·os t er b otnl t
·
·.
Österbottnisk ungdomstidlling, Torsdagen den, 4 jan. 1973 /
posten
FRevypremiärerna ,.drog fulla
FEM NY ARSSPEX . premiärvi sades av· uf-folk i svenska Ös terbotten i helgen._ Överallt drog revyerna fulla hus, och de behandlade som tidigare lokala händelser i huvudsak. Men
också
av-lägsnare
hän
Nöjess pp ,i, Ko·rsh91m
I södra delarna av landska
INNAN myndigheterna i Vasl\ granskat ungdomslokalen i Gamla Vasa får inga 'offentli· . . ga - tillställningar hållas i loka..
Pet' 'va
det ko iz{unsamman slagningarna som inlog en cen tral roll, främst då i Närpes och Ö\"'en!lark.
len. Orsaken till detta är att lokalen är belägen på det o.m
Men också i Korsnäs var sammanslagningarna på tape ten. Från Vörå.rapporteras in
råde
årsskiftet över..,
Vasa.
Polismästar
Gart Häggkvist anser att man
ka förekommer mer eller niind re i alla revyer.
inte kan ge tillstånd innan l().; lialEm 'i'
j
vederbörlig
ordning
" grart skats. 'Petta inheba,
K rleby uf hade dqc!t. en ör hållande,vis rumsren- revy i ar.
att"
Där. mottogs nejdens. ri:l.llrthor i shejke s har'em under hela" anura delen. -, Se insidorna.
'Se sid. -3 :
i.· u-Iandsjobh
inte helgon!'
VI SOM JOBBAT som volontä.rer är absolut inga helgon. I
stället var vår ställning privmgerad, om ;Dan jämför med den fasta befolkningens situation. Else K j e 11 s t r ö ffi som arbetat två och ett halvt år som SvaJan- olontär i Pe
ru gillar inte den sirapssöta beslniv
n.iJlgen
av volontärerna.
,Else skall nu närmast vara hemma,hos föräldrarna i Es·
se ett par månader, och un der tiden besluta sig för om hort skall skriva på kontrakt . för en ny period.
Det kan
hända att det blir Peru igen, men det kan också hända att· hon väljer någonting annat. . En kurs för sinnessjukvårda re
ar.
en av de saker som in- .'
Då Else i-este till Peru var tresserar. --Se sid. 7. hon politiSkt blåögd. Nu hop pas hon att hon inte skall * ' Kj l t Else eI s rom pekar ut vara l'k 1 a blå" ogd l"angre. T'1- Peru med ena handen och Esse den i Peru. har varit lärorik. med den andra. .,
.
bi.
Korsholm ' ,uf:s' d Rs
nyArs ' 4a gen .
'
Helgonglorian vill hon allt
som- vi
fördes_ till
slag om sex ,och supscener, vil
Hon åkte så inte veta:- av; varken av politiska- eller reli giösa orsaker till Peru, utan kom in i u·landsarbetet där för att det intresserade hen ne att se sig om och hjälpa till. Och hon anser inte att hon uträttat några stordåd, utari hon är bara en bland många som-engagerat sig in om Svalorna·Emaus.
hus
På bilden här invid ses skutans ,- och mer ·eller mindre hel revyns - skeppare Gigli Ny:' lund tillsammans med Göran Hägg och 'Håkan Granlund.
är ett par aktörer minkar i bur.
·är
p-1
'Segelsällskaptes jubileu hörde till de saker som upp-i märksamm'ades i karlebyrevyri.
delser tas upp. Kekkonen figu rerar t. ex. på en del håll. I Övermark . har man rationalise rat .sjukvården så att en data doktor tagit över. I Närpes be-. rörs Nestes etablering och Met orsnäs säliitto-planerna; o(:h i
:Vi
25
åste instäI-1as.
a,. på. �.
_
-
öSTERBOTTNISKA
2
Äntlig,en r:ea,ge1rar
ÖP 4 jan. 1973
Hanoi,
en hel värld nen, och de människor som i
Ett namn som kan fogas
lan den 18 och 24 december
västvärlden
till en rad namn som symbo
tjugo atombomber av den art
kriget stämplades genast som
liserar om.änskligt lidande och
som
kommunister.
Guernica, Oradour, Ba
var den svenske stats
ministern
Olof Palme
eller
hälften
av
-hela
den
som i
Storbritannien
ett uppmärksammat tal strax
andra'
före
Strax
gav
årsskiftet
de omkring julen är ingenting
och Haiphong, men knappast
annat
mera. Söder om den tjugonde
som
fortsätter
breddgraden
de
amerikanska planen att vräka
s!t- an omfattning att världen
ned sina bombIaster.
1"."
tidigare varit med om
onting
enligt
liknande:
Nordvietnams
motsva- (
radio
Nu talar Nixon! som ytterst bär
ansvaret
ameri
det
för
kanska kriget i Vietnam, om seriösa' förhandlingar och om
()
Vad
som
främst
väckte
världen var det grusade hop pet om fred: i stället för en efterlängtad världen
en
kriget,
en
fred
erbjöds
upptrappning av terrorbombning
vars like världen aldrig upp levt. Världen väcktes ,brutalt till
måste detta uppfattas som en
dånet från amerikanska B-52
fred på de villkor som Ame
or.
yngsta
utbrett
blir
aUt
bland
tonåring·arna.
de
Inom
ungdomsrörelsen ser man all
varligt på problemet, och i se naste nummer' av öP ingick
ett referat· från aktionsnämn
dens sammanträde vilket b1.a.
innehöll en vädjan till föräld rarna: "Ni
måste vara medvetna
ras ungar som har denhär fu
la ovanan (att berusa sig på mellanöl) utan att det också vara
era
egna
snälla
barn." Var
blir
självt få
att
bestämma
över sitt land och sina möj ligheter. Och
i det mönstret
finns inte något utrymme för vad Nixon eventuellt anser.
Kriget
i Vietnam har pågått
länge:
vietnamesiska
män
och kvinnor som nått vuxen
om att det inte är enbart and
kan
villkoren
är ,berett att kämpa för fri· het
sunt
misstänksamma,
sades det,
ålder
har
alltid
levat
i
och
med kriget,
Ett krig som år för år har förgrymmats,
förråats. Länge,
alltför
länge, fick
kriga
så gott
som ostörda av världsopinio-
En befogad uppmaning!
Pro'grfu men (}ch ordningen Å tminstone
\
.'
ett
par ungdoms-
föreningars julfester har gett eko i pressen: det är julfes terna i Jeppo och Petsmo. I Jep po var det programmet som för anledde debatt, i Petsmo skedde ett polisingripande på grund av att festen pågick längre än reso. lutionen medgav. är svårt att göra bra pro- D etgram. Det finns i ungdoms rörelse1l bAde en tradition och
eD
R unt
o
rar
i världen proteste folk
och
regeringar.
Men det får inte stanna vid enbart
'protester.
måste
reagera
Världen kraftigare.
Finland har erkänt Nordviet !lam. Nu måste det följas upp av
hjälpåtgärder.
Världens
länder bör erkänna Nordviet nam, men inte bara det: väljer Nixon
att
fortsätta
kriget
måste världen vända sig från
mer eller mindre klart utsagd strävan att producera så goda program so möjligt. Det bety der också att man försöker und vika sådant som sårar enskilda eller grupper, liksom det innebär att man väl förbereder det som skall framföras.
I praktiken kan det vara myc ket annorlunda. Men även om det finns stora brister - någon ursäkt för svåra övertramp skall dock inte sökas häl' - måste det
ett 3D-tal häxor och trollkar
ml!ner minskade starkt.
mar för 1973.
holm blev stoz:a kommuner.
en grotta och som framträd
Kristinestad blev en stor
de i traditionell
stad. I Kaskö fick man finskt
flertal, och
tama kråkor:
- 'varaktig
tvåspråkigt - här avgjorde språkliga ställning.
/'
om
Även
mundering
med kåpor, höga hattar och
Nykarleby blev
några få personer
Så här sade
"packet" som hållit session i
fred i Främre
Orienten,
stadens
konflikter
fortsatta
Vietnam, krigisk
kommunrefor-
höjdpunkt
Med kåpor hattar och. tama kråkor . Nordirland
ecken.
Lappfjärd, Bergö, Solf , • Kommunerna
har
.
Sophia Loren flicka.
kommuner:
I länet bl. a. om vilken stad eller vilka städer som skall
i Gamlakarleby
dan
i
man
Jakobstad
få regionteatern. Det är, tre o,m
att
Vasa skulle få
den egentliga regionteatern, Seinäjoki
fullmäktigesamman
och
frågor
en
"turneteater"
Gamlakarleby en ama
törteater tycker jag ät bra,
men det uppges inte tillfreds
I Gamlakarleby hade man
ställa någon av orterna.
på förhand enats om budge
Alla
ten.
vill ha mera, helst
allt - naturligtvis!
Denhär kampen gäller för
Men vilket är biittre: att
spela bakom stängda- dörrar
eller inför publik, dvs. främst
ju inte visa något överdrivet
intresse
för
sammanträden. senare
trots , allt.
fullmäktiges
tycker
stås främst den finska tea-
, tern:
då journalister, andra tycks
Det
nämligen Vasa,
Länskonstkommissionens
förslag
timmar - därtill kom sam
dryftades.
budet,
Seinäjoki och Gamlakarleby.
höll
budgetdebatt i mer än åtta
träde där· "vanliga"
en
• På alla håll strider man:
Man
man av budgeten
c
alltså.
arbetar tämligen olika i olika
klubbade
föder
En variant på horoskopet,
.
hållit
budgetsammanträden.
•
och där.efter
lugn,
Och visst minns man med vemod kommuner som Tjöck,
•
jag,
den
någon diskussron om
sv:enska
scenen finns
knappast: Vasa teater bör ju vara självskriven som regi
onteater för det svenska om
rådet - med ökad skyldig
het att turnera.
ALF SNELLMAN
bassadörer. Nu måste Vietnam få fred. Nixon talar om en hedersam fred.
amerikanerna
lar offentliggjort sina spådo
ma dag ett över fyra timmar
Amerika, kalla hem sina am
D r,as liv är krigets. intensifierats,
terbotten, där antalet kom
långt
det aldrig fred. Vietnams folk
M ellanölsfylleriet , mera
de
på
emot om häxor. I Italien har
med ett enda klubbSlag, me
förhandlingsvilja - i klartext
Men
show
stora förändring
ar, inte minst i svenska Ös
en rad fråg
rika ställe rupp.
l.
nyårslöften skall
jag inte tala om, men där
men var motiverad kvarstår
väckte världen
Hanoi
fr-intelse' ned över ett folk i .. jg
* Gäckat fredshopp
graden: det betyder en tid av andrum i städ er
a'
informatio
mot kriget.
med förödande grymhet sked
tyr: från luften vräks död och
Ö'ppnare
be unga har .gått i spetsen
norr om den tjugonde .bredd
• Några
innebar
nen spelat en stor roll.
när det gällt att bilda opinion
nistern gör. Vad som skett un
fruktansvärd tor
det
en
som
yttringarna - besked om att
än
kritikerna av
följd av de massiva opinions
-
Nixon
president
bombningarna skulle inställas
och' vad som
nan. Det är i $tor utsträckning
den allt
är en riktig bedömning
många år
I dag är situationen en an de orädda
årsskiftet
sett
Närpes, Malax och Kors
som fått opinionen att svän
som den svenske statsmi
der
mot
ga, men självfallet har också
är ansvarig
tid.
reag.erade
amerikanska kriget i Vietnam
* Richard Nixon
långa raden av illdåd i modern
Han talade också om tortyr.
under
världskriget.
före jul fogade Hanoi till den
D et
över Hiroshima
bombmängd som fälldes över
bij Jar, Lidice, Treblinka Det
fälldes
I
• Ett nytt år har börjat. Kommunalt
julen 1972!
.
'i veckan som gått
rar enbarf bombningarna mel
död:
Torsda gen den 4 jan. - ]
POSTEN
Det viktiga i samman
hanget är(inte att Nixon räd,
dar sitt ansikte, utan att vietnamesiska liv räddas. anses värdefullt att människor kommer samman för att '8l'beta och trivas. Livet på en ort skulle vara mycket fattigare om för eningar och fester inte fanns.
på
många� orter finns en stark
motvilja mot polisen. Den kan härleda sig från tider som gått och' följaktligen mera vara en attityd än en på sakliga grun der motiverad inställning, men den kan också bero på att poli sen - medveten om sin myndig het -+- går hårt och brYSkt fram (kanske därför att utbildningen är bristfällig: polisen vet inte hur han skall behandla männi skor).
N
är en polis ingriper har han i
de flesta "<tll rätt att göra
det: han är ju satt ått se till att gällande lag följs. Sedan kan man kanske, som många gör, fråga sig hur snävt en polis skall tolka lagen. Och alltid kan man diskutera ett direkt ingri pande.
I Vbl skrev Olof Granholm bl.a. såhär om Petsmo: "Petsmoborna är vare sig bättre eller sämre ' än andra människor och de har 1iksom i ett otal andra byar, firat ' sin gemensamma byajulfest i, alla tider utan att någon har behövt kolla ordningen. Och alltid har det varit fröjd och sämja och gott lugnt 'och stä dat till. Nu denna jul, kom mer polisen och, kunnigt el ler okunnigt, kollar till det och finner plötsligt "upprors makare". Barrabas får gå lös, men uppviglare måste Skapas och hittas och dras inför rät ta av dem som tror sig vara maktens herrar." är säkert en tämligen all D etta män uppfattning. Det är nå
got av tradition att byn - var den än finns - reder sig själv,
klarar sina ev. utan ingripande om det innebär tid tar hänsyn ordning.
ordningsprobie av polis - äv att man inte al till lag och fö
Det kan synas som ett ide liskt tillstånd. I -grunden är det det också. Men så som samhället utvec las kan en by inte mera göra hu den vill. I en stad måste t. e en krog stänga på angivet klock slag, också de allmänna danser na på landsbygden hälls ino den tid som resolutionen utm' ter. att i framtiden slippa ko Förflikter av den typ som
n
inträffa..de i Petsmo finns kna past någonting annat att gö än att följa lagen. Sker inte de ta får ma!1 räkna med att pol sen i framtiden kommer fln många "upprorsmakal'e". Ock polisväsendet centraliser" s oc det betyder att främmande. bil burna poliser tar hand om över vakningen, och för dem exist rar inte begreppet byageme skap.
Man kan beklaga
faktum kvarstår.
, ]
Tor sdagen den, 4 jan
. .
öS TERBOTTNI,SK A
1973
Stopp i
•
iär
har
tar
Ldo
ade
'äd
'ing
och
På * Jag har alltid vidhållit att vit finländsk skidkung. måste ut och lära FSS-nivå har det ju gått myc sig, säger Brahes skidbas Lasse ket bra. ungdomen
Löf. Därmed formulerar han en av
ungdomsskolningens vikti
att öm,s ungdom ligger på trä
* Den raka vägen kan alltså
plötsligt bli krokig. Detta hind rar dock inte att man från bör
jan skall arbeta enligt princi ningsläger, att den tränar hårt pen att 'endast hårt arbete ger mellan lägren. Den måste oekså resultat. tävla i rätt sammanhang. Det går snabbt att ta mått av kon kurrenterna
inom
distriktet.
Men på de lagrarna borde ingen få vila.
* Först när man möter dem vars efternamn slutar på -nen
vet man vad man 'duger till. Di
* Bordtennisklubben Halex i Jakobstad har under de senaste åren vuxit ut till en kvalitativt sett stor klubb. I dag är det in te många föreningar norr om en linje dragen från Vasa till St slår Halex i -en som Michel
kamp med tiomannalag. I Ha lex ,har man gått hårt ut, inte stryk av dessa herrar, lära sig suttit hemma. Efter att ha sma vad hård konkurrens betyder. kat på motståndet i Vasa och Och måttet skall tas i hård ter sökte man sig Gamlakarleby räng. Man måste dessutom be snabbt norrut och österut och i akta att i de stora sammanhan Marl{us eldsjälen dag-,-säger gen har man redan i ungdoms Karlsson: Vi tänker erövra lan åren chansen att dra de höga det norrifrån och om fem år her arnas blickar till sig. Om hoppas jag att ingen förening man lyckas alltså. utanför Helsingfors skall kunna * Viktigt är också att man bjuda motstånd. ' striktets bästa måste ut och ta
en et,
,n: ad all :re 3a,
lY· ns få :n, r"
,a
·a, Is st
a
m
1S
ju i
n
gN
,lem ,ven a11 för
lea
ck
hur ex. ,ck er 10m
nä :onnu
ap
öra let oH. :ma kså
inser att inte alla som är bra
* Glesa juniorled var länge På bekymmer. stora med, Den rent fysiska utveck hösten ordnade man skolmäster lingen kan ha, gynnat många. skap och i dag är luckorna fyll Den kroppsliga tillväxten kan da. Alltför väl fyllda, ty nu har ge fördelar som inte finns kvar Halex inte resurser att på bäs då man blivit 18 år gammal. ta sätt ta hand om det femton Det kan finnas mycket som gör tal ungdomar som varje dag sö att det blir kärvt och trögt. ker sig till hallen i Idrottsgår i
ungdomsåren
orkar hänga
Halex'
* Trots höga mål, höga ideal den. Men' hallen är för liten och och en hård satsning i vilket borden för få. Någon snabb lös även ingår att man tar mått ning finns inte och Karlsson ser av herrar och -nen i rätt ter in'gen annan råd än att uppma räng så kanske inte senioråren na sina medlemmar: Se nl! till blir den dans på
segrar
som att ni inte värvar flera med
man själv och ledarna har hop lemmar. pats på. Man kan även råka ut
* Samtidigt säger han: Bord kunde bli en verkligt många år då det inte lyckas, stor sport i Jakobstad om vi komma kan mell storformen bara kunde få resurser. Efter tillbaka senare Il\ed t.o.m. OS många års hårt arbete har folk, och VM-framgångar. kommit bort från pingpong-tän* Personligen kommer jag k'andet och inser nu att bord alltid att minnas Mikko Vuori tennis -är en hård sport som
för en mellanperiod omfattande
tennis
maas replik när han 1967 i' helt kräver sin man. Och junio Ingå yann förbundsmästerskap rerna Ronny Brännbacka och i en terräng som av alla beteck- Sture Strandel1. tillhör i dag lan
nades som hArd: Hård terräng, dets tjugo bästa spelare. Nyli nej terrängen är hård först när gen vann ju Stranden skolmäs det svartnar för ögonen på top- te kapet för svenska Finland pen av, varje stigning. I ltuka och ställde därmed till med en är det hård terräng.
* Som junior var Vuorimaa
verklig sensation i fackkretsar.
* Men nu står vi där med
1andets bästa, med segrar i Kol vår tvättade hals, säger Karls len och Lahtis. Många trodde son. Bland de nya som anslutit . då att han var Finlands nya sig ser vi många bra ämnen, Mäntyrimta, att vägen till top pojkar som efter 2-3 år kan
pen låg där framför honom och vara lika bra som -Brännbacka att det bara var.att vandra den. och Stranden är nu. Men då Men
trots att Vuorimaa har måste de få mera träningstid
satsat lika hårt som under ju och det kan vi inte ge dem. De nioråren,
trots att han alltid måste
haft den rätta
inställningen, hårda
också få vara med på tävlingar
landet runt,
trots att han fått allt stöd från men hur skall vi finansiera 'de förening
och förbund, så har resorna? Det är .bittert att ha
Bröllop· får inställas! KORSHOLMS UF får tillsvidare inte ordna offentliga nöj estill s tä l lninga r i sin lokal. Från årsskiftet står lokalen i Vasa och då måste hestämmelserna -i, stadens polisförordning följas. Magistralen , i Vasa skall förrätta , y n på lo kalen innan tillstånd kan ges. - Jag medger att det verkar han kunnat uppmärksamgöra ten måste granska lokalen först. petigt, säger polismästare Gart KOrSholm$ uf på vad_de hl)de Föreningen måste IIU lämna ' H ä g g q v i s t beklagande. Det att iaktta. in anHållan om granskning. I som har gått på fars och 'far Han tycker dock att för den skall förutom magistrate ns fars tid och det som gick i går, eningen' själv i första hand bor representant delta polismästa·
går inte på nyårSdagen. Kors de ha tagit sig en funderare på ren, brandchefen, stadsarkitek holms uf har blivit ett offer för vad marköverföringen innebar ten och första stadsläkaren, el marköverföringen mellan kom för dem. De kunde ha lämnat in ler av dessa utsedda ställföre munerna kring Vasa. anhållan om granskning till ma trädare. Häggqvist framhåller att det gistraten för flera månader se Nästa tillställning, ett bröl inte finns några möjligheter för dan . Då bade allt varit klappat lop, skulle hållas 6 januari. Det honom att "se mellan fingrar och klart nu. får sannolikt inställas. Den 20 na". I så fall blir det helt på Korsholms uf skulle ordna januari har föreningen igen hans ansvar. Om någonting dans på nyårsdagen. Det var danstillställning. Är lyckan god händer är det han personligen när de kom med anhållan om hinner granskningen hållas före som "svarar först". att få anordna nöjestillställning det. Det är dock strängt upp Om han hade kommit att tän till polisinrättningen, som de tagna personer som har att för ka på en sådan här sak hade fick beskedet om att magistra rätta synen av lokalen. Seg
Nyhy nf I{aff·ediskussion fick 9.500 för gatans ungdom KONFLIKTEN i Petalax om bidraget till Nyby uf slutade med att föreningen betalade 2.406 mk till kommunen da gen efter det Petalax kom mun höll sitt sista fullmäldI gemöte.
Därmed kvitterades
den skuld på 12.000 mk som
I
MARKUS KARLSSON i Jakobstad vill samla gatans ungdom ' till en lmffedislmssion. Det är ett privat initiativ som politi ker, säger Karlsson, men jag strävar till att få med så mån ga instanser som möjligt i diskussionen. Och ungdomen sl,all
inte denna gång behöva betala sitt eget kaffe, m ingen an nan ställer upp som finansiär så skall jag -betala kalaset sj älv
.
föreningen hade till kommu Jag har ju i stadsfullmäktige Kanske är det så att vi alltför nen. Fullmäktige beslöt efter i Jakobstad motionerat om det mycke t sätter in ungdomen i ett två omröstningar att Nyby uf s. k. gaturallyt. Det är klart att fack. Vi har ju i Jakobstad hade att få 9.594 mk. gaturallyt skall bort, det är ca 400 föreningar. Varför går alltför störande för alla dem inte gatans ungdom till dem? Sedan senaste fullmäktige ha som bor längs de utsatta ga Kanske vi tänker fel just i den kommunalstyreisen ändrat torna, men jag började i detta de na fråga. Kanske gatans ung sitt förslag: sammanhang tänka på de pro dom inte vill gå till dessa för - Nyby uf borde få de upp blem som dagens ungdom har. eningar. Kanske 'ungdomarna skattade renoveringskostna bara vill sitta över en kaffe el derna 9.594 mk minus den - Är jag på fel väg, frågade jag ler läsk och prata, diskutera, summa kommunen målade mej. Vad beror det på att ung utbyta åsikter. Och sedan sätter för 1967 dvs. 2.900 mk = domarna står på gatan? Och vi likhetstecken mellan dessa var vi själva egentligen så Diyc 6.694 mk. ungdomar och s. k. dålig ung - en ersätt ning för kostnads ket bättre? Och var det lä tare dom. . stegringar sedan 1967 plus för oss så bero de det sa e . Se på de vuxna! Vad gör man batten hade VI att på hade mycket inventarier diverse upp re kontakt med våra föräldrar. t. ex. på Svenska klubben annat kommunalstyreisen •
skattat till 2.900 mk, varför
den
föreslog
skulle få, i utebliven
att Nyby uf
ersättning
för
renovE!ring m. m.
mk. Denna summa upptagen i budgeten och krävde endast enkel ma
9.594
fanns
joritet. - Därtill föreslog kommunal
styreIsen att Nyby uf skulle få ett bidrag på 2.406 mk
=
totalt 12.000 mk.
Genom omröstning förkasta
des fullmäktige Max Söderbergs
förslag om 7.000 mk för utebli
ven renovering. det ännu inte lyckats under se- ungdom, men inte ha resurser föreningen få.
neD
_
•
gaste principer. Det räcker inte
ter
Gamla rasa:
3
Sportreflexer Inga till$tällningar Z Österbotten Innan Vasa granskat
kall
Dn i
POS TEN
9.594 skulle
än samlas för att prata och ta Nu är det många föräldrar sig en kaffe eller en läsk (som som inte har tid med sina barn för vuxna ofta är blandad med och så försöker de i stället kö alkohol). Men gatans ungdom pa sig samvetsfrid me,d en tio har ingen klubblokal att gå till. mark i veckopeng och samtidigt Jag har ännu inte haft tid hoppas de även att de köper sig att utforma närmare planer för litet tillgivenhet. diskussionen, säger Karlsson. I slutet av januari lättar trycket
för politikerna och då skall jag majoritet. Rösterna föll åtta för ta upp frågan till allvarlig be ned en och emot bidrag, fem handling med sådana personer lagd. som jag räknar med att har in åning R e,sultatet blev att Nyby uf tresse att medverka. . Sm. . I om räknar jag naturhgtvls med betala mellanskillnaden fick att kunna ta upp fr{> an i form' mellan respektive skuld. Rän- av en motion i stadst llmäktige. I torna avskrevs från båda hål-
nioråren. Lyckats i den mening- att ta hand om dem. Omröstningen om bidra.get på T h o m a s 2.406 mk krävde kvalificerad len. en alltsl att han skulle ha bli-
T h o m aSi
.
,
ÖSTERBOT,T . NIS K A
Torsdagen den 4 jan.
POSTEN
KJEL.L JORGENSoch BLOMMOR
-
1973 .
BIN
o.
SPELAR PÅ ÅRETS FöRSTA DANS I
N'YKAR·LEBY 5. 1. 1973 kl. 20.00-01.00
Haldins bussar:
Från Jakobstad kl.19.40, 'Från GamlakarJeby kl. 19.00 via Kronoby-Edsevö-Bennäs. Från Esse kl. 19.00 via Purmo--Markby-Jeppo.
Från
O,'avais kl. 19.30 via Hin·lux .
-
•• ,
.... 1111111111111111111111111111111111111111111111 C 11111111111111111111111 C 11111I111I1I1I1II1II1tI1I11I111I11111111I1I111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111
LAPPFJJlRD !
Dans i .
UF
j
fredagen den 5. 1. 73 kl. 2O.
2.00
..
LARAMIE och ZOTCH.spelar •
.
-
* 2 Wikingre80r Utlotta8! :
'
BUSSAR: från ö vennark 19.15 via Närpes PjeJax, Tjöck
OR N.GRUPP I
. -::-
<><:h
Kristinestad.
, " " 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111illltllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll.IIII1I11.IIII11III11.III'"llIIlIlIlllIlIlIlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIN 11111111111111.1111111.11 Iii
.
,
-
;NYBY
Afer en he';esf'i
EiM!l!!D Kom med!
*
*
*
PETALAX T'rellondagsafton kväll fillsammans med
5: 1. kl. m-tl
BUSS","R:
StrandHnjen frå.n Vasa 19.30. Från Solf C-butik 19.15 via Munsmo, Sundom Näset och S'ö
DANNES
och
derfjärden. Från Kolnebacken kl. Från Långåminne 19.30
19.15.
via Paxal,
Välkomna!
Var glad! Svängom!
Vias.
Från övermark
19.30 via Pörtom, Rainebäck. Från Näsby 19.15 via Nämpnäs, Norr näs, Tölby, Korsnäs. Molpe.
/
.. .
-
O
.... _-"s ______________________________________________
Är
den
jag
flickan,
enda
som ...
TREVLIG TRETTONDAGSAFTON I .5. 1. kl. 20-? , •
•
SKATILA
- Fråga inte. fråga inte. Frå ' inte om du är den enda fiic_·
ga
kan, som jag har älskat. du att du -
FACE
GUSTAF-WASA
O
I
�.-------�
JULFEST TöJBY Ungdomsförening
Julfest
spelar -
-__________. ______________________
-------------------
fråga
I
Ni köpte väl en mas.sa souve
nirer, när n.1 var i Italien? -
ton
Jo,
det gjorde vi,
drack
ur
, gen.
•
l
aUihop
men
A
PA._ hemvä-
,
TÖLBY
Piggt program. - För dansmusiken svarar
i sin lokal lön). 6. l. kl. 20.
- $OUND
bara
trettondagsafton 5. 1. -73 kl. 20.00
FIRAR
DUKADE BORD - PIGGT PROGRAM
tänkte
ville ha dej ...
BUSSAR: Ekmans fr. Bocks-hörnet kl 19.00 via Gerby, Isknio, Koekö och Kvevlax• . StrandUnjeo fr. centrum <>be. tiden kl . . 19.30 och kl. 21.00 via HöBtve8.
*1
jag
om jag var den enda flickan, som
SKOTER OM TRIVSELN
-
Nä,
Det vet
är det.
I
Sulava Lumi
l ..
KAFFE VID LL"iGBORD
----------..
. -----------
------.
1973
Torsdagen den 4 jan
öSTERBOTTNISKA
POSTEN
5
" "trettondagen
ARETS FöRSTA DANS l
6. _1. kl. 20 OO-Ol.00 /
PURMOGARDE,N
.STEN o LAS
Denna) gång dansar vi till tonerna av omtyckta BUSSAR:
,
Sjönejd n
fr.
Jakobstad
19.30, frän Nykarleby 19.15 via Jeppo och Markby.
KR'ONOBY
BLOMMOR & B'IN-
LöRD. 6. 1. kl. 2O OO-02.00
REXI & NAPOLEON
BUSSAR: Vidjeskog:
19.15 via Terjärv, Hästbacka,
Småbönders
Kronlund : Såka 19.15 Obs! Haldins turboos,
via Gkby. 19.30 fr. J : stad
Kolarn,
Snåre,
ASbacka,
Extra damernas!
N: vetil.
via Bennäs, Herrfors.
KU & N i
Dc'l
PORTOM
är DANS i
lörd. den 6 jan. 1973 CARACAS
och
_
kl. 20.00-01.00
LARAMIE
finns på plats
BUSSAR: Strandlinjen trån Vasa (cent.rum) 19.00 via SOlf, Y-Malux, ö-Malax. Längäminne. Strandlinjen från Solf centralbutik '19.00 via Sun.dom Näset, Sö derfjärden, Lenni Back, PetaIax, Nyby, Rainebäck. Strandlinjen från Molpe 19.00 via Korsnäs, Harrström, Töjby, Tl'äskböle, Taklax, Frönäs. Haglunds buss frän Kaskö 19.00 via Närpes och övermar k. --- "
... ..!....!.J
- - . ---.----------------------------------- ______
VI TRÄfFAS ALLA PÅ ÅRETS FöRSTA DANS I ,
HELLNAS
den" 6 jan. kl.2Wl
För mu. ik,en svarar: BUSSAR:
STIG JOHANS
LOT frAn Dusstation i Vas"a kl. 19.00 v ia Kvevlax och Vörä. --.,
Teskedsgumman kommer igen .
\
hon aldrig under stol med i den Andra har vIlrit publicerade i Vecko-Revyn.
här serieupplagan.
Teskedsgumman spelas givet· Och mI'tt l' dagens samh"ll a e . VIS av B"lrgltta An dersSOn och . : · n"'CTer t'll be f,lOner hon SIg.' Sva l . 'lika självfallet gör Carl Gustaf och med' omkring en del ut e l ' Lindstedt rollen som, hennes vår värld.
Hon är tillbaka igen, TeskedsVi k<>mmer att möta samma . Manuskripten är skrivna av cumman. Alf Proysens älskade gamla gurruifa, finurlig och Anders Carlberg drama turg 'd , VI sagogumma, som kan bli -liten varmhjärtad, redo att radioteatern. Bland ett åttiotal alltid ' en tesked och som gjorde hjälpa i första hand barn tillaom sagor har han och regissören bejublad entre i TV-rutan med rätta. Men visst kan hon dess- Ernst Giinther valt ca tjugo. I jmDuUendern 1967 och ropades emellan ,knycka på nacken och en del av programmen har de -68 -71. tillbaka både Nu är och samman två och två. sätta händerna i sidorna. Gub- tonats n här i tretton nyinspelade berättelser att mysas ås i Ettan ben sin har hon med sig i alla Flertalet
på bästa familjetid varje lördag programmen. från den 6. 1.
I väldigt
av
gubbe. I medverkarlistan åter
säkerheten bör under tiden fl
finns också Birgitta Anderssons
1.1-1.1972-· 31. 3.1973
körlJua alltid användas utont
son Mattias. Inspelningarna
har företrä
desvis gjorts i studio men ock så, utomhus i
Stockholmstrak
ten, i Mora och på en ö i Me
originalsagorna delhavet. TeskedsgupIman kom
Den tycker hon återfinns i, Proysens
böcker, mer i Sveriges TV l, med
bra om och det sticker översatta av Ulf - Peder Olrog. jan på trettondagen, /
Enligt trafiknilnlsteriets· be.. slut och med tanke_ på trafik
ör
tättbebyggt område oberoen. de av siktförhållanden '-. och vid vilken tid a dygnet kör. ningen sker.
!)
Trafikskydd
J
ö S T ]i; R B O-T
T N IS K A
POS T
EN
Torsdagen den 4 jan.
1973
Vi dansar ut iulen, biuder på det 'bästa i orkester. väg samt många extra damerna Välkomna!
ZOTCH * och
G-VSTAF WASA ·tI-
Se de sista lörestiillningarna -av nyårsspexet ,
Än h iengär Bässmark mie'
:'0*.
,'""
Övermal·k Hemgården " Lörd.
,
I
GAM,LA. VAS'A CARACAS_
l
,
UF HOPPET
Folkk'ulturfesl Stadshuset i Vasa d n 6 januari 1973 kl. 11'100. i
A vslutnlngssång, Sångkör.
_"
Konferencier:
Brages
1
Börje Lång.
per person elBiljettprUMir 5: ler 10: per familj. Itoe Montin
1DgAngen.�
SANDSTENS
Förköp från övermark Ahl,
te l.
78
.
SÖND. den 1. 1.
Ny
rsrevyn "Löög or å sa n- som är till tet tan att del . . sagor" som uppfors av Vorå skall kallas arekrankmng. Map uf hade premiär på nyårsda undrar -hur vöråborna kan VD
I
gen och som allmänt omdöme ra så välinformerade om Urho:
kan sägas a-tf det verkligen har resor att de kan göra antyd ningar som görs._
ligt sin vÖrådialekt.
Sammantaget kan
sägas at1
det handlar för mycket om su
Scenbyten sker snabbt utan pande och sexuella sa er.
I'
Välrepeterat. i Vörå
I
- onödiga supscener :";::�:�: ;;::"""""'" ::=:�:'�:�:��: ;;�:!;�:! framgångsrikt
ed
Olika
ljus.
I;
v
alltför mycket ståhej. De sån ger
som framförs i
revyn
är
Publiken
i
Vörå
såg i alla fall ut att trivas storstilat.
Vörå -spelmansklubb måste få
ett extra omnämnande för sitt
en
väl genomförda inslag. Sången om "Kung Urho" v ar
verkligen
på
gränsen
Martin
till
vad
herre
Marken
;YCkS
. 10
Biologilektion i
vara
som får vara med' är
även där han inte är med.
C h.
skolan.,
Fröken frågar: - Nå, Stig vad
det för en flitig ins ekt som ' sörjer för att din mamma kan gå
a kl"dd I -
fma
SI'lk esst rumpor. ?
Det är pappa det ..
tt
k
:: : :
I
D
e
e
l
i
: : s
t Också en del . dekor har man . gon b'It fastnar I vrangstrupen ar betat fram . å r. S tP-elet gl'lder - då kan Kors näs-soppan re också medarbetade en tid, så ' lrepe erat. hra och är va . Revyn tar också upp regiokommenderas. man kan säga att arrangeman " Vill man bli på gott humör / nala frågor som en utomståen gen löper perfekt. skall man se "Klimpsoppon". S v e n-E r i k G l a d e r Vasa , de inte förstår rikti .
Folkdräkt eller annan dräkt.
iOch ...
den 6 ja!!. kl. 20
den 7 jan. kl. 20
i bästa -form det svänger om lllusiken hoppa in i cJrklarna
Program: Säng, Brages 1 Vasa arbetats med revyn: Skådespe sångkör (80 personer). Hälsnings larna talar klart, högt och tyd Musik, ord, Sven-Erik Krooks.
Lappfjärds Spelmanslag. Festtal: Folkulturens nya väg, Harald Te;r. Sång, Gretel Belj och Ing vald Back. Festdikt: Tillägnad österbottens folkkultur, Lars Hul den. Parad av österbottniska folk dräkter, Bo Lönnqvlst. Folkdans, K ol1oby och Vestersu'ndsby folk d<>nslag. - Paus - Musik, Kro ncbv hornorkester (grundad 1885). All m än tävling 1 folkkulturvett, Ann-Mari Häggman. Sång, Inger fi;iiderman och Börje Ung. Barn Erikson. underhållnIng, Trygve Moster Ingeborg, Inger Söderman. Folkdans, föreningen Brage I Va S8 Erik GranvIk läser ur....sln bok 2 öukar. Hälsningar framförs till den nyb1ldade LandskapsförenIng en för folkkultur och hembygds m useer I Svenska österbotten.
Sönd.
•
Hon
ville
-ha
.
kyrklig
vigsel,
l
men jag skulle föredra borger ig.
.
.
- Det tycker jag hon borde gå med på.
Man bör 'respektera
mans sista vilja.
en
Torsdagen den 4 jan.
-
1973
öSTERBOTTN ISKA
POSTE N
7
Nyfikenhet· drivfjäder för EIse·
O
E GENTLIGEN skulle det '-ha räekt med två månaders lumpsamIande. Det är den obli
gatOriska prövotiden för dem' som skalL resa ut soni volontärer.
stort i Peru just då, så. Else förlängde frivilligt den delen.
Men
behovet var int.e så
'"
D OCKSA I PERU (örlängde Else frivilligt sin tjänstetid. Kontraktet var på två år, 'men bOD kom att stanna två och ett halvt år. Nu är hon hemma i Esse och vet inte om det skall
bli e n ny Peru-tid.
Else Kjellström tycker att ti.:.. rikta
verksamheten' vid hem
-
-
-
.
,
'Har ar skolbu§tJert:
Svalan jobhet i Peru lärorikt D ELSE KJE LLSTRöM har arbetat som _lumpsamlare och på barnhem för föräldralösa ppjkar de senaste tre åren. Som lumpsamlare jobbade hon i, Sverige i tio måna,der, med an ' ' det övriga arbetet utfördes i Peru, i Limas, förorter.
-
. ;I
•••
SKOLBUSSEN som var aktuell anskaffandet av, bussen. Bidra insamlingsprojekt {ör gen gick via u-lari.dsförenrn en drygt ett år sedan går äch fyl- Svalorna till Peru. Skolbussen ler sin uppgift. Visserligen var stöddes också av franska, bi I det problem i början, bussen var drag. som
gammal och ville inte gå innan
INNAN vi fick bussen kördes' pojkarna på lastbil. De må.,ste Men nu fungerar den i stort åka förbi en polisskola, och det sett klanderfritt och för pojkar blev prob m med att varje 'dag na tfll skolan varje dag. bli stoppad på skolvägen och ELS KJELLSTRÖM tackar tvingad att förkla,ra varför poj den fått en ordentlig översyn.
bidragsgivarna som följde ÖP:s karna åker, lastbil då detta är uppmaning att ge en slant, för förbjudet.
den i Peru varit lärorik. Hon sä met på en undervisning i bo
ger att hon var politiskt blå skapsskötsel och jo dbruk. Där ögd då hon ga , sig in i ar,betet, ' hemmet är , beläget - i San men, hon, ångrar inte att hon Juan Miraflores - är det myc
I
I\'
valde Peru. Misären och de för ket torrt. Det har inte regnat_ bållanden gjort
att
,I
som råder där har på åratal, men öknen är bördig
,
hon tror sig vara och blommar bara den får vat
mindre ,blåögd nu. Men- hon un 'ten. ' ders ryker 'att bon ännu vet
:
i
"
_
• Pumpproblem
alltför litet om landet.
Hon tycker bara det är synd
Ett problem',under hela den
att hon inte tidigare gav -sIg'in
i någonting av det här slaget, i. tid Else arbetade på hemmet var ' stället för att 'kasta bort mån ,hur -man sk,ulle få vatten. Man , ga år till ingen större
nytta.
fick en brunn, och hade löfte
Peru-vistelsen har varit lärorik.
om en pump. Men de insamlade
Hon säger att hon börjat tänka pengarna för pumpen räckte in
på en massa saker hon förut in te till, så man fick vänta och te ägnat en tanke.
vänta.
.«
Först sedan hon kom
- Det talades så mycket om hem,' har hon per brev fått ve
u-hjälp den tid jag beslöt mig ta att pumpen äntligen kommit för
:lY:
bli volontär, säger hon. på plats.
Jag ville pröva på att göra en
insats. Men detta var inte av v ar k en politiska 'eller religiösa sk1.' , Else var som sagt inte sär-skilt intresserad av politik, och inte -heller religiöst engagerad. Hon' säger själv att hon närmast är hedning. Det var mera tt socialt nyfikenhet ' och
'
. Jordbävning Else
hann också vara med
om en jordbävning Peru-tid.
1910
under
sin
Det var den 31 maj
då den stora jordbävning '
en skakade Lima. Hus n gunga
de, och hus av soltorkade tegel
rasad'e
I
samman framför. Else
intresse som gjorde att hon ,blev om då var ny-komling i områ & L Svalorna i de Jordiska länEfter jordbävningen fick hon dt'rna, och Emaus är både poli- och hennes kamrater ställa upp
tiskt och religiöst obundna or- i 'räddningsarbetet.
ganisationer.
Emaus
verksam hade rasat samman,
Vägarna
tåg
biev
bet är baserad på lumpinsam bo ta i tunnlar som föll' sam ling. Det är lumpen som ger man och hus säckade ihop. Med * Pojkarn31ltlger av den g"lllmålade J eepen måste, man köra över pengar till. inkomsterna.
Det var i februari 1970 Else I åkrar. åkte till Lima. Hon hade då ett ' Elses kamrat Gun Wast:nius nåårskontrakt på fickan, men fran Lovisa, som var utbildad stannade, som sagt längre. Hon 'Sjuksköterska fick ställa upp i
I '
• V eckopeng
skolbussen
som
också
öP-läsarna
varit
med om aH samla
lokala befolkningen, säger El- bl. a. souvenirer pi! en se.
basar
Vid hemkomsten fick jag u-landsföreningen Svalorna ord
VoIöntärerna får veck 0- ytterligare en hemkomstpeng nade i Stockholm och Ekenäs. återviinde till' Esse i början av de första hjälppatruller till de peng, så vi är på många sätt som jag inte alls vantat. Hon köpte hemslöjdsalster från områden som 'hade drabbats priviligerade jämfört med den december. C a nd e r För de pengarna öpte hon Peru. , Klimatet i Peru är rått" fuk· värre än där de själva befann ' tigt och kallt på vintern och sig. Ett Jrettiotal personer bör -----..:...-----, ------
bett om sommaren. Första tjden i Peru arbetade hon ,också som lumpsamlare, och fortsatte sedan på Santa Maria-hem utanför Lima. met för pojkar Det är främst föräldralösa pa jkar, och sådana som föräldrarDa
jade dagen efter jordbävningen röja upp vägar osv. Pojkar
och flickor hålls åt
skilda i Peru. Det är bara i de
absoluta
glesbygderna dä, de
får gå i samma skola. På San-
ta Maria-hemmet var Else enda
inte kan försörja som får kvinnliga volontären.
plats i' hemmet.
Ett
sextiotal
• Inget helgon pojkar har plats i hemmet. Hon ty,cker att hon inte gjort Pojkarna går i skola i Chor rilols, och dit åker de just med några stora uppoffringar genom
ÖP-Iäsarna att vara volontär de år hon va oekså varit med om att samla rit. Hon gillar som sagt inte pengar till. Bussen är renoverad den b skrivning som ofta före hon avsky r' helgon eeb grant gulmålad skolbus kommer, glorian en del vill sätta på de sarna måste ·vara gula. som arbetar inom u-Ialldshjäl • liläder från Sverige pen. Och Else är mån om att påpeka att hennes insatser inte Pojkarnas kläder kommer skall förstoras; hon är bara .en från Sv erige_ Men s koluni for av många, och det skulle behö mAste de ha, så dessa köps. vas en långt, större insats än cJe.n skolbuss som
-
lian håller just nu på att in- dagens.
Inget •
l
u
trymme för femårsplan
snabbt växlande popbransch
D I EN SA SNABBT växlanqe år utan att göra några fram amerikanska LP- och singellis Aretha:· Franklin hade bransch som pop branschen ges steg i kändiskarriären; men se- tan. definitivt int utrymme för-någ gar sig ändå fram till toppen. plötsligt fått en medtävlare om den inofficiella titeln. ra femårsplaner. Här åker plat Fl' ' ack . " , Se t ex. på R,oberta torna in och ut på topplistorna i Roberta Flack s två succe Hon sjöng in en platta 1969 och rasande fart och idolernas har fått vänta till 'i år på att plattor var ·som bekant LP:n namn växlar från den ena da "First Take" , vilket som titeln den skulle sJå gen till nästa. I en evig förnyel antyder var hennes debutskiva 1 seprocess. Och slog gjorde den med be- och singeln "The First Time I
I
•
En stor del av våra idoler sked i våras. Roberta Flack dök har som det heter blivit stjär- upp just- som hennes stallkam l10rJjver trn natt. Men det finns' rat Aretha Frankiin tycktes ha fått ett fast grepp om titeln också en klick artister oftast "Souldrottning" och Roberta dom mer talangfulla - som går gjorde vad Aretha aldrig lyc tanför detta mönst er. Dom kats med, nämligen att samti _
skapar underbar musik.år efter digt
inneha , förstaplatsen på
'
Saw
Your
Face" skriveri av.
Ewan McColI.
FIL.KAND. IMUSII' Roberta
Flack
,
är onekligen:'
en ster artist och hon är efter:
• Forts. sid. 10...
öSTERBOTTNISKA
8
på
POSTEN
jan.
Torsdagen den <1
1973
nyå.rsafton hade Närpes uf sa en hel del poänger. Kommun·
premiär
på
sitt
nyårsspex sammanslagningen var ett kärt
Ur askan i elden. Av namnet ämne. Man tog bl. a. upp strej· kunde man kanske få för sig ken
i
Svarvar,
och
dessutom
att spexet behandlade den be- överräckte de olika kommuner· rytkade
branden i Närpesgår na sina vapen till Närpes. överräckte Övermark Från
cien. I stället 'fick man höra om
vapnet
kommunsammanslagningen, AI- man
samt
" en
Kommunalfullmäktige Neste och aridra lokala "bäss". ordföranden spelades av Klas händelser. f;ots,
Helhetsintrycket av revyn är Westeriund som höll tal till de sångerna och gamla kommunerna och önska De flesta
bra.
numren gick fint och lätt. Dan- de ett gott nytt år åt varje när serna som inövats av
Dorthy pesbo.
ull va-t också de relativt bra,
fabrik
Algots
fick
sig en
Lokalt mat,erial 7roade i Närpes men vissa av dem hade säkert släng av sleven, likaså bostads huset Alina. En av de dråpligas
fått övas litet till.
te scenerna var när Ola Rosen Man började spexet med en" holm sökte jobb på kommunal elddans utförd av Berit Gull. kansliet, och blev förhörd om Sedan var det dags att släcka
hranden
på
Närpesgården.
Brandsoldaterna Gösta Maran(\i!r om
Några sångflickoF framförde och Erik Ingels fick sköta' sina nummer verkligt bra, trots ' eftersläckningen. att de säkert haft jobbigt att
De flesta av revymakarna var glädjande nog unga, men dess l'
'lka som var Kaskös ledande
:än.
lära in alla texterna.
och
allvarlig
snäll
och
med
underton"
"en musiken
som
blir
största
Publiken verkade
att
ha rande Pjela -borna.
Ibland tyckte man nästan det blev för JJlycket. Klas Westerund fick publiken att skratta sina repliker, bl. a. som kan-
diderande president.
Paul
Det
käraste
Av temat
i
De
musiken svarade Rythm och de enkla men fina dekoren Krister Söderman.
minkarnas
kommunsammanslagningen. sägelsemötet
minns
samtal,
och
man tack
nätlapparna.
I(orsnäs-soppan välsmakande Stark slJlaksattning saknades .
ensemblen
--'
;-
är Korsnäs-spex Men Mauritz Nyman & Co rör Melodramen
"ministern och Bästa· sättet att bedöma När et "Klimpsoppon", Nästan för Sig över ett brett register. Man landshövdingen" var· textmäs pes uf:s revy ' är att se den ambitiöst skulle man vilja sä tar upp miljövårdsfrågor, kvin- -sigt (Birger Masalin) kanske alkoholproblem, . spexets toppnummer. Musika ga. Litet mera udd och "elak nosaksfrågor, själv. Det lönar sig.
het" i sketcherna skulle inte ha Kvarkenbron. skolfrågor, riks liskt var Mauritz Nymans egen . mposition '''Ser du havet som G i t t a skadat. Nu är det sången öch politik ur flera perspektiv och ko svallar i väster" i särklass och
flesta scenerna var lokala,
och icke-närpesbor kan mis-
:
o' o
a o
.,
8',' 8. .',
.
sketcherna
spex t bäst
uoNtlDtIKt4�arH'"�.aY".AIOOMOO"OOO@OOO@OOO@. O I .:. @
'
be Mallorca-semester.
- som hållningen,
Neste och Metsäliitto kom in 6sterholm sa när han tackade är
Alla de trettio medverkande ', ller . fundera över vilka som gjorde sina nummer bra, och d 'vftades i de olika numren, allt det fanns iaga inslag som man ;;c::rverades direkt. tyckte blev för långrandiga. För
,
lad
om medverkade äldre välkän i flere nummer, och de proteste
cia,
"
IG
fullmäktigeordföranden
'l'evligt, men man behövde inte
·
* I den stort upplagda slutsketchen om kommunsammanslagningen medverkade särskilt Klas "'es terlund, Gösta Marander och Einar Widqvist, men en stor del av revygänget var med som statister.
• O O 8 • O
Utbetalning n av tips--och lottovinster blir snabbare från omg' ång 1/73 Vid årets början blev utsändningen av
.
8 e
.0' ,
"
Oy Veikka!1s Ab
" ' , �SOO8GOOeeOO@OO"OOOeeoo
§
•
'
tips och lottovinster under 50 mark betydligt snabbare. Postgirots utbetalningskort, som berättigar till lyftande av vinsten, sänds nämligen på Oy Veikkaus Ab:s försorg direkt -hem till vinnarna. Pengarna kan lyftas på ,postanstalterna omedelbart genom framvi sande av detta kontoutbetalningskort och talongen till motsvarande vinstkupong- eller, om denna förkommit, genom framvisande av kontoutbetalningskortet och legitimation. Om vinster öyer 50 mark meddelas alltid separat.
•
,
'"
8 G O
nära no g unikt
hållning sång
för en under slag. I alla
av' detta
och
spåras
musikinslag
för övrigt Mauritz Nymans ge digna arbete.
I sketcherna är det som tidi gare år Alarik Abb. Etel, Las sas
och
Nyman -som
Darling
är de mest framträdande. Gun Korsbäck
har
de
flesta
solo
sångerna men alla sångare kh ral'
sig
unga två
bra.
Några
välskapta
flickebarn. framträder trevliga' danser.
Korsnässpexen / brukar
vara
, jämna. I år vågar man trots
allt påstå att två-tre nummer kunde
bortlämnas
borde
de
Spexet rika
bärs
texter
eller
omarbetas upp och
också något.,
av innehålls-,
mycket
sån .
Det visuella skeendet på scenen är
inte
så
rikt.
•
Man
arbetar
Forts. sid
'"
@
W
O O
8 O
. . .O"OO"GOO
K.c;r så eller så
k
Automobilförbundet rekommenderar säkerhetsbälte
6
./
Torsdagen den 4: jan.
1973
-
öSTERBOTTNISKA
POSTEN
,
In
ör en fulltalig publik hade de senaste åren Birgit !{Iåvus, ,
Overmark ungdomsförening och hon gör som vanligt en
på nyårSdagen premiär på sitt nyårsspex ,;Än hiengär Bässmark me". Bjarne Smeds hade l tillsammans med ett tjugotal medverkande skapat ett roligt och
i
hög
grad
snällt
..'lex.
habil
numret ning
,
jan
få
lyckades
publiken
från
Över
hon
som
i
mörk
klän
Övermarks
självständig
av kom
mun.
från
med
då
sjunger
nyårs- sked
Mats-Erik Fållbäck och Åke Dahlström
insats,' allt
marks vaggvisa och den myc ket vackra Högåsvisan, till slut
Ben-Åke Östergård och
Stu
bör- re Stenfors är andra goda sån
sig
och gare i 'spexet, och de är också.
k5n,ällt i Överm.ark
Danser s,ukn,ades
det blev i fortsättningen något flitigt m,ed av en röd tråd i spexet, som i som Maire år
i
sketcherna,
Gullans.
utan ridåer och i Renqvist och
spela
Birgit
lik
Maj-Lis Granskog
stället med crazy-inlägg mellan för att nän)na några av de fli tigare medverkande.
de egentliga spexnumren, Atle Groop gör sin vana tro gen
ett
par
lyckade
nummer,
dels en monolog och dels som
D ekoren
är signerad av Anita
och Guy Löfman och Sand
doktor i ett av spexets topp- stens orkester svarar för ac nummer. nämligen datasjuk- kompanjemanget. Vad man vård med robot och datama- främst saknade i årets spex skin.
* En uppskattad scen i övermark-revyn var datasjukvården. Fr. v. på bilden patienten Maj-Lis Rehnqvist, roboten Yngve Franzen och data-Hugo.
ses
var dansinslag och kanske inDet är självklart att kommu- te minst mera ungdomligt in
doktorn Atle Groop.
nens nen
uppgående. i storkom Närpes
är
en
av
u- slag.
huvud
Det gäller att tänka
återväxten.
på
aktualiteterna, och storkommuÖvermarkspexet ges på nytt Slotte nens centrum placeras på mos- _på lördag och söndag och kan ,besök i "Armania" utgör en putationen representeras även och Maj-Britt Lågland är me sen mellan Övermark och Yt- rekommenderas som ett avnågonting utöver termark. v ntlig del av 'årets Karleby brandvä8endet och vägmästar ningsfylld. kopplande trettondagsnöje. vanliga revykupletterna. revy. I första akten kommer distriktet av Benny Kiviniemi de Sångfågel i år är också som T. E. mycket av det vardagliga som och Håkan Granlund. båda med Slotte står som författare till
Karlebymarthornas
vänorts mågor finns med. l marthade framförs
timat i nejden fram i samband roande inslag.
Och
av
Fritz-Olle
marthorna den, liksom till en stor del av
re Maj-Britt Låland. Betty Back det övriga textmaterialet. Gert Hassel, Kristina vyns andra del tar shejken man, -Siv rud Lågland' står för dekoren. Gigli emot marthadeputationen Holmqvist och Brita Möller, in
Naturligtvis var Jungsborg
i sitt harem. och det är den te att förglömma. Haremkvinmed reseförberedelserna.
I
Vänortsbesök hos shejken
,
branden i Närpesgarden de.
Elledning orsak till närpesbranden
31 oktober orsakades av fel, ' i el-Iedningatbl!' De prov som sänts till kriminallabo ratoriet i
DET ÄR NU bekräftat att
.
Helsingfors
bekräftat de tidigare t.ankarna om orsaken.
SVENSKA .ÖSTERBOTTENS KULTURFOND
toppinslag i. karlebyrevyn
ger
stipendier
åt
studerande
ungdom
och stöder landsdelens kulturliv. delen
som
man
ville
betrakta nornas dans förstärker ytterli fullsatt vid premiären, och na ga-re det goda intrycket av and turligtvis vfl,r publiken med på som verkligt bra. I första akten ville spelet in r<J, akten. noterna. Även i först akten fanns te löpa riktigt under premi ären.
De långa numren
lan
pauserna mel flere
blev
även ,om numren inrymde
många
släckta
lyckade
nummer.
sig själva rande här. Brita poänger. Med Maj-Britt Lågland
strålkastare
en
bety dråpliga
,
Mö!ler
Gigli
i andra akten körs allt rätt för sitt efternamn j zige-
akten är också roande. Shej- förbereder
sig
för" vänortsre
ken visar sig tala ren "neder- san. Replikerna i den sketchen vetilsvensk",
och
marthorna ,är välfunna.
finner mycket exotiskt i hans .b
m. Dekoren och' dräkterna
är färggranna, ocl} man behö ver
v' ål
inte
ens
Från
g,rannkommunen Krono
80IIl
ger
ett
spexet,
starkt ' 'intryck,
Ca n d e r
••
Obs OP-Iäsare - nya prenumeranter Obs! NI- SOM det
mte tidigare
prenumererat p,å OP kan göra det enklast
Gigli_ är
figuren
i
Dråpligt
Hägg, -
lien
spexet
är
också
inslaget
liksom
Segelsällskapet.
dominerande Gigli håller ytterligare ett ro från början ande, tal för marthorna.
till slut. Men också andra för
genom
inbetalningskort, som kommit med ÖP. Om kortet har förkommit
att
kan
Ni
sända
oss
sända
in
kup-ongen nedan. P RE N UMERATIONSA VGIFTEN är endast 6':-=- för hela år 1973. ÄR NI TIDIGARE PRENUMERANT så har Ni fått ett. mbetalningskort.
varför Ni
inte
en, men var snäll o<;h skriv "tidigare prenumerant" på kupongen.
.Jag prenumererar på ÖP för 1973.
N8IIID
Adress
• • e.• _. _.___ .
a,. e •
..,
Miljövårdskupletten
som
...
....
_ .- "'- - ...... .
...
......
____ • _ • •_ .
.... _. _. _ . _. a_e
också om man 'bortser från al från brandstationen med Gigli, la de dråpliga önskemål som Benny Kiviniemi, och Göran framförs.
Adress: HandelsespI. 16 B, 65100 Vasa 10 Telefon: Vasa 16304 Postgiro: 24128-3
Laxåback överräcker gåvor och
"oone strider, som alltid om kommu
centrum, medan folk lltunden" då alla i shejkerts'ha nens danslaget med sina kända le
rem slänger sig med ,"huvudet mot Jolkka" ar en masscen dare dansar.
på
,GAVOR och DONATIONER.
by uppträder en viss herre i
att kilt i Skottgloddji. och Göran shejken Gigli gp.r sig fint i Hägg lyckas verkligen imitera.
roUen ,-och dr r ned massor HåkfUl Granlund och Clas
Finalen
Kom
TESTAMENTEN,
skall använda denna kupong. Ifall Ni förlagt inbetalninkskortet kan Ni använda kup-ong
nämna
.ed skratt och applåder.
genom
är ett par
bingotanter.
för öppen riljå. Det är viij. narmonologen och tillsammans en av fördelarna. Spelet i and- med Kristina Holmqvist då hon ra
fonden
och
dande del av speltiden är inte och Kaj Lågland visar upp fi så uppmuntrande. na masker i en sketch där de minns. och denne Lågland gör
1en
ihåg
men
irriterande, pauserna blev som sagt irrite i
har miss
... .
..... -
.
... - - - - - -
- _.
e. ____• _. _
'" "' •••••••
"'......... . . _ •__ • _ • ____
_. _.
-
-
- -. _. -
-. - -
- -
... - .- .-. -. - "'- .- - _. _.
•• '" •••••
........ .
'" '" .
f
-'
'" '" ... ..
•
Torsdag en
öS TERBOTTNISK A' :PO S TEN
1')
, 7-:'ugor
den 4 jan
-
1973
illby:
Fritidsområde kring' Klac.ken eller ,en lolial för vinterbruk? Pii.ALL
VI SATSA
på en fristående varm lokal för vinterbruk, eller skall vi försöka utveck
la K lackea till ett fritidsområde, också. för andra än d anspublik en ? lått sysselsätter LiJlby uf:s ordförande Jörgen
Det
är frågor som så.
S 11 n d q v i s t.
l -'LLBY har inte någon samlingslokal, bortsett från andelsbankens klubbrum, som inte rym-, m::r så många personer. En samlingslokal för vinterbruk skulle behövas, men det skuJIe inte bli något stort samlingshus, utan ett mindre för olika tr äffar och sammanträden. Föreningen m::u'k
har
köpt
till 'terlokal.
Och en sådan skulle ställa sig i redet för föreningen vid en ny utbyggnad. Sundqvist
vid Klacken, och kunde behövas,
har
sagt till att man får börja Nu har man just ingenstans söka n efterträdare, han har att samlas. Andelsbankens lokal J>2r kunde använda. Då borde dragit föreningen många år nu. är enda utrymmet. Man borde mall kanske också ha simbas få utrymmen för hordtennisspel Dansverksamheten gick bra i sällg. Nu finns lillbybornas fri och liknande, och tillräckligt somras. Det var Klackens hit tidLområde vid Narssjön, men stort rum för sammanträden tills bästa säsong ekollomiskt åi' är avståndet rätt långt. och träffar. Markområdet I vid sett. Dels berodde det goda re ndqvist har' fantiserat av Klacken skulle väl ge rum för sultatet på att man kanske ha or Ål an hur man kunde utveckla en vinterlokal. de flere danser, och dels var Kir :ken-området. Går man in de välbesÖkta. Gammaldanserna Sundqvist säger att det sist för- att göra det till ett ordent lyckades också bra; men resulta liT'. fritidsområde för sommar och slutligen är ekonomin som tet från dem påverkar i alla fall b ,'u:, med olika spel, och möjli avgör om och vad mail skall g n simbassäng, finns knappast satsa på. Och dessutom är frå inte ekonomin i någon större ut
mveckla' området till ett fritids område som alla intressegrup-
Jr.
',ili",heterna att bygga en vin gan vem som är
-----
beredd
ått sträckning.
------- ------- -----
• 1111111111111111111111111111111111111111111111.
•
har Roberta sagt i en tidning.
INGET UTRYMME magnifika
utan
Roberta Flack höll på att bli
genombrottet
tvekan med i den
popeliten.
Men
vägen
dit
varit' lång och mödosam.
s.
le, North Carolina i USA. Hon är 'uppväxt i en musikalisk fa
;
en av dessa om vi
inte
hade
upptäckt "First 'rake". Och tur
k. var det för annars hade vi inte har fått' njuta av hennes två föl
Roberta kommer från Ashvil
,
! är mer än väl värda att bli det,
jande LP"skivor "Chapter Two" och "Quiet Fire", där Roberta visar
vilken mångsidig artist
hon är. Inte bara pop utan ock milj, där pappan var pianist och så jazz, blues och soul, de svar mamman spelade kyrkorgel. Ro tas tre stora bidrag till ameri
berta hår en mycket grundlig kanskt musikliv möts i Roberta musikutbildning, både praktiskt Flack's musik. o h teqr tiskt. Hon har tagit Jag har fått höra att jag
pIanOlektIOner sen hon var fyra låter som Nina Simone Bar}:>ra ' år och hon har på universitetet Streisand Odetta Dionne War ' läst in en fil.kand. i musik. . wick och t.o.m. ahalia Jack-
[
M
När hon pluggat färdigt jOb son, på?ekar Roberta. Om alla en person bade hon något år som musik-, sa att ag låter som ulle Jag . vara be ymrad, men lärare' och. spelade ibland på 6 . dom sager tt Jag lå er som små nattklubbar på kvällarna , nar la dessa vet Jag, tt ag har Så småningom fick hon fast en- a bl. hIttat en gen _mu på en nattklubb i gagemang . Kanske ar det darfor fel att Washin2ton och då lade hon av tilldela Roberla ' Flack roUen Skoljob t. '
* BOOerta Falck.
be
Trots att Roberta Flack bara
,som utmanare tjU Aretha Franklin's titel, föl' dom är än
uppträdde i Washington spreds dock två helt olika artister och ändå ryktet ,om hennes fina mu Roberta's musik når långt utan sik över hela .USA. för soulmusikens gränser. •
Hon skrev skivkontrakt och
Frankeras
spelade 'in "First Take".
el .' öP betalar portot
spelade på popgalor och jazz
Hon
festivaler inför större och stör re publik, men ingen skivhit
'blev det. Hon är för bra för att lyckas som, popsångare, 'sa man.
Österbottniska Posten
MANGSIDIG Roberta
.Ja obsgataD IS
68600 .Jakobsta41
:atads pIlt:a' tillstånd DI" 16!7
trodde ett tag att
dom hade rätt. Men hon fort satte fajtas, envis som hon är. Och hon lyckades. -- Problemet är 'att det finns så många plattor och så många sångare
att folk inte har en
ch ns att lyssna på alla. Slum
t
pen får avgöra. Jag kan räkna upp massor av fantastiska för mågor som kanske aldrig får en
..
/
chans
att
bli k ända , men 130m
Gustafsån
ÖSTERBOTTNISKA
Torsdagen den 4 jan. - 1973
PO STEN
Il
Lillhy-unga fick kl.ubbrum DE UNGA I LlLLBY har just nu fått sitt första klubbrum. Men rummet är litet, endast ca 15 kvadratmeter. Egentligen har man byggt det uppvärmda rummet bakom scen för or kestrarnas behov; men. de unga skall kunna a.nvända det för
.
sina träffar under vinterhalvåret. El-uppvärmningen gör att
-
rummet kan värmas upp om t. ex. ett pidrogäng .v ill samlas på Klacken en viJlterkväll.
Orkestermedlemmar
och ar väggarna
tister har klagat öv r att varit kallt i
ännu
panelbeklädas
det innan vinterarbetet på sommar
omklädningsrumc festplatsen
met höst och vår. Nu har rum fått
är
klart. . Då
klubbrummet,
man
behöver
met som sagt åstadkommits. Klacken inte stå helt oanvänd Det sitter som en fågelholk på under vintern som den hittills
baksidan av Klacken-paviljong gjort. en, rummet är byggt som en Inför
nästa
säsong
skall
hängande loge utanför Qyggna strövområdet intill Klacken ut . ökas. Dels har föreningen köpt den. ' Nu äI: också. toaletterna klara. till mark, och dels har den fått Både för damer och herrar finns rätt att disponera den intillig inomhustoaletter, men besökar gande skogsbacken. Avsikten är na måste ut på vägen ned till att soffor skall placeras ut på dem. Toaletterna finns nämligen området. under själva.
pa iljongen, och
trapporna ned till
har
också vissa
Hur
by
,
y
uf:s
ordförande
S u n d q v i s t.
Jörgen
studerat som
han
är riktigt
tigt' klart ännu. Bl.a. skall scen med.
ytterväggarna är Idara, liksom taket.' Småningom får man börja med inred
Larsmostugan . borde bli nå tiden. Pannwmmet är klart, det got av en -medell för många or är bara att dra ledningarna så , ter med lokalbekymmer. VisSer kan huset värmas upp.
Öst rb ttniska Posten
Golvet i festsalen sänks ned
dan tidigare på en del håll, men i förhållande till entrim.
fortfarande är de alltför få.
sådär 100 kvadratmeter. Därtill
Benämningen
sportstuga är
Osterbdttnlsk" ungdomstidning Jakobstad, F1nland Medlem 89 tldn1ngarnaa, förbund TIdningen utkommer varje '
kommer
tersom avsikten är att stugan
bastu och utrymmen skall stå öppen för alla,
för servering. Så mycket mera blir ett
,"
allaktivitetshus,
Den där
tors ag
man skall kunna ordna allt- från
blir det i n te i detta skede.
Men planer på en utbyggnad sma träffar och sammanträde.n
:a
Redaktör PER-ERIC ANDERSO N Redaktlon:"Jakobsgatan 13 , iakobstad.teL 13555
"
finns redan. Man har dock gått tilL mindre danser och fester.
,...
in för att förverkliga planerna
{-
etappvis. I nästa etapp skall en
r-
bastu till, tas med och därtill
i
'11111" IllIIllIIIIi mlllilllllllllllllllllll'
ordentliga duschutrymmen.
:a
Platsen för stugan är idea lisk med tanke på idrottsfolket.
19 -a rkla >n
Den är placerad alldeles intill sportplanen. Strax förbi stug knuten stryker elljusspåret för bi,
Annonsera i
Redaktör I Vasa S-E. Glad er HandelsespL 10 D: tel .1352:t
ÖP
REDAKTIONSRADET:
Alt Sne!lman, ordförande Håkan Granl un d -ferjärv Mar· t1n Marklln Karvat. Ulla-Maj VörA. Karl-Erik ::ltatfans
,
....... " " , I" 11111111111111111111111111111.
o
Varför har
du
hängt
Mattsson Sperr1ng
ett bil
som säkert kommer i an däck över dörren? vändning bara snön kommer. - Därför att det är omöjligJ: Inom bekvämt räckhåll finns att få. tag på. en, hästsko.
m
också sportplanens rymliga par
m
keringsplats.
ar
I, den
.tt en
servicebyggnad
D Fru Pilblom köpte sig en ny som peruk
och
gick sedan för att
!
I i
n .
finns duschar, varför de inte - Tror ni att det finns plats i medtagits i dett.a: byg.gnadssk ert liv för en liten i{vinna som· de. jag.
n
Byggnadsarbetet utförs som , - N ä ni har inte ens chans. Ni ' sagt på talko. För sportstugan liknar min itu för mycket.
ln
nalt bidrag.
,
ch
-
har man också erhållit kommu
Närmast skall man sätta in fönster i stugan och klara av golven. $tugan får centralvär me med radiotorer och oljeeld ning. Man räknar med att stu· gan skall anväpdas så flitigt att
*. Sune och
Eivor Hiiggman ser sig om inne i
stugan.
den kan hållas uppvärmd hela
Tant eller flicka sökes
för
att
midd.). Bra son.
Tel.
12 713,
Jakobstad
1
sköta Stefan förmidd.) och' lekpa'rk förI lön åt rätt per- I
6 är (i lekskola Si xten 4 år (i
fru
Sandler.
Vasa.
M alax
Forsman
häl- '
finns från förr vid sportplanen sa på sin man på. kontoret.
ila
sådana
ningsarbetet.
Stugan får en samlingssal på egentligen litet· missvisande, ef
.e 1
,t
nöjd
och
blir hela ko'mmunens allaktivitetshus. A rbetet på stugan på
olika "plaskdammar' ; ligen finns liknande stugor re
men ännu inte hittat någon mo-
Byggnadsarbetet är inte rik dell
.
Ii .e .r
taklagsstadiet.
"res
la Klacken byggdes, säger' Lill inte riktigt klart. Sundqvisl har
t,
SPORTSTUGAN I LAR SMO
dammfrågan
stor summa pengar som då he skall lösas rent tekniskt är dock
l-
skogsluffare
går hela tiden. Varje kväll jobbar något talkogäng, och stugan har för länge sedan passerat
. damm på det utökade området.
rummet och toaletterna har för tet jordtag, som skulle
för
ALLHUS FöR HELA LARSMO
klubbrummet/artist- FrAn förr finns ett gammalt li
eningen lagt ut snart sagt lika taureras"
Sportstugan blir snygg bara den blir klar. Terrängen runtom är fin
SPORTSTUGAN VÄXER FRAM
markplanet planer på att åstadkomma en
är överbyggda med tak. På
Sundqvist
*
som nöjer sig med att strosa om kring i tallskogen.
Lars-Göran B irgi tta Närpes.
och
PRENUMERA TIONSPRIS . 1973 6: Helt år . . . . . . . . . • • • Halvt är -• • • • • • • • • • • • 3:50 Kvartal . • . . . • • • • • . • 2: 25 Skandinavlen • • • • . • • . 11: övriga länder • • . • . . . 17: l--ösnummer . . . • . . . . . . -:25 ANNONSMOTTAGNL'IlG:
.;öU:s kansl1. Vasa. tel L3572 och 16372 OP:8 ANNONSTJANST IT-expedltlonen, Jakobstad 135M> Jakobsg 13. te! JT kontoret. Nykarleby tel.. 20024 <\nnonser bör Inlämnas sena.st 'TIandag kl 16 tlll SOU-kansliet senilSt kl 20 KASSA O<..."H BOKFöRING Iakobsgatan L3. Jakobstad tel 13555
-
ANNONSPRIS:
. . . . ... .. . . .
1
texten .. Efter texten
1:
:
.......... - 90 Minsta annonsavgift .. 15: Bestämd plats -: 20 per mm
FARGAN NON SER:
ntnimlstorlek 200 mm tlllägg!' : 30 spmm och färg. pris li'örentngsspal-ten per rad ilO p 1sterbottnlska Posten ansvarar kada som tillfo· ,nte för ev. gats annonsör på grund av rel annonser som In ringts eller som på grund av postförsentng nte införts l begärt Dtlmen':r
-
.
,
Jakobstads Tryckeri och Ticblipgs _ _ _ AktieholR.t!' .T>lkoh t"rl 1 7::l
.
..
) Ö S-T E R B O T T N I S K A
Torsdagen den 4 jan. - 1973
POSTEN
Tonåringar husar på/ j ulfester
·GanImaldanserfostra,)!I,d,e,aldr,e MYCKET }<'OLK på ungdomsföreningarnas julfest, men många fulla och törande tOIl åriJl·gar. Det stämmer inte mera det där om att vid julfesten är det de äldre som hål ler-i-gäng och super. På ,de ställen det förekommit störningar har det varit den yngsta kategorin av festbesökare som stått för den. Gammaldanserna har kanske fostrat de äld ' re tiJl större sans och måtta med alkoholförtäringen.
I
Fina program ra'pporteras större fester. har utöver 'de ,Största kalabaliken tycks tydligen ha i träffat i Petsmo från många håll. I Pe lax har nämn a hå;lli s åtminstone i detta år. PolIsen och alkohol- programmet kretsat krlOg pro-Oravals, Keskls, Kvevlax, Ska påverkade tonåringar har rå- blemen med att bli_malaxhor. I Ula, Sundom, Övermalax m .fl. kat i gräl. En eller flera flas- Kimo har sex ungdomar samkor och åtskilliga glåpord har manställt en julshow i ord och Totalt har hållits åtminstone funnit vägen från den unga toner. Singsby har firat i tradi- ett 50-tal fester. Lägger man. hopen med' adress till de två tionell stil med långbord, kö r-uh detta sju nyårsspel, ett par åkari nyårsunde rhållningar, luciafes kåseri av' och poliser som fanns, på plats och sång
I
'I
I
avbröt tillställningen kl. 02.0 0 Granqvist. ter och kanske någon restau , kan . Familjeju\fester man .rangfest i stil med den' Pjelax som tillståndet. bjöd. ' Polismyndigheterna tänker kalla tillställningarna i Kristi- uf ' tradition ellt håller _ på res väcka åtal, händelsen. har kom- nestad och södra Vallgrund. taurang Kristina, blir det en mit till tidningarnas kännedom Stor publik hade ma n i Över- hel del aktivitet inom ung doms * Herr och l Karperö. och den \lnga föreningsledning- mark där bl. a. damgymnastik föreningarna u der julhelgen. har julen en har försökt förklara sig. förekom. Också danserna under ' Utom allt tvivel står dock att på många ställen getts en fest-
, ,
Hellnäs vid årets julfest,' men , fullå ton, den stora procenten ; ringar är tillräcklig orsak att . _
: ::nlta om.
.
.
.
utformning än vanligt. . ' . a h' haft . Pubhk tycks a Il' ll man T -ålder är fö bi. Nu. J lfest e er antraffa s v ld , . . nan JultIlls ä1lnmg, pr ta och .. . dansa och ha trev:lIgt., H Og , vill man inte att det stämt, " Egon . Kjerrman presenterar skall vara. låtar, melodier, sånger schla ten. Det sammanhänger' ven kompositioner med gers och ' Kan man dessutom konsta " r l mån, tuellt"med att man da . . , Eva-Britt Strandberg, Stefan a att .den något, aldre . Jestga fÖreningar håller på med ·ter Ljungqvist och Kvintetten Olslärt sig handskas r.ned publiken förberedelserna för nyår pelen son (Göteborg). ' . det .;. an , ,k alkoholen i julhelgEm och inte kan s'atsa måtta me d ' t.o. . 'finnas anledning alt igen Det är meningen att en stor så mycket på program. a satsa med allvar på jul- del av musikutbudet 1972 ska Fester i den intiina stilen har· börJ här pro ungdomsför representeras i . det hållits åtminstone i Härkmeti, underhållning' 'grammet. - Det blir, repertöar ' . Tjöck-Påskmark, enjngatna. Lappfjärd, med sp'elmansmusik; visor, se Seg Karperö och Jungsund. Något . ri musik, schlagers hämtade från topplistorna 1972 oc-h re-
ordnar föreningar Många de som hade ansvaret för ordvid fest enbart för medlemmar och ningens upprätthållande . tillställningen. inte.Jlar varit si- bybor. Det händer t.o. m. att tua: tionen vuxen. Det gäller för man inte alls annonserar om festarrangörernå att känna till festen utan bjuder in genom vilken uppgift de har i" detta brev eller anslag. ' avseende ' ' . Med lemsJ'ulfesteri ,är sä,'rskilt fl " M 8, r. k e' n l Hellna ' Martln vanligä' säger ejdens i sydligaste ,österbot att han inte uf :/l
mera vm vara med på någon "ulfe st ' tl'llsamm 'ans me'd ton åringar som· tr or- att' juJfesten - är en tills tällning där det gäller att supa sig full. Inte .tÖJ" at . t det inträffade någonting i
.
, --
.
' .,
.
fru Rarperö, Olle Fransholm och Ener Holm p.ä julfesten . . . ' ,
Musik som märktes 1972
ligare
har framträtt i flera mu ikalis k teaterverk i Göteborg och Stockholm. -' Stefan Ljungqvist , är trubaduren, som 'fortsatte med att bli operasångare. Forne
"Trubadur X" kallar sig nu enbart Stefan Ljungqvist och går på lyriska linjen på, Statens scenskola i Göteborg. Kvintet1 ten Ols on kommer från Uppsa la och hör till de bästa' mans
I
grupperna vi har i landet.
som I _den stora orkestern, leds av Egon Kjerrman, får vi som trumpetsolist' lyssna' till '" ' ' . De vi får möta: L progralllIliet ' . Lall'eFUr ' st. '. . hör kanSke inte till schi gers Progr mmet är producerat'av världens stora, men'har'sämtli und. Steen, Priwin. k \l gen' a si m bakgr gedi g Eva-Britt Strandberg är mest Sveriges TV 2, lördag kl. 'känd som skådespelerska, men 21.55. ligiös musik.
Bingobil
I
"VINN EN BIL GRATIS'" har K rperö uf lockat sin' bin ?opu, bhk med under hela hosten. Den som köpt ett visst antal kort till jokeromgångarna har fått en billott gratis. Vid sista speltillfället före jul förrättade t. t länsmannen i Korsholm Jo han Eklund dragning på bilen. Vinnaren var inte på plats, men s.edan vinstnummern an nonserats lät vinnaren höra av
i
Erik Herrgård
kliver in i
sin
- Jag har inte så bråttom, säger han, jag hinner nog med ,en Fiat.
Vid föreningens sJileltil ,tar chaufför Erik mellan jul och nyår sig. Det Karperö uf:s nr,NU,r" Solf som d H e rr g å r d från hade rätt nummer bland tre lot- Ener Holm bilnycklarna I glad vinnare. ter.
.... -,
Erik Herrgård kör ANVA's b il{s i1 om agarna men' hade sJalv -lOgen blI. Han tycker att en Fiat 600, 1968 års modell och i gott skick, passar mycket bra. Särskilt när man får bilen gratis.
vinstbiI.
'y
I
Meddelande Ii II våra-prenumeranter '
- ,
Ännu i dag får alla: fjolårsprenumeranter -ÖP. Ni vill väl inte bli utan nästa nummer av ÖP?
Sänd då in Ert inbetalningskort eller kupongen ,i dag ns . tidning,
men
gör det i dag!