Österbottniska Posten (ÖP) nr. 14 1972 by Österbottniska Posten

•

österbottnisk:a po,sten Österbottnisk

,unlitdomstidlling

,Torsdagen den )

april ,1972

torb(Jnd--' .pop lärt A:de·rton' , ' l nylt.·Mtllåx-barid

Sp I(J.:.'i

revyresa •

lNTRESSET

TRErrON personer deltog j den revy exkursion . som SöV ordnade till Stock

holm veckoslutet före påsk.··· De tretton såg. revyer och diskuterade ined producen:' ter. Äk-tenska.

för

musik

är . 8t;Cjrband växer, upp, ocb :inorri med-: borgarinstitut, musiidnstitut Oc högstadi'e$k olor påiAr n' hItensiv ,mu!!ikuQdervisnilig

tArkt'

iust' 'nu.

på" många hill. Bjarne Berg

'j Solf kallar det "musikalis"k_ . lingdomsväckelse".· ..

farsen Grö

DA-Hissen med Anna Sund qvist och Kardemummar '")'II han gänget uppleva.

I MALAX med omnejd. har Runo- östvall startat ett stor band där aderton man spelar med. Instrumenten liar i sto\"

- Se sista' sidan.

utsträckning köpts med kom

munala medel. Till bygdegår

Fattiga Riddare

den i Mjllax har man 'saiitIat in pengar till piano. A,v.sik

, . ten är :

.lakobstrul.

Det

är

den österbottniska dans III&l'knaden. - Se sid. 10.

säger . männen tar och * Det hänger på rytmen, säger "

dirlgenten -Runo östvall, och avbryter bita eltell några takter.

300 aktiva

bilden

Iingsmusiken i o li k,a fOl·mer.

ISO, år

i sitt sI'ag i sv nska Österbotten. 'Tidigare bar Över·

'lletyder

och

Pi fl

lamt

kort översikt av de vildi den

foto

llilden fyller i år 150

första r.

aHa

inte

sång

_rna. Dessutom får vi en

enda

Mim att det inte finns mu- blåsorkester som kantor Harry

sikskolor

.... i turen: fotografering.

sidorna 8 och 9 får olika si läsa - om Hr av fotograferingen, llame.ran, mörkrummet, bil

- den

(

mark också haft mwsikskoIa.

seaterat en rad olika hob

historia,

KOl'sholms försam·

ling upprätthåller egen musikskola

lIies och denna vecka står. -o kanske populäraste av

bitar

som

andra

Glenn

Miller

storheter

kört

med. - So sid.- 6.

Kyrkomusik enagerar ,nanga e -

I{orsholm ,

öP HAR TIDIGARE pre

ba om' stor

I KORSHOLM deltar ö,.er 300 personer i försäm

samma.

tiii pia 'o

bandet. 'Dess 'reperto.r upp

Över

Första

skedena.

på-

,'';'''' Vi skaIrta dOd på popan,

fyra

gossar som bildat gruppen, och som nu övar i ett myc ket trångt vindsrum. Alla fyra bar tidigare spelet i orkester, och siktar på att småningom slå sig fram på

man

. i Pöftom och Petala.x:,

FATTIGA RIDDARE är' lIamnet på' en -ny orkester i

att

ätt .skall få i op

församlingar, intresset

för

musik, skulle vara,

!{ronqvist __

Korsholm

Det kantor

församlinagrna.

leder.

Rainer

unga

har

en.

stor kör i Korsholms prosteri, Den

leds

Häggblom.

kantor

Vasa

från

,Avgörande i kväll.? . Sommardansarrangörerna i

är

det

främst

Holmgård

som

är be finns många körer och. orkest- leder musikskolan. Han de vissa n, för framtide kym rad rar runtom i de svenskösterlar av Korsholm överförs till bott iska församliRgarna.· Evangeliska

Enigt i Emet-fallet

nyår,

och

detta

splittrar verksamneten, om man

Fride inte lyckas ordna det hela eko 'nomiskt så att alla som nu är

I Pedersöre prosteri finns en med fAr fortsätta. Se sid. 7.

andra

ringen .och

förening

arna kring Emet är i stort'

sett' öve ens om att de först nämnda skall hYra Emet uno der sommarsäsongen. Något. avgörande i frågan har dock Part.erna ännu hite gjorts. saml på nytt I kväll. . I stort' är man överens om att det är den bästa lös ningen att Forsby. Vtteresse "

och Lillby övertar Emet. Det, är en del praktiska frågor som ännu' är' oklara. Hur många kvällar Emet

skall öppethållas är inte av gjort; (Ich inte heller bar man arbetsfördelningen mellan de hyrande föreningarna klar.

Man

kommer

att

rangera dnser i Emet, men inte. så många som fjnns in prickade i festfördelningen.

öS1,ERBOTTNISKA

'öP

:Makahert frosse'ri

972

,Det finns många exempel på hur byråkratin breder ut

terst

alltmera

kompli,:erat

och svårbegripligt. Och

re . .. .'

läget

blir

f)omliga, talar

eons, lag. ,

bara

komplic rade

komplicerade.

sig, på hur den gör vårt var

dagsHv

i veckan som gått

i ,oh , eIig byråkrati

'6 april

Torsdagen den 6 april

P-OSTEN

flere förslag: Svenska. upp Kapske är det därför som lysningsbyrån, Svenska för,,·' man skummar tidningarna då : eningscentraJen, Svenska för ning inte skulle se skogen för man borde läsa dem. Men å turbyrån eller 'Till förening bara träd: de skjuter ,med andra sidan finns d t· 'folk arnas hjälp. andra ord in sig på höga som .aldrig läAer t\dningar, Det sistnämnd·a ter sig en tomtmarkspriser ocn byggar , t.o.m.' författare som anser .' smula' valhänt, ffuo att nu sä att det är att s1öSa'Dielt-t d', ga det snällt, vad. vet jag. ,nas vinster. Nåja, - OCKså de att läsa tidningar.', > . Många kan de föreningar 'in,· sidorna bör uppmärksammas, , Härom' dagen liaja4e' mitt' ( te vara som får verklig hjälp men på de flesta orfer är det öga till inför följande passus av '''Subben''. ,Med förlov nog just papperskriget, till i' en artikei i-Hbl, skriven av undrat: är inte Svenska upp Karl-Gustav Sandelil! : krångl de och föråldrade 'lysningsbyrån en förening som kunde skrotas ned och stadsplanebestämmelser samt. "En finlandssvensk upplever dess verksamhet övertas av . ' n långsam tågordning m, stämning i ju-Ikyrkan, men är , någon annan organisation. glad när predikan är över:' -hÖjer byggkOstnaderna.. skrämmande

för

Men tänk

För "den

mängden- papper,

,Hngar!

35 kg hand

la byggen i en' stad av 'Jakob

om, Parkin

stads storlek

kll' de också tala om

nii,stan.

,vudsakliga syfte är att sys

kostna

, selsätta folk. Hur ofta vand

m g?r': "det sär

skilt svårt· för. unga männi-"

rar inte också onödiga papper

skor att s'kaffa sig en modern

från ämbetsverk till ämbets,

bostad. l en inlaga till kom:

, vsrk.

munalstYt:elserna: pekar" i g.

Det ät vi som betalar.

Nyman

som

Frågan är om inte bostads sektorn tar priset. Bygg

Det

är

dags

att

reagera.

Behöver ,någon mera, bevis än 35 kg papper!

på ,en rad fliktorer

höjer

utsträck

och med ,rät Vi klagar oi på de höga bostads ta

ett frosseri i papper, vars hu

stor

borde man ku na ,klara av al

väx--

byggIiadskostna

:M . " aeken be.. ' l' f ara

derna. Det är i ·'flere faH frå

ga om faktorer som är

nadsingenjör Erling Nyman' f - kanta

men

som

• VAr_ tid är erkänt jäkt g.

måste· tas ' '

N.är,' .b ir.det 'härlig!',: -att, 'bo· i, Österbotten? J g,·tror att detta är en r,iktig beskrivning.' Men jag är int säker på om det är t&larenf!. eller lyssnarens fel. Sandelin skrev också; som ett inläg,g i en pågående de ' batt:

• Det är sällan som skyltar, och annonser med för den de byrå undersöka hur mycket bry sig om eller kunna göra , len är roliga ' I Ingå finns, vissa delar av vårt land har "papper", dvs. handUngar som någonting åt dem / Sjiiiv har just nu en rolig skylt, som . . " .' bensinstationerna -vuxit upp i mg. Nyman genom långtdri. ' en krävs för ett husbygge. Re borde få bilda skola. Skylten: snabb takt, i vissa fall i så förkunnar frimodigt: "Det sultatet är skrämmande: 35 rationalisering försökt . snabb att det inte funnits tillven . räckligt underlag. är härligt att b i Ingå" .. , , " in d omma os a so mngar k k kg' ,handingar! åt k Expansionen är 'en sak, Del). Folk säger att det stäm ' er; ju tät finns drabbar dylika Hans" , undersökmng om Da. "Religionen har blivit stäm . mer. också i österbotten. ning. ,Den har lösgjorts frän' * Rationa.lisen papperskriget får också ses Men bilden har också en bakNär skall någon österbott . intellektet därför att den reli-' sida. Den visar på ökade kost som ett led i !örsöken· att gion, som ,har tillhandahållits, nisk kommun eller nå.got ös , nader, ,minskad lönsamhet, 'åt har inte: intellektets fyllt terbottniskt företag ta efter. Har myndigheterna och bo hyfsa byggnadsbr.ansche . miIistone för de människor som krav." : " Visst. är det härligt att bo i , , skail ansvara för mackarna. stadsstyrelsen ingen rationa , Vid sidan om de moderna staösterbotten;' men, om det' är Undrar just om biskopar Nyman:, pekar bl. a. på , iseringsexpert? Om inte, till sedan länge, tionerna finns bättre i Närpes än i Kronoby , . 'na i sitt-'nyligen publicerade främst på landsbygden, butiker, sätt en - han försvarar sin att byg,gnormerna i ,vårt . vete fåglarna, därför att brev fyller det kravet. Men som sa Jer bensm. D'et är i re'gel "l' plats lika väl som t. ex.' gene 'land är betydligt strängare än ingen talar om det. fråga om små mängder och lön det är förstås fel att tro att samheten är ifrågasatt - ur 01 på i Sverige"':'- i pI:ocent raldirektören. finiandssvenskar eller - finlän 1ebolagets synvinkel vill säga. , • I Ex pressen, som är en d byggnadskosbta er.na betyder _ dare över huvudta'get skulle Men nu handlar det' natur, störer, tidning än ÖP, läset ' vara olik andra nati o < n:alite också viss i sannolikt Sverige, Hgtvis inte bara om bostads det en hi5jning,,- med 6,5 projag följande som kanske kan , mån hos oss, har det gått så_ ter. Detflnns förstå en'skill cent ,i jiimförelse med Sveri styrelsen, även· om bostads ses som ett inlägg i en evig' längt att oljebolagen säger upp· nad! det är vi som disk terar lanthandlarna. ,. kontr kt n ge, styrelsens blanketter är, Yt terar sig. ' debatt ,om det n mala och . oss, , de, andra Det ar mte lonsamt med små ,. disku " , 'det onormala om innemän ' - " återförsäljare, .. . . kor och ut' ms ann skor n st tlig utredning i Sv.erige, • Jag ser i tidn ngarna, väl * Omöjligt, ; . . " oforarg låt vara li.g tapp ger klart besked: rationalisera l a v enska blad, att S sign de snabpare, dvs. stäng fler och bing: 'ply' sningsbyrån har hållit up fler mackar. Handläggningen av stads årsmöte i Helsingfors. Ja:g Vad betyder det? Jo. stadigt "För oss högerhänta är det plan,ef gorna_ lämnar inyck . försämrad service. Folk måste hade 'i min en ald trott ·att ett betydande helvete att klip' åka långa vägar för att få ben i ·öVrigt att önska. lng. Ny pa naglarna ä höger hand. "byrån" som egentligen be sin, vilket betyder att de också: De bara böjer sig uppåt och traktar sig som en entral-' ma,n säger att' vissa special· ,gör övriga inköp i de centra där fnasar sig. organisation för, de, finlands ågra unga män i Malax bestänimelser är närapå omöj ,bensin säljs, Lanthandelns lön Man är glad att man bara samhet ,beskärs alltmer. 'Detta svenska kulturföreningarna har fem fingrar på höger hand. kommuns ledning satsade }i-ga!l-tt anpass a till modern' samtidigt ,som man dis,kuterar hade lagt ner arbetet, dvs, Jag förstår att vänsterhän stort för att göra· PR fÖr' statligt stöd åt småbutiker i byggI}adstelmik. ta har samma problem med dött. , kommunen i samband med ' 'glesbygden. , Måste det' vara så? Det är Så tycks inte vara fallet. ·'vänsterhanden.' Dummare är taklagsfesten på den industri får vi motsägelseful.1t Hur jag inte." , I den rapport som tillställts egentligen handla? är vi som skall bo och beta hall, som kommunen sIffill hy tidningarna (?) sägs 50/för ra ut-åt Almedahlskoncernen la. En föråldrad eller i · vissa • Och i3å har påsken kommit eningar v ra medeIinmar: ,på från Sverige.'· Utan tt lämna och gått. fall nykonstruerad byråitrati års:qIötet fanns också öster Med nya grepp och för en spår. ,Alltså: större några och otidsenliga bestämmelser bottniska föreningar med komlpun ,'Ovanliga åtgärder ' sörj inte den flyende dagen lägga hinder i Jag undrar' hur mäng.!l, Det hade _man lyckats locka re.' bor e inte få I förut ... . stora problemet för- ong-ani vägen för ett .modernt byg,presentanter fö,r vittskildä sationen tycks vara att hitta delar av samhälls och nä gande. ALF -SNELLMAN' ,ett n mn. Vid mötet fanns ringslivet till koniniu en. På emhjälp, i den m'ming vi i Vad gör stadsförbundet, vad kvällen ord nade nian' supåför dag' lägger i ordet, är en ett 60-bil inbjudna:, varvid göl"'- kommunförbunden? Bor tämligen ny företeelse. De fles nas manliga hell)hj pare, vil ,spädde ,på la och sjuka måste lyftas lilan ytteFIigare de inte dehlir frågorna 'disku ta hemhjälpare är kvinnor det skulle förvisso !>ehövas en med information om kommu ka självfalletÄ borde, liksom ' teras allsidigt på stora kom-" begripligt nog i en värld som mans krafter. nen. kvinnorna, få en hygglig lön. munaldagar? , i tiden delat upp samhället i Det finns många orsaker till Från början till slut' anda Den som blir he jälpare en mansdel och en kvinnodel., " des Malax-tillstäilningarna op , " att män skyr hemhjälpsjob måste också.. kunna försörja Nu ropar hemhjälpscentra e unga som behöver bostad bet:En är förstås ovannämnda timism och framtidstro. Und- , ,len på manliga hemhjälpare. sig och sin familj. inledning. En annan är lönen, ras om inte kommunal akti kan inte finna sig i att som är "kvinnoanpassad", dvs. vitet i denna form ger mera' ingenting görs, Det är de po Det fin:ns öinkring 30.000 Det är billig åldringsvård lågt hålle . PR än "spring i _trappor" i personer som behöver hem att betala hezphjälpare rejäla t litiska par ierna som i första huvudstaden och allmänna behjälp' och antalet ökar år för Liksom det finns manliga löner , hand bör_reagera. Men tyvärr' klagande av bristande resur år. pet är ett tungt arbete att sjukvå-rdare, inte minst på förefaller det sOom om' de 1 ser Och avfolkltli;ng. v a liemhjälpare, många gammetalsJukhus, borde det finman! Bli hemhjä}pal."e

VaM har latit sin byggnads

[i'am, dig"!ör att ,Ingen tyckS

If!g.

Positiv'

In e f'o'rnIålteJon, N

Man

bli

h,emhjalp! H

O'S'TEBBOTTN'IS«A POS,TEN --------------------------------------------

'den6 april - 1972 --

----------------------------------------------------

läsarforum

·lngen bli:rfulåre av rätt make up j

-----

Värurens största . . valjippo:.

Amerikanarna

väljer presitknt

2/3 av demokraternas vention) . Och resultatet där är Världens största valjippo har Ungefär igen en gång dragit igång. delegater till konvetet, som l mycket hÖg grad beroende,av Amerikanarna väljer snart sin hålls i Miami Beach, väljs just vad 80m hänt vid de olika primärvalen'över hela landet Om Hallå ,där -håll er till san- sig, de håller sina naglar rena, president. I november kulmine vid dessa primärval. Dingen! Ja blev verkligen för-, skulle jag tro de flesta i alla rar valkampanjen som i p raktifå Demokraterna har i ar ca 24 ingen kandigat har rinad när jag läste "Varför fMI. Och vem ve t det k,ans e k en har hål lit på sedan ,senas- primYva:lmed an rest en a-v de- en klar majoritet är hela kon': mAlar man sig egentligen?" Det ' , finns masso r med pojkar som te va1 - accelerationen' har legaterna utses av loka1a dele v ntet en öp n affär är väl inte ,så svårt att tänka plockar ögonbryn. dock inlett s färst under'-d,etta gater, som väljer 'dessa vidtlär allt .kan han?a. VISsa dele. av.. SID stats ' la gar ar ut! Man målar si ,naturligtv.is Varför !ii, det : så- otroI.igt ,<>ChArs föl'Bta, månad er. ' , mindre lokala kanvent 'på di ga.ter pfattbart? ,Våga yara, dig själv för att bli snyggare I vale t ·kan 14tl ' miljoner ame-striktsnivå. ,I vissa stater får tvmgade att rosta på den kan primärvalet -blfr-'inte fulare av att i stället det är klart .att ' ODl , rikaner deltaeftersem så.min-endast dat som -vunni partimedlemmar avge m a sig på tt sätt I te. be; manår ay natu .en söt och vac- ga ,är QyeI" 18 år, men- man röster vid dessa primärval,som : de hemstatm eda:? a dra . , . . hover man Sitta framfar spe ker, det fmns JU undantag, så beräknar att ca 80 milj. kom ju1ir ett val i nom partiet, me- a u f r varv fri . o geln i timmar oeh dra lager' kan de vara oDiålade. _ mer att använda sig av denna dan man i .andra stat r även mngsforsok från ovnga. på lager .som Stina :& Eaea Men - jag tycker att flickor i mö igh t. Av dessa ar m n t illåter . k_ oavhängiga att Enlig-t ,vissa staters regler . . allmänhet är sölare, ,när de an- beräknat attea 5 milJoner ar rosta. trodde kan nämligen rosterna kastas Om det tar flera timmä att vän make up- med förstånd. förstagångsväljat-e - alltså så, Be r den ursprungliga.. på stat fimns d nd ' et över - från måla. sig och resultatet, dessut" Jag tror knappast. att man är dana S0Dl är i ildern mellan .. ' r oe .... efrer en omrÖ9taven bestämm.,.Iser om en kan- kandidaten , ,6·.+, : J'a då är det snyggare utan, men det finn 'ttio om blir urdålic , s' '8-21 'år H l t ing eller när det är sannoli kt didat måste uppge vem haD,D , ; . pr Dl e " minsann pä: tiden at t man bör- ju undantag. " . ' . M Vita ocn storsta delen hor d nomme_ att den egna kandidat k ommer att s töda VI " en inte , ju hå som om Dl l till den s 'k. medelklassen en verkar kurser, t. ex. den Det h å n a gon När chans. l, l " ree T : . konventet. eller om ötet, -ringsm . ' , S ö U:s instrUktör sign. 'Stina & Eaea, h många u kurs make .t' oc hgt ,amenkanska slffror. han kan vara obunden. Inom man sedan f tt fram en kandi , ,andra med er skulle vilja att omnat. Eller ,hur? ,. ... problemet Presidentvalskamp . anjen star-demoki-atiska ,partiet, som är dat har man oc Och sen., Det är ju självklart allt som har med make up att med att olika in de ( mtressanta i år eftersom att finna en; lämplig vicepresi egentligen att man målar sig för att attra- göra skulle upphöra helt och tresserade Man uppträder försöker bIi sitt par-Nixon knappast kan få någon dentkandid!lt . hera på det motsatta könet. hållet Det tror jag inte att tia kandidat till posten. Detta medtävlare 'inom 'sitt ,parti har nämligen i det slutliga valet Vem skall m m annars mål sig d,et gör ,1 det har fUlllJ.i ts i alla är en lång och framförallt dyr man i ' år infört ,nya be tä m- som, parhästar och det är vik tider. för? FQr mor och far? proce ss som inleddes vid pri melser vid nominering ' en av de tigt att vicepresidenten på, ett Och visst är, det jämlikhet K a t a r i n a N y s t r a n d, märvalet i New Hampshire den legater till konventet. Nu mås rätt sätt kompletterar huvud und€rstödes av om man målar sig. Pojk arna t n vad -beträffar reli 7 mars. vara sam- k nd del egationerna te Ingr id E nberg gör ju det också,fast på lite g regionala , intressen" åsik:' on I ti ll negmansatta- i proportion annat sätt. Som ex.: de rakar primärvalen försöker- rer, ,kvm 'nor, unga V" ""h fatt'l'ga ter etc. Genom olika kandidaterna bli i hela det område de företräde Genast efter konv enten bö r ' sitt partis slutliga didat till der. Med dessa törbättringa r jar dtm verkliga drabbningen, .. o · presidentposten. Därför är den hoppas man få de gamla , parti- den mellan de båda - eller valkampimj som föregår dessa rävarnas makt att minska och rbland tre -:- huvudkandidater primärval av mycket av göran - hela nomineringsprocessen me- na. Här använer man sig av al Till den publik, som bevista ett rop: ,Spela ein shake! (varl för respektive ra demokrati,sk. de svenska Novembers framträ detta sedan kunde innebära är (Je betydelse la moderna hjälpmedel såsom kandidat Primärvalet g r ut . dande i Purmo vill jag rikta den stora frågan) . . Jag kunde TV- och radioreklam, direkt låta bli att rodna av på att fö rs öka vinna delegater D en .slutliga nom i neringen av uppvaktning och parader med en enkel fråga: .För vilket än jnte

I r

lyckats

, OV S8

?,Ch tsm;

tar

OfO ··

I rsla, en' ,e'

damål tror ni musik il la No vember finns? - För att dansas till?! Aldrig i livet! Den finns för att lyssnas till; säger och

att rösta på sig vid den slut-, kandidater sker alltså vid liga nomineringen, konventet. respektive partis konvent (con

Amatörteatern må t e välja p.'J a's er den, går· iland med '

beskrivande

. ••

uttrYCk. ' , . Jag kom tili Purmo för att, efter ett , längt uppehåll igen svenska Österbotten firms en lämpar sig väl för amatör t ea få lyssna till högklassig mUSi k , .. 'd ' ä orenmgar ter; Goda lustspel och bra pJ ungdomsf'" mang ' 1 J'O, krl'k och och vad 'f'!Ck Jag, tendens, d ol'k med allvarli2' me I a a'kt"lVIt eter p å SItt ser l " 'd av de t ett skr" an -och " tI'1I foIJ program, allt från fotografe- Framför allt måste man. välja . :, av totalfo tort helhetsmtrye ring till' teater. Nu skulle jag en pjäs./som man tror på. Om . framtradandet, och detta kan , och anVia-l;nte de n .eller de som 'väljer vii'Ja 'ge någr, , Il · råd . . ;.. . J'ag bara så här eft åt bittert " mngar till den 'ungdom som pJasen tror på den, kan man , konstatera. publiken 'att fordra r e ll i nom, dessa föreningar sysslar inte he ' att "Tgt Det var &lideIes ',OI�OJ 1 skall göra d t. med teater. mu på kunna koncentrera sig ,, a vet - JU att ,det forsta siken. Redan efter första st yc: 1- AH . . edan man k it s.å ån man go,r sedan man beslutat ket kunde -i"g_ dra. slutsatsen . . ,. reg ren o kommer In I bllISS spela teater ar att valJa en' a att det sku e bli smått med Nu vet jag att det händer den. å å g as. d ut man p (jå te s J V!l behållningen av framträdandet ibland att den som skall regis'från 1. för min del. Publiken hade tyd- I sera får manuskriptet fÖrst när Det första är att hitta en ligen inställt sig,på att "dan, rollerna är utskrivan, alltså en. sådan Alltså p s pjäs. r a b el sa". Dansa är också för myc- I bes samtidigt med dem som skall , rollerna kan ättas sagt. Snarast kunde man·j pjäs dar ke spela med i pjäsen. Detta kan Och här är att förlikna de "dansande" vid en I på bästa sätt. . inte ge bra resultat. å 'Il sm erna aven ro r ka att mä _ Efkråkor. flock skadskjtitna tersom Nov em ber absolut inte skall besättas väl. Det är inte - En regissör måste fåPJasen

,' J 'I

är någon dansorkes r, kunde redan under skadskjutna de första, smakprovet konstater a att det inte gick att dansa ef ter Nove be rs underhållnmgsmus1k (m ark val, UNDERHÅLLNINGSMUSIK!).

• Forts. sid. 5 /

alltså raka motSatsen till vad publiken i Purmo gjorde. Pu blik är väl för mycket sagt, En flock yra höns är i detta' fall

ett

,p- Ilb' leIJi:

• Forts. sid. 7

skriver LYSSNAS till! Det är

mycket , mera

�da

alltid de längsta rollerna som så lång tid före repetitionerna att han hinner sätta si g i n i behöver vara de svåraste.

sig för, iåt oss ta t. ex. "Ritten till havet" av Millington

Syn2'e. - Den, utspelas' i en fis karby vid idänds'ka kusten. Då måste regissi;)ren ta i-eda på

hur dessa människor l ever. Hu rl.\dana hus där finns. Är de av trä eller sten 1 Vad har de för\. möbler? Hur placeras möbler

na i rummen,står de runt väg garna eller ute på golvet' och hurudana är de? Vad används de olika sakerna till som d t talas om i pjäsen?

Allt detta måste regissören " lara sig. I pjäsen bakar t. ex, en av "d. H'ur ' fl'IC k e rna ett bro

bakas ett bröd i en fiskarby . på' Irland'. På ett bor d eIler, I ett tråg? Detta måste regis s'ören ha klart förrän repetitio nerna börjar. Hur skall han annars veta vilken miljö man, spelar i.' Han måst e läsa litt e

Hur1J,dana pjäser skall då en den. Han måste läsa den så amatörtrupp välja? Vi kan ge många gånger att han kan allt n?St f tsl att vi inte har o ) pjäsen.. Han måste ha ett ratur, kanske lyssna på musik spela t. ex. I forsprång frll:.mom ens emblen. som kommer från dei:-Iand pjä dImensioner, att Faust . Amatörteatern bör väl-I Han måste ha löst alIa pro- s en utspelas i. Han måste lik instone d l som bygga runt pJasen, lära Ji'öljden av detta och de sk ad ja pjäser som den, går iland b em . i pjäsen, å . bör sig· grunden som pjäsen står repetItionerlla lDnan ViS; den, et blev e b ehöver det jutnas besvikelse m d. Men för d . , . på. jar, att när st cket av:sl ta: , höj- inte bli dålig pjäser. , . " när repetitionerna de något lJushuvud l mangden Det fi'nns fin dramatik som Om t. ex. truppen bestämt Sedan,

u omor entli aI

* Eric Nyström, börjar liar regissören det -för språng i vetande som, trupp en

fordrar av honom. Det är 'l1U som regissörens kunnande sätts

• Forts. sid. 11

/ /'

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 6 april

TREVLIG VARDA'NS

LA'PPF.JÄRD

LöRD. 8. 4. kl. ' 20-02 Damernas timme! C A R A C AS * .BUSSAR:

Westers

BLOMMOR och

BIN

frAn övermark kl. 19.15 via Närpes, Tjöck, K,stad.

. ORDN.GRUPP I

Dansdemokrati? •.

Nu skall ett ordentligt försök med dansdemohrati geTJ-Omföras .

r • trollar bo t olust, stre ss

. Kom ut och se hur detta prov hlaras .

• skänker

nya krafter

och jäkt

Lördag 8. 4. WIKINGS Savanna kl. m-D1 KielI Jörgen. . nyligen hemkomna

från lyckad Sverige-

torne.

Välkomna!

DISCOTHEQUET

SE BUSSARNA: Westers frA.n Lapp fjärd kL 19,15 via K: stad . Tjöck. Strand linjen från V asa busstation kL 9,15 och 20.30 via \Stora Långgat. Kl. 19.15 fr. Solf via Näset o. Söderfjärden. Ki. 19.15 från Långåminne, via. ö- och Y-Malax. Kl. 19.00 från ,Närvijokl, Pörtom, Raine bäck o. Petalax. Ingves kl. 19,15 fråD GranHd, Näverås. Norrnäs. Kl. 19.25 från övermark. ,Rangsby. Kl. 19.10 från Kaskövia Närpes

BIO VIKING: PRÄ'STENS FRU

VÖRA

I oan

, Musik:

8. 4. 20-01 BUSS:

DANSDEMOKRATI

•

JVIASKERADe fritt inträde

öVERRASKNINGAR'

OT. fr. Vasa kl. 19.00 via Kvevlax.

OT. tro Orava.ls kl. 19.30 via Tuckor.

LÖRDAGSKVÄLLENS TRÄFFPUNKT

NYKARLEBY

•

Extra damernas

•

Håll i gång

•

Trivsel

•

Stort danse:olv L-

8. 4. kl. 20-01 .'

5TE ·OLAS "'}'(

"'te

)J..

RA Z I L

HALDINS

BUSSFöRBINDELSER:

19.00 via Kronoby - Edsevö

Frän

Gamlakarleby

kl.

- Bennäs. Från J:stad kl. 19.40.

Från Esse kl. 19.00 via Purmo - Lillby - Markby - Jeppo. Från Oravais 19.30 via Hirv:lax.

Torsdagen den 6 april

öSTERBOTTNISbA

1972

POSTEN SVENSKA ÖSTERBOTTENS UNGQOMSFöRBUNDS . ' MED EMSFöRENINGAR

•

'BJÖKJ{ÖBY - Lörd. 8. Ii. kl. 20-4)l

FUNKT.GR

kallas till_

-FöRBUNDETS VÅRMöTE

FELICIA

. BUSS från Panlke kl. 19.15

•

r�*SKATlLA-:l ii i.•

. LÖRD. 8. 4. KL. 20-01 D'ANNES

T ll tonerna. av

BUSSAR: Strandlinjens buss från Centru m kl. 19,30 via HÖi:ltves. Ekmans buss från Bocks .' hörnet kl. 19.30 via Gerby, Iskmo, Koskö oc,h Kvevl .

• ........ ................

.................................... ... . ....................... ... ... ................................... : Välkommen DANSA lJ" IJa roIigt ' .

I K()rsnäsgå.rdensöndagenden 16 april kl. 18.00. FöREDRAGNINGSLISTA. i. Mötet öppnas och beslutförhet konstateras. ' . 2, Vall av mötets presidium. Val av tllå protokolljusterare. 3.. Fastställa mötets dägordning och förer;lragningslista. 4 5. Röstlängd för mötet . . ,. . 6. Verksamhetsberättelse för senaste verksamhetsperiod. 7. Bokslut för senaste verksamhetsperiod. 8 Revisorernas berättelse. 9. . Fastställande av bokslut. Beslut om användningen a.v 1971.års . överskott. Ansvarsfrihet för styrelsen och ndra redovisningsskyldiga. 10. 11. Festfördelningsreglemente. Antagande 'av reglemente för för . . .eningarnas ,testfördelning. söm håXes

'i 'i i

•

Vid mötet väckta frågor - kan diskuteras men beslut kan inte . fattas. . Föreningens representation vid förhundsmötet sker enl,igt nya stad garna dvs. _en representant för varje påbörjat 25-tal medlemmar dock högst,10 representllDter från samma förening. UngdomsrIngar na har rätt att_ delta med en röstberättigad representant vardera. F u II m a k t b ö r f ö IYe t e s, A,& M: s medlemsorkestrar uppmärksamgöres på att de har rätt att låta 'sig representeras vid förbunHets ordinarie, möten och delta I behandlingen av de ärenden som berör dem. Vasa den 29/3 1972 . 12.

Styrelsen för Svenska ÖlIterbottens ungdomsförbund (SÖU) r.

GUSTAV SKUTHA.LLA ordför.ande

11111111111111111111IIIIIIII111111III 1111111 ! III

PAUL LIl'fI)ELL sekreterare

president faller detta på

�"'�

• VärldensslÖrSta

re-

::"': ;":;;n�:':��: terna. Vid detta tillfälle har al . l ttklädda flickor etc. etc. la stater stora som små' e n • • röst. Vicepresidenten .utses . et hela k lminerar den 1 samtidigt av senaten. Om inte • .. . '. n()ve ber ar man låte:. val-' representanthuset kan få fra!Il ,J ama saga Sitt. Dessa rostar ,en kandidat som får majoritet " • . , då på el.ektore vilka s:dan ut före 2,0 januari blir den vi BUSS nr. 10 4 ggr i timmen från Nedre torget, . ser pres l d nten. Men a vals presIdent, som senaten utsett ......... .. ..................... . . ..................................... . - . . temet folJer att man med sa- bland de två vicepresidentkan kerhet kan säga vem som blir president genaSt efter vale. t didater som fått de flesta rös den 7 november. ter president. Varje ståt har nämligen . beDetta år är det enbart' det . ( roende på folkmängden lika demokratiska partiets primär Förr sade man att det var många elektorer. som den har val och konvent som intresse "samling .... vid pumpe..n". representanter och senatorer i rar emedan så många kandida Nu säger man "samling i :t se;å :;g :::! ter finns och ingen av dessa : :o r , PU MOGÅRDEN" . r . har ett tillräckligt stöd- ännu. . inom staten få d'å också hela Inom ' det republ'k l anska parti. et ORKESTERN SOM GAB MO:!' . . . statens ros . te tal VId den s1u tr1- .. TOPPEN OCH VINNER ALLT BUSSAR: Sundqvist, Jakobstad "'1 vs.k" nven varFo. .•.. N'Ixon "'Ja -ar ..' . k . ga proceduren nar ele torerna .. STÖRRE POPUl.A.RI'.IE'.f HOS' . . 19.40 via Bennäs, Forsby. så. I·n-. l'mte ar deSS pnmarva DANSPUBLIKEN. va Jer presl'd ent. Detta mneb" ar "l' ' ' t ressant. att om en st at hl.tr exempelVIS Demokraterna ser i dagens' 30 .elektorsplatser och demokraterna får så många röster läge ut att sakna ett· verkligt och samlande namn att 16 av dera.s elektorer blir lysande valda så tillfaller alla statens som Kennedy, men vem, vet elektorsplatser det demokratis- den sista kanske väntar i bak grunden tills de övriga gjort ka partiet. Detta gör att man . med en av med alla sina pengar. För relativt liten övervikt j avgivna det är ju fråga om stora pen Först röster ka.n bli president med gar under primärvalen. för stor elektorsövervi t. Detta le· senare kommer makten ..

kl. 20.00-01

sönd. 9. 4.

··G A

Sönd.· 9 4. kl. 20.00

L A'

V·

·"D

AS A

...

Dansdemokrati!

rie

FELICIA

•

NSU återvald,e I{arlsson

Reseverksamheten utvidgas

BANKDIR. FREJ KARLSSON återvaldes till ordföra.nde för NSU då förbundet den 25' mars höll sitt årsmöte i Helsingfors. TåvHngs- och reseverksamhete inom förbundet . kommer aft utVidgas under inneva.rande år. Barntrji,dgårdsverksamheten i Hammars, Tolkis och Diclrursby som skötts i förbundets regi blir för betungande för NSU, varför mall gav styrelsen l u ppgift att underhandla med berörda kommuner om möjligheterna till öv er-

der

till .att vissa stora den som vinner. alltså med stor fol k-

också

stater;

INGMAR ENGLUND

mägd, är intressantare för kandidaterna och dessa offrar d är :

för mera tid. kraf{ och -pengar - Kan jag .hjälpa er med . på _dessa under sin. kampanj. min herre, frågade hov .soppan iStyrelsen fick följande' sam- så stort a·tt man inte - un der 30 penni. Sådana stafer är Californ mansättning. Jan-Erik Slätis årsmötet-kunde avgöra tävlinYork, Pennsylvania mästaren. Tävlingarna har varit popu en.. New öN med Bo Broman som supp gen. Resultatet kommer därför lära och samlat ett stort del- och Illinois. Hjälpa IJlig med soppan, leant, Sven Andersson återval att meddelas i ett' senare ske tagarantal. Därför beslöt mö-, hur så? des med Ingvald '!'orsbäck som '. de. tet att tävli ngs .er ksamh eteIl ekni skt ä r resultatet inte of-Jo att döma av de ljud ' .. . , BY suppleant. Erik Anderss n _ Fråg p or ttavltnge n om an skulle utVidgas. Forutom akti ele ktorerna fici e llt förrän frambringar låter det som ni valdes - m d Karl-HenIi,k ordnades av NSU hade samlat vitetstävlingen, denna bordtennistäv· e r , . men d e e m b möts i I vilja ha hjälp upp Kronvall som-suppleant för öN. många deltagare. Första priset lingen ,och frågesporten kom- salIlmankomst är numera högst. om. . ni skulle' på torra land! Representanter för BUF är gick tjI!. Malms svenska uf, mer ytterligare att anordnas en formell. onica Lökfors, . suppleant Lars andra 'pris till. Av i Lov i sa och pilkastrungstävling och en tävMen det kan teore tiskt h n DETSAMMA den, samt Per-Eri Stjern- Vessölandets, ufo ling om det mysigaste för- da att ingen kan didat v inne r Du ska Inte bli överras berg och Nils Grönblom med I' bordtennistävlingen gick. eningsdiskoteket i Nyland. absolut majoritet i e.} ekt ors för kad Anna om dispenent Jo Agneta Wiksten och Carita F - första' p set till Hin sbY, f Förutom den sedvanliga! samlingen.' Och då blir saken . hansson friar till dej i kväll .:eJholm som suppleanter. For med KarlS uf och HV I PalplS kryssningen mellan Åbo och naturligtvis en annan. Man an- Nej, vad säger du - tror invaldes som medlemmar på andra och tredje plats. Stockholm kommer förbundet ser nämligen att elektorer inte du verkligen att han gör det? Malmberg och Tor WerMedlemsavgiften för forenin- ytterligare att ordna en säll- får rösta på någon annan än garna har. 'länge varit 30 mk. skapsresa till Jugoslavien och sin kandidat. men detta- har in - JaJ. Då jag gav honom Trettionio föreniJigar hade Nu--OCS löt mötet höja den till Visby denna sommar. Eventu te hänt' varför det inte finns korgen 1 går, svarade han, tt nu gör det detsamma. vad t in sina svar i aktivi 50 mk, LikaSA höjdes avgiften llt blir det också fråga om en prejudikat på saken. tllllItiiriln2:len. Deltagandet var per medlem från 10 penni till resa till Leningrad. det blir av honom. Om elektorerna inte kAn uttagande'

8,\1

b arndagvården på nä.mnda pIatser.

_,_

- '1

•

öSTERBO'ITNISI\,

��-----

StorbandsmuSik precision - kräver inte· hi)rselskydd

PO I S K,\

POST E N

Torsdagen clt'n 6 april - 197%

I Ungt . musikintresse Vent .skall leda?' ' .

Det för dmmer massor av ung musik i sv. österbotten just nu: I anknY,tning till högs adieskolor, i medborgar- och 'musik institut och inom församlingarna. Bjarne Berg i Solf kallar det, "mu . sikalisk ungdomsväckelse". , Sång- och musikförbunden förefaller att känna mycket litet tilr denna "väckelse".. Åtminstone kan 'man inte spåra det i de " ras verksamhetsprogram. '

VARFöR INTE MUSIKINSTITlJT?

Vi har inte resurser, säger de. Stämmer givetvis.. Meri också. ,de musikgrupper som nu arbetar har varit tvung'na att skapa. . sig resurser. Efterklokt ktlnde man fråga sig: Varlör har'inte varje lo kalt sång- och musikförbund startat ett ' musikinstitut eller·' , medborgahnst tut? Tre ungdomsringar i österbotten upprätt , håUer egna institut, Med kommunernas stöd. Det är kanske inte '" . f�>r se t ännu? Kommunerna stöder gärna sång!' och musik ' strävaQden/ GöR BLASMVSIKFEST TILL "BIG, SHOW"!

För: några .år sedan ,började man. ordna. "Trumpetens dag". Iden komjrån Närpes. Före det hade 'SöV samlat blåsmusikan terna j'nom ramen för Nordivalen år 1967.' . , Nu föreligger förslag om ,att Finlands sv. Sång- och musik förl?und skall ordna en ä.ll finlandssve k "Trumpetens dag". Evehelllanget skulle sannolikt få ett helt annat' namn. Ingen vill åtå sig arragemangen kommande sommar. Vasabygdens * I storbandet hal' t.o.m. batteristen noter. Trummorna trakteras av Kenneth Granback, baryton Lars Åvall .ochtrombonerna Alf Svevar, Gustav Wahlgreri, .Lelt S tattans och Krister Köping. sång- och ,.musikförbund är beredd att försöka sommaren 1973. , Planerna går ut på att det skall bakas in i en vanlig sång- och' , . 1 - DETTA har varit Runo Östvalls . dröm sedan ha slutade som akiiv dans .....c . musiltfest. . musiker. Det är han som är drivfjädern hakom storbandet. Lärare Ingmar . Kan det inte göras något mera ungdomsinriktat av arrange- ; ,Pensar, lUalax, berättar., Vanligen ,är de,t han Som' brukar- stå framför orkest manget ? Mera show, inriktat på danspublik, större ram, uppde lat på många småevenemang och delar av evenemang? . rar i Malaxnejdell som dirigent. Framför storbilnde viftar Runo Östvall. Det ' , Varför inte/t.Mn. (hädiska tanke!) ta med ocksil dansban är han och 18 andra - varken mer eller mindre sk 1I det vara. , den"? Det skulle kanske löna sig att diskutera arrangemanget - Vi har tänkt ta död på - Storbandsmusik .är precl- ,Vid piano och blir den nittonde ,med',S,öU.;, ' "pOOpen:' ägerPensar. sion. Här hörs det genast om musikern i bandet: någon missar. Det här är att De flesta av instrumenten har OMORGANISERINQ -'FöR VEM? - De har inte kommit läng spela någonting helt annat än köpts med kommunala medel. re än vi var på 30- och 40-ta Inspi erad av framgångarna med sångfesten i Lovisa har dansmusik och vanlig blåsor De representerar ett va de oin let, ' konstaterar, Runo 'östvall kestermus,ik. ca 30.QOO mk. Till ett nytt pia-" profe ssor John Rosas föreslagit en omorganisering av sång om dagens dansmusiker., Vi har no till Bygdegården har man och mus!.kverksamheten i Svenskfinlan�l. Ha? vill samla alla Storbandot består av sex .sökt en gitarrist bland dans. samlat in pen o-ar., Man fick musikstr vanden under samma tak - mklJlslve manssångare, ' saxofoner,.....,.. tre tenor, två alt musikerna, men när de ser no.. 2.400 på listor Återstoden 600 all pgespelmän och församlingarnas musikverksamhet .. 1:er- rullar de med ögonen. Det och en baryton - fem trombo Förslaget, har delvis stött på kraftigt motstån FSSM:5 mk hoppas man få in vid en. är för' bedrÖvligt med popban- ner, fyra trumpeter, kompgi konsert den 15 april. Planerna årsmöte i Abo godkände inte. En strävan mot utökat samarbete den. De tar alla effekter ur mu- tarr, basgitarr och trummor. går ut på att försökl:\ få nya skall d?ck i edas. ' , ! .. siken genom det höga ' ljudet. Ibland slänger östvall sig ned pianon till uf-lokalerna i Pör .' Alla åtgarder som syftar till en forbattring mom denna en är nu det ända rätta att tom och Petalax på samma' s k or bo de hälsas ,med lädje. borJa uppifrån? Med att gora en .overbyggnad på det som redan, sätt. Den 11 oktober började stor finns. " ;. . " orde man mte borJa på . altet bland de unga ?. Bland ..blås bandet repetera. Den 11 apr il .. . har man första framträdand et mUSikgrupperna och andra narbeslaktade spontant framvaxan 1_ en radioi s ining i Vasa. de ,musikyttringar? Framför allt bland de ledare som oeg nnyt , Sedan följer konserten i Bygde- tigt och uppoffrande l de.!' dessa grupper. • .

.•

g-ården, skoJinvigning- i Petaiax, Blåsrnusikanterna har länge varit ett slags bihang vid sång konserter i övriga kommuner i festerna. Efter sångfesten i Lovisa klagade de unga över att g'rundskoldistrlktet och kommu ingenting var ordnat för dem när ledarna satt på restaurang. 'nens dag på Aminne' i juli, De' unga borde ställas i centrum vid sångfesterna. Kanske också mi-do s mmarafton, Nu börde alla goda krafter inom sång- och musikförb\lnden Musikanterna kommer från medverka till att de unga intresse för musik stimuleras . ' Malll.x, H, Pörtom 2,Petalax 1. Korsholm 1 och Vasa 1. De HAR "LÄTT MUSIK·' INGET VÄRDE? flesta Alar spelat i ett eller fle-.' re dansband och någr,a spelar Och så har vi den förkättrade lättgodsmusiken - sclilageI1l, fortfarande. De yngsta har visor, gammilidans etc. .kommit till bandet vi a skolor För någrå år sedan fanns i österbotten intresse för att kestern. sjunga vi' sor och schlagers i kör. Några grupper startade och ' . Äldst är Toivo Koivisto, 60 sjöng tillsammans en tid. Men dem ville inte sång- och musik- år, och yngst Stefan Sjöholm farbröderna hjälpa framåt. De hade t.o.m. svårigheter att fl som är 14 år. De flesta är i komn:ta med som bihang vid sångfesterna. 20-årsåldern. Nu lever gammaldan,sen upp. I form av gilles usik, stor 'Ett 20-tal bitar har man hun bandsmusik olika blandade orkestrar. Är det någon som vill nit öva in under vIntern. Det göra något 'för denna form av musik? Är den så dålig att man är musik av Glenn Miller, Tom inte ens vill diskutera den inom sång- och musikkretsar?, my Dorsey, Artie Shaw,' Duke Sen finns popmusik; jazz, rock osv. Vem skall ta hand om Ellington, Caunt Basie, Benny och försöka utveckla dessa musikyttringar ? Ur all slags muci Goodman, Louis Armstrong m. serande 'kan väl ändå' växa fram någonting värdefullt bara det . / strålar om leds i rätta banor? fl. 'Musikglädjen ' bandet men Runo. är inte nöjd. Nu är tid att handla! Nu är de unga musikintresserade! \ Det måste nog svänga bättre, Vem skall göra det? menar han. S eg .&., '

•

TIpset delar ut massor med vinster - upp till 60.000 i veckan. Och en systemtippare ' kan få många av dem med en gång. _

Oy Veikkaus Ab

Torsdagen den 6 april - 1972

STERBOTTNISK

POSTEN

Månl{a untla'ör 17e k8arnrna ... '-.1·' i törsarn'inllarnas mUSIK ,, \

, , -

MUSIK är personlighetsulvecklande.Geuom musi·

ken får de unga elt intresse som ät någonti g alt bygga fritidssysselsättningar på. Musikundervisning är elt nödvändigt arbete som, är- försummat. Det borde finnas elt musikinstitut i va'rje kommun.

Det är kantor Rainer H o I m g å r d ,i Korsholm ' som lägger fram sina synpunkter. Han har utfört ett omfattande arbete på musikens område inom Korsholms församling, över,

300 .personer, huvudsakligast unga, deltar i olika musikytt . ringar i församlingen, Dt.'ssutom undervisar Holmgård närmare 20 yeckotimmar vid högstadieskolan i Sll1edsby , och' leder Vasa sångargiIle. . Korsholm är för ' närvarande den enda församlingen i svens· ka österbotten som upprätthål le.r musikskola, IÖvermark har det fpnnits tidigare. Men betyder inte'att det sång och musikverksamheten ligger nere. Massor med ung domakörer och -orkestrar samt mindre sång- och musikgrupper finns runt om i församlingarna. , En' stor ev. unga-kör arbetar inom Korsholms prosteri med kantor H ä g g b l o m, Fride' Vörå, som ledare. Mindre ungdomskörer finns i Karleby, P edersöre, Jakobstad, Nykarleby, V och Närpes. I Pedersörp proi>teri finns en ''''''orkester ined kantor Harry K r o n q v i s t ' som ledare.

Mångsidig musikskola

i Korsholm

sa, Musiklekskolan arbetar en bart 'på 'de områden som' stan nar inom kommunen, .

Rainer Holmgård är bekym rad för musikskolan, Vi 'kan ju inte . tänka 'oss att dela på , grupgerna. Då är det lika bra: att lägga ned verks mheten. På något" sätt ' borde det ekono miska ordnas så att vi kan fortsätta m d verksamheten:

En annan sak är att Kvev lax, Replot , .Björköby och'hal , va Solf börjar höra till Kors , holm. I dessa kommuner, sär skilt i Solf, förekomrri f också musikverksameht. En del av verksamheten bedrivs' L med borg arinstituten, !:9ycltet eil stor del inom Solf musikskola. och dessutom i försa mlingarna.

Att bygga ut Solf ml,Jsiksko la - eHer musikinstitut som det formellt heter' - till ett hela stork<»nmunen omfattande musikinstitut. Ett ' sådant har möjli'ghet att erhålla statsbi drag, Kanske t.o.lp. i sam ma utsträckning som MI. Då kun d såväl MI:s som församling

sopran oell Ellse Ahlström

anlas musikgrupp r örja S?r- Holmgård höl l han p att öva .. . en eht-blockfloJtsgrupp tera under detta Institut, kyr med kokörer och orkestrar undan S?, bestå av sex flÖjter, han . .. sJalv medraknad. Narmaste måtagna. let var då framförandet av G., Må.nga O planer F. Händ ls oratorium Messias

När

ÖP

träffade

på påskdagen. kantor Sedan" följer

:",

lång •

Ingen 'Trumpetens dag' i år BlåsOrkestrar spelar -in. sJrlvor

konserter och framföranden un

der

våren

och

försommaren.

Efter midsommar reser kyrko '" gd " ' - till' koren och ' un omskoren

:rondh:im och ger konsert där. S eg

rad

lev alldeles' a hugget. Jag vågar hålla ,en 'bra slant' på, att om Stålbrandt & Co tillfrågades hur get gillade s n så kallade publik' i Pu o, så skulle svaret bli, ett samfällt , tvi! Det svaret skulle verkli gen vara berättigat.

, ' Inom ramen för musikskolan i Korsholms församling arbetar j Men , blåsorkestrarna DET BLIR INGEN ''Trumpetens dag" i österbotten l sommar. en ,ungdomskör. 35 röster, tre SoH Malax och Närpefi har ändå fullteclmade program, Soll m ikskola fmr.r 20-årsjubitvåpipig blås barnkörer, en och har planer på en skiva, Närpes skall spela på S t adion i Helsingfors, på Borgle Låt mig alltså dr a slutsat. " fem och finns sverigeres a grupp på elva ,blåsare, backen ocb--J)å landskampen Finland--Sovjet i Vasa. Musikvecka sen: Den österbottniska dans blocJ(flöjtsgrupper och en man också i programmen. publiken i allmänhet år inte dolingrupp. Sammanlagt 175 mogen för musik av },tl!J.SS NoFrans Mattans skall baSa för i Vasa inför ett nästan fullsatt elever. Utanför står kyrkokövember; Ett argulnent till det.. ' ren. 37 röster,' och, kyrkoorkes en, musikv: ecka, i Nä 16 sta,dshus. Man håller också på 1IIIIIIIIIillllllllllllllllllll'IIltlllillllllll ta an tänkas vara, att publi-, J'uIL Gäster från Norge b,lir Sin- med bandningar för ett' radio-, tern. / ken uppförde sig likadant när • ,Oförstående ' tryggas genom sen Musikkorps från Oslo. Un- program. 'Återväxten engelSka Sweet gästade oss för, en musikiekskola i samarbete der musikve ck , blir det kyr en tid sedan, Men det spela Nästa stora 'mål är Solf mumed kommunen. Inom den ar- kokonsert i Narpes och fram: sikskolas 23 skam. Vad skulle killarna 20-årsjubileum absolut iIigen roll i samm an 1 ' fiskarfesten November tänka 1bettlr åtta grupper på samman trädande vid hanget. Sweet .J;lle d sin menlö-, '1 apn. , Kaskö. Vidare planeras konser Det var inte nog .med detta. sa bubbel lagt 120 barn. gum musik har ab Vasa, Lapp grupper När de skadskjutna insåg, att ter alla i Pedersöre, - Då sItall Tjugo enskilda musiker får lut ingenting att ge musikäls n ., fjärd och Närpes. Veckan av- monstras, säger Bjarne Berg, det inte skulle bli något, danndervisning på piano, violi karen. Alltså kunde hysteriskt Lekskole slutas yid fetbollslandskampen Då skaH vi visa vem som är sande av, tog de sig i stället skrikande ocb blå sinstrument. inte tonårsbrudar' i Vasa_ "först och störst", för att samlas i klu,ngor :och grupperna har särskilda lära re förstöra Sweets pling-plongan med olika slags oväsen göra de liksom även ett par av instrueftersom det var rena smörI slutet av maj är närpesorI början av juni reser orkes . sitt bästa för att (med eller ' menta!gruy perna. . från början till slut. o jan e H l gf dagar rs tre estern asa1 k sm tern tillsammans med V omedvetet) överrösta musiken. . . utom kyrkokören och Man spelar tredje gången vid bygdens Alla sång och musikför ' ,skränet surrade enP tet och bästa , arrang!)rer, låt Ne j, för I stafettkarn .valen, 1-''' _.. erlägger avaift --'-estern ..A Borgbac bund tiH Lövånger, Skellefteå. o' vist i öronen ända ' tiils Novem bli att släpa förmågor som Noy- ... - I att få vara med .i, verksamhe ken och så har även när.... '1 nl'ng aven skiva eller ett nspe' ' ber läninat scenen. A vember till österbottniskä' d/l-ns- ten. 'F'örsamlingen nnansierar borna funderingar på 'en gram- kasettban 'd står också på, proFramträdandet förstördeS yt- hak'. Håll er till de menlösa aDt annat' utom musikleksko mofonskiva. grammet. terligare aV att , publiken t de 1m. där kommunen deltar med "tangodragarna" även i fort.. n k h man all F re det sk. omfattar fl ta fall tog sig för att applå musikskola Solf' , 50 % i kostnaderna. Ko holms . t sättninge .. Er publik ar inb. kommun 'sa 4 fl-pnl, l BJor just nu en blåsorkester, 58 med- dera ,vissla och skräna långt tsar ca 30.000 mk sert i Yttermark . . mog' en ,för mera ,än dylikt vär , . " ' neb org, i KrIStmestad och Ku- lemmar, styckena var slutforda et t "tambourkorps" , J'nnan )Ii musilnindervisning. dravel. Låt de få kon" delöst totalför· detta av följd en Som r, o rumm t rikka. 26 april spelar man på 12 flöjter och 11 D Overföringarna problem handelshögskolan i Vasa. stråkorkester, 13 stråkar, man stördes t.. ex. - Christer' Stål- serthus Finland har ta hane) brandts och Ri h'ard Rolfs ly-o -om de vet:kliga musikerna. Db . Närpes skolmusikkår består dolinorkester 19 st damkör 12 sande uppvJ mng av,; konsten en del a,? Korsholms : kommer de åtminstone att tal just nu av O musikanter och röster, en elitblockflöjtkvartett Detta, att ,hantera en gItarr. .. UD vid nyåret överförs 12 drillfUckor. ttas på rat\ ' och en jazzgrupp på fem med kunde speciellt märkas i ett emot och uppska Vasa uppstår vissa problem Solfborn a lever ännu i ruset lemmar. Totalt 134 medlemmar stycke kallat "Sekunder" - ett sätt. _ mBkolan. 65 procent av "M u s i C i, S l o v e" prov på bögklassig musik, som Iienr börjar höra till Va- efter en' fJ;'amgångsrik konsert, med 9 olika musikledare,

öSTtR

OTTNISKA

- Fotografering Bilden går före fekniken 'Det egna'·· fQr ,vykortet

POSTEN

Torsdagen den 6 april

miljon r

hobby- tör>:

Vi: 'många som l{ äpper .

.....

en .hurI blir bilderna? -

i på resor och utfärder när vykortsfotografer . gått VARFöR själv släp, kameran med g: ,före och f mstä.nt gklassiga bilderl ön- billigt; pris 't Vl;'rför själy framkalla och kopiera

FOTOINTRESSET har brett

ätti'tf än man själv. ' Eget arbete ger bilde n person

det gäller antal tengagerude. Också i vara trakter har fotografin fått ett uppsving

. , när fotoaffä.te.raa på några dagar sköter hela Jobbet 't . ' . SVAREN på frågorna br ukar bli lika· tvärsäkra och självklara 'som frågorna: fotojobb är tar blank i fotografens ambi roligt! Fotoaffärerm.s automatiska kopierin ni8Skiner st

tioner, ingen kan göra eus egna bilder

erns . ,akam

bil<lerna'1

Förklaringen .ligger oft ast i att tekniken.och· fototermiolO. g in avskräcker innan intresset , : hlfnmt mogna. Redan under .de .

"första stapplande stegen" på . fotografins marker möter ett Virrvarr 'av ,underliga tekniska beteckningar och my Stiska mlkalier' som får amatÖre snab bt ta till reträtt oc: d1ln för evigt stanna på

" D e som· b. ev . mtressera ' de och stannade' kvar om .snart un , saker,bI. a, derfund m.ed VI att fotografering och. mörk rumsarbe ,..... inte. är Iliera in- I vecklat än man' själv gor·det, Det finns ot?g�er som äls kar att� o_ a g . med fackter-

sig

tavinartad

Dled

ja standard en för sina egna, men procl'ntuellt är det trots

fart

aUt rätt få -som delta r i klubbarna& verksam ei. Trots att det rent tek niskt inte' längt:e skulle be

över praktiskt taget hela . världen ocb n väl räknas till den främsta .hobbyn, vlUJ

Ughet och känslan av att ha deltagit i alla' processer från förberedelserna för " knäppningen" tån den färdiga bilden ger ofta full kompensation för det extra besväret.'

trots d et .de or' xnapper V arf.. , .. aUra flesta am t?rfotografer , s.na bd der med bilhga automatiska kameror och varför läm nar det stora flertalet bort .sina filmrullar; att bearbetas av frä.mman e m8.nn kor som i , te bryr SIg det mmsta om Ide·

19'n

h öva . finnas suddiga, oskar

p a och tråkiga bilder visar

de senast('· de c en1}ierna och . mod och framf"or· a U t: ett l e·; · -va,nde intresse för motivet, för i .... .... ..............

det det de fotograferar, .'

O I ntresse (ör motivet

' .

. I h 'o b b Y n I

dåliga hilde!' av 'mo:tiv som

en titt i t. ex, 'fotoalbum i

hemmen att d'et tas många

. .

skalle vara värda att få ett

bättre

fotografiskt

de.

utföran

PA DETTA UPPSLAG. skridet oftast,,bär ....... .. ..... . ...... .. ver -sign. Janne om sin syn up tår· de storsta fele , Den . , både ' f: på fo"-. o . 00"" , kamera v ch mörk , . mer och diskutera avancerade fotomtresserade har kopt en to t 100m ett o .. . .. har och -enskilt· knapps, rum. Det är iRgen fotolmrs t k 'ka I st0 med g? ' d rbeten L"\ t. de - ks:? r .. e . .. :franlkallas"OCh kopieras som . som pres nteras, när det ;:. S tr: sat! moJ t19 " eter · och f' p o s 1 gt e ar yckr g l ar t . , gäller att, lära sig :teknik, aldrig ,förr , k ma men.låt 10te ,,·snack et avsk r -an for den h . . ameran " och MEN BILDERNAS ' bildsyn komposition · kvalitet . . grundprin- glömt bort det viktigaste: moka, De fotografiska , . finns det gott onilitteratur .bar- inte stigit.i sanuna takt Kameran,hur_en: k l Iler .. , clpe a r nkla Och det ar bvet. 10f'Örutorn , som sagt, foto som.' fotoiulreSset .ökat. F tod n an ar, , ar te. nödvandigt. att veta exakt hur ava.n ra e. .. kurserna. kurserna hjälper till att bO- ---. ...,.--plats 10hur en dy lltId sm gwna amera fun rar dock a ,: .. ller ur mor .rummets k mJka om foto rafm: den ar endas . .. -: , . . . ar sammansatta for att ett medIUm, ett hJäl-pmedel 1 her ·

,Här

brister

7 / Dl

.•

ke att ta komma bra bilder, se_ås il

'C .

__ --'--------. _

bHdfrarnställnin'gen,

fotografer är fina Många ilet Det är på fotografen det be-. första amatörstadiet: Knäppa" tekniska. idioter men de har ror om bi lderna blir bra eller l ämna in filmen, ta ut bilderna i stället andra viktigare. egen-: dåliga, ::Skyll inte ,på kame an skaper:som noggrannhet,tåla <eller vadret om du får d åhga tre dagar senare,

1:.. oca " CO'la-l'itLlJ'le.ra '

'lle '

NAR

. .

' ? ' roif · sk ' anon P .

. \

·'

INTR$SET

för

fotografering väl är väckt kommer som -det första

naturligtvis, kamera köpet

ställningen

•

frågetooknet. In�

tIll. kamerans värcle tycks i .allmänhet vara att . .

ju dyrare en'kaniera är, ·.c)esto bättre.

Här är det VIktigt att kom samma typ, Det är inte' för .ma ihåg att det' inte finns .nå- .skärpan man betalar, de höga gon "häs:ta kamera". pen .bäs-. ,p iserna, -det är' för den dyrare ta' kameran är den som är kamerans större' I!långsidigh t

mest ändamålsenlig . för foto- :som den avanceraed amatören .grafens behov, 'den må sen har stor glä,4je av, men l}om kosta 100 ener 1,000 mk , Ty- .det stora flertalet sällan ilt värr -florerar skrytmenta'liteten vilt' också bland fotografer och . det gör aU manga, i tron att sat sar "det m " ta vara så" . 'm e'd . pengar I · ex' tra . .k ameror ' "" ' •; g. "1'1an eller al dr unesser som sa

nyttjar.

För . många räcker et myc . ket val med en relativt .enkel . kamera till att börja med, Hål l · t . ",' ' ' Jle" . er ffi resset l sig nk tas b karna snart på de senaste -de , lr u'tn ytt Jae. ' ' bl" ' d ' nnI,ernas TeVO,lutJQn på om rå ge kan era En 150 mk s kam ' det - systemkameran. bHder : :lika' ,skarpa,. "tydliga'; . som en tio gåilge ' yrare av Med systemltiunera me . nas •

-ett kamerahus till vilket kan kopplas flera oilka' objektiv. kan lntr-esse lite ed M . 'bilder, ,g nkel O bj ekt ; som i :' v ; man lära "Sig att 'undvika d mOJ I19h et att få mera ute d , . . . men, e'n tekmska fa"l l groparna. , ' . ger bred. are fotos ektor och .te "tt ' -a '" ar m te bra , bara fnr 'ld" ' uJ me d kikarver kan. eo b 'ekt . V e J 1 l) , den är 'skarp "tydlig", En bra J k ommer b l k t'Iven M e t e Je d eo afen eng . , · a ' ' Vlsar a-tt fo.t ogr bild· Nian kameran, .. nya krav pli d" ' ' b Il en, tog h an .. .nar SJ.g gerat , ' , ' t"h "'j''Jgh·t e att måst e nas an a mOJ . " ' . aU , pål'l8SSlIg f"-or . ,att han varit t.' ktivet . " , se genom o"'Je sokaren tt .. en rohg SituatIOn, a fånga då h a man ,mne POl1 · pegel . OC han .gått ett varv ex'tra runt' T' ' kt'lven , e le'Ob. Je . ' och re fl ex kamera-n, m-OtJv ' < ett till synes tråkigt om ' pro blem med l'JUs bed" , , . . ger . , " . . el, att ' , , . hlttat en mtressant vm k' . t ålgångs atnm g , 1m . m i detalj 'han valt en orig:ine1'1 ob r J ma mg geno ställ-et för att ta· en ofta tråt n : t ar l'll stor hJalp, tlve '·kts · , "-'b'ld l ' kig oversr .. andra 'och kost ena ger d bild berättar inte En bra . . . stiger nader.na "S e äger et, d n ba a om motiv

.;,

? ;

•

också

Och

det

del

-om

värsta

är

fotogr-afen,

bra kamera är inte eD

'attpcks å sam ,garanti för bra bilder. Det

* Barn fotograferas ettast I Ilen meta kygga ,miiJö, glada och gulliga. Öclt vartill' Inte, det :bör oc'k- de dål iga bilderna på sitt 'Sätt är fortsättDingsvis 'på fotograBä till familjefaderns mAnga uppgifter att .1 ,bUder dokumentera harnens nppväxt . De bilderaa -Wir k i oden Som 'SVarat fen <det k-ommer an hur resui värdetulla med tideIl. Men bane ta värld är otrygghet ocksA., det finDs så Il1J'cket som är stort och s va lrar om ....1i4rL BIt .... ac-e- tra.f1k med deM mänga tliIIoI'. för decas' uppkomst.. tatet ltomlner att se .ut.

Torsdags den · 6

öSTERBOTTNISKA

april - 197Z

POSTEN

Fotohistoria Gott om lotolitteratur-

Cat Stev,ens kommer igen

från Niepce till Polaroid) har

SOMMAR

svarar en engelsman för. eat

slutet

Ijilsbestäncl!,g kontaktkopia

- 1826 togs det första lyc kade f.9tografiet, med kamera, också det av Niepce. Expone. ar ca 8Tunmar .'" I en nngsfd . . _* För att' slippa betala dyra läropengar i. form av onödiga miss- 1839 lJum utannonsera tag bo rde a lla 80m handska.,,- med kamera ta del av den litteratur . des för örsta . gången en ka 80m finns på ooirådet. De flesta m9dem a fotoböcker är enkelt och mera som var till salu för all lättfattligt skrivna för amatörer. Allt k&.n nte läras via böcker, fo.tografen är I hög grad sin egen lärare, men de elementära regmänheten' ler som gäller lönar det sig för alla att plugga. - 19 augus t·l 1839 betecknas som fotografins officiella fö

'jerna tiskt

kring

första

prak

den

pall

/ ra var ett tag" väldigt nä .. . , VI l Ö sterbotten har betyd att duka under. Han var helt . hgt svårare att debattera Qch utbränd som människa och det .. sam: oss på mo n oC utta tog honom två år att helt åter' .. ' m n .omster an v ra ge l kar l ällen. hämta sia . I:> från den s Vasterbotten, detta konstate • SkivO<l'na avslöjar rade de tre SU:are som senas

tad. Några av milstolparna:

astro

inte

kiska tryc

det

ket blev honom for stort och

Sedan dess har utvecklingen inom fotografin varit lavinar

avslöjade

'Center-ungas mötesteknik temp' oneran'de'

det

han

den första bilden

Franqois Agaros detal

Stevens, stod

för succen,

festligheter i staden Chälou sur-Saune för att fira minnet

nomen

men

att få en ände med förskräc

.kelse.

ett kopparstick. Europhot,

delsedag. Då

sextitalet,

var en framgång som höll på

åstadkomma

de europeiska p offsfotogra fern84; förbund' ställer till

av,

musi

Cat Stevens var som många

minns en firad stjärna redan 'i

experi-.

r" många.

Iyckiides

popsamma nhang sånga.ren,

'andra start i popbranschen ser ut att bli lika framgångsrik som hans tidigare kaniär: .

150 år sedan den franske offiooren Nicephore Niepce

IMwk

Sf:evens

Item och låtskrivaren

järDnt

ment

hittills strongaste come

ARETS

gått

det

Nu är glädjande Cat Stevens

tillpaka igen.' Det visar succen

ungdomsförljmnds

årsstämma i Västerbotten. Det som mest imponerade på' Per the Firecat;', som legat i topp Gustav Lindh, Göran Sten och på försäljningslistorna över heHenrik Svarfvar var den driv la världen. Detta är Cat Ste- -n a mötesteknik och disciplin vens tredje album och det vi .som CUF:arna uppvisade un Sar upp en helt annan Cat Ste de r de två dagarna stämman vens än hans två tidigare LP:n. pågick.' Bone Debutalbumet . "Mona De debattämnen som väckte Jakon" reflekterade uppväxtti- mest intresse var skolcentral i-, den, framgången (både den po- cering vilken man ansåg gå sitiva och den negativa sidan) alldeles fÖr långt med skolor med senaste LP:n "Teaser and

Mörkrltmmet

använäbara fotometoden.

söndag besökte

te lördag och

Centerns

' två" som hette "Tea For the Tillerman", hade en djup och - dyster tpn, där St vens fullkomligt lämnade ut

att få mellan kommer som 2.000-3.000 elever. CUF i Väs terbotten driver en aktiv. de

"Teaser and the Firecat", en Oavsett man tycker om det för långt borta från huvudmo platta sprudlande av Jiv. Med 1889 började The EastCo tillverka rullfilm av eller inte är mörkrumsarbetet tivet. man nästa.n barnslig förtjusning spe cellulosanitrat. Den praktiska en synnerligen viktig del av -' Specialbehandling av fil lar , Cat Stevens här ut sin filmen ersatte till stor del torr arbetet bakom bilden. När man mer och kopior. glädje och lycka. plåten. som dock -Yåmnade efter lärt sig att behärska framkall Med relativt enkla knep kan Cat Stevens är 24 år. Lon , ringstekniken man .i mörkrummet åstadkom, dongrabb med en grekisk far sig det envisa uttrycket "plå nings och kopie ' e öppnar sig tusen nya möjlig ma roliga effekter som gör bil och svensk mor. Han dök upp ten sprack". Aret innan had E stman' introducerat heter för amatören och foto derna annorlunda och intres som sångare första gången för Georg rullfilmskameran grafin ' som hobby får en ny santa. första 'den &-6 år sedan. Hans plattor ' Kodak nr 1. dimension. Listan kunde göras ' mycket sålde visserligen bra, me,n hans När vi talar om mörkrums - 1914 tillverkades prototy längre. Två detaljer till bör starka sida var att skriva lå pen till Leica-kameran av ing rbeteför amatörer begränsar nämnas, många anser dem va tar. Han vann snart berQmmel Först vi oss genast till svartvita bil enjör Oskar Barnack. ra viktigast: Mörkrumsarbetets se som kompositör och hyllades tio år senare kom Leican l der: den -I)ms tändiga procedu· Mc Cart charm', att se bilderna tona t.o.m. som Le'nnon produktionen hade ren i, frnMställningen av färg Därmed var det Då . _neys arvtag-are. fram eller framkallningen i att ' en tek iskt hög bilder gör att få amatörer vill man framstälIt hitta en intressant beskärning klippt. · miniatyrkamera . med ge sig i ka t med färgproble kJassig Han kände sig ?esvä:ad av av ett negatIv man trodde var 135 mm kinofilm, men. De all uppståndelse knng SIn per värdelöst. För det andra: 1929 kom' Rolleiflex ut på i Fördelarna med eget mörk·· låga kostnaderna sen väl ut I son och blev alltmer vi . . marknaden. Den ännu mycket rum är 'inte svåra att finna: det hektls,ka och obarmhartlga betalats. rustningen , omtyckta tvåögda spegelreflex poplivet. ,Cat Stevens hårda - Möjligheten att själv be kamerans er? hade, börjat. . Utrustningen, ja. Den ' klart klappade igenom .• stämma format. färgfilmen uppfanns 1935 största posten här 'utgörs av Jag "iHe 'fly bort från kommer bilder - Många konstruera Kodacbrome s.om bra att förstoringsapparaten. Jag orkade helt alltsammans. bättre till sin rätt större [ trefärgsprinCiPen. på des ha vid 6x6-negativformat och enkel-t rnte 'med, ul?pmärksam format än "postkort". aunm a film fanns tre emul oumbärlig vid kinofilmsbruk. heten. förklarar han. sionsskikt, känsliga för blått . ,- Möjligheten till egen been jag känner finns - I dag Förstoringsapparater KJÖnt och rött. Ett' år senare skärning. liksom kameror i många olika enorm tillfredsställelse av att Agfacolor med förenk om Det är säll8Jl man lyckas så priser· och utföranden. De ' bil- få träffa folk och stifta nya liDpr i framkallningsmetoden. dessa hade flera. mindre väl med ett kameraskott att ligaste går på ca 150 mk men bekantskaper. Och, att arbeta Gus tafsån Jllraktisk a färgmetoder använts. bilden kan kopieras av hela ne kan knappast rekommenderas. igen: dyraste, med automatisk Man höll kanske De till Kodachrorne,ha gativrutan. ... ....·den av kameran lite sne tt. oväsentliga skärpinställning, möjlighet till mark och <;ä mycket mera be _ framlaJ!1:!' redan 1865 'detaljer kom med, man stod reproduktionsarbeten m. m. kos Callen. hövs inte i första hand, tar 1.000 mk och mera Medel 1947 uppfanns polaroid Kemikalierna är numera bil vägen är att rekommendera. _IDeIraD av Edwin H: L8Jld, papperskopior i färg gav, färg liga och -enkla att blanda till. för 500-700 mk får man en �"'roi-dkameran gav en färdig fotograferingen ny fart. mest är Papperskostnaderna bra apparat med gott' objektiv. rit kopia på 1 min. läropengar i början, ett ark - 1963 introducerade Pola Den 'övriga utrustmngen .är 18x24 cm kostar ca 40 penni 1950 blev den' negativa roid Corporation Polaroid-färg

ar och koncentration, eller ock så föreslog utlokaliseringar av

daguerreötypien. Detta

vid

ett

France.

möte

vid

skedde

Institut

de -

- 1851 upptäckte Frederick Scott Archers den s. k. våtplåt metoden, kollodiummetoden som' ' de exponeringstiden ra förko dikalt. för landskap var man , nu nere i ca· 1 min.

samt hans sjukdom.

bildverkstnd

LP numm<!'r

vilken centraliceringspolitik framkom , i olika sammanhang, Det var en skiva ett flertai av de motioner som själv. sig fylld av besvikelse_och hopp hade . inlämnats till stämman löshet. som 'antingen hade klämma motsatsen är inots tte sig sammanslagning raka. Precis

MöRKRUl\ISARBETET

brukar dela upp fotogra ferna i två läger: De som älskar att jobba i rödlampans dunkel och de som hatar mörkret, ell' gör bilderna själva att för kunna koutrQllera de sista pror.esserna i bildframställning en.

inrättningar

Västerpottens

företag

och

inland.

En annan fråga som debat

terades .ingående och i vilken stämman ij,ven avgav ett utta lande var jordbruksfrAgan. På

basen av CUF:s

generalsekre

terare från Stockholni anföran

de emotsatte man sig' en sänk

ning

ningsgrad

Sveriges vad

bruksprodukter

självförsörj

gäller

vilket

.r&fi"m

tillgänglig

Möjligheten

all filmen:- Polliroid Land-kameran relativt billig. Några skåJar för om· man att få ger färdiga färgbilder på 1 min. vätskorna kostar inte många packning.

för

köper

i' större

för

jord

föresla

gits i några sammanhang.

verksamhetsberättelsen

fick de gästande SU :arna reda.

på att .CUF inte bara har po Iitik på sitt program, organisa-'

tionen har rätt många bygde gårdar som i mycket liknar vå

ta ungdomslokaler och bedri· ver en verksamhet i dessa som

liknar med

ungdomsföreningarnas

dans,

folkdans, utfärder

fester,

vanliga

med

frågesport,

danskurser,

mera.

H. S.

till

, om Res 'gen oss till

IU -

ÖSTERBOTTENS :::: A , B RES E B YRA

tiASA GAMlAKARUIY 2767 '11232

JAKOSSTAD 11'\00

'�

öST

de sträcka på benen' i ,frall! ' sätet. ,Du förstår, mina ben

par 'skjortor, glömt kvar än ett som annat --över halva

liten

-par väskor, smutsat ner ett

är väl i centimeter

motoni

från

att' få var

och

180 :2.

med

fjong

antagligen

Titanics undergång.

Att resa båt vintertid är så dumt. Värmen, på de moderna skutorna är det in get fel pi,. och isen hindrar

inte

vågorna

bil

· ·· '

Och sen ,tur.

råkade

man

stad måste man fördriva den 'enda kvällen med att

båten

se ,stan "by night". Synd at det rAkade vara måndag. tet fGlk. stängda barer Och

bara att

känna sej som en annan astrenaut 'ombord på Apol-

pubar.

skärskuJle Ium

'på

m Ana.. Servieea

var

ha landat

det ,skeppet

tiet :iaget att amnärka ej IWler på, ' ''yttern a. Det stktlde bordet fick lt minstone 'lB"ej mätt. En del

var

orkestern

de väsk0r i famnen som dom

rätt

music

fyllde. Enda felet med båten var

så

och

spelar

-väl

också ken.

na påtvä:ren. Damen 'som svarade på en

Nåväl,

'pi

garna.

för

våra orkestrar

eget

Åtminstone

Lavatanssit det -visade

på

för

kro· sej.

sej

att

'Stockholm.

Våren,

'växelpengarna: 'Prukar 'säga , tak". Tack så mycket för den ser vicen. i: övrigt var persona

den ,m.ötte Ett

par

jag i

vitSIp

por vid en husvägg. Ett dus

, sin

grader, värme

och

sol.

Ett par hipij,ietyper spelan fIöft vid kungliga de ,på

,len artig och vänlig.

'var

hård

"Man

imna n

toppenfram

det dej då?" och medan man

räknade

gänget på scenen hette Hep Stars, det får tala för sej.

fljåga med :'X)ch vad angår

upplevelse

nöjes skull och struntar blankt i publi

ett exemplar av de typiskt "fill1ä.ndska expediter

•••

bekanta.

fin sång,

ett

inte ser hemma hos oss. Så

åter

resan. Den båten bestod mej' också

verkade

förande och en scenstil man

att den fick Marella att se

på

Vi, tyckte killarna

•••

rör mycket

liten och skräpig ut

genomförs

perrrrrrrkhele . . .

att lämna 'kv al'" så dom ha

, - Enligt statistiken dör var inte mera jiirekt till döden. att Röda , Fjädern-insamlingen sjätte finlän1lare i kancer. Den- trots atLeU koostaterande av den 9-1"6 april ä1- en av de na oberäkn el ga sjukdom berör kancer för mängen ter sig som viktigaste" frå gorna tnom hru slItsA OSS aUa på ett eller 80 ,en dödsdom. Utvecklingen iIi-sovården i dagens Finlanll. nat sätt, konstaterar ordf"öran- .om d mediciJlskaforskningen :' ' ' til = E ' , de , ... ....__ r aIl a J ag vadJar l ' h nya avancera , F'äd J 'e{1ls delega oc Röda VAUAlu:: t o den '·l . .. .. .. '' , .. bör bara Röda " ör val"Je- finlandare tion, presidenten i Högsta För- ,der har gjor: d et mÖjligt . valtnmgsdomstolen A a r D e en cancerpatient att leva 1 an- ,Ffåde,rn under kampanjveckan N u o r vala. I vår egen fa ge, förutsatt att nödv än d ig e apnl!

Stinsen öppen. En bland av diskotek och - öl ning krog. Med mysig inredning. Utan den i Finlanll allestä des närvarande halvfulla typ ha en mark, som måste

pil,

tyckte 'det

hitta de

Slutligen

"'.

40.000 kan- Vi känner oss ofta hjälplösa patientgrup p kanas kancerkro i april inför dessa olösta medicinska niker: Yör -medmänniskor en omfattande riksinsam ling' gåtor. 1 mAste någonting göras - och Röda Fjädern mot kancer. - Kancer _leder -:emellertid Snart . Därför kan man säga

män för landets

. Reseminnen att dåN laa<lade i Ka:pell

··

' , '

En av dessa grupper' är den milj, ,släkt eller vänkrets fUlns ferväz:d kan ges. Häri ligger_ na vår, i buckfånget. Till för säkert <många offer för- 'kancer. dagens största problelQ. Denna eerkrooiker

lo, Mm aed ,elen skillna den

1972

- TROTS' att Vi i Finland lever i någonting SORl ,kn a kallas ett välfärdssale llhlm ' före kommer det ännu problem, som statsmak,ten' inte, slutligt har kunnat lösa.' Om ,också fri. villig hjälp till medID nniskorna ,inte enligt allas me.rlng mera är -av nöden films det grupper, vilkas, villkor inte förbäUras.; OD1 inte oågon tar initiativet ,ocb raskt går till ver ket.

grannen-shuvud

' ....;.

april

påkancerkroni1rernas problem

vir

vel i tankern som. den efter

världen.

att ruUa. Det

nät.t

Torsdagen den 6,

- OUU" R·· J_ 'F'"Ja' ' dern · l'iUn 1_:-' blet ZoSRlng,

;

Jag hår varit på resa nyligen. Fått 'packat ett

• ••

RBOTTNISKA 'POSTEN

angenäm

slottet.

bekant,ska

Beve S

pet med bilen där jag kun

'Fatttg · a Redd are' l '

ny jstadsorkester FAITIGA RIDDARE är namnet på en ny jak-ob stadsorkesler_ De fyra gossarna i orkestern har epe lat tillllllDlmans ett par' månader, och är nu bered da 'att gå nl på dansmarknaden. Alla fyra i den nya orketllern har spelat i orkester tidigare, bl.a. i St Mareus.

,.,. '.

De fyra !r- Hå'kan N y h <> l m, Hannu "" r l k 8 S o n, 'J<> L l" n d b" l o m och ovea" ..... __ .DUlJlkku L o n n g r e n. Håkan -spelar pg1'tarr, . R0bert k Robert

trummor, Hannu gItarr och Markku 'bas.. Hann u och Håkan

turas om som sångare. Det största problemet hittills har' varit att få tag på lämpli ga

lokaliteter

för

övningarna.

Just nu har de löst frågan såtil-Ivida att har ett tillhåll, men golvytan är kanske 25 kvadratmeter, och det är alltför

trångt.

Det

Skolor

är ett vindsrum kunna

ocllandra

igen säger_ de, Naturligtvi s upp-

tar repertoaren

också rivigare

Tre lag tävl a d e O ,pa sp_ ark S o·ttl· n g

PO Plåtar · var omtyckta övningsutrymmen " ga st'. ' o rkestern m ha.r orre har bliVit lagerutrymmen. Ett. , engagem,ang annu. I .' Fatt'Iga R·d .. tU . sådant h us ar Folkets ' h us I SöU :s l ,dare har anma "lt 'Sig,t')) Kyrkostrand. " 'd,m " g, Sparksto"ttl'ngstav " l''l ngen 'l nom I art. st och mUSl'kerforme l . den 'd ttsgar m f"mn ' te I Iro ringen i år ensaml.ade femte .. och väntar spelningar den vä . heller ledIga och .lamphga utgen. rypunen för övnin arna. t Sitt nuvarande övningsrum gen gått och undrat: Skall de - Vi måste söka oss ut ur r p inte några tävlinga bli å _ 'kvadratmeter 25 på det stan om vi skall få större öv i l\r? har gossarna in rett och lappat påskannandagen ningsutrymmen, säger ,Håkan. 8 1 I år sedan 1954 allt afmed trasiga tapeter på som funderat så smått på att fischer. Men det är trångt i har man tä vlat i schack, bord försöka höra sig för i Bennäs tenni.s och pilkastning mellan rummet, och ljudstyrkan eller Kållby. dessa två ringar. "Det har olivij: så ett i nere hållas den måste Grejorna: är så pass tunga en tradition, som de grupper litet rum. och dyrbara, att de helst borde som dessa tävlingar berört, har

placeras bakom

lås

på

80m en av pojkaI1l88 arbetsgi- övningsplatsen. vare ställt tilLförfogande.Fattiga Riddare försöker hål -

* Tre av ,de fyra i Fattiga' Ridtl are bar just' avtjänat värnplikte den. Fr. v. Håkan Nyholm, RoOOrt Eriksson, HannuLlQdblom och

sam la sig till den repertoar som är

lingslo,kaler är alltid upptagna populär, på

dans platserna

just

Femte' ringen bröt 18-årig tradition

n, vilket ännu märks på bårläng Markku Lönngren.

dast tre deltaga,nde lag. Kar perö-!-koskö'borna fick inget mot - stånd. Dock är det en tij.v lingsform som borde vara bå de spännande, och r ig. Kosköborna

I år

hölls

inga

göra

sys

terföreningen äran stridig men

drog det kortare strået. Resultat:

(Britta

blom,

ening

11.13.

med

och

Koskö

9.31, 3)

tiden

gD us

tävlingar. Ma

Kaperö

Magnus

Sigbritt

Fransholm 9.25,

Pada,

uppfattat det som en självklar Sna , bbast sak att påskannandagen ska re Btitta Pada, server8$ för --denna årliga träff.

tänkte

segervana k.arperöborna i

Järv,

Ralf

uf I

Hägg

Tage

Pada)

hembygdsför

Karperö

damerna

II var

och Sigbritt Järv 1.31 på ett varv.

Häggblom fick på' ett

Unde;- påskhelgen ]tar schack· Vem är det som svikit traditio var ytiden

1.14.

Snabbaste ti.den

av bingo ,elTer' kursverksamh et, nu. Den dansmusik som var på och bordtennisspelare samt pil- nen? Det viskas�att det är fem på två varv hade Sten-Ole Bur man, Kosk@ 2.31. de. J,oblea- 80m tidigare r opet 1964 och -65' är nu inne kaStare i fjärde orh femte rin te ringen.

Torsdagen den

april

Ö S.T E R

1972

BoTT

N I S K i\

PoS T E N

:,,>

om något görs fel. Och vad .. mer: den har rätt att fordra8..y de som speiaratt de skall' kun . na använda de . saker som finns . . . på scenen rätt. I ' . o : Vi får inte heller glömma att .. grundvalen för aU konst är medfödd fa llen.het och möjlig att möjl ighet att kun na ' uthet q v OC.I· l o a jag In,mllulIlIIlIIlIIlIIlIIlIlI.llllflllllllUlI hämningar ' av -ett·, ell-er annat I Som sagt, vänta och se om den' la av att min r l . slag. Då måste en reg issö r ii it-'·agerande får samm a impuIs er.l gör är betYdc?lsefUIlt.be!fa fÖ veckla denna fallenhet fritt oea. . : personlig-hetspräglat. Ord såda.. . • Amatörteatern . . . . . .. . , ' l allt åste -det flnn?S en Im - ,der aktivItet och -a.l1svar, sODl ta på metoder att fr lgora o ._desna som rege!, norm,rättesnöre . sa människor so . --------....---som föder tanken . om leder 'til1 att alla i trui>pen gör in,te har för- puls och systematik bör nämnas , en; i vågskålen, Ingel} sitt bäSta.' Då får,- ocksA-- allas . måga att avleda'sin uppmärk finns bakom rörelsen. dast viskande och med" största Och mark väl: nu är inte samhet från detta. ' impuls' kommer till utan orsak. arbete ett varde då det är fär förbehåll. det viktigaste vad han själv Vi får inte nonchalera dem, Varje rörelse på scenen måste digt. '. Det iinns ingen rege1,f?r att ' kan· utan vad han kan få ut . Vi se, hu!" viktigt. det är för utan måste gå dem till mötes. ha en orsak. en början -och ett . en manniska som . . av an!ira. . iinns på sce ' '>' " -' ' dem sl. ut. A.I1tså l' allt' vad V'l' gor pn ert .C reglSSQlo' att Inte... a för h ta ' d'em l 'h'and och h:J'äJ' pa ' . nen kall rmå ' . fö s' ' skapa ett' m'.n', l'nte o måste det finnas en brå,ttom "s a ut S l'tt ku . ... fram . V·1 k an kanske en dag' få scenen tryck av. ett skeende på scenen' et f" orsta en regtssor då föds 'och går vidare' nande.. så a ' t,t1 ' alItSJllnmans. b'l'lr . mycken glädJ'e av dem bara de t. a nke s.om , .. .. som är verkligt oc\< a'tt d·et·. " -ka sk aII, gora,. ar att forso 1. handhng.' l . ett . vIrrv t'll ' arr 'f" _or truppen. s'ker J'ust nu fo '. . o"v'er sl'.n. fo"rsta b yg-' . bygg upp en anda inom trup kommer "r' fo"rsta ' gången . a - samhet . 'Och genas känner . te å" Han m as vaga. till . t att t am Då g Y l1l , , Och.' med iivets 'egen tvingande vi' fordrar detta av oss, pen . som gör att arbetet blir de. som kamra- är: det· viktigt, ja kanske det am så. de är ,a.ccept it; Bertholt Br ht har sagt om nödvändigheL . Det som vIsas . och k ratli , treyJi ' . . ter. allra viktigaste en s kådespela- regiarbetet: . . från. " . OSs scenen.· skall vara kamratligt. ett det tål att tram . · ..: . : " m att peii'1It kvistar . konst,mim' leva de Konst. re . måSte lära sig, atf lyssna . ' Det ä r . .. pas på. Det kan hända. att en ll j g mentalite måste bor . på medspelaren. Hans replik l, en ·flod SOn:l, sakta flyte,.r:. fram. ,', E r i c: N y s .t r;o ril t: regissär måste ta i hårt .ibland, En del av kVIstarna har en' be'. "Jag har inte· rätt, utan det f"d . o er .j u då en tanke hos oss. nägenhet ,att 'fastna' I .strandvas inte av illvilja utan för att få är rätt". A llt detta beror .J. }la Hans tonf ll,hans sätt att sä sen. då måste de hjälpås'lit på fra , något han vill ha fram. . regissörel,l, därför' att det är g,a sin re lik ger os s, om vi .fritt vatten igen." . p Och detta måste de ageraride . han som har boll.en :rörst. '. Vad han meA detta vill ha lyssnar,. in:i ulsen till hur . vi Men Mi · re<7lss" or får aldtåla ' "t ' Un-der al"b tet. med 'en', pjäs skall säga r.ästa replik, för att sagt är,att en inte får fa a " a ' å .. rig " tr kali va:rkeri. regissör eller' en- rytmen; t nipo.t QCh balansen i leva rövar under övniilgårna, .Ä. e n ås I i sezPble frågasigf"ör orta: var r.eplikern!l skall bli ·riktiga. utan så långt hans · . fÖrmåga genaSt känna att de är kamra-. ' för"?' Varför: skalJ d mil!i re_o · ar.,., , . 8t erbottnlsk ungdomst. ,·:"'-Ing 'h 'and.hJa · "I, v ra " c k' e r,"me d ' O · . .... ..,... .. ...... ' , ' dem som s' pe ' lat fo " r ut . .... .A ter . m<tu. .J . SA" . " i s' ' . · 'y . or- att h jälpa Jakobstad. FInland . pl k säga lä ' pa skådespelarna tr uppen <>; , arför måste . . åt - till en Vi te 'h,ela tide n f . örsöka, få , ' personen .stå· just där, .' . den ra sig lysSna'a-r det bra att bra . p.." - m r 'I " l a ' M edlem a-v tldnlngirnas . ' nya. • _m dlem.mar t'l l tru ppen, . , . · d, ra. ord', man disk1,ltera pj . "· " Med , " " JUS. · t ' nu an . ' n och . samtala ' . . förbund ' . äs . .. . ' or att mato"rteatern måst e '. däri " l het e om de o ika scenern och re lio a aIla m T g måst . vill ännu återko:mm a: tm l . . o;, ' t m ' P! ' r ikt:;i . s g Ul.åt: I'Idnlngen utkommer va rj e , vidga, _ -ll).öjUg-' . , am f a r f r ko o te m o o ch . f .... r kerna på och så satt komma . ' det.som nämndes hä-r l' börtorsdag, hete rna så. det Inte bl lr e n stå- fl , Il' "d"arf" " , .' or fram till det rätta. Genom att· jan, användandet av · tingen på ende trupp. ' . Redaktör Det kan komma !ram fakto- diskutera en pj äs ger man även scenen. Det fusk.,ås kolossalt Nu kan' det hänoa att bland PER-ERIC. ANDERSON mindre rollernas innehavare ', '" med dettå inom vår amatör ' epetitionerna som de , finns sådana som har rer,under r dessa nya . Redaktion: Jakobsgatan 13·' .regissören- fnte räknat. med. De bättre möjligheter att göra nå- teater. Vi måste vara överens . Jakobstad, tel 13 55 om,att den' om skaii visa andageranqes fysiska person kan- got av sina roller; Reda ktör J Vasa' S-E Glader Om man vBl bpgga upp en ra måste ha, vetande _om, det göra att bruansen i scel1e.riia 13 5.22 Handelsespl lfr D, tef bra föreStällning är det yiktigt han gör på scene.n,< In n ser blir felaktig. ' att alla i truppen haJ;" en käns ' väl så, bra: . som en teaterpublik En iridre' 'person kan ' ha REDAKTIONSR,.A.DET: större kraft än en storvuxen Alt Snellman, ordförande v;k gt i seen"",. Finland""",n.k."" riksför- oCh dd . Håkan Graruund ·Terjärv,. Mar-. ll .bund i Sverige, FRIS anordnar vart'liraften går,för att få tID Mark Karvat, Susan ' • . •.. . . Vi bälsiu Dej välkommen till vår trafikskola. stånd: en "pallning, på Scenen. I fö r iindt:a . året i följd en ta:' Köhler Vasa. Lars-Göran Spel' NY Kims BöRJAR VARJE MANDAG ring Malax' och-Birgitta, Fora. . i år, Det .måste fin.nasen spänning langjåkt. Denna upptar . m finns. maD Närpes. KL. 17.00. . ävensoai. j fjol' grerau'na ,foto' mellan de personer so e kar på J}jäsens oavs tt en , ' m . målnin . Ring tel. 1:1 251, sA får Ou när are upplysningar.9m tecimirig/bil konst, PRENUMERATIONSPRIS v-åra nyheter ng i. raktar. vis- oC ' schlagersång, 1972 grupp;. seriös. sång, instrumen . En sali måste regtssoren va" Helt är . : . . .. talmu.sik,poesiförfa:ttande samt 'ra försiktig med och det är 'att· .... . 5: . . bh ra:eusg 7 -' Jakobstad Halvt. år .. . . . . 3:-' poesiIäsning; D sutom 4ar man prata. Det blir lätt för mycket_ · Kv ... . 2:";'" i år på aHin n .oegäran . tagit prat. IDn regissör åste ktinn 10: . Sk andlnavl en med, hem sl.öj!i. Och. konsthant': 'vänta och se om !i�n_aiel'ande. p övriga länder . • • • ••• • 16: . _ en·tävli gsgren.· 'själv . kommer på goda lösningverk !}O, Lösnummer" , ...• . • • •• . -:25 Deltagandet vat:. förta Våren ar under.'repetitionerna. Om en . ANNdNSMOTl'AGNING: begr!irisat till enbart förenings-. regissör pratar ut 'allt sitt kun . SöU:s kansli, Vasa, tel 13572 . . medle mmar men på grund av nande om pjäsen på den första o. 15372 NY KURS börjar måndag kl. 17.00 det stora intresset står täv repetitionen, 'vad skall 'han' då ÖP�,8 ANNONSTJANS'I Elevawnälan alla dagar (ej lörd.) linge.n i år öppen för alla ama- säga: s dan? n regissöI"' måste JT-expedltlonen, J akobstad törer. som räknar sig som fin kunna portionera ut sitt kun Jakobsg' 13:- tel. 13555 landssvenskar samt deras fa- nande i rätta doser. JT-kontor.et, N'ykarleby .20024 tel miljemedlemmar. Riksförbundet Jakobstad KanalespI. 23, tel. 12145, i Västerås samt de lokala fin Men han måste hela tiden: ge Annonser oör In lämnas senast måndag kl. 16, till SOU-kansliet landssvenska föreningarna tar impul r gå framåt. Och sena.9t kl 20. emot anmälningar till taIang

Viktigt att alla , -lnedverkan·de tror pa den · pjäs 'som tRS" - UP, p

•

bä.

:egiSsijr

::; ;

Österbottniska Posten

ag J

ordnar iaIan jakt

FRIS

."!!!!

KöRkORT ·TILl· VåREN!

• .

. . .. ... , O TUOMI · , BILSKOLA TOlV

. .

;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;j;;;;;;;;;;;;;;;;;

KÖ

_ . .

.. .

. • • _ .... ...

. .. . ... . .

KOR1'

. •

Bilskola HALDIN & ROSE

•

jakten vid Prisutdelning ,förrättas återkommande å.rligen den i . Kotbäck, där pingstfesten även utställning av de inkomn.a· t alstren kom er a t anordnas. som. brUKar Kolbäcksfesten samla ca 3.000 deltagare från hela. landet kommer :,även i år att gästas av kulturpersonlig heter såväl från Sverige som från Finland, bl. a. kommer Vasa Motettkör att uppträda. . Unde!' ledning av Rolf SÖ ling - känd från amatör teaterkretsar i Svenskfinland lommer en dl'amatisering av

finlandssvenska folksagor att appföras av föreningsmedlem .ar inom FRIS.

SSA

:a :a:-

Z "' :ID MOTOR'CYKEL

,p R'IV A T

LASTBIL

::..:

. N Y k U rs

Anm. per te!. 13003 , eller vid kursens början

BÖRJAR VARJE TORSDAG kl 17

Välkommen

ini de bilburnas gäng önskar RAINER och KIMMO ·

, .

OCH BOKFöRING Jakobsgatan .13; Jak obstad . tel 13 55

ANNONSPRIS:

texten ... .. . _ , ' . . . .. . -:90 Efter texten , . _ , . , . . . . • -:83 Minsta e,nnolUlavgift ., 10.: Bestämd plat.s -:10 per mm' FARGANNONSER: mmlml stor l el< 200 mm, t1l1äggs prIs -:2()./sPmm och färg, Föreningsspalten per rad 50 pL österbottniska' PoateD ansvarar Inte för ev skada som· tlllf<>- " gats annonsör pa. grund av te.!' t annonser som ,Inrtngts eller som på grund av'. p ostförsening Inte Införts ' beg-ärt nummer

Jakollstads rryckerJ och :1>Jdnlngs. Akti e bol ag , ' Jakobstad . 1972

. , '.

. ---.....

Drop in! - en stund pit

r·....

Osterbotln,s.ka· .

BI1100 ,'e ',.-- 0 - "�:

Posten /

rrretton bottniska spexmak re studera:de revyer i Stockholm·

vy s(j4

samo,rdnas

DET SKALL' BLI' 'en sam ordning a\ uf-revybesöken i Sverige. , Det,t. ,:var «Jet . . .,.. ' '; , " ' ::' . , ällig1t'besh t 'qta,n, kom fråm. . till . vid ' "den 'dis)(ussion .' ; som i " . rdn!UleS· mel!an " <! ltaga na . . " i revyst1IdiereSan,. Svenskterbottningar i,' StockhoJm lS J band med be·' .o b ' SÖket. i StOCkholm för en: ti.t sedan. I %!lötet S Ill förs:iggick. i Skå . debana lokal deltog' repre' SEmtanter föz;FRIS,' Syen:sk ÖS te'rbottmigar i ,Stockholm b' sa tliga deltagare i revystudie-. resan. Alla var eniga 0Ill att en . samQI'dn-ir:tg : av' , t:.eyYbesöken, från österbotten l:!ehö , vs, men, , däremot var det inte lika lätt 'att ena sig om sätt. et för sam' ordningen och em': som skaIJ göra den; Representanterna för de' olika revyerna som -var med' ansåg att' !:'amordningen borde ske av SÖU i sainr d me<i .FInS. Det föreföll'dock så att alla inte me d samma var be

'redda att Acceptera detta för . farande. I p,nslutning härtiN diS'kutera des också ekonomin kring revy . .. , besöken i. Sverige. Viktigt är' . också att det sker en samord '* jÖJ1l Forsen N:.ä.rpes, HAkan Storskog_ Jakobståd och Bengt Nordström Kristinestad I StockholmscsoJskenet . 'utanför -hotelle t ' I bHvande Fi!llandshuset t. v. Hertt8 Fisch r, "uppe till höger, Skådebanans musikkonsulent, fanns 'med hela ' lördagen och skötte värd-' ning härvidlag så 'att de olika . pe alld les briljant: Lars Amble. nere tiD höger, var för deltagarna en ypperlig bekantskap. ' revyerna kan åka över på un-. , gefär· samma e onomiska v.ill� -

' tta F i s c h e r möt banans musikkonsulent Ber te på hotellet som för övrigt finns i' blivande Finlands JIuset på Birger Jai-lsgatan, ch tog deltagar. na m d till Skådebanans lokalitet r ,på Markvards-

TRETION österbottniska revyaktiva med . SÖU. ) Lin\dell i spetsen "gjorde" Stockholm veckoskiftet' fö.re påsk. -De var ute på re ystudieresa för aU stifta bekantskap med stora världens e-;yer' och de

professionella krafter som drar dessa. Väl framme S tockhoI m VI-dtog,det d-Igra programmet_' Sk·d , a e-..

gatan.

l•

Först fick man veta att Skå debanan ä.. en' publikorganlsa tian för teater, musik, konst fl8V. Hertta Fischer berättade att.man nu h r c:a 30.000 med lemmar och. c:a 1.700 ombud ute på 'arbetsplatser i förening ar .och klubbar . Skådebanan, som upprätt håHs av bl. a. atbetsmarknadsorgan:isationerna, teaterförbun den, staten, kommunforbundet och . olros stad, sysslar Stoc kb dels med upplysnmg och infor et i kulturfrå ma tionsverks gor och dels har man en omfattande förmedling av biljet ' ter till kUlfurevenemang.

I spetsen, för organisationen står dire tör Rune Rosen en. .. Hertta Fisclter berattade Vlda: re att beSöken' på teatrar och I konserter ,fördelar , sig tIlycketojämnt mellan de olika 'sociab grupperna också i Sverige. Detta är.' vad' Skådebanan skall

försöka ,råda bot på.

Regissör Lars, A in b l e var för deltagarna en angenäm be kantskap. Efter en kanske nå orJan bl ev det got trevan dc,, b'" ' ett verkligt givande menings räckte utbyte som hela tre timmår. Det diskuterades 'kring röd tråd, nummerrevy, lo al förankring,' tekniska .förutsätt.' mngar, t' ex t'mnehåll osv. Organisatione har i detta Möjligheterna att erhålla hu sammanlagt 27 anställda av ' texterna till de revyer som . . :vilka ex. fem är teåterkonsu g .ått och ' går i Sverige skall lenter ,till vars uppgifter bl. a. und'ersok " as av Lars Amble som' hör att informera om teater numera, är anställd .av ·Sand OCh de föreställningar som f: n. s· att se, och att ordna om rew-bolagen på vars 'teatrar de dsträffar i den trivsamma flesta revyerna går. ubblokal som man inrett på Lars Amble gjorde sig vida Jtn<len i huset på Markvadsga re tiU förespråkare tör. något Ma. RlllPSl IUInorhmdA numm er i . re

•

vyerna, som ' han i övrigt tyc er. att är ganska tradi tionella l sm uppbyggnad. . diskussionen bar ,det Efter IV ag via hotellet till M ax im teitern för att se äktenskaps farsen G röna Hissen i vilken

-,..

ket fick en modern ocn annor 'lunda rägel i en revy som annars till uppbyggnad och textinnehåll påminner om de 'öster

bottniska uf-revyerna, bara med att de är så skillnaden den mycket bättre. En angenäm hemre,sa ändade man gavs chans att se långt driven komedikonst bl. a. av ett irevybesök i Stockholm som enligt deltagarna 'inte borde få fenomenala AlliIla Sundqvist. . Efte.r ett gott middagsmål bli det sista. Dylika besök ef /på östermalmskällaren var det terlyses . oftare, ett samarbete . .. dags för dagens final "Karde med . Skådebanan VI'11 e man gar Dess på. en fortsättning mummarevyn" Mina favoriter na. ha välkomIr,len Malm ledning 'öriskades S iv FoIkteatern. på kvist, Stig Järrel,' Lasse Berg till österb tten till sommaren. E l 1 ' hagen, Rolf Bengtson och Ann Frid Lyngstad bl. a . gav prov på vad. professionella revyar- D Gubben Johan ·va r . på läkarmottagning för första gången 1 tister kan åstad'komma. sitt liv .och stannar förläget nere· Allmänna omdömet var att vid dörren. " Dokt orn st"ll en a er åt det är revy när den är som rondslMll på bordet . och säger "'I" . bäst. Här' gavs deltagarna ock- Johan att kasta vatten i den. Johan stirrar misstroget på . så bl fället att bekanta sig med doktorn och säger: något annorlunda uppbyggnao, - ÄSch, det kan jag inte. I revyn had e man lagt in två Jodå, svarar doktorn, försök olika ''block'' kallade "Kabare varför inte? "=-ÄSch, SlTal'ar Johan förläget Buskis" och Gers-hwin Rapsody där isynnerhet det senare bloc .lnte härifrän _

•

ötet gav liiÖU och FRIS i uppdrag att undersöka möjlig"; heterna att för detta utbytes ändamål erhålla understöd från, något håll. I första hand gick tanken till Kulturfonden Sveri

ge-Finland. Resultatet från mötet blev . att protokollet skall sändas 'ut till alla berÖrda parter. ,FRIS och SöU har att i sinom· tid ta frågan till behandling och besluta om hur tillvägagångs sättet i fortsättningen skall bli.. livlig diskussion med me., En ningsoiikheter. i börjim . ,avslu tades med en kraftig enhällig Opl1l10n för en samordning, en -

opinion som i',nte kan nonchale ras.

Andre Höglund, Per Höglu nd och Maj-Britt Fallenius, or df., viceordf. r sp. sekr. i Svensk österbottningar i Stockh01m reockså FRIS vid presenterade mötet.

E Il

Varje flnländ re

Rt'OA FJÄDERN mot

c'an'cer

9: -16.4.1972

,, '

. :.

' ..

;J "