Tema: Försoning
EN ANDRA CHANS Att hitta tillbaka till en vänskap som gått i kras, eller lära sig leva med insikten att det man drömde om aldrig slog in. Försoning handlar inte om att lägga sig platt, utan om att försöka se nya vägar när livet ritar om kartan.
”Den här kroppen är inte jag” Annika Taesler föll av en häst och på ett ögonblick förändrades allt. Hon blev förlamad och tappade känseln från nyckelbenen till tårna. Trots det har hon byggt sitt drömhus, fått barn och gett ut en bok. ANNIKA TAESLER hade just fått drömjobbet som professionell dressyrryttare. Hon var 24 år och livet var fullt av möjlighet. Så blev hästen hon red skrämd och började skena. Sedan minns hon inte någonting, förrän hon vaknade upp på en intensivvårdsavdelning två veckor senare. – När de väcker mig berättar de att jag hade varit om en olycka och att jag är totalt förlamad. På ett sätt var det definitivt när läkarna berättade. Men sedan kunde jag tänka ”jag undrar om jag kan åka tillbaka till stallet på fredag”. Just då kändes det bara som ett helt absurt besked, säger Annika. Det tog lång tid för Annika att förstå att från och med nu var hennes liv aldrig mer sig likt. Under nästan ett år låg hon på sjukhus och kämpade mot en rad sjukdomar, lunginflammation, blodbrist och infektioner. – Det handlade om att ta sig igenom en kris i taget. När man har 41 graders feber och lunginflammation, tänker man inte ”jag undrar om jag ska börja plugga igen”. När jag väl började tänka på framtiden, hade förlamningen redan blivit en del av mig. Det var inte fråga om den skulle bestå eller inte.
12
Vad kände du då?
– Jag var förtvivlad. Men varken förtvivlan eller lycka är ett statiskt tillstånd. Min familj och mina vänner var där och vi kunde prata om saker som handlade om helt andra saker än min skadade kropp. Jag kunde skratta även på sjukhuset. Inte varje dag, men då och då. Annikas pojkvän Martin kom varje dag och stannade ofta även på natten. Hon var helt beroende av hans hjälp för att sitta, dricka eller gå på toaletten. Samtidigt innebar det en ny närhet. – Han såg hur hjälplös jag var och det var skönt på något vis, jag försökte aldrig upprätthålla någon fasad inför honom. Det var som det var från början och det var en lättnad. Nu är det 13 år sedan olyckan inträffade. Annika och Martin har ritat och byggt en villa i Huddinge utanför Stockholm. Det blev precis som de ville ha det, falurött med vita knutar och blommiga tapeter. – Vi ville ha ett hus som i en bok av Astrid Lindgren, säger Annika. SONEN ERIK har blivit fyra år och Annika har gett ut
sin första bok, självbiografin ”Ända in i märgen”. Hon föreläser och skissar på ett än så länge hemligt bokprojekt. Själv säger hon att hennes liv är så oerhört vanligt. Hon är en 37-årig gift småbarnsmorsa. – Jag gör samma sak som alla andra – går upp på morgonen och ska få på fyraåringen overallen. Jag hastar iväg till förskolan, hämtar på eftermiddagen och läser sagor på kvällen.
”Jag tror ju att de allra flesta av oss besitter så mycket mer inneboende kraft än vad vi tror.” April 2017