Grå ekonomi - övervakningsstatistik 2015

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

//

GRÅ EKONOMI ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

ENHETEN FÖR UTREDNING AV GRÅ EKONOMI

2

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

GRÅ EKONOMI

//

INNEHÅLL

5 // SKATTEFÖRVALTNINGENS STATISTIK 5 // Enheten för utredning av grå ekonomi 7 // Skattegranskningar 9 // Grundkontroll och indrivning 11 // Brottsanmälningar av skatteförvaltningen 16 // Påföljder av brottsanmälningarna 19 // TILLSYNSMYNDIGHETERNAS STATISTIK 19 // Konkursombudsmannes byrå 22 // Regionförvaltningsverket – Beställaransvar 24 // Regionförvaltningsverket – Arbetsarskydd, utländska arbetstagare 29 // Arbetslöshetsförsäkringsfonden – Övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremierna 30 // Pensionsskyddscentralen – Övervakning av arbetspensionsförsäkringar 32 // Valvira – Övervakning av servering av och detaljhandel med alkoholdrycker 35 // STATISTIK AV BROTTSBEKÄMPNINGSMYNDIGHETERNA 35 // Polisen 38 // Tullen 43 // SPECIALINDRIVNING INOM UTSÖKNING, KONKURSER OCH BETALNINGSSTÖRNINGAR 43 // Specialindrivning som en del av utsökningen 45 // Konkurser 2015 46 // Betalningsstörningar 2015

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

3

4

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

//

SKATTEFÖRVALTNINGENS STATISTIK

GRÅ EKONOMI

//

SKATTEFÖRVALTNINGENS STATISTIK

ENHETEN FÖR UTREDNING AV GRÅ EKONOMI Den lag (1207/2010) som reglerar verksamheten vid enheten för utredning av grå ekonomi trädde i kraft 1.1.2011. Den lagstadgade uppgiften för utredningsenheten är att främja bekämpningen av grå ekonomi genom att producera och sprida information om grå ekonomi och bekämpningen av den.

Denna uppgift att producera information ålägger utredningsenheten en skyldighet att aktivt producera och sprida information om grå ekonomi. Till stöd för denna uppgift gör utredningsenheten utredningar om olika delområden inom den grå ekonomin. Utredningsenheten utförde 55 informationsproduktionsuppgifter 2015. Under 2015 publicerades utredningar om bland annat brott genom försvårande av skattekontroll, skatteskulder inom näringsverksamhet, Tullens lageraktörer, fastighetsunderhåll och landskapsvård, valutaväxling och Helsingfors stads upphandlingar. År 2015 publicerade utredningsenheten årspublikationerna Grå ekonomi och Grå ekonomi – övervakningsstatistik. Under 2015 publicerades åtta sakkunnigartiklar på Skatteförvaltningens webbplats. Denna tjänst ger läsare en sammanfattning av enhetens utredningar.

Den andra lagstadgade uppgiften för utredningsenheten är att utarbeta fullgöranderapporter på begäran av myndigheterna.

Med fullgöranderapporterna ger enheten myndigheterna koncentrerad och effektiv information om organisationernas och de organisationsanknutna personernas verksamhet och även om organisationernas fullgörande av skyldigheter som hänför sig till skatter och andra offentligrättsliga avgifter, deras ekonomi samt deras kopplingar.

Utredningsenhetens tjänst för fullgöranderapporter tillhandahåller flexibelt den offentliga förvaltningens företagsdatalagerför de myndigheter som har behörighet att ta del av fullgöranderapporter. Fullgöranderapporterna har utnyttjats aktivare än väntat. Under 2015 utarbetade Enheten för utredning av grå ekonomi 202 184 fullgöranderapporter på begäran av sina kunder.

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

5

6

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

På basis av de rapporter som utarbetats i samarbete med intressentgrupper kunde utredningsenhetens tjänst för fullgöranderapporter utvidgas ytterligare. Under 2015 genomfördes servicegränssnitten för Arbetslöshetsförsäkringsfonden och Centralkriminalpolisens central för utredning av penningtvätt.

Enligt plan kommer servicegränssnitten för Tullen, Pensionsskyddscentralen och Arbetarskyddsförvaltningen (beställaransvar och utlänningsövervakning) att bli klara under 2016.

I samband med totalreformen av lagstiftningen om penningtvätt föreslogs en lagändring, enligt vilken fullgöranderapporter kunde utarbetas för att förebygga och reda ut finansiering av penningtvätt och terrorism bland företag som ägnar sig åt valutaväxling och företagstjänster.

Publikationen Grå ekonomi 2015 – övervakningsstatistik fortsätter på tidigare års linje och presenterar ett offentligt statistikpaket som tangerar olika myndigheters övervakning av den grå ekonomin. Med statistiken kan man bl.a. följa resultatet av Skatteförvaltningens skattegranskningsverksamhet, antalet skattebrottsärenden och deras påföljder, statistik som hänför sig till arbetarskyddsförvaltningen och beställaransvarslagen och övervakningen av utlänningar, statistik som gäller Arbetslöshetsförsäkringsfondens och Pensionsskyddscentralens tillsyn över socialförsäkringen, statistik från konkursombudsmannens byrå, statistik över alkoholtillsynen samt statistiska uppgifter som hänför sig till brottsbekämpningsmyndigheternas verksamhet. Sammanfattningar av statistik finns också över utsökningens specialindrivning, konkursernas utveckling och företagens betalningsstörningar.

GRÅ EKONOMI

SKATTEGRANSKNINGAR Skattegranskningsverksamheten följs upp genom att man samlar in information om bl.a. antalet genomförda skattegranskningar, de skatter som har debiterats utifrån skattegranskningarna samt de brottsanmälningar som har gjorts utifrån skattegranskningarna. Granskningarna av aktörerna inom den grå ekonomin och den arbetstid som har använts för dessa följs upp separat.

ANTALET SKATTEGRANSKNINGAR De genomförda skattegranskningarna följs på årlig basis. Med antalet skattegranskningar avses de skattegranskningsberättelser som har färdigställts under statistikåret, dvs. de slutliga berättelserna, och som har godkänts och antecknats i granskningsförvaltningens datasystem. Slutdagen är datumet för anteckningen om godkännande.

ANTALET SKATTEGRANSKNINGAR 5 000

4 666

4 589

2014

2015

4 500 4 000 3 500

3 427 3 151 3 362

3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0

2011

2012

2013

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

Utöver skattegranskningar vidtas även andra kontrollåtgärder.

Exempel på dessa är inspektioner och granskningar av jämförelseuppgifter. Även beskattningsenheterna utför inspektioner.

Förutom kontrollåtgärder som riktar sig till enskilda kunder analyseras och övervakas anmälnings- och betalningsbeteendet med hjälp av riskhanteringsmetoder. Alla kontrollåtgärder 2013–2015:

ANTAL KONTROLLÅTGÄRDER

2013

2014

2015

Skattegranskningar

3 362

4 666

4 589

Inspektioner

491

2 021

784

Granskningar av jämförelseuppgifter

444

406

67

4 297

7 093

5 440

Totalt

Ökningen i antalet skattegranskningar 2014 och 2015 möjliggjordes av övergången till ett riskbaserat granskningssätt.

Skattegranskningarna har i högre grad än tidigare varit inriktade på granskning av verksamheten i realtid, där fokus ligger på upptäckten av eventuella skatterisker hos granskningsobjektet, granskning av innevarande års verksamhet samt handledning av och rådgivning för skattskyldiga. Syftet med den nya operativa modellen är att utvidga kontrollens täckning och öka korrigeringen av skatterelaterade fel på skattskyldigas eget initiativ.

7

8

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

BELOPPET AV DE DEBITERADE SKATTERNA Beloppet i euro av de skatter som har debiterats utifrån granskningarna följs enligt förfallodagen för debiteringen.

Uppgifterna fås årligen från Skatteförvaltningens debiteringsuppgifter. Debiteringarna under ett visst år hänför sig följaktligen till de granskningsberättelser som har färdigställts under samma eller föregående år, och därför kan de inte relateras direkt till specifika rapporter i statistiken. Under de år då verksamheten har gått på förlust för många företag finns det färre debiteringar. Även fastställda förluster för tidigare år minskar debiteringarna, eftersom det inte uppstår beskattningsbara vinster. Då påförs endast skatteförhöjning. Förutom de debiterade skatterna leder skattegranskningsverksamheten även till andra resultat, så som tillägg som hänför sig till en öppen skatteperiod, granskningsobjektets självrättelser, förhindrande av omotiverad återbäring samt handledning och avveckling av skadlig verksamhet.

SKATTEGRANSKNING, DEBITERINGAR MN € 600 510

500

444 405

400 300

291

311 210

200 100 0

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Mest debiteringar görs på basis av den direkta beskattningen, 2015 var beloppet ca 372 miljoner euro. Debiteringarna på basis av den indirekta beskattningen var 41 miljoner euro och på basis av förskottsuppbörden 31 miljoner euro.

GRANSKNINGAR AV GRÅ EKONOMI Även de debiteringsförslag som ingår i skattegranskningsberättelserna om grå ekonomi följs årligen.

DEBITERINGSFÖRSLAG, GRÅ EKONOMI MN € 80 70

70

60

66 57

61 56

58

2014

2015

50 40 30 20 10 0

2010

2011

2012

2013

Årligen har cirka 700–800 s.k. skattegranskningar av grå ekonomi genomförts, vilka har avslöjat dolda inkomster, svarta löner och kvittohandel. År 2010 minskade dock antalet granskningar med över en tiondel från föregående år och höll sig länge på denna nivå. År 2015 utfördes betydligt fler granskningar, sammanlagt 1 041 stycken. Även antalet övriga skattegranskningar ökade avsevärt 2014 och 2015.

GRÅ EKONOMI

Kontrollens genomslagskraft vid Skatteförvaltningen beskrivs av ändringarna i inkomstbeskattningen och indrivningsåtgärderna. Därtill ökas kontrollens genomslagskraft av skatteinspektioner och Skatteförvaltningens behandling av brottmål som gäller beskattningen i domstolarna.

1 041

1 000 700 732

725

713

688

GRUNDKONTROLL Inom den så kallade grundkontrollen gjorde man 2015 tillägg till de skattskyldigas beskattningsbara inkomster i inkomstbeskattningen till ett belopp av närmare 1,7 miljarder euro och avdrag till ett belopp av 235 miljoner euro. Sammanlagt gjordes över 100 000 tillägg till inkomsterna och över 12 000 avdrag. I form av skatt innebar tilläggen ca 400 miljoner euro.

400 200 0

2011

2012

2013

2014

2015

Andelen grå ekonomi som avslöjats vid granskningarna av grå ekonomi har i övrigt varit rätt oförändrad, men mängden förtäckt utdelning som upptäckts vid granskningarna ökade 2015 jämfört med tidigare år.

GRANSKNINGAR AV GRÅ EKONOMI 2013

2014

2015

3 362 688

4 666 713

4 589 1 041

Avslöjad grå ekonomi miljoner € - svarta löner - ej redovisad försäljning (inkl. moms) - förtäckt utdelning till bolag - förtäckt utdelning till delägare

51 64 7 28

89 68 8 27

75 59 27 47

Debiteringsförslag skatt miljoner € - förskottsuppbörd - moms - direkta skatter Totalt

17 20 29 61

12 13 31 66

12 17 29 58

11 486 81

4 052 38

5 930 34

Skattegranskningar Granskade grå företag

Verifikat med felaktigt innehåll i bokföringen - antal verifikat - verifikatvärde, miljoner €

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

GRUNDKONTROLL OCH INDRIVNING

GRANSKNINGAR AV GRÅ EKONOMI 1 200

600

//

UTFALLET FÖR SKATTEKONTOANMÄRKNINGAR OCH INDRIVNING Med betalningsanmärkningar som gällde skattekontot inflöt sammanlagt 1,355 miljarder euro (+28 miljoner euro jämfört med året innan). Indrivningsåtgärderna genererade 1,653 miljarder euro (-84 miljoner euro). Det utfall som räknades på detta sätt uppgick till sammanlagt 3,008 miljarder euro. Utfallet för betalningspåminnelser uppgick till 335 miljoner euro (+2 miljoner euro).

UTFALLET FÖR KUNDSPECIFIKA INDRIVNINGSÅTGÄRDER Utfallet för kundspecifika indrivningsåtgärder var 417 miljoner euro, vilket innebar en minskning på 9 miljoner euro från året innan. Utfallsprocenten för kundspecifika indrivningsåtgärder låg på 53,6 %, Utfallet minskade med ca 0,7 procentenheter från föregående år. Med kundspecifika indrivningsåtgärder avses åtgärder som inte har uppstått automatiskt i systemen utan som är åtgärder som vidtas av tjänstemän.

INDRIVNING AV SKATTER GENOM UTSÖKNING Om en kund till exempel inte betalar skatt efter en betalningspåminnelse, skickar Skatteförvaltningen i allmänhet skatten till utsökning. Sammanlagt 347 miljoner euro flöt in via utsökningsverket, vilket är en ökning med 5 miljoner. Skatteförvaltningen för ett regelbundet samarbete med Riksfogdeämbetet, vilket tryggar kompatibiliteten mellan Skatteförvaltningens och utsökningsverkets funktioner. Av skatteresterna hörde 1,2 miljarder euro (28 %) till personkunder och 2,8 miljarder euro (68 %) till företags- och samfundskunder.

9

10

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

BROTTSANMÄLNINGAR AV SKATTEFÖRVALTNINGEN

GRÅ EKONOMI

BROTTSANMÄLNINGAR AV SKATTEFÖRVALTNINGEN1 Skatteförvaltningens brottsanmälningar statistikförs på basis av såväl antalet brottsanmälningar som antalet brottsrubriceringar i brottsanmälningarna. En brottsanmälan innehåller i snitt ca två brottsrubriceringar. Antalet brottsanmälningar omfattar såväl brott som Skatteförvaltningen själv har anmält till polisen och övriga brott i förundersökningen där Skatteförvaltningen framställt yrkanden som målsägande.

Skatteförvaltningen ger polisen information som hänför sig till polisanmälningar, utredningar och rättegångar. Skatteförvaltningen gör även polisanmälningar som en del av bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. År 2015 registrerade Skatteförvaltningen sammanlagt 550 polisanmälningar, vilket är 30 anmälningar mer än året innan.

BROTTSANMÄLNINGAR AV SKATTEFÖRVALTNINGEN

957

931 550

852 520

527

789 470

671

710 418

393

400

548

600

666

800

688

1 000

588

966

1 200

1 011

1 130

1 163

1 400

200 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antal anmälningar

1

Lagrum totalt

Källa: Skatteförvaltningens informationssystem

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

11

12

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

Det finns flera naturliga orsaker till variationen i antalet registrerade anmälningar per år. Ofta förklaras brantare nedgångar eller uppgångar än normalt i antalet anmälningar med ändringar i lagstiftningen och praxisen eller ekonomiska o.d. ändringar.

BROTTSTYPER I BROTTSANMÄLNINGARNA Majoriteten av Skatteförvaltningens brottsanmälningar gäller skattebedrägerier. Brottsanmälningarna om skatteförseelser har minskat i jämn takt. Skatteförvaltningens brottsanmälningar om bokföringsbrott hänför sig i regel till skattebedrägerier.

De viktigaste faktorerna som påverkar antalet brottsanmälningar som Skatteförvaltningen gör är antalet skattegranskningar samt antalet skattegranskningsfall som går till åtalsprövning och deras art. Till exempel en brottsanmälan om skattebedrägeri förutsätter i praktiken nästan alltid att en skattegranskning har genomförts.

Även om den totala mängden brottsanmälningar har fluktuerat en del under de senaste åren, har brottsanmälningarna om skattebedrägerier legat på mer eller mindre samma nivå. År 2010 och 2011 minskade skattebedrägeriernas kvantitativa andel, men deras procentuella andel av de brott som Skatteförvaltningen anmälde var fortsättningsvis hög. Antalet anmälningar om skattebedrägeri 2012–2015 har återigen stigit något.

De viktigaste ändringarna i lagstiftning och rättspraxis (HD) som har påverkat Skatteförvaltningens verksamhet under senare tid är de s.k. ”ne bis in idem”-fallen, dvs. förbudet mot dubbel straffbarhet. Lagen om skatteförhöjning och tullhöjning som påförs genom ett särskilt beslut (781/2013) trädde i kraft i början av december 2013. Den nya lagen har på det stora hela löst problemen med anpassningen av de administrativa sanktionerna i anslutning till skatteförhöjning och det straffrättsliga ansvaret till varandra.

I samband med vissa projekt kan exceptionellt många brottsanmälningar göras, vilket också kan nämnas som en av de bakomliggande orsakerna till variationen i antalet anmälningar.

GRÅ EKONOMI

Under de senaste åren har anmälningarna om bokföringsbrott varit färre än i början av 2000-talet, även om antalet ökat något efter 2010. Skatteförvaltningen är inte målsägande vid ett bokföringsbrott, men den har rätt att göra en anmälan till förundersökningsmyndigheten om den upptäcker ett misstänkt bokföringsbrott. Tyngdpunkten för Skatteförvaltningens brottsärenden ligger fortfarande till stor del på skattebedrägerier, bokföringsbrott och brott som rör oredlighet som gäldenär.

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

Följande figur syftar till att redogöra för den procentuella andelen för de olika brottsrubriceringarna i Skatteförvaltningens brottsanmälningar.

BROTTSANMÄLNINGAR AV SKATTEFÖRVALTNINGEN % 60 50 40

TYP AV BROTT I BROTTSANMÄLNINGARNA, ANTAL

30

1 400

20

1 200 105

1 000 800 600

146 108

250

37 97 82

214

35

22

114 93 204

400

30 75

23 50 75

101

156

147

22 42 129

31 42

20 20

25

139

149

223

220

158

165

179

10 0 2006 2007 2008

2009 2010

Skattebedrägeri Bokföringsbrott Oredlighet som gäldenär

2011 2012

2013 2014 2015

Skatteförseelse Övriga brott

200 0

554

535

565

367

357

431

443

527

543

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Övriga Skatte Oredlighet Bokförings brott förseelse som gäldenär brott

Skatte bedrägeri

Skattebedrägeriernas procentuella andel har stigit kraftigt efter mitten av 2000-talet, och de står också för majoriteten av brottsrubriceringarna i Skatteförvaltningens anmälningar. Deras andel 2015 var 56,7 procent av alla brottsrubriceringar. I samband med skattbedrägerier uppdagas ofta även bokföringsbrott, som står för 23 procent av rubriceringarna i anmälningarna. År 2015 var skattebedrägeriernas och bokföringsbrottens totala andel närmare 80 procent av alla anmälda brott. När man lägger till de anmälda oredligheterna som gäldenär (15,6 %) till ovan nämnda rubriceringar, står dessa för en majoritet (över 95 procent) av brottsrubriceringarna i Skatteförvaltningens anmälningar.

13

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

De grova skattebedrägeriernas andel av Skatteförvaltningens brottsanmälningar om skattebedrägerier har klart gått om brottsanmälningarna om vanliga skattebedrägerier. Trenden har fortsatt och stärkts under hela 2000-talet. År 2015 var över 82 procent av Skatteförvaltningens anmälningar om skattebedrägeri grova skattebedrägerier.

En motivering till att den grova gärningsformen har blivit vanligare i Skatteförvaltningens brottsanmälningar kan anses vara att fokus i Skatteförvaltningens granskningsverksamhet ligger på allt grövre skattebrottslighet.

0

343

2006 2007 2008

290

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Skattebedrägeri

Grovt skattebedrägeri

97

82

79

88

100

67

92

153

135

275

300 200

364

412

400

380

400

445

500

446

BROTTSANMÄLNINGAR AV SKATTEFÖRVALTNINGEN, GÄRNINGSFORMER FÖR SKATTEBEDRÄGERI

322

//

174

GRÅ EKONOMI

138

14

2015

GRÅ EKONOMI

GÄRNINGSFORMER FÖR OREDLIGHET SOM GÄLDENÄR 113

100

105

120

80

115

140

90

70

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

92

PROCENTUELL ANDEL SKATTEBEDRÄGERIER OCH GROVA SKATTEBEDRÄGERIER

//

0

20

2006 2007 2008

0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Grovt skattebedrägeri

Skattebedrägeri

Jämfört med Skatteförvaltningens anmälningar om oredlighet som gäldenär under tidigare år har det totala antalet och särskilt antalet anmälningar om grov oredlighet som gäldenär ökat avsevärt. Under de senaste åren har andelen grova brott varit bland de högsta och särskilt för toppåret 2013 under den statistikperiod som anges i figuren. De oredligheter som gäldenär som Skatteförvaltningen statistikför är vanligen sådana där Skatteförvaltningen är målsägande och den egentliga brottsanmälaren är en annan instans, t.ex. en boförvaltare.

Boförvaltares brottsanmälningar om oredlighet som gäldenär har ökat sedan 2013, då boförvaltare genom en lagändring blev skyldiga att anmäla oredlighet som gäldenär.

36

34

43

37

2009 2010 2011 2012 2013

Oredlighet som gäldenär

10

37 20

20

30

55

56

50 37

32

40

40

57 51

60

50

44 49

64

80

60

2014 2015

Grov oredlighet som gäldenär

15

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

PÅFÖLJDER AV BROTTSANMÄLNINGARNA Figuren intill visar antalet mål per svarande som årligen har avgjorts genom en lagakraftvunnen dom i alla brottmålsdomstolar (Skatteförvaltningen har gjort brottsanmälan eller varit målsägande). Antalet domar korrelerar med antalet brottsanmälningar med några års dröjsmål. Antalet domar har ökat märkbart under åren 2004–2008, vilket åtminstone delvis kan förklaras med det större antalet brottsanmälningar under åren 2003 och 2004. Särskilt det antal fall som har behandlats av hovrätten har ökat kraftigt under 2008. År 2010 minskade siffrorna avsevärt. År 2011 ökade domarna något, men 2012 och 2013 sjönk de igen. Siffrorna för 2014 och 2015 är lägst under den tio år långa uppföljningsperioden.

PÅFÖLJDER AV SKATTEFÖRVALTNINGENS BROTTSANMÄLNINGAR

skatteförseelser efter 2004. År 2015 är antalet bötesstraff av domarna lägst under hela granskningsperioden. Antalet fängelsestraff steg till 2009, varefter även antalet fängelsestraff har sjunkit långsamt.

426

PÅFÖLJDER AV SKATTEFÖRVALTNINGENS BROTTSANMÄLNINGAR 272

0

239

177

157

157

173

179

201

214

23

25

25

50

29

100

53

Förkastat åtal

35

Antal domar per svarande

150

53

2015

90

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

28

29

57

37

30

0

51

200

46

100

59

250 77

200

247

300

136

265

300

284

300

315

400

195

455

468

429

500

Bötesstraff är den vanligaste påföljden för en skatteförseelse, medan en villkorlig fängelsedom är den vanligaste påföljden för skattebedrägeri. Antalet bötesstraff som har dömts ut under åren 2008–2015 har minskat avsevärt. Antalet korrelerar med den tydliga nedgången i antalet anmälningar om

När det gäller de domar som följde av Skatteförvaltningens brottsanmälningar var drygt 88,5 procent fängelsestraff och 11,5 procent bötesstraff under 2015.

530

600

Följande figur visar karaktären av de straffrättsliga påföljderna i de mål som har avgjorts genom en lagakraftvunnen dom (Skatteförvaltningen har gjort brottsanmälan eller varit målsägande). Tabellen redogör inte för de domar som till någon del är öppna i de olika nivåerna av besvärsprocessen.

154

GRÅ EKONOMI

27

16

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Böter

Fängelse

GRÅ EKONOMI

De ovillkorliga fängelsestraffens andel har hela tiden varit relativt liten. År 2014 ökade dock de ovillkorliga fängelsestraffen avsevärt, och var högst under hela granskningsperioden.

Antalet villkorliga fängelsestraff var på motsvarande sätt lägst under granskningsperioden.

PÅFÖLJDER AV SKATTEFÖRVALTNINGENS BROTTSANMÄLNINGAR

115

144

154

150

153

186

213 155

200

179

193

213

250

13

24

25

18

28

34

8

16

26

50

42

100

0 2006 2007 2008

2009 2010 2011 2012 2013 2014 Fängelse

2015

Villkorligt fängelse

Även den procentuella andelen ovillkorliga fängelsestraff av alla fängelsestraff har varit låg.

PROCENTUELLT ANTAL FÄNGELSESTRAFF

73,3

86,4

91,7

86

86,9

89,6

86,2

89,1

96

100

91,8

120

80 60

13,6

8,3

14

13,1

10,4

13,8

4

8,2

20

10,9

26,7

40

0

2006 2007 2008

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Fängelse

Villkorligt fängelse

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

17

18

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

//

TILLSYNSMYNDIGHETERNAS STATISTIK

GRÅ EKONOMI

//

TILLSYNSMYNDIGHETERNAS STATISTIK

KONKURSOMBUDSMANNENS BYRÅ Pekka Pulkamo, Konkursombudsmannens byrå Konkursombudsmannen är en självständig specialmyndighet som är administrativt knuten till justitieministeriet. Konkursombudsmannen ser till att konkurs- och företagssaneringsförfarandena löper effektivt, ekonomiskt och snabbt i enlighet med de mål som ställts för dem. År 2015 försattes 1 933 gäldenärer i konkurs. Antalet minskade med 11,4 procent från året innan. Konkursombudsmannens byrå övervakar 3 415 anhängiga konkursförfaranden, av vilka 465 fortsätter som offentlig utredning med statens medel.

Bekämpningen av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi utgör en betydande del av konkursombudsmannens verksamhet. Kontroll av gäldenärers konton och verksamhet och överföring till offentlig utredning har visat sig vara fungerande metoder för utredning av ekonomiskt missbruk och andra oklarheter i anslutning till konkurser. Konkursombudsmannen bedriver också aktivt samarbete med övriga myndigheter som deltar i bekämpningen av ekonomiska brott och grå ekonomi.

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

19

20

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

SÄRSKILDA GRANSKNINGAR Konkursombudsmannen kan låta en auktoriserad revisor utföra en särskild granskning av gäldenärens verksamhet. Syftet med de särskilda granskningar som konkursombudsmannen låter utföra är att reda ut missbruk i gäldenärens verksamhet och eventuella grunder för återvinning.

ANTAL SÄRSKILDA GRANSKNINGAR 140 120

132

Eftersom särskilda granskningar görs i insolventa konkursbon, är återkrav möjligt endast i de fall där konkursboet lyckas samla in medel till boet vid rättegångar som grundar sig på observationer vid granskningen. Vanligen samlas medel in antingen via återvinning eller brottsbaserade skadestånd.

Granskningskostnaderna och återkraven har utvecklats enligt följande:

115

109

100

93 79

80

GRANSKNINGSKOSTNADER OCH ÅTERKRAV 1 000 € 1 000

60 40 20

Granskningskostnaderna betalas av statens medel. Kostnaderna återkrävs tillbaka till staten från konkursboet om man har lyckats samla in medel till konkursboet på basis av granskningen.

36

800

24 10

10

600 2012 Gäldenärer

2013

2014

Konkursbon

2015

801

769 694

700

12

0 2011

904

900

535

500 400 300 192

200 100 0

72

2011

96

2012 Kostnader

138

112

2013 Återkrav

2014

2015

GRÅ EKONOMI

Offentliga utredningar kan ses som ekonomiskt lönsam verksamhet ur ett samhällsperspektiv, då de kostnader som återkrävs till staten och den utdelning som betalas till borgenärerna från de avslutade bon som har varit föremål för en offentlig utredning överskrider beloppet på kostnaderna för den offentliga utredningen, vilka har betalats av statens medel.

40

200

30

100

20

0

0

786

2011

10 2011

2012

2013

2014

2015

597 292

300

Bruttokostnader

17

50

65

400

258

59

43

60

334

62

413

500

70

418

600

81

70

80

700

92

607

91

90

800

687

100

806

KOSTNADER OCH INTÄKTER FÖR OFFENTLIG UTREDNING 1 000 € 900

INLEDDA OFFENTLIGA UTREDNINGAR

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

99

OFFENTLIGA UTREDNINGAR På framställning av en konkursombudsman kan en domstol besluta om en övergång till offentlig utredning av ett konkursbo, om detta kan anses befogat på grund av att boets tillgångar är obetydliga, det finns utredningsbehov som hänför sig till gäldenären eller konkursboet eller av något annat särskilt skäl.

I praktiken övergår man i regel till offentlig utredning vid en konkurs där det finns skäl att misstänka att gäldenären har gjort sig skyldig till ett allvarligt ekonomiskt brott.

//

2012

2013

Indrivet till staten

2014

2015

Utdelat till borgenärerna

21

22

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

REGIONFÖRVALTNINGSVERKET – BESTÄLLARANSVAR Mikko Vanninen, Regionförvaltningsverket i Södra Finland, Ansvarsområdet för arbetarskyddet Regionförvaltningsverkets beställaransvarsteam har till uppgift att se till att lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (1233/2006) tillämpas i hela Finland. Beställaransvarsteamet har 31 inspektörer. Målet med tillsynen över beställaransvarslagen är att bekämpa de negativa effekterna av den grå ekonomin och illojal konkurrens för företagen. Tillsynsprojekten under 2015 fokuserade på byggbranschen, industrin, logistikbranschen, servicesektorn och primärproduktionen.

Tillsynen enligt beställaransvarslagen riktas till de företag och offentliga samfund som anlitar leverantörer eller hyrd arbetskraft.

Ett av de viktigaste målen för tillsynsprojekten är att öka företagens medvetenhet om syftet med och innehållet i beställaransvarslagen för att därigenom stärka en verksamhetskultur där man avtalar om samarbete endast med sådana avtalsparter som sköter sina lagstadgade skyldigheter korrekt. I granskningarna går man igenom avtal om användning av extern arbetskraft och kontrollerar om beställarna har iakttagit beställaransvarslagen.

GRÅ EKONOMI

DET TOTALA ANTALET GRANSKNINGAR PER PROJEKT År 2015 utfördes sammanlagt 1 846 granskningar enligt beställaransvarslagen. Det klart största projektet var byggnadsbranschprojektet. Cirka 52 procent av alla granskningar genomfördes i byggnadsbranschen.

GRANSKNINGAR PER PROJEKT 2015 Byggnadsbranschen

960

Servicebranschen

310

Industri

310

Logistik

162

Primärproduktion

76

Övriga

19

0

100 200 300

400 500 600 700 800 900 1 000

Beställaransvarsteamet övervakar beställaransvarslagen i hela Finland. Med tanke på tillsynens effektivitet och en opartisk behandling av tillsynsobjekten är det viktigt att man strävar efter att utföra granskningar av beställaransvaret på alla fem ansvarsområden. Mest granskningar (1 069) utfördes i verksamhetsområdet för Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

Antalet granskningar i de fyra andra verksamhetsområdena2 varierade mellan 111–277.

BESLUT OM FÖRSUMMELSEAVGIFT Vid den tidpunkt då rapporten skrevs hade begäran om hörande om försummelse av utredningsskyldigheten enligt beställaransvarslagen skickats till 160 beställare. Antalet höranden kommer ännu att ändras under början av 2016, då flera processer fortfarande är öppna. I förhållande till alla granskningar under 2015 har 8,7 procent av fallen lett till skickande av brev om hörande.

Vid den tidpunkt då rapporten skrevs hade 52 beställare påförts försummelseavgifter på sammanlagt 255 236 euro. Bristerna har i allmänhet gällt skyldigheter att betala skatt och teckna pensionsförsäkringar. Allt fler fall av betalningsförsummelser handlar Västra och Inre Finland (277), Östra Finland (226), Sydvästra Finland (111) och Norra Finland (128)

2

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

om utredningsbrister avseende en utländsk avtalsparts pensionsoch olycksfallsförsäkring. Eftersom flera processer fortfarande pågår kommer uppgifterna att ändras i början av 2016.

SÄRSKILDA TILLSYNSOBSERVATIONER OCH MYNDIGHETSSAMARBETE Med tanke på utredningsskyldigheten har det funnits betydligt fler objekt i alla storleksklasser där dessa frågor är i skick jämfört med tidigare år. Detta gäller i synnerhet byggnadsbranschen och industrin. Detta har också lett till en nedgång i antalet inledda processer för betalningsförsummelser jämfört med tidigare år. En orsak till att antalet objekt där allt är i skick har ökat är den långsiktiga och effektiva tillsynen i synnerhet inom byggnadsbranschen.

En annan viktig orsak är intressentgruppernas aktivitet och i många fall även avtalstekniska omständigheter till följd av vilka användningen av tjänsten tilaajavastuu.fi även har ökat i andra branscher vid sidan av byggandet.

I tillsynen har man dock observerat att kännedomen om beställaransvarslagen fortfarande är svag i vissa branscher, och ofta har man den uppfattningen att beställaransvarslagen endast gäller byggnadsbranschen. När det gäller tillsynen av beställaransvar kommer tillsynen framöver att fokusera mer på de branscher där kännedomen om lagen är svag. Dessutom riktas tillsynen av beställaransvar inom byggnadsbranschen allt mer på leverantörskedjor på byggarbetsplatser.

I flera granskningar upptäcktes brister i skyldigheten att förvara utredningar enligt beställaransvarslagen. Syftet är att aktivt påverka detta i tillsynen och informationen under 2016. År 2015 samarbetade inspektörerna inom uppfyllandet av beställaransvaret med Skatteförvaltningen, Pensionsskyddscentralen, Enheten för utredning av grå ekonomi, Polisen, Gränsbevakningsväsendet, Utsökningsverket, Tullen, alkoholinspektörerna vid SHM, ANM, och RFV samt de övriga ansvarsområdena för arbetarskyddet. Samordnade granskningar (158) tillsammans med andra myndigheter utfördes i synnerhet i projektet för byggnadsbranschen. År 2015 utvecklades samarbetet när det gäller logistikprojektet i synnerhet med Tullen och Gränsbevakningsväsendet och när det gäller projektet för servicesektorn i synnerhet med alkoholinspektörerna vid RFV.

23

24

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

REGIONFÖRVALTNINGSVERKET – ARBETARSKYDD, UTLÄNDSKA ARBETSTAGARE Riku Rajamäki, Regionförvaltningsverket i Södra Finland, Ansvarsområdet för arbetarskyddet DE VIKTIGASTE OBSERVATIONERNA OM GRANSKNINGEN 2015 Inom ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket för Södra Finland utfördes utlänningsövervakning som tipsbaserad övervakning samt i olika team och projekt.

Inom utlänningsövervakningen utfördes sammanlagt 554 granskningar. Den tipsbaserade övervakningen fokuserade på olika branscher, mest tips kom dock från byggnads-, städoch restaurangbranschen.

Under 2015 bedrevs utlänningsövervakning även i form av samordnade granskningar tillsammans med Skatteförvaltningen, polisen, Pensionsskyddscentralen och alkoholinspektörerna. Samordnade granskningar har visat sig vara en effektiv metod för att övervaka problematiska arbetsgivare och stora övervakningsobjekt.

En effektiv metod inom utlänningsövervakningen går ut på att informera avtalsparterna om resultaten av granskningen av underleverantörer. Då får finländska huvudentreprenörer och uppdragsgivare konkret information om de försummelser som aktörerna i underleveranskedjan gjort sig skyldiga till.

BYGGNADSBRANSCHEN År 2015 genomfördes sammanlagt 99 granskningar av byggföretag. Dessa granskningar fokuserade särskilt på minimivillkoren för anställningsförhållanden för utländsk arbetskraft i Finland. Dessutom granskades 147 byggarbetsplatser där fokus låg på bestämmelser relaterade till anlitande av utländsk arbetskraft. Dessutom har de inspektörer som fokuserar på arbetarskyddet i byggnadsbranschen granskat hundratals byggarbetsplatser med fokus på bestämmelser relaterade till anlitande av utländsk arbetskraft.

Inriktningen av byggarbetsplatsövervakningen har lyckats väl under de senaste åren. Man har strävat efter att välja objekt med mycket utländsk arbetskraft. Andelen utländska arbetstagare vid byggarbetsplatsgranskningarna var drygt 40 procent.

Användningen av obligatoriska ID-kort håller i dag bra standard på byggarbetsplatser. Till exempel var ID-kortindexet på byggnadsteamet SFRFV:s område 91,7 procent 2015, dvs. under var tionde arbetstagare som påträffades i samband med granskningarna saknade eller hade bristfälligt obligatoriskt ID-kort. Däremot hade många byggarbetsplatser bristfälliga arbetstagarförteckningar, som blev obligatoriska 2014.

Till exempel under de samordnade granskningarna tillsammans med polisinrättningen i Helsingfors hösten 2015 noterade man att närmare 40 procent av byggarbetsplatserna hade bristfälliga förteckningar. Dessa brister handlar ofta om att förteckningen saknar uppgifter om representanten i Finland för det företag som sänder arbetstagare till Finland.

Vid företagsgranskningarna i byggnadsbranschen har det största problemet fortfarande varit bristen på arbetstidsbokföring enligt arbetstidslagen. Detta leder till att det är mycket svårt att reda ut utländska arbetstagares arbetstider och lönegrunder.

I de flesta fall uppfyller lönen till arbetstagarna i byggnadsbranschen miniminivån för den lägsta lönegruppen enligt kollektivavtalet för branschen, men lönen motsvarar inte nödvändigtvis den allmänna lönenivån i branschen. Utländska arbetstagare får inte heller alltid ersättning för övertid eller söndagsarbete, och semesterersättning betalas inte överhuvudtaget. Problemen koncentreras till små byggföretag i utländsk ägo och företag med utstationerade arbetstagare i Finland.

UTSTATIONERADE ARBETSTAGARE Vid varje granskning där man upptäckte att man anlitade utstationerad arbetskraft övervakades att man hade utsett en företrädare. Sammanlagt 31 granskningar av att företag med utstationerade arbetstagare hade företrädare utfördes. Av dessa anknöt 13 till byggnadsprojekt. I samband med dessa granskningar påträffades tre arbetstagare utan arbetstillstånd.

En stor del av de utstationerade arbetstagarna arbetar på byggen eller ett utländskt personaluthyrningsföretag. Utifrån granskningsresultaten skiljer sig anställningsvillkoren för utstationerade arbetstagare avsevärt från anställningsvillkoren för

GRÅ EKONOMI

finländska arbetstagare som utför motsvarande arbete. Endast i några företag var avlöningen av utstationerade arbetstagare förenlig med kollektivavtalet. Svårighetsklassificeringen i kollektivavtalen beaktas inte heller i avlöningen av utstationerade arbetstagare. I praktiken bildar de lägsta grupperna i kollektivavtalet de vanligaste lönegrupperna. Vanligen betalas inte dagpenning eller inkvarteringskostnader till arbetstagare som har skickats från utlandet, och endast en del av resekostnaderna ersätts.

Vid granskningarna har man dessutom upptäckt stora brister i betalningen av övertids- och söndagsarbete till utstationerade arbetstagare. Arbetstids- och semesterbokföringen är i regel bristfälliga. De utländska företagen meddelar ofta att företaget har ett system för utjämning av arbetstiden vid granskningarna. De kan dock inte uppvisa något dokument om systemet i fråga, och det finns inga anteckningar om användning av detta system i arbetstidsbokföringen.

RESTAURANGBRANSCHEN År 2015 gjordes 231 granskningar utifrån tips och granskningsbegäran inom restaurangbranschen. Det var över ett hundra fler än 2014. Dessutom utförde inkvarterings- och restaurangteamet 86 utlänningsgranskningar inom restaurangbranschen. Övervakningsfältet och granskningsobservationerna var de samma i bägge ovan nämnda projekt, nämligen etniska restauranger samt pizzerior och kebaberior. Även serveringsställen med utländsk arbetskraft var föremål för övervakningen.

De upptäckta bristerna var likadana som under tidigare år: i avlöningen har man ofta låtit bli att beakta olika tillägg och ersättningar, och grundlönen motsvarar inte heller i övrigt miniminivån enligt kollektivavtalet för hotell-, restaurang- och fritidstjänster. Enligt projektet för teamet för inkvarteringsoch restaurangbranschen var lönerna förenliga med kollektivavtalet endast i cirka 40 procent av tillsynsobjekten. Bland dessa fanns det också objekt i vilka man utfört en uppföljande granskning, dvs. arbetsgivaren hade redan tidigare fått anvisningar avseende avlöningen.

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

25

26

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

Restaurangerna saknade också ofta aktuella arbetsskiftsförteckningar. Sammanlagt 73 procent av tillsynsobjekten saknade eller hade bristfälliga arbetsskiftsförteckningar. Å andra sidan gäller det att notera att siffran även inkluderar uppföljande granskningar. Under de första oanmälda granskningarna uppdagas ännu mer brister. Avsaknaden av arbetsskiftsförteckningar möjliggör anlitande av svart arbetskraft och gör det svårare att kontrollera att avlöningen är korrekt. I synnerhet när det gäller pizzerior och kebaberior är det vanligt att deltidsanställda arbetstagare i strid med kollektivavtal får en klumpsumma som månadslön, och arbetstidsbokföring saknas.

Största delen av de utländska arbetstagarna inom restaurangbranschen är fortfarande medborgare i tredjeländer. Det har förekommit en viss mängd asylsökande i branschen, men den stora ökningen i antalet asylsökande som började på hösten återspeglades ännu inte i granskningarna under 2015. Trots otaliga granskningar utförda av olika myndigheter hade endast en fjärdedel av de granskade restaurangerna tillgängliga uppgifter om de grunder för utländska arbetstagares arbetsrätt som utlänningslagen kräver.

I samband med cirka var tionde granskning i restaurangbranschen under 2015 påträffades utländska arbetstagare som saknade arbetsrätt eller som i övrigt arbetade i strid med tillståndsvillkoren. Den vanligaste bristen var arbete i fel bransch, i synnerhet så att man med tillstånd för kock utförde servitörsarbete. Ett nytt fenomen i restaurangbranschen var arbete utan tillstånd med uppehållstillstånd i ett annat EU-land. Övervakningsobservationerna antyder inte bara att granskningarna framgångsrikt har riktats till ställen där problem förekommer utan också hur nödvändigt det är med övervakning och myndighetssamarbete uttryckligen på detta övervakningsfält.

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

FASTIGHETSSERVICEBRANSCHEN (STÄDNING) På arbetsplatserna inom fastighetsservicebranschen förekommer det en hel del brister i iakttagandet av skyldigheterna relaterade till minimivillkoren för anställningsförhållandet och anlitandet av utländsk arbetskraft. Problemen koncentreras i regel till små och oorganiserade företag som tillhandahåller städtjänster. År 2015 utfördes sammanlagt 131 granskningar i fastighetsservicebranschen. Siffran inkluderar både granskningar utförda genom utlänningsövervakningsteamets tipsövervakningsprojekt (Ulti-vtv 30 st.) och fastighetsserviceteamets städprojekt Ultsi (Ultsi 101 st.). Jämfört med 2014 ökade granskningarna med 37. Statistiken för 2015 baserar sig på övervakningssiffrorna för fastighetsserviceteamets projekt Ultsi.

De största problemen inom transportbranschen handlar om iakttagandet av arbetstidslagen samt kör- och vilotider. Endast 54 procent av de granskade objekten iakttog arbetstidslagen.

Arbetstidsbokföringen iakttogs på motsvarande sätt endast av 63 procent av de granskade företagen. Arbetstidsbokföringen kunde vara korrekt för arbetstiden i Finland, men den var ofta bristfällig för arbetstiden i utlandet. En hel del förseelser upptäcktes också i iakttagandet av kör- och vilotider samt användningen av färdskrivare även när det gäller utländska förare. Endast 40 procent av de granskade företagen iakttog kör- och vilotiderna, och på motsvarande sätt avslöjades för-

De största bristerna finns i arbetstidsbokföringen. De största bristerna i arbetstidsbokföringen anknyter i sin tur till specifikationen av övertids- och söndagsarbete. På det stora hela uppfylls minimivillkoren för anställningsförhållandet enligt lagen i mindre än vartannat objekt.

Hos 15 procent av de granskade företagen förekom det problem med iakttagandet av bestämmelserna relaterade till anlitande av utländsk arbetskraft. De största enskilda bristerna anknöt till förvaring av uppgifter om arbetsrätt och bestämmelser relaterade till utstationerade arbetstagare. Att transportbranschen iakttar bestämmelserna om anlitande av utländsk arbetskraft bättre än i genomsnitt beror antagligen på de klara processerna för förarkort och arbetstillstånd samt den fortlöpande övervakningen av gränsöverskridande trafik vid gränserna.

I granskningarna av fastighetsservicebranschen 2015 upptäcktes, liksom året innan, tydliga fall av underavlöning, dvs. situationer där arbetsgivaren betalade en grundlön som var lägre än den lägsta grundlönen enligt kollektivavtalet. Det förekom också fall där praktikantlön betalades under hela anställningsförhållandet.

Säkerställandet av arbetsrätten för anlitande av utländsk arbetskraft (95 %) och förvaringen av uppgifterna (50 %) har hållit sig ungefär på samma nivå. Det verkar som om man fortfarande använder relativt lite utländska underleverantörer som avtalsparter i branschen.

TRANSPORTBRANSCHEN Tipsen relaterade till transportbranschen under 2015 kontrollerades i regel inom ramen för transportteamets nationella projekt Bekämpning av grå ekonomi inom transportbranschen (KUHA) och i synnerhet i huvudstadsregionen även inom ramen för projektet Ulti-vtv. Projektet KUHA utförde 192 och projektet Ulti-vtv 13 granskningar.

seelser i användningen av färdskrivare hos 54 procent av de granskade företagen. Fyra förundersökningsanmälningar om brott mot kör- och vilotider gjordes till polisen.

Sammanlagt 89 procent av de granskade transportföretagen iakttog minimivillkoren för anställningsförhållanden (77 % 2014). Utifrån granskningsobservationerna anhopas problemen till företag i Södra Karelen och Kymmenedalen som anlitar utländsk hyrd eller utstationerad arbetskraft. För utländska förare betalas i allmänhet genomfartstimlön enligt kollektivavtal men utan mentillägg eller andra motsvarande ersättningar.

Olycksfallsförsäkringar för utstationerade utländska förare från ryska företag försummas ofta under arbetet i Finland på basis av granskningsobservationerna.

27

28

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSFONDEN – ÖVERVAKNING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIERNA

GRÅ EKONOMI

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSFONDEN – ÖVERVAKNING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIERNA Matti Romakkaniemi och Jenna Lempiäinen, Arbetslöshetsförsäkringsfonden Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska övervaka att arbetsgivare uppfyller sina skyldigheter relaterade till arbetslöshetsförsäkringspremierna. Övervakningen av arbetslöshetsförsäkringspremierna omfattar alla arbetsgivare, och den baserar sig främst på en jämförelse av arbetslöshetsförsäkringsuppgifter och löneuppgifter från Skatteförvaltningen. Dessutom övervakas arbetsgivare på basis av information som erhållits genom myndighetssamarbete.

Tidigare övervakade Arbetslöshetsförsäkringsfonden arbetslöshetsförsäkringspremierna tillsammans med olycksfallsförsäkringsanstalterna och Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund, eftersom olycksfallsförsäkringsanstalterna debiterade arbetslöshetsförsäkringspremierna fram till 2012. Sedan 2013 har Arbetslöshetsförsäkringsfonden debiterat arbetslöshetsförsäkringspremierna direkt av arbetsgivarna. Övervakningen för 2012 och tidigare år slutfördes i samarbete med olycksfallsförsäkringsanstalterna i början av 2015. Övervakningen av arbetslöshetsförsäkringspremier som Arbetslöshetsfonden debiterat från och med 2013 inleddes 16.11.2015, då datasystemet för övervakning av premier som Arbetslöshetsförsäkringsfonden debiterar infördes.

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

Arbetsgivare blir föremål för den egentliga manuella övervakningen efter en automatisk jämförelse av löneuppgifter. Handläggare utför manuella jämförelser mellan lönesummor som arbetsgivare lämnat till Arbetslöshetsförsäkringsfonden och uppgifter från Skatteförvaltningen. Största delen av bristerna i betalningsskyldigheten som konstaterats i övervakningen beror på arbetsgivarens misstag. Ett vanligt fel är att en företagare av misstag har deklarerat sin lön som arbetstagares lön till Skatteförvaltningen eller att företagarens lön har deklarerats som delägares lön.

MYNDIGHETSSAMARBETE I ÖVERVAKNINGEN Arbetslöshetsförsäkringsfondens övervakningsenhet bedriver övervakningssamarbete med bland annat Pensionsskyddscentralen och Olycksfallsförsäkringscentralen. Hösten 2015 anslöt sig Arbetslöshetsförsäkringsfonden till gränssnittet vid Enheten för utredning av grå ekonomi. Detta möjliggör allt effektivare och mer specificerad information om övervakade objekt. ÖVERVAKNING AV BETALNINGAR AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGAR 2015 I slutet av 2015 när den egna övervakningen inleddes fokuserade man på försäkringsuppgifter för 2013 och 2014. Övervakningen omfattade 440 arbetsgivare, och av dem var 196 föremål för den egentliga övervakningen. Av de övervakade fallen har 164 slutförts medan 32 pågår fortfarande. Ekonomiska påföljder påfördes i 94 fall. Under handläggningsåret 2015 påfördes saknade arbetslöshetsförsäkringspremier till ett belopp av 642 000 euro, medan premier till ett belopp av cirka 31 000 euro återbetalades.

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Antal övervakade arbetsgivare

955

883

632

481

383

196

4 149

Ekonomisk påföljd bekräftad

607

550

400

322

266

94

0

0

5

6

3 815 542 1 836 327

3 199 750

3 196 158

32 642 000

2 617 43

-364 270

-246 076

-901 971

-31 000

-2 389 832

3 348 196 1 472 057

2 953 673

2 294 186

611 002

22 209 317

Övervakning pågår

0

Påförda premier, €

6 409 103

Återbetalda premier, € Övervakningens nettoeffekt, €

-279 072 6 130 031

-467 346

Sammanlagt

24 599 149

29

30

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

PENSIONSSKYDDSCENTRALEN – ÖVERVAKNING AV ARBETSPENSIONSFÖRSÄKRINGAR Tiia Lahti, Pensionsskyddscentralen En lagstadgad uppgift för Pensionsskyddscentralen är att övervaka att arbetsgivare och företagare iakttar sin försäkringsskyldighet enligt arbetspensionslagarna. Syftet med övervakningen är att se till att arbetstagare och företagare får sitt lagstadgade pensionsskydd och främja att pensionsförsäkringsbolagen kan ta ut korrekta pensionsförsäkringspremier.

PSC övervakar att skyldigheten att betala premier för arbetspensionsförsäkring fullgörs utifrån massjämförelser av omfattande beskattnings- och försäkringsuppgifter, som genom olika externa övervakningsimpulser, till exempel myndighetssamarbete. Fall tas till utredning också genom till exempel pensionsförsäkringsbolagens begäran om utredning och genom arbetspensionsutdrag som skickas till arbetstagare.

MASSÖVERVAKNING PSC övervakar arbetsgivare genom massövervakningar, där Skatteförvaltningens arbetsgivaruppgifter jämförs med uppgifter om arbetspensionsförsäkringar. Den årliga övervakningen utgår från uppgifter om cirka 160 000 arbetsgivare.

I massövervakningen jämförs löneuppgifter som arbetsgivarna uppgett i periodskattedeklarationer med de förtjänster som arbetsgivarna uppgett till arbetspensionsbolagen. Övervakningen sker nästan i realtid. Övervakningen, som sker med hjälp av en applikation, kan riktas till exempelvis arbetskraftsintensiva riskbranscher.

I massövervakningen som sker i efterhand jämförs de uppgifter som arbetsgivarna uppger till Skatteförvaltningen i årsanmälan med de förtjänstuppgifter som lämnats till arbetspensionsbolagen. Övervakningsformen täcker så gott som alla arbetsgivare inom den privata sektorn, oavsett bransch.

Genom massövervakningarna kan bristerna i försäkringarna korrigeras på ett relativt heltäckande sätt för att rätta till arbetstagarnas pensionsskydd i den mån som lönen omfattas av beskattningen. ÖVERVAKNING OCH MYNDIGHETSSAMARBETE Samarbetet mellan myndigheterna har varit intensivt. Genom samarbetet har man från olika myndigheter fått övervakningsdata som har utnyttjats i PSC:s övervakning. PSC beställde bland annat 2 182 fullgöranderapporter av Enheten för utredning av grå ekonomi som stöd för PSC:s övervakning. Utredningsenhetens rapporter har också utnyttjats i inriktningen av övervakningen. Under 2015 lämnade PSC dessutom till enheten uppgifter om arbetsgivare som omfattats av övervakningen till rapporten om arbetspensionsförsäkringsskulder.

Tillsammans med arbetarskyddsmyndigheterna vid Regionförvaltningsverket (RFV) och Skatteförvaltningen har PSC övervakat byggarbetsplatser under de riksomfattande veckorna för samordnade granskningar. Under dessa veckor besökte PSC:s inspektörer 40 byggarbetsplatser och intervjuade cirka 450 arbetstagare.

I samband med dessa granskningar upptäcktes inga större brister i pensionsförsäkringarna. Ett av PSC:s mål för de samordnade granskningarna är att öka kännedomen om arbetspensionsförsäkringar och övervakningens synlighet. De samordnade granskningarna tillsammans med flera myndigheter ökar också övervakningens effektivitet.

I utredningen av bedrägerier relaterade till arbetspensionsförsäkringspremier samarbetar PSC med polisen och pensionsbolagen. Impulsen till brottsutredningar utgörs ofta av skattegranskningar, där svarta löner avslöjats. Under 2015 utredde PSC cirka 50 fall av bedrägerier relaterade till arbetspensionsförsäkringspremier, vilket var något fler än året innan.

PSC har strävat efter att främja kännedomen om bedrägerier relaterade till arbetspensionsförsäkringspremier bland annat genom att ordna utbildningar för polisen.

GRÅ EKONOMI

16 567

12 000

13 145

7 200

8 000

6 520

10 000

8 437

12 000

9 266

10 124

14 000

7 700

16 809

15 278

16 000

2010

2011

2012

2013 Arbetsgivare

2014

1 565

1 889

1 720

2 000

2 060

4 000

2 130

6 000

Arbetsgivare med brister

160

2015 Arbetstagare

141

140

125

120

120 100

14 500

18 000

0

LÖNER SOM SAKNATS I FÖRSÄKRINGARNA, MN €

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

UTREDDA ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE SOM SAKNAT FÖRSÄKRING

1 920

ÖVERVAKNINGSRESULTAT Antalet arbetstagare som har haft bristfälliga försäkringar och lönebeloppet till arbetstagare utan försäkring som upptäckts i övervakningen av arbetsgivarnas arbetspensionsförsäkringar verkar under de senaste åren ha stabiliserats, även om antalet arbetstagare med bristfälliga försäkringar minskade något under 2015. Nedgången berodde främst på att övervakningen sker mer i realtid och på anvisningarna för arbetsgivare. Pensionsskyddscentralens övervakning av arbetsgivare avslöjade under 2015 löner till ett belopp av cirka 93 miljoner euro som betalats utan pensionsförsäkring.

//

109 93

90

80 60 40 20 0 2010

2011

2012

2013

2014

2015

År 2015 utredde övervakningen mer i detalj cirka 7 200 arbetsgivares pensionsförsäkringar. Bristerna i pensionsförsäkringar hänförde sig till cirka 1 570 arbetsgivare och omfattade cirka 12 000 arbetstagare.

Helt nya arbetspensionsförsäkringar ordnades för 407 arbetsgivare antingen på uppmaning av PSC eller genom så kallad tvångsförsäkring. När det gäller de övriga handlade det om att rätta till bristerna i de löneuppgifter som uppgetts för pensionsförsäkringen.

31

32

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

VALVIRA – ÖVERVAKNING AV SERVERING AV OCH DETALJHANDEL MED ALKOHOLDRYCKER Aleksi Halme, Valvira Regionförvaltningsverken övervakar serveringen av och detaljhandeln med alkoholdrycker. Valvira styr verksamheten på det nationella planet. Regionförvaltningsverkens övervakning kan indelas i förhandsövervakning och efterhandsövervakning.

Förhandsövervakningen sker när aktörer söker tillstånd, medan efterhandsövervakningen fokuserar på tillståndshavare i branschen. Praktiska verktyg i övervakningen utgörs av uppgifter om tillståndshavarnas skatteskulder, tillståndshavarnas anmälningar, rapporter om driftsbidrag och fullgöranderapporter av Enheten för utredning av grå ekonomi. ÖVERVAKNINGSOBJEKT I SERVERINGEN OCH DETALJHANDELN I slutet av 2015 fanns det sammanlagt 13 937 granskningsobjekt inom serveringen och detaljhandeln (8 220 inom servering och 5 717 inom detaljhandel). Jämfört med året innan sjönk antalet övervakningsobjekt något, vilket är i linje med den långsiktiga trenden. Under året utförde man i hela landet 4 775 granskningar (3 777 inom servering och 998 inom detaljhandel) (34 %). Antalet övervakningsgranskningar minskade något från året innan.

SERVERING År 2015 drog regionförvaltningsverken in 35 serveringstillstånd permanent och 66 tillfälligt. Dessutom indrogs tillståndet för förlängd serveringstid för alkoholdrycker för två serveringsställen tillfälligt och för ett serveringsställe permanent. Regionförvaltningsverken skickade sammanlagt 494 varningar, anmärkningar och handledande brev till tillståndshavarna.

GRÅ EKONOMI

Permanent indragning av serveringstillstånd beror i regel på att tillståndshavaren har förlorat sin trovärdighet och de ekonomiska förutsättningarna. Med detta avses avsevärda eller kontinuerliga försummelser i betalningen av skatter och andra offentligrättsliga avgifter och allvarliga brister, t.ex. dolda inkomster, som har upptäckts vid skattegranskning och som inverkar på trovärdigheten och de ekonomiska förutsättningarna. Orsakerna till tillfällig indragning och lindrigare påföljder är brokigare och är ofta relaterade till alkoholpolitiken, såsom servering av alkohol till minderåriga eller uppenbart berusade personer.

DETALJHANDELN År 2015 drog regionförvaltningsverken in två detaljhandelstillstånd för alkoholdrycker tillfälligt och ett tillstånd permanent.

Regionförvaltningsverken skickade sammanlagt 28 varningar, anmärkningar och handledande brev till innehavarna av detaljhandelstillstånd. Liksom inom servering beror permanent indragning av detaljhandelstillstånd i regel på att tillståndshavaren har förlorat sin trovärdighet och de ekonomiska förutsättningarna, medan de tillfälliga indragningarna och de lindrigare påföljderna ofta är relaterade till alkoholpolitiken.

INDRAGNING AV TILLSTÅND ÅREN 2008–2015 Indragning av serveringstillstånd Indragning av detaljhandelstillstånd År

Tillfälligt

Permanent

Tillfälligt

2008

95

55

18

9

2009 2010

72 82

83 51

11 12

27 14 21

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

ALKOHOLFÖRVALTNINGENS RIKSOMFATTANDE ÖVERVAKNINGSPROGRAM Tillsammans med regionförvaltningsverken utarbetar Valvira ett riksomfattande övervakningsprogram för alkoholförvaltningen. I övervakningsprogrammet fastställs de åtgärder av tillsynsmyndigheterna som statsrådets samt social- och hälsovårdsministeriets mål för alkoholförvaltningen förutsätter samt de förfaranden genom vilka myndighetstillsynens inriktas på riskobjekt utifrån övervakningsbehoven. Övervakningsprogrammet justeras årligen, och däri upptas de nödvändiga uppgifter som behövs för att bedöma de tillståndsmyndighetsspecifika åtgärdernas och alkoholförvaltningens övergripande resultat. År 2015 fokuserade övervakningsprogrammet på utveckling av tillstånden för och övervakningen av sporadiska evenemang. ÖVERVAKNING AV EKONOMISK TROVÄRDIGHET Valvira följer upp resultaten av regionförvaltningsverkens övervakning av de ekonomiska förutsättningarna. Syftet med övervakningen av tillståndshavarnas och tillståndssökandenas ekonomiska förutsättningar är att genom tidigt ingripande förebygga överskuldsättning bland tillståndshavarna och minska antalet aktörer som saknar ekonomiska förutsättningar och trovärdighet för att fortsätta verksamheten. År 2015 betalade tillståndshavarna skatteskulder till ett belopp av cirka 2 014 000 euro efter att regionförvaltningsverken begärt utredningar om skulderna i anslutning till bedömningen av trovärdigheten.

Permanent

2011

69

45

9

2012

61

25

4

2

2013

63

29

6

9

2014

42

16

2

0

2015

66

35

2

1

Valvira och regionförvaltningsverken deltog i Skatteförvaltningens restaurangprojekt som inleddes 2015 och i anslutning till vilket Skatteförvaltningen utför skattegranskningar av hundratals restauranger. En viktig informationskälla för skattegranskningarna är restaurangernas inköpsuppgifter i alkoholnäringsregistret. Skatteförvaltningen lämnar rapporter om skattegranskningarna av tillståndshavarna till regionförvaltningsverken, utifrån vilka regionförvaltningsverken bedömer tillståndshavarnas trovärdighet. De allvarliga brister som upptäcktes i skattegranskningarna rubbade trovärdigheten i den grad att man år 2015 drog in 16 serveringstillstånd permanent och 35 tillfälligt. Anmärkningar och varningar har getts för lindrigare brister som upptäckts i samband med skattegranskningarna.

33

34

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

//

STATISTIK AV BROTTSBEKÄMPNINGSMYNDIGHETERNA

GRÅ EKONOMI

//

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

STATISTIK AV BROTTSBEKÄMPNINGSMYNDIGHETERNA

POLISEN Källa: PolStat

ALLMÄNT Antalet ekonomiska brott som hänför sig till grå ekonomi och som kommer till polisens kännedom sammanhänger även i mycket stor utsträckning med tillsynsmyndigheternas aktivitet. Störst antal anmälningar görs av Skatteförvaltningen, men även övriga tillsynsmyndigheters verksamhet avslöjar brottslighet relaterad till grå ekonomi. År 2015 registrerade polisen 1 842 nya anmälningar om ekonomiska brott. Antalet nya anmälningar var rekordhögt i statistiken över ekonomiska brott. Antalet fall ökade med 25 stycken från året innan. År 2015 avslutade polisens undersökningsenheter sammanlagt 1 958 fall av ekonomiska brott, vilket var något färre än 2014. Antalet avslutade fall under 2015, liksom de allmänna resultaten av polisens undersökningar av ekonomiska brott, påverkades avsevärt av det stora antalet asylsökande, i vars utredningar även en stor andel av personalen för undersökning av ekonomiska brott deltog. Antalet öppna fall höll sig på samma nivå som under tidigare år.

EKONOMISKA BROTT SOM ANMÄLTS TILL POLISEN 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0

1 804

1 817

1 842

2009 2010 2011 2012 2013

2014

2015

1 776 1 614

1 526

1 565

2006 2007 2008

1 612

1 515

1 608

De nya anmälningar om ekonomiska brott som polisen registrerade 2015 omfattade sammanlagt 3 680 brottsrubriceringar. Detta motsvarar i snitt två brottsrubriceringar per brottsanmälan. År 2015 registrerade polisen 360 grova skattebedrägerier, vilket var 50 mer än 2014. Antalet sedvanliga skattebedrägerier och skatteförseelser höll sig på samma nivå som under tidigare år.

35

36

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

SKATTEBEDRÄGERIER OCH GROVA SKATTEBEDRÄGERIER 500

446

524

405

400

360 345

300

308

200

500

286

310

413

122

397

335

200 96

90

111

394

398 359

346 309

294

138

365

337

300

225 134

474

450 419

400

299 269

100

BOKFÖRINGSBROTT OCH GROVA BOKFÖRINGSBROTT 600

341

297 265 228

201

100 69

76

79

68

0

0 2006 2007 2008

2009 2010 2011 2012 2013

Skattebedrägeri

2006 2007 2008

2014 2015

Bokföringsbrott

Grovt skattebedrägeri

Bokföringsbrott är den vanligaste ekonomiska brottsrubriceringen som kommer till polisens kännedom. Efter införandet av bestämmelserna om den grova gärningsformen har dess relativa andel av bokföringsbrotten ökat i jämn takt. Efter 2008 har polisen fått kännedom om fler grova bokföringsbrott än bokföringsbrott i den grundläggande gärningsformen. Antalet registrerade grova bokföringsbrott och bokföringsbrott minskade något 2015 från året innan.

2009 2010 2011 2012 2013

2014 2015

Grovt bokföringsbrott

Antalet fall av oredlighet som gäldenär ökade ytterligare. År 2015 fick polisen kännedom om 310 fall av grov oredlighet som gäldenär och 123 fall av den grundläggande gärningsformen.

OREDLIGHET SOM GÄLDENÄR OCH GROV OREDLIGHET SOM GÄLDENÄR 350 296

300

200

260

254

250

227 169

310

260 203

195 156

150 100

118

124

142 120

120

112

108

120

128

123

2014

2015

50 0

2006 2007 2008

2009 2010 2011 2012 2013

Oredlighet som gäldenär

Grov oredlighet som gäldenär

GRÅ EKONOMI

NÄRINGSFÖRBUD Antalet personer som meddelats näringsförbud har ökat under hela 2000-talet fram till 2011. Efter en liten svacka fanns det fler personer med näringsförbud 2015 än någonsin tidigare, nämligen 1 182 personer. År 2015 meddelades 384 personer nya näringsförbud, medan 295 näringsförbud avslutades.

ANTAL PERSONER SOM MEDDELATS NÄRINGSFÖRBUD 1 400 1 200 1 000

1 050 880

1 095

1 149

1 136

2011

2012

1 182

1 085

1 119

2013

2014 2015

949

800 600 400 200 0 2007

2008

2009

2010

OM ÖVRIG BROTTSLIGHET SOM ANKNYTER TILL GRÅ EKONOMI Även om skattebrotten och de nära anknutna bokföringsbrotten samt gäldenärsbrotten är de mest synliga i bekämpningen av grå ekonomi, omfattar grå ekonomi en bred skala av andra brott och förseelser.

Inom den grå ekonomin försummas ofta även till exempel avgifter relaterade till arbetspensioner samt föreskrifter och skyldigheter som hänför sig till miljöskydd och avfallshantering.

Korruption och annan osaklig påverkan är även nära kopplad till grå ekonomi. Registeranteckningsbrott och förfalskningar är ägnade att dölja den verkliga karaktären av verksamheten.

Falska dokument påträffas vanligen i den övervakning som görs av tullen.

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

37

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

Utmaningarna inom tullens bekämpning av ekonomisk brottslighet har ökat till följd av nya fenomen relaterade till ekonomisk brottslighet, såsom brottslighet med koppling till elektronisk handel och den inre handeln. Internet används allt mer som ett medel för marknadsföring och försäljning av högt beskattade varor till konsumenter samtidigt som man kringgår de skattebestämmelser som gäller för dessa varor. År 2015 observerades fortfarande brottslig verksamhet i samband med export- och förpassningsförfarandet inom logistikbranschen.

De fall som tullen undersökt har bland annat anknutit till varor som inte exportdeklarerats eller haft felaktiga varubeskrivningar och tullnummer.

SKATTEBEDRÄGERIER SOM TULLEN AVSLÖJAT

324

400

358

393

457

150

51

82

148

106 99

98 60

127 59

100

180

200

226

300

69

500

505

600

561

592

700

459

EKONOMISK BROTTSLIGHET SOM KOMMIT TILL TULLENS KÄNNEDOM Tullen undersöker ett fall som ett ekonomiskt brott om det handlar om ett brott mot lagstiftningen i tullens övervakningsoch skatteuppbördsområde. Med ekonomiskt brott avses brott som siktar på ekonomisk vinning och som begåtts i anslutning till laglig affärsverksamhet. I de fall som tullen undersöker är huvudbrottet i allmänhet skattebedrägeri eller grovt skattebedrägeri. Andra ekonomiska brott som tullen undersöker är bland annat förfalsknings-, tulldeklarations-, miljö- och bokföringsbrott. I tullen omfattar ekonomiska brott även smuggelliknande brottslighet som hänför sig till accisbelagda produkter (främst alkohol och cigaretter), trots att man uppbenbart inte utnyttjar affärsformer för att begå brottet även om verksamheten kan jämföras med affärsverksamhet och yrkesutövning.

64

Heidi Björk, chef för analysenheten, Bevakningsavdelningen/ verksamhetsenheten Analys och underrättelse, Ulla Sinkkilä, bevakningsdirektör, Bevakningsavdelningen/företagsgranskning och Noora Kallio, jurist, utrikeshandels- och beskattningsavdelningen/indrivning

År 2015 fick tullen kännedom om sammanlagt 856 skattebedrägerier (alla gärningsformer), medan antalet 2014 var 824.

Sammanlagt 69 grova skattebedrägerier avslöjades. Motsvarande siffra året innan var 82. År 2015 handlade de grova skattebedrägerier som klassificerats som ekonomiska brott och som Tullen undersökt främst om olaglig import av cigaretter, alkohol och snus samt fall relaterade till bil-, punkt- och mervärdesskatt, dumpningstullar och tullager.

169

TULLEN

479

//

38

GRÅ EKONOMI

98 131

38

0 2007

2008 2009

2010

Grovt skattebedrägeri

2011

2012

2013

Skattebedrägeri

2014 2015

Lindrigt skattebedrägeri

GRÅ EKONOMI

TULLBEVAKNING Varuförfalskningar Tullen övervakar importen av förfalskade varor och strävar efter att förhindra att dessa dyker upp på marknaden. Övervakningen sker i samband med bland annat fysiska kontroller av varor. ÖVERVAKNING AV FÖRFALSKADE VAROR I TULLEN

Förfalskade, olagligt tillverkade produkter, st.

Importens andel, st.

Kalkylerat värde, euro Anmälningar till varumärkesinnehavaren, st.

2012

2013

2014

2015

279 603

193 636

90 336

92 836

129 166

38 309

84 605

89 792

6 426 147

5 292 792

2 048 436

525 724

179

126

86

91

Det kalkylerade värdet av de förfalskade varor och antalet som Tullen har beslagtagit har sjunkit under de senaste åren. De kvantitativt stora beslagen har minskat avsevärt, och i dag sker de flesta beslagen inom post- och expressfrakttrafiken. På motsvarande sätt har antalet brott mot immaterialrätt minskat betydligt från 2011. År 2015 undersöktes tre upphovsrättsbrott och fem brott mot industriella rättigheter. Utvecklingen har påverkats av bland annat den ökande näthandeln, vilket lett till att försändelserna är små. Motsvarande trend har också noterats i de övriga EU-länderna.

Skattegranskning Tullens granskningsområden utgörs av tullförfaranden, punktbeskattning, bilbeskattning, farledsavgifter, EU:s stöd för jordbruket och den inre marknaden samt skattegränsen mot Åland. Syftet med granskningsverksamheten är att säkerställa tull- och beskattningsärendenas fiskala riktighet, främja och säkerställa en smidig utrikeshandel och skydda samhället genom att bland annat motverka verksamhetsförutsättningarna för grå ekonomi.

Granskningsverksamheten sker i realtid, proaktivt och i efterhand genom tillämpning av olika granskningsmetoder och genom iakttagande av nationellt enhetliga operativa modeller och anvisningar. Utöver nedan beskrivna granskningar av företag, handlingar och lager utför tullen granskningar av till

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

exempel förfaranden, bokföring och varor. Granskningarna utförs på basis av riskanalyser eller lagstiftning. Det riskbaserade valet av objekt kompletteras av slumpmässigt urval.

Granskning av företag och handlingar Granskning av företag omfattar granskning av företagets verksamhet, organisation, förvaltning, interna övervakningsmetoder, affärssystem och bokföringsmaterial. I regel involverar granskningar av företag företagsbesök. Granskningar av företag kan utföras proaktivt innan tillstånd eller ställning beviljas eller innan en tillståndsändring godkänns eller i efterhand efter tulldeklaration eller beskattning. Vid granskning av företag i efterhand granskas företagets verksamhet och affärstransaktionernas laglighet.

Företagsgranskningarna följs upp genom att samla in information om deras antal och de tilläggsskatter eller skatterester som påförts på basis av granskningarna samt återbetalningar. Resultaten av de proaktiva företagsgranskningarna kan inte mätas med hjälp av beloppet av tilläggsskatterna. Antalet granskningar av denna typ ingår dock i antalet företagsgranskningar som tullen utfört.

Med granskning av handlingar avses här granskning av affärstransaktioner efter tulldeklarationer eller beskattning.

Granskningen omfattar i regel flera transaktioner samt förtullnings- eller beskattningsbeslut. Granskningen av handlingar sker i allmänhet vid tullen, men den kan även innefatta företagsbesök. Granskningarna av handlingar följs upp genom insamling av information om deras antal och de tilläggsskatter eller skatterrester som påförts på basis av granskningarna samt återbetalningar. Antalet granskningar av handlingar omfattar även tillståndsrelaterade granskningar och administrativa granskningar i form av handräckning, vars resultat inte kan mätas med hjälp av beloppet av tilläggsskatterna.

Det totala målet för antalet företagsgranskningar under 2015 var 387 granskningar, medan utfallet var 430 granskningar.

Prioriterade områden i planen var granskning av import, lagring, punktskatter och bilskatter. Antalet granskningar som redan i samband med planeringen hade bedömts vara gråa objekt, brottsbaserade granskningar eller granskningar som ledde till undersökning var 32.

39

40

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

Cirka 87 procent av de realiserade granskningarna var företagsgranskningar (223 st.) och granskningar av handlingar (150 st.). Sammanlagt 24 granskningar av handlingar utfördes även på avdelningen för verksamhetsställen på basis av företagsgranskningar och handledning. Antalet företagsgranskningar under 2015 höll sig på samma nivå som året innan, medan antalet granskningar av handlingar ökade. På längre sikt varierar det totala antalet granskningar och deras inbördes relationer. Detta beror bland annat på de årligen fastställda prioriterade områdena och granskningsmotiven för granskningsverksamheten samt det ökande utnyttjandet av elektroniskt granskningsmaterial.

na under 2015 riktades 115 till lager som var befriade från punktskatt och 158 till tullager, tillfälliga lager eller frilager/-zoner.

Lagergranskningarna följs upp genom att samla in uppgifter om deras antal och granskningar som föranlett åtgärder. Som granskningar som föranlett åtgärder räknas alla granskningar i samband med vilka man upptäckt fel eller brister med eller utan fiskal inverkan. Lagergranskningarnas träffsäkerhet har stigit sedan 2014, och 2015 var den cirka 69 procent. Lagergranskningarnas fiskala resultat var 22 173 euro.

TULLENS LAGERGRANSKNINGAR

TULLENS GRANSKNINGAR AV FÖRETAG OCH HANDLINGAR 300

350

284

269

250

223

221

211

200

200 150

300

240

142

141

295

250 174

132

302

289

219 188 157

150 100

50

88

0 2011

2012

Företagsgranskningar

2013

2014

2015

Handlingsgranskningar

Lagergranskningar Med lagergranskning avses granskning av att lagerverksamheten är förenlig med tillstånd och att lagertransaktionerna beskattas korrekt. Att verksamheten är förenlig med tillstånden granskas genom att jämföra tillståndsvillkoren med den faktiska situationen i lagret. Genom granskningen säkerställer man att lagerlokalerna motsvarar tillståndsvillkoren samt att mottagning, lagring, förflyttning och överlåtelser av varor sker enligt tillståndsvillkoren och bestämmelserna. Att lagertransaktionerna är beskattningsmässigt korrekta säkerställs genom ett representativt urval utifrån lagerbokföringen och dess bilagor. Att lagerbokföringen motsvarar det fysiska lagret säkerställs genom fullständig eller partiell inventering.

Lagergranskningar görs i alla slags lager, och avdelningen för verksamhetsställen ansvarar för dem. Av lagergranskningar-

82

86

52

50

0

273

200

141

100

2010

288

2010

2011

2012 Alla

2013

2014

2015

Som föranlett åtgärder

Tilläggsskatter av företagsgranskningarna och handlingsgranskningarna Tilläggsskatterna av företagsgranskningarna och handlingsgranskningarna följs upp per kvartal och år. De beslut om til�läggsskatt som har bekräftats under året i fråga rapporteras.

Således omfattar statistiken över tilläggsskatter för 2015 även tilläggsskatter för granskningar under 2014.

Beloppet av tilläggsskatter kan variera avsevärt på årsnivå.

Beloppet påverkas av de prioriterade områdena för granskningsverksamheten, riskanalysen som används vid valet av objekt och de kritiska urvalsgrunderna, andelen lagstadgade granskningsobjekt samt de granskade företagens storlek och granskningarnas omfattning. Redan ett större objekt eller ett stort misstag kan ha en avsevärd inverkan på beloppet på til�läggsskatterna på årsnivå. I det totala beloppet av tilläggsskatter för 2015 ingår två stora tilläggsskatter.

GRÅ EKONOMI

TILLÄGGSSKATTER FÖR GRANSKNINGAR AV FÖRETAG OCH HANDLINGAR, MN € 60 53,6

50 40

37,4

30 20

27,4 20,4 14,9

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

Verksamhetsidén bakom skatteuppbörden är att utföra den med så små skatterester som möjligt så att kostnaderna för företagens krediter (säkerheter) samtidigt står i rätt proportion till deras risker. Detta förutsätter en fortlöpande, kostnadseffektiv och planmässig uppföljning av företagens betalningsförmåga samt korrekt dimensionerade säkerheter och indrivningsåtgärder vid rätt tidpunkt. Tullen satsar hela tiden på proaktiv övervakning (tillstånd och förutsättningar för dem) och på att proaktivt trygga fordringarna.

12,3 8,5

10 2,7

0

//

2010

5,4

2011

4,9

2012

Granskning av företag

5,4

2013

7,4

2014

2015

Granskning av handlingar

Resultatet av granskningar av handlingar har ökat på årsnivå. Den avsevärda uppgången under 2015 beror främst på en granskning som var fiskalt sett mycket betydelsefull. För sin del ökar effektiviteten av bland annat att granskningar av handlingar främst utförs på basis av elektroniskt granskningsmaterial, såsom granskningar av importens handlingar och granskningar av bilskatter utifrån tullens och Trafis uppgifter i datasystemen.

För år 2015 har tullen obetalda skattefordringar på sammanlagt cirka 14 miljoner euro. Eftersom tullens totala skatteuppbörd för 2015 är 10,5 miljarder euro, är skatteresternas andel av den, dvs. skatterestprocenten 0,13 procent. Under motsvarande tidpunkt i fjol var beloppet av skatteresterna knappt 11 miljoner euro och skatterestprocenten 0,11 procent. Genom tullens indrivningsåtgärder lyckades man under 2015 indriva skatter som förfallit 2014 till ett belopp av cirka 7,9 miljoner euro.

Tullens skatterest på 0,13 procent är betydligt lägre än enligt Intrum Justitias europeiska undersökning om betalningssätt.3 Enligt undersökningen uppgick andelen fordringar som i Finland bokförs som kreditförluster till 1,1 procent.

Uppbörd av varuskatt och skatterester Beskattningen av varor och övervakningen av den sker på ett annat sätt än de skatter på inkomster och kapital som Skatteförvaltningen uppbär och som fastställs i efterhand utifrån bokföring och deklarationer. I varubeskattningen är den varukategori till vilken de beskattade hör avgörande. Detta avgörs med hjälp av varunummer dvs. tulltariff. Viktiga aspekter kan utgöras av bland annat varans ursprung, vikt samt socker- eller alkoholhalt.

Tullens kunder kan välja om de vill vara kontant- eller kreditkunder. Kontantkunderna får varorna i sin besittning först efter att skatterna har betalats. Av kreditkunder kan säkerheter krävas. Skatteförvaltningen kan inte indela kunderna i kontant- och kreditkunder och därigenom motverka kundens skuldsättning. Övervakning i realtid är kännetecknande för kontroll av varuflöden och således även beskattningen av varor.

3

https://www.intrum.com/fi/Media-ja-julkaisut/maksutaparaportti/

41

42

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

//

SPECIALINDRIVNING INOM UTSÖKNING, KONKURSER OCH BETALNINGSSTÖRNINGAR

GRÅ EKONOMI

//

SPECIALINDRIVNING INOM UTSÖKNING, KONKURSER OCH BETALNINGSSTÖRNINGAR

SPECIALINDRIVNING SOM EN DEL AV UTSÖKNINGEN Med utsökning avses verkställighet av en försummad betalningsskyldighet och en annan skyldighet som avses i utsökningsbalken. En effektiv utsökning bekämpar för sin del grå ekonomi, och bekämpningen av den är ett centralt mål i synnerhet för specialindrivningen. Andra mål för specialindrivningen är att återta vinning av brott och stödja den normala indrivningen inom utsökningen vid verkställighetsåtgärder som kräver särskilt lång tid. Genom dessa mål uppnår utsökningsförfarandet också resultat och trovärdighet samt fungerar jämlikt även mot dem som försöker dölja egendom för borgenärerna.

I ovan nämnda fall handlar det ofta om aktörer inom grå ekonomi och gäldenärer som blivit dömda för ekonomiska brott.

De egendomsstrukturer som påträffas i specialindrivningen är ofta konstruerade under en längre tid och komplicerade eller helt osynliga inom den grå ekonomin.

Samarbete och utbyte av information mellan myndigheterna är mycket viktigt med tanke på bekämpningen av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi. I och med utvidgningen av specialindrivningen 2011 har samarbetet med de närmaste myndigheterna blivit regelbundet och organiserat i hela landet.

Specialindrivningen inom utsökningen består av sex specialindrivningsområden som täcker hela landet.

Utsökningen utvecklas fortlöpande. Syftet med utvecklingen är bland annat att i allt högre grad frigöra personalresurser från så kallade rutinåtgärder till utsökningsärenden som kräver en hel del utredningar och tid. Eftersom utvecklingen också styrs av utsökningens minskande anslag är också specialindrivningens resurser utsatta för kostnadsnedskärningar, och tilläggsanslaget för bekämpning av grå ekonomi har redan slopats.

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

43

44

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

SPECIALINDRIVNING SOM STATISTIK Utsökningen sköter hundratusentals gäldenärers ärenden, och i den normala utsökningsprocessen är det inte möjligt att använda väldigt mycket tid för att reda ut en gäldenärs ekonomiska ställning. Specialindrivningen har främst hand om sådana gäldenärers utsökningsärenden där utredningen av den ekonomiska situationen kräver en hel del arbete och tid.

Ofta försöker man dölja egendom genom olika arrangemang så att utsökningen inte kan utmäta den. Eftersom ärendena i specialindrivningen ofta är långvariga uppnås de slutliga resultaten på lång sikt. Detta innebär att man inte får en särskilt sann bild av läget om man endast granskar statistiken för ett år. Generellt kan man konstatera att variationerna i resultaten i eurobelopp är kännetecknande för specialindrivningen.

Därför borde man i granskningen av specialindrivningens resultat fokusera på de åtgärder som vidtagits i missbruksfall och på antalet uppdrag i relation till antalet utredda uppdrag.

Dessa har betydelse med tanke på förebyggande av arrangemang och missbruk relaterade till undvikandet att betala skulder. Även mängden utmätt och beslagtagen egendom är ett mått på verksamhetens effektivitet. Denna egendom realiseras till borgenärerna i form av redovisade tillgångar först senare, till exempel efter att besvärsprocessen är avklarad.

En stor del av specialindrivningens ekonomiska resultat uppkommer även genom att specialindrivningen anvisar egendom som har framkommit i dess verksamhet till den övriga utsökningen för fortsatta åtgärder. På samma sätt anvisas egendom även till samarbetsmyndigheter och konkursbon.

ÅR 2015 Specialindrivningen har etablerats som en del av utsökningsförfarandet i hela landet, och dess resultat ligger på en bra nivå. I euro ökade indrivningsresultatet betydligt från 2014, medan lagret av utmätt och beslagtagen egendom minskade något.

Beloppet av de skulder som behandlades inom specialindrivningen 2015 uppgick sammanlagt till ca 229,3 miljoner euro, varav säkringsåtgärdernas andel var ca 81,7 miljoner euro.

RESULTAT I EURO Det penningbelopp som specialindrivningen redovisade för sökande inom utsökningen 2015 uppgick sammanlagt till ca 29 miljoner euro. Under utsökningsförfarandet avtalade gäldenärerna och borgenärerna om betalningar på ca 1,6 miljoner euro, och i övrigt betalades 0,8 miljoner euro direkt till borgenärerna under utsökningsförfarandet. Till den övriga utsökningen anvisades egendom för utmätning eller beslag till ett värde på 9,1 miljoner euro. För samarbetsmyndigheter, konkursbon och borgenärer eller andra åtgärder anvisades egendom till ett värde på ca 10,5 miljoner euro. Med beaktande av alla ovan nämnda poster var specialindrivningens resultat 2015 ca 51,0 miljoner euro.

I slutet av 2015 uppgick den utmätta egendomen till ca 87,5 miljoner euro och den beslagtagna egendomen till 74,7 miljoner euro.

GRÅ EKONOMI

PRESTATIONER Målen för antalet behandlade ärenden inom specialindrivningsområdena för 2015 uppnåddes och överträffades så gott som utan undantag. Antalet ingripanden i missbruk av gäldenärer var ungefär lika stort som 2014, men målen uppnåddes inte helt.

Den resultatbringande verksamheten har för sin del stärkt specialindrivningens ställning som en del av myndigheternas arbete mot den grå ekonomin. Verkställighetsmyndighetens och i synnerhet specialindrivningens effektiva verksamhet är centralt med tanke på bekämpningen av den grå ekonomin. De resultat som den riksomfattande specialindrivningen gett är uppmuntrande, och i och med det har utsökningens deltagande i bekämpningen av den grå ekonomin varit allt effektivare.

Utsökningens anslag är dock föremål för stora nedskärningar och tilläggsanslaget för utsökningen för bekämpning av grå ekonomi föll bort 2015. Eftersom anslagen minskar måste även specialindrivningens omfattning revideras.

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

KONKURSER 20154 ANTALET KONKURSER MINSKADE MED 13,8 PROCENT 2015 Enligt Statistikcentralen anhängiggjordes 2 574 konkurser 2015, vilket är 412 konkurser (13,8 procent) mindre än under motsvarande period ett år tidigare. Dessa anhängiggjorda konkurser omfattade totalt 10 902 anställda, vilket var 3 049 (21,9 procent) mindre än året innan.

ANHÄNGIGGJORDA KONKURSER, FÖRETAG, ANTAL 3 500

3 275 2 864

3 000 2 500

2 947

2 961

3 131

2 986

2 612

2 574

2 254

2 000 1 500 1 000 500 0

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Antalet konkurser minskade inom industri och gruvdrift, byggnad, handel, transporter och lagerverksamhet, hotell- och restaurangbranschen samt övriga huvudsektorer inom service.

Siffermässigt ökade konkurserna mest i byggbranschen. Inom branschen anhängiggjordes 522 konkurser 2015, vilket är 124 konkurser (19,2 procent) mindre än året innan. År 2015 ökade antalet anhängiggjorda konkurser inom jordoch skogsbruk samt fiskeri. Inom branschen anhängiggjordes 67 konkurser, vilket är 6 konkurser (9,8 procent) mer än året innan.

Med anhängiggjorda konkurser avses företag, samfund och fysiska personer som sökts i konkurs under kalenderåret. Anhängiggörandet av konkurser innebär inte tillnärmelsevis alltid att ett företag eller en yrkesutövare ”går” i konkurs i ordets egentliga bemärkelse. Konkurser är komplicerade rättsprocesser med flera faser, och de kan avbrytas i olika skeden.

Finlands officiella statistik (FOS): Konkurser [nätpublikation].

ISSN=1798-4424. December 2015. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 16.2.2016]. Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/konk/2015/12/ konk_2015_12_2016-01-27_tie_001_fi.html

4

45

46

GRÅ EKONOMI

//

ÖVERVAKNINGSSTATISTIK 2015

BETALNINGSSTÖRNINGAR 20155 Antalet registrerade betalningsstörningar för företag minskade tredje året i rad, och 2015 minskade också det totala antalet företag med betalningsstörningar.

ANTAL FÖRETAG MED BETALNINGSSTÖRNINGAR I SLUTET AV ÅRET 60 000 49 100

50 000 40 000

52 400

55 100

56 100 54 800

2013

2014 2015

44 600 40 500

37 400

35 800

2007

2008

30 000 20 000 10 000 0

2009

2010

2011

2012

I slutet av 2015 innehöll Asiakastietos register sammanlagt 54 800 företag med gällande betalningsstörningar. Drygt 33 000 företag fick nya betalningsstörningar under året, dvs. vart och ett av dem fick sex nya betalningsstörningar i genomsnitt.

För företag är redan en registrerad betalningsstörning i allmänhet ett tecken på mycket stora ekonomiska problem.

5

Källa: Suomen Asiakastieto

MEST BETALNINGSSTÖRNINGAR INOM HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN SAMT BYGGBRANSCHEN Enligt Asiakastieto har 7,9 procent av de aktiva företagen gällande betalningsstörningar, men riskerna varierar kraftigt mellan olika branscher. Inom hotell- och restaurangbranschen (22,1 %) samt byggbranschen (21,8 %) har vart femte företag registrerade betalningsstörningar.