Österbottniska Posten (ÖP) nr. 17 1968 by Österbottniska Posten

,Österbottnisk

ungdo~stid;ning

Utanför/iv utvecklingsstördas öde?

Insat."er av frisl{fl kamrater kunde hryta deras isolf':ring Ni har säkert sett dem. Ni har kanske stannat upp en stund och känt en ilan. de lyckokänsla att ni har 'k roppens och själens växtkraft. De utvecklings.. hämmade bland oss är unga mänskor som av många ' olika ors~ker inte får och kan uppleva livet rikt och skönt. - ~ågril bland dem står helt bortom den gräns där vi tror aU mänskliga kontakter och mänskliga reaktioner finns. Många bland dem känner ,åtminstone i sina bättre stunder behov av att få vara mitt bland andra, kanske känner de också kylan av sitt "(ltanför liv". I , Svensk-Finlands gemen samma centralanstalt Kårkulla får en del av de utvecklings hämmade vård och hjälp för den utveckling man kan hoppas på för envar. Kårkulla har för närvarande 1.58 platser - får 214 platser när det fjärde ~t byggnadsskedet nästa sOPlmar avslutas. Vi har i österbotten några särskilda daghem för des sa unga, Lyckebo i Jakobstad, Solhem i Karleby och Vasa dag hem. Vi vet att vi ' sammanlagt i våra svenskbygder har över 1000 utvecklingshämmade av dem 166 kända fall i norra Ös terbotten, 128 i mellersta och

94 i södra österbotten. Behovet av fortsalt utbyggnad av vård och träningsplatser är påfallan de. Detta särskilt som 'man vet att mer än hälften av alla med riktig vård och kvalificerad handledning i någon mån' kan få uppleva glädje och tillfreds ställelse över att utvecklas oFh att bli till någon nytta för sIg själva. Kårkulla planerar i sitt fem te utbyggDlidsskede, som troli gen kan påbörjas 1970, att an lägga ett österbottniskt och ett nyländskt vård- och tränings hem för utvecklingshämmade. Därmed skulle en länge närd

österbottnisk önskan om ett Kårkulla-annex förverkligas. Strid 'kommer troligen att stå om hemmets placering. Kårkullas föreståndare, fil. lic. Lasse Weckroth, som är ex pert på denna se av social politiken, talar för ett"~ystem av omsorger" för de utveck lingshämmade. De nu mest ak~ tuella åtgärderna kan konkre

tiseras centralanstalten måste fott • Lenas rosett i håret har åkt på sned och hon får hjälp att löpande utvecklas i takt med " knyta den på nytt av Lyckebos nya arbetsledare Jtoy Holm berg. På Pörkenäs-Iägret är' det självklart a.tt alla hjälper forskningens nyvinningar varandra, men lilla Lena och farbror Roy fiCk applåder i al -- daghemmen bör övertas av la fall. samhället -

Se sidan sex, spalt 3

Lägerliv~ daghem

~1I1I1I11II11"lIll11n!III1I11I1"III1II1D1III11I1I1I1UIIIIUlllllnlmIllUlUIII"""III"IJjIlllUlUIIIIIIIIWIIIIIUllUIIIIIIIIIIIUIIIHIIIIIIIIUllllllllUllllnlllUllnll1nUIIIIIIIUlIIIIIIINllllllllllllnfllllIIIUIIIUIIUIIlIlIlIlIlIlIUlnllllUlunllllllllll1l

ger ·utvecldingschanl3

'Dags att tänl{a : : på nästa ~l{olår .,

Ögon i nacken tycktes ledarna {ör de utvecklings stördas läger , på Pörkenäs utanför Jakobstad ha. Deltagarnas antal är "42, men går någon av dt'ssa utom synliåll är det omedelbart någon 'tant' som märker det. . _ När det första lagret för utvecklingshämmade (dethär är det sjätte) hölls på Pörkenäs var det väl ETI NYIT skolår närmar sig. Om tre veckor slår skolorna igen / upp sin knappast någon förälder som trodde att utomstå p,o rtar. Det är i dessa dagar" ansöknin~arl1a skall inlämnas om iUll'iide i t.ex. _ ende människor skulle kunna ge deras handikap folkhögskolor~ hemslöjdskolor och lantbruksskolor av olika "slag. ' pade barn den ständiga omsorg oCh passning som de faktiskt måste ha. ' ; UTBILDNING är tidens melodi, men för den som inte riktigt vet vad han Men, daghemspersonalenvid Lyekebo i Jakohstad i eller hon skall välja för yrke kan det vara marigt. Det finns nämligen ' " och Solhemmet i Gamlakarleby, som är ledare för ;= _: ~ massor av skolor och utbildningsformer att välja mellan. Al1a gör natur lägret, har vanan inne och har vunnit föräldrar ligtvis si. bästa att locka till sig elever. . = nas lulla förtroende. I år ärdei · många föräldrar som använder lägerveckan till att resa bort på en välbehövlig semester. OM SKOLOR och deras program berättas i dagens nummer av Österbott~ niska Posten. Vidare presenteras bl.a. brevskolan och skolradion. En resu ~

i _

I;;;::::Ad:::::: :~::~:::n~'fo.igan ~ &

ges också.

E • . E ,_ _U.IIIIIII1IUIIIIIIUIIOIIIIIUIIIIf.UlllUUIlIH~IWIJIIIUlUUUUIIIIIIUIIIIUIIINIIIUIIIIIII ,iJlUUlarn~IIDIU1I1111U1111U1111IWW

Daghe~men och lägren" ger inte bara foräldrarna avkoppting. De ger också de handikappade utvecklingsmöjligheter under sakkunnig ledning samt naturligtvis sysselsät~g och

kontakt och därmed ett inne hällsrikare liv_ Målet är att var och en skaU få utvecklas så längt de personliga resur serns det medger.

Se sidan femton, spalt l

OST Il R BOTT N 1811 A -POS-T:E N

öP aug.

9 ' IQ68

.Ett: gott

Ro~or

till ungdomsförbtmdet

betyg fick ungdoms- e.tt mll~ ' '.. kompromissen om språkujlqerviarörelsen vid sommarfesten i grundskolaJls Maxmo i söndagll ~ hur an- Idng varit tvungen att tJlopa n~,? Dels är rörelsen verkli~ viktiga ämnen för språkens gen på alerten ocfi dels:' säger skull. A.v fprmulei'ingen att. döfeattaIare alltid vackra saker:' ma kunde ni-a n tro att språken ~slichef Heiklti Hosia lovor· inte var lika viktiga - eu för~d~ kontakterna över 's pråk-=- -modan som sannolikt är obegränsen, där , dagens ungdom rätti~ad,. särskilt om man som sQm blir mer och mer tvåsprå- hr Hosia ' poängterar vikten av kig - ~tt konstaterande Bog! ökade ltontakter mellan den å~nstQne gäll~r <len finlands- svens~a och den finska befolk-svenska ungdomen - gör eli' -ningen. ; stor insats. En vacker ros överräckte ockMoll aamUdigt t~lln l1r HosiJl, så. landsselQ'. H~Ilry , Lönn-

internationalism". Men till det politilka. Ung~ domsrörelsen kan inte bli politisk i detta ord~ egentliga innebörd: dess storsta .styrk~ ligger i att den iir opolitisk, "tt gen kan vara ett forum f!:Sr ungdom tned oli~~ ... politiska uppfattning. Men ungdomsrö. relsen kan - vilket !len oc~så gjort , aJlordna N ordivaler och u·landsinsamlingal', dvS ge. nom aktivt arbete arbetS för målsättningar som i . mycket sammanfaller qled de politiska p~rtiernas när den är som bäst, men den kan int~ inlå1a sig på politisk verksamhet.

dem för framtida samhället, men det på ett objektivt sitt, relsell pekar på de vabl...... heter som finns, men unga I3jälvll trätfa vUIt och helst först då 48 är att själva förstå vä:"rdllI'iII_~ na. Men , - tack för rOSOrM

fors, som ....... .som . <l~n aktiva politiker han är '-.,;. inte 'såg, också här g/iller .av , forin.\Ile ringarna att döma, .politisk " ,., . I '1e,rksamhet oförenlig med ung domsrörelaens arbete. Först rosen: hr Lönnfors sade~ att ungdomsrörelsen inte är o något självändamål och att ock· så landshövdingen lärt sig upprubricerade en tidning skatta det arb~te som ungbeslut om att f<;ilbjuda all domsrörelsen utför. Som exem· Ungdomsrörelsen kan bana vändning av preventivmeCel pel nämnde hr Lönnf()rs Nor· divalen, ett gott exempel "på väg för de unga, bygga broar ett beslut som främst rör praktiSk nordism och kQnkret tiU Norden och världen, skola k~tolska världen men som

p, som le pave

nipgar.

Färre men större enheter

räddar' folkhögsl{~lan?

påvUga

tleslutet.

fördömande befinner oss i ett våld- med dessa många och sinå folk· träffapde de ~. k, rörelsesko- enhet kan man också bättre 'lv bar-pbegr~psning, utom a samt utvecklingsskede när högskolor. lorna, dvs. de kristliga skolor- planera för framtiden än i en hållsamhllt, skall spoliera det gäller v.rt skolvä8ende. Vi har i österbottell på ett na, som i vår landsdel repre- liten skola, som varje år står vinningar ' SOlD gjQrts för Ritningarna för grundskolan befolkningSllnderlag om knappt senterar tre' olika riktningar: infÖll problemet !ltt få ihop det har uppdragtis i och med att 100.000 personer icke mindre Men vore det ' inte sk;j!1 att i lagstadgade tniuimiantalet ele möta den pefoHmingse:xpLo&IOa ,ramlagen blivit stalifäst. Yrkes- än sju folkhögskolor, i vilket denna ekume!liltens tidsålder ver, nämligen 30.

skolväsendet har utbyggts. antal också en ' ,f olkakademi är sammankomma , till rådsl/lg om Skall inte folkhögskolan bli

• Gymnasialstadiet kommer så inräkna4. ~ man något ' be· huru ,c;lenna sak kunde' ordnas ?-I ställd gå sidan, när vi bygger ,småningom i turen. kantat sig· med befolknhigsstaEn av fördelarna med större ut våra grundskolor och yrkes· Allt detta hör samman med tlstiken och det vikande födel f oI khögskolcentra är den. att utbildande skolor av olika slag, niskor som svältElr eller ~ -den snabb'a samhällSutveckling- Setalet, varom våra stän~da un~~isnin~en I{a,n ordnas ~f- 'måste vi kunna hålla jämna en. Undervisningsväsendets, ut- folkskolbyggnader bär så på· fektIvare, nar man har ett stor- ~teg med dessa skolor också be- expertis är övetelll'! , om att byggnad är ju en av siunhäl- tagUgt vittiiesbörd. ~ frågar r~ antäl lärare, som var och en träffande byggn~del' och-under- delsekontroll är en av de leta vikti~aste uppgifter. , '. ~~ si~ med , oro; ,om ma~ kan h~.r ~itt speciell~ ämnesområde. visnings~~~ymmen. Men då .är gar som skall rädda jo gur blir det då -med folk;' fonsätta 80m förut. Kommer DärtIll kommer också, att un enda mOJhgheten denna: kon· högskolan y Under snart 80 årS skolorna: ~tt få ' ~iever? dervisningsmaterIalen k an bätt- centration på färre . men ~törre befolkning från en hungerkata tid har väi-a folkhögskolor fyut För min del anser jag, att det .r~ utnyttjas, likaså undervis- folkhögskotor.l;ltrof. en betrdelsefu]~ uppgift i syn- vore till gagn för folkhögskolan mngsutr:ymmena. I en större Alfons :il u r.d qv i s t Miljoner . människor runt nerhet för , landsbygdens'- ung- om vi i vår landSdel hade ett , i vÖ,flden har' med förvåDtaa dom. Kommer de att , behöv~ mindre antal, men bättre utrus sett fram mot det påvU~ sedan vårt skolväsende upp" tade folkhögskolor. som skulle talanget i denna, fråga och byggts? kunna ta emot ett större an· har emotsett en liberalise . . För ' min del ' tveItar jag ' il1te tal ~lever. ~geJ1tligell skulle det . a,v den katolska ltyrkans syn . om svaret. Jag är övertygad räcka med tre folkhögskoleen gjorda undersökningar visar om att folkhögskolan alltfo~ tm i , svenska Österbotten, ett· i . kommer att behövas, ja, att södra österbotten, ett i Vasa- , omkring 30 procent av kat deS8 uppgift kommer att bli än trakten och ett i norra, öster

kerna använder olika pre\" betydelsefullare i framtiden. botten.

tivmadel. Påvens Jlej blev Ju mer fritiden utökas, ju mera Dessa folk:höQ'slwlcentra bor

Umgängesvett, programslmpande, ungqomsledal'psykolo hårt slag för dessa oc~ fortbildningen ,och omskolJiing- de få ett betydiigt kännbarare gi, miljövård och debatteknik är några av rubrikerna för en utvecklas, ju flera uppgifter kommunalt stöd än nu är fal

FSU:s fritidsledal'seminarium som detta år . hålles på ga, m~nga fler. Det finns en klar kommer det att finnas för just let, antingen i form av ~ommu Åland. Tidpunkt 25-31 augusti. denna skolform. Erfarenheter- nalförbund bakom skolorna, el mellan den katolHka na från Sverige, som ju be-ler ock i ' form av kommunala Fritidsledarseminarierna har förbunden när seminariet för. syn och den lutherska träffande skolväsendets utveck-_ driftsbidrag, beräknat enligt blivit mycket populära. varför lagts tilf Åland.

Ung ligger ett par hästlängder antalet elever frhn respektive konkl!rrensen rim platserna är FSU svarar helt för kostna

före 088, vittnar om detta. kommun. För de e, k. rörelse- verkligt hård, SÖU får . sända derna för seminarie-deltagar om ansvlUligt föräldraskap För närvarande kämpare~el. Skolorna, som ~kryterar sina åtta deltagare till seminariet 'na,

vår .kyrka inte fatta beslut lertic1 våra folkhögskolor en o· elever från större områden, vo - en för varje ring. Ett 10· : ,.,.:":~ ' _ _ _~..,......_ _ _~-_..:-_-., sina medlemmars räkning jämn kamp med en tung ekono- re den senare vägen lämpligast. tal är redan anmälda. ' Det blir mi. Statsbidragt!t är otiJJräckDetta , skulle· naturligtyis in därför att välja. Hänsyn . tas måste överlåta åt dem själ ligt, och övriga' källor håller på nebära, att flera folkhögskolor' till om vederbörande kan tän: ' att i sin egen ilituation ra att stila.. Man väntar med o- skulle gå samman till större en- ka sig att åta sig ringsekrete sitt avgörande I enlighet tålighet på den nya folkhögskol- heter. Här stöter, man natur rarsysslan under vintern, de grundprinciper som Alla ringar hr:tr ännu inte lagen, som från högsta håll ut- ligtvis på svårigheter, icke mänhet gäller f~r det lovats detta år och som --,.. hop- minst . känslomässiga sådana. anmält deltagare. varför in livet." P$8 man skall ge skolorna Men enligt min mening bör tresserade ännu kan anmäla större möjligheter att o~d~a just denhär frågan tas upp till sig till resp. ringordförande el· Det betyder i klartext, upp sin ekonomi och IJ.tvldga realistiskt övervägande just nu, ler direkt till SÖU:s kansli. Om den lutherska, kyrkan inte ,itt arbete. ~ så _att detaljerade planer kan de andra landl:!kapsförbunden människan ser inte allt

get ne~ till preventiva åtg Men medan man väntar på uppgöras i tid. inte får ~i~lräckligtantal liel· endast' varannan

der, vilket , den katolska drägligare ekonomiska förhålEn sammanSlagning av s,k. tagare ,kan .SöU erhålla till- ser ett trafikmärke

landen gäller det att ock!!å kulturella. folkhi)g"kolor I:lorde läggsplatser. Så har varit fal se dig 'ören gång till

Påven bör verkligen Ijälv planera för framtidE'n. Då inte V8m så svår, om man bort- let alla tidigare år, men det om - ' i den svältande mÄIIIIIIII talja frågar ' man sig, om det i franl- ser trin ' löklila ' ambitiOnSsyn-1 kan tänkas att intresset är lighetens namn! tiden kommer att vara så lyckat punkter. Svårare är det be- större i de andra landskaps

Frlelle'(lsledare sam ' las '

t'le)]

FSU-kurs på Åland

08TERBOTTNISKA POSTIlIN , -

. . 9 augusti 1968

YTTER ESSE MEXICO

The ALEXANDERS

Välkomnar er alla danslyska till en helfestlig kväll. LöRDAGEN DEN 10 AUG. KL 20-01

Bussar: Ekman, J:stad 19,40. Haldins fr. Oravais 18.45-via Munsala Nkby 19.30 Bennäs, Kållby. Kronlund fr. SAka 19.00 G:karleby 19.15 via Kronoby. Sundqvist fr. Purmo 19.30 via ,Forsby Bennäs. Ekman fr. Terjärv kby 19.00 via Kolam, SnAre Bäckby. -

---------------- ?O _ ,

JA.N ROBERTS spelar på

o~gsdnnsen

e3 t-t ~

den 14 aug. kl.

Arr.: Yut r. f.

Bussar: Ekman J :stad, 19.40 Kronlund f. SAka 19.00 G :karleby 19.15 via Kronoby.

Än en gång storträtt }' .

NORRNliSPA. ~lL10NG .}med oavbruten DANS till toner av ' SONG BOYS . ,

DA.NNES

. , Lördagen den 10. 8 kl. 20.00-01 -Bussar: 19.30 19.30 19.45 19.30 20.00

Lappfjärd Pörtom Granlid Bodbacka Kaskö -

- K:stad - Tjöck - Pjelax - , N"averås . övermark - Näverås Yttermark - Näverås I - Taklax - Harrström - Rangsby Näsby - Strandvägen.

AMIN,NE MALAX ,

Fredagen den 9. 8 kl. 20 F'unkt.gr. 1

Gratis DANS

Rylhmi Nelosel spelar ,

Lördagen den 10. 8 kl. 20

Söndagen den 11. ·8 kl. 20

Från alla funkt.gr.

Funkt.gr.3

RylhmBoys Eldorando

Esko Ala-Sihlo . med ork. \ \

Söndagar 13-17 BINGO Bussar till båda danstillfällena: Strandlinjetrafik fr. V,asa 19.30 och 20.30. _Fr. GIa Vasa 19.15 via Helsingby, Långåminne o ViRs. Fr. Petalax ' Nyby 19.15 via Ribäcken Kråkbäck en, Havras o. Bränno. På fredag även fr. Solf centr. 6. 19.15 via Munsmo, Näset och Söderfjärden och från Över mark cafe 19.15. .

Onsdagen den. 14:. 8 kl. 20 Funkt.~. 1

Asko Låukkonen, 2solister ' ~qLORADO s~lar ,

I SöDERUDDEN

AUGUSTI DANS ,På Idrottspaviljongen i ,LARSMO

på DANSElV

LöRDAGEN DEN ,10 AUG. KL. 20

. BusS fr: Replot post 19.15 via ' S.Vallgrtmd ,

LöRDAGEN DEN 10 AUG. KL. 20.-.01. . ,

Jan-Roberts :spelar

Om Inte, skriv DItt lI8DlD på listan och ' siod lo den till SöP:8 kansli. Handel&

esplanaden 18. Vasa

BUSSAR: Haldhis fiån Gamlakarleby kl. 19.15 via Kronoby kl. 19.30, öja 19.40. ' Haldin från Esse kl. 19.00 via KAllby kl. 19.15,.. Jakobstad kl. 19.35. Från Nykarleby \ kl. 18.50 via JakobstacL

, Arr.: LIF

ombe.iörjer ratloD

DIn

110m

~n 9

V;ilkomna till gratisdans

Jrivselafton pa \

AUGU~I

LöRDAGEN DEN 10

KARl KEI$K1

JU..,

=Ot8~OQ•

på MAXMO dansbana

LOLITA

OJiiiJ)AG~N DEN 14 AUG. KL. 20

SKöTER 0)1 A~ AJ..I.u\ TRIV~

.•

SONG BOYS spelar

Z9 .

~~~~~-~~~--~~~~~~~~~~~~~~~u~,~opgruppspltt"ngen

l'Vi DANSAR ( - y TTER;j EP ~ O l' till.

l! l!

tonlJF

av BURMANS .

" LÖRDAGEN

~__

lO AuG. KL. 20-24.

Bussar: Ekmans fr. J:stadkl. 19.15 ~ia Nykarleby. Orllv~is Traf. fr. Vörå centrum kl. 19.00 via Oravais, Hirvlax och Munsala O. T. fr ~1l\1rajä.f-vi ~l · 1lMO vi~ ' Keskis, Komossa, Pensala och Jeppo centrum.

;

I ~

Vi fortsätter i

Tt~ \!~!foJ' tilt, g!\ft, EflgJ"nd är@,vkJa,ratoch Jll& hel . och viUbeM1Jen tillbaka i vårt kära hemland. Öda börjar med en liten översikt över de populärw>te DM!HI~~ ua i "dear, old England". "Baby, come back" med d~ dade gruppen Equals är högst uppe på listan, och märks minsann om man lyssnar på radioutsändnin~ Tv6 dft*,@l' Dftf ämlfttl ir d~ upgefärliga tätht'bm.

~ IDqlJ~l§ ~ \'lj B~ ~~n

i eq/I v:iss mån kan man vil "_;'=~= ganska underlig grupp. Den beom en splittring, efte

till toner av BRAZIL

står' av två vita, John Hall och Pilt Llg~~ ych tre färgade, -=~_.=_.:. br-öderna Lincoln och Derv Gordon och . Eddie Grant.

ONSDAGEN DEN 14 AUG. IU.. :'6-:.-24.

stör~ta samtalsämn

Iolika

Bussar som tidigare

(TftmnPef,

,,-DlIUHDlIUIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIII!IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIlIIIIIIInllllllllllll!llIlItlIUIIIIIIUllfJII!IIII!IIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1111111111111111111111111111111111111110111811

J1irfilgitarr,

delarna av gruppen allt friare händer att fOlja egna infall. Gream splittras .finitivt. och England är

rytm- ror för .att gruppen

p lanlS':llr

IUBIIIIUIUIIHlUIIIUUIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUillllllllllllilllll.IIIIIIIMIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIU.UU:IIlllllllllllllllllllillllillllhIllIllIllIIlIlIllIllIlIllIlIlIllIllIlIlIlIMIIIIIIIIII IIIII.II"1 . 1I1I1II101I1II1I1I1II1I1II11II1I1II1I1I1I1I1I1I1I1II1II1I1I1I11I= i==== __=~ -=I=~ C=_ gitan, leadeil1g~r och leadgi en avskedsturne i Amerika tarr) .. Trots sin stora "hit" har en enda futtig aV$kedsk !II! ip.g;eij önskan att fara till i England. The Seekers också skilda vägar. De l att de har nått ett vägskäl. . ~ att de inte vill f!å längre kommersialisering och ,den lO aug. kl. '20-01 ~ under ekonomiska krafter. ~ för skiljs ' de som vänner, _ ~ kommer att ägna sig å t

Uno' mUst_I<.

Förlängd tid

KJELL Jöl(GE.N S ganInterar t(lkten

= _~= _= .USA.

Bussar: Haldin fr. Neptun-baren 19.30. OTfrån Rejpelt 19.36 vIa ' Lötlax . och p,alvis. Kaura~ärvi 19.00 via: Kimo Komossa Oravais och Bertby. AH.: L()IJ!LAK UF

. OT från

. :..n ågra veckors TV och radio.. Kanske .för "promotion", meb abso.1ut inte V~~karl~ n••Qti~~r; på ett halvår eller så ' som - - _ tO - -

_. . ;_~_~_~_=_~:_~_;~M~p~~~~ bd ~ .~~~riqfi~ ~ r~================~=~_~~~~~~-~~~_: Jyamgul)l) r nll sIll' p§ tfUlJ1Wa1j, "l'V ~~kt§litll i fjrg

. DAD~

moo fvrverkeri i '"

ERO

YMmAWiIN MlN.1U AUG.

.G 'dN;fDA Bu~

fr.

KL. n~~ r

spelar

'Q!.

~" et lP. gCk391 ~:yo, ~.OO, 23.10.

•

!!!!UIIIUIIJIIIHUIIIIUlllllllUwlluIIIIWlWIIUIYIIII!UlllllnIllUlllllllullhlllllllllllllllllllnlUuAq~II\NI\II\U\l!II!I\!!I!!Hl\UlIIIIIIUIWWlIIIlIIIUlUIIIJIJ!IlIIlIlII1I!!\U!UUIIJ!IIIIUlI!I!IUUIUIII!IIJJIIIUJ/lIIIIIIJHIUlIIIIIII)V!IIlJ!UUI!)g ~

I·

i " §I '

I !

I I

~ ~

'IfJ.'he Eql!i!l s A e Dj1~liin~ lm= 1U30~

t§in". . • • ab })ylan \UmtJädu ~n!:lra , p'ppulära qitar är p& N:~wpost Jazz ~ I'Y . tt ~ ummy, VumQlY, Vummytl, . Small Faces ~ N4 t qo:q~ Flake" är och gä.rull fö", ml~· Qe~ är en ~~ de... klatschigaste låtarna på ~!\l~~. l-P, i El\glaq4 lange Q{!fl lien '@.f~~n.t@r~~ ~u • Scott 'Vl\lker sal1e ' • me~ till ~ltt SO.ll\ (\n fullt vardig ~~\l@.fl'tka. If(\RS 82II1II_ OhiO Expressen. Mannfred f"l'd " 'st & ' " o J es av orgaru en M a~n !!t·ne~ ~\~ ~ru framme Pa B "i alltså med "My Name Is Jaek", och fS;Qy: DustY ,Springfieldä.r på väg ex-Byrd.. . . . uJ?I/åt ineg "l 91~ . Fl~ ~~ , Don :partr~dge har blin .And qauyt T~ Ten'l" M!n gfl:!l\: H~R b;:.kwi~,. R un~eFa a 'f ning ar att den kommer atf gå Wl~d l~~g~· EJ! \lm\!Y'8..\lGn v~r,ioJl qy • HeJ. en mycket vacke.'· melodi. Vad mer kan man oegära? De stora rösterna hållet Sig också fram me, Des O'Connor med "1 Pret epf:}ll, Tom Jones med "Help • ypurSelf", Engalbert med sinCliff Richard sjuT!ger in r f§~ ritskiva just nu "A Man ra, han skriver melo. W!lhout Love" och John Row- Han är bl.a. medkom~~e8 med "Hush.. Not A Word siR s.enaste singelmelodi .'fg Mal17v, , J3.im~H och;. 6 A,.lif\l\\- l,..oy e You Forever T oda_ Kel rusar mot höjderna med långsam ballad som ockg "}.fri? Robinson", o~q Herb At- med, i filll\6I\ "Two A p..Y1~ pert:s "'f'hjs Qu~i\ ffi ~QY9 . ffitq Vl;\I~~f'de Norrie Param !ou" ~öljer efter, fast~ jag producerat. )}lte ~ovstår Vild ~ lir si\ David & JonathRn hö charmigt med deJ). de mest produktiva och 1'ijf Pfri~ ta!~ ~~t ~tt me.' vade · artisterna som ket om de grl!pper som upp- kall visa upp idag. Deras löses just nu. Först och främst positioner blir också ofta är det alldeles säkert att Ester succeer med andra artister_ och Abi Ofarim inte tänker a. har Bing Crosby. Nan _ .separ~ra . . Rp,l!~rnas fraIlltid i\r s9;n, g~ne Pitqey Cl\ff rtet diffl!~ ju&t ~u, ~t!n int~. Ilnf o,ch CiH~ ~\ack ~ heller där finns dpt några de- fran:\g~nga~ {ne~ denLJ finitiva · planer pi\ splittring. dagarna sl!pps df'ras Beatles kommer '/äl att förbli , Ringel .. You Ou ~h T o I'f" el) ,skiYWuI>e,• . turlleer. ~ch B.ab)( ' .pen h~r ~<\ naen . sådant har deflntiIvt avskrIVIts. dock sJalva för lD !;pe Ul.U.E"'~

ung och gammal träffas vi på dansen i Härkmeri

\ LÖRDAGEN 10 aug. k.l. 20-01

~ j

BRAZIL k .. o Ila· . s oler om sa'att a ·t rlvs .. . ' ." I

i~ j

~~~UII!II!IWiI'\llIIU!lll!IIIIliIIlINIIIIIIIIIIIIIIIIIIUlIUlIIIIIIIIIUlIIIIIIIUlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII111111111111111111'

SöNDAfiRN D.N 11 AllO. KL. 20

SONG BOYS Bussar: 'Från Vasa 19.00 via Komossa . Från Kaurajärvi 19.J5 via Kimo Oravais ' f abr.

och Tuckor.

~ I KV,xtr:;7RED:AG 16. ·8 KL. 20 STYRELSEMöTE.

i _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ~-_-_-- _ _ _ _ _ _ _ _

Nya skivor

m:Jl

•

08TeRBOTTNiSKA POiT N

Pedersöre i fotboll8topp Fyra lag inoru 'tvjl poäng

Tunneldans i

söndagen ,den 11 augusti kl. 20

B Il A Z l L

Pöpuläm

Sommarp~~

spelar

~tlig~e ~tJärliba.ts, · ocH •Jdjj fytä topplaän bäer ~gw lWIöy öeb Ped@t8ör~ IUtt Wett B.ien bäst Och PUF Iuit för första gAn~al j 'rem Mlii8 Witt tUlledningen. I första h~tmatehetl Iyck~es IWIby be se~ dittills obesegrade öve~ därtill på Esses .en plan. ben törsta iv serietinalel'ba speladeS i BeQDås i tisda.gs, där PUF I en bA.rd drabbning i'iLttVlsf 8Iig Forsby, den dammiga och oJiWtha plaben gay tyritf m:. ga mojligheter till något skönSpel om iii fai'teJt ft&II början till sint var högt nppd1lVen.

inolii

Bussar: Strandlirljetrafik från yasaJd. 19 via liäfigli.minne - Ö.Malax - Y. Ma - Stran6\rägen. !ngVes från ~äsoy kl. 19.90 via övermark - Rangsby. OBS! Högsta busspris tur tetur3:-.

Söndagskvä.llens träffpunkt I

GRUND

Föt trivseln svarar

KL. 20-~11.

BOYS

I'OIlLÄNGD

yt!etfnafk. Kl.

K:stad -

Tjöck. Kl. 19.30 Pöttom 20.00 - Kaskö. .

övermatk

HI.M Eangsby - Kalax. Kl. \

Söndagen den

aug. kl. 2(}---=24

Kari / «oske'a

BUSSAn., lIaldill fr. Vörå 1~t~5 via Öravais Jeppo o. Nykarlcby. Fr. Monäs H.l.OO via IIJmsala o, Nykarieby. Fr. J :stad 19.00 via G&mla.karlebY 19.15 och Krönoby. Wldje 01 fr. Småbönders 18.45 via Terjä~v öth LäppfoYs. x

•

Måtcherila i första omgången 25. 7. överesse--Kållby 0-1. KAll bylaget svarade för förstå sm-· • gängens öf~rraskiliJig bU man på bortaplan betvingad~ 'ttiUll1s Finby; Kalax-'rjif1a.x. Pjelax obesegrade Esse. En ' ~träff- och Böle ungdomsföreningar spark i fÖrsta JialvlekeIi gav kiimpar om se~efl:j I förefiiflgs- . matchens ehda mål. Es8elaget fotboll Inom VIt riiigen. !'hl som hittills i är gjort minst två dåst ett par matcher if BSJje mål per match; lYCkades ~nte lade. en enda gäng ÖvertumIlla väl- . Får juniorernas ael Ii' ilet spelande Jol:iartsson i kllibybu- ktärt ätt Käill:X~T;lIfr1å!: df tä ren. , ~f en Bvfu'l~ö ~eef'. Laget Lappfors-Fors13y 1--'6. Läpp- vann samtHga biätc~et. . ' bi ifitn88et !if ~c1t!t "SlOM fofs gjorde för första glbgen i är mål i motståndarIillS bur .hat ringefi Heslutlit atdiii en och därtill mot Forsby som liar utshl,gsturn~ring eftW def\tls minsta antalet iJi81äppta ntA1 i iUldrå IJtinciper ännu i ~bi serien. Men det h:jä1~ dOck fö- Ittät. Man 1f0Iiitii~r ätt rIttilå ga nör lagilt rl(jk pIöckä Sex bol- mii1tiäp6iilg istäilet f M plUS lar ur den egna buren. pöllii~. .Fateiiiiig 8(jfti f AH tre P~ersöte -ur-LepplaX ~1. minuspoäng bHr titslagefi. PUF var helt överlägset och näIdgtcHordning tJCh ih!.Ui: tade I!lliid fiin!ia melianrum lieomgåttg r lä nio gånger. trots att man 13.8 B<s1i-övehrlBtk i . Pje-: missade ~ s~{ai-. mot UpP- laxr .1~.8 ~by- V~ . .' It lax stim föl' dägen hade svårig peli i ~j~iax! !6,8 Pjela1t-Mel heter aU få upp lag och dess lers~ NliJP@8 i ftjeimc. . _Qm~åJig II . utom hade öturen att fål en spe;. lare skadad. 'l'yvlln ifl~gav lH. 20.8 VllStt'a Nä~Jij~~ te deil dammIga planen i Beti i rjelax, ' 21.8 Kalax-'I'jirf. näs något {intit, q-ot8 att PUP': MellerlitäN'äi'pesp~ ~ftttal· s l{edja jped Ar1. Vitkäma t ~pet- ' ldtöttspläben. 22.8 SOie-lI"inbY sen för dagen var på ett bril l Pjel"", Omgång m jafit spelhUIIi&1'. öveJ'Diatk"'-Kaltt-ifjUlb , i Matchresultaten den 30. 7. Ö\terptar~ PUF-Forlby 2--0 «()=..() ~amtltga ft1atcher ballar kl Kålloy- Lappf'Ql'I 10.=0 (7--0) 19.00. Lllpplax..,..,()v~~i8e 1--3 (0---1)

.lunlorsegrare

favoritorkesterJi

~YTHM TID Bussat : Kl. 19.30 l:>agsmark -

aug.

tv'

Kalax- Tjä.r lax

i Pjelax dä~ vi alla träffas lIJöNDAGEN DEN 11

för fotboUs8pelarua inC)IQ aadra ring

en At slbt. Nir tvÅ. liöstomgåitgar ävverkåt8 hat _ien

busslaster öst-er bottni~gar SöU.resa till landskampen?

.,. mellan Sverig~ och FinlanJ ser ut &tt bil I särskilt spännamle. Alla _åli~mper melltn l!Ptd'fpa bal' val'it ~tora publiklluooeer men årets lantIskamp blir QQ., ting utöver Ilet vardl••• Hela sta!lion är i det närmaste sllltsåhJ redan i detta sk,cle .... .om känt J'YDls omkr.PI 60.000 personer där. Vi hir i österbotten har oc){så ..toI1l _ jlilheteJ' a« tå se vå,.. idrottlimän · på arfln3n iven denq~ gång. Hett klar fÖr delUk iF redan i detta s_ect., Morta-Usa Str~ndval1. Qm Olof Nymq,n Qllh tIlIa karja o liköter sil v.J WHI~r augu,ti månad b~r vi ånn god3 möjligh~tel' att få d~m ~ i landslaget. I.ndlilliarm~

SöU :8 medlemsföreningaJ' o••tt reta ner och själva hurra senaste nummer av öaterbott·

PVF

1 fi 1

F'Ol'SQY

7 j Q Il • 2 l 1~ D 10 '1 , 1 a~- II 9

ÖveretJ~

J{4llgy

7 il 2 21- 6 10

p.......a, . 2

~Pil1ax

7 lOG

Lappfprs

fl O O 7. 1--36

Det å~Mtbnc1e prograDUtiet som varje vecka upptar minat en seriefinal, spelas enligt föl· jande ; ' 6. 8. Leppln-=.FOftJby, PUF --Kållby, Es~Lappfors. . .. 13. 8. FOr8by-El8e~L8ppfor&--"PUF. KAllby-Lepplax. 23. 8.' PUF......lDsse. KAlltWForsby. LeppI8l1[---LäpfJfötli.

medlemmar har visat ~tt fram ölltfrböttningarna . till niska Posten har redan eQ .l . fÖr stordåd. Elfter lm liten notis l buss I ast anmt!."lt s lg och man . gå fler set det ut att bli. För att. bjuda resenärerna på bbta möjliga service llesllSt SÖU ~Ud~18t'splanad~n 16 att samarbeta med öaterbotVua tel. 13 572. tens Resebyrå. Nu har Vi fre f' . s= olika valmöjligneter ~i'oende få lo . i HelSin...4'ors b;m dess lIinned anrlliler sil under~ckn(\d till landsJw,mpen på 10giönskemäJen. Alternativ.. gl. S" • ~d-Sveri,e. ' tå d ål . narhet l detta nu. HetalDgfors. A l· ne dans en e anm nmgs- kommer att iilvaderaa av sportblankett betyder inkvartering usi . _ &mil: . . ' • f . ent aster i en ·vildig min,d . _0

l skolornas mternat l He smg· under landskampadagarna. Ni· fors närhet och är det btUl- on tidtabeIi har vi änriu inte gaste alternativet (ca 65 mk), gh ' " , . unmt göra upp men den ocb alternativ B lir inkvartering i de slutliga priserna kommet 1 Tel•

. . . . . . .. . . . . . . . .. . . . .. . . "." . rellandehem och vandrarhem ; nästa nummer av Ölrtei'bott. Helsingfoi'S (ca ' 6IS mk) och . ,.. ' f o~ .... de eom . har maka P08t@. gu · kan Vl DA a lternati v O ".... tu" tt · bRedan ....__.. #-A_ .. ' . ' saga a . en 1118 -WH -r U ' _ DB INKVARTERlNG ö.~SKAR d4!n läJigsb~ t'eSä!l ttll Helsmg· varje del, iv vår ~p landi.

... "a . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . o - o . . . . . . . . . . . . . ,. o - o . . . o-o

... . . .. .

The Flve Club gästar Terjittv '

...

lr F81bmån8 un,dOlQAVdel ning, The 1i'lv' ClUb, gIIq,t Terjllrv öeh MÖt6f TUS-Uftg. dOöumla t .n JIlubbQ1äP om sölldag. Föreningen bekostat helt öOh hållet resan till Terjärv t som ' är en belön,mg föt de iIötn va· · rit flitigast med Ufidöf 80m~ maren. ' Tävlingar har hållits . t:. \tarji törsda, kvilJi seQlm SKOlötna 8lutade. NAgta trrtler hat ' Inte utaeläUi otalt peng&fiia ' bat ilfliNts mt tesaJl ,tilljli'V. \

Md startar ,.N din ,fil l~. ge. Pi k\tllltll är tihjåomu:

lill bjUdftIl på dan, I EMet föl. .. ~._ . d''l ' pul. OVerJlaftiittlp fi bur i _t (j(jIJ1 TujiU'v Ull IportätlljA. . så ' de fO ~ ft~PJ\, itu man M . 1 8pafbariltSfötfodmgl llS Iöib matIadillbl öOIi dlHNt &Af '. .

IIlUb~~~ . , ." j~pllIL

TävUil"JillsSlt III' pOjUf 0" : fUOOt Ulldet .M;J; ~ er. 18 OCh 14 Ar.

at 100/80 DI. GOO/1000 llala. hijd. lijJI l..edlltl mr illvar1lllf' If

(]1'QU

:u. .

_""If&:

fOfS oc:h därtill vill b~ goda 10- del j vi siktar nimligen p6 att .s! DENNA ANMALAN ÄK BINDAImE) gimöjUgheto.- (oa 70 mk). fem b1Ulllaater ikall lila a.r faIlte ~,en. tm~te _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _.........' Det är synnerllg811 .aftrt att till laltdikampen. R1ibd ~ . .. • I

ClC

•

OSTIIl-'BOTTN IS. A POSTEN '

lI'ftcIagen den 9 augusti

Spelet om ·Heilag, Olav Finländsk ungd~m aktivast på PR~eminariet . i Norge

SAGOSPELET Om "Heilag Olav", eller sOm vi säger Olav den Helige, blev en stor upp-· levelse för de österbottniska '"Vi är 80 vid bordet" kons'taterade husmor på Sund folkhögskola,. fru ungdomar som såg spelet i sam Baugsand tredje dagen av det nordiska PR-seminariet som arrangerades av band med PR-seIXlinariet på Sun!! folkhögskola Inderöy Nor · Inn-Tröndelag ungdomssamlag på Inderöy 26--30 juli. De ursprungligen ge sista dagarna i juli. ~ anmälda 64 deltagarna hade utökats betydligt under seminariets gång. Men "Spelet om Heilag Olav ger ,var det var också några deltagare som hade familjen med. Och varför inte? inte krav på att vara historiskt rätt i alla detaljer", säger spe Barnen var ett piggt inslag i den nordiska hopen. lets författare Olav Gullvåg. SPELET OM "Heilag Den finländska gruppen var Vad som ' verkligen hände strax framfördes på Stiklestads fri störst - med barn och blom 'före ocJ? efter år, 1000 finns det luftsscen varje sommar de ~ mor medräknade 32 stycken. . knappast någon klar bild av. Vi sista dagarna i juli. Spelet bar Den var också yngst, aktivast vet att dåtidens Norge inte var framförts i 15 , år och und iblånd t.o.m. domiIierande. samlat, utan bestod aven hel dessa år haft olika titlar so Den stod för de flesta pro del småkungariken eller land "Natterast på Sul", "Före graminslagen och hade svårast skap, där varje landskap hade get", "Stiklesttd" och numera att komma i säng om nätterII sin egen kung. När Olav Ha~ "Spelet om Hellag Olav". I nne Da. raIdsson, som ock~å var "små hållet i pjäsen har alltid varit Toppföreläsare konge", återkoIir tlll Norge ef detsamma om än pjäsen bli . med humor. ter stridhna mot danskarria förlängd med åren till ca med den engelska kungen lik timmar. Det sceniska framfö Från Nordivalen i Närpes som också efter erövringarna randet är utan tvivel av första senaste sommar kände vi re I' av byar och borgar utmed Sein klass. Jag vill inte och är e ' daktionssekreteraren vid Norsk stranden i Frankrike, hade han heller kapabel att ge någon kri Kringkastnings (radio) ' ung endast en tanke: att göra Nor- ' tik. Åsynen av den storslagna domsavdelning Arne Grimstad. I ge till ett kungarike med sej natur i vilken arenan och see En dynamisk talare med mu själv på tronen, utan småkung nen är uppbyggd liksom också sik i kroppen. En kväll skrev ar, han Ville ha kyrka, kristen den tekniska utrustning som han en dikt som svensken Ber tro, lag och rätt. kommer till användning under tU Edin tonsatte,och deltagar Det var . ingen lätt uppgift spelets gång som hjälp till de na ' ~jöng som allsång. Grim Olav Haraldsson hade att ta 300 artisterna gör att man med stad talade om ,.ungdomen i itu med för att få sin dröm upp häpnad konstaterar vilken ska atomåldern, vår kultUrsituatiorl fylld och sin adelsrätt tillbaka. pande kraft som ligger i samsamt om radio och TV som Sägnen berättar' om "heilag förstånd, vilja och samarbete.. Olav" att han vid flera tillfäl- Allt det mäktiga som möter en hjälpmedel i ungdomsarbetet. Torr och konstruktiv humor len hjälpt människor från oli- . vid inträde till arenan förtar präglade kontorschef Carl E. • I samband med öppningen av PR-seminariet på Sund ka sjukdomar enbart genom att all eventuell kritisk instälJ.. Wangs föreläsningar. Wang är folkhögskola i Norge överräckte Ingrid saxberg °ICh SUven röra vid, eller tala med dem. ning. chef för den statliga ungdoms Erik Glader en NordivaJ-budkavle till Inn-Trön de ag ng- Så t.ex. ikunde .han med sin Spelplatsen eller scenen be byrån i Norge. Han talade om domssamlags ordförande Borvar Tömmerås. På budkavlen gudomliga kraft bota den sin ·står aven kulle där man byggt ungdomen och deras organi finns bokstäverna SöU, österbotte~s vapen samt Nordival- nessvaga flickan till' bonden på upp stockhus och lador dch Desationers ställning i samhäl. 'vinjetten påtryckta i · trefärgstryck. Sul genom att tala till henne, danför finns en platå som om . . . ' • den blinde mannen i sPelet, ges aven halvcirkelformad läk let, det ekonomiska stödet till ungdomsarbetet samt förenin pOsitivt besk~d. ~issa ekono-j p~ da.gen borde ~välls~~lställ-. Sulbondens far, åte.rfick sin tare som rymmer i det närmas gamas och ungdomsledarnas miska garantIer vill man ock- mngarna ha gått l en latV och syn genom att rqra vid den då te 5000 personer. Det är inte uppgifter. · så ha säkrade innan man är avspänd stil. Men även kvälls- redan döde Heilag Olav, 'bara värt att i ord försöka återge de Redaktö~ St~ner Opstad var beredda att fat~a ett slu~igt tillställni~garna. bjöd ..på myc- för att nämna ett par av de un in1:ry<}k man får aV,att sitta på en dynamisk, lItet retfull men besked om Nordival eller .Icke. ken andlig SpIS. Forst den der som skett i samband med Stiklestads . friluftsteater med ytterst skicklig föreläsare om Vi som nu gästat Inn-Trön- tredje kvällen, i samband med Olav Haraldsson, som' blev Nor en 'blandning av olika folkslag PR-verksamhet. Han dispone- delag och kunnat konstatera en skärgårdsutfärd, plockade ges och hela Nordens -Heilag och ta del av Olav Haralds rade över den mesta tiden vid vilka - ypperliga . arrangörer norrmännen fram le~lynnl>t. , Olav". . sons "Heilag Olavs" kamp för Vi hoppas Nordiva]-programDet, må vara sanning eller ej, kristlig tro, lag och rätt. seminariet, vilket också var Tömmerås & c:o är, förstår meningen. Grupparbetet kring inte tveksamheten ·inför Nordi- met komponeras så att även de saga eller verklighet, det som -Ile hans arbetsuppgifter pågick val-arrangemangen. Med en nöjeslystna får sitt. _____._ _ _ _- _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ långt , in på nätterna. , ungdomsledarkonferens och ' ~tinktioner i de skollagar och mor och pappor som helt har Allmänt taget var semina- Sticklestadspelen som kärna Det är härligt -förordningar·som nu.skrivs, hand om utvecklingshäIIllll8de riet mycket späckat. Nästan i bör det inte vara någon svåatt vara ' gäst! överkant. Visserligen var del-righet att lägga upp ett ·pro s.k. korttidshem bö~ inrät barn "avlösning" så att dessa tagarna erfarna ungdomsleda- gram för en Nordival och ockEn ungdomsgrupp på resa _i tas för rätt små regioner, någon gång, kanske någon dag re, men det' blev trots det en så föra' arrangemangen i hamn. Norden borde alltid ha ett be varrör inte de nya storkom eller till och med någon vecka.. munerna och i anslutning kunde få koppla bort och tung kurs. Men alla var nöjda. Före avskedet kom' semina-stämt mål och en kontaktgrupp ut. Ta upp frlgan - det slmIIe . f a Il over.. ' . tion a tt resa till . till daghem, Tiden sovrD{ intrycken och var rie-deltagarna i varJe eIl er -orgamsa vara ett arbetsfält helt i li.njr och en kan dra nytta av Iär~ ens om att träffas vid Nordi- Visserligen 'kan en resa som anläggningar "verkstä domarna efter sitt eget spe- valen i Inn-Tröndelag som- sådan även ge någonting. Men der" - för terapi .och/eller med det bästa i begreppet BD svar.nnedveten ungdoDL eieUa behov. maren 1969. mycket mera utbyte av resan produktion bör utvecklas, Ole Jak,obssoo får man om man har någon hem som SjälVA har hand Nästa storlräff Många beröringspunkter som tar emot en när maD nått om utvec.klinishämmades Nordivalen 19691 - men även olikheter. målet och om man får möjlig ·vård och habilitering bör få , . het att vara med om något kännbart samhällsstöd Nordivalens ande .svävade Ungdomsföreningsverksamhe- evenemang i det land man beom någonstans så är inam hela tiden över seminariet på ten i Norge och Finland är i söker. malön här på sin plats. Sund. Vid en nattlig konferens stort _sett upplagd enligt samDetta borde vara en själv redogjorde ro:s ordförande ma ' tpönster. I Sverige däremot skriven målsättning för allt Unga, friska inänskor med Som ett led i sama.rbe.ut Bodvar Tömmerås för hur pla- skiljer det sig mycket,--mest nordiskt ungdomsutbyte. Tack ett socialt ansvar skulle inom nerna på nästa års Nordival p.g.a. att de politiska' ung- vare Nordivalen har SöU mån- detta område kunna göra en över språkgränsen besökte J framskridit. Närvarande var dQlDsorganisationerna har en ga möjligheter' detta avseen- mycket fin insats. Tänk om ung Eric Gustafsson på tisdagstriJ . bl. a. generalsekreterarna för domioorande ställning. de. domar i ett samhälle där dylika len Etelä-Pohjanmaan n seuras styrelsemöte i Lappa Nordenföreningarnas ungdomsVid nordiska kurser är det ~_ _-::._~~_ _ _Se--.;g;...\_ olyckligt lottade m. unga finns järvi och 'introducerade . representantskap i Sverige och därför vanligt att - de norska skulle · bilda "faddergrupper" Vinland, Rune LanestraDd och och finländska deltagarna lätoch på olika sätt ta sig an ut spelet för dem. Spelet var GUStav af Hällström och Nor- tast får kontakt. SvenskaIna INSATSER vecklingshämmade.. kamrater fullständig nyhet för dem .b Nordens ungdomsrepresen- håller sig alltid litet avvak dessa är också våra kamrater. de blev genast intresserade tantskaps viceordförande Jörn tande och reserverade. Så v~r - läröpliktskolans .b egrepp En del scoutkArer har gjort ~ågra' av styrelsemedleIDlIl&J"Da SWreng. Därvid framgick att det ä~en på .sund. , "hjälpskola" mås~ förtyd- god början, men dessa finns in beställde per omgående Bingo man i Inn-Trönde1ag strävar 'om man skall beaöma efter li~ och innefatta även te överallt. . spel till sina respektive ~ efter att få alla upplysnings- de kring-t)venemang ' som vi "lräningsskolor" för dem Att någon gång ta med en ningar. Förbundet såsom M,pnfsationer med i arr9.nge- fick .v ara,' med om i ~orge äi gsoO_m inSl~g alnåISgokna~'etig'ellngtli<>?g'°:, utvecklingshämmad på en ut dant beslöt också att utreda ra -u.angen. Även norska Norden uf-rörelsen där mycket kultu . \7ru man ha med. De ha för- rell och traditionsbunden. Vi undervisning. Här är det ao flykt. Att ordna upp ett be möjligheterna att börja vånansvärt nog ännu inte gett anslg att efte.r hårt PR-arbete geläget att_ta in dessa dis söksprogram. Att erbjuda mam· Bingo.

Bingo-spelet

över språkgränsen

08TIlP80TTNI8." POST.N

bjässe på åtta minuter?? Eller att rDäii ttyltif ~tdcltäf' med ballong? ? Kanske dAt ät bäst att inte väcka tidningens lä sares tvivel iIled dilika hlsto-, rier. ElUel' Yäd 81gB om «än årliga fisketävlingen, öppen' för allmilnheten, Där o@t giller at&; dra llPV största fitten fÖt ~t och där vinnaitlfi MAs~ sUtbl in sig på ~n fUling i loMmos klass@n um bän snlt hIi , dM! chäfiä ätt Vifihä I . Kanada, ett land med kontraster

Svensktoppen

l ( 2) · Min gfeve av Luxem burg ABJia.UfIW! IlåIl.88n ('7-45) 2 ( 1) Vilken härlig dag .

( 5)

4' (

J!lW. böos (1=-40) ~Ml't -=

lI&y.li kU@ (1=44),

a) b@liikh =

tJ ( 4)

AölIft§

~Omm!i.jl@H

(~)

det luuute

Aimä:WHil Löflf~n (3=-110) . 6 ( 7) Vi ska gå hand i · hand OöJlfjj;i' Wildud . (1ö-=D4) , . 't . (b) t)@t tiiUi @fi städ . . U@iJ ~lär (~ig)

I "Beautiful British Colillft= bia',! vaekra B.G. , som det står på bilairnas nUlfimetsk~ltar, finder man 'nog m~d skönhet 8 ( a) Villiefi UHt1@fDåf vifHI för at;t fötstumn1a ,.ä ven den lö~iAtlll NUäli6H mest blaserålJe reI3eHäl", Uppe ( 4-=18 , i flott drllr fjäl1vtnd~n fram 9 (-) ,i\fYfmft @fi såfig längs 6ändllga ofni'Men av is" FläffiiHjO!i\>ilit@wm dtilfJ@I'IH1@ fjäll, .~läsk8 ligget (0==1~). 'U H"" . "'tilf" HllvsKbBlt!H filed 1Ö (lU) Vi iJka !€ § l mörjaH . ' . ' , J. , tH'a: o . . . , . AnH..b6Ulse HIUINlj6U m~t ffällli@i'Ild@ f@. bl1 mbt@ fillifi M tfäH filäfi ter täfijs kU!lt@tl ,oIJR fjl'@i!lsas Sitt ~ikä . föft'lB. ä~ ftllVsdJ~f (1-14, '_ _1ft lrA~ rJ'1llIlHd. ~llf ldilfill §@ fiAg6Hb~g, 1l~1f tYIJk- upf) II!fig~ !31UUt!in(fäffill ger o<ll1 §Ift HiIiJ:stAtltlK~ Skil~g~d Förarn siffflHl iMdi fjlh'@Ho yllftliel1.~t 6tlb HJ1UfI" till! Väi'fi ä1l@§tll€h~!! nlir ~rlifi- ~piltulV HU tätä ffiölfiföffila- fåt {!~ !ll~ kanuli \)r6fj6fbotit!fi t.@s EiJig@i' vUkefi plaYi !3kl\il1ft 110m mott@ @fi väft B@, Häll 'ih~§t@ vild ä6tll häfitl Ho @f IJt!h fegH - vi hlitt@ tur rllt!ihtii fiat~r. 6C!h IndiVid. I hä.fi@ föf@gååfi6@ @(!IUl. 1J~li kluUlk@ ääHifiumMll Dir 6nh \'äl'f61', hUf V@ffi §kuIte metl viitlf@t \1rltler Väft bei!8k, sy6vil§t ål' ltlimttUlt rutit längs första siffran i pa @fiU!s@H @r. l d@ft§@illlkliIJI'AkIBä täfft:'tärtpAvHlH!t slittöt!HdA€ h !t ihl€ fi'lgiUHi@Vlirjetilig.kUlJt@li,vä;eHlgH@t@H ,Prålttftluttt ter artistens naIn!J angel an : : ' I Y kllHIlOlifinlilfitlllffi iii' '@II '1@m, lM VllI' Blll'il äH l1 öftli !l@r mil t6Ptllii'HIl 16mtia frdc1ig; fo!' flå~m . ~f' . s@ liH talet veckor mej{HllH I@l;fät · på atifk, RIUläk@ ute/:) kli pi 6tlR fljPUlitlfli Sig ÖV@f I:llilttlm l€ P bHgli gfäfi161fi auh blommade rosorna, vid jultid I listan, den andr~-i' bur nlanga : _.al.kll i'@8@IiIlI'@j:l @U viU d@H ibllllHI H!t§Hm g@rle riti~ äH stlffi 6@t ii klift @H jftlst- Vancouver. Längre in i landet poäng d\!Ii fick l ~'eckafis om .Mllet &ybfOtt i HllVäl'bH tUft ÖV@l'sVallal1de hjii.lp§i1fiiH.@t@fi i'IUHll! IIht!' ditli'@o fÖfflYtllä i håller bergen alltJ!m.t Ejlft fjbsi- röstnin'g. , .

vengelska påöverras~ningsparty - li~~~:~S~~8e~"gf"l ny erfarenhet för kanadar'esenärer =: l:::';61~1~:: ..r

ua Yl KÖfi1fl:1er nied

ny-

z f"

•

000 v8.iiligbet.en: -,

•

j - . . ",~ är J~e;!tt6ii. är i dag - FHurllH: ~ m ...... gökvföfett@b. le. Ha.fi1lJö l bä; DJupa ~nvariS fä m!lssifigeil _ UWl.-Bell!L

1:1010 ö~oilf ~uä

Måt är !:ltt käViWl fÖf sig i jerker S u n d h o 1m, te- skapsBåIl~. Käiiädä; män" ~lläf kott sagt dlil'@ för ~öU JI RB.fiätlaffisä, med svårlortleräde kbppsidor HUlt. mlä HÖgb@i'g, Ralfs ener förtsätter ol!i'äU@I!lefi !W ili; och nere i ravinen en strid flod giska hustru, tycktes vilja gö na och medresenärernas - det är bUden på näthinnan, da mIg vid varJe tlmkbart db- upplevelser bland de gäst~ a! mali IfÖi' 6steflit fiAn stör fäile och den som smakat hen fria exfillliinc1arna l kanada. stit6en och f61jer Fräset' Cany= i ( ~, Happy §i'rtlidlig l w~t nes våfflar nied smör oeh sirap Id~g frän . Vancouwer tin on norrut. Så småningom av@!' , . BiK{ilefi Irlknliiil§O. pI morron har helt enkelt inte Klippiga bergen. går branterna i mer sandbe kvårtetten ( 6 ) mage att protestera, när hon ' . - -- . T mängda kuliar, man 'kommer ~ ( 1) Things - NllitC" ö;jj ringer i vällingklockan. solrök, tUf 6ch efter ~n stund in i något .8om .kunde sägas natra ii L~ lIuw' Hur skulle man väl reagera regn i st'tötniftar. vara cali~ornien-inspirerat land. wood 19> _ ..har hemma, om plÖtsligt en Trafikeh i jätt~l3tadl'!h lit @h Sommaftitl är Il@ störa liit:efi 3 ( ~h ttöney Bobby Goidsboro (9)

H6g1:)@l'g, s6fii töts,a t karavan av bilar blockerade in- Blirl:il~k i jäIftf6t@lse tned det och. sluttnin~arna , brunbi'än~a, . _ _~ fiiiländai'e g@fi6fti Vän- farten till garaget, gatan utan- liao!!, söm r ålUlf t - vära tA{tjr~ träden syn§ inte läfi~e M1Uir 4· ( 5) Bili~ ~y~§ Dön Pätltid~t! W)' djung~l llv seviitdhl!;.: för huset ett ltViiftel' uppåt och t@i' här liemma: Prålttisln täget ska läfitlslläfjet; Fdftilätt@f mali Ir\"ek saiiherligeh lfite htll- eH' stdjlinde hop av femtie ' vRfi- alla har bil ocn ihäIigtll!n II.v längi'@· iii i denna HMtå• . Köm 5 (, 7j Wheil t wä§ si1t years old = hul dh,ne~ (1)

&!tta Af. När mafl \Techlät tier vällae i!i i aVsikt att hålla föttlohflyter fram i flerfiliga mer öknen emot Här bD kattan övl!f Väfie., koMta-' ett ö\!@i'i'äSkiiihgspifrty? Här !tö@f,;' FotglUigaren t'es~eltteras knattret · frå;" en . s~allerorm 6 <_4) ~;:~~)~eU~'hfitS (6) man, aH stät1~fi breder iiähde det nu och då. Folk kom lifitlantägslöst: defl glU1,gär~, höras som ett Solo i en annars milsvitt, 6mfb.Haft8e 6- li'!fl stlitei'na, fråft andra sidäh söm sätt §ifi föt pA slt~(idsVli~ stum stekhet konsert av söl 7 ( g) Mrs Roblns6n .t SIJiiöH l., (JaI'ttinkel -EIl:a villakvarter, en Rön.: kiippiga ~efgen, från äIidra gens a§talt, här full ffilU!l öCh gass-dallringar. Annu ~ängre (5) afIhOpning åv sliy- än6b.n aV' stan, vilket : redan räH åH tryggt korsa gälan. österut, där pf6vin§eil RG. tar _~lr. vilJta t1t~gf städskäi'- tl@t ät en forsVartig sttä~Rll., Fast i råWI1SahS haffiil IiiMt~ slut, har man en ståtlig gräns 8 ( 8) ~:~ ~ ;lli;~:~ eller ..doWfttoWfi'; öcH så föl' att fira \Vinyls 50-åfsdäg. erkiitlnäB, att abtli}@t f6tgiiii~ i Klippiga Bergen, en , kedj.a ;{ _lfiInlilid·e . bef'gssluHnliigar bet tålades svenska ot!h engel- gäre ät blygSäfnt 5ch litt mäil verkliga . ;gUbbat, Ma~ .. skall Ö (-=) ~:b~' !mti@DMk-

llJ8 områden av enfamtljs- sim, emeI1ahåt var det: mest i h t e köfslii' gatan på b.ndfa \rara verkligt närsYnt för att EqUlhi f=-) .

SDÖtoppade. branta. skog- svengelska. öeh RaUs grfismat· §tlillefi äh dE! tillåtna i Väii" inte dra efter an~an där borta. tO (~) Falsorn Prison Blues

berg 6t!H flodefi FfäSEli', ta in spe blev allt mer och mer couver, böterna lir böga.' Del med fjiUlmlis§! ÖVer Heht' Ilo .föHöfiy C1lsH (_) . ynttai' ut l håVat i två in spe,.. När festen smÄ- är ' ett nöje att Röra bH I äh tis6rtteii ocli . @t,r oligt .§tAtligll .- .~ ---'--.-- - .fllJillltllbaf, bMA iilia be\mlin~- nlngom gick mot · refrä~gen, land, därsmiåjgli,et lir ~arbl-silhuetter, orörliga, självsäkra IertJrtitU vl1tt~h. 'tltlvs.i· ljusnade redan landskapet, de len och där , man reagerar bch . litet nedlåtande: harva du tänker nu försö!f~ slå sig fram • r.......llDenet vänder äirAt!- fräcka " robins", trastllrnamed snabbt och logiSkt. Kontrasten jor(len .där nere bara, (llitte• .s om soloartister. lIfttrilrte Med jämHä Diel- rödbrunt bröst, knyckte .mog- blir så mycket större, dA . mah fnask. McetIl1öch har redan spelat "Ir'IiiIIL de IAfiggrlllida sAtld- na körsbär i trädgården ooh återvänder till de finländska en LP, vilken beriiknas släp· pas någon Öåiig näSta mAllad. ligger Hdtåis bl6itä- grannens . huntl lomade iväg slagfälten i städerna, på vilka 801badaHlå vahåraf ut i mM eh ' 1i.varglörfid sIW ga- man som eleven sade "inte ' Briggs här (jt't'ducerat LP :n, tita. dta stlfiden för äh pet, springer för skalan, utan tÖr . men även han kommer i fortY8ttefthrYfiet · SÖm hu livet". 'I 8!ttningen att sjunga ID. .ego)! . . sllvof. äA~Ul ~alnNltfti hat nägts . hUi'idt'1:t rtt~er , Fotgängaren respekterad .' Vetti tror mig, om .. jag beEltlt: BuH6n har tYdli~b 8kt!\!it kdHtftln fn(jt1 M(;1l . ut i VIken, VllnCOU\I@r , " . .' . ' r~tta~ om t"ämet~rhoga blå· svårigheter att HAlla 8iUmtll~n , ~å~ mlttAN bfllt Erie , , -u'-"'.u i gatot ftäH för~ta . Vltrj@ n~kom~I~~. .I Vancöu- barsbuskar? . Van1Iga blåbärs· sina grupper. For andra: gån- Burd,on ännu inte lyckats spåra ajUttlOl1ionde ~täfj I öet· ver t8ru~arar ~Sl~ ,över o:rgen, buskar om a~k odlad~.!. Hur gen meddelas från London att upp, men enligt t'?kteli Ul' dOcl och hll.Stan lika H6g'a, iUåtUgli o(!1i ätäntligt måI!ga kan tankns svälJa på· ett par av medlenunarna i Ani- Ändy Somers. f Tån numera _lII6ist frAIl 116rr tm !:'ItSdet. skiftande Karaktät' §tår de och ståendet. att en slto,g sarbetare mals. hoppat av .Dt! tvA är liIa- upplöste Soft MacblBl:!. tarå att man lätt hittar ser nerpå myllret i staden , fäller ~n två och en haJ~-~~- aJisten Danny McCull~ oehso, aktuell som Vie Brig.. ~ Il!l!t med 'bil - . fOr V8llD8 luftströmmar, som fly(i. genomski,rning) träd- logitariisten Vie Briggs•. o.!ll hlilsfifhgär ffårl sHUtt

'fbn~ t d@t

glUiila läfidet. hur som helst I häfte milft ...6lem, så klarades de upp IUidllt'ij; söm inte spapi mödan. Man anordna- gder av partyn och prorundturer och besök på _ _BUlta platset. "gU kan 088 bttl. du ' iflt@ ,Bär nån anfilUlstanl)'; vär

.Tio i

ttJpP

i:::

Två i Animah blir soloartister

.ters

tJld,a U'idArt.

•

~8T~BBOTTNI8KA

KF lägger tyngdpunkten på praktiska livets krav . '

. I samband med diskussionen 'om SKolreformen har det på senare tid ofta understrukits, att våra folkhög

skolor borde specialisera sig, om de skall kunna överle

va. Kristliga folkhögskolan i Nykarleby har anda se

dan starten för 48 år sedan gått in för en viss speciali

lI'ering, i det att skolan velat följa en klart kristen linje

I sin fostrargärning. Detta betyder ingalunda, att sko

lan skulle vara enbart en bibelskola.

POSTEN

Också påven.lyssf-lar på skolprogramtnen

Den kristna linjen accentue- tig komplettering till yrkessko närmast i själva livsstilen lan. " och däri, att vid skolan årligen Skolan arbetar med studielin~ anordnas specialkurser ' för kristna ungdoms- och juniorle- je, som närmast vill hjälpa dare samt s.k. musikläger med fram till eller fördjupa: mellan undervisning i stråk-, blås- och skolans k~nskapsmått, samt en gitarrmusik samt sång. Dessa praktis~ linje med tyngdpunk kurser har anordnats i samar- ten lagd på hemmets och det bete med de kyrkliga ungdoms- praktiska livets krav. Alltmera organisationerna, framför allt tid ägnas sprQ,kundervisningen, förbundet Kyrkans ungdom. modersmålet, finska ~ch engels Skolans kristna linje framträ- ka. Dessutom uppmarksammas der också i de sedan halvtannat s~d~na .. för nutidSmä~sk~n . decennium årligen anordnade v~tIga amne~.som masklnskn~ lägerskriftskolorna för läro-I nmg oCh el-lara. Intresset for verkSungdom. båtbyggnad har under åren lett

till, att många fina tävlings-

Inkörsport

båtar utgått från skolans slöjd

sal..

till yrkesutbildning

- Betydande

Det bör dock klart betonas,

statsstipendier att skolan ingalunda vill sam la barå den bekännande kristDå skolans internat är ' rym Da ungdomen. Och dess lärO"' tigt ' och -modernt, räknar sko försöker lara de växande förs~å dem som är annorlunda. Pojken i rullstolen på sitt, eget sätt. . pro~. g~ so~ sagt in~un ,lans ledning 'med, att ungdoda eDSldigt 10 fnr • I . r bara kristen. · mar O' ch ' f"ora"1;3";:" ~r, som Inser domskunskap, utan skolan vill · vikten av att de unga i vår tid ~kolpr~ är en ny ben~~~ som för 'må~en ~r sig helt frä~ande. hjälpa all ung:dom framåt inte får . di .. ·'b·ld . ~r det, fraga om skol~s ~å1sa~tnlDg eller om laSonJnlDgar? Nej, skolprogram minst genom att meritera dem ' en g~ gen I IDngsgI"Und . ar en gemensam benammDg ror skolradio, skolteIeVision och mellanformen flSr. inträde i olika yr~esutbild~ ~tt bygga .vi~~e på, alltfort radiovision, dvs. skolradio i kombination med stilJhilder i form av bildband ningsanstalter. Och år för år skalJ fylla ockSå folkhö~ko eller diapositiv (vanligen i iårg). Det är med andra ord p ..6gram, rom är sam har det visat sig, att numera .lans salar med bildn~ngstörstan manställda för skolbruk och som via etermedia förmedlas till skolorna. . enbart yrkesskola inte förslår de ungdom, särskilt som ju för den unga människa, som också betydande statsstipendier ' Det finns knappast något skriva de hittills ' oskrivna bia-I Framtidsperspektiv: vill göra en 'fullödig samhälls- ~an påräknas för de mindre land på vår jord, där man inte den i våra läroböcker. Efter kurser. och program har tagit skolprogram i under- media kan förmedla tUI skolor insats. Därföt: är folkhögskolan bemedlade. visningens tjänst. Från barn- na direkta impulser från sam: hlock alltfort en utomordentligt vikR u n a r H e d'b e r g trädgårdar till universitet ut- hällslivet och frAll det aktuella nyttjar man dem: I främsta skeendet. Utvecklingen går med hi& I--------~-~_-..i..~-;... ....;.~----_. ledet går Japan, England och nande fart, iSYllnerhet på det - de nordiska länderna, framDirekt eller • d' kt tekniska området. Därför är förallt Sverige. USA har naturID Ire det ,svårt att se klart, när det ligtvis en enorm , programpromottagniD{l;? , ' gäller skolprogrammens fram inleder nytt lasår den 16 oktober och mottager elever till duktion, men den förefaller att tida utveckling. Men det loft.. O HU8DlodeJ'S~lmlan, helårskurssom även ger goda meri- , vara ytterst ojämn sedd med I Finland startade skolradion faller dock som om behovet ter för vidareutbildning på h,u shållets, parnavårdens europeiska ögo~.

redan år 1934, medan den förs- flere program och av program.. och sjukvårdens områden. · .

Många länder a.cvänder ock- ta skol-TY-generationen fortfa som kan in't egreras i skolaDs så radio och TV vid vuxenun- rande nöter skolbänkarna. Bä- vardagsarbete, bara skulle öb.. O Värdinne- och kontroJlassistentskolan, 6 mån. vinter skolradio ,och Skolradion kommer tydli dervisningen, ,inte minst i akt de ifråga om kurs. Utvidgad undervisning i ' matlagning, hem.v ård och mening att likvidera den skol-TV ligger Finland långt att bli hjälplärare i språk, ~ och handarbete. .

besvärande analfabetismen. framme bland världens natio utom en outtröttlig lärare Lantma.nnaskolan, 6 mån. vinterkurs för blivande UNESCO stöder sina ~tora ner. Åtminstone gäller det lyss- ett perfekt uttal. Redan nu jordbrukare.

kampanjer för iäs~unnighet och nartätheten på foJkskolstadiet. de allra bästa engelska språk hygien i mycket stor utsträck- Däremot har ete:-media i ringa lärarna via radio ut till de O Jordbruksskolan, 2-~g utbildning med lantbruks- och ning ju~t , på insatser via eter- utsträckning tagits i bruk i' an- avlägsna bygderna i vårt handelslinje. Förskola för blivande agrologer. Lämplig media. Det är underligt att se dra skolformer, kanske mest Den svenska skolradion, för mellaJlSkolgångna. gummor och gubbar på kvällen beroende på programmen in- redan under åtta års tid samlas i byskolan för att lyss- passade under arbetsdagen. I de

O Lantbrukstekniska skolan, 2årig utbildning för bli

'na och se ' och mödosamt plita andra nordiska länderna använ

vande reparatörer och servicemän, god, grund för vi

ner bokstäver efter förebilder des t. ex. skolradion på gym

dare teknisk utbildning.

i TV-rutan eller i kör säga ef- nasiestadiet. Det · säger sig

O TrAdgårds- och vixthusodlarlinjen, 6 mån, kurs kom

ter rösten i radiomottagaren. själv, att man där huvtidsakli

binerad med lantbruksunde:rvisning. -Förskola för bli

överallt i. världen tar också gen lyssnar till ljudband och

vande trädgårdsmästare.

vuxna i hemmen \ del ' av pro- sällan tyr sig till direkt avlyss grammen. Det väckte inte så ning. I den mån bandspelare O Pälsdjursskolan, ca 6 lJlånaders kurs jämte 5 måna lite munterhet, nåt' påven Jo- blir vanliga i ."ärll skolor, kom ders praktik (börjar 9 januari 1969). i , hannes xxm i.cför de försam- mer åtminstone högstadiet i

Ansökan , insändes före 1 .september. ." lade delegaterna vid den första grundskolan och de gyn;m asiala ,

världskonferensen deklarerade. skolformerna 'ltt ägna sig åt

Närmare upplysningar jämte ansökningsblankett . finns

skolornas prospekt som erhålles _genom -att insända an- ' att han' då och då p~ fÖI'lDid- indirekt avlyssning På produ dagen lyssnar på Italiens s k o l - . . '.. nonsen (sätt kryss för önskad skola) jämte~

radiosändningar. centsIdan har VI nog på kann. I länder med utvecklat skol- att en hel del av de program .'e._ .~. '. : .~' ~ ~ Namn: system har programnien som som nu sänds för tonåringar. huvuduppgift att komplettera går dem förbi -och' i stället. av undervisningen, att 8tlmulera lyssnas och betittaR av mindre. Skolprogramchetea Nu. Gama till Korsholms skolOr. Gulla Vasa. och aktivera eleverna samt att elever. JIlD&lit;riSDa , ' l'88

. SKO~ORNA PÅ KORSHOLM

a.a _ _ e_e

e_e .. . . .. . . '• • •:..

......

••••

. . . . . . . . o-e • . • • •

den 9 ' augusti 1968 \

nUllUllI.I

Vardinnesl{olan nyhet vid I{()rsholm

EVANGELISKA FOLKHÖGSKOLAN I SÖDRA FINLAND, HANGÖ inleder nytt läsår söndagen den 29 september kl. '14. Läsåret lomfattar 28 veckor. . ' Undervisningen upptar bl. a. bibelkunskap, litteratur, sam hällslära, geografi, historia och nutidskunskap och avser ' att ge en ' ALLSIDIG MEDBQRGAR . UPPFOSTRAN. Förutom de gemensamma ' ämnena uppdelas undervisningen i olika linjer. Den .,RAKTISKA LINJEN har huvudvikten lagd på väv ning och sömnad, huslig ekonomi, slöjd och el- och motor lära. " finska, STUDIELINJEN ger utvidgad undervisning engelska, matematik, fysik och kemi. MUSIKLINJEN är avsedd- för elever som särskilt vill ägna sig åt musik. Antalet spellektioner (olika instrument) ol'dnas efter elevernas egna önskemål. Maskinskrivning finns som valfrttt ,ämne, och dessutom fipns möjligheter att avlägga s\{epi arexamen och ta körkort. KURSAVGIF'J'ER: Studieavgift 80 mk för hela kursen. Kost och logi 32 mk per vecka. Mindre bemedlade elev~r er håller statsunderstöd, som "täcker 20--70 % av ' avgifterna. Blankett för statsunderstödet likl?om skolans senaste årsbe rättelse sändes på begäran. Närmare upplysningar ges av skolans rektor tel. 911/6923. . INTRÄDESFORI>RINGAR äX genomgången folkskola och 16 år fyllda före den 1 oktober. ' ANSöKAN till vilken fogas ämbetsbevis, läkarintyg och av skrift av skolbetyg, sände& fortast möjligt, dock före den ,l september, till skolans rektor under adress Rådmansgatan 8, Hangö.

skolradion en viktig roll . genom dramatiseringaJ;" av verk, dels genom för - -·.....resentationer ;ned ilIUR - ...•......er. Senaste vår sän dion ep lång serie "Le finlandssvenEka författa _ Just nu planeras en annan • " Rasproblemen i littera ". Vi hoppas att den seri ska förmedla intryck oc~ ~e i i l18 8 .n n hang. ~om inte nyhetfl _lIIE 'alet förmår skänka de riDnde. Ö\-erhuvudtaget får inte skol mdion väja und!ln för' ömtåligil n. Redan för flere år se- , togs sexualllndervisningen i en serie Att bli vuxen. sattes där in i sitt sam -rumng utan att vädja. till ny fikenhet eller f::cnsaHon .. Även • 1<'ramtidens vardinnor måste gora en aktiv insats - i lant oJ-TV har ' I)-eh~ndlat ' detta bruksföretagen. SkötSElIn och hushåll, hem och barn måste INGMAR SKATA onummade ämne.. I höRt be· ordnas så rationellt att tiden räcker till. dIas sådana temata som 0 Värdinneskolan på Korsholm, en ny skola för flickor har tig bilkörning och narkotika. som målsättning att under en 6 månaders ~interkurs ge ~vangeliska senare under r ubruken -Nej praktisk och ' teoretisk ' undervisning i lanthusl,Iållets ~å.nga- , Den 22. arbet!3perioden börjar 2. 10. 1968. I folkhögskolans ' knark. handa uppgifter. Skolans strävan är att , utbilda dugliga läroplan in'g~r en allmän linje, en ' affärslinje ' (l: kommersiell) S1ml-TV befinner sig i stark husmödrar väl insatta i modernt hushå~Il meli ' även r 'mo och en stl,ldielinje, av vilka studie~injen räcker längre på vår exoansion. Tack vare utmärkta deru~ lantbruk. Skolan ge~ även värdefulla meriter för fort..: en (2 veckor). 16 år fyllda flickor och poj~r kan intagas ~takter med Sverige har den satt utbildning i husliga och vårdande yrken (hem och finla ndssvenska ~koltelevision barnavårdarinnor, hjälpsköterskor .m.m.) , Skolan ' är även ' som ·elever. Avgifterna oCh möjlighet att erhålla statsunder stöd är de samma som vid ,andra , ' motsvarande institut. eD kunnat inom Nordvision~ns förskola för blivande kontrollassistenter; " ,. Svenskspråkiga elever beredes tillfälle att deltaga i språkpro ram erbjuda våra skolor mAnga aT de bästa "programmen och . Värdinnes'kolan. vidtar den 16 en 'stor gemenskap; : en stor fa vet som ger- rätt ·.att söka tvåspråkiga tjänster. programserierna. J höst kom oktober <?chavslut~s till första milj med.~ 15Q q{JFlgdem.a r,· hälf Ansökningstiden utgår den sista september. Till ansökan mer bl. a. den !).y,a matemati'ke~. maj följande år. J aUgl,lsti an ten ·mckor , o~h ,hälften pojkar, b9r bifogas ~ämbetsbetyg, ,.en kopia av det sista skolbetyget att presenteras. i 1 program för ordnas en", .veckas trädgårds alla boende-. i ckolliemmet, i 6 och tuberkolosintyget. Till. gOdkända elever sändes ett inbju aybörjarna. .- och konserve.ringskurs för ele- särskilda internat., dande. Anlökningarna bör adresseras till folkhögskolans före Radiovisionen nAr ·minst hälf· verna. Kursen ' är dock frivil ståndare, adress Kaustinen. Förfråganden tel. Kaustinen telJ av alla skolor Det är en lig: 77 079. förnämlig prograrnform, peda~ Läroämnena är matlagning, Lauri Piblajamaa ' ~kt mycket effektiv. Bilder- näringslära, , handarbete, hem . J , . _ finns i skolorna och kan an- vård, barnavård, hälso- och , f riDdas många gånger. Det ät: ~jukv.~d~lära .. familjekunskap, också lättare att "repetera" ef- räkning, " samhällslära, träd b!r' sändningen, när man kan gårdsläia, jordbrukslära, hus aDknyta till bilderna och i lugn djurslära, hemekonomi, Skatte NÄSTAN tvll. g~ger runt' Nästa läsår börjar den 13 augusti 1968 jorden vandrade -eller ski och ro betrakta dem. I höst sat- bokföring, bil- och traktorlära ['>i'dielinjer: Däckl;nanskap 110 arb. dag. dade man i FSN:s kondi-' ar man både Jå Orienten, In~ med möjlighet till körkort. Maskinmailskap 110 " dien och -DonauIänderna. Jämsides med den teoretiska tionskampanj 'senaste vår. SkeppSkoekar 220 " nästa år har vi ett intres- undervisningen ges praktiska Resultaten har förSt nu Stuerlar . , 220 blivit hopräknade. Endast projekt: . svenskbygd~rna. övningar . och demonstrationer 1" 8 föreningar hade konditi lIeDingen är att , börja me<;} i de flesta av ovannämnda äm Närmare, uppgifter lämnar -skolans kansli, Hagnäsvägen, onen på verksamhetspro Box 281, Mariehamn, eller per telefon Mariehamn 12 653 fre Snnska österbotten, som skulle nen. 'Som lärare fungerar de en representativ serie. i färg. flesta av Korsholms skolornas grammet undel' våren. Men dagar kl. 8-12. kampanjen fortsätter och Svirigheten är viil närmast att 15 lärare, även extra föreläsa Rektors hemtelefon, Mariehamn 12 653. ingår som 'e n del år~ts ldara de lokalpatriotiska blind~ re anlitaB. aktiviietskampanj. åären, när det gäller att välja Elevkostnader GöTE SUNDBERG ett begränsat' antal bilder. Rektor EttusenfyrahundraniUiosju Utvecklingen går utan tvivel . För logi 5 mkj månad, kost mot att skolprogrammen ca 60:- mk/månad samt kurs personer motionerade 73.923 4IeIs ger avsnitt av kurser, f"ör- avgifte 25:- mk. Skolornas km. Den 4-6 km långa moti ..-....-...de ...,...,-.. och illustrerande, dels, ,eI evf örb und beviljar . årligen onslänken ' vandrades eller ski att programmen sammanföres stipendier åt duktiga o. mindre dades 16.718 gånger. 'Bäst var block och ser~er. Denna bemedlade elever. ' man i Esse nykterhetsförening som arbetar i samband med östra Nylands folkhögskola, tftIld är redan påt.hglig. Och så Till elevernas .förfogande som här bokfört 50.256 km som börjar sin verksamhet söndagen den 29 sept. 1968 kl 14. i resultat ' av 1271 ' personers stödmaterial även står ett · skilt trivsamt internat Skolan meddelar teoretisk och praktisk undervisning i av tryckta häften. ' De med sällskapsrum TV och kaf vandringar. Alla ' som vandrat fiskeriämnen , båtbygge, navigation och maskinlära. skolor inser r$n nu, fekök. / mer än 25 ' gånger deltog i en Eleverna äi- samtidigt inskrivna , i foikhögskoia~ och blir de behöver häften; Ty ju lottdragning om en' resa till Samkväm med underhållning därigenom delaktiga av den allmänbildande undervisnin-& __ man på för-band vet om och dans anordnas regelbun.- Ä'käslompolo. Resan vaims av gen. ' mer brukar ' Vivan Mård' frånEsse. sto d pngrammen, e . , det. , Årligen firas julfest och tA ut av dero. Dessutom är Intr8desfoMruigar: god hälsa 'genomgång en folkskola och . f b elevförbundsfest. Att ' vara Konditionskampanjep fort . avgjort ,lättare att ·e ter e- ,;korshol~are" är att tillhöra sätter nu till årets slut och för- . minst 16 års ålder. UDdla prograDlnien, om häftet - - - - - - - - - - - - - bundet ' kommer ,tillsammans Kost erhålles · i skolans kosthåll till självkostnades,p ris. pr anvisningal' ·fOr frågor och arbetsuppgifter. F1'ån .början av sådana Centraler. Tar de död på med föreningarna , att ge möj Studieunders'töd uppgående ända till 70, % av utgifterna lliiattenninen utges ett sårskilt ? Knap- lighet för deltagarna att testa för .ett skolår och stOra stipendier ges åt mindre ' be~ medlade elever. lIfdkhäfte för kurserna i fins'.Snarare ger de etermedia konditionen ' ~ti Par gånger. . . och engelska. ' Illö jlighet att · mer än nu. kon- K~nditionsfrä.injandet f. har Anmilningar ' insändes senast , ~ 15 september 1968 till I Sverige har man gått in för Centr~r~. sig på de aktuella be- pla<;erat .en. testcyltel hos för undertecknad skolans föreståndare. Adress Kuggom. Tel ko AV-centrale~, f~ vilka hoven o~h ver.kligen ~ ~iIl a.. tt b n ., . . Lovisa 51153. åDIorDa kan beställa lJudband. de osknvna SIdorna l laroboc- ~ det ~h utbjldat lnStru~~r ~ stillbilder osv. Vi ska väl kerna . når ut tU! lärare och Invald· Back att[sköta testning'rjngom Också.. b~,. 088 få elever. .en.

Kaustby

Folkhögskola

FSN -~kidning

,jordenr.ill~t'

ÅLANDS SJöMANSSKOLA

PERNÅ FISKARSKOLA .

·r.

OllTIJltROTT,NI8KA POSTIlN _ i

. __

__ ... _ _ o

•

ro,

KRISTliGA

§kOlilfts t8!8t!li'si6Its -börjar tll!l 1 Olttohlr. Eleverna in- . kvartera,s i tvåpersoners nun

UOSKOLAN

meft ffi66ei'f1.a' bekvi!fnH~H@i@f.

~C~~, O=::~~SIl:11 Vl@~:ft!

HUmtill llVB~ 000 ~liWfi~ ei1t~fäMe ilfniillH äilliiti ~å Ittp

O·· t erbott· d··o r u t , nlS,I{ hems1-·· OJ.d ,,'Ma,de In · H. ,o ~gI{ong

', .', p".a'd'ISI,arn 8

, lJtöffi iHHOft!t@'lltl Ill\sö!tDIHISHd Iilul@ Ull KVtwtiX IIIIlnll~ Demsllljilsskbli Inkömmit Mmmliftlälfi 18 @IIWäHffilllnlnllif', Vllfll\l HJ. milftlOIRVd@htingen och två tUl tflsiöjdeL inj@ö hllö@ tör@ äHs6kfdHlslllt1@Hs UijÄlIl §ökt till ffi@tAll8löjclen. btrekiiorieö Beslöt ,1a slil !!I~nhW ämmäntfllde ätt IlHta drumlA "ökAfic1@ !!lime lit IÖi'llLöga . an~~nm1iigstldp fö, ifllld6J48a oeh ffilltllll8löJds(wtt@lttll1~n!!l II@} till d@1i 110 iltgtistL liibessei'ätIe yiiglliilaf iiiii iOflO b@!dtltä silt huru tI@ Idtäil iitfi~UJA kdlHlilHild~ vlnttlt.

di~llnJsn \ltölläd 1.iJ1detvisning i iiV@filikä, fiftältä" diät@inatllt,

kenu ' o. flbllt, på pftlktiska linjen i vävnad; sömnad, hys lig ekonemi Ö. IiUJjd (även båtbVgghad) . FriYiIHga Iim- U:~d I eBgelslta, masklnskrly ning, pianospelning, Studieavgift, k~t geh logi sammanlagt i medelt8J. ca 35 mk i veckan. Prospekt på begäran. Intrli~ desåldtu- ;L6 åt före 1, lQ Ansökningar ,jämte ålclersbe1 g, läkarintyg o, avskrift av skolbetyg sändes till rektor '.l nar Hedberg, Nykarleby, tel. 2ö 079 eI1er gÖ 942. Betydande statsstipendier :tÖr medel1ösa elever,

-- -

-- --=---~~='-

Vöråfolkhögskollw-Breidabliok' båtjar lii!uet d~ii 1 6ltt6tieP faf .Uii\IDma fuIl- öt!h ••cD.. linjens deL Vint~kursen omfAftål ,. y~. , Skölån5

NOkltV'ALLA-UNoiE

D@t t!OOl' S/i,k@l'f @ii IM (I.

v~S}{äjJ öm Vild @ft Mfiislöjdä

skolå sysslar ffiJ!tl ö~hdet , lir

skäl ätt VåtllilUiä tJffi ätt d~t

faktiskt är fi'!"ä öffi ~rt yrklls.

skl'lia. f61' ta:niM:i~gd fis ungt1ötli,

däf , Ufidllrvliilf1,ibgeri lir lllgd pA

bred , ~ E l@Vl:!n skäll t.ö.m,

efter IINälutäd Id~ölgäfig lttlfirtä

etlibl~m sIg S9111 ~'g@h f6!'l!tälfä'

I re; l'Iål{!tltli;l @ft förffl ä V ltlrt\tä-

I gaf'skoht. Detta IMet ltlih!lltl:! '"

; utopisKt ötlh d~t HHHltfee ätt ' : sköläft 16rtl@ngkUl1 bordt! val'ä I tvi\- eIlet treårig f6r att klara den upp~tt~, öH!f1 pÅ. grUnd

av titfymhiesbtliilt Mi' delta ifl.

' te Hllsvidilfe, ktihl1åt geriÖffi

som har fntidsledar-, idr<;>tts- 'och uhgdomSledarutbfidillng som specialiteter, börjar två veckor tidigare eller deii j,It sephmlbef, li'ar d~öila ' linje är studietiden 30 veckor. får!!.!!.

Eli. medbtJtgatutbUdDmg på folkhögekolansgrund är ge Skolan har frlln dert Lt, i9å§

mensam för -alla tre linjer; medan allmäIin8 linjen syftar ')verförts från lantbruksstyrel

till pralitisk skblfllngfned tobvlitt på bandil6jd. Studielinj6ii I ,;ens tiIi yrkesutbIldningsstyrel är tänkt for dem som har för avSild att: 'vidåredthlldä sig. sens Övervakning.

~Ut&J'i hår eleWl"ba på älla ltitj~ ' diö.iliPet aä ' välja , Vad skolans framtida utveck

fiiYillige im:ii.eJi oeh 6eltA' i av skolan Anor~e apeclalkur- I ting beträffar så fanns det re.

w. ' I ' , '" _ \ dan l början av 1920 talet sior·

Kostnademk torde belöpa sig till 86 m.k ptr vecka.. Mind : ,ruina pianer som tlIlsvidare in

re ' bemedlade elever kan pårikn\, fJtatsUlldentöd mellan 70 , te , fullföl~ts men vilka i dag är

, och 20 procen~ av ~08tnadema. Därutöver utdelar skolan lika aktuella, skolan bör bli en egila stipendier. " ' , läroinrättniJng för den hogre Minhnffordringar för' inträde är . att , sökandt trllt 1~ , Är el6jdufU16fVisfltfiBei1 t SVeHska och genomgått folksko1a. Kompletterande studier eer late ."8t~rbötU!ii /;IÖIh d~t Iu!tet I

tråde. .L I.~J.~

sköläfi~ P1'ö(ftllinfötklll1'ing f tärt • Alisöian jämte åV8krltt hV Mnå.stEi f!kolbet,«,alnDeUlbeo är 1922. • Snickarverkstaden i hemslöjdskolen ty~ öcH iältfltifityg (ttibel'kulordlltyg) ' böf ' ~ 1iti.dJtt~knåd Intresset 'f M' h ttlsl&jdssknl t1l1hänM. fÖre 1 ~eptetnMt. " . ' f61'ff1@ft Bär @mllll@rtld daJ~t käHeinsLkönstilertteriiås ver k.. ~dm ~xempel kat:. hämnaS att lN~rtl'Agningl1l' kan gM1ts sk1'lftli~~ tm.der ät1t@88 • va!'

~of~t efter a~dra ~arldssamhet borde med det snaiä§~li vmdg-arE! fÖr en Ud sedan fOlkhögskola-Breidablick, varå eller per tel. Vörå 56029, ~1S2

. knget l svenska ?sterbottM. te åt@rtippta~iiS. De§sutom bor- ville k6t)å t!ii slipsten I en av GOTrFRJD SIREN Detta ~alande mtresse kan de bildas en B.emslöjdåi'ådgtV- vArit stöi're Järhaffärer oen bad , rektor o~ks~ markas på a~~t ~.åll, iliiigsbYi'~ i n4gbii ,aebttälört: dftl. ' rÄd .Var han kunde få en n~iInhgen Inom . hemslöJdsf,orE!- ifiom svetislfä ÖsterBöUert -sA. Vev smidd t11l d€ms!immä. Han mngssektoftl. ~11 ~stE!:b6ttens ått helä ~enislÖjaen fiHg~ en upplystes oin att det inte går svenska he:nsloJdsfor,emngs se- central instäns §Qit1 kUliae säfi1< öU!ta. Våra bysmet1er ät föt ~~te A1'8ffiöte ~Ött~ endast .två la och stöda vei'Ksäin1'l.etefi öt!li lltH~e sMart begr~vda, , skölor!! f6r~gtlM!i.1'~ slibit före- bistå Vid be1{afitgÖranHet liV de l' å b'·' ti!. bYS1ft nlligelis btMÖrahdc ijch l!ekr~- alster som förtläI'!l.fide , ff'äm- ' , l!~ l~ v r"a d' ~ dö' <>ä ~ ~i'äre upp. Det flöt åiUIE!1i tfiyc- , _ " aer r~r an.?e ,,,,e a~ . u me inbjuder till nytt läsår. Föllt8ka(1~mfh börjar 2, 9. 68 och ht äfiftiärltlliP.gsVärt ätt så ~~s. ,. , _. ' det fmns saker! åtä.ki!,liga som pågår 33 veckor, lölkhögskoian llöi'jilf 9~ 9. 68 ' Och pågår 32 ~k~1' I svenska österbotten där VI kan namhgen .hå~la I kon- fortf~rande kan .åst~1.ko.mma iiitl'@SBet föl' 'li@ti1s1öjden har sulentverksamheten l gang.: ~ch ,e n shpstensvev med dal1:11lh6 veckor. Elev i folkhögskolan bör ha fyllt 16 ,år, i folkaka demin 11 åt fore ~L 10. 68, vSl"it m~t!k@t sttli' til1öcflffiM så ,d~ss~to~ g~<la en hemsloJds- rande delar. "

Stoft äU KvIWtax mäHliga H~m- rådgtv.~lllgsb~å . och erhålla Detta bel~r v~r tld~ anda

FOLKHöGSKOLAN är ' uppdelad i en praktisk UfiJe/ en 8tliOl~ IH6jdsYkölä liv sfAtens §löjtlin- statsbldra.~ for den~a verksam- på ett tr~~s~~ , satt,. VI ko~ linje och en handelslinJe; " , speklöt lifisågs Väfa landets h,~t, Varfor s~an V1 låta, eller Öler att saalvde om Yl mte s!:i största hemlllöjdtdäföifif iitttiing rattare sa~~ tillåta. att aIIt går get' upp ur glöms~ans grav dar FOLKAKADEMINS linjer är kommunallinjen, merkantila lin år 1922. oss Ur ha~dernä. enbart på vi hemslöjdare håller på att be jen, mel1anskollinjen, ungdomsledarlinjen och vårdlinjen. / Män f tåga!' sig, b@liöver vi ~r?~d av , b~sta~de mtr~s~.e . och gra~~ ?SS självmant; , Studieavgiften i folkhögskolan 80,-:-" i folkakademin 100,= inte mera någon nefilslöjdsvefk- ov~l~a 9.t.~ f0r.a heta hemslÖjdsDarföl' u~~dum6.~. slut upp per .år. Kost och logi i folkh6gskolan 32,-:--, i ,f olkäkademitl sälHhet i svellska österBotWf! ~ tånltert vldl:l.re; kfing hemslo~dsskfJlorna, Upp 36,- per vecka. 20-70 % av studiekostnaderna kan fås som . lev tjusningen i att med dina statsunderstöd. , Btlvenl1'1H' ffåJ1 bags litt väknå hätHIer uträtta något. Med övTill ansökan, som bör insändas senast , 10 augusti, 'fogas H6Dglt60g ning och flit k()mmer också ämbetsbetyg, läkarintyg, tub@rkulosintyg boh avslitift aV$libl Nej, östertlöUIiitkll. hetiUiiÖj- !mdra att gilla ~,~t du kan å, betyg. Om man glI' i affärerna t.ex. tUlre tlH är dllgli aH- vakfia, vi stadkomma och d~I1 förs6r~ning i Vasa oCh frågar efter hem- Blir snart glömda ~t!li gömda ' i är bättre tryggad i , vårt indu Prospekt och närmare upplysningar p! begaran. " Adress: slöjdsalster får inan exempel- fosterjorden 'och vår kulturbild strifattiga österbotten. YTTERMARK. Tel. lÖ ()tansliet) måfld.-rred. kL 8-15 . vis hemvävda linnehanddukar en hel del fattigare, Gunnar K il u P p i som tillverkats i Kuopio eller _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _--'-'-'-'...........~~___'=-=-_-=--=-~__ ALFON8 ~UNDQ'VI8T på någon IUinan plats inne i rektor landet, eller meta:Ilslöjdsalster frAn Gr~lUa.rlä saint' suvenirer Med stämpeln "filade in' Hoft

Svenska Österbottens Folkhögskola , Folkakademi '

\TERJÄRV M'ANLIGA

koög'.

KR1ST1NESfAD5 KVINNLIGA HEMSLÖ lDSSKOLA

Börjar läsåt-et tlen 28 au~sti kl. 13. 'Teöretisi och praktisk wUlervlsningen i vävning oeh äoJHiiåd. Ansökan vilken iil· svenska öster-botten; vilket ju lämnas till sItolan seDast den ,16 ~ug böt åtföljes ay ä.b1 inte är sailt. Vi kan säkert • betsbetyg, läkarintyg slUtit avskriftfl.v Skolbetyg. framställa en hei del också hlir. Program och ansökningsblankett sa~des på begära tt m~ Vi är fat svagt organise i'f!de och salmal' ItinbitlOner ätt GrutldRurs fÖl' bliVåfide heöisIÖjdsl~rarifi~ot. Yla OM pi d(jh styVa linän, ili om den greDen:.~- ,

Oet verJtar JU som Vi Inte Ittt.t1 ålitadkomma någonting i

HEMSLöjDSKOL A Ny årskurs vidtager den andra september. ' Underviäflingl teoretisk ooh

v·

l>ra.Jrti8k

Bl(lj~

Erik Åkerman

Tel~ 75 121

.;;

O'STERBOTTN ISK A POSTBil

itidsledate, yrke på" Kommande Norrvalla öppnar väg

för .idrottsledarskap

Den ~ oktober 1966 skrev Vörå . f~lkhögskola Breidablick ett stycke folkhög8kolehislO.ria~ i Fin land. Då inledde. skolan sin sextion de vinterkurs och samtidigt inskrevs de första... e leverna i Norr vallalinjen - den linje som skall ge idrottsintres serade gossar och flickor möjlighet att utveekla sitt intresse för och sina färdigheter i ' idrott, samt ge dem grunderna i idrotts- och fritidsledarskap. - Allt . detta dessutom förenat med en allmän medbOrgarutbildning.

En ny viktig etapp i utbyggnaden av Norrvalla har i dagarna inletts genom att de för spadtag~n till Norrvallagården har tagits. Gården, som skall stå klar 1 febr. nästa år, ~er konditiollssal, tvättutrymmen, stort samlingsrum med kantin samt dubbelrum för ( personer. .

Ungdomsledare får pröva teori och praktik vid SÖFF Ända sedan tillkomsten av Svenska Ö8terbotte~s folkhögskola folkakade .u i Närpes har det stått klart för skolans-ledning att den på ett aJldel~s spe ciellt sätt vill hjälpa österbottnisk ungdom inte eitbart genom att ge den ' de kunskaper och bättre möjligheter till yrkesutbildning utan , -också ge DOm att ge en direkt yrkesutbildning via ungdomsledarlinjen. Under årens lopp har en der tiga Discus-klubben, som i fjol valt ungdomsledarlin var mycket populär. Teater är ämnen ofta i kombination en mycket viktig ingrediens i ..ed andra ämnen. Här kan ba- ungdomsledarutbildningen och nämnas som exempel Nor- i f jo!' ägnades höstterminen åt sångfågel Inger Söder- Fischers Vår egen ö och vårungdomsledare i Helsing- terminen ägnades åt en specialsamt Martin Englund, väl- .skriven vårrevy österbottnisk DDd radioredaktör i Helsing- lustresa, Det här gav inblickar ...... Det var först senaste år i både vanlig dramatik och man på fullt allvar och i spex. utsträCkning kunde börja Folkdansen är ju på ' stark ..ed ungdomsledarutbildningen frammarsch i svenska Österrid skolan, då sju elever del- botten just nu, Inom skolan~ i utbildningen. ram har vi varje vinter folkUngdomsledarutbildning~n dans på programme't med inSöFF är tvåårig och det övrung av de viktigaste folklIetyder samtidigt att grunden dansstegen samt några enkla " . för vidare utbildning t.ex. folkdanser. Den muntliga .frami enska social- och kommu- ställningen är ett mycket vik..IhögskolaJl i Helsingfors. Vi tigt ämne för en ungdomsleatt det är väldigt väsent- dare, som hela tiden skall beatt ungdomRledarna har gagna "munlädret" l olika si~ jligheter att liksom andra tuationer. Två timmar i veckan --a.-~'pper fortsätta sin ut- ägnas åt det här mycket vikti.1'&- . ; , .... tjldping och karriä,r med en ga ämnet och i fjol hann vi . nonrexamen. Det är näm- både med vanliga tal, improvimycket svårt att tänka serade anföranden.. intervjutekL ' - att vara ungdomsledare ett nik, ja, vi nade t .o.m, diskliv. Det är ett ofantligt jockeyövningar, vars resultat ' förmedlades via s k olans cen" krivaDde men samtid, 19t merllI!nIlde yrke, om man gör en tralradio till "stora". lyssnar. t k inasts. grupper. Ledarpsy kol ogm- YC"UngdomSledarutbildningen te de flesta var ett mycket inmycket fasta på, det prak- tressant ämne och det var ti8ka livets behov. Det ger re- många andra elever som ock s å en blick på linjens ämnen valde det ämnet som tillvals ts Idart besked om. Kl u bbarbete ämne. . - och praktik ägnar minst Det mesta gav 51St .och sluttre veckotimmar, förenings-, ligen dock det p~.ktiska ~l~bb- - och programteknik är arbetet ute på }al~et. VI Jobpi sdlemat två timmar i vec- bade med scouting l Yt~e~ark lraa.. Disk~ions- och debatt- och med tonårsklubbar l Namp....... e n uppl5vas i den livak- näs, Norrnäs, Yttermark, övereiev'er

. Norrvallalinjen, som gör VÖ till Solvalla, detta bl.a. för att rå folkhögskola till landets för säkert bli antagen. sta idrottsfolkhögskola, är opp Fortsättningen på studiefölj byggd s'å att eleverna får sina teoretiska kunskaper i ämnen den Norrvalla-Solvalla kom som till !:\tor del ' överensstäm mer kanske efter några år att mer med 'skolans _ studielinje, kunna följas upp med en lägre sam 'j modersmålet, finska, ma-o gymnastiklärarexamen för äm tematik, historia, samhällslära, neslärarkompetens i nya grund psykologi o,s.\1., samt i Norrval skolan. lalinjens speciaJämnen . som idUrsprungligen skulle Norr ~ottens teori och · metodik, id valla bli ett österbottningarnas rottsfysiologi, föreningskun 8olvalla, alltså ett österbott skap, friluftsliv, ledarskap samt niskt idrottsinstitut, som skulle ytterligare en del tillvlilsäm placeras vid skidbacken i VÖrå. nen. På den praktiska sidan äg Detta förslag gick om intet, nas tiden i huvudsak åt idrotts men resulterade i en ny linje utövning, ~ d. v.s~ idrott&träning vid folkhögskolan. Skolan hade och övningar i ledarskap. Dess inga direkta lokaliteter för id utom förekommer en del ' speci rott att ställa- till förfogande, alkurser t.ex; · för starter ' och men ett konditiohsträningsrum ·domarkurser. kunde dock i all hast inr~

'Som "chefsidoolog" fÖr Norr: En ny viktig etapp i utoygg vallalinjen ända från starten naden av Norrvalla har inletts hösten 1966 . h.ar SFI-skolnings i dagarna genom att de första ledaren Kalervo af Qrsin .fung spadtagen till Norrvalla'gården erat. Han svarar för den id- har tagits. Norrvallagården mark och Korsnäs och tonårin rottsliga uppläggningen av un; kommer att bli det" administra garna tycktes trivas riktigt bra dervisningen. Dessutom besö tiva centrumet för all idrotts med y åra' ungdornsledare. För ker han skolan i medeltal ett och kursverksamhet kring Vö.rå söket gav mersmak. _ par dagar i månaden då han fö folkhögskola och Norrv~la. . I år kommer vi att i samar- I reläser, lägger upp planer och Gården, som fär ett mycket fint bete med medborgarinstitutet program samt handleder. För läge uppe under de månghund försöka oss på att jämsides övrigt är det skolans andra lä raåriga ekarna, kommer att in med ungdomsledarutbildningen rare Olav Storgård som i hu- rymma konditionssal, dubbel ha i gång fritids!edarutbildning vudsak{har hand om specialun- uppsättning bastu-, tork-, tvätt inom Sjunde ringens verksam- dervisningen, Norvallalinjen be- och omklädningsrum, stor sam hetsområde. Gemensamma kur- söks dessutom av specialförbun lingssal med väl tilltagen Kan ser, som är planerade är bl.a. dens och organisationernas le tin, kansliutrymmen samt du})o; en audi o-visuell kurs, en fjäll- dare och instruktörer., belrum . för 20 personer. DA patrulledarkurs, en omfattande Norrvallagården står klar den hobbykurs, en konditionstestUngdomen i dag är klart yr 1 februari nästa år kan Vörå kurs osv. Det här är ett försök kesinriktad. Norrvallalinjen ar- (o.1khögskola på ett helt nYtt att bredda basen och ett för- betar inom folkhögskolans ram sätt fungera som kurscentrum sök att kunna ge . ännu mera och folkhögskolan är ingen yr för de österbottniska idrotts vägkost" åt våra blivande Jlng- kesutbildningsanstalt, -...,. men 'och '\mgdomsrörelserna. domsledare i våra svensk-ös- folkhögskolan kan ge ' förbere De närmaste följande utbygg terbottniska kommuner och or- dande utbildning, preparera ele nadsplanerna är sedan idrotts ganisationer. SÖFF vill m,a.o. ve~ för ~~re studier- .d' parkens färdigställande, ett . are nytt ~kolhu8 med gymnastiksal ge ännu mer åt ännu ' fler, Vi .. orrv a gder , somtö.tl 19d ts , grun erna u ver en ' dervisningsbas . ser ·N orrva Il au tb'ld' l mngen som .namn ch f 't'd l d' k ' t" d och I'lten Slmun en' mycket god OC~l gedl'gen fo-r o rl l s e ars ap u over en sang " med ute-fn'luftsbad. I Il ,. 'dr ttsl' tb'ld' tb'ld ' f"" å d l t s a manna l o · 19a u l rung Mycket är planerat och myc l får F rtsä'tt u l mng or v r e. . ynnerhet som vi ännu några år en som e everna . o , f" d alla I ket återstår att göra. Ett av de framåt får räkna med en ge- mngen or en norrv e ev, mensam ledare för ungdoms". som Vl'II bl'1" l'drott S- , f rl't ~'ds- el första stegen är en stabil elev nykterhets. _ och idrottsarbetet ler ungd omsle dare, - ett yrk e tillströmning. Elevktirvan för på stark frammarsch ' - k·n i våra kommuner. ... Norrvalla är stadigt på stigan ske antingen via Solvalias id de vilket är mycket glMjande SÖFF hälsar just Dej väl- rottsledarutbildning, som är och som visar att .NorrvalJalin . kommen till en geJtensam och 'd ettårig, eller via folkakademins Jen VI Vörå folkhögskola har givande ' vinter på. ungdomsle- (SöFF) l' yttermark ungdoms blivit mera känd och uppskat ärI ledarlinJ'e, som ar " tv......rig. 801 tad av den österbottniska och darIinjen, Förutsättningen . å ö.a att Du är mmst 17 r gamma vallakursen betraktas som e' n svenskfinla"ndska ungdomen• och-'att Du har gått genom en direkt fortsätt.n ing Till årets Norrvallakurs som andra folkhögskolkurs eller har mel lanskolexamen ,och är intresse- årskUrs - till Norrvalla, och börjar 17 september har redan rad av ungdomsarbete i ~lika där undervisningen komplette ett antal ,anmälningar inkom former, I så fall är just SöFF rar varandra. sOlvallarektorn, Ytterligare anmälningar skolan för Dej! Nils Kankkonen._ rekommende rar NorrvaDaJrursen åt 'de ele bör vara skolan tillhanda inom Trygye E~ ver _80Dl har ~pl att söka . auguSti månad~

mit.

OSTE&BOTTNI8&A

rz_

R KF

PO~T&N

Brevhur8erna är in"u gen'Vliflar

men tfin bred'Vidlä8ointl i _holan

Överallt i världen håller korrespondensundervis ningen på aU bli ett tnet' oeh mef betyd~)8d'bllt v~rktyg i utbtlthdngsprdcessen. Fafr vitr bf'evstfi dierna i huvudsak en möjlighet för dem 80m av ollka skäl - kanske främst ekonomIska inte hade' fått en Hllrä(~klig grundutbildnIng,; .Nu ä~ det tråga om fortbildnmg och 'Vidareuthlldning, helt nya ämnesområden~ som ger den enskHde mÖ.ilig. het att ltåUa sina kunskaper aktpella. Ty ingenting löråldras l vår tid så snabht som kunskaper. Också ' fÖF skoleleverna ha:!' korrespondensundervisningen ' varit ett,viktigt hjaipmedel. An nu för några år sedan utgjorde det stora flertalet åv SVenSKa brevinstitutets sOlD1Darelaver villkorister, som behövde hjälp föl" att bli tippfiY'ttådE! i hÖgre klåss. Den kategorin finns na turligtvis fortfata:nde, men i 1'6 gel hinner lila.Ii lntt! iå:flgt på en m!nad nät ihan läser ' viden. öteTsltdlå. I stäHef hat hrevstti dierna. blivit en form aV' bred vidläsnin§ undep teFminerna. Svenska brevinstitutet fungerar som en effektiv "privatläPar~" fÖl! otali§8. ungdomar I fråga om förutsättningar och kunnan de är elevmaterialet starkt he terogent: både de myoket be§å· vada som vill gardera sig för säkerhets skull och de mindre lyckligt lottade som har svagt vitsord i nå§ot ämne återfinns i Svenska brevinstitutets elev matrikel. :Brevstudiep innebär ingen genvåg till kunskaper. De är . t vårtom mycket krävande. Men fördelarna är obestridliga. Ele verna kan läsa i den takt som passar dem bäst. Det är dess utom utomordentligt nyttigt att tvingas att avfatta skriftliga svar på de uppgifter som hör till varje undervisningsbrev. Man lår även av sina fel, då de korrigerade svaren med lära rens kommentarer slcickas till ~ till eleven. D.t är inta ovanligt, att en elev med myc ket svaga vitsord i ett ämne ef ter en korrespondenskurs över l'8S~t med en glänaande pres tation i studentexamen.

Det är dyrt att framställa en brevkuFs, För SvensKa brevin stitutet har detta varit en starkt begränsad faktor under dess 40 årigil vetks9.mh~t«i: Vi hat .t. a». i1it~ ktmriåt gÖta. om tåfa kurser så ofta; vi . Självil hade ö1iskat. En stOl' del av våta mellanskolkurser och gy1itliils.fe kurser är skrivna: i slutet av . 1940-Uilet, vilKet betyder att predikatsveooen i en öo'H. aI1ftäb kufS äJl1iU ståt i plura.lH1, Vi skulle nabJtlig1;vis bå Plä{§ föt mer bilder i "ärä kotsbfev, men också det Mr vatit en· kosftiädli· En skara från Hermods korrespondensgymnasium i Jokkmokk som tog student(,1l fråg~. SVifflska bfeviniJtitUfets • . kurser är l1illigal ooH institutet våras. har, här ftamfÖr ällt v~lat täfi ka på elev~fnä, Men tlDderVi ~ nIbgen ät effeUtiv, något sOitl vi o'fta höt omVittnas åv' våta elever. o ., Defi fulIstäI1digäste kutsupp-' sättnitigefi haf Sveitska brevin stitutet i finska språket. På KorreSpondensUJldervisningen i Norden fyller i höst 'JO år. Hermods i Malmö sta.rtade mellanskolstadiet kan eleven nämligen sin vf'rksamhet 18M. I vissa l lände~' i ~utopa och i USA har korrespondens välja mellan att läsa en kom urtdervlsn,ingeu jinnu äldre ,anor. Unde-rvisnWg&metpl1~l1 har (ntder iltert SO!n gått betytt mentar}{urs till Strengs ~U9 oerMrt mycMt O'ch skapat, godtt utbildnfnggfJ\öjllgheter föl' begåvade människor !'lom an menkielep. alkeet eller en helt nars aldrig skullt- ha haft råd eller möjlighet att 8kl1ffa sig kompetens. självstandlg kurs, Föl' gymna siet har Sven~ka hreV'insUtutet Korrespondensundervisningens brev, men brl;lven har ändrat minskats. och eleven sköter . dels en , grundlig gramm~tik omfattning och betydelse i Sve- karaktär så PilS'; myc~et att stor. del kunskapskontrollen UD kurs, dels en kUflJ med dubbel;. rige ~ där 8tUdi~metoden · ti- de i stället bör kallas under der kursens gång på. egen hand skrivningar av va~ande svårig- digt vann officiellt erkän~l!nde visningsenheter a ll / karalttären På uppdrag av Skolövenny hetsgrad, pep. nyaste kutsen är - framgår av att Her~ods och självinstruerand~ material. De rels'en har Hermod~ t.ex. utar Fins~ ö.vningsstiJllt.. ~iQ du?- NKI, numera sammanslagnH är lättillgängligare, pedago betat självinst.rueT'ande ma te belsl\rlVmngar, .som vll~at Sil under ' namnet Hel'mods till- 'skt t .. d . h tn t e , S"l1\ rial jIMU ,.. . IndIvidualiserad h r . . .~",.. ' gl U prova e oc vara en ",ra fl uttnmnlUB lJuor sammans tagit emot över 3 . ' .. . Matematik-UnderviFningl är art studente'!;ame.n. miljoner amriilningar under si~ tldsodande. Bland !lnnat hal' Se iidall fjorlQn, iPl\1t 3 Också i engelska oob Ws1t8. na ~verksamheblå\". Antal~t e1e- antalet insändningliluppgifter har inatitutet numera ~1a.tiVti vep som avlagt någon fOl'm ay nya kurser. SäI'S)dlt poptilirlJ officiell examen ,.... studentexa är stilkurlilerna fQl'. gyna••Ill- men, ingenjörsexamen, altade klasserna, i engelska två såda- miska betyg e.d. - tOl'de upp na kurtier i tY8ka, en kUts med gå till ÖVel1 20.000 --~----------~~~~--.,...~-'""'-~~.,.....----~~ Så har det allts/:l varit. Men -- - - ' - - - - - - - - ........ ........ - _ ....... -... - ....... . har korreIiPQndenj;~tudierna nå. gon uppgii't '§.tt fylla idag och L ~· i framtiden?

Frågan kan besvaras genom

l, att Jl6 på den utveckling som inleder sitt 20 arbetsår den' 26 september med avslutning den

4 maj 1969.

' skett under sena.re år. Inträdesfordringar, för h u v q d k u r s e n genemgången folk

Skolan i Malmö undervisar högskola, lantmanna- eller husmodersskola eller motl!lvarllnd~

fortfarande till stor del per utbildning~nstalt eller 4-5 kl. mellanskola.

f ö r h ö g r e k u r s e n huvudkurs vid folkakademi eller mel

femton dubbelfikrivningar, fem lanskola. (Alla elever bör ' vara fyllda 17 år före 1. 10.)

effektiva· kurser. Mellanskolkurser, kurser i ~tudent för varje gymnasi Ansökan riktas' till skolans rekto~ och bör omfatta prästbetYI

skrivningsämnen, endel hahdelsämnen säsom bQk. ~ skrivningar a.lklas8. . eller civilregisterutdrag, läkarintyg li!amt avskl'ift av skolbe förlng, stenografi m lfl. Vi rekommenderar speciellt Den bästa nyttan av brevstu tygen. Rektor besvarar skriftliga förfrågningar som göre

vira nya kur merna har man, då man i lu~n före 25 augusti.' (Rektor personligen anträffbar efter telefon

IS~N~;;- B~;;I-;;;;'-;~;;-och ro och utan att forcera, gftr överenskommelse 12-25. 8. 911-30112 eller 911-80528. ) •

ser i finska, igenom undervisningsbreven. Anmälan kan göras redan nu, dock senast före den 10 8ep.

Anflegatan 12, Hililllrigfor& ter. '4 631 angel skit, tys Det /:!.r naturligtvis ingep ide tember och sändes till direktor Harry Wentzel, Lärkkulla-stif

ka . B& att fS Sänd mig grlti, och nllr· II att direkt sätta sig till uppgif telsen, Karis.

var studie nilra upplysningar onl en kurs i ... ,.~._~."'".... 1:.ernå utAn att töan har tagit del K08tna~6r: 40:--'- per vecka (inkluderar kost, logi och studie

handbok, som RV de lärdomär brevet vill ge. avgift). Skol<lns arbetsår torde komma att omfatta ca 26 ar1...•_._...,.._ .- .••_ ...... Allra bästa reaultat når de ele- betsveckor. . sändes gratis. Nanln _ . _. _ .........-...•.__.._~-_.._ .•_vel" SOtö tar eD brevkurfl eom Stipendier: Mindre bemedlade elever kan erhålla statsbidrag l>tedvidlå$I1ing och som sedan f tir sina studier. Understödet utgör 20.-70 % av de totala Yrke 11I,$lbundet updef he~ skolåret studiekostnaderna. Ansökap göres genom IIltolan under pågA arbetar inM brävJtursen vid ende lllsär. Adress - ••-.-....- - - - - -.....-.-..- - - dan av skolarbetet. HARRY WEN'IZEL I\AONAtt MANNlL l'IIMIr

. _---~-----_ --:;..... ........ ,

Den gamla brevskolan dör .. Ii'val· ' an .. nagonsln.

menar (tIgare

-a s en av

SV' eoska

Lärkku Ila--Stiftelser Folkakademin

I I

brevi oslitutets' ,. I

I I I

I I

.tudieh~ndbokln

I . ......_._-.. _..-.._..-... . . . I I ~-'I ....... ...................

,..;

_---_

ai-,

"II

Ni\sta: kurs~ som är ft.ll1~~ck-som berör hem O"ch ' husblUI. na,g, bÖ,fjar ~en 15 auptt. Matlagning 'och hemslöjd (vävSkolan för huslig ekCW9.mi el. ning ocli si?mnad) uppta!' <tet ler som den enklare kallats, stö~ta intresset, men ämnen hushällsskol~~ är fr~t av- såsom hem- och batnavåtd är sedd att ge grundläggande ut- ei )leller att förgkta. Nufö,rti bildniBg åt fliekoF i det mesta s., ~d'Jl fjO.'IOl\; spalt 5 N"1

$;::cza;!AW4

:cc :

( . ::

te:

- LANTBRUKSSKOLAN den :U Qlft. Skolan ger- grun41ut bildBing åt blivande ~oFdbrukafe i 6 mål\. Lämplig f~,"a fÖl' agrelogel' och forsttekni1ter.

JR-IDGÅRDSYIKESSKOLAN

vlq

~l~t~

JOOt\\\

... 4@@1\g~~ {U"t~

y,m

.. M i im@~\ mm~~ ~~~, """~ '~M\ m M\~bOOrt~ '%~ t \ffi ffi" \wl~ ~t §

fW.~Rq

",t~

~t f~ 8~~ ~~.oo~ ~ 11i.\~U Hb~~ ~ ~ ~g ~ ~\\@lli~ U\.,. raF~tW.\ltt\i\l~ oo~ '~~{l \\~~

..inl'!€,A av

d~ n 8a mmlL

öv}1IU\Y SKOL1\ fö~ .nc;l lJy,<l~t\s yr~e)\ i ~~ . ~gYl!!\e~ i'U ~t!l täsåf ~n 2_ $, ()~tob~r, 19,Q8. Sl(olM\. SO)ll ~ ~t?tf48: 1ll,~~l~F ~\lä\ pxa~t\:;;.k som te,O.feti~k l.\I\q~vi~g

@.efl

~l!t;;.l' ~\eV6p. ~m iel\Omg~tt

m~~rg~J;s~ola

S,kQlkUNel\

åt Q,U\lan.(I,e t\:Mg,M'~~,a... """ Q,* t",~lIå~r.eWoe OO~.L utgqr ~n mefit~:ran.Qe fÖ),f;lkola för fortsatta a\a~ ~id tPädg~rdsm.äll.t~l'~.K~la. ~w.~'fgift~n \\.tgöx: t<>talt 5, mk p.ef m~\l.ad. {\ns.~nili\&$t\d~ \l\~å:r ~en l~ 9,ag;\\St~ 196.8.. PJ;~~t oc~ när I\lare ~pl~~ill.~af erb.M~es {rån överw s~oÅa för lands,byg: <!eI\S yr~~ a~ress. 1\urQ.l(\, t*:l. &6.6. 9o<\l ~net &l6976.. ii~ ~ys~d ~tt ge Y'fk~~mtl\ll~iI:u~

OlilTER80TTNISKA P9STEN

SKOLANS mi.kommissionen. Mall har kommit till den slutsatsen, att al1 egentlig lärarutbildning i vårt land. från lärare för barnträdgårdarna och upp till lärare för gymnasierna och ' alla former av fackliga läroanstalter. bör förnyas öch förenhetligas. Som tlåigare framhålJits borde grundutbildningen på , studentbasis vara så gott som lika för alla lärarkategorier. , Ämneskombinationern~ och den pegagogiska inriktningen skulle dock ta direkt sikte på den skolform eller det åldersstadium där vederbörande har för avsflrt att undervisa. Det gemensamma eller enhetliga skulle närmast bestå i en för alla likvärdig grundkurs och resultera i en lägre kandidatexamen. Med tanke på mera krävande lärarbefattningar som ~ gym_ nasier och fackliga läroanstalter skulle den lägre kandidatexamen kompletteras för att motsvara minst IIlosofiekandidatexamen, Det är troligt, att de flesta studeranden först skulJe sikta på cn lä~ k~.ndidåtexamen och slutfora aven . . de pedago~ska !;ltudlerna. men en del skulle mähända direkt klara av den ' högre kandidatexamen och först därefter avsluta de pedagogiska studierna. ' t"- d Tan k en a tt h p.1t fns ~n p lärarhögskolor !lkulle svara för tb'ld' h el a 1araru l mngen, b"d tL e den ämnesteoretiska och pedagogiska. har fÖ!"esvlivat mån~a sOlIl en idealisk lösning. Men sådana fristående lärarhögskolor borde då få en lika ·stor stab av pl'ofessorer och lärare som universiteten och d€'ssutom starkt konkurrera med dessa. Dylika planer m~fi;te därför betraktas som orealistiska. Det . riktiga anses vara. att de blivande lärarna bedriver , de ämnesteoretiska studlerna vid något universitet. 1)(,n praktiskapedagogiska utbildningen däre~ mot kan med förde) ske vid en pedagogisk högskO~a,sODl även bör bli säte för tillämpad pedagogisk forskning. Att en sådan pedagogisk högskola s.a.s. inbygges i eller verkar i nära anslutning till ett universitet erbjuder uppenbara fördelar Denna lösning , torde bli den vanligaste pä finskspråkigt håll. eftersom universiteten är väl spridda' över hela landet. Inom KoskenniE'mi-kommissionen insåg man klart. att (ordnandet av den svensksprikiga lärarutbildningen är mern komplicerat. Den pedagogisk/! högskolan borde samarbeta både med He'-:~~fo~ universitet och med Åbo akademi och komme måhända att plaCeraR på en alman ort än Helsingfors eller Ab<). Kommig~onen anser därför, att den svenskspråkiga befolkningen borde avgöra plaeerinJfsfrågan som sin interna angelägenhet. UtJ<ående från detta nttalande beslöt SvenskIl. Finlands folkting våren 1967 att ge folktingsfullmäktige 1 uppdrag att verkställa en utredning. Den s. k. Taxen-kom'mitten tillsattes och slutförde sitt uppdrag i april 1968. Folktingets lärarutbildningskommitte bygger upp "ftt förslag på basen av Koskenniemikommissionens betänkande men M

Ih:'.eda~n

beaktar de särpräglade svenska som Sveriges Radio börjar säDförhållandena. . Utbilqningen DEN GAMLA da i oktober. Radioundervisborde , omf~tta kiass- och äm. ningens begräns~ng är ju att ~eslär~re för g:t:ndskol~n, ~- varje eley kan läsa i sin egen undervis~ingen är enkelriktad. rare for gymnasle-':, fackliga la- takt under Iärare.q överinseen- Genom tIl1satsen a.v korresponroanstalter, fol,lrhögskolor samt de, varvid de kvalificerade lä- densundervisning .och självinarbetar- och medborgarinstitut. rama kan sätta in sina krafter struerande material k!pt de som Utan att ta , slutlig ställning på speciell handledning av både följer rådiokursen få sina kunt~gerar kommitten även ut- ovanligt snabba och ovanligt skaper kontrollerade och bebildningen av. barnträdgårdslä- långsamma elever. dömda. rarinnor. Kommittån ,räknar . " . . öve~ huvud med utbildning för Liknande studiemate~al för G:ammofonskiv~r. och . ba~d alla uppgifter, där pedagogisk skolan ~ar utarbetats I flera anvan:ds ·allt mer :. undervll~.mnskolning måste förutsättas. Ut- andI;a amnen. Utvecklingen gen, mte b~ra nar det galler gående Ifrån det presenterade t?rde komm~ ~tt fortsätta en- språkkurser. Att .~~ in~m utbildningsprogrammet kan man hgt dessa . lm~r - dvs. de.n kort.. kommer att b~rJa anv~nutan tvekan fastslå, -att den forna korrespondensskolan blIr ~ aven TV-ban~ I ':lndeI'VlSuppskisserade svenskspråkiga mer och.. mer ett serviceorgani nmgen be~k~s lDom He~o~ lärarutbildningen skulle bli åt skolvasendet . och utarbetar ·som en sJalvklarhet. Forsok fullt likvärdig med den trilsk- med stöd av sin mångåriga pågår redan, och Herm0ds an språkiga, sådan .den framstår pedagogiska erf~rcnhet ett ~o- o:.dnar . t.e~ särskilda ~er i Koskenniemi-kommissionens dernt undervIsmngsmatepal, for ~tb~ldnm~edare och larabetänkande, i vissa avseenden lämpat för höggradigt själv- re for ' att lara · dessa att ant.o.m. fullständigare. . .. ständiga studier. . v~~a televisi~~e~ ~ s~ tinderTaxell-kommitten utgår ifrån VISnIng P~ ratt satt. ~tt en och understryker särskilt, att . Ensamma studerande komple~te~'mg behövs till .T Vman med hänsyn till den fåt8p.blir allt färre undeI'VlSnmgen i form av ga svenska befolkningen nöd något ändamålsenbgt skriftligt vändigtvis b'ör undvika en ytPå skolsektorn har alltså material - framgår av de re-: terligare splittring av · den korresp.undervisningen delvis sult~t som uppnåtts. För att svenska högskolsektorn i lan- fått en 'annan karlIktär. De en- k omma ' VI'da re p å TV f ront en det och i stället trygga sam- samma studerande som förr 1. " _ . . ordning och koncentration. Det satt ute i avlägsna byar och ar framfor allt en standardi. ål å 1- t . . br fä . d k . k g lerk attd sI. ~ o~ de~ ashe m SIn examden Ir" an:e s~nng av e~. te n~s .a un:ust din svens a un ervIsmngen VId UDl- oc sugs upp aven or ane mngen önskvard - f.n. · fmns 'tete . H l . . h sk l versl t l e sm6"'Ors oc att o an. . lOO-tals olika videobandspelare inte försvaga Abo akademis V d d t "11 l t som var och .en kräver speciställning. . .Med denna önskan bila:m e. ga ert0 pers~~a ~ - Il b ' d f" bildåt . . och övertygelse Som utgångs- och b g &. r~e ore fl e a an or ergivnmg.

punkt finner n:mn' det nödvändigt, att de · blivande lärarnas ämnesteöretiska studier sA gott som konsekvent försiggår både vid Helsingfors universitet och vid Abo akademi. ?ären:ot bör en sv~ns~ P7da~oglSk hogskola eller mstItution t-yg~s U?p. ~n placering av denna msbtubon ' t'll k . Ab ooch l. ans? l tmng I l • a adem!n skull~ enh?t kommittens menmg erbJuda många f~rdelar. Bl. a. skulle man battre kunna bevara sarobandet mellan de ämnesteoretis~a och de pedagogis:ca studierna och . sålunda uppnå en fullständigare integration. Vasa har fördelll'

l,D.:m

ransc or~~sa oner r Vill man pressa sina formukorresp.undervlsnmgen en allt . • .. tö bet d l S" kilt ' t lermgar till en paradox kan s rre y e ars s or .. betydelse har på detta område man . om. dagslaget .och framrk betsl dark h'. o l ~. ar e urser oc m- tiden säga att den grunla brevgenJorskurser. _ skolan håller på att dö - m~n En speciell form av perso- att den är livaktigare äil nånalutbildning l1r den som rik- gonsin. Vad som nu äger rum tar sig till lärare. Under sina _ ., kal- _ . ' ~ . .' ar a en r s omsnmg ' en nylånga sommarferier har l ä r . . "OCIL

na goda möjligheter att stude- orlentermg.

ra per korrespondens eller delta

i kompletterande muntliga kur

ser.. .

sr·

elen 9 augusti

VAD MODERNÄRING ------------ den då , textilierna nästan slutande är tillverkade i faIå ker, har hemslöjdsalstren mer blivit värderade. Därför även hushållsskolans vävstol. väl o~ flitigt utnyttjade flickorna, som vid kursens stolt kan förevisa vad de i eget hem skall ha som prym.i

och minne ' från LannäshmII.

Många flickor besöker dodt

hushållsskolan i syfte att

meriter för vidareutbild.niJlc.

Nästa kurs börjar 1 okt. odt

ansökningar mottas hela ~ .månad. "

. Trädg~rdsyrkess~oian är

senaste tillskottet till skol~ program. Denna ettåriga yrt. s~ola har,. som hitt~ls enda Sitt sla~ . l Sve~kfml~d, verkat l två år l ~ Kursen som nu pågår börjllllle den 1 juli. Vid trädgårdsyrkesskolan bildas s.k. trädgårdsbiträdl!s. vilka .erhåller ans.t ällning

hayrk~~alr!>::'~ärdar°ch oehfö~dn n"", sw-.g

U:?

dera, köpingars, fabrikers m.a. tr-d årdsanlä' P a g ggnmgar. .g.a. undervisningens mångsidigW ges kunskapsmässiga förut sättningar för den driftige att starta eget· företag " . Till trädgårdsyrkesskobm vinner ungdomarna inträde direkt efter medborgarsko'- r ........

Skolan är lika lämplig för flio kor som för ' ojkar och i deJa nuvarande k~ kså tö. . _ n ar oc nen tämligen Jamn~ rep~ rad e. Ytterl'19are lmn namJ)88 att samtliga som i vår utdimit terades, genast fick anställning.

Anpassningen till den mo derna utvecklingen som ställer allt större krav på undervis ningsmaterialets effektivitet och individualisering återspeglas i Hermods organisation på det sättet . att ett äO-tal medarbe r tare numera ute!ilutande syss

lar . med produktion av under

visningsmaterial - till en viss

del brevkurser på traditionell

grund men i mOdern utform

ning, vidare självinstr.uerande

material som inte kräver några

insändningsuppgifter. och dess

utom kurser som bygger på

flera media · än det tryckta or det.

. ... .. Hermods har t.ex. mfor hos 1968 utarbetat undervis nmgsenheter och prov som skall använ?as i ~band med en gymnaSiekurs -1 engelskll

rå kommitten likväl kom~taterar, att den pedagogiska institutionen kan p!aceras i Vasa. finns ·ingen anledning att försÖKa misstänkliggöra en sådan slutSats. Kommitten menar giyetvis. vad den säger. En placering i Vasa kan vara förenad med ' vissa l;vårigheter. men kommittens övervägda slutsats innebär. att dessa svårigheter i stort Sett kan övervinnas och att det inte ans är fråga om att institutionen inte skullE' kunna höja sig till den avsedda nivån. Vasa har ju dessut~ om en rad uppenbara fördelar. D4 österbottningarna är beredda att fortfarande och i enhp tens intresse slå vakt' både förstorade. Institutiomm blir

kring universitett1t i Helsingo-inte stor, var den än placeras

fors och kring Abo akademi. men någon lilleputt skall vi in

bör man i det övriga . Svensk- te hener utmåla. Det är ju frå

Finland i samförståndets t~- ga om en tdtalutbildnihg för

ken unna' svenska österbotten hela Svenskfinland. och nya be

den pedagogiska högskola. som hov uppstår dagligen i ett sam

man där så helhjärtat åstun- hälle i dynamisk utveckling I

dar och 6ehöver som en stär- Med tanke på den planerad(' i

kande injektion. allmänna grundutbildningen I

Mot Vasa och österbotten kan man ta för givet. att en som säte för den svenska pe- Inte , obetydlig procent av dem

dagogiska högskolan har man som avlagt lägre kandidatexIl'

skyndat sig att göra mängA men, skall lockas in på andra

invändningar. De flesta kan banor än lärarens., En på detta

tiUbakavisas som helt och hål- sätt reformerad lärarutbildning

• let obefogade eller ' betydligt öppnar många nYl] vägar.

..&.Z

Svetsningsarbete på lantbrUkstekniska avdelniDgen.

•

elen 9 .

:- - - - - - - - - - - - Det finns barn på Lycke80Ill troligen kommer att cA ut i Il'betBliv«lt, tror _ .Lbdarin.p an Birgitt4 PentHennes ' fijr.hoppning är

4IIt BbU ku-nJia.

Bka~

...... . Q.l'betBpJQ,tser - där de . . . .diJl~rda kan \lträtta . ' - 'IIlIID.yttig verksamhet ' och Walt för det. LyckebQ är . på väg. Man har giP in· en verltStad fö~ pojkar· qonting motsvarande för .....rna pianeras. LicNt ~ Pörkenäs är ett lAger, inte minst därför deltagarna se,m inte sett ~ ledan fjolå!'ets läger Igen. De yt!gsta leker dar, de äldre hjäl~l' till

' 08TEaesO"'T~ (SKA P(UITIlIi

i kök och matsal, men vill gär· pa ha- lite program. Bastukväl lar, korvsteknJng, pilkastning, bärploc~Dg och naturligtvis bad och solbad är saker man 1)'1Ut1&1' mteL En bAttyrvar planera.d, . men pnödigt frisk. vind ~tte P för den reS3n och vil8t . var man , besviken, Plen man försökte hitta på något annat 1 stället. Från Oravals i söder till Gamlakal'le~:y i norr kommer delta~, som är i åldE\rn 4 40 år, De elva 'tanterna' har hinderna fulla, men ser ut att trivIa tint ·bland sina s~ydds-

laktföreningen

Sylvia r. f.

Vallängderna

Nykarleby

för kommunalvalet i Nykarle by landskommun den 6 och 7 för kommunalvalet den 6 oktober 1968 är framlagda till 7 oktobQl"l~ i Nfkar1ebY granskning hos valnti.1nn!ieos sta,(J är framh~gd till oft~llt. ordförande i respelttive röet· Ug gran5kDing 21 au ningsområde under tiden 1~ gusti 1968 · kl. ~2b på 17 och 19-21- augusti 1968 poli8s~tionen ' i . Nykarleby dagligen kl. 9-..20 enligt föij s~d. · Skriftliga yrkandElD ande: på rattelse rörande egen Forsby: Gunmir östman ' rösträtt bör göras ' senast Kovjoki: Villiam Hermanson den Si - augusti före ' kl. Kyrkoby: Stig SUndkvist, Esso 16.ÖOtill stadåstyrelsen. · Marl(by: Göran Halmstan Yrkande . på avföratide av Soklot: Nils Sundkvist ti-IlJlQ,:Q, ne~ons namn ur val. ytterjeppo: · Axel BrUIJell . längden bör f:rilämnl\s se. Anser någon, att han felak nastdeI}. -26 augusti ' 1968 tigt , utlämnats ur vallängden, Id. 1&.00- ävenledes till stads eller någon däri införd, att han styrelSen medels motiverad saknar. x:östrätt, må han ' fram skrivelse. . ', - ställa skriftligt yrkande om Valförrättningen fÖråiggär' rät telse till kommunalstyreisen på rådIlUset i Nykarleby senast den 2. september 1968 den 6-7 oktbber 1968. kl. 16. Yrkandet kan även in Nykarleby den .6 ' augusti I~IPna8 till valnäm~dehs ord: 1968. . for ande under den tid valläng Sta"88tyr~lsen i' N~karle"y den är frarplagcl tiII grans\(o ""' , , niI\g. Röstberättigad medlem ~v ' kommunen må senast dell 26 tten . s augusti 1968 före kl. 16 1108 komunaIstyrelsen framati1Ja an~öka,n om tillstånd att byggamoUvel'at skriftligt yrhnd.e på en grundvattentäkt på vatten rättelse, såvida han all&er. att ta~et benämllQa lägenhet litt . någon felaktigt antecknats så 236a i Kovjoki by är framlagd som röstberättigad i vall äng för allmänheten till ~ påseenge (iell. fram till den. 24 september Nykarleby lkm den 5 aug. 1968 i Nykarleby l anQakQin~ 1968 KommunaIlltyrelllen muns 'kQmunalkansli. Påminnelser eller · yrkanden med anlec!ning av ånsökan bör inom saquna tid . skriftligen .i två exemplar: inlämI\as . till V~tr~ FinlEUf~ _ vattendom Oeterbottnl811 ungdomstid.' stol, adress ~ :a9Isjngfors; Noi1'l;t ning Jakobstad, Finland

VALLÄNGDEN

HöSTMöTK- Ulles den 19. 8. 68 ~l. 19.30 på Hansen,e

cafe.

' StyrelSeD

--..",,..---~-'-----=-,,.,.....-

TILL SALU

VW -55' besiktigad 1. 8' -6~. Pris: 1000 : ~ . Närm. Jeppo tel. 123.

.Ungar.

--~--."...."..-~.--

- Ett par sommargäster tycks också finna pöje i att hälsa på. Varje morgon .gij!' de en prQmenad till lägergården, om· ringa, av de yngsta och byter

några, ord mell ledjj.r~a. Och visst är det roligt ~tt B!.e ·de handikappade ~rnen njuta .av sol, l}av och · klippor: ' ' I nger

eKE

is.:-

KovJ" oki

' Va

Ab:

, Österbottniska Posten

IK~~kll~ie~y . ';ltm" de~ ' ~ . ;ut 1968.

'a ,

Medlem "

- '.

UdnlngaJ'II8B föK bund

utkommer fr$g

Redaktör INGER LUOMA KarIebOrgsgatan, Nyllarleby Te!. 20 UD ' Alåndag-oosdaa 9-16 te!. 12708. VasaredaJtUonen (SO U: 8 kans· ti, Handelseapl. 16 , B, te!. ~3 872 och . 18 672) REDAKTIONSRAVET: ordförande Olav ,Sto.t'gärd, Guatav Skut. !Ut S n e I I J:I1 a n

hälla. P~TIONSPR 18

aelt är . ... . . ....... . . Halvt är ........ o . . •

4: ' 2:

Kvartal . . ...•• o o o o • • • 1: Sk8.Ddtnav1en ; o 0_ • o • H . 11:-,

länder •• __ •. 1~:Löanummer . . . . . . . . .. - : 21f Annoose.J emott8.E pa 'IIasaJ ~

Ovriga

dakUopen. på OP·kontoret I Nykarleby ocJ) pI 'T-eXpeOl. Uonen • JakobBtaö, Storgatan 16. AnDoDBeJ' bör mJäJlUlall ~ oast tlBdag kl. lö. UU SOV. Kaosl~et Benaat kl. 20 Kassa 0Cb bokför1ni Stor g atan 10, J akob8;tad. tel 11 QIO

A.nDOllBpflB :

NyhetuidaD

••• o o- o o • o . ' 1:20 F öre texten . o o o o ' o. o ~ . -:77 1 teXten . • . o o o o • o o o o o o - :8tJ Etter text,en • o o o _o . . . . o -:7(j UödaaunOD8er o • • • • • o o • • - :76~ Minsta annollB8vgtlt 10~ ., Bestämd plata -: 10 pr. mm, Anno~r angAende ' ÖTlovadE' VIgda. födda 10: -: Förerung88p8Jten peI rad ' 5ti penni.

I 1

Q8terbottni8ka POsten 'l ll.- n ; rar Inte för ev ..kac1a <"". 1"1 " t()~atl'

t (\

)

n nooso, 1>1'1 g l'l, r1 <J ..o m

In r- l n 2 t .... .e l

lit

g r' ITlO Ilf

~ h t f'

In f'Öt'l :-:

-40 rT,

"'(lI f l ~

" - -............-.~;.:.;::.;.;;,;;;;.:.:::::::.:..I[J!I:::...Jf141J

~. nnO fl ~;~1

p (' ""t1 ( )f I

U t',t; ;'n '

nummer,

-Jak-O~b8ta-!!!us--l'ry--c""k' ''en-o'''~''''n-h-o'''n''''l~-l>..JS Aktiebolag, Jakobatad 1968

OSTERBOTTN (SKA POSTEN

Fredagen den 9 augusti

:u.

•

UNGDOMSFöRBUNDETS 'sommarfesl i Maxmo i söndags förenade det tra ditionella och det nya - för nya och uppskattade inslag svarade en rad ös terbottniska talangjaktssegrare, -Hans Heinrisch, Monica Haga, Gunilla Hög lund och Kjell LoJax, samt .Göingeflickorna somsjöng sig in ho~ den Öster bottniska publiken. Men ändå: i mycket var det en fest byggd på gamla fesHraditioner med tal, musik 'o ch sång i väl varvade proportioner, med flaggspel och björklöv och som tur var ' ett, präktigt om än . blåsigt högsom marväder. Men som vid alla .fester . bestod' publiken till övervägande del av äldre. Dock, det fanns ungdom med, intet minst unga familjer med små l , tingar. Publikmässigt - över fem- tillkomIirit på initiativ av unghundra personer - - blev festen domsrörelsen. Det är denna aken framgång. Anslutningen vi- tivitet som ökat kravet på en sade att ' ungdomstidningens bredare information, både till festinbjudan gått 'fram. Det är medlemmar och till a:llmänhelänge sedan en sommarsam- ten. . ' lirig utan extra arr&Jlgemang _ När ungdomsrörelsen hössamlat en så talrik publik SOIp ten 1967 fick ett erbjudande söndagens fest vid Tottesund som gav möjlighet till egen tidanrika herresäte. ning på goda vilikor: så är det Det har blåst friskt kring ga,nska klart · ·att ' man grep ungdomsrörelsen under det se- chansen: , Result:s,tet blev så naste halvåret, och i sitt häls- småningsom dagen.~ öste~bottningstal tog förbundets vice- niska Posten. Många angrepp ordförande, agr!. Håkan Malm har riktats mot SÖU för denna också upp de handskar som tidning, ' vi beskylles 'för att takastats, men . först berörde han ga död på .lo1,taltiqningarna, för den oppositionsvåg som drar att ha påbörjat 'tidningsprojekfram över världen. tet Bom en proteståtgärd mot - Också vår österbottniska andra tidningar, för att med ungdom är tidsmedveten, sade hot om repressalier tvinga ungialaren. Men den räknas inte domsföreningarna att annonseb1and den · bullarsamma, utan rå i denna tidning, för hemden försöker genom idogt arbe- lighetsmakeri -gentemot våra te och genom egna initiativ :dra medlemmar osv'. · sade agr!. sitt strå till stacken; Vi kän- Malm. ner väl dagens problem och~' Detta är~av~ beskyllnindetta har gjort SÖU och dess gar som tillkommit dels genom inedIemsföreningar mera inter- okunnighet", dels genom missnationella. Som exempel nämn- förstånd. SöU har ingalunda de han Nordivalen och u-Ian?s- satt igl\ng någo~ utrotningsinsamlingen. . kampanj mot . lokaltidningarna _ Men det finm~ också and- utan endast gått in för att få ra aktiviteter av större och ett eget ,informationsblad. Vi mindre omfattning· so~ alla är väJ. medvetna om vår liten-

het, framförallt när det gäller ekonomi och _vi vill inte; på några ' som helst villkor, föra någon kamp mot dagstidnin garna. - SÖU, som centralorgani sation för' de kulturella ung doinsföreningarna, har ingalun~ da för avsikt eller ens möjlig het att vidtaga några som helst repressalier för avfällighet utan vi bygger på soli~tet frå~ våra medlemmars slda och v~ har med stor öppenhet redovi sat allt i denna fråga, betona de talaren och sade att rörel sen med denna tidning hoppas kunna til~redsställa ett länge närt behov. Agr!. Malm berörde också det. angrepp som ordföranden i Abolands . ungd.förbund, lant mäteriing. Nils Lönnfeldt avfy rat i Hbl-Junior och framhöll b!.a. _ Inom SöU trer ' vi att dagens ungdom längtar efter upp gifter, något att leva och arbe ta för. ' Vi anser att ett aktivt ungdomsarbete äi- enda räddningen för den kulturella ung domsrörelsen. Aktivitet skapar l "tt . h nlf d täl SIYS8e sah Dlng .?C I . l, r~ 'I~s h te lse oc ger rore sen mOJ 19 e att fortbestå.

• Göingeflickorna präntar sina namn i gästboken på To'tte sund. De fann 'den österbottniska publiken, inte minst dans publiken, mycket intresserad och omtalade att de ofta får brev från svenska Österbotten, särskilt från Karlebynejden. Alla som skriver till flickorna får kort och hälsningar som svar. ' Vid - kontakter med publiken fick trion belägg för att de . är välkända från radio och television, och det fanns mån ga bland publiken som direkt gav uttryck för sin uppskatt ning - samtal 80m Göingeflickorna sina bygdedräkter mycket uppskattade. Sommarfesten var i hög grad internationell. Förutom, Göingeflickorna deltog som nämnts Hans Heinrich, som ursprung ligen är tysk, ::>amt en grupp kantelespelmän från Halso, vil ka med framgång hanterade sina unika men folkliga' instru ment. Bland publiken fanns också utländska gäster; tiotals .. t b tt . 'lk os e~ o Dl?gar V1. a nu~era bor l Sverlge sågs l festvImlet bl.a. Andre Höglund ordföran d~ i österbottningarnas före ning 'i Stockholm. Också ett an tal tyskar deltog i sommarfes ten. Programmet inleddes med ett lokalt inslag: musik av Vörå Oravais salongsorkester som framträdde i två repriser. Diri genter var Verner F ö r a r s och Albin N y b ä (' k. , Festtalaren, kanslichef Heikki H o s i a, som också är ordfö· rande i det finska unidomsför~ bundet, talade _ om utbildning: utbyggnaden av grundskolan. yrkesutbildningen och ' högsko lornas ·u tbildning, Han gladde sig över de Ökade kontakterna mellan språkgrupperna och fann att särskilt de unga bi drar till ökade kontakter, Om den svenska och den finska

• FE:Sten blev en publikframgång - över ' .f emhundra personer, vilket är mera än flertalet av förbundets sommarfester samlat. Parken vid Totteaund är en utmärkt festplats.

ungdomsrörelsen sade han att de bägge framsprungit ur sam ma källa och att d<> alltid haft många beröringsp 1lckter, liksom de har samma malsättning: En skolning av de unga för kom mande uppgifter i samhället Han poängterandt- det .värde fulla i de internationella kon-

takter som de unga numera upprätthåller. Maxmo kommun ocl;!. Totte sund herregård presenterades av sockenrådet August B j ö rk l u n d, som berättade om tidi gare ungdomsförbunds sa~in gar på Tottesund. Hr Björk lund framförde också kommu nens hälsning till ungdomsför btmdet. Lär. Bror M a t t b ä c k fram förde Finlands svenska nykter hetsförbunds hälf>ning _ han hoppades ~ samarbete inför de uppgifter som förestår (adr. mellanölsförsäljningen) . Landssekr. Henry L ö n o f o r s framförde landshövding M. Viitanens personliga häls ning och anknöt till ungdoms rörelsens verksamhet - se le darsidan. Han betonade att landshövdingen lärt känna ung domsrörelsen och dess verk samhet som han värdesätter. . Och som sagt: Göingeflickor na tog publiken med storm. Signaturmelodin och prestatio nen var en god upptakt på pro grammet som bl.a. omfattade flickornas mest kända sånger. Avslutningsorden sades av lär, Olav S t o r g ä r d, som j höst träder till som förbunds ordförande. Programledare var ombudsman Sven-Erik G l 8 d e r. Ungdomssamlingen i Maxmo inleddes med festgudstjänst i kyrkan - tal . av kyrkoherde Gunnar B ö I i n g - och upp vaktning vid kr.gargravarna. På förbundets vägnar talade agr. Malm. Han Jjssistera<.les av ett par maxmoungdomar.

I = :o