Romaner på schemat Vetenskapliga texter är bräddfulla av viktiga ämneskunskaper. Men de innehåller sällan en djupare diskussion om vad det innebär att vara människa. På läkarprogrammet vid GU är skönlitteratur ett obligatoriskt kursmoment. ”Redan nu är jag bara
– Jag har smakat på alla rätterna. Men tyvärr är sjögurkan så väldigt dyr, säger han. Under skrivarkursens gång hittade Kennet fram till rätt tonalitet genom hela texten, lagom undervisande och underhållande. Han fick också rådet att krydda sammanhanget med olika scener där han själv agerade huvudperson.
– Som marinbiolog tänker jag sällan på att mina egna upplevelser skulle vara intressanta. Men genom att berätta vem jag träffar till havs har jag kunnat föra över resonemanget till vilka djurgrupper som går att äta, säger han. Målgruppen för boken är alla som är intresserade av natur och mat, eller bara har varit ute på havet någon gång. Kennet Lundin är inte orolig för att hans bok inte ska vara gångbar. Så kallad hållbar, blå ekonomi är ett superhett ämne. – Jag har varit i kontakt med förlag som vill ge ut boken. Nu håller jag bara på att förhandla om ett upplägg.
ett tunt skal över ett berg av minnen. Jag orkar inte mer. Vad händer med mig när skalet går sönder?” Kvinnan som fastnar bakom en obeveklig glasvägg i Marlen Haushofers bok Väggen reflekterar över sammanhangen i tillvaron. Vad är meningen med livet, vad sker när vi dör och existerar frihet överhuvudtaget? – Skönlitteratur kan fånga och beskriva saker som inte går att läsa sig till i vetenskapliga artiklar eller facklitteratur. Därför är den viktig inom alla utbildningar, säger Henrik Åhsberg, specialistläkare i allmänmedicin och föreläsare på GU:s läkarprogram. Henrik Åhsberg tycker att skönlitteratur har en alltför undangömd plats i de naturvetenskapliga universitetsprogrammen. På läkarlinjen vid GU har studenterna ett enda seminarium under tredje terminen. Kursmomentet är obligatoriskt och innebär att alla ska läsa en gemensam bok och diskutera den efteråt. – En del av studenterna förstår inte alls varför. I deras ögon är skönlitteratur ingen medicinsk hårdvaluta och de ser ingen poäng med att läsa en roman, säger han.
Under de senaste kurserna har Henrik Åhsberg valt just Väggen som kurslitteratur. Det är en modern klassiker som tar upp existentiella frågeställningar. I den österrikiska författarens bok kämpar den ensamma huvudpersonen för sin överlevnad. Hon anpassar sig till omständigheterna och gör inga försök att forcera väggen som stänger henne ute – eller inne – från resten av
världen och mänskligheten. När studenterna på den senaste kursen läste boken tolkade många av dem texten som en metafor för sjukdom, en ovilja att ta tag i saker i livet och djup depression. De kopplade kvinnans isolering till pandemin, då rädslan för smitta har präglat människors liv. – Skönlitteratur tränar empati och föreställningsförmåga. Varje patient vi möter är huvudpersonen i sitt liv och sin berättelse. Litteraturen kan hjälpa oss att hitta det engagemang och den nyfikenhet som vi behöver för att göra ett bra jobb, säger han. Att kunna sätta sig in i en annan människas situation är en viktig egenskap i många yrken. Eller att bära hennes plomber i munnen, som den finlandssvenska författaren Merete Mazzarella uttrycker det. Det handlar om att utveckla det svårfångade karaktärsdraget ”gott omdöme”, menar Henrik Åhsberg.
– Där är litteraturen en bärande del, oavsett yrkesbana. Den försöker fånga och beskriva det som inte vetenskapen har en förklaringsmodell för. Att läsa böcker är också en väg att utveckla sitt eget språk. En läkare ska kunna möta sina patienter på en gemensam plattform. Då kan metaforer ur litteraturen vara till stor hjälp. När det handlar om liv och död för en människa räcker de vetenskapliga och medicinska termerna inte alltid till. – Vi tänker med vårt språk och om vi bara läser vetenskapliga böcker och artiklar riskerar vi att bli genreidioter. Därför är det viktigt att ha ett språk som inte är naturvetenskapligt. Under vårterminen blir det sista gången Henrik Åhsberg håller litteraturseminariet i nuvarande form. Läkarprogrammet ska göras om och förlängas från dagens elva till tolv terminer och alla kursmoment har inte satt sig. Henrik hoppas dock att den skönlitterära kursen får finnas kvar och att den också utvecklas. – Jag vill ha in skrivandet som ett moment, att studenterna får föra en dialog med sig själva. Seminariet kunde ta avstamp i skönlitteraturen, men därefter skulle studenterna kunna reflektera över sin egen utveckling i skrift.
GUJOURNALEN DECEMBER 2021
41
