra med Språkbankens 11 miljarder ord? Eller med Kungliga bibliotekets digitalisering av samtliga svenska dagstidningar? Ja, på egen hand går det knappast att hantera sådana enorma mängder text. – Det är därför SWE-CLARIN finns, förklarar professor Lars Borin. Han är nationell koordinator av infrastrukturen vars verktygslåda invigdes den 7 oktober. SW E- C L A R I N är den svenska delen av en europeisk forskningsinfrastruktur som vänder sig till alla som jobbar digitalt med språk eller text, oavsett disciplin. Tanken är dels att göra olika digitala språkresurser, som texter, lexikon, inspelningar av ljud och bild, tillgängliga för forskning, dels att utveckla nya analysverktyg. – Vi har nu nått halvtid av Vetenskapsrådets finansiering av infrastrukturen och tyckte att det var dags att presentera ett antal verktyg för forskarna, förklarar Lars Borin. Han är nationell koordinator för SWE-CLARIN men också föreståndare för Språkbanken, som tillsammans med Svensk Nationell Datatjänst representerar GU i projektet. Övriga medlemmar finns vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Linköping, samt vid KTH, Språkrådet och Riksarkivets Digisam.

Korp kallas Språkbankens huvudverktyg för att forska på stora mängder text som ursprungligen utarbetats för språkvetare men som håller på att anpassas också till andra forskares behov. Ett exempel är retorikhistorikern Jon Viklund i Uppsala som använder verktyget ordbilder för att undersöka hur attityderna till vältalighet förändrats i det svenska offentliga samtalet under 200 år. – Genom att ta reda på vilka grannar ett ord har i en text, exempelvis ordet ”vältalighet”, kan man undersöka hur människor i olika tider såg på själva företeelsen. Ord som hänger samman med retorik befann sig till exempel i ett betydligt mer positivt sammanhang för 150 år sedan än idag. E T T A N N AT V E R K T YG kallas entitetsuppmärkning och innebär automatiska metoder att identifiera namn på platser eller personer i olika material. – Bland annat samarbetar vi med Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, berättar Lars Borin. Vi håller på att ta fram en karta där de ingående kvinnornas födelseoch dödsort är markerade men också olika platser där de verkat. Svenska dialektkartor på sekunden är en tjänst som utvecklats i samarbete med Stockholms universitet och bygger på material från bloggar. – Den som är intresserad av

»Men man tänker kanske inte på att även vår historia är skriven på flera språk.« LARS BORIN

AT T SW E- C L A R I N : S verktyg har utvecklats i samarbete med forskare är viktigt, påpekar Lars Borin. – Den som exempelvis söker på Google ser ju inte vilken information hen inte får av allt det som finns där. Och det är just det vi kommer att arbeta vidare med, att försöka ge forskarna just det de faktiskt är ute efter så att de inte riskerar att missa viktig information.

ett dialektalt ord, exempelvis ”ostkrok”, kan skriva in det i en ruta och genast kommer det upp en karta över Sverige och Finland som visar var ordet används, nämligen främst i Norrland. Vad det betyder? ”Ostbåge” förstås. SWE-CLARIN intresserar sig dock inte bara för svenska språket. Med hjälp av verktyget universal dependencies kan forskaren göra syntaktiska analyser oberoende av språk. flerspråkigt är väl de flesta medvetna om. Men man tänker kanske inte på att även vår historia är skriven på flera språk. Den som vill läsa Axel Oxenstiernas brev måste exempelvis kunna både sextonhundratalets svenska, tyska, franska och latin. Men språkanalys kan förstås också handla om lexikon. Med hjälp av länkning av parallella texter kan man exempelvis studera hur ordet ”stol” översätts i olika texter för att få – AT T SV E R I G E Ä R

fram bättre översättningar. Ytterligare ett hjälpmedel, textprofilering, vänder sig till forskare som behöver bedöma svårighetsgrad på olika texter, antingen för att underlätta språkinlärning eller för att stötta barn eller personer med kognitiv problematik som behöver enklare texter.

TEXT: EVA LUNDGREN FOTO: JOHAN WINGBORG SWE- C L ARIN Det stora europeiska infrastrukturprojektet CLARIN (Common Language Resources and Technology Infrastructure) syftar till att göra digitala språkresurser samt språkteknologiska verktyg tillgängliga för forskare inom alla discipliner, men särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap. SWE-CLARIN kallas den svenska delen. Vetenskapsrådet har utsett Göteborgs universitet värdinstitution och ger ett stöd på 50 miljoner kronor fram till 2018. Mer information finns på: www.sweclarin.se. Vill du kolla upp var ett dialektalt ord används? Gå in på: www.ling.su.se/kartverktyg.

Profilen

GUJOURNALEN 5 | 2016

Design handlar om makt och politik.

Det menar Tom Cubbin, ny lektor på HDK. Han vill ruska om studenterna och få dem att se design och konsthantverk med kritisk blick. – Det är mitt bidrag till att förändra världen, säger han.

E N G R Å M U LN A hösthimlen hänger tung över Styrsö i Göteborgs södra skärgård. I trappan upp till Tom Cubbins lägenhet, på översta våningen i en villa, trängs gyllengula löv från lönnen i trädgården. Allt är tyst och stilla och så långt från storstadspulsens London man kan komma. – Ja, kontrasten är slående, konstaterar Tom Cubbin. Men jag har alltid dragits till miljöer i norr. Flyttlasset gick i januari. Då lämnade Tom Cubbin jobbet som gästföreläsare på Royal College of Art i London för anställningen som lektor i designhistoria på Högskolan för design och konsthantverk, HDK, i Göteborg. Han lockades av den svenska designskolans

höga ambitioner kring undervisningen och det faktum att högskolan är helt fristående från designindustrin. Den där oberoende ställningen har designhögskolorna i England alltmer förlorat, i takt med att terminsavgifterna höjts, menar han. – Vissa talangfulla studenter stängs ute för att de inte har råd med utbildningen. Dessutom tvingas de ingå avtal med industrin och skolprojekten är ofta kopplade till något som företagen kan ha nytta av. Den konstnärliga friheten och möjligheterna att experimentera har begränsats för studenterna, säger Tom Cubbin. Så även möjligheten att inta ett kritiskt förhållningssätt till design. Här har svenska studenter fortfarande en unik chans att se bakom

Profilen

ytan och upptäcka vad det är för budskap ett föremål egentligen förmedlar. På HDK är det just den där kritiska blicken som Tom Cubbin vill hjälpa studenterna att utveckla. Hans roll på den svenska designskolan är att undervisa i designhistoria, materiella kulturstudier och etik för att utveckla studenternas analytiska förmåga och bidra till att de skaffar sig en kritisk självkännedom. O M TO M C U B B I N inte ser sig själv som särskilt politiskt aktiv privat är han politisk i klassrummet, hävdar han. Här har han chans att visa på maktstrukturer inom designvärlden och hjälpa studenterna att se de politiska mekanismerna runt ett designföremål. – Att öppna studenternas ögon, det är mitt bidrag till att förändra världen, säger han. Tom Cubbin menar att det är viktigt med kunskap i designens historia för att förstå varför föremål produceras i en viss tid, på ett visst sätt. – Design handlar väldigt mycket om poli-

ryska som han flitigt deltog i. Tom Cubbin var tidigt intresserad av historia, särskilt den ryska, och läste Dostojevskij i pojkrummet om kvällarna. – Jag kände mig nog ganska svår och tog mig själv på stort allvar, säger han. Men skämt å sido, det är något spännande med den ryska kulturen som är så starkt driven av konst och litteratur. Jag har alltid drivits av en lust att förstå den ryska kulturen. Då Tom Cubbin var 19 år åkte han till Ryssland för första gången för att undervisa ungdomar i engelska en sommar i Moskva. För en medelklasskille från England var det en surrealistisk känsla att mötas upp av privatchaufför på flygplatsen och inhysas hos en oligark med hembiträde. Att han förlorade sitt pass och fick köpa sig ett utresevisum, på kanske inte helt laglig väg, gjorde slutet av vistelsen klaustrofobisk. – JAG FI C K E T T samtal av en okänd man att jag skulle möta honom på flygplatsen. Ett par timmar innan planet gick, visste jag fortfarande inte om jag skulle lyckas lämna landet. Men allt gick i lås, jag fick mitt

»Just den här dubbelheten, den mörka sidan av design, är jag väldigt intresserad av.« TOM CUBBIN

tik. Vad är det vi vill visa upp? Skandinavisk design för fram ett budskap om att den är trygg och säker. Det gäller design av möbler men också av vapen, säger Tom Cubbin. – Just den där dubbelheten, den mörka sidan av design, är jag väldigt intresserad av. Den mörka sidan av design är också brännpunkten i Tom Cubbins egen forskning där han studerat ett av världens starkaste propagandamaskinerier – design i Sovjetunionen under kalla kriget. I sin avhandling har han studerat hur design professionaliserades i Sovjetunionen från 1960-talet och framåt. Hans arbete är den första akademiska studie som fokuserar på något som kallas konstnärlig projektering, en slags socialismkritisk företeelse som utvecklades på en institution som kallades Senezh studio. – D E T VA R I N T R E S SA N T att studera hur konstnärerna där kunde få kreativiteten att flöda samtidigt som de också var väldigt kontrollerade av staten, berättar han. En dragning åt det ryska förde in Tom Cubbin på banan som historiker med fokus på Sovjet. Han är född och uppvuxen i Brentwood, Essex, i en akademikerfamilj där mamman är historiker och pappan professor i ekonomi. En akademisk karriär föll sig därför ganska naturlig och han tog sin examen på universitetet i Sheffield. – Men det finns något tryggt med institutioner också, det var nog därför jag drogs till det här yrket, säger Tom Cubbin. Redan som tonåring fascinerades han av Ryssland och det forna Sovjetunionen. En lärare på gymnasiet gav extralektioner i

utrese-visum, berättar Tom Cubbin. De där surrealistiska, Kafka-lika upplevelserna verkar ha präglat många av hans resor till landet under årens lopp. Han berättar om en vinter under studietiden då han bodde i Sankt Petersburg, mitt emot Raskolnikovs lägenhet, huvudpersonen i Brott och straff. – Jag läste Dostojevskijs Anteckningar från källarhålet och blev så deppig att jag inte orkade gå på föreläsningarna. Och jag insåg att för att överleva en vinter i Sankt Petersburg så måste man ha lite sadomasochistiska drag. Ett annat exempel är då han behövde tillgång till material från ett arkiv i Moskva till sin masteruppsats. Personerna som jobbade där var udda existenser. De kallade varandra ”kamrat” och verkade sätta en ära i att göra Tom Cubbins vistelse där till en mardröm. De krävde hela tiden nya intyg från hans universitet, nya stämplar, och ljög om att material inte fanns i arkivet. – JAG FI C K TI LL och med skaffa ett intyg för att få använda min dator i arkivet men sedan fick jag inte koppla in elsladden. De lät mig absolut inte använda deras elektricitet. – Men det var bara att härda ut, jag behövde ju materialet till min uppsats. Och efter en månad blev de faktiskt lite hjälpsammare. Svärta, motstridigheter, skarpa kontraster till det västerländska. Ryssland har fortsatt att fascinera honom. – Men det är skrämmande att se hur patriotismen växer, hur familjevärderingarna blir allt mer konservativa. Som gay är

jag inte särskilt intresserad av att resa dit idag, säger Tom Cubbin. Designbiten då? Hur kom det sig att du som historiker fick upp ögonen för design? – D E T VA R E N slump. Jag fick sommarjobb på auktionsfirman Sothebys i London och jag hamnade på den ryska konstavdelningen, berättar Tom Cubbin. – Det var oerhört spännande och det öppnade mina ögon för det visuella. Tom Cubbin började fundera över varför kommunistiska föremål såg kommunistiska ut. Vad var det i designen som gjorde dem

GUJOURNALEN 5 | 2016

TOM CUBBIN YRKE: Lektor med inriktning på designstudier, designhistoria och samtidskultur på Högskolan för design och konsthantverk, HDK. ÅLDER: 28. BOR: Styrsö, Göteborg. UPPVUXEN: I Brentwood i Essex, England. FAMILJ: Make och katt. FORSKNINGSOMR ÅDE: Professionaliseringen av industridesign i Sovjetunionen under 1960-talet och hur den utvecklades under de följande årtiondena. AVHANDLING: Critical Soviet Design: Senezh studio and the utopian imagination in late socialism (University of Sheffield, 2012–2016) KNEP FÖR ATT L ÄR A MIG SVENSK A: – Jag har sett massor av avsnitt av tv-serierna Rederiet och Saltön. Rederiet tröttnade jag på efter ett tag men jag gillar det långsamma tempot i Saltön, det är lätt att hänga med. INTRESSEN: Segla och vara ute i naturen. I somras vandrade vi längs Höga kusten. Annars går vi mycket på opera och konserter.

TOM CUBBIN YRKE: Lektor med inriktning på designstudier, designhistoria och samtidskultur på högskolan för design och konsthantverk, HDK. ÅLDER: 28 år. BOR: Styrsö, Göteborg. UPPVUXEN: I Brentwood i Essex, England. FAMILJ: Make och katt. FORSKNINGSOMR ÅDE: Professionaliseringen av industridesign i Sovjetunionen under 1960-talet och hur den utvecklades under de följande årtiondena. AVHANDLING: Critical Soviet Design: Senezh studio and the utopian imagination in late socialism (University of Sheffield, 2012–2016) KNEP FÖR ATT L ÄR A MIG SVENSK A: –Jag har sett massor av avsnitt av tv-serierna Rederiet och Saltön. Rederiet tröttnade jag på efter ett tag men jag gillar det långsamma tempot i Saltön, det är lätt att hänga med. INTRESSEN: –Segla och vara ute i naturen. I somras vandrade vi längs Höga kusten. Annars går vi mycket på opera och konserter.

kommunistiska? Han ville lära sig mer om den kommunistiska designens influenser och upptäckte att det inte fanns särskilt mycket skrivet om det. I detta kunskapsglapp hittade han en alldeles egen ingång till designhistorien och till ämnet för sin avhandling. – Jag tycker verkligen att jag har hittat rätt. Jag känner mig mer hemma i designvärlden än på en historisk institution, jag tror jag skulle kvävas där. – På HDK kan jag till exempel gå klädd i min Vivienne Westwood-sex-t-shirt, det skulle inte fungera lika bra på en historisk

institution, säger han och skrattar. Efter snart tio månader i Göteborg börjar Tom Cubbin känna sig mer och mer hemma. Han och maken försöker utnyttja skärgårdslivet på Styrsö maximalt. De seglar, kör bastubad i havet flera gånger i veckan och är ute i naturen så mycket de hinner. – JAG G I LL A R SV E R I G E . Klassystemet är inte så komplicerat här som i England. Är det något jag avskyr med England så är det de sociala klasserna och hur de genomsyrar hela samhället. Det går liksom inte att frigöra sig från sin klasstillhörighet.

Å andra sidan kan Sverige vara lite fyrkantigt, tycker han. Han märker en tendens hos sina studenter att vilja vara duktiga och göra rätt. Många har svårt att släppa sin trygghetszon och det speglar nog i grund och botten de konforma svenskarna generellt, tror han. – Studenterna här är fantastiskt energiska. Men jag skulle önska de vore lite mer uppkäftiga och rebelliska. Det behövs en smula anarki för att skapa något nytt. TEXT: KARIN FREJRUD FOTO: JOHAN WINGBORG

Reportage

Ammar Alali

Arwa Ramadan

Reddy Kovuuri

Praktikplatser för nyanlända gynnar alla De är högutbildade, har lämnat sina hemländer, en del har förgäves sökt jobb i Sverige. Nu får de en första chans att komma in i det svenska arbetslivet genom en praktikplats. Möt några av universitetets flyktingpraktikanter. Ö ST E N 2 0 1 5, när flyktingsituationen blev akut, beslöt Göteborgs universitet att skapa praktikplatser för nyanlända så att fler personer snabbare ska komma ut i arbete. Ett stort antal institutioner och enheter vid GU ställde upp med ett hundratal praktikplatser. En tid senare, i februari, gav regeringen i uppdrag åt statliga myndigheter att ställa arbetsplatser till förfogande för Arbetsförmedlingen, inte bara för flyktingar utan även för personer med funktionshinder. Praktikplatserna matchas med arbetssökande via Arbetsförmedlingen. Ett trettiotal personer har i dagsläget fått plats, alltifrån en månad upp till ett halvår. Men att hitta rätt person till rätt plats kan ta tid, enligt

Sofia Alstam, samordnare för projektet Praktik i staten. – Vissa arbetsbeskrivningar är väldigt specialiserade. Forskningsprojekt har exempelvis ofta specifika krav och då kan det ta lite tid att hitta rätt sökande. Men det finns också stor efterfrågan på nyanlända akademikers kompetens, så en del får snabbt jobb när de kommer hit. PR A K TI K PL AT S E R N A FI N N S över hela universitetet och det är stor spridning på arbetsuppgifterna. Många är av administrativ karaktär inom ekonomi, kommunikation eller information. En del arbetsuppgifter innebär att assistera i forskningsprojekt medan andra praktikanter deltar i undervisningen av studenter. – Genom praktiken får de en inblick i hur det svenska arbetslivet fungerar; de får också referenser och ett professionellt

nätverk som kan bära vidare till andra jobb. Åtminstone tre personer har efter praktiken stannat kvar och fått anställning inom universitetet, berättar Sofia Alstam. M E N PR A K TI K P L AT S E R N A innebär också fördelar för GU. – Förutom att vi är med och bidrar med kompetensförsörjning till arbetsmarknaden i stort får vi som arbetsgivare också tillgång till kompetens som vi kanske annars inte skulle nå. Att ta del av den kunskap som finns i andra delar av världen ger nya perspektiv och skapar också heterogena och dynamiska arbetsplatser.

TEXT: MARIE HEDMAN FOTO: EMELIE ASPLUND Fotnot: Regeringsuppdraget Praktik i staten löper fram till 2018.

Reportage

talism. Nu har han en praktikplats på institutionen för språk och litteraturer, där han också deltar i undervisningen. – Jag undervisar i arabiska. Eftersom jag vet hur viktigt det är för studenter i främmande språk att få använda språket praktiskt och inte fastna i grammatiken, försöker jag få dem att prata så mycket som möjligt, förklarar Ammar Alali.

Ammar Alali, som kommer från Syrien, lär ut arabiska på universitetet.

Brinner för språk och fotboll Ammar Alali jobbade som lärare på universitetet i Damaskus innan kriget i Syrien bröt ut. Nu lär han ut arabiska till studenter på Humanisten. A M M A R A L A LI har en master i arabisk litteratur. De senaste femton åren har han bland annat arbetat vid universitetet i Damaskus,

dels som lärare i arabiska som främmande språk, dels som lektor i kulturella studier; men han har också varit producent och programledare för ett utbildningsprogram om arabisk grammatik och litteratur på syriansk tv. Till Sverige kom han när situationen blev för farlig i Syrien för en person som engagerat sig mot religiös fundamen-

PR A K TI K E N S E R Ammar Alali som en erfarenhet som ger honom möjlighet att komma in i och lära sig det svenska utbildningssystemet och få kontakt med både lärare och studenter. I framtiden hoppas han kunna avsluta sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet. Han har också förhoppningar om sitt andra stora intresse: fotboll. – I Syrien var jag både spelare och tränare. Jag har gått några kurser för professionella fotbollstränare vid UEFA och har nu kontakt med IFK Göteborg. Men Ammar Alali hoppas kunna genomföra ytterligare ett stort projekt. – När jag lärt mig svenska ordentligt kommer jag kanske att kunna skriva en roman som bygger på min historia. Och jag vill kunna prata svenska med mitt barn som jag väntar med min svenska fru.

”Trodde vi skulle dö där” Arwa Ramadan trodde att hon skulle dö på en öde ö i Medelhavet. Nu bor hon i Sverige och tillbringar dagarna på Humanistiska universitetsbiblioteket. – Även om jag inte studerar mitt eget ämne lär jag mig något nytt. Min svenska har blivit mycket bättre och jag mår bra. Jag vill inte sitta hemma och göra ingenting. I H E M L A N D E T SY R I E N studerade hon datateknik. 2013 flydde familjen – mamma, pappa och tre systrar – undan kriget till Jordanien, och året efter till Turkiet. I Istanbul fick Arwa Ramadan möjlighet att studera bioteknik. Men familjen fick aldrig något uppehållstillstånd. De fortsatte flykten med båt över Medelhavet till Grekland. Därifrån tog de sig landvägen genom flera länder och kom till Sverige i december. – Det var det värsta jag gjort i hela mitt liv. Båtresan var svår, men resten av vägen var ännu värre. När vi först stötte på land i Grekland hamnade vi på en militär-ö. Där fanns ingenting, bara berg. Ingen visste var

vi var och vi tänkte att vi skulle dö där. Till slut fick de via telefon kontakt med den grekiska kustbevakningen som kom till undsättning. Nu bor familjen i Svenljunga och Arwa Ramadan pendlar nästan två timmar enkel väg till Humanisten varje dag. – Det är långt, men det är värt det. Under resan hinner jag läsa eller bara ta det lugnt. Eftersom Arwa Ramadan var papperslös kunde hon inte ta ut någon examen i Turkiet. Därför kan hon inte validera sina betyg i Sverige, utan räknas bara ha gymnasiekompetens. Men hennes förhoppning är att kunna fortsätta studera bioteknik. Drömjobbet är att utveckla proteser. – Jag har tänkt mycket på de människor som förlorat någon kroppsdel under kriget i Syrien eller i andra krig. Bland annat var jag med på en föreläsning med en tjej som förlorat ett ben men som efter att ha fått en protes, nu var stark och lycklig. Jag gillar programmering, matte och kemi, och tänkte att jag skulle vilja göra något sådant. Men först ska jag fortsätta lära mig svenska så att jag blir tillräckligt bra för att kunna läsa vidare på universitetet.

Arwa Ramadans drömjobb är att få utveckla proteser till personer som förlorat en kroppsdel.

GUJOURNALEN 5 | 2016

Svenska är hans sjunde språk

Ghailam Al Masalah från Syrien praktiserar vid Högskolan för design och konsthantverk. Vad har du gjort tidigare? – Jag har studerat till agronom i den syriska staden Homs och tog examen två månader innan kriget bröt ut. Då flydde jag med familjen till Jordanien, där jag först gjorde praktik i trädgårdsdesign. Men det gav ingen inkomst, så jag hoppade av och jobbade istället på en restaurang i två år. Det finns inga vita jobb för syrier i Jordanien. Berätta om din praktik! – Jag är med på en kurs i stadsplanering. Vi har tittat på gröna tak, och jag har en idé om att göra växtväggar på broar. De är stadens huvudentré – växtväggar ger bra luft och är fina att se på. Jag samlar hela tiden på nya idéer under praktiken. Hur ser du på framtiden? – Jag vill hitta ett arbete och få min syriska utbildning validerad för att kunna studera vidare till en master. När kriget tar slut vill jag återvända, landet kommer att behöva byggas upp igen. Då ska jag prata väl om Sverige – Sverige har gett mig ett nytt liv. Ola Assad från Syrien praktiserar på institutionen för kulturvård. Vad har du gjort tidigare? – Jag studerade arkeologi och jobbade i fyra år på muséet i den uråldriga staden Palmyra, min hemstad. Kriget förstörde hela mitt liv och alla jag kände lämnade staden. Ingen kan föreställa sig hur svårt det är att ta beslutet att lämna sitt land och sin hemstad.

Reddy Kovuuri tog kontakt med kursledningen för JMG:s nya masterprogram.

– Vad skulle hända med mina kunskaper och meriter om jag tog jobb på ett kafé? undrar Reddy Kovuuri, som har 20 års erfarenhet inom mediebranschen. Han tycker att Sverige borde ta bättre vara på den kompetens som invandrade personer bär med sig. D O K U M E N TÄ R FI LM A R E , grävande reporter, mediekonsult och lärare. Reddy Kovuuri, som just nu praktiserar på JMG, har gjort det mesta inom media. Han har en plågad skärpa i blicken, men leendet kommer snabbt och lyser upp hela ansiktet. Efter en två år lång migrationsprocess landade han i somras i Göteborg för att vara nära sina barn, som flyttade hit med hans svenska ex-fru. I bagaget har han en master i geografi och journalistik, och journalistisk erfarenhet från sitt hemland Indien, från storstaden London och från flera andra länder. Svenska blir hans sjunde språk. – Jag ser journalistik som ett slags samhällsservice. Det handlar om att hjälpa människor att göra välinformerade val, säger Reddy Kovuuri. Han sökte själv upp JMG och kursledningen för det nystartade masterprogrammet i grävande journalistik, för att undersöka sina möjligheter. – Jag har tidigare jobbat som lärare i

grävande journalistik och har alla kvalifikationer som krävs. Efter kontakt med Arbetsförmedlingen fick han möjlighet att göra praktik på institutionen. Han trivs bra, men ekonomi och boende är orosmoment eftersom praktikanter bara får aktivitetsersättning, cirka 170 kronor om dagen efter skatt. Med 20 års arbetslivserfarenhet trodde han inte att det skulle bli så svårt att få jobb i Sverige men nu har han varit tvungen att ta ut sin livförsäkring för att klara sig. – JAG H A D E E T T bra jobb i Indien och kom inte hit för att leva på bidrag. Det är klart att jag skulle kunna ta ett jobb på ett kafé, men jag vill vara i ett yrke där jag kan använda mina kompetenser. Sverige är ett globaliserat land, när någon som jag kommer hit borde det gå att få bidra med sina kunskaper och erfarenheter. På praktikplatsen gör Reddy Kovuuri alltifrån administrativa uppgifter till att hålla i kursmoment. Nu har han sökt en doktorandtjänst och hoppas på en framtid vid Göteborgs universite. – JMG är en fantastisk arbetsplats. Men journalistutbildningen borde marknadsföras mer utomlands så att man lockar hit fler studenter från andra länder.

Vad gör du på din praktikplats, och vad betyder den för dig? – Jag deltar i ett projekt som syftar till att rekonstruera kulturarven i Syrien och Irak efter kriget. Det ger mig möjlighet att göra liknande arbete som jag gjorde i Syrien. Jag vill sprida kunskap om kulturarvet i Palmyra, bland annat har jag hållit en presentation på universitetet. Hur ser du på framtiden? – Jag hoppas att jag kommer att kunna bidra till återuppbyggnaden av de gamla ruiner som finns kvar i Palmyra efter kriget och fortsätta med arkeologiska utgrävningar på platsen. Hala Alaraj från Palestina har just avslutat sin praktik på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Vad har du gjort tidigare? – Jag har studerat engelsk litteratur och programmering. Jag jobbade tre år på CNN som tolk och producent och sedan åtta år som PR-ansvarig på ett universitet. Berätta om din praktik! – Det finns så mycket att säga. Bland annat har vi ordnat ett seminarium om praktikplatser på GU, och lunchseminarier för invandrade kvinnor för att prata om deras erfarenheter och för att skapa nätverk. Jag har också hjälpt studenter med arabiska språket och gjort administrativt arbete på institutionen. – Praktiken har hjälpt mig att bryta isen och börja prata svenska. Jag har också fått fler svenska vänner och känner mig inte längre så isolerad. Vad gör du nu? – Nu jobbar jag som administratör på universitetet och läser en master i kommunikation.

Reportage

EM–stjärnan som blir hälsoekonom Hon tränar och tävlar i crossfit med stor framgång. Men från i höst är doktorandutbildningen i nationalekonomi i fokus. – En utmaning, minst lika tuff som att ta sig till EM, säger Andrea Berggren. som ger den stora bilden och kan förändra världen. Hennes masteruppsats var inom hälsoekonomi och det vill hon också inrikta sin framtida forskning på. – God hälsa är grunden för att kunna jobba, studera och leva ett bra liv, tycker hon. – Men först måste världen bli mer rättvis. Det är viktigt för att ett samhälle ska fungera. Det finns enorma inkomstklyftor i världen där det gror missnöje.

V I T R Ä FFA S FÖ R en pratstund på Handelshögskolans restaurang en torsdag i början av oktober. Andrea är lite sliten efter helgens lagtävling. Där tävlade hon ihop med en isländska och de kom på tredje plats. – Det var flera ovanligt tunga moment där jag fick prestera max. Då känns det i leder och ländrygg ett par dagar efteråt. I höst blir det mest lagtävlingar, de kräver inte lika mycket i träningstid. Hittills har hon fortfarande tränat dubbla pass flera dagar i veckan men ser framför sig en period med bara morgonpass. – Det är långa studiedagar, ibland tolv timmar. Vi brukar ha föreläsning 9–12 och efter det sitter vi i grupp eller ensamma och arbetar med olika inlämningar eller problem. Då är det skönt att ha träningen avklarad och inte bli stressad av att man ska iväg. Andrea har insett att utbildningen ställer hårda krav som gör att träningen och tävlandet på toppnivå i crossfit får stå tillbaka. Hon kom nia på EM i våras och var bästa svenska. – Det handlar ju egentligen om två elitsatsningar, en omöjlig situation, säger Andrea. Det är för stressigt att vara elitidrottare och doktorand samtidigt. Hon försöker se det positivt och tar bort ordet elit framför idrottare och är ”bara” idrottare och doktorand ett tag. D E Ä R S E X studenter som antagits till höstens doktorandutbildning i nationalekonomi, fem tjejer och en kille. De har snabbt blivit en tajt grupp, tycker Andrea. Första året läser alla samma ämnen. Nu är det en kurs i matematik och en i mikroekonomi där det är muntlig tenta. – Första gången för mig, det är lite nervöst. Sedan väntar ännu mer mikroekonomi och en kurs i ekonometri. För Andreas del är matten jobbigast. – Jag skulle gärna ha varit lite starkare där, skrattar hon. Men det går bättre och lättare när den är i ett sammanhang.

Hon är mer empiriker än teoretiker, kanske inte så konstigt när man är samhällsvetare i botten. Vägen till nationalekonomi har gått via studier i Australien, där tanken var att bli civilekonom. Men efter ett år var hon hemma igen och här blev det studier i global ekonomi. Det var då hon tände på nationalekonomi. – Det är spännande och rymmer så mycket: allt från finans- och makroekonomi till mikroekonomi och labbexperiment. Kunskaper

– Uthålligheten är min främsta styrka, säger Andrea Berggren.

A N D R E A H A R A LLTI D varit mån om sin egen hälsa. Hon var atletiskt byggd redan som liten. I ungdomen red hon mycket och tävlade i hoppning. Under tiden i Australien var träningen eftersatt. Väl hemma igen började Andrea med löpning men kände att något saknades, bara löpning funkade inte. Hon började med kickboxning, där hon tyckte fysträningen var det roliga. Sedan hörde hon talas om crossfit av en kompis och började träna i Mölndal. Där träffade hon också sin blivande sambo Sharam Alborz. Andrea hade hittat hem. Crossfit var hennes sport. – Jag älskar känslan av att vara helt slut. Hemmaplan för träningen är Vagnhallen Crossfit i Majorna. Där är det trivsamt ruffigt. Det slamrar och det stönas, skivstänger, rep, ringar och traverser fyller golv och tak. – I början tyckte jag det var nästan som en sekt, en vuxen fritidsgård, skrattar Andrea. Crossfit kommer ju från USA och alla använder bara amerikanska ord. Boxen – lokaler för crossfitträning kallas så – drivs av Sharam som är svensk mästare i styrkelyft. – Jag hade aldrig klarat av träningen och vardagen utan honom. Sharam lagar mycket mat och fixar hemma. Att bo ihop med någon som också gillar att träna är nästan en förutsättning. Före EM tränade hon 15–20 timmar i veckan. Två pass om dagen. Upp 05.30,

GUJOURNALEN 5 | 2016

Styrka är en förutsättning i crossfit.

ANDREA BERGGREN ÅLDER: 28 år. YRKE: Doktorand i nationalekonomi. BOR: Linnéstan. FAMILJ: Sambon Sharam Alborz, 36 år, styrkelyftare, delägare i boxen Vagnhallen Crossfit i Majorna. INTRESSEN: Crossfit, musik, resa, springa trail, vandra. CROSSFIT I FR AMTIDEN:

– Sporten blir snabbt större och jag har mindre tid till träning, i alla fall det närmaste året. Så jag är realist, jag tror att min peak har varit. Placeringen i EM var nog toppen.

På institutionen är det många som är nyfikna och frågar Andrea vad crossfit egentligen är. – Vi har pratat om att ordna ett besök på Vagnhallen Crossfit så de kan se sporten på plats. Hon kan också tänka sig att hjälpa gruppen som tränar för Göteborgsvarvet med deras fysträning. För sin egen lilla grupp, de på doktorandutbildningen, har Andrea infört en hård regel: man får aldrig trycka ner hissen, det är trapporna till sjätte våningen som gäller. TEXT: HÅKAN BJÄRSDAL FOTO: ANDERS HOFGREN C ROSSFIT

»Jag skulle lätt kunna sitta här och plugga dygnet runt.« ANDREA BERGGREN

träna, konsultjobb 8–16, vidare till träningen 17–20. Hem, duscha, äta och sova. Återhämtningen kräver mycket sömn. Sena krogkvällar och alkohol är inget som passar in – inte heller nu när hon bytt till ”hårdträning” som doktorand. I studierna har Andrea nytta av erfarenheterna från träningen: målmedvetenhet och koncentration. Ta ett steg tillbaka och överblicka. – Jag har lärt mig att det inte går att lära sig allt, eller vara bra på allt. Det är inte farligt att inte ha full kontroll. Men lite jobbigt är det, tillägger hon med ett skratt, jag är egentligen ett kontrollfreak.

1/ Crossfit är ett styrke- och konditionsprogram byggt på funktionella rörelser som utförs under hög intensitet. 2/ Träning genom att dra, putta, hoppa, kasta, lyfta och springa gör en del av vardagens utmaningar lättare. 3/ Variationen är central. En planerad blandning av lätta och tunga lyft, många eller få repetitioner, löpning, rodd, hopp, simning, klättring och så vidare. 4/ Man tränar ofta på tid. Men först ska man lära sig utföra rörelsen på ett korrekt och säkert sätt. Källa: www.vagnhallencrossfit.se.

Reportage

Snart kan man besöka Hemse stavkyrka. Byggnaden finns visserligen inte kvar, men ett digitalt återskapande är i full gång. – Det handlar alltså inte om att bygga upp kyrkan med spik och plank. Istället ska den göras levande med alldeles ny visuell teknik, där besökaren med hjälp av mobil eller iPad kan uppleva kyrkorummet på nytt, förklarar Gunnar Almevik, lektor i kulturvård.

E T VA R U N D E R en restaurering av 1200-talskyrkan i Hemse på Gotland 1896 som en märklig upptäckt gjordes. Golvet, som bestod av breda ekplankor, visade sig vara rundade på undersidan samt rikt utsmyckade. Vad man hade hittat var sensationellt nog väggarna till en äldre stavkyrka, byggd cirka år 1100, den äldsta kända någorlunda kompletta tidigmedeltida stavkyrkan i Sverige. – Längden på kyrkan var cirka 11,5 meter och höjden cirka 4,4 meter till takfoten och 7,7 meter till nocken. Något tak fanns inte kvar. I grannsocknen Silte fann man dock i början av 1970-talet avtryck av en annan stavkyrka som stått mot ett nybyggt kor. Avtrycket kom från en ommålning med tjära. En utgrävning gjordes av kyrkan för att hitta delar liknande de i Hemse, men bara grunden fanns kvar. Tillsammans ger spåren från Silte och lämningarna från

GUJOURNALEN 5 | 2016

Emil Ekhoffs rekonstruktion av Hemse stavkyrka 1913.

Hemse ledtrådar till hur en kyrka kunde ha sett ut vid sekelskiftet 1100/1200. Det är Gunnar Almevik, lektor vid institutionen för kulturvård, som berättar. Han arbetar inom projektet Visualiserad medeltida träbyggnadskultur som syftar till att undersöka och visualisera det medeltida kyrkobyggandets rumsliga och sinnliga aspekter genom digitala mätmetoder och modelleringsverktyg. Han kommer att göra djupgående undersökningar av sex kyrkobyggnader från tidig medeltid till reformationen. Varje byggnad kommer också att förses med en detaljerad 3D-dokumentation kallad BIM, byggnadsinformationsmodellering. M Å LE T M E D FO R S K N I N G E N är också att göra vårt kulturarv tillgängligt för allmänheten. – När den virtuella rekonstruktionen av Hemse stavkyrka är klar är det meningen att den som besöker den nuvarande kyrkan ska kunna ladda ner en app till sin mobil eller platta och rikta den mot tak och väggar. Då visas 3D-bilder av hur den ursprungliga kyrkan såg ut. Så småningom hoppas jag även kunna tillföra ljus och ljud för att ytterligare förstärka upplevelsen. Tillsammans med forskarkollegan Jonathan Westin har han startat upp ett heritage visualization Lab för att utforska tillämpningarna i kulturvård. – Tekniken förknippas kanske oftast med dataspel och mycket riktigt samarbetar vi också med spelforskare vid Högskolan i Skövde. Projektet Visualiserad medeltida träbyggnadskultur är indelat i fyra teman: fönstersättning, öppningar och ljusspel; färgsättning och textur; gestaltföreställning och rumsliga perspektiv samt upplevelser och rörelseförnimmelse i det befolkade rummet. Inte minst ljuset är viktigt för att få en känsla av hur exempelvis en mässa kunde ha gått till. – Rummen i de tidiga kyrkorna var väldigt mörka med bara små fönstergluggar högt uppe under taket eller i gavelröstena, berättar Gunnar Almevik. De ljusstudier som jag har gjort hittills antyder att solljuset haft en pekande funktion, det skulle falla på viktiga religiösa föremål, exempelvis en madonna eller dopfunt. Det är inte omöjligt att föremål flyttades runt efter hur ljuset föll vid olika årstider. Under reformationen blev fönstren mycket större eftersom

»... den som besöker den nuvarande kyrkan ska kunna ladda ner en app till sin mobil eller platta och rikta mot tak och väggar.« GUNNAR ALMEVIK

- Att göra virtuella rekonstruktioner av gamla byggnader är ett mödosamt arbete, påpekar Gunnar Almevik.

Rekonstruktion av målningar av Hans Peter Hedlund och fotografier av Gabriel Hildebrandt och Marianne Bratt Gustafsson som har bearbetats till ditigala lager i en 3D-modell.

Reportage

En annan delstudie i projektet handlar om Södra Råda gamla kyrka, en 1300-talskyrka som 2001 brann ner till grunden. – Parallellt med mitt forskningsprojekt pågår en fysisk rekonstruktion som bland annat bygger på kunskaper från Hammarö kyrka från samma tid. Men vissa saker är svåra att återställa, exempelvis de målningar som fanns i koret. Min forskning kan komplettera den fysiska rekonstruktionen med digitala visualiseringar. Kaga kyrka utanför Linköping är ett annat exempel. Gömt bakom dagens stjärnvalv från 1400-talet finns ett äldre platt innertak med målningar som bedöms vara från tidigt 1200-tal. – Taket går att beskåda för dem som klarar av att klättra upp in under valvet. Men målningarna har också skannats in och kommer snart att kunna studeras enkelt via en app för intresserade kyrkobesökare. 3 D - M O D E LLE R AV hur det såg ut förr är förstås både roligt och fantasieggande för en bredare allmänhet. Men visualiseringarna också är viktiga för forskare. – Byggnader är inte bara sten och plank, de är sociala konstruktioner också, rum där människor vistas. Texten är fortfarande central men med hjälp av bilder och olika visualiseringar kan vi komma nära den sinnliga upplevelsen av exempelvis ett kyrkobesök. Kulturvård är ett ovanligt tvärvetenskapligt ämne där geografer, etnologer, konsthistoriker och många fler samarbetar. – Men på senare år har kunskaper i teknik blivit allt viktigare, påpekar Gunnar Almevik. Den verkligt stora förändringen kommer att ske när forskarna själva har lärt sig den digitala tekniken och förstår vad den kan och inte kan uträtta. Därför har vi i höst startat en masterkurs inom digital teknik för kulturarvsforskning. Den kommer att berika och fördjupa studenternas möjligheter som forskare och kanske dessutom leda till helt nya frågor, tankar och projekt.

församlingen då förväntades sitta på sina bänkar och läsa. Studier i förändringar av rummet innebär alltså också studier i hur religionen skiftat över tid. För att förstå forna tiders användning av kyrkorna är det också viktigt att veta hur människor har rört sig i rummet. I många äldre kyrkor fanns exempelvis en särskild ingång för fattigt folk som inte skulle beblanda sig med herrskapet. – Det kallas ”tidsgeografi” när man ritar trajektorer, spår över hur människor rört sig i rummet. Dessa spår ger insikter i hur olika kyrkorummet måste ha tett sig, beroende på vem man var. Tjänsteflickan längst in i hörnet fick förstås en helt annan bild än godsägaren med uppsikt över hela rummet. M E N ÄV E N O M modern digital teknik förstås är oändligt mycket smidigare än forna tiders analoga kameror och mätinstrument, innebär dokumentationen ändå ett enormt arbete. Gunnar Almevik har exempelvis tagit hundratals bilder på varenda en av de 66 plankor som finns bevarade av Hemse stavkyrka eftersom minsta verktygsspår har betydelse för forskningen.

TEXT: EVA LUNDGREN FOTO: JOHAN WINGBORG ILLUSTRATIONER: GUNNAR ALMEVIK OCH JONATHAN WESTIN, HERITAGE VISUALIZATION LAB FAK TA Forskningsprojektet Visualiserad medeltida träbyggnadskultur finansieras av Kungliga Vitterhetsakademien, där Gunnar Almevik, lektor i kulturvård, har en tjänst som akademiforskare. Projektet handlar om att bearbeta och visualisera det medeltida kyrkobyggandets rumsliga och sinnliga aspekter genom digitala mätmetoder och modelleringsverktyg. Samverkande parter är Historiska museet i Stockholm samt arkitekturskolorna vid universiteten i Melbourne, Australien, och Zhejiang, Kina. Masterkursen Digital Technologies for Heritage Conservation syftar till att lära masterstudenter inom kulturarvsforskning nya digitala verktyg, som Agisoft PhotoScan, Sketchup, Maya, Meshlab, Unity 3D samt Vuforia. 3D-modell av koret i Hammarö kyrka baserad på fotografier med filtrerat infrarött ljus.

Reportage

GUJOURNALEN 5 | 2016

31 FOTO: JOHAN WINGBORG

Ida Hallberg ger en pessimistisk kurs på studieförbundet Sensus. Hennes avhandlingsprojekt handlar om empati och medkänsla.

Negativt tänkande muntrar upp En stadigt förbättrad hälsa, allt roligare på jobbet och enbart harmoniska relationer – känns det igen? Om inte, kanske du är mogen för en kurs i negativt tänkande. Kursledare är Ida Hallgren, filosofisk praktiker. N Ä R M A RC U S N I L S S O N , verksamhetsansvarig på stu-

dieförbundet Sensus, ville satsa på en kurs i negativt tänkande, vände han sig till Ida Hallgren. Hon är psykolog, doktorand i praktisk filosofi samt aktiv i Svenska sällskapet för filosofisk praxis. – Kursen blev snabbt fullsatt med en väntelista på 35 personer, berättar Ida. Tidningar och radio har också hört av sig, folk verkar helt enkelt ha tröttnat på dagens norm att ständigt gilla läget. Och för en filosof är det inte svårt att leta fram läror som snarare betonar vikten av att vara realist än hurtig optimist. – Exempelvis buddismen betonar lidandet som en ofrånkomlig del av livet. Också antikens stoiker, som Seneca, framhöll vikten av att uthärda svårigheter och att påminna sig om livets korthet. Men i kursen tar jag också upp den kände dysterkvisten Arthur Schopenhauer, den härligt illusionslöse Emil Cioran, samt samtida författare som Oliver Burkemann och Barbara Ehrenreich. Själv är jag dessutom smålänning – bara en sådan sak. Dagens positivitetstänkande har sitt ursprung i USA och är en reaktion mot en tidigare sträng kalvinistisk pliktmoral, menar Barbara Ehrenreich. – Psykologen Svend Brinkmann påpekar att vi

gått från en förbuds- till en påbudskultur. Från att se människors lustar som ett djävulens påfund uppfattar vi det idag närmast som en skyldighet att njuta av livet. Synsättet går hand i hand med den västerländska konsumtionsekonomin, där det gäller att hela tiden shoppa mer, samt med det allt större kravet att vara perfekt, både till hälsa och utseende. Brinkmann menar att idén om evig ekonomisk tillväxt fått en psykologisk motsvarighet i tanken om ett ständigt ökat välbefinnande.

»Paradoxalt nog är det väldigt uppmuntrande att läsa om riktigt sura pessimister.« IDA HALLGREN M E N D E N S O M aldrig tillåter sig att erkänna problem riskerar att inte heller se möjliga lösningar. – Man måste exempelvis våga inse att vi är på väg mot en miljökatastrof för att klara av att göra något åt den. Och IT-kraschen hade kunnat mildras om dotcom-företagen varit lite mer realistiska. För även om det kanske hjälper i stunden att ge sig själv glada tillrop framför badrumsspegeln kan besvikelsen bli desto större när det visar sig att man fortfa-

rande har kvar alla sina problem och bekymmer. För övrigt visar studier att positiva affirmationer kan ge motsatt effekt om de leder till en känsla av att inte ens klara av att vara glad. D E N S O M D R A B BAT S av sjukdom eller olycka kan också känna sig ännu mer eländig av kravet att behöva visa upp en glättig fasad. För lidande hänger samman med medlidande, påpekar Ida Hallgren. – Bara den som själv vågar erkänna sin egen smärta kan sätta sig in i hur också andra människor kan ha det. Förmåga till medkännande berikar även det egna livet, att bara ha sig själv som enda projekt gör en knappast lycklig. Kursnamnet Negativt tänkande – bättre blir det inte, kan uppfattas som befriande provocerande. – Ja, paradoxalt nog är det väldigt uppmuntrande att läsa om riktigt sura pessimister. Det är som med komedi, utan ganska mycket svärta blir det just ingenting.

Lästips från Ida Hallgren: Svend Brinkmann: Stå fast – vägra vår tids utvecklingstvång; Oliver Burkeman: Motgiftet – lycka för pessimister; Emil Cioran: Om olägenheten i att vara född; Barbara Ehrenreich: Gilla läget – hur allt gick åt helvete med positivt tänkande; Seneca: Om livets korthet; Moa Martinson: Kvinnor och äppelträd. EVA LUNDGREN

Doktorspromotion

PROMOTIONEN 2016

I Svenska mässans största åhörarsal var scenen redo för pompa och ståt. Det handlade om årets promotionshögtid då 149 promovender, 11 hedersdoktorer och 12 jubeldoktorer skulle äras. Temat för kvällen var ”mobilitet”, ett ord som kan tolkas på många sätt. I detta fall skulle promovendernas vandring över parnassen kunna ses som en ”mobil” handling. O N I C A DA N I E L S S O N

och Nina Norblad från Högskolan för scen och musik agerade presentatörer och öppnade ceremonin med ett musikalnummer signerat David Foster, men med nyskriven text för kvällen. Därefter premiärspelades Fanfar för Göteborgs universitet, specialskriven av Joel Eriksson, för att välkomna rektor Pam Fredman. I sitt hälsningsanförande framhöll hon att detta var hennes sista promotion som rektor. Även mobiliteten kom på tal då Pam Fredman berättade om GU:s sats-

ning på hållbar forskning och universitetets roll i flyktingkrisen. Studentuppvaktningen stod GUS:s ordförande, Lina Olofsson, för då hon gav ett tal där hon berömde de nyblivna doktorerna bland annat med citat från Dumbledore, rektorn från Harry Potter-böckerna. Under ceremonin bjöds det givetvis på ännu mer musik, bland annat från Göteborgs Akademiska kammarkör och operainslag av Mozart. ackompanjerade av University of Gothenburg Symphony Orchestra med Finn Rosengren som dirigent. A LL A N U M M E R VA R

När alla diplom, doktorshattar, lagerkransar och jubileumsringar hade delats ut var det dags för utmarsch till tonerna av Bernhard Crusell. Utanför åhörarsalen väntade mingel med dryck och tilltugg, men även de nyblivna doktorernas familjer och anhöriga. Framåt sjusnåret väntade de flesta gästerna tålmodigt men hungriga på att få släppas in i bankettsalen. Arrangörerna höll den utlovade tiden – men ryktet gick att bordsplaceringen blev klar två minuter innan dörrarna öppnade. Väl till bords möttes gästerna av halstrad pilgrims-

mussla, morotspuré och spanska mandlar. Kvällens hedersgäst var professor Bo Ralph, ledamot av Svenska Akademien och således en av de aderton. Även Sture Allén, akademiens före detta ständige sekreterare, var på plats i egenskap av jubeldoktor. Att årets Nobelpristagare i litteratur blev ett återkommande ämne var därför ingen slump och Bo Ralph stämde upp i sitt tal upp med delar av Blowin’ in the Wind. Göteborgs universitets evige toastmaster, Jörgen Kyle, vägledde gästerna genom kvällen och även han inkarnerade Dylans ande när han spontant brast ut i sång med The times they are a-changing. R A D E N AV TA L A R E fortsatte med promotor Alf Björnberg som torrt konstaterade att han visst hade googlat efter skämt om hedersdoktorer utan framgång, samt

GUJOURNALEN 5 | 2016

Sture Allén, grundare av Språkbanken, var en av årets jubeldoktorer. Högst upp till höger för Samhällsvetenskapliga fakultetens promotor Ingrid Höjer en av promevenderna över parnassen. Till höger: Johan Malmsten får Handelshögskolans speciella pris, Pro Studio et Scientia.

hedersdoktor Roger Butlin som skämtsamt förfärade sig över svenskens vana att äta yoghurt och müsli till frukost. Däremellan lyckades hedersdoktor Arve Henriksen kuppa sig upp på scenen och bjöd på nordsamisk jojk och mongolisk strupsång. Tacktalet stod landshövding Lars Bäckström för då han blandade Monty Python-referenser med göteborgska ordvitsar samt valde att hylla Pam Fredman med orden ”varmt hjärta, kall hjärna, rena händer”. med en väl koreograferad medley av studenter från musikalprogrammet samtidigt som gästerna först serverades torskrygg och sedan lokalproducerade ostar. BA N K E T T E N AVS LU TA D E S

TEXT: ALEXANDER LJUNGQVIST FOTO: JOHAN WINGBORG

Hanna Styf Ämne: Marin zoologi

Glenn Kjerland Ämne: Pedagogik

Kittichate Visuttijai Ämne: Medicinsk vetenskap

Vad betyder kvällens tema ”mobilitet” för dig? – Ökad rörlighet, att man ska kunna prova nya saker och nya vägar utanför akademin utan att ”hamna utanför”. Samt givetvis öppna upp forskningen mer och ger fler inflytande och rätt att kunna påverka.

Vad betyder den här dagen för dig? – Obeskrivligt. Jag har sett fram emot detta i hela mitt liv. Just nu är jag mest sugen på banketten!

Vad betyder den här dagen för dig? – Det är svårt att summera så många års arbete som ligger bakom denna dag. Jag tänker mest på mina föräldrar och hur stolta de är, då de har stöttat mig sedan dag ett!

Kan du påstå att du varit mobil i din forskning? – Ha ha. Nja, jag har mest suttit still.

Vad har ”mobilitet” betytt för din forskning? – Att jag har haft en mängd gästforskare från hela världen som hjälpt mig i min forskning.

Berätta om din klädsel? – Min klädsel återspeglar vem jag är – en thailändare som doktorerat i Sverige. Överdelen är en klassisk frack och underdelen en traditionell thailändsk högtidsdräkt kallad chong kraben.

Reportage

De sista två veckorna i september var drygt 3 000 skolelever runt om i Sverige ute på gator och torg och fotograferade med sina mobiler. Något nytt spel eller en lek? Nej, forskning. Projektet kallas Anslagstavlan och ingick i årets Forskarfredag. E LE V E R N A , S O M KO M från 96 orter i olika delar av landet, hade fått i uppgift att ta foton på anslagstavlor i sin närhet, skriva av texterna samt stoppa in dem i olika kategorier, som annons, uthyrning, borttappat och så vidare. Dessutom skulle de översätta de texter som var skrivna på ett annat språk än svenska. Uppgifterna skulle sedan skickas till de medverkande forskarna via en särskild app. Ida Fastén, lärare i svenska vid The International School of the Gothenburg Region, anmälde en klass i åttan som just höll på med ett projekt om gamla och nya medier. – Jag delade in eleverna i tre grupper som sedan begav sig iväg till Landala torg, Vasaplatsen och Valand. Flera elever, men även många föräldrar, har också varit aktiva i den Facebookgrupp som är knuten till projektet. I dagarna har skolan dessutom fått nya anslagstavlor och självklart har vi diskuterat vad de egentligen ska vara till för, nu när nästan all information finns på internet. E T T TI OTA L FO R S K A R E från Göteborgs och Stockholms universitet deltar i projektet, bland andra vetenskapsteoretikern Christopher Kullenberg som varit med och utvecklat projektet. – Utmaningen var att hitta ett område som aldrig studerats på ett så här omfattande sätt tidigare, som kunde utforskas utifrån flera olika sorters frågeställningar, men som inte var alltför komplicerat, eftersom det ju är personer som inte är forskare själva som ska samla in materialet. Vi tyckte också att det var viktigt att projektet kunde hållas ganska öppet, så att även andra forskare, med helt nya frågor, skulle kunna ha nytta av det. Till slut bestämde vi oss för att studera anslagstavlor. De har funnits sedan medeltiden men frågan är vilken funktion de har idag, när man

Smilla Ternell, Gustav Nilsson, Carl-Johan Winroth och Rose Gholaminejad tyckte att det var roligt att forska inom projektet Anslagstavlan.

GUJOURNALEN 5 | 2016

kan annonsera på Facebook eller på Blocket. En annan fråga, som särskilt intresserar Christopher Kullenberg, är anslagens design och form. Är de tillverkade i datorn efter en färdig mall eller handlar det om snabbt ihopkrafsade rader på en utriven papperslapp? – Man tänker sig kanske att internet är demokratiskt och öppet för alla, men det är inte så säkert. En fysisk anslagstavla, där ordentligt genomarbetade texter blandas med handskrivna lappar, kanske kan upplevas som mer lättillgänglig än de städade annonser som finns på nätet.

ningen, det finns alltid delar av verkligheten som, trots att de kan vara väldigt intressanta, inte passar in och därför hamnar utanför en studie. För en viktig poäng med projektet är just att eleverna är med i ett riktigt forskningsprojekt, med alla problem det innebär, och inte ett tillrättalagt övningsexempel som bara ska användas i skolan. – Nu när vi fått in allt material kommer vi att gå igenom det och rätta till problem, som att mobilernas gps ibland visat fel position, berättar Christopher Kullenberg. I december kommer alla forskare i projektet att träffas för att diskutera och i mars hoppas vi vara färdiga med en rapA N D R A FO R S K N I N G S FR ÅG O R handport. Hela projektet ska sedan bli lar om huruvida texterna innehålöppet tillgängligt för alla intresserade. ler dialektala ord, vilka plats- eller Förhoppningen är att så småegennamn som förekommer samt ningom kunna utvidga projektet hur samspelet mellan forskare och ytterligare. elever fungerat. Johan Järlehed, – Visst vore det spännande om vi universitetslektor i spanska, kommer kunde göra en riktigt omfattande jämexempelvis att titta på vilka språk som förelse av anslagstavlor över hela värlfinns i annonserna. den, förklarar – Min hypoJohan Järlehed. tes är att de flesI så fall skulle vi ta anslag är på kunna utvidga svenska efterprojekten till att som jag tror också handla om att det mest är andra sorters äldre människor anslag, exemsom meddelar pelvis på elskåp sig på detta sätt, CHRISTO PHER KULLENB ERG och lyktstolpar, men det vet jag som ju brukar förstås inte. En vara fulla av annan fråga, lappar om allt som vore intresfrån lägenhetsbyten till bortsprungna sant att studera, är vilken etik som katter. gäller för anslagstavlor: Vad händer exempelvis om man fyller hela tavlan Vad tyckte då eleverna i The Intermed egna annonser eller klistrar över national School of the Gothenburg någon annans text? Region? Citizen science, eller medborgarforskning, är inget nytt, tvärtom – Tidigare visste vi inte ens om att finns en lång tradition av amatörer det fanns anslagstavlor ute på stan, som hjälpt forskare när det gäller att nu har vi sett flera stycken, förklarar upptäcka himlafenomen eller tidiga Rose Gholaminejad. flyttfåglar. – Jag har hittat flera annonser för – Men inom humaniora är det dans, vilket är intressant eftersom jag betydligt mindre vanligt, berättar själv hållit på med det, berättar Smilla Johan Järlehed. Det normala är dessTernell. utom att amatörerna bara bidrar med – Jag har hittat teaterannonser, observationer medan tolkandet överdet tycker jag är roligt, förklarar Carllämnas åt experterna. Att vi i detta Johan Winroth. projekt har bett eleverna ange om – Det har mer känts som en rolig texterna har en allvarlig eller lekfull grej än som ett forskningsprojekt, ton är därför speciellt, eftersom det men jag är glad att vi var med, berätkräver att de gör en egen tolkning. tar Gustav Nilsson. I forskarnas Facebooksamtal med TEXT: EVA LUNDGREN eleverna handlar mycket om kategoriFOTO: JOHAN WINGBORG sering av texterna.

»Hela projektet blir sedan öppet tillgängligt för alla intresserade.«

– E N D E L T E X T som är på svenska, kan innehålla ord på något annat språk. Men det finns ingen kategori för blandspråk, vilket förstås är en brist, inte minst för att vi på så sätt tvingar eleverna att nonchalera den typen av upptäkter. Förhoppningsvis inser de att det är så här det är inom forsk-

FAK TA Anslagtavlan, som genomfördes veckorna 38–39, var en del av Forskarfredag, som ingår i europeiska Researcher’s Night. De svenska evenemangen samordnas av Vetenskap & Allmänhet.

GU ONLINE 17 NOV. GU Online är en återkommande temadag om nätburen undervisning inom högre utbildning. Årets GU Online hålls den 17 november på Pedagogen. Tema: Flippa, streama och utveckla – med studenten i centrum. Ur programmet: ō 7UH ÆUV HUIDUHQKHWHU DY ńĠLSSDGń XQGHUYLVQLQJ SÆ HQ WHNQLVN högskola ō 7KH &DVH 6WXG\ $SSURDFK DV D 6WXGHQW &HQWHUHG 3HGDJRJ\ ō (UIDUHQKHWHU DY DWW VWDUWD RFK XWYHFNOD HQ QÃWEDVHUDG GLVWDQVNXUV ō &DPSXVVWXGHQWHU PHG GLVWDQVOÃUDUH ŋ JÆU GHW" ō ,QVSHODGH IùUHOÃVQLQJDU ŋ YDG JùU VWXGHQWHQ HJHQWOLJHQ SÆ DQGUD VLGDQ VNÃUPHQ" 9ÃONRPPHQ 'HOWDJDQGH ÃU NRVWQDGVIULWW /ÃV PHU RFK DQPÃO GLJ www.pil.gu.se/guonline

Mötesdagen 29/11 PROGRAM 09.30–10.30 Mässan öppnar Du får här möjligheten att träffa mässutställarna, våra utvalda mötesleverantörer och njuta av förmiddagsfika deluxe. 10.30–11.30 Programmet börjar i Wallenbergsalen - Prorektor Helena Lindholm, Göteborgs universitet Möten för hållbarhet - Hållbarhetsstrateg Eddi Omrcen, Göteborgs universitet Tänk globalt – agera lokalt! Hur påverkar det våra resmönster och mötesformer? - Heta stolen Vi tar upp ett antal aktörer på scenen för att grilla dem i hållbarhetsfrågor. 11.30–13.00

Lunch och mingel

13.00–14.30 Årets talare 2015 - Olof Röhlander Konsten att njuta av livet 14.30–15.30 AfterMässa - programmet fortsätter i foajén Mingel, bubbel, presentationer och underhålllning. Vi fortsätter mingla och få information om hur våra leverantörer lever upp till att vara hållbara. Plats: Konferenscentrum Wallenberg Adress: Medicinaregatan 20 A

Krönika

Klimaträttvisa som ett återtagande av allmänningen D E N H I STO R I S K A TI LLVÄ X T E N av den kapitalistiska privata sektorn vilade på rationella ekonomiska beslut som byggde på den ändamålsenliga dogmen att ”mer av det goda är bra”. Rationellt beslutsfattande på individnivå förmodades leda till rationella kollektiva resultat och maximal lycka för de flesta. Men runt sekelskiftet ser vi hur det rationella beslutsfattandet på individnivå leder till klimatförändringar som hotar själva mänsklighetens existens. Definitionen av ekonomiska problem i den traditionella ekonomin skiljer å ena sidan mellan handelsvaror och fria tillgångar, och eliminerar å andra sidan skillnaden mellan värde och pris. Handelsvaror har ett värde eftersom de är knappa. Värden omvandlas till priser genom varornas tillgång och efterfrågan på marknaden. Denna ”handelsvärdeteori” tog inte hänsyn till naturen som en källa till värde och heller inte återställandet av naturresurser vid prissättningen. Eftersom naturens fria tillgångar i form av mark, vatten, skogar och andra resurser var så överdådiga att

de aldrig kunde minska i förhållande till de mänskliga ”behoven”, fick de naturliga tillgångarna aldrig något pris. Dessa förhållanden ledde till att den ”fria marknaden” gjorde intrång i allmänningen under den postindustriella revolutionen. Detta medförde en kommersialisering av mänskligt arbete och naturen och förvandlade under denna process fria tillgångar till knappa varor. Kommersialiseringsprocessen började med kolonisering av främmande marker, intrång i allmänningen via skördande av naturtillgångar, externalisering av produktionskostnader och marginalisering av samhällen. Ekonomiska klyftor, orättvisor och

ständiga konflikter åtföljde kommersialiseringsprocessen på global nivå. Men det är inte kommersialiseringen av arbete, utan av naturen, som lett till en minskning av naturresurserna, förlusten av allmänningar och hotet mot människans existens. E N FR ÅG A S O M omedelbar dyker upp är att den traditionella ekonomiska teorin är en teori om prissättning som grundar sig på handel och inte på produktion av värden. Varorna som anses vara knappa och prissätts har från början anskaffats av ekonomiska aktörer från de fria tillgångarna till exempel mark, floder, skogar, olja, naturresurser och ren luft. De har inte något realvärde på den fria marknaden; de får endast ett värde externt genom utbytesprocessen. Omvandlingen av fria tillgångar till knappa varor sker genom en social process som förvandlar sociala rikedomar till privata rikedomar genom exproprieringsprocessen, hyresavgifter och kontroll. Detta leder till en inneboende diskrepans mellan privata och sociala priser i beslutsprocessen. Privata vinster genereras genom att åsamka sociala förluster. Låga privata priser, som ett resultat av höga sociala kostnader på grund av intrång i allmänningen, uppmärksammas aldrig i företagens beslutsprocess. Beslut som fattas utifrån förvrängda priser ger på samma gång individuella vinster och kollektiva förluster. Men betydelsen av de privata, rationella och kollektiva, irrationella ekonomiska valen blir inte

uppenbara på det individuella planet, utan den kollektiva nivån – utan att lämna några spår av sina mikrounderstrukturer. H A N D E L SVÄ R D E T EO R I N , som bygger på utbytesvärde, har utmanats av den marxistiska arbetsvärdeteorin, men ingen av dessa båda ramverk har inbegripit en naturvärdeteori. Att inte erkänna naturen som en källa till värde har haft stor inverkan på teorin för individuella val på hushålls- och företagsnivå och på makroekonomiskt beslutsfattande genom konkurrens och reglering. Detta ramverk utmanas på mikronivån av en mängd samhällsstödprogram, inspirerade av Riokonferensen om hållbar utveckling från 1992. Men många av dessa praktiskt baserade initiativ och deras stödjande ramverk, som bygger på millenniemål och mål för en hållbar utveckling, upprepar faran med tankegångar om en fri marknad genom att försöka kopiera förvrängda makronivåmodeller på mikronivån; genom att bidra till restaureringen av utarmade allmänningar så länge projektet varar snarare än att bygga modeller som rättar till marknads- och policyfel. Det är dags att fördjupa förståelse av utvalda mikroinitiativ baserade på ”naturvärdeteori” och dra teoretiska slutledningar och fastställa strategier för alternativa valteorier utifrån dessa fall.

FAYYAZ BAQIR

FÖRE DET TA GÄ STFORSK ARE PÅ GÖTEBORGS UNIVERSITET (SCHOL ARS AT RISK)

Krig och kärlek bland riktigt små djur

– D E N E N A B I LD E N föreställer en havsborstmask som kallas tågmask, förklarar Fredrik Pleijel. Den lite kraftigare delen av djuret, som upptar nedre halvan av bilden, är den del som driver djuret och förser det med näring, och kallas därför ”lok”. Sedan följer 10–12 vagnar, som är könsorgan. Den del som är längst ut är mogen. Den kommer snart att släppa taget och simma upp i fria vattnet, som ett slags simmande könsorgan, skulle man kunna säga. – Hanmaskvagnar är fulla av spermier medan honmaskvagnar innehåller ägg. Hanmasken skickar ut sina spermier till honans ägg, som tar hand om dem medan hanmasken bara dör. På så sätt knoppar masken av vagn efter vagn. Många tolkar detta som asexuell fortplantning men det

kan man ju inte påstå, mer sexuellt kan det knappast bli. Det andra fotot föreställer mossdjurskolonier, förklarar Fredrik Pleijel. – Om man tittar nere, lite till höger i bilden, ser man mitten av en spiral. I den har en mossdjurslarv slagit sig ner och grundat en koloni. Mossdjuren bor i sina rektangulära hus och bildar hela tiden nya bostäder. Till vänster ser man en annan koloni av samma art som möts i en skiljelinje som går uppifrån och ner. Den där linjen är en stridszon; för den koloni som blir övervuxen kommer snart att dö. Om man tittar noga ser man ytterligare ett tiotal hus i närheten av spiralens centrum som är runda till formen. Det är larver från en annan art som slagit sig ner och bildar nya hus som också försöker växa över de andra. Jag kallar bilden Krig på ett stycke kelp.

FOTO: FREDRIK PLEIJEL

Fredrik Pleijel, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, har vunnit pris för två bilder i The Royal Society Publishing Photography Competition.

Vad innebär priset?

– Eftersom jag inte fick första pris innebär det egentligen bara äran. Det är förstås jätteroligt att bli uppskattad.

Havsborstmasken är 3–4 centimeter men varje mossdjurshus är litet, cirka 1 millimeter långt.

Blandat

GUJOURNALEN 5 | 2016

FOTO: JOHANNA HILLGREN

Första spadtaget för nya Humanisten

D E N 2 7 O K TO B E R inleddes byggandet av nya Humanisten. Vid ceremonin medverkade ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, rektor Pam Fredman, dekan Margareta Hallberg samt regiondirektören för Akademiska Hus region Väst, Birgitta van Dalen. Humanistens nya byggnad ska omfatta drygt 16 600 kvadratmeter som kommer att breda ut sig mot väster och rymma öppna mötesytor, studieplatser, hörsalar, undervisningslokaler samt kontor. De befintliga byggnaderna kommer att uppgraderas både vad gäller standard, installationer och tillgänglighet. Akademiska Hus satsar totalt 668 miljoner kronor på nya Humanisten. Målsättningen är att den nya byggnaden ska uppnå kraven för Miljöbyggnad Guld medan befintliga ombyggda byggnader ska leva upp till Miljöbyggnad Silver. Dessutom finns framtida planer på att samlokalisera Konstnärliga fakultetens verksamheter i en ny byggnad intill Artisten samtidigt som även universitetsbiblioteket planeras få nya lokaler.

Rektor Pam Fredman och ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, deltog när första spadtaget för nya Humanisten togs den 27 oktober.

Våldtäkt som krigshandling PA N Z I S J U K H U S E T , som grundades 1999 av läkaren Denis Mukwege, specialiserar sig på hjälp till offer för sexuellt våld i Demokratiska republiken Kongo, ett land drabbat av krig och våld sedan decennier. – Efter folkmordet i Rwanda flydde delar av den ansvariga armén till Kongo vilket lett till krig och kaos, förklarade Denis Mukwege. Ett fredsfördrag undertecknades visserligen 2003 men stridigheter fortsätter särskilt i landets östra delar. Våldtäkter, där ibland hela byar blir utsatta, är ett sätt att sprida skräck och förtvivlan. – Under de år Panzisjukhuset funnits har vi behandlat drygt 40 000 offer för sexuellt våld, varav 3 500 minderåriga och drygt 200 barn under 5 år. Våldtäkt är en krigshandling som får människor att lämna sina hem, förstör familjer och sammanhållning som har svåra konsekvenser både för människors reproduktionsförmåga och för ekonomin. M E N PA N Z I S J U K H U S E T är speciellt. Från att i början ha koncentrerat sig på rent medicinsk vård, har sjukhuset alltmer försökt hjälpa till med kvinnornas hela livssituation. – Verksamheten vilar på fyra pelare: medicinsk vård, psykologisk hjälp, socio-ekonomiskt bistånd samt juridiskt stöd. Tanken

FOTO: ALL AN ERIK SSON

– Kongos kvinnor behöver ert stöd! Så inledde Denis Mukwege sin föreläsning om kvinnliga offer i våldets Kongo inför en fullsatt sal på Handelshögskolan. Evenemanget var en del av seminarieserien Global Challenges.

Denis Mukwege arbetar för att få med Kongos kvinnor i fredsprocessen.

»Att inte ta tillvara kvinnors styrka och kunskaper är sorgligt.« DENIS MUKWEGE

är att de drabbade bara ska behöva berätta sin historia en enda gång och sedan få den hjälp de behöver, oavsett vad det gäller. Den medicinska vården handlar om att reparera och rekonstruera trasiga underliv, men också om att behandla hiv och andra könssjukdomar samt infektioner. Sjukhuset har också en mobil enhet som ger behandling och undervisning på plats. Men sjukhuset stöttar också kvinnornas

utbildning, hjälper dem att hitta arbete och betalar för juridisk rådgivning. Denis Mukwege engagerar sig dessutom för att få med kvinnorna i en kommande fredsprocess. – Endast 5 procent av dem som arbetade fram fredsfördraget 2003 var kvinnor. Att inte ta tillvara kvinnornas kunskaper och styrka är sorgligt. Det är de som har ansvar för barnen men ofta också för familjens ekonomi. Det borde vara självklart att kvinnor och män arbetar tillsammans för en varaktig fred. D E N I S M U K W EG E S förhoppning är att erfarenheterna från Panzi ska vara till nytta även i andra konfliktdrabbade länder. – Jag har exempelvis varit i Colombia och där träffat otroligt engagerade och duktiga läkare, jurister och psykologer som hjälper utsatta människor. Men de har ingen samordning och där kanske Panzi skulle kunna tjäna som inspiration. Föreläsningen hölls den 17 oktober i Malmstenssalen, Handelshögskolan. Efter en glimtare till filmen The Man who Mends Women av regissören Thierry Michel, deltog Denis Mukwege i en paneldiskussion tillsammans med två GU-forskare: Marie Berg, barnmorska och professor i vårdvetenskap, samt Maria Stern, professor i freds- och utvecklingsforskning, som bland annat forskat om Demokratiska republiken Kongo. Moderator var Maria Bard från PMU, Pingstmissionens utvecklingssamarbete. Seminariet hölls i samarbete med Right Livelihood, Läkarmissionen och PMU.

EVA LUNDGREN

Nytt om folk

NY PÅ JO BBE T HENRIK ARONSSON är ny professor i växtmolekylärbiologi.

cal University, Singapore. Detta universitet är rankat som 13:e bästa i världen och näst bäst i Asien. Marianne Quiding Jarbrink ska bland annat studera ”team-based learning”, en mycket studentaktivierande pedagogik. LARS PALMQVIST är ny adjungerad professor i klinisk kemi, särskilt inom molekylär hematologi.

DAVID BENNET är ny forskarassistent i arabisk filosofi på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. ROGER BUTLIN är ny gästprofessor i marin evolutionsbiologi. MARIA ERIKSSON BAAZ är ny professor i freds- och utvecklingsforskning.

ELISABETH FERNELL är ny adjungerad professor i barn- och ungdomspsykiatri.

ISABELLA PISTONE är ny forskarassistent på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.

DAVID RÖNNEGARD är ny forskare i praktisk filosofi på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. MARCUS SCHINDLER är ny adjungerad professor i farmakologi. TIM SCHWANEN är ny gästprofessor i kulturgeografi.

LARS GERHARDSSON är ny adjungerad professor i arbets- och miljömedicin, särskilt inom kemiska och fysikaliska hälsorisker. BRADI GRANGER är ny gästprofessor i omvårdnad. MONICA HAVSTRÖM är tillsvidareanställd som kommunikatör på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. JESSICA HEMMINGS är ny professor i konsthantverk. GUNILLA HERMANSSON är ny professor i litteraturvetenskap.

MARIT KIRKEVOLD är ny gästprofessor i omvårdnad. HELENA LAGERLÖF är ny forskarassistent på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. GRAHAM LEIGH är ny Wallenberg Academy Fellow på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. MICHAEL LYNCH är ny lektor i socialt arbete på institutionen för socialt arbete. CASEY W. MILLER är ny gästprofessor i fysik, särskilt inom experimentell spinntronik. EVA MILLQVIST är ny adjungerad professor i klinisk allergologi. SEYED MOUSAVIAN är ny forskarassistent i arabisk filosofi på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. CLAES OHLSSON är ny ledamot i rektors forskarråd. MARIANNE QUIDING JARBRINK , professor vid institutionen för mikrobiologi och immunologi, är från och med 1 september gästprofessor vid Lee Kong Chian School of Medicine, Nanyang Technologi-

EWA TERNESTEN-HASSÉUS, legitimerad sjuksköterska, är sedan maj 2016 ny docent vid avdelningen för invärtes medicin/lungmedicin och allergologi vid institutionen för medicin. KARIN THORBURN är ny affilierad professor i finansiell ekonomi. ANN-CHARLOTTE TIMANDER är ny lektor i socialt arbete på institutionen för socialt arbete.

UT M ÄRK EL SER Professor Jan-Eric Gustafsson vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik blir ny ordförande i Skolkommissionen. Han efterträder Anna Ekström, som nyligen utnämndes till gymnasie- och kunskapslyftsminister. Jonas Einarsson, institutionen för fysik, har tilldelats Naturvetenskapliga fakultetens avhandlingspris. Hans forskning handlar om hur små partiklar transporteras i vår omvärld, vilket hjälper oss förstå mikroorganismernas liv, hur vi kan skydda oss från luftföroreningar samt hur vi kan utveckla nya material i industrin. Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, var en av gästerna vid kungaparets årliga Sverigemiddag den 16 september. Tillställningen uppmärk-

sammar personer som gjort betydande insatser lokalt, regionalt eller nationellt. Övriga gäster var samtliga landshövdingar samt representanter för kultur, näringsliv, utbildning, idrott och föreningsliv. Kristian Kristiansen, seniorprofessor på institutionen för historiska studier, har tilldelats the Grahame Clark Medal av the British Academy. Han är den förste skandinaviska arkeologen som fått medaljen och i motiveringen kan man läsa ”för sitt bidrag till studiet av den europeiska bronsåldern, samt förvaltning, skydd och tolkning av arkeologiska arv”. Bo Lamm heter en av de jubeldoktorer som högtidligen promoverades vid doktorspromotionen den 21 oktober. Bo Lamm var 1966 den förste som disputerade i kemi i Göteborgs universitets regi. Tidigare hade disputationer i kemi skett på Chalmers. Håkan Möller, professor i litteraturvetenskap, är nyinvald arbetande ledamot i Kungliga Vitterhetsakademien. Syftet med Kungliga Vitterhetsakademin är att ”främja forskning och annan verksamhet inom humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner samt kulturmiljövård”. Jairo Robledo Sierra har tilldelats the Millard Award av den framstående oralmedicinska tidskriften OOOO (Oral surgery, Oral medicine, Oral pathology, Oral radiology), som är knuten till American Association of Oral Medicine. Han får priset för en artikel om oral lichen planus, slemhinneförändringar i munnen, som patienterna ofta upplever mycket handikappande. Karolina Skibicka, biträdande universitetslektor vid sektionen för fysiologi, har utsetts till årets mottagare av Lilla Fernströmspriset. Hon får priset för sina banbrytande studier om nervsystemets belöningsmekanismer. Framför allt intresserar hos sig för hormonet GLP-1, som främst studerats av diabetesforskare, men som även har betydelse för hjärnans belöningssystem. Orsola Tommasi, institutionen för matematiska vetenskaper, har tilldelats Naturvetenskapliga fakultetens forskningspris. Hon forskar på algebraisk geometri, särskilt modulirum, som klassificerar geometriska objekt med vissa egenskaper.

Svenskt NMR-centrum firade sitt 25-årsjubileum med ett jubileumssymposium den 12 oktober. NMR står för nuclear magnetic resonance och används bland annat för att ta reda på strukturen och sammansättningen av en molekyl. Föreståndare sedan 2003 är Göran Karlsson. Ett projekt om framtida datalagring har fått EU-anslag på 36 miljoner kronor, varav 8,5 miljoner går till en forskargrupp vid Göteborgs universitet. Projektet koordineras av forskaren Alexandre Dmitriev, institutionen för fysik.

ANSL AG Riksbankens Jubileumsfond har beviljat programmet En ny europeisk förhistoria 38,2 miljoner kronor. – Programmet ska undersöka vad de stora folkomflyttningarna och jordbruket betytt för Europa genom att kombinera studier av dna, lingvistik och arkeologi, förklarar professor Kristian Kristiansen, föreståndare för Centrum för kritiska kulturarvsstudier. De senaste årens vetenskapliga revolution inom arkeologin har avslöjat en mycket mer dramatisk Europeisk förhistoria än vi tidigare trott. Vi hoppas få en ny förståelse av hur immigrerande grupper samspelade med existerande befolkningar och skapade nya kulturer och språk.

EVENEMANG Konferens om kvinnor och alkohol 23 november kl. 08.30–16.00. Plats: Universitetsplatsen 1, Vasaparken. Ur programmet: Alkohol en genushistoria. 30 år med kvinnor och alkohol i Göteborg. Med Gunnel Hensing och Fredrik Spak. 60 år av svensk dryckeshistoria. Med Jenny Damberg och Lisa Wiklund, författare till boken Som hon drack. Konferensen arrangeras av WAG-projektet (Women and alcohol in Gothenburg) och Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) vid GU, Länsstyrelsen Västra Götaland och länsnykterhetsförbundet Västra Götaland. Kostnad: 500 kronor, inklusive fika och lunch. Sista anmälningsdatum är den 16 november. Mer information och anmälan: epso. gu.se/wag.

GUJOURNALEN 5 | 2016

Föreläsningar om migration och utbildning

Docent Olof Franck, institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet ger i höst en seminarieserie på engelska om det svenska utbildningssystemet, kopplad till satsningen Migration och utbildning.

12 December 2016, 4pm–5pm, room AK2 136.

8 November 2016, 5pm–6pm, room AK2 137. The Swedish educational system – an overview. Docent Caroline Berggren, institutionen för pedagogik och specialpedagogik 24 November 2016, 5pm–6pm, room AK2 136. Are there specifically Swedish values? On norms and values in Swedish school.

Physical education – a subject with a long tradition in Sweden. Docent Anders Raustorp, institutionen för kost-och idrottsvetenskap

En skola för alla? 15 november kl. 10–12. Plats: Hammarkullens Folkets hus. En skola för alla? Rätten till utbildning för barn till fattiga EU-medborgare

NYA BÖCKER Den akademiska miljön genomgår idag stora förändringar. Ett antal reformer har påverkat universitetet och dess relationer till det övriga samhället. I Ensamhet och gemenskap reflekterar Per Magnus Johansson och Thomas Karlsohn kring universitetets utmaningar. Boken är till formen en brevväxling och innehåller även utflykter i dagspolitik samt kulturella och internationella utblickar. Förlaget är Korpen.

Medverkande: Sara Stendahl, David Ryffé, Otto Swedrup och Sebastian Bejedal.

Månadens akademiska uttryck Pedagog

I dessa tider, då det diskuteras såväl lärarexcellens som huruvida dagens studenter är alltför curlade, kan det vara värt att påminna sig om pedagogens språkliga ursprung. Pedagogen är nämligen ”den som leder barnen”. De gamla grekerna kunde använda ordet om den som undervisade, men också mer bokstavligt om den slav som ledde barnen till och från skol-

byggnaden. Ägna dem en tanke när ni sitter och sammanställer era pedagogiska meritportföljer! Ordsafari

Som den hemmablinda varelse man är, tycker man sällan att de egna fackorden är spännande. Närhetspar, lemmatiserare och icke-restriktiv relativsats känns ordinärt och hemvävt för mig. Vill jag ha smaken av nya ord i munnen ger jag mig

ut på ordsafari på universitetets webbplats. Kemisterna bjuder på nitrifikation, anammox och stökiometriska reagenser. I information om ombyggnaden av Humanisten läser jag om krönmeter, bulleralstring och säkring av spont i form av hammarband och stag. Och på sidan om säkerhetspolicy finns ett dokument med det kittlande namnet Forskarfrysinformation. Åk på ordsafari du med! Ta med korsstygnsbroderiet!

Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid institutionen för svenska språket, medverkar regelbundet i radioprogrammet Språket i P1.

Vinn biobiljetter! Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera. Lycka till! 1. Hur stor andel av den administrativa personalen vid GU är män (2016)? 2. Vilken plats hamnar GU på år 2016 enligt Webometrics Ranking of World Universities? 3. Vad kallas det pris som UB nyligen fått? 4. Hur länge levde María Zambrano i exil? 5. Vid vilken högtid uruppfördes Göteborgs universitets fanfar? Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

Förra numrets vinnare av biobiljetter är: Jennie Pettersson, utbildningsadministratör, institutionen för biomedicin Maria Popov, sekreterare på röntgenavdelningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ann-Katrin Swärd, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik De rätta svaren från förra numret är: 1. Minst 150 minuter måttlig intensitet eller 75 minuter hög intensitet. 2. Nästan 17 500 alumner. 3. Titeln Dracula fick han när hans far blev medlem i drakordern och fick titeln Dracul. 4. Anna Röding. 5. Åbo, Finland. GU Journalen gratulerar vinnarna! Skicka ditt svar till GU Journalen, gu-journalen@gu.se. Ange var du arbetar och din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner. Vi publicerar även vinnarna i nästa nummer.

POSTTIDNING A AVSÄNDARE: GU JOURNALEN GÖTEBORGS UNIVERSITET BOX 100 405 30 GÖTEBORG

GÖTEBORGS POSTREGION PORTO BETALT P 410280400

Fanfaren är komponerad av Joel Eriksson, universitetslektor i komposition, och är 45 sekunder lång. Uruppförandet skedde vid doktorspromotionen den 21 oktober.

Hur låter egentligen Göteborgs universitet? Det fick alla veta som var med på doktorspromotionen den 21 oktober. Då uruppfördes nämligen GU:s alldeles egen fanfar. – Det är den enda specialskrivna universitetsfanfar jag känner till, förklarar kompositören Joel Eriksson. D E T VA R A N D E R S W I K LU N D , director musices vid GU samt seniorprofessor vid Högskolan för scen och musik, som kom på idén att Göteborgs universitet borde ha en egen fanfar. Han gav uppdraget till Joel Eriksson, lektor i komposition vid Högskolan för scen och musik. – Från början användes fanfarer mest inom militären. Men de har också funnits inom scenmusik ända sedan 1300-talet för att signalera att det är en mäktig person som gör entré. I Fidelio, Beethovens enda opera, spelas exempelvis en fanfar bakom en dörr när en guvernör uppträder. Paul Dukas balett La Péri innehåller också en känd fanfar, för att inte tala om Aaron Coplands Fanfare for the Common Man, förklarar Joel Eriksson. Det finns också fanfarer för särskilda idrottsevenemang, som OS, samt för andra högtidliga tillfällen, exempelvis

Nobelfestligheterna. Men att något annat lärosäte, i Sverige eller utomlands, skulle ha egen fanfar känner i varje fall Joel Eriksson inte till.

» GU-fanfa-

ren har en modern, lite fräck klang. Göteborgs universitet är ju inte så gammalt, ett alltför traditionellt stycke skulle därför låta fel.«

– G U - FA N FA R E N BYG G E R på bokstäverna i namnet ”Göteborgs universitet”. Jag har dels utgått från de tyska tonnamnen C, D, E, F, G, A, H, dels från de italienska do, re, mi, fa, sol, la, ti. Ö tolkar jag som OE och o som do; på så sätt har jag fått med alla bokstäver utom v och n. Att skriva musik efter bokstäverna i ett namn är dock inget som Joel Eriksson hittat på. – Exempelvis Bach komponerade musik på sitt eget namn, Robert Schumann skrev en hyllning till den danske tonsättaren Niels Gade på tonerna G, A, D, E och Dmitrij Sjostakovitj använde de tyska initialerna av sitt namn, DSCH, som en signatur i sin musik. GU:s fanfar är på 45 sekunder, ett ganska kort stycke alltså, men hyfsat långt i fanfar- JOEL ERIKSSON sammanhang. Den innehåller tre delar och slutar i E-dur, Joel Erikssons favorittonart. – GU-fanfaren har en modern, lite fräck klang. Göteborgs universitet är ju inte så gammalt, ett alltför traditionellt stycke

skulle därför låta fel. I mitten hörs några rörklockor, som låter som klockorna i en kyrka, vilket är en hyllning till England där den typen av musikaliska inslag ofta gör olika högtidligheter lite festligare. Jag doktorerade nämligen vid University of Newcastle upon Tyne och har även studerat vid Royal Academy of Music i London. I Storbritannien finns en fin ceremoniell tradition som visserligen är mycket högtidlig men ändå lite avslappnat distanserad som jag tycker mycket om och som inspirerat mig. en månad att skriva. – Men det beror på att jag inte kunnat ägna mig helhjärtat åt den, jag jobbar ju också. Så jag skulle tro att det egentligen handlar om 3–4 dagars arbete. Den är skriven för en ensemble på 11 brassinstrument samt slagverk men finns också i en enklare version för fem instrument: två trumpeter, horn, trombon samt tuba. Den enklare versionen uruppfördes under doktorspromotionen den 21 oktober och tanken är att fanfaren ska spelas vid just sådana högtidliga tillfällen och evenemang. Men går den även att använda på andra sätt? Kanske som ringsignal i GU-medarbetarnas telefoner? – Hmm, jag skulle förstås kunna välja ut ett par fraser och göra om till en snutt för mobilen. Det skulle i så fall bli mitt, utan jämförelse, mest spelade verk. FA N FA R E N TO G C I R K A

TEXT: EVA LUNDGREN FOTO: JOHAN WINGBORG

— NÄSTA NUMMER UTE DEN 20 DECEMBER 2016 —