Österbottniska Posten (ÖP) nr. 1 1979 by Österbottniska Posten

ös erbottnisk posten Österbottnisk

ungdomstidning

TO"I'sdagen den 4 jan. 1979

SPEXFASONER PÅ ARI(EN

FEM SPEXGRUPPER rodde

sina program i land under

nyårshelgen. De fem grupper .

som hade premiär kring ny

året är Karleby, Oravais,

Korsnäs, Övennark och När

peso I vanlig ordning risades

en mängd lolmla företeelse·r.

Sången och musiken är vik

tiga inslag, som de flesta ta.r

väl vara på.

I Karleby, där nejdens älvre gleringar diskuterats mycket, är spexarna så drastiska att de bygger en ark. I Oravais samlas vikingarna med namn som man kan känna igen ännu i dag - kring en skiss som gett sentida människor nå gonting att grubbla på.

Korsnä.sspexarna visar bl.a. på våra laster, medan Över mark ventilerar "den närpesis ka" kommunalpolitiken, och Närpes bl.a. ägnar sig åt bow linghallen.

Trots kölden drog premiärer na publik; fullsatta hus. note

rades i alJmänhet. I Oravais var salen dock endast halvfylld, många har tydligen andra va DOr på nyårsafu;>n som normalt inte brukar 'vara revykväll där;

öP presenterar de fem spex en på sid. 8-10!

Vattnet stiger m adan GlgH Nyl

und, Anders Fredriksson och Håkan Granlund klänger sig fast\-id arken I karlebyspexet..

öN ar ••

ett begrepp

för ~tud,enter i ~Åbt)

D . ABO - det är stan där så många österbottniska ungdo mar tillbringar sin studietid. Börjar man med högskolest.u dier, så ligger helsvenska Abo al<ademi nära till hands. I studentlivet stöter man förr eller senare på österbottnis ka nationen, oftast kallad ÖN. Det är den största - och bästa, säger ÖN-arna - specialföreningen vid Abo akade mis studentkår. ÖN är medlemsförening i SÖV och har ett medlemsantal på över t.re hundra.

Fyra or öN:s styrelse, fr.v. UUa Fellman, Stina Flcmming, Gun Hcdström o. Stefan Mannsen.

- Vi har blivit så stora att det är svårt att klara sig utan eget utrymme, säger de fyra styrelsemedlemmarna på bilden. ÖN samsas med en mängd andra specialför-

eningar om kärlokaliteterna. Det enda "egna" är ett kans Iiutrymme som man delar med Pargas nation. •

SE SIDAN 6

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 4 januari 1979

--------------------------~.4~------------------------------------------------~---------------------------------~--.----~---------

inte ett emblem , ... · k .. l '?.

. mallnlS orore sen för *

öP Varför

4 jan.

1979

* Kvinnorörelsen

har de flesta hört talas om. Nu Jj.åller det också på aU växa fram en mansrörelse, och det är knappast lika känt. Mansrörelsen är nå got som till och med bÖT jar få fotfäste på finlands svenskt håll.

Men en mansrörelse ? t:mker någon. Är det inte att missuppfatta saken ? Männen har makten i samhället, sägs det. Då kan det väl inte fin nas någon orsak att lAAa dem få d'et ännu bättre? - Bättre? J a, fast på ett annat sätt, svarar man inom mansröreLsen. Det är i makt rollen prob~m~ ligger. Män nen är också fångna i sina roller. De fungerar mera som maskiner än som människor. De har lärt sig aU slåss tör sig. Mannen måste återer övra sin barndom, sin fantasi och sina ll:änslor, säger mans gruppen Adam i en artikel i / Hufvudstad;sbladet. Han mås te lära sig att styrka kan ,vara mjukhet lika väl som hå.rdhet. Så långt är aUt väl, inte sant? Resonemanget ovan är starkt förenkiat, men det ger en vink om att det ligger en tanke bakom mansgruppernas ver~samh e t.

På samma sätt som man förstår varför det har växt fram en kvinnl)rörelse, måste man också förstå uppkom5ten aven mansrörelse.

Idebatt

* Välgörenhet?

Mansrörelse? Kvinnorörelse? Vad vill de och vem riktar de sig till? Man kan ställa frågan., och man får säkert ett uttömligt svar. Men en viktigare fråga är kanske: Vem når de med sin verksam het?

till häxor på Lucia-dagen, knyter näven eller drar på sig -rödstrumporna, kommer det Kvinnohusen d:et finns - att handla om en "elit". Frå kanske manshus också? gan är om man behöver se så ger lätt en smak av samma negativt på den saken. "Eli kortsiktiga tänkande som om ten" drar - som i andra sam gärdar välgörenhetsorga nisa manhang det ideologi5ka ti0nerna. Om ett kvinnohus i lasset, men åsikterna sprider Helsingfors motverkar kvin sig och avsätter spår kanske nomisshandeln i Österbotten, till och med vid ett köksbord då kan man lika gärna tro Österbotten. att vi kan bygga upp ett jäm Men naturligtvis kan myc likt samhälle genom att dela ut lite matpaket . till j·u!. ket av det som omger mans och kvinnorörelserna kännas Eller varför inte att SöU lö lite påklistrat. Ta till exempel ser ungdomens bostadspro blem genl)m 8!tt bygga hyres d et här med emblemhy.sterin. Om man arbetar för att av" hus i Sunnan vik. skaffa de gamla könsrollerna, Borde inte mans- och kvin varför envisas man då med norörelsen syssla med opini onsbiLilning hellre än att ta att ständigt sJ ä!>a på sina könsemblem. Hanens tecken över samhällets uppg ifter? för mansröre!sen, en cirkel' med snett uppåtriktad pil, och honans tecken f ö·r kvinnorö När det gäller att s.!mpa relsen, en rirk ?l m0d "k()r~" undertill. opinioner och sprida åsikter, som ska bygga husen och an ställa folket?

Vad man viII är alltså inte omöjligt att förstå. Vem man når är en annan sak.. Man har ibland en känsla av att både kvinna- och mans rörelsen på senare tid har börjat syssla mera med "väl görenhet" i smått än med de stora problemen. Mansrörel sen samlas i "terapigrupper", där man lö&er probl~m åt varandra. Kvinnorörelsen byg ger kvinnohus, där man tar hand om miss handlade hust- · rur. Båda rörelserna flyr ut till sommarläger på någon jsl)lerad ö , där man har det skönt i största allmänhet. Allt det där är säkert bra - för dem som är med. Men uppriktig-t sagt: Hur många mäninskors problem löser man? Hur många av värl<iens misshandlade kvinnor har ett kvinnohus att söka s.ig Wl? når man kanske inte heller Hur många har tillgång till några stora skaror, åtmin~to rörelsens gynekologer, advo ne inte i den direkta h a ndlin kater och så vidare? gen. Det handlar fortfarande Är det inte samhällets· upp - helt förståeligt - om en gift aU se till att det finns "elitrörelse". tillräckligt många gynekolo Så län.ge man klär ut si~ ger? Är det inte samhället

En vidgad generations klyfta? • Ungdomslagen vidgar genera tionsklyftan, mena·r östra Ny land- Kotka Nyheter i en leda re. Statsstödet för ungdomsilr betet är avsett för ungdomar under 24 år ,och det skuffar de äldre föreningsmedlemma.rna åt sidan. De äldre känner sig fr äm m-ande för ungdomsverksamhe ten, säger tidningen och frågar : "Borde ungdomsföreningarna dö pa .o m sig till 'hembygdsförenin gar' ? Hembygdsföreningar är NÄRFöRENINGAR med nära trivselfrågor som viktigaste upp gifter." Man kan givetvis se negativt på det faktum att folk delas in i ålder.s grupper. Det är inte bra om pensionärer umgås bara me d pensionärer. om barn umgås ba ra med barn eller om une-domar umgås bara med ungdoITiar. Däremot är det svårare att förstå varför äldre männjskor skulle vara så ointress·erade av ungdomarnas förenin gsverksam- _ het. eiler varför unj;[domarna skulle vara ointreS$erade av de äldres "hemby ~d sa rbete" . Har.d lar det inte i bå da fa llen om de "nära trivselfrågorna"? - H :t tills åtmin st one har ju o~ks å de t mesta uf -arbetet skett tvärs över "generationsklyftan" _ Ungdomsl a gen s äp'"er förvi~so att majoriteten av föreningsmed lemmarna ska vara under 24 år. Men det har kn f\jma.s t varit nå got oöverkomli gt hin·Ger. Atmi ns ton e inte i österbotten_ Det har inte heller utestängt äldre från vare I'i~ m e~m.skap eller för troendeposter. IUUUUUUUUUUUUUUUUUUUL

Gröna bladet - symbolen för rökfritt

Kunde man inte ers ä tta c;c)' med eU "människorörels"n s" emblem, en cirkel med mun och näsa och två ögon att lys a upp framtiden med?

Andas bällre ulan rök.

Ledarskribent:

RF:RTEL NVGARD

111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIJllIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIll"IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIIIII!IIIIIIIIIIII111111111 IIII!II 11 1111 111111111111111111111111111111III

talsrörelse på högvarv. Budget mangling i riksdagen. Grease och Travoltafeber bland ton åringarna. Vinterns första köld o Rekorclarbetslöshet. Goda knäpp. Riksdagskandidater som tider för pälsdjursfarmare. Av- gräver startgropar. Högern räk nar ut segern i förskott. Ar betslösa ungdomar som tycker I • Problem med ungdom är att ingenting är någonting. väl inte nåt nytt, t.o.m. ' Oroligheter i Iran. Schahens problem för pol!smakten. Men påfågelstron fäller fjädrarna. ändå får man undra lite Kampen för frihet i södra Af ibland. I Nykarleby demon strerar tonåringarna framför rika fortsätter. Spanien tar kli polisstat ionen. Resultat: Med vet in i demokratin. Så ser det polisens hjälp får man tag på ut, julen 1978. Det är några ett hus lämpl!gt för gängets fragment ur vår verklighet. behov. Ol'kså i Jakobstad tycks Säger Arbetarbladet. Som samarbetet m ellan de unga I också berättar om Gösta Käh sina "kämppän" och pol!smak könens verklighelt. ten vara a v den bättre sorten. [ Ka rleby ställer polisen till "Han har suttit inne några m ed en razzia för att sätta gånger och har erfarenheter av respekt' i tonåringarna, som hur svårt det kan vara att driver kring på gatorna. komma in i normala banor ef Sätten äro många. ter en fängelsevistelse . Signaturen nw

- Då jag hade suttit tre år i en insändare i öster

så var jag folkrädd . Jag vå bottningen

gade inte se folk i ögonen. Nå got jobb fick jag inte. I tele-

Trodde ärlighet skulle räknas

Passiv ungdom? o

En gallupundersökning har visa t, att ungdomens intresse för politiken är låg inför det stundlande valet i mars. Hufvud stadsbladet och Jakobst8!ds Tid ning diskuterar saken på looar plats. Här ett plock bland åsik terna: Pengar, bilar och fiickor - det är frågor som intresse rar, säger en ung man till HS. Organisationer - aUra minst av politisk färg - utövar in gen lockelse. (Hbl)

fon lovade dom t.o.m. skolning men då jag fyllt i alla blan ketter så var det stopp. Man skulle fylla i om man va rit på skolhem, anstalter eller fän gelse. Jag fick kryssa i över allt. Och trodde att ärlighet skulle räknas ..."

- Någon har sagt att varje generation måste civiliseras och varje generation måste kristnas. Det är tydligen lika berättigat att säga, att .varje generation måste göras poli tiskt kunnig, engagerad och medveten. (JT)

- Man kan tycka att det är . motsägelsefullt att de ungas politiska intresse är lågt trots att betydande statsmedel an slås för de politiska ungdoms orgl!Jlisationerna. (JT) - Delvis tillskrivs den poli tiska . liknöjdheten emellertid även politikernas oförmå.ga att marknadsföra sin "vara". De politiska profeterna har inte lyckats "sänka sig till vanliga människors nivå" . (Hbl) Det är illa om politik blir någonting som drar till sig endast vissa grupper av med borgare. Det är ännu värre om vissa grupper vänder politiska frågor ryggen och det är värst om vi får grupper som blir .di rekt negativa till politik och politisk verksamhet. (JT) - Att pengar, oron för ut komsten i dessa svåra arbets löshetstider främst upptar de ungas sinne är givetvis begrip ligt. De som tvingas gå sysslo lösa känner sig utanför, sak nar därför också intresse för Samhället och dess funktion. (Hbl)

•

- De är avskyvärt äckli ga, varken musiken eller texten är något att komma med, aHt är gjort för kom mersieHa Intressen, totalt oäk ta! Ronnie österberg, yrkesmusiker, om Flamingo kvintetten och Svensktoppen i EOS

Ungdomen måste få me- , ningsfulla arbetsuppgifter - det ska väl gå att ge dem vissa förtroendeuppdrag i sin egen ungdomsverksamhet, så att inte allt serveras på guld bricka utan. att de verkligen får känna att de är med och gör något eget?

•

Folktidningen Ny Tid

n1111U1I1II1I1I1I1111I1I1I11 1I 1II 11I1l1J1I 1 11II 1 111I1I1II11II 11111111I1111111I1I1I1lIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIlilllHIIlIIIllIIIIIIIIIIIIlIIIIII1I1I1I1I1I1I1I11I1I1I1I1I1I1I 1II11 11111I ! llllll l llllllllIllllllllllillll1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUWlllllllWlllIWlUlWlUIlUUWiIIIIlliHlU~

t;'

Trygghet • •• l ganget ra 'ly da ar

tiar de åt

.m he

ar; dö.. Jr:

är im ~-

Irt

tor

av m

na d E ' d

d_ 1'"

:s r

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 4 januari 1979

.79

• Rocky är tuff och leder gän get. Lindström vill vara tuff men tycker egentligen bättre om att baka örfilar och härma fåglar. Någonstans mitt emel lan finns Nanna, inte så tuff kanske men kär i Rocky. Alla har det vidrigt där hemma. Rocky röker, alltså röker ock så Lindström. Nanna försöker lära sig. Gänget gör som Rocky sä ger, och då han säger att man skall stjäla tobak i en kiosk, går de andra med på det. In brottet kommer av sig, och Rocky smiter. Nanna flyttar över sina sympatier på Lind ström. Slutet blir gott, de för sonar sig med Rocky, och han " tuffingen" tycker det skall bli roligt att komma med p å deras fågelutflykter . Det är i stora drag det som händer på ytan i Rockys gäng, "Vasa teaters ungdomspjäs som hade premiär på Vasallen i fre dags. Under ytan händer det naturligtvis mycket mera. Pjä sen handlar om ett gäng som inte är bra, men som på slutet möjligen kan bli bra. Pjäsen vi sas på ett naturligt sätt varför Rocky, Göran Sjöholm, är tuff. Lind.,tröm, man föredrar gänget framom vara tuff men lyckas inte så bra. Han tycker hemmet, varför mar. gör som och se på. fåglar. man gör - varför man röker. gen . Men den gör det inte ge-I rökningen • Rockys gäng är en pjäs som nom att vifta med pekpinnar. egentligen tar avstånd från tobaksröknin- I Den gör -det genom att visa på

Nu måste vi höja biljettpriserna

Vinterdansarrangörerna i norra en dans med 250 personer utan österbotten (Kronoby, Kållby, Es förlust. borde inträdet vara 25 se, Purrno, Jeppo) har beslutat mk. a tt fr.o.m. 1. 1. -79 höja inträdet Detta säger något om de senas på "alla" danser till 18 mark. te årens utveckling. Informel1a kontakter har också Många andra fatkorer. Biohil tagits med södra och mellersta -Ös jetten ligger nu på samma nivå.. erbotten, situtionen tycks dock eller högre än dansbiljetten. Fön' vara något oklar där. Troligt är har den all'tid varit betydligt bil- , dock att alla sä småningom följer ligare . beslutet. Dansinträdet har förut legat Jag skall här kort förklara var_ 20--30 procent över en timlön, för detta är en absolut nödvän vilket i dag skulle betyda 20-23 dighet. mk. Inträdet har nu fr.o.m. våren Under den tid då orkestrarna 1977J.egat på ca 15 mk, vilket I; utvecklats enormt, och samtidigt är en lång tid med stillastående I höjt priset med ~il'mare 250 pro biljettpris. Under tiden har om- cent h~r inträdespriset nästan kostnaderna för arrangörerna stått stilla. kraftigt stigit. Teosto har höjt siUnder 1970-talet ha r de sam.. na avgifter med 1,5 procent (på manlagda årsinkomsterna för dan.. bruttOintäkterna), annonspriserna serna inte stigit, trots att infla har stigit två gånger. tionen varit enorm . Orkesterpriserna stiger andra När Purmogården byggdes början på 60-talet betalades skul gången 1. 1. -79. derna bort genom dans unrler 8 övriga omkostnader har hela ti år. I dag med en ärsvinst på. den stigit. 5-10.000 mk från danserna (utan År 1975 klarade vi en lördags- att lokalkostnaderna är borträk. JaUe Lindblad, vill dans med 250 personer (l orkes- nade) är det horribelt att tänka. bättre om att baka ter). sig att bygga ett liknande hus. Ar 1979 måste vi ha 600 perso- I Danspubliken kräver ofta små. som någonting man ner för att dansen skall gå jämt och trivsamma tillställningar, men inte känner så myc- ut. man måste komma ihåg att detta. • SE BIDAN 7 För att 1979 kunna arrangera inte går ihop med ett lågt inträde. Under nuvarande förhållanden tvingas arrangörerna att maxime_ ra publiktillströmningen. Likaså. t vingas vi att överväga att sluta LJ D med alla "trivseldanser" (=sön D dagar, fredagar. tonål"Sdanser. D i en provskrivning. Han tog • Jag ser också i julläsningammaldanser) som under de seen rövare och slog till med gen, att en flicka på Hufvud- D naste åren konstant har givit "metsähevonen". stadsbladet tycker illa om förlust. Det dög inte. .Jackus Koskinens visbok. Om inte inträdet får följa med Han språkar fel, säger hon O i den allmänna kostnadsutvecklin_ • Kanske hade han haft vä- och undrar om ingen läser gen har vi snart en situation. I sentligare saker att göra, då igenom litteraturen innan 00 österbotten då även de medelsto läxböckerna pockade på upp- den trycks. O ra arrangörerna tvingas sluta ord· märksamhet. Eller var det Man ville nästan framstäl- O na danser. Är det så ni vill ha. kanske för mycket fordrat? la samma undran i fråga om 0 det? Älgar var inte så vanliga kritikerns text. . . .O Jag önskar gärna en debatt från rår femton år sedan. Själv tycker jag att Jacdanspublikens sida, hur ni viIi ha. O det med Inträdet, söndags-, freO dags- och gammaldanser ·och ö ... ·

Islu{!rutun l~oooooooooDoDDDDoDDooDDODDoo~ooDDDDDDDDDDDODDooOODDODOODDDDDoooODo00000

8 • Det är alltid svårt att D språka rätt om man nyttjar 8 något annat än modersmå8 let. Allt hänger på om man O

B El 00 O

•

as te

ca ~

Ii ~

g O 8

8 D

har "haft orden" eller inte. I skolan hände det mest varje dag att man snubblade över något oöversättbart. Då reste man sig och sa: Vi har inte haft det där! Om klassen slöt upp bakom talaren - det hände alltid! - gav pedagogen vanligen med sig och strök över

§ ;;n:~e:e 34 bockarna i mar-

B O O 8 O 0 0

DO O O O O

8 O

B g

Man kan ju inte veta sånt . som man mte har haft. . . • Det blev sämre med det där i gymnasiet. Där gällde det inte om man hade haft eller inte. Där skulle man kunna det som ansågs höra tl ·II·mgen S·kl·llnad då om

orden var typiska för Ju hani Ahos eller Mikael Agri colas tid. Så när jag plötsligt en dag stötte på modersmålets "mossa" i en prOVSkrivning och dess finska kusin var mig helt främmande, då gällde det att hitta på. Lätt pressad drog jag till med en omskrivning på temat "äm nen som finns på marken i den djupa skogen". Det

O CTITl!

I •••

skulle jag inte ha gjort. Dels kan man väl i efterhand medge, att uttrycket var lite diffust - jag förstår pedagogen på den punkten - dels var det ett helvete att plantera om prepositionsuttrycken till finska ändelser. Så skulle det dessutom krusas ut med någon sorts gångbar objektsform, och det är inte det

8 8' 8

§ 8 El

Språka r,ätt och spr,åka fel

§~:~~~~tt~:r ~~ti:~~~de;~: D komma med förtydliganden senr.

D D re, om nån så önskar.

• Det är som sagt lätt att språka fel. Till och med fast man har haft orden. Och fast man har .dem fortfa rande. Det beror så mycket på • I me 11 ans k o lan s k u II e m~"åk a hur man " v l' II spr. V san inte ha berett mig någJag läser en artikel av ra problem. Jag hade bara Rolf Norrman i Vasabladet. stigit upp och sagt: ~ Vi Den handlar om två svens har inte haft det förr! kar som tycks ha språkat Men sånt duger inte när käpprakt åt skogen, när de man studerar på sin mogen översatte en walesisk di-ktahetsexamen. re till svenska. Ibland bar det -ju åt sko De språkar walesisk lyrik gen i mellanskolan också. ungefär som han med eldgaf Det hände att minnet svek feln språkar när han läser på sånt som man hade haft. Bibeln. Jag minns en kompis som Ändå måste de ha haft heLt oförberedd mötte en älg orden.. . lättaste på broderfolkets tungomål. Jag kasserade in en för svarlig mängd bockar på den där mosshistorien.

kIlS språkar bra framför allt begripligt.

och

B D 8D

Guy Käcko ordf. i Purmo ut

Flickan på Husis tycker inte om rimmen i visboken, D allra minst i bastuvisan. Jag O DO drar mig till minnes hur just baSltuvisan lovordades av Kaj Chydenius och Lars Hulden vid skrivarseminariet i Vörå för ett par år sedan.

O D D O

B BI O O

Världen är en fråga om Itycke och smak. O'

• Vem som språkar rätt och L vem som språkar fel, är inte lätt att veta. [ .BERTEL NYGARD C

E r

E OlCIJOOOOoDoo!JDDD[][J[]DooDOODDDOOOoo[](]Oflll!TJTJlCllJDCDOOOO[][][J[J[]CTlflIlOOOOOOOOOOODOODOooooB l

Batterier - Bilglas Hydraulik ~ Pneumatik Jakobstads Ackumulatorservlce

Viklund & Krokvik Jakobsg. 39. tel. 967·13333

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

FRED.

• SERV.GR. 2 • BIWETTGR. 7 • ALDERSGRÄNS 15 AR

5. 1. -79

Torsdagen den 4 januari 1979

kl. 20.00 -01.00

Från Umeå komme" dansbandet

«>~c~: i

Som garanterar en lyckad kväll BUSSAR: Stadslinjen från busstation kl. 19.30 via Bocks hörn, Singsby, Karperö, Smedsby BP och Kvevlax. City, Vallvik.

OT från Grillcenter kl. 19.30 via TUckor, Vörå

Funkt.gr. 2/78

DANS I

FRED. 5.1. -79 kl. 20.00 ~"'\

~.~'

.'"

EXODUS

lntriide och Alder: 15 ! ! !

..______________.__________________,______

~--------~ l

KOM OCH DANSA BORT JULSKINKAN PÅ

BUSSAR:

TRETTONDAGSDANSEN i

NYBY

*; Exodus

HÅLLER STÄMNINGEN UPPE

lörd. 6. 1. kl. 20--()1 ~

ALDERSGRÄNS15AR

: ;

Strand!. trafik frän Vasa busst. kl. 19.15 via Solf. Köpings via Kyrkbacken, Lenni Back. Från Nämp näs kl. 19.15 via Norrnäs, TÖjby, Taklax, Korsnäs, Molpe.

i Inträde 15,-

Åldersgräns 15 år

VI BöRJAR DET NYA ARET I o

PURiHOGARDEN • FUNKTIONÄRSGR. 2 och 9. • BIWETTGR. G.

SOUND

LöRD. 6. 1. kl. 20.00

22.00

BREAK

-23.00

BUSSAR : Sjönejdens fr. Jstad 19.30. Sjönejdens fl. Pensala 18.~0 via JussIla och Monä, Hirvlax 18.55 via Munsala; Nykarleby 19.15 via Jeppo och Markby. Kronlunds fr. Säka 18.45, Karleby 19.00 via ~onoby, KälJby och Esse.

Ö S T. E R B O T T N I S K A P O S T E :r. ._.------------------------~------~~~~------~--~----~------------_.~•

Torsdagen den 4 januari 1979

-- -

KO~1

OClI DANSA TILL TONERNA AV

Vörå ~

LöRDAG ~ 6.1. kl. 20.00 ~ och BUSSAR: OT från Vasa 19.15. OT frän Kaurajärvi 19.00

via Grill-Center, Oravals 19.40.

ALLA VÄGAR LEDER TILL ROM!!

NE-J! TILL

Nya polistaxor

KRONOBY

berör inte danser

FÖRSTÅS

DE NYA TAXOR som börjar gälla för vissa av polisens tjänster, berör inte nöjesar rangörerna, säger överkon stapel Rafael· Flöjer i l\falax. Vi får fortfarande nöja oss med den 11 mark 50 penni vi får utkvittera när vi kommer till en danstil1ställning.

Kom och roa

* ÅLDERSGRÄNS 15 ÅR

Arr.: KU & N

P.S. Vi garanterar att du kommer att trivas HÄNG

~IED

PA ÅRETS FöRSTA DANS I

.J E P P O

FRED. 5. L kl. 20.00

arbarela lack Magic

• ~

De nya taxorna gäller ut... ryckningar till banket och före tag Som har tjuvlarm, berättar Flöjer. Om dessa är kopplade I till polisen och träder i funk tion, får poliserna ta betalt en , ligt nya ta~or då de rycker u~ Taxorna gäller också för be vakning av specialtransporter.

Åldersgräns 15 år

Allmänt taget är det polis myndigheterna i städerna som mera berörs a v den nya taxa förordningen. Inom länsmans distrikten är polisens tjänster

TRIVSAM AVKOPPLING

EKMANS BUSS frän Jstad 19.15 via Nkby 19.35, Munsala 19.45, Jussila 19.55, ytterjeppo 20.05.

fortfarande mest symbolisk.

~~~~~~,~~~"~~,~~,~,~~~~~~~"'~~~"~~~,~,~,~~,~"

GAIVIMALDANS i

VI BÖRJAR ÅRET 1979 MED FART KOM OCH SEl

KALLBY

Bussar som tidigare t Fr. Norrnös 19.20, Nömpnös 19.30, Nösby 19.40, Perötö 19.55, Mörtmark 20.05, TjOCk 20.15, p6 nollen via Kaskö.

Fem personers

LÖRD. 6. l. kl. 20--01 med

TAMBORITO

HURRIGANES med en scenshow utan like! Kom och hör deras nya LP musik

VÄLKOMMEN!

INGEN ÅLDERSGRÄNS •

REPLOT DDD,D DDDI '

JULFEST I MARI(BYGÅRDEN FREDAG 5. kl. 20.00 * OMVÄXLANDE PROGRAM DANS * 1.

JULFEST i

** *

LöRD. 6.Z. kl. 20-02 SKETCHER SANGER TEATERSTYCKET -

EN FÄSTMö TILL LANS

DANSDAX= ALLA FUNKT.GR.

S O U N D spelar _ . MARKBY UF

JutFEST i HÄRI(MERI

LöRDAG 6. l. kl. 20.00

PROGRAM

JULKLAPP MEDTAGES (c. 4,-)

SAN·DST EN S -

öSTERROTT NIS K:\ POS TEN

Torsdagen den 4 januari 1979

••

ON något av ett andra hem

för många som studerar i Abo

o VISSTE NI att SÖV har en medlemsförening i Åbo? Den har över 300 medlemmar o. heter Öster bottniska nationen vid Å bo akademi, vanligen kal lad ÖN räu och slätt. ÖN blir något av ett andra he,"n för många av de österbottningar som flyttar ned till Åbo efter gymnasiet. ON är också en av de aktivaste specialföreningarna inom åbokåren. - Vi e stöösst å bäst! slår man fast i ÖN: s styreLe. Studielivet i Abo innebär för I som är "lätt" och sådant som de flesta, att man går på före har allvarligare syften. Fritids läsningar, jobbar på laborato aktiviteterna påminner väl till rier, läser hemma eller på bib en del om det som händer i en lioteket och tillbringar åtmins österbottnisk ungdomsförening. tone en del av fritiden på Stu Den årliga pidroturneringen till dentkåren (mest kallad Kåren) . exempel är en viktig verksam Det är obligatoriskt att höra het. Tidigare klarade man av till studentkåren. Nationstillhö pidrosp ~landet under en en righeten är däremot frivillig. I dagstä','ling. Nu har man Det hindrar inte att det så att sträckt ut det så att man före säga hö~ till att man ansluter julen har hållit på i fem veckor sig tiH ÖN. redan. Man fortsätter efter ju len.

Fyra medlemmar I öN:s sry'I'CIse, fr.v. Stina Flemming, Staffan Manns~n, Ulla Fellman och Gun , 'i är "fo!ldiga", och att man Pidroturneringen har sam Hedström. får pr!!'ta dialel{t när man är ' lat 23 deltagande par, och till med i öN-sammanhang, säger och med ett par icke-öster Allt det här kräver en hel del ' gare präglats av nästan uteslu rar de blivande studenterna Gun Hedstrcm i öN-styrcl boUlIingar har smugit sig insatser av styrelsemedlemmar- . tande fritidsverksamhet och om högskolestudier i allmän sen. I med i pidrosvängen. Man na. Precis som i andra uf-sam festarrangemang. På senare tid het. Man ordnar också med - Det har väl också att sambs en gång i vecka.n , och manhang är det mycket arbete har studiesociala och kulturella besök i Abo för abiturienter göra med att vi är opolitisl,a, då är det '~fullt med öster bakom som "inte syns", och frågor kommit bättre in i bil na. I fjol hade man två buss menar öN:s ordförande Ulla bottningar i Aasen" (det styrelsen får också inom ÖN den. Atminstone inom ÖN ... laster abiturienter på besök. Fellmall. Många föreningar sistnämnda är namnet på . dra det tyngsta lasset. _ Jag talade om våra studiehär har partipolitisk anknyt Kårens ölstuga). _ ÖN har blivit så stor, att sociala uppgifter på gulnäbbs-, ÖN arrangerar också gemen ning, men vi står på sidan det börjar bli tungrott när man akademin i höstas, säger Ulla samma hemresor med buss för om så nt. Det är ~äI,~rt POSi Förutom ~!drospel~ndet ~an ska ordna något, säger man i Fellman. Då försökte man göra sina medlemmar. I allmänhet tivt för sammanhallmngen. det på den "lattare" SIdan nam- styrelsen. Det är konkurrens , sig lustig över den saken inom brukar man fylla tre bussar vid nas, att man spelar fotboll, om utrymmena på Kåren, och en annan nation, som är känd allhelgona och pås:r. Tidigare har man också hål ÖN har inte bara många med bland annat mot Norrlands na- det är inte alltid så lätt att för sin festmentalitet. Man sa lemmar. Medlemmarna ställer tion i Uppsala, man ordnar tea- "stoppa in" 200 österbottningar att "vi har också en sådan UPP- lit villkorskurser under som också upp, när man ordnar nå terkvällar, man har utbyte med var som helst. . . gift men vi brukar kalla den maren, men den verksamheten gonting. På julfesten - som TPO (österbottniska nationen _ De flesta medlemmarna snaps" ... ligger nere. Skolorna har själva ÖP hade glädjen att bevista vid det finskspråkiga Turun vill ha allting "färdigtuggat", Gulnäbbsakademin är det till tagit hand om arrangemangen. var 240 av 300 medlemmar med. Yliopisto), man har kontakter säger man också, och det är ett ' fälle då specialföreningarna in Man har också försökt sig på På den årliga plättaftonen un med Studenterforeningen i Kö- uttryck som man har hört förr formerar nybörjarna om sin att förmedla forSkningsuppgif der förra delen av hösten var penhamn och man ordnar fes- i uf-sammanhang. verksamhet. . ter från Österbotten, men det ungefär 200 medlemmar med. ter. . har inte fungerat så bra. På festsidan är plättkalaset Studiesociala uppgifter Bland de seriösare al.tivi· .. Tävlingar, fester och julfesten återkommande. teterna kan man nämna abi· • Kulturen .. .. Vidare har man sångaftnar och ÖN har också allvarligare turientservicen. <;N-arna åker ON . ~ysslar naturhg~~ls. , gemensamma. fester .med :-PC? syften med sin verksamhet. Na runt i gymnasierna i början Kultursymposiet på våren är f :') '..l VIlken ungdomsforenmg Man har en arsfesT och sa VI- tionslivet i allmänhet har tidi på vårterminen och informe höjdpunkten i fråga om ÖN :s s ;)m helst - både med sådant dare. Det berm' kanske på att

YTTERESSE UF fira.r traditionell

JULFEST lördagen den 6 janua.ri -79 kl. 19.30 i Essegården Ur programmet: sketcher, julmusik, teater m.m. y tteresse-spelmännen står för musiken både före och under dansen. Medlemmar och f .d. medlemmar hjärtligt välkomna! Julklapp å 5 mk med!

SUNDOM UF OCII IF FIRAR GEMENSAM

JULFEST I

•

SOl,F uf:s lokal

FÖR ALLMÄNHETEN. LÖRD. 6. 1. kl. 20-01

PIGGT PROGRAM

* LINDQVIST KURT BUSS fr. N ä set kl. 19.15.

* Dra,luunp under nationens

julfest.

__ I

._ 1

_ _

II_I ~

öSTERBOTTNISRA POSTEN

Torsdage!l den 4 januari 1979

Ankomsten Det är tio ål' sedan nu . Redan i Toijala, i luckan mellan två tåg, sprang han på de första studenterna. De bar skägg och hade vita rriössor på huvudet och flög omkring på studentvis, självklara som utställningsföremål. De talade högt. Han var imponerad. Det såg syndigt ut. I tåget satte han sig mitt emot en ganska vacker kvinna - det var den enda lediga platsen - och då han stötte blåkostymen mot hennes knä sa han "antexi". Sedan räkna de han skog resten av vägen,

Han åkte i väg. Det var en varm augustidag. och han törstade efter både kunskap och citronsoda.

riktigt med i någonting. Han trillade på bara på sidan om och vågade aldrig riktigt.

I Kårens tid

De kemiska laboratorierna var en trappa som ledde. tili himlen. Man började i första våningen ("Kvalin" ) och lalla de på tills man hade gissat så många analyser rätt, att man fick flytta upp ett steg på vä gen till nobelpriset. Assistenterna - som var ett , par år äldre än fotfolket var höga herrar på den tiden. Man fick ta av sig jackan 9å man trädde in i deras boning ar, och när man så.g dem resa sig ba~om skrivbord och glas

Vele-nskapsmannen

Studentkären blev Kåren re dan efter ett par veckor. Det var där' han fanns mellan grundkurserna i Auditorium V, det som nu är bortrivet. På den tiden var det mest Kärens källare det handlade om. RE hette lokalen, precis som nyhetsbyrån. Där mötte han östel!bottniska Nationen för första gången. Han var nära att vända re dan i spit·altrappan. Röken

Tre anteckningar från Åbo

och svetten rann i den vita ny lonskjortan. Han steg av tåget, och hög re till tak än det var i åbosta tionen hade han aldrig varit med om. Han tog riktning på Humlegårdsgatan, och då en man med plastkassar talade om "markka" på finska och han inte förstod nä.r han sva rade på svenska, blev han för vånad. Han hade upptäckt a v ståndet mellan Turku och Abo. Humlegårdsgatan slussade honom vidare in på Universi tetsgatan, ' och där måste det ligga! På Universitetsgatan ligger universiteten det anar man sig till om man är nybakad och har gatt ma tte linjen. Han gick omkring en bra stund och sökte efter Abo aka demi, men det gav ingenting så han fick begagna en taxi.

.....-

kärl, gick tankarna till Man nerheim-statyn i gamla lyceet. På "organ" (steg nr 3 på himlatrappan ) , fanns det en professor som ingen begrep sig på. Han vrålade och skrev sina rapporter på tyska. Hans kär lek till dem som visste mindre än han, var begränsad. På "Biokemen" som var det femte steget, blev han kvar. Han satt nå.gra år i kafferum met, matade råttor med radio aktivt och läste tidskrifter . med mycket kurvor och tabel-' ler i. Det närmaste han kom no belpriset var då han fick brev från utlandet, och det stod Dr före namnet. Bildningens värld är en säll sam värld. Och aldrig ska han glömma RE och österbottniska Nationen. BERTEL NYGARD

slog emot honom som ur ett gammaldags lokomotiv, folk talade högt (österbottnigar faktiskt) och det stod ölflaskor på borden. Han vande sig. I RE satt man på plankor och köpte drycker i pappers muggar som tappade bottnen. Det började brinna en mi.tt, och sedan var RB:s saga all. Man flyttade aktiviteterna en trappa upp och började gå till MarIirummet. Det blev mycket Kåren. Han glck på lördagsnöje, och redan på sextitalet hette orkestern Kalevi Rothberg. Han satt på debatter, där man sa "implicit" och "explicit", och ingen visste vad orden betydde. Han läste flygblad och följde med hur kollegerna I Helsingfors ocku perade sitt eget hus. Egentligen var han aldrig

•

TRYGGlIET

- .

i Studieal.:tueUt

". I

Bland

vuxenU!tbildningspro denna vår kan näm., . med anda. Ro~mngen blIr. ett , nas en serie om tio program, exempel på attItyder man vIsar , som är en introduktion till mu~ upp i gänglivet - i "offenUig- I sikens värld. . heten". Attityder som ligger "Tillsammans" handlar om , långt från de värderingar ,m an' barn och föräldrar, kommuni., göm~er ~nder ..ytan; .. ' kation och gemensamma aktivi.. , Nar Lmdstrom bakar , orfIlar ' teter. Mer om dessa båda s~ I eller går ut och lyssnar på kol- rier och andra vuxenutbiId., tr~te~: är han en an.nan Lind- ningsprogram hör vi i Studie, I strom a~ den som smIder kupp- aktuellt för vuxna SOm sända planer .~Ills~mmansmed ~oCkY; ,om lördag i radion kl. 8.45. Varfor blIr det på det sattet. "(S" d .. .. -d ..· b' t l' t ' . t I an s aven om son ag k~ , P Jusen enar na ur Ig VIS m e ! 20 45 ) I ut den frågan i detalj, och vem I • • kan göra det? Men man anar - - - - ,- - - - - - - - - -

i ket f~~, n;en ,s.?m .man hal~er pa i grammen

, l

något då man ser torf~igheten Skall man klanka på något,

otryggheten i de tre ung- så är det kanske de "sydländs domarnas hemförhållanden. ka" inslagen i slangspråket,

Man anar alt gänget och tuff- som kij,nns litet främmande i

I h.~ten kanske ~r e~t .. svar på ett österbottniskt öra.

Iforhållanden,l darlItforaidrarnas • R k .. h k 't t'll

'" å .. oe ys gang ar ommI l omsorg vax ar a liT n over- I ' t'll d' kt h genom ett grupparbete under d . nO!lc a- l'e d mng . l rIven oro l I r e av M'ISCh a H'le ta nen,

Ioch

I I

anS. .., Scenografin, enkel och effektiv, Tuf~eten - och r?knm~en är gjord av Jalle Lindblad. Pjä ,- ersatter tryggheten. Det hg- sen är skriven av Rauha S. Vir ger mera trygghet i att samlas tanen, och översatt av Tove Id runt en tobak i kvällsmörkret ström. Sångtexterna är Wava än att sitta mellan en mor som Sttirmers, och musiken har Gö målar naglarna och en far som ran Sjöholm gjort. sorterar frimärken. Rockys gäng är gjord så den • Gänget är ett dåligt gäng går att turnera med. En första

därför att det är Rockys gäng. tanke är att den borde visas för

Han är kaptenen, de andra är alla skolelever i österbotten,

I bara jollar som släpar ef- från de äldsta i lågstadiet upp

I kyS'ter storbåten. Men Roc- åt. De flesta torde hitta något k tuffhet i början blir att känna igen och fundera på. e~s svaghet på slutet och Det skall också tilläggas att Lindströms vekhet bli~ en pjäsen inte bara är intressant, I styrka. Man anar att det då- t den är rolig. ockS~: int~ minst liga gänget, där gemenskapen ,' tack vare Lmdstrom/Lmdblad. I ligger i ett yttre skal av tuff- ! BERTEL NYGARD I het, kommer att ersättas av det riktiga gänget, där gemenska pen bygger på vänskap.

II I

Jag håller på att glömma skådespelarna! Kanske man

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _• _ _ _ _ _ _ _......_ _ _ _ _ _ _ _ _ _....; ,1skall ta det som ett gott tecken.

Det är budskapet, det centrala i handlingen som har gått fram , i som man funderar vidare på i I efterhand. Skådespelarna är Jalle Lind- I blad (Lindström), Göran Sjö- II holm (Rocky) och Ylva Edlund i , (Nanna). Lindström är den som man känner mest för i pjäsen. Det beror på att rollfiguren som sådan är tilltalande, men det beror också mycket på att Jalle Lindblad gö'r honom ut märkt. Där finns ROCky-dyrka-1 ren, örfils-Lindström och fågel skådaren lika övertygande i samma person. Göran Sjöholm och Ylva Ed lund gör också Rocky ~ch Nan: , na så man tror de eXIsterar l • verkligheten. Något att lägga I till eller dra ifrån är det svå rt att hitta.

BEAVER JEANS

J dM; it!

,--------_. -

Denver jeans shop R6dhusgatan 20 Vasa

Tel. 961-242865

öN har egen g!l.lllJrulldansorkester.

kulturella verksamhet. På sym varvat med seriösare inslag. posiet har man behandlat såda - Det är lite knepigt att få na frågor som tredje kanalen in bidrag till Blade, säger de och nordsat samt det österbott ansvariga. niska "grundspråket", dialek ÖN-kulturen är naturligtvis ten. I mycket mera än så här. Man ÖN har också en egen tid gör program till de större fesning, som heter Blade. Tidning- . terna bland annat. Man försö e~ är medlemsUdning, det vill kel' också ordna med gästspel saga den delas ut gratis åt alla t b tt . k medlemmar. Innehå llet är blan- aven os er o nIS revy. dat, lite "lätt" till största delen, BERTEL NYGARD I

Söndax Den första söndagen i varje månad med början 7. 1. kom mer programmet Plektrum rock att fylla praktiskt taget hela Söndax-sändningen. Men mellan musikinslagen och pra tet kring dem skall också rym mas annan information om vad som händer och sker Radion söndag kl. 18.00.

BYT UPP DIG! till

acouslic UIIIIIOUNIt Förstärkarnas Rolls Royce

Vasa, Sandögatan 13, te'l. 961-110159

. _- -------"------,.;------------!

öSTERBOTTNISKA POSTEN

TorSdagen den 4 januari 1979

',.;-.;----------"':---"'~----_ ~--~---------_-._-----_

Vådan av överdrivet reglerande RISKERNA med överdrivna vattenregleringar får man se i årets Karleby-revy Haåbessjåu. Som vanligt nagelfars en massa företeeelser och Ilerson6r, ibland rätt omilt, från Giglis traditionella Nyårsklockor och ett par timmar fram åt. Gig:1i gör denna gång entre i barnvagn, modell större.

•

Som vanligt är sången och musiken fina inslag i KarIeby revyn. Sceneriet fungerar ock så bra; scenen ändras lätt från kloster till ladugård, och ffil)t slutet till en massa hustak då vattnet närmar sig. . .. . Matts Moller, Susan~~ AhlIltrand och den revykor Alf " '" t å f" f' å · M y II an ovn. st r or ma s ngin I M II'" k k" S ag. y ans or e.ster soter

allt .i Mustat silmät som be handlar språkproblemen i barn trädgårdarna.

I_ Sketcherna

behandlar både mera och mindre kända händeI ser. Där finns de som hoppat av, där finns kvinnorna som lär för sin frigörelse i studie . k I d" .. I d å;-' och Clr e, ar ar a ug <",en I ·t b k amn···d . kt' an ru sn , ens mspe lOn, kommunplaneringen osv. Svå righeterna att få byggnadstill stånd för privatpersoner be- . handlas, liksom avsaknaden av tillstånd för stadens hus. Vems är f"tlttofflan som varit ute från klostret på. olovliga vägar? l bild fr.v. Benny Kiviniemi, musiken. Dansinslagen lättar En bra monolog gör Håkan Gunnar Forsman, Lo.sse Anderson och Anders FredriksSon. också upp det hela. Granlund då han sitter på fä husvinden och är nervös för men där finns många nya med, pare på Noa line! Måsdansen Publiken vid prernIaren ha\ie Sångerna och danserna ger sin flygresa. Han figurerar Ii- speciellt i kören. är ett naturligt inslag i det hjärtans roligt. En del sket spexet fart. Från första bör tet överallt i spexet, liksom skedet, och Matts Möller och jan.. löper det hela bra. Också G a r Forsman, Gigli Nylund, _ Numren på taket är bra. körens version av En lycklig cher kunde kortas en smula, . ..u nn speltiden räcker till ändå. Men drakterna hal' man agnat stor Anders Fredriksson Lasse An- Där finns den kända ingenjö dag är njutbar. som helhet är spexet njutbart, uppmärksamhet. Sångerna är derson, Benny Kivlniem' m .fl. ren som förföljs av miljövår til! stor del gamla ö~häng.en. alltså det beprövade ~änget: darna, och där finns en hel II Nu liksom tidigare har Hel till stor del också tack ~~e En del har fått verklIgt fma På den kvinnliga sidan repre- del annat lokalt material. Men ge Lassmtius regisserat. För sångerna och inramningen. "r. t. ex. Matts Möller .. i I s:nternr Marlene Sko~. och Bir vattnet stiger och Gigli får texter står flere skribenter, bl.a. P-E ANDERSON J ' I ")mshemmet, och framfor g~tta Hassel samma karntrupp, pröva på en ny roll: som skep GigIi och Frits-Olle Slotte.

I(arleby

. . . .

~~~~-~~~-~-~-~-~-~

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~------I

Ett pärlband av glada nummer P Det flödar av lättsam och ~ .:} underhållning ur kors J t "'lmatörernas ymninghets l'l)l'n. Koschnäsjevon är till största delen ett pärlband av njutbar underbåJJning. Det iiI' rutinerade amatörer som kan sin sak och det är en bred uppmarsch av nya unga förmågor som fyller upp bra.

Av drygt 30 nummer håller två tredjedelar hög amatörni v!J.. övriga nummer faller inte u',· ramen men det finns nog n ågra som kunde kortas. .Det är just detta som blivit utmärkande för korsnäsrevyer na. Ingenting är direkt dåligt och största delen är bra. Ett annat intryck i Korsnäs: Det finns inte heller något nummer som skulle höja sig över de andra. Som man skull.;) minnas speciellt eller ha lust att skratta åt en vecka senare. Det intrycket förstärks av publikens reaktioner. Den trivs, applåderar och skrattar men CaroIa Juthback, Lotte NordJln, Lena Grönlwld och FabioIa Jutb back i en a.v da.nsema. det stora skrattet och den då . revyn och görs förtjänstfullt nande publikapplåden kommer • Efter dessa betraktelser med några extra blommor. inte. . I m ycket ros och litet mjukt Trevligt var det att se av Söderman. S ven S"d .. Koschnäsjevon är snäll. Inga ris ännu några rosor. o erman gora n il.go t an- Och Anni Nyström måste

svidande piskrapp utdelas. Det En stor buktt till alla är fråga om huruvida inte pro- medverkande för att de kan ducenterna borde tänka på att sina roller och för att spelet få litet mera udd och snärt i flyter. .I~ sketcher och kupletter. Nu - En bukett kan de många finns egentligen inte mera liiI nya aktörerna dela på. Ater- .nat än dum gubbe. DIkterna ett par nummer som avslutas växt~n är tryggad i Korsnäs. Vikingadrapan och Krigen är med en poäng eller en snärt I Till sångfåglarna Carola Juth. som går hem. back och Caroline Söderling starka och intre.ssantainslag i

petsolon av Stefan Sjöholm får också blommor. Av de bättre numren kan än nu nämnas inledningen i svart och vitt · som är festlig och Våra laster plus Fem smutsiga små fingqrar och Hemsamari ten. I den sistnämnda sketchen lyckades Alarik Abb hålla ba lansen utan att buska till det för mycket. Han har annars litet lätt för att "buska" den gode "Abbin". • Koschnäsjevon har inte sä mycket handling denna gång som man är van från det h~l let. I stället tar man upp ak tuella och angelägna temata. Det finns ''budskap'' och det är mycket bra innehåll. Efter att han behandlat Jotmnd, slagsmålet på Vasklot, bantning och hälsokost kom mer man in på miljöfrågor och utbildningsfrågor som sedan är största blocket i revyn. Slutet blir sedan mera kommunalpoli tiskt och lokalt. Det är väl framför allt här som piskrap pen kunde vara snärtigare. In te behöver man ju vara elak med enskild person för det.

få en extra ros för "Medbor garinstitutet"-visan. Varken Telefonsketchen har revyns text eller musikalitet är top bästa slutpoäng då Sven SÖ pen men se inlevelsen och ut- dennan tycker att "kryson på strålningen. Jämte första dan-I nion" inte borde betyda så. sen kvällens största applåd. Så mycket att man för den skull skall ett revynummer dras. kommer till Blaxnäs i stället

TZ.orsna··s

Musiken med fina trum-

•

SE SID.4.N 11

öSTERBOTTN.lSKA POSTEN

Torsdagen den 4 januari 1979

..................................................................................................................

Blandat på en avstjälpningsplats

- Aktörerna börjar vid det när laget vara rätt rutinerade. Det gäller den manliga sidan. Poj karna i spexet har alla varit med några år. Flickorna där emot är till stor del nya i gän get. Flickorna har också ge nomgående fått rätt lJndan skymda roller. Bland pojkarna märks som vanligt Leif Bärg, Ulf .Johans son, Roger Vienonen, Bo Jo hansson or 1, John Lassus. me dan AnnaIisa Seiplax bland flickorna är den wm väcker mest uppmärksamhet.

Vikingarna koncentrerar sig k ring en skiss som sentida ättlingar fått grubbla mycket på. I f Öl" gnmden t.v. Roger Vienonen.

törerna klarar sina sånger hyf-I sat. Därför hade det gärna fått vara mera av den sorten mella sketcherna. Också dansnumren kunde med fördel ha varit flere. Jonund är förstås med, han Spexet får en bra start. Ak som det stått om i tidningen

•

auktionsscenen, där man "i lik-~ het med id,rottsföreningen säl jer gammalt skräp". Likaså kunde en del av småsketcherna bland soporna på avstjälpnings platsen och kring "pontikkafa briken" förkortas en smula.

•. Arets oravai'ispex med det svåruttydbara namnet Tava rapotettuja tavarapomettja uts,p elas på en avstjälpnings plats där vakterna John Las sus och Ulf Johansson har ett fasligt sjå att hålla ord ning på olika sorters avfall. Spexet är en samling sket cher vars enda röda tråd egentligen är avstjälpnings platsen.

Det är ett tämligen snällt spex. Det är inte särskilt lo kalt; även om lokala frågor behandlas, är det mest sådant som är aktuellt överallt. Där för kan man följa det hela tämligen bra utan att känna till det som hänt just Ora vais under året. Kommunalgubbarna den egna kommunen och i grann kommunen risas förstås i van lig ordning. Men det är på ett snällt sätt. Man gycklar med dem rent allmänt, utan a;!t gå åt dem i några speciella frå gor. Och den egna kommunens gubbar låter ju :;ig till sist inte ens luras till att köpa sorte ringsmask.inen, även om det var nära ...

"alla dagar". Sketchen om Spexarna har byggt en sluttan Jonund är bra, med många de brygga från scenen ner till salen där en hel del av sketcherna utspelas. På det sättet II kommer aktörerna närmare pu bliken. En bra lösning. medverkande, som dessutom I En del sketcher kunde gärna vågar :;ig ner på salongsgolvet. kortas en del. Det gäller t.ex.

Oral'U· ;S

.. Spexet har skrivits ihop av Stig Svens och Elmer Lövdahl. Erik Kiviniemi har regis·serat, och Annalisa Seiplax har gjort dekoren. För musiken står Ron ny Ehrs och Per-Erik Juslin. PER-ERIC ANDERSON

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ~. . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .j

••• : •• •t

Samling kring tvättgrytan

:••

•• •..

~ ~

- MAN TV.1\TTAR rent och "byöker klutar" i årets över markrevy. Bakom namnet Klutbyötje ligger den filosofin att det är mycket som kan Se vitt ut fast det är svart. I Klutbyötje samlas man kring tvättgrytan och vaskar fram det som finns under ytan. ~Ian tvättar av årets händelser.

För det mesta tvättar man annat håll samtidigt. Ljussätt ganska bra,' även om en del ningen är också enkel, inget överspel förekommer. Det jag onödigt släckande mellan sce själv sätter högst är sångtex- 'I nerna. terna, som genomgående är Det är krävande att göra skrivna på dialekt. Det gör nummerrevy, om man inte har dem naturliga; de bryter inte någon ridå att gömma sig bak av från revyn i övrigt. om. I regel lyckas övermarkI programbladet säger revy- gänget få övergångarna att lö makarna, att Klutbyötje vill pa. Någon gång tycker man vara en "skapandets glädje för kanske att en sketch blir lite de medverkande och igenkän- hängande i luften, att slutet nandets glädje för vår publik". saknas. Skapandets glädje finns där. Jag nämnde redan sångtex terna på plussidan. Man kunde tillägga, att "klutbyökarna" i några sånger på ett fungeran de sätt kombinerar ett "allvar Det kan man nog också säga ligt innehåll" med dialekten. om igenkännandet. Mycket i re Ofta har dialekten misshand vyn är lokalbetonat, men det lats i revyerna; det har varit # är gjort på ett sätt som ger något man skrattat åt. I KlutPlötsligt avbryts rymdvarelsernas Travolb.-dans. In på scenen träder liemannen och läser upp ett en utomstående möjlighet att byötje är dialekten ett modersmål som man använder för att budskap om tillståndet i världen. hänga med. såga något med. _ Själva ramen _ scenogra Inne på musiken kan man n~~ al.lt ~~r~n la.nd~,nde rymd- spelar dam i sammanhanget. allor a hJälper till pa ett sknp bll narpeslsk kommun Man brukar fråga när folk gav ' Iigt sätt. Jag nämnde Fållbäck. fin - kring Klutbyötje är en nämna Nils-Erik Tuomala som . man . kel, och det är en poäng på "Ieder" mycket av sjung~ndet pbl.itik. De .~ i de flesta fall sin fru en blomma sist, men Jag kunde också nämna Ken plussidan. Man spelar för öp från sin plats i kompbandet r~hga och forsedda me? en del hellre, menar Fållbäck, skulle ne~h Rönn lund - han gör ut pen ridå allt igenom och Tages. Han assisteras bra av dJ.~'pbottnar. Jag sk~ Inte, av- man fråga: "När byökt du in märkta gubbar, särskilt kanske "möblerar om" rätt störnings-I Benita Kummel och Kaj Röös- sloJa så myck~ om Inne~,~~!et, klut åt tjäljen sist?" i Jonund-Slketchen. För att inte fritt. Ibland kanske man fia c- . gren. men det kan namnas att Jami göra någon mängden orättvi kar lite med ögonen, då det likhäjtän" är ett tema som dY-l_ På skådespelarsidan är det sa ska jag nämna bara ett händer något viktigt på ett _ Sketcherna omspänner äm- , ker upp. Matts-Erik Fållbäck några som bildar sWlDmen. De • BE BIDAN 11.

Övermark

Torsdagen den 4 januari 1979

öSI'ERBOTTNISKA POSTEN

••

Naturligtvis ar bowlingen med

Styrkan i revyn är de vä sentliga frågeställningar som skymtar fram i flera inslag. Det är då man tangerar vikti ga lokala och allmänna pro blem som sketcherna och sån gerna stann~r i minnet. Mellan de intressanta numren före kommer det en del "utfyllnad". Närpesrevyn har en hel del lokala inslag - bowlingen och striderna i kommun politiken är oundvikliga i år - men på dcl hela taget är det. lätt att hän ga med i svängarna. Många av de lokala frågorna har ett all mänt intresse. Man kunde nämna sketcherna om Halpa HaUi, där problemet storbuti ken-närbutiken tangeras. Man kunde också nämna sketchen om Väg och Vatten och folks problem med utfarterna till stora vägen.

ler. Hans kOillliIlentarer är ef fektfulla men drunknar ibland i de mer högljudda replikerna. Texterna till In tiim å rågan oåp har gjorts - liksom revyn i övrigt - på väldigt kort tid av Björn Forsen, HelU'ik Bec ker, Anders Teir, Henni Wik man, Mari-Ann Esch, Lasse Eriksson, Ulf Böling och ' Tom Jusslin. Danserna svarar Pirk ko Manninen " för, och dekoren är gjord av Lena Wilson, Hen rik Skomars och Krister Söder holm. Musiken sköts av Jhonny Sandsten, Mats Teir och Mats Granbacka. Margareta West berg har gjort dräkterna.

• IN TUM A RAGAN OAP blev till två timmar, då När pes uf hade premiä.r på sin nyårsrevy i måndags. Det är en revy som fungerar hyfsat, även om den inte når upp till det bästa man har sett i revyväg i Närpes.

Det kan tilläggas att revyn skulle ha vunnit på lite mindre ri'dåhalande. BERTEL NYGARD

* Olav Roscnholm,

här som nämpnäsynglingcn som har orienteringsproblem i centrum, är en bä rande kraft i årets spex. Här med Inga-Britt Ekhmd.

De är en klar tillgång i IUC-j årets revy med sina sångnUm-j avhandlas på ett möte eller kan efter Anders Teir och Pe mer. Sången går till en del på runt ett bord. ter S nickars. dialekt. • Olav Rosenholm återkommer Man har blivit lite oortskämd i bärande roller genom hela re med trion Teir, Snickars, och vyn. Han gör det bra, enligt Olle HäggIund, när det gäller min mening mer behärskat än kupletterna i Närpes-revyerna. under tid.igare år. Ett litet för I år är inte trion kvar, men Det finns som sagt en del behåll kanske för rollen som man har fått en duo i stället. fina uppslag i sketcherna, men Olle HäggIund och Lasse Eriq rent sceniskt blir det lite fan den gamla käringen - roligt förvisso men farligt nära ly son bär upp en stor del av tasilöst. Det är för mycket som teskomiken.

SöU :s TEATERNÄMND dis kuterade revygästspelen på Wa Ett annat inslag handlar om sa teater vid sitt senaste möte. slybekämpningen, en text på Enligt en överenskommelse melodin "aldrig mer" som har från förra vintern har teater fått namnet "spruta mer". Den nämnden getts rätt att fördela framförs av tre mycket unga gästspelen. Den här gången be sångare, Harriet Kaas, Anders redde det inga problem, efter Ruths och Ann-Louise Ingves. som intresset hittills inte har varit alltför stort. Teatern har ställt fyra lördagar till förfo • •_ • • • • • • • • • • •_ • • • • • • • • • • •_ _ _• • • • •_ • • •_ . . ' • En debutant som blir någat gande, men endast tre grupper aven huvudfigur i stora delar hade anmält intresse. av revyn är Fredrik Nygård. Han berättar vitsar (kommen Lördagen den januari tarer) mellan övriga inSlag, och kommer närpesrevyn att gäst han gör bl.a. en utmärkt väg spela på teatern. En vecka se förrättningsingenjör. nare, den tjugonde, är det dags Några tiH bland flera fram för korsnäsrevyn, och den 10 trädande namn är Einar Wid februari kommer Karleby ufo o qvist, Marianne Winter, Anni Lördagen den 3 februari är ock ka Esch, Inga-Britt Eklund och så reserverad för revygästspel, Erik Ingels. Den förstnämnda men ännu har ingen anmält sig. - Einar veteranen - har en Intresserade grupper kan ringa försynt framtoning i sina rol SöU :s kansli.

Närpes

NU lRDET DAGS!!

ATT PRENUMERERA PA ÖP FÖR 1979 Kom-med från årets början! Gör det NU!

Ungdomens konstevenemang i Jakobstadsnejden

UNDVIK AVBROTT I DIN PRENUMERATION.

OP VET YAR UNGDOMr~ DANSAR -- ocn

Ungdomens Konstevenemang för Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre anordnas år 1979 av Ungdomsnämnden i Pedersöre.

y AR DET ÄR GAMMALDANS.

PLATS: Purmo skola Lillby.

JAG BESTÄLLER ÖP FÖn ÅR 1979 Namn I Adress I

............................. ................. ......................... ................................................................ .... ,

PostnUllllner I •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••.•.••.•. Klipp ut kupongen och skicka den till Svenska österbottens Ungdomsförbund, delsespl. 10 D, 65100 VASA lO, eller ring 961-11 53 72.

Han

ETT ÅR FÖR ENDAST 25 MARK -- BARA 48 PENNI I VECKAN!

TIDPUNKT: Söndagen den 28 januari 1979. Arrange mangen börjar kl. 10.00. GRENAR: Teater och muntlig framställning . ANMÄLNING: Anmälningar görs före den 15 januari till ungdomssekreterare Helmer King per telefon 62052 (under tjänstetid). Skriftliga anmälning ar görs på fastställd blankett som erhålles från Kommunbyrån i Esse, adress: 68820 ESSE eller från respektive ungdomsbyrå. I ungdomens konstevenemang får alla under 24 år delta (1955 födda eller senare).

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 4 januari 1979

T ankar och musik

Korsholmsgillet

spexar också

V l· h ar e tt spex VI. ()(!k s å f ast söV:s representation i ÖP har glömt bort oss, säger olika FSV-specialorgan Tor-Göran Asbacka i Kors utsågs. I FSV:s arbets holmsgillet. Första föreställnin utskott kommer kansli gen blir 6. J'anuari, skådeplats chefen att sitta. I teater rådet kommer de öster , som tidigare · Korsholms 'uf:s lokal. Namn: Spex-Expressen bottniska intressena att bevakas av Benny Kivi Det är åttonde spexet Torniemi, SöV:s teatersekre- . Göran skrivit ihop, det mesta terare och Marianne Win har han gjort under långa ter (suppleant). Håkan ··· t eresor me d b'l tala t 0C h t Jans I , , Westermark fick förbun sjungit in på magnetofon. Nydets plats i skolningsut årsrevyn vill han inte kalla sin skottet. produktion. Det anser han är Efter styrelsemötet grunda des det österbottninka barn något betydligt mera ormatdistriktet: Ett a v de största tande. problemen var namnet. Trots Medlemmarna av Korsholmsden stort upplagda namntäv lingen, måste vi själva hitta gillet plus Curt Renkonen, ett lämpligt varumärke på gäst, framför spexet. distriktsförbundet. Det blev Vi under sexton i svenska österbotten. Namnet kan sä kert diskuteras och kritise ras, men jag hoppas att ener gin i stället används till att l få igång verksamheten. Vi återkommer s~nat'e till barn

D Senaste SöV-styrelsemö te präglades åtminstone in formellt av julfesten och av Vi under sexton i svenska Österbotten. Ett plock ur protokollet visar bl.a. att den lediganslagna tjäns ten som förbundets tea tersekreterare inte hade lockat någon sökande. Tjänsten lediganslås ånyo. - 'förbundet har fått en ny medlelY' ;,förening. Stu dentlråren vid Vasa sjuk- . -vårdsanstalt antogs som medlem i SöV. höstrnötets beslut i nöjes skattefrågan togs upp tiii behandling. Höstrnö tets beslut gick ju ut på att nöjesskatten helt bör avskaffas och följande åtgärd blir att informera beslutsfattarna om uf rörelsens krav. I första hand kommer SÖV att ta upp frågan i FSV och in hämta åsikter från de andra landskapsförbun den.

Ilar i huvudsak av österbottnis lyriker tonsatta av Karl . Mik" åt' ad . I Gustav -us ar p vmg e pla.. Backholm. . . I Livstycket om lordag I radion gör Inger " nolektlOner, tJugqO'tusen Watt W'k t .. h k ... . d' K t I S rom oc omposltoren å h oc h t varmomer, le uns d Fu h T I P I , ett svep genom årens samlade er ge oc ango a a 0d kt' f å 60 . 'd I'd t'f'k t· fl k f" pro u lon r n -talets m ma, l o l en l l a lOn, y t or- t t I k . . " .. "k . il · h te bed'" I' s rumen a a ampmelodl Laso ur v sen e • n, . Dvnmgst'll V as kl ot " . I rar h"ogs k o Ian l medel mot verkligheten, bl):!" bu' f t'll d 'II . . .. .. ; ram I en a ra nyaste ton smes5, maJnatters kåta lang- . sättningen "En , emigrations tan, toner flyen-de in i regnbå-' dikt" från Anita Wikmans se gar av melodik och allt vad l' na&te diktsamling. Bättre du vill! Så säjer Karl Gustav e~t dragspe.1 i varje ~tuga än Backho.Jm, ekonom, jurist och. sJu sYID!.O'Illorkestrar l huvu-d staden, ar en annan tanke K. på lediga stunder kompositör i G .. . . Backholm for fram I pro~ en av de tankar han tecknat grammet ned apropos den sistnämnda I . aktiviteten, en hobby som unRamon lör-dag kl. 21.00.

I ka

organi ~a tion en.

österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

CHRISTEL

• ETT PÄRLBAND

S.·UlLISt.

l'.amn till. Det är Hasse Storthors, som enligt min mening är en stor del av övermarkre vyn. Han gör sina roller be härskat, och det är viktigt. Det onödiga h pand et och viftan d et m ed b ä lld"erna , som brukar f örek omma i revysammanhang, lyser helt med sin frånvaro i Storthors agerande. Han är pre cis så knapp i repliker och rö -er s~m trovärdigheten krä ver. Jag vill ännu nämna inslaget med Sadat, Begin och Carter som ett intres~ant försök Det h<tde vunnit på lite mindre "rö ri !ihet" i stridshandlingarna. ;:)

Texterna till Klutbyötje är "j huvudsak" gjorda av Benita Kummel, Leif Erikson, Trygve Erikson, Bjarne Smeds och Jo-

, I

för till Harrström. Kvällens största skratt. En lyckad melodi och en lyc- i kad text har korsnäsborna i inlednings- och avslutningssån gen. Melodin känns fräsch. An nars vill det bli mycket av kända utnötta melodier. Programbladet innehåller bra information för publiken med bl.a. ett par sångtexter trYCk-I ta. Någonting att ta efter ~.för andra revygrupper som räknar med publik utanf,'ir hemS0 Por-I" na. SVEN-ERIK GLADE R h an ygård. Dekoren står Bar O Här är rutfältet för melodi kryss 33 , som sänds på lördag kl. 14.00 och i repri s på måndag kl. 19.30. bro Banck för (plus en bak grundsbild av A.lita Löfman). Dräkterna och scenarbetena har gjorts av N ancy Bonde, Ruben Bon-de och Inge Gullans. BERTEL NYGARD

-N

•

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00.

Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs bör.iar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8,

tel. 13003

~ 5

•

Redaktör

och ansvarig utgivare

PER-ERIC ANDERSON

Redaktion Jakobsgatan 13,

Jakobstad, tel. 967-13555

Postadress PB 27,

68601 Jakobsta cl

Redaktör i Sydösterbotten

Bertel Nygård.

Box 21, .66100 Malax,

. tel. 961-65 1 fi 14

radion

REDAKTIONSRADET

Alf Sriellman, ordförande, Margareta Smeds. Leif Rex, Christel Holmström, Siv I Astrand, Tore Snickars, KaI'IGustav ,Olin

PRENUMERATIONSPRIS

1979

•

NIiN elle,.""

Helt är . . . ... .... ... . 25, Halvt är ..... . ..... . 17, Skandinavien .... . .. . 35,

Lösnummer ......... . -.80

ANNONSMOTTAGNING

SöU :s kansli, Vasa,

tel. 961-11 35 72 och 115372

'""flIlle,. .. tletger ,ell/I.,I

Trafikskolorna i Jakobs'ad

Tidningen utkommer varje

torsdag-

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

tel. 961-11 3') 22

I JAKOBSTADS

.Trafikskola HALDIN & ROSE BILSKOLA

H" I B( )

Österbottniska Posten

___________________ , __________Ra_______

•

der de senaste femton åren har ' , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . givit upphov till ett mycket fruktbart sanlarbete med den , p i ~ ......: '\ österbottniska regionalradion. I Begagnad SKIVSTANGSSATS arkivet finns nu ungefär 40 titköpes. Även hantlar köpes. MAnd.-Torsd. 19.00-21.00. Tel. 967-62016.

öP:s ANNONSTJÄNST

Stig Gunnar,

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-11 827

Annonser bör inlämnas senast

måndag kl. 16

•

KASSA OCH BOKFöRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-13 555

ANNONSPRIS

I texten ... . . . . . . . . .. 2,30 Efter texten .......... 2,10 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, till läggspris -,30 spmm och färg. I Föreningsspalten per rad 1, österbottniska Posten ansva rar inte för ev. skada som till fogas annonser som inringts eller som pä grund av post försening inte införts i begärt numnler. Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktiebolag, Jakobstad 1979

ö S T E R RO T T N I S l\: A

OS TE N

Torsdagen den 4 januari 19j9

- VAD Ä'R DET FÖR FEL på oss finlandssvenskar?

DET ÄR EN FRÅGA .w mhänger i luften, då jag sitter tillsammans med Ös

ten Engström och samtalar om det svaga intresset för dikt och dihtuppläs ning.

- NEJ, NÅGOT FEL på oss som folk är det inte, säger Östen. Det handlar kanske bara om den där gamla, finlandssvenska försiktigheten, vi blockerar oss på något sätt. Om man jämför med det finska språkområdet, är det en enorm skillnad i fråga om lyrikintresset. Men riktigt pessimistisk är Östen ändå inte. Orsaken till att vi diskuterar frågan är tvärtom att hans diktprogram på Wa sa teater har blivit en ovan lig framgång, särskilt bland ungdomen. Men det är mera undantag än regel. - Det är ett helt annat intresse på finskt håll. Jag var på en Leino-afton på finska teatern på självstän dighetsdagen. Det var smockfullt, och stadsdirek· tör Järventaka satt på gol vet ...

Vad kan det bero på? - Finnarna har helt en kelt en "kärlek" till det som skrivs, till dem som skriver det och till dem som läser det skrivna. Vad det beror på är inte lätt att svara på. Kanske · hänger det sam man med en stark nationa litetskäns!a. Det finska ·fol ket har alltid varit utsatt för någon form av förtryck. Det har svetsat dem samman. De har ett intresse för sitt för flutna, och de har en stark känsla fÖr språket. Har inte vi finlandssvens kar det?

.,-- Det är ett större gap Nu är det ju aktuellt med mellan skrivspråk och tal

Ungdomens konstjippo,o~h språl{ på finlandssvenskt håll. Det finska högspråket jag är säker på att den fins är naturligare för folk i all mänhet. Finlandssvenskt högspråk har alltför mycket .förknippats . med qehögre samhällsklasserna, och det är lite olyckligt. Vi har en känSla för vårt - Dikt är Inget märk- o vardagsspråk, . men l;1ögsprå värQigt, säger östen Eng ketl:räI).hs 'främmande. ström. - Dikten finns överallt! Hur är det med ålders sa .Sandro Key-AOerg för grupperna på f-mskt håll? fem är sedan ·när han · öpp nade poesidagen . i gamla Finns · lyrikintresset också riksdagshuset l Stockholm. bland ungdomen? "Ingen märkvärdighet alls" men "I alla... ord _.~ Jämför man med Svensk finns en väg: till :ditt liv!' ...

.. Så. här .1yde·n e~ del ~.a:'/ . , fJnland .Så.i;irJntresset betyd ·liit ·'större ' bla:nd deiI- f4nska .. ' Sandro . .J{e'y~Åhetg:s dik.t ; . som handlar om det östen ungdomen'. De haren upplä kallar att väga öppna ka sartradition 8Om- saknas hQS nalerna:· . Allt är spräksl),ml:let, allt är tilltal och anrop! Världen vänder sig till dig med en dikt 1 var hand, människorna. går dig till . mötes med sina kroppar som

skimrar i sitt levande språk, fyllda av dikt! Blickar och ögonkast glittrar av språk, handen som rör sig mot dig är «im rörelse fylld av ord! Se lille Roland, jönsig, rödlätt och blåögd, inte trettio å.r än och 173 cm över havet. Ingen märkvärdighet alls, ingen sky av häpnad runt skallen, men ändå. en dikt med rytm, metaforer och allt! Läs honom! Ta del av det språk som gror vid hans näsrot och som i varje tum av hans liv stär upp till förvandling! I alla hans ord finns en väg till ditt liv!

oss. Recitationsförbundet (Suomen Lausujainliitto) .är unikt i Norden, och jag kan nämna att jag är den enda medlemmen med svenska som modersmål!

Den finska traditionen kommer säkert att visa sig i samband med ti~gdomens konstjippo. Det .kommer all deles för hastigt på 'för att det ska kunna bli en fram gång . på finlandssvenskt håll. Ditt program på Wasa tea ter, "Medborgare i republi ken Finland", bar ju gått bra bern. Vad beror ett sånt plötsligt intresse på? - Det bottnar kanske i ett slags nyfikenhet. Förr var diktläsning det samma som högstämda och. foster ländska tongångar. Eventu ellt lade man till något ro ligt av Fröding, men som

helhet var det väldigt hög tidligt. Folk har kanske tröttnat på det där och är nyfikna på något nytt. De börjar kanske upptäcka att också annat än det högstäm da kan vara dikt ... Dildprogrammet på tea tern har ju oc!<så blivit en framgang bland ungdomen. Varför? - Ungdomarna har kan ske haft lättare än andra att kunna lyssna, därför att det handlar om problem som ligger dem nära. De har väl också lättare att tolerera oli ka motiv i dikten, att höra dikter som är lite annorlun da.

Är det svårt med toleran-

sen annars? - Vi har väl en tendens att blockera oss av olika or saker. Jag kan ta Gösta Agrens dikter som ett exem-. pel. Folk borde se på vilka fina dikter han skriver, inle döma honom för. att man ~ar en annan åsikt än han.! Ibland har det öcksåhänt att riågon kommit fram och stämplat mitt diktprogram soI,l1 antingen "vänstervri det" eller raka motsatsen "för lite radikalt". .. Men det är inte så många .soPl säg~r Så. Jag .ttor ·att ·· finlandssvenskarna är frisin nade på djupet. Du sysslar med språk ocb dikt i ditt da.gliga arbde bland PF-studenterna. Mär kerdu något ökat intreSse fÖr diktläsnlDg där? · - Jag kan se bakåt till början av sextitalet, början de -me-d seminariet i Nykat leby, teaterskolan i Helsing': fors och nu Pedagogiska fa kulteten. Jag brukar ha ele verna att välja en dikt som de har ett personligt förhål lande till. Ofta har valet va· rit ensidigt och högst oper sonligt, men under de båda senaste åren tycker jag det har svängt på den punkten. Studenterna vet bättre var för de väljer en viss dikt. Kanske det tyder på ett visst ökat intresse. Är det inte så ofta att vi tycker att dikt och lyrik är någonting "fjantigt", något fint som inte angår oss?

ösJen Engström gjorde succe med sitt dUrtprogram på Wasa .teater.

. ~1)-Ianga tror att 'lyrik' är någqt märkväi"d~gt. · Förr fick vflära:· oBs' att man ska "betona" då mall läser dikt. 'Men det handlar ·inte om att "betona" pä något visst sätt, det handlar om att våga ge stalta en dikt. Att läsa dikt ell~r lyssna på dikt är att våga ta tag i texteri,attvå ga öppna kanalerna ... Kan man göra · något för att "popularisera" diktlä sandet? - Man kan till exempel ordna en "Diktens dag", nå got som vi planerar till som maren i Nykarleby. Iden fick jag när jag vandrade bland diktarstatyerna i Nykarleby. Det slog mig, att nykarleby borna själva kanske inte vet just någonting om poeterna i parken. Vi har tänkt oss två arbis kurser i uppläsning som ska jobba med sikte på Dilrtens dag. Vi kommer att koppla in musiker och sångare, och Lars Hulden skriver en his

toria som går ut på att To pelius bjuder in diktarkoll e ger tifl en träff i lusthuset på Kuddnäs. Vi har också tänkt aktivera österbottnis ka författare att skriva på temat Barnets år. Nu arbetar vi långsiktigt på.ett lyrikevenemang någon gång i augusti. Varför håller man på med sånt här? - Ingen stannar i Finland för att jag håller på och lä ser dikter !Med det menar jag, att man inte får göra det för enkelt för sig. Jag lä ser dikter, inte för att jag tror att det löser alla pro blem med arbetslöshet och så vidare, utan för att jag tror att det har ett visst vär de för många människor. Och så är det någonting speciellt med dikten som konstform. Ta bara Dikto nius "Röd-Eemeli", som på åtta strofer skildrar samma sak som Linna gjorde på en hel romanserie. BERTEL NYGARD