Vilket språkstöd behöver lärarna?

Vilken stöttning får GU:s studenter i att utveckla ett akademiskt språk, och hur uppfattar lärarna sitt arbete med studenters texter? Med hjälp av en enkätundersökning som vänder sig till GU:s undervisande personal hoppas språkvetarna Susanna Karlsson och Kristian Blensenius att så småningom kunna svara på det.

DET VAR BLAND annat Utbildningsradions dokumentär Skrivglappet som inspirerade Susanna Karlsson och Kristian Blensenius att göra en undersökning av hur GU:s lärare uppfattar studenternas förmåga att uttrycka sig i skrift.

– Nu i början av terminen har vi erbjudit utbildningsansvariga vid GU att bli intervjuade om hur de ser på det akademiska språket vid deras respektive institutioner, berättar Susanna Karlsson. Vi vill ta reda på om man tycker att studenterna har tillräckliga språkliga förkunskaper när de kommer till universitetet, och vad institutionerna gör för att stötta studenterna längs vägen.

Susanna Karlsson och Kristian Blensenius har inte hunnit sammanställa svaren än men några saker återkommer när de går igenom materialet.

– Många utbildningsansvariga rapporterar om lärare som påpekar att studenternas texter är dåligt strukturerade och att resonemangen är svåra att följa, berättar Kristian Blensenius. Lärarna har i allmänhet ingen eller mycket lite utbildning i att ge återkoppling på språket; det är ämneskunskaper, teori och metod som de främst har ansvar att granska. De flesta har troligen lärt sig genom att själva bli granskade.

På många institutioner är man väl medveten om de utmaningar som kommer med att förmedla ett akademiskt språk till studenterna. De flesta har hög ambitionsnivå när det gäller att stötta studenterna, förklarar Susanna Karlsson.

– På vissa kurser har man exempelvis infört skrivstrimmor där studenterna återkommande och progressivt får stöd i sitt skrivande. Och på många program tränas inte bara det akademiska språket utan också det skrivande som väntar i yrkeslivet. Idag kräver ju de flesta akademiska arbeten att man kan utrycka sig väl i text. Lågstadielärare skriver veckobrev, vårdpersonal kommunicerar skriftligt med patienter och anhöriga och myndighetspersoner skriver utredningar och rapporter.

INSTITUTIONER SOM VILL utveckla sitt språkstödjande arbete kan vända sig till Enheten för akademiskt språk (ASK) som exempelvis kan bidra med inslag i utbildningen. Via PIL-enheten erbjuder ASK också utbildningar för lärare, bland annat när det gäller att ge konstruktiv återkoppling på texter.

»Lärarna har i allmänhet ingen eller mycket lite utbildning i att ge återkoppling på språket ...«

– Men vi behöver veta mer om vilket stöd lärarna vill ha, påpekar Kristian Blensenius. Därför sprider vi nu en enkät som vänder sig till lärare. Enkäten innehåller frågor om hur lärare ser på studenternas kunskaper och vilka behov av stöd de själva har. Vi är också intresserade av berättelser om hur lärarna själva en gång tillägnade sig det akademiska språket.

Text: Eva Lundgren

→ Studien om universitetslärares förväntningar och insatser när det gäller studenternas akademiska skrivande kommer att pågå under våren. Initiativtagare är Susanna Karlsson, docent i nordiska språk och tidigare språkvårdare vid Språkrådet, samt Kristian Blensenius, forskare och tidigare språkhandledare på enheten för akademiskt språk (ASK). Båda är verksamma vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.

Projektsida: www.gu.se/forskning/ skrivglapp ­ eller­forvantansglapp.