tone ett par av centrumen. Men i dagsläget finns inga sådana planer, betonar Carina Mallard. – Det var klart från början att detta är en tidsbegränsad satsning. Flera av centrumen har dock utvecklats mycket väl och kommer säkert att kunna stå på egna ben. Även om utvärderingen pekar på många brister är den i huvudsak entusiastisk, förklarar Mats Benner. – Det finns ett stort värde i att göra saker utöver det vanliga och Göteborgs universitet ska ha all heder av denna satsning. Den hade kunnat vara ännu djärvare, tydligare och bättre organiserad. Men den typen av kritik är ganska vanlig när det gäller stora centrumsatsningar i Sverige och inte unik för UGOT Challenges. Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg
FAKTA UGOT Challenges är en satsning Göteborgs universitet gjort för perioden 2016–2021 som handlar om tvärvetenskaplig forskning relaterad till globala samhällsutmaningar. Satsningen är på 300 miljoner kronor och följande centrum ingår: Centrum för antibiotikaresistensforskning, Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning, Centrum för forskning om kollektivt handlande, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Centrum för marin vattenbruksforskning samt Centrum för åldrande och hälsa. Utredningen The University of Gothenburg Centers for Global Societal Challenges – an evaluation är gjord av en internationell panel med Mats Benner, Lunds universitet, som ordförande. Forsknings- och innovations kontoret har uppskattat att UGOTcentrumen dragit in minst 1 miljard kronor i extern finansiering.
Vill hålla politiken på avstånd En ny myndighet för digital infrastruktur samt säkrad tillgång till ett polarforskningsfartyg, det är två förslag i Tobias Krantz utredning om forskningsinfrastruktur som Göteborgs universitet är positivt till. Däremot är universitetet kritiskt till tanken på en ny myndighet för forskningsinfrastruktur av särskilt nationellt intresse. DET VAR DEN 11 augusti som Tobias
Krantz lade fram sin utredning för regeringen. Bland annat föreslår han att politiker ska ingå i forskningsberedningen, ungefär som i försvarsberedningen där företrädare för olika partier är med för att skapa stabilitet över tid. Han vill också öka kraven när det gäller rapportering av utgifter och kostnader för exempelvis anskaffning, drift och förvaltning av infrastruktur. Nu har Göteborgs universitet lämnat in sitt remissvar till regeringen, förklarar Carina Mallard, vicerektor för forskning. – Vi menar att förslaget innebär ökad politisk styrning och att rapporteringskravet dessutom riskerar öka vår administrativa börda ytterligare. Denna del av utredningen ställer sig GU därför inte bakom.
EN VIKTIG DEL AV förslaget är inrättandet
av en ny myndighet för infrastruktur av särskilt nationellt intresse. Det handlar om satsningar som kostar mycket och kräver särskild kompetens samt hör ihop med politiska behov och ambitioner. Några exempel Tobias Krantz pekar på är synkrotronljuslaboratoriet Max IV och det nationella centrumet för livsvetenskaper, Scilifelab. – Det är väldigt svårt att förstå nyttan av den här myndigheten, förklarar Carina Mallard. Vad menas med ”särskilt
nationellt intresse” och hur ska satsningar på den typen av infrastruktur förhålla sig till investeringar i andra sorters infrastruktur? Vi har dessutom redan ett välfungerande system där Vetenskapsrådet har ett övergripande ansvar för finansiering och inventering av Sveriges forskningsinfrastruktur. Carina Mallard påpekar också att Tobias Krantz utredning inte alls inbegriper den internationella infrastruktur, som svenska lärosäten på olika sätt är engagerade i. DÄREMOT ÄR GU positivt till förslaget om
en myndighet för digitala infrastrukturer, som datorresurser, nätverk, it-system, databaser, molnplattformar och superdatorer. – Det området är väldigt splittrat och komplext och där skulle en myndighet kunna underlätta samverkan mellan lärosätena: GU ställer sig också bakom förslaget om säkrad tillgång till ett polarforskningsfartyg.
Eva Lundgren
FAKTA Den 11 augusti presenterade Tobias Krantz sin utredning Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur för regeringen. Bland annat föreslår han en ny myndighet för forskningsinfrastruktur av särskilt nationellt intresse. Också de digitala infrastrukturerna för forskning bör samlas, antingen som en del i den nya myndigheten eller som en egen myndighet. Den politiska styrningen föreslås öka, liksom kravet på samhällsrelevans vid beslut om infrastruktursatsningar. Också tillgången till ett polarforskningsfartyg bör säkras. Utredningen är ute på remiss fram till 12 januari 2022.
GUJOURNALEN DECEMBER 2021
11
