Kyrkokalendern 2022-2023
Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske på jorden så som i himlen. Ge oss i dag det bröd vi behöver. Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet. Amen.
Herren välsigne oss och bevare oss. Herren låte sitt ansikte lysa över oss och vare oss nådig. Herren vände sitt ansikte till oss och give oss frid. I (Guds:) Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen. Herren välsignar oss och beskyddar oss. Herren låter sitt ansikte lysa mot oss och visar oss nåd. Herren vänder sitt ansikte till oss och ger oss sin fred. I (Guds:) Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Amen. ISBN 978-91-526-3899-6
9 789152
638996
2022 2023
Kyrko kalendern Vi firar gudstjänst
TEMA:
Var och en hör sitt språk talas
För barnen finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: https://www.verbum.se/kyrkokalendern/ ladda-ned-illustration
Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är. Vart jag mig i världen vänder står min lycka i Guds händer. Lyckan kommer, lyckan går, du förbliver, Fader vår.
Förord
kyrkokalendern 2022-2023
Var och en hör sitt språk talas
Från missmod till hopp Den kyrka som föddes vid påsk i Jerusalem var snart i allvarlig kris. Om den fortsatte hade det knappast ens funnits kyrkoruiner kvar för eftervärlden att syna. Den kyrka, som började byggas i nuvarade Sverige i vikingatid, är nu i kris. Om nedgången i medlemstal och kristen tro och sed fortsätter, vad händer då? Jag vågar inte tänka på det. Det är så sorgligt. Detta får inte ske, Gud sig förbarme. Något hände i Jerusalem, som gav kyrkan en överväldigande stor välsignad framtid. Och det började redan till pingst. Botemedlet? Jo, de troende samlades i templet till bön, och Anden gav dem förmåga att lyssna till och förstå även det främmande. Nu kunde de samtala med dem som ville lyssna.. Men det var en kamp som tog tid och möda, samt fordrade offer, ibland ända till martyrdöden. Tack förfäder och anmödrar. Tack och åter tack. Vi läser ur den första kyrkohistorien: VAR OCH EN HÖR SITT EGET SPRÅK TALAS, Apg.2:6. Urkyrkans hemlighet är att Guds Ande, livets, trons och kärlekens, var med dem. Vi har samma väg att gå. Vi har samma behov av ande och krisberedskap. Anden visar sig förvisso sällan i tungor såsom av eld. Den talar oftast i stillheten, den lyssnar även när bara två eller tre är församlade i bön i det heliga namnet. Den använder outsägliga ord därför att Gud är Mysteriernas mysterium. Anden kännetecknas alltså inte av att den håller ändlösa populära föredrag. Den förvandlar och skapar relation, tro, hopp och kärlek. Något kan hända även i Sverige, som gör att kristen tro blir en stark helande kraft inför en svår framtid. Detta sker om Guds Ande får öppna öron och ögon, vidga hjärtan och göra dem brinnande, värma händer och göra fötter villiga. Då kan vi komma till hjälp, och hjälpa oss själva. Vi är alla passagerare på samma Livets farkost som sänder sitt S O S. De tre bokstäverna ropar; Jordens liv och människan själ är i stor fara. Själva kärleken, som gör att vi bryr oss, kallnar. S O S. Kyrkan bör lyssna. Varje församlimg bör vara en krisgrupp. Denna Kyrkokalender kan vara ett av hjälpmedlen. De viktigaste böckerna är Skapelsens väldiga bok och Bibeln. Den viktigaste rösten är
2
samvetet, den första kallelsen är att be och lyssna. Frågor som framför allt bör ställas gäller de tre nödropen. Vi är kallade till storverk. Och kom ihåg; Storverk är att göra “det lilla du kan”, som Lina Sandell med det varma hjärtat sjöng under den stora väckelsen i Sverige på 1800-talet. Vi kan återanvända den sången på 2000-talet.
Med varma hälsningar och böner, er Martin Lönnebo
3
Förord
kyrkokalendern 2022-2023
Var och en hör sitt språk talas
Från missmod till hopp Den kyrka som föddes vid påsk i Jerusalem var snart i allvarlig kris. Om den fortsatte hade det knappast ens funnits kyrkoruiner kvar för eftervärlden att syna. Den kyrka, som började byggas i nuvarade Sverige i vikingatid, är nu i kris. Om nedgången i medlemstal och kristen tro och sed fortsätter, vad händer då? Jag vågar inte tänka på det. Det är så sorgligt. Detta får inte ske, Gud sig förbarme. Något hände i Jerusalem, som gav kyrkan en överväldigande stor välsignad framtid. Och det började redan till pingst. Botemedlet? Jo, de troende samlades i templet till bön, och Anden gav dem förmåga att lyssna till och förstå även det främmande. Nu kunde de samtala med dem som ville lyssna.. Men det var en kamp som tog tid och möda, samt fordrade offer, ibland ända till martyrdöden. Tack förfäder och anmödrar. Tack och åter tack. Vi läser ur den första kyrkohistorien: VAR OCH EN HÖR SITT EGET SPRÅK TALAS, Apg.2:6. Urkyrkans hemlighet är att Guds Ande, livets, trons och kärlekens, var med dem. Vi har samma väg att gå. Vi har samma behov av ande och krisberedskap. Anden visar sig förvisso sällan i tungor såsom av eld. Den talar oftast i stillheten, den lyssnar även när bara två eller tre är församlade i bön i det heliga namnet. Den använder outsägliga ord därför att Gud är Mysteriernas mysterium. Anden kännetecknas alltså inte av att den håller ändlösa populära föredrag. Den förvandlar och skapar relation, tro, hopp och kärlek. Något kan hända även i Sverige, som gör att kristen tro blir en stark helande kraft inför en svår framtid. Detta sker om Guds Ande får öppna öron och ögon, vidga hjärtan och göra dem brinnande, värma händer och göra fötter villiga. Då kan vi komma till hjälp, och hjälpa oss själva. Vi är alla passagerare på samma Livets farkost som sänder sitt S O S. De tre bokstäverna ropar; Jordens liv och människan själ är i stor fara. Själva kärleken, som gör att vi bryr oss, kallnar. S O S. Kyrkan bör lyssna. Varje församlimg bör vara en krisgrupp. Denna Kyrkokalender kan vara ett av hjälpmedlen. De viktigaste böckerna är Skapelsens väldiga bok och Bibeln. Den viktigaste rösten är
2
samvetet, den första kallelsen är att be och lyssna. Frågor som framför allt bör ställas gäller de tre nödropen. Vi är kallade till storverk. Och kom ihåg; Storverk är att göra “det lilla du kan”, som Lina Sandell med det varma hjärtat sjöng under den stora väckelsen i Sverige på 1800-talet. Vi kan återanvända den sången på 2000-talet.
Med varma hälsningar och böner, er Martin Lönnebo
3
Första söndagen i advent GAMLA TESTAMENTET, SAKARJA 9:9-10
Ett nådens år
Textens sammanhang: Profeten Sakarja verkade åren kring 520 f. Kr. Då hade den babyloniska fångenskapen visserligen tagit slut, men oron och misströstan var fortfarande stor. Profeten lovar att en ny ledare ska komma med ordning och frid. Till invånarna i Jerusalem ska en ny kung komma, ridande på en åsna, precis som kung David gjort 500 år tidigare. EPISTEL, UPPENBARELSEBOKEN 5:1-5
Textens sammanhang: Uppenbarelseboken är Bibelns sista bok med många olika och ibland motstridiga bilder av Gud. Här beskrivs Kristus som den som är värdig att bryta sigillen. När boken nu kan öppnas, frigörs Guds skapelsekraft och livet kan segra över mörker och ondska. EVANGELIUM, MATTEUS 21:1-9
Textens sammanhang: Matteus vill hjälpa sina judiska läsare att förstå vem Jesus var. Därför jämförs Jesus i denna text både med kung David som red på en åsna och med glädjen under lövhyddohögtiden. Då viftade nämligen pilgrimerna med palmblad medan prästerna i templet ropade Välsignad vare den som kommer i Herrens namn. Att möta Jesus är som att möta en kung eller ett levande tempel. PSALTARPSALM 24
Textens sammanhang: Psalm 24 säger att den Gud som skapat universum är samma Gud som vi möter i templet och i vårt eget hjärta. Varje gång vi följer vårt samvete och längtar efter det outsägliga, kommer Gud till oss. Det är vårt hjärta som är det tempel vars portar behöver öppnas för att släppa ut Gud. söndagens namn och ämne
Den här söndagen inleder julens förberedelsetid. Sedan 1000-talet omfattar den fyra söndagar. Advent betyder ”ankomst” och är en väntan på Kristus i hans tre advent: Jesu första ankomst firar vi i julens gudstjänster. Hans andra ankomst sker ständigt på nytt, och detta högtidlighåller vi just denna söndag, som är den första söndagen i ett nytt kyrkoår. Jesu tredje, sista advent är hans återkomst vid tidens slut. l i t u r g i s k fä r g
kö r o c h s o lo s å n g s f ö r s l a g
Vitt. Byte till violett/blått efter kl. 18.
Bereden väg Ett litet barn av Davids hus Adventsljus
a lta r e t
Sex (fyra) ljus och vita blommor. Liturgisk färg och val av blommor är rekommendationer, alternativa val är möjliga. psalmförslag
NOVEMBER
103:1-3, 105 | 856, 39 | 104, 736 | 108:1, 2, 5, 109
övrigt
En adventsljusstake med fyra ljus, varav ett som är tänt. För den liturgiska musiken används Julserien från första söndagen i advent till sjätte söndagen efter trettondedagen, se Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, Musikvolym.
8
Orden är bekanta sedan tidigare – folket har lärt sig dem redan som barn. För de här orden ska ropas dagen då Messias kommer, och det är viktigt att alla kan vara med. Och nu ropar folket Hosianna! Välsignad är han som kommer och vittnar därmed: Det är nu det händer! Här kommer Messias! Den här söndagen har hosiannaropet en särskild plats, men orden i sången känner vi igen från varje högmässa. De avslutar sanctushymnen, då vi bereder väg för Kristus som kommer till oss i nattvardens bröd och vin. Det är nu det händer! Guds tid är ett evigt nu. Därför säger vi att Kristus nu kommer till oss, även om han redan har kommit – och ännu en dag ska komma. I adventstid skärper vi vår blick för detta mysterium som utmanar våra föreställningar om tid och rum. Vi ber att den frälsning vi redan tagit emot ska bli levande för oss och bära frukt i oss. När vi idag stämmer upp i sång inser vi att vi inte är passiva betraktare av det som sker. Då vi sjunger vårt Hosianna är Gud riktigt nära.
Barnen firar gudstjänst Att läsa Läs om när Jesus rider in i Jerusalem: Bibel för barn sid. 196–197 Nära dig sid. 116-117 De yngstas bibel sid. 427–432 Globalt mål – Nr 16 Att skapa fler fredliga och inkluderande samhällen där alla är välkomna och behandlas rättvist och på samma sätt. Prata om vad dina rättigheter är som barn och människa. Att göra Lärjungarna la sina mantlar på åsnans rygg och sedan la många människor ut sina mantlar på vägen Jesus red på. Gör egna mantlar av tyg som kyrkan inte längre behöver eller är köpt på en secondhand affär. Kanske vill du dekorera din mantel med tygpennor eller knappar? Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: https://www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration Fråga Varför tror du att Jesus ville rida på en åsna istället för att gå in i staden? Sångförslag Den svenska psalmboken: 736
Gud, du ärans och fredens konung som kommer till oss: Förnya våra hjärtan denna adventstid, så att vi är redo att ta emot din frälsning. Hosianna i höjden! Emma Audas, präst
9
NOVEMBER
Söndag 27 november
Första söndagen i advent GAMLA TESTAMENTET, SAKARJA 9:9-10
Ett nådens år
Textens sammanhang: Profeten Sakarja verkade åren kring 520 f. Kr. Då hade den babyloniska fångenskapen visserligen tagit slut, men oron och misströstan var fortfarande stor. Profeten lovar att en ny ledare ska komma med ordning och frid. Till invånarna i Jerusalem ska en ny kung komma, ridande på en åsna, precis som kung David gjort 500 år tidigare. EPISTEL, UPPENBARELSEBOKEN 5:1-5
Textens sammanhang: Uppenbarelseboken är Bibelns sista bok med många olika och ibland motstridiga bilder av Gud. Här beskrivs Kristus som den som är värdig att bryta sigillen. När boken nu kan öppnas, frigörs Guds skapelsekraft och livet kan segra över mörker och ondska. EVANGELIUM, MATTEUS 21:1-9
Textens sammanhang: Matteus vill hjälpa sina judiska läsare att förstå vem Jesus var. Därför jämförs Jesus i denna text både med kung David som red på en åsna och med glädjen under lövhyddohögtiden. Då viftade nämligen pilgrimerna med palmblad medan prästerna i templet ropade Välsignad vare den som kommer i Herrens namn. Att möta Jesus är som att möta en kung eller ett levande tempel. PSALTARPSALM 24
Textens sammanhang: Psalm 24 säger att den Gud som skapat universum är samma Gud som vi möter i templet och i vårt eget hjärta. Varje gång vi följer vårt samvete och längtar efter det outsägliga, kommer Gud till oss. Det är vårt hjärta som är det tempel vars portar behöver öppnas för att släppa ut Gud. söndagens namn och ämne
Den här söndagen inleder julens förberedelsetid. Sedan 1000-talet omfattar den fyra söndagar. Advent betyder ”ankomst” och är en väntan på Kristus i hans tre advent: Jesu första ankomst firar vi i julens gudstjänster. Hans andra ankomst sker ständigt på nytt, och detta högtidlighåller vi just denna söndag, som är den första söndagen i ett nytt kyrkoår. Jesu tredje, sista advent är hans återkomst vid tidens slut. l i t u r g i s k fä r g
kö r o c h s o lo s å n g s f ö r s l a g
Vitt. Byte till violett/blått efter kl. 18.
Bereden väg Ett litet barn av Davids hus Adventsljus
a lta r e t
Sex (fyra) ljus och vita blommor. Liturgisk färg och val av blommor är rekommendationer, alternativa val är möjliga. psalmförslag
NOVEMBER
103:1-3, 105 | 856, 39 | 104, 736 | 108:1, 2, 5, 109
övrigt
En adventsljusstake med fyra ljus, varav ett som är tänt. För den liturgiska musiken används Julserien från första söndagen i advent till sjätte söndagen efter trettondedagen, se Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, Musikvolym.
8
Orden är bekanta sedan tidigare – folket har lärt sig dem redan som barn. För de här orden ska ropas dagen då Messias kommer, och det är viktigt att alla kan vara med. Och nu ropar folket Hosianna! Välsignad är han som kommer och vittnar därmed: Det är nu det händer! Här kommer Messias! Den här söndagen har hosiannaropet en särskild plats, men orden i sången känner vi igen från varje högmässa. De avslutar sanctushymnen, då vi bereder väg för Kristus som kommer till oss i nattvardens bröd och vin. Det är nu det händer! Guds tid är ett evigt nu. Därför säger vi att Kristus nu kommer till oss, även om han redan har kommit – och ännu en dag ska komma. I adventstid skärper vi vår blick för detta mysterium som utmanar våra föreställningar om tid och rum. Vi ber att den frälsning vi redan tagit emot ska bli levande för oss och bära frukt i oss. När vi idag stämmer upp i sång inser vi att vi inte är passiva betraktare av det som sker. Då vi sjunger vårt Hosianna är Gud riktigt nära.
Barnen firar gudstjänst Att läsa Läs om när Jesus rider in i Jerusalem: Bibel för barn sid. 196–197 Nära dig sid. 116-117 De yngstas bibel sid. 427–432 Globalt mål – Nr 16 Att skapa fler fredliga och inkluderande samhällen där alla är välkomna och behandlas rättvist och på samma sätt. Prata om vad dina rättigheter är som barn och människa. Att göra Lärjungarna la sina mantlar på åsnans rygg och sedan la många människor ut sina mantlar på vägen Jesus red på. Gör egna mantlar av tyg som kyrkan inte längre behöver eller är köpt på en secondhand affär. Kanske vill du dekorera din mantel med tygpennor eller knappar? Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: https://www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration Fråga Varför tror du att Jesus ville rida på en åsna istället för att gå in i staden? Sångförslag Den svenska psalmboken: 736
Gud, du ärans och fredens konung som kommer till oss: Förnya våra hjärtan denna adventstid, så att vi är redo att ta emot din frälsning. Hosianna i höjden! Emma Audas, präst
9
NOVEMBER
Söndag 27 november
Påskdagen • Johannesserien
Kristus är uppstånden
GAMLA TESTAMENTET, JONA 2:1-11
Textens sammanhang: Gud sänder profeten Jona till storstaden Nineve för att uppmana dem till bot och bättring. Profeten vill inte anta uppdraget, flyr med ett fartyg, hamnar i en storm, kastas överbord och slukas av en val. I tre dagar är Jona i valens buk, tre dagar av mognad. Då först spottar valen ut honom. Nu är han redo att anta uppdraget.
APRIL
EPISTEL, APOSTLAGÄRNINGARNA 13:32-37
Textens sammanhang: Som en sann judisk rabbin undervisar Paulus genom att ständigt hänvisa till olika bibelställen för att förklara en fråga. Hans svar försöker fånga konsekvenserna av att Jesus uppstått från de döda. EVANGELIUM, JOHANNES 20:1-18
Textens sammanhang: På påskdagen läser vi slutet på Johannes beskrivning av Jesu uppståndelse. När Jesus visar sig för Maria känner hon först inte igen honom. När hon väl inser att det är han, vill hon röra vid honom, vilket inte Jesus tillåter. Känner vi igen det heliga när vi möter det? Vill vi också hålla kvar och kontrollera det heliga? PSALTARPSALM, 118:15-24
Textens sammanhang: Denna del av psalm 118 skildrar hur pilgrimerna träder in i Jerusalems tempel. Då händer något helt oväntat. Stenen som ingen brytt sig om blir plötsligt grunden till något nytt. I Guds ögon är varje varelse unik och kan på sitt sätt bidra till att laga världen. söndagens namn och ämne
På påskdagen firar vi Kristi uppståndelse. Det var på tredje dagen Kristus uppstod. Det var också den första veckodagen, motsvarigheten till vår söndag. Därför är varje söndag en påminnelse om Jesu uppståndelse. Ordet ”påsk” hänger språkligt samman med det hebreiska ordet för påsk, pesach, som via det grekiska ordet páscha har blivit påsk i vårt språk. Påskdagen infaller på första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Det är förklaringen till att påskdagen kan infalla från slutet av mars till sent i april. l i t u r g i s k fä r g
psalmförslag
övrigt
Vitt (eller guld som kan ersätta andra färger vid högtider).
146:1-2, 465 | 147, 464 | 153, 154 | 151, 313
a lta r e t
En jubeldag En ängel välte stenen bort Morgon
Om påsknattsmässa inte har firats kläds altaret inledningsvis och påskljuset tänds. Påskseriens liturgiska musik används, se Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, Musikvolym.
Sex ljus och påskliljor.
kö r o c h s o lo s å n g s f ö r s l a g
68
Det är påskdag och jag tänker tillbaka på en begravning jag hade en gång. Med värme minns jag samtalet med en änkeman och hans vuxna barn. Det var ett samtal blandat av tårar och skratt, väckta av det liv som delats. När vi kom till det moment i begravningen som handlade om musiken, så hade änkemannen ett önskemål, att Mendelsohns brudmarsch skulle spelas som avslutning. Att önska en bröllopsmarsch i en begravning hörde inte till det jag kände igen och jag undrade hur han ville att den skulle framföras. Jo, sa han, jag vill att musiken spelas med full kraft, som den en gång framfördes. Denna händelse blev för mig en stark påminnelse om att sorgen inte är sorglig utan är en frisk längtan efter liv. I en värld där vi är vana vid att höra att det mesta är beroende av vad vi själva förmår så är det en konst att förhålla sig så lekfull och öppen för det oväntade. Men korset är verkligen upptaget. Det behövs inga offer. Livet ges oss. I kraft av sin kärlek, visade Jesus hur kärleken gör sina vägar i det till synes omöjliga. Det är en kärlek som ger inre frihet, som driver oss att söka andra händer fast vi kan vara märkta av händer som en gång drogs tillbaka. Därför behöver vi trotsigt fortsätta öppna för och ropa påskdagens oväntade budskap om Jesus uppståndelse: den grund som håller i livet och i döden. Han är uppstånden, han är sannerligen uppstånden!
Barnen firar gudstjänst Att läsa Läs om den tomma graven: Bibel för barn sid. 219 Nära dig sid. 51-52 De yngstas bibel sid. 456-458 Globalt mål – Nr 3 Låt alla människor ha rätt till ett hälsosamt liv genom att bekämpa smittsamma sjukdomar, vaccinera alla barn och ha tillgång till sjukvård. Prata om vad man kan äta från naturen och odla hemma. Odlar ni något hemma, i så fall vad? Att göra Så frön i en mjölkförpackning, gör hål under och fyll med jord. Följ utvecklingen från tillsynes dött frö till liv genom träffarna. Flytta sen ut dem till pallkrage eller passande rabatt. Pumpa, solros, krasse, ringblomma och sockerärtor är bra för de otåliga. Vågar ni provsmaka på midsommardagen? Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: https://www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration Fråga Kvinnorna får veta att något omöjligt hade hänt – Jesus levde igen. Har du varit med om något som först verkat omöjligt? Förut var det omöjligt att ringa med en mobiltelefon, vad för omöjlig sak idag tror du är möjlig i framtiden? Sångförslag Den svenska psalmboken: 612
Hanna Stark, präst 69
APRIL
Söndag 9 april
Påskdagen • Johannesserien
Kristus är uppstånden
GAMLA TESTAMENTET, JONA 2:1-11
Textens sammanhang: Gud sänder profeten Jona till storstaden Nineve för att uppmana dem till bot och bättring. Profeten vill inte anta uppdraget, flyr med ett fartyg, hamnar i en storm, kastas överbord och slukas av en val. I tre dagar är Jona i valens buk, tre dagar av mognad. Då först spottar valen ut honom. Nu är han redo att anta uppdraget.
APRIL
EPISTEL, APOSTLAGÄRNINGARNA 13:32-37
Textens sammanhang: Som en sann judisk rabbin undervisar Paulus genom att ständigt hänvisa till olika bibelställen för att förklara en fråga. Hans svar försöker fånga konsekvenserna av att Jesus uppstått från de döda. EVANGELIUM, JOHANNES 20:1-18
Textens sammanhang: På påskdagen läser vi slutet på Johannes beskrivning av Jesu uppståndelse. När Jesus visar sig för Maria känner hon först inte igen honom. När hon väl inser att det är han, vill hon röra vid honom, vilket inte Jesus tillåter. Känner vi igen det heliga när vi möter det? Vill vi också hålla kvar och kontrollera det heliga? PSALTARPSALM, 118:15-24
Textens sammanhang: Denna del av psalm 118 skildrar hur pilgrimerna träder in i Jerusalems tempel. Då händer något helt oväntat. Stenen som ingen brytt sig om blir plötsligt grunden till något nytt. I Guds ögon är varje varelse unik och kan på sitt sätt bidra till att laga världen. söndagens namn och ämne
På påskdagen firar vi Kristi uppståndelse. Det var på tredje dagen Kristus uppstod. Det var också den första veckodagen, motsvarigheten till vår söndag. Därför är varje söndag en påminnelse om Jesu uppståndelse. Ordet ”påsk” hänger språkligt samman med det hebreiska ordet för påsk, pesach, som via det grekiska ordet páscha har blivit påsk i vårt språk. Påskdagen infaller på första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Det är förklaringen till att påskdagen kan infalla från slutet av mars till sent i april. l i t u r g i s k fä r g
psalmförslag
övrigt
Vitt (eller guld som kan ersätta andra färger vid högtider).
146:1-2, 465 | 147, 464 | 153, 154 | 151, 313
a lta r e t
En jubeldag En ängel välte stenen bort Morgon
Om påsknattsmässa inte har firats kläds altaret inledningsvis och påskljuset tänds. Påskseriens liturgiska musik används, se Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, Musikvolym.
Sex ljus och påskliljor.
kö r o c h s o lo s å n g s f ö r s l a g
68
Det är påskdag och jag tänker tillbaka på en begravning jag hade en gång. Med värme minns jag samtalet med en änkeman och hans vuxna barn. Det var ett samtal blandat av tårar och skratt, väckta av det liv som delats. När vi kom till det moment i begravningen som handlade om musiken, så hade änkemannen ett önskemål, att Mendelsohns brudmarsch skulle spelas som avslutning. Att önska en bröllopsmarsch i en begravning hörde inte till det jag kände igen och jag undrade hur han ville att den skulle framföras. Jo, sa han, jag vill att musiken spelas med full kraft, som den en gång framfördes. Denna händelse blev för mig en stark påminnelse om att sorgen inte är sorglig utan är en frisk längtan efter liv. I en värld där vi är vana vid att höra att det mesta är beroende av vad vi själva förmår så är det en konst att förhålla sig så lekfull och öppen för det oväntade. Men korset är verkligen upptaget. Det behövs inga offer. Livet ges oss. I kraft av sin kärlek, visade Jesus hur kärleken gör sina vägar i det till synes omöjliga. Det är en kärlek som ger inre frihet, som driver oss att söka andra händer fast vi kan vara märkta av händer som en gång drogs tillbaka. Därför behöver vi trotsigt fortsätta öppna för och ropa påskdagens oväntade budskap om Jesus uppståndelse: den grund som håller i livet och i döden. Han är uppstånden, han är sannerligen uppstånden!
Barnen firar gudstjänst Att läsa Läs om den tomma graven: Bibel för barn sid. 219 Nära dig sid. 51-52 De yngstas bibel sid. 456-458 Globalt mål – Nr 3 Låt alla människor ha rätt till ett hälsosamt liv genom att bekämpa smittsamma sjukdomar, vaccinera alla barn och ha tillgång till sjukvård. Prata om vad man kan äta från naturen och odla hemma. Odlar ni något hemma, i så fall vad? Att göra Så frön i en mjölkförpackning, gör hål under och fyll med jord. Följ utvecklingen från tillsynes dött frö till liv genom träffarna. Flytta sen ut dem till pallkrage eller passande rabatt. Pumpa, solros, krasse, ringblomma och sockerärtor är bra för de otåliga. Vågar ni provsmaka på midsommardagen? Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: https://www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration Fråga Kvinnorna får veta att något omöjligt hade hänt – Jesus levde igen. Har du varit med om något som först verkat omöjligt? Förut var det omöjligt att ringa med en mobiltelefon, vad för omöjlig sak idag tror du är möjlig i framtiden? Sångförslag Den svenska psalmboken: 612
Hanna Stark, präst 69
APRIL
Söndag 9 april
Söndag 30 juli
Andlig klarsyn GAMLA TESTAMENTET, JEREMIA 7:1-7
Textens sammanhang: Profeten Jeremia verkade under en turbulent tid på 590-talet f. Kr. när en invasion från det babyloniska riket var nära förestående. Jeremia kräver att folket bättrar sig och värnar de mest utsatta grupperna: invandrare, änkor och barn. Först när individen agerar med empati blir hon medveten om Guds närvaro. EPISTEL, ROMARBREVET 8:14-17
Textens sammanhang: I brevet till de kristna i Rom sammanfattar Paulus kärnan i sin förkunnelse. Vår relation till Gud liknar den mellan barn och förälder. Den kännetecknas av tillit, inte rädsla. När livet går sönder och vi lider är det inte ett tecken på att Gud straffar. Gud är med både i lidande och lycka. EVANGELIUM, MATTEUS 7:13-14
Textens sammanhang: I Bergspredikan sammanfattar Matteus mycket av Jesu förkunnelse. Att bli en moraliskt god människa är svårt, men varje människa har en möjlighet till förbättring. Att falla är lätt men att resa sig igen och försöka är viktigare. Jesus säger att vägen till livet är smal men inte omöjlig.
JULI
PSALTARPSALM, 119:30-35
Textens sammanhang: Psalmisten uttrycker en längtan efter att möta Gud på livets olika stigar. Psalmens alfabetiska struktur, som låter varje hebreisk bokstav inleda ett stycke vardera, understryker att Guds närvaro finns överallt.
söndagens namn och ämne
Ämnet Andlig klarsyn infördes i Evangelieboken 1983. Att vilja och kunna skilja på rätt och orätt, sanning och lögn, gott och ont är viktiga och oumbärliga sidor av vårt kristna liv. l i t u r g i s k fä r g
psalmförslag
kö r o c h s o lo s å n g s f ö r s l a g
Grönt
326, 406 | 265, 825 | 367, 729 | 288, 293
Pärlor sjunger Jag välsignar (ur Romantisk kyrkomusik) Herre, du är bröd och vin (ur Romantisk kyrkomusik)
a lta r e t
Två ljus och blommor i blandade färger.
Barnen firar gudstjänst
Min första bil, en gammal Opel Rekord som någon handmålat klarröd med pensel, hade inte många kvaliteter förutom att baksätet var i det närmaste i nyskick. Den var svårstartad och bjöd till långsam körning. Över 80 kilometer i timmen var det rent otäckt. Bilen bjöd till slingriga omvägar för att undvika de högre hastigheterna, men på köpet blev de upptäcktsfärder. Ju mindre vägen är, desto fler är skyltarna och upplevelserna. Till och med små gårdar räknas och får en vägskylt, ofta hemmagjord. Någon har gjort en egen skylt, – självplock, rum uthyres, honung. På europavägen missas allt detta. Så är det med livet också. Det finns mycket att missa på att ta den snabba breda vägen, och olyckor blir allvarligare när det går fort. Jesus kommer inte med ett hot, utan en varning och en inbjudan till en annan väg, en annan port, till livet. Ur Johannesevangeliet vet vi vad det innebär. Jesus själv är vägen, grinden och livet.
Att läsa Läs om Paulus brev: Bibel för barn sid. 252 Globalt mål – Nr 5 Låt hela världen uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhet handlar om en rättvis fördelning av makt, resurser och inflytande och är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling. Bli fadder åt en flicka så att hon får gå i skolan; 60% av världens analfabeter är kvinnor. Alla förtjänar att få utbilda sig. Att göra Gör dig själv som en pappersdocka. Använd lite hårdare papper och fem jungfruben. Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: https://www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration Fråga Vad tycker du om att göra? På vilket sätt behövs du i familjen eller i skolan/förskolan? Sångförslag Den svenska psalmboken: 755 Denna söndags evangelietext finns inte i Bibel för barn, så därför föreslår vi en annan.
Gud. Jag förstår inte varför jag ofta vill att allt ska gå fort och rakt i livet. Jag vet att när jag har bråttom blir det ofta tokigt. Hjälp mig följa dina steg, led mig den väg jag behöver gå och för mig till sist in i din evighet. Amen. Olle Ohlsson, präst
114
115
JULI
Åttonde söndagen efter trefaldighet
Söndag 30 juli
Andlig klarsyn GAMLA TESTAMENTET, JEREMIA 7:1-7
Textens sammanhang: Profeten Jeremia verkade under en turbulent tid på 590-talet f. Kr. när en invasion från det babyloniska riket var nära förestående. Jeremia kräver att folket bättrar sig och värnar de mest utsatta grupperna: invandrare, änkor och barn. Först när individen agerar med empati blir hon medveten om Guds närvaro. EPISTEL, ROMARBREVET 8:14-17
Textens sammanhang: I brevet till de kristna i Rom sammanfattar Paulus kärnan i sin förkunnelse. Vår relation till Gud liknar den mellan barn och förälder. Den kännetecknas av tillit, inte rädsla. När livet går sönder och vi lider är det inte ett tecken på att Gud straffar. Gud är med både i lidande och lycka. EVANGELIUM, MATTEUS 7:13-14
Textens sammanhang: I Bergspredikan sammanfattar Matteus mycket av Jesu förkunnelse. Att bli en moraliskt god människa är svårt, men varje människa har en möjlighet till förbättring. Att falla är lätt men att resa sig igen och försöka är viktigare. Jesus säger att vägen till livet är smal men inte omöjlig.
JULI
PSALTARPSALM, 119:30-35
Textens sammanhang: Psalmisten uttrycker en längtan efter att möta Gud på livets olika stigar. Psalmens alfabetiska struktur, som låter varje hebreisk bokstav inleda ett stycke vardera, understryker att Guds närvaro finns överallt.
söndagens namn och ämne
Ämnet Andlig klarsyn infördes i Evangelieboken 1983. Att vilja och kunna skilja på rätt och orätt, sanning och lögn, gott och ont är viktiga och oumbärliga sidor av vårt kristna liv. l i t u r g i s k fä r g
psalmförslag
kö r o c h s o lo s å n g s f ö r s l a g
Grönt
326, 406 | 265, 825 | 367, 729 | 288, 293
Pärlor sjunger Jag välsignar (ur Romantisk kyrkomusik) Herre, du är bröd och vin (ur Romantisk kyrkomusik)
a lta r e t
Två ljus och blommor i blandade färger.
Barnen firar gudstjänst
Min första bil, en gammal Opel Rekord som någon handmålat klarröd med pensel, hade inte många kvaliteter förutom att baksätet var i det närmaste i nyskick. Den var svårstartad och bjöd till långsam körning. Över 80 kilometer i timmen var det rent otäckt. Bilen bjöd till slingriga omvägar för att undvika de högre hastigheterna, men på köpet blev de upptäcktsfärder. Ju mindre vägen är, desto fler är skyltarna och upplevelserna. Till och med små gårdar räknas och får en vägskylt, ofta hemmagjord. Någon har gjort en egen skylt, – självplock, rum uthyres, honung. På europavägen missas allt detta. Så är det med livet också. Det finns mycket att missa på att ta den snabba breda vägen, och olyckor blir allvarligare när det går fort. Jesus kommer inte med ett hot, utan en varning och en inbjudan till en annan väg, en annan port, till livet. Ur Johannesevangeliet vet vi vad det innebär. Jesus själv är vägen, grinden och livet.
Att läsa Läs om Paulus brev: Bibel för barn sid. 252 Globalt mål – Nr 5 Låt hela världen uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhet handlar om en rättvis fördelning av makt, resurser och inflytande och är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling. Bli fadder åt en flicka så att hon får gå i skolan; 60% av världens analfabeter är kvinnor. Alla förtjänar att få utbilda sig. Att göra Gör dig själv som en pappersdocka. Använd lite hårdare papper och fem jungfruben. Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: https://www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration Fråga Vad tycker du om att göra? På vilket sätt behövs du i familjen eller i skolan/förskolan? Sångförslag Den svenska psalmboken: 755 Denna söndags evangelietext finns inte i Bibel för barn, så därför föreslår vi en annan.
Gud. Jag förstår inte varför jag ofta vill att allt ska gå fort och rakt i livet. Jag vet att när jag har bråttom blir det ofta tokigt. Hjälp mig följa dina steg, led mig den väg jag behöver gå och för mig till sist in i din evighet. Amen. Olle Ohlsson, präst
114
115
JULI
Åttonde söndagen efter trefaldighet
tema text
av : frida mannerfelt , präst och forskare i praktisk teologi
Ytterligare ett verktyg Med digitala media har kyrkan fått ytterligare ett sätt att förmedla evangeliet på. Jag tror att det är viktigt att tänka på det just så: som ännu ett verktyg i verktygslådan. Ett komplement för att evangeliet verkligen ska kunna nå alla. den där första pingsten överraskade helig Ande människorna i Jerusalem på ett underbart sätt. Plötsligt kunde alla höra sitt språk talas! Evangeliet fann nya vägar att förmedlas på för att det skulle kunna nå till jordens yttersta gräns. Genom årtusendena har Anden fortsatt att överraska med ständigt nya sätt – nya medier – att förmedla glädjebudskapet om Jesus Kristus på. I vår tid finns fler än någonsin, inte minst tack vare alla de olika varianter av media som digitaliseringen möjliggjort. Mellan ett budskap och ett medium finns alltid ett spännande samband. Varje medium har sina möjligheter och begränsningar som skapar olika förutsättningar. Som när den antika grekiskan i evangelierna ska översättas till modern svenska. I den nya språkdräkten får evangeliet nya nyanser, andra betoningar. På samma sätt med de digitala medierna. Beroende på vilken plattform man väljer att använda, skapas olika sorters möjligheter och utmaningar. Och som så ofta är det ett mynt med två sidor, där samma egenskap kan innebära både en välsignelse och en risk.
För den som befinner sig på sjukhuset med sitt sjuka barn blir det möjligt att vara med och fira gudstjänst och omslutas av församlingens omsorg och förböner. För den som tvingats på flykt från sitt hemland blir det möjligt att lyssna till predikan på sitt eget språk. För den som inte känner sig hemma i den lokala församlingens teologi eller fromhetstradition finns möjlighet att finna en annan gemenskap som bär. Församlingar har större möjligheter att bjuda in andra predikanter från världens alla hörn utan att det kostar skjortan. det gränsöverskridande draget kan samtidigt sägas ha baksidor, inte minst att det gör det ännu enklare att välja att bara lyssna till predikanter som man själv tycker om och håller med. För handen på hjärtat, vem av oss har inte kikat i predikoturerna och valt gudstjänsten med favoritpredikanten ibland? I en digital kultur blir det ännu lättare, och andra predikanters tolkningar av evangeliet får inte chansen att utmana och skava mot våra invanda föreställningar. Lika tveeggad är den ökade offentligheten som predikan får i digitala media. Predikan har förstås alltid varit ett offentligt tal som vem som helst kan lyssna på, men via digitala media kan verkligen vem som helst lyssna. Det innebär förstås en möjlighet eftersom fler människor kan nås av predikan. Samtidigt vittnar många predikanter som jag intervjuat om en känsla av
digitala media kan vara många olika saker, och var-
je plattform kommer som sagt med sina egna speciella förutsättningar. Samtidigt finns det vissa gemensamma drag. En sådan sak är att digitala media gör kyrkan ännu mer global, världsvid och gränsöverskridande. 172
osäkerhet och utsatthet när man inte vet om den som lyssnar till predikan kommer att göra det med välvilja eller är ute efter att kritisera och tolka det som sägs till det värsta. Inte heller om åhörarna är djupt kristna med stora förkunskaper eller sökare. Den kontroll som det innebär att se åhörarna framför sig i rummet, och kunna anpassa predikan efter deras reaktioner, saknas.
SAMTALA OCH REFLEKTERA Ytterligare ett verktyg En text av Frida Mannerfelt
det offentliga draget är dock inte bara en svårighet, utan också en möjlighet. Predikanter som jag har intervjuat i min forskning om predikan i en digital kultur ser det också som något positivt att de blivit utmanade att tänka till om hur evangeliet kan gestaltas. De berättade att de strävade efter att det skulle vara kort, kärnfullt och kristallklart. Som en av dem beskrev det: ”Jag måste gå direkt på evangeliet om Jesus Kristus utan omsvep.” Åhörarna verkade också uppskatta deras ansträngningar. I enkäter och intervjuer vittnar församlingsmedlemmar att man tyckte att predikningarna hade blivit bättre, tydligare och mer genomtänkta i det digitala formatet. Med digitala media har kyrkan fått ytterligare ett sätt att förmedla evangeliet på. Jag tror att det är viktigt att tänka på det just så: som ännu ett verktyg i verktygslådan. Det är inget universalverktyg som ersätter alla andra sätt att förmedla evangeliet på, utan ett komplement för att evangeliet verkligen ska kunna nå alla på det språk som de bäst kan förstå. Det behöver också användas precis som alla andra verktyg, med urskiljning och precision, så att fördelarna överväger. l
• Digitala medier och plattformar har inneburit både möjligheter och utmaningar, inte bara för kyrkan, gudstjänsten, predikan och sången/musiken utan även för alla föreningar och arbetsplatser och har påverkat vårt sätt att mötas. • Vilka fördelar och nackdelar ser du i att fira gudstjänst digitalt? Vad är dina egna erfarenheter? • Vad är viktigt för församlingen att tänka på nu och framåt? Fortsätta med digitala mötesplatser som ett komplement till att ses i det fysiska rummet? • På vilket sätt kan det digitala rummet vara en tillgång i uppdraget att bedriva lärande och undervisning?
HELIKOPTERPERSPEK TIV: Det bästa med digitala media är... 173
tema text
av : frida mannerfelt , präst och forskare i praktisk teologi
Ytterligare ett verktyg Med digitala media har kyrkan fått ytterligare ett sätt att förmedla evangeliet på. Jag tror att det är viktigt att tänka på det just så: som ännu ett verktyg i verktygslådan. Ett komplement för att evangeliet verkligen ska kunna nå alla. den där första pingsten överraskade helig Ande människorna i Jerusalem på ett underbart sätt. Plötsligt kunde alla höra sitt språk talas! Evangeliet fann nya vägar att förmedlas på för att det skulle kunna nå till jordens yttersta gräns. Genom årtusendena har Anden fortsatt att överraska med ständigt nya sätt – nya medier – att förmedla glädjebudskapet om Jesus Kristus på. I vår tid finns fler än någonsin, inte minst tack vare alla de olika varianter av media som digitaliseringen möjliggjort. Mellan ett budskap och ett medium finns alltid ett spännande samband. Varje medium har sina möjligheter och begränsningar som skapar olika förutsättningar. Som när den antika grekiskan i evangelierna ska översättas till modern svenska. I den nya språkdräkten får evangeliet nya nyanser, andra betoningar. På samma sätt med de digitala medierna. Beroende på vilken plattform man väljer att använda, skapas olika sorters möjligheter och utmaningar. Och som så ofta är det ett mynt med två sidor, där samma egenskap kan innebära både en välsignelse och en risk.
För den som befinner sig på sjukhuset med sitt sjuka barn blir det möjligt att vara med och fira gudstjänst och omslutas av församlingens omsorg och förböner. För den som tvingats på flykt från sitt hemland blir det möjligt att lyssna till predikan på sitt eget språk. För den som inte känner sig hemma i den lokala församlingens teologi eller fromhetstradition finns möjlighet att finna en annan gemenskap som bär. Församlingar har större möjligheter att bjuda in andra predikanter från världens alla hörn utan att det kostar skjortan. det gränsöverskridande draget kan samtidigt sägas ha baksidor, inte minst att det gör det ännu enklare att välja att bara lyssna till predikanter som man själv tycker om och håller med. För handen på hjärtat, vem av oss har inte kikat i predikoturerna och valt gudstjänsten med favoritpredikanten ibland? I en digital kultur blir det ännu lättare, och andra predikanters tolkningar av evangeliet får inte chansen att utmana och skava mot våra invanda föreställningar. Lika tveeggad är den ökade offentligheten som predikan får i digitala media. Predikan har förstås alltid varit ett offentligt tal som vem som helst kan lyssna på, men via digitala media kan verkligen vem som helst lyssna. Det innebär förstås en möjlighet eftersom fler människor kan nås av predikan. Samtidigt vittnar många predikanter som jag intervjuat om en känsla av
digitala media kan vara många olika saker, och var-
je plattform kommer som sagt med sina egna speciella förutsättningar. Samtidigt finns det vissa gemensamma drag. En sådan sak är att digitala media gör kyrkan ännu mer global, världsvid och gränsöverskridande. 172
osäkerhet och utsatthet när man inte vet om den som lyssnar till predikan kommer att göra det med välvilja eller är ute efter att kritisera och tolka det som sägs till det värsta. Inte heller om åhörarna är djupt kristna med stora förkunskaper eller sökare. Den kontroll som det innebär att se åhörarna framför sig i rummet, och kunna anpassa predikan efter deras reaktioner, saknas.
SAMTALA OCH REFLEKTERA Ytterligare ett verktyg En text av Frida Mannerfelt
det offentliga draget är dock inte bara en svårighet, utan också en möjlighet. Predikanter som jag har intervjuat i min forskning om predikan i en digital kultur ser det också som något positivt att de blivit utmanade att tänka till om hur evangeliet kan gestaltas. De berättade att de strävade efter att det skulle vara kort, kärnfullt och kristallklart. Som en av dem beskrev det: ”Jag måste gå direkt på evangeliet om Jesus Kristus utan omsvep.” Åhörarna verkade också uppskatta deras ansträngningar. I enkäter och intervjuer vittnar församlingsmedlemmar att man tyckte att predikningarna hade blivit bättre, tydligare och mer genomtänkta i det digitala formatet. Med digitala media har kyrkan fått ytterligare ett sätt att förmedla evangeliet på. Jag tror att det är viktigt att tänka på det just så: som ännu ett verktyg i verktygslådan. Det är inget universalverktyg som ersätter alla andra sätt att förmedla evangeliet på, utan ett komplement för att evangeliet verkligen ska kunna nå alla på det språk som de bäst kan förstå. Det behöver också användas precis som alla andra verktyg, med urskiljning och precision, så att fördelarna överväger. l
• Digitala medier och plattformar har inneburit både möjligheter och utmaningar, inte bara för kyrkan, gudstjänsten, predikan och sången/musiken utan även för alla föreningar och arbetsplatser och har påverkat vårt sätt att mötas. • Vilka fördelar och nackdelar ser du i att fira gudstjänst digitalt? Vad är dina egna erfarenheter? • Vad är viktigt för församlingen att tänka på nu och framåt? Fortsätta med digitala mötesplatser som ett komplement till att ses i det fysiska rummet? • På vilket sätt kan det digitala rummet vara en tillgång i uppdraget att bedriva lärande och undervisning?
HELIKOPTERPERSPEK TIV: Det bästa med digitala media är... 173
tema text
av : rickard borgenback , präst och föreståndare på pilgrimscentrum i vadstena
Tystnaden _ trons modersmål
För pilgrimen blir tystnaden en välkommen vän och vägvisare. Under vandringen blir den inre stillheten och den ordlösa bönen en naturlig och integrerad del av oss. Vi börjar att be med våra fötter – mer än med våra ord. efter att ha varit bortglömd i 500 år har pilgrimsrörelsen fått nytt liv i Norden. Idag är pilgrimslivet en bred folkrörelse som når långt utanför kyrkväggarna. Åtskilliga svenskar och nordbor med skiftande relation till kyrka och tro tar idag på sig ett par kängor, packar ryggsäcken och fattar en vandringsstav för att under en tid leva som pilgrim. Vad som driver människan av idag ut på pilgrimsvandring kan se ganska olika ut, men ofta finns en önskan om att komma bort från en stressad livsstil i vårt ”bråttom-samhälle” för att finna ett annat alternativt och mer hållbart sätt att leva. Pilgrimen ger sig ut på vandring för att söka svar på livsfrågorna och lyssna efter svar och vägledning. För många blir den första pilgrimsvandringen i kyrkans regi ofta en aha-upplevelse. Att tillsammans med andra pilgrimer under flera dagar få vandra genom skiftande landskap och följa en regelbunden rytm av vandring, vila, bön, mässa och tystnad ger ofta en djup genklang i själen. Det blir inte sällan ett uppvaknade och en längtan efter mer. Den nye pilgrimen erövrar ofta både ett språk och en möjlig form för en levande tro.
slag under arrangerade pilgrimsvandringar. Genom att vandra i tystnad avsätter vi tid för att lyssna - både utåt och inåt. Tystnadens symbol är ”kappan”. Kappan påminner mig om att tystnaden inte är en frånvaro – utan en närvaro. Jag uppfylls och omsluts av Guds goda tystnad. Genom att vandra i tystnad får jag som pilgrim hjälp att kunna lyssna. Och då kan det stora hända – att jag börjar höra Gud tala. när människan tystnar – då talar gud. I bibeln
och i den kristna traditionen finns många berättelser om personer som kallats till vandring ut i avskildhet, i öknar, berg, skogar och ytterst i havet för att söka avskildhet och vägledning. Jesus själv kände behovet att under vissa tider dra sig undan för att lyssna på Fadern. Jesus säger till sina lärjungar: ”Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er” (Markus 6:31). Den kallelsen gäller även oss. I Vadstena finns en lång tradition av människor som på samma sätt hört Guds ord genom stillhet och tystnad. När den Heliga Birgitta mottar visionen om att skapa en ny klosterorden i Vadstena så är det genom ett tillstånd av stillhet och innerlig bön. Hon får då klart förnimma Guds vilja och ta emot visionen om den ”nya vingården”.
att lyssna i tystnad. Ett av pilgrimens sju nyck-
elord är ”tystnad” och är ofta ett återkommande in176
På ett liknande sätt beskriver Paulina Mariadotter händelseförloppet när hon 1960 fick motta visionen om ännu ett ny klostergemenskap – Mariadöttrarna. Paulina Mariadotter återkom gärna till orden: När människan lyssnar talar Gud. När människan följer handlar Gud. Att Gud fortsätter tala fick Kjell Karlsson, tidigare kyrkoherde i Vadstena, också erfara när han 1994 fick motta en vision om ett Pilgrimscentrum i Vadstena. Han var då inne i en tid av svaghet och kraftlöshet. Kjell har sagt: ”Jag var tyst – då fick Gud sin chans med mig”.
SAMTALA OCH REFLEKTERA Tystnaden – trons modersmål En text av Rickard Borgenback • Det är ofta som det talade ordet är det språk som vi använder oss av, ibland kanske oreflekterat över att det faktiskt finns andra språk. Allt fler upptäcker tystnaden som ett språk att använda och i texten finns många exempel på pilgrimens upptäckt av just tystnaden.
herre, visa mig vägen. I vår kyrkotradition har det
talade ordet och predikan haft en framträdande plats medan i andra kyrkotraditioner, som den ortodoxa, har stillheten och tystnaden betonats betydligt mer. Där talar man gärna om tystnaden som ”trons modersmål”– för ”i vår tystnad ljuder Guds ord”. För pilgrimen blir också tystnaden en välkommen vän och vägvisare. Under vandringen blir den inre stillheten och den ordlösa bönen en naturlig och integrerad del av oss. Vi börjar att be med våra fötter – mer än med våra ord. Och för varje steg fördjupas gemenskapen med Jesus Kristus. Vi lär oss att igenkänna hans röst och vi gör oss mer öppna att lyssna på honom och följa hans vägar. Vi kan då få tala med Samuels ord i Gamla testamentet ”Tala herre, din tjänare hör” och vi kan få be med Heliga Birgitta av Vadstena: ”Herre visa mig vägen och gör mig villig att vandra den”. l
• Vad betyder tystnad för dig? Något som är obehagligt och svårt att vara i eller något som skapar utrymme och ger nya perspektiv? • Går det att träna sig i tystnad? Hur kan det ske? • Vad är det i pilgrimsrörelsen som lockar människor, förutom tystnaden?
HELIKOPTERPERSPEK TIV: I tystnaden upplever jag... 177
tema text
av : rickard borgenback , präst och föreståndare på pilgrimscentrum i vadstena
Tystnaden _ trons modersmål
För pilgrimen blir tystnaden en välkommen vän och vägvisare. Under vandringen blir den inre stillheten och den ordlösa bönen en naturlig och integrerad del av oss. Vi börjar att be med våra fötter – mer än med våra ord. efter att ha varit bortglömd i 500 år har pilgrimsrörelsen fått nytt liv i Norden. Idag är pilgrimslivet en bred folkrörelse som når långt utanför kyrkväggarna. Åtskilliga svenskar och nordbor med skiftande relation till kyrka och tro tar idag på sig ett par kängor, packar ryggsäcken och fattar en vandringsstav för att under en tid leva som pilgrim. Vad som driver människan av idag ut på pilgrimsvandring kan se ganska olika ut, men ofta finns en önskan om att komma bort från en stressad livsstil i vårt ”bråttom-samhälle” för att finna ett annat alternativt och mer hållbart sätt att leva. Pilgrimen ger sig ut på vandring för att söka svar på livsfrågorna och lyssna efter svar och vägledning. För många blir den första pilgrimsvandringen i kyrkans regi ofta en aha-upplevelse. Att tillsammans med andra pilgrimer under flera dagar få vandra genom skiftande landskap och följa en regelbunden rytm av vandring, vila, bön, mässa och tystnad ger ofta en djup genklang i själen. Det blir inte sällan ett uppvaknade och en längtan efter mer. Den nye pilgrimen erövrar ofta både ett språk och en möjlig form för en levande tro.
slag under arrangerade pilgrimsvandringar. Genom att vandra i tystnad avsätter vi tid för att lyssna - både utåt och inåt. Tystnadens symbol är ”kappan”. Kappan påminner mig om att tystnaden inte är en frånvaro – utan en närvaro. Jag uppfylls och omsluts av Guds goda tystnad. Genom att vandra i tystnad får jag som pilgrim hjälp att kunna lyssna. Och då kan det stora hända – att jag börjar höra Gud tala. när människan tystnar – då talar gud. I bibeln
och i den kristna traditionen finns många berättelser om personer som kallats till vandring ut i avskildhet, i öknar, berg, skogar och ytterst i havet för att söka avskildhet och vägledning. Jesus själv kände behovet att under vissa tider dra sig undan för att lyssna på Fadern. Jesus säger till sina lärjungar: ”Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er” (Markus 6:31). Den kallelsen gäller även oss. I Vadstena finns en lång tradition av människor som på samma sätt hört Guds ord genom stillhet och tystnad. När den Heliga Birgitta mottar visionen om att skapa en ny klosterorden i Vadstena så är det genom ett tillstånd av stillhet och innerlig bön. Hon får då klart förnimma Guds vilja och ta emot visionen om den ”nya vingården”.
att lyssna i tystnad. Ett av pilgrimens sju nyck-
elord är ”tystnad” och är ofta ett återkommande in176
På ett liknande sätt beskriver Paulina Mariadotter händelseförloppet när hon 1960 fick motta visionen om ännu ett ny klostergemenskap – Mariadöttrarna. Paulina Mariadotter återkom gärna till orden: När människan lyssnar talar Gud. När människan följer handlar Gud. Att Gud fortsätter tala fick Kjell Karlsson, tidigare kyrkoherde i Vadstena, också erfara när han 1994 fick motta en vision om ett Pilgrimscentrum i Vadstena. Han var då inne i en tid av svaghet och kraftlöshet. Kjell har sagt: ”Jag var tyst – då fick Gud sin chans med mig”.
SAMTALA OCH REFLEKTERA Tystnaden – trons modersmål En text av Rickard Borgenback • Det är ofta som det talade ordet är det språk som vi använder oss av, ibland kanske oreflekterat över att det faktiskt finns andra språk. Allt fler upptäcker tystnaden som ett språk att använda och i texten finns många exempel på pilgrimens upptäckt av just tystnaden.
herre, visa mig vägen. I vår kyrkotradition har det
talade ordet och predikan haft en framträdande plats medan i andra kyrkotraditioner, som den ortodoxa, har stillheten och tystnaden betonats betydligt mer. Där talar man gärna om tystnaden som ”trons modersmål”– för ”i vår tystnad ljuder Guds ord”. För pilgrimen blir också tystnaden en välkommen vän och vägvisare. Under vandringen blir den inre stillheten och den ordlösa bönen en naturlig och integrerad del av oss. Vi börjar att be med våra fötter – mer än med våra ord. Och för varje steg fördjupas gemenskapen med Jesus Kristus. Vi lär oss att igenkänna hans röst och vi gör oss mer öppna att lyssna på honom och följa hans vägar. Vi kan då få tala med Samuels ord i Gamla testamentet ”Tala herre, din tjänare hör” och vi kan få be med Heliga Birgitta av Vadstena: ”Herre visa mig vägen och gör mig villig att vandra den”. l
• Vad betyder tystnad för dig? Något som är obehagligt och svårt att vara i eller något som skapar utrymme och ger nya perspektiv? • Går det att träna sig i tystnad? Hur kan det ske? • Vad är det i pilgrimsrörelsen som lockar människor, förutom tystnaden?
HELIKOPTERPERSPEK TIV: I tystnaden upplever jag... 177
Kyrkokalendern 2022-2023
Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske på jorden så som i himlen. Ge oss i dag det bröd vi behöver. Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet. Amen.
Herren välsigne oss och bevare oss. Herren låte sitt ansikte lysa över oss och vare oss nådig. Herren vände sitt ansikte till oss och give oss frid. I (Guds:) Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen. Herren välsignar oss och beskyddar oss. Herren låter sitt ansikte lysa mot oss och visar oss nåd. Herren vänder sitt ansikte till oss och ger oss sin fred. I (Guds:) Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Amen. ISBN 978-91-526-3899-6
9 789152
638996
2022 2023
Kyrko kalendern Vi firar gudstjänst
TEMA:
Var och en hör sitt språk talas
För barnen finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: https://www.verbum.se/kyrkokalendern/ ladda-ned-illustration
Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är. Vart jag mig i världen vänder står min lycka i Guds händer. Lyckan kommer, lyckan går, du förbliver, Fader vår.