Reportage
Nytt ljus på forna foton Vem var Otto Nordenskjöld? En nyutkommen bok försöker ge svar på frågan med hjälp av foton, tagna av honom själv eller av andra expeditionsmedlemmar bland annat under den spektakulära forskningsresan i Antarktis 1901–1903. De flesta av de cirka 300 fotografierna har tidigare aldrig publicerats. Det började för fyra år sedan med att Sofia Thorsson, professor i naturgeografi, letade efter material till en föreläsning om geografiämnets historia i Göteborg. Mats Olvmo, docent i naturgeografi, tipsade då om foton från Otto Nordenskjölds forskningsexpeditioner till Eldslandet, Klondike, Antarktis, Grönland och Peru-Chile. Han kände till att ett antal fanns förvarade i ett skåp på institutionen för geovetenskaper. Genom Margit Werner, pensionerad universitetslektor i geografi, kom Sofia Thorsson senare i kontakt med Claes Alvstam, som kände till ytterligare foton på Handelshögskolan. – När vi gick igenom materialet hittade vi uppemot 700 foton, de flesta skioptikonbilder, alltså ett slags tidiga diabilder, berättar Mats Olvmo. Fotona var av
32
GUJOURNALEN DECEMBER 2021
mycket god kvalitet, trots att de tagits för 120 år sedan och under ytterst svåra förhållanden. Vissa var till och med mycket skickligt handkolorerade. Sofia Thorsson bildade en liten grupp för att ta hand om materialet. Förutom Mats Olvmo, Claes Alvstam och hon själv, bestod den av Björn Holmer, docent i naturgeografi, och Anders Larsson, ansvarig för UB:s handskriftsavdelning, som bland annat medverkat till UB:s polarportal. – Vi lät rengöra och digitalisera bilderna. När Geografiska Föreningen i Göteborg, som förresten grundats av Otto Nordenskjöld den 8 november 1908, firade 110 år, passade vi på att ordna en visning, berättar Sofia Thorsson. Det var också då idén föddes att göra en bilderbok av ett urval foton. – Snart förstod vi att bilderna behövde sättas i ett sammanhang för att komma till sin rätt, berättar Anders Larsson. Tillsammans med ett antal dokument och ytterligare några foton från UB:s Otto Nordenskjöld-arkiv sammanställde vi en bok som berättar om den store upptäcktsresanden utifrån de bilder han själv
och hans expeditionsmedlemmar tagit. Inget projekt har varit lättare att få finansiering för, berättar Claes Alvstam. – Bland annat har vi fått stöd från Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg, Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi, Geografiska Föreningen i Göteborg och institutionen för geovetenskaper. Annat var det för Otto Nordenskjöld själv. Han fick nej från Kungl. Vetenskapsakademien för sin forskningsresa till Antarktis, vilket ledde till att även andra sponsorer hoppade av. Till slut blev han tvungen att ta till en sorts crowd sourcing – inget bidrag var för litet och när fartyget skulle ge sig av hade han en lista på hela sju sidor med finansiärer. Desto bättre gick det att hitta duktiga medarbetare, både när det gällde besättning och vetenskaplig förmåga. – Kaptenen, Carl Anton Larsen, var oerhört erfaren och hade redan varit i Antarktis, botanikern Carl Skottsberg skulle ju senare anlägga Botaniska trädgården i Göteborg, och geologen Johan Gunnar Andersson blev så småningom världsberömd för upptäckten av Pekingmänniskan.
Rent forskningsmässigt blev expe-
ditionen därför oerhört framgångsrik, berättar Björn Holmer. – Forskare hade tidigare upptäckt likartade fossil av flera hundra miljoner
