Österbottniska Posten (ÖP) nr. 12 1973 by Österbottniska Posten

österbo,ttn iska posten Österhottnisk

ungdomstidning

Torsdagen ,den 22 mars 1973 "

friska

25 P -:- 12

f"äktar på mid.,in'ete'inlf

o DET

BLÅSTE FRISKA FLÄKTAR på SöU:s mid

vinterting i Vörå i söndags. Diskussionet'na" eng ge , rade, och deltagarna var inte i allt så eniga. Men man nådde i alla fall till något" resultat i de fyra Mest" engaget'ades frågor som avhandladc s. splittrades - deltagarna om förbundets interna

Miljövårdsdrive

Illed hacl{or liar

"tiondla engagemang.

utskottet med

liar skall Fritz-Olle Slotte i

domsrörelsens

folk

o MED HACK,OH

och

heter väckas till medvetande om skall

allmänheten

och

miljöfarorna.

myndig

Miljövårds

spetsen föreslog

att ung

samla·s längs riksåttan utrustade

med backor och rödja bort buskvegetationen, och därmed gö giftbesprutningen överflödig. Det beslöt man också.

AI{tion" för VietnaIll

och stöd till Island

o INTERNATIONELLA

utskottet väckte protester med Kurt TaxelIs inledning som var klart politiskt Detta; stred mot opolitiska SÖV:s stadgar, och man ii'lle ett tag avföra utskottet... förslag från dagordningen.

färgat.

-----�---

Vårens mode här

i pastell och vitt O" MA

DET

TAS

att

som

ett

varuhusens

vårmodevisningar

är

här.

pastell

och byxdräkten hör

Färgerna i år går i

och vitt till vårens populäraste plaggbland ungdomen.

Bomullssammet är ett po

pulärt

material.

invid

bär

På

han

bilden

med stora fickor och

blus

resår

i midja och ärmar - en ny

detalj som förekommer ofta. Blusen kostar 110 mk och byxorna i samma material 59 :50. Hennes farmardress är i denim. Den midjekorta blusen

med

bröstfickan och byxorna pern

Kurt

blommor ko tar

mk.

är midjekort

61"

på

Jum

och

har

"krAs" i kanterDlF Den kos tar 38 :50. - Se sid. 12!

TaxeJJ i

Kjellström.

fick

mitten

tingsdeltagarna att se rött med

t.h..

ställde

sig

o FEM

PERSONER av Wasa upp

Som orsak anger de bl.a.

att ledningen

fjärmat

sin inledning som han själ\' gjort Saxberg, t.v., och medlemmen

uPII Else

-------

Wasa teater teaters personal har sagt

Ingrid

dock bakom hans förslag.

Fl)71{t fråll

sig.

- vårtecken

här

och som utskottet Inte behandlat. UtSkottsordföranden

sig från

personalen och att de inte får syssla med en meningsfylld re pertoar. - Se sid. 14!

Skolultgdomsförbund blir int esseorga"n FINLANDS

svenska skolwlgdomsförbund har förvandlats till ett intresseorgan tö!'

från en kulturell organisalion skoleleverna. I Fl'itidsfol'lIm

dens chanser

Tävla om

pr 3enteras

Läroverk,,

FSS.

Ett par

mt"d råden är en aktuell fråga inom skolvärlden. lemmar i läroverksrådeu '1;er sin syn på de 'nytillsatta l'

att

fungera. "- Se mittuppslagd !

Åländska ungdo,mar

resorna till filmar gamla seder

Mallorca lJ

ÄNNU HINNER ni

delta i bar a en

vår utlottnin g av två Mallorca ..esor. Men nu återstår

19H_ so mm a en DE UNGA inom Ålan s inspelas skall ungdomsförbund skall under Dessutom ett sommaren ägna sig åt förbe vid tre tillfällen som kallas Sek redelserna inför amerika turistjip

vecka till dragningen, så a k ::: f ä l :rta e rn o !in::

ålänningen

Axel

Olsons

inspelning av filmen En var

dag på Björkör. Filmen skall

förbundet ordna lernas kavalkad. med folk dans, folkmusik osv. Se sid. 6!

:1ryg

måste

skaffa

två

nya

öP-

prenumeranter. Läs reglerna på

sista si dan !

'fRIIIDSfDRUM I Nua-R.

OST

RBOTTNISKA

POSTEN

Nå,gonting för

Det

firins

relativt

gort

konstnärer i Österbotten. I

de- flesta

städer

S'3ffima

finns

verk

konstnärsföreningar,

,:':so,m gå t, .'; ,

vilka s

medlemmar

är

aktiva

nngar

har också

nått

långt

konstnärer.

som

Flere

öslerbott

koostnärer,oeh .deras als

ter finns på konstmuseer runt

om i landet.

Borgå, som ju inte är stör re än t.ex. Jalwbstad,

man

långt

I de österbottniska städerna

är det i stort sett endast Va

som mera målmedvetet har

Också i ÖSterbotten är det dags att planera t:ltt eller fle re

artotek.

rerna i länet):

här finns de

cdmanska samlingarna i ös

terbottens

museum,

Tikan

konstmuseum

ojas

.MöjUgen

kunde

man lägga upp det så, att i

länet skapas ett enda artotek, teken

ges

och

kO'lstnaIl (i stadshuset).

möjlighet stifta

atl

via

bekantskap

teket

förmedlar.

Artoteket

skulle med andra ;)rd fungera som

lands'kapsbiblio

f1r:s1a konstutställningarila ar raop,'pras. Men det som finns och det

som görs är inte nog.

Vasa är ett naturligt

cent

rum för ett österbottniskt

artotek, men dett a kan naur ligtvis placeras i vilken öster

kunde den eller. de städer som

hyser ett aktivt int!"esse för

konsten gå aktivt ut.. För

konstnärerna

kunde

tillkomsten av ett artotelt be tyda

mycket:

dels

skulle de

få inkomster i form av hyror

för

.Åmos-

rnars

AmOR An

kobstad, där museet visade 'fi ITandsk 6O-tåls konst. Det är inte var dag som landets konstmuseer

(de fles

huvudstaden) ger

sig ut på turne.

Besöket var välkomm.et. Anderss4lns

konst

museum har bakom sig tydande

ekonomiska

resur

ser (Konsfsarnfundet, som ju också det,

äger som ,

Hufvuds

läses

ten), och det mer än rimligt

sbla

österbot

vore väl inte om

en del av

de resurserna aRvändas 1ör , att

tillfredsställa

bottniska

'behove.t

det

öst

av,

od, '

konst. Alltså. Amos

Ledningen

Anderssons

.' för

kf)DSfmU

seum bör överväJa hur den lämpligast kan verka i östeF bo

och

dels

vidare kretsar, vilket på sikt

derssons konstmuseum Ja

Amos

konstverk

Här är ett par ;förslag: - ett konstmuseum

öpP.

nas i österbotten. - ett par tre utställning -ar ambulerar årligen i österbotten.

Ja, egen tli g en behöver det ena goda inte utesluta det andra. Vad sägs i Hel'Singfors!

talar, inte

kOl1Rtverk

bara ,hyran

till

utan

också omkostnaderna för för

medlingen.

Det

sistnämnda

kan dock diskuteras. Det vore

knappast orimligt att begära denna

blygs:'\mma

ren skär vågorna är unikt,

na turligtvis.

världen

Förr

i inte

är

så

fanns det gott

(och

länge

det

sedan)

båtbygga

re i landskapet. Såväl i sö

der, som i norr fanns verk liga.

båtbyggarbyar,

där

många fick sitt levebröd ge nom att bygga båtar.

Men så kom plasten, plå ten, glasfibern . . .

Träbåten blir för dyr.

På fem, kanske, tio år kip-

del.

skulle i främsta hand komma

den service som sitiv

och

[trävs,

sköta

näm

uthyrningen

rent praktiskt.

alternativ

kusterna "importerade" man . plastbåtar.

svenska' österbotten. ett

gott

alternativ.

Här är det möjligt.,att upp

rätthålla också svens!isPtåkig vilket myndigheterna

grundlagsenligt Vasa kunde

Men så småningom vände

När statliga verk i framtid n . . ar utlokahseras, skall

service,

båtbyggarkonsten

måste'

gott .

tänka

emot

trenden.

båtväg - de gamla seglarna

på

1800-talet

dantagna.

möjligen

Men det finns andra: Öja

båtar i Larsmo har' fått en

sina

farkoster klassad

Inte illa.

Ått l{nyta

• 'För

sedan förra

ett

par

tre

veckor

rapporterade

redaktör

är

ÖP:s

Inger

om båtbyggeriet i Jakobstad

och de omkringliggande kom munerna.

Hon hade hittat e t drygt

trettiotal

båtbyggare,

båt.

finns

alltså

folk som själva byggde !>ig Det

naturligtvis

Men både Nautor och Öja

båtar håller

sig i prisklas ser ,som ligger relativt högt. Även om

ihop i

Malax

snabbt. När

det

att titta p

är intressant

"flaggskeppsfö

retag" och deras produkter,

FörSlaget till väg från Kait SOl' i Vörå till Långåminne bör

förverkligas

derina

väg

är

byggd

har inte bara Vöråcentrum ånyo konunit i närheten' aven

storväg, utan -

och, det ir

nor.ra 'och

ösJ;erbotte n

viktigare- avståndet m lIan , söd

h r krympt p å ett sätt, är värt att notera.. .

vetskap

är det de små båtarna i pris

trettio bygger sig motorbå

tar,

klassen "varmans" som till

s.k.

fierade

daycruisers,

modi

amerikanska

sexor,

tväraktrare osv.

Båtbyggarintresset

spri

der sig som en löpeld, Inte

bara därför att man genom

att bygga båt skaffa r sig en

trivsam

skilt

sysselsättning .. sär

som

det

sker

gla tt

kamratlag, utan också därför

att man får en billig båt.

En båt i daycruisersklas

sen kostar c. 30.000 mk. den som bygger den själv beta

lar

omkring

2.600

mk.

tväraktrare på '16 fot

got däckad)

naden

3.700

(nå

kostar i mark mk, den som

bygger den själv slipper un

dan

mk.

med

biygsamma

1.100

• Dessutom, sägs det, görs

"hemmabåtarna" starkare än

de som fabrikerna tillverkar. Här bör man dock vara ,på

sin vakt. En glasfiberbåt är

drar sig det stora intresset.

inte någontin g leka 'med och därför måste båtbygga

och tjugo fot, det är tvär-' 'aktrare i olika storlekar, det

om säkerhet verkligen följs.

Det är motorbåtar på några

är roddbåtar "

Allt i glasfiber - tyvärr.

ren. se till att det .som sägs Men

en båt.

• Här måste jag få påmin

Da·' om den känsla av som-

en visar att de tiesta omhän, barn kommer frå;n. de lägsta socialgrupperna, dvs. 6-9. Var tionde familj som berördes fick vårdbidrag och en fjärdedel av familjerna ha dertagna

de en månadsinkom!;!t på mind

re än 500 mk.

En av socialstyrelsen gjord undersökning bekräftar

något som alla socialarbetare

redan har vetskap om: det är barn som kommer' från svåra som

fler, ockSå i Peders örenejden. Dehär några och

bygg

ALF,

dig- gärna

SNELLMAN

soIn

Belf(f·a --:··fm.d

förhållanden

långt

•

. • I dag finns en rad båt byggerier runt om i Öster botten. Det största är Nau tor i Pedersöre; vars havs kryssare i miljonärsklassen överflyglar allt vad som Ös terbotten hittills presterat i

som "Arets båt".

tiativet komj11er fr ån Finlaonos svenska ungdomsförbund, men arbetet skall utföras, av lokala benäget ekono krafter - m miskt stöd från en rad håll. Tidigare har. ung<;lomspoJitiskll . undersökningar gjorts endast för min<;lre omräden" t.ex .. kom muuer. Den "aktuclla undersÖ 'nl{lgen bör ge "den . åbGläDdskll uQgdomsrörelsen och de AQo-. ländska konimulJerna och -land apsptg ni8lltionerna, ett an vändbart material för 'den tTam-. tkia, verksamheten. ..I Underlilöku sresultatet bör. -bli.'ett-,utmä-t:.k t ki>n;lplement till, den.. regionpll;l erlng. som äger '. rum,. Det finns - med .tanl(e PA.. de organisationer, IIU!IUtutioner och . enskilda., som, &tår bakom utred mngen - ingen ol's&k att tvivla ' vare sl.g på metoderna eller re ..sultatet, och även om Aboland 'behöver mera fakta är det på sin plats att varna för någon form av övertro på utredningar - de löser Inga problem. Stundom sYIl8 det som om också ungdomsrörelsen skulle ha gripits av den planeringshysteri som finns i sam hället Visst måste m.an' veta vem man arbe tar med och varför, men sökan det efter detta få.r inte ta. alla resurser 1 anspråk.

ljud

- trtVSamt, lönsamt dö ut. Till de österbottniska

för andra kuststäder.

äboländska ungdomens si D entuation skall kartlaggås. Ini

Glasfiberbåtens

hårt, oromantiskt.

•

ter andan - den höll på att

Lämpliga verk finns också

kartlä'ggs

un:prungligt.

Att bygga 8tg baOt

pade

--'

skolstyrelsen.

det ljud som uppstår då fö

•

Ett e;ott

med konst.

ger sig en båt - i glasfiber,

På kommunerna ( biblioteken)

på.

Un:!!dom

,,'

mar och frid som infinner sig då man ror :en träbåt;

att kommunerna skulle svara

skulle betyda en starkt vidgad

marknad för alla som sysslar

gästade

t a finns i

sina

skulle god konst spridas i allt

filial

ställer

oehöver det

ligen att tillhandahålla diapo

bottnisk stad som 'helst. Här

Det är också i Vasa som de

invest ring

förfogande och kunderna be

med de konstverk som arto ,för

teket.

konstnä

kommu

inte bli fråga om. Konstnärer

kring Vasa finns också flere kända

nämnvärd

får hyra konstverk).

ungefär

mest

Någon'

nal

satsat på konsten (j och om de

på

• Bygg dig en båt! Det är många runt om i

Österbotten som just nu by,g

ett artotek (ett ställe där man

djapositiv

planer

* Vem ta,r initiativet

,har

medan man i de' :;ti:irre biblio

* österbottniska samlingar

drivna

i veckan'

Österbotten? I

Torsdagen den 22 mar s - 197

samhället

på ölika sätt måste ta hand

om. Resultatet av undersökning-

Undersökningen', gav

besked den :

också

bostadsstandar

de omhändertagna bar

nens familjer hade i genom snitt 1,85 rum till sitt förfo

gande.

Under de sen,aste åren har

undersökning

som

bekräftar

ett länge bekant faktum lagts'

till

undersökning.

Men

görs egentligen' för att r

bot på orsakerna. I läng, måste det bli alltför kostsa att

försöka

arna.

lindra

verkni·

Kör så eller

Automobilförbundet rekommenderar säkerhetsbälte

f)73

ÖSTER

Torsdagen den 22 mars ....:.... 1913

OTTNISK

POSTEN

c'w

• EN SÄLLAN skåd-ad ak

tivitet man

upplever

från

man

sidan

ver ksamheten

kan

till

tidens

aktivitet

föreningsplanet

har,

på

föreningarna" själva

på

behövs

den

för

att"' svara

Tyvärr är det alltför ofta

lett

händelse

till

delning

den

åtgärder och angelägenheter.

bart

som' att

inbegärt från undervisnings

ministeriet

ekonomiska

kring

byggnads frågorna,

bostads

sägs

det att det också bÖr kunna an ses höra till en ungdomsor

beslutsproces-

ganisations uppgift att delta bostadsproduktionsverk.

samhet för unga människor.

Detta bara för dem som för fäktat åsikten att det inte skulle höra till SÖU:s upp gift

eller

stadgarna. Jag

•

t.o.m.

vill

vara

gärna

emot

SÖU

inlämmas i föreningarna har

delen. Den viktigaste frågan just nu för många är frågan

Flera

behandla ekonomiska frå medverka, räknar man m ed gor. Det här gör att rena verksamhets frågo r blir li dande.

fulltecknad

ännu

flera. är

inom

det

"mycket

Det

föreningarna

ten

både på förbundsplanet

då

därtill

rar

ekonomiska

frågor.

är kanske lättare och mera påtagliga att ta ställning till. De är också kanske för många mera iIi. tressanta?

konstaterar att

red" ovisar

• SöU:s bostadsplaner kom mer snart in i ett avgöran

lats i styrelsen och rev ide rats så förefaller det som om läget för uf - rörelsen i österbotten just nu är ganska gott.

förefaller också Som

om styrelsen hellre diskute

det gäller aktivite

förbundet ,ocj{så

ungdomsnämnden

vara klara.

l det utlåtande som SöU

och ideella sektorn igen blir aktuell. Det är lika uppen

ett större ansvar för FSU:s

'för en hyfsad ekonomi, fjol årets bokslut har behan<l

Det är samtidigt ett bra exempel på hur den kom

tomterna

drygt

1,5 milj. mk: Det är uppen

och i föreningarna. När man

informations

sen ställt sig till låneansök ningarna. Till dess skall ock så primärkreditfrågo"rna och

"bart att frågan om en upp

få I"SU:s medlemmar att ta

aktivitet

stiger

generaldi

rektör Olavi Lindblom skall att veta hur bostadsstyrel

Alldeles för mycket av styrelsens tid går åt till att

och va<l

uppmär ksa mma.

, munala

centrala frAgorna där är att

år

Karleby

bostadsstyrelsens

Den totala omsättningen för senaste

är den bästa.

"Överlag

tag på Malax kommuns ung

uppgift framdeles.: En av "de

repre

demokratise

"inte minst den ekonomiska.

och

varmöte

OundelS

.} ,

dare för de yngre medlem

uppåt

sitiv händelse.

kan

'.J"!". '��:.

som

är av någon anlednin g in te

både

, ..

den 15 apri l, där för övrigt

• SÖU-apparaten sväller ut,

är

kurser har redan hållits och

lika mycket ." nyh et" i en po

,blad. Bladet är väl inte så speciellt när a-l it " kommer omkring, men redan det at t det utkommit är värt att

Den

Storgård,

behov' skulle det väl fil)nas

anledniI).g till skriverier. Det

domsnämnds

Olav

bör

sen _!lu inom förbundet inte

i ntresse.

som negativa händelser ger

ras.

som

också rönt ett sänsy"n t stort

git i gång.

sentation

där

mar som så småningom skall

nydaningsprocess

fick

landskapsförbundens

för

bäck & Co för att skola le

som Sto gård &' Co har dra

Jag

slag

medlemmarnas

L,edarna lian visa .resultat nu

tycker

är kapabla att då när det be hövs" uppbåda den aktivitet

som

nagot

ser på F$U:s ställning och

möten för

Den

att

Aktiv verksamhet på fältet

inte

man, mer än väl bevisat att

också

digt

bör få rätt stora konsekven

som dragits i gång av Ly-

skulle klara sig alls utan ett naste

massor

föreningarna.

har

viktig.

ändringar och det här med

utifrån har också gjorts gäl

Den

leds

att söka kommunala bidrag verksamheten

Men detta fOrULl;au.er- samti

vore mer än nödvändig. Den"

sagt att frågan om stadge

nas verksamhet för mycket.

som

omorganisationspl'ocess

. gärna noterar ,'liksom : .. de informationsblad

•

för att dominera föreningar

det

också

• I övrigt noterar man som

• SÖU har ofta kritiserats

g•or på FSU-planet, så före

faller

;..

ändring

för

starkt" förbund.

samarbeta

som Vörå uf har gett ut.

föreningarna.

)o Det är en positiv nyhet som

man

"på grund av d en n ya u n g d o msl agen har, tyck er man, mött ett enormt gensvar hos

så

och

...

och

föreningarna

stöda

med de lokala föreningarna..

betraktar

akti vite ten inom SöV:s med l emsför eningar just nu. Den nyda ning och omorganisation, som dragits i gån g närmast

" lande "att

,:-

,,'3

Vad uet sedan gäl l er frå _

lUl,tuonlS5e'li.reterHren

ÖCIl

när

" f

de skede. Inom kort skall ta ställ Bostadsstyrelsen ning till de Aravaansökning

ar som inlämnats. Före för-

* Paul LlndeU.

full

en " mycket organisation

betydelse-"

för

lands

bostad Det är alldeles naturligt att SÖU där skall kunna vara med och arbeta

för

ungas

lens bästa. Det

har

och

sagts

landsde

förr,

tjänar

men

det

kanske

sägas

med

om ,att producera bo

igen: Det är in te av ekono miska orsaker som SÖU är

städer, men det är klart att det för framtiden kan vara tryggt att veta att Svenska

österbottens

ungdomsför

bund om det lyckas har -en realegendom efter 20-30 år, som kan visa sig rätt bety delsefull.

Pa ul

Li n d e l l

ad rlda den lmt ng-

sigt sätt. Det rätta hade varit att anslaget skulle ha förde lats l proportion till verksam· het och medlemsantal _- eller helst l proportion till antalet ledamöter respelttive mC'der parti har f stadsfullmäktige."

bildar sektion i FSS,

EFTER ATT FINLANDS svenska folkhögs..kolors elevför om att de' pOli tisbund hunnit verka under drygt ett år har man m1 planer fö!eningarna skulle få hu . på att uppgå som en - sektion "i Finlands svenska skolung " VIsar" vudparten anslaget av Ung anslag i Gamlakarleby. domsförbWl . Denna fråga diskuterades redan senaste som domsnämnden gjorde sin förs igen att medlemmarna i ung mar. Meningen då var at:t man skulle uppgå som en svensk ta fördelning i förra veck!ln, domsnämnden saknar sinne för spr/\kig sektion i det finska folkhögskolelevförbundet. Ungrlomsnämn och av resultatet att döma t,lev proportioner.' denna fördelningen dragkamp den satte - hur skall det an Tanken vann inte gehör den bundet skulle uppgå i det fins mellan de politiska gruppering nars tolkas - alla de förening gången, men aktualise rades ka förbundet, eller kvarstå som tog ocksA hem ar som inte sysslar med po ånyo vid förbundets kongress ett svenskspråkigt förbund. arna. Dessa

D Det har åter kärvat till sig om fördelningen av ungdoms

största delen av ,potten, 15.000 mark av totalt 20.000 mk. Som känt fördelade stadsstyrelsen anslaget senast, eh för delning /som genom hes är kull " kastades.

Bes lutet

I ka

I år erhöll vänsterpartiernas ungdomsföreningar 8.000 mk, medan de borgerliga, partierna fick deia på 7.000 mk.

"Att en klar ,orättvisa åter speglas i deruia fördelning kan

ingen förnek8.. Det verkar som

om ungdomsnämnden Inte följt någon princip, utan fördelat pengarna, som vi ser det, på

bundsordföranden

Svante

Ahl

rots f örslag om att förbundet skulle uppgå. som en sektion i det finska förbundet. Ahlrot gr u ndade sitt förslag på att de finlandssvenska folkhögskolor na är alltför få och att man som en liten organisation kom mer att bli mycket svag.

extraor<Unarie Förbundets förbundsmöte i Vörå förkasta- de emellertid båda utredning arna, och understödde i stället FSS-basen Björn .Månssons tanke på ett organisatoriskt samarbete. "Man omformade se litik på unaantag och delllde i december. Styrelsen fic då i var dan' under mötets" gång tanken förbundsstyrelsen I därmed in föreningarna i· vik- uppdrag utreda. huruvida för emellertid åsikterna delade, och till en resolution som enhälligt tighetsordning. Vi kan inte tro man beslöt sig för att, göra antogs. att en sådan" åtgärd är i kon ungdomsnämndens tördellllngs- två utredningar. F"rågan är nu om denna ut formit t med andan i den nya . .. 1 högsta grad grunder är vecklin g också" är medlemsupp VId ett senare styrelsemote lagen, en ungdomsnämnds kom märkliga." man dåvarande för- fattningen på fältet. antog petens räcker knappast till at t "Allslagsfördelningen har en klassa ungdomsföreningar 'lom mycket stor prfncip)ell bety kri mera viktiga, m indre eller

Det har alltid vållat problem då un-gdomsanslagen fördelats i Nils skrIver Gamlakarleby, G r a h n på ledarplats i . Ö s ver Grahn. te r b o t t n i n g e n.

Folkhögskoliörbund

ett" oförklarligt och slumpmäse

Dragkamp om ungdomsanslag i Gamlakarleby

ungdomsförening "Karleby som utan tvivel är mest verk sam och har de flesta med lemmar av samtliga de för eningar som ansökt om medel fick - om Inte vi är fel un derrättade - 550 mk. Gamla unga demokratiska karleby som grundades " 1972 och har nio medlemmar erhöll

500 mk.

snabb jämförelse som var och en kan göra säger ju att

MÖBLER MÖBLER MÖBLER OSS HOS IGT FÖRMÅNL NU FÅR NI MÖBLER ETT BESÖK LöNAR SIG"

delse och därför är det allt skäl att t.ex. nämndens ordfö rande stiger fram och offent ligt förklarar vilka motiverin gar och sakskäl som ligger till grund

för

nämndens

beslut.

\ , \

Vill man eftersträva rättvisa så måste också nämndens ord- I förande, liksom !llla medlemmar i nämnden, inse att fördel ningen Inte fyller "are si. g ob jektivitet eller rä::tvisa i bedömningen av respektive för enings verksamhetsfält och -möjligheter. "

EG-MÖBLER

VASA, Formansg, 4 Tel.

241700

Kundbetjäning även pS svensk<!

ÖPPET: Yard.

kl. 9-17

Fred.

kl. 9-20

Lörd.

kl. 9-13

'-_______________----------...

öSTERBOTTNISKA

Torsdagen den 22

POSTEN

ma.rs

1973

PtJATOM Lördagen den 24. ·3. kl. 20-01.

OTGM

och

89tAVIlltUMt

EN STRÅLANDE AVSLUTNING PÅ ÅTTONDE RINGENS

LAPPF .. JlRD

UN GDOMSDAGARFIRAS I

lördagen den 24. 3. kl. 20.00-02.00· För musiken svarar Abolands

populära dansorkester

ANTERIX ORDNINGSGRUPP

·WIKINGS

Gell

BUSSAR SOM FöRUT.

••

- DANSA, TRIVS OCH HA ROLIGT

sköter

CARACAS om att ni får

. Lördag kväll 24. 3. kl. 20-01

BUSSAR: OT från Vasa busst. kl. 19.00 via Kvevlax. OT från Kaurajärvi kl. 19.00 via Keskis, Kimo, Oravai.s, Tuekor.

Arr.: KESKIS

Hej, visst ar det för tidigt, men tyvärr ar det säsongens sista LöRDAGSDANS i

:Bd:x...

-.r

I!:

LöRD. kl. 20-01

4.)u9taf rollSU

Tag tillfället i akt!

Rikligt med extra· damernas!

TURBUSSAR 4 ggr I timmen frän Nedre torget. årsmötet. Lik'aså fortsätter Be- Kalander,

J ;::!rlsson leder M.8.xmo uf

Stagnäs

Henrik

Blom

som

viceordfö-

Senaste

och bra"

också.

år gav

gott

Under

ekono-

på

Gubbholmsbadet

nu tat att Kerklax uf har rätt att Maxmo uf har redan nu beslu

Just nu löper samaretet med ordna. sommarens arrangemang

hösten Kerklax

uf bra. Tonåringar på festplatsen vid Gubbholms rande. Ny kassör blev Alf Matt- miskt resultat. ·Karlsson åtog sig att vara ordförande i Max- lin. Övriga styrelsemedlemmar lade man grunden för ett nytt från hela Maxmo fastland sam- badet. Hur det blir med andra mo IIi ytterligare ett år vid Margaretha Solberg, Christer WC. Det skall bli "slätt och las i lokalen varje fredagkväll. föreningar är oklart ännu.

Sven-Gustav

I J

Hasse

nita Kock som sekreterare och Ove Holmqvist.

Torsdagen den 22 mars - 1973

öSTERB, O TTNISKA

POST.EN

EXTRA

IÅNGA DAMERNAS 2 X 45 ,MINUTER!!

i NYKA.RLEBY -LöRD. 24. 3. kl. 20.00 -

BLOMMOR OCH BIN ... LARAMIE " Välkommen in och trivas där andra trivs. HALDINS BUSSAR: Från Jakobstad kl. 19.40. FrU Gamlakar leby kl. 19.00 via Kronoby'-:'Edsevö--Bennäs. Från Esse kl. 19.00 via Purmo-LiJJby-Markby-Jeppo. Från Oravais kl. 19.30 via Hinilax.

gllllllllllllllllllilllllllllllllllltlllllllll-IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII!!I -

= >

DANS ISUNDOM •

•

SOUND OBS!

sköter

dansmusiken

V TONARSS!iOW

Lördag 24. 3. kl. 20.00-01.00

FREDAGEN DEN 23. 3. KL. 20-01

FA C E *

Sketch

Frågesport

·ORDNINGSMANNAGRUPP L

BJORKOBY

. mi

Arr.: IV RINGEN

LÖRD. 24. 3. kl. 20-01

�� BUSS

fr.

Panike

Brahegården fred. 23. 3. kl. 20-24 \

Ftmkt. J?r. 3.

19.15.

ZOTCH

PU-RMOGÅRDEN

Närpestonåringar iTibjudes! - Programinslag! BUSSAR:

Pjelax.

sönd. 25. 3. kl. 20:00-24.00

fjärd

STEN. GLAS

;..

Mångsidig un domsvecka

ATTONDE RINGENS

domsdagar har angdoDlSvecka

program. Star-

ten på lördag kvälJ fjärd

blev

dock

något

helt

utan

och

i>lev

i år blhit en med mlng-Si-

lokal

hade

och

. f. La pp Socklot Ungdomsförening r

endast

person er löst biljett.

DSMo" TE .

ClI-\

Ringordföranden Per Thoma s äldre folk var smått nedslagen' på

medlemmar

bör

möta

nä.. tall l söndagen när han berätta.:]e vm

publik.

ned-

upp.

Styrelsen

den dåliga starten på ungdoms veckan.

Ja.

det

var

ett

hög- söndagen när det skulle h åll as ..

I kväll har man nebattkYäl!: klassigt program, men nog c;kul- I bordtennistävling i Lappfjärd. le man ju vilja ha publik oc1t a Fyra lag fanns på plats, men stor knItu.rafton men fick f( r på Lappfjärd folkhBgskola, lovat tonårsshow i Brahe- när man ordnar, menade han däremot inte den om av såväl morgon hård konkurrens slående, Man hade satsat I)å

ung-

uf:s

19.00 via Yttermark, Närpes 19.30 via Lappfjärd och Tjöck.

på samHngshuset I Socklot freda verkande som Lappfjärds sång gen den 30 mars kl. 19.30. Stad kör, 'Lappfjärd och -rjöck spel- ge-enliga ärenden behandlas. manslag och Tjöck folkdanslag. Al las närvaro önskvärd. Även

padanser"

Lapp-

kl.

Ändock hade man så fina med

fr. Jakobstad kl. 19.40.

digt och, rikt

överrnark kL

Dagsmark

kulturaftonen

j ett60-tal

-.;: .. ________________________ ____________ :t

fr.

Fr.

ningsdans i Lappfjärd. Till

Sjönejdens buss

angdomsdanser

som

"hump- gå'rde n och

på lörda",aen avslut-

Motgångarna

fortsatte

pil sköta om tävlingarna.

•

Torsdagen den 22 mars

POSTE

ÖSTERBOTTNisKA

1973

t '

TER JA R V SÖND. 25. 3. KL. 20-01

EX'ODUS

Arr.: TUF

·1

SÖNDAG KVÄLL KL. 20--01

KJELL JöRGENS

.GAMMAL DANS __ u q """"'till" __ 4.e

1'Ibi''4

=w..

-.,.. • 4

Q'uw-w ..,.

GAMMALDANSEN

DAMERNAS halva kvällen

Turbuss 2 ggr/tim. fr. nedre torget

fortsätter

Rest. urangen öppen vardagar fr

kl.

lördagar o. söndagar fr. kl.

TÖJBY

att

lörd. 24. 3. kl. 20

je dag 7.00-22.00

dubbelrum

Obs

ett.,.,

•• y&!

hög

Äve,=, matservering. spelar i

$tst;un

•

• ,Mbat

ma rs

I $e

•

onsdag. fredag. lördag . .söndag

SÖNDAGAR DAGSDANS fri" kl. 15.00

.Q. rw

m.m

standard

PICK DUO

LÖRDAGS·GÄNGET . ut at rcaarm • p 7tat .......,.,

14 st. ·motellrum.

hyra.

12.00

Bastu. kabiner!

Cafeterian och Esso-service med nya servitehallen öppen Ver

Fartltållare

1 7.00.

Söndagar t miliemidd.g 13.00

SNART BÖRJAR ISHOCKEY-VM - NU FÄRG-TV I ESTAUR'ANGEN!

77'tM

11revlig GAMMALDANS i .

•

..&...-:at-X"- -..A.. LÖRD.

24..

FUF:s De ovärdi a ovanligtpjäsval '--"'

KL. 20.00-01

,ALBERTS (f. d. TRIO COi,mO)

SERV.GR. 1) OCH 6.

o I

SAl\mAND rned Alands ungdomsförbunds

årsmöte

på

Breidablick hade Finströms ungdomsförening premiär f,ii sin uppsättning av Reino Lehtinens "D e ovärdiga ".

men de medverkande som alla

LEFF·ES

SPELAR

FUF

MM*

ct,

"De

falrtsl-agit

nedre ål

teramalörer gjort med sin pjäs, och

ken.

Bland de agerande finns FUF- afl

senas

söndag.

var 9 föreningar företrädda med 44

mötet,

vid

förtroende,

framgång.

skall förbundet ägna sig, åt vid dan det ännu finns någ. on

skärgårdshemmanet

Björkör vet

hur

olika

samt Nåtö naturs ky1dsområde. Om ungdomar

'Som fastslog en diger verksamhetsplan för verksamhetsåret 1973. De i tur avgående sty"

som

. dersgrans till 15 år för publi

ALANDS UNGDoMSFöRBUND höll sitt årsmöte j' ungdomslokalen Breidablick

AU F-ordföranden . Fjalar Ek- den succebetonade revyn "HUS- maldansen,

Charlotte

ställa. . För säkerhets- skull har

Hell:e Löfst'l.'öm invaldes i ställ et ' för FaSte Clemes, som sut tit 18 år:

Boris Lund a.lkoholister som en alkoholskadad F_;I.. _l.

ovärdiga" , gissören ..är väl'dim elogE' men språket är det naturliga i sina 'a nvisningar som lett den miljö.. m.an fötsöj{er fram- till dessa porträtt. För att

filmar gaml a seder förnyat

bland

AländSka ungdomar representanter

sig

onekligen ett ovanligt val av <>oh Birgitta Idman kreerar teater 'som. FUF gj9-l"t. Sällan na roller som fa-lln-a k

•

,uf-scen

relsemt>.dlemmBrna Fjalar EkIUl�d'och Herbert Wiktorsson fick

debutanter. klarade

och prostituerade, och det är pastor,

Sammanlagt

var

Pjäsen u!;$pelar sig på livets. orliföranden

skuggsida,

========= ==== =========================

om-

med den äran. För regin svarar AUF:s teaterkonsulent Paul Lindman, som har all anledning att vara nö-jd m4>d sina aktörer.

LÖRDAG 24. 3. KL. 20.00

Pjä.s 1I

fatta·r sex roller och speltiden uppgår till nära två timmar,

saker skall

gick m"'nvpr�[1I

och man skall även ägna sig åt vid filminspelning av gamla förberedelserna inför amerika der och bruk bör de ha

medan

ålänningen Axel E. Olsons in- het att få instruktion. "Seklernas kavalkad" ordföranden spelning av filmen "En vardag noterade att den på Björkör" vilken skall filmas ett tur istjippo, som AUF ·

ansåg

lund kunde blicka tillbaka på bocken i väderhaUen" ger be- som också ett händelserikt verksamhetsår, lägg för att ungdomarna följer nya ungdomslagen kommer att 1974. I detta sammanhan g bör tre tillfällen kommer att lJuder vilket han ansåg att den landskapets åländska vaken

ungdomen

oeh

kritisk.

visat Inte

utveckling.

Under vara av stor betydelse för det nämnas

sig året har man dessutom kunnat framtida ungdomi>arbetet.

minst skönja

epok

för' gam-

Hembygds-

och

OV-ordföranden

Pär- gera i sommar. Folkdans,

Olof Janssons förslag om kur- maldans, folkmusik Tjå fiol

miljövård ser i gamla bygdegöromål

me- dragspel kommer att ingå

INFORMATIONSBLAD FöR UNGDOMSFöRENINGSRöRELSEN

22 mars. 2

1973

FSU-satsning för Åholand o

till en storsatsning för

FSU HAR TAGIT INITIATIVET

Aboland. Det gäller en ungdomspolitisk utredning och pla nering som vUI' ge de unga - 7-24-åringarna sättningar att se klarare på sina

förut

framtidsmöjligheter

kanske, också lättare kunna påverka

dem.

FSU

och

figurerar

trimst som' initiativtagare till prOjektet mooan själva . fält

arbetet skall utföras med åboländska krafter. -

Representanter. för kommu

nernas vissa

ungd msnämnder. och

centrala

.organisationer

bildar en planeririgskommitte

som samlades till sitt konsti tuerande möte den 28 februari

i Abo. Mötet tog ställning till det förslag till program för utredningen som FSU gjort upp. Vidare valdes en plane ringssekret rarc och en' fyr manna arbetsgr.upp att ge nomföra det praktiska fält arbetet. planeringssekreterare

Till

utsåg

mötet

kand.

enhälligt

jur.

Christoffer Taxell. Ar

betsgruppen vid hans si a be stAr av Roger Broo från AA:s

statsvetenskapliga Keijo-Kalevi

fakultet,

Nyström

från

Egentliga Finlands regionpla

neförbund,

Per

Vilander

presenterar östra

och

Christer

Till

skärgården

Friis

Skärgården.

västra

arbetsgruppens första

uppgifter

hör

att

göra

pro

grammet ,mera detaljerat, skapa nya må!formuleringar

allt medan arbetet framskri der och också hålla ett öga

i r

på den ekonomiska sidan. Pla av neringsk ommitten . består. representanter ' för nio orga nisationer och lika många kommuner. Som planerings kommittens

erar

gård

ordförande fung

FSU-basen Olav Stor ' 'som ocks å ledde för

handlingarna på det konstitu erande mötet.

•

Ännu allmän

Den målsättning som ställts upp i programmet rör sig tills vidare med rätt, allmänna for

I. :a

muleringar. Det talas om en kartläggning

skolnings

möjligheter,

och

LS .d

och

ungas.·

utbildnings

bostadssituation,

kommunikationsproblem

arbets-

:Vidare

bör.

man beakta de speciella geo

grafiska, miljö och språkliga förhållanden som ungdomen i

området lever i

och uppgöra

ungdomspolitisk

helhets

plan med förslag och alterna

tiva lösningar till förbättran de av de ungas situation.

•

Grundutredningar behövs

Man räknar med att behöva vissa grundutredningar s som

uppgifter

graf , i,

biologi,

området,

geo

kommunikatio

ner, administrativa förhållan den \. etc.

Likaså behövs

upp

gifter om befolkningens antal, åldersstruktur,

spridning. nä

ringsstruktur och språkförhål

landen.

och

fntidssysselsätt

Arbetsgruppen

Christer

diskuterar

Fri.is.

planeringen, fr.v. Keijo-KalevJ Nyström, Per VUander, Roger Broo och

ser det ut för tillfället i alla fall då bLa. undervisningsmi

det finns en del färdigt mate

nisteriet visat si g synnerligen intresserat av projektet. Det

plansförbundet kan. hjälpa. till

slag som

slag.

dast . tre lokala undersökning ar. av samma slag ägt rum.

Det här är saker om vilka

rial att använda. Bl.a. region

med uppgifter av ovannämnda Statsvetenskapliga

fa-.

kulteten igen kan ge mycket

är nämligen det första i' sitt vårt

land.

skall genomföras Tidigare

har

hjälp när det gäller genomfö

Också två andra regionala un

behandlingen av insamlat sta

kommer undervisningsministe riet att satsa på. Vis$a sam fund och fonder stöder också

randet av undersökningar 'och tistiskt

material.

sådan

undersökning skall göras åt minstone för att utreda ung

domens behov inom området. Områdets

ekonomiska

dersökningar av samma slag

projektet.

•

surser enligt budget, befintlig personal, till buds stående ut

Också allmänt värde Nyvalde

planeringssekrete

raren Christoffer TaxelI fram

rymmen o. d. som berör det området ungdoms politiska

håller vikten av den här un

noser av olika slag skall ut

ungdomen. I många fall kom

skall

också

behandlas.

Prob

formas när materialet samlats

målsä ttnin g

ningsmöjligheter.

in liksom också den urSprung

liga

att

ras

målsättningen

kontrolleras

och

kommer

preciSe

verksamhetsområdesvis

och eventuellt regionvis..

•

Välordnad ekonomi Ekonomin för undersöknin

gen är ganska väl ordnad. Så

dersökningen

inte

bara

för

mer undersöknirigen säkert att

. kunna

tjäna

som

utvecklingspolitisk·

allmän

undersök

ning. Det är ju inte alltid: ba

ra de unga i skärgården ,som arbets-, bostads och

har

kommunikationsproblem.

Men

'visst är det viktigt att satsa på

ungdomen

kunna

bibehålla

man

skall"

s'kärgården

levande säger han vidare.

Ungdomspolitisk helh tsplnn tjänar även· allmiin planering

Han

hoppas

också

på

att

man skall komma till vettiga lösningar gärna med olika al

. ternativ.

Sedan

blir

det sta

tens sak att träda in och med

ledning av de rekommendago

ner man kan lägga fram hjäl

pa till att förbättra de ungas situation' i skärgården. Det är den Personliga kontakten med

,de olika instanserna som· är viktig anser Christoffer Tax en. Han är också beredd att åka runt i bygderna'· för att f å ut det mesta möjliga av sitt arbete.

Preliminärt har man beräk

nat

att

projektet

skall

vara

slutfört vid utgången av april

1974. Men man är inom FSU väl medvetna' om att det kan ta både längre och kortare tid att genomföra utredning

en.

Aboland

behöver

en injek

tion, kanske den här satsning

en kan hjälpa till med att ak tivera ungdomen och uf-rörel sen i sydväst. Gö s se

proviserad konsert

ombord på Aallota D NYLÄNNINGARNAS

talangkavalkad blev en sådan suoo6 att en edra konsert anordnades ombord på Aallotar. i Stock, holm. Stina GrandelI, Ann-Ca;trin, Carita och Christer Ro senberg, Leif Weckström, Uffe och Bosse Andersson samt Zache Johansson· hade en sådan framgång med sina uppträ danden under resan, att en. extra konsert anordnades på dagen i Stockholm. Det

sJongs,

visslades och

spelades med andra ord i ett och halvt dygn så gott som i

det

repeterades nummet,

det

improviserades och det sjöngs

ett streck, överallt på båten.

i grupp, det sjöngs solo. Det var c a 400 nylänningar

terian, nattklubben, puben och

trötta

Det var i röksalongen, cafe

t.o.m. ibland' i någon hytt.

Det sjöngs för flickor, det

sjöngs

för

pojkar och det

födelsedagsbarn,

och

två

österbottningar som

men

nöjda vandrade

hemåt på söndag morgon fråu Södra hamnen, de flesta vän tande

år.

på

talangjakten

nästa

Torsdagen den 22 mars - 1973

öSTERBOTTNISKA POSTEN/FRITlDSFORUM

FSS i dag:

Sommarteatrar Intresseorganisation hör samarbeta Sommarteatrarna

vid

har

,det här laget inlett förbe Tedelserna för den inkom mande säsongen.

har

valt ,sina pjäser, rollerna har

besatts,' övningarna

olika

håll i

Svenskfinland ,med sam tthundra föreställningar. De sammanlagda

, publiksiffrorna kommer att gå över 30.000, kanske när mare 40.000. Det är imponerande, i synnerhet om man

betänker att hela ruljansen sköts av i huvudsak frivilliga

De stora publiksiffrorna ger även vid handen att som marteatrarna fyller ett behov och att de blivit tillställ ningar som folk räknar med och tar i beaktande vid upp görande av sina sommar- och semesterplaner. Sommar

teatrarna har m.a.o. fått en viss betydelse för vår inrikes turism, 'vilket inte utesluter att även en och annan utlän ning

funnit

väg

till sommarleatrarnas

åskådarläktare.

Särskilt sverigefinländare har gärna kombinerat sina se mesterresor i det gamla landet med besök till någon som marteater.

nats

omfattande

verksamhet

uppmärksamhet

och betydelse har äg i

1972 års svenska

teaterkommissions betänkande, som utkom för en tid se dan.

Komm,issionen

har dock inte kommit med några

konkreta förslag hur sommarteatrarnas fortsatta existens borde tryggas. Man förutsätter i alla fall att stöd borde

ges. FSU föreslår i sitt utlåtande om betänkandet att det statliga stödet borde ges i form av ekonomiska garantier. Också kommunala' bidrag borde fås i större omfattning än hittills.

D Det är många faktorer som gör sommarteatrarnas till

varo osäker. En kall och regnig sommar kan innebära en ekonomisk katastrof. I 'ett sådant fall skulle en garanti summa rädda situationen och trygga den fortsatta verk samheten ett annat år. Så frågar man sig om inte sommar teatrarna, åtminstone de större av' dem, borde ha avlönade verksamhetsledare samt kunna betala resor, förlorad ar

betsförtjänst osv.

har

,Skolungdomsförbundet ,

inte alltid varit en intresse

organisation som medvetet ar fÖr

betat

sina

medlemmars

för sina amatörer.

Man kan också

undra hur länge de teatergäng och aktiva personer som

spelar med och drar verksamheten skall orka hänga med. Det är ingenting att förvåna sig över om några av dem,

Som har varit med i tio-femton år, börjar känna sig ut slitna.

Men högkonjunktur. det är inte sagt att den varar beständigt. Motigheter kan

o Just nu har sommarteatrarna

inträffa i form av vikande publikunderlag, konkurrens I

från andra nöjesetablissemang och framför allt kan det bli allt svårare att få med aktiva medarbetare och ama törskåde!3pelare, både yngre och äldre. Mot bakgrunden av detta blir det nödvändigt med sam

arbete och koordinering av verksamheten.

Det kan bli

fråga om att teatrarna turas om så att av två närliggande teatrar den ena spelar ·en sommar och den andra följande

år. Den "vilande" teatern kan ordna ,med utfärder och ex kursioner till andra teatrar, man kan byta regissör och ordna med gästspel, utbyte av skådespelare osv.-

Med

- nutida kommunikationer bör arrangemang av detta slag inte erbjuda några svårigheter.

Detta förutsätter dock samarbetsvilja och ett samar betsorgan som fungerar. Sommarteatrarna har de facto en samarbetskommitte, denna bör framdeles få en starkare ställning. Sommarteatrarna bör m.a.o. sluta upp kring sin samarbetskommitte, inte minst med tanke på framtiden.

T. H.

för

den är i dag. Genom skolsys temets snabba utveckling upp kom olika problem' som gjor in

började

eleverna

att

för litet över ett halvsekel.se det en kulturellt inriktad, or

sig

dan dvs. år 1921 var förbun

ganisation. Verksamheten' gick främst ut på att ordna' kul

Allt

hället.

fler

elever sökte

skolorna,

till

inte

Som

förmådde ta emot den krafti

ga 'elevökningen utan tvinga

turella tillställningar av olika

des tillämpa hårda gallrings

slag, dikttävlingar och, dylikt,

metoder.

samt att utge förbundets tid

ning Nordan som på den ti

I och med att elevantalet i gymnasierna ökades förlorade sin karaktär studentexamen

den var en kulturtidskrift. En intressant detalj är att

Nordan utgavs i Uleåborg. De första stadgarna utvisar tyd inriktning. Om förbundets än

damål står bl.a. "att hos den

svenska skolungdomen stärka samhörighetskänslan och väc ka dess hå g till, samarbete för

fosterbygden och den svenska stammen, och att genom sam

lad verksamhet främja

konventens strävanden." Som

kulturell

skol

organisation

hade FSS utan vidare en ,stor betydelse. Först i let

till

"fribiljett"

högskolor

na. Allt det här plus en mas sa andra faktorer gjorde att eleverna kände sig i behov av att

sina

tillvarata

intressen.

På svenskt håll låg då skol närmast

ungdomsförbundet

till hands att tillvarata elev intressena.

slutet av sextiota

började

FSS:s

karaktär

förändras i riktning mot vad

liug, dels utövar påtrycJ. slutande organen. Må) ii verksamheten är t.ex. inre förvaltning, bättre målsenligare ning av skolorna. Kort bättringskrav som styrelse

domsförbundets

jade väljas på politiska grUl'

der, och debatten berörde i längre endast skolfrågor u samhällspolitiska

också

problem

inteniationella

upp. Denna politisering har vidare och i dagens läge

den

uppdelningen

politiska

mitten, höger och vänster vit

polit'

stabiliserad

realitet där inga snabba r ändringar i dena sker.

styrkeförhålla

• Läroverksråden I

och med att

lärover

stiftades har fått en ny funktion, och d råC:slagen

med en utökad betydelse. införa

vars

roverksråden,

.)I.a. FSS länge krävt, är När man började diskutera första steget mot skoIde krati. problemen i skolan och fram allt hur dess a problem skall lösas, kom politiken med

för i

bilden.

Beroende

på

vilken

politisk övertygelse man har,

ser man också olika på hur skolan

skall

fungera.

Politiseringen kom också i av

slutet

60-talet.

Skol ung

För att detta "försök" kunna

vidareutvecklas

att de nu valda råden kan sa sin funktionsduglighet. av

bakgrunden

detta

FSS:s målsättning att

demokratin i

skolan

klart att FSS just nu

Nytta och Nöje driver kluhhar för, barn och unga D

FÖRENINGEN fö'r Nytta Nöje i Noux gör dessa tider verkligen skäl för nam net. Föreningen startade 'näm ligen omedelbart efter årsmö och

tet den 11. 2. såväl ungdoms klubb som barnklubb. Lokalen Stenhalla har i fy

ra år varit uthyrd till Esbo stad, som där bedrivit ung doms'klubb enligt principen "öppna dörrar-'. Systemet var

dock inte hela

så

ledde

lyckat och det

till

att lokalen slets ned och ungdomen på grund av för litet aktiv sys-'

selsättning ägnade sig åt att förstöra det mesta. Förening en sade upp och

har

hyreskontraktet s. s.

klubbverk

samhet i egen regi för med lemmarna. Tonåringarna

spelar

ping

* Barnklubben på Stenhalla med rerna så att det på ungdoms kluboaftnarna alltid finns re ,och att ten.

sysslar med

och

småbarnen

ritning, klippning, limning och

, har delat upp övervakningstu

senior- och en juniorövervaka

pong, corona, schack m.fl. spel

lekar. De äldre medlemmarna

---... --

behand

godtycklig

treSsera sig mer för sin- egen ställning i skolan och i sam

intressen. När FSS grundades

ligt organisationens kulturella

Sommarteatrarnas

är

ar, dels skyddar ele\'erna

på

Svenskfinland med sam

och oavlönade krafter.

skolungdomsförbulld

blir minst åtta teatereve

en gång bäddat för

nemang

över

SVENSKA

en intresseorganisation för' de finlandssvenska ele verna. FSS ha eom sin uppgift att tillvarata elever

en fin teatersommar. Det

och allt är

inletts

igen

:.oanlagt

o FINLANDS

nas intressen först och främst i skolan men också i samhället. Det här förverkligas så ,att FSS, i likhet med andra intresseorganisationer och fackförening

har

I I början var inriktnin -

mammorna turas

leda småbarnsverksamhe Allt

fungeraf

har

barnen

tycker

spännande. att klubb.

det

bra är

ha en egen

Föreningen hoppas att det-

ta leder till en naturlig takt med ungdomarna. att

redan

från

små

känner

förening och vid mogen övertar automatiskt för

aktiviteter

samt

med egna initiativ till nya tiviteter. Bi r g i t t a

L e h t on

Torsdagen den 22

mars

öSTERBOTTNISKA PO TEN/FRfTIDSFORUM

1973

9 -------------------------------------

----------

'Sammansättningen avgörandp

for I R:s chans,er att fun!!era'

för eleverna ngen kulturell

inte

utaa

ocIr. togs

itisk

för

Ila

aUa

demokratisk anda.

förhållanden

där

Lä ande

, det em sk

:rä

n vi

.Mot odI (töka ik

för

brett

* Skoldemokratin är ännu ba. ra ett avlägset mål. Det krävs målmedvetet arbete att nå det målet, ocb I det arbetet har skoiungdomsförbundet en \'ik tig roll, skriver Peter Booka,

generalsekreterare I FSS.

FSS'

att

demokrati. Dock måste komma ihåg att läroverksrå den . endast har möjligheter att införa en urvattnad de

mokrati, och att råden som sådana inte garanterar nå

per om en massa olika saker att

läroverksråden

skall

gonting.

kunna fungera på ett till fredsställande sätt, För att läroverksråden

lättare

studieplaner

kommer

nya,

FSS

och

att

länge ett avlägset mål som krävs mycket hårt och det målmedvetet arbete för att uppnå. I det här arbetet vilar

skall

dylikt

utarbeta

på skolung domsorganisationerna. ett

alternativa studieplaner.

Förutom

stödet

direkt

åt

stort

ansvar

läroverksrådet krävs reformer

bristerna i lagen är valsättet de

bar.

FSS kOIIimer att arbeta

beterna (ör

begränsade som

befogen

läroverksrådet

förbättring

på

dessa

punkter. En utvidgning av lagen så att den kommer att gälla även

skolor,

yrkesskolor

bögskölor. turligtvis anpassas så att de

passar respektive skolformer. Dock bör detta inte få inne

bära en urVattning av lagen. Tvärtom bör 'man- t.ex.. i folk bögskolor kunna ge råden be

tydligt mer· omfattande befo nheter än vad läroverksrå

den har i dagens läge.

Läroverksråden innebar' ett

riktigt steg framåt mot skol

hlangjakt tresserar vtta och nöje Den 7

afton

på

Stenhalla.

är

framåt mot

steg

stort

ett

skoldemokrati. Men det der inte att det

perfekt

bara

för

bety kulle vara

att

fått

denna reform. Det är inte me

börja

förrän

arbeta

förrän

de· fått

alla

löpande

ärenden att fungera effektIvt, så

att

kan

börja

med de väsentliga sakerna. Vårens två

gifter

för

godkännandet

nya

Sovjetunionen.

betydelse som

understöd

och

den

som

den demokratiska

elevrörelsen funnits den.

Det

till

mot

finns

inga

det

fått

starka

vårt

lands folk; allt detta gör det

nödvändigt att göra den känd skoleleverna.

. Här syns redan att politise

Högern motsätter sig ordnan det av en temavecka. l fråga

yttrande- och försam bestämmelser

onödiga

arbeta för dessa målsättning

skolgården m.m.

ar.

Jag

läroverksråd

anser

ring av bn

att

skulle

politise

läroverksråden inte

undvikas,

skiljelinjen

läroverksråden kommer att gå

mellan de demokratiska kraf-

. terna .och högern.

Ett

funk

tionsdugligt . läroverksråd

är

ett sådant som arbetar för de

mokratiska reformer. Av

har

det

arbete

börjat

verksråden

detta

som

utföras av

kan

skede

redan läro

man ännu

inte

j några

dra

lingsfrihet samt att avlägsna

skäl att tro att ett högerdo

minerat

t.ex.

förbud

att

gå

förverkliga

NÄRDEMOKRA

och

på

interna

möten

nån

tera att allt är lugnt etc.

Nej, reformen måste nå. ner

till

varj e

elev. Alla - elever

måste få möj}ighet att påver

ka i de frågor som rör dem och deras närmaste miljö -

klassen och skolan. Vi. måste

var

både

föreningen

. fortsätter

egna

och

visor. Stämning

yttetst

gemytlig

hoppas

att

och

FSU

arrangera ta

langjakt då detta ytterligare sk)lIle sporra dessa begåvade ungdomar a tt fortsätta sin hobby.

läroverk

i skolorna, som strävar till att inskränka elevernas politiska

uppgift ett

"fÖr

GENOM den nya jagen har' lär o verk s råden tått mg tillde lade en mängd viktiga uppgif

j läroverksrå kommer. antagligen

arbetet

aft framstå allt tydligare: lä

roverksrådens

möjlighet

te r

att

ingå

klassmöte

krati kan läroverksrådet (LR)

systemet

skapa t.ex. genom att ·besluta klassmöten,

ämnesmöten

och skolmöten bör hållas.

I.{ I a s s m ö t e t

bör

inne klas

sens elever och klassförestån daren. Inom sig bör klassen utse·

klassordförande -

och

-sekreterare. De kan väljas för t.ex.

månader,

termin

el. dyl. Dessa båda, eller den

ena av dem,

klassens

Klassmötet

kan verka som

ombudsman skall

i LR. sin . syn

. på. frågor som rör klassen och klassens

elever

bedömning,

(t.ex..

klassresor,

nings- och trivselfrågor)

prov,. ord

och

på viktiga frågor som rör he-

skolan.

Klassen

bör

göra

upp en enkel stadga som gör att

klassmötena

kommer. att

fungera. En viktig detalj som

minstone

samordna skolans pedagogiska

och inom sko , an, mellan skola ocb hem samt mellan skolan ocb samhället

varannan

kan

är

håUas

stanna

gärna (f.d.

upp_

hållas

i detta. l en dej ämnen. spe ciellt de som man studerar (som svenska.

gymnastik}. bör man ha mind-o av

typen

"gymna

siets finskarnöte" eller "klass V:s matema tikmöte".

Ämn.es

mötet bör ge sin syn på vilka skolböcker och hurudant bred l7idläsningsmaterial

skall

an·

vändas i ämnet. Dessutom bör mötet dryfta frågor om spe

ciella ämnesrum. som t.ex. fy

. siklab..

biologirum.

övrigt

bör ämnesmötena fungera ef

•

utfärda

Forts. sid. 15

bestå hälften lärare ocb hälften

tal

skall

läroverksrådet

a.v

6-10

medlemmar.

skall

vara

UNDER

de n

terminen

bÖ r vara möte för alla elever som

möten

eleve r

klassfö

studerar ett visst ämne, samt lärare som undervisar alla

Beroende på skolans elevan

åt

Ämnesmötet

hela skoltiden

denna

gering

::1tt

vecka el

reståndartimmen). ett

upprätthAlla

samarbetet

utveclda den soctala verksamheten i -sk olan. bestämma disciplinstraff för elever, med undantag av rele

ler något liknande, så att inte

Klassmöte

har

utveckla och

:>rdningsregler,

"kall

på klasstimmen

att

planering,

utanför

stadgan

skan

''1äroverkarAdet

uppgift

till

I 2 stA.r det

skolan.

ol.a.

fungera, dvs. deras möjlighet att åstadkomma demokratis ka reformer ; läroverken

bör

undenrumlngs

och

representerade."

är

En sak tyckS framstå redan och

finnas

skolans

läroverkarAd t vil k et skolana lärare oclI elev er

verksamhetsmöjligheter,

den

som · åtnjuter ska))

främjande

fostrings-

"bevarandet av arbetsfreden"

läroverksråd

det att det j statens· . läroverk statsunders.töd

TI för att det skall vara nån vits med reformen. Fin grogrund för närdemo

l l agens första paragraf står

som

från

av LR

bära ett möte för -aHa

sitta

LAGEN

Den extrema högern har i riksdagen gjort ett förslag om

DSF

för

d em o kratisk .samarbetsfront)

stadfästes av republikens pre si dent ('ör mer än ett Al' sedan den 10 d ecember 1971.

sträva till att garantera ele verna

a c

Många viktiga

LR-frågor

hörnste

om ordningsreglerna bör man

länge

g b

red

ener

bakåtsträ

Vsb-pak

dessa

så

nen i Finlands fredssträvande utrikespolitik

L-A

Representant

ord

tens 25-årsjubileum firas i år.

Dess

skolråd

högerns

tör

U I f

är

ringen av LR är ett faktum.

har

skap

vande politik.'

ningsregle r och ordnandet av en temavecka om vsb-pakten

med

arbetande

viktigaste upp

läroverksråden

som kan åstadkomma positiva re Högern

itu

roverksrådsmedlemmar

krav.

slutsfattandet beror tv om lä: roverksråden är demokratiskt

och

bland

former, är det de som stöder

Finland och verklig n ge ele och lärarna möjlighet att delta i planeringen och be verna

kan

effektivt

en m.ll}.

gång i månaden och konsta

traditionena

Anna

lärarna,

att

lundh' sjöng

ichsen, Lil Gernandt, Jean

Dessa

6-8 invalda (och de 3 adjungerade) skall

ningen

Paul Wahlgren och Tom Ek

mars hölls en vis

läroverksrådsvalen

Jag

främja

o LÄROVERKSRADEN

grund

och folk Råden måste na

skolan.

· . ard atsnln k·· raver hO

än läro skolformer Yerken är just nu' ett viktigt införas

beror

slutsatser.

tror i alla fall att det kom mer att ta en viss tid för lä

NärdeIp.okrati små enh·eter

andra

FSS-krav, Råd bö r

Ba c k a

Peter

av själva lagen. De viktigaste

och

så

än

. är

Skoldemokratin

kunna kiara av svåra frågor

som

fungera

läroverksråden.

arbetat man

nomföras. Det krävs kunska för.

att

Om man vill söka efter lä

upplagd

ko mmer

frå

reformering. av. undervisning·

skolningsverksamhet -för råds medlemmar

men

läroverksråden

för eleverna och

FSS kommer att på allt sätt i stöda elevrepresentanterna

m.m.,

krav motsvarar elevernas och lärarnas intressen. Det är krav på ökad beslutanderätt

• Nya arbetsfält

läroverksråden.

tet

kan

skolan

ställde elevernas intresseorga

kom

elever

direktiv från

nisationer tipp krav för arbe

för 'att FSS enligt- sin mål sättning vill få råden att f.un att

hur

Inför

de första tre åren, dels där

besluten

enskilda

mer att vara heTt beroende av

så

Visserli

fraJ;IlI6r allt på hur lärove ks råden är sammansatta' j den

på experimentstadiet och den

påverka

begränsat

lagar.

kommer

läroverksråden fortfarande är

gera

samhetsfält

gan

mycket av sin verksamhet på att få dessa råd att fungera, Detta dels som nämnt för att

utvecklingen

roverksråden

'skolstyrelsen

ateriella resurser, ända bättre regional sprid

fortsatta

själva.

mängd'

FSS för fram de för !Ve1:D8 ställer på dagens skoja .. bör

verksråden

gen är läroverksrådens verk

rt Hgl:

:run

långtgående

dens möjligheter att fungera . beror framför' allt på läro

'yckningsverksamhel på de b J föl' den här påtryckning , demokratisering av skoJans tre m

o FRAGAN um läroverksrå

n läng

lista på uppgifter som

genomföras.

sita))

roverke n ·

tä))a

ska))

skall

pnvatlä

man

samman

förs)ag

eventuella

andringar

qu pågaenoe vär läroverkerå.den

nar'

lä roplanen.

föreslA

ockSå

,<kall

ocb

förberedas. skall

roverk liven

uttala

nya böcker nästa läsårn

gom skall införas.

· läsordning

om Man

tlmfördelning

I privata lä-· läroverksrådet

stg om

de anslag

I nästa ål"s oudget. -Pill detta komm er mö som

skall

ten med

upptas

föräldrarådet. ämn es

'Ylöten. t madagar

osv .

Oh.'T ÄH som sagt var mAnga. viktiga "ifter

ocl;l

arbetsdryga

läroverk5räden

bar.

upp

öSTERBOTTNISKA

Torsdagen den 22 mars - 1973

P03TEN/FRITIDSFORUM

?:lela Finland dans,ar' kan låta bl.i

•

men

en dag - långfredag o LÅNGFREDAGEN fredas

från

rena

danstillställningar

inom SöU:s medlemsföreningar p å försök detta år. Men dans slog skall få förekomma efter programtiJlstälIningarna,

mirlvintertinget fast. Programtillställningar planeras redan, och enligt det förslag Paul Lindell lade fram skulle dans inte alls förekomma denna långfredag.

'program med dans för de som

Men två föreningar var in te beredda att gå på den vä gen då försl!1get granskades närmare. Det var Kvevlax och Lappfjärd som inte godtog en

nödvändigtvis vill ordna dan

ser.

På

basis

årets

erfa

renheter får man sedan se hur

helt dansfri kväll. Därför blev

det blir i fortsättningen . Rös

ter höjdes också för att man

och en halv timme dans efter

budet på påsklördag flyttades

kompromissresultatet

borde verka för att nqjesför

att

över till långfredag.

programmet skall tillåtas. Det

diskuterades

mycket

Hela

dansar

för och emot en dansfri lång

fredag.

Finland

Var' Vietnam-inledningen

den dagen, sades det. Varför skulle vi då avstå.,

Det påpekades å' andra si

dan

att

söU

är

unik

ställning, att man via förbun

det kan göra överenskommel ser

dansstopp

som

bör

och

fredas,

sades

kritiken

mot

bör kunna

det.

Orsakerna

till att frågan kom upp var arrangemangen

från församlingar.

från

Erfarenheterna

dansfria

bönlördagarna

skräckte, 'en del som ansåg att

långfredag blir en supdag, och

att

de _unga inte möter upp på programfester . Programmen är inte popu

lära,

Per

Thomasfolk

kunde

att 57 betalande in· '

berätta

fa*n sJg vid programfesten i

Lappfjärd kvällen inn ' an ting

et.

Paul

Lindell

påpekade , att

man säkert får folk om man satsar lika stora summor på

programfest

som

på

vanlig dans. Då kvällen inte

är reservera'd för danser, har

mal'!

dessutom en chans att f-ram "andra tillställningar än danser. Man beslöt sig alltså för få

Ringarnas ålsättning

••

granskas

närmare.

och' diskuteras

Det

gick för.

midvin

På'

tertinget

kan

också diskutera en

man

sikt

nedskärning 'till

tre ringar, tre distrikt med egna instruk törer, i svenska österbotten, men i dagens läge gick man

in för att bibehMla de åtta ringarna med i stort sett ojusterade gränser. Tinget

Solf

och

beslöt

föreslå

Sundom

förbundsbasen

t h ä Il a

Gustav

vädjade

att man ändå skulle ta en dis

kussion,

Skuthälla

och

så

blev

konstaterade

det., att

dessa ideologiska frågor förr eller

senare

måste komma.

Han fann också att han kun

de börja kämpa för att ta på sig 'ett

ifall

fjärde!

ordförandeår

midvintertinget

att

överförs

gruppen

nam,

stadgar,

patt. - Låt

diskutera för

oss

att åstadkomma tolera s och

förståelse för varandra, sade

han.

TaxelI

sam

för

rande,

stod

egentligen

sitt

ordförande ,Ingrid

samt

EIse

inledningsanfö

även

utskottets

Kjellström

tingsdeltagare

tal'lde

också

för stöd till Island.

I dim arbetsgrupp som fick

batten innan

i uppdrag ,att närmare

bear

konstruktivt.

och

tande

kom ' dock

nam som börjande från 1600-

Island bort ganska tidigt. Med

talet inför gruppen redogjor

röster

mot

två

beslöt

gruppen där Taxell satt ord-

för

,Vietnamns

Saxberg

senare

FSV

till

Vietnam. ville

egenskap av ordförande i Poh·

ungdomsrepre

sentantskap inrikta stödet på det katastrofdrabbade Island.

undan.

Andra

ringarna själva som skall av· göra. De övrig a förslagen som Henrik med kommitten 8varfvar i spetsen kom med,

godtogs' inte

detta

skede.

Kommitten föreslog bl.a.

att

Pörtom

till

sjunde

skulle

ringen,

överföras och

korsnäs

föreningarna till sjätte. Eftersom

kommungränser

na är oklara i detta område,

beslöt tinget inte ta ställning i detta skede. Dessutom fanns inga röster alls från Pörtom __ _ ,;t

.I.

_ _..3:"

__ _

varandra. Gruppen

nonchalerade

som

sagt tingets vägkost, vilket re sulterade

historia.

i att man stod på

Forts. sid. 11

•

borde bli el{onoInis){ garanti o FIN LANDS SVENSKA UNGDOMSFöRBUNDS styrelse och

sommarteatrarnas samar betänkande Och kan

rkommissionens

för sin del omfatta den målsättning som framförs och som är avsedd att trygga den fin teJl.terns existens och framtid. Finlands

sig

hövande länderna ställts mot

landssvenska

dra

få igenom. Från flere håll be· klagades att de båda hjälpbe·

Stödet till aInat.orteatrarna'

enbart sikte på ·!tt stöd

han utarbetat. Han tog alltså

jola-Nordens

som

teaterbetänkandet:

om,

betskommitte har ingående tagit del av Svenska tea

Svarfvar

gett.

ställningstaganden

Sten Blomqvist och Per-Erik

ställde sig bakom ilet förslag

Henrik

Viet

Island

Taxell med sin inledning ville

Erik Häggman

var en av gossarna för Viet·

sex

blev föga

beta frågan inför den avslu omgången.

enbart

med

I sak opponerade sig ingen mot en hjälp, till Vietnam, men däremot mot de politis

Vietnam.

arbete

enlighet med den vägkost de

förande att arbeta enbart för Gruppens

valde

ville

vore

startskottet' för en 'sådan de

inte

RINGARNAS målsättning

bör

Men

enga

Ull Hägg Usbeth Sax-

Finne reserverade sig mot att

med 17 röster mot elva beslöt tinget avföra den frågan han inlett från dagordningen.

som organisation har SöU gott namn i Norden, och får

ses- over

förbundets

tE'man

Gran fors,

lund, Allan

D VAR KURT TAXEI LS inledning under rubriken internationella frågor på mid\inter tinget ett startskott för en poJitisk·ideologisk debatt inom ungdomsrörelsen? Han väck te protester i leden med sin inledning där han citerade Folktidningen Ny Tid och talade om "imperialisten USA". Hans inledning stred mot det opolitiska

Midvinterting t!l

,berg och Dan Skog.

8tart kott för 'ny debatt

följas. Aret har över 100 dans kvällar,

gerade, påbUden bl.&..

ställt,

dvs.

svenska den

ungdomsförbund stöder det andra alternativet

kommissionen

upp

helhetslösning som möjliggör att det svenska teaterväsendet som en or

ganisatorisK helhet anpassas tiU ett riksoinfattande system samtidigt som hänsyn

tas till

den finlandssvenska befolkningens geografiska spridning och spr,åkliga struktur samt där av föranledda särskilda behov, heter det i FSU:s utlåtande. FSU anser att sommartea

tern med hänsyn till dess be tydelse och

publiksiffror bör

få en mera markant plats i förvaltningsmodellen.

Sbm

marteatrarna och deras sam

arbetskommitte bör vid sidan,

föreslår att passusen, om va

let av ovannäInnda tre leda·

möter skall lyda: "de, tre re presentanterna för övrig tea·

slag av Finlands svenska ung

lunda

tingsfullmäktige,

två

på för

ter i

som

fredsställelse

tea

sommarteaterverksamheten

teaterdelE;gationen,

terverksamhet",

föreslår

skall- utses

Folktingsfull

terkommissionen av

att

dessa

slag av Skolteatern". FsU

konstaterar att

med

till

teaterkom·

missionen ägnat amatör- och

omfattande uppmärksamhet

Samti·

eftersom den finlandssvenska

direkta och konkreta

förslag

verksamheten i huvudsak sker

samhet saknas. Formerna för

amatör-

och,

sommarteat

inom uf-rörelsen bör FSU få 40ft .al .; ,16..." .... ""...",..4All'1'" TT 0

sitt

utredningsarbete.

mäktige. FSU anser dock att

bör

digt måste dock påpekas att

ske

varigenom

teatrarnas

domsförbund och en på för

skall representera "övrig tea·

Detta

system

terverksambet utses av Folk·

av Skolteatern få en egen ru· ta i det uppritade schemat. Vid valet av de tre ledamö·

de pr iseras närmare än vad som nu är fallet.

genom' ett sommar·

existens tryggas,

det statliga stödet borde så ges i

form av

ekono

miska garantier. För de loka

amatörteatrarna

bör

mot

svarande ekonomiska stöd även ges via kommunerna.

Finlands svenska ungdoms

,förbunds styrelse vill slutligen

'framhålla befogat

att

det, kan

vara

att begränsa antalet

sommarteatrar. FSU vill i det· sammanhang särskilt Un

för stödandet av denna verk·

derstryka att en koordinering

det statliga stödet till som ........- fV'h AmAtörfAAtArn hor.

nom

av verksamheten bör ske ge· sommarteatrarnas

Ilrbetsore-an.

sam·

- 1973

Torsda gen den 22 mMS

öSTERBOTTNIS KA

'Ännu lever vi i god miljö DIen VI Inåste .sl{ydda den'

POSTEN

i 'Balansen, i naturen jmissförstått uttryck' !

•

D VI MÄNNISKOR . lever i dag i en artificiell av oss kan ana. Allt

konstgjord än de flesta

bar a för att, arb eta , i stilQernas ta

för

med

att

Det

den

grepp

den

t.o.m.

mera

anhopningar sade

Leif

av glas, bet ng och asfalt. Det

Ös t e rb

I a d,

landsdelens

mes

miljö

en helsingforsare för· att inte taln om

stockholmare

är

moderna Den

teknologin

kemiska

om färgämnen,

ska- kor,

emulgeringsväts

konserveringsmedel

och

fråga

om.

Det

finns

1942 till 1970 t.O.ffi. födoämnen som inte nå ökade antalet registrerade ke gonsin haft något att göra miska ämnen från öoo 000 till med naturliga produkter, vissa varje

år.· Från

framställning

olika I att undersöka och ett tydligen

t b h:ä -_ lastarti la:., som tj])sat medel löna de "busines " . . . . l våra fodoamnen, som lakeme- pa for den som Vill fol)a IGIll I som be- bergs .och George Naders fot del och inte mins I 'i jord och spår. sprutningsmedel

skogsbruk. nen

hinner

ståeliga

man

skäl

lätt

för-

ordentligt

testa

lång

,endast-ett fåta\.

effekter

Vilka

Av alla dessa. äm

på

te. Verkningarna visar sig kan

ske först om 20 år eller ännu Tyvärr åligger det inte till

verkaren att bevisa att ett me

del är absolut ofarligt då det släpPs ut utan då en skadever

fått skadan av just det med let. Vi kan bara. se på neuro sedynprosessen och kvicksilver i

Japan

hur

litet

ett

österblad nämnde tillsatsäm

n en i våra födoämnen, IivsmeII U 111,111 II III 111111111"1111,111111111111111II

samma ställe inför den avslutande omgången. Efter en ganska fruktlösa

inlägg

formulerade Stig östdahl det .förslag som blev ingets be- I

•• I

i " ••..••

att

allt

går

fler

Erik Hä ggman föreslog ursprung· till 1830-talet, har att man samti di gt som man hon utökat sin arsenal av besamliu 10 penni per kämpningsmedel, med det ena in medlem ' för I-sl and, skulJe starkare än <;let andra. ta en. mark och ge 90 penni beskyllde

gruppens

Trollcirkel Helt

motståndare för att gömma sig

huvudet

under

stolen,

allmänt

har

det

visat gifter

att dessa kemiska me skapat ett behov nv fortsatt

Då

jordbrukarna

därtill

tillhör en klass av ämnen som kallas polyklorera de dibenzo-p-dioxiner (PCDD),

okontrollerbara mängder, Redan 1961 påvisade den tys

mycket långsamt. Dessa gi!:ter bevisats

ett

på

existens inte bara med ett allt utan antal människor

tyvärr också med alla de pro blem i form av förstörda jor dar, förorenade vatten o ch kan- . ske värst av allt den förore a . d luft som, dagens kortSIktigt . status-o s tankande 'medelålder a.rv åt människor lämnar

av i dem.

gut och konstgödselProducen Och. för att någonstans få terna tockats att !\Dvända allt en början i denna ·härva av ·" mera av deras for Jorden 'på svårlösta frågor VI'11· Jag upplång ikt skadliga' ä.mnen har mana dem att ta :tu med den vi ställts inför ett nästan helt helt onödiga giftanvändningen, oöverstigligt hinder, att åter I sJybesprutningar i skogar och sälla balansen och avlägsna längs vägkanter. I en \'ärld giferna ur bruket. med bara ett verkligt stort och Jag tänker inte här gå in allvarligt överskott, nämligen på de möjligheter som finns, på människor, på arbetskraft, växtförädling som ger resisten är det ett hån mot dessa män ta växter, biofogisk bekämpning i niskor att "bespruta är det ef

i I

I fektivaste och billigaste sättet vi har att hålla \·åra \"ägar I snygga", sade ÖSterblad. och

Per Thomasfolk kon besprutning minskan<l. e O.S.V. Vad jag däremot tänker med staterade att SÖU in te kan mellanrum, och ökade doser. göra är att uppmana alla an-: trygga freden i Vi etnam då Allt fler växtätande sk"ldein svarsmedvetna människor· att ma.n inte eli s lyckas införa sektsarter har börjat stortri bilda en stark och enig front danSdemokrati. vas sedan deras naturliga fien mot giftspridningen, sade ös dan

ening som

utgör den ?llvarligaste sa att dioxin därtill är cancerförgiftningsrisken. Många av framkallande. Både dioxin och dem innehåller ämm'n som är 2,4,5-T i sig självt har foster effekt Vilket redan starkt giftiga och som förstörs skadande

I större

beslöt gröda, som nikotin och. pyretinget alltså' för e lägga sty trum, naturprodukter. relsen. ' Men .i 'och med dt>n nya or 'ganiska kemin, som leder sitt

ström

Den primitiva märimskan IYdde under samma lagar som övriga levande varelser och tvingad s rätta sig efter natu rens viflkor. Men kulturmän-

tillfälligt

verkande

ovedersägligt

miljö!

Detta

Kjell-

varandra '

in trä ffar .

Vår· enda

Else

mot

ett

upp- * Leif österblad - Ingen expert ning av sådana medel e i Vasa (Vb\. 7. 8. 71) "är kän . go, men t ts det t. o. m. enhgt egen u upphov tin allvarliaa förgift- sprutning det effektivaste och landsdelens frnmsta milJovårds. .. mycket unga människor drab sättet vi hRr att hål ge biH;""aste <> nmgar, aven f"or k 0lllmance . ., profet. bas av cancer. Det är priset la våra vägar snygga". Man nerationer. vi betalar 'för den ökade an der, de numerärt fåtaligare bekämpn!ngs frågar sig vilket som är snyg De kemiska vänd.ningen av ke-miska äm- rovinsekt erna sprutat s ihjäl. medlen brukar kallas BIOCI- gast, en brunbränd död. väg . nell, än m en som organi s mer Insekterna med sm snabba DER ("livsdödare" ) eller PES kant eller en med levande'blom n a inklusive människokrop omsättning, ,de fortplantar sig TICIDER -(engelska "pest = mor och buskar. pen inte är' an p assade till snabbt och har många gp.nera- skadegörare); De kemiska pre eftersom de inte finns i na tioner på ett år, utbildar paraten består av flera sub turen. De kemiska ä.mnenas snabbt resistenta former som stanser: lösningsmedel, vät förstärks därtill giftver k an gifterna alltså inte iängre ver- ningsmedel, vidhäftningsmedel, . genom av föroreningarna kar på. Ett konkret p.xempel på utdrygningsmedel samt m. fl. luft och vatten med andra detta ger' exempelvis morots- den akjiva substansen, ,som är kemiska ämnen och själ\"fal- odlingarna norr om Paris. In- av flera slag . I de medel. s om let av de gifter vi sprider nan de moderna bekämpnings- av Väg - och vattenstyreIsen i om krin g ()SS i stor mängd i medlen användes, beräknade finland används för vägkants dag. Pot nticring kallas d et man att 20 % av skörden ska besprutningar, är cen aktiv"l ta fenomen. dades. När preparatet aldrin substansen fenoxiättiksyror in Uttala.nde vid Svenska ös sattes in minskade' skador a. neh ll nde 2. -D oCh 2.4.5,T vil terbottens ungdomsförbunds 1 Och här kommer VI m på Men morotsflug rna , bl resl s- ka l sm tur mnehaller bl. : de midvinterting den l R. 3. . 1 ett stort problemkomplex som tenta och man fick gå over tlll giftigaste av alla nu kanda 1973 i V örå. industriföretagen inte har va ett ?-nnat preparat . T rots det : gifte . nämlig n 2,3,7,8-tet k : Ungdomen av i dag ser . rit intresserade av att sprida ta hgger skadorn . for a nu uppe 1 10r-dlben zo-p-dlOxm, 'en med oro på den (ztveckJillg saklig upplysning om. biocider nära 50 % av skörden. även som med hänsyn till kort Människan har alltsedan na. när bekämpningsmed. 1 används. siktiga ekonomiska intres hon blev jordbrukare varit interblad. sen går mot en stö rre spri d vecklad i en ständig kamp mot Då vänder jag mig främst "BaJansen ning av gitfer i naturen . mikrober och som insekter den' djur, ungdom. dagens till i natur en " Man är redan nu medveten grödor. sin hennes som· härjat i kommer atf få kämpa för och

V ie tnam.

många

till

bara

balans

Le if Ö s t e r b I a d.

krafter. Detta sad

ut.

. /:' . 1 ;:;,�rF� �j�n;:r�i!�;r:�: �ä� �: ?i::: �:E:;��:�:

alle r.gi

sl!)t. Det skall inte vara ett antingen Island eller Vietnam, sade österblad. Eftersom redan det törsta För att få behålla grödan jordbruket betydde en ' dets viktigaste l.\ppgift. förburi rubb-, är att sprida information. och måste hon a vänd all den Ii. t ning av den naturliga bahmsen denna, kan uppta b da. För och all den mtelhgens hon ar som gav vissa insekter möjligbun t solidariserar sig med m äktig. Till en början använ- het att utveckla en ona furlia t lige n OSkyldiga men s or population har jo r aHa förtryckta folk i världen, de hon t dbruk t t . ling för ISland ofta effektiva medel I kampen med dagens speCialiset'ing och ordnar i . .. . I . ocp 'stravar tIll mmst 10 pen mot de skademsekter 80m an ensidia växtföljd bara fort-I n i' per medlem, Samt att sälja grep henne själv och hennes satt l tt rubba denna balans. Vietnam--kort.

melJan

missförstått

katastrof

[\Ien i själva ve r!< et är denna

jämn viktstillstånd

ofta

• V AR VIETNAM

del

stadig t

.' .

så. under-

för

där ingenting förändras om inte

I, I

bade som skall bevisa att han

offren

kurvan

ett

sen re.

människoliv är värt .

at t

sjukdomar

åt

'sikt kan ha vet man alitså in-

kan uppstår är det den ' drab

De t är kanske int.e ligt

är

' e tt lugnt och fridful l t tillstånd

I medlen

NATUREN"

faUas ofta som

faktorer och har redan åstad der till döden Jör försöks<'l iur kommit förändringar av många och föreningen är orsak till gånger katastrofalt omfång. svåra yrkesskador. ,Hösten 1972 bekä pnings- kunde japanska forskare påvi De kemiska

1 800 000 . saftkoncentrat t.ex.' Det är ämnen som används Här finns ett rikt material

vid

Det

niskaR har med sina tekniska ke vetenSkapsmannen Bauer att re urser fått, makt att bryta dioxin har en ytterst hög gif sig ur det naturliga samspelet tighet - en dos a·' 50 miljon mellan orgånismer <'ch miljö dels gram per kg kl·'Jppsvikt le

industrin essenser av olika slag som det

. släpper ut 200 000 nya ämnen här- är

"BALANSEN I

tryck.

ändå delskosmetika som den stridba

produkter

tvin gad

är

utpräglat. och samtidigt. re genetikern Björn OGillberg att få grepp och be- i Sverige \ kallat dem. Det är

svårast

par.

är

acceptera.

konstgjorda

mest

som

fler tvingas att flytta in för att bo, inte

Vi österbottn ingar lever ännu i en ganska paradisisk miljö då man jäm

ta miljövårdare. till

konstgjorda

med ett fint ord "urbaniseringen",

kallas

värld, en värld,

fick som sagt medhåll åtmins tone i fråga om besprutningen.

omedelbara

skadevf'.rk

ningar av dessa gifter men därtill

råder

osäkerhet

följdt'rna, på lång sikt.

fall

många

helt

omotiverad.

fallet

framstår

giftspri dn i ng

denna

t.ex.

ke miska

längs våra

som

Detta

gäller

vad

är

den

slybekämpningen. b...'ldsvågar.

I'lot den bakgrunden rik

tar SöU en uppmaning till

. väg- och "a.Uenmyndighet.er na att upphöra. med kemis

Slybekämpningen>

f all där -åtgä.r de r mot busk vegetation

är

motiverade,

bör d et ske enligt mekanis-,

ka metoder. Sam t id igt manar ungdoms

förbundet

hållsamh et av

till

sträng

med

å.ter

spridande

gifter i vår natur, som

trots allt ä.r den enda miljö

där människan som art kan

ö'.. e rl eva .

öSTERBOTTNIS KA

PO STEN

Torsdagen den 22 mar s - 1973 {

, Byxdräkten -vårens plagg

Pastellfärgerna dominerar

BYXDRÄKTEN i mocka, deairn och manchestersammet hör tilI vårens populä rast e plagg sj)eciellt bland ungdomen. Tillsammans med timmermansbyxan och tennislool.:en är det vårens första klädparad " i d. varuhusen satsat på inför den nya -säsongen. Detta "isade

i .J' lwhstad" Sokos-visningen förra veckan.

gammaldags skjortslits i Sidan. sig i mammas gamla skor . När det gäller fritids och Byx-orna kombineras också med . sportkläderna är det inte stor mossgrönt är stora färger och kappor i A-modell. - skillnad ellan dam- och herr så vitt förstls en f"år g som . S··ta kr' . I'n gar I pastell , så ann o .. " . over vara raud väl e färgad I som mönstrade mod e. M an k an gott Iåna var .man mte behn andras plagg utan att det för med de lättskötta material. visades De esta har marke märks om bra storleken pas vi ha . i dag. Bara att tvätta n liva b rad mi ja , men för den sar. . och hanga på dropptork. Det de mamman finns käcka tuni Den un ga h rrns f estk stym ec a- kor. ä ller också dfetasmå A-! här h .. oc klänningar i rymlig t .ex . l ma ar också sport 19 - . . JOl arna som. o ses I VItt. de k färge r och modell i klatschig anches ersanunet som V .ken håller sig .från tvätt till möRst r, att bära som kort_' rinbIå den vls e' med en okos tV3 t ta n mng. . kort klänning eUer över lång ' .grannrod s kJorta tlll - och så T on-l-t on &I" v å ren s k omb'ma byxa skjortkragen utanpå 'rockkra tiontr - även om materialet . 'Till ·vårens skolavslutnin gar gen enligt krage-på-krage-sti i t.ex. byxa och jacka är olika festen i sommar får vi' l n. ligger färgerna så nära. var helt visst se det som också .är anora som möjligt. P3s:eJlfärgerna

dominerar.

gammalrosa, svagt

. Mellanblått,

;

e fluga ' på kontinenten, Byxorna sitter åt upptill och åI' ts med gen i vitt odyrklännin b r är vida nedtill. Blusar och jac små blonunönster på. g m n n d mo ä kor finns de t i e

deller

andra

midjekorta, med för längda,

endel

något

HOS O,SS

finns

vårkappor.

vårmössor

Till sportkläderna hade man en scarf i mat nekängerna

Massor av fi ckor

Snygga, rätt diskr ta rutiga

blazers

till

uddabyxor

ning med två knappar och bre· da

rockslag.

dentlig yngre

vidd

görs

Byxorna

nedtill

också

resår

midja

halsen och en blomma på jack

har

- för

byxor

Effektstickningar,

Andra nya detalje.r på krage

visades

också. Blazern har enkellmäpp

chande färg på huvudet knuten uppslag.

vid ena örat.

och ärmar, rauer a:v pärlor runt

LENE-byxor

i frumodeIl (S,

orde

med

påsydda

fickor både fram och b3.k och tampar

är -detaljer '

och slitsar

i herrmodet.

Naturmaterialen

bomull och

har blivit dyrare, men i Slaget. Stickningar i avvikande yll färg ger ett genomarbetat in övrigt är klädpriserna i stort

vackra. kl�nDingar.

Ungdo-;naF!

tryck

vackra vårjackor

och

många

* De fle sta av vål'ens Idätler har midja är vackert grän med plaggen sett oförändrade i vår, konsta les finns j rosa och babyblått.

festklänningar

snickarbyxor

ger

gerudd på Sokos.

vidd.

Skorna har tjocka platåsulor

och

FARMARE I FEM

hög.

MODELLER

Vackra bnldkJänningar

SAGA PERJUS

KrIstinestad - Sal utorg et 1

och

följaktligen

Den

bredd

är .bred finns

blir

Eftersom

klacken någon

det

inte

klänningarna på

vita kantningar,

Hanne

revolution

Plaggen Ur sailor-looken kan nislooken som ett exempeL Lyc

inträffat kanske med enkla ingrepp hän ka till. Det är snart full vår. In ger modevärl föras till vårens nya fluga, ten-

och kraftig den under vintern bör man lätt

det

minsann kunna kombinera nya detaljer

annat än gå-vänliga ut - näs

att

aJ?vända

tan som när lillflickan klär ut planera

lite.

sin

fantasi

maldans p å Jungsborg, där or kestern skulle framträda . Folk

Ungdomsvecka i första ringen

också för tårna i vårens skor. och nya plagg med de man re Platåsulorna ser dock, i sina dan har i sin· garderob och än mer extrema utföranden, allt d-ä se vårny ut. Det gäller bara

- -- ---_._---_._.-

och

dansinslag och körsång föreslås också få en plats i gammal . dansprogrammet.

FöRSTA

RINGEN - planerar På söndagen planeras ung en u ng d om svec l< a från 4 till domsgudstjänst i Karleby eller 8 ap ril. Det Il reJi min är a pro Nedervetil. Söndagen föreslås

gramm et upptar öppet hus i också bli en aktivitetsdag, samt aUa föreningar med olilm spel, uppta besök på åldringshem med musili. läshörna. hobby· med programnummer. hörna och fr ågetä Vling un

DAISV

132:-

der

den

dag en .

första

dag.

o ns 1IIIIIIIIIIIIIIImlllllllllllllllll1l1l11111111

Torsdagen den 5 april "plane

ras en debattkväll på Kronoby

folkhögskola.

föreslås 1itiska

gram

Tyget äkta manchestersammet. DA1SY har vid rygg och gylfknäppning. Fritidsjackan MARJUT har rynkband I ryggen. Färger: himmelsblått, azalea, klarr6tt, ·kattebrunt,. turko••

P E O

SO R E

SOKOS

l I

Som

debatterna

programmet.

organisa tionernas

eller

miljövård

eningsregi.

•

- som

bilden. Iris kläuning

har också ok och rynkor :som terar avdelningschef Ritva Fa

skjortblusar

trevliga

krage-på·krage

Matchande scarf

på-krage-modet.,

crimplenekappor

CRI

pro· för

Fredagen upptar tonArsshow ' Terjärv. Som programnum

mer

föreslår

man att

film

om narkotika skulle ingå,samt att

med

man en

kotika.

eventuellt

information

skulle om

få

nar

DAGS

att pla-cera pälsmössan

j vinterIörvaring

·DAGS

för en ny VARJlA'rl"

eller -SKÄRMMÖSSA •

•

och urv al et är

mångsidigt !

Lördagen upptar sagostund i

a.41a bibli otek inom ringens om

rAde.

Dessutom

arna.

Den

tennistävling

upptas

'mellan

tävlingen

' oord·

förening förläggs

till Öja. . KRISTINEST AD I Kronooy plane'ras dans, och FöRMANLIGT FRAN eftersom Gunnar H.a h'n me d SPECIALAFFÄÄR CH"kester be söke r laDdsdelen det veckoslutet föreslås en gam IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIH

öSTERBOTTNISKA

1973

Torsdagen den 22 mars

E tt

svensktoppen

POSTEN

nytt bevis för amatörtea

terns och folklustspelens berättigande blev Kållby uf:s teatergrupps tolkning av "Au 1 Ring, ring (du ::;iog en sig gusts lilla felsteg" vid premi nal) ärvisningen i lördags. Att dö

Björn & Benny, Agnetha & ina av skrattsalvorna samt Annifrid applåderna inför öppen ridå 2 Du som' vandrar genom blev föreställningen' en ny fram livet gång för teatergruppen. Sam Lars Berghagen 3 Kärleksbrev i sanden

Flamingokvintetten

Iingshuset var fyllt till sista plats och i synnerhet det ung domliga inslaget var påfallande stort.

4 Hallå du gamle indian Jigs 5 Omkring

tiggaren

Men så består även de age

från

rande på scenen till stor del ,Luossa

av ungdomar - ett belägg för Hootenanny Singers att återväxten är tryggad för 6 HNåR- där uppe måste gilla en tid framöver, i all synnerhet , mig som de också överträffade pu Streaplers (ny) blikens förväntningar med sitt .

6 Räck ut din hand

Kisa Magnusson

6 Michaela

lediga uppträdande vårdade språk.

och

väl

Att .publiken inte svek heller

Göran Hagwall

9 Västanvind

denna

gång kan sökas i att

kållbyungdomarna tidigare vi sat prov på avancerad amatör teter. Om lördagens föreställ ning kan sägas att inte heller * Marit Björkman, Olof Sundqvist och Birger SundelI i Augusts lilla felsteg. teatergruppen svek publiken.

Sven-Bertil Taube (ny) 10 Legenden om Joe Hill Göran Hagwall

Regissören, Olof Sundqvist har om han spelar mot sin arro tydligen lagt ner m ycket arbe ganta fru Lotta eller mot tjä te för att få det hela att löpa narinnan i huset. Han hade så smidigt. Frånsett en viss skrattarna med sig vare sig 1 Ring, ring tröghet i början, kanhända spelade toffelhjälte eller Björn· & Benny, Agneta & premiärnervositet, var det fart han den morske' direktören. Annifrid (ny) och fläng över spelet utan irri 2 Cotton Jenny Det var Maj-Britt Sundqvist terande pauser. En ytterligare Jerry Williams & Alarm

finslipning av replikerna skul i egenskap av Lotta som med 3 Suzanne, beware of the

Devil

. Dandy Livingstone

4 Can't keep it in

överträffade

tio i topp

arna.

Givetvis kommer förväntning för pjäsen. vackra också sällskapet att turnera i

hon

Speciellt

hennes

och lediga mimik var bygden och låta "August visa njutbar upplevelse. Man SKulle sina felsteg" för folk i grann gärna ha unnat "Rosen som socknarna. Man unnar gärna ungdomarna framgångar även blev över" å t henne. i fortsättningen. Husets dotter, HiJdur och hennes man Robert, gestaltade L e nn uttal

'AUGUSTS UI--lI A FELSTEG'

C8.t 'Stevens

5 Jambalaya

The Blue Ridge Rangers

6 Stop

Tom Tom

DROG FULLT HUS I IULLBY

7 Apache

Rod Hunter

le knappast skada. Pjäsen i sin sitt temperament satte fart på av Yvonne Sundqvist och Karl helhet skulle vinna på att en spelet - och även på medspe Gustav Sjöblom, kompletterade 8 Sixteen tons

del upprepningar ströks. . larnas agerande. Säkert var väl de ungas insats i pjäsen,. ces

även lion den lämpligaste för liksom också Margita SundeIl irger Sundell som tolkade ti den krävande rollen. 9 It never rains in southern med sin biroll "Un g ogift mor". _ California . telrollen är som klippt och Fritz, den bortskämda sonen Svea Sundell som hembiträde Albert Hammond skuren för rollen som August i huset, spelad av Tage Snell och musikern Per-Göran Jo i pjäsen. Lagom undfallande man, hade också förstått sin hansson hennes beundrare, var 10 Mexico The Les Humphries Singers och lagom morsk,. beroende på roll rätt. Hans slängiga upp lika dråpliga som man upplevt

HAR NI

brukskontot

med extra

fördelar

gltlllllllmltltllllllllllltltlllllllllllllllllillltllllllllllllllUIIIIIIII lIIlIImllllllg VÅRENS -

S ;_=_

SKINNPLAG . G' •

•

STORT URVAL

DAM LÅNG NAPPA,

även

§ _-

trädande och underlåtna miner dem från tidigare liknande rol" rim made väl med den typ ung ler. domar han föreställde. m man därtill lägg r regissamma kan sägas om Det

färger: - brun - svart

svinmocka

och

färger:

brun

- -

•

- - -

av sportmocka

beige ljusblå

fredagen 23 mars kl. 15.15 och 17.30 i 3 v ningen.

mörkgrön

JUST TRIO fr§n.. Polen spelar till visningen.

HERR HALVLÅNG SVART NAPPA BLUSAR av svinmocka färger:

'MODEVISNING

BLUSAR OCH BLAZERS

OBSERVERA VÅRA SPARP;{IS!

ljusbrun mörkbrun

Yaxa-deodorant ......................... .

Linna deodorant 160 cm3 Elnett-satin h§rspray 190 cm3 Mousin badtv§1 Linna Milk fuktighetscrem e . . .... . . . . .. . •

ASTROMo ... .. .

,' "

}akobstad Styrmansgatan 8 Gamlakarleby Storgatan 13 ,

iill1111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIII1111IIII1111111111II111111111111111111IIIIIIii

•

4.50 4.00

•

3.80

•

1.85 3.00

PARFYMER BOTTENVÅNINGEN

STOCKMANNS

" ."

•

sören Olof SundqvlSt, som förälskelse, Saga Lund, gestaltad av kvällens överrask axlade rollen som korvmakare ning Marit Björkman. Som de o h pappa till "Saga Lund", butant fÖr en så krävande roll har man det fulltaliga gardet hans

frumodell

VI HAR

dygnet runt·

service på vårt

brukskonto

Betalningar sköter Ni gratis. J(ontoutdragen kommer gratis. All kontopost går gratis för Er ' i slutna kuvert. Dethär brukskontot kan Ni öppna på posten. ,

@ . POSTBANKEN

öSTERBOTTNISKA

Torsdagen den 22 mars

POSTEN

1973 .

Personflykt· från Wasa teater , 'I..Ie ning en fj ärmas från anställda' • FEM AN3'1'ÄLLDA vid Wasa Teater har inom en kort tid sagt tipp sej. Fyra av dessa har ännu inget nytt kontrakt vid nå gon annan teale.·. Orsakerna till aU så många plötsligt" i!lä';er

upp Så

den

d står a'" man

kunde kritik

söka i den aktuella situationen på Wa .. a t

Olle

-L j u n g b e r g, och'

F a g e r h 01 m.

från

Det

anställda"

t r

ea p .

Ännu så sent som

naste höst

såg det <optimistiskt ut. l dag

Per-Erik plats åt Kaj

Dcn

femte sens

som sa upp sej var Leif

j e d a h I.

och

Marie- är han besviken. Han har gått Tom ur styrelsen och öv rlämn!lt sin,

We r k I u n d,

W ilheIms

har fjärmat sej från ensemblen

Det finIlS in en vCI'klig företagsdemokrati på teatern. Teatern saknar i dag en linje. Nu ysslar man i mycket mcd banalite ler' fl,jäser som inte har n onlint?: att säja_

sammanfatta har Olle jobbat två år i Vasa,

kommer

som

fyra av dem som sagt upp sej: Louise

Lednil} ell

möten

L i 1- skådespelare

officiella

skä

tant

'får

och

l styrel-

11.

numera . två

re pr sen

för' teknisk a

personalen

let ·till att han sa Ilpp sej var delta. Men detta hjälper inte. s pelårs bör- Det finn s irigen verklig före

att han från nästa

jan

övergår

ensemblen

Erik

till

Västerbol cen

Skellefteå.

Fagerholm övriga

f'cenograf

är

skå·jespelarc

samtliga . toppenkraft&"

och

Marie-Louise.

Olle.

med

praktiken.

'3- ns t äl l d a

fär

och bestämma- i

De 'får dålig infor

kända '·ar. Någ ot konsultativt råd, som

Någon form av :inje på tea efterlyses

vara

mation, t.ex. om nyanställning

l{�ngt utanf ör österbotten.

tern

tagsdemokrati, de

Per- ej

Dessa

det talas om i, kollektivavtalet finns

inte.

Representantskaps

Tom rådet, startat av Christjll.ll Lund

tre i tiden och beståent.k av repre

förklarar at t teatern bör tjäna sentanter för publiken i Öster

löntagarn as intressen - de som ,botten, har inte sammankom betalar teatern Vi bör ha b r a mit. Det finns bristfällig k om n bra teater är alltid munikation personalen-Iednin teater.

meningsfull. underhållande. angen. gelägen. Den första or.s ak n till upp

kar

som

sagt

upp

sej

påpe-

pro

slätstrukenheten'

sägningarna är således ElD kva gramvaJet, dåliga litativ grej . Det bör finnas en den sanningshalt i fall det är bra konstnärl i ga

ensidigheten standarden:

och

den

har Itvaliteten teater. Teater - det är ju en sjunkit. Publiken vänta'r sej in Vi genting mera på Wasa teater. * Leif Liljedahl är den enda som har ett nytt jobb' 'som väntar. De fyra andra som flyr från Wasa spegling av verkligheten. n p rotest mot teatern. spegla verkligheten i Wasa teater har blivit en ö i teater går I re måste

dag,

det finlandSsvenska

teaterlivet.

Man är sta rkt oroade över Del' måSte filmas ett förhållande till verklighet0n, en rele den konstnärliga utvecklingen vans - annars blir teatern för-på teatern. . ljugen, osann. Teatern' ar mget Tom Wilhelms blev civil från ' är man får; Drägsv:" den 12_ 2. Ha'n hade narkosinstrument en spruta för att glömma verk- kontrakt från 15_ 2. på Wasa ligheten, understryker de tre ,! teater. Men.. han sa upp sej sen Olle, Tom och Marie-Louise. hap , blev medveten om orsaker Olle hade i Sverige fått böra' na till missnöjet på teatern. Så hur bra Wasa tenter Är. Nu som den k on st närl i g nivån är

, ,_ , __ , .. _

_ __

....: Om

ligt, säjer Per-Erik Fagerholm,

på

Wasa tea

ter sedan åtskilliga år. De ti

digare

scenograferna

heltidsanställd

go't

sis t

hade

as e

nå

"' te m .... SJ'u PJ';';"o'oO -.va .- i>ret .. J ag göra ensam. .Jag 'får för

Köp nu Föreningsbankens nya aktier. Det är en säker ochl'-ns'!l11 placering for Dig.

FÖRENINGSBANKEN

.• ,, ,tt

ja g

deuna i mina

intetsägande

teater.

skulle jobba

jag

r.kulle

V8l'a

•

pl .. a ne ra,

vet jag att jag, kunde utföra

bättre arbeten.

I ___ __ __ _ _

" . _ _ __ ____ __ __ __ __ _ _________ ___

: I i:,:

- Det finns inga kolleger ........................................ . .... - ingen' att diskutera

här

med,

påpekar , han.

Vintern

känslan av isol ri ng och få den stimulans som gör' god

Själv dömer han hårdast sina av

sit t

skapar

sju

premiärerna

tidsnöd.

året

Produktions

takten blir för hård för en en sam scenograf i fall man har

ambitioner

att

blir

göra ett bra

jobb.

Det

rutin

själv

har' Per-Erik

annars,

Och ambitioner att utveckla sej -

därför

tog han också konsekvenserna

r att

prisex. fr. 45:e Dess toJll sportartiklar, pappersvaror, leksa

utan tycker att det kunde

ha. bliVIt bättre i många fall.

. e Inkommit de internationellt erkända Crescent Guldcyklarna med 10 års garanti. • Herr-, Dam-, Pojk- och Combi-cyklar av Kro nobys egen tillverkning. e Inkommit även träningsdräkter i olika färger

pjäser. Som det är nu får han tillfredsställelse

hålla konditionen uppe. Med en ny cykel från oss!

kValitet.

jobb

�� : ! i! ! !�!

Detta

skulle behövas för att bryta

inte

•

planeringstid.

hade mera ti-d

se rv er ar

••

ögon,

som Per-Erl'k aldrl'g ha.ft.

Utet

som

se-

- Vi kan ej börja konkur r era med den kommersiella re menin .· gsf . yllda skulle jag Ilaklam-TV:n, utan vi borde i turligtvis stanna i alla ·fall, stället bli ett alternativ, till för då skulle J'ag åtminst.one den "slaskkultur" ()m ström känna att J-ag gö,r ett viktigt mar emot oss genom reklam arbete. Något 80m betyder affischer, krlminal och vilda något för någon, säjer ban västern-serier etc. och fortsätter: - Spela pjäser som belyser - Nu sysslar vi med banamänskans aktuella situa tion! . liteter - arbetet känns mc- . Aven om VI, Inte l(Im ge I"os ningslÖGt. Varje pjä.... bör ha ningar så kan vi i alla fall en viss substans i sej, ha nåä' s t lla fr A gor, saJer Per-E n'k'. ti gon ng att säja. Utvecldingavgörande till mitt Det eD har gått mot ett håll som oeslut att säja upp mej var . jag anser vara beklagligt för att ledmngen Pli ... .eat ern har teaterkonsten och publiken_ ' e F o rl 8 J ag 1V II inte vara en a v d em 8 id 1 5

ensam scenograf

upp sej på fred an

med pjäser som

-Jag känner ett visst anI som yrkesman, vill göra · så goda produkti oner som möjsvar

naste vecka.

Per-Erik Fagerholm :

vara fruktbart och

skulle det inte

att stanna här, säjer han_

1I ,

ker, prydnadssaker m. m.

e:b:i::�::a:.

SPecial

vinterns sista skälvande timme.

Ishockeyklubbor o. skidor 20

% rabatt.

•

Torsdagen den 22 mars

1973

OSTER80TTNISKA

11I1I''''''"II'jllll'I'''''IIIIIIIIIIIIIIIIIII

• NÄRDE IOKRATI

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIII 11111111'

Ila

in i en törnrosasömn .

spelar för

• PERSONALFLYKT

POST

er oeh

det

är

ni som är "åra e \'ntljga b etsgivare. .

ar·

I Ti.ps ,

Rätta

och

8,. 32. lotto: 23.2 2poa.n : .

33, 31 uci, :;fi. 2, 9, 14, 22. 25; 3 7

och 40. O" om gån", . .. 24 poang ger ;

tin.<>raden ,,, .,

12.8!J7 mk, 23 'nr 11: fj ärm at sej så pass myc et poäng 23 0 mk och 22,5 poäng lIx 1 2 l x 2 x x: Fyra av de uppsa.:da har ut- x 2 1 ter i stort sett samma prin från ensemblen och de anstall 69 mk . talat sej. De har inte sagt upp ciper som k lassmötet , fastän 13 rätt ger 1.691 mk, 12 rä tt . _____________ "IIer re rtoa oCh ' da va d det g a sej av personlig ,finningslyst- ' 90 mk, 11 rätt 25 mk. · · . . möten kan ske inte behöver .: I per onalpol tlk att J ag ' kanner , 1 �-----I bAlJas lika ofta. nal - tvärtom. Med de fem Lotto: l, 9, 29, 3<l, 3 5, 3 6. . _

, mej I ' j

[

o erka utmakt los att ::>a s om nu försvinner från Wasa Reserv numm er : 25, 4. IOgISk bör vara et: veckl.i ngen . . End kon teater försvinner de bästa för . 6 rätt ger 401.652 mk, 5 rätt . , o sekvense arbetar alla II n for mm del ar att s m m e for mågorna. Positionerna i kon- 1.124 mk. 4 rätt 36 mk . 3 rätt . !!ko.an: elever larare, rektor, byta arbetsplats. flikten är låsta. inO"a med + reservnummer 14 mk. städ -o köks 'och hälsovård -, Jag ekl gar det m ycke t lingsförsök från teate ledning. Poängtipset: ' " personal. Sådana möten b e ho eftersom Jag ar österbottning ' t Le d.. ' ens sl da har forekomml. .. .. 3 poäng: l, 7, 13, 16, 18, 19, "'er . inte h ållas så ofta, men och h r m ha!'. Jag ma rott ningen visar en oförmåga att . åtminstone 3-4 ggr per ter-I tnvs 1 Vasa och ar tacksam ' . . Il" OSa konflI l{t en på e tt f" or tea _ . .. .. k or de å r Jag f' mm vore ett d y l'k I t- mote onsk· -l'f" . . tt . att arbeta här. ' t Vad anser teaterbe8Ökarna i . l tern lyckl19 t sa ; Det k an m e . ' ärt f" orh"ll ' pa . teatern "t et sk.a Il ge sm ' Om - . Sko lmo a an dena österbotten? Hör av er! . vara bra f" or teatern att byta I .. " . ... f . . ' SVD på a Il' t som ror s koIan: an dra s ar Jag sJalv alle t VIllIg ' å r. personal varJe He n r i k Få",O"e l bärJ' sel. matti der, utnyttjandet att komma tillbaka för det här ko

m öte t

t:ri

skol/m efter skolti d etc.

känner jag som min

naturliga

' .. arbetsplats. .. forutsatt.. . Per-En'k t . yck er C) tt d e t ar _ .. nmgen for att allt d etta. skall roligt att se att österbottning. . ... fungera skapas om . VI har l 1 ar skriver pJaser veh får dem e n h e t e r. n klass: uppförda här . Han hoppas att bör mte få ha mer an .ca" 20 det skall fortsätta j framtiden . er. Grupparbete bör upp Wasa teater är ju 0sterbottens untras. Genom grupparbete teater. lär vi oss dessutom att Inte defin'itivt klart om Något bara tävla med 'varann, utan har Per-Erik inte framtiden . ä eD samarbeta. Bättr e indi ännu. Han skall höra sej för ridualieering av undervisning på olika ställen efter jobb. ftI _kall man försöka uppnå,. De uppsagda avskyr varje Gratis st ö dundervisnin g bör form av bråk, de har alltid va LIt fö ka sträva till. rit öppna jör en k onstruktiv -

.. storsta

Den

- Allt detta är saker som diskussion. De vill e.i skadtl den De. arbeta för. Men myc här teatern - tvärtom.

l.It bör kA!

. ulle va·ra väldigt glada att . av detta är saker som· sk få var ed om -att höja den er ökade ekonomiska re . . : reforme r pa konstnarlIga mvan : r ell er /och håll i samhället. Det är

- Vi har ambitiwler - men

aJlets sak att se till att om vi aldrig- får tillfälle att i omsätta våra ambifioner krav tillgodoses. . .. .. . I praktiken så upps.tår en missEn ytterli gare forutsattmng nöjessituation som gör att vi att LR skall k nna verka, känner oss tvungna att sluta att det syns, ar att LR Q.c h försöka på ett annat håll , ökade 5e fo enhe re-r på olisäjer Per-Erik. . ' områden. Sadana ömraden Han riktar till :;-111 t ett ord ex. valet av' skolböcker till publiken: uppgörandet av en studie

skolan.

egna.

r mar somLR skall

sig Inom. att

LR skall komma

era

ningen,

för

teaterled-

AUTOKOULU

int

varannan

utskott

nde även

La-lDedlemmar.

kan

än

jinnas.

UUSI KURSSI

·NY KURS börjar måndag kl. 17.00

hårt

w.��

man

på

satsar till

•__________!II______________•

ENDA SKOLAN

i Jakobstad, där före varje körning

eleven

har

Wlgåornstldning Jakob8ta F1nlanå Medlem av t1d!l4Jgarnaa . förbun d l'ldntngen u tkomm er varJe

torMa!!

tillfälle

Redaktör

programmet i just förestående körperiod.

HandelsegpL

KURS BöRJAR VARJE MANDAG KL. 17.00

viktiga

NÄRDEMOKRATI

ENHETER .

S t e. f a n P a l m . mittenrepresentant

8-1!: D. tel

Glau('/ 13'::l

Vasa

REDA.KTION8ltAlJI!:1

BILSKOLA T. TUOMI &. Co tel. 11251

teatern som

Jakob$ad.

Redaktöl PER-ERIC ANDI!;!t::;ur. Redak · tlon: Jakobsga.tan 13 J ak obst ad. tel 13555

att i lugn och ro medels lju d och bild' bekanta sig med

12642,

Osterbottntsk

alkaa maanantaina klo 17.00

JAKOBSTAD

VAD ÄR

All Snellman. ordföraOOt Håkan G ranl u nd 1'erjärv, Mar elD Marken Karvat. UUa-MaJ Karl-ErIk Vörå. Sta!faIl8

Matwon VIl8a, L8.rs-G.öran SperrlDg -Mlilax och Birgitta Forsman Närpes PREN'UMERA TlON SPH.lS

Helt

•

1973

............ .

Halvt år . . Kvartal . . Skandinavien

• • • • • • • •

6: 3:5 2:25 11:

• • • • • • • •

17:

. . • . . • • . . . • • •_ • • • • • .

. ..

. . -:25

ANNONSMO'1'TAGNL"IG:

tror a tt LR k omm er att

.ba ra

NÄSTAN

övriga länder Lösn u mmer . .

arbetsutskott per LR mås-.

- . '�i

Österbottniska eosten

Puh. 12145

Tel. 12145

tillsättas.

Åtminstone

11 577

Tel.

TILL SALU

TeL

Kanavapuistikko 23

Kanalesplanaden 23

vecka.

av .andra

TRUMSATS

klass. Möten bör hål

minst

�t

MUSIKCENTRALEN

Jakobstad

l·

Jag .._

önskemål

Gar.ant.erad servir..e.

. I l'' ....' ..............................................................................

__rw>c.. .... eleverna kan dess beLex. läsas upp j morgon-I . gal' och dupliceras och upp .på anslagstavlorna t

Y2.rje

med

krav, p resen tera t'ra åsikter,

Båda dessa

den m åste förstås ha vis

yt •

kom

Kritisera,

Brett sortiment

NYKARLEBY

B I L S KO LA

. ."

4-decenniers erfarenhet.

R. Westerlunds El-affär och

•• '

LP-skivan

JAKOBSTAD

b ., '1'

Obs! Inkommit Obs! FLAMINGO-kvartetten ·3

som är llnpassad efter

•

öU:s kansli. Vasa. tel ocb 1687:t

OP:s ANNÖN81-;JA:-'" I JT-expedltlonen., JakolJstac' ]a,kob8g 13. te! 13 ",,:

[ JAKOBSTAD??

DET Ä·R EN NY UNGDOMSBU1'IK FÖR FLICKOR OCH POJKAR, DÄ'R "jYTÄ" SPE AS OCH UNGDOMSKLÄ'DER "UTDELAS" FRÅN

2. 4.

ps. KOM IHÅG ADRESSEN: RUNKBERCSGATAN 12. MEN FÖRST

2 4.

13 :'i7:.

JT-kon oret. Nykarl"'" teL 20 024 Annonaer bör lDIitmD ...,1Ut<'oI; måndag kl 16' till SÖU·kA.nsltl'l. KASSA

eenast 1tl..2f

OCH

la.kob8gatan tel -

BOKFöKl1'lG

13. JakObstad t855!'

A.NNONSPRlS,

l' texten

. ..........

Efter texten . . . . . . • Minsta annons8vgift Bestämd plat;s : 20 I

• • . • •

1: -:00· 16:

per

mm.

FARGANNONSER: :n1n1m1storlek 200 mm tilläggll; pris : 30. spmm ocb färg. FörenIngsspaIteD per rad 60 p

'sterbottntska Poeten 8.DBVa.r&1 mte för ev. skada 80m t1llfc)" gats annonsör på grund av r annonser som IDringts eller som på grund av postförsenlng onte Införts I be gärt nummer

J · akobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag, Jakobstad 1973

öSTERBOTTNISKA

POSTEN

Torsdagen d en 22 ma.rs

- 1973

o HÄR KOMMER ett nytt kryss. Lös det i vanlig ordning och skicka in lösningarna så aU de är redaktionen

illhanda

senast

måndagen den 2 april. TRE PRIS utlottas: första pds 25 mark, andra 15 och tredje pris -10 m'ark. ADRESSERA lösningen till Österbottniska Posten, Jakobsgatan 13, 68600 Jakobstad. Frankera mcd fullt brevporto, och märk kuvertet' Bildkryss.

Namn: Ad.·css:

. ..

.. ..

...

. .

. ..

. .

. . . .

. .

. . .

)

Dags att skynda på! Ni o

gen så snart vi fått in nam

fem mark vardera. Mera be

skynda. Den sista ,mars dras

nen.

höver

vinnarna, de två läsare som

TÄVLINGSREGLERNA

får varsin Mallor<:a-resa.-6ör

enkla. Dem kan ni läsa när

slag i saken' i dag,

mare här invid. I stort går

ner

ÄR

DET

säkert

dags

att

så hin

det

med.

vara

minst

Dessutom kommer ju tidnin-

två

ut' på att

få

var

för

att

MEN SOM SAGT: gör slag i saken redan i dag. Annars

kan det lätt bli för sent att

il.

tävla om resorna.

Jag är öP-prenumerant och har anskaffat två nya prenumeranter. gift en 5 + 5 mark bifogas.

Prenumerationsav

)

Prenumerant l,

; adress:

Prenumerant 2, namn l

_e.

adress: Mitt eget namn 1

Min

adress:

e·_ . .....

e. e·• • • •.•

e .....e e••

•• . •.

e._.

••• e ••••••• •-•• _• •·e ._e e-• •.• 'o,

den f re 31 mars till Jakobsgatan 13, 68600 Jakobstad!

Klipp ut kupongen och sänd

<?sterbottniska Posten.

_e e e ••• e • e e-e e.e •.••·e •••·e "

• •

••• e •• " e e_••• e·•• e

e·••.• e-e e·e e·e _ ••••.•••••••• • • • e·_ ••

.. . .... ... e:•• ••• •• •-e .... .... ... .. -

._e

\;iII viIlna

läs dessa regler

vara med i utlottningen

av resorna.

skaffa

prenumeranter

ni inte göra

som

....... e-.

_e . · e _e

....

... . e_e.-. e • e"

••••• .

e· . .......... . .. .

e. e·. e•• e-. e e e.........

•.• •-e••• e .

e_e ._e ._• •.••.••.••.•

" e •• .

...

.. .

• ,e e

.... .-e ...

Ni som vill delta observera:

utlottningen av Mallorca-resorna bör

- att en person som ä r, eller b I i r öP-prenumerant bör skaffa två -n y a öP-prenumeranter för år 1973 för att få deltaga med en lott i utlottningen av Mallorca-resorna. - att man kan få 6 lotter genom att skaffa 10 nya pre numeranter, 10 lotter för 15 prenumeranter och 16 lotter för 20 st. osv. - att alla prenumerationer bör vara insända till öster bottniska Posten, Jakobsgatan 13, 68600 Jakobstad senast den 31 mars. - att priset för öP tilJ året slut är 5 :-. . att prenumerationerna kall insändas med' ifylld ku pong I kuvert jämte pengar eller inbetalas genom,. pos eller bankgiro mecf prenumeranternas Och av sändatens namn tydUgf skrivna på inbetalnings kort n. - att den 80m vinner en I\lallorca-resa bör iaga ut priset en Mallorca-resa, vi betalar inte priset I peng ar motsvarande en MaJlorca-resa. - att resan till Mallorca bör ske före den %0 oktober 1973. som