5 minute read

Ny inkluderande ordbok

ORDBOKEN

som samhällsspegel

Är ”bög” ett kontroversiellt ord och hur vet man det? Ett sätt är att studera hur ordet används i olika sammanhang och i olika medier. Svensk ordbok, som nu kommer ut med sin andra upplaga, bygger på textsamlingar med flera miljarder ord och kan därför svara på hur ordet uppfattas.

Det är en forskargrupp vid institutionen för svenska språket som arbetar med Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO). Första upplagan kom 2009 och bygger på ett par hundra miljoner ord, främst från tidningar och skönlitteratur. Den nya upplagan utgår från flera miljarder ord och denna gång finns också det mer vardagliga språket i bloggar och sociala medier med, berättar Stellan Petersson, universitetsadjunkt i svenska. – Arbetet med ordboken har två sidor: det handlar dels om att vetenskapligt undersöka och beskriva modern svenska, dels om att skapa en produkt som allmänheten kan använda. Det ställer oss inför en del utmaningar, exempelvis när det gäller kontroversiella ord. Många uppfattar SO som normativ och kan därför tycka att vi inte ska ha med ord som är diskriminerande eller fördomsfulla. Men vårt uppdrag är i första hand att skildra språket sådant som det är, inte att bestämma vilka ord människor ska använda.

Vissa ord som tidigare uppfattats som nedsättande behöver dock inte vara det idag. – Ett exempel är ”bög” som sågs som kränkande för några decennier sedan men som nog är mer neutralt nu. Men hur ordet uppfattas beror förstås på sammanhanget. I SO har ordet försetts med kommentaren ”något vardagligt; kan uppfattas som nedsättande”. Också ”hen”, som det tidigare varit ganska mycket diskussion om, har blivit en del av vardagsspråket. Båda orden är exempel på hur en ordbok kan spegla utvecklingen i samhället.

En nyhet är att forskarna i högre grad än tidigare tagit hänsyn till de sju diskrimineringsgrunderna i förklaringarna av ords betydelser, berättar Stellan Petersson. – Exempelvis har den tidigare upplagans förklaring av ”svärdotter” som ”(någons) sons hustru” ersatts med ”kvinna som är partner till någons vuxna barn”. Det beskriver ordet på ett mer rättvisade sätt. Och ”make” beskrivs med flera exempel: ”hennes äkta make; han är en kärleksfull make och far; han träffade sin blivande make i Paris”. Ett exempel på hur vi, lite diskret, trots allt vägleder användaren är ”handikappad” som har en hänvisning till ”funktionsnedsatt” medan ”funktionsnedsatt” inte har någon hänvisning till ”handikappad”.

Hur kommer man då på vilka nya ord som ska vara med i ordboken?

– Utgångsmaterialet är ett mycket stort antal nya ord som tagits fram genom jämförelser mellan den tidigare upplagan av ordboken och ord i väldiga databaser som Språkbankens korpusar och Mediearkivet. De ord som förekommer ofta och helst i olika sammanhang tas med. Men också privatpersoner kontaktar oss för att föreslå ord, och om de ingår i allmänspråket kan de också accepteras.

Men vårt uppdrag är i första hand att skildra språket sådant som det är, inte att bestämma vilka ord människor ska använda.

STELLAN PETERSSON SO finns som app samt på Svenska Akademiens ordboksportal. Där finns också två andra ordböcker, Svenska Akademiens ordlista samt Svenska Akademiens ordbok, berättar Stellan Petersson. – Eftersom vi gallrar bland orden i SO är det viktigt att exempelvis äldre ord ändå går att hitta, exempelvis i Svenska Akademiens ordbok. Den som söker ska inte behöva leta bland ordböckerna utan ska kunna finna sitt ord bara genom att skriva in det på webbsidan.

Eva Lundgren

Fakta

Tre ordböcker på samma plats

Ordboksportalen svenska.se består av Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svenska Akademiens ordbok (SAOB) samt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO). Det är denna ordbok som nu utkommit i sin andra upplaga, den första är från 2009. Forskargruppen består av huvudredaktör Emma Sköldberg, redaktörerna Kristian Blensenius, Anna Helga Hannesdóttir, Louise Holmer, Hans Landqvist och Stellan Petersson samt systemutvecklare Monica Martens.

Sharepoint föreslås

Medarbetarportalen. I förstudien för en framtida medarbetarportal framhålls Sharepoint som webblösning. Det har förstudien kommit fram till efter att samlat in information om anställdas behov, gjort en omvärldsanalys och jämfört webbpubliceringsverktyg som Drupal, Sharepoint och en kombination av båda.

– Sharepoint passar målbilden bäst, konstaterar förstudiens projektledare Carin

Bjarsch.

Resultatet baseras bland annat på en enkät som genomfördes i februari, vilken besvarades av 700 medarbetare. – Många upplever att innehållet i Medarbetarportalen är relevant och uppdaterat, men att det är svårt att hitta, att förstå strukturen och att sökfunktionen fungerar dåligt. Det är också svårt att förstå de olika nivåerna för information som finns på institution, fakultet och GU-gemensamt, säger Carin Bjarsch.

En orsak till valet av Sharepoint är att det är en modern plattform inriktad på intern kommunikation, dokument och samarbete. Det finns mycket funktionalitet som är klar att använda, som dokumenthantering och möjlighet att målgruppsanpassa informationsflödet för medarbetarna.

Inget beslut är fattat men planen är att projektet kan starta våren 2022.

Foto: JESSICA OSCARSSON

Invigningen av nya Humanisten

Humanisten. Efter ett års väntan var det så äntligen dags, men invigningen blev digital och kan ses av alla i efterhand. Den 27 maj firades nybyggda Humanisten med ballonger, pompa och ståt, med tal av bland andra rektor Eva Wiberg och dekan Marie Demker som klippte banden. Dessutom blev det panelsamtal, rundvandring i huset och intervjuer med arkitekten bakom Humanisten samt med konstnären Meriç Algün som stått för den konstnärliga gestaltningen. Konferencier var ingen mindre än Jörgen Kyle, känd från akademiska högtider. Se filmen i efterhand: www.trippus. net/invigning.humanisten.

Underteckning av deklaration

Signering. Den 9 juni undertecknade rektor Eva Wiberg en reviderad version av Magna Charta Universitatum. Dokumentet, som är en internationell deklaration om akademisk frihet och universitetens roll i samhället, har skrivits under av lärosäten världen över.

Dokumentet ligger idag till grund för universitetets vision 2021–2030: Ett universitet för världen.

Den nya versionen av Magna Charta Universitatum lanserades vid en digital konferens den 16–17 juni, där både rektor Eva Wiberg och vicerektor för samverkan Fredrika Lagergren Wahlin medverkade.

CITATET

”En fungerande demokrati bygger på att människor är åtminstone någorlunda informerade och på debatt som metod för att lösa konflikter och hitta lösningar på viktiga samhällsproblem. Därmed undermineras demokratin av desinformationsbildarna, deras okritiska anhängare och de kunskapsresistenta.”

skriver Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, i Borås Tidning den 7 juni 2021.

MÅNADENS LÄTTRIMMADE AFORISM

Uppenbart Den, som litar på en tok, är ej heller riktigt klok.

Förmånligt Nattvakt kan få vederlag utan någon arbetsdag.

Guido Satir

Alias Guy Heyden, professor emeritus.

Foto: privat

WEBBFRÅGAN: AKADEMISK FRIHET

Debatten har varit mycket livlig på senare tid och regeringen har nyligen lagt fram ett förslag om att stärka den akademiska friheten i Sverige. Håller du med om att den akademiska friheten är hotad på svenska lärosäten? JA 50 %NEJ 31%VET EJ 19 %

Antal svarande: 48. Urvalet består av 100 anställda utifrån ett delvis slumpmässigt urval på 500 medarbetare.

This article is from: