Smakprov på Handbok för säkra byggnader by Verbum AB

Handbok för säkra byggnader erbjuder kunskap, inspiration och stöd i församlingens säkerhetsarbete, med fokus på kyrkobyggnader och föremål. Boken tar upp områdena stöld, brand, el, åska, vatten, lås och larm, skadegörelse, märkning och dokumentation. Alla kapitel kan läsas oberoende av varandra, men inledningskapitlet ger de grundläggande förutsättningarna för församlingens säkerhetsarbete och lägger också grunden för de andra kapitlen. Till varje kapitel ﬁnns checklistor kopplade. Boken är en reviderad utgåva av Säkerhetshandbok för kyrkan som Verbum gav ut 2006.

HANDBOK

FÖR SÄKRA BYGGNADER Elisabeth Svalin Gunnarsson

OM FÖRFATTAREN: Elisabeth Svalin Gunnarsson är författare och kulturvetare med lång erfarenhet av kulturarvsprojekt inom Svenska kyrkan och kulturmiljövården.

ISBN 9789152638200

9 789152 638200

52638200_HNDB säkerhet byggnader_Omslag_200316.indd 1

2020-03-16 12:59

INNEHÅLL

Förord

1. Att tänka säkerhet

2. Stöld och skadegörelse

3. Brand

4. Åsknedslag

5. Elsäkerhet/Elfel

6. Vattenskada

107

7. Larm

111

8. Märkning och dokumentation

125

9. Efter brott eller skada

131

Litteraturförteckning

139

FÖRORD

Drömmen om den öppna kyrkan, tillgänglig alla dagar och för alla människor, lever hos många. Ett öppet och välkomnande kyrkorum som alla kan ta del av oavsett vem man är. Ett rum som andas öppenhet, både mentalt och konkret, ett rum som kan vara en del av vår vardag. Men drömmen har ett pris. Med en öppen kyrka, i synnerhet en som är obevakad, följer en ökad risk att drabbas av stöld, skadegörelse och anlagd brand. Det finns ingen möjlighet att uppnå hundraprocentig säkerhet. Detta måste man vara medveten om och göra avväganden utifrån det. I samhället i stort kräver verksamheter som sjukvård, polis, högteknologisk industri och inte minst flyget ständig kontroll för att garantera hög säkerhet och minimal risk. Det kräver noggrann besiktning och kontinuerlig säkerhetsuppföljning i alla led, och även om kyrkor och församlingslokaler knappast kan betraktats som någon högriskverksamhet finns det mycket att lära av dem som ständigt arbetar med säkerhet för andras trygghet. Bokens utgångspunkt är att ge kunskap om kyrkans säkerhetsarbete när det gäller församlingens byggnader och föremål och hur det kan bedrivas på ett så verkningsfullt sätt som möjligt. Den ska ge hjälp och vill ge inspiration att finna bra, konkreta och effektiva åtgärder för de risker och problem som finns på det här området, i såväl små som stora församlingar och enheter. Med ett strukturerat arbete når man längre. Kunskap, kontroll och rutiner är nyckelorden i allt säkerhetsarbete. Boken inledningskapitel ger de grundläggande förutsättningarna för församlingens säkerhetsarbete och lägger också grunden för de följande 9 kapitlen. De senare beskriver olika områden av säkerhetsarbetet och kan alla läsas oberoende av varandra. Till varje område finns checklistor placerade längst bak i kapitlet. Checklistorna kan användas både för snabba, återkommande kontroller och som stomme för mer djupgående genom7

gångar. Se bokens checklistor som ett förslag och anpassa dem till den egna församlingens förhållanden. Boken avslutas med en litteraturlista med lästips och adresser till viktiga webbplatser. I boken används begreppen en- eller flerförsamlingspastorat samt stift som namn på de minsta organisatoriska delarna av Svenska kyrkan. Boken kan naturligtvis även användas inom andra samfund än Svenska kyrkan och begreppen motsvarar då den lokala beslutsnivån. Vaxholm i januari 2020 Elisabeth Svalin Gunnarsson Tack I mitt arbete med den här boken har jag haft hjälp av ett flertal experter på de olika säkerhetsområdena. De har inte bara bidragit med faktakunskaper utan dessutom bistått med goda råd och varit samtalsparter. Mitt varmaste tack går till Erika Hedhammar, RAÄ, Martin Svensson, brandingenjör Sollentuna Brandförsvar, kontaktpersoner på NOA – Polisens nationella operativa avdelning, Christofer Lundgren, domprost Strängnäs domkyrkoförsamling, Leif Sköld, kyrkvaktare Ljusdals församling, Jörgen Martinsson, Domkyrkoorganist Karlstads domkyrkoförsamling, Jan-Erik Hagström, Hagströms El.

KAPITEL 3

D N A

Enligt tidigare statistik från dåvarande Räddningsverket, nu Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) var de flesta kyrkobränderna åren 1996–2004 anlagda och startade vanligtvis nattetid. Detta har inte ändrats. Andra orsaker till att kyrkor brinner kan vara till exempel fel i tekniska system, el och värmeöverföring, heta arbeten eller så enkla saker som användningen av levande ljus i kyrkorna. Omfattande skogsbränder har också blivit vanligare och de utgör en potentiell fara för en hel del kyrkobyggander som ligger i skogliga län och på avskilda platser. Det finns även fall där man ser tydliga kopplingar mellan inbrott, försök till inbrott, skadegörelse och anlagd brand. Vid ett inbrott kan till exempel förövaren frestas att tända eld på kyrkan för att utplåna spåren efter inbrottet eller, om man misslyckas med att ta sig in i kyrkan, istället sätta eld på en soptunna eller några buskar intill kyrkan. Något som ser ut som ett taffligt försök till inbrott kan också i själva verket vara ett första försök till anlagd brand. 53

FÖRSAMLINGENS ANSVAR Förr besöktes församlingarna med jämna mellanrum av brandmyndigheter som gjorde brandsyn. Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) har nu istället fört över ansvaret för det systematiska brandskyddsarbetet till församlingarna själva. För församlingen är lagens andra kapitel särskilt viktigt. Det handlar om skyddsåtgärder, ansvar och dokumentation. Nedan finns de viktigaste punkterna Ägaren till en byggnad eller anläggning ska tillsammans med nyttjanderättsinnehavaren ansvara för att det finns ett skäligt brandskydd. Man ansvarar bland annat för att: • byggnaden kan utrymmas på ett tillfredsställande sätt. • det finns utrustning för brandsläckning och för livräddning. • vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. • risken för en brand är så liten som möjligt. • brand- och rökspridning i byggnaden inte kan ske okontrollerat. • det i byggnader eller anläggningar där konsekvenserna av en brand kan blir särskilt stora bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet. Det gäller till exempel i kyrkobyggnader och samlingslokaler som används av fler än 150 personer. Ägaren ska i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet till kommunen som sedan använder den som underlag för att bedöma behovet av tillsyn. Om byggnaden används av en annan, ska nyttjanderättshavare ge ägaren de uppgifter som behövs för att denne ska kunna fullgöra sin skyldighet. Kontrollera med kommunen hur ofta redogörelsen ska uppdateras. Redogörelsen är en sammanfattande beskrivning av församlingens systematiska brandskyddsarbete och ska klart visa att de brandskyddsåtgärder som görs är tillräckliga och att lokalerna är funktionsdugliga ur brandskyddssynpunkt. Som underlag för redogörelsen ligger församlingens egen dokumentation av församlingens brandskydd, mer om det senare. 54

Kommunen har ett ansvar att se till att lagen om skydd mot olyckor följs och att brandskyddet motsvarar det fastighetsägaren lovat i sin skriftliga sammanställning. Kommunen ska även göra en bedömning av om ägaren eller den som använder lokalen har tillräcklig kunskap om lokalernas risker och brandskydd. Den ska också se till att det finns förutsättningar för att upprätthålla det underhåll som behövs för att brandskyddet ska fungera. Det är viktigt med en väl fungerande kommunikation mellan dem som äger, nyttjar eller vistas i kyrkan eller lokalen och de myndigheter som utför tillsyn.

BRANDSKYDDETS VIKTIGASTE PUNKTER Det krävs tre faktorer för att en brand ska uppstå: ett brännbart föremål, värme och syre. Om man tar bort en av faktorerna kan brand inte uppstå. Bränder är dock ett ofrånkomligt faktum och därför är det av högsta vikt att arbeta fram ett väl fungerande brandskydd i församlingen. De viktigaste punkterna i brandskyddet är att: • hitta brandriskerna • förhindra att brand uppkommer • utrymning vid brand fungerar • förhindra att en brand sprider sig vidare • underlätta släckning och på så sätt stoppa branden. Brandskyddet ska anpassas efter den verksamhet som bedrivs i kyrkan eller övriga lokaler. Vanliga söndagar är till exempel antalet gudstjänstbesökare relativt få på de flesta ställen, vilket innebär att besökarna kan ta sig ut trots smala gångar eller dörrar. Vid högtider som jul och påsk där det är mer fullsatt måste man däremot komplettera skyddet med fast uppställda dörrar och vägledande personal som kan rycka in om brand utbryter. Om verksamheten förändras måste även brandskyddet förändras. Ett fungerande brandskydd kräver att man har en helhetssyn över alla

samverkande delar. Finns det brister i någon del, måste detta kompenseras genom förbättringar i en annan del.

SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Ett systematiskt brandskyddsarbete handlar om att skapa ett strukturerat och planerat sätt att arbeta med sitt brandskydd och därefter dokumentera det. Men det är viktigt att det inte bara blir ett dokument utan ska vara ett pågående arbete där alla anställda i församlingen medverkar. Det systematiska brandskyddsarbetet handlar övergripande om organisation, ledarskap, tekniskt brandskydd, kunskap, utbildning och regler. Där ska ingå planer för hur man sköter den kontinuerliga kontrollen och underhållet av kyrkans tekniska brandskydd, hur nödlägen ska hanteras och hur man på bästa sätt kan minska risken för brand. En viktig del av det systematiska brandskyddsarbetet är ansvarsfrågorna. De måste vara fullständigt utredda. Frågan om vem som gör vad måste vara helt klar och även hur olika grupper ska utbildas. Alla delar av brandskyddet ska kontinuerligt kontrolleras, underhållas och utvecklas liksom kunskaperna om brandskyddet inom verksamheten. För att underlätta räddning och undvika onödiga eller rent felaktiga arrangemang bör man samarbeta med sin lokala räddningstjänst. Startpunkten för det systematiska brandskyddsarbetet är att göra en total genomgång av alla byggnader och av verksamheten i dem för att finna risker och svaga punkter. Gå igenom församlingens befintliga brandskydd: • Hur ser det ut? • Hur har det fungerat hittills? • Vilka rutiner finns det? • För vilka grupper? Titta också på riskanalys och skyddsåtgärder för stöld och inbrott. På vilka punkter krockar de båda? Försök att skapa en helhetsbild av det totala 56

riskläget – brand kontra stöld – för att hitta kompromisser. Utifrån den analysen skapas sedan en åtgärdslista och organisation. Alla lokaler som används i verksamheten ska ha ett dokumenterat brandskydd. Skyddet kan variera beroende på hur byggnaden ser ut och hur den används. I en kontorslokal i ett plan är det lätt att ta sig ut. Där kan det räcka att ha någon form av släckningsutrustning och ha brandvarnare uppsatta som man regelbundet kontrollerar och byter batterier i. En kyrka däremot är en tekniskt komplicerad byggnad där det finns många risker. Det kan vara dörrar som går åt fel håll, smala gångar, bänkar som är i vägen, levande ljus eller många besökare som inte känner lokalerna väl. Där behöver det systematiska brandskyddsarbetet vara mer ingående och dokumentationen mer omfattande.

FÖRSAMLINGENS EGEN PLAN FÖR BRANDSKYDDSARBETE Det arbete som görs här är grunden till den redogörelse som ska lämnas till kommunen, som tidigare nämnts. Men medan den skulle vara kortfattat tydlig finns här utrymme till en mer detaljerad och genomgripande plan. Nedan följer sådant som kan ingå.

Innehåll: • Verksamheten: Dokumentationen ska ge en beskrivning av verksamheten och dess risker. Text eller skiss ska visa var i lokalerna de olika verksamheterna bedrivs. Då kan man se hur riskerna i rummet förändras med typen av verksamhet. • Ordning och instruktioner: Det ska finnas en beskrivning av ordning och instruktioner vid brand. Dokumentationen ska ta upp ansvarsfördelning för brandskyddet och hur ansvar, kontroll och underhåll organiseras. • Akut insats: Dokumentationen ska visa vilka förutsättningar 57

församlingen har för att göra en akut räddningsinsats med egen personal och med hjälp av räddningstjänsten. • Utbildning och övning: Dokumentationen ska innehålla en plan för utbildning och övning av personal och ansvariga. Uppgifter ska ges om utbildningens innehåll, målgrupper, typ av övningar och utbildning och hur ofta den ska ske. • Brandövningar: Att göra återkommande brandövningar är verkligen en god investering i brandskyddsarbetet. Även om man tycker att man gått igenom hur saker och ting ska gå till i praktiken, kan det bli mer eller mindre kaos eller i alla fall ganska rörigt när man ska genomföra det hela i praktiken. Och då kan man förställa sig hur det kan vara när det är skarpt läge. Det gäller att rutiner och kunskaper om hur man ska handla sitter i ryggraden, så att man egentligen inte behöver ödsla tankekraft på det elementära. Då frigör man utrymmer för att lösa tillkommande problem i stunden. • Förändring av verksamheten: Alla genomförda eller planerade förändringar av organisation, byggnad eller verksamhet påverkar brandskyddet och ska redovisas i dokumentationen. • Beskrivning av tekniska brandskyddsåtgärder: Det ska finnas en utförlig beskrivning av byggnadens och installationernas funktion och utformning och hur de bör hanteras vid en eventuell brand. • Utvärdering och kontroller: Det viktiga med ett systematiskt brandskydd är just det systematiska. Allt som ingår i brandskyddet ska kontinuerligt kontrolleras. Genomförd egen kontroll och extern kontroll av brandskyddsåtgärder ska därför skriftligen redovisas i dokumentationen. • Åtgärdsplaner: Dokumentationen ska redovisa församlingens planer på förbättring av brandskyddet, underhålls- och kontrollplan för alla brandskyddsåtgärder samt uppgifter om 58

vilken typ av kontroll som avses, vem som är ansvarig för genomförandet, och hur ofta det ska ske. • Rutiner for information: Församlingens rutiner om vem som har ansvar för spridning av information till grupper som kan påverkas eller beröras av brandskyddet, till exempel hantverkare, besökare med flera, ska redovisas. • Tillstånd: Tillstånd som krävs för att hantera brandfarliga eller explosiva varor ska redovisas, liksom andra tillstånd som rör eller är beroende av brandskyddet. • Revision av dokumentationen: Slutligen ska dokumentationen redovisa hur, av vem och med vilka intervaller den ska utvärderas, följas upp och revideras. • Kontaktpersoner: Uppgifter om kontaktpersoner i församling och kyrkoråd, räddningstjänst, länsmuseum, länsstyrelse och försäkringsbolag.

Att skydda inventarierna Särskilt stor vikt ska läggas vid hur kyrkans värdefulla inventarier ska kunna räddas och denna fråga bör noga diskuteras med räddningstjänsten och ligga till grund för den insatsplan som ska göras tillsammans med den lokala räddningstjänsten. De flesta inventarier är flyttbara och kan snabbt tas ut om kyrkan börjar brinna. Men det är inte säkert att alla kan flyttas. Gör upp noggranna planer för hur räddningsarbetet ska gå till och vad det är som ska räddas. En del föremål är för stora och tunga, andra är ytterst sköra och omöjliga att få loss och några, till exempel medeltida träskulpturer, kan vara fastlåsta med en särskild sele och hänglås. Det är bra ur stöldsynpunkt men skapar problem vid brand. Man behöver därför gå igenom och dokumentera:

• listor över de kulturhistoriskt mest värdefulla föremålen i kyrkan, vilka föremål som är särskilt prioriterade samt placering • uppgift om vilka föremål som eventuellt är fastsatta eller låsta samt var nycklarna till dessa föremål förvaras • prioriteringslista över det som ska räddas och i vilken ordning kyrkans inredning om möjligt ska räddas • hur föremålen på skonsammaste sätt ska tas ut ur kyrkan • uppgifter om eventuella värdefulla byggnadsdelar där ingrepp ska undvikas, till exempel glasmålningar • redovisning av skydd som säkerhetsskåp, larm, branddörrar • lista över nyckelskåpens placering och innehåll • en plan över kyrkoområdet med platsen för placering av räddade föremål utmärkt • hur man ska gå tillväga med evakuering och transporter av kulturhistoriskt värdefulla föremål i fall av skogsbrand när kanske stora delar av omgivningen står i brand.

Göra en restvärdesplan De prioriteringar man som församling har för de föremål som ska räddas bör finnas samlad i en restvärdesplan. Där ska tydlig information finnas om var de prioriterade föremålen står, hur de ska evakueras eller skyddas. En restvärdesplan tas fram i samarbete med räddningstjänsten. Det finns ju många rent fysiska problem som de kan stöta på när det gäller räddning av kyrkliga föremål. Kan de ta ut en tung dopfunt av sten eller ett stort altarskåp? Vet de hur man låser upp en stödsäkrande väst på en gammal träskulptur? Alla uppgifter som kan vara viktiga för att räddningstjänstens arbete ska förenklas kan man samla i prioriteringskort. Där kan det ingå fotografier, ritningar och instruktioner för räddningstjänsten. Korten ska förvaras så att de lätt kan nås vid brand och det kan se olika ut på olika ställen. De kan till exempel vara förvarade i anslutning till ett