Specialnummer om Pam Fredman

Den som har makt har också ett ansvar att ta hand om detta förtroende.

’’ GUJournalen PAM FREDMAN SIDAN 17

SPECIALNUMMER OM REKTOR VID GÖTEBORGS UNIVERSITET/2006-2017

2006

GU:s första kvinnliga rektor 2008

En alldeles vanlig arbetsdag 2010

All forskning ska utvärderas

PAM PÅ NYA UPPDRAG 11 ÅR SOM REKTOR

2006–2017 GUJOURNALEN

1

REKTOR Beroendet av externa medel gör det svårt att ta ansvar

Vi måste kunna prioritera forskning som redan­­ idag håller hög kvalitet samtidigt som vi stimulerar nyskapande forskning.

skall betraktas som fakultetsmedel och ges under en JAG VILL BÖRJA med att hälsa alla hjärtligt välkomna 10-årsperiod. Låt oss gratulera Pedagogen som har tillbaka efter en strålande sommar. Själv är jag väldigt tilldelats ett sådant stöd. Det är hårfint mellan att få stimulerad över att börja arbeta i min nya roll. Något tilldelning eller inte, och vi ska uppmärksamma att som gör det extra roligt är allt det stöd jag fått. Det Göteborgs universitet hade fyra ansökningar som vill jag tacka alldeles särskilt för. ansågs mycket starka, men som ändå inte kunde Att få så många som möjligt att känna delaktighet finansieras i denna omgång. Ny ansökningsomgång är nog den viktigaste förutsättningen för den som har kommer under våren och vi skall dra lärdom av vad ambitionen att leda och utveckla verksamheten vid som hände denna omgång och ge stöd för att nå bättett universitet. När jag tillträdde kände, jag att den re utdelning i nästa. förutsättningen förelåg. Det har jag min företrädare Gunnar Svedberg att tacka för.

LÄS Han införde bland annat ett ledningsråd FORSKNINGEN HAR BLIVIT alltmer beroende av REKTORNS där samtliga dekaner inom Göteborgs externa medel. Det innebär att det upprättas BLOGG universitet deltog. Han inledde också kontrakt som skall följas och därmed vilken rektor.blogg.gu.se arbetet med att utforma en strategisk forskning som ska bedrivas. Det är bra att uniplan där delaktighet för universitetets versitetens och högskolornas kompetens används alla delar var en ledstjärna. till att vetenskapligt belysa olika frågeställningar Nu går vi vidare på den inslagna vägen. som uppstår i samhällets olika sektorer. Problemet Vi har startat ett något utvidgat ledningsråd uppstår när de forskningsmedel vi själva bestämmer där prorektorer, alla dekaner, överbibliotekarien över, fakultetsanslagen, blir försvinnande små. Detta och ordförande i GUS ingår. Det nya ledningsrådet hämmar förutsättningarna att bedriva forskning som samlades för en tid sedan till ett lunch-till-lunchmöte ger ny kunskap men kanske inte ännu är etablerad ute på Arken. Det första ärendet var att lägga fast och inte heller direkt kan omsättas i ett värde för riktlinjer för hur ledningsrådet skall arbeta och hur tillväxt eller samhällsutveckling. Hur ska vi kunna ledningsorganisationen skall beskrivas. Detta ligger bedriva utbildning som har en vetenskaplig grund nu på vår hemsida. Därefter gick vi över till att planmed de begränsade resurser vi disponerar? Vi måste lägga arbetet med genomförandet av universitetets kunna ta ett ansvar för att nya utbildningar får en strategiska plan, som togs av styrelsen i juni. Vi har forskningsanknytning. Visst har vi en skyldighet att således redan gemensamma mål att arbeta mot och prioritera våra medel, men idag är våra fakultetsalla i ledningsrådet var överens om att detta var en medel klart nedskurna i förhållande till det ökade plattform för vårt kommande arbete. utbildningsuppdraget. I den valdebatt som hölls här i vår aula den 19 augusti lovade alla partierna mer pengar till forskningen. Låt oss hoppas att man då ATT STÄRKA VÅRT renommé som forskningsuniversiockså fördelar dessa så att vi själva får en chans att ta tet är ett tydligt mål i den strategiska planen. Arbetet ansvar för utvecklingen. har redan startat med att ta fram indikatorer för Det blev mycket forskning i forskningskvalitet och modeller för omprioritering. just denna ruta vilket inte Vi måste kunna prioritera forskning som redan idag innebär att andra delar håller hög kvalitet samtidigt som vi stimulerar nyskaav verksamheten och pande forskning. Vi måste också ta tillvara den straden strategiska planen tegiska styrka som ligger i universitetets bredd och är oviktiga. Men jag utveckla samarbetet mellan våra många vetenskapslovar att det kommer områden. Nya upptäckter kommer ofta till stånd där fler rutor. olika discipliner möts. Att nå större framgång i tilldelningen av externa forskningsmedel är mycket viktigt.

Delårsrapporten visade på ett utfall som var lägre än budgeterat. Det är en väckarklocka för oss.

De statliga forskningsanslagen är i allt högre grad konkurrensutsatta och söks av universiteten och högskolorna. I början av sommaren kom beskeden PAM FREDMAN (Första rektorsruta, nr. 4-2006) om de så kallade Linnéstöden. Detta är anslag som

2 GUJOURNALEN 2006–2017

UR INNEHÅLLET PROFILEN 4–6

04. Pam Fredman blir Göteborgs universitets första kvinnliga rektor.

REPORTAGE 7–11 07. I Pams fotspår.

NYHETER 12–21

21

12. Internationell panel ska granska forskningen.

13. Ny organisation på gång.

14. RED 10 ska ut i verksamheten.

15. Världsunik satsning på konst och humaniora.

16. Pam i topp bland universitetets makthavare.

18. Mer frihet och större basanslag på önskelistan.

FOLK 22–23

22. Pam porträtteras.

Pam inviger Nya Pedagogen.

– En fantastisk dag för Göteborgs universitet!

Så sade Pam Fredman när hon, med hjälp av en nyckel man hittat under utgrävningarna, invide Nya Pedagogen den 1 september 2006.

Foto: GÖRAN OLOFSSON

2006–2017 GUJOURNALEN

3

2006 Profilen

Text: EVA LUNDGREN Foto: HILLEVI NAGEL

Att hon skulle bli rektor för Göteborgs universitet var knappast något Pam Fredman drömde om när hon efter ­gymnasiet började studera på Chalmers.

Det är ofta slumpen som avgör var man hamnar, menar hon. Men man måste också våga fånga ­tillfället i flykten.

EN TIDIG morgonpromenad med hunden Simson, Delsjön ligger inbäddad i dimslöjor, en and skränar men annars är det tyst. Eller en middag i lugn och ro med hela familjen innan ungdomarna rusar iväg på sina olika aktiviteter. Sådana stunder hör till det Pam Fredman kan leva länge på.

– Jag njuter av att inte ha en massa aktiviteter när jag är ledig, mitt liv är tillräckligt strukturerat ändå. Ett samtal, en naturupplevelse, att göra något oplanerat, det är vad jag önskar mest av fritiden.

Hon bor tillsammans med man, son och hund i den del av Örgryte som kallas Pippistan, eftersom alla

4 GUJOURNALEN 2006–2017

gator har namn efter fåglar. De båda döttrarna är utflugna, åtminstone mer eller mindre.

– Ungdomar ska inte bo hemma för länge, när man är runt tjugo är det dags att ge sig av. Jag menar inte att man ska kasta ut barnen men enda sättet att bli vuxen är att skaffa sig ett eget liv. Bor man hemma hos sina föräldrar kommer man aldrig ifrån föräldra-barn-relationen och kan inte utveckla ett eget sätt att se på tillvaron.

NÄR YTTERDÖRREN öppnas kommer

en zoologisk trädgård med hund, katt, papegoja och akvarium.

– Det som är fantastiskt med en hund är att den alltid finns där och väntar på en. Man kan komma hem och vara på dåligt humör, familjen är grinig – men Simson är glad! Innan vi skaffade Simson hade vi en katt som var så stor att han kallades Lodjuret. Först surade han i sex månader men sedan blev de goda vänner. När katten var ute och

Pam på

Simson farande. Pam Fredman har alltid haft husdjur; ett tag hade hon

JANUARI

I

2006 olika fakultetsområdenas identitet trots att fakultetsindelningen tagits bort, förklarar Pam Fredman. Men det var också betydelsefullt att genomföra en tydlig linjeorganisation. En tid behöll vi titeln dekan för de olika områdenas chefer, men det blev bara rörigt. En tydlig organisation är nödvändig inte minst för att alla anställda ska kunna känna sig delaktiga. Alla kan inte prata med rektor eller dekanen, men alla måste veta att det finns någon som man kan vända sig till, och att denna person kan föra åsikterna vidare.

Att institutionerna slogs samman handlade till stor del om resurser.

– En liten institution är för känslig för ekonomiska svängningar. Men man måste förstå att institutionerna bara är en stödstruktur, forskning kan mycket väl ske över olika institutionsgränser. ÄVEN OM PAM Fredmans karriär

slogs kom hunden till undsättning – och när jag stod i köket och lagade mat hoppade katten upp på diskbänken och puttade ner köttbitar till Simson.

Den 1 juli kommer Pam Fredman att bli Göteborgs universitets första kvinnliga rektor.

plats

Hon lämnar då ansvaret för Sahlgrenska akademin som, sedan hon tillträdde som chef 2003, har hunnit förändras på ett ganska radikalt sätt.

Bland annat har tre fakulteter blivit en och sexton institutioner reducerats till sex.

– Det viktiga var att bevara de

kan verka ganska spikrak har hon inte planerat eller strävat efter att komma dit hon hamnat. Inte ens att bli civilingenjör var något hon drömt om särskilt länge.

– Pappa var ingenjör och kanske var det därför jag började studera på Chalmers? Jag har funderat över om man omedvetet uppfostrar sina barn olika beroende på att man har lättare att förstå vissa karaktärsdrag än andra? Jag var nog pappas flicka och han kanske påverkade mig, men det vet jag egentligen inte. Jag trivdes med utbildningen bortsett från att det var lite för mycket värmeväxlar och oljepannor. Biologi verkade mer intressant så jag bestämde mig för att göra mitt examensarbete inom klinisk näringslära. Men när jag var färdig civilingenjör 1973 var arbetsmarknaden inte så bra så jag fortsatte studera, denna gång zoologi och botanik. Just när vi kom in på området gräs, som inte jag tyckte var så roligt, kom min handledare från examensarbetet och berättade att det fanns ett vikariat som ingenjör vid institutionen för neurokemi.

Det var alltså Pam Fredmans bristande gräsintresse som gjorde att hon hamnade på Medicinska fakulteten. Efter ett år som post.doc. i USA var hon hemma igen.

2006–2017 GUJOURNALEN

5

t större perspektiv. Det är där, i skärningspunkterna ellan olika forskningsområden och discipliner, som e riktigt spännande aha­upplevelserna inträffar.

med. Och regelverket måste alltid följas.

M an M Åste ock sÅ ha en förmåga att se ljuspunkterna i tillvaron. Och det är en egenskap man kan lära sig.

– En bekant gav mig en gång rådet att varje kväll skriva ner två saker som gjort mig lycklig under dagen.

Efter ett par veckor kan man se efter vad det är som ökar ens välbefinnande och försöka göra det där lite mer. Jag tror att för de flesta så har de där lyckostunderna ingen­ ting med pengar att göra. Det kan handla om en prome­ nad i naturen eller om ett ögonblick av stillhet, om att få vara vid Delsjön en tidig morgon och höra änderna skräna. Det är inga konstiga saker utan vardagshändel­ ser som man måste ge sig själv tid till att få uppleva.

till fler sådana upplevelser måste ika sorters människor med olika sorters kunskap få äffas. Ett så brett universitet som GU borde vara det erfekta stället för sammankomster mellan skilda män­ skor och kunskapsområden.

– Ändå är vi inte så bra på det där. De flesta anställ­ a känner mest samhörighet med den egna lilla grup­ en, dem man pratar med kring kaffebordet. Och det är rstås inte fel. Men det finns ett oerhört mervärde med la spännande möten som är möjliga vid ett brett uni­ ersitet och vi borde öppna oss mer för det. Jag tror att udenterna är bättre på att arbeta över olika gränser, de – JAG FICK RÅDET att söka mig ar förstått att det är något vi alla vinner på. någon annanstans eftersom det Pam Fredman har dock tvingats acceptera att hon om rektor intevar själv så kommer att att ha tid forskning. svårt fåfören fast tjänst tället vill hon arbeta för bättre villkor för unga forska­ vid fakulteten. Men jag stannasom ofta tvingas överleva på projektanställning efter de utan kvar och till blev såfast småningom rojektanställning utsikter någon tjänst.

– Som det ärprefekt. idag får lärosätena allt mindre pengar akultetsanslag medan alltmer ska sökas i konkur­ Neurokemi handlar om hjärns. Det innebär att man får 10 miljoner kronor för ett nans kemi. rojekt inom ett visst område för att sedan, när man – Det ärverksamhet, hjärnansplötsligt fetterfår jag nställt folk och byggt upp en 0 miljoner för forskat något helt annat Hur om. någon Man annanstans. kanske inte ka människor kunna växa under sådana omständig­ tänker på det men hjärnan är eter, hur får man en långsiktighet i anställningen och faktiskt vårt mest organ. ur ska universitetet kunna ta ansvar förfettrika sina anställda?

Bland annat har jagframtiden arbetat ystemet innebär att vi inte kan tydliggöra Aktuell: Blir ny rektor för Göter våra forskare, som att kan känna sig lurade.

Det är inte för med ta fram parametrar Pam Fredman edervärt och kommer så småningom att slå tillbaka på borgs universitet den 1 juli. att diagnostisera Alzheimers erksamheten eftersom vi i förlängningen inte kommer Familj: Maken Magnus och sjukdom.

En av de så kallade t kunna rekrytera de duktigaste personerna till oss.

Aktuell: Blir ny rektor för Göteborgs universitet lipidmolekyler i hjärnan som vi den 1 juli. barnen Jennie, 30 år, Pernilla, 20 år samt Marcus, 17 år, hune lvi s han d l aR d et o M att göra departementet medve­ tittat på, finns också i de insu- Familj: Maken och barnen Jennie, 30 år, t om hur stora problemen egentligen är. denMagnus Simson. linproducerande cellerna i bukPernilla, 20 år samt Marcus, 17 år, hunden Simson.

– Kanske har beslutsfattarna faktiskt inte tillräckligt Bor: I Pippistan, Örgryte. en dag ringde ed kunskaperspottskörteln om hur det står till och vid universiteten?

I Bor: I Pippistan, örgryte. fall måste vi en ju vara pedagogiska ochDanmark berätta för dem.

Född: 1950. forskare från och Född: 1950. n utredning har nyligen påbörjats om anställningar

ö R at t sti Mu le R a

2006

fakultetsanslag medan allt mer ska sökas i konkurrens. Det innebär att man får 10 miljoner kronor för ett projekt inom ett visst område för att sedan, när man anställt folk och byggt upp en verksamhet, plötsligt få 10 miljoner för något helt annat någon annanstans. Hur ska människor kunna växa under sådana omständigheter, hur får man en långsiktighet i anställningen och hur ska universitetet kunna ta ansvar för sina anställda? Systemet innebär att vi grundlurar våra forskare! Det är inte hedervärt och kommer så småningom att slå tillbaka på verksamheten eftersom vi i förlängningen inte kommer att kunna rekrytera de duktigaste personerna till oss.

Pam Fredman

frågade om han fick använda vår

Intressen: Familj och vänner,

d högskolan och den hoppas jag mycket på. Men vi Intressen:naturen, Familj och försöker vänner, naturen, försöker hinna för sin diabetesforskhinna med reträdare för molekyl de olika lärosätena måste också vara med att träna. tycker om att läsa men är ganska textatt träna. Tycker om att läsa ning.mer Det ed och driva frågan änfick idag. han naturligtvis trött och lyssnar hellre på ljudböcker. men är ganska texttrött och Det måste också lättare att komma inär ochatt jobba ochblidet intressanta vår Bakgrund: Civilingenjör 1973, fil. ljudböcker. dr 1979, docent i å universiteten – även för dem som inte kan meritera lyssnar hellre på hjärnforskning fått betydelse neurokemi 1981, professor, 1997, prefekt vid institutiog med hjälp av ett stort antal publicerade artiklar.

Bakgrund: Civilingenjör 1973, för en heltsättny inriktning nen för klinisk neurovetenskap 1995–1997, vicedeka– Det finns förstås många man kan skaffa siginom erfa­ fil. dr.fakulteten 1979, docent i neurokemi nus, medicinska 1997–1998, propreses vid nhet på. Vi blir för inskränkta om vi inte kan ta tillvara diabetesforskningen. Återigen Sahlgrenska akademin 2001–2003, chef prefekt för Sahlgrenska 1981, professor, 1997, unskap som nåtts på olika sättdet ute iom samhället och inte handlade en tillfällighet, akademin vid 2003–2004, dekan vid Sahlgrenska inst förlorar vi många internationellt intressanta med­ institutionen för kliniskakademin om att en forskare från ett annat 2004–2006. betare genom att ha så krångliga anställningsregler. neurovetenskap 1995–1997, område råkatuniversitet höja blicken Att vara rektor för Göteborgs är ingen och vicedekanus, medicinska fankel uppgift. Men Fredman serverkat det å andra sidan settPam något som intressant kulteten 1997–1998, propreses te som ett enmansuppdrag.

någon annanstans än där han brukar leta. Just det där, att arbeta med öppna ögon, tror jag är viktigt. Det handlar egentligen inte om tvärvetenskap utan snarare om att man ibland anlägger ett större perspektiv. Det är då, i skärningspunkterna mellan olika forskningsområden och discipliner, som de riktigt spännande aha-upplevelserna inträffar.

FÖR ATT STIMULERA till fler aha-upplevelser måste olika sorters människor med olika sorters kunskap få träffas. Ett så brett universitet som GU borde vara det perfekta stället för sammankomster mellan skilda människor och kunskapsområden.

– Ändå är vi inte så bra på det där. De flesta anställda känner mest samhörighet med den egna lilla gruppen, dem man pratar med kring kaffebordet.

Och det är förstås inte fel. Men

6 GUJOURNALEN 2006–2017

vid Sahlgrenska akademin 2001–2003, chef för Sahlgrengu jour na len 3 | 06 ska akademin 2003–2004, dekan vid Sahlgrenska akademin 2004–2006.

DELVIS HANDLAR DET om att

3

det finns ett oerhört mervärde med alla spännande möten som är möjliga vid ett brett universitet och vi borde öppna oss mer för det. Jag tror att studenterna är bättre på att arbeta över olika gränser, de har förstått att det är något vi alla vinner på.

Pam Fredman har dock tvingats acceptera att hon som rektor inte själv kommer att ha tid för forskning. Istället vill hon arbeta för bättre villkor för unga forskare som ofta tvingas överleva på projektanställning efter projektanställning utan utsikter till någon fast tjänst.

– Som det är idag får lärosätena allt mindre pengar i

göra departementet medvetet om hur stora problemen egentligen är.

– Kanske har beslutsfattarna faktiskt inte tillräckligt med kunskaper om hur det står till vid universiteten? I så fall måste vi ju vara pedagogiska och berätta för dem. En utredning har nyligen påbörjats om anställningar vid högskolan och den hoppas jag mycket på. Men vi företrädare för de olika lärosätena måste också vara med och driva frågan mer än idag.

Det måste också bli lättare att komma in och jobba på universiteten – även för dem som inte kan meritera sig med hjälp av ett stort antal publicerade artiklar.

– DET FINNS FÖRSTÅS många

sätt man kan skaffa sig erfarenhet på. Vi blir för inskränkta om vi inte kan ta tillvara kunskap som nåtts på olika sätt ute i samhället och inte minst förlorar vi många internationellt intressanta medarbetare genom att ha så krångliga anställningsregler.

Att vara rektor för Göteborgs universitet är ingen enkel uppgift. Men Pam Fredman ser

det å andra sidan inte som ett enmansuppdrag.

– Ska man vara rektor måste man känna att man har verksamheten med sig, annars går det inte. Den nya strategiska planen, som ska ligga till grund för allt arbete som görs vid Göteborgs universitet, har utarbetats tillsammans med dekanerna och det känns mycket värdefullt. Vi måste kunna respektera varandras olikheter samtidigt som vi ändå har något gemensamt, ett kitt, som håller oss samman. Trodde jag inte att det var möjligt att göra det skulle jag inte ta det här uppdraget.

Delaktighet och lyhördhet är betydelsefulla ord för Pam Fredman.

– MAKT DÄREMOT ÄR ett negativt ord. Jag vill inte ha makt, däremot tycker jag att det är roligt att arbeta med strategiska frågor och jag vill gärna vara med och påverka. Men det arbetet gör jag helst i ett team.

Samtidigt är det viktigt att en chef ha förmåga att fatta beslut även om alla inte håller med.

Och regelverket måste alltid följas.

Man måste också ha en förmåga att se ljuspunkterna i tillvaron. Och det är en egenskap man kan lära sig.

– EN BEKANT GAV mig en gång

rådet att varje kväll skriva ner två saker som gjort mig lycklig under dagen. Efter ett par veckor kan man se efter vad det är som ökar ens välbefinnande och försöka göra det där lite mer.

Jag tror att för de flesta så har de där lyckostunderna ingenting med pengar att göra. Det kan handla om en promenad i naturen eller om ett ögonblick av stillhet, om att få vara vid Delsjön en tidig morgon och höra änderna skräna. Det är inga konstiga saker utan vardagshändelser som man måste ge sig själv tid till att få uppleva.s

JANUARI

2008

*07.00 Pam promenerar hemifrån huset i Örgryte * 05.20: Pam stiger upp och lagar frukost till sin man och sig, hämtar tidningen. Frukosten består av dinkelgröt, ostsmörgås, egengjord färskjuice med apelsin och banan samt kaffe med mycket mjölk.

Pam tar god tid på sig för att läsa tidningen. Pam passar också på att ta itu med tvätten.

2006–2017 GUJOURNALEN

7

2008

En alldeles vanlig dag …

07.31

07.30: Pam är på plats i Vasaparken.

Går igenom brev, mejl och liknande.

12.00

08.00

08.00–10.00: Morgonmöte i Pams rum med förvaltningschef P-O Rehnquist och prorektorerna Margareta Wallin Peterson och Lennart Weibull.

De diskuterar vad som ska hända under dagen, bland annat kommande

12.02

08.08

ledningsråd och rektorssammanträde. Bland de frågor som tas upp är ett ökat samarbete med Lunds universitet där vissa fakulteter redan är igång. Även Högskolan Väst är intresserad av mer samarbete.

12.05

12.00–13.00: Lunch i Gula salongen.

8 GUJOURNALEN 2006–2017

JANUARI

I

2008

09.00: Pam gör ett avbrott i morgonmötet för att hälsa nya lärarstudenter välkomna i en fullsatt aula. Bland annat säger hon: – Jag är glad över att ni valt GU och hoppas att ni kommer att trivas. Ni får en fantastisk studiemiljö i nybyggda

12.49

09.59

09.12

08.12

Pedagogen och ni kommer att prägla livet mitt i centrum. Den uppgift ni tagit på er hör till samhällets allra viktigaste. Även om studierna kommer att ta mycket tid hoppas jag att ni också kommer att hinna delta i kårlivet och vara med och påverka – universitetet behöver sina studenter.

10.00–12.00: Ledningsråd i Konsistorierummet. Båda prorektorerna, alla dekaner, rektorsråden samt överbibliotekarien och GUS:s representant är med. Återigen diskuteras ett ökat samarbete med Lunds universitet och Högskolan Väst.

12.54

12.56

2006–2017 GUJOURNALEN

9

2008

13.27

13.16

13.00–14.00: Rektorssammanträde i förvaltningschefen P-O Rehnquists rum. Bland annat

fattar rektor beslut om att Göteborgs universitet ska heta University of Gothenburg på engelska.

15.03

14.00–15.00: Pam går igenom dagens post tillsammans med Monica Sandberg.

Telefonsamtal med prorektorn för Linköpings universitet om en satsning på kultur och hälsa. Telefonsamtal med Axel Wenblad, generaldirektör för Fiskeriverket och styrelseledamot vid GU, om varför beslutet om ett havsmiljöinstitut dröjer.

13.31

15.09

15.00: Möte med Sara Johansson från GFS som vill ha rektors underskift på förslaget att göra Göteborg till årets studentstad 2008–2009.

hålla tal inför en paneldebatt med bland andra Al Gore, som är här för att ta emot Göteborgspriset för hållbar utveckling. Går också igenom ett profilprogram från Volvo.

15.15: Fortsatt arbete på Pams rum med avbrott för att diskutera morgondagen med biträdande informationsdirektör Mauritz Ljungman. Bland annat ska Pam

17.40: Pam tar bussen hem.

15.10

Väl hemma lagar Pam middag, en blandning av rester: kalops, fläskfilé, kycklinglår, och till detta lite pasta.

22.00: Pam går och lägger sig.

10 GUJOURNALEN 2006–2017

JANUARI

2008

13.46 13.44

13.33

15.45

16.25

Lite fak ta

17.35

Pam tog 13 300 s te 10,5 km och förb g, som tog hen n rukade 447 kalo e Allt som rier. allt satt Pam i m i telefon öten cir cirka 1 ti ka 5 tim mme, g mar, ick igen 40 minu om pos ter och t cirka diskute Mauritz ra Ljungm de med an cirka En vanli 40 minu g vecka ter. arbetar timmar.

Pam cir Då ingå k a r 50 in te tillställn restid e ingar dä ller olik a r univers itetet är represe n­terat.

2006–2017 GUJOURNALEN

11

2009

Internationell panel ska granska forskningen En större omfördelning av forskningsresurserna dröjer. Närmast ska en internationell bedömargrupp granska forskningen i dess helhet. Men tack vare GU:s goda ekonomi blir det redan i år satsningar på omkring 80–100 miljoner på olika områden.

HITTILLS HAR Göteborgs universitet

bara fått 2 prestigefyllda Linnéstöd medan Lunds universitet har kammat hem 14. Och i regeringens miljardsatsning på strategiskt viktig forskning blev utfallet ganska magert, drygt 180 miljoner jämfört med Chalmers 700 miljoner.

– Vi är överens om problembilden och att vi måste göra något dramatiskt. Vi har en strukturell och kulturell problematik vi måste arbeta med, parallellt med att vi ser över vår forskning. Om vi ska kunna stärka oss som forskningsuniversitet måste vi sätta igång redan nu, bland annat genom att göra en utvärdering av vår forskning, säger Pam Fredman som inte närmare vill kommentera planerna förrän grupperna har fått arbeta klart.

DET STÅR däremot klart att GU

kommer att göra en betydande satsning redan i år. Några exempel som nämnts är gästforskare, medfinansiering av EU-forskningen och investeringar i eftersatta forsknings- och studiemiljöer. Ekonomidirektör Lars Nilsson bedömer att GU har en så god ekonomi att det kan bli aktuellt med satsningar i storleksordningen 80–100 miljoner.

En av de viktigaste är den internationella utvärderingen, som professor Susanne Holmgren ska hålla i.

Både Lunds universitet och Uppsala universitet har gjort en sådan granskning.

– Vi har förmånen att ta reda på

12 GUJOURNALEN 2006–2017

vad som var bra och dåligt med de olika utvärderingarna och vilka erfarenheter de har dragit. Vi ska skynda på processen fortast möjligast, men samtidigt gäller det att noga tänka igenom hur uppdraget ska se ut. Jag vill helst ha ett inspel till budgeten 2011.

Vid årets slut kommer GU att ha ett sparkapital på drygt 400 miljoner kronor. Varför gör ni inte ännu större satsningar?

– De riktigt långsiktiga satsningarna är inte alls beroende av våra sparade medel. Men det är viktigt att kunna göra engångssatsningar.

Samtidigt måste det finnas en viss buffert på en verksamhet som omsätter 4–5 miljarder per år så att vi kan hantera svängningar.

Har ni gjort tillräckligt?

– Nej, säkert inte. Men vi har redan fattat inriktningsbeslut om att omfördela 10 procent av fakultetsmedlen, vilket motsvarar 120 miljoner. Vi har också tagit fram 8 styrkeområden som vi ska satsa 50 miljoner på under en treårsperiod.

GU har på egen hand utvärderat sin forskning och beslutat om forsknings- och utbildningsstrategier för de kommande tre åren. Vad kan en internationell granskning tillföra?

– Man får ett utifrånperspektiv, det är viktigast. En internationell bedömargrupp kan identifiera våra

Detta vill GU:s ledning • genomföra en extern utvärdering • ytterligare stärka samarbetet med Chalmers

• ansluta sig till något internationellt nätverk för framstående universitet • genomföra en översyn av Göteborgs universitets organisation.

styrkor och svagheter, framför allt undersöka vad vi har för potential som vi kanske inte tar tillvara idag.

– Vi kan inte bara satsa på det som är starkt utan det kan lika väl handla om strategiskt viktiga områden som idag är för svaga. Det är inte säkert att de drar in mest pengar eller toppar publiceringslistorna. En ung forskare har ju inte så många publiceringar.

GU:s ambition är att stärka forskningen, men många lärare upplever att de inte har tillräckligt med forskningstid. Hur kan det bli bättre?

– Att ge mer tid för forskning står inskrivet i vår strategiska plan.

Jag ser det som en ledningsfråga att våra chefer ska leda och fördela arbetet så att vi på bästa sätt kan ta tillvara var och ens kompetens och förutsättningar. Framför allt handlar det om att få till ett kvalitativt utbyte av forskningstiden för både unga och seniora forskare.

Känner du någon oro för hur Göteborgs universitet ska klara sig i kampen om de stora anslagen?

– Det finns anledning till oro men jag är fullkomligt övertygad om att Göteborgs universitet har en stor potential som vi inte utnyttjar idag. Trots motgångarna ska vi inte glömma att flera forskare har rönt framgångar. Nämnas bör också att GU tillsammans med Chalmers lyckades ta hem ett stort program från Mistra, Sustainable Urban Futures. Vi varit framgångsrika med den externfinansierade forskningen, som fortsätter att öka varje år.

ALLAN ERIKSSON

JANUARI

2010

Ny organisation klar 2012 Nu har universitetsstyrelsen ställt sig bakom det direktiv som ska leda arbetet mot en ny organisation. Den preliminära tidsplanen har spikats och en utredningsgrupp har bildats med Göran Bexell som ordförande.

OCH FORT ska det gå. Redan om ett par månader ska ett förslag presenteras. Ett beslut om den sannolikt största förändringen i universitetets historia tas i april nästa år.

– Ja, det är snabba ryck, medger rektor Pam Fredman. För mig är det viktigt att så snart som möjligt komma fram till ett resultat så att medarbetarna inte i onödan behöver sväva i ovisshet.

PAM FREDMANS ambition är att

förändringen ska var genomförd vid utgången av 2012. Men det är inte ett absolut datum, själva genomförandet kan ta längre tid.

– Det kan betyda att det inte är hundra procent klart då, vi kan få finjustera i efterhand.

Utredningsgruppen leds av professor Göran Bexell, före detta rektor vid Lunds universitet och aktuell som utredare av Karolinska Institutets organisation. I gruppen ingår också Christina Rogestam, som bland annat varit förvaltningschef vid GU samt ordförande i Sahlgrenska akademins styrelse. Båda är väl insatta i akademin och vet vilka förändringar som pågår i omvärlden, framhåller Pam Fredman.

– UNDER SEPTEMBER och oktober gör de intervjuer med ett 60-tal medarbetare utifrån en lista som ledningen tagit fram. Det handlar om forskningsledare, chefer på olika nivåer och andra nyckelpersoner som får ge sin syn på universitetets

utveckling. Den allra viktigaste frågan är hur den akademiska kollegialiteten ska värnas, så att vi står fria från ekonomiska och politiska påtryckningar.

Pam Fredman framhåller att det fram­för allt är tre svagheter som omorganisationen ska komma tillrätta med.

– För det första tas universitetets stora bredd inte tillräckligt tillvara på grund av olika administrativa hinder. För det andra har den långt gångna decentraliseringen inneburit stora fakultetsskillnader, vilket gjort det svårt för universitetet att fungera som en enad myndighet. För det tredje konstateras i direktivet att de tre nivåerna: institution, fakultet och det universitetsgemensamma, är oklara, vilket leder till onödigt dubbelarbete.

– Det viktigaste målet med omorganisationen är att skapa bättre villkor för utbildning och forskning samt stimulera gränsöverskridande samarbete. Men det finns också många yttre faktorer som påverkar.

Omvärldens krav har aldrig varit större, vi måste ständigt utvärdera och förnya oss.

Varför genomförs omorganisationen just nu?

– Det här kommer inte som en blixt från en klar himmel utan är frågor som vi skrivit om tidigare, bland annat i forsknings- och utbildningsstrategin. Tidpunkten är rätt eftersom vi genomför flera utredningar nu, som RED10 och BLUE11.

Dessutom vill vi ta tillvara den frihet som Autonomiutredningen leder till, som träder i kraft 1 januari 2011.

Ett mål med omorganisationen är att ta bort fakulteterna och ersätta dem med max fem områden. Är det inte svårt att ändra på en så

traditionsbunden struktur som universitetet?

– Jo, men universitetet har alltid förändrats, fast vi inte tänker på det.

De fakulteter vi har idag har inte alltid funnits och nya ämnen uppstår medan gamla försvinner. Hela samhället är i ständig förändring, inte ens hemmiljön står still, det måste universitetet vara öppet för.

På vilket sätt ska man komma tillrätta med onödigt dubbel­ arbete?

– Det handlar om att ha rätt kompetens på rätt nivå, och att ansvar och befogenhet hänger ihop. Vi måste dessutom agera som en enad myndighet, vi kan inte ha olika regler beroende på var i organisationen man befinner sig. Och vi måste bli bättre på att ta tillvara de resurser vi har. Om man lägger mer ansvar på institutionerna kommer behovet av administration på fakultetsnivå att minska så att de kan ägna sig åt sina egentliga huvuduppgifter, forskning och utbildning.

Vi måste agera som EN myndighet, vi kan inte ha olika regler …

PAM FREDMAN

Varför just fem områden, och inte två eller tio?

– Det vi har sagt är att det ska vara cirka fem områden, men inget är hugget i sten. Två tror jag dock är för lite och fler än fem blir svårt att administrera.

Hela arbetet ska präglas av öppenhet och inflytande, men exakt hur ska det gå till?

– De intervjuer som nu genomförs är mycket öppna och gruppen är fri att kalla vem de vill. Under hösten kommer det att bli en hearing dit alla medarbetare inbjuds. Men varje chef har också ansvar att se till att medarbetarna engageras. Exakt hur synpunkter ska förmedlas på nätet har vi ännu inte tagit ställning till.

ALLAN ERIKSSON & EVA LUNDGREN 2006–2017 GUJOURNALEN

13

2010

In med RED 10 i verksamheten 2012 Slutsatserna från RED 10 ska bakas in som åtgärder i verksamhetsplanerna för 2012.

Det är rektor Pam Fredmans besked till GU:s prefekter och dekaner.

GU REKRYTERAR för många forskare internt, forskarlönerna är inte konkurrenskraftiga och internationell publicering är rejält sällsynt på sina håll. Frågorna som GU har att ta itu med efter granskarnas kritik är många.

Pam Fredman passar dock på frågan om vilka specifika åtgärder som väntar.

– Resultatet av RED 10 ska nu hanteras på alla nivåer inom universitetet. På GU centralt handlar det om de övergripande frågorna. Vi måste till exempel fundera på hur vi rekryterar forskare. Vad ger vi för incitament för att får dem att arbeta vidare? Vi måste också bli bättre generellt på att samverka inom och utom universitetet, säger Pam Fredman.

När en rekryteringspolicy kommer är dock oklart. Först måste RED 10 ”processas”.

I RAPPORTEN TALAS det om att

lönerna vid GU inte är konkurrenskraftiga. Vad gör ni åt det?

– Lönerna äger vi inte själva eftersom det handlar om ersättningarna från staten. Generellt är lönerna låga inom den svenska universitetsvärlden, säger Pam Fredman och tillägger att i Sverige ingår mycket i den generella välfärden som i andra länder kostar stora summor för den enskilde. Det måste forskare från utlandet upplysas om bättre framöver.

RED 10 pekar på att GU saknar en strategi för att hitta arbete till utlandsrekryterade forskares makar och makor.

14 GUJOURNALEN 2006–2017

– Det är inte bara en universitetsfråga för det är inte säkert att maken eller makan arbetar inom universitetet. Det är en stor politisk fråga och vi har väckt den också i andra sammanhang.

Granskarna har också betygsatt forskningen vid de olika enheterna, från ”poor” som lägst till högsta betyget ”outstanding”. En stor fråga framöver blir hur institutioner med låga betyg hanteras.

Resul­tatet i korthet

– DET VILL JAG framför allt att man

diskuterar på institutionsnivå. Men jag har sagt från början att det kan komma att innebära omprioriteringar. Det behöver inte innebära att man lägger ner en enhet som fått lågt betyg utan den kan växa tillsammans med andra, säger Pam Fredman.

– Jag räknar med att resultatet av RED 10 ska avspeglas i verksamhetsplanerna på de olika nivåerna för 2012.

En sak lovar dock Pam Fredman att ta itu med på stört: webbsidorna. Granskarna konstaterar att de engelska webbsidorna påfallande ofta avviker från vad som står på de svenska sidorna, och efterlyser mer av överensstämmelse.

– Först och främst måste man kunna hitta på sidorna när man kommer utifrån. Dessutom måste de engelska sidorna självklart överensstämma med de svenska.

De anmärker även på att forskningspengar ibland betalar undervisningen, att forskarkåren är homogen vad gäller kön, nationalitet och etnicitet och att lönerna inte är konkurrenskraftiga.

Text: MAGNUS PETTERSSON Foto: JOHAN WINGBORG

Granskarna lovordar GU för: • många excellenta forskningsområden • en unik position inom livs vetenskaper, medicin och inom flera områden av humaniora • nöjda doktorander • excellenta faciliteter

Vi måste också bli bättre generellt på att samverka inom och utom universitetet.

PAM FREDMAN

Granskarna rekommenderar däremot GU att: • rekrytera fler forskare ut- anför det egna lärosätet • öka flödet av postdoktorer och andra forskare tidigt i karriären från och till GU • se över strukturen för insti- tutioner och fakulteter och minska antalet högspecia- liserade och under bemannade enheter • stärka tvärvetenskapliga samarbeten både inom GU och med andra lärosäten De anmärker även på att forskningspengar ibland betalar undervisningen, att forskarkåren är homogen vad gäller kön, nationalitet och etnicitet och att lönerna inte är konkurrenskraftiga.

JANUARI

I

2013

»Ett förslag som ska lyfta konst och humaniora« Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö och rektor Pam Fredman vid en presskonferens den 26 november då de berättade om planerna att samla konst, kultur och humaniora i Campus Näckrosen.

En världsunik kraftsamling för konst, humaniora och kultur. I så positiva ordalag beskrivs projektet Campus Näckrosen, som nu har presenterats.

KÄRNAN I CAMPUS NÄCKROSEN är

att GU samlar sina konstnärliga och humanistiska fakulteter, tillsammans med ett nybyggt Universitetsbibliotek, till området kring Näckrosdammen. Den 26 november presenterades förslaget, först vid en presskonferens och senare under dagen för allmänheten i Vasaparken.

– Det är fantastiskt att vi nu kan presentera ett förslag om hur det kan se ut, även om det än så länge bara är en idéskiss. Men det är inte vi som bygger husen, vi fyller dem med innehåll, säger rektor Pam Fredman.

DE URSPRUNGLIGA tankarna på

Campus Näckrosen formades under våren 2011, berättar projektledare Agneta Olsson, som tidigare var chef på UB. – När Konstnärliga fakulteten gjorde sin översyn av organisationen väcktes idéerna om en samlokalisering av all konstnärlig verksamhet

till Artisten, Universitetsbiblioteket och Humanisten. Under våren 2011 gjordes också en förstudie av Akademiska Hus. Det talas om en världsunik kunskapspark för konst, humaniora och kultur. Men hur unik är den egentligen?

– Efter att ha gjort en omvärldsanalys kom vi fram till att det inte finns någon motsvarighet i hela världen, säger Agneta Olsson. Att vi samlar konst och humaniora till det som redan finns i området, samt till alla kulturinstitutioner kring Korsvägen och Götaplatsen, är helt unikt. Vi vill nu förädla och utveckla detta än mer.

För Pam Fredman är visionen att bygga en kunskapspark för konst, humaniora och kultur.

– Med det här initiativet lyfter vi fram betydelsen av humaniora och konst i samhället. Det är inte bara en satsning på studenter och forskare utan ett närmande mellan allmänhet och universitetet. Jag är säker på att detta stärker Göteborg som kulturoch kunskapsstad och ökar universitetets attraktionskraft.

Att fokusera på konst och huma-

Bredden är vår stora styrka och kan vi lyfta både humaniora och konst, blir GU ännu starkare.

PAM FREDMAN

Projektledaren Agneta Olsson menar att det inte finns något motsvarande i hela världen.

niora är egentligen inget nytt, menar Pam Fredman.

– Konst och humaniora är områden som fanns med från universitetets start. Idag är Göteborgs universitet ett universitet med stor mångfald. Jag tycker det är viktigt att vi lyfter fram ämnesområden som annars får ta stryk i fördelningen av resurser till utbildning och forskning. Bredden är vår stora styrka och kan vi lyfta både humaniora och konst, blir GU ännu starkare.

NÄSTA STEG är nu för Akademiska

Hus att lämna in en planskiss till stadsbyggnadskontoret.

– Sedan måste staden, politikerna och allmänheten få säga sitt, säger Agneta Olsson. På GU måste vi nu arbeta för att det ska bli så bra verksamhet som möjligt i husen. Om vi kan få till ett riktigt bra koncept, kommer det att hända saker i området och det kan bli en turistmagnet.

Förhoppningen är att allt ska stå klart till Göteborgs 400-års jubileum, 2021.

Text: ALLAN ERIKSSON Foto: JOHAN WINGBORG 2006–2017 GUJOURNALEN

15

2014

GU Journalen frågade 900 anställda vilka som har mest makt vid ­universitetet. Resultatet? Inte överraskande: Rektor Pam Fredman tar en överlägsen förstaplacering, på andra plats hamnar universitets­direktör ­Jörgen Tholin och därefter prorektor Helena Lindholm Schulz. Den enda dekanen på tio-i-topp-listan är Sahlgrenska akademins starke ­man Olle Larkö.

– DET ÄR INTE konstigt att rektor är i topp, det bör hon vara. Undersökningen visar att GU är stort. Jag känner exempelvis inte till alla på tio-i-topp-listan, vilket indikerar att makten är lite spridd. Om det stämmer, är det positivt. Det skulle vara intressant att veta hur många av de mest mäktiga som känner varandra, säger Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap, som alltså inte är överraskad över resultaten.

Undersökningen är en upp-repning av den maktenkät som GU Journalen gjorde 2004. Då hamnade dåvarande rektor Gunnar Svedberg i topp, på andra plats Pam Fredman, som var chef på Sahlgrenska akademin, tätt följd av Lennart Weibull, dekan på Samhällsvetenskapliga fakulteten.

MAKT ÄR FÖRMÅGAN att påverka an-

dra människors tankar, känslor och beteenden. Så lyder den gängse definitionen men att mäta makt är som bekant svårt och komplext. Men den definition som vi tillsammans med statsvetare Peter Esaisson valde var följande: ”Med makt menar vi den person eller aktör som har störst möjligheter att påverka agendan vid Göteborgs universitet och påverka

16 GUJOURNALEN 2006–2017

verksamhetens inriktning.” Denna metod kallas för ryktesmetoden och har sedan 1950-talet använts för att fånga människors subjektiva uppfattningar om hur makten ser ut.

Den här gången fördubblade vi urvalsgruppen och ställde frågan till 900 slumpmässigt utvalda anställda.

De svarande fick nämna upp till fem personer helt på egen hand utan att vi gav några förslag. Utifrån det gav vi 5 poäng till nummer 1, 4 poäng till nummer 2 och så vidare.

– Jag trodde inte hans namn var så välkänt, men det är det tydligen.

Björn Rombach

REKTOR PAM FREDMAN utklassar

och kommer på första plats, med hela 521 poäng. Universitetsdirektör Jörgen Tholin tar andraplatsen med 127 poäng och tredjeplatsen intas av prorektor Helena Lindholm Schulz på 71 poäng. Strax därefter hamnar Olle Larkö, dekan på Sahlgrenska akademin, med 69 poäng.

Att rektor får så många röster beror på att drygt 90 personer placerar henne på första plats. Fem personer anser att universitetsdirektören har mest makt och en person menar att Olle Larkö har mest makt.

Statsvetaren Mikael Gilljam tycker det är lite förvånande att universitetsdirektör Jörgen Tholin hamnar så högt på listan.

Gunnar Falkemark

MIKAEL GILLJAM påpekar att studier av makt är svåra att genomföra och tolka.

– Det som är bra med den här studien är att den har gjorts förut, för det finns ett stort värde i att upprepa undersökningar över tid och fokusera på förändringar. Allt för många studier görs tyvärr bara en gång.

Björn Rombach, som är prefekt på Förvaltningshögskolan, tycker det är förvånande att det på topplistan finns så många tjänstemän trots att de inte står i linjen.

– Självklart hamnar rektor högst upp, men sedan bara en dekan och en prefekt. Detta ger ett intryck av att de tillfrågade ser en tjänstemannalinje vid sidan av rektor, dekan och prefekt. Ledningen anses styra men i övrigt styrs vi av beredande tjänstemän och en känd professor från medierna.

Han tycker att man ska hålla i minnet att många som anses mäktiga är det i egenskap av sitt rykte.

– Hur vi pratar om organisationen påverkar hur medarbetare och chefer ser på maktfördelningen. Pratar vi om att vissa har makt och lyfter

JANUARI

I

2014 NYHETER

1

fram cheferna så blir dessa ansedda som mäktigare än om vi pratade om dem på ett att annat sätt, säger Björn Rombach.

RYKTESMETODEN HAR sina fördelar, menar Gunnar Falkemark, professor i statsvetenskap, som under många år har studerat maktfrågor. Den är enkel och billig men missar ofta dolda makthavare.

– Det är viktigt att skilja på makt över universitetet, inom universitetet och makt över det omgivande samhället. För att fånga hela maktstrukturen, där dolda makthavare ingår, krävs en så kallad beslutsfattarmetod som är mer avancerad och tids-ödande, där man granskar en rad nyckel-beslut utifrån till exempel vem som tar initiativet, vem den personen representerar, vem som definierar agendan och vilka som deltar och vilka som sätter sig på tvären. Jag skulle vilja se en sådan analys av exempelvis Vision 2020 och autonomireformen.

– Ryktet att ha makt är i sig en maktresurs, vilket visar på betydelsen att hamna på listan. Men frågan är vad för slags makt det ger: formell position, kunskap/kompetens, ekonomiska resurser, organisation eller kontroll av opinionsförmedling? På listan har 9 av 10 formell position i kraft av sin byråkratiska position.

Det är bara en person som sticker ut, Bo Rothstein. Om universitetet hade varit mindre hierarkiskt hade listan sett annorlunda ut, säger Gunnar Falkemark.

SAMTIDIGT VISAR undersökningen

att gruppen som uppfattas ha makt är ganska liten, förutom de 10 namnen i toppen är det endast 14 namn

som nämns. Resultatet kommenteras av Björn Rombach: – Makt vore inte makt om den var jämlikt fördelad. Vid universitetet är vad som ger makt dessutom otydligt. Vi är inget företag men inte heller en demokrati. Sådana här undersökningar säger inte allt men fångar ändå något som borde väcka frågor kring makt och inflytande.

Rektor Pam Fredman

2

3

4

Jörgen Tholin

Helena Lindholm Schulz

Olle Larkö

5

6

7

Cecilia Schedin Seidegård

Lars Nilsson

Stefan Edén

8

9

Bo Rothstein

Hans Carlsten

ALLAN ERIKSSON

Så här gjorde vi Efter 3 påminnelser hade 30 procent svarat på webbenkäten, det vill säga 300 personer. De svarande har jämförts mot den totala populationen inom GU och urvalet är representativt, med undantag av Samhälls­vetenskapliga fakulteten som svarat i högre grad och Sahlgrenska akademin som är något underrepresenterat. Hälften av dem som svarat är lärare och forskare och lite drygt 60 procent är kvinnor. Utifrån resultaten gjorde vi en poängbedömning där första plats gav 5 poäng, andra plats 4 poäng, tredje plats 3 poäng, fjärde plats 2 poäng och femte plats 1 poäng.

10 Maria Jarl

Några frågor till Pam om makt Hur ser du på din placering på listan?

– Jag blir glad över denna placering. Min roll som rektor är att leda Göteborgs universitet och det känns bra att få den bekräftad.

Hur definierar du makt?

– Makt är att ha ansvar och befogenheter för att kunna leda och utveckla en verksamhet, men för ett framgångsrikt

ledarskap krävs stöd, förtroende och medverkan från dem som arbetar i verksamheten.

Hur skulle du vilja beskriva ditt förhållande till makt?

– För mig bygger makt på förtroende. Den som har makt har också ett ansvar för att ta hand om detta förtroende.

Hur påverkas du av din makt?

– Den ger mig en plattform att verka såväl internt som externt, men det finns samtidigt en ständig påminnelse om att förvalta denna position. I grunden handlar det om att lära, vara lyssnande och föra en öppen och kritisk dialog med medarbetare och med omvärlden.

2006–2017 GUJOURNALEN

17

2015

»Det blir ingen större kursändring« – Vi ska jobba på att förverkliga Vision 2020. Det är viktigt att vi nu ­stärker utbildningen, säger Pam Fredman, som bland annat gärna ser en kraftfull satsning på fristående kurser för att fler ska kunna läsa ­vidare. Dessutom hoppas hon att den nya regeringen ger universiteten mer frihet och större basanslag.

TILL SOMMAREN HAR Pam Fredman varit rektor i nio år och om regeringen utser henne för ytterligare en period har hon två år kvar. Vi träffas i Vasaparkens högra flygel, där Pam Fredman har sitt rum med stora fönster som vetter ut mot parken.

Hon låter lite överraskad när hon får reda på att hon är den rektor vid GU som suttit längst tid sedan 1966. Men hon rycker på axlarna och säger att

18 GUJOURNALEN 2006–2017

hon fortfarande känner ett brinnande intresse av att vara med och styra Göteborgs universitet.

Du är inne på slutspurten, kan vi förvänta oss några större förändringar?

– Nej, vi har gjort mycket grundläggande arbete under min tid som rektor. Nu fortsätter vi att jobba på med Vision 2020 och GU förnyas

och det arbetet ska inte ändras i stora drag. Men det handlar inte om att vi ska stå still, så är det absolut inte.Hela visionen bygger på att vi ska utvecklas och bli ännu bättre på många områden. Nu är det viktigt att vi får jobba i lugn och ro i organisationen med de mål som vi har satt upp.

– Bland annat ska vi se över Vision 2020 och GU förnyas för att se vad

JANUARI

I

2015 som har hänt och vad vi ska fokusera på framöver. Denna översyn ska vara klar till sommaren 2016.

Vilka åtgärder är du mest nöjd med inom forskningen för att stärka vår rankning som forskningsuniversitet?

– Vi har haft ett stort fokus på forskningen och det har i högsta grad varit angeläget. De senaste åren har GU varit väldigt framgångsrikt, inom en rad olika områden. Vi har fått god utdelning när det gäller externa forskningsmedel och fått flera av Vetenskapsrådets satsningar på rekrytering av internationella toppforskare. Det senaste är Wallenbergstiftelsens satsning på life science och molekylärmedicin vilket är ett kvitto på att forskningen håller högsta internationella standard.

Vilka områden skulle du vilja satsa mer på under de kommande åren?

– Vi måste satsa mer på utbildning utan att för den skull tappa fokus på forskningen. En grundläggande princip är att vi aldrig får ge avkall på kvaliteten. När det gäller kvantiteten på utbildningssidan har vi fått nya uppdrag som tyvärr inte är finansierade. Utmaningen är att klara kvaliteten med ökade uppdrag. Som den optimist jag är får jag hoppas att det görs satsningar. Det är ändå inom utbildning som vi gör de största insatserna för vår framtida kompetens i samhället. Under åren har vi gjort en del, bland annat infört meritvärde av pedagogisk skicklighet. Vi måste fortsätta se till att våra bästa forskare i möjligaste mån bidrar till utbildningen, även på grundnivå. Det är så det ser ut på de bästa universiteten i USA. Inställningen att man ska kunna köpa sig fri från utbildning för att ägna sig åt forskning är inte förenlig med våra värderingar.

Vision 2020 sjösattes i januari 2013. Om du skulle summera dina erfarenheter, hur tycker du det har gått?

– Jag tror att visionen har varit en mycket viktig del för att nå våra mål.

– Jag är också kritisk till det resursavräkningssystem som inte gynnar fristående kurser. Dessa har aldrig 100 procent genomströmning.

Det livslånga lärandet kommer huvudsakligen att handla om fristående kurser för personer som jobbar vid sidan om. Det är klart att det kostar pengar och nu förväntas vi göra det inom ramen för våra resurser.

Men även om inte alla känner till visionen är detta det viktigaste strategidokument som vi har haft och vi gör våra handlingsplaner på alla olika nivåer utifrån visionen. Vision 2020 har blivit mer verklighet än jag kunde tro när vi satte igång.

Vid årsskiftet finns det två vicerektorer kvar för utbildning och forskning.

Två vicerektorer har försvunnit – är inte kvalitet och samverkan viktiga områden?

– Vi har inte tagit bort vicerektorernas funktioner för att områdena ska försvinna. Vi resonerar på samma sätt som vi har gjort med internationalisering och jämställdhet. Det grundläggande är att dessa områden är en del av forskning och utbildning, inte separata spår. Det är viktigt att vi inte tappar någon del men de måste in i den dagliga verksamheten på alla plan.

Viktiga områden i Vision 2020 är internationalisering och breddad rekrytering. Samma områden betonas av den nya regeringen som också prioriterar satsningar inom högre utbildning. Hur kommer GU att arbeta med frågor som rör breddad rekrytering i förhållande till kvantitet och kvalitet inom högre utbildning?

– Vi har nyligen satt ihop en grupp som ska arbeta med breddad rekrytering. Det är ännu inte klart vad regeringen kommer att fokusera på, men vi kan inte vänta på det.

För mig rymmer breddad rekrytering många olika dimensioner, kön, etnicitet och social bakgrund men det livslånga lärandet kommer också att bli allt viktigare. Ju längre arbetsliv vi får, desto viktigare är det att vi fyller på med kompetens. Folk kommer förmodligen att välja nya yrken under tiden. Ingen kan med säkerhet säga något om hur vår arbetsmarknad ser ut om några år. På ett nationellt plan gäller det att se över frågan om validering. Vi måste lära oss att ta vara på allas yrkeserfarenheter och tidigare utbildningar, framför allt gäller det dem som kommer hit från andra länder. Men hur det ska se ut kommer arbetsgruppen att komma med förslag på.

Jag tycker att vi har kommit en bra bit på väg PAM FREDMAN

Hur ska man konkret arbeta med internationalisering de kommande åren?

– Jag tycker att vi har kommit en bra bit på väg. Det pågår mycket arbete ute på institutionerna och fakulteterna. Vi ser att det är betydligt fler internationella rekryteringar idag jämfört med tidigare. Institutionerna utannonserar tjänster på ett helt annat sätt idag, vilket har flera positiva effekter, bland annat för att det minskar internrekryteringen.

När det gäller rekryteringen av utomeuropeiska masterstudenter har vi fortfarande en lång väg kvar, men i år var det glädjande siffror. Sedan behöver vi utveckla stödfunktioner, exempelvis för gästforskare och studenter. Vi behöver också arbeta för att bättre än idag tillhandahålla information på engelska så att man i berednings- och beslutsorgan kan hantera delaktigheten för icke svenskspråkiga.

– Vi kan bli bättre på att lära mer av varandra ute på institutionerna. Men i det stora hela är det inte så värst mycket vi ska göra centralt, utan det arbetet måste ut på institutionerna och fakulteterna.

Från universitetsledningen ska vi underlätta och undanröja alla hinder som dyker upp.

Senast i år ska 40 procent av alla nyrekryterade professorer vara kvinnor.

Kommer GU att nå det jämställdhetsmålet och vad blir nästa steg?

– Vi är väldigt nära att nå målet redan idag. Vi kan inte slå oss till ro med det förstås. I framtiden måste vi arbeta mer med normer och attityder. Jag känner att det finns en hög grad av medvetenhet i organisationen. Det är också lokalt som man bäst kan göra något åt problemen.

Vi kommer att ta fram ett hand2006–2017 GUJOURNALEN

19

2015

De senaste åren har staten lagt sig i vår verksamhet för mycket, exempelvis vad gäller styrformer, granskningar och hur stor utbildningsvolym vi ska ha. Jag skulle helst se att vi fick större frihet att bestämma över vår verksamhet. lingsprogram och min uppgift är att trycka på. En annan fråga som vi behöver titta närmare på är hur vi rekryterar idag. Hur vi bedömer meriter kan också exkludera utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Exempelvis har utlysningen av stora forskningsprogram inte gynnat kvinnor. Jag är övertygad om att bristen på säkra karriärvägar är en viktig förklaring.

Det faktum att många saknar trygga anställningar gör sannolikt att kvinnor i större utsträckning väljer bort en sådan arbetssituation.

Många menar att det nya näringslivsinspirerade verksamhetsstyret – new public management – har ökat med den tilltagande autonomin inom högskolevärlden. Hur ser du på denna utveckling och är det något som oroar dig?

– Debatten om new public management är intressant och viktig och gäller ju alla myndigheter, inte bara universiteten. Jag tycker att det är jättebra att regeringen ska utreda nya styrformer. Kanske har man gått för långt mot ett näringslivsanpassat system som inte passar en offentlig verksamhet så bra. De senaste åren har staten lagt sig i vår verksamhet för mycket, exempelvis vad gäller styrformer, granskningar och hur stor utbildningsvolym vi ska ha. Jag skulle helst se att vi fick större frihet att bestämma över vår verksamhet.

Det finns en kritik mot att universitetet har blivit mer toppstyrt i och med

20 GUJOURNALEN 2006–2017

en starkare linjestyrning. Hur ser du på det?

– Det finns olika åsikter om hur långt vi har gått. Vi måste lära oss att ha en linjeorganisation samtidigt som vi har en kollegial struktur. En viktig del av linjen handlar om att ha en tydlighet när det gäller ansvar och befogenheter, en annan är vikten av ordning och reda. Vi har stora krav på oss att hantera frågor som ligger på en myndighet, exempelvis rättssäkerhet och arbetsmiljöansvar.

Däremot är innehållet i forskning och utbildning naturligtvis en kompetens som den kollegiala strukturen har.

Det finns önskemål, på sina håll, om att återinföra institutionsstyrelserna för att stärka kollegialiteten.

– Den frågan kommer säkert att tas upp i samband med översynen av GU förnyas. Det var också en av de svåraste delarna när vi arbetade fram en ny organisation. Det fanns två läger redan då och studenterna var oroliga för att de inte skulle få tillräckligt stort inflytande. På vissa delar av universitetet fanns institutionsråd och man ville inte gå tillbaka. Andra föredrog institutionsstyrelse. För att skapa tydlighet kring ansvar och befogenheter, var grunden i GU förnyas att vi skulle ha en samstämmighet eller likformighet över universitetet. För mig är det viktigaste att det fungerar, att man involverar medarbetarna och

ser till att besluten blir de bästa för verksamheten.

Vilka är de största utmaningarna som Göteborgs universitet står inför de kommande åren?

– Det är finansieringen av vår ökade utbildningsvolym. Vi har en stor lärarutbildning och stor utbildning inom vård och omsorg. Professionsutbildningarna är efterfrågade i samhället men utmaningen är att hantera svängningarna. Nu lever vi med alliansens budget men får vi regeringens budget måste vi börja flytta platser igen. Detta skapar en ryckighet. När det gäller finansiering måste vi ha pengar som vi kan bestämma över. Idag är externfinansieringen av forskningen så stor att en ansenlig del går till medfinansiering och styrs över till områden som externa givare pekar ut och där vi själva inte har kontrollen.

– För att klara alla krav som ställs på oss behöver vi få ökad basfinansiering från staten, vilket de flesta framgångsrika universitet har. Som det är nu måste vi redovisa varenda krona, om det är utbildning eller forskning. Låt oss få ett enda anslag, precis som i Danmark och Norge. Jag hoppas det syns i den forskningsproposition som ska komma 2016.

Text: ALLAN ERIKSSON Foto: JOHAN WINGBORG

JANUARI

NOTISER 2006–2017 avbildat flera av 1900-talets mest kända personer, berättar Pia Schmidt de Graaf, ansvarig för Taubearkivet.

Också rektor Pam Fredman och överbibliotekarie Agneta Olsson medverkade vid evenemanget.

NYA PEDA­GOGEN PÅ PLATS

INVIGNING. – Detta är en milstolpe i Göteborgs universitets utveckling.

Kontakter och möten är inte bara viktiga för studenter och lärare utan också för Göteborgs stad. Nu när pedagogerna kommer in till city ökar den omedelbara samverkan med det övriga samhället.

Så uttryckte sig rektor Pam Fredman när hon den 1 september invigde Nya Pedagogen. 1 600 gäster deltog i festligheterna, bland andra utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky som var påtagligt stolt över de nya byggnaderna i hans gamla hemtrakter.

DROTTNING ­SILVIA INVIGDE TAUBEUTSTÄLLNING

INVIGNING. Den 15 september gästade drottning Silvia Göteborgs universitetsbibliotek och Röhsska museet med anledning av att två utställningar om Astri Bergman Taube.

– Hon gjorde flera föremål för Svenskt Tenn, samt gravurnor och gravkonst. Hon var även verksam som medaljkonstnär och har

PAM FREDMAN NY ORDFÖRANDE FÖR SUHF

NATIONELLT. Pam Fredman valdes den 11 november till ny ordförande för Sveriges universitets- och högskoleförbund.

– SUHF:s roll inom den svenska universitets- och högskolevärlden har onekligen stärkts under senare år. Många stora utmaningar ligger framför oss och jag hoppas att tillsammans med övriga ledamöter i styrelsen fortsätta utveckla SUHF:s roll både nationellt och internationellt, säger Pam Fredman.

PRINS ­DANIEL ­PÅ IDROTTS­­­HÖG­SKOLAN

INVIGNING. Den 17 mars invigde prins Daniel Idrottshögskolan vid Göteborgs universitet. 400 specialinbjudna gäster var med.

– Mot bakgrund av högre ohälsotal och stigande sjukvårdskostnader är denna högskola en satsning som ligger rätt i tiden. Fysisk aktivi-

tet och dåliga kostvanor har övertagit rökningens roll som den vanligaste orsaken till livsstilsrelaterade sjukdomar, förklarade rektor Pam Fredman.

GU ETT AV LANDETS RIKSIDROTTS­ UNIVERSITET

NATIONELLT. För att stärka svensk idrotts internationella konkurrenskraft och möjliggöra elitidrott i kombination med akademiska studier kommer tre riksidrottsuniversitet att starta: vid Göteborgs universitet/ Chalmers, Umeå universitet samt Gymnastikoch idrottshögskolan/ Kungliga Tekniska högskolan.

– Härigenom kan vi lära mer om hur vi kan ge utbildningar till grupper som inte har möjlighet att följa ordinarie kurs- eller programutbud, i det här fallet elitidrottare, påpekar Pam Fredman.

här projekten som var mest interdisciplinära, internationella och nyskapande och som bäst uppfyllde de höga krav på samhällsrelevans och vetenskaplig kvalitet som, förklarar vicerektor Staffan Edén.

Följande centrum får pengar: antibiotikaresistensforskning, forskning om kollektivt handlande, marin vattenbruksforskning, åldrande och hälsa, kritiska kulturarvsstudier samt framtidens kemiska riskanalyser och styrning.

PAM FREDMAN NY ORDFÖRANDE

FÖR IAU

INTERNATIONELLT. Rektor Pam Fredman har valts till ny ordförande för International Association of Universities.

– Det betyder väldigt mycket för mig. Dels får jag fortsätta arbeta med frågor som jag tycker är oerhört angelägna, dels får jag bidra på ett internationellt plan med universitetens och högskolornas roll i samhället samt med kunskapsutveckling och kunskapsöverföring.

FOTO: MATTIAS LAVÉN

SATSNINGAR PÅ UGOT CHALLENGES

FORSKNING. Det har tagit ett och ett halvt år att vaska fram de centrumbildningar som nu totalt får 300 miljoner kronor inom satsningen UGOT Challenges.

– Enligt bedömarna fanns det ingen tvekan om att det var de

SKAGERAK SJÖSÄTTS I SOMMAR INVIGNING. Nu har överenskommelse mellan Göteborgs universitet och varvet tecknats som innebär att det nya fartyget Skagerak kommer att levereras den 30 juni 2017.

I mitten av december sjösattes fartyget på varvet i Polen. Nu väntar ett omfattande arbete med att testa all teknik, funktion samt att fartyget uppfyller alla myndighetskrav.

2006–2017 GUJOURNALEN

21

2017

Text: EVA LUNDGREN Foto: JOHAN WINGBORG

22 GUJOURNALEN 2006–2017

JANUARI

I

2017

– Många tror att ansiktet är det svåraste att måla av. Men så är det inte, istället är områden där det inte händer så mycket, som en vilande arm, mycket besvärligare att få liv i.

Det berättar konstnären Olle Hamngren. Han har just blivit färdig med ett porträtt på avgående rektor, Pam Fredman.

I HÖSTAS VAR Pam Fredman på besök

i Olle Hamngrens lilla ateljé på Södermalm i Stockholm. Under en och en halv timme tog han flera hundra foton utifrån olika vinklar och med fokus på skilda detaljer, som händer och fingrar.

– Folk blir ganska utmattade efter en sådan lång session, men det är trots allt mycket bekvämare än att sitta modell i timmar, som man gjorde förr.

När jag sedan tittade igenom materialet var jag mest nöjd med de bilder jag tog i början och slutet av sittningen, och så brukar det nog vara.

Det svåraste arbetet är inte själva målandet vid staffliet. Mest krävande är istället alla timmar vid datorn.

– ATT SORTERA och begränsa bilderna tar flera veckor. Sedan gör jag en komposition i Photoshop som också tar ganska lång tid. När jag är nöjd börjar själva målandet. Det viktiga är att få fram känslan av att det faktiskt är en målning, inte ett foto.

Duken är cirka 60 X 80 centimeter, ramen är svart. Olle Hamngren har målat Pam Fredman på ett enkelt sätt, rakt upp och ner.

– Det är så jag upplever henne, som en chosefri person, inte särskilt om sig och kring sig. Hon utstrålar ett lugn, en trygghet i sig själv, som jag hoppas ha lyckats förmedla.

Pam Fredman har en svart klänning på sig och är porträtterad mot en vägg i universitetets huvudbyggnad.

– DEN SVARTA KANTEN på ärmen jobbade jag länge med. Svart blir ofta livlöst matt när det torkar, det gäller att få till rätt valör. Pam är också ganska solbränd, vilket inte är så vanligt, så jag fick arbeta ganska mycket med olika färgnyanser i ansiktet. Händer är alltid svåra att måla och många tycker att de blivit för stora när de får se sitt porträtt.

Men händer är faktiskt ganska stora och om man tänker efter ser de lite underliga ut.

Det man kanske tror är svårt att måla, som ansikten eller den komplicerade bakgrundsväggen, hör snarare till det minst krävande.

– Som konstnär vill man få liv i

Olle Hamngren Född: 1960.

Utbildad: Vid Konsthögskolan i Stockholm, ­Atelier17 Paris.

Representerad: Bland annat på National­museum, Moderna ­museet och Göteborgs konstmuseum.

alla ytor. Utmaningen är därför områden där det inte händer så mycket, som armar i vila eller en svart klänning. Sådana partier kan jag jobba om hur många gånger som helst.

Olle Hamngren är en av Sveriges mest kända porträttmålare. Bland annat har han gjort statsporträttet av Karl XIV Gustaf och hedersporträttet av premiärdansösen Anneli Alhanko. Bland de rektorer han målat finns Kåre Bremer och Harriet Wallberg.

TRADITIONEN ATT porträttera avgående rektorer finns vid flera lärosäten men faktiskt inte vid Göteborgs universitet.

– Det var universitetets styrelseordförande som uppmärksammade att rektor borde porträtteras, förklarar universitetsdirektör Jörgen Tholin. Tillsammans med Pam tittade vi på ett antal olika porträttmålare och fastnade till slut för Olle Hamngren.

Tavlan kommer att avtäckas i samband med avtackningen av Pam Fredman den 7 juni. s 2006–2017 GUJOURNALEN

23

GU Journ alen önskar Pam lycka till!

ÖGONBLICKET VAD: March for science: Internationell marsch för vetenskapen och mot faktaresistens.

VAR: Marschen gick från Gustaf Adolfs torg till Götaplatsen.

NÄR: Den 22 april 2017.

Kort beskrivning: March for science arrangerades över hela världen som en manifestation för vetenskapens betydelse i samhället. Det var också ett sätt att protestera mot alternativa fakta, faktaresistens, falska nyheter och populism. På Götaplatsen samlades omkring 600 personer som lyssnade när bland andra Pam Fredman och Stefan Bengtsson höll tal. Foto: Johan Wingborg

Denna GU Journal har producerats som ett minne till Pam Fredman.

Vi som gjort detta specialnummer är: Allan Eriksson, Eva Lundgren, Johan Wingborg och Anders Eurén.

Adress: GU Journalen, Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg E-post: gu-journalen@gu.se Internet: gu-journalen.gu.se ISSN: 1402-9626 Material: För obeställt material ansvaras ej. För ej signerat material ansvarar redak­tionen. Citera gärna, men ange källan.

Tryckeri: Billes Tryckeri AB