Professorsinstallationen 2018, University of Gothenburg

g รถ t e b o p r r g o s f e u s n s i o v r e s r i s n i s t t e a t l l a t i o n e n 2 0 1 8

Denna skrift är utgiven av Göteborgs universitet i samband med Professorsinstallationen i Göteborgs konserthus 25 maj 2018.

Tryckeri: Billes Produktion: Kommunikationsenheten, Göteborgs universitet.

I fotografierna förekommer verk skapade av följande studenter vid HDK, Högskolan för design och konsthantverk, se sidan 80.

Sara Bech-Hanssen Chih-Wei Chang Ting-Hsuan Chang Christopher Gleeson Martin Nyberg Inostroza Märta Louise Karlsson Ahyoung Kim Milma Loeskow ISBN-NR: 978-91-7360-397-3

2

innehållsförteckning FÖRORD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 PROGRAM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

NATURVETENSK APLIGA FAKULTETEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Fakultetstal av professor Anneli Palmsköld.. . . 70

PRESENTATION AV PROFESSORER SAHLGRENSK A AK ADEMIN . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Fakultetstal av professor Lars Kölby .. . . . . . . . . . 20

EXCELLENTA LÄRARE ............................ 72

HUMANISTISK A FAKULTETEN . . . . . . . . . . . . 22 Fakultetstal av professor Eva Borgström. . . . . . . . 28

STUDENTUPPVAKTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN . . . . . . . . . . . . 30 Fakultetstal av professor Maria Bania.. . . . . . . . . . 34 HANDELSHÖGSKOLAN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Fakultetstal av professor Thomas Erhag. . . . . . . 40 SAMHÄLLSVETENSK APLIGA FAKULTETEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Fakultetstal av professor Linda Soneryd. . . . . . . 50

PEDAGOGISK A PRISER ...........................73

SUMMARY . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 FÖREMÅL FRÅN HDK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 MAT OCH DRYCK.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 AK ADEMISK A HÖGTIDER.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

UTBILDNINGSVETENSK APLIGA FAKULTETEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Fakultetstal av professor Camilla Björklund. . . 60

3

REKTOR

4

EVA WIBERG

välkommen till professorsinstallationen!

Professorsinstallationen återkommer varje år när våren har anlänt och är en av universitetets viktigaste akademiska högtider. I år uppmärksammar vi inte bara 43 nya professorer utan lyfter också fram excellenta lärare och pedagogiska pristagare som särskilt utmärkt sig som pedagogiska föredömen.

Våra akademiska högtider är ett sätt att markera en händelse eller en övergång av större betydelse. I tider som präglas av snabb förändring kan det vara nog så viktigt att stanna upp och markera den betydelsen.

Professorsinstallationen innebär både ansvar och förväntningar. Med högtiden värnar vi om det som gör oss unika: den akademiska traditionen och värdegrunden samt ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt.

Att bli professor betyder att ni nu tar ytterligare ett steg i er akademiska karriär. Upp på det översta trappsteget av de lärartjänster som finns inom ett universitet. Att ta det klivet innebär att ni står tryggt och stabilt i vetskapen om er roll i universitetets grunduppdrag: utbildning, forskning och den där tillhörande samverkan.

Att kliva fram som ny professor innebär också förväntningar på kreativitet och nytänkande. Ni ska föra över kunskap och erfarenheter till yngre kollegor för att på så sätt också bidra till nya perspektiv och ny kunskap.

Gentemot studenterna har ni som professorer dubbla uppdrag.

Det ena uppdraget är som förebild, lärare och mentor. Det andra är att tillsammans med studenterna utveckla och stärka universitetet.

Det innebär att vara lyhörd för

studenternas frågor, tankar och infallsvinklar. Tillsammans med studenterna kan ni hitta alternativa lösningar på problem och bidra till kunskapsutveckling.

På det översta trappsteget där ni nu står är det också viktigt att bygga broar. Ni har ett ansvar för samarbete både inom universitetet och med omvärlden. Samverkan är avgörande för att forskning och utbildning ska komma samhället till godo. Bara så kan vi göra skillnad och ta vårt samhällsansvar.

Varmt välkomna till Göteborgs universitets professorsinstallation 2018.

Eva Wiberg Rektor

5

p r o g r a m

AK ADEMISK PROCESSION Kungliga Kronobergs Regementes Marsch av Carl Latann (arr: Bjørn Bjerknæs-Jacobsen) Göteborgs Brasskvintett

Välkomnas* Niklas Darin Ludger Grote Kristian Samuelsson Martin Schwellnus

Fanfar för Göteborgs universitet av Joel Eriksson

Fakultetstal: Lars Kölby

HÄLSNINGSANFÖRANDE Rektor, professor Eva Wiberg Stråkkvartett KV 159, sats 1 av Wolfgang Amadeus Mozart Kronkvartetten

HUMANISTISK A FAKULTETEN Installeras Martin Berntson Eva Borgström Marius Hentea Tommaso Milani Fakultetstal: Eva Borgström

SAHLGRENSK A AK ADEMIN Installeras Henry Ascher Eva Billstedt Magnus Båth Lars Kölby Sara Lindén Marcela Pekna Agneta Robertson Elisabet Wentz Johan Westin

KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Installeras Maria Bania Jyoti Mistry Fakultetstal: Maria Bania

HANDELSHÖGSKOLAN Installeras Sharon Cullinane Thomas Erhag Niklas Egels Zandén Fakultetstal: Thomas Erhag

6

SAMHÄLLSVETENSK APLIGA FAKULTETEN Installeras Anna Dunér Maris Boyd Gilette Annica Kronsell Mona Lilja Elisabeth Olin Isabell Schierenbeck Linda Soneryd Mikaela Starke

NATURVETENSK APLIGA FAKULTETEN Installeras Ingela Dahllöf Alexander Dmitriev Mattias Goksör Harald Bentz Høgseth Håkan Samuelsson Kalm Ulrich Lange Axel Målqvist Anneli Palmsköld

Fakultetstal: Linda Soneryd

Fakultetstal: Anneli Palmsköld

Quatuor, sats 2 av Maurice Ravel Kronkvartetten

Fanfar: Serenissima av Carin Bartosch Edström Göteborgs Brasskvintett

UTBILDNINGSVETENSK APLIGA FAKULTETEN Installeras Christina Berg Camilla Björklund Ulf Blossing Eva-Carin Lindgren Eva Reimers

AK ADEMISK PROCESSION Bohus Bataljon av Sten Frykberg (arr: Bjørn Bjerknæs-Jacobsen) Göteborgs Brasskvintett

*Göteborgs universitet välkomnar även adjungerade professorer som har sin huvudsakliga verksamhet utanför lärosätet, samt gästprofessorer som är verksamma vid universitetet endast under en begränsad tid.

EXCELLENTA LÄRARE OCH PEDAGOGISKT PRIS Rektor, professor Eva Wiberg

STUDENTUPPVAKTNING Lina Dahlin, vice ordförande för Göteborgs universitets studentkårer

Fakultetstal: Camilla Björklund Shall I compare thee to a summer’s day av Nils Lindberg Madonna over Bølgerne av P.E. Lange-Müller Roslagsvår av Hugo Alfvén Körsång av Göteborgs akademiska kammarkör under ledning av Mathias Harms

7

s a h l g r e n s k a a k a d e m i n

8

s a h l g r e n s k a

S

a k a d e m i n

ahlgrenska akademin gör skillnad för människors hälsa, genom utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. En stor del av både forskning och utbildning genomförs i nära samverkan med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Folktandvården, Västra Götalandsregionen och näringslivet. Universitetet arbetar strategiskt för att samla livsvetenskaperna och korta avstånden till vården – allt för att stärka utvecklingen inom Life science.

Mycket av forskningen har en klinisk prägel. Fakulteten vill integrera grundforskningen med den mer patientorienterade forskningen och skapa translationella centrum, där kliniska frågeställningar och biomedicinsk kompetens möts och skapar nya sätt att studera mekanismerna bakom sjukdom, vilket kan leda till nya behandlingar.

Forskningen spänner över ett brett fält: från grundläggande studier av molekylers struktur och cellers funktion via experimentella studier av sjukdomsprinciper till forskning på befolkningsnivå.

Här bedrivs även vårdforskning, bland annat om olika metoder att mäta den subjektiva upplevelsen av sjukdom och om hur ett personcentrerat förhållningssätt kan bidra till en mer human och effektiv vård. Inom flera områden ligger forskningen i internationell framkant, bland annat odontologi, biomaterial, hjärt- och kärlsjukdomar, metabolism, vacciner och neuropsykiatri.

Här utbildas framtidens vårdexperter. Av de 18 utbildningsprogrammen är flera bland de mest populära i landet. Sahlgrenska akademin erbjuder hälsovetenskap nära verkligheten, genom högkvalitativ verksamhetsförlagd utbildning, samarbetsträning i multiprofessionella team och forsknings­möjligheter redan under grund­ utbildningen.

Dekan är Agneta Holmäng, professor i laborativ medicin.

9

10

s a h l g r e n s k a a k a d e m i n

HENRY ASCHER Henry Aschers aktuella forskning rör främst migration, integration och hälsa med fokus på barn, familj och papperslösa. Forskningen är främst inriktad mot hälsofrämjande faktorer och mänskliga rättigheter. Behovet av kunskap inom området är stort, både bland beslutsfattare, professionella och bland allmänheten, inte minst för att underlätta integration.

Henry Ascher studerade till läkare vid Göteborgs universitet, disputerade vid institutionen för pediatrik, och är anställd vid avdelningen för samhällsmedicin.

Han har en kombinationstjänst och forskar vid Angereds Närsjukhus och arbetar kliniskt i Flyktingbarnteamet där.

Henry Ascher är förordnad som professor i folkhälsovetenskap.

11

EVA BILLSTEDT Eva Billstedts forskningsområden rör psykologiska, neuropsykologiska och psykiatriska faktorer hos grupper med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såväl i kliniska (autism, ADHD) som icke-kliniska populationer (ynglingar dömda för våldsbrott). I longitudinella studier har forskarna visat hur förloppet vid dessa funktionsnedsättningar är över tid samt vilka faktorer som påverkar förloppet. Eva Billstedt har studerat på psykologprogrammet och disputerat vid Göteborgs universitet. Hon är nu verksam på Gillbergcentrum inom institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Hon är förordnad som professor i psykologi med inriktning mot barn- och ungdomspsykiatri.

12

s a h l g r e n s k a

MAGNUS BÅTH Magnus Båth är född och uppvuxen i Borås. Han utbildade sig till sjukhusfysiker vid Göteborgs universitet, disputerade i radiofysik 2003 och blev docent 2008. Hans huvudsakliga forskningsfält rör optimering av röntgenundersökningar, men forskningsintresset är brett och under många år har han varit aktiv inom LETStudio, en strategisk satsning på tvärvetenskaplig forskning om lärande vid Göteborgs universitet. Han är förordnad som professor i medicinsk strålningsfysik. Anställningen är förenad med en befattning som förste sjukhusfysiker vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

a k a d e m i n

LARS KÖLBY Lars Kölby är engagerad i Sahlgrenska Universitetssjukhusets långa tradition inom kraniofacial kirurgi och är nära kopplad till klinik och patientnytta. Arbetet går ut på att systematiskt och objektivt utvärdera kirurgiska resultat och tekniska förbättringar, genetik vid kraniosynostos (en för tidig slutning av skallens tillväxtsömmar) och kraniofaciala syndrom samt utvärdering av kognitiva förmågor vid kraniosynostos. På senare tid har dessutom 3D-bioprinting tillkommit som ett nytt forskningsfält med målsättning att ta fram levande vävnad.

Lars Kölby är förordnad som professor i plastikkirurgi med inriktning mot kraniofacial kirurgi.

13

MARCELA PEKNA Marcela Pekna är lärare och forskningsledare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Hon leder en forskargrupp som utforskar immunsystemets roll vid centrala nervsystemets reaktion på skada.

Forskargruppens mål är att utveckla nya effektiva behandlingsstrategier för att förbättra funktions­ återkomst efter stroke, förlossningsasfyxi (syrebrist och nedsatt blodförsörjning till hjärnan hos nyfödda) samt andra typer av hjärnskador.

Marcela Pekna är förordnad som professor i neuroimmunologi.

AGNETA ROBERTSON Agneta Robertson forskar om behandling av odontologiska tillstånd hos barn (karies, mineraliseringsavvikelser och dentala trauma) som kan leda till hot mot barnets hälsa.

Allvarliga konsekvenser av behandlingarna kan vara smärtupplevelser, behandlingsproblem och tandvårdsrädsla, vilka kan leda till undvikande av tandvård. Ur ett samhälls- och odontologiskt perspektiv är det därför viktigt att förbättra möjligheterna till prevention och behandling.

Agneta Robertson disputerade vid Göteborgs universitet 1997, har varit anställd vid universitetet sedan 2000, och är förordnad som professor i pedodonti.

14

s a h l g r e n s k a a k a d e m i n

SARA LINDÉN Sara Lindén startade sin forskningsgrupp vid Göteborgs universitet 2008, efter disputation i Lund och forskningsvistelser i USA och Australien. Hon forskar på hur de molekyler som bygger upp slemmet på människors, grisars och fiskars slemhinnor skyddar oss från infektioner.

Genom att förstå hur detta försvars­ system fungerar kan vi sätta igång det vid kroniska infektioner där försvarssystemen

inte går igång och för självläkande infektioner starta det tidigare för att korta sjukdomstiden. Antibiotikaresistens är ett ökande problem och acceleration av kroppens egna system för bekämpning av infektion kringgår detta.

Sara Lindén är förordnad som professor i medicinsk och fysiologisk kemi.

15

ELISABET WENTZ Elisabet Wentz nuvarande forskning är inriktad på ätstörningar. Hon studerar tidiga symtom, riskfaktorer, ärftlighet, intellektuella funktioner, hjärnavbildning, behandling, långtidsutfall och hälso­ ekonomi. Hon är specialist i psykiatri och överläkare vid Anorexi & Bulimimottagningen för vuxna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Elisabet Wentz forskning är till nytta för den enskilda individen med avseende på bemötande och behandling. Forskningen kan medverka till att bedöma ätstörningars prognos och samhällets kostnader.

Elisabet Wentz har erhållit läkarexamen, medicine doktorsgrad och docentur vid Göteborgs universitet. Hon är förordnad som professor i allmän psykiatri med inriktning mot anorexia nervosa.

16

s a h l g r e n s k a a k a d e m i n

JOHAN WESTIN Johan Westins forskning handlar om att utveckla diagnostik, handläggning och behandling av virusinfektioner. Han disputerade vid Göteborgs universitet 2002 med en avhandling om lever­ skada vid kronisk hepatit C-virusinfektion. Förutom hepatit C, har han även studerat virala luftvägsinfektioner hos såväl friska vuxna som hos patienter med nedsatt immunförsvar, smitt­ spridning av influensa i sjukhus­ miljö, epidemiologi av luftburna virussjukdomar samt smittsam­ het, sjuklighet och dödlighet hos äldre med virala tarminfektioner.

Han är specialist på infektions­ sjukdomar och klinisk virologi och mycket engagerad i undervis­ ningen av läkarstudenter.

Johan Westin är förordnad som professor i infektionsmedicin.

17

18

NIKLAS DARIN

LUDGER GROTE

Niklas Darin arbetar som universitetssjukhusöverläkare på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och leder ett forskningsprojekt om neurodegenerativa sjukdomar hos barn. Fokus är på epidemiologisk kartläggning, genotypfenotypstudier samt på att hitta nya sjukdomsmekanismer och behandlingar. Projekten bedrivs i samarbeten inom Sahlgrenska akademin och med andra europeiska centrum.

Viktiga resultat har varit bevis för sambandet mellan H1N1vaccinationen mot influensa och insjuknandet i narkolepsi samt flera nya sjukdomsmekanismer, bland annat upptäckten av PROSC-relaterad B6-beroende epileptisk encefalopati (hjärnsjukdom).

Niklas Darin är förordnad som adjungerad professor i pediatrik.

Ludger Grotes forskning fokuserar på sömnens relevans för fysisk och psykisk hälsa, särskilt kardiovaskulära konsekvenser hos patienter med andningssjukdomar.

Dessutom studerar hans forskargrupp effekter och möjligheter att genomföra nya behandlingsmetoder vid sömnstörningar som sömnstörd andning, rastlösa ben­ syndromet och sömnlöshet. Forskningsresultaten har delvis införlivats i nya diagnostiska och terapeutiska medicinska åtgärder och används inom de medicinska riktlinjerna.

Ludger Grote kom 1998 som doktorand inom klinisk sömnforskning till Sahlgrenska akademin. Han är för närvarande aktiv vid Sahlgrenska akademins Centrum för sömn och vakenhetsstörningar.

Han är förordnad som adjungerad professor i lung­ medicin, särskilt sömnmedicin.

s a h l g r e n s k a a k a d e m i n

KRISTIAN SAMUELSSON Kristian Samuelssons forskning handlar om mjuka vävnader och muskuloskeletala områden, såsom knäligament och meniskskador, hälseneruptur, senskada samt muskel­ skador. Han har genom åren också ägnat sig åt andra områden, både inom och utom det ortopediska forskningsområdet.

Kristian Samuelssons forskning har bidragit till utveckling av ny titthålsteknik och flera upptäckter har implementerats kliniskt, både nationellt och internationellt.

Exempelvis är den kirurgiska tekniken anatomisk främre korsbandsrekonstruktion idag standard bland kirurger över hela världen.

Kristian Samuelsson har studerat vid Göteborgs universitet och är förordnad som adjungerad professor i ortopedi.

19

västgötsk framtidsspaning

J

ust idag har jag för en gångs skull blivit ombedd att prata och representera Sahlgrenska akademin. Det känns av någon anledning ovant att prata på professorsinstallationer och dessutom, när dekanus bad mig, så motiverade hon valet med ”plastikkirurg och västgöte”. Inte blev uppdraget klarare när marskalken mejlade att det gärna kunde vara lite lättsamt och roligt.

Min spaning kommer att titta bakåt, vilket är ganska lätt. Retrospektion är den mest exakta av vetenskaper. Vi ska även titta i nutiden, vilket är lite svårare.

Det närmar sig självrannsakan, som är verklig överkurs. Till sist ska vi försöka titta in i framtiden. Göra förutsägelser, eller spå, som vissa skulle kalla det. Det är riktigt svårt, nästan omöjligt faktiskt.

Vi börjar bakåt.

När jag var barn undrade jag alltid

”OM V I FÅ R FA NTISER A FR ITT EN STUND, SÅ K A NSK E M A N K A N PLOCK A UT BA R NET, OPER ER A I UNDERVATTENSL ÄGE OCH SEDA N STOPPA TILLBA K A BA R NET.” Men vadå västgöte?? Där jag kommer ifrån är alla västgötar och dä ä la inget roligt mä dä. Nä, det måste ha varit jobbet som dekanus ville att jag ska tala om.

Det blir visserligen en liten släng av husguden Hippokrates, ni vet han med ”bota, lindra, trösta”, men i huvudsak tänkte jag leverera en fritt komponerad spaning om medicinens utveckling.

Temat för spaningen är Förändring är det enda konstanta eller Undrar just varför mormor hade tännera i ett vattenglas?

20

varför mormor hade tänderna i ett glas vatten. Hon var till synes frisk och stark men gaddarna var det uppenbarligen något annat med – plopp, varje afton skulle gommarna bada. Föga anade jag att tänder i glas i själva verket var något eftersträvansvärt! Det hände sig vid den tiden att man, om man var lyckligt lottad, kunde få välja konfirmations­ present. Typiska alternativ var då till exempel en klocka, som ju förstås var en fin present, men bättre upp var att få alla tänderna utdragna och ersatta av en lösgom. Slutsanerad i munnen behövde

man inte gå till tandläkaren, få tandvärk, benröta i käkbenet eller hjärtklaffar angripna av bakterier från munhålan eller andra hemskheter. Jag är inte riktigt säker på att ett stort presentkort till tandläkaren är det dagens ungdomar önskar sig allra hetast och tur är väl det.

Vi pratar ändå bara om cirka hundra år tillbaka i tiden men det är ju uppenbart att allt inte var bättre på den gamla goda tiden, inte ens om man hade förmånen att få välja present.

Ett tidsmässigt lite närmare exempel är sjukdomen magsår. Förr skulle denna miserabla krämpa opereras. Man fick helt enkelt ta bort stora delar av magsäcken. Sedan uppfanns en mirakeldrog, känd under namnet Losec, och vips så behövdes i praktiken nästan ingen kirurgi för magsår mer. Sedan har dessutom någon kunnat visa att magsår får man av bakterier. Storheten av en sådan upptäckt kunde en gång i tiden närmast jämföras med att under medel­ tiden påstå att jorden var rund. Numera botas alltså magsår med piller.

Om vi nu flyttar spaningen och tittar oss omkring för att se vad som pågår just nu, och om det kan vara något av det vi ser som kan tänkas genomgå en lika stor förändring inom överskådlig framtid, så blir det genast marigare. Det finns givetvis ett otal kandidater.

Några förslag: En fantastisk verksamhet är transplantationskirurgi. Det som fordom var

s a h l g r e n s k a

FAKULTETSTAL AV L ARS KÖLBY, PROFESSOR I PL ASTIKKIRURGI MED INRIKTNING MOT KRANIOFACIAL KIRURGI

ren science fiction är nu rutin. Man kan transplantera levrar, njurar, livmödrar med mera och det fungerar riktigt bra.

Kanske ändå att man kan ana en förändring i vardande. Det råder stor brist på organ. Om man kan få organ från till exempel genmodifierade grisar skulle förutsättningarna ändras rejält. God tillgång på bra organ och kanske mindre problem med avstötning. Vem vet.

Mitt eget lilla kärnområde inom plastikkirurgin är kirurgi för kranio­ synostsos, det vill säga sammanvuxna fogar i skallens skelett som leder till skevhet och trängsel i skallen. Vi pratar om nyfödda barn med deformerade skallar och ansikten. Det som ursprung­ ligen var ett pionjärarbete och djärva kirurgiska insatser med stora risker, har nu utvecklats till rutiningrepp med stor säkerhet och väldigt reproducerbara resultat. Om vi låter kraniosynostos­ kirurgin representera kirurgi för medfödda missbildningar i allmänhet, så kan man kanske tänka sig rätt påtagliga förändringar. Låt säga att man kunde operera redan i fosterlivet. Givetvis spektakulärt idag men man gör redan enklare kirurgiska ingrepp på foster, så varför inte. Om vi får fantisera fritt en stund, så kanske man kan plocka ut barnet, operera i undervattensläge och sedan stoppa tillbaka barnet. Man kan tänka sig en framtid där man menande säger att:

– Kan ni tänka er, förr väntade man ända tills barnet var fött innan man fixade felet.

Hur blir det då med raffiga behandlingar av svåra tillstånd i framtiden?

Bubblare får man väl ändå kalla genterapi och stamceller. Dessa har varit aktuella fält länge men ganska lite har kommit ut i klinisk verklighet. Icke desto mindre finns det ju någon form av koppling till någon gen för i princip allting som händer i kroppen och stamceller verkar vara inblandade i det mesta. Dessa områden har definitivt framtiden för sig och kommer nog att bli viktiga för behandling av mängder av sjukdomar.

En annan uppenbar sak är väl att ytterligare tekniska framsteg för att diagnosticera och behandla sjukdomar kommer att hjälpa oss i framtiden.

Röntgen av idag är fantastiska 3-dimensionella framställningar med upplösning på millimeternivå, rörliga bilder och, om så önskas, infärgning av särskilda organ, eller för den delen tumörer, med markörer som gör att det eftersöka lyser som en stjärna på en natthimmel.

En teknikalitet vi kunde dra nytta av en gång i tiden, var när vi gjorde ett experiment där vi lät målsökande robotar i form av stora molekyler, lastade med radioaktiv strålning, söka upp tumörer via blodbanan och förgöra tumören utan att förgöra bäraren. Cancerbehandling blir mer och mer specifik.

a k a d e m i n

Ett nytt, litet, hett forskningsfält, som exemplifierar hur teknik och biologi kan mötas, är 3D-bioprinting. En 3D-skrivare är idag inga konstigheter. Man kan skriva ut både plastleksaker och reservdelar till industrin. Men vi kan också ladda skrivaren med bläck, blandat med levande celler, och skriva ut den form vi vill ha. Givetvis är det långt till klinisk användning men det är i princip inget som hindrar att man skulle kunna skriva ut både vävnader och för den delen fungerande organ i en vacker framtid.

Tänk nu att vi kombinerar fritt bara bland de små godbitar vi berört som allra hastigast: en målsökande robot som levererar en konstgjord, genmodifierad vävnad eller stamcell till ett foster som ännu inte är fött …

Det finns i princip ingen gräns för hur långt den medicinska utvecklingen kan gå. Människan är fantastisk, eller hur?

Fast jag, jag är ändå bara en västgöte, förklädd till professor i plastikkirurgi som tänker att: Roligt att en västgöte fick va den sahlgrenska representant-en Som vet att både professorsgubben och tant-en Har ambitioner i sina frackklädda bröst Att finna bot, lindring eller tröst – Men kom ihåg att förändring är enda konstant-en!

21

h u m a n i s t i s k a f a k u l t e t e n 22

h u m a n i s t i s k a f a k u l t e t e n

D

e avgörande frågorna imorgon kommer att ställas på samma sätt som de ställdes i klassisk tid: Vad är en människa? Och vart är vi på väg?

Humanistiska fakulteten är platsen för frågor som rör mänskliga existensvillkor. Här utforskas verkligheten med hjälp av de fotspår vi männi­ skor lämnar efter oss: språk, texter, musik, åsikter, vårt sätt att tänka och hur vi ser på världen vi lever i. När humanistisk forskning och utbildning fokuserar på människans egen plats i samhällsut­ vecklingen är så kallad artificiell intelligens, digitalisering, kulturarv och kommunikation självklara områden. Kunskaper från det huma­ nistiska vetenskapsområdet är nödvändiga inom i stort sett alla professioner idag, men de är också en del i samhällets kollektiva självreflektion. Människor med kunskaper om språk, litteratur, historia och filosofi är inte bara bärare av ett historiskt arv som ger djup och sammanhang åt livet utan är också intellektuella spjut­spetsar in i en framtid om vilken det enda vi vet är att det är just vi människor som skapar den.

Humanistiska fakulteten är organiserad i sex institutioner med cirka 3 200 helårsstudenter på grund- och avancerad nivå samt ett hundratal forskarstuderande.

Dekan är Marie Demker, professor i statsvetenskap.

23

EVA BORGSTRÖM Eva Borgström är lärare och forskare vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Hon disputerade på en avhandling om kvinnliga författare i svensk romantik. 2016 avslutade hon ett mångårigt forskningsprojekt om kärlek mellan kvinnor som motiv i svensk litteratur 1830–1935. Två nya forskningsprojekt är på gång: ett om kärlek mellan män som litterärt motiv och ett annat om visans formvärld.

Eva Borgström var också med om att etablera genusvetenskap som ämne vid Göteborgs universitet, bland annat genom sitt arbete vid institutionen för genusvetenskap och vid Nationella sekretariatet för genusforskning.

Eva Borgström är förordnad som professor i litteraturvetenskap.

24

h u m a n i s t i s k a f a k u l t e t e n

MARIUS HENTEA Marius Hentea är specialist på brittisk och europeisk litterär modernism. Han är författare till en kritisk biografi över Tristan Tzara samt till en bok om den brittiske romanförfattaren Henry Green. Hans senaste projekt, finansierat av Vetenskapsrådet, handlar om författare som under efterkrigstiden anklagades för förräderi.

Mer generellt är han intresserad av kulturpolitik inom det litterära fältet.

Marius Hentea har en doktorsexamen från både Harvard och University of Warwick. Vid Göteborgs universitet har han varit verksam sedan 2015 och ansvarar bland annat för det engelska works-in-progress-seminariet på sin institution.

Han är förordnad som professor i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning.

25

MARTIN BERNTSON Martin Berntson disputerade 2003 i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet och blev docent 2010. Hans forskning har främst handlat om övergången från senmedeltida katolskt fromhetsliv till tidigmodern luthersk konfessionskultur i Sverige och i övriga Norden.

Kunskaper om reformationen och senare delar av kyrkans historia hjälper oss att förstå framväxten av den lutherska kultur som har präglat kyrka och samhälle i Norden under femhundra år. Vi får därigenom också redskap till att förhålla oss kritiskt till det historiebruk kring reformationen som förekommer i vår egen tid.

Martin Berntson är förordnad som professor i religions­ vetenskap och teologi med inriktning mot kyrkohistoria.

26

h u m a n i s t i s k a

TOMMASO MILANI Tommaso Milanis forskning handlar om hur människor använder språk och andra meningsskapande resurser, exempelvis kropp och visuella bilder, för att interagera och skapa identiteter för sig själva och andra. Fokus ligger i första hand på vad folk säger/skriver om språk och flerspråkighet i svenska medier, exempelvis debatten om införande av ett språktest för medborgarskap.

Tommaso Milanis forskning under­ söker också betydelsen av kroppar i samband med offentliga protester i Israel/Palestina och Sydafrika.

Forskningen syftar till att ”tala till makten” med sikte på att uppnå social rättvisa.

Tommaso Milani är förord­ nad som professor i flersprå­ kighetsforskning.

f a k u l t e t e n

27

om vikten av besvärliga frågor­

F

orskning handlar om att ta reda på saker. Någon undrar över något och formulerar frågor kring detta. Men man kan inte ställa vilka frågor som helst, för man måste kunna övertyga andra om att de är intressanta och det måste finnas en chans att hitta vetenskapliga svar. Som barn undrade vi över saker som: ”Vem var jag innan jag föddes? Finns Gud? Är blåbär godare än hallon?” Sådana frågor kan man fundera över som vuxen också, men inte i egenskap av forskare. Hur vet man då vad som är en vetenskaplig fråga?

Vem bestämmer vilka frågor som är intressanta och viktiga?

När alla inom ett område ställer frågor som är utformade på ungefär samma sätt och handlar om ungefär samma slags saker, så tuffar det på. Det är forskningens vardag. Men om någon eller några plötsligt börjar ställa andra typer av frågor, ja då kan det hetta till.

När jag var student ställde jag och mina kamrater nya och besvärliga frågor, utan att riktigt förstå hur besvärliga de faktiskt var. Det gjorde man på andra ställen i Sverige och Världen också. De handlade om betydelsen av kön. Genus-

28

forskare var vi inte – för det fanns inga sådana på den tiden – men flera av oss kom att bli det. Tillsammans byggde vi upp ett nytt universitetsämne.

När jag började läsa litteratur­ vetenskap, var det nästan bara manliga författare på kurslistorna. Mina kamrater och jag räknade ut att 96 procent av skönlitteraturen på några av kurserna var skriven av män. Vi var unga och inte särskilt kunniga, men vi kände till åtskilliga kvinnliga författare som vi hade förväntat oss att vi skulle få läsa.

Varför var det så här? Och vad kunde man göra åt saken?

Mer än hälften av studenterna i vår klass var kvinnor, men när vi tittade på könsfördelningen på institutionen och fakulteten som helhet, insåg vi att männen dominerade stort. Andelen kvinnliga professorer i Sverige som helhet var vid denna tid, slutet av 1970-talet, knappt 3 procent. Jag hade aldrig varit intresserad av kvinnofrågor tidigare. Jag blev det då.

Vår första fråga handlade om kurslistorna. Men den skulle följas av många, många fler: Skulle litteraturhistorien se annorlunda ut om fler kvinnor var med och skrev den? Om vi

systematiskt började studera betydelsen av kön? Fanns det okända, men fantastiska, kvinnliga författare dolda i universitetsbiblio­teken? Hur skildrades kvinnligt och manligt? Fanns det utopier om en ny och bättre värld? Fanns det en kvinnlig litterär tradition? Skulle vi skriva en kvinnornas litteraturhistoria?

Kunde man utveckla genusvetenskaplig litteraturteori?

Kanske rentav en feministisk metodologi? Med tiden övergavs vissa av dessa frågor och nya formulerades. Utvecklingen var snabb.

Jag hade tänkt arbeta med helt andra saker, men nu blev det detta. Kvinnornas frånvaro blev till en grundfråga i min avhandling om de kvinnliga författarnas kvinnobilder i svensk romantik. Jag ville ta reda på om det fanns några kvinnliga romantiker och hur de i så fall skrev.

Längre fram började jag intressera mig för kärlek mellan kvinnor och mellan män som litterära motiv. Högintressanta, ofta återkommande, och ständigt föränderliga motiv, tyckte jag, men i litteraturhistorieböckerna fanns de inte.

I stället gjorde man allt för att sopa dem under mattan. Till och med Sapfo från ön Lesbos, den västerländska poesins

h u m a n i s t i s k a

FAKULTETSTAL AV EVA BORGSTRÖM, PROFESSOR I LITTERATURVETENSK AP

första lyriska fixstjärna, baxades in i heteronormen. Varför då? Hur gick det till? Den första vetenskapliga artikel jag skrev efter disputationen handlade om heterosexualiseringsbestyren kring Sapfo.

Frågan om det mansdominerade universitetet formade mitt och många andras yrkesliv. På olika håll arbetade människor med att bygga upp det som så

acceptera och stödja genusforskning. Här fanns Kvinnohistoriska samlingarna med rötter i 1950-talet. Idag kallas det KvinnSam och är ett nationellt bibliotek för genusforskning. 1978 fick vi den första professorn i kvinnohistoria, ungefär samtidigt som de första Forum för kvinnoforskning och kvinnliga forskare bildades vid Sveriges universitet.

”när man ställer nya slags fr ågor i ak ademin möts man inte alltid av nyfiket intresse. Ibland möts man av oinformer at ointresse. Ibland av aggressivt motstånd.” småningom skulle komma att bli ämnet genusvetenskap. Det var inte lätt. När man ställer nya slags frågor i akademin möts man inte alltid av nyfiket intresse.

Ibland möts man av oinformerat ointresse. Ibland av aggressivt motstånd. Ändå var Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet tidigt ute med att

Det var vid vårt universitet vi fick den första egna institutionen för genusvetenskap. Jag var prefekt där då.

Idag tycker de flesta att jämställdhet är en självklarhet, även om mycket arbete återstår för att realisera den.

Genusvetenskap är numera ett etablerat ämne, även om det fortfarande är

f a k u l t e t e n

ifrågasatt på sina håll. Frågan om kvinnornas frånvaro på kurslistorna har genererat stora projekt: På 1990talet kom fembandsverket Nordisk kvinnolitteraturhistoria och den 8 mars i år var det invigning av Svenskt kvinnobiografiskt lexikon som leds av forskare från vår fakultet. Båda verken kan nås digitalt via KvinnSam. Under den tid som genusvetenskapen har utvecklats har andra studenter och forskare ställt andra frågor och utvecklat andra forskningsinriktningar.

Ibland har de, precis som genusforskarna, uppfattats som ovetenskapliga, alltför ideologiskt motiverade, provocerande eller bara allmänt besvärliga.

Men liksom när det gäller genusvetenskap har dessa frågor många gånger lett till nya och oumbärliga vetenskapliga insikter.

Vi behöver gamla, slitstarka, vardagliga frågor också i fortsättningen.

Frågor som har burit upp våra olika ämnesområden genom åren. Men utan de besvärliga frågorna hade vi inte varit den vitala och mångfacetterade fakultet som vi faktiskt är idag.

29

k o n s t n ä r l i g a f a k u l t e t e n 30

k o n s t n ä r l i g a f a k u l t e t e n

S

kandinaviens största konstnärliga fakultet finns vid Göteborgs universitet. Fakulteten har en internationellt sett unik bredd av konstnärliga ämnen som musik, design, konsthantverk, teater, film, fri konst, fotografi, litterär gestaltning och opera. Den samlande verksam­ heten med utbildning och forskning bedrivs vid de tre institutionerna Högskolan för scen och musik (HSM), Akademin Valand samt HDK, Högskolan för design och konsthantverk.

Varje år får närmare 1 500 studenter utbildning vid fakultetens fristående kurser och program inom det konstnärliga och konst­ pedagogiska området. Ungefär 40 doktorander är inskrivna vid fakultetens forskarskola, som drivs gemensamt av de tre institutio­ nerna. Det tvärvetenskapliga arbetssättet bidrar till en kreativ forskarmiljö, där olika konstarter, perspektiv och processer möts.

En viktig del av fakultetens verksamhet är samverkan med andra organisationer och miljöer, såväl lokalt som regionalt och internatio­ nellt. Verksamheten är i hög grad utåtriktad med symposier, utställningar, manifestationer, konserter, filmvisningar och andra framträdanden i olika format och genrer. Fakulteten driver även plattformen Parse för kunskapsdelning, dialog och samverkan inom internationell konstnärlig forskning.

Fakulteten leds av dekan Ingrid Elam, professor i litterär gestaltning.

31

MARIA BANIA Efter flöjtstudier i Norge och Nederländerna doktorerade Maria Bania i musikalisk gestaltning vid Göteborgs universitet. Hon handleder i musik och forskar om musikens känslostämningar och hur dessa överförs och förstärks mellan musik, utövare och lyssnare i musikaliska framföranden. Hon undersöker även de strategier och förhållningssätt som musiker på

32

1700- och 1800-talen använde för att beröra lyssnare. Dessa strategier kan användas idag för att förstå den känslomässiga effekt som musiken förväntades åstadkomma, och för att förstärka både musikers och lyssnares engagemang i musikens känslomässiga innehåll.

Maria Bania är förordnad som professor i musikalisk gestaltning med inriktning interpretation.

k o n s t n ä r l i g a

JYOTI MISTRY

f a k u l t e t e n

Jyoti Mistrys intresse och fokus som forskare är konstnärlig forskning i och genom praktiskt filmska­ pande. Hennes egna kreativa projekt bygger på arbete med både filmiska installationer och filmiska former och format. I sin nuvarande forskning undersöker hon tvärkulturella erfarenheter i grupper inom filmområdet och hur de erfarenheterna relaterar till olika sociopoli­ tiska och geoekonomiska frågor om identitet. Det Jyoti Mistry har med sig till sin nya position är kunskap och erfarenhet om utveckling av läroplaner mot större pedagogisk mångfald och en förmåga att stärka och avancera forskning inom konstnärlig praktik. För sina innovationer inom filmutbildning fick hon 2016-års CILECT International Teaching Award.

I november 2017 var hon gästforskare vid Akademin Valand och initierade ett internationellt utbytesprogram med Wits University i Sydafrika.

Jyoti Mistry är förordnad som professor i filmisk gestaltning.

FOTO: LAUREN MULLIGAN

33

konsten att försätta åhörarna i olika känslo­ stämningar

D

en konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet rymmer ett stort antal konstformer och en stor mångfald av konstnärliga uttryck och sätt att se på konst.

Musik använder vi ofta för att skapa och upprätthålla en identitet men vi kan också använda musik för att få en ökad närhet till och förståelse för andra kulturer och tidsepoker än vår egen. Forskning i musikalisk gestaltning innebär i mitt fall att jag använder mitt eget flöjtspel för att få ökad förståelse för musik, för musikaliskt utövande och för estetiska förhållningssätt.

På senhösten 1991 skulle ett hus rivas i en småstad strax utanför Nürnberg i södra Tyskland, så man städade ur vinden. Där hittades en

34

fint utsmyckad gammal trälåda.

Inuti lådan fanns sju delar till en och samma flöjt. Flöjten var mycket välbevarad, och alla delarna var stämplade med den nürnbergske flöjtbyggaren Jacob Denners stämpel.

Jacob Denner var en av 1700-talets mest berömda flöjtbyggare. Denna flöjt tillverkades troligen någon gång mellan 1715 och 1720 och hade

”flöjten var mycket väl­ bevar ad, och alla delarna var stämplade med den nürnbergske flöjtbyggaren Jacob Denners stämpel.”

antagligen legat där på vinden oanvänd i mer än 200 år.

Det är inte det instrumentet som jag håller här i handen, tyvärr, det här är en kopia av flöjten som hittades på vinden i Nürnberg. Jag har spelat på kopior av det instrumentet i 24 år nu.

Vi vet en hel del om hur man spelade på flöjter som denna från läroböcker från den tiden. Min egen forskning handlar om det man uppfattade som musikens och musikernas kanske viktigaste uppgift: att kunna försätta åhörarna i musikens olika känslostämningar.

Carl Philip Emanuel Bach skriver, att för att beröra sina lyssnare måste en musiker försätta sig själv i musikens alla skiftande känslostämningar.

Om musikern inte själv har komponerat stycket som han spelar måste han läsa ut dessa känslostämningar

k o n s t n ä r l i g a

FAKULTETSTAL AV MARIA BANIA , PROFESSOR I MUSIK ALISK GESTALTNING MED INRIKTNING INTERPRETATION

Utdrag ur Fantasia för flöjt i fiss moll av Georg Philip Telemann.

f a k u l t e t e n

ur noterna, så att han uppväcker de samma känslor som tonsättaren befann sig i under komponerandet.

Det här är noterna till den första satsen ur Telemanns Fantasia för flöjt i fiss moll. Den är troligen komponerad 1727 eller 1728. Och detta är tonsättaren Carl Philipp Emanuels Bachs gudfar, Georg Philip Telemann. Telemann kan mycket väl själv ha graverat plåtarna som noterna trycktes från. Vissa saker är lite svåra att läsa: det som står överst till vänster är tempot, ”A tempo Giusto”, alltså ”Rätt tempo”. Annat står inte alls, till exempel att det är en Corrente, som är en ganska snabb dans i tretakt. Känslostämningarna är inte heller inskrivna, så dem får jag lista ut själv, och försätta mig i dem för att beröra mina åhörare.

35

h a n d e l s h รถ g s k o l a n

36

h a n d e l s h ö g s k o l a n

M

ed sina huvudämnen, ekonomi och juridik, samt många discipliner, har Handelshög­ skolan en unik bredd. Forskningen präglas, förutom av akademisk excellens, av strävan efter hög grad av samverkan mellan disciplinerna för att på bästa sätt kunna bidra till lösningar på dagens komplexa globala utmaningar. Både i forskning och utbildning står frågan om hållbar utveckling högt på agendan, och ämnet ingår i samtliga utbildningsprogram.

Handelshögskolan startade för 95 år sedan på initiativ av stadens näringsliv. Nära samverkan med näringsliv och samhälle inom både forskning och utbildning är fortfarande ett signum för skolan och en viktig del av framgången.

Samarbete med och finansiering från näringslivet har också gjort det möjligt för Handelshögskolan att starta ett internationellt gästprofessorsprogram med välrenommerade professorer från olika delar av världen som är verksamma vid Handelshögskolan under olika perioder. De inspirerar och förstärker inom både forskning, utbildning och samverkan med näringsliv och samhälle, vilket har en stor positiv inverkan på skolans internationalisering.

På Handelshögskolan studerar närmare 7 000 ambitiösa, engagerade och nyfikna studenter. Utbildningsprogrammen inom juridik och ekonomi är bland de svåraste i Sverige att komma in på och masterprogrammen lockar studenter från många länder.

Handelshögskolan är en av drygt 70 handelshögskolor i världen – och den enda i Sverige – som är ”triple crown”-ackrediterad, alltså har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. Dekan är Per Cramér, professor i internationell rätt med speciell inriktning mot europeisk integrationsrätt.

37

SHARON CULLINANE Sharon Cullinanes forskning fokuserar på logistiska frågor kring online-köp samt dess miljöpåverkan, med särskild inriktning mot konsumenternas returneringar. Målet är att bygga ett ramverk kring bästa praxis för att på så sätt ge företag och myndigheter råd om hur man kan minska den negativa miljöpåverkan av omvänd logistik, alltså återsändning av produkter.

Forskningen finansieras av Energi­ myndigheten och genomförs av två forskargrupper, den ena vid Handelshögskolan, den andra vid Cardiff University, Storbritannien. Arbetet bygger på tidigare samarbete med samma kollegor.

Sharon Cullinane är förordnad som professor i företagsekonomi med inriktning mot hållbar logistik.

THOMAS ERHAG Thomas Erhags forskning är till största delen offentlig­rättslig med inriktning mot EU-rätten och dess relation till rätts­ områden som präglas av starka nationella, politiska intres­ sen. Flera av hans forskningsprojekt har handlat om konsti­ tutionellrättsliga, förvaltningsrättsliga och EU-rättsliga spörsmål relaterade till personrörlighet inom EU och välfärdsstatens reglering. En viktig uppgift i denna forskning är att tydliggöra hur nationellt formulerade rättigheter och skyldigheter fungerar för personer som flyttar mellan EU-länder. Forskningen har bidragit till att blottlägga konflikter mellan svensk lagstiftning och EU-rätten och varit till nytta i flera lagstiftningsprojekt.

Thomas Erhag är förordnad som professor i offentlig rätt.

38

h a n d e l s h ö g s k o l a n

NIKLAS EGELS ZANDÉN Niklas Egels Zandéns forskningsprojekt handlar om hållbarhet i globala försörj­ ningskedjor och om hur hållbarhet kan integreras i företags­ strategier. Bland annat är han intresserad av hur företagssektorn kan bidra till en positiv social och miljömässig utveckling både i Sverige och utom­ lands. Hans forskning utmanar och bidrar till att förbättra företags­ praxis genom att till exempel visa hur befintliga aktiviteter misslyckas med att uppnå förutsedda resultat.

Niklas Egels Zandén studerade både filosofi och psykologi vid Göteborgs universitet, innan han disputerade här. Han är förordnad som professor i företagsekonomi, särskilt management och organisation.

39

vem har rätt till social välfärd?

D

et är drygt tjugo år sedan jag kom till Handelshögskolan vid Göteborgs universitet som doktorand med det då lite ”heta och trendiga” intresset för rättslig reglering i den europeiska unionen. På kort tid hade Berlinmuren fallit, det kalla kriget var slut, Tyskland var återförenat och Sverige hade precis blivit medlem i EU. Själv hade jag tacksamt utnyttjat min rätt till fri rörlighet för att studera både i England och i Belgien.

Juridiken är i korthet en lära om de rättsliga reglerna i samhället, deras tillkomst, tolkning och tillämpning. För mig, som forskande jurist, är EU spännande just därför att rättsreglernas tillkomst, tolkning och tillämpning blev så oändligt mycket mer komplicerade med EU-medlemskapet. Det som hände 1995 var inte att Sverige direkt överlämnade lagstiftningsmakt till EU, utan att vi kom överens med andra länder om att det var lämpligt att på vissa områden lagstifta tillsammans för att skapa

40

samsyn kring vissa samhällsfrågor. Det gällde inte minst kärnan i EU-samarbetet, den fria rörligheten, som innebär att varor, personer, tjänster och kapital ska kunna flöda fritt mellan EU-länderna.

Lagar skulle nu stiftas inte bara av Sveriges riksdag och regering utan även av EU. Dessutom avviker både tolkning och tillämpning av EU-rätten på flera sätt från det som vi är vana vid i Sverige.

Det fanns ett plötsligt och stort behov av kunskap om Sveriges rättsliga relation till EU. Trots viss skepsis hos allmänheten var tilltron till vad EU kunde åstadkomma stor. Vi som var med minns att det handlade om allt från fred på jorden till billigare starköl. Men det fanns givetvis viss oro. Snuset fick inte säljas i EU men räddades genom ett permanent undantag i vårt anslutningsfördrag. Det var också uppenbart att det fanns större rättsliga frågor än snusande som stod på spel och den mer exakta innebörden av den europeiska integrationens inverkan på det svenska rättssystemet behövde adresseras grundligt. Exempel på viktiga frågor som behövde belysas var offentlig-

hetsprincipen, hanteringen av kärn­ avfallet och den svenska välfärden.

Min egen forskningsuppgift har tagit sin utgångspunkt i detta spänningsfält mellan EU:s fria rörlighet och nationella intressen utanför EU:s egentliga regleringskompetens. Särskilt fokus har jag haft på frågan om fri rörlighet för personer, rättigheter knutna till det så kallade EU-medborgarskapet och regleringen av den svenska välfärdsstaten. EU-medborgare har till exempel rätt att arbeta, vistas och bo i Sverige, men har de alltid rätt till svenska förmåner?

Svaret är inte helt enkelt. En anledning är att fri rörlighet regleras på EU-nivå, medan rätten till sociala förmåner regleras i respektive medlemsstat. Det finns inga möjligheter att reglera fram ett pensionssystem eller socialbidragssystem på EU-nivå.

Svensk socialförsäkringslagstiftning är EU-anpassad i syfte att tydliggöra för migrerande personer vad som händer med deras sociala förmåner när de rör sig till eller från Sverige. Utgångspunkten är att en person som flyttar till eller börjar arbeta i Sverige ska likabehandlas.

h a n d e l s h ö g s k o l a n

FAKULTETSTAL AV THOMAS ERHAG, PROFESSOR I OFFENTLIG RÄTT

Även om de anpassningar som gjorts av svensk lagstiftning är relativt ingripande var de inledningsvis inte så kontroversiella, men med tiden har de rättsliga utmaningarna blivit mer omfattande.

2004 utvidgades EU till att omfatta ytterligare tio medlemsstater och efter ytterligare utvidgningar 2008 och 2013 är antalet nu 28. EU:s utvidgningar innebär att det nu finns stora ekonomiska och sociala skillnader mellan gamla och nya medlemsstater, något som oundvikligen också återspeglas i den rättsliga regleringen av sociala förmåner. Strax före utvidgningen 2004 antogs också det så kallade personrörlighetsdirektivet.

Direktivet klargör rättighetssituationen för EU-medborgare som använder sin fria rörlighet och gäller inte bara arbetstagare utan också personer som inte är ekonomiskt aktiva. Det är den senare gruppen som i dagligtal kommit att kallas EU-migranter.

Anpassningen av svensk lagstiftning till EU:s personrörlighetsdirektiv visade sig vara komplicerad. Den svenska välfärdsstaten har byggt på en bosättningsbaserad rätt till sociala förmåner

”den svensk a välfärdsstaten må k anske inte r ämna för att det dyker upp EU-migr anter i Sverige, men migr ationen har helt klart inneburit r ättsliga och politisk a utmaningar.” och en ganska strikt reglerad migration, och denna svenska rättsliga ordning kom helt enkelt att utmanas rejält av den fria rörligheten. Bilden för denna utmaning har varit den sociala turisten, föreställningen om att svenska förmåner lockar hit personer från andra länder. Den svenska välfärdsstaten må kanske inte rämna för att det dyker upp EU-migranter i Sverige, men migrationen har helt klart inneburit rättsliga och politiska utmaningar.

Sakteliga har den svenska lagstiftaren förtydligat regelverket i relation till EU-migranter. Men reaktionerna och konsekvenserna hanterar vi fortfarande.

I andra länder har vi också sett kraftiga reaktioner och det finns tydliga kopp-

lingar mellan EU-migrationen och britternas val att nästa år lämna EU. För svensk och europeisk del har vi växande utmaningar med i samhället marginaliserade personer för vilka vare sig svensk rätt eller EU-rätten verkar kunna skapa lösningar i form av tillgång till sociala rättigheter.

Det är uppenbarligen kontroversiellt med personrörlighet, oavsett om dessa personer kan anses vara en börda för det mottagande samhället eller inte. Fri rörlighet för personer är en större rättslig utmaning än fri rörlighet för varor.

Varför kan jag inte svara på, men kanske ligger det något i vad en av mina Lundaprofessorer en gång sa: ”Männi­ skor är inte kylskåp”.

41

s a m h ä l l s v e t

42

f a e k n u s l k t a e p t l e i n g a

s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a

V

id Samhällsvetenskapliga fakulteten samsas professionsutbildningar med internationellt fram­ stående forskning kring demokrati och politik, arbetsliv och sociala relationer, risk och trygghet, individens anpassning och utveckling samt global förändring. Forskarna deltar även flitigt i sam­ hällsdebatten. Utbildningsuppdraget är det största inom Göteborgs universitet och omfattar drygt 4 900 helårsstudenter. Fakulteten ger flera av landets mest sökta utbildningsprogram, bland annat för psykologer, journalister, socionomer, personalvetare, utbildning i offentlig förvaltning och europavetare. Här finns också ett brett urval av fristående kurser i bland annat arbetsvetenskap, globala studier, psykologi, medievetenskap, sociologi, socialantropologi och statsvetenskap.

Forskningen vid Samhällsvetenskapliga fakulteten baseras på den självständiga, obundna och nyfikenhetsbaserade grundforskningen samtidigt som det ligger i samhällsvetenskapens natur att forskningen nyttiggörs och tillämpas inom offentlig, privat och ideell sektor. En grundläggande princip är således kombinationen av grundforskning och tillämpad forskning.

Fakultetens forskningsstrategi tar sin utgångspunkt i samtida problem och för hela samhället omvälvande förändringsprocesser som globalisering, klimat- och demografiska förändringar och dess konsekvenser för individ och samhälle samt frågor om säkerhet och trygghet. Dessa förändringsprocesser utgör stora utmaningar för samhället på global, regional, nationell och lokal nivå i vår samtid såväl som under överskådlig framtid. Det är uppenbart att många av de problem dessa processer genererar, det vill säga de konkreta problem forskningen måste bidra till att lösa – såsom energikris, vattenbrist, svårigheter med livsmedelsförsörjning, fattigdom, finans­ kris, pandemiska processer, brottslighet, krig och säkerhetshot – är genererade ur samhälleliga processer och mänskligt handlande. De är orsakade av människor i samspel och samverkan. De kan därför också lösas av människor i samspel och samverkan.

Dekan är Birger Simonson, professor i historia.

f a k u l t e t e n

43

ANNA DUNÉR Anna Dunérs forskning fokuserar på situationen för de personer inom socialt arbete som behöver långvarigt stöd i sin vardag, deras anhöriga och den personal de kommer i kontakt med. Mötet mellan personen och personalen, livsvillkor, livssituation, erfarenheter och agerande, såväl som professionella och organisatoriska villkor analyseras i syfte att utveckla det stöd som ges.

Anna Dunér började studera vid Göteborgs universitet 1984, där hon också har tagit socionom-, magister- samt doktorsexamen. Hon är förordnad som professor i socialt arbete.

44

s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a

MARIS BOYD GILLETTE Maris Boyd Gillette undersöker hur kapitalistiska processer påverkar sociala identiteter, materiell kultur samt ekonomiska praktiker.

Hon har bland annat undersökt hur Kinas övergång till kapitalism påverkar vardagen i Kinas porslinshuvudstad (Jingdezhen), studerat det historiskt muslimska distriktet i Xi’an, samt undersökt effekterna av stads­ förnyelse i mellanvästern och nordöstra USA. Hon arbetar regelbundet tillsammans med museer kring utställningar, offentlig historia och utbildnings­initiativ. 2012 tilldelades hon Courage in Media Award av the Council on American Islamic Relations. Hon är förordnad som professor i socialantropologi.

f a k u l t e t e n

45

MONA LILJA Mona Liljas forskning rör sig inom motståndsstu­ dier, ett fält som hon tillsammans med sin forskar­ grupp arbetat för att etablera internationellt.

Motstånd har traditionellt förknippats med formellt organiserad kamp. Efter hand har dock studiet av de mer diskursiva, vardagliga, individualiserade eller dolda formerna av motstånd blivit viktiga.

Mona Liljas forskning rör sig kring olika typer av motstånd och hur dessa verkar demokratiserande och som en motor för social förändring.

Mona Lilja började som student vid Göteborgs universitet och har sedan fortsatt sin forskarkarriär inom universitetet. Hon är förordnad som professor i freds- och utvecklingsforskning.

46

s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a

ANNICA KRONSELL Annica Kronsell, ansvarig för forskningsprogrammet Samhällsvetenskapliga miljöstudier vid institutionen för globala studier, forskar om hur offentliga institutioner kan styra klimat- och hållbarhetsfrågorna. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med tvärvetenskapliga forskningsprojekt som undersöker olika dimensioner av klimatstyrning i Skandinavien och har publicerat artiklar och böcker om den ”gröna staten” och miljöstyrning samt om experimentell styrning i kommuner. Hon tillämpar feministisk teori för att studera maktförhållandena inom olika styrelseformer och syftar med sina publikationer till att förstå hur klimatstyrningen påverkas av kön och intersektionalitet.

Annica Kronsell har tidigare varit professor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Hon är nu förordnad som professor i samhällsvetenskapliga miljöstudier.

f a k u l t e t e n

ELISABETH OLIN Elisabeth Olins forskningsintresse är sociala perspektiv på funktionshinder med relevans för socialt arbete där frågeställningar kring makt, stigmatisering, delaktighet, sociala relationer och kön står i fokus. I hennes senaste forskningsprojekt Hybrid mellan traditionell familjeomsorg och modern välfärdspolitik – om anhörigassistans till personer med funktionsnedsättning studeras olika aspekter av livssituation, beroende­förhållande och

handlings­strategier för assistansanvändare och anhörig­ assistenter med olika typer av familjeband. Familjeassistans är en komplex situation där båda parter står i ett ömsesidigt beroendeförhållande till varandra både känslomässigt och ekonomiskt. Förhoppningsvis kan forskningen bidra till förbättrade livsvillkor för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga.

Elisabeth Olin är förordnad som professor i socialt arbete.

47

ISABELL SCHIERENBECK Isabell Schierenbeck forskar om politiskt ledarskap och demokratisering samt implementering. Hennes demokratiseringsforskning, med särskilt fokus på Mellanöstern, pekar på betydelsen av att den politiska eliten är villig att omformulera synen på nationen, andra inflytelserika eliter samt de egna anhängarna. Inom implementeringsspåret har hon forskat kring hur tjänstemän tolkar regelverk och vilka konsekvenser detta får för enskilda individer utifrån en rättssäkerhetsprincip. Hennes senaste arbete inom detta fält fokuserar på rätten till vård vid mental ohälsa i Rwanda och Sydafrika.

Under senare år har hon även intresserat sig för biståndspolitik och frågan om nationellt ägandeskap i främst Rwanda och Etiopien. Överlag bygger Isabell Schierenbecks forskning på ett starkt intresse för lokal kännedom om de kontexter hon studerar samt tvärvetenskapliga samarbeten. Hon är förordnad som professor i statsvetenskap.

48

s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a f a k u l t e t e n

MIK AELA STARKE

LINDA SONERYD Linda Soneryd disputerade i sociologi vid Örebro universitet 2002 och blev docent vid Stockholms universitet 2008. Hon bedriver forskning inom fältet vetenskaps- och teknikstudier och inom miljö­ området. Hon har fokuserat på relationen mellan kunskap och styrning och på hur legitima aktörer och intressen formas genom deltagar­processer. Hon har studerat dialog mellan experter och berörda grupper i relation till kontroversiell teknik, kärnavfallshantering, klimatförändring och stads­planering.

Linda Soneryd arbetar sedan 2011 på Göteborgs universitet. Hon är förordnad som professor i sociologi.

Sedan disputationen 2003 har Mikaela Starke undervisat och bedrivit forskning vid institutionen för socialt arbete, framför allt kring funktions­hinder. Fokus har varit föräldrar med intellektuella funktionshinder, föräldrar vars barn har funktionshinder samt professio­ n­ellas möte med personer med intellektuella funktionshinder som varit utsatta för brott i samband med prostitution. Hennes forskning har bidragit till att föräldrautbildningsprogrammet (PYC), riktat till föräldrar med intellektuella funktionshinder, har implementerats, till föräldrautbild­ningen Steg-ett ut för föräldrar vars barn har funktions­ hinder, och att resultat används i rekommendationer till regeringen, som att personer med intellektuella funktionshinder måste få stöd vid rättsprocesser och att fungerande förhörsmetoder används.

Mikaela Starke är förordnad som professor i socialt arbete.

49

att tänka med och bortom sociologin

V

ad gör en sociolog som forskar om miljöproblem? För mig är sociologi ett sätt att tänka, och det är framförallt ett sätt att tänka om relationer. Man kan säga att vi är våra relationer.

Men de här relationerna kan ju göras mer eller mindre komplexa, intressanta och givande, eller förbli ganska enkla och torftiga.

Ett sätt att göra människan och hennes relationer lite torftigare är att tilltala henne som en miljömedveten konsument. När vi pratar om individens ansvar för miljön så finns en tendens att framhålla en isolerad individ som utför enkla handlingar, och på begränsade platser: i hemmet,

50

affären eller vid sopstationen. Det ska till exempel vara enkelt att fatta klimatsmarta beslut, kanske genom att trycka på en knapp för att klimatkompensera flygresan vi nyss beställde. Ofta bygger det här också på ett förenklat synsätt på relationen mellan kunskap, attityder och handling: om människor får veta vilka val som är klimatsmarta, så kommer det också att påverka deras attityder och beteende.

Sociologer brukar vara ganska bra på att göra den bilden mer komplex genom att lyfta fram alla de sociala relationer som människan ingår i.

Att vi befinner oss i en mängd olika relationer leder också till motstridiga och ibland oförenliga krav. Vi ska ju inte bara ta ansvar för miljön, utan

för hemmet och våra nära och kära, vi ska konsumera oss ur finanskriser och dessutom tänka på fattiga kvinnors arbetsvillkor i andra länder.

Sociologin ger bra verktyg för att urskilja små och stora enheter i de sociala relationerna: individer ingår i grupper, organisationer, har en klasstillhörighet och påverkas av könsmaktsordningar och andra samhällsstrukturer.

Men hur gör vi våra relationer mer givande och intressanta? Vi blir till genom många fler och andra slags relationer än dem vi kallar ”sociala”.

Det blir både mer intressant och givande om vi kan utvidga våra relationer till att omfatta både människor och icke-människor. Det är ju dessutom gränser som utmanas

s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a

FAKULTETSTAL AV LINDA SONERYD, PROFESSOR I SOCIOLOGI

”om vi inser att vi blir till genom vår a relationer k anske vi också k an bli av med den sk arpa uppdelningen mellan natur och samhälle.” och förändras hela tiden på grund av människoskapad klimatförändring eller innovationer inom bioteknologi och artificiell intelligens. Vetenskap och teknik sägs ibland lite slarvigt vara både orsaken till och lösningen på miljöproblemen. Men med vetenskap och teknik kan vi både vidga och berika våra relationer. Om vi inser att vi blir till genom våra relationer kanske vi också kan bli av med

f a k u l t e t e n

den skarpa uppdelningen mellan natur och samhälle. Vilka ”andra” vi relaterar till kan utvidgas. Givande relationer präglas ju också av ömsesidighet. Ett miljömedvetet beteende som är ömsesidigt kanske bygger på att om vi tar något från naturen, så ska vi också ge något tillbaka.

Relationer handlar om hur vi beter oss mot varandra. Men det finns också ytliga relationer där det blir viktigare hur vi ter oss inför andra snarare än hur vi beter oss.

I relation till miljöpolitiska mål blir det ofta viktigt att skapa mätbarhet och möjligheter att redovisa hur målen uppnås. Hur den nationella ekonomin ser ut, siffror över arbetslöshet, folkhälsa och hur det egna

landets klimatutsläpp ser ut i relation till den övriga världens anses viktigt för hur nationalstater presenterar sig.

Att förändra självpresentationen kan till exempel göras genom handel med utsläppsrätter som gör att den egna verksamhetens utsläpp av växthus­ gaser ser mindre ut, utan att världens totala utsläpp minskar.

För att kunna ta hänsyn till komplexitet och utveckla givande, intressanta och ömsesidiga relationer måste vi förstås också tänka bortom sociologin. Det finns det goda möjligheter till på den samhälls­ vetenskapliga fakulteten. Den samhällsvetenskapliga miljöforskningen vid Göteborgs universitet är stark och jag ser fram emot att fortsatt vara en del av den.

51

u t b i l d n i n g s

52

v e t e n s k a p l i g a

f a k u l t e t e n

u t b i l d n i n g s v e t e n s k a p l i g a

V

id Utbildningsvetenskapliga fakulteten bedrivs forskning och utbildning inom områdena pedagogik, didaktik, barn- och ungdomsvetenskap, idrotts­ vetenskap samt kostvetenskap. Forskningen inom fakulteten bedrivs i nära anslutning till utbildningsutbudet.

Bland fakultetens internationellt starka forskningsmiljöer finns: LinCS (Lärande, interaktion och medierad kommunikation i det moderna samhället), FUR (Förutsättningar, Utbildning och Resultat) samt det barnpedagogiska fältet (Early Childhood Education). Uppmärksammad nationellt och internationellt är också skolforskningen som bland annat behandlar skolans organisation och utbildningsplanering, undervisning, individers utveckling och lärande. Även samspelet mellan individ och miljö finns i fokus, liksom specialpedagogik samt vuxnas studiesituation. Forskningsfältets frågor berör främst utbildningssektorn men kan också gälla pedagogisk verksamhet inom andra samhällsområden. Forsknings- och utbildningsområdena omfattar bland annat förskola, skola, samband mellan mat, hälsa och miljö samt betydelsen av idrott och friskvård.

Blivande och redan verksamma lärare läser många av sina kurser vid fakulteten. Sedan halvårsskiftet 2016 har fakulteten programansvar för stora delar av lärarutbildningen vid Göteborgs universitet.

Bland de 5 000 studenterna finns dessutom framtidens kostekonomer, tränare, utbildningsledare, beteendevetare och friskvårdsarbetare.

Det mesta av fakultetens verksamhet sker vid Pedagogen i centrala Göteborg. Våren 2011 invigdes huset Idrottshögskolan vid Evenemangsstråket/Skånegatan. Huset är ett gemensamt kraftcentrum för tillämpad utbildning och forskning inom idrott, hälsa och kost och delar av flera av fakultetens utbildningar inom området finns förlagda dit. Centrum för hälsa och prestationsutveckling, CHP, inrättades där sommaren 2017 för att stärka kunskapsområdena fysisk aktivitet, idrott, kost, prestationsutveckling och hälsofrämjande arbete.

Dekan är Åke Ingerman, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot naturvetenskap och teknik.

f a k u l t e t e n

53

CHRISTINA BERG Christina Berg disputerade vid Göteborgs universitet 2002 där hon även studerat till dietist.

Hon forskar och undervisar om hälsofrämjande kostvanor. Hennes forskningsintresse kretsar kring påverkansfaktorer samt hur människor kan stöttas till hälsosamma vanor och en balanserad syn på kropp och mat. Genom att synliggöra människors egna tankar om hälsa och mat samt beskriva samband och interventions­effekter kan bättre förståelse skapas för vilka åtgärder som behövs och hur de kan utformas.

Målsättningen är ökade kunskaper för att främja hälsa och välmående.

Christina Berg är förordnad som professor i kostvetenskap.

54

u t b i l d n i n g s v e t e n s k a p l i g a

CAMILLA BJÖRKLUND Camilla Björklund undervisar sedan 2010 på förskollärarprogrammet vid Göteborgs universitet och forskar om undervisning och lärande i förskolan, särskilt matematiklärande. I projektet FASETT undersöks exempelvis vad räknefärdigheter består av och i vilken utsträckning barn kan lära sig utvecklingsbara metoder i enkel aritmetik redan i förskoleåldern. Detta är speciellt viktigt för de barn som inte själva uppmärksammar hur tal och räknande fungerar och därmed får svårigheter att utveckla sina färdigheter. Projektet väcker nya frågor om barns fortsatta matematikutveckling men också om hur förskolan bäst kan stötta barns lärande.

Camilla Björklund är förordnad som professor i pedagogik.

f a k u l t e t e n

55

56

u t b i l d n i n g s v e t e n s k a p l i g a

ULF BLOSSING Ulf Blossing forskar om rektorers och lärares arbete och samarbete för att omsätta undervisningen i enlighet med läroplanens mål. Rektorer och lärare behöver lära sig vad framgångsrika skolor gör och hur de organiserar under­ visningen för att eleverna ska lära sig. Samarbetet är avgörande för att det ska gå bra för eleverna i skolan.

Forskningen är viktig för att alla elever ska få möjlighet att lära sig i skolan och nå målen.

Ulf Blossing har forskat och undervisat vid Göteborgs universitet sedan 2010 och är för närvarande engagerad som vetenskaplig ledare för rektorsutbildningen. Han är förordnad som professor i pedagogik.

f a k u l t e t e n

57

EVA-CARIN LINDGREN Eva-Carin Lindgren disputerade i pedagogik vid Göteborgs universitet 2002. Hennes forskning fokuserar dels på hälsofrämjande interventioner, där barn och ungas intresse för fysisk aktivitet och påverkansmöjlighet är av central betydelse, dels på vad som kan skapa goda utvecklingsmiljöer för barn, unga och elitidrottare som är hållbara. Där inte bara resultat utan även värden som hälsa, välbefinnande, inkludering och delaktighet är viktiga.

Forskningen kan bidra till en bättre förståelse för vilka insatser som behövs för att utveckla olika verksamheter.

Eva-Carin Lindgren är förordnad som professor i idrottsvetenskap.

58

u t b i l d n i n g s v e t e n s k a p l i g a f a k u l t e t e n

EVA REIMERS Eva Reimers erhöll lärarexamen vid Göteborgs universitet 1983 och disputerade vid Linköpings universitet 1995. Hon arbetar som lärare och forskare vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Hennes forskning inkluderar den heterosexuella normen i skola och lärarutbildning, klass i relation till nyliberala utbildningsdiskurser samt utbildningar till barnskötare och förskol-

lärare i relation till klass, omsorg och utbildning. Hennes nuvarande projekt handlar om kulturarv, religion och tradition i förskolan och om lärares möten med utvisningshotade ensamkommande flyktingar. Kunskaps­ bidragen från forskningen utgör underlag för att forma en mer jämlik och inkluderande förskola och skola.

Eva Reimers är förordnad som professor i pedagogiskt arbete.

59

hur barn lär sig att fem myror är fler än fyra elefanter

”F

em myror är fler än fyra elefanter.” Många av mina professorskollegor idag, och bland åhörarna i publiken, känner säkert igen citatet som namnet på ett känt barnprogram. Men citatet ringar också in en av de fundamentala grunderna till att förstå och använda tal och räkneord. Det vill säga, där det inte är vad som räknas, utan hur många som har betydelse. De flesta barn utvecklar till synes enkelt och naturligt sätt att hantera räkneord under sin tidiga barndom och

60

skolgång, men inte alla barn. Vad är det då som egentligen händer när barn lär sig skillnaden mellan fem myror och fyra elefanter? Frågan står i centrum för den forskning som jag, tillsammans med andra forskare inom matematiklärande och förskole­ pedagogik, bedriver vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Vi synar taluppfattningar och räknefärdigheter i sömmarna och särskilt hur barn tolkar och förstår räkneord i både spontana och planerade situationer.

Att räkna är nämligen i grunden ett komplext sätt att se räkneord som en sammansättning av delar, som det tar flera år att utveckla förståelse för,

genom många möten med tal, antal och räknande i olika sammanhang.

Tal som grupper av elefanter och myror, men också som symboler och siffror. Vår forskning visar att tidiga erfarenheter av denna komplexitet har stor betydelse för hur barns räknefärdigheter utvecklas. Dessutom visar vår forskning, att en förskola som systematiskt arbetar med talstrukturer i lek, spel och samtal, ger stöd för varje barn att utveckla grundläggande räknefärdigheter.

Kunskaper om räknefärdigheternas rötter i den tidiga barndomen, som för en uppmärksam observatör

u t b i l d n i n g s v e t e n s k a p l i g a

FAKULTETSTAL AV CAMILLA BJÖRKLUND, PROFESSOR I PEDAGOGIK

f a k u l t e t e n

”dessutom visar vår forskning, att en förskola som systematiskt arbetar med talstrukturer i lek, spel och samtal, ger stöd för varje barn att utveckla grundläggande r äknefärdigheter.” kan ses i barns lek och samspel, har betydande implikationer för förskolepedagogiken. Inte minst i och med den aktuella debatten om betydelsen av begrepp som utbildning och undervisning i förskolan – vad innebär matematikundervisning för 4-åringar? Forskning om de yngsta barnens lärande och om hur under-

visning bäst bedrivs för att gynna barns utveckling bedrivs av tradition, men också av nödvändighet, i nära samverkan med den pedagogiska praktik som har i uppdrag att organisera verksamhet för barns lärande. Endast i denna samverkan, där barn och förskollärare interagerar med forskare, kan didaktiska

vinningar observeras och tolkas på vetenskaplig grund. Utbildnings­ vetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet har under lång tid bedrivit praktiknära forskning av detta slag, och därför är de dags­ aktuella politiska initiativ som stärker värdet av denna forskning välkomna. Ofta är resultaten direkt tillämpliga i de praktiker där forskningen genomförs. Samtidigt kan denna forskning, trots alla sina metodologiska utmaningar, bidra till nödvändig teori­utveckling, där lärande och utveckling förstås i de sammanhang där de sker. För barnens bästa och vår framtid.

61

n a t u r v e t e n s k a p l i g a

62

f a k u l t e t e n

n a t u r v e t e n s k a p l i g a

N

aturvetenskap omfattar allt ifrån den minsta partikel till det oändliga universum. Den naturvetenskapliga forskningen ökar ständigt våra kunskaper om människan och vår omgivning, med syftet att skapa en bättre miljö att leva i – lokalt och globalt.

Naturvetenskapliga fakulteten med dess sju institutioner samlar forskning och utbildning inom biologi, geovetenskaper, fysik, kemi, kulturvård, marina vetenskaper, matematik, miljövetenskap och molekylärbiologi.

Verksamheten spänner över stora områden – allt ifrån grund­ läggande naturvetenskap till tillämpningar inom exempelvis miljö, klimat, livsvetenskaper och biologisk mångfald. Göteborgs universitet är också ett av de ledande i Europa inom marin forskning, och flera stora internationella forskningssamarbeten leds härifrån.

Institutionerna för fysik, matematik och kemi har långtgående samarbete med Chalmers. Inom livsvetenskaperna finns ett nära samarbete med Sahlgrenska akademin och sjukhuset. Unikt för landet är forskning och utbildning inom kulturvård, där man från en naturvetenskaplig utgångspunkt studerar ämnen med tvärvetenskapliga kopplingar till humaniora, samhällsvetenskap, konst och arkitektur.

Fakulteten utbildar framtidens naturvetare och matematiker: De som kommer att kunna vara med och lösa jordens globala miljö­ problem, de som kommer att kunna framställa nya, individanpassade läkemedel för att bota dagens sjukdomar och de som kommer att se till att vi bevarar vårt kulturarv och vår biologiska mångfald.

Möjligheterna för nästa generations naturvetare är oändliga.

Dekan är Elisabet Ahlberg, professor i oorganisk kemi.

f a k u l t e t e n

63

HARALD BENTZ HØGSETH Harald Bentz Høgseth är arkeolog och disputerade vid Norges teknisk-naturviten­ skapelige universitet 2007.

Sedan 2017 är han professor vid institutionen för kulturvård, som har fem utbildnings­ program, varav två i Mariestad: Bygghantverksprogrammet samt Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk. I fokus står mötet mellan materiellt och immateriellt kulturarv. Forskning inom kulturarv kräver både bredd och spets, med både särskiljande och överlappande kompetens inom naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap. Men förvaltandet av kultur­ arvet kräver också särskild expertis inom diagnostik och tillstånds­ bedömning, dokumentation, praxis, metodutveckling, tolkning samt analys. Som professor har Harald Bentz Høgseth det vetenskapliga ansvaret att utveckla och etablera hantverksvetenskap som ett nytt vetenskapligt område.

Harald Bentz Høgseth är förordnad som professor i kulturvård med inriktning mot hantverksvetenskap.

64

n a t u r v e t e n s k a p l i g a f a k u l t e t e n

INGELA DAHLLÖF Havet är en slutstation för miljöfarliga ämnen. Ingela Dahllöfs forskning rör vilka effekter ämnena har på mikroskopiska växter och djur samt bakterier – basen för allt marint liv. Med dessa små organismer kan man studera vilka organismer som påverkas direkt, samt följdkon­ sekvenser för övriga organismer på kort och lång sikt. Resultaten kan bidra till förvaltning av miljön, reglering av kemikalier, men också för att förstå hur andra delar av den marina miljön kan påverkas.

Ingela Dahllöf är utbildad vid Göteborgs universitet, har varit post­doktor i Australien, forskare i Danmark och har sedan 2012 verkat vid Göteborgs universitet som forskare, ledare och lärare.

Ingela Dahllöf är förordnad som professor i miljövetenskap med inriktning mot ekotoxikologi.

65

ALEX ANDER DMITRIEV Alexander Dmitriev är fysiker och forskar inom materialvetenskap, i korsningen mellan nanoteknik, ljus och magnetism. Forskargruppen bygger nanostrukturer från metaller och andra material så att de interagerar intensivt med det synliga ljuset och exempelvis skapar livfulla färger som påminner om färgade fönsterglas.

Genom att sedan lägga till ett magnetfält till blandningen kan ljus-nanopartiklarnas interaktion förändras i realtid.

Detta kan användas i ultrasnabba magnetiska minnen som drivs med ljus, och i olika optiska element, som exempelvis i linserna i din mobiltelefon eller i dina AR-glasögon; de kan till och med användas i avancerade solceller.

Alexander Dmitriev har forskat vid Göteborgs universitet sedan sommaren 2016 och är förordnad som professor i fysik.

66

n a t u r v e t e n s k a p l i g a

MATTIAS GOKSÖR

ULRICH LANGE Ulrich Lange leder Nordiska museets projekt Julita gård under 2 000 år, bedriver ett projekt tillsammans med Stockholms stadsmuseum om det historiska landskapet kring Stockholms innerstad och medverkar i startgroparna till ett större projekt om svenska småorter med utgångspunkt i de förutvarande municipal­ samhällena.

Mer forskning behövs kring kunskapen om nödvändiga sociala och ekonomiska samband mellan landsbygd och tätort, vilka spelar en avgörande roll för framtiden men som idag är i avtagande.

Ulrich Lange har sin bakgrund vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet och är verksam vid Göteborgs universitet sedan 2008.

Han är förordnad som professor i kulturvård, särskilt bebygg­else­­ historia.

Mattias Goksörs forskning är främst fokuserad på utveckling av experimentella metoder för att analysera hur individuella celler reagerar på exponering av olika kemikalier och läkemedel. Med hjälp av mikrofluidik, optisk manipulering och avancerad avbildning kan beteendet hos enskilda celler följas under lång tid i syfte att förstå hur genetiskt brus kan ge upphov till heterogeniteter inom cellpopulationer. Dessa skillnader mellan genetiskt identiska celler tros vara väldigt viktiga vid utveckling av framtida läkemedel.

Mattias Goksör försvarade sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet 2004. Han var prefekt vid institutionen för fysik 2012–2017 och är sedan halvårsskiftet 2017 prorektor vid Göteborgs universitet. Han är förordnad som professor i fysik.

f a k u l t e t e n

67

ANNELI PALMSKÖLD Anneli Palmskölds forskning handlar om materiell kultur och görande.

Hennes fokus ligger på textil och handarbete i historiska och samtida perspektiv, slöjd och hemslöjd som idé och fenomen samt slöjd och hantverk som kulturarv. I en studie om textilt återbruk har hon undersökt hur avlagda textilier cirkulerar och återanvänds. Hon har också undersökt virkningens låga status och varför tekniken inte räknas som kulturarv. De senaste åren har hon arbetat i tvärvetenskapliga miljöer och bland annat undersökt Hälsinglands inredningskultur 1750–1850.

Anneli Palmsköld är anställd som lektor vid Göteborgs universitet och är sedan 2017 förordnad som professor i kulturvård med inriktning mot hantverksvetenskap.

A XEL MÅLQVIST Axel Målqvists forskning handlar om differentialekvationer med snabbt varierande koefficienter. Denna typ av ekvationer har tillämpningar inom många områden, till exempel vid simulering av grundvattenflöden i marken och design av kompositmaterial med skräddarsydda egenskaper. Han utvecklar algoritmer för datorsimulering av olika fysikaliska förlopp och använder matematisk analys för att visa att resultaten är tillförlitliga.

Axel Målqvist kom till Göteborgs universitet som universitetslektor för fyra år sedan och är förordnad som professor i matematik.

68

n a t u r v e t e n s k a p l i g a f a k u l t e t e n

HÅK AN SAMUELSSON K ALM Håkan Samuelsson Kalms forskningsområde är flerdimensionell komplex analys och komplex geometri. Det är en gren inom den rena matematiken, vilket betyder att motivationen främst är matematiska frågeställningar.

Komplex analys är central i matematik och dyker upp naturligt i andra områden som differential­­e­k vationer och algebra. Främst arbetar Håkan Samuelsson Kalm med så kallade residyströmmar, vilka gör det möjligt att studera geometriska problem med hjälp av tekniker från matematisk analys.

Håkan Samuelsson Kalm har kandidatexamen och doktorsexamen från Göteborgs universitet. Efter några år utomlands var han postdoktor 2007–2009 och är anställd här sedan 2012. Han är förordnad som professor i matematik.

69

konsten att bygga, modifiera och laga saker

N

är någon frågar vad jag arbetar med brukar svaret bli att jag har världens roligaste jobb!

Som professor i kulturvård med inriktning mot hantverksvetenskap,

dessutom undervisa och forska om slöjd och hantverk. Många är oroliga för att intresset för handens arbete har minskat i dagens digitala värld, i själva verket är det tvärtom. Genom sociala medier kommuniceras hantverksfrågor som aldrig förr – tips och råd delas, instruktioner går

”spik- och skruvlådor, knapplådor, snörnystan, restgarner, metallspill, reservdelar till verktyg och maskiner eller färgslattar som vi spar ar inför kommande behov.”

på institutionen för kulturvård vid Naturvetenskapliga fakulteten, har jag förmånen att träffa inspirerande studenter och kollegor. Jag får

70

att ladda ner, svårigheter och lösningar diskuteras och specialverktyg och unika material går att få tag på.

Do It Yourself och Do It Together är

namn på stora sociala och kulturella rörelser som erbjuder alternativ till konsumtion genom att erbjuda egna lösningar på vardagens praktiska problem. Det handlar om att bygga, modifiera och laga saker, aktiviteter som på samma gång är kreativa och ekonomiska.

Många av dagens studenter är intresserade av hållbarhetsfrågor och på institutionen för kulturvård länkas detta ofta till slöjd och hantverk, till frågor om tillverkning och om tekniska lösningar, om kvaliteter i materialval och utförande och till frågor om konsumtion. Dessa frågor har direkt bäring på ett av FN:s 17 globala mål, nummer 12, med rubriken Hållbar konsumtion och produktion. I det följande ska jag ge några exempel på detta från min forskning.

I ett forskningsprojekt om textilt återbruk har jag i en kvalitativ studie undersökt hur vi idag hanterar de

n a t u r v e t e n s k a p l i g a

FAKULTETSTAL AV ANNELI PALMSKÖLD, PROFESSOR I KULTURVÅRD MED INRIKTNING MOT HANT VERKSVETENSK AP

f a k u l t e t e n

textilier som blir över och som sorteras ut ur lådor och garderober.

En informant som har återan­ vändning som livsstil vittnar om att: ”Mina högar av diverse innehåll ser de flesta som skräp, jag ser dem som ’resursdepåer’”. Många av oss har liknande resursdepåer: spik- och skruvlådor, knapplådor, snörnystan, restgarner, metallspill, reservdelar till verktyg och maskiner eller färgslattar som vi sparar inför kommande behov. Dessa depåer säger något om våra relationer till tingen vi har omkring oss, vi tänker att de ska kunna lagas och återanvändas och att vi själva ska kunna genomföra detta. Resursdepåerna fungerar på så sätt som investeringar inför framtiden och om de används, bidrar de till att skapa hållbarhet i vardagen. Det krävs dock kunskap i hur lagningar, renoveringar och andra åtgärder ska genomföras, det vill säga hantverkskunskaper.

Det är ett faktum att såväl konsumtion som produktion har ökat de senaste decennierna. När det gäller textilier gör själva mängden kläder och hemtextilier att aktiviteter som att sortera ut, ge bort, byta eller sälja kläder har blivit en högst vardaglig aktivitet. I undersökningen om textilt återbruk framgår det hur de tillfrågade faktiskt genomför sorteringar och hur de tänker kring sorteringsprocessen, men också vad de väljer att spara. Föräldrar sparar barnens första och minsta kläder, annat som sparas är textilier som är handgjorda, som handstickade tröjor eller handvävda dukar. Även kläder som har använts vid betydelsefulla tillfällen, som bröllop eller student sparas, liksom kläder som är särskilt fina och dyra och som bara används ibland, dit hör frackar. Kläder förknippade med avlidna anhöriga sparas som en hjälp att komma ihåg dem som personer. Till sist sparas

textila material som kan åter­ användas till något annat.

Det finns både etiska och moraliska aspekter involverade. Varför kassera något som går att använda?

Om inte jag vill använda föremålet ifråga, så kanske det finns någon annan som vill. Möjligheterna att låta föremål leva vidare är stora idag, genom allt fler loppmarknader, auktioner, pryl- och antikhandlare – i och utanför den digitala världen.

Samtidigt finns det exempel på såväl bebyggelse som föremål som har bebotts, använts och brukats och som har hållit under mycket lång tid.

De har byggts och tillverkats genom att skickliga hantverkare har transformerat material. De har också underhållits, lagats och reparerats av andra hantverkare. Dessa exempel på hållbara strukturer och föremål är något vi intresserar oss för inom kulturvård.

71

excellent lärare För att öka möjligheterna för lärare att fördjupa sitt arbete på vetenskaplig och konstnärlig grund, samt för att ge tillfälle till en pedagogisk karriärväg, införde Göteborgs universitet i juni 2014 titeln excellent lärare. Prövningen, som sker vid den egna fakulteten, görs utifrån den sökandes dokumenterade och reflekterade pedagogiska praktik och grundas på universitetsgemensamma bedömningskriterier.

De excellenta lärarna ingår också i en pedagogisk akademi som ska stimulera utvecklingen av goda pedagogiska miljöer. Akademin stöds av PIL-enheten.

EXCELLENTA LÄRARE Karin Ahlberg, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin Lars Bengtsson, institutionen för fysik, Naturvetenskapliga fakulteten Annika Bergviken Rensfeldt, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Utbildningsvetenskapliga fakulteten Anne Farewell, institutionen för kemi och molekylärbiologi, Naturvetenskapliga fakulteten Mats Isaksson, institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin Peter Johansson, institutionen för globala studier, Samhällsvetenskapliga fakulteten Thomas Kvist, institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin Pia Köhlmyr, institutionen för språk och litteraturer, Humanistiska fakulteten Annica Lagström, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin Ingrid Lindell, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Humanistiska fakulteten Karin Manhem, institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin Hanna Markusson Winkvist, institutionen för historiska studier, Humanistiska fakulteten Claes Martinson, Juridiska institutionen, Handelshögskolan Katharina Stibrant Sunnerhagen, institutionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska akademin Gunnar Tobin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin Helle Wijk, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin

72

pedagogiska priser Pedagogiska priser har delats ut vid Göteborgs universitet sedan 1996.

Sedan 2013 är det fakulteterna samt Samordningsnämnden för lärarutbildning (tidigare Lärarutbildningsnämnden) som utser pristagare. Utmärkelsen går till medarbetare som utvecklat eller genomfört en kurs eller utbildning på ett föredömligt sätt som kan inspirera andra.

PEDAGOGISKT PRIS Michael Axelsson, institutionen för biologi och miljövetenskap, Naturvetenskapliga fakulteten Imed Hammouda, institutionen för data och informationsteknik, IT-fakulteten Susannah Leach, institutionen för biomedicin, Sahlgrenska akademin Marcus Nordlund, institutionen för språk och litteraturer, Humanistiska fakulteten Lärarlaget Linnéa Gelot, Johan Karlsson Schaffer, Andréas Litsegård samt Maria Stern, institutionen för globala studier, Samhällsvetenskapliga fakulteten Lärarlaget Angelika Kullberg, Jan Landström samt Joakim Magnusson, institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Utbildningsvetenskapliga fakulteten. I lärarlaget ingår även de verksamma lärarna Johan Häggström, Lena Knutsson samt Ann-Marie von Otter.

73

professorer är läkemedel för samhället!

D

et är mig en stor ära att å Göteborgs universitets studenters vägnar få gratulera er professorer till titeln professor vid Göteborgs universitet och det känns väldigt passande att göra det just idag, på Geek Pride Day, eller internationella nörddagen. För att ta sig så långt inom den akademiska världen som till en professur krävs det onekligen en viss nördighet. Nördighet inom det ämne ni forskar och undervisar i,

74

inom pedagogik och inom vetenskapliga metoder. En skulle kunna kalla er vetenskapsnördar.

För oss studenter är ni också förebilder. Ni har lagt ner mycket tid och engagemang. Först på utbildning på grundnivå och avancerad nivå, senare på doktorandstudier och därefter på egen forskning och undervisning. Ni sitter på ett enormt driv och en stark vilja att ständigt utvecklas och lära er nya saker. Som professorer ska ni försvara vetenskapen i ett samhälle som präglas av rubriker om faktaresistens och fake news.

Den där nördigheten är delvis ett kall, men den måste också födas någonstans och få förutsättningar att växa. Studietiden är avgörande på många sätt. Som studenter är vi här en begränsad tid och blir utbildade, knyter kontakter, får vänner för livet.

Men här finns också möjlighet att låta nördigheten växa, och då är ni professorer otroligt viktiga.

Jag minns min första dag på universitetet. Då visste jag knappt vad en professor var, men med tiden har jag förstått mer och mer. Under min studietid har jag mött professo-

LINA DAHLIN VICE ORDFÖRANDE, GÖTEBORGS UNIVERSITETS STUDENTK ÅRER

rer som hjälpt mig förstå komplexa kemiska och biologiska mekanismer.

Jag har mött professorer som väckt mitt intresse för sådant jag aldrig hade kunnat tänka mig. Jag har mött professorer som gett min nördighet utrymme att växa och utvecklas.

Som apotekarstudent ser jag på akademin som ett läkemedel. Ett läkemedel består av en aktiv substans och ett antal så kallade hjälpämnen.

Alla delar är nödvändiga för att läkemedlet ska fungera och ge önskad effekt. Läkemedlet samverkar med kroppen och kan på så sätt göra

”men här finns också möjlighet att låta nördigheten växa, och då är ni professorer otroligt viktiga.”

nytta. Akademin ska bedriva utbildning och forskning, samverka med samhället och se till att resultaten kommer till nytta. Genom utbildning och forskning tillsammans kan akademin verka som ett botemedel mot faktaresistens och fake news.

Professor! Var en stolt nörd. Var ett stolt samhällsläkemedel. Framför allt, var en stolt professor vid Göteborgs universitet.

75

summary This year the ViceChancellor is welcoming 43 new professors. Below is a brief outline of the ceremony and extr acts from the speeches.

ACADEMIC PROCESSION Kungliga Kronobergs regementes marsch (Royal Kronoberg regiment march), the Gothenburg Brass Quintet Fanfare for the University of Gothenburg by Joel Eriksson

THE VICE-CHANCELLOR’S WELCOME Professor Eva Wiberg String Quartet KV 159:1

by Wolfgang Amadeus Mozart, Kronkvartetten, the Kron quartet

76

THE VICE-CHANCELLOR INAUGURATES THE PROFESSORS AT THE SAHLGRENSK A ACADEMY Speech by Lars Kölby, professor of plastic surgery with focus on craniofacial surgery: ‘A 3D printer is nothing special today. You can print both plastic toys and industrial spare parts. However, if we put ink mixed with living cells in a printer, we can start printing new things.

Of course, we are still far from any clinical use, but in a beautiful future we might be printing both bodily tissues and functioning organs.’

THE VICE-CHANCELLOR INAUGURATES THE PROFESSORS AT THE FACULT Y OF ARTS Speech by Eva Borgström, professor of literature: ‘The issue of the male-dominated university shaped my life and the work of many others. From different directions, people were working on what eventually became the field of Gender Studies. That wasn’t easy. When you raise new questions in academia, you don’t always get curious interest in response. Instead, you may get un­ informed disinterest and sometimes even aggressive resistance.’

THE VICE-CHANCELLOR INAUGURATES THE PROFESSORS AT THE FACULT Y OF FINE, APPLIED AND PERFORMING ARTS Speech by Maria Bania, professor of musical performance: ‘My own research is about what used to be perceived as the most important task of music and for musicians: to put the audience in the different emotional states of the music.

Carl Philip Emanuel Bach writes that in order to touch their listeners, musicians have to put themselves in the music’s ever-changing emotional spaces. If the musicians have not composed the pieces they play, they have to be able to read the intended emotions in the notes in order to evoke in the audience the same emotions the composer had when writing the piece.’

THE VICE-CHANCELLOR INAUGURATES THE PROFESSORS AT THE SCHOOL OF BUSINESS, ECONOMICS AND LAW Speech by Thomas Erhag, professor of public law: ‘EU citizens have the right to work and live in Sweden, but are they always entitled to Swedish social benefits? The answer is not so easy. One reason is that free movement is regulated at EU level, while the right to benefits is regulated in each member state. There is no possibility of regulating a pension

system or a social assistance system at EU level … Thus, free movement of persons is a greater legal challenge than free movement of goods.’

cally works with number structures in play, games and conversations supports each child in developing basic arithmetic skills.’

THE VICE-CHANCELLOR INAUGURATES THE PROFESSORS AT THE FACULT Y OF SOCIAL SCIENCES

THE VICE-CHANCELLOR INAUGURATES THE PROFESSORS AT THE FACULT Y OF SCIENCE

Speech by Linda Soneryd, professor of sociology: ‘If we realize that we are created through our relationships, we may also be able to get rid of the sharp division between nature and society. The ”others” we relate to can be expanded.

An environmentally conscious behavior that is based on mutuality may be founded on the fact that if we take something from nature, we must also give something back.’

Speech by Anneli Palmsköld, professor of conservation: ‘The opportunities to let objects survive are quite good, through flea markets, auctions and antique dealers – in and outside the digital world.

There are also examples of buildings and objects that have been inhabited and used, and have lasted for a very long time. They have been built and manufactured by skilled craftsmen and then maintained and repaired by other craftsmen ...’

Quatuor by Maurice Ravel, Kronkvartetten, the Kron quartet

THE VICE-CHANCELLOR INAUGURATES THE PROFESSORS AT THE FACULT Y OF EDUCATION Speech by Camilla Björklund, professor of education: ‘Most – but not all – children develop simple and natural ways of dealing with numerals during their early childhood and schooling. How do children learn the difference between five ants and four elephants? … Our research shows that a preschool that systemati-

Serenissima Fanfare by Carin Bartosch Edström, the Gothenburg Brass Quintet

EXCELLENT TEACHERS AND PEDAGOGICAL PRIZES Vice-Chancellor Eva Wiberg

CONGRATULATIONS FROM THE STUDENTS Speech by Lina Dahlin, vice-president of the Student Unions: ‘As a pharmaceutical student, I look at universities as a kind of medicine. A medical drug consists of an

active substance and a number of so-called excipients. All parts are necessary for the medicine to function and generate the desired effect. The drug interacts with and can thus benefit the body. In the same way, universities shall engage in education and research, interact with society and ensure that the results are useful ...’

Shall I compare thee to a summer’s day

by Nils Lindberg Madonna over Bølgerne

by P.E. Lange-Müller Roslagsvår by Hugo Alfvén Performance by the Göteborgs Akademiska Kammarkör choir, conducted by Mathias Harms

ACADEMIC PROCESSION Bohus Bataljon by Sten Frykberg, arr. by Bjørn Bjerknæs-Jacobsen Kronkvartetten: Violin: Felicia Möller, Lovisa Hagman Viola: Sofia Hanson Cello: Marcus Bertzén Brass quintet: Trumpet: Bjørn Bjerknæs-Jacobsen, Birgitte Njå French horn: Catriona Igoe Trombone: Jonathan Goodwin Tuba: Idefonso Munoz Ballestero 77

Följande studenter vid HDK, Högskolan för design och konsthantverk, har skapat de verk som förekommer i fotografierna av årets professorer. Verken var en del av HDK:s utställning Playing by the rules på möbel­ mässan i Stockholm.

STOOL - QUESTIONING SEDENTARY AV MARTÍN NYBERG INOSTROZA

FOTO: JOHAN WERNER AVBY

‘NEW RULED’ PAPER AV AHYOUNG KIM Hur vägleder det linjerade pappret oss när vi antecknar?

Vad säger de parallella raka linjerna, marginalerna och samlingen med pappersark?

Detta är ett ifrågasättande av formen och normen i våra vardagsföremål genom en designintervention.

Med detta arbete vill jag utmana våra stillasittande liv. Min inspiration kommer från traditionellt trähantverk, som 1800-talets mjölkpall. Genomskinligheten symboliserar det som inte finns och drar istället uppmärksamheten till pallens ben. Min förhoppning är att bidra till ett samtal kring varför vi sitter så mycket still i våra liv.

Prickar ingriper mellan rader.

Skapar relationer mellan ark.

Vilka nya regler uppstår ur detta?

MERGE - CHALLENGING THE PROCESS OF AGING AV CHRISTOPHER GLEESON Syftet med formgivning är ofta att påverka människor och mänskliga beteenden på vissa sätt. Men tänk om processen blir den omvända? Tänk om användaren själv kan addera estetiskt värde till ett föremål genom att använda det? Hans J Wegner sade en gång: ”En stol är färdig först när någon sitter i den”.

Merge går ett steg längre och blir färdig endast när tiden och nötningen gjort sitt.

Namnet Merge kommer från sammansmältningen av material, men också av att stolen kan användas både ute och inne.

78

TACTILE SYMMETRY AV MILMA LOESKOW Jag har undersökt hur rytm och symmetri kan användas som indikatorer på rummet genom att skapa ett räcke som genom känselintryck avslöjar färdvägens längd. Från starten till mitten, och från mitten till slutet, är räckets taktila delar symmetriska, men spegelvända. Jag hoppas att detta kan göra det möjligt för en synskadad att röra sig i offentliga rum med större självförtroende. Den speciella konstruktionsformen gör de taktila delarna utbytbara och kan erbjuda skräddarsydda räcken för kommersiell produktion.

FRAMEWORK AV SARA BECH-HANSSEN

BETWEEN LINES – MIRROR AV TING-HSUAN CHANG

Kropp, föremål och rum.

Två linjer definierar en yta. Olika ytor skapar mellanrum.

Alla föremål är fulla av information. Särskilt vardagsföremål, som betraktas och används dagligen. För att bli erkända som sådana, följer de regler och normer. Ett gyllene snitt för att tillfredsställa våra sinnen.

I spegeln Between Lines ser betraktaren sig själv tredimensionellt genom en vikbar struktur. Skärlinjerna skapar flera skarpa ytor som återger betraktarens spegelbild från olika håll.

Genom att slå sönder ramen leker jag med uppfattningen av rummet och kroppen. Genom att bearbeta metallen utforskar jag nyfikenheten.

Spegeln har, genom att inte sitta fast på en vägg eller ett bord, ett eget uttryck och återger därför en verklig värld med nya perspektiv och nytt djup.

GL ASS PL AY AV MÄRTA LOUISE K ARLSSON Detta oväntade möte mellan glasmaterial och leksaker vill uppmärksamma glasblåsarens gärning i processen.

Leken liknar glasblåsarprocessen: ett undersökande förhållningssätt är nödvändigt. Eftersom glas vanligtvis uppfattas som ett högtidligt material, så uttrycker den här serien föremål glasets symbios med lek – inte motsatsen. Konceptet ifrågasätter normen i den här uppfattningen, där de identifierbara formerna visuellt påminner publiken om leksaker.

Frågan kvarstår: Vill du leka?

UNDEFINED TERMS AV CHIH-WEI CHANG När linjer sammanfaller, kommer formen i ljuset.

FOTO: CHIH-WEI CHANG

Detta är en lek med de geometriska begreppen punkt, linje och nivå, där mitt mål är att undersöka möjligheterna med olika uttryck i en och samma produkt.

Genom att använda en magnetisk krets kan delarna sträckas ut och framträda på flera sätt. Undefined terms är en lampa som består av två ofärdiga delar som uppmanar användaren att tända lampan genom att färdigställa dess form.

79

mat & dryck FESTBUFFÉ Västerbottenpaj med löjrom och gräddfil Sotad lax med fänkål och citron Skagenröra Confiterat anklår med kycklinglever, pistage och mandel Fläskfilé, marinerad i vitlök och persilja Romansallad med kapris, soltorkade tomater, parmesan och vitlökskrutonger Potatissallad med rädisor och purjolök Plommontomater med mozzarella och basilika Matvetesallad med pumpa, syltad lök och granatäpple Frittata med rostad paprika och fetaost Brie de Meaux och Påverås blå med tomat/vaniljmarmelad Surdegsbröd och sirapslimpa med vispat smör DRYCK Inwinectus Sauvignon Blanc Eko 2016, Languedoc, Frankrike Inwinectus Syrah Grenache Eko 2016, Languedoc, Frankrike Alkoholfritt vin och alkoholfri dryck

80

högskolan för scen och musik Högskolan för scen och musik finns i huset Artisten i centrala Göteborg och är en del av Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.

Här utbildas musiker inom många olika genrer, komponister, lärare i dans, musik och teater, musikalartister, operasångare, platsspecifika scenkonstnärer och skådespelare.

Institutionen har närmare 600 studenter samt cirka 150 lärare och forskare.

Förutom utbildning, utvecklingsarbete och forskning bedriver Högskolan för scen och musik en omfattande utåtriktad verksamhet med mer än 200 evenemang per år. Högskolan för scen och musik anordnar och deltar i festivaler, symposier och konferenser i sam­ arbete med andra delar av universitetet samt med kulturinstitutioner i staden.

Studenter från Högskolan för scen och musik medverkar i de akademiska högtiderna vid Göteborgs universitet.

KRONKVARTETTEN Violin Felicia Möller Lovisa Hagman Viola Sofia Hanson Violoncell Marcus Bertzén GÖTEBORGS BRASSKVINTETT Trumpet Bjørn Bjerknæs-Jacobsen Birgitte Njå Horn Catriona Igoe Trombon Jonathan Goodwin Tuba Idefonso Munoz Ballestero GÖTEBORGS AK ADEMISK A K AMMARKÖR under ledning av Mathias Harms

81

akademiska högtider Akademiska högtider kallas den verksamhet vid kommunikationsenheten som har ansvar för lärosätets festligheter och ceremonier. De två största högtiderna är Doktorspromotionen varje höst, samt Professors­ installationen på våren. Professorsinstallationen innebär att universitetets rektor installerar de nya professorer som tillkommit under föregående kalenderår. Även gästprofessorer och adjungerade professorer välkomnas. Här uppmärksammas även Excellenta lärare och Pedagogiskt pris.

Högtiden sker under festliga former i Göteborgs konserthus och avslutas med festbuffé.

Men Akademiska högtider arrangerar även andra ceremonier. Bland dem kan nämnas Nit och Redlighet, då medarbetare som arbetat i statlig tjänst i 30 år belönas, Pensionärshögtiden, arrangemang i samband med Nobeldagen samt The Félix Neubergh Lecture.

Nytt för i år är Diplomeringsceremonin, som arrangeras i maj för att uppmärksamma kåraktiva studenter.

AK ADEMISK A HÖGTIDER Ceremonimästare Marie Lowrie Övermarskalk Linus Callheim Övermarskalk emeritus Jörgen Kyle Director musices Anders Wiklund Projektledare Lena Sandstedt STUDENTREPRESENTANTER Studentövermarskalk Kristin Andersen Ljungdahl Härold Moa Hurtigh ÖVRIGA MEDARBETARE Grafisk formgivare Kristina Edgren Textbearbetning Eva Lundgren Annika Koldenius Fotograf Johan Wingborg Servicetekniker Campusservice Vasa Daniel Hermansson Lars-Göran Karlsson www.gu.se/akademiska_hogtider

82

83