4 minute read
Hundskolan Vision
by Vildmarken
Mattias Westerlund: Vikten av närsök
Dressören och instruktören Mattias Westerlund från Hundskolan Vision delar varje månad med sig av sin expertis gällande jakthunden i träning och ute i skog och mark. I det här numret går han närmare in på ämnet närsök. Här är hans tips och råd.
• VAL AV MARK/OMRÅDE, TERRÄNG
• VINDFÖRHÅLLANDEN
• INVITTRING AV OMRÅDE ELLER INTE
• ANTAL UTLAGDA APPORTER
• INVITTRING AV APPORTER ELLER INTE
• VARIERA AVSTÅNDET OCH GÖR NÄRSÖKET TILL EN BÖRJAN LÄTTARE NÄR DU ÖKAR AVSTÅND
• TRÄNA NÄRSÖK PÅ RASTRUNDORNA! LÄGG UT APPORTEN, GÖR NÄRSÖKET DIREKT, KOM SEN TILLBAKA TILL SAMMA OMRÅDE I SLUTET AV RUNDAN, ELLER TA NÄRSÖKET NÄSTA DAG BEROENDE PÅ VAR HUNDEN ÄR I SIN TRÄNING
Närsök är i grunden en ren lydnadsövning. Trots att hunden kanske direktmarkerat en fågel som föll 70 meter längre bort så ska den direkt på signal börja använda nosen och söka noggrant på platsen där den befinner sig. Det här behöver tränas i steg för steg, där hunden först behöver lära sig närsökssignalen. Det kan göras med något som hunden är starkt motiverad av, exempelvis godis, korv eller annat.
Närsök byggs sedan där hunden på signal, där hunden har sett dig lägga ut en apport, direkt får söka i ett väl invittrat och avgränsat/tydligt område. När hunden behärskar det ökas svårigheten genom att man låter hunden se när apporten läggs ut i området, fortfarande väl invittrat. Man gör en annan övning eller går en promenad, och går sedan tillbaka och sätter sedan hunden i närsöksområdet, blåser söksignal – och hunden ska söka.
Nästa steg är att hunden gör ett närsök i ett invittrat men “dolt” område, för att sedan gå vidare till dolt men inte invittrat område. Om hunden slutar söka eller lämnar området så har man som regel gått för fort fram. Då behöver man backa i träningen och göra övningen lättare. Tänk på vilket beteende ni vill belöna; att hunden drar ner på farten, håller området och använder näsan. Den ska inte springa ner apporten.
Terräng
Börja med ett för hunden väl avgränsat område, ett blåbärssnår, eller kanske ett område med lite högre gräs. Det hjälper hunden att hålla området. Tänk sedan på att variera så att hunden lär sig att göra närsök i alla marktyper. Tänk på att göra övningen lättare för hunden (invittring, hunden ser när ni lägger ut apporten, avstånd) när ni byter marktyp. När hunden klarar den nya marktypen görs närsöket gradvis svårare.
Vind
Man behöver också lära sig att läsa sin hund och vindförhållandena i närsöksområdet. Sätter du hunden så att den inte kan få hjälp av vinden kommer den erfarna hunden som regel att göra en mindre ringning för att få vittring. Det kan se ut som hunden lämnar området när den bara går ut och hämtar vind. Det är bra att som hundförare lära sig att se det. Gör hunden det, men håller området och direkt drar ner på farten, så är det ett ur jaktsynpunkt bra arbete!
Avstånd
Hundar lär i bilder. Tänk på att till en början stå nära hunden när närsöksignalen ges, men att du gradvis ökar avståndet. Det är vanligt att man fastnar i närsöksträning på ett visst avstånd och då kommer hunden inte förstå övningen när avståndet är ett annat. Ökningen av avstånd i sig är en svårighet, och då kan även den hund som man tycker har kommit långt i sin träning till exempel lämna området, bara för att den inte lärt sig bilden av närsöksignal, närsök och det avståndet. På samma sätt som vid byte av marktyp så behöver närsöket göras enklare (invittring, hunden ser när ni lägger ut apporten och så vidare) när avståndet ökar. Slutmålet är närsök på alla avstånd med dolda apporter. Att gå i steg för steg gör att hunden förstår övningen i alla steg och träningen blir positiv.
Byte av apporter/söka vidare med apport i munnen
Vissa hundar lägger sig till med att söka vidare med apport i mun eller byta med ett apport. För att undvika det så läggs bara en apport ut till en början. Vill man träna med fler apporter i ett närsöksområde så ska man till en början vara så nära att man snabbt kan bryta hunden om man ser att den är på väg att byta eller söka vidare.
