Reportage
Queerlitteratur ska bli mer lätthittad Intresserad av lesbisk poesi eller av hur transpersoner beskrevs för 100 år sedan? Litteraturen finns men att hitta den är inte så lätt. Det beror bland annat på att bibliotekskatalogerna helt enkelt inte har särskilt bra sökord inom HBTQI-området. Åtminstone inte än. För nu har projektet Queerlit startat som ska ändra på det.
– Det finns också flera listor över queerlitteratur som kommit till på privata initiativ, berättar han. Ett exempel är bibliotekarien Sebastian Lönnlöv som har en queerlitteratuslista på sin blogg. Också litteraturvetaren Sam Holmqvist, som skrev sin doktorsavhandling om translitteratur, har en lång litteraturförteckning. Sammanlagt har vi därför redan närmare 1 000 titlar i projektet. Än så länge finns
Det finns flera skäl till att det är svårt
att hitta litteratur inom HBTQI-området, berättar projektledaren Jenny Bergenmar, professor i litteraturvetenskap. – De ämnesord som används för att söka queerlitteratur i Libris, det nationella bibliotekssystemet, är breda och därför inte så träffsäkra. Många begrepp, som ”transmaskulina” och ”garderobsbögar” finns helt enkelt inte indexerade. Ytterligare en svårighet är att queermotiv inte alltid är så explicita, särskilt inte i äldre litteratur. För att hitta dessa verk måste man därför sätta sig ner och gå igenom en massa text manuellt. Ett mål med projektet är därför att utveckla en mer detaljerad ämnesordlista som gör det möjligt att söka HBTQIlitteratur på fler sätt. Det arbetet görs i samarbete med KvinnSam och Libris, berättar projektassistent Siska Humlesjö. – Ytterligare ett mål är att utveckla ett mer förfinat och lättanvänt gränssnitt för HBTQI-sökningar som även den som inte är insatt i hur ett bibliotek fungerar kan använda. Projektet innebär alltså även en teknisk utveckling där både strukturen och mängden termer kommer att underlätta sökningar.
Men i skönlitteraturen finns de med, ibland på egna villkor, ibland beskrivna av andra ... SISKA HUMLESJÖ
dock bara svensk litteratur med, inte översättningar från andra språk. Projektet har också en referensgrupp med forskare och bibliotekarier inom HBTQI-litteratur som man bollar idéer med. Det kan exempelvis handla om texter som inte har ett tydligt queermotiv men som ändå uppfattas som en del av en HBTQI-litteraturkanon. Det kan bland annat bero på kunskap man har om författaren eller om det sammanhang i vilket texten skrivits.
Inte bara HBTQI-personer utan också andra personer som tillhör någon minoritet brukar vara utelämnade i historie skrivningen. Därför är det svårt att få kunskap om dessa grupper, förklarar bibliotekarie Karin Henning. – Men i skönlitteraturen finns de med, ibland på egna villkor, ibland beskrivna av andra, kanske på ett fördomsfullt sätt;
Också en deldatabas över HBTQI-
litteratur ska skapas i Libris som sedan ska förvaltas av KvinnSam. Bland annat ska man ta vara på arbete som redan gjorts, exempelvis inom Queerrörelsens arkiv och bibliotek, som bibliotekarie Olov Kriström är initiativtagare till.
34
GUJOURNALEN DECEMBER 2021
Karin Henning och Olov Kriström är bibliotekarier i projektet.
