Nyheter
Foto: SHUTTERSTOCK
Försvårar forskning Finns det en risk att etikprövningslagen hindrar viktig forskning? Det menar i varje fall flera forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. De önskar ett enklare förfarande samt mer relevant etikprövning inom sina områden. MAGDALENA NORDIN är docent i religionssociologi. Hon berättar att i princip all hennes forskning måste etikprövas. Det innebär bland annat att alla deltagares samtycke i projektet måste dokumenteras. Det enklaste och säkraste sättet är genom skriftlig information samt skriftligt samtycke. – Om jag exempelvis vill
12
GUJOURNALEN DECEMBER 2021
göra en telefonintervju, måste jag först skicka information samt samtyckesblankett till deltagaren och sedan be deltagaren skicka tillbaka det signerade dokumentet. Jag blir alltså tvungen att hantera personuppgifterna namn och adress, något som jag inte alls är intresserad av eftersom jag forskar om religion som samhällsfenomen. Etikprövningslagen motverkar därmed sitt syfte, att skydda människors personliga identitet; det hade ju varit mycket mindre integritetskränkande att ge muntlig information och få ett muntligt medgivande, något som gick före 2004, då den nuvarande etikprövningslagen trädde i kraft. Hanteringen innebär dessutom extra arbete för mig, men också, vilket
är allvarligare, extra besvär för den person som helt gratis ställer upp på intervju. Jag har varit med om att deltagare hoppat av projekt, antingen för att de uppfattat situationen som alltför krånglig eller för att de inte vill skriva på ett dokument. Att göra en etikprövning tar tid. Också att få svar från Etikprövningsmyndigheten, EPM, kan ta ett par månader. – Dessutom kostar etikprövningen 5 000 kronor samt därtill en extra avgift på 2 000 kronor vid eventuell ändringsansökan. För ett stort projekt som sträcker sig över flera år är det kanske inga större hinder. Men för en liten pilotstudie inom humaniora, där kanske en handfull personer ska intervjuas, kan en
fördröjning på flera månader vara det som gör att studien inte blir av; det finns ju alltid annat intressant som institutionen kan satsa på. CAMILLA BRUDIN BORG är
universitetslektor i litteraturvetenskap. Hon är engagerad i ett medborgarforskningsprojekt där allmänheten uppmanas att anonymt skicka in utopiska berättelser om framtiden. – Först fick vi information om att etikprövning med utgångspunkt i reglerna för GDPR inte behövdes. Men efter kontakt med Stockholms universitets expert visade det sig att motsatsen var fallet: eftersom deltagarna skriver fritt om framtiden går det inte att garantera att de inte
