Österbottniska Posten (ÖP) nr. 16 1973 by Österbottniska Posten

,. .

österbottniska . posten

- Österhoftnisk

unl'dulllet dlljng

Torsdagen den 19 april 1973

25 p

-16

Jobba 'iJ'idare pa bos tads l'injenl Planeringshrister okl ra tomtfr�gOr motiv. för avslag . Söp :s VARMöTE väntade ett besked om ungdomsbostä derna av generaldirektör ()I vi - L i n d b l o m, men fick', in get. Lindblom föreföll överraskad över de rakt-pa S8k-frågor

som ställdes till 'hon,Jm. När han' träffade pressen tillsam mans med förbundsledningen plocklldes pappren fram. Då ' fick SoU besked.

- Varken Jakobsltyddan ei förskaffas från såväl: städerna ler Skinnhyddan bar fått läns som lansstyrelsen. • yrelsens förord. , Det' är planeringsgraden -

Jakobstad

har, p!ace at som, spelar, den största roll!Jn elfte plats sade generaldirektör Olavi, d de bostadslål.leansökning Lindblom. På det baserar sig

.Jakobshyddan

•

på,

som lämnats in'därifrån.

länsstyrelsens, ministeriets och har place B ostadsstyrelsens tekniska av nt Ski nhyddan på' fjor tonde delnings utlåtanden: 'Därnä t ' ' trur hånsYfi 'till kommunernas! plats. finan' utl tanden, Byggnadsplaneringsfrågor- städernas, del är sista sering och hand i . tycks inte vara helt i' sin _ . yr som prövar stadsst 'b elsen ö d ng t fi ns reservatio , c.nhai

-' Gamlakarleby

från

tekniska avdelningen

'Beträffande anhållan om lån

i ungdomsbostädel' i Kors B ostadsstyrelsen såväl be- för träffande Jakobstad som Gam holm och Vasa konstaterade' LiIidblom att inga utlåtanden lakarleby. ' hade getts från länsStyrelsen Vad skall vi göra' nu, fråga och förbJmdsledningen medga v de förbundsledningen. , , , att, på dessa rter var plane: - Det finns en, chans att ringssituationen ännu oklarare, komma med i tilläggsutdelnin Städernas prioritering behö D i maj, men då skall nöd· J stadsplaneändringar ver inte vara. utslagsgivande, Yändiga klara och nytt förord in-

• Forts. sid.

* SöV-tomterna är Inte planerade sombostadsom cn, och. varke;' Jakobstad eller G:unlalquleby har gjon nägra planeändringar. Därför blev det inga' pengar ännu,' säger. generaldirektör Ola.vi' .ind ' blom, medan Gustav Sknthälla. Paul Baekman och Håkan ,N ordmaD hOPPaS ..på nästS utdelning,

Kristna samlingar, popkonserter ' Inte helt dansfri långfredag

men

HELKRISTET i Hellnäs och .Ko snäs J pÖpkorrserter i Nykarleby, några mindre tillstalIning r har Ocb där. och

arna

Närpes har helt, backat ut. Detta ' .å 1973.

För

drygt

träffades' mark.

beslöts

ett, Ar,

parterna

bästa

att

.i över-'

samförstånd'

tillställningar . detta långfredagen.

år på

Från' SÖU-

långfredagen i ungdomsfört>ning..

Vid

inyck t villiga att gå präs

fÖr5aJ,Illitlgarna

na gemensamma alternativa'

överesse, Kvevlax

håll framfördes betänklighe , alternativa tillställningl'l:" pla 'men för'eningarna var nerades i varje.:.. ring," "ter

sedan

och föreningarna skulle ord:

ii;l"

m lång freda gsdallserna FöR l'V Å AR SEDAN startade debatten om aU, prästerna i Närpes prosteri framförde ett ' förslag om ,att ungdoms f öreningarna i svenska österbotten inte borde ordna dans på långfredagen.

och

Gamlakarleb

terskapet ,

till

mark-överenskommelsen

och

m d vin e' ting

för några veckor sedali

mötes.

Vid' höstens fÖrdelning av . , . . . festkvällar beakt{ldes Over-

SöU :8,

de föreningarnas tro börjat vackla.

ville

Ett

ordna

par

föreningar

dans i

vanlig

ordning, Midvinterti nget

'mju

det däigare be ,slutet. och bestämde att l Y2 timmes dans skulle' få hål ka e

upp

'las :efter programm t.

f.jiirds, del är det l skrivs:nde oklart hur 'tillställ stund ningarna utformas. ' 'På Jungsborg ordnar Kar

Nu ser det' ut som 'om man 'enda t i om tre, ringar skul

leby uf 'och orkestern Alfies en popKonsert infor sittande ' publik:, Förutom Alfies med

,nera ts: För Maljlll; ')Ch' LapP'

.• Forts. sid. 10

le kunna hålla va

som pIa- '

öS

rub

ovanstående

rik

publicer,ades den första le

, daren i ungdomstidningen ös

eget

de liar några minnesbilder av den håraa amp som ung domstidningen

Sedan dess har fem åt g åt!.

Därför kan

Posten

skedde den 19 april 1968.

österba,ttn!ska

Posten, jubi

, lerar. Men inte bara söm fem

, ärig UIlgdomstidning utan ock som tidning utan speciellt

förtecken? den

13 december

1883 utkom tidningens första _

nummer.

Ansvarig

i'edaktöi-:var

skol-

utgivare den kände

lantdagsmannen An

ders Svedberg.

en ungdomE!OrganisaUOn för

övertar

årligen till

an'svar

eningar och förbund. likt är .det t.O.m.

för

Sanno

så' att

upphov

att

det ,

kort

vara

ö ster

ot tn is ka

48 söker

arbete

ungdomsrörelsens

ti dninge ns'

tredje

klass

framgångsrikaste.

tidningar

som

omedelbart

hade

blev

små

ungdomsför

dvs.

dansannonsernas ,volym

har

sjunkit.

1930 - och 1950-talet ,måste så

gott

har

framtid

at,

eningarna

skapades på

som

för, ungdoms

evad det galler

tidningsprojekt och det 'j sär

min

Många

föreningar

splittrar sig på flere' tidnin g"

läggas

ar, vilket dels ger dem högre

upplagor

reklamutgifter och dels mins

snabbt' ekonomiska

kar verksamhetsmöjligheterna för

Många siade också om ö P :s

ungdomstidningen,

som

dock söker kompe sation ge-

, snabba död.

nom affarsannonser. '

De har tillsvidare inte bli ,vit sannspådda. Tack vare det som

avtal

rande

Jakobstads

dåva

förbundets

ledning

träffade

Tryckeri

och

föreninga,rnas

re det viktigt

ningen och vad

första

ledaren

organ som rörelsen har och som

fj ol

enligt

mångas

vittnes

börd betyder långt mera för

ungdomsrÖrelsen an man i re

avslu

eningen gjort en Jitiln un tad s med fÖlj::pde löfte och manfng: dersökning om arbetsläget i byn. Genom att särlda ut 150 formulär - 131 returnerades "Redaktionen skall gCira sitt fick man fram att' bästa för att österbottniska ifyllda Posten skall bli en aktiv och det i byn finns 34- män och läsvärd ungdomstidning. Men 14 kvinnor som vore villiga tidningens framtid beror inte att ta heltidsarbete om dylikt enbart på ,hur redaktionen lyc 1hnns på' orten. D ssutom kas. Som andra part bör ung domsföreningarna sluta - upp önskade 25 kvinnor och 15 bakom tidningen. ,T illsammans män deltidsarbete.

den betyder

Det gäller ju att hålla ihop,

över 30.000 mk. Den

åt tid-'

att ,enigt sl ta upp k'ring det

förbundet

belopp

ägnade

för ungdomsrörelsen.

har sluppit undan med lägre har direkt kunnat kassera in

blir

m dagen3 ak

föreningsledare

en stunds ,lankemöd

relsen åtskilligt: föreningarna annonskostnader,

producera' tidningar

tiva

de facto har gett ungdomsrö

gel är böjd att tro. Dels gäl

ler det att trygga ti dningens :"'-här' kunde

ekonomi

t.ex.

diskutera

man

möjligheterna

att överföra bingoa:nnonserna , till' ungdomstidningen - och d el s att' å o1ika sätt stöda ti dni ng en: sälja den, skriva

den

•

Möjligheterna finns. har vi" möjlighet att lyckas men enaast tillsammans." Pensala är en typisk jord brukarby, även om' minknä ringen har fått en betydande

* Fortsatt stöd behövs , omfattning. Det är svårt att tro, att byn i första hand Det stödet har inte utebli skall industrialiserts, och där för är' aet realistiskt att sat vit, men sanp.olikt skl.!,lle, det I sa mera i. minknäringen. vara hälsosamt om ungdoms En dylik satsning ger emel rörelsen ånyo ställde Sig en , I lertid en ensidig näringsstrllk tidni ng arna kunde man ny ' rad av de frågor som diskute tur, och når under riIiUi tid ligen läsa .följande lilla en rades 'för fem år sedan omfång som' det kna:ppast spaltiga notis: Och då svaret blev en 'nästan skulle,ge alla som -önskar' ar hun draprocen tig uppslutning' bete. Dessutom borde det fin- "Grustillgärigarna l Nylands ' län häller på att uttömmas, häv bakom tidningsprojektet. Då nas valmöjligheter.

Gruset I

pensala har varit och är alltjämt en välfungerande by, som i tiden t.o.m. ville bli en självständig kommun, och vore önskvärt att där d et

uppstod en industri som kun de bereda 30, 40 personer ar bete . Kunde detta åstadkoni ,mas skulle en österbottJisk by leva vidare.

var attackerna utifrån mycket hårda: en

stor

ningspressen, komstkällor sina

del

såg

tid

sina

(dansannonserna)

och ville ha bort ung

domstidningen.

Också

på för

bundets möten gick stormens vågor höga,\ men en överväl digande majoritet stödde' sty-

'Pepparkornskurer'

också i modern ti.d

mest märkliga läkemedel och läkekonster, men så länge ingen människa kommer till skada oc h ingen kan påvisa yrkesmässig "läkarverksam

• Från Kina har vi som be

Iju år för år allt dyrare - vO

ekonomi

tanke på frlUlltiden

att

let för att tära på f rbundets

het" får kvacksalveriet fort sätta.

Tid

* Möjligbet.er..113 finus

med

ungdomstidningen; som - i stäl

betydande

ungdomsför-

slå \'akt om

är ungdomsrörelsen in

,utsättningarna

är

Posten

nomiska resUl"flet- för att ge ut

"Ung

maning:

te lika samlad som då, För

nings Ab har det funnits eko

har

I dag

bakgrunds

teckrting.

ligt minne av hur det var in nan ungdomsrörelsen fick ett

förbundsordföranden

Bloms

dom - låt oss

skijJ

dag sitter i våra föreningssty re lser inte har något - person-

joriteten av de unga som

Pe ns ala

Allan

bördor för förbundet.

ändras. mycket på fem år: nya

1973

kanske skall man ändå inte förvånas: folk' samlas ju ,Vad är egentligen kvai!k sa lveri? I ett uppslagsverk . också' kring religiösa skräm finns bl.a. följande beskriv selprofetissor av typ uleå ning: "utövande av läke borgsprofetissan - som al lt konst av person som ej år 'j t flere år efter sitt upp legitimerad läkare". märksamma d framträdande Just nu förefaller det som 'tycks !tunna trollbinda folk. om kvacksalveri i olika for mer skulle ha.- en "blomst , , • l Tidsspegel, organ för studieförbundet Medborgar ringsperiod". På - medi.cinal: styrelsen omtalar man att' skolan, läser jag en intervju sig av de folk använder med. uppsalaprofssorn Stig I

ös te rbottniska Poste n .. . "

och

Fem år 'är en kort',tid, men

ungdomar' träder

gav

,varande

till.

ned: de

* Stridens år

som

i veckan som gått

relsen och slm, upp oakoD, då

organ ,- lika litet som

det

terb ott niska

orsdagen den 19 april

• Kvacksalveri.

U nder

- - ungdomstidningen

19 april -1973

och

POSTEN

Österbottnisl{3 Posten

f)P

RBO TNISKA

dar Finlands naturskyddsför bund. Förbundet förutspår, att gruset pli. Helsingfors regionpla neförbunds område är, använt till slut l början av 1980-talet. Detta skulle innebära, att FinlandJr viktigaste ändmorän fonnation Stora Salpausselkä slutgiltigt förstörts mellan Lojo och Hyvinge. FörstÖrelsen påskyndas också av alla publicerade grusunde r sökningar, emedän de betjänar grusbolagens' markanskaffning

kant fått den mångomtalade akupunkturen, ocnäven om denna i och för aig inte kan ' betecknas som kvacksalveri är det uppenbart att det i akupunkturens spår, "lixer upp en rad fö ljdfö re te el ser som har ytterst litet gemen samt med den urgamla kine siska , läk ek onste n. • Ofta är kvacksalveri för bundet med religiösa före ställningar.

Detta

g ör

att

kvacksalveri t, kan anta di former. livshotande rekt

Just nu u ' ndersöker central kriminalen ett fall i öster Q.gtten, som har väcltt be uppmärksamhet rättigad bland både ortsbor och and ra. Det är svårt att fatta att människor i det tjugonde år hundradet förlitar sig t.ex. på "pepparkornskurer" och "motsolsvandringar". . Men _

SlrlDlman '

· I

lev,er

- på påskdagen skall Studie och läSecirkeln StriIDman i Långåminne inviga sin nya lokal - den gamla folksko lan. Det' är ett evenemang värt att notera: bYl!- borde ju e nligt modernt synsä.tt inte ha råd att hålla sig med sam-

ar, konstaterar bundet."

naturs yddsför

Ytterligare ett motiv för de 'centralisering. D t kan ju inte vara rimligt att först jaga iväg människorna söderut och därefter köra dit jord och

grus.

Strömsholm, som b l.a . skri

vit boken "Sverige 1972 försök till en lidelsefri be traktelse". På frågan om var han hö r heIlllna politiskt ger han föl jande svar: "Jag tillhör inte och har ald rig tillhört något parti. Mitt röstande har varierat något un der åren. Men i dag är mode rata samlingspartiet det _parti jag - utan övergriven entu siasm - anser mig höra hem ma i. I skrift kan man. nyan sera sin anslutning. Men när man står där vart tredje är med sill röstsedel i näven ett mycket onyanserat åsiltts uttryck - gäller det att välja A eller B, att knuffa det tunga ' hjulet åt höger, ät vänster, Jag knuffar ät höger, över finril t ningen har jag inget inflytan de,"

Jag tycker att svaret sOm sådant är värt ah återges; inte för att professorn knuf far åt höger, utan för att det på ett lättfa tligt sätt visar vad som ges oss väl jare: vi kan antingen knuf fa t vänster eller höger. Över finriktningen har vi inget inflytande. ALF" SNELLMAN

lingslokal och andra av servi ce, men där finns en stark vilja att leva' vidare, att vara aktiv. Det är en vilja som är 'värd en applåd; i grunden är det på den viljan den österbottriiska.framtiden i viktiga,stycken. skall bygga.

'St oppa le e e and,et I en

tolvrondersmatch slogs

Muhammed AIi ut av Ken Norton, en relativt okän d boxare. ta

All fick redan i förs

ronden

sin

käke

knäckt,

men han fortsatte i ytterligare elva' ronder med avslagen kä ke. Stoppa tortyren.

Torsda$en den 19

Illuil

öSTERBotTNISKA

- 1973

POSTEN

kristna helgen ...,. firades redan på 200 talet På ken äldsta • • •

PASKEN är den äldsta av de årliga kristna helgerna.

DEN KAN infalla mellan den INOM

22marsJ och

den

25 apriL

världsråd och den romersk-katolslia kyrkan har man föreslagit att

Kyrkornas

påsken skulle bindas vid den andra söndagen i april. "" ""

Ursprungligen , räknade de Sådana dagar är bl.a. faSUagS 'sprUngligen inte- klart och all iu'istna nte år, utan ndast da- söndagen, palmsöndageR, Kris mänt fastslagen: Behovet av en. tidpunkt uppstod gar och veckor. Varje söndag ti himmelsfärdsdag, pingst och gemensam först. då festen småningom var fÖ r· dem Herrens dag, upp- trefaldighetssöndagen. ståndelsens fest: De slutåde fi- I De ristnas påsk ansluter sig bredde ut sig inom kristenhe ' UH judarnas påsk, fast ten. I Mindre Asien 'och ös ra sabbat på lördagen och' val nära sin dess innebörd är en annan. Ju darna firar. påsken till åmin helgdag. ' Den första årliga helgen var nelse av uttåget ur Egypten, uppståndelsens fest - påsken, de kristna till åminnelse. av Jesom uppstod på 200-talet. ben- su uppståndelse.. de

stället

söndagen '

till

SÖNDA(; KVÄLL 22.' 4. KL. 20-01

terns kyrkor i övrigt omfatta de man den judiska påsktiden, den4 nisan. Denna månad motsvarar närmast vår, april.

rurbuss 2 ggr/tim. fr nedre torget

I Rom igen ville man ge påsken. en kristen innebörd genom Da helgs. betydelse - förstärks O När skall påsken firas? att alltl'd fl'ra den ·på en so"nockså av att de övriga rörliga ' helgdagarna bestäms efter dem. Påskens tidpunkt var 'ur dag. Påskstriden avgjordes vid , • kyrkomötet i Nicea år. 325, så att påsken firas på den söndag som följer efter den första fullmånen efter vårdagjämnin gen. Så blev påsken en' rörlig • . högtid.

läsarforum

C.entralisering

av makt., · heslut ?

få en fast placering, som skulle tilläm·pas överallt. I detta för slag har påsken placerats. på den . andra sön gen i ,april. Samma reform iir på gång oGk så inom Qen romersk-katolska kyrkan.' Frågans vidare be . Fråg n hur man skulle kun handling inom. Kyrkornas na' >göra' de rörliga helgerna världsråd äIY beroende av' de

påsk;

tråll palmsöndagen' till påskdagen, brukar oc så bland kristna kallas. passionsveckan,

stora veckan eller vanligast stilla veckan. Några av vec kans dagar h,ar också fått sina egn", namn, nämligen dymmel onsdag, skärtorsdag,'" långfre dag och påSklördag. Meningen . rtodoxa kyrkornas avvikande är att man under denna vecka åsikter. Inom Förenta Natio skall vara .stilla för' att hliimas nerna har man anmält stort in Kristi lidande och -död. tresse för en såda.n kalender. Still vecka-ns karaktär åter

fasta äl; en av dl' största ka lenderreformermi., som på sin tid bl.a. varit uppe i Nationer

nas Förbund. Denna reform bebestämmer

När jag läste öP-I Jaren av den form, men absolut int

Kjell }örgens

Gustaf Wasa

en centra- ro på -'" hUr man r beslutsfattande och ås kens tidpunkt.

speglas .också i lagstiftningen som förbjuder offentliga nöjes IItrupe. Skribenten till ledarfln bar l1l.akt i vår rörelse. LedarskribenKyrkornas världsråd gjorde i tillställningar 24 timmar fram Att som rubrik på· 'sin ledare: ten talar förSt om att j varje m ars 1970 ett förslag om ett Den judiska påskveckan va åt' från kl. 18 på skärtorsdag -Ungdomsföi'öundet' växer ur .:;ina . diskussion och I varje 'planerlng kyr oår, där alla helger skulle rade åtta dagar. Veckan före och påsklördag. (KT) CamJa kläder". Men tyvärr glÖlfl främst beakta. fältets bebov och -'-------'12 april.

satte

jag

Kaffet

fel

lisering

Stilla v.

kan

de han att tillägga: "och träder intresse.

för att. sedal! gora en kovändning. och tala om experter dets ledning j dag bf otta$ med med 17 anställda och en enorm och en' centraHsering av makten. en uppsjö av uppgifter som gör omsättning l hög grad måste se . Detta betraktar jag narmast att den direkta ledningen (intres till att den sköts ekonomiskt efch -orket. hur man nu vill) fekti vt. det kunde bl.a . göras gesom reaktionärt. ty en . experts syn set

I gubbvälde".

Först ondgör han sig över då

tig

kontinuetet hos medlemmam8

trerat allt. Io'orr eller benare leder detta

till att den österobtt niska landsbygden dör ut och vi får ett par starka centralorter i öster-

l s tyrelsen. och konstaterar 'att \ . botten.' dr borde sitta I iner än tre är. på den vanliga människans behov av ·faltet I någon mån kan anses nom en tudelning. Men. en I denhär diskussionen Sedan framför han åsii{ten om att och intressen har .jag Rett nog av. bli förs.ummad. Men vi fär, ock.så en hel del Då fält ar bet t är det primära . vikt ig sak: en Op:.ledare är n t dr ekonomis a angelägenbeterna Exp erter. är närmast illtre.'! erade problem på nacken me d d enna . rsok *-all sättas i händel' -Ila på exper av profiten. Nej det 'ir dom van borde man - på .et t eller annat beslut. utan fastmer ett f o centralisering. Jämför t.e x. med liga medlemmarna på fältet. som sätt - välja bort sekundära upp- att stimulera till diskussi. on. Det un domsproblemen i storstäderna ler, . berör vb gift er. och dit räknar jag t. ex. är genom diskussioner i förenlng Ken tack och lov I slutet av le skall avgöra frågor dom· . Nej. österbottningar. vi måste ansvaret för bingoha ' llarna och en ar (och i ÖP) som lnedlemmarna dacen flr den österbottnlslla ung rörelse. _

pl rad andr.a rutiner. viktiga för eko och_ i vissa fall deras renresentan" ceo: Var lugn kära ungdomar. rö- en centralisering !iV ma.kt och re nornln men Inte för mpdlemmarna ter skall fatta 'sina beslut. rebell skall fortfarande förbli ung. surser. Vi bör satsa på de entrl;l- I förenin garna som slidana. A i f S n e II m a n Och' jag tror, att en I'örelse 'på .en stark mellanstegs-. -.II unga skall f.ortfa. rande få' ha liSering, _ r .r-rö elsen som en "tumme!plats". förvaltning och på cn jämlik' ut " lIeD ni skal) inte få ha något att I veckling av alla ·österbottnlska . äga till om och inte pA:verka rö\ regioner. även om ' detta skulle "'" ' III re1sen. Det låter som när man Innebära en viss 'nivflsänkning , . . . war liten och varje dag av "snäl vissa re gioner. Ty bara med ett Uf-rörelsen

lIomen några tröstande ord pil vä

inte 'satsa

bör

., ,Sl. V tI

O danl. ng' PO eIl,er n,e_ atl. V? .. g r

Ia- tanter och farbröder hörde ut- jämlikt österbotten ch en demo: "?m ,du ;1r snäll och kratisk förvaltning kan vi ge mortrycket: -

som vi säger skall du f.a en

epiDne".

n.gerade på den. upp och höj

Gjorde

ni det

r röst. H'">ppas

generation

chans.

att få leva I den fina miljö

Ungdomar.• jag hoppas det finns andra som läste ledar n och

gondagens

ungdomsförening

på

små

som

I{an erbjuda

Först vill jag tacka Alf snell- framförs

dessa

medel.

detta

är enbart positivt. När det gäller

fördelning av resurserna. V, mås

larna föreslog du vi skulle kasta.

}lar

jlimllJ,

att svara på ,min Insändare

Tit hela det

man

missa med "dom där centrallster na"

när

österbottniska startat

med

det

gäller

själva

munsammanslagningarna. få r Inte ge all makt terna

bara

för

att

kom

Men

t centralis dom

talar

vackra ord om en oundviklig ut veckling och effektivitet.

händer

man för att han ens nemödat sig

och

vackra bygder frAn att dö ut.' Det

kan hända att ,vi måste koinpro

ödesdigra

sina medlemmar, VI måste satsa nheter.

kämpa mot detta och' rädda vAra

Y,I måste. göra något åt denna

samhället kommun

utveckling. Det kanske

a.tt i vi

måste

sammanslå

kommuner för att få större bär

kraft och underlag för våra byg der. Men vI bör oppone,ra oss mot alla

försök

att

bara

skapa

stark . c entralort· i storkommuner

. ropar samma som jag. nåm!l te satsa på närdemokrati och på jag hänger med. härefter år vi sammanslagningar.: Dessa :har mo na. l stället Dör vi 'ii1 1sldlgt ut Km: Makten åt fol e1:./Ja det lä- en kraftig mellanstegsförvaltning, Alf och Eki. M n du Alf jag ur tiverats med att man bör !!kapa veckla alla områden i storkommu som ett utdrag ur sociaUstisl{

lJI'OPaganda. men det är det inte bara' ett utrop av en vanlig

are som känner sIg· som fått

inom

ett

slag . ur.der

uf-rörelsen?

bältet.

LedClrarti

konstaterar glädjande att c!et

raItverksamheten

som' är

det

med ringar eJ.\er regiondelsrlld. VI mycket bör Inte heller dra oss för att kri

tisera

samhälle,

. statsmakt,'

kutera

vår

allt:

framtid

'Ii

måste

på folk

dls

s\·ar

starka tillväxtcentra 1'ör att effek

ket

viktig sak, som 'bör

;njc

j: kutc

k"mna

konkurrera

med

stä

derna. Detta sker så att man ef

ter

mun

att

bygger

skapat man

upp

storkom

det' hela

ra genom diskussion k an 'II ska .' kring en central ort i 'kbmmun. Dit och .pa, en levandfl och trivsam r örel placerar man sedan: .ett skolcent-

lokalnivå. inte på expert- oel:: cen

traj nivå.

ditt

ras' och inte Bn:lusslas . unda n. Ba

dessa liksom av våra medlemmar. framför

öv r

kom-' här med ringinde"lning är

mun. 'Vi bör även kräva nägot av

Men

förvånad

på min insändare.. Jag tyc:"er' dl"t tlvt

se.

Men

till

problerr.atiken rum.

kring ringgränserna.

ett

servicecentr'jm

fritids·centrum.

och

ett

nerna.

måste skapa en stark .

komm,un Inte en star:< centralort. Kom

bara ihåg

ordsprå.ket:

"En

kedja äi' Iikll'stark. som dess sva

gaste länk.

Nu kanske läsare och öP:s re

daktörer här

undrar

skriveriet

varför

allt

det

kommunsam

manslagningarna . Jo. me.d anled Hela detta centrum kör man ning av öP: s ledare den 12 april man sedan hårt med. dit placeras alla KOMMENTAR: och därför att Alf S. vill .ha tre söker en ansiktslyftning. som skul bostäder., all industri, v-i1ket tving livssymptom. Av denna Vill ÖP ge sken av att ringar. e att flytksamhet utgör tävlingsverkJag tror att vi I mycket är le trygga österbottens framtid. ar kommunens invånar glidit ur. samhällsutvecklingen Fl t. yttar mcentra till ta in kommi landslmpsförbund och Kommitteer amheten en stor del. viktiga. det är Fältet överens. ungdom ens p a österbot å. händern Ledarskribenten har rätt sA till Men 'Ii kan inte bortse från rea söker medel för. att trygga vår de inte ordnar man buSstransport tliga

både

inom

föreningar

ErI k

H äggman

Liksom hela österbotten är även

uf-rörelsen·

omdanfng.

Yida att vi kansk e bel\över en - re- lliteterna, som säger' sU förbun framtid. Många åsikter och röster till centralorten

.d it

man koncen

• Forts. sid.

öSTERBOTT

-4

ISKA

POSTEN

Torsdagen den 19 april - 1973

P'opgala

i N·YKAR-·L-EBY ' Långfredag 2 m 4. kl. 20.30

*·ZOTCH 1- Sound 4i·SP Insecl Exorn *New M-essing.ers

Efter galan ! 1/2 timme D ANS till

ZOTCH loner

HALDINS BUSSAR. Från Jakobstad kL 20.10. Från Gamlakar leby kl. 19.30 via KronobY-Edsevö-Bennäs. Från Esse kL 19.30 via Purm(r-Lillby-;- arkby-Jeppo. Ftån Oravais kl. 20.00 via . . Hirvlax. . ,

'- D:A N

verrask

lokal

u':S

Lapp'Järd

i.ngsprograrn kl.

långfredag"

20.QO - C)1.00,

Säsongavslutnlngs-rnusiken .

,ACTIO",

_ Bussar

Vngdo "

sofu

.or•.

. -

ORDN.GR. l

förr.

r i Vörd, Oravais och Maxmo med omnejd-.

". Vi i ' nbjuder

Alla' ar vtilkomna till

till en kristen ungdomssamling i

'HELLNJ(S UF:s' LOKAL'

KORSN.SGAADEN --

ån9freda9kvall kl. 19.30

LÅNGFREDAGEN den 20/4 kl. ,19.30

M . ed

STOR SANGARSKARA FRAN NÄRPEs, Sven-Juth,

e r k a n d e: KGG· = kristliga skolungdomsgruppen i Gamlakarleby . PS 23 från Purmo baptiostfprsamling HARPUNERNA under ledning av Bengt Häggblom, Korsholms församling ung,domsle dare Bertel. El:iksson och Ma.xmo församlings kyrkoherde Gun nar Böling.

Servering,

alla

J-E. Nyholm, Ralt KecJd'und. . •

"TRIO FRAN SVERIGE" - Inga-Britt, Sigvald och Anders JohnssoJl

hjärtligt välkomna! Arr.: IV UNGDOl\1SRINGEN

KL.

Talar - Sjung r - Spelar.

22.00';'öPPET

HUS" .

Trion fr. Sverige i Filadelfia torsd. o. lördag kl. 20. -

Påskd. o. Annandag påsk kr. 19.30. Annandag påsk kl.

g safe. eARPEbhA VÅRSHOW

Närpes kan anföra besvär

KARPERÖ

Långlreilagkl. 20.00. Välkommenäl.'en DU att skratta åt våra-häxo. r

och pt;lnelhönor

•

--D Å N S'-

lim.

-. .... 0--'. ,

sOm nekas nöjestilI stånd anföra besvär, och n4l

i 'Södra Vallgrund

WINBERGS TRIO

Långfredagen den 20 april 1973 kl. 20.00

behandla ett såda!1t. besvär på saklig grunder, Säger biträdande Kari under

N.o u r o

PIGGT PROGRAM

poJisinspekt-ör

' i l'asa. Men

de sju år jag suttit

USS

från Björköby kl. 19.30.

vanligt att fö r eningarna be-' 'svärar sig, även om de bar.

SILENCE

bär, _har inget 'besvär I n -

Stor strandhastu

. - Till dansen spelar

gon såda'n fråga . kommit, säger han. Det är antså inte'

' Annandag påsk kl. 14.00

tt femtontal beväringar

VARFEST'

VISST kan en ungdomsför ening

turJigtvis strävar vi till att

Premiären blev suece.

14.00 pesök i FiladeIfia av från Dragsvik.

BINGO

den möjl gheten.

Annonsera i -

•

ÖP

•

Torsdagen den 19 april

öSTERBOTTNISKA

197;)

5·

POSTEN .

...

• 1: passa

OCH FULLMANE * "BOCKEN, ........ ·PASK!" - finns det en mysigare

påsksmälI

.* Korsnäs

att dansa i er nästsista chans! Nylands stolthet

Buffalo Bil Sten Olas' på Viking

SöNDAG 22. -4.

. som

tyt i

aren.

Yello & SP'lnsec

nOllslopstil : Bocken . i pamdis(', - Dimmornas bro.

* God

ord.ning - och vi begär poJishjäJp. .VäJ k o m m e n !

kl.

. . Påsk dagen

GLAD

20.0002.00

22.4.

eJgen. Missa det inte!

BUSSAR: Strandlinjen fråD Va a - bUss station L 19.15. Stora Långgatan via Solf. KL 19.15 från Långåminne via ö och Y-Mal ax. Kl. 19.00 fr. övermark via . Pörtom, Rainebäpk och- Pet?-lax. Ingves "' kl. 19.15 från Granlid, Näveräs, Norrnäs. Kl, 19.10 frän Kaskö via Närpes, Wef!-/ ers från Lappfjärd kl. 19.15 via K: stad ' . och Tjöck. -

DlSCOTHEQUET

-kl.

en enda' chans att uppleva det som det nu är.

* Det här är det enda verkliga par-

Korsnas före

Detta 'är

NÖj'escentrum

PASK

Många daniernru

IN OCH FIRA EN GLAD PÅSK

V!LKOMMEN

JO.HA,NS

BUSSAR: 'Haldins från J :stad' 9.40. Från Gamlakarleby kl. . 19.00 via Kron oby Edsevö - Bennäs.

E.XODUS

•

C AR A C A S

Omtyckta ' -

p 5kdansl·

PURMOGARDE'N

Påskdage'u

2t 4. 73 t

BUSSAR:

spelar upp till trevlig

kl.

2O.00-01JIO

....

Kronlunds från Kronoby kl. 19.15 via Kållby och Esse, Sjönejden från Jakobstad kl. 19.30.

•

ÖSTER

OTTNISKA

POSTEN

Torsdagen d4!D 19 april

1973

Du som verkligen 'Vill dansa på påskdagen och inte t1(angas och få blåa tår, har en "schang dobel" chans i

P'URTO'M J

kl.· 20.00-01.00

Till tonerna av

LARAMIEoch BLOMM R ooh ·81N

Välkommen!

BUSSAR: S,.trandl. fr. Va,sa (centrum) 19.00 via Solf, ö-Ms,lax, Längåminne. Strand!. fr. Solf Centralbutik 19.00 via Sundom Näset, Idöderfjärden, Lenni Back, Petalax, Nyby o. Rainebäck. Fr. Molpe 19.00 via_Korsnäs,' Harrström, Töjby, Träskböle.-Taklax o. Frönäs. Haglund fr. Kaakö 19.00 via Närpea och övermark

.....

...... ......... .

...

··

.......... ..........·

PASKDAGEN

·· ···

"······""""·· ········""···"··

FORTSATTER

22. 4

VI I

K L. .

. .

trivs.

BUSSAR

SOM

TIDIGARE.

RDN.GR

• ................................... ................... ................. ...... ................ .

ALFlES

IPC;

dans där Kings och Face spelade, och i Skatila var det en da s för litet äldre ungdomar med Stig-Johans som orkes ter.

för arrangörerna. Skulle dessa

(

i festfördelningen: lyckat. I Skatila var faktiskt ISkatila hade man ordnat en sMan publik som arrangö det med småbOrd i restaurang rerna önskade skulle komma. stil och blommor som' piffade Syftet med dessa alternativa upp det hela. -Allt detta gav ett danser är att höja trivseln på mysigt intrYck. -Orkestern Stig danserna och att få ut den li Johans

spelade utm!irkt och te -äldre publik som sitte::r på med lite dämpad volym. Dans restaurangerna. demokratin fungerade så att I femte ringen ser man fram

SERV.GR.

___ ___ -

ly kas

sköter trivseln •

tila.

I Skatila var ca 200 per sofemte ner och i Smedsby ca 300. Man ringen, blir det kanske så att kan säga att försöket med "ai "alternativa danser" niåste tas ternativa danser" var mycket försökskvällar

TOREROS _

Grafit och Haima-P

LöRDAG hölls ett fÖrSÖk med "altenlativl\ dan ser" i' femte ringen. Det betydde att man dansade på två ställen inom samma ring. I Smedsby . var det en poppiga)'e

sönd. 22. 4. 20-01

_______ _____.__

.................

SENASTE

Kom och fira Påsken på GAM'MALDANSEN SKATIL-A

- försöket lyekades

l;AMlV.(AL· DANS� -

"LJ.GR. ,.

'Alternati-va danser'

från S. VaIlgrund kl 19.45.

fredagen den 20. 4. kl. 18.30 på Jungsborg.

FREEDOM

....

: ..

POPKONSERT

!,åskd gen 22: 4. kl. 20--01

BUSS

• •

- . '1i , , c:;.;-,.

SERV.GR. ,.

'REPLOT

2OJJO�01

och sköter om att alla

· ·

.j: 1

· , I ' I' I' I '

-·-rc

NR.

_________

orkestern tog någon damernas mot nästa försök som hålls den maj i Kvevlax och Gamla Va Några ord d ns då och d4. LS ningsproblem fanns inte i Ska sa..

öSTERBOTTNISKA

Torsdagen den /19 april - 1973

POS

111I1I 1I1111111_11II1I1II11II"1II1I1I1II1I1II' Omdaning

•

! sätt som smll.föreningarna medlemmar

MATTI ,HYVÖNEN gästsolist IRWIN GOODMAN (kl. 21.30) TAISTO TAMMI med sin ork ter

: : :

PÅ PÅSKANNANDAG23/4 k1.20.00

•

Jättesköön

avslutn" ing'

paa ,

: : S•

•

I l, If JJ'

: :•

Arr.: V RINGEN

litet hur jag tror det gll.r om vi f{tr tre ringar.

mest - folk

inom Den melle1sta ringen . Skall das .av fjärde, fe ·1te

Det stora arbetet· hade lagts mang, gick hem. A v det yngre

regi. 'Och det märktes gardet noterar man gärna Alf att man naft en kun-. Burrrian,

teaterman i spetsen för fö- Back.

ftlagel

Pada

Deras final

känd hönorna

PauIEiw rts:

Ralf

på

oeh

med

Lars

panel-o

gammaldans

va.r

bil-

sjätte

ringarna. Sjunde och !\ttonM rin

sköta

varje

storkommun,

bara

en stor koloss till föreningshus i

kommun n.

Nej

järl

ligger

felet

den

att

mellersta ringen kommer att bil

av de tre· ekonomiskt starDä har väl' ideella rörelse för: kaste enheterna 'Inom SÖU. d vs. lorat greppe.t om sin. dyrbara 4, 5; 6 ringarna. Dessutom - finns grundsten: den, vanlir ' förerlings- förbundskansliet "inom mellersta' medlemmen. Genom dotta blir ufviktigaste

nämligen

mar

till

att.

länge

sedan

skola

nyttiga 9Ch

sina

det

fi a

das

ringen denna har också den störs

uppgif t en

tl!. aktiviteten inom SÖU I dag . Utvecklingen av detta

att varit) att' d n no r>\ .

är ringen

bevisat att den un-

mindre enheten är den bättre

sakta

men

kfJmmer-

oCh

,aäker4

söd.!'a

fört.vi

n ar för att dö som i'n avkVIstad

dvärgbjörk. Skall ·vi· jä även bara .ervisning en etep. Dessutom kan breda ut händerna nen hj Ul p iöst . mte storforenmgarna pä sa.mma skylla på. urbanisel'ingen och ut_o

bingo,

som

var

populärt

vidare

gä

veckling

denna

låta

och

vecklingen,'

till

ant

större och större koncentrat\on in-

nummer blev kanske en aning å om den m llersta långt, det skulle ha vunnit p

r ngen

sedan när uf-rörelsen dör bort re'

ynl

Husmorsgymnastiken

var

surrogat

scentekniska arrangemang, man med enkla medel fått

skulle

m1nga sammanhang belägg Alla kunde sina läxor . Och

,'\

gjorde

firia

pro

insatser,

Jag

1IIi__l8JIiliBmg

. -

denna

jag l

och som har

Det var deras. premiärfram de .

frimodiga

sång

- d:,.a O'Q:rw::Ir.1ClQ 'lrnmnAnlp._

el1

dålig r.lhg

. I

•

-ett

fråga

hoppas

systern' '-i

dåligt

(förlät

bör

den

ordvalet).

debatteras

central isters

Men

och

österbotntiska man

order

pil. vis

viii

leda

den . Tre ringar är in et fr msteg och tanken att slopa ringarna k,m

innebära bara en sak, vi kommer

Upp riktigt sagt, jag

är

rädd

'för min och kommande ÖSterbot1.

ay och angenäm uppenba 'Hennes

al\

minska

att för:!-ora vår rörelse.

som för kar

..,oborna är känd, var för mig

rebe..

det

att

ungdomen inser vart

II sa

med dem sedan januari i

Bernice Pada,

att

för

Kommunsammanslagningar.

arschl e t

j programmet liksom oCK man Per-Erik som blåsarna

.. strupgrepp p ...

genom att bara skyllä pA.

antalet

slicka

i olika

o h var en av pe-

ennes

ledde

med

.uf

praktilten il:mebär det att ge ut ' frfa händer 'och att eckJiDgen

så

det ändå några som man Beijar fanns

anser

motivering.

e./

e speciellt lade märke till.

rörelse .

får se ett pr'ogram som

Trots att alla -enligt min

att

överleva

äv n om en grupp cenlralistE'l ha

sällan man nu

fardigt repeterat.

kunnå

skall

kopplat ett starkt

hade hela tiden känslan av färdigt

för

Nej ringarna b-ehÖV

rörelsen

ett

detta bara liinebära att er: begrepp med ett annat.

sätta ett·

Att det var ett på alla sätt _BOIlUll" beat program fick mal,

är

skulle 1 så fall

Det.

förvaltning.

att löpa på ett föredöm

Det . är

mellanstegs

dagens

till

bil regiondelsräd, men i ,praktikeq

sätt.

detta

KJäder, dansstilar, skönhetsmedel och p-piller diskuterades Tn.VA Fransholm. &aU Pada och Lars Back.

lUA.li .. >.n....

utvecklingen fria händer, oeh' cen

upp det lär skall finnas två möjligtralisterna ströp oss. ans text och skattad. Vi skulle säkert ha an he . ler. till att se showen som är måste ge även kom 'Nej Alf, vi I,tdalts bra med att regIssera musik ,om "Havet svallar i väs le dnin g , att satsa på mera så mer'a r Oll'g a"n elak. mande' generationer av -österbotttir unga förstagångsmedverkan ter" blev populär. Den har text dant i 'programväg, Knockout-· P a ul L ind e.ll , ' nisk ungdom -en chans att överle Trots att karperölokalen va'. Nej ringarna bör bibehålla sitt ger stora möjligheter till status. ,Visst kunde vi sk apa ett I!IkDiisk:a lösnin ar och till smi:

_Wes]>e lare, numera som pen pengar värd. bosatt i Karperö , hade . Mauritz . N

för att

., att något kortas ned. Ett par sa en minnessten där det står andra så att' säga gl,lmla. vitsar' Här vilar uf-rörelsen \ en gemen kunde också kanske ha lämnats sam_grav med J ohannes Kl oc kars. mässigt historisk anknytning bort. ohannes Klockars och uf-rör l och är. samtidigt - en njutbar n- J har Karperö uf Ö verlag / sen -'ni" gav oss mänga goda stlin. melodi. Textförfattarnas egen ledning att vata nöjd med sin' der, men förlåt oss, ty vi vis te vinkling på kommunsamman satsning. Premiärpubliken kun ' inte vad vi gjorde, "är vi gav läggni gen var ny och egen: d e ha va't fl me ra ftill tal'Ig. Men

&rIIåIIandena i detalj, höll för de överlag unga förmågorna. Gedigna inslag i showen var osikanterna och den blandade kvartetten.

..t

skul;e

och

ning ar. Annars effektivitet, skall vi offra för stär vi snart- mfor en sådan situa- eningarna eller skall vi korsfästa . tion, 'dä vi bara har en Slorför dem?

ening

utletad text, som trots att en del av de lokala poängerna gick förbi den som iJJ.te känner

lävlingsverk

eningssamma sl

för

' UF håde lyckats bra med att ltstadliOmma en ung, fräsch och framför allt ro vårshow. ,Textmakarn a Karin Grön och Sven Erik Glade}' hade ås dkornmit en genom

för

samhallsmedlemmar.

medföra

medl

med genomnrbeta t program

insändare'

förra

garna skulle bilda den, södra ring fältverjulamheten I en, ringarnas viktigaste funktion ' framtiden behöver vi ringa rna, al- skulle vara festfördelning. It>dare la ätta stycken. Vi hehöver ett och fältarbetare kunna

...... .. ........................... .......................... utopi,

&A&PERÖ

aktiverar

• rörelsens

Lyckad vårshow i Karper

min

starkt stöd ät smäförilningama så Okey. det låter stä :igl OCh ltan att de kan. Överl va och ge sina a.v tiågon försvaras me alt det . ' Iokala dJen'lmar ett ak iVI och blir effek tivt och att resurserna' sunt frilIdsalternatI. v. VI måste bättre kommer till godo. Mer. hur motarbeta alla tendenser i1! för- högt pris skall vi betala för denna

samheten. Nu tänkte jag berätta

ungdomsnämnderna sköta den? . Nej, för att uf-rörelsen skall

i!I ,

BUSSAR varje 14. timme från nedre torget.

.skulle

att ringar

ungdomsföreningsrörelsen.

' C A R' A C . A S''I .

fÖ lllndra

kommer att förlol"3 sin status.

i heten,

påsken

•

Inte

Redan

Jo det ryktas att d. t skulle bli framtiden. Nu sä här: Första, andra och tredje är det ju sä att tävlingsverksam . ringarna bildar den norra rmgen.

lingsverksamheten

'''''''' ''•••••••

GAMLA VASA

vill

g!: sina.

fritia alter '

var 'jag inne pä svll.righeterna det

l sä fall, vem skall sköta om täv-

VMS

eller

Ledarartikeln påstå

'na

BUSSAR: Westers buss frän Honkajoki 19.30 via Mämmimaa. Frän Närpes 19.30 via Tlöck och Kristinestad. Frän Bötom 19.00 via Metsälehlo. Frän Östermark 19,30 via Perälä ' Mörtmark - Bötom till nöjesparken. Silla pääs buss: Stodl kyrkoqy kl. 20 via Suojoki., ' Vesijärvi, Kärjenkoski och Vanhakylä, Yks-pe.täjäs buss frän Tuorila, Shell-servicestation kl. 19.3Ö, Merikarvia - Riispyy - Kasaböle - Srdeby Härkmeri Lappfjärd via Lehtonen. '

:•••••" ' " " ""-""" " " " " '''''''''''''''' • :• VI TRÄFFAS l ' , .

den .?

sun't

Sedan Alf din ide om tre ring":

ar.

tiskt sä hjälplösa inför utv,ecklin gen

ett

nativ.

och aI:1nilt folk? Känner ni er fak

sin som Påskdagen 22/4 kl. 20-02

7·

--------�- -�-----

lngl\ ende av "panelhönorna på gam.I

. niska generatione rS framtid, är du inte det Alf.

- Erik Häggman

ö-S T

ERBO

--------�-

TTN ISK

P O S" E N

Torsdagen den 19 april - 1973

--�------��- -------

'Österbottningar kom hem' Varför inte en uf kampanj ,öSTERBOTTEN, i ndus tri al i s eras . Inom de närmaste fem' a l'en kommer' det att .. ka'''l!' åt-, SciHIllman Kemira. minstone femtusen ny a arbetsplatser i österbottell. - BI. a. Outokumpu. o c h Wärtsilä har mer eller mindre avanccrade planer på u tv idg ni ng . Dessutom sl.all det ,,'äl också bli Qågot, av den planerade cellulosaindustrin till -Sydö!lterbo ten. 'För att- 1,;lal-!, rlt'nna , utveckling 'behövs det bostäder. Svenska österbottens IlngdClmsförbund. som i mycket är en

- föregånga,re i ungdomsa rbet e lir också härvidlag berpdd att leva UPI) till sitt samhälli>ligll ansvar. SöU får inte' stå likgi 'j ;;' inför de behov Östet·b.)tten i' da g har' sade förbund ord c: fö anden Gustav S k u t h ä II Il då han öppnade fö r bu nde ts vå r möte.

öster st der lik a viktiga s(}m art.,ets Eftersom .varje industriell ar rr.anga' yrkesutbildade betsplats för med sig lika 'mån bottningar varit tvungna att sö möjligheter. De andra slags arbetsplatser, ka sin utkomst i Sverige, ga 'Det är mot den bakgrunden och eftersom på varje arbets allra flesta/ vågar man tro, .med som SÖU:s - satsning på ung . plats går minst tre invånare,e? ta nk att kunna ätervanda domsbostäder skall ses. Ung . . _ sa betyder det en hel del män nar bllfalle bJuds., rlomsförbundet Österbohen niskor. Varje _arbetsplats b eh ö • Också Svenska Öste rbottens har flera givna föru sättningar ver också en bostad. ungdomsförbund drabbades hårt att hä,r göra en insitil r.r Till den del det gäller arbets när emigrationen satte' in. Hu- landsdelen och för landet. '-'et tillfällen är det numera ingen vuddelen av dem som åkte iväg är att hoppas att .:han!len :11,t' risk för emigrati9n. Tvärtom från österbotten var ungdoms:- göra en insats inte tas ',fran finns det redan - nu ett klart föreningsmedlemmar: Därför är oss sade Gustav Skut ' hälla. behov av att få tillbaka en del det helt naturligt att ungdoms av dem som tidigare flyttat förbundet nu också riktar, blic Va.rför slmJle i n te ,dl' os bort. Att fylla. det österbottnis karna till medlemm röch f.d. terbottniska ungdt)IJJsföl' b ',n ka arbetskraftsbehovet de när-o medlemmar i Sverige. den tillsammans med indu * Paul Li ndell blev fri från sina tjänsteåligganden ,_ och men aU ' . tt .. , SÖU har goda kont;kter med maste åren går näppeligen strin, arbetskraftsmyndighe ' Han a tackas här vårmötet beviljade an:svarsfrihet för' fj9låret. klara med regionens eget folk. , finlän rnas organisationer ,terna och ex . " . sparbank,;rpr l j som kanslichef av Birgitta Lybäck och Gustav Skuthällll. Men .iag Tillskott utifrån kommer att Sverige. Förbundet har ett eget sen 'kunna gö ra en "ÖSTER säger inte a jötll1 uf-rörels..n sade LindeU behövas. BOTTNING R K()M HEM" språkrör att ställa till förfo Helt naturligt riktas blickar gande för vederhäftig informa kamP.!lnj? 'En., kampanj med '111111111111111111111111111111111111111111111' n dsplaneringsfragorn upp a na då till dem som emigrerat tion. Det är helt naturligt att veder h äfti g informatoin om. I IJb , ordnade till den utdelnin<: som a Jo den österbottniska i nd ust ria.li_ eller flyttat - från österbotten SöU är med och informerar om sker i maj. Nu blir det , fl t;.. h ör till Sverige .österbotten drab de möjligheter och, om de' för seringen. arbetsmarknaden. sade Lindblom. I G!\mlakarleby ja arbeta med sikte på -I< bo bades ju s ciellt hårt av de!! hållanden som råder i vårt bOs , tadsproduktionen, socia 1 har det proj kt som staden plastadspengar som eventuell! Kom ' stora emigirationsvågen redan land. Den statliga' satsningen oc h hälsovården m. m.' cerat på fJortonde plats fått I ' . , . . .. på 5O-taleL OCkså därefter har för återvändande finländare r' edl en ,tI!laggSb Gget l välsignelse, Bostadsstyrelsens .. från Sverige hälsas med till dylik' aktion borde ju En medan många som . placerat s host och darefter' med '-slkte på fredsställelse förutsatt intres kunna ha minst lika stora möjhögre , blivit utan pengar, _nä sta år. set och aktiviteterna frål! stah ligheter att påräkna ett stat SöU kan nog fortsä ta att, Kontakterna med "bostadsge ligt håll gäller - såväl finska ligt stöd som ex.' bostadsspa konkurrera om de !'ltatliga låsom svenskatalande på enahan rarnas Haka och Finska arbe nera len" gav många nytti ga nemedIen; sade \ genp-raldirektö dl!- grunder.', tarsparbankens kampanj. När ren. läraomar. ,Nu vet vi vad 'som Men vi behöver bostäder. mas statliga insatser görs för återVARMöTET godkände för Efter presspalavern konsta- , krävs och, hur vi bör gå till slaget om en' kampanj Blot sor av bostäder ,olika slag av vändande emigranter är det ,ju Lindell, konstaterad.:> . rter väga, bostadsexpe terade SÖU's , naturligt att de insatserna ock Slybekämpning i eten, form bostäder. För dem som ev. skall sannolikt finns små .Backm' an & Co. att _ det miljövårdsufs\{ottet' föreslog återvända från Sverige e!ler för så riktas till de områden som -chanser .att hinna få de frågor Seg vid midvintertinget. Fritz-Ol dem som skall komma till Ös drabbats av emigratio nen, sade som är oklara - främst bygg. Skuthälla bo terbotten från annat håll är le Slotte förde utskottets ta lan även nn, och i sak var det inte n ågon som hade nAg -ra invändningar mot kampan Jen: _

Vä.gslänterna- ' skall rödjas

Övermalax •

VISSte - mest

Däremot fruktade en del att det skulle vara svårt att fa ut Även om ,folk i kampanjen. förbundet har 16.000 medlem mar, är det svårt att få ut tsJlräckligt stor arbetsstyrka. Men det poängterades också ll.tt kampanjen inte skall vara något talkoarbete åt vägD;lyn digheterna, utan meta en väc , lm.rklocka för opinionerna. Ut skottet oCh förbundsstyrelsen _ fick kritik för att planerna inte påtagligt avancerat sedan miq vintertinget ; man borde redan ;nu ha haft riksåttan indelad så att varje förening fått besked om vilket avsnitt som faller på desS lott. Till 15, maj skall en sådan fördelning vara klar.

ÖVERMALAX UF:s lag utgick som segrare i den frågetävlings final som följde ef t er vårmötet.

yårmötet inleddes med sång

av Karleby uf:s sångkör, var efter Fjalar Hobnq vist - hälsade

Y-älkommen.· förhandlingarna 'l5e egentliga . Jdarades snabbt av under Nils

,GrahnS ledning. MÖtet godkän de att ' överskottet på 8.784 mark överförs till kapitalet. Det -

bokslut som godkändes baIan Iel'ar pA 117.'173,72 mark.

grand6 Glada miner l det derb&ck ocb ' Henry AInL *

DlaJaxIag

fr.v. Jan-Erik Nym

Anna.-Usa

SmuJter,

&Iveig

I det segrande laget. som ,:lJuc kade hem 28 po äng,satt Arma Lisa Smulter, SO!';eig Söder back, Jan-Erik Nyman och tIen ry Alm. På andra plats kom_ Karleby uf med 25.5 poäng och på-tredje pl ts Kronoby med 24 poäng. Det - segrande malaxlaget var . inte ens fulltaligt; de övrig'} la gen bestod av fem personer. men Malax hade bara fyra i elden. Frågetävlingen byggde på vinterns studiecirklar. Som frå geledare fungerade Nils Grahn, medan frågorna i umgänges-' vett saQlmanställts Il.V LilIvoch , Maj-Len Lax;åback, i musik av Jan-Anders Javing och i kom munkunskap av Ernest Gran.:. skog. , Dessa var också domare i tävlingen. -Första pris i tävlingen är två till Helsingfors per biljetter Sö., deltagare.

Torsdagen d.en 19 april - 1973.

ÖSTERBOTTNIS.A-POSTEN

Miljövården ' ng r:t ,pOprörelse .

I 'B,o,stadsp,olitilien

'De - bottniska vattendistl-ilifell

dirigerar inte allen,a

:ens mma att hj älpa' nattiren

I emi

MILJÖYARDEN . är inte någon poprörelse som hastigt blom.strar upp, för att sedan "'pår

löst försvinna. I/ ila,g n otera s miljövården även i vårt lan ; en

grundas vid hll'ikesmiuisteriet i år och red

a .på

tlll

har

tiIJsatt

itt

och miljövård r. f.

. - . Vi har

DE' SOM SATT m ed spända öron och väntade att general direl,tör Olavi ,L.i n d b l o m skulle ta,la. om Sö v : s bostad&. planer på vårmötet, väntade förgäves. Han berörde inte alls dessa p !ane ,utan tal a d t i stallet om bostadslJroduktiollen som emIgrationsbroms. Och därvid konstaterade generaldi rektören att lösnil1g n av emigrationsproblemet luäver att

skall

en arbetsgrupp st:nl;skaJI ut

vlIket sätt vi inom de närmaste fem åren kan få · et t

är nu självklart

tvungna

regerin g

mHjöv ål'dsavd e l n ing

miljÖvårdsmiilisterium.

Det

vi måste ta . miljö vården pa allvar, sade verlisamhetsledaren'i Nat u i·.

Lasse B l om

e r g. vid SÖV : s vårmöte.

hel a t den varit kålsupare !forn någ on annan, sa att· betala. för miljö de Bl omberg. M iIjöpl' obl e men i

man utöver en h e lhet omfattande samhallspoIitik med n ra samarbete mellan arbetSkraftspolitiken, den allmän Ila nä ringspolitiken, samt skolnings_, ocb bost spolitilien.

förstöringens negativa efft"kter,

sade han. Ett exempel på ·dpssa k ostn ader ar sjukvården, u-om·

rådesproblematiken och sy !ik u s

.tens in dustr'ik oncentr erin g.

- Varannan finländare bor i

d ag v.id ett förstört v ttendrag.

Det är inga små summor som

krävs av kommune:l"lia·· och in

denna landsdel är många

översvämningarna samt

aiunförekomst n i mal'ken är

svåra

'problem, vilka tyvärr

Jett till att man att

gått

"bjälpa"- naturen.

in för l\-Ian

har en upp jö av proJekt allt från konstsjöar till invallnin

ri ngen ·i höst eller senast nästa

vår fram en propo sition - om en

luftvårds och buller'skyddslag, riken också kommer att krä

va betydande summor av- sam bället.

- Om man j äm för den ös terbottniska naturen och miljön

samt

österbottninglirnas

stäIIrirng med inställningen

det

la ndet. fi nn r ma n a tt öste rb ottn ingarna l.r lika bra

övriga

effektiverad vattenvård. Av

städerna är det bara

men inte' allena avgörande, sade Lindblom. ,Jämvikten- på bo-

och

. i Natur miljö, J..asse Blomberg.

Lindblom . k ons ta teräd e också att samarbetet , med när ingsl ive t

alltid . löper så lätt som man skulle önska. Industtm har ännu inte vant sig vid att in-· inte

pl anerade .' träförädlingf!indu strin i. Sydösterbott II. Man in. vänt ar skogsforskningsinRtihi-

tid före etabler'ingar och utvidgnirl gar. Först då man· står' där med ett stort bostadsbehov, kommer man på at( ta kontakt, och då kan det vara svårt att. . uppfylla krav n.

rutillgångarna.

bår man sagt att denna i

' tets under.sökningar om trä v&

* Verksamhetsledaren

för att -få ·till stånr} en flytt

ning tiilbaka.

formera bostadsstyrelsen i

nu inte tagit ställning UJ den

Vasa' och Jakobstad som bar . vad man kan kalla renings

- Genom att '·9:tlVänd;:J b aru ett mede.1 kan man inte dIrige· ra emig ation ströinmarn8 på ett änd3:IIlålsenIigt· ditt. . Bostadspolitikens andel är central,

s tadsmarkna den är nödviindig. men. inte ett tillräckligt villkor

gar. Gamla.karlelfy och Vasa få· reningsverk vattendistri kt är de enda disom, endast förmår hålla för oreningarna på den nuv!J rande . strjkten i landet som for tfll . r3tDde går in för en kraftig nivån. Därtill krävs minst lika ombyggnad av va.ftendragt'D, mycket för att få ,i gång .res". sade Blomberg.· De övriga tal,H"eringen av . '-vattendrage!!; bar i stä.l I et gått in för en sade Blomberg.

.dustrin for. att

Inom ·Iuftvården lägger rege

,iratioilsstrommen'

. Men

Blomberg

I fråga om emigrationen

årt

påpekade· i land varit 'en nödvändig säke1'o

hetsventil f9r det flyttnings tryck som a rb e tslösh e ten åsarn verk. och lu f ten i Gamlakarkat, och att v åra resurser inte leby är stundtals den absolut skulle ha räckt för ·att sysset-· Det !iisf:-. sämsta i landet . sätt a de tvåhundratusen perso nämnda påvisas av de undersökningar institutet för ar- farande finns många som inte förutsättningen för att man ner som under 1960-talel flyt betshygien gjort. alls insett vad människans in-"skall kunna minimera de nega tade till Sveri.ge. Men i dagens grepp innebär för naturen. sa tiva miljöförstörande effekt r värls! av kumulativ utveckling Vägbanken över Kvarken de Bl om . na en träförädlingsii1dustr.� allo' är detta tä kesätt farligt, kon :. staterade Lmdblom. Detta be ar mte enbart ett lokalt natio I Natur- och miljövård har än- tid för med sig. lyses klart av. vAra-. egna u områd vars problem flytt 'ningsröx:elsen snarare tillspet sat än löst. Emigrationens negativa verk ningar har' särskilt drabbat u· områdenas befolkningsstruktur, - näringsliv och den kommunala ekonomin. Emedan skatteun· derlaget på grund äv avbefolk· - ninge blivit smalare och skat· . teöret stigit, har både den of· fentliga och den privita serYic· nivån sjunkit, medan det pris som måste betalas för den läg· re servicen ivån däremot r.ar sti . . git, sade h an. Misslyckandet vid lösningen har emigrati onsprO'bl em et av delvis berott på det sätt mån problemet, man har angripit strävat till dellösningar. Sålun da har resurserna inte räckt't,ilJ för att förverkliga an struktur förändringspolitik) som skulle främja grundförutsättningarna . sYSselsättninge,n och in för . alla fall i fråga om proj ktct nellt problem, utan inverkar att man måste' g m tör att även internationellt på miljön: mycket noggrant !ltredl;L de ef Det stöd projektet fått i Öster- fekter en dyljk 'industrialisering otten visar tyvärr att det fort- får på miljön. Detta är grund :

. r

komstbildningen. Lindblom betonade 'speciell1 att Qlan under ernigrationstiden , och nu Senast i början av d etta

år, utvecklat bostacmbelånings - sys temet till ett. mex:a flexibelt system som bättre tj änar de

•

bostadsbehövande. Han konstaterade ocks! att då avgången av gamla bostä der vis at sig vara, störst just i avfolkningsOmråden, lr det· skäl att fästa speciell uppmärk·

:..._ .

..A

* "UmötelNt::hapn "A Jungsbuge napp., I r61-.rta& reAd"" fr. V,. !!tlg ko!.eagren, Bror Skogman och Bengt Undblad, I mitten Gon ..... BAD,", UUau Gmnlund, och Barbro w back, sam* I bakgrunden Rune WesteFgArd, LeU EkluD4, Britta NygWd, Fredrjk Bäck. ' , -.lIki_.-.J.Uf._ B_ID8I11_. odb. Göraa. AhJstrand. .

samhe t 'vid möjligheterna att iståndsätta gamla bostäder på orter där emigrationsströmmen :vänt eller väntas' vända tillba KA

öSTERBOTTNISKA

.10

. Torsdagen den 19 april

POSTEN

1973

I111111 i 1111111111111111111111111t I tI t tIII tIIII

. Kristna

verkar ett par unga ork

rar från Gamlakarleby.

På två biljetter· reser en hel familj till Sverige.

t Det

blir ingen dans. En mindre entreavgift

tillfaller

Sol-'

hemmet och ett motsvarande finskt hem för

utvecklings

hämmade. ykarleby blir det pop

gala med Zotch, SP Insect,

Mamma,pappa·ochbarn. ' .

Exom,- Sound och New Mes . singers.

Den

sistnämnda är

en kristen sånggrupp. blir

1 V2

det

Här

timmes

dans.

NUFS står för arrangeman

Ett exempel:

gen

Pappa Nils ':/j','- -{. ,

Mamma Karin

Kalle 14 år

Peter 14 år .

Lena 11 år

betalar normalt biijettprls. T.ex. med dagtur från Abo till Stockholm 22 mark. (B-hytt

betalar bara halva pri se t eller 11 mark.' (B-hytt 18 mark) -

reser för endast en fjärdedel eller 5,50 mark. (B-hytt 9 mark)

reser liksom tvil- lingbrodern för bara 5,50 mark. (B-hytt 9 "lark),

åker helt gratis till ,Sverige, liksom· alla andra barn undar 12 år, om de inte har egen hyttplats.

36 mark)

och "dragare" är Sten

Blomqvist o. Birgitta Björn '

vik. ./ ' I Hellnäs blir Ciet heIkris tet program. Martin Marken och

kyrkoherden

Gunnar ' Böling

Maxmo

har

ordnat

till det hela. Dessutom med verkar ungdomsledarna Ber tel Erikson och Btmgt Hägg-' blom. För sång- och musik

inslag . sv rar

blåsorkestern

Harpunerna,

KGG-gruppen

från Gamlakarleby samlyce um och sånggruppen Ps. 23 från

baptistförsamlingen

Purrno. Det blir ingen entre avgift, endast kollekt. Fjär de

ungdomsringen

står

för

kostnaderna. - Näst efter Petalax var ' jag den första i Österbotten som bÖrjade ordna dans' på långfredagen,

säger

Martin

Marken. Jag var 16 år. kas _

sör i föreningen och säg att vi skulle kunna förtjäna.. Nu har jag

ändrat åsikt.

Jag

tror vi kommer att fil 'full satt salong.

l' Malax har man plan'erat en tillställning med storban

I-

det ,sång av Maj-Britt Mar ocb ungdomsbingo . med

tin

skivor L

och-

kassetter

som

pris. Vissa problem har upp stått och

det är

inte klart

om det blir någonting alls.

l Lappfjärd blir det någon form av programtillställning och 1 % timmes dans efter åt. Caracas - är beställd och har inte fått något återbud. Utöver dessa tillställning ar kommer framföra

1V2

TrevHg

Med familjerabatt reser familjen - förmånligt från Finland till Sverige eller omvänt. Rabatten gäller på alla Silja Lines rutter och turer . (utom paketresor eller andra 'redan rabatteraderresor), både om ni reser i hytt eller väljer att resa på däck. Så här enkelt är det: När pappa betalar normalt pris, betalar mamma bara halva priset och barn från 12-20 år bara en fjärdedel. De allra minsta reser helt gratis (utom när de har egen hyttplats). Förutsättningen för att få familjerabatt är, att sl summan .är, del ) samma som priset för två normalbiljetter på ifrågavaranae tur. _

resa.

\ :

'SlqA

LINE./l

att med ef

hållas

pro

gramtiIIställning.

gammaldans

kominer att

, nännaste rese yrå.

timme

vårshow

teråt och i Södra Vallgrund

På dir;l resebyrå får du veta'

mera om Silja\Un .familjerabatl

Beställ iljetter

Karperö uf

sin

Man får väl lov att kon att

statera

långfredagen

1973 inte ser ut att bli vad den var planerad ' att bli i uf-rörelsen i svenska Öster botten.

Återstår att se hur rimentet utfaller.

Torsdagen den 19 april

.:-

t973

öSTERROTTNISKA

Han d,elar aktier Inled de an,ställda . NILS, BERTLIN i Oxkangar, syskonIfkara på tio barn. Han

Oravais,' är

tröttnade

på

.OSTEN

'R,eSllltatet bäst

en' länk

Sverige

1961;

liten firmn

ganderätt, ansvar. fördelas'

· då

•

1962. skaffade butfksbiI 1966 ocr. startade en mekanisk verkstad 1968. I niaj drar han i gång en hidustri 'med tio anstäJIda, i ep ny haJl som . Oravais kommun, byggt på Byholmen i Oxkangar. Det intressanta är att Nisse efterhand ,låter syskon och anställd a bli del" are i det han byggt upp. , " öppnade

Nisses livsmedel

- Det nya - företaget kom mer att heta EUI."otrailAb, be rättar Nils Bertlin. Vi kommer att tillverka olika slag av släpvagnar. pet' blir lätta släpvagnar för persqnbilar, båt trailers(\persona]vagnar för lika slag av terrängarbeten och biblioteksvan g ar: På längre sikt funderar han också på husvag 'nar.

De anställda' kommer att äga 40 procent av aktierna i företaget, själv ,har han tänkt , behAllä 60 Procent. Hälften av Nisses livsmedel har han redan överlåtit på en bror och även den andra delen kommer att avyttras.

- Det blir bästa resultat om .äganderätt och ansvar för-o delas. Det är' ett MASTE anser jag, säger Nils Bertlin. I ett företag med tio 'anställda måste alla arbeta. Där finns det inte råd att ha någon som går omkring och" ser om och hur de andra arbetar. Då är det bäst om 'aIia s.a. . ' a:rbetar åt sig själva. Aktiekapitalet i EJratrailAb .

blir 100.000 mk. Den, haH man skall flytta in i ,är 5()0 kvm. Byggkostnaderna är ca 300.000 mk. Hallen uppförs av. Alavu den tehtaat och skall vara flir dig före 1 maj. För närvarande håller Nisses mekaniska på i Oxkangar gamla skola och har fyri anställda. Skolan kommer senare att tjäna som lager. Nils BertIin är optimistiski för framtiden. Han, tror på den bransch han' nu redan är etablerad i och räknar med att rätt snart komma upp i ett 15tal anställda. Hans produktion tangerar rätt mycket fritids sektorn och fritidsbeh v -'- en sektor som det just nu 'lönar sig att satsa 'på. Om de un derhandlingar han har på gång * Nils Berlin anser att. Mbetsresultatet blir b3\st om de som jobbar i företaget har en känsla av företaget' att de arbetar A.t sig själva. I en liten finna -har man inte råd att hil.Ua "i.!vervakare". ger resultat; har lå gt mer arbete än d hinner I ed. också, mediterar Nils del, men när jag inte kan låta Jt>r som sökte sig till eh obe mig V rför, Nisse BertIin, håller' bli a t hålla på. Ja, inte är det bodd ö fö r att leV'a f lugn och Bertlin. räckte länge inte Nisse' är en mä'rkli g man. du på så här för att sedan så 'lätt a t tänka sig att nu så ro. 'Det han började uppfinna Han ,är en god medborgare i , var för 15 fa förrän när ,du kommit i gång låta att' säga' ta ans miljer. anligen jobbar man 15' ? lika saker ,på ön, arbetade Oravais. Kommunen är med andra skörda frukterna? , och förbättrade och hade' det honom och han med kommu ' Man slipper 'inte ifrån timmar om dagen. sitt eget jag," Jag skulle förstås , Jag så tt program i jobbiga e, än någonsin. , ' nen väj tillfreds. - Jag tror det är så med Seg klara mej med Nisses livsme- TV om ,en fråmgångstik ingen "

.Vårvädret nspirerade d,å Pörto!m rl{estern '\

Sulava Lillni 'döptes' DET V.(\8 VARVÄDRET som inspirerade då pörtomorkes tern Sulava Lumi fick sitt namn Iför ,drygt ett år sedan. Många har missförstått det namnet: man har ofta trott att det är fråga om någon finsk poporkester, men ,så är' det aUtså inte. Bakom Sulava Lumidöljer

pörtomgossar, som försökte hitta namn. Och varför inte ett finskt

ett

då;

sig

fyra

annorlunda många

bottniska orkestr,ar kör ju .med ,engelska namn.

tvättäkta r orkester

svensl{öster

Hårdpop . är . ingenting för

- Det är nyttigt att spela

inte alls_ förtjusta i pO,l", vill helst spela vanlig dansmusik. Men som träning är det nyttigt att köra hård pop någon gång, säger orkes teros "ålderman", Thor-Leif Lyt t s, 17. Orkestern född då det slog am till år 1971. Det var nyårsrevyn i Pörtom som gav im Jllln lse . En' w- pojkarna hade att en orgel i julklapp, en an ' .an h ade gitarr och en tredJ e des låna trummorna. Sedan dess har orkestern t på bröllop, tonårsträf. far och ' på danser i Pörtom ' ar det inte duggat lien ännu llirskilt tätt av spelningarna. Yi1l gDSSI,U'Ila dock på allvar r:e sig ut på dansmarknaden, och väntar mera spelningar un.. sommarsäsongen.

kestrar,' säger Thor-Leif Lytts. Visst känns det litet' nervöst att' ställå upp på samma scen som de som spelat i åratal, men det måste mån försöka komma över. Och visst är an ändå ' , mera nervös för publiken än för den andra orkestern.

det här gij,nget. Egentligen är tillsammans med etablerade or

1ltan

, I

- Vi försöker också .prata' lite med publiken, men det bor de kanske vara mera show, säger han., Vi pres nteral' åt är minstone låtarna, och det · " ' . Stamnm?en något ju. alltid .b" attre, om det också sags b hr na. Fast något ord mellan lå ' . . å andra SIdan får det inte bh

* Sulava,

Lumi, på' scen, ' fr. v. Sune Sved, Christer Rönnholm, Tltor-J,eif Lytts och me Westerqvlst.

Blommor -och Bin spelade in skiva

.. ..or och 'B'In k"or med . 'D eIB1ou ...

ras repertoar· siår, så därför har pörtomgossarna försökt sig på samma låtar.

Tre av· de fyra gossarna i ork tern sjunger. Sune 'Sved, 16 spelar gitarr, Christer Rönn holm, iS, bas, Thor-Leif Lytts . ' or och 01e W'esterqvlst, t'rtmun ' ' 16, &pelar orgel.

svenskösterbottniska DEN ork,estern Blommor, och Bin

skall

för myck,et prat hener. , " ,Thor-Leif går i yrkesskolan " Repertoaren som , Sulava i Jakobstad, på telefo nlinjen, Lumi valt är - för att gå medan de tre 'övriga går i hÖg rakt på sak - densamma sOm stadieskolan i Petaiax. .

etablera sig

på

skiv

marknadeu. I början av april spelade man in en skiva i,

Helsingfors.

Någon

gång i

maj ligger kanske skivan på

försäljningsdiskarna.

DET är kapelJmästare Sven

Nygård, hemma från Jakob stad och anstiUd av Nordi8lo ka Elektriska, som förmed lat

inspelningen 'och

stått för, produktionen.

även På

skivan måste Blommor ochBin ändra

I!.amn., Skivan liar

spelats in på finska,

STERBOTTNISKA

Tor,Sdag n den 19 1l1)1'i1

POSTE

197:1

Bihellinj en grund att hygga på en

SMATT

FöRVANAD men samtidigt gla· d";.läste jag i en tid

nj g för snart tre år sedan, att en ny linje bade' startats vid Fria ·kristliga folkhögskolan domsledarIinjen

hade

förändrats

Veikars. -och

Den

s.k.

ung

b.livit

bibellinje. .Vad kan det bli av detta, tänkte ja.g. Skalt de m ånne få några

elever? Men bibellinjen körde igång, och det har visat sig, .

. att det finns ungdomar som är intresserade av att studera . _

. på en

Vad mnstig Oigiösa Bibeln Nej,

ådan linje.

är då bibellinjen för linje? Är det några re fanatiker ,som studerar både bittida och s nt ? det är alldeles vanliga

mgdomilr

olikli

åldrar

vi studerar. Engelska är ett världsspr åk som det är skäl att lära sig. Därför laser vi också' engelska. .på olika nivåer .

dessutom. - Vi läser också som psyko og i . och barnpsykologi" Men nutjdskunskl'l.p, skriver uppsat

'!.tuderar på bibellinjen, 'le har ett gemensamt - de lar mött Jesus som' sin Fräl are, och funnit att 'Han ger 'ivet en ny mening, Därför vill je gärn veta mElra om Ho10m och på grund härav stu ierar de böckemlio bok' Bi-

.leln. Som linjens namn antyder tr. Bibeln en vikti g lärobok. Vi

. ·,tuderar den ur många olika ynvinklar, och vi har kommit . mderfund med, att en intres antare och lärorikare bok exr

ser m, ·m.

• U-landskunskap

* Grupparbete på bibellinjen. fr..... Marja Hyle,' Stina Holtti,. flritla Höyberg, Karl-Gusta ' Berg, pas OI Iltor A·rne Herberts, Paul B ddund. Gullevi Hall, Terese Andf'rsson, Ingeborg Kargus och Benitu . der.

Ett ämne som är aktuellt är Hgt viktig Sl;lk, u-landskunsk.ap, U-länderna är Varje tänkande människa vet ett problem i vår värld, och det att detä.r bättre att förebygga är br"å att vi {år reda på vissa än att bota .en skada, Därför faktiska förhållanden. - Ett annat aktuellt ämne l vår tid är själavård. Den jäk tade nutidsmänniskan är ofta .. . i behov av själavård. SÖrf'nme , del och andra .lugnande medel

På

tiv att. leva för-

Jesus Kris·

•

Fort . "id

h praI{tl-I(moJ-l-l h ' ,eter' I nar .,eten l ) V V 'a afl ttn n. or a I tl-ll FIZF·s

hjälper i te ofta kan' några' ,terar inte. På schemat står. bl.a. bibel samtal med en förståendefull ' 'unskap, exegetik (bibeltolk medmänniska hjälpa i .mycket.

ing) och alldeles, vanliga bi- högre grad. - . Det borde varenda män lstudier. . Vad är deL för· skillnad ·på niska lära sig! utbr.ast en god vän spontant, när. jag rättaessa då?

. är det nödvändigt att vi tar tus. Det här är .en- liten överblick hand om barnen medan de är små ,och ger dem ett alterna över va.d Vi sys'slar med. Na

....

har beb.,v ·av utökad kontakt med sin omgivning. Man vill s.atsa mera på bibellinjen och p å utbildning av församlingsarbetare. Man får äld 're QCh mer kvaUticerade elever och måste kunna ge dem bättre såväl t.eoretisl. som andlig

FRIA KRISTLIGA ·FOLKHöGSKOLAN

utbildning. DessutoQ]' tvekar man att. satsa i Veikars där man nu arbetar. Eu investering . att vi har talteknik. Och i Vasa ·innebär. mindre risker för skolan. visst är. det nödvändigt att lära sig tala - vi använder ju oss Beslutet om flyttning fattaDetta är i' samm anfattning Esseiström medger a-tt' det av den konsten varje dag! Än- anledningarna till att. skolan des för ett par månader sedan, också finns en krass ekonomisk då behärs ar vi den så då:ligt .· den laugusti' med största san 'berättar skotans rektor Josef anledning. Skolan-:borde under

bibelkunskapsle tionerna de

år vi igenom de. olika bi"bel 'öekerna och får således en .ild å vad de handlar om. I 'xegetiken försöker .vi komma, mderfund med vad som' verk

nolikhet bryter upp från Vei· E s s e I s t r ö m. Just nulig er . anhållan i undervisnings "lelar. Bibelstudierna däremot Vid förhandsför , . . man i fortl?ättningen tänker ministeriet. hmner VI lehandlar ett visst ämne med Mellan v rserna frågningar har man dock fått baptistförsamlingens. också. bedriva söndagsskol- och arbeta i 'sibeln som 'grund. informellt· löfte om att' för Men det är inte bara Bibeln juniorarbete. Det är en. verk lokaliteter på Rådhusgatan. flyttningen kommer att gOdigen menas med skilda bibel • Söndagsskolarbete

kars o h flyttar till Vasa där

kännas.

hållas och ' utbyggas. Man tve. kar att 'investera i Veikars. En investering i Vasn innebär inga ekonomiska risker'

an har redan' köpt ett par aktielokaler av j närheten baptistkyrkan. Direktionen har

en försäljning av_ - Den. viktigaste anledning diskuterat är bibellinjens' beho" av skolan och området J Veikars..

kontakt med församlingarna och att få nödig praktik av församlingsarbete. Nu är vi tvungna att resa. in· till Vasa och då blir det alltid att ta taxi hit ut till Verkars sent

· på

kvä,llen eller natten. Den omgivning vi arbetar. i här. i Korsholm östra mycket är evangelisk luthersk varför vi .. : . endast i ringa utsträckning får kontilkt och praktikmöjligheter här.

Såväl Korsholms kommun som.> församlingen är' intressera_d e.. Fria kristliga folkhögskolan hat för Ilärvarande 23 elever. Man började med 25 men två har slutat p.g.a. sjudom. På bibellinjen studerar 9- elever.: Det finns fyra fastanställda -lä rare på skolan tre manliga och' en kvinnlig. Arbetstiden är '32 vexkor.. Vi har fuutecknat med kurser och konferenser .hela juni och

- I Vasa har vi möjlighet juli, konstaterar rektor

att få timlärare i ämnen som kräver specialister t. ex. språk, fortsätt r Esseiström. Allt fle re av de elever som söker sig. till vår skola har, mellanskola eller grundskola som grund. Då

* Det -lInns goda IlAngare IlA FrIa' krlstUga folkhögskolan denna vinter konstaterar rektOr Josef Es seIström längst t.v. Bär övar sAJigläraren Tor Nyman tillsammans med fyra av eleverna på blbeWnJea. I'al'IlIS. SUna 'HoIttl, PIIIII Backlund och .Terese Anderssoa. . .

ström. - Det sationer

är

många

Essel

organi

som· upptäckt vilken'

rofylld och vacker plats detta är. Jag kan tänka mig att Korsholms församling skulle_ ha stort >behov av att äga sko

ställs det högre . krav på den lan. undervisning vi skall ge, De Trots den trivsamma atmo möjligheterna får vi genom sfär man nu arbetar i ser rek

förflyttningen till Vasa. Närhe tor och lärare med förväntan ten till simhall och andra sam-o och optimism' fram emot· den

hällets

servicefunktioner

näm dag man kan flytta

ner Esseiström ocksä som ett plus..

titt" Vasa.

Torsdagen den 19 april - 1973

öSTERB OTTNISKA

'Förlovningskunder' går ofta först förbi guldaffärens dörr ATT FöRLOVA SIG är fortfarande en allvarlig, sak finländska ungdomar. Det· betyder för de allra. flesta man valt livsledsagare_ eller livsledsagarinna. Dädör iiI' lovningsparen för det mesta mycket spända ,o h blyga

POST EN

för

att för när

Ibland händer, de kommer för att köpa förlovningsringar. det att de inte säger någonting alls i början. Men har de vij.l öppnat dörren till guldsmedsåffären blir det 'a fär näs tan

hundraproooJltigt. _

"olyckskamra:: Det är direktörJuhani L ,u o-lk 1 att träffa expedit ter". m a-A h o och, hans V ser genast om det ,är Pirkko H ö l s ö som berättar vid en "guldbad" i Vasa. För -fråga om ett förlovningspar; taget har nylig en öppnat en säger Pirkko ,Hölsö. 'Om de inte mysig förlovnillgsstuga i källa-säger något frågar vi, om' det ren under sin 'affär. Tidigare gäller ,ringar och sedan visar vi *, En del är så blyga att de Inte vågar säga någonting alls förrän de kommit", i fÖ rlovningsstu hade' man en mindre "stuga" dem till förlovningsstugan. Vi gan. Vi tar en' bild' när de väljer ringa,r- och framkallar omedelbart. När de får- se den brukar spänplockar fram en' bricka med längst in i, affären. ningen släpP!,>-berättar direktör. JuhanJ Luoma-Abo och expediten Pirkko Hölsö. ' - Vi har sett att ett för- ,ringa r i var'vi. bedömer- vara , . lovnirigspar helst vill vara ,för lämpliga storlekar. l3 dan pas- . , . ' mest Sål d a rIn g arna rlDgarn och de åvor e even-få dlsponera forlo:. nmgSS gaD modet. D sig själva när de, skall välja s r,någon ,på#att ta en bild l o o ID k tUe,llt kopt. ger fI f'or d amen g .-o a c kså , storre. , rman, aven >ett ens . , , ringar, berättar h,err Luoma-av- de ,tu n r de börjat titta på kosta , u t h ' , al d SSID ,teskecla och for he r_ I? o.-:-120 mk. r v.t Aho. De uppleyer det som obe- ri,ngarna.. 'Vi 'fi abbframlrallar ?c , .. t • G å . r ibland förs förbj nu ave": res t tur- !ur till . hagligt och 'störande oin någon bilden, sät ter den i ett'tomt . : Prutar inte l!meå. F rlovn ngspar ar , tYll ,J:uhani uoma:Aho och hans börjar ge rå!! eller blanda sig eui och sätter den på bordet • hgen goda kunder. expediter gör 'allt' de kan för i deras förehavanden. Det finns framfqr de två som ser på -:- Nej, på förlovningsringar Ungefär 50 procent:tar ring-att göra det lätt för de blyga de som brukar skoja och frå- ringar. prutar man' inte, säger Luoi!la.- arna på redan' i, affären. och !?pända förlovningsparen. ga om de nu verkligen är säkra - ,Det är märkligt vad bilDet skulle ju vara att att de funnit den rätta, om de den har stor betydelse, säger Aho. är den mesta Det, händer att de ser ett par ,Midsommar inte gör ett" misstag etc. FörJuhani Luoina-Aho. De får av-pr,! tå bort lyckan. Därnäst jul gå förbi, ,butiken, titta i. fönst förlovningstiden. Sedan paret valt ringar visas och påsk. Också till nyår och ret och tveka innan de vågar de unga tu är sådant skoj en- leda uppmärksamheten från,hu" , ögonblick. de igen upp i butiken' för att pingst några bart pinsamt. vudärendet förlovar sig många. sig in. Har de väl ,öppnat dör - D et hände LO.m. alt' fo,lkJust- nu lottar vi' ut en Rom- välja nÄgon fästfolksgåva. Näs- Däremot ar valborgsmässohel-ren är det ' värsta hindret över tittade in i den förloVningsstu-resa och en lottnummer' finns tan alla köper någonting ut- gen ingen särskilt populär 'för vumj.et. , Ett råd till förlovningspan{n, \ över ringarna. _Minst 300 mk lovningstid, vilket många tror, ga vi hade i butiken Q h börja-också i det et\!i vi visar. , förlovning, de skämta. Nu kan vi garan-. Mest säljer' man vanliga ,sma kostar en n(>rmal säger Luoma"Aho. Tidigare _sål-Pirkko Hölsö? förlovningsparen får la. gula guldringar tera - att en vitt men för niånga bljr det en af - de vi ,nästan alla förIovnings - Var inte så spända ocli välja sina ringa ,i fred. Ibland gUld är på kommande. I Sve- fär på 500---600 mk. 'ringar på lördagarna, nu hån- nervösa. Det är ju ändå bara bånder det törstås- att det blir rige och på kontinenten_är det Medan ringarna graveras der det mycket ofta att man en vanlig affär. Expediter I fl era par samtidigt ,i stugan, modernt. Också '.hos oss ökat; bjuds förlov'ningsparet på köper ringar på - fredagkvällar guldsmedsaffärer 'vet vad det men det tycks inte verka häm efterfrågan. De breda guldrIng- lunch eller kaffe av den firma när vi -har längre' öppethåil-gäller;' vi förstår era probleDi roande. Tvärtom kan det vara arna har allt mer' kommit ur som'vi 'rådfrågade. När de' får ningstid.' Då' är chanserna att bch vill Jälpa' er. ' Seg

.•

.fIIJIII'1I1111I1H111111111111111I111111111111 ännu mera omväxlande är na·

Beväringsgrupp på bottnisk turne

turligtvis. internatlivet. Alltid är det något intressant på - gång, och det gör livet rikt och ----------..... 1 Power to all our friends' turligtvis, ,--finns det ämnen ut skönt. ' 1 Ring, ring -(bara du slog en Cliff Richard (ny) KRISTLIGA beväringsgruppen över dessa, me!l det här torde sigual) (svensk- versio Ii) Björn AU bo på en internatskola i Dragsvik , gör en ny pster 2 Ring, ring (engelsk version) ara de viktigaste, & Benny, Agne th a & Annifrid är mycket utvecklap.-de - man Björn & Benny, Agnetha' & bottnisk_ turne i påskhelgen. 2' Ding-dong lär sig leva tillsåmmans med Annifrid Turnen börjar med möte i Sion • "Korta" lektioner, Lars Berghageri andra människor, ta hänsyn i Vasa på' torsdagen. På lång 3 I'm an Astronaut 3 Du om vandrar genom live osv. Självfallet kan det ställa , \ Ricky Wilde Mer än en gång' har jag fun till problem att leva så tätt fredag blir det möte i -försarn" Lars Berghagen 4, Get down lingshemmet: i Jäkobstad och i derat över vad det är som gör inpå varandra hela tiden, men 4 Räck ut din hand Gilb rt O'Sullivan ibellinjen så oerhört intres det positiva. torde! dock över Forsby Saronskyrka på. kvällen. Kisa Magnusson 5 Garden party sant. väga. 5 sång om våren , Rick Nelson and the Stone . Påsklördagens förmiddag äg Något svar har jag inte fun Mona Wessman Canyon :Band. nas I,åt fraktatmi&sion 1Jakob Dit; jag bara vet' att jag näs • Israelresa 6 Kärleksbrev 1 sand d 6 Can 't keep it in Iltad, och på kvällen medver-kar tan varje dag undrar över var Flarnlngokvintetien Cat Stevens Arets elever fick företa en gruppen i en ungdomssamling för lektionerna är så korta.' pe Omkring tiggaren från toussa 7 7 Yellow bumerang ir a lltid slut alldeles för tidigt. oförglömlig resa till Israel. Så på Hummelholmen i Monäs. HootE!Danny . Singers Middle 'of the road Det är nånting som -inte hör dana studieresor torde uppre Nån 'där uppe mäste gilla mig 8 . 8 Tale of Maria tiIl vanligheten när man går i pas de kommande åren, så var , Påskdagen upptar ·möte i streaplers ' - Jose Feliciano (ny) ola. Så någonting peciellt är je äventyrslysten ,och resein Terjärv -på eftermiddagen, och 9 Västanvind ' 9 Heart of Stone tressera ungdom har sitt 'livs möte i "metodistkyrkan i Gam *l med bibellinjen! Sven-Bertil Taube . Kenny chans att åka till Israel för lakarleby på kvällen. ,På sön 10 Stop ._ 10 Oh v,ilken härlig ag en 'billig penning. Dessutom får • laga läxor Ted Gärdestad (ny) . T'om Tom dagen blir det eft6rmiddagsmö man både före och efteråt stuEn sak' som kanske inte ·är, dera de ämnen jag skisserl!l - te i Korsnäs, .samt kvällsmöte .. vanlig i en skola är- att vi och många andra till på köpet i Korsnäs kyrka. På ,måndags har några l xor. Däremot om man beslutar si g för ,att kvällen reser gruppen tillbaka Vi långa dagar med många gå på bibellinjen. till' Dragsvik. 3-delad BOKHYLLA i paJjsander, barskåp, Vitrin. IStioner. Som det säkert framgått av Gansk8. ',ofta bar vi också det föregåen , de är bibellin1en •

Bibellinjen

tio i topp

svensktoppen

Spe ej.1 e r_b j u d a d-e,!

tmter. så ingen behöver tro att en något annorlunda, skolform att hjälpa andra männi§1tor. Vi n laar några "kaltdagar,". en än den traditionella. Jag är lever ju inte för oss 'själva utan

yj ir

ju bär föratt -lära

oss dock övertygad om, att ett par för att om möjligt vara andra'

inte . för att gå terminer på bibellinjen formar t ll I)jälp och glädje -'gonting .. sil dank. en ung människa och gÖr henHigot som gör bibellinjen ne mera,. användbar i arbetet -

L- _________

•

.. C a

·t.1

, 'NU 1500:-

rj tptis2.c lO:":-, ' ' .

KALUSTE'LIN-DROGS:

Gamlakarleby, 'Vasavägen 5,

tel.

13499 '

" ________", ________________

ÖSTERBOTTNISKA

••• Månsken

mars

är

vackert. Temperatt:ren faller mot kvällen och det blir luften. frostigt och friskt Månen ser falttiskt också något frostbiten ut i all sin

.. gula vänlighet.

månskensnätter Trolska har varit många romanför, fattares älsklingstema ge nom tiderna. De vet att romantik, mystil{ och månsken i lämplig blandning tilltalat

människor, och gör det fort

underliga' vinter då regnmil limetrarna antagligen varit snömillimetrarna. än fler

Alltså har 'lunka på-temat fått råda istället. De mind

re trevl ga orden överflödigt och försoffat leder tanken

POS TEN

Torsdagen den 19 april

1973

Ekenäs:b,undet BuflfulQ Bill siktar _på bottnisk marknad

osökt till ett annat rätt 'otrevligt ord, nämligen bant , ning. Otrevligt för alla. som känner sig träffade. • ••

Så

sommaren

fort

\-ären

och"

är i antågande veckotidningarna

farande. Forntida gudasagor,' svämmar berättar om hedniska riter nästan över' av , behändiga

soJ

ofta

utfördes när må-

nen' gått upp. Också skräckseriernas bild

tecknare låter för det 'mesta. sina varulvar, spöken och ,andra rysligheter, operera nattetid med mångubben som

enda åskådare. Huhu!

•

Motion

Afdrig tröttnade vi heller att i barndomens äventyrs:..

.,böcker följa de Fems under liga, men spärmande utflyk

tips, på smalkost och n stikprogram. Det är· ing en hejd på hur enkelt det

är att banta meo soppa/på vatten/på frukt och grönsa ker, och så förstAs kalori och

kolhydraträlming,

att förglömma.

inte

månsken Speciellt damtidningarna har ofta, ofta nya effektiva

metoder på dethär om ådet för läsekretsen att praktise ra.

ter på jakt efter bovar, när Sedan,' dröjer det inte månen stundtals gömde sig längre än ett par veckor så bakom trasiga moln.' Månen får vi' veta hur det nya slan i sig själv har nu kanske mist något av sin förtroU:"" 'ka vår-' och sommarmodet ning genom att :riåg a vanli ser ut. Som då borde 'passa ga, dödliga människor tras om man kommit ihåg att kat

omkring

znAndammet

) ett antal gånger: Jordiskt skrot Jigger 'ock

-räkna

, naga!

salladsbladen· rJktigt

så och skräpar där 'uppe, ' '••• Vart skapelsens her för, vi är, allt bra på att rar hamnat i såna här frå sprida ...avfall lite, varstans gor är svårt att, äga., Kan

utan större samvetsbetänk ,ligheter. Tyvärr. Men som sagt. Månsken är vackert alla årstider och gångbart

alla sammanhang' från ljuv romantik till skräck och mysti .

, ••• En månljus kvällspro mel:lad blev' 'upptakten till fundeöverjordiska ringarna när dåsigheten från

dellär

släppte, och tankarna gled vidare" mot detdär med motion, ni vet. - Gå, lunka 0(,11\ spring inomhusjobbet

- är ett motto rom visat sig vara utomordentliga fiender till de överflödiga ki lon som. gärna placerar sig på olämpliga ställen. Om man följer mottot i prakti

ken viH -.äga. Som man nog gör, speci elit nu när marssolen med sitt bländande' sken visar diverse

s"k{lvanker

fönsterrutor

kroppar., En

både

på

odi, försoffacie

annan

har inte ens skidat en meter denna för-

för Island Nykterhetsrörelsens-

laskulan nämnvärt - char men finns ändå!

De raska

, gossar som terränglöper el ler sparkar fotboll har för- ,

sa. dagen efter·b'i teende efter diverse spritkom;umtion. Olikheterna i resp. dam och herrtidningar

är slåen de, men vi kan väl inte hän ga upp oss för det. Ht;morn

finns' faktiskt tacka för det.

bådadera,

FEMINIQUE

insam- och

Bindindisfelag

ökumanna.

ling för de vulkandrabbade in- Medel som inbetalas e:"ter rlet

vanarna

har

avslutats.

.hOl..

i"flJJti

Vestmannaöarna ta förmedlas på

samma

sätt,

I insa.mlingen men insamlingen betraktas som

5 RQ& QQ

mg.

Beväpnade Buff8Jo Bill, fr.v. "Zorbas"

"Boho"

ORKESTERNAMNET

Gustavsson, "Janthon" BjörklllDd och ' "Snuse"· "

"Buffalo Bill" har inte tillsyidare "figurerat mera än

två gånger i

öP:s dansannonser, men ryktet förtäljer dock att det slmll bli många gånger ännu. mast gäller det Korsol\s på _påskdagen' och

sedan

följer Smedsby,

, gerö, Aminoe osv. Därför är det kanske p å sin plats att bel'ätt

, Bill" är.

Till först kan

For by,

vem

och

•

Karperö,

vad

När Fa-

"Buffalo '

i rätta, den morna. Zorbas sjunger de fIes- hederlig 50-talsrock och kör rockprograin. med e'n stunds veckors intensiv Någon di_rekt show vill Jtillarna

missuppfattningen att uffalo ta låtarna. Efter, fem Bill skulle vara en p0r;>-orkes-,

ter. Populära är de nog, killar- träning var dat klart för den inte kalla det, men t.o.m: pop 'na i Buffalo Bill, men det är fö sta "keikkan". Publikreak- diggarna pruka r vakna när ingen hårdpop de bjuder på tianerna visade att killarna Snuse kommer igång med sina utan modern dansmusik i topp- '{alt rätt stil på sin musik. gitarrsoion. Möttagandet hos publik och Mest är' det i Borgå-trakten klass.,

Denhär Buffalo _ Bill är -hem- arrangörer runt om i Svensk- Buffalo Bill ger klirr i kassan inte. från Finland' har varit över all för-. åt nöjda dansarrallgörer, Den Vilda 'Västern som den första väntan, berättar grabbarna. Vid östnylä 9ska publiken är också ma från Ekenäs och

starten beslöt vi att jobba hårt och' göra vArt llästa, men inte ens i våra vildaste förhoppning ar hade vi 'räknat me'd att \det

Buffalo Bill. I oktober -72 återuppstod Buffalo Bill, så han hann vara död i 55 år, . . ty han dog ju 1911. · Nåja, skämt åsido, i fjol-på

den mest aktiva sä.,ger Buffalo Bill. Den visar mycket snabbt stås, inte problem av' dennå,. om den gillar eller inte gillar art, men de andra som musiken. Mest· passiv är publiibland, fult uttryckt, kan ken i våra hemtrakter tycker skulle gå.så här' bra. liknas vi hösäckar. Killarna anser det vara helt' killarna. . ,' Har någon möjligen upp-- hösten började "Hobo" Gus'från tidigare Busters naturligt att också framfÖra /, I österbotten är man först tavsson täckt dietlistor och gymnas h ,"Janthon" Björklund från låtar på svenska, när man spe· en aning reserverad mot en ny tikprogram i de s.k. herr tidigare Kigges planera ett nytt lar för övervägande svensk pu och obekant. orkester, som inte tidningarna Kunde väl tro band. På förslag till basist ha- bUk. Något som Buffalo Bill känner till det vanliga inruta det! med ,damernas de de "Zorbas" Lind, som tidi inte gÖlar är dessa s.k. "ex per- de mö stret Deras / skrivl}nter' _ lägger gare spelat med Fraddes och ter", som finns på varje dans- dans vid vissa klockslag osv , I nog mer energi på att få plats och, som går ,och rynkar slutet 'på kvällen brukar dock Busters. fram testresultat på ytill- / Saken blev dock inte klar på näsan och anser att vanlig isen vara bruten och då ät pu skott l bilbranschen, 'jäm Lite bliken nog vänligt inställd till genast, ty Zorbas var ju t då dansmusik -är värdelös. föra "matlyxen" på franska tolerans när det gäller gästerna från Ekenäs. i armen och på skjutläger i mera järnvägens restaurangvagn Lappland. När han kom där- musik skulle vara på sin plats. Som en kuriositet kan näm: och SJ, och kanske kolla vis

insamlade medlen komm,er att förmedlas till nykterhetsrörel sen på Island represent rad ge nom Storstuka Islands IOGT

:Nära 6.000

ske bekYmrar tnte den be gynnande ölmagen Jeller ka

Selenlus.

TU>, l>.vl>.ll1b1d

ifrån, ställde / han 'genast upp Sammanhållningen inom Buf och under tiden hade gitarris falo Bill är mycket god och ten "Snuse" Selenius hittats inga gräl har. förekommit be· och' Buffalo· Bill var klar att rättar' killarna, som tror alt rida in på marknaden., BJbo det säkert beror på att dom -hanterar orgel, gitarr och sjun har i stort sett samma musik·

ger och Janthon sköter trum· smak.' De

gillar

bl.a.

gammal

nas att Buffalo Bill tillsvidare

inte har uppträtt ep. enda gång på hemmaplan i Ekenäs. Ingen blir ju profet i eg f1 stad heter det.

Ric

------ ------ -------

, sin verksamhet senaste vår då rat kontakt med ungdomsklub åtta ungdomar som genomgått bar och - stationer och sjuk förstahjälpkurs ville göra nå· hus, Socialutskottet anser att got av sina kunskaper. Utan . FSN:s socia utskott har be, hjälp av andra köptes en be. pojkarna är värda' allt stöd . lutat geno fo en p nnmg. gagnad ambulans, som man för sin verJ{samhet. Flera av . , msamlmg bli formån for den började köra runt med i Hel dem har familj och det har knarkam ulansens verk 'singfors s. k. och rädda narkotikabe varit svårt med ekonomin. All . s a het 1 H3lsmgfors. Insam- rU5ade ungdomar Nu har am fritid, dag och natt, har gått . , hngen sker under. våren och .bulansen "Leena" fått en. posi åt till. verksamheten. Tack va .. ' ' _. " . Penningar kan _ försommaren. bon l samhallet. DeD: ar kand r hjälp av; juristerna på en av inbetalas till FS,N:s A-hjälp, . och apcepterad av pohsen och bankerna i staden har pojkarna postgiro 439252-3. , ' startade ungdomen och man har etable nu bilda t en, förening, Knarkambulansen

Knarkambulans får FSN-stöd

Tersdagen den 19 april

öST'ERBOTTNISKA

1973

. Storb,rasan sprid<;r ljus öve·r Jeppo \.

ElI ....... ...., .. uppskaHa -..IIIId och hastigheter. .. .. barn tror ofta .. _ bil kan atanna uPP. ....:L

' 15

POSTEN

PÅSKEN är yerkligt nära nu. I Jeppo är lejonbröderna i fe bril verksamhet med att dra påsk bradet sista riset till si

la .

Bulletinerna som berättat om'

att österbottens största påsk-' brasa skulle finnas i Överrnark med en nypa salt. tar lejone '-__UUII111111111111111II111111III'" Tänkbart ar att det är Sydös terbottens största, men 3Q män _�KYDD

och 'tre traktorer åstadkommer

·på en kväll inga underverk. Jeppobrasan däremot växer. dyr historia T ex en enda fredag i förra veckan var På pi. tr kv rt 'ko r 30 den 300 km3 i löst mlitt! I två kronor PPkörnin g , betYI_ . månlj.ders tid har 26 man och över 10 traktorer kört ris varje le llikaela va' det värt det? dig lördag. -Ja, det ndrade jag själv, _ det värt allt besvär och aIFinlands största brasa var pengar för att få ett fodral det. -.ed lite papper i? Och fram "Korvbetantalko" samlas .le fOr allt, när skulle jag få till fille att ha nytta och nöje, av jonen . till på påsklördagsefter fIooo____________

ioo

ett körkort?

Ett

otal

"mAnskott" .

även avfyras ifall luften icke är alldeles fylld av påskhäxor. Häxorna ja, dessa kommer även i å r att utdela 10 braslket betyder. brännarordnar

lördagskvällen bär denna på sig kommer att få äta kor v gratis, hela kvällen. En gissningstävling är också igång. Det gäller att gissa

sat rätt får 100 l. bensin. Det

gäller alltså att stoppa m tt bandet i fickan och "ta mått på brasan".

_ Påsklördagskvällen I kl. 20.00 att· denna exklusIva orden får omkretseD på påskbrasan. tutta Kalle Svanbäck på bra , lika många' nya medle:nmar. Gissningslistorna .finns utlagda san, ger jeppolejonen.

Men i alla fall, middagen s å att det finns att

och

lotto

HALDI N &. ROSE

Lediga platser

INDUS

19 mk.· Tre plus rätt nummer ger 10 mark.

NY börjar

i intressant och stimule rande miljö. Cafe Indus: lediga lör- och söndagar.. ' Ring Mariehamn 21 965 el. 21 865/Mattsson, säkrast kl. 1f--12.

'UUSI KURSSI

KURS 17.00

alka8('"!aanantaina klo

Red ak t ör PER-ERIC ANDERSON Redaktion: J akoba gatan 18 Jako bstad. tel U11S

17.00

OBS!

OBS!' Du s

tycker om musik ..:- Vi har frågar efte!'

seHA,UB

"MÄRKET"

som alla

L O R E N Z,

HE-I

tel, 60 250

Brett sortuneot. 4-decenruers erfarenhet. Garanteråd Service. MUSIKCENTRALEN . tel. 11577.

UNGDOM!

Nu har Du uppnått den länge väntade åldern - 18 är! Nu får Du sätta Dej vid ratten och börja I den v rkligt t revliga skolan -- BILSKOLAN. Toivo Tuomi och hans lärare är pigga på att fä lära Dej bli en . prima ,bilist! Ring eller stick Dej ln år skol a ligger vid Choraeusgatan 7 och l\7i börjar ny kurs varje onsdag kl. 17.00. Telefonnumret är 11 251. VI s e s!

Bilskola Tolvo Tuorni & Co J ak obstad

13 522 _

PRENUMERA TIONSPRl 1973 Helt är • • • • • • • • • • • • • • 6: Halvt år . . • . • • • • • • • • 3 50 Kvartal . . . . ... . • • •• • 2:25 Sk andina vten • • • •••• • 11: övriga län der' . • . . • • • • 17 : Lösnummer . . . • • • . . . . --:25

Petalax, El-byrå Petalax

Glader

REDAKTlONSRADET:

TOUNING ELECTRONIC RADIO' TILL SPECIALPRIS. . STEREOANLAGGNINGAR, KASSETTER M. M.

V,asa 8-m. 10 D. tel

Alf sDe1lplan, ordförand e tiåkan GrMiJund l'erjärv. Mar :In Mark Karvat, Ulla-Maj 3ta.tfana Vörå, KarI-J!lrllI Mattsson VMa. Lars-Göran 3perrmg Malax och Birgitta B'orsman Närpes. .

��

Han delsespl.

reserv

. �n

12145\

' tte dak tör

ALAND

J1ygeafe: 40 tim. 'arb.vecka

Puh.

åndag kl

OsterbottnlsJl .mgdomstldnlng Jakobstad, Ftniand Medlem aY tJdDmgarnaa förbund l'Idnlngen utkonuner varje torsdag

Kan vapuistikko 23

Tel. 12 145

32 och 40. . Sex rätta rutfällt ger 5.000 2 poäng: 2, 4, -15, 17,18, 29. mk, fem rätt 470 mk, fyra ri;.tt "-

Kanalesplanaden 23

31, 33 och 38.

Rätt tipsrad: 23 poäng ger 7.850 mk, 22,5 2 x 2 1 x x x 1 1 l 2 x poäng 2.900 mk och 22. poäng Tretton rätt ger 131.000 mark, 170, mk. rätt 3.620 mk,elva rätt Ink och tio' rätt 33 mk. Lotto 1, 9, 15, 25, 26, 31. Reservnum r Poängtipset mer:'8'och 24. 3 poäng: 1, 3, 8, 9, 10, 22,

Österbottniska Posten

, AUTÖK°ltllJ

BILSKOLA

ma plats som tidigare år. Häx P i a mjölk och andra drycke utlo vas också att s ölja ned kor

Alla del som tidigare fått i affärerna och banke na under skall denna orden och som på påsk- tiden 14-23. 4. Den som gis

v n och kycklingarna med.

jag ångrade inte att jag hade ta till nar 'korvhungriga bras brasfältet. lid, nA ng1ng kunde väl också tittare invaderar jag köra egen eller annans Brasan finns för övrigt på sam

•

* Arbetet på jeppobrasan har pågått i två mAnader. Då bilden togs VM den Ingalunda klar ännu. Jeppolejonen loval' en verlllig rekordbrasa, som skall avbrännas på päsklördag ocb UPplYSB qcn mör . . . ka jepponatten.

ANNONSMOTT AGNING: '';OU:s kansli. Vasa. te!. l35n - ocII 15372 OP:s A.NNONSTJANSl IT-expeditlonen, JakobataC , Jakobsg 13. tel 18 JT-kontoret. Nykarleby , tel. 20024 ' Annonser bör Inlämnas senast mändag kl 16 till SöU-kansliet senast kl. 2() KASSA 0<.."8 SOKFORING I ak obsg atan 13. Jakobstad . te!. t8 '5150

A.NNONSPRlS: l

texten .............. 1: Efter texten ' . . . . . . . . • - 90 Minsta annonsavgift . • 15: Bestämd plats -: 20 per mm

FARGANNONSER: nlntmJstorlek . 200 mm tillägga pris - : 30 spnun ocb färg. Föreningsspalten per radIMI p. )st erbottniBka Posten ansvarar mte f(Sr ev. . skada som t1llf gats annonsör på grund av fel annonser som 1nrlngt8 eller' om på grund' av postförseD1ng 'l)te införtS , begärt D er.

Jakobstads Tryckeri och Tldmngs Aktiebolag, Jakobstad 1973

J...

öSTERBOTTNISKA

16 i;.

POSTEN

Torsdagen den 19 april

......

1973

följa naturligtvis inte få tag på nåt inte mycket att leva på, men I dig" " Trots löftet, ,alltså ... gon chans att få jobb, " Mikaela:J ag blev kallad' till rum, det kan du väl begripa!" svälta behövde de inte. Mikaela hade börjat ta kor- Så stod då Mikaela utan j(}bb; pers.ass. och vi pratade och utan pengar, men ,dock med diskuterade för och emot de Men så en dag vä. de sig 1)tC- kort innan hon flyttade" och , kan. 'Mlkaela rmgde på en hade hunnit nästan klart. men. ett rum hos vänliga, mänskor. platser som eventuellt kunqe annons, "rumsförmedling;', det nu , hade hon inte råd att köra Hon deppade sig igenom två tänkas. Slutligen fick jag gå fanns' ett rum ledigt., Men längre,' ficlCsluta . -veckor, och vantade' på ett och ,titta på en vårdinrät'tning, . , " och diskutera med fÖrest n-d1'!." ren, där. Arbetstiden skulle ' va 'ra mellan' sju ,på morgon tin halv sju på kvällen. Markus' daghem har öppet mellan halv sju och halv sju, hur skulle det gå? Det' var tusen små saker som satte hinder i vägen, men jag bestiimde mig för att fÖr, söka. barn?! - Det gick;' hon fick HUr länge var du prakti ant, under. Mikaela köpte sig en begag rummet, inneboende hos en och vad jobbade du, med efter 'Läste tidningar under lediga ' nad cykel, och hann mellan trevlig och rar trepersoners åt? platser, hörde sig för ,över allt. daghem och, jobb i tid, trots familj. Under en veckas tid, Nej, det finns nog inget jobb Jag gick soropraktikant allt. Det var kämpigt, men det här, var det ständiga svaret. hade hon ordnat jobb, dagisi fyra månader, drygt, och, ha: måste gå.' Nu ha"de hon tum, plats och rum, det var bara att De flesta skulle eventuellt höra de fått löfte' (med 99. % sä'> jobb, och liten lön. Jobbet var börja om, i en ny tillvaro. av Sig senIlre, men det "löftet" kerhet) från kansliet att få Mikaela ringde till Bostadst sjukvikariat, ganska obe a' fl ttade börja som barnbiträde efteråt. gjorde ju inte saken., bättre. unga ma Vår förmedlingen där hon köade sestämt I,;lur länge . Lönen var började, sitt nya, jobb. Jag var, dum nog 'och trodde Också, nu ordnade det upp skaplig, och Mikaela började i, dan första veckan i Sverige. och Ingenting' Janns. Barnavårds- Stortrivdes! Visst fick hon tän på det, så bakslaget kom desto sig igen. Mikaelas hyresvärdin tr fiksk lfln på !,lytt. Nu blev mannen för Markus kunde inte ka på va r hon placerade slan hårdare. "Tyvärr hade vi så Of. hade en bekant som .var hon klar rätt sl')abbt, och fi k hjälpa, förturskön (svåra nöd-, t!\rna, men det gick ihop. många' sökande, och de flesta personalassistent på en vårdin sitt körkort. En dyr,' vansin akutfall!) var redan för lång, Underhåll + barnbidrag + var' nyutexaminerade förskollä· stitution, hon kunde höra sig o h "på fjorton dar ' kan man hyresbidrag + '''lön'', det var rare, 'att vi intp. kan anställa ,för om det möjligen.. fanns nå ... • Forts. 'sid.' 15 s all

fo.rtsätta:

' Mikaela och Markus. Hon hade fått praktikant jobb, daghemsplats, men saknade hittills pengar, och bostad. Vad gjorde du sedan, orkade; du !örsöka äp.nu, ,trots ,alla issI'äkningar' och bakslag? - Jag gav inte upp- nej då! Varje morgon läste jag tidningarnas "utbjudes hyra" och 'hyresledigt", och jag ring, de och ringde och ringde . . . Tidningen kom mig. tillhanda förISt vid frukostdags, inte kloc kan sex p å morgon. Rum fanns 4et mer än gott . om, lägenheter likaså. Om man bara hade pengar ... 1)e flesta rum jag ringde på var redan utlovade, de som inte var det lämpade sig inte för småbarn 'Ännars så ... förstås!

Mikaela och Markus

hur' gick det sedan?

VS t -

INL

'YGG (ERA ' SMEl<

BeTYG

G (7

GRIPA Ll

BE RÄT TA

{3Y1E PRON. .- :l{ULlE I

K L

SIST S-}( R

YH EL

{}

DANS

PILT

KNO TAR.

PTL S

lE- V I 1(005

kQN

Dul

r·HD

f!(KEl

E6ERt-f

D DEN HÄR , GÅNGEN försöker . vi med ett litet lättare kryss, ed 'kycklingar oCh 4Il1t. Sänd in lösningarna så alt ett påskkt"yss de är redaktionen 'tillhanda senast' måildage ' .den' 30 april. Adressera lösningarna till Österbottnisk-a Posten, Jakob atan 1.3,

68600

.. .

... . ...

Jakob tad, och märk kuvertet bildkryss. I pris ut

lottas 25, 15 och lO_mark.

Adress:

OYs

NOLL

. .. . .

. .

. . .

......

.. ;..

. . .

. .

.' . .

. . .

. . . . .

. . ... . ..... . ...

.. . . . . . .

. ..

...