Österbottniska Posten (ÖP) nr. 14 1971 by Österbottniska Posten

österbottniska pos,ten Österbottnisk

ungdomstirtning

Torsdagen den 8

Sätt redsl{ap

april

25 P

1971

deras MILJONTALS slo-ältande barn i u-länderna är döm da på fö hand. 'De f}ir aldrig chansen att utveck las,

are sig psykiskt elle

fysiskt.

visar all ,!ndernäring under halvåret gör alt hjärnan inte

det

Vetenskapen

första

utvecklas

levnad ' normalt

vilket påverkar deras mentala -hälsa.

Se sida1l tio SVENSK UNGDOM har nyligen startat en ulands

kampanj som syftar till alt ge befolkningen i de

jordbrukande

kollektivbyarna i Tanzani redskap,

och verktyg. Den är en uppföljning av Iiiskunnig hetskampanjen som ordnades för några år sedan. På _bilden jobbar man tillsammans på jordbruket i -

Somangila

Ujamaa. ' Det är på fältet här hos OS8

t beror om SU.kampanj 1l ,skall ge resultat! .

axmo bygger t paviljongen "llDIlOUlDgdomarna

planerar

stor

utvidgning

'lin

_....viljong. Ritningarna är klara och som bäst håller pi att uppgöra arbetsbeskrivn ng. Genast när den är kommer ungdomarna att sätta igång med arbetena. I;tbyggnaden skall vara färdig till öppningen den 12 ju

iii. IM:rättar Börje Kock. Den sammanlagda ytan på båda __JaJJ orna kommer att bli 380 kvm,alltså mera än, dub större än den gamla banan. Över den nya delen kom ..n också att bygga tak, men inga väggar. Vi bryr

... att bygga väggar eftersom folk ser ut att trivas på ' dansbana, säger Kock. .'-

•

artister? Se mittuppslaget

• Sommardansplatserna' är begravdå under snödrivQrna ännu, men om tre veckor skall de slå upp sina dörrar .igen. Bilden från Forsby. . --l

öSTERBOTTNISKA

samkväm, delta i utfärder och exkursioner om de bara kunde

ta sig fram.

8 april 1971

med handikapp.

Så bOJ;"de alla se

på

invalider

- på människor med handi

kapp. Men det krävs sanno

ler invalider eller personer som varit svårt sjuka.

i ns också kVar SannGiikt fn

stä

melsen om att elev som

likt lång tid, massor av upp

intas i seminarium (lärarut

innan ett sådant' synsätt blir

behäftad med lyte.

lysning och mycket god vilja allmänt. Om det någonsin blir

det.

Vackra framgångar kan no

teras.

Det finns i dag en öp

penhet i debatten - och i -sy

nen på invalider - som ger anledning till optimism.

* Märklig attityd Men samtidigt måSte konsta

teras, att mycket .återstår att göra. Då Finlands civil och

värnpliktsinvalider i 'vår sam las till förbundsmöte finns på

dagordningen bl.a. en motion "'

talar 'det märkliga faktum

statsägda företag inte anstäl

från Jakobstadsnejdens lokal avdelning,

vilken man på-

bildningsanstalt) inte får vara Staten som borde gå i spetsen

för ett mänskligare synsätt

raseras. Detta är

hetens mur

och fär.dtjänst får väl ses som

ett resultat av ett antal för

talet är ju .faktiskt 1971 - för politiker med hjärtat på rätta

Trängda' samer Jungs

televisionsbilder

från sameIand var ett styc ke skrämmande finländsk nutid - en bild av ett minoritetsför tryck som inte borde få före-,

kunna

göra

otroligt

många

komma i vårt land. Samerna ropar i nöd - på ett språk, på ett land (som sta ten tog ifrån dem 1886) och på en rätt att vara bA8e same och människa. FiDland borde· ha råd att . sa generositet mot de hårt trängda samerna. Deras i tele visiouen uttalande önskemål om kollektiv äga.,lderätt till · större renbetesmarker, en bit privat

ägd jord samt primära mänsk liga rättigheter borde kunna tillgodoses. Samerna har rätt till ett eget språk. också då. de skall tala med myndigheterna. Den lilla ·oss· att fick "lappgumman"

skämmas, "också om vi inte vål gästat hennes hus så har vi kanske ovetande - våldfört oss 'På hennes folk.

arbetsolyckor.

med detaljer.

Det finns då

tillfällen;

val kall

Barck säger även att det för.efaller som om .den so vjetiska kommunismen slml "le vara tämligen likgiltig för

1 österbottniska Posten in inte bara för stunden utan även

gick för en vecka sedan ett för framtiden,

ledarstick om unga invalider det hade man också kunnat göra

de unga, som söker förbilder i Kina och Kuba. Det är nog inte bara det exotiska som intresserar det är det politiska äventyret i Kina och Kuba som gör det. Varför skulle det etable rade sovjetsamhället till-

som på grund av brister i so om de upplå.tit sin lokal.

Petalax är relativt litet och från ciaIskyddet måste placeras på sidan sett kunde det väl räcka med . e n stark ungdomsförening, men åldringshem. kyrkbyns syn är sällan utbyns. Ytterligare ett exempel på Och i en ·by som förlorar skolan och butiken- de naturliga mötes samhällets oginhet. platserna- framstå.r ungdomslo å grund av bristande resur kalen som särskilt värdefull.

im tid, och den är in,te D etså fanns avlägsen, då. kommunerna

dustrikartan,

förefaller

det

som

overksamhet. Detta bidrar till om en mera sansad syn skulle vin en djup isolering, som av in na terräng: må.nga kommuner har i dag rå.d att 1 viss mån diktera validerna ofta upplevs .så att villkoren. , de bildar en "de-grupp", som

Sannolikt kommer vi ganska snart i det läget, att industrin avviker från det normala - såsom tidigare - själv bygger si en grupp 'som skall hålla sig na hallar. I det läget kanske Nyby val framstå.r ungdomsförenings undan, vara tyst och stilla. som det enda riktiga. Det är bara det att industrin kanske vandrar förbi Petaiax. Var *. Vi- och de-grupper je by och varje kommu'i! blir knap I past centrum för en blomstrande Överhuvudtaget finns det för industri

många

vi-

och de-grupper i

fredsställa en ungdom som överhuvu<Jtaget inte.vill veta av någonting etablerat. D Ytterligare ett ord av Barck - för övrigt professor med journalistiskt förflutet;

Klokheten göms i framtiden.

"Man kan tycka vad man vill om denna radikalism men bakom den finns äkta. Idealism."

samhället. Genom att ge män niskor med handikapp möjlig

heter'att träffa andra männi

skor, både friska och sjuka,

och genom att ge_dem

öjlig

heter att arbeta kan många

av 'ensamhetens och overksam-

Långiredagsdans - denna olyckliga ordkombination användes i senaste nummer av ÖP. Men vad värre är: den täckte en verklighet. . ngdomsrörelsen måste kunna . agera på andra sätt an genom att anordna danser på långfredag. Det som människor upplever som heligt finns det inga skäl för ungdomsföreningarna att trampa på. . Låt oss slippa långfredagsdanser.

veckans debatt

Då och då hör man - för att ta ett annat exempel - att det folkdemokratiska eller kommunistiska inslaget i

Vår kära

'Munsala har en ideell grund. Sagt i den meningen att den är att betrakta som nästan ofarlig. Människorna har i alla ti der kunnat vända på allting:

varg En ensam -varg som förirrat sig till österbotten fick halva lands delen på benen, noterar H u f v u d s t. a d s b I. a d e t. .

"Eftersom det var fråga om ett rovdjur som människan se fruktat tider urminnes dan måste ll!.garna stärka sitt mod med moderna hjälpmedel så som flyg, motorslädar, snöskot rar, bilar, radiotelefoner m.m. Uppbådet var imponerande och den oinvigde kunde lätt tro

sidan

femton, _palt,

s långt "att det i tid ___ rar vad man mäter i

och antal.

nas som en dålig ti

Trots allt 'var det dag för Bresjnev.

Halvar Björk - i uppburen artist På Vaa

A-r det bättre att vali känd i.Hfors än i Vöra

stod i kö för att få. textilindustrier. stor ut Även om' det ,alltjämt finns vita sträckning till ensamhet och fläckar på. den österbottniska in

invalider

det görs goda försiik -

' Jag vill hellre ·ha en son som har Maos bild .på väg .gen än· en son som inte intresserar ·sig fÖl" vad som händer i vädden. Ungdomen skall var.a radikal. Den har tid. på sIg att nyansera. sina tänkesätt. Huvudsaken är, att den 'inte sjunker ner i (le mjuka soffor som den äldre generationen· erbjuder den."

dvs ungdomslokalen. , Det är svårt att träffa det rätta,

Visst är landet människorna många, tal kan ju aldrig - i

:O Ett o r d av P. Q. Barck reproducerat i Hbl:

Svårt

på piksdagsnivå.

är

och

i veckan som gått

· förening. utplåna sig .en själv för att yn skall lA .en m riksdagen. Invalidorganisatio dustri? I Petalax Nyby bar de un nen bör .ha det· basmaterial ga ställts inför ·ett dylikt'avgöran . de: de vald - åtminstone till Ssom behövs för en aktivitet vidare- .att behAJla föreningen, 1,

tvingas

Det

-..:

kalavde!ning som

betydeh;!efull

S .

ser och bristande vaksamhet

hjälp.

som en följd av trafik och

insats, både inom föreningen

stället, att ta upp frågan i

- intresse saknas också -

behöver

I detta arbete skulle de unga

invalidiserade män iskor gär-

Det är verkligen hög tid - år

eningsaktiviteter.

Nu kan man klandra de unga;:

Aagot

utsättningar att ta

deras antal ökar dag för dag

inva:!idernas preblem

har valt att ställa sig på brom

* Samhället är ogint

gar i Jyväskylä.

är inte någon liten grupp

tusentals människor

tid uppmärksammat denhär

sidan

och som enskilda.

sarna.

som

Folkhälsan har under senaste

och en humanare inställning

till människor med handikapp

Det

en viktig uppgift.

värnpliktsinvalider ___ lider saknar eko,DOI"_

* Ung aktivitet

ppade Det finns inga handika r människo bara r, människo

den 8 -.ni --

Ett konkret ro

na ville bevista gudstjänster,

Männislior med

Torsdagen

POSTEN

ett är Partikongressen stort evenemang i Sovjet unionen, men frågan är om den är så stor att den krä-rer tal som räcker sex timmar att framföra - och vad vär re är - sex timmar att höra på.

ter - är sedan flera lr baka Malmö stadsteaters ra namn. Nu har han

succe som kung Kla Hamlet, en föreställiling - fick mest ris.

En stockholmstidnin intervjuat och sagt att snart måste flytta på om han skall bli så där tigt känd - till stoclidHi_1 till exempel.

- Jo, men jag gillar Stockholm, svarade B Jag trivs så bra i Ett år till ska jag i alla stanna. Sen får jag se . _ _ I Malmö borde man

bli känd också i Köpenha.ma. som ju är större än Stock holm. Frågan är för skall vara känd.

Vem i har sagt att det bättre att vara känd i ... singfors än i Vörå? Att känd i Vörå sliter mindre människan. Kanske någua ting att räkna med, ocksi d U

•

ALF SNELLMA.

den 8 april

öSTERBOTTNISKA

1971

POSTEN

••

ar ••

ar· var o

•

och jag kärmer att medmänniskor, kärlek till na-' lIilJer på att pånyttfö- turen och de oförklarliga mak ter som regerar över allt och

alla på vår syndfulla jord.

Vem kan hata? Vem kan hata när hela ens om givning; luften vi andas är fylld

av nytt liv?

Varför kan

inte

alla räcka

varandra handen och le, glöm

sin

maktlystnad

egenkärlek?

och

förstör

sin

vår

vackra jord genom krig, onds

ka; ett meningslöst dödande ay . liv. Vi måste lära oss att tolerera

annorlunda tänkande och hand

lande människor. Alla har rätt att kämpa för sina åsikter, men inte med sådana medel som ska·

dar och -smutsbestänker andra

individer.

Om vi istället kunde hjälpa

och stödja varandra ... förstå och glömma..

Vi är alla av samma kött och

blod. Vårt inre är fyllt av sam

ma ömtåliga känslonät, som så

lätt kan frätas sönder.

Tina i vårsolen Det drar ihop sig till drabb det var enkla fi kare, män av Här användes list och knep och ning i Palestina. Det ska folket och Han själv var en maktspelets balanssystem. Här' ver varandra, och vi kan hjälpa bli strid mellan de stora mak timmermans son. Men de ägde skyggad man inte för våld varandra. . terna i tillvaron. I denna strid något i överflödande mått och och hat! Här skulle biodet flY4 Det ond i världen' sveper står alla mänskors liv' på spel. det var kärlek och gemenskap. ta och' här skulle grävas en som iskall kyla genom oss och rav. Här var k rlek simpel Det är kampen mellan' Livet Kärleken som synes ofta lida :. , r.d vi känner oss små och skulle Här och Döden. Den slutliga drabb tillfälliga nederlag men alltid sentimentalitet. forsta. Iösa ; oförmQgna att till 'slut vinner den bestående mänskor undan -som var till ningen står i Jerusalem. Varför, varför, varför? förtret. Man skulle gå ut med Livets furstp. drar in som se- segern. Stanna upp från allt järi-t, Det blev ingen ordergivn'mg påkar och. slag, när mörkret geI'fursten. Han hyllas av fol och låt vårsolen tina upp ditt stund, den skyddade deras identitet och så ket, man bereder väg för Ho denna avgörande inre! Livet är ändå värt att nom, man ropar och hurrar. rannsakande frågan ställdes av skulle man vrida rättvisan på leva. "Herre sned genom masshypnos. Men Han är ingen storpolitiker med medarbetarna själva: En. dag som dEm här vil l jag en blinkande gloria-.. av brutna vem av oss iir spion?" Här det var i ngen av dem som viss . glömma den mörka sidan av löften, ingen partipamp med en gjordes inga listiga uppsåt och te 'då att alltsammans blev ett mitt liv. nederlag och MÄN4 välsmord organisation som inga hemliga plan-er dryftades. stort tns sinnelag skiftar som årsstöd. Varför då denna hyll Nej, Fursten steg ned på knä NISKANS FÖRLATTILL SIN tiderna. Nu är det vår, och den ning? Därför att Segerfursten och skötte själv om. deras vand- GUD.. innebär nya förhoppningar och Ingen vill gå ensam. Vi behö

drömmar.

Jag vill vara lycklig.

Lil ------

I(ampen om människan

är

man av folket, en män- ringssår.

Det var inget makt-

Närstrid.

skornas vän, en enkel man som språk från en hög pidestal, De två "furstarna kände väl hade handlingens starka reso- utan det var kärlekshandling .til1 varann de hade mötts för nans i sina ord. Han ville inte konkret l nuet. Han gav oss ut bland öknens sand och ofta veta av något skimmrande Y tt- detta till förebild! på Palestinas vägar och stigar. Han talade stilla om att de Ur stridens hetta i Getsemane re, men ändå greps mänsIio-

massorna vid vägkanten aven inte slrune vara oroli'ga, om att stiger VÄRLDEN S FRÄLSA stark förnimmelse av äkthet Han var Vägen som ledde till RE J fram. I stridens hetta svet4 och storhet när !Ian drog för- Gud. Om hur han skulle förbe- tades han blod, men varför

bi. Den andra fursten är re- reda allt för dem, så att det gick den segrandes väg mot dan på plats. Han har lyckats fanns rum för dem i Guds rike. ett kors;? Han som vunnit i att nästla in sina agenter över- Han talade om den strid som bönens kamp möttes av strids4 allt,. t. o. .. bland Seg.erfurs- stod närm ast framför '-:Oc h at t larm och vapenskrammel. Var4 ten s närmaste medarbetare Dö- det var nyttigt för dem det för viskade också många av dens furste, som grundar hela som skulle ske, för då skulle dem som fått sin syn fter att sin ryktbarhet på tillfälliga Hjälparen komma och bo hos ha varit blinda, halta som kun4

segrar,

har

vanligaste

lyckats få tag.

ett

Segerfursten la skara för en

av sina dem. . Förutsättningen för' er d e, gå.. spetälska som hade en pennIngen' seger i fram tiden är mot till4 ren och fHl hy och alla de som tillfälligt över4 fälliga nederlag inför Dödens i Honom såg sin bäste vän. furste sade Han il vars· liv vi Jaa, för oss alla är det ett m kan läsa Guds kärlek till oss ningslöst lidande om vi inte samlade sin lil som i en öppen bok. . förstår att det var Guds kär4 sista stund till ieksbro över söndringens klyf I det andra lägret. den avgörande

med

medel:

ett

samtr'A.ns inför striden. Hans arme var liten Döqens furste valde sina tjä- ta. och hade inget skimmer av lär4 nare till den avgörande striden

dom, rikedom och prakt. Nej, brand samhänets

toppaktörer.

Leif-Erik Holmqvist

ö STERBOTTNIS K

Torsdagen den 8 a.prft

PO STEN

--------�--��-

OCH SISTA NATTIVAL

SÄSONGENS STÖRST

IAKOBSTAD ,.

LA GFRE AG

samt

R N Dessutom: - PeJle-Hoppare .. - 500 . ballonger

. 23

bassängen

•

O ·S

översvämmar publiken.

- Nordek-resor utlottas. - Grillad broiler & varm korl'. .- D I S K O

. ETTA BLAND ORKESTRAR KOMMER ATT STANNA HOS

kvällen lång.

OSS HEl..A KVÄLLEN MED GO-GO

Allan S Jr sköter om showen och diskot

- TILL SIST avslutar vi natten med ERNOS och GO-GO

FLICKOR,

LJUSORG

LAR OCH ERNOS SJÄLVA, FöRSTASSI

FLICKORNA i den månskensbelysta si19bassängen 02-

•

. OBS!! Kronlunds Extra buss fr. Lohtaaja kl. 18.40, Mannkainen 18.50, Kälviä 19.10 via G.kby.

BUSSTRAFIK: Haldin fr. Oravais 19.00, Jeppo 19.20.

1<1-. Monäs 19.00 via Munsala 19.20 Fr. Öja 19.15 och LarsmQ 19.40. Vidjeskog kl. 18.50 fr.

Småbönders, Terjärv 19.00, Kolarn 19.10 Jeussen, J :stad. Sjönejdens fr. Vitsjö 19.00, Lappfors 19.10, Bäckby 19.30, Esse

. Kronlund fr. Såka 18.45, Gkby 19.00, Kronoby 19.20. Fr. Nederveti!

19.40,

Murik 18.50, Brännkärr 18.55, Merjärv 19.05 och Kronoby . fr. Vilobacka 19.00. via Lillby 19.20, Sisbacka ,19.30 och Bennäs 19.45. Retur efter dansen.

Långfredagen den 9.4

Kållby

19.20.

19.50 .

Sundqvist

Vi inleder påskfirahclet "led topporkestrar för envar. /

kl. 20---02 Bussar: Haldins från Vasa busstation kl. 19,4

och 20.30

Caracas - Kjell Jörgens

Oravais trafiK från Rökiö kl. 19.30 via City Larvvägen.

FAR VI GE ETT FöRSLAG HUR

SKALL

JO, KOM TILL

Ö VERM,ARK, HEMGARDEN fredagen den 19. 4. kl.

a1la

5Ji.g:Johans

och

0-01. Där _orkestrarna framför

OTCM

sköter om att kväJlen skall bli en riktig helafton.

Fullkt.gr.

BUSSAR: Strandlinjen från Yttermalax kl. 19.15 via Långåminne och pörtom. Vester fr. Lappfjärl kl. 19.15 via 'K :st d o. Pjelax. Ingves från Rangs by kl. 19.20 via Nämpnäs. Haglund fr. Kaskö kl. 19.30.

11'7l

den 8 aprn

1971

öSTERBOTTNISKA

POSTEN

OM OCH FIRA PÅSKEN I DET OMTYCKTA Uetl -jAl"fElVIYSIGA ' .

HELLNAS -"

FREDAGEN DEN 9 APRIL 1971 KL. 20-01.

SKöTER·· OM ATT NI TRIVS PÅ DANSGOLVET. "AR: OT, från Vasa Busstation kl. 19.00 via Kvevlax o. Vörå.

Fullkt.

gr. Kovik, o. Bertby. .

Vart vi far på FREDAN? ( Jo naturligtv,is till

LAPPFJJlRD ' " ,

För där ryms vi säkert allihop.

...

FREDAG 9. 4 KL. 20-02

ORD:CRUPP

KATRr MJ!!tI:MIi F EL I C I A

ork.

JY.-!2Kl!i§._

----- -----�--

BUSSAR: Westers från Övermark kl. 19.15 via Närpes. Från Kaskö kl. 19.30.

*NYKARLEBY*

I·

• • •

LÅNGFREDAGEN

kl.· 20.00-02.00

WIKI'NGS LOLITA ·R·AI.MON,S

I GLAD

·1

8 U S S A R,

HALDINS: ,

Frän Gamlakarleby kl. 19.00 via

Kronoby-Bennäs.

Frän Jakobstad k \ , 19.40. Lillby-M arkby-Jeppo .

Frän Esse kl. 19.00 via Purmo

PASK

SÖNDAGEN DEti

Frän Koskeby kl. 19.00 via Oravais-Hirvlax. ,

FAR NI PÅ KÖPET FREDAGSDANSAR I

NI NYKARLEBY

11. 4. _kl.

20.0

.!!J

Avsluta påckfirand;et med en mysig Nykaabi-dans!

* PENTYI KUNNAR/I

. I ! !a 1 ! 8

NUFS -

öSTERBO T TNISK A

POSTEN

Torsdagen den 8 aprn

NAALEIS MYSIG PÅSKDANS I

LÅRAM IE med.Jan-Olof , GRAl'!ADA med Ellinor samt onityckta KJELL=JÖRGENS "

Långfredagen den kl.

ap"ril

20.00-01.00

....

DISCO

• • •

,FACE

DISCO

• • •

FACE

• . •

• •

DISCO

•

DAMERN AS TIMME FACE

• • •

DISCO

• . •

FACE

. • •

BUSSTRAFIK :

Strandlinjetrafik från Vasa 19.30 och 20.30. Från LAngAminne 19.30 via Paxal och Vias. Från Solf Centralbutik 19.30 via Munsmo, Sundorn, Nä set och Söderfjärden. Från Näsby '19.15 via Nämpnäs, Norrnäs, Töjby, Harrström, Korsnäs och Molpe. '

Söndag-måndag 11-12 april ,

Under 18.000 sek. tUl har Ni på sörJngen chansen att fira en mysig,påskkväll i Esse och fin na Er drömidol. Till smekande toner av -

GRAHADA & ELLIHOR samt GUYS

BUSSAR: Kronlunds fr. SAka 19.00 via G:kby o. Kronoby. Ekman fr. J:stad 19.30 via KAllby. Ekman frA n Nykarleby 19.15 åttan, Jussila, Ytterjeppo, Bennäs o. Purrnö. Ekmans fr. Terjärv 19.30 via SnAre o. Jeussen.

via

Munsala

Arr.: ENF

nya ' o.

riks-

öUF

ORA·VAIS I(IRKA & ISLANDERS ,

Påskdagen Il ,� kl. 20-03.,

,. /'

WII(INGS

SBY ,

"I'BU'M..

Serv.gr. 2 o. 3 ,

Bussar som tidigare

PÄSKDAGEr: 11.

PÅSKEN ,

4. ·71

kl.

20-01

Vi fortsätter att bjuda vår publik på något extra

CU M U LUS ,

Finlands populäraste sånggrupp just nu med ANKI,_ CAY, HECTOR, , OSKAR o. PETER

för populär och trivsam dansmusik svara.!:

Bägge kvällarna full fjong i diskotecket, publiken kom":le

Bilj.förs.gr. 2

FIRA. ,

Ordn.m .gr. 2

W I e'K E S

MED 8

O O O O

,PÄSKANNANDAGEN

12. 4,1 kl. 20-24

frgn Vasa med bus.s nr 16 tvg ggr/tim. ' '"\

OSS!

den 8 april - 1971

öSTERBOTTNISKA

POS TEN

Påsksmällen nummer eli - del omöjliga

KORSNÄS

Påskdagen Il. 4 kl. 20eOO-02.00 I .

VI KALLAR KVÄLLEN FÖR VÅRL1FTEN, LEVER RULLAN) STORSTRÖR OCH BJUDER PÅ EN OTROLIG KOMBINATION! - KOM MED!

'JUK KA KUOPPAMÄKI NYA BUSTERS "

JukkCl Kuoppamäki & Candy, hela kvällen p

plats!

Nya Busters - nästan oslagbara! SVENSK-FINLANDS orkesterfinal?

CANOY

PÅ BIOGRAFEN:

I DISCOTHEQUET:

Dessa djärva män ...

INSECT

STIG JOHANS -" NYA BUSTERS

' Westers fr n Lappfjärd kl. 19,15 vi,a K:stad, Tjöck. Strandlinjen fr n Vasa busstation kl. 19.15 o. 20.30 via Stora Unggat. Kl. 19.15 fr. f via Näset o. Söderfjärden.. Kl. 19.15 fr n Ung minne via Ö- och Y-Malax. Kl. 19.00 fr n Närvijoki, Pörtom, Rainebäck o. Petaiex, Ingv1s kl. .15 fr n G:-anlid via Övermark. Kl. 19.15 från Näverås via Näsby Strandvägen. Kl. 19.10 fr n Kaskö via Närpes, AR:

..........��•• ••'••' ••••••.••••• ' ��•• ••.•••••+••••• PASKFIRANDET PA DANSEN

.�.............. .�,•• .............................................. . '.

PURMOGÅRD N

• • • •

:. : :•

I ANNANDAG PASK 12. 4 KL. 20.00.

• • • •

DET BÄSTA BRUKAR JU KOMMA TILL SIST

:•

Bussar: Sundqvist: Jakobstad 19.40 via Bennäs, Forsby. Kronlund: Kronoby 19.15 via KAll, by, Esse. Vidjeskog: Småbönders 19.00, Terjärv 19.15 via Lappfors, Lassfolk.

REVYSUCCEN

HUX

•

r:ISCO

•

__UX

pförs i LAPPFJÄRD ANNANDAGPASK kl. 20-01'

förmån lör U -'L

N'D E R N A

HUX FLU ·

ZOTCH Kaskö, Näsby, Tj.öck, K:städ kl., 19.15

Arr,

ÅTTONDE RINGEN

. )

PÅSKFESI I

SUNDOM

PÅSKDAGEN DEN Il. 4. kl. 20.00-? Piggt program

För dansmusiken svarar

BOLERO

DANS' I REPLOT

Påskdagen 11. 4. kl. 20.

1.00.

D ANNES Buss från S. Vallgrund kl. 19.45.

FlInkt. gr. 2

, Dansannonserna fortsätter på nästa sida

.•

ÖSTERB OTTNISKA

POSTEN

Torsdagen den 8 april

l.r.t

Ger sv-enska artIsterna valuta,- för pengarna? .

•

Vad anser ni om de svenska artisterna - är de värda sina gager? rangörerna ekonomisk hehålJning av deras. gästuppträdanden och konstnärligt så bra' alt huhligen får valuta för sina pengar? dess Artist- och musikförmedling förmedla.. dyra svenska

Har. ar är de

Skall SÖV och

artister

till

för

eningarna ? Dethär är frågor som aktualiserades vid midvintertinget och som vi nu låtit gå vidare till några av de större dansarrangörerna. Såhär svarade de: gör det. menar han. kan det tänkas att man på stäl På grund av detta anser Koi let men större konkurrens kan visto också att SöU:s artist vinna på att ha -artister. . förmedling är helt berättigad. I Nykarleby har man inte . _ Den är bra. Någon ried haft någon utländsk artist un

Artisterna behövs De svenska artisterna bebövs absol t.. Det här slår Toivo K o i v i s t o i Malax definitivt fast. När publiken' en gång' ser dem i tv bör vi också ·ha dem,

säger han och tillägger att ÄmiJme åtIrJnstone llittills klarat finanserna. Här har man dessutom planer på att göra en ut scen för uppträdandena, men när de planerna kan förverkli gas är äDnu oklart. Koivisto - medger

att

skärning skall det inte }:lli frå der denhär säsongen och troli mesta till stiftelsen för ung doms- och idrottsgården och vi gan ·om. Hellre ser jag att verk dare går bl.a. 5.000 mk till av'"' så istället utvidgas samheten löning av· ungdomsledaren och .att vi i större utsträckning kan då och då någon slant, till hans börja !å inhemska' band och , verksamhet. artister. Nu finns det" t.ex.. mån ga finska orkestrar, som spelar

betydligt billigare än orkestrar Da här i trakten. Äminne kommer i sommar . bl.a. att ha en hel del svenska artister som Cool Candys, Yng ve Forssells oc6 Magnus kvin

Trappa upp

säger han, det finns ju också dyra inhemska artister.

ta Lasse Berghagen en kväll.

Däremot anser Gunni det !pycket väl kan gå ra med en populär' artist sam Lasse Lönndahl eller DAga. nan som är populär i de åldersklasser vid SÖU:5

marsamlingar_ och ställningar.

dylika

spår

{el

tett m.fl.

_- De svenska artisterna kan likavjil ersätta,s av inhemska. Vi

vissa

svenska artister är dyra, men, lik

• Det som göms i snö ... Här Karperö folkpark med den SöU skall försöka tvinga artister på föreningarna, vilket

Det handlar

har exempel som Kigges, Ålands Fyr osv. På en va lig dans är

det nästan lyxmed alltför dyra svenska artister. Ta hellre två orkestrar. Det uppväger .säkert • Raimynd Segerwall en- artist, anser Gunni L' a x gen kommer inan -inte heller att Karperö. , - I dagens läge lönar det sig ta någon. - Det är onödigt därför att . inte för oss att ta.dyra artister, Raimynd anser dock att SöU många av de svenska artisterna .....----; varken inhemska eller utländs bör bjuqa ut artister till dans har en speciell stil som jag inte BIO "SCALA Nykarleby ka, säger Raimynd S e g e r arrangörerna och att dessa bör tror att passar oss, säger hon. F. SHALAKO w a l l, ordförande i NUFS. Vi anlita SöU i mån av möjlighet. GI,mni Lax anser att artistför långfredag kl. 18 har så stor publik ändå att vi Själv har han vissa. privata kon medlingens verksamhet· i och A n gelika och konun gen inte kan räkIia med att en ar takter som oftast kan förmedla med den upptrappning som påskdag kl. 18 påskandra tist skall dra så många till att billigare. skedde i fjol slog in på ett fel dag kl. 18. merkostnaden täcks. Däremot Och det är lönsamheten man aktigt spår. - Vi var bland de första som började ta över svenska artister och inte tänker vi heller sluta med det. Tar vi inte över dem. så finns det säkert andra' som

pengar

_-------..,

Påskdans i

främst måste tänka på.

dag, säger Raimynd. I fjol hade vi en budget på 150.000 mk och i år går den till 250.000. Det är ett tungt ansyar som vilar på föreningsstyrelsen. Var je dag skall ekonomiska avgö-

Malax Bygdegården

Man försökte drivaJ-ram ·

- Föreningsarbetet är hårt i utvecklingen till att få dyrare

och dyrare artister. Dessutom anser jag att det är fel av för medlingen att packa artister på föreningarna. Det hände .oss se

naste sommar när man från förmedlingen försökte få oss att . randen fattas. Av behållningen

påskdagen 11. 4 kl. 20.00

. CARACAS spelar

från bingo och danser går det Juthas ungdomsförening håller ÅRSMöT E i Byagården i Forsby tisdagen ' > den . 20 april kl. 19.30. DAGSMA,RK .UNGDOMSLOKAL . Arenden: Påskdagen den 11. 4. kl. 20-02 I i - Beslut om uf-Iokalens ut _' hyrning eller avyttring, - Beslut om föreningens upp lösning .eller fortsatt .verk ( midnattssJlow ) samhet. och Åbo-orkestern - Ordinarie årsmötesförhand

En artist

"...' !

I.RWIN. GOODMAN EVA &

DRAMBUIE

Bussar som tidigare med lIterfärd pli natten

IRlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIP c

lingar. Föreningens f.d. medlemmar besluter.. Frånvarande får nöja sig med de närvarandes beslut. Föreningens ·handlingar 'medta

I RINGTRlFF I NYKARLEBYI onsdagen dten 14 april kl. 20. i=_ I Föreriin SA CE ! i =

Toppen pop och hålligång med orkestern

§j

s a i§ §

19.40

fr. Oravais

1971

Utredningskommitten

Ungdomar från Vasa, K Uby och III-je ringen är med.

Bussar: ,(Haldins) fr. J :stad

ges. Servering. Nykarleby den 8 april

' sspalt en·

-ORA VAlS UF

meqlemsmöte

19.30. -

§ s kl.

lIIlIIlIInUllllllllllllllllllnllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll1I11111111111111111111111111111IUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIWIUlUUUWllllllllllllllllllllll llllllIIillllllllllllllll

19.30

på

lokalen

10/4

Styrelse:n

- Jag är definitivt mot tar hit svenska artister, Christer- Eriksson, Pjelax.

lägger' ut alldeles för pengar - 3-4000 mark halvtimmes underhållning. utom är våra lokaler för för dessa storsamlingar. Eriksson menar att vi har se en stor del av biemenjust i dessa ar, när svenska artist r tas

och föreningen försöker få mycket folk som möjligt. - Det skulle gott och räc.!ta med att en artist tas per sommar och det skulle den kväll som förbundet danserna i augusti. Han menar dessutom att tisterna har blivit en

ning för föreningarna att höja biljettpriserna. ' .

/ den 8 april

1971

ÖSTERBOTTNISKA

POSTEN

Trappa ned förmedlingen! Artister.,' nlenbaraSOIllDlartid

- Trappa ned. {öI'medlingen av de svenska artisterna. Det är det råtl ord föranden för andra ungdomsringen 'Ingmar- A n d e r s s e n ger SÖV. Man finner det vansinnigt att arrangörerna betalar vilka summor som helst för närapå vilken svensk artist som helst medan' man gnäller våldsamt när en österbottnisk d8.Jisor ester höjer sitt gage med 50 mark.

Det var Ingmar Anderssen ensam om sin uppfattning. ' som ktu !iserade, d mhär frå Många, också ungdomar, . . SOV:s gan VId mIdvmtertmg l har efteråt sagt att de tycker kommer rå- att jag h Vörå Iiylige . N ar rätt, säger han. . gan upp VId SOV:s vårrnote,. . e "tta n sen VI'll'mt e helt sa A d . :-, tycker inte att där man i en diskussion i' Frå . stopp for de svenska artisterna, ' ga Lund-st'l l skaIl ta stä"llnmg . han Vill trappa.ned f" orme men . dl nI de dyra - art'ISt rnas var el' . lingen av dem. . . - Det vet VI av erfarenhet ler mte vara på osterbottruska också att . e " Man påpek att en andra klassens artist inte' dansplatser. .. _ ska rls erna for SOV når ut till publiken. Anderssen fick mothugg. på ekonom - 'Vi har i synnerhet erfa midvintertinget: men ha sedan vid ett artistbesök kan vara sto renh t av detta. När Ola. Hå- dess fått höra att hin inte är ra och. han anser inte att för bundet bör tjäna på besöken på kansson för en ti<;l sedan besök . te Korsna"s hade han varit bry sig. så mycket om artisterna föreningarnas bekostnad. För tvungen att ta en helt ti lfäl när de väl är där. De första medlingen får inte bli ett själv, lig orkester .med sig. Det gjorde åren man körde med utländska ändamål. att han. själv'inte ' kom till sin stjärnor' var det annorlunda, ' - På sommaren när vi har _

Det är fel att för dyra pengar

ta hit undermåliga artister och inbilla publiken att det är såhär det skall låta.

Han menar att förbundet har ett visst ansvar på den punk ten. Man borde gå in för att

samtidigt utveckla publikens smak. Nej, Ingmar Anderssen

vill inte ta ifrån publiken svensktoppen för det, men vissa anspråk. på _kvalitet skulle inte ".-.' skada.

En annan anledning till att Anderssen ställ r sig tveksam

till artistbesöken är att man måste få ihop så mycket folk

för att odet skall löna sig . . De turisterna här, då kan det vara stora tillställningarna är farli motiverat med någon artist då ga - det är där risken för ord:' och då, men att ta hit dem på ningsproblem är störst. I en vintern medför bara förluster storsamling finns det alltid för fÖreningarna och förbundet. oroshärdar och det är bevisat Vi har en. given publik, och det att den enskilda individen blir en förening.vinner förlorar en aggressivare ju större folkho annan . De enda som förtjä8.r pen ar. Då dessutom många att SÖv. kan förmedla svenska är artisterna, som har ett ga bland publiken är långväga det man om göra artister kan • Han vet att ranterat gage på flera tusen för ifrån och väntar sig att inte va till rimligt pris. denna typ av förmedling kan ett par halvtimmes uppträdan ra igenkända, tar de större su , medföra ekonomiska risker för den. Det är 'de int värda. Inte par och släpper ofta ålla häm Hittills har det lönat sig förbundet. Förmedlingen är av- med. den standard vi har_ på de ningar. ekonomiskt för oss att ha ar sedd att vara en föreningsser öste rbottniska dansorkestrarna - Också på denhär punkten an tister, men om publiken fått va vice och inte ett ekonomiskt i dag.. ser Anderssen att förbundet har luta för pengarna är en annan självändamål, påminner han. Anderssen är ganska säker ett ansvar. Vi borde lära ung rätt: Och det gjorde säkert ock. men numera har folk så många så att publiken inte tyckte att möjligheter att se och höra dem han var så bra som ha i själva att intresset mattats. verket är. Per-Erik Finne tror inte att de stora dansplatserria skulle förlora på ett stopp för utländsHan tycker dock ka artister.

lönade

SI O"

fråga, säger Christer N y m a n, Ett par artister på förslag till "erkställande . dansarrangör vid juli haJ: Forsby, men tills vida Emet. Av de fem-sex artister re har man inte skrivit några man hade i fjol var det bara kontrakt. en som gick med förlust. Också de inhemska artiSter terna är omtyckta av Emet

publiken och drar mycket folk. ö m i KorsChrister tycker att SöV skall det finns behov av, fortsätta med förmedlingen av någon gång då artister och säger att Emet tar anderstryker han, artister genom förbundet om den rätta sortens det bara går. s

S f

••

-- Skall vi inskränka på de dyra artisterna från Sverige? - Vågar vi fastslå var 'vi skall ha storfestplatser, alternativa festplatser och allaktivitetshus i .morgondagens svenska. österbotten?

Detta är ytterst de fråges,tåll ter Roger Bergström, Per-Erik Dingar som döljer sig' bakom. Finne och ·Leif Ingman på sva diSkUSSionsfrågorna vid SÖU:5 randesidan medan Ingmar An Ingrid' Saberg och vårmöte i Petalax Nyby sönda derssen gen den 18 aprU. Diskussions fungerar som utfrågare. I pla vil neringsf ågan utgör Olav Stor frågorna lyder'"Artister.

Baraöliad. b

debatt ·på varlllotet

utländska.

r S ; .. .....,;itho

ler Wikings. Anderssen sitta med i den pa-: -. Skall man -ta artister över nel som skall debattera dehär från Sverige skall det vara ar frågorna på förbundets vårmö tister med kvalitet, anser han. te i Nyby.

tänker oCkså i år satsa p -in hemska artister vid sidan av de

••

med' för domarna att trivas 'Och ha ro bundna ögon inte hör skillnad ligt på mindre tillställningar på exempelvis Ola Håkansson också; säger han. Nästa söndag skall Ingmar och en solist i Stig-Görans el

Artister eller inte

Ännu har man inte beställt några artister' till sommarsä songen. Det har inte varit någ ra lockande erbjudanden. Man

•

; omsattnIng •

på att ungdomarna

- En bra vanlig lördagsdans - frimst med tanke, ger bättre netto än en tillställ att SÖV ska ning med artistbesök det är ba •ialuxlle ra omsättningen som ökar, sä ger Per-Erik F i n n e ordföran de i Forsby BK. Men man"mås te vara med i svängen och ha

ett par artister per säsong för att andra har och för ll;tt hålla

liv i rörelsen. Artisternas reklamvärde är i • Drivorna är manshöga fram allmänhet större än deras för dörrarna till 'Forsby-pavil konstnärliga värde. Det tycker jongen. Vi får nog hjälpa våren sig Per-Erik ha läst ut av pu lite om vi skall fira säsongö p

blikreaktionen: dJlt kommer folk ning här om tre veckor, i massor, men de vel'kar .mte att Per-Erik Finne.

tror

ka, var, när och till vilket pris?" gård, Börje Lassfolk och_Sven och "Fritidspanlering - varför, -Erik Glader· svarandepart, me när, hus och. vad kan det leda dan Harry Backhind o\!h Allan Helsing är utfrågare. till?" Ordinarie frågor vid vårmö Diskussionerna kommer att tet är p.g.a . stadgeändringen en utformas enligt modell "Fråga dast verksamhetsberättelse och Lund" med tre på svarandesi bokslut för tiden 1. 10.-3 . 12. dan och två utfrågare i varje 1970. Dessutom kommer en rad fråga. Förbundsordföranden aktuella förbunds och förnings Gustav Skuthälla skall fungera angelägenheter att diskuteras som ordförande. Frågor' kan ·bl.a. reseverksamheten och ÖP:s även ställas av publiken liksom distribution under sommaren. också de svarade kan låta frå För underhållningsinslagen gan gå vidare till någon åhö vid vårm.ötet kommer Petalax rare. blåsorkester och "Fyra på I panelen i artistfrågan sit spanska" att svara.

10 öSTERBOTTNISKA --------�-

POSTEN

.L'orsdagen den 8

8 prO

19n

Undernäring törstalcv,nadsåret l{atastrof för ])arncts utveclil undernäring är en starkt en' viss ti<r efter födseln både genom celldelning och genom volymökning av redan befintli ga celler. Om ett djur utsätts för undernäring - och speciellt proteinbrist - under tiden när mast efter födelsen, förlångsam mas celldelningen, i hjärnan (liksom i andra kroppsorgan ) . Resultatet blir ett färre antal celler än som varit möjligt med en fllllvärdig k-ost. Det som gått förlorat under den första kritis ka perioden, kan ej återvinnas senare. Man har ocksä på djur stude rat olika funktionella störning ar som resultat av tidig under näring. Det kan vara fråga om gångrubbningar, darrningar, sjuklig irritabilitet saPlt även Undernäring under det förs kramper ocp perioder av med ta levnadsåret kan leda till vetslöshet. yanligtvis- försvann att barnets mentala utveck ling hämmas. Ny forskning. dessa rubbl:illgar, när_ djuren fick' normal kost igen, men i ser ut att bekräfta denna vissa fall kund de bu beståen allvarliga del av u-lands de. Tidigt undernärda råttor var verkligheten, skriver med. inte bara senare i kroppstillväxt lic. Roland E k, s m y r. Han och i sexuell utveckling är. kmi är knuten 'till Barnkliniken trolldjuren, de visade också ett vid Akademiska sjukhuset i betydligt mindre intresse för sin Uppsala. Under åren 196 omgivning och för att lära sig 69 a rbetade med.lic. Eksmrr nya saker. Hos dessa djur blev som läkare vid Ethiopian således resultatet av tidig un Nutrition Institute (ENI) I dernäring en permanent för Addis Abe.,a. sämring av inlärningsförmågan.

A tt

bidragande orsak till dt)n höga dödligheten, den höga sjukligheten och den sub-opti mala kroppstillväxten bland barn i utvecklingsländerna har vi länge haft klart för ,oss. Det är först på senare tid som un dernäringens inverkan på har nets mentala utveckling rönt ve derbörlig uppmärksamhet. Myc ket talar för att undernäring ens följder i detta avseende in nebär ett allvSlrligt hämmande inflytande på den ekonomiska och sociala utvecklingen i stora delar av världen. I djurförsök på råttor och gri-

sar har man kunnat visa, att uttalad undexnäring under tiden närmast efter födelsen medför att hjärnans vikt blir undernor mal. Denna förändring är per manent och kan inte korrigeras av senare kostförbättring. Särskilt intressanta är de un dersö ningar som under de all ra senaste åren möjliggjorts av en ny teknik, nämligen bestäm ning, av den s k DNA-syntesen. Med denna teknik kan man upp skatta cellantalet i hjärDan. Normalt växer hjärnan under

l\lest kritisM

första halvå ret

Det är naturligtvis svårare att på en människa studera un dernäringens inverkan på hjär nans vikt och finare byggnad. Hittills- föreliggande observatio ner gör saimolikt att det även för människan 'finns en kritisk period . under fosterlivet och den första hälften av spädbarnsåret, då hjärnan är speciellt känslig.

--�----

Hjärnan fordrar protein för att utvecklas rätt

från industraliserade innehöll ,alla de celler s'om den omfånget ökat långsammare på snittet någonsin kunde utveckla. Detta barn med undernäring. Det länder. Figuren, som visar den har bevisats vara fel. Undersök finns även en' undersökning, motoriska utvecklingen i förhål ningar_med DNÄ-tekniken ,har som visat att ett direkt sam lande till åldern hos barn från visat, att människohjärnan väx- band råder mellan det minska- Uganda, kan få exemplifiera_ er medelst celldelning till cirka de huvudomfånget hos under dessa undersökningar. Dt-n ri sex månader efter födeisen. Det när'da barn och det lägre anta- guren visar att pganda-b'1rnen ta är en ytterst viktig upptäckt. let celler i dessa barns hjärnor: inte bara är samtidiga meJ utan Den förklarar varför sjukdom Vid försök att studera. 'under till och med tidigare i motori5k Förr trodde man att den och undernäring under just den- näringens inverkan inte bara på 'utveckling än barn i Europa och mänskliga hjärnan vid födelsen na period verKar medföra be hjärn'ans tillväxt utan även dess USA, under den allra första lev gränsningar i barnets senare in- funktion kommer' humanmate nadstiden. Redan från 1-2 må tellektuella kapacitet och för rialets svårhanterlighet i dagen. naders ålder ser man emellertid . ändringar i dess personlighets- Undernärda barn kommer ofta en fortskridande försämriilg. . Poäng .lör mOlo isk Ulv ckling' . > utveckling. Någon har uppskat- från en miljö, där inte bara mat Vid 11/2 års ålder är barnen i ' . 200 .:. tat hastigheten för människo utan även mycket annat av li- Uganda psykomotoriskt klart . .. ...... :', -' " . hjärnans tillväxt - genom cell- vets nödtorft, såväl i lekamligt underlägsna i-landsbarnen. Det . : . . andligt delning och på annat sätt - som hänseende är samma var förhållandet även vid tiden för födelsen till cirka knappt tillmätt. oin undernä- med andra psykiska funktioner. 1 mg/min. För denna process ringens inverkan på barnets Kurvan i figuren är slående lik 150 behövs verkligen protein! - mentala utveckling skall kunna en grafi5k framställning av den bedömas, måste man hål a isär, utveckling som samma barn UD Att undernäring hämmar . vad som l denna t ecklmg be- d rgår i fysiskt hänseende. hjärnans, cellutveckling hos . ror på brist på narl g och vad En annan undersökning, där spädbarn illustreras bland anberor å t ex bns t 'på per- man sökt studera förändringar som nat av en undersökning från . Chile. Hjärnor från 9 barn, som sonlIg hygIen, underst ulans i hjärnans funktion hos barn 10 . i:: ! I IIIUllilllil !I I ! lilll SJukdom llillillllili omgivningen" lllliillillil " flIliHillii ! /// " " " " :'f ' : . : " ." som varit undernärda, är den· dött av svår undernäring under- från / o s v. som utförts i Me,qko och Gua söktes med hjärnor från friska temala av Cravioto och hans barn, som dött genom olycks U-landsbarn fall och liknande. När resulta medarbetare. Genom att välja familjer av homogen' social och ten från DN4-bestämningarna sackar efter ekonomisk standard, kunde man sammanställdes med barnens 12 18 36 42 sjukhistoria, framkom, att sanRedan under 1950-talet pu i detta pionjärarbete samla fak- .Kronologisk ålder (';' nader) nolikt mycket obetydlig celldel- blicerades från utvecklingslän-ta som starkt talar för att ett • Den vågräta linjen visar den motoriska utvecklingen hos i ning ägt rum efter den tidpunkt der i Afrika och Mel1anal9-erika samband råder mellan närings då de nio barnen utsatts {'ör olika tvärsnittsundersökningar, rubbningen som sådan och d e landsbarn. U-landsbarnen bar strax efter födelsen bättre ut På där man jämförde den' psykom drabbade barnens sena mentala vecklad motorisk förmåga men sjunker efter ett och ett halvt den svåra undernäringen. Ar under "normal"-nivån. (Efter Blix (ed): Mild Moderate olika ställen i världen har man toriska utvecklingen hos bar- utveckling. Ett tydligt samband . Också funnit, att det yttre skall nen i dessa länder med genom- mellan försenad kroPVstillvixt Forms of Protein-Calorie Malnutrition, Uppsala 1963) •

•

••

•

-. 'F=lBllillllii , . )::,.. ;.;"&',,/;.{:,,::..

_-"I!lI!:II

I ll'San. iI'!lIII (< <

jJ rallt ljl i t IEiMl

• En jordbrukarby i Tanzania

Torsdagen den 8 april -: 1971

öSTERBOTTNI ".A

POSTEN

/ ,

Afrikas forna kolonier l återvändsgränd •

Gui.nea

Vanligtvis var det afrikanska Bisa]) riIta nästan 40 stater med nä torlkernas beskrivningar av sam mellanhänder som bedrev slavjak 3DO milj. lnnevån re !'avkolo- hällsordningen i Ghana, Mali, och ten. Statsbil{lningar som uPPstod början har I Af peiska. Det visar de arabiska his-

6O-tale

.... 1lts... ben nationella suve- Songhaf. Det var alltså inga UD l anslutning till handeln t.ex. l företog som uppnåtts har dock vI derlägsna kulturer som mötte eu· Guinea bukten rekryte ... vara av formell karll'ktär. ropeerna, också I deras resebe ringsräder in l Afrika. Motsätt eDda förändring som inträf skrivningar uttrycks respekt för Dingar mellan olika etniska den en.

afrikanska

samhällsordning per

(stammar) utnyttjades. Eld. vapen såldes - för slavar - till en stam, som anföll en annan och tog slavar - som såldes. Vapen. och slavhandeln resulterade I en

100 iniljoner of.fer för slavh ndeID! ·,Jmakterna även om smärre

_roaingar

inträffat. 'b.v.s. på

Till en

början

•

handlade

eur

ond kretsgång. För att överleva var

stam

tvungen

att

köpa

.att att de brittiska, belgiska peerna främst med lyxvaror som eldvapen, för att kunna köpa va· fraDska kolonialisterna I allt' siden, kryddor, elfenben osv. Han· pen var stammen tvungen att säl· utsträckning-tvingats läm.' deln med människor var destine ja slavar (vanligtvis människor JIIate ,M de amerikanska och rad till de europeiska hoven, där ur den egna stammen). Samtidigt

Den' nuvarande situa afrikaner betraktades som kurio med att slavhandeln systematise

, Afrika' präglas av skärp siteter. Den verkligt, omfattande rades

..,uättningar.

Befolkningen

handeln

med

människor

och

började förlorade

expanderade

skapad

söderut

Spanien/Portugal

sedan

England.

alIt

nya

För de

Industrier

produkter

som

det

Sammanfattningsvis kan sä gas, att undersökningar på djur 'och människor visat att en ti 12 4 10 , .. 2 dig un ernäring varaktigt på \ I ....r ... ene< _en FlIcIHln verkar hjärnans tillväxt och fi; nare byggnad. Det är då rimligt �"B1Dilrillll!' och hjärnans utveckling. Kurvan visar den nor att antaga att även hjärnans funktioner förändras. Att så är erikanska ..nationen av antalet hjarnceller hos nord fallet har försök på djur klart ål-tiden kring rödeisen. Punkterna visar hjärnor från visat och allt flera observatio barn i Chile. Kvadraterna i fältet nedanför kurvan ner talar för att så sannolikt h-järnor från chilenska barn som dött av svår också är fallet för människan. (Efter Jni of Pediatrics nr 5/1969) Detta innebär ett nytt, starkt rirden i psykologiska teinbristsjukdom (kwashiorkor) argUI�ent för att med alla me bekämpa undernäringen e påvisas, kan föreJe en mycket abnorm del u-länderna. upptäckt var också psykologisk bild med bland an- bl and barn _.!II1eD att ju tidigare bar nat grav apafi.-Dessa föränd- Litteratur: es av undernäring ringar försvinner när sjukdo- Cravioto J and Robles B, The In , , "nrli'gare blev de men- men behandlas. fluence of Protein-Caloris Malnu trition on Psychologica! Test Be "inOn.garna. Den svåraste havior, INCAP Publication 1-258 Amningen _IiIPD observerades· på de u intagits på sjukhuset ..äoaders ålder. Dessa Mild-Moderate I, Foundation -ttrades inte alls, -inte Den bästa garantin för en Forms of Protein-Calori Malnutrl 220 dagars behandling. hälsosam utveckling under den tion, BAstad 1962 . N S, Scrimshaw, Malnutrition, observeras under en första levnadstiden är bröstupp.. Learning and Behavior. Amer. J. " nmg:, ' Utan den ar det s tor, Clin. Nutr. 0: 493-502, 1967. av tester. D··aremot f? d 2 _1Ir._es resultaten hos de r k att barnet dukar under och Scrimshaw, N S, Early Malnutri Central Nervous System juknat.efter 6 må- de överlevande får bestående tion and ' no 8, . Function, PAG BuUetin, finns Det . Det senare ha:r be- skadeverkningar.

bästa garantin

[ S �t�: �� i ir f:n

1969.

kala

bryta

annat

hopp

att

Bättre

än

direkt

.dighet

sam

slutet

industriella den

väsentlighet

koloniseradel,

då

sat

tillde

kolonialmakter·

Förklaringen ligger främst

behov

och

fruktade

allmänna

politik.

par

obear betade eller som halvfabrikat. Nå

kolonialmakterna nya

afrikanska sina

reformpolitik

som

och inflytande för kolonialmakter

na.

Man

ville

alltsA

förekomma

istället för att förekommas.

Sex råvaror hälften av Den

lens ekonomi d.v.s. den specialin ett

sårbllrhet.

skulle ha medfört mindre profiter

intressen.

eller

·dikal social och ekonomisk reform

som ett komplement till metropo

hängare skulle tvingas till en ra

Den koloniala ekonomin fungerar

produkter som exporteras

som

att

nationalist ledarna

ekonomi-

riktas på att tillgodose metropo

befrielsekrigen

kolonialmakte'rnas

Iigheten

emil' till metropolernas (kolonial

frigörelse

Såväl den afrikanska småborger·

av århunc:kadet

de 'afrikanska

behov

radikal

Asien och arabvärlden hade bevi·

fortfarande oberoende. Syftet med

lens

"avkoloniseringen" . skedde.

den koloniala erövringen var att

makternas)

och

framgångsrika

var endast 10 % av kontinenten

anpassa

massrö·

t den internationella konjunktur

var endast 10 % av Afrika för Vid

verkliga

följaktligen i

na" ?

rusningen efter kolonier. År 18f5

delat.

saknat

lade självständigheter. Varför "av.

Tyskland och Förenta till

avkoloni·

afrikanSka självständigheterna är

utarmning

1870 uppstod tvA. industriella stor

ledde

s.k.

från den koloniala dominansen. De

dustrl- och sjömakt, men omkring

maning

den

relser som strävat efter och haft . .. .. k pacltet att erovra en sJälvstän.

rusning

Denna

förekomma

förekommas

Afrika

rit världens obestritt ledande In-

Staterna.

till

mellan tilldelad och erövrad själv

Engalnd hade från ca. 1815 va

tillvaro

ständighet. Atminstone hittills har

efter kolonier

makter

bättre

Beträffande

av de omrAden som berördes.

Allmän

krare. I

befolkningen

seringen bör man göra åtskillnad

man. Ekonomiskt blev följden- av slavhandeln

drevs

de kåkstäder.

sin stora konkurrenskraft det lohantverket

fall

storstädernas snabbt expanderan

genom

exporten "nya

kolonialismen"

betraktas. som

bör

naturlig

fort-

Se sidan femton s-pal' 1

gon självständig samordnad kapi

talvaru-industrialisering tilläts in-

te. Järnvägarna t.ex. går undan tagslöst

landet

j rdbruksområde.

Ofta

kån

till någon

viktigt

tvingades

kusten in

mineralfyndighet

kolonien

frångå

eller

poly

kultur (odling av många växter)

för det lokala behovet och istäl

let inrikta sig på monokultur (od ling av en el. få växter)

för ex-

port. Den lokala livsmedelsproduk andra författa många rapporter som tyder på Winick, M, Malnutrition and Brain I-idi G.O" _ ka"nt, att barn' att allt flera kVI'nn'or'l' u-lan " der- Development. J. of Pediatri cs 74 tionen fick således överges till , förmån för exportin tade odllng ålder med svår pro- na är på väg att överge amning- no 5, pp 667-679, May 1969. av

fick

kommersiali·

na på spek lanter och

ropeiska' färdigvaror

säsongmässiga,

serade jordbruket fördes i händer

ekonomiskt hänseende.

kommer

duktiva befolkningen, som genom

pa slavar l Afrika, som sedan snabbt på, mån fär främst England, Frank för att åstadkomma reell arbetskraft steg mycket skeppades över till Amerika osv. AmeI a och rike Holland, frln det koloniala be- de europeiska plantagern - De stora vinster som uppnåddes rika. W. du Bols anser att 10 blev en huvudfaktor 1 den kapl. 15 miljoner människor transpor Kvar blev bara talackumulation som flnanserade , J. Fage I, Angola terats över Atlanten, den industriella revolutionen I uppger 15-20 milj. Beroende på England: Framför allt England profite hur ' man uppskattar relationen Slavhandelns konsekvenser blev mellan överskeppade och överle rade på slavhandeln. Negrer köp ödesdigra för det afrikanska sam vande kommer man fram till oli tes för brittiska· färdigvaror och hället. Alla människor 1 ett om ka slutsiffror för hur många afrl transporterades till plantagerna råde transporterades nämligen in Afrika hafie fr m kaner som sammanlagt föll offer på öarna 1 Karibiska havet 'och te bort utan främst de fysiska tili det amerikanska fastlandet. .. europe.1ska kolorii ringen för slavhandeln. Fage anger 30 starka ! produktiv ålder. Kvar Till Där producerade negrerna socker, milj. 60 ca. Bois 4 Du milj., 40 ) 1 50 T "I"'eDU!Orna (omkring blev åldringar, barn och de sva tropis .. egen utvecklingsgång och detta lägger du Bols slli.vbandeln bomull, melass och andra gaste medan den bästa arbets Eng till skeppades som varor ka fram kommer som - på Orienten och civilisationer kraften försvann. I utbyte mot dessa varor ! .nr! med de samtida euro- till en slutsiffra på ca. 100 milj. land. Förädlingen av denna slavexport fick Afrika eu-

en.-Detta är en följd av urbaniseringen, avokat utnyttjande av kvinnor som arbetskraft, av önskan att efterlikna västerländsk livsstil och kanske även av andra orsaker, Effekten av en tidig avvänjning kan i u länderna på lång sikt bli kata strofal för den fysiska och men tala hälsan och kan betyda en ytterligare eftersläpning j socio

Därtill

framställdes kunde man t.ex. kö en direkt utarmning av de'n pro

delar av Afrika har grIpit först på 1600-talet, då behovet av mer kontrollen över den tm för

jordförst relsen

förvärrar

(ex. jordnötter).

- Hur klarar ditt tak luftföroreningarna? - I ngen fara på taket jag bytte till Minerit .

•

(AnnoIls)

öSTERROTTNISKA --------

------------

Torsdagen den 8 ap

POSTEN

-- lITl

----------------------------------------------------------- --

SÖL

stöder gärna

ungas .. skrivaktivitet - Visst finns det ännu mycket att göra inom litteraturfi ningen för ,att de unga skrivarna 'ska , änna sig he , trots' att ja'g personligen tycker att. vi har rätt' riktning vår verksamhet och har god' vind i seglen. Vi är många om, att unga ,förmågor ska vara med, men de -själva komma med förslag till verksamhetsformer. Inom relsen)<an vi ju inte veta vad de unga vill ah vi sk gÖra deras bästa. Om ungdomarna t.ex. vill arrangera en e skrivarträff, så är föreningen villig att b stå med ekoDo . ' stöd.

Så här säger ordföranden för, Svenska ÖSterbott ns littera}u.r- de unga är för blyga oeh förening. författaren Hans vågar visa SiJla dikter ocb Fors.

Han berättar \'idare att veller. Men jag är övertygad

skrivarträffarna i Vörå är 'ett att de inte behöver känna bra tillfälle för unga förmågor,

nybörjare, aU få sakkunr:ig kri-,

tik av sina alster och framför

• Några av dem om deltog i panelt:>n i diskussionen oql vår kUlturf!1iljö vid SÖL:s samling i Ganilakarleby nyligen. Fr.h. Helena Nyberg, Hans Fors, Mats Balgård (från,Sverige) och Ake'

Store.

allt skapa ktmtakter med andra skrivare och författare.

- Föreningen har också en

särskild som

Är ung'a skriva,re

manuskriptkommitte,

består

Nils-Börje

Willner.

Gösta'- Ågren.

Storbom

dit

alla

och Sven

som

sysslar

med litterärt skapande kan sän

erkända av äldre

da sina alster för att få kritik.

got kultursnobberi

inom

ningen vill Hans Fors inte Men han tvivlar inte på a

unga>kan känna &ig und

na på t.ex. ett skrivarsemi'ua;� um, men han tror då, att

ueror på ungdomlilrnas egen -

ställning,

och

han

frallll......II:K ..

att de etablerade förla Trots att det finns många s,k. ser : som en av sina v'Ort" ...""",... skrivbordspoeter här i t.)sterbot uppgifter ,att ge råd till ten har den här ,kommitHm inte jare.

- Det uppstår en gigantisk Personligen tyeker jag, att samtidigt som man får led trå haft just något arbete. Det kan lom het när det förekom det inte förekommer några stör dar. Även om de ungdomar som mer generationsmotsättningar. re meningsskiljaktigheter, mel är närvarande på dessa skrivar Den här tomheten måste fyllas! lan unga och äldre skrivare. Yttrandet ' fa!ldes aven okänd_ Men ibalnd kan man ändå få det stämma på litteraturförening" intrycket, att de äldre försöker ens årsmöte på forngården i mofsa 0PTl sig och låtsas'vara

träffar inte öppnar mun mer än 'för att äta, är jag säker på att .de får en rik behållning av det

hela. Jag tror också att de unga Karleby den 28 mars, då man något och nonchalera de unga- inte kommit dit för aH delta i som hastigast snuddade vidäm skrivarna. Kanske det bara är några livliga diskussioner, utan fråg-an om inbillningar, och om närmast för att lyssna och lära net generationsmotsättningar. det,nu förhön sig så, att de vu x- sig något. Få del av den erta Påståendet äl," ytterst tänk na är högmodiga, behöver >filan renhet de etablerade författar värt.' Både då det gäller förhål inte "ta åt sig" då vi alla sist na har. landet mellan yngre och äldre' Qch slutli! en är lika, har samNaturligtvis är det viktigas. människor i det vardagliga livet ma mål och ,samma li\!svillkor, te med de h,är träffarna att ge och förhå llandet mellan etable oberoende v ålder. lärdom och råd till nybörJ'arna, rade och icke-etablerade förfat Skrivfirsemmarierna i .Vörå, men Qetydelsefull är också kon tare i de litterära kretsarna. Om ar takten. Arrangörerna' vill framsomco arrange as \'ar e so det nu existerar några' schismer . av' ;,:,vensi'!Å österbot.tens lltte- för allt sörja för aU det blir meIlan de båda ålderskategon .:J, r lo'.:k r både nnga ett gott utbyte mellan deltagar ' f'lllh:g ra - 'tu."o" erna . Vid de na. Några 'svårigheter i samva. gamla d ltagilre. .;. _ _ _ här tillfällena erbjuds goda ron mellan deltagarna förekom-, möjligheter att studera förhål- mer det nog inte. Kanske kan ' landet melan unga och ädlre, de unga känna sig underlägsna etableracle och icke-etablera ne OCh överväldigas av de r dan, , Alla bör vi veta, skrivare. Eftersom jag själv del- nämnda inbillningarna. Några ______ __________

AIla b ör vi ' veta

[OCh

! 1

tagit i de två träffar f!om l}.it andra schismer finns inte att tills l!nordnats, ska jag i kort räkna med. ej vad alla tormler heta het berätta mn mina intryck. Skrivbordspoeterna i Öster utan blott Vild orden betyda. Jag vill genast fastslå att botten iir av allt att döma rätt Att fram l livet hasta skrivarträffarna är något myc många. Att det ändå är så, få löl. r sig ej alls. ket hälsosamt för alla nybörja av dem som möter upp till' de re. Man har möjlighet att å si ty alla mås_te vi rasta tillfällen som litteraturförening na alster kritiserade av sakkll.n ' mellan varje vals. en erbjuder dem är gans a sorgniga person r. Man får vot,=, vad ligt. Vad beror det på? Är de Vict01' man gör för fel i, sitt skrivande blyga eller vill de inte? Saknar hur livets formle . lyda,

...

NY KUR' S

där

Haldin& Rose Jakobstad Tel.

145

ståeligt

sätt

formulera

de någongång under sitt

ljv kommer att få erfara!

inte litteraturföreningen här uppgift? Eller ska man ge

sinat svaret åt skolan, som ska

kommer

i de fullvuxnas ögon mänheten, anammar deras verk velaktigt är det i första erkar banalt och naivt. Jag vill och har en gtädje av det de er- som skolan här har en stor u då till försvar för de unga poe- bjuds. \ gift, men nog kun!le också

Elevanmälning alla dagar (ej- lörd.)

BILSKOLA

riktiga,

ta av dem i varje fall, vill inte bråka med svåra ordxändningar och forInuleringar. N ej, de vill brinnande på ett ganska e'nkelt och lätlför

Qet kan lätt hända, att det tankar i en dikt, så att deras så mycket annat, lära UD ' som de unga skriver och åstad- drömda läsekrets, den stora all marna så mycket annat? Otri

börjar varje måndag .Id. 17.00

-- '

det

intresset?

• Hans'Fors, ordförande för Svenska, Österbott,ens för.ening.

6S'LSKOLA6 I I Or AUTO 1fARO All Tel.

13492 '

ter framlägga ett litef tänke-

Alla ungdomar skriver vers. litterära sällskapen också

språk, som jag ,en gång skrev Endel, de flesta av dem slutar se sin stora uppgift.

ned: Om man fördjupar sig i snart, men det finns några som

I dag då vi inte bara hotas en yttre miljöförstöring. utan också av en andlig, har alla skäl att tänka efter vad borde' göra för vår kultur. K tur som inte är arbete utan att leva!

det naiva, ska man märka att fortsätter. Så här hör man vux av det är frågan ont djupt allvar. na ofta säga. Visst har de rätt.

Särskilt när det gäller lyrik gäl- Men borde då' inte nIgon göra ler det här' påståendet: Banali- något för dem

under

denhär

tet är ett ord som borde' förbju- vetsperioden, så att de fortsät das i litterära sammanhang! De ter och förkovrar sig och inte

unga skrivarna av idag; de fIes- går miSte om den livsintensitet

öSTERBOTTNISKA

t>OSTEN

Är bara

Människan

en flicka

i en' stund av· dårskap' Han som är det värsta svin Så är det dags för fimllen i Faktajakten, frågesporten där bland alla andra

som

Han som skapat sig själv'

Han som svär.ger sig

skriver

med_ fina ord och fraser. Medan han -fÖrstör allt som han kommer åt. Han säger sig vara bäst

- Jag betraktar mig inte som poet, för jag tycker det är ett för anspråksfullt ord för mig. Jag är helt enkelt en flicka som' skriver. - Och det . är

man ofta känner sig litet "be tittad" av sådana som skriver bara då de. verkligen måste. Såhär påpekar 17 -åriga Stina

bara

varfo"r J'ag saga min me finns motsätt ..... pgre och, äld kretsar. Jag

Du skrattar, ett smittande skratt. Men vad skall det bli

• Stina Ekblad

trO. att sådana

dem eller på något sätt ge dem en tankeställare. Visst känns

är ditt liv så grått! Lela

det att ligt det

•

- När jag skriver. så skri ver jag inte med tanke på vad litteraturkritiker skall anse. utan jag skriver av två skäl: Dels för att det -är ett -behov och dels för att jag skulle vilja

l skenet aven bomb -

Igår såg jag skenet av en bomb säga människorna något. väcka skräcken grep mig __te. som förening

det Jag

8I!n

mig

Jag tänkte på människorna där borta, lemlästade varelser är närmast ett eget behov. Därborta, bara ett litet avstånd

kriver alltså enbart för fanns helvetet.

själv. Var det min tur att dö i morgon,

Det är en självklar sak att kanske?! är betydilgt viktigare att

det

läsarna tycker om mina dikter Långt borta i skenet av en bomb än att kritikerna, de redan etab· såg jag en liten flicka .Ierade författarna gör det. på Ena armen var borta o h en del av den andra nekar Wivan vidare. hon led, oskyldigt

Tro ej för mycket Tro ej att du ..felfri är om du hamnar i gräl.

ty innerst är d;l sur och tvär. Själv har du dina fel.

Tro ej för mycket

på egen åsikt, Ty mista kan du hela stycket. om du ej känner livets plikt. -

Skryta bör du ej gärna. Håll via det fast! Ifall du äger kärna. Rio

Puss i påsk

av dig, om han går? För utan honOM

i riaga grad.

______ __

ledare är Henrik,Cronström och producent är Per-Uno Björk lund. TV 1, fredag kl. 17.45.

Dina ögon skiJtlrar

när en beläst person säger ens skriverier är konstnärvärdelösa. dumma osv men OSA - frihetens hemland viktigaste är ändå att' man dödar och för statistik inte låter sig tryckas ned, utan över åntalet döda i stackars bara fortsätter. Men jag hqr. kommunistangripna länder. pet visar det. Det skulle förres- hellr h rd kritik än tillgjorda Industrialiserar U länderna, vida s lovpr Stina ngar i dess be säger vett västländskt slår I , m ten vara fräckt av en riktig förfolkning fattare att öppet förakta en re. Weil; they have to learn.... . . 'ma ar e yngre årgångs skrivarförsök. tt par sk rIvarvan h St för alla som faktiskt vill skriva . ner i hennes ålder. men hon sä Nordvietnam - to ben with it'. och få ut något av sitt intresse ger att hon saknar äldre per- Song My står i vägen --.. bor man respek tera,' oberoende soner med erfarenhet på områ för ädl amerikanska riddare. av hur banalt och naivt det som det, som hon kunde diskutera Utplåning. personen i fråga åstadkommit litteratur med. Andra ungdo- Thank .God kan vara. förklarar Stina. mar t.ex. klasskamraterna tyc .iinnu ett steg närmare världens räddning! ker hon det är ganska dödsdömt Vill. säga \ Me ta att diskutera lyrik med. människorna något -- Att de etablerade' författarna skulle se ned på en ha jag inte märkt - det kan hända att de i viss mån gör det. men jag tycker inte att de öp

----... själv

kanske komdet någongång riD också påskriver föraä.nnande utan

Elise Lund, Stefan Klåvus och Mona Alice Byholm. Tävlings

Du lever för honom

Lever som. du alqrig' gjort förut.

skriver mest dikter. som hand lar om känslor och stämningar.

håller att hon där inte bara skri ver ner vad hon gör och är med, om, utan försöker upphöja sin dag?ok till någonting finare än . en Jag-b? . '

äger du förvisst ock blast. Victor

man har satsat på nya ideer och låtit de tävlande "lunta". sig fram till svaren. Det blir en duell mellan Österbotten och Nyland. f'inalister är Drumsö svenska samskola som besegra

medan kristinestadsskolan re presenteras av LarS-Åke Modig,

Glömde alla sorger. för den lycka du fått

E k b l a d som bor i Solf. -Stina

Hon säger att det faller sig na turligast· så. Men hon skriver också dagböcker. men hon fram

Kristinestad i faktaj akten

men högmod är hennes fall: de Svenska samskolan i Tam Sådan är hart världens herre, nierfors, och Kristinestads sam människan.. lyceum, som i en jämn match Lela. v&nn över Vasa lyceum med två poäng till godo. I drumsölaget tävlar Hans Du fann honom du Moring, Carola Pairnroos. Tom stilla, tigande ; Silfvast och Magnus Pettersson, tog du hans hand

nog så, att det känns svårt att vara det ibland, därför att

Hon skulle aldrig överleva kriget. Var det kanske bäst så? . Jag blev rädd för mig. att önska någon död.

Jag bad till någon jag inte visste fanns nu, nu var han en tröst Ge dem något att hoppas på leva för och tro på. Jag orkar inte, vill inte och kan inte leva. Men jag borde ju vara tacksam jag, jag som får leva. leva när 'andra dör, i massor. En ny dag gryr borta vid horiso ' nten, en ny dag av lidande och smärta Jag stiger upp ser skenet av bomberna hö.r kulsprutornas smattrande ljud. Må världen gå under, vad som helst bara inte denna ovisshet! . Långsamt, långsamt dör jag bit för bit dag för dag.

•

I en underhållning med Göran

Grönroos som programvärd sprider författaren' Ole Tor valds, anknytande till program rubriken, ökat ljus över kyssen i litteraturen. T.f . professor

Karl·Jakob Gardberg berättar

om påsk på Åbo slott och fil. mag. Gun Forslin om några påskseder. Lektor Henrik Wre de förflyttar oss till Påskön. . På det musikaliska planet medverkar Sylvelin Långholm, Håkan Aspelund. Monica Streng, Börje Lång och sång

gruppen Fyra på spanska. Ka levi Rothbergs orkester ackom panjerar. Radion.

lördag

kl.

20.30.

(Sänds även söndag kl. 10.05.)

Plötsligt hörs en röst: De kommer, fiender. Alla springer för sitt liv. De snabbaste och starkaste hinner före de svaga faller offer för fiendens gevär.

Helvet som så mången bävat för är här och ingen, ingen kommer undan! Först kommer gevären sen pansarvagnarna sist bomberna.' Jag såg deras ögon, röda av blodtörst det var inga människoögon längre. Människor förstörda av kriget Det var blodiglar, som· aldrig fick nog De kunde inte längre räkna döda. Marken bakom dem var fläckad av blod Gräset som växte var inte längre grönt, det. var rött. .

De kom emot mig. nu var det min tur min tur att dö. Men vad gjorde det, jag var ju mänska en som var till för att dödas. Jag såg ett gevär. en man. hans ögon, han kom närmare. han skulle ju döda. Med ett ryck vaknar jag och' mannen är borta. .

e slag Mitt hjärta slår hårda dunkancf ångesten finns kvar Ångesten om en värld i brand ångesten att det skall bli verklighet här. Hela jag är ett levande frågetecken. Varför ...varför skall det krigas? Vems är felet?'Skall någon alls ta emot ett straff? Är det så lätt att hata och så svårt ah förlåta?

Eller är det vårt fel, ditt och mitt?

"L e l

öSTERBOTTNISKA

POSTEN

To , rsdagen den 8 april -

. Sång, . musik _�ch folklfuns

Talanger utsedda

lever upp igen runt Vasa

till SöV-finalen ,.

Det börjar lida möt final i SÖU:s talangjakt. Senaste

plockade domarjuryn ut de som

skall

delta

finalen

hålls i Kvevlax lördagen den 17 aprll. 19 ungdomar tävla med 14 nummer,om vem som är talangfullast 'i ...._.. .

botten och vem som skall få fortsatt chans att tävla i

finlandssvenska finalen i,

kenäs i början av

, uni.

En SÖU-segraTe är redan klar. Wester från Esse på gitarr_ Det "ir Ann-Christine Brink i I seriös sång tävlar pOt:siklassen som domarna an- Wikström, Gamlakarleby såg var den enda som var kva- Gunilla Höglund, Jak...._ .. _ lificerad för SÖU-final. Hon Vissångarna blir fyra måste dock delta i Kvevlax för Det är·· Ann -Marie · Aspel......

\. att få gå vidare. Rose-Maj Backman, Vasa. I klassen "klassisk musik på österåker, Korsholm och valfritt instrument" kommer Haldin, Vasa. ' tre unga. musikanter att tävla I schlage klassen blir det i Kvevlax. Det är Leif Klemets, så fyra tävlande nämligen Sundom, dragspel, Tage Johns Britt Martin, uncioin, son, Solf, violin och Lars-Erik, Marie Aspelunl, Vasa, Sundqvist,foasa och Kent

Wivan HaSsel bildar Jazz -71

backa från Kronoby.

I sånggruppsklassen slu

tävlar två grupper i Kv

Det

är

systrarna

Miiros

Wivan Hassel vill blåsa liv i Jakobstad och "Fyra på _ jazzintresset i s vens..k a öster ka", som kommer från J

botten. I detta syfte ordnar stad, Vasa och Björnebon! hon och några likatänkande är nämligen fyra ynglingar en jazzkonsert i B ran dkårs för närvarande studerar vid

• "Sitt ,vackert flickor". Långdans från Närke repeteras vid fo lkdansövning i Kvevlax. Arsavslutning' utomhus med massor av folkdans, sång och musik

tänker

man

ordna

inom

femte rillgens medborgarinstitut. Det är egentlige nfolkdansledarell Ralf Hammarström som

står för initiativet. Han och hans medhj älpare har fått i gång ett hundratal foU{dansare in " om in sti tu tet. Nu vill han samla dessa till en glad träf f j dansens tecllen.

I Samlingen skall hållas på Kors- växt - fram denna

vinter.

Dels orkester och

Singsby

sångkör

,holms fritidsområde Strörrisö i genom planmässigt arbete, dels har redan varit där. Dessutom Vestervik den 16 maj. Man får spontant utan medverkan från flera solister och mindre grup hoppas att sluttningen på MI.' per. Strömsö är torr, fin och vårsol Institutet kan i ar redovisa Nu går Gertrud och funderar varm den dagen. Sång- och m'} för sju kurser j folkdans, två om hon skall våga släppa lOss sikgrupper, som under vintern gitarrgrupper;, en blandad kör, hela det 40-man starka Korsarbetat inom institutet kommer blåsorkester och en stor grupp holmsgillet att spela för pensio ' även"att medverka och present,c- gillesmusik. 'Den' sistnämnda närerna? ra resultatet av vinterns arbete. f.I"uppen har växt fram helt Seg Men ftessutom har Ralf Ham spontant under namnet Kors' ____ ______ _ _ _ marström bjudit in folkdansilre, holmsgillet. Det är fråga om ett från hela mellersta österbot- 40-tal person r som trakterar ten. Han leder själv ett d'1nslag dragspel, fiol, gitarr och trum

i Vasa som kommer med. Solf mor.

I{ovjold-> Oja

Förebild

för Korsholms och Malax-dansarna - som ar" gillet är Jularbogillet i Sverige betar med sikte på "Kalas -nå, som vid ett par tHlfällen gästat Stundars" - har lovat sin med- Korsholms uf och uppträtt in-

•

verkan. Även Oravais- och VörÄ om ringen. dansare har inbjudits. För sånginslagen kommer Underhållning Singsby sångkör att svara. För iör pensionärer, musikaliska, inslag svarar KorR holms-gillet ochSmedsby blås - MI-samlingen på Strömsö orkester. blir en bra repetition !ör folk dansarna inför sommarens stor Trögt i starten tillställningar" tror Ralf Ham svenska Finlands marström. me nu lossnar det Sången, musiken och folkdan-. sen upplever just. nu en r.enäs sans i Vasa-trakten. När femte ringens medborgarinstitut in-

ledde ,sin verksamhet 'hösten 1966 gick man genast från bör jan in· för att försöka få till stånd en uppryckning inom denna sektor. Smedsby blåsorkes-

pidrof nal .

huset

Jakobstad tisdagen ::tkaderni.

den 27 april kl 19.00. S amma

Segrarna i SÖU,finalen kväll hoppas hon kunna bilda mer som pris att erhålla en jazzklubb som hon tänkt värdefullt minnesföremål, kalla "Jazz-71". lom på sin värdighet sam:

resa till den finlandssvensb Wivan har låtit budet gå till nalen i Ekenäs. Där väntar Vasa och GamlakarIeby och dan TV- och radioprodu bjudit in såväl musiker som ar represent nter för granunof tister. Hon hoppas kunna bjuda och produktionsbolag, publiken i Brandkårshuset på en priser samt omåttlig ära verklig jazz-jam-session. berömmelse. Själv har hon bildat en egen jazz-trio som hon kommer att uppträda med. Från lehy

kommer

Gamlakar

Folke Neustedt

och från Vasa poppas hon få I med bl.a. Anne-Marie Aspelund. Wivan Hassel ha' också en vanlig danstrio. Med den skall hon' i. sommar hålla-i-gång lpå N ordek. För tillfället jobbar Wi va Hassel som håll-i.,gång

om sölJ. Detta blev kalrt ef

ter en lang speldag mellan

första till fjärde ringarna i

Kållby på söndagen. För Ko\"

joki-spelarnas del blev det en

snabb match. Laget hade ful

folkdansrings

folkdansstämma hålls i-år i Vasa: En del av dan sarna kommer att delta i Kaust byfestivalen. Dessutom hoppas vi få delta i en del lokala fe

la poäng, sex, efter ,första om gången, då de övriga Kållby,

öja och Vörå stod på två, och

den ena finalplatsen var där

med vikt för Kovjoki. ter. - Nu till allra först skall vi dansa för pensionärerna på Sol- När det gällde den andra plat gård ålderdomshem, berättat sen var det svårare att få fram Ralf. Det blir en mindre grupp ett avgörande. Såväl öja som

ter och ett par körer fick man men där har vi en tacksam pu- Kållby, besegrade Vörå och där med kunde vöråborna åka hem genast med i institutets kurs blik. som chanslösa. Slutstriden om program. Även folkdans försökDet är inte bara folkdansarden' andra platsen stod allt te man få i gång. na som gästar Solgård. Insti Men det var trögt före 'i port- tutets rektor Gertrud Beijar le- mellan öja och Kållby, en kamp gången. Det som fanns kvar sen der själv en sysselsättningskurs som öja-Iaget avgjorde ti l sin tidigare kunde upprätthållas, på ålderdom hemmet. Hon har fördel. emifinalen tog hela dagen i m ri nya Sång-, musik och dans låtit budet gå till ,alla inStitUgrupper lät vänta på sig. tets sångh musikgrupper om anspråk. Man började kl. 12 på . Nu ser dock arbetet ut att' att de är välkomn'l'att upptiä- dagen och klockan slog 22 in

ge resultat. Nra grupper har da på Solgård. Smedsby blås nan. sista omgången

var �dar. )

i färgtavlor

värdinna på Terrazzo två dar i veckan.

Det blev Kovjoki och öja som

går vidar\l till pillrofinalen in

Gamla bilar

Nästa

nummer

av österbottniska Posten ut

kommer fredagen den 16 ap

ril. Sista inlämningsdag för textmate!,ial och annonser är

t!sdagen den 13 april.

till bensinköpare på vår service station. En magnifik tavla också vid oljebyte och till de. som 'anmäler sig som slamser vicekunder. Tavlorna hör iii den berömda OLDTIMER-se .... 20' olika.

tanka hos TeeBee

r;:,

TB-service, M. Määttälä, Ga karleby, tel. 2046.

öSTERBOTTNISKA ria men också i länder som Nige ria,

-deD gamla';. D.v.s de eItoDomiernas

;'''_:t

karak ' beroende export-

. -ekonomier orien

Kenya, Guinea

och

Gabon.

USA är för fraJ:l1ställning av jet motorer

starkt

afrika.naka

beroende

kromeI).

(1966 kobolt ca. 80

och

den

kobolten

%, krom

ca.

Michelin'

.schlager-EM '

BILISTER, Obs!

starkare fördelarna

har

att

skulle

ett

upprättas

frihandellsområde mellan

de inbördes tullarna skulle efter mellan

jäm

bördiga parter och därför får den

har 'rätt

återföra.

att

.. kraftigt

(ca. 80 %).

att

vinsterna

USA någon afrikansk stat kunna Ater föra från Europa? EEC-assocle De afringen innebär för Afrikas del en dast att

en gamla koloniala "ar

betsfördelningen'"

bevaras

d.v.s.

de associerade länderna förblir rå varukälior

sering

och

deras

förhindras.

Industriali

,I EEC:s regi

sker visserligen. en s.k. u-hjälp via

ekonomiska sekt9

att en del av de FED (Europeiska utvecklingsfon den),

expo,rtlntäkterna

som

främst

byggnaden

finanserar

infrastrukturen

, allt större mängder råvaror snal>bt

skall kunna transporterlUl Ull Eu ropa.

den afrikans

-uiSrde att gamla

"'IIIIII-.:oe�ser, som gett monopolrätt

kom

Sedan

till

inleddes en

folken

merna

genom

metoder 60-talet

kamp

och

södra

Afrika

till

väpnad

på

aktioner,

ett

kamp.

senare

globalt

uppkommit,

betydelsefulla

gångsrik.

tid

små,

söka I slå

befrielserörelser.

DelK0.!5tn:aa.Vargdecimerad -.:loD vargar finns eda hotar att helt 11m iIIte omedelbart

JUerst

tyckte

dock

att det fin

ländska bidraget hade varit värt en

bättre

placering '

plats.

än

trots

ni' ut öVer

Skyltar fanns med texten

'Ir

och

är

100.000

och

en procent

TV: s budget här i Dublin.

Weld"

befrielserörelserna massiva

"Un' bane,

"En

3. VästtyskIand:

insatser

England:'/ "Jack

the

6. Holland: "De tijd" ......

(Sydvästatri lika

inte

på

att

gått de

vita

kulturarvet"

i Sydafrika (örbl, utan ett direkt ekonomiskt

intresse

teras. Den' billiga

kan

"L'amore

mera

konsta

arbetskraften- '

hågat

att

"One

day

love"

illusions .

omme, omme" p . p . J,ugoslavien: "Tvoj

djecak

Belgien:

.....

tuzan" .:...: "Goeie

Morgen",

Morgen,

koloniernas

satellit

Lasse WesterIund

österbottnisk ungdomstidning Jakobstad, Finland..

70 68

Medlem av tidningarna. förbund.

Tidningen utkommer varje torsdag.

....

66 65

L-Maltija" ... .. ... ......

"Marija

Österbottniska Posten

er ..."

"Musik"

"LY ken

Minikrysset

Redaktör INGER LUOMA Nykarleby, tel. 20 149 Redaktion:, Jakob8ga an 13 Jakobstad. tel. 13 55 Redaktör I Vasa Handelsespi. 10

, REDAKTIONSRADET: Alf Snellman ordförande. Paul Enlund Lappfjärd, Rolf" Nord man PetaIax, Bror-Uno Kvist Solf, Henrik Fågelbärj Vasa, Bruno Köhler._ vaSa, Dan Skog ! Vassor, Eivor Eklund Kimo. : Margot Nilsson Pedersöre och , Lisbet Bjon Gamla karl'eby. PRENUMERATIONSPRIS 1971 : Helt år 15: Halvt år S: 2: Kvartal

KVEVLAX

•

••.

•

. • •

•

• • • • . .

. • • • • • . • •

•

. • ., •

•

. • • • • • •, •

10:' 16: -: 2:5

öP:s ANNONSTJANST JT-expeditionen, Jakobstad ,-, Jakobsg113, tel. 13 555 JT-kontoret, Nykarleby tel. 20 02.

6öf:

VAR6

85 85

ANNONSMOTTAGNING: SÖU: s kansU, Vasa, tel. 13 572 O. Ui 372

91 •

;

Skandinavien övriga länder Lösnummer

llaD Helsing 13 :522

D, tel.

VRE SIG Lösmng

nästa nummer.

Annonser Dör Inlämnas senast

måndag kl., 16 till SöU-kansliet senast kL 20.

KASSA OCH BOKFöRING Jakobsgatan 13. , Jc.kobstad ,tel. 13 555 ' ANNONSPR S:

, 1f19 L O S S T Yh1 Pli D V A C K ER K ... L L A A IV

Lösning

till

förra numr et.

minikrysset\

texten . ...... . - : 90 Efter texten - : 8;3 Dödsannonser - : 8J Minsta annoD,savgift ., 10: ' "Bestämd plats -: 10 per IWH, FARGANNONSER: minimistorlek 200 mm, t11l11lgw pl'is -:2{)/spmm. och ,färg. Annonser angående förlovade vigda, födda .......... 10:Föreningsspajten per rad CIO j)1. Öst erb ot tni ska Posten ansvarar inte för ev. skada som tUlt , gats annonsör på grund av fel I annonser som tnringts eller som på grund av postförsening 1 begärt nummer. inte införts , .

F U S'K ";} U T S A TN TU R A L D R j 6

I sta

vi också si uation är - i sig själv,.1 längden, skördar en återvändsgränd.

.....

Annonsera i OP

terna själva, i deras inre situation. !digare

0. 0

.............

SK O R

slå

sig ner i SydafrIka. Men orsaker

na finns naturligtvis också

• BRÖDBUTIK .CA • PUB • GRILL • KABINETT • BASTU

har o&så' gjort det internationel kapitalet

VÄLKOMMEN BESÖK

i södra Afrika är den vita regimen, t Sydafrika. Apart

definitivt skulle ha

•

. r--r-r---:_.,-____ --, ---: ;;;O -.,r-T....

�------,

situationen

"det' västerländska

terre"

18. Malta:

långt,

men också, där utvecklas den re

beror.

•

100

SWAPO i

heidpoliti,ken

116

"Diese

6. Sverige: "Vita vidder"

hunnit

un munda

box"

attimo"

i Sydafrika, ZAPU i Rhodesia och inte

Goodvear . ,

Frankrike:"Un jardin sur

'la

17. Norge:

pund

ra delarna av södra Af ika, ANC

har

" ",,, 'm' na.. "u",

16. österrike:

neuvo"

kats. Befrielserörelserna i de and

14.

lii.ndsk'a författare förlorar 35.000

5. Italien:

14.

65.000

13. Luxemburg: "Pomme,

till hurrarop. Hon är populär på

2. Spanien:

Angola,

Namibia

16.

•

des nos 20 ans" .......

demonstranterna

flesta

12. Schweiz:

, När Angela Farrel ko

gick

9 . P ortugaI. '

11. irland:

åttonde

(Portugal använder 43 % av sin budget till kolon'ikriget )inte lyc

kal,

ambre, une rue" ..... ... 128

En stor orsak till den skärpta

som

Många

1. Monaco:

volutionära kampen.

ett märkligt juren tills de är sant som Ilet inte längre jota de få - däremot W-_!!! med bilar

riterna och segern ansågs rättv s.

RESULTAT:

TO-vapen för atCför

ner

har

8. Finland: "Tie uuteen päi

ningar under det kommande Aret.

redan stora områden. Portugiserna

lliije ....åt

•

Trelleborg

men

Mocambique

FRELIMO

Qunlop

vään"

Krisfmestad - Tel. 313

11333, 15-Z77

Redan pratas det om inskränk

har

PA1GC' i Guinea-Bisau behärskar

de använder N

:! : e sä :

nästa år. Monaeos ' bidrag hor " de till de absOluta favo

Jakobs41d - Tel. 11 868

Vasa - Tel .

perspektiv.

ännu

MPLA

att bris är sA or

värd för

evenemanget

35.000 pund

ortugisiska kolonierna har be p frielsekampen varit mest fram

=:::

som alltså är

(påsklördagen

L LYTZ RINGSERVICE

Det var den' parisiska sångerskan ,

hela

eskalerat och fört fram

sig

8.00-12.00.

ALLT I BILDÄCK ALLT l BILDÄCK fälgar, balanseringar; byten m. m. från

Severin, som sjöng hem segern åt

låter riktigare.)

Kampen har -förts, med växlande

tog

trea.

mellan

framgång och i många stater har

men

demonstranter

tade nAgra glasflaskor mot en-

Monaco,

däck,

alldeles för låg summa. En summa

parlamenta iska

icke-vålds

som

skärpts,

._�pcM'der hade ut-

stängt).

- var

fram till teatern och, kas

lördagar

18.00.

len ha kostat i år. (Vilket är en

men misslyckats övergiCk man på

det

gjorde

Detta påstås -nämligen festiva

länge hade försökt påverka regi

bort. Under

poliserna

del

dock

äc

april och maj månader öppet vardagar 7.00

pund".

Vapna-d kamp av befrielserörelser,

........"m,I!"@J],.. i början på

a'r d

För' att kunna "betjäna Er bättre har vi under

i sin linda.

och landsvägar, så att sin egen ö.

d.v.s. järn-

S O m m

Poliserna

(Västeuropa)

från Afrika. Vilka vUlster skulle

koncen

V-asteuJ;"Opa,

EEC-staterna

trott.

preCis utanför teatern.

na, t.ex. rätten till fri..!- kapital rö

i praktiken endast

man

förutom att vara många

starkare parten de stora fördelar

relser lnnebär

Efter 15, maj förbjud t anv ända dubbdäck..J.c'

som

.att stänga. av trafiken pA gata-n,

hand slopas. Men det rör sig Inte

om någon frihandel

lin

Det

sex f

(Västeuropa) och de nitton, d.v.s.

Nokia

Våren har korilmit, dags för, byte till

pades

slutna till EEC. Anslutninget;l in

nebar

Continental

Det ble Inte så mycket bråk under schlagerfestivalen l Dub var så mänga att allt bråk stop-

19 afrikanska stater är del-an

Monaco vann

Den

POSTEN

•

. .

•

'Ifk

",Jakobstads Tryckeri' och Tidnins Akti bolag, Jakobstad �7"1_j

ÖSTERBOTTNISKA

.16

POSTEN

Ungt vårprogram

-TQrsdagen den 8

apri --

Elev s'traffas men inte lärar vid försening

på _Was�t.Teater

Det hettade till ordentligt i Jakobstads-- samiyceum - i

veckan. Lär.arna kommer ideligen för sent till le några fall slarvas halva timmen bort, sade en bilta' när målsmansföreningen höll möte. Min pojke har Wt oförskämt brev från skolaQs rektor därför att han k

sent ett antal gårtger. "Ta ditt förnuft till fånga an.Öus

det hända du får sluta skolan" - ungefär så sägs dd i

vet från skolan.

Är det' någon rättvisa i det , här fr ade ,mamman. Eleverna , säger att det inte är någon ide att vara punktlig därfor att en del lärare aldrig kommer i tid till lek,tionerna. Skolans rektor Torbjprn Wideskog sade att de flesta lärare punktl1gt går till lektionerna men att det före kommer förseningar för en de . lärare. Men en snabb lärare hin ner väl med lektionens arbete ändå, menade han och un'drade om kritiken mot att lektion.erna är för långa kunde beaktas.

•

Är du homosexuell, undrar Jill. Ne , j, 'svarar Don, bara blind .·..

Wasa Teater har kört i gång med sitt i!!tensivii vårpt! gram. Intensiviteten och ung domligheten kommer väl tiil sy nes i de två sista premiärerna för året - Fri som fjärilen i

provtur

I I

väntar. Provkör nu ...:.... varför inte ikväll eller nästa veckoslut.

Upplev

den lyxigt komforiabia gas-vätske fjädringen, de fantastiska bromsarna som hör tiU de bästa i världen, de ypperli köregen8kaperna, den justerbara frihöjden och den stora kattens länsstols8äten. Den. exklusivaste provtur' Ni gjort -- kanske med Er nya

bil i högre klass. BILFÖRSÄUNING

G. KRONQVIST Södra Tullen.

Tel. J 2788 Jakobstad

rap.de föräldrarna att det var

Bar i skolan föräldraönska -

Det . ,handlar alltså om bristen på engagemang. Det man trots allt inte kan låta bli att engagera sig i är den -bliIide pojkens' famlande försök att känna sig fram i livet. Han har tidigare varit helt under sin mammas vingar. Inte ens nu när han lyc kats brvta sig ut ur hennes cirk " lar vill hon acceptera faktum.

Marie-Louise Werklund och Le f Liljedahl leker förtjänst fullt genom hela det fartfyllda spelet. Här händer alltid något, när Jill är med. Pjäsen är också på sina ställen rätt r.olig - en vårlätt underhållning utan en

En grupp ungdomar vid näs svenska samskola basen av ett manuskrip

tör Fjalar LundelI gjort program om ungdom Det blev ingen diskussion om gränser som finns men straffen för elevernas försening borde finnas.' För regin o Maltzeff. ar och inte heller om lärarnas

Författaren Leonard Bershe har. förklarat att pjäsen' inte är en pjäs 9m blindhet utan att det handlar om förpliktelse och en gagemang.

lYet gör hon dock till slut och' trots hans böner om att få kom , ma tillbaka hem när Jill över givit honom för regissören, ser hon' till atr han stannar och själv tar artd OlU sitt liv.

människorniI jo

-tiden. Frågan är kanske ömtå

Ung bIa_nd

Programmet åringarnas situation i lig. Målsmansföreningeh har, värld, väcka tankar och frågor. I dialogform disikl::::... (örstås ingen "domsrätt" i en också möjligheten av ett dylik ordningsfråga. Me_n visst ligt gudsförhållande. tyck!e väl många av de närva-

Pjäsen handlar om flickan som vill vara fri från allt vad förpliktelser heter. Hon träffar sin blivande vän i våningen bredvid. De går i säng, pojkens mamma störtar in, flickan går till teatern, återvänder ,med en , regissör, förklarar att nu går 'hon helt upp i ett liv med ho nom, men återvänder tiu' sin blinde vän en stund senare.

'ert-livs exklusivaste

En skola med över 800 elever och -ett femtiotal lä.ran ir

en stor arbetsplats, sades det på målsmansföreninge'ns

te i Jakobstads samlyceum. En del av ordningsprob

i de stora skolorna beror säkert på att det är så-illa

med "arbetsplatsens" sociala och arbetshygieniska

ningar.

anläg

Alla arbetsplatser måste numera ha något slags avstra.

ningsntrymmen: ett kafferum, en vrå där man får koppla ett tobakshörn. Varför kan vi

inte· ordna

vanlig

miljö -inom skolans väggar, frågade föräldrarna. Är nödvä digt att skolans elever på rasterna skall strö

över till barer som placerat sig nära skolan för att fl

verna som. kunder. Målsmansföre

ngens

styrelse lovade ta upp frågan.

liten undersökning på mötet visade att mammor och

por om så behövs är beredda att satsa dagsverken på kafeet för att hålla kostnaderna i styr.

gagemang ...

All a n

;

RÖk ren tar föga hänsyn till sin omgivning.

•

De modernaste

FÖRLOVNINGSRINGARNA från

• Man ha

konstatera.t att både

män och. kvinnor röker mer, tätorter än på landsbygden.

förseningar, slarv med arbets

förra veckan och 13, 14, 14 i går kväll. Fri som fjärilen är den vårlätta komedin som .gjort stor succe på Broadway i N w Yo k, där går den fortfarande på and ra året.

bra att oskicket med föl ar - på båda sidorna dern - togs upp. AlI det väl hjälpa litet . . .

ÖSTRÖM

gratis färgfoto fria i'örlovhingstDlfäUet

CITY,

Jakobstad