information om människor, utsätter dem för experiment och får dem att utan ersättning ställa upp i olika sammanhang – det innebär ju ett väldigt förtroende. Att ribban då är hög för vad som är etiskt acceptabelt är viktigt för att vi ska kunna fortsätta med vår verksamhet. ERICA SCHWEDER betonar
dock att en forskare inte är utlämnad åt Etikprövningsmyndighetens godtycke. – Det är viktigt att poängtera att avslagsbeslut kan överklagas; vi på sektionen för förvaltningsjuridik har själva erfarenhet av att ha fått rätt mot myndigheten. Det är betydelsefullt, inte bara för den enskilde forskaren, utan också för rättsutvecklingen och för att skapa en rättspraxis inom området. Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg
FAKTA Lagen om etikprövning av forskning som avser människor trädde i kraft den 1 januari 2004. Syftet är att skydda den enskilda människan och värna om respekten för människovärdet vid forskning, där en avvägning ska göras mellan risker och nytta. I samband med den nya lagen tillsattes en central etikprövningsnämnd samt sex regionala. Den 1 januari 2019 ersattes dessa av Etikprövningsmyndigheten, vars arbete är fördelat på sex orter: Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Den 1 januari 2020 förtydligades etikprövningslagen och straffen skärptes; den som uppsåtligen utför forskning utan etikgodkännande kan få upp till två års fängelse, mot tidigare fängelse i högst sex månader. För rådgivning, kontakta Moa Ekström på Forsknings- och innovationskontoret.
Nya riktlinjer om hemarbete igen Den 4 november antog rektor nya riktlinjer när det gäller distansarbete och tillfälligt hemarbete för teknisk och administrativ personal. Några dagar senare kom också Folkhälsomyndighetens nya råd. Dessa påverkar dock inte universiteten i nuläget. Lärosätena ska dock undvika större samlingar och vidta smittskyddsåtgärder. DICK STENMARK, dekan på IT-fakulteten, har lett den arbetsgrupp som utarbetat de nya riktlinjerna. Han menar att den gamla policyn var väldigt restriktiv, i princip skulle man vara på sin arbetsplats. – Pandemin har dock visat att många arbetsuppgifter går att göra på distans. Vi har också en situation där många verksamheter ute i samhället erbjuder högre grad av flexibilitet och för att vara attraktiv som arbetsgivare måste också vi göra det. Den nya policyn innebär bland annat att medarbetarna kan jobba hemma maximalt 40 procent av sin anställning, förklarar Tommy Christensen, HR-chef på personalenheten. – FÖRUTSÄTTNINGEN är att medarbetarens arbetsuppgifter och arbetsmiljö medger hemarbete i denna omfattning samt att verksamheten inte påverkas negativt. Omfattningen kan regleras på olika sätt, exempelvis som antal dagar per vecka, vissa angivna veckodagar, viss procent av sysselsättningsgraden eller perioder under året. Ställningstagandet om maximalt 40 procent har gjorts efter en sammanvägd bedömning utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. – Men det handlar också om att universitetet, i egenskap av arbetsgivare, har ett ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö även vid distansarbete. Överenskommelsen mellan medarbetaren och chefen ska ske skriftligt. Varför räcker det inte med ett vanligt samtal?
– Regleringen av distansarbete görs skriftligen, enligt det centrala kollektivavtal som gäller för det statliga området, förklarar Tommy Christensen. Om något oväntat uppstår, som gör att man behöver jobba hemma en extra dag, går det att komma överens muntligt med sin chef. Det kallas då ”tillfälligt hemarbete”. I normalfallet är det dock det skriftliga dokumentet som gäller. I överenskommelsen ska distansarbetsplatsen, ofta medarbetarens hemadress, anges. – Det beror bland annat på att universitetet ska kunna uppfylla sitt arbetsmiljöansvar och att distansarbetsplatsen ska vara försäkrad. Dick Stenmark förklarar att policyn är tänkt att göra universitetet mer attraktivt som arbetsgivare för teknisk och administrativ personal. – EN DEL CHEFER ÄR fortfarande skeptiska
till att medarbetarna förlägger arbetstid till hemmet, men enligt universitetets nya policy ska vi som arbetsgivare i högre grad försöka tillgodose medarbetarnas önskemål om större flexibilitet. Men bara om det är förenligt med det arbete som ska utföras. Dessutom om många väljer att jobba på en annan plats kan det vara en signal om problem på arbetsplatsen och då är det chefens ansvar att göra något åt det. Det ska ju kännas meningsfullt och roligt att komma till jobbet och träffa kollegor. Andra lärosäten har ungefär samma regler som GU, påpekar Tommy Christensen. – Det beror sannolikt på liknande förutsättningar och behov i verksamheten som statliga myndigheter har att förhålla sig till.
Text: Eva Lundgren
FAKTA Den 4 november antog rektor styrdokumentet Riktlinjer avseende distansarbete och tillfälligt hemarbete för teknisk och administrativ personal. Bland annat får distansarbetet omfatta högst 40 procent av arbetstiden och medarbetaren måste göra en skriftlig överenskommelse med sin chef.
GUJOURNALEN DECEMBER 2021
15
