Nyanserar bilden av historiska Majorna

Hur kan vi nå liv, byggd miljö och röster från utkantsområden som saknar tillräckligt med arkeologisk data, som exempelvis Majorna? Och går det att nyansera de mörka historieberättelserna om de göteborgska förstäderna? Det har Martina Hjertman undersökt genom att studera digitaliserade tidningar från 1700- och 1800talen.

Martina Hjertman

Bor: I Mölndal.

Familj: Make, också arkeolog.

Aktuell: Disputerade den 20 januari på avhandlingen Afloat and Aflame: Deconstructing the Long 19th-Century Port City Gothenburg through Newspaper Archaeology.

Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/ handle/2077/74212 artina Hjertman kallar sin metod ”tidningsarkeologi”, och inspirationen kommer från amerikanska historiker och arkeologer.

De tidningar som ingår i studien är Götheborgs WeckoLista, Götheborgska Magasinet/ Götheborgska Weckobladet, Götheborg ska/ Götheborgs Nyheter, Götheborgske Spionen, Hwad Nytt?, Götheborgs Allehanda, Götheborgs Tidningar, Götheborgs Dagblad, Aftonbladet (Göteborg), Götheborgs-Posten, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning samt Göteborgs-Bladet.

– Forskare har förstås använt tidningar för att studera historiska perioder under lång tid. Men den ökade digitaliseringen har inneburit att alltmer material blivit tillgängligt på ett nytt sätt så att även långa tidsperioder blivit enklare att undersöka.

Martina Hjertmans forskning bygger på material från 12 göteborgska tidningar från åren 1749, då Götheborgs Wecko-Lista grundades, fram till 1906.

Fram till 1840-talet är det lite oklart vilken plats som namnet Majorna refererar till. Men 1846, då Carl Johan församling begär att få integreras i Göteborg, blir Majornas geografiska läge mer definierat. Härefter handlar det i stället om att bestämma det sociala innehållet. Göteborgs borgare har då en ganska negativ inställning till förstadens invånare. De menar att dessa i huvudsak består av torpare, arbetare och sjöfolk, ofta av tvivelaktig vandel. Majborna själva påpekar att befolkningen är betydligt mer varierad än så.

– Under andra halvan av 1800-talet får rummet en viktigare betydelse och knyts samman med sociala kvaliteter. Man kan exempelvis förklara ett dåligt beteende med att personen ju kommer från Majorna; rummet blir deterministiskt ...

Bland de många eländesskildringar som tidningarna publicerar finns en som särskilt berört Martina Hjertman. Den handlar om en utarmad trebarnsmor som bildat sig ett hem i en grotta intill Skansen Kronan.

– Kvinnan beskrivs som liderlig och märkligt ovillig att flytta, medan äldsta dottern uppfattas som vacker och intelligent och den som hållit familjen vid liv. Enskilda individer kan alltså hängas ut i tidningarna som varnande exempel.

Men även om tidningarna fokuserar på samhällsproblem som behöver åtgärdas finns där även möjlighet för olika sorters människor att komma till tals. Sociala orättvisor, arbetslöshet och undermåliga bostäder påpekas av dem som själva är drabbade, och de lyfter fram strukturella samhällsproblem som orsaken, berättar Martina Hjertman.

Tidningarna spelade också en stor social roll när det gällde att föra samman människor över stads- och klassgränser, exempelvis vid bränder. Med tidningarna som arena koordinerades hjälpinsatser och donationer till de drabbade.

– Artiklarna är också intressanta eftersom de ger mycket annan information, exempelvis om hus och gårdar, materiell kultur, förlorat lösöre samt om hur försäkringsväsendet och donationskulturen fungerade parallellt.

Genom kungligt brev blev Carl Johan församling inkorporerat med Göteborg den 1 januari 1868. Det innebar dock inte omedelbart ett förbättrat anseende för stadsdelen, förklarar Martina Hjertman.

– Tvärtom fanns det de som menade att Majornas arbetare och sjöfolk borde hindras från att promenera på innerstadens förnämsta gator – de förfulade ju stadslivet! Men att Majorna till slut blev en riktig stadsdel fick flera positiva följder, bland annat nya regler för brandsäkert byggande.

Och mot slutet av 1800-talet omformades inställningen till Majorna som nu förknippades med fler kvaliteter. I stället för en oordnad del av staden började somliga göteborgare se stadsdelen som något pittoreskt.

– Med sina trähus uppfattades Majorna som en rest från det förflutna som var värd att bevara, ett område dit borgerskapet gärna gjorde små utflykter. Samtidigt fanns också de som i stället menade att Majorna, med sin sjöfart, var platsen där staden skulle utvecklas och moderniseras. Majorna blev alltså både en förfluten rest och framtidens vagga.

Totalt sett visar tidningsanalyserna att mörka historieberättelser om förstäderna, hamnområdena och dess befolkning, som idag kan ses i populära och akademiska sammanhang, har sina rötter i 1800-talets ensidiga narrativ som spreds både mellan länder i västvärlden och i Göteborgstidningarna. Det som skrevs i tidningarna stannade inte där, utan påverkade uppfattningen om stadsrummet och dess individer och skapade inkluderande eller exkluderande gränser i det sociala och fysiska stadslandskapet.

Martina Hjertman söker nu anslag för nästa projekt.

– Jag hoppas få finansiering för en studie om de kvinnor som arbetade till sjöss under 1700- och 1800-talen. Det finns inte så mycket syntetiserande forskning om detta i Norden men jag hoppas nyansera bilden av både den civila och militära flottan!