Österbottniska Posten (ÖP) nr. 20 1970

den 22

maj

-

1970

Österbottnisk ungdomstidning

25p-20

Det började oskyldigt men väckte en storm - Det börjar likna en auktion dethär. Så säger karperöungdomarna där· de står bakom sin pavil­ jong i skydd för blåsvädret både bildlikt och bok­ stavligt talat. De senaste veckorna har de vandrat i spalterna som de som hjälper till att slå in en kil i uI-rörels,ens dansmarknad.

- Dethär är trettonde mötet vi håller i denhär frå­ �, säger en av dem. De har också fått uppleva hor det är att plötsligt vara en maktfaktor, en ,;rupp vars beslut har betydelse i det stora sam­ manhanget.

Karperö är ett ortnamn som gissade att det inte var längs ungdomar och för­ Petsmo-vägen man skulle köra flesta svenska och fortsatte mot stan och höll i eningsfunktionärer österbotten känner til! i dag. på att köra fel. Kom så små­ lien Karperö' är ett ortnamn ningom bl. a. via Gerb} och inte finns på någon skylt Singsby till Karperö, längs en riksvägen. Man får gissa fram, om man inte vet. Vi Se sista sidun, spalt 4 wie

• I lä bakom den omdiskuterade paviljongen fr. v. Gun Back, Gunne Lax, Lars Back, Siv ös­ tergård och Martin Nygård.

�__HllIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111II1I1II1I1I11II1I1I11II1I1I1I1II1I1I1I1II11I1II1IImllllllllllllllllllllllllllllll�

•

!

I

•

I�

• Knappt är ett skolår slut innan det är dags att iänka på nästa.

El

I ; § I � I

Grundskolan står för dörren. Det är en hel del frågor villrådiga föräldrar och barn ställs inför när det gäller <!kn nya skolan. � Var inte rädda för aft frå- ! ga, skriver John Österlund ! i en artikel på sidan tre.

•

Handelsläroverken har fått en ny lag och likaså folkhögskolan. Båda skolformerna och vad den nya lagstiftningen innebär för dem behandlas i artiklar inne i tidningen.

•

I �

i i � i

i

�

;

Prövat på grundskolan har man gjort på en del � . håll, bland annat i Jakobstad. Här en bild fran för- El söksgrundskolan. Det är i' Roger Halonen och Evert I Rönnqvist som.experimen-_I terar och laborerar i för- � grunden. � •

I

§

öSTERBOTTNISKA POSTEN

öP 22 maj 1970

dag l!'amlas Svenska öster- . bottens ungdomsförbund till ett extra förbundsmöte i Oravais. Förbundsledningen har ansett det nödvändigt att tillsammans med föreningarnas representanter diskutera den situation som uppstått i och med att Viihdeohjelma försöker tränga in på den svenskösterbottniska dansmarknaden.

Under den tid som gått sedan Viihdeohjelmas planer gavs offentlighet har förbundets ledning och säkert också många föreningsmedlemmar - frågat sig vad ett privat produktionsbolag kan betyda för ungdomsrörelsen, för de enskilda föreningarna och för den serviceapparat BOm ungdomsförbundet byggt

upp.

Det är inte så alldeles lätt Av den anledningen har förbundsledningens agerande kännetecknats aven viss osäkerhet.

Man har talat om bojkott, om

att besvara den frågan.

1

diskuterats i olika sammanhang, dock utan att leda till resultat.

Nu är dock läget ett annat.

I dag kan ungdomsrörelsen inte mera vänta. Det är föreningarnas - och rörelsenskonkurrens på lika villkor och det skäl .för ungdomsrörelsen skyldighet att ge de unga i om att köpa ut Viihdeohjelma. att tänka sig för både en och Vasatrakten möjlighet att dan- undervisningsministeriet har se notis på annan plats j Sannolikt har också andra åt- två gånger innan den ger sig sa på egen ort. ningen - fördelat tvä miljo gärder diskuterats, även om in på en handel av det slaget.

Kan förbundsmötet i Ora- mark mellan olika ungdomso nisationer. De politiska ungdo man med konkurrens på lika Vad ungdomsrörelsen kan vais förena sig om förslag organisationerna fick merp villkor förstår att ungdoms- och bör göra är att skapa ett som syftar till alt skapa en eller 1,1 milj. mk, skolungdo föreningarna med stöd av konkurrenskraftigt alternativ tidsenlig storfestplats i Vasa- o studentorganisationerna 416_ mk, de religiösa ungdomsor ungdomsförbundet väljer att till det privata produktionsbo- trakten, vilken ägs och admi- sationerna 62.000 mk och ö oberoende av _Karperö skapa laget. Det kan ske genom att nistreras av de unga är myc- ungdomsorganisationer (bland FSU) 413.000 mk. Av de politen storfestplats i Vasatrakten. föreningarna inom femte ung- ket vunnit, också om det gäl- ungdomsorganisationerna fick terpartiet mest eller 290.000 domsringen går samman kring ler att under hårda villkor Finlands svenska ungdomsfO Tack vare det i vissa avseen- en storfestplats, som genom ta uppstriden med privata inbund får blygsamma 56_000 den hårda utspelet från resoluta åtgärder från ung- tressenter, vilkas enda mål är trots att riksförbundet och ungdomsförbundets sida har domsföreningarnas sida ga- att förtjäna pengar för · egna skapsförbundet har betydligt fl anställda och avsevärt större Karperö ungdomsförening ga- ranteras tillräckligt många syften. verksamhet än t. ex. Svensk ranterats en avsevärd högre danskvällar och får en smidig Ungdomsrörelsens verksam- dom som fär lyfta 70.000 överhuvudtaget förefaller det inkomst än vad föreningen an- service från ungdomsförbun- hetsformer kan diskuteras, om staten skulle sträva till nars skulle erhållit - om för- dets sida när det gäller de di- men en sak är säker: inkoms- gynna de politiska organisati na (ingalunda bara på sve eningen skriver på kontraktet rekta. arrangemangen, t. ex. terna från ungdomsföreningar- häll) och i viss män skol med det privata produktions- möjligheterna att erhålla po- nas tillställningar kommer de doms- och studentorganisati na - de sistnämnda fär ju bolaget (detta skrivs innan pulära dansorkestrar. unga själva till godo. Pengarstörre anslag än de ickepoli Karperö har hållit möte. na omvandlas i en Skapande ungdomsorganisationerna.

Det har i diskussionen Behovet aven storfestplats och berikande föreningsverk- fär de religiösa ungdomsorg tionerna och det belopp som finns i Vasatrakten och samhet. höjts röster för att ungdomsdelar på är minst sagt blY'gslDl~ Det är detta som det ytterst förbundet skulle köpa ut Viih- man kan säga att de i trakten Skulle varje organisation deohjelma. När detta läses är verksamma föreningarna för- gäller att slå vakt om, och i det troligt att den möjlighe- summat en viktig uppgift då den vakthållningen är ung- la bidrag l förhållande till sam het eller egna inkomster ten inte mera finns, men, ock- de inte kunnat skapa en så- domsrörelsen värt stöd, också fördelningsresultatet förvisso frågan har tidigare från vuvensamhällets sida. så om den skulle finnas är dan anant.

Skall föreningarna 'kriga' ·o m tillställningarna?

I

Fredagen den 22 maj -

Centerunga

ficl{ mest

eventuellt inköp av ett frisen före tillställningens luftsområde i Lappland och keringsvakterna övervakar dels genom ett eventuellt samtiden parkeringsplatsen. arbete kring tidningen "Fritidsmed parkeringsvakter är en forum". Vi bör en gå.ng för alsom ännu sköts si som så a~ la slå. fast, att tiden nu är inne för ett intimare samarbete del föreningar. på alla områden Inom vå.r När man sedan finlandssvenska ungdomsföreningsrörelse, för det kommer Varför skall det alltid bjudas tro, att man inte tycker om hensäkert att behövas, inte minst med tanke på. den allt l',årdare på så mycket gott - och kalori- nes godsaker. hör numera till ordningen ro konkurrensen i fritidsbran- rikt - vid bjudningar? Bulla och Om det är nödvändigt med en gen, men dessutom frapperas Under ovanstående rubrik reschen." kakor tycks vara en riktig status- gräddtå.rta till kaffebjudningen, så över den friska luften. En aovisar Ulf Johansson i Hblsymbol här omkring! Och visst kanske detta skulle kunna vara förklaring får man när man Junior resultatet aven rund- Olav Storgård: är det gott - det kan man ju ett litet räd för er, bästa "vär- en överkorsad cigarrett på fråga till Anders G. Lindqvist inte förneka - men ack så 9häl- dinnebagerskor": Bjud kakskivor- gen. Inne l paviljongen "Nej. FSU knakar inte FSU, Frey Karlsson NSU och fogarna." sosamt för alla dem som försöker na från ett fat, vispgrädden frän uniformerade vakter, t..o.m.

Olav Storgård SöU - dessutom hälla någonslags diet. Och där- ett annat och den konserverade kvinnlig som ser efter att ro svarar Ulf Johansson själv på Ulf Johansson: för, alla ni som vill "bulla upp" frukten, som ofta liksom hör till, det beaktas. Det finns inga frågorna, som gäller "splittrin"Det är lögn att påstå att så mycket som möjligt inför en frän ett tredje fat. Då kan var gen inom ungdomsrörelsen". det inte finns tecken på att bjudning, minska litet med det och en garnera sin "tårtbotten", den övriga danspubliken. Be'lU-.t. . Kontentan av uf-ledarnas sammanhå.llningen knakar i fo- och truga inte på när ni vet, att som han själv vill. Ni kan lita på de tages utan vidare kru,S:-id:la. bikt är: ingen splittring, men garna. En annan sak är hur en bantare är på. besök hos er! pass allvarliga tecknen är. En Det är inte sä lätt att motstå att det kommer att uppskattas! om hand av ordningsvakterna.

Ulf Johansson har en annan Och pä samma gäng blir vi ban- get hånglande förekommer österbottnisk delegat på. FSU's uppfattning. årsmöte undrade om FSU alls frestelsen, när man blir bjuden tare kanske några hundra gram borden som finns Utplaleell"lll" Den första frågan lyder: Finns behövs." på t. ex. er gräddtårta. Och sä fattigare, och jag är säker pli., att längs med väggen. Detta att det i detta nu tecken på att är det ju också så, att om man vi alla är oerhört tacksamma för ningsförbudet nonchaleras sammanhållningen inom FSU Debatt och åsiktsmotsättnin- inte tar av alla sju sorterna, är det!

1 festsalen där SÖU knakar i fogarna? gar, vilka uttryck som nu an- man rädd för att värdinnan skall "M u Il i g s o m m a r f l i c k a" dans, är en svaghet hos vänds, är trots allt inte detHär är svaren: ordningsmän. Att man all . samma som att FSU skulle knatast ser berusade pli. SöU: s :Anders G. Lindqvist: ka i fogarna, dvs. splittras. Det tillställningar är en anna..o har sannolikt alltid funnits dehet hos ordningsmännen.

"Det finsn ingen som hebit lade uppfattningar i ett stort Jag har lagt märke till att anledning att dramatisera och uppförstora de meningsolikhe- antal frågor mellan landskapsrusade får uppträda ganska Signaturen Se~. undr~r 1 ÖP publiken. Har sign. någon gäng samt eller fritt utan att d;~. ter, som på några fä punkter förbundens delegater, men trots kom till ' synes vid det senaste detta är det väl ingen som på den 8. maj vad VllhdeohJelma har besökt Viihdeohjelmas plastbubbla FSU-ärsmötet. Tvärtom be- allvar räknat med att slå sön- att bJUda konsumenten = dans- 1 Storä under pågående dans. Att verkliga ätgärder vidtages.. sitta och hångla offentligt p6 tecknar jag det som ett hälsohan har besökt danstillställningar tecken att man ser litet olika der FSU, knappast ens den össer behöver ej heller ~ arrangerade av SÖU utgär jag pä problemen. Sammanhållning terbottning som. undrade om Meningen med inlagan är skall väl ändå itne vara det- FSU behövs. Men allt detta är niska "kommersia.liseringen" från. Det första man lägger märlund a att jag tror att samma som uniformering 1 tecken på att åsikterna går isär, kan innebära för påfrestningar ke till när man kommer till danstankesätt och attityder. Svaret inom FSU. platsen 1 Storå, är de mänga parär alltså ett eftertryckligt nej!" inte på att sammanhållningen knakar i fogarna.

Uf-ledarna är påfallande eni- keringsvakterna som lugnt och Frey Karlsson: Ulf Johansson låter också ga i sina uttalanden, och Ulf säkert dirigerar in ' alla biiar på uf-Iedarna säga sin åsikt om Johansson säger att det är an- parkeringen. Alla parkeringsvak"Nej absolut inte. Hur skulter bär uniformsmössor. Man får le samarbetet kunna knaka 1 långsiktsprogrammet. de olika genämt att se hur eniga man plötsligt blivit inom ungdomsutan omak bort sin bil om man försöken att modernisera uffogarna nu när man enats om !lLtt utvidga det. Dels genom ett rörelsen och vad den österbottsenare på kvällen vill lämna platSe sidan femton, spalt l

Ve(~kans

DEBAlj

'Uf-ledare: ingen splittring l'

Läsarforum

Hjälp os.s .som b·a ntar!

anan

Vad Viihde.o hjelma har I

ED".

~

1970

den 22 ma.j

s

öSTERBOTTNISKA PQSTEN

•

Visst kan nI fråga läraren till råds om nI tvekar på grundskolträskeln •

Grundskolreformen står fö dörren i flera av våra östtniska kommuner medan skolor redan befinr.er sig första årskursens avslutC7 Reformen tycks möta ett -2t intresse i bygderna och några få år har vi hela -ka österbotten sem ett stort område där grundinförts.

Grundskolans allmänna mål~t1Dl-LDgar har i tidigare artikklargjorts, varför jag här ta upp enbart praktiska sai informationssyfte.

Elever-föräldrar ·· k ursva Ie t h estammer

I

i vårt land har gått till den andra ytterligheten.

I

Stödundervisning KUfsvalet i de olika ämnena kan ske oberoende av varandra I gällande bestämmelser skall och helt oberoende av skolans förslag, för det är helt o ch man arrangera stödundervishållet elevernas och föräldrar- ni ng efter ordinarie skoldagens nas sak att bestämma vilken slut. Stödundervisningen är till kurs en elev skall gå. Ändå för att hjälpa en elev vid tillhar skolan skyldighet att myc- fälliga svårigheter, som uppket noga ge såväl elever som stått genom en tids sjukdom föräldrar information om vad e~ler ..dylikt. Den är ingalunda de olika kurserna motsvarar i till for att en svag elev nödDet. vändigt skall d·e nuvaran de s k olformerna' .. klqmra sig fast .. då tt komma 'håg att den , Vid en alltfor lång kurs. Lösar a l . d "d d . . nuvarande mellanskolan,., kurs i mngen me sto un ervlsnmg motsvaras av den fördjupade I utom de~ . vanliga skolda~ens Slmlsamarhete och mellankursen i finsJm och ra.~ tas mt~ emot med .. nagon I ston'e entusIasm bland Jararna, t ema t I'k sam t a tt d en lånaa ma b d" f" å å gott samarbete mellan lska a" har sam ar or att man tror, att' s f . k ven . föräldrar och lärare är ursen l enge 'ghet . Kort kurs i elever som verkltgen skulle be"'Il d livsvillkor i den nya skolan. ma mot svarl engelska samt allmän kurs i hkova den VI f ~arah me V~edb~.n poängteras av att föräld· k h t matik motsva- am ra tern a ant em. l or . .. då b t kt "d d . . i större omfattning än f ms a oc ma e rar nuvarande medborgarsko- an e ra a sto un erv1smn- 28re har att fatta avgöranlans kurser. gen som en hjälp och inte som • i elevernas skol program. en bestraffning och där har lä_ LSmä.n.nen har därför in forrarna ansvaret helt för hur föroch bör fortgående insöket lyckas. StödundervisningVåg~r jag välja? om skolans verksamen kan inte påtvingas någon Tänk om jag väljer fel! elev utan skall ske på frivilligoch organisation_ Glädjande har det konstaterats att en hetens grund även den. Stödet stor del av föräldrarna Farhågor för att man skall undervisningen kommer sannoupp till den informations- göra felval har säkert mången likt 'att inordnas i den vanliga - som hållits i folkskolorna målsman ställts inför när va- skoldagen så småningom, men • Lärare Helena Lax leder ha ndarbetsundervisninge ni förolmsnejden därifrån jag let gjorts. Ett eventuellt felval som försök skall den nu prövas söksgrundskolan i Jakobstad. säkra uppgifter. Kanske är är dock inte någon riktigt stor i den form den fått just nu. shetens behag som gjort katastrof. Valet är inte oåter- Även de egentliga folkskolorna språket samt specialkurser, som för skall varje målsman ta tilldeltagandet varit så stort kalleligt gjort, för rättelse och , eller lågstadieskolorna skall får pågå ett läsår. Hur valet i fället i akt och använda sig av från skolans sida hoppas omval kan ske vid terminsby- från inkommande höst få ar- allmänhet utfallit återkommer den service som skolan ger, allt et skall kvarstå ten, t.o.m. under pågående ter- rangera stödundervisning. jag till vid ett senare t:llfälle. i akt och mening att göra det bästa möjliga för att eleverna min. Då det i många fall visat skall få bästa utbyte av sin sig svårare att byta från en skolgång. kortare till en längre kurs, borGru ppindelning Gemensamma ämnen _-ivågruppering John österlund de de som känner sig som gränsfall välja den längre kurAv skolims 33-35 veck0timI ett tillvalsämne måste minst lanerna stadgas a och föräldrar- sen, om valet står mella.n den mar är 28 timmar reserverade 8 elever anmäla sig för a tt en skall göra ele- mellersta och den kortaste eller för gemensamma ämnen_ Till grupp skall kunna bildas. I l, sedan skolan mellan den långa och den kor- dessa hör även de ämnen som grundskolan är klassens maxipresentation av ta, där två valmöjligheter finns. kursvalet gäller. När till de 28 mital fastställt till 32 elever a och innebör- Erfarenheterna från Sverige vi- timmarna lägges en vt. elev- men trots allt är gruppstorlesar att man där valt alltför handledning är vi uppe i 29 ken i praktiska ämnen 20 eleEn plan som går ut på att mt gett ett kurssvåra kurser, men kans~e det veckotimmar. Elevhandledning- ver, vilket innebär att en del underlätta industriell c1.esign rsvalet innebär är rädslan för att göra samma en innebär att en del studie- sammanslagningar måste ske. håller på att ta form i Cam· t följande: misstag som gjort att man här tekniska färdigheter övas samt En grupp i ett tillvalsämne, som bridge i östra England. l<'ormatt läxor läses under ledning. I i klass 7 börjat med 8 elever givare och tekniker kan använ· KLASS 7 KLASS 8 KLASS 9 Rätt utnyttjad blir den timmen kan dock fortsätta med mindre da sig aven dator för att få Kurser Kurser Kurser en effektiv hjälp för mången än 8 deltagare i klass 8. reda på vilka fel de kan tänkas elev med svårigheter av något ha gjort ifråga om t. ex. mate· fördjupad fördjupad fördjupad slag. riaIspecifikationer eller belast· Fråga om råd! ningskalkyler. mellan mellan mellan - - - - - - .. ·..1------.. ··· Det datoriserade designcentTillvalsämnen allmän allmän allmän Eftersom grundskolan ' i så rummet i Cambridge har nu två 1---_··············1----·······_····1----···········.. stor utsträckning är någoL nytt datorer och grafiska åskådligEftersom 29 timmar i veckan och ovanligt med så många görande system som skall visa är obligatoriska ämnen blir res- oklara frågor för både elever, designers värdet av datorn som läng 2 vt läng 5 vt läng 5 vt ten dvs. 4-6 timmar kVf1l för föräldrar och lärare, är samar- ett arbetsredskap. Marconi-Elli. kort 2 vt kort 2 vt kort 2 vt elevernas fria tillval. Det är betet mellan de olika grupper- ott 905-datorerna och 928-tav..

1 - - - - ····--··-···,1 ----.----____ ··1 ____ ··· __ ··_····_ här eleven kan tillgodose sitt na av största betydelse. Tyvärr lorna skall göra det möjligt för eget speciella intresse och sin har väl lärarna i en irä forn- dem att rita sina ideer med särskild fördjupad fördjupad egen begåvning. Som tillvals- tid suttit på rätt höga hästar ljuspennor på katodstrålrör, ämnen finns uppräknade musik, och folk har väl därför inte medan datorerna ' registrerat' mellan mellan 1------.....1- - - - - _ ..... . teckning, huslig ekonomi, -textil- ~iktigt vågat ställa frågor till designen i matematisk form. arbete, träslöjd, metalla.rbete, och diskutera med dem, eller allmän allmän allmän Vare sig formgivaren Vet nå1----···__ ..·····1----······_---·_·1----············· maskin- och ellära samt ytter- var kanske detta bara något gonting om datorernas funktion ligare ämnen som kan tus med som folk trodde. Nu är, det kan eller inte, kommer han att kunsärskild 3 vt särskild 3 vt enligt direktionens beslut. Där jag försäkra, ingen gladare än na radera ut förkastade ideer finns med lägenhetsekc.nomi, läraren, om han får frågor att och lita på att maskinen förallmän 3vt allmän3vt maskinskrivni~g, handelslära, besvara, problem att diskutera, hindrar honom att upprepa sina; 1 - - - - - · ·.. ·1----_····· bokföring, fysisk fostran, tyska svårigheter att klara upp. Där- misstag.

Designinspiration ur datamaskin

Fredagen den 22 maj -

öSTERBOTTN ISKA POSTEN

Nu är det "spikat" ....

läs och betänk ...

1970

BUSSAR: Sundqvists fr. J :stad kl. 19.40 via Bennäs.

Fr. Nykarleby kl.

19.10 via Jeppo, Markby.

Kronlunds fr. Såka 18.45 Vul Gkby kl. 19, Kronoby, Esse.

lördagen 23. 5. kl.-20-01

Festlig vårdans i

Vi dansar och stortrivs i

I

KlM O

ORA VAISuf:s

uf:s lokal

sönd. 24. 5. kl. 20

lörd. 23. 5. kl. 20-01. ~

lokal

KJELL JöRGENS musik passar alla .

~ Du hänger väl me!?!

BOLERO

0~

Damernas chans!

Bussar som tidigare

~ '\

Kimo ufo

Dans i REJPELT lörd. 23. S. kl. 20-01

T. « -

T~.

I

......

..a.

...

Bussar som tidigare

Funkt. gr. 2, 11 och 12.

1III!

111111111111111111111110111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111"1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIJnIlIlIllIllIllIllIllIllIllIlIlIlIlIllIllIllInI _ _ ;:

ii

!

VÄLKOMMEN

SÄSONGöPPNING

;:

Dags igen för säsongöppning i

5

;:

~

==

~ ~

NORRNJlS

~

III ;

lörd. 23. 5. kl. 20-01 Favoritorkestrarna

g.MrtJrl:@ l\ ~ ~

~ ;I ~ ;I =~

BUSSAR: Kl. 19.30 från Bodbacka via Nyby, Petalax o. Molpe. Kl. 19.30 från Lappfjärd via K:stad, Tjöck, Pjelax o. Näveråsen. Kl. 19.30 från Pörto ; i i ; ; ; , ; ; ; r k . Kl. 20.00 frän Kaskö via Närpes, Strandvägen. .

I

5

SÄSONGÖPPNING

Ullllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllnlllllllllllllllllllll11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIfIIllIllIlIlIlIlIlIllIlIllIllIlIlIllIlIllIlIllU _ __

VARM KORV

UTEGRILL

Ung och gammal vi träffas på SJUNDE RINGENS säsongavslutning i

HARRSTRDM , PAVIL~ONG fredagen den 29. 5. kl. 20.00-01.00

Populära K-'ELL -'ORGENS sköter om att alla trivs. Dessutom bjuder vi på revyprogram och solosång.

BUSSAR: Ingves från Pjelax kl. 19.00 via Näsby och strandvägen. Ingves från Granlid 19.15 via Yttermark och Övermark.

LOTTERI

TOPPENROLlGT

170

Fredagen den 22 maj -

1970

öSTERBOTTNI S K A POSTEN

..IIII11I1I1I11I11I11I1I1I1I1I1I1I11I1I11I1I1I11I11IUllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllillllllllllllllllllllll1IIIIIIIIIIIIIillllllllllllllillllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllmllll1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHlllllllllllllllllllllllllllllllllllliIHIIIIIIIIHIIIIIHlllllllf ~

~

I

I lörd.23.5.k1.20-01

I - iI

Tage S t y r s t r ö m !

E

§

e

~

& Alands Fyr -

Corino -

Funkt. gr. 1 0.4.

§

§

I I I

I

Sönd. 24. 5. kl. 20-01

II I

iI

Eero Palos ork.

Funkt. g •.

2.1

I

BUSSAR: Lördag från Töjby kl. 19.00 via Korsnäs o. Molpe. Från Övermark kl. 19.15 via Pörtom o. Långåminne. Lördag o. söndag: Strandlinjetra-

;

fik: Från Vasa kl. 19.30 och 20.30. Från Gamla Vasa kl. 19.15 via Helsingby, Långåminne och Vias. Från Petalax-Nyby kl. 19.15 via RibäckEm, K r å k - I

I

backen, Havras och Bränno. Från Solf ' kl. "19.30 via Munsmo, Sundom, Näset o. Söder-fjärden.

I .nl l"'I'I I~I I I.I I I I " "I I I"I I I'I.I I I"'"I I I~I I I"nl 1 1'"I I I I I I I I I ~nl l l"nl l l" "l l n l l l l l l l l.l l l lml Il umI I OI I" , I O,I I IO.I I I I I,n'"I I I I.I I I I I I I I I I _1U1", "1 1 ,"I I ,",l n~1 1 ..IIII.III..

"NÄÄ NIITÄ LAULUJA ON" TV-kändisen Pauli Räsänen, Österbottens storfavoriter ANTTU & KARl med Tauno Kiviahos orkester•

•

I I

II I •

BUSSAR: Wester fr. Teuva kl. 19.30 via Perälä, Myrkky, Karijoki Huvipuisto. Återvänder på natten . .

I

VARFÖR JÄKTA?

Säsongens första dans i

••• alla känner till

REP LOT

ERNOS

lörd. 23 maj kl. 20

••• alla har hört talas om populära orkestrarna

Eero Palo och Wikings

Buss från S. Vallgrund kl. 19.45 Funkt. gr. 3

••• alla vet var

EMET FOLKPAr:K,

är

så vi träffas där 23. 5. kl. 20.30 för att trivas en helmysig kväll med topp orkestrar.

Bussar som tidigare.

urs

Biljetter endast 4:-

EXTRA FöRBUNDSMöTE Representanter för SöU:s medlemsföreningar kallas till extra förbundsmöte som hålles i Oravais uf:s lokal fredagen den 22 maj kl. 19.00. Ärende: Åtgärder med anledriing av Viihdeohjelmas planer. på att bygga en storfestplats i Karperö.

Styrelsen

Idrottsinstitut en redsknpskurs mat och logi. För icke H : forsa- gatan 19 D 37, Helsingfors 10. i gymnastik för pojkar under re bekostar förbundet 50 % av: O Hon: - Hur kan du behandla resan till H : fors och retur.

Förfrågningar angående kurmig så efter att jag givit dig de 16 år fredag 28. 8.-måndag 31. 8. 1970. Kursledare är Tom Anmälningar bör vara för- sen kan riktas till oinbudsman- bästa åren av mitt liv.

Paxa!. bundet tillhanda senast åen 15[ nen Erkki Tarpila, tel. 763299 Han: - Herregud, var det diI kursavgiften 50 mk ingfu- augusti under .adress: Tempel- (hem) el. 440088. , . na bästa år?

'ö S 'TERBOTTNlSKA 'PO-STEN

:F redagen den 22 maj

Motionsledare på Solvallakurs

"Dagx" igen för en svärmande danskväll i

KISAMAJA LöRD. 23. 5. KL. 20-01 till svärmande toner av

G~ANADA Bussar som tidigare

~------------------------~, Då GRANADA spelar upp till 13

Dans på Ytteresse Dansbana söndagen den 24 maj kl. 20-24

1910

cyl~lister -

trafil{döda

Konditionsfrämjandet r. f. arrangerar i samråd med Solvalla en motionsledarkurs på Solvalla Idrottsinstitut iDkommande månad. Kursen iDleds tisdagen den 9 juni och avslutas söndagen den 14 jani. Kursen är den andra motionsledarkursen i orcmingcn som Konditionsfrärnjandet &1".r angerar. Den första hölls i fjol också på Solvalla med tolv deltagare både manlip och kvinnliga.

Det har visat sig aU behovet av utbildade motionsledare hela tiden ökar. På grund av detAv de 54 omkomna i vägtra- ta har Konditionsfrämjandet i fiken under april var 41 män allt hö.g re grad koncentrer,a t sin Och 13 kvinnor. Samma för- verksamhet på att utbilda ledahandsuppgifter från TALJA re. Under detta år har redan Bussar som tidigare. visar, att motsvarande hel- hållits två stycken testIed&rkurhetstal för april året förut ser, den ena i Åbo och den andvar 60 omkomna. ra i Lovisa.

Nio av offren framförde Motionsledarkursen är tänkt själv fordonet och likaså nio som en grundkurs för motionsvar passagerare. 16 omkomna . ledare, vilka ,k ommer att ha sitt var fotgängare medan 13 för- arbetsfält inom föreningarnas olyckades medcykeI.Med vI\- motionsavdei.ningar . samt inom ren kommer även mopedolyc- olika företag. korna att öka - i april om-, Kursprogrammet omfattar såk~m fem. En traktor och ett väl teoretiska som praktiska föhastfordon var vardera ..m~d reläsningar omfattande träom ett olycksfall med dodhg nil'lgslära, motionsgymnastik o. utgång. motionsidrott, ergometercykeln De flesta dödsfallen finner och dess användning, .c irkelträvi på landsbygden (34), me- ning samt föreläsningar om dan statistiken för städernas grunderna för motions träning. och köpingarnas del visar ~f) hjärta och kondition In. Dl. BUSSAR: Westers från Dagsmark kl. 19.30 via Lappfjärd, K : stad o. Tjöck. Kl. 19.30 från omkomna.

Dessutom bekantar sig kursdelövermark. Ingves från Rangsby kl. 19.30 strandvägen. Haglunds från Kaskö kl. 20.00. tagarna med Konditionsstigen vårt område turistvänligare samt enkla bollspel. vinner en båtresa ~asa-Umeå Som huvudledare för kursen tryckt för ändamålet och lämna :-Vasa ~ed mat pa båten och fungerar SolvaIla-chefen Nils in den till närmaste bank Sve- mkvartermg på Hotell Espla- Kankkonen. Kursavgiften utgör rigebåtarna eller resebyråerna. nad eller Dra:gonen i Umeå - 90 :- . I detta pris ingår mat. allt detta för två personer. And- logi samt kurslitteratur. KondiDe insända svaren (bÖr vara I ra priset är en båtresa Vasa- tionsfNimjandet beviljar även insända före 31. 5. 1970) be- Umeå-Vasa för två personer. resebidrag. Anmälan till denna döms aven jury som består Bland alla insända förslag ut- kurs bör göras senast den 25 av turistombudsmannen i Vasa lottas båtresor på samma sträc- maj under adress KonditionsSå här på tröskeln till en turistsäsong som väntas bli den Jaakko Y l i - S u o m u, magis- ka tur och retur. främjandet r. f. Tempelga Uppge ditt namn, din adress 19 D 37 Helsingfors 10. ~ar­ livligaste vi upplevt hittills i österbotten har juniorhandels- ter Sirkka H ö g s t r ö m och kammaren i Vasa tagit ett initiativ: en idetävling hur vi försäljningschef Matti K i v i- och din ålder. mare uppgifter om denna . n e n. Den som har det bästa Lycka till! skall få turisterna att trivas ännu bättre. . får Ni per telefon 44 ()() 88. förslaget hur vi kunde göra h f Bakgrunden är denna : gynnad grupp. Det är mycket - 1969 utgjorde ca 70 % av litet som vi kan erbjuda dem.

Kvarken-resenärerna svens- . Detta som några exempel på ka besökare. bristerna nu.

- varje person lämnade efter' Det är här som idHävlingen sej i genomsnitt 160 mk. kommer in i bilden. Hur skall - det skulle betyda samman- vi få turisterna att trivas bättlagt 27 miljoner mark under re i Vasa med omnejd? Den frågan har vi kanske just nU ett 1969. _ 1975 beräknas båtturisterna svar på. Juniorhandelskammaföra med sej 80 miljoner ren i Vasa vill gärna få ditt mark. tips. I gengäld har du chans - utvecklingen just nu är att få delta i utlottningen av . gynnsam till vår fördel tack fina priser. vare devalveringen.

För ÖP:s läsare skulle det Men inget vet hur utvecklin- framför allt gälla att hitta på gen går. Därför gäller det att ideer och tips för de u n g a få turisterna att komma även svenska turisternas det Hur fastän priserna inte skulle vara tror du vi kunde göra aet litet . så förmånliga. mysigare för rikssvenska ungAlldeles för litet kan vi er- domar som vill "göra Österbotbjuda turisterna som kommer ten", bekanta sej med ungdotill Vasa. Detsamma gäner väl mar här och "hålla-i-gång" på för hela österbotten. Som skär- finländskt och österbottniskt gårdsstad borde man naturligt- vis? vis uppleva Vasa från sjön Sänd din ide till Vasa Juniormen det är ytterst knapert med handelskammare, Postbox 67, de möjligheterna för närvaran- Vasa. Du kan också fylla. i den de. De unga är en speciellt miss- speciella ' blankett som finns

vet ju alla att det blir livat.

Populär orkester -

Populär dansplats.

RORGRUND

sönd. 24. 5. kl. 20-01

.Det blir orkestern

BRAZIL

som spelar upp till en klämmig DANS

--I

l de tävling

om hur få

• turlsterna att

•

trlviUS

Fredagen den 22 maj -

1970

öSTERBOTTNISKA POSTEN

vårt

vet !te-

et~ i lin Ialan 111'-

ad-

förlegade paralleliskol- , ut i skolstyrelsen, där trågan system, som indelade män- då bereddes, men sedan blandaDiskorna i två kategorier, de de sig juristerna i leken, och Iiroverksgångna och de folk- det gick icke eDS att få, skolstyolgångna, håller äntligen på relsens förord för sake'n ! att avlösas av ett förnuftigare system: grundskolan. Dess uppUndervisningsmini~tcgift är bl. a. att ge alla barn riet sista hoppet och unga samma mhöjligheter till studier och utbildning.

I Nu står vårt sista hor:;p tiU M~D ännu är inte gn:.ndSkQ- 1 undervisningsministerret. där Jan genomförd. Det tar &ina Finlands folkhögskolförening modiga år innan den är fullt igen uppvaktar i frågan. Hela utformad. Och under tiden kom- Finlands folkbögskofa hoppas mer det - precis som det varit hett och innerligt, att nät i långa tiden - att finnas en grundskolförordningen någon skara unga, som bromsas UI'lP gång i sommar utfärdas, så Där det gäller den vidare ut- ·skall också folkhögskolan och bildningen, ty de har icke haft folkakademin få se sig erkänd JDÖjlighet att skaffa sig elt mel- S0m en kompletterande skola, lanskolbetyg.. Föl' många begå- som kan ge grundskolkompeftde och duktiga ungdomar är tens. dörren till vidare utbildning En sådan bestämmelse gäller åäDgd därför att de icke äger sedan några år i Sverige, och detta viktiga papper. erfarenheterna därifrån är mycAtt grundskolan tämligen ket positiva: kommer att vara genomNu må vi dock ha khrt .för fiicd i svenska Österbotten hjäl- oss, att ett sådant evefltuellt per inte dessa. unga. De är och erkännande av folkhögskolan fi!rblir utestängda från viktiga också ställer stora krav på 1d:bildningsområden. folkhögskolan. och dess arbete.

Har samhället då inga skyl- Man kan ·t. ex. inte vänt!> sig, ter mot dessa, S0m ham- att en folkhögskola, var::; läsår i skarven mellan det gam-! omfattar 24-26 veckor och

'7

Här kan folkakademier med kompetenta lärare få en chans

Grunden svag utan lagtext Det är ju alltid något. Men om inte saken får ett ordentligt omnämnande i lagtexten. så är I grunden mycket vag. D~t personriga godtycket kan lwmma att spela en stor roll. Helt annat är det, om saken fin~!:' omnämnd i en lagparagraf Den som under en fölia av år haft att göra med ungdomar, som kommit till folkakademin för att läsa in en mellanskolkurs, som emellertid må~te tenteras för helt främmande lära-I re-- också i sådana ämnen där folkakademins lärare har full lektorskompetens - förstår hur viktigt det är att folkhögskolan och folkakadem.in äntligen får ett erkännande i detta avseende.

Det är inte bara för att skoloma skall få elever som detta är viktigt. Det är framför allt ett rättvisekrav. Dessa unga har rätt att kräva, att samhället också ger dem en chans Men som sagt, vill vi på folk-

I en tid som kännetecknas

av ökad speCialisering blir en skolform med uppgift att ge vuxna samhälls- och livsorientering,

I

Ge folkhögskolan chan~:{~n kompensera grundskolan! och det nya? Mer or.h mer I vars lärare inte ens har kompe-I högskolhålI att man på allvar jag blivit övertygad om att ten s för lärartjänst vid med- skall räkna med oss, så måste - här står inför ett samhälle- I borgarskola, skall kunna räkna I vi också själva göra oss värdi:rt rättvisekrav av ansenliga I på att få ett erl,ännande som ga förtroendet. Ett oeftergivmotsvarande grundskola. ' ligt krav är, att skolåret måste förlängas.

Det är nu tredje året i följd Stora krav Tröskeln hög som vi i Svenska Österbott.ens på folkhögskolorna f"ör privatisterna folkhögskola-folkakademi haft Nej, här kräv;es rätt s:\ mycett läsår, som i folkakademi-n lien man kan ju läsa och tenmellanskolans ämnen som ket av. folkhögskolorna. Bland t omfattar 33 veckor och i folktist! Javisst. Det finns' så- annat bör läsåret fÖrlängas så högskolan 32 veckor. För nästa som har gjort och gör det. att det motsvarar andra skolors ' läsår planerar vi med ytt.erligaalla som försökt vet, att läsår. Lärarnas kompetens mås- re en veckas förlängning, så att - eln för privatisterna är te också böjas. Och man kan folkakademin kommer att omt hög. Därför v-ågar man under inga förhållanden räkna fatta 34 veckor och folkhögskoicke på att söka forcera på, att en ettårig folkhögskola Ian 33 veckor. Vi gör detta för Finns det då verkligen inte skall anses tillräcklig. Här mås- att för vår del visa vår beredte folakademierna nog komma villighet att satsa llårt på folkannan väg? in i bilden, bl. a. där fÖl att högskolan och folkakademin det förslag till förordning språken och matematiken krä- som en skola, som väl . motsvagrundskolan, som nu · bere- ver så pass mycket, som endast rar mellanskolan och grundskoi undervisningsministeriet, en folkakademi kan ge. lan. en passus, som pekar åt Om emellertid inte ens unhåll. Det framhålles näm- dervisningsministeriet anser sig Gymnasieplan alt fullgjord läroplikt en- kunna ta folkhögskolan och i framtiden grundskolans nionde klass folkakademin med i lagtexten anses motsvaras av ett 'å r som kompenserande skola - vi Detta är nu det närmaste aJlmänt yrkesläroverk. om v.iII dock hoppas i det längsta målet. Inom en icke så långt längd och timantal så finns ännu en yttersta avlägsen framtid räknar vi _ån..J:'8.l' grundskolans. utväg. Enligt förslaget till för- emellertid med att lyfta folkFinlands folkhögskolför- ordning för grundskolan skall högskolan och folkakademin sida hakade vi på här nämligen länsskolnämnderna ha upp på det gymnasiala planet. )lipekade för myndigheter- möjlighet att förordna tentato- Det nya gymnasiebetänltandet att här borde ju fclkhög- rer, som i samarbete med en öppnar nya och intressanta perfå en liknande chans. grundskolas föreståndare skall spektiv härvidlag. Men det är börja med såg det lovande kunna utfärda grundskojbetyg. en senare historia.

I dagens läge är emellertid den mest brännande frågan den att få folkhögskolan-folkakademin erkänd som en mellanskolan och grundSkolan kompenVasa serande skola. Trots alla motDlMrmejeristkurs: 1 sept.-15 maj årligen gångar har vi ännu inte gett lIIlrädesfordring 15 mån. mejeripraktik (avlönad!) upp hoppet; Men då måste också skolorna göra allt vad på jeristkurs (fortsättningskurs): Okt-mars dem ankommer för att göra sig .at antal flickor och pojkar som fyllt 16 år antas ännu denna till nya praktikanter. värdiga detta förtrende. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _....: A If o n s S u n d q v i s t

överblicl~

och engagemang oundgänglig.

I(RONOBY FOLI(HöGSI(OLA Vinterlmrs : 28 veckor Pensionärskurs: höst och vår

Adress: Kronoby, tel. 45 017

SKOLORNA PÅ KORSHOLM Inleder nytt läsår den 14 oktober och' mottager elever till

o

Husmodersskolan, helårskurs som även ger goda meriter tör vidareutbildning på hushållets. barnavårdens och sjukvårdens områden

o

Värdinneskolsn, 6 mån. vinterkuTs. Utvidgad undervisning I matlagning. hemvård och handarbete.

O Lantmannasknlan. kare.

6

män. vintel'kurs för blivande jordbru-

O Jordbruksskolan, 2-årig utbildning med lantbrukshandels linje. Förskola för blivande agrotoger.

och

O Lantbrukstekniska skolan, 2-ärig utbildning för blivande reparatörer och servicemän, god grund för vidare teknisk utbildning.

O Trädgårdskurser

'0

Pälsdjursskolan, ca 6 månaders kurs praktik (börjar 7 januari 1971).

jämte 5 månaders

Närmare upplysningar jämte ansökningsblankett finns l skolornas prospekt sem erhålles genom att insända annonsen (sätt kryss för önskad skola) jämte:

I

Ir-

rs

SVENSI(A MEJERISI{OLAN

l

Namn Adress: .-............... , .. _................... _.. _n ' • • • • • • • • • • • • till Korsholms skolor, Gamla Vasa.

Lannäslunds lantbruksskolor, Jakobstad Lantbruksteknisk skola: 2-årig yrkesskola, som utbildar servicemän, reparatörer, försäljare m.m. i branschen. Ger p.g.a. utbildningens mångsidighet och tekniska inriktning goda möjligheter till fortsatt teknisk utbildning. Läsåret börjar 17 augusti och ansökningarna skall sändas inom maj.

Hushållsskola: Ger 8 mån. utbildning i matlagning, hemslöjd, barna- och sjukvård m.fl. för hemmet viktiga ämnen. Betyg från skolan är merit för vidareutbildning till hjälp- och sjuksköterska, barnavårdarinna m.fl. yrken. Skolan börjar den 1 september och ansökan skall sändas före den 10 augusti.

Trädgårdsyrkesskola: Ger 1-årig yrkesundervisning åt blivande trädgårdsodlare och trädgårdsarbetare. Är en meriterande grund- för vidareutbildning I trädgårdsrnästarskola. Skolan är lämplig för flickor och pojkar både från stad och landsbygd.

Arbetsmöjligheterna i branschen är goda. Nästa läsår börjar den 20 oktober och ansökningstiden ut~år den 30 juni.

Lantmannaskolan 6 mån. yrkeskurs för Dig som ämnar arbeta på hemgårdens jordbruk och tillika en grund för vidareutbildning til-l agrolog, forsttekniker e.d. För praktisk undervisning i maskinlära står väl utrustad verkstad till förfogande. Läsåret börjar den 20 oktober och anmälningar skall sändas före den 30 september.

Begär broschyr med anmälningsblankett eller närmare upplysningar, adr. Lannäslunds lantbruksskolor, Jakobstad, tel.

1116!). ..,1 NILS-G. ANDERSSON Föreståndare

ÖSTERI;I0TTNISKA POSTEN

Nya elever antages till avdelningar och studielInjer för

-

mekaniker, 2-årig utbild- ningstid, (l-årig på mellanskolgrund ). mekaniker, (l-årig fortsättningsutbildning med 2-årig linje som grund) . svetsare-plåtslagare, 2-årig

-

bilmekaniker, 3-årig elektriker, 3-årlg snickare-byggnadsträarbetare, 2-årig

sömmerskor, 2-årig klädnadssömmerskor, 3-årig på medborgarskolgrund 2-~rig på mellanskolgrund kokerskor, 2-årig

-

kokerskor i storkök, fortsättningsklass

-

frisörskor, 2-årig

NYHETER . - utbildning av föreståndarinnor för storhushåll (ekonomlföreståndarinnor) på mellanskolgrund, ca 3 år - elektronikutbildning på mellanskolgrund. 2-årig.

Läsåret börjar 17 aug. Statliga studiebidrag och -lån kan erhållas. Elev~e m för 185 elever. Gratis frukost.

Ansökan om Inträde insändes före 25 maj under adress Vasa, Brändö. Inträdesprov för alla sökande 2 juni kl. 9.45. Broschyr med närmare uppgifter och ansökningsblankett erhålles från skolans kansli, tel. 241 022.

Direktionen.

I(ristliga folkhögskolan i Nykarleby Nytt läsår börjar i månadsskiftet sept.-okt., då en 28 veckors kurs börjar. Det blir skolans 50:e årskurs, vilket givet vis kommer att sätta sin särskilda prägel på kursen. Utöver de för alla gemensamma samhällsorienterande ämnena ges eleverna möjlighet att välja mellan fyra olika tlUvalsgrupper: 1. övningsämnen med praktisk inriktning, 2.studieämnen ~ed tonvikt på mellanskolans ämnen, 3. estetiska ämnen med musikundervisning som tyngdpunkt och 4. Internationella ämnen med or~n­ tering om världen I dag, journalistik etc. Denna linje siktar speciellt på mellanskol- och grundskolgångna och ger möjlighet till praktisk övning I engelska och finska med ' konversatJonstimmar under ledning av engelsk, resp. finsk lärare. Eleven har rätt att dessutom från de övriga grupperna välja enstaka ämnen, så att antalet veckotimmar blir minst 30. .

Elev bör före årets utgång ha fyllt 16 är. Anmälan göres under adress: Kristliga Folkhögskolan; Nykarleby. Till de anmälda sändes en folder med närmare upplysningar samt skolans årsprogram.

I(AUSTBY Evangeliska Folkhögskola emottager svenskspråkiga elever som genomgått mellaIl!lkola handelsskola eller dylik. Möjlighet att l praktiken förbättra sina kunskaper i finska. Det beredes tillfälle att deltaga l språkprovet som ger rätt till att söka tvåspråkiga tjänster. De flesta eleverna har därtill tenterat mellanskolans kurs I finsk grammatik. Folkhögskolanbjtider en givande och mångsidig vintertid i trivsam miljö. Goda kamrater, små studiegrupper och många variationsmöjligheter vid kurs- och ämnesval. Vår broschyr sändes på begäran. Skolans adress : Kaustinen, tel.

77 079.

I(VEVLAX Manliga Henlslöjdsskola

Den allt snabbare utvecklingen inom näringslivet har framtvingat en granskning och en revidering av den merkantila undervisningen på institllt- och skolnivå.

Dagens näringsliv ställer allt större krav på de personer som arbetar inom industrin, handeln och i serviceyrkena. Av dem krävs en gedigen grundskolning, förmåga att ta initiativ, goda språkkunskaper osv. Handelns utvidgning I både nationellt och internationellt, den ökade konkurrensen, industrins expansion och det offentliga livets a llt större personalbehov kommer att med jämna mellanrum ställa krav på förnyelse. Härtill kommer ännu anpassningen till grundskolan.

I den nya ~äroplan som presenterades i höstas ingår inte någon direkt anpassning av kurserna till grundskolans kurser, utan i läroplanen påpekas att denna anpassning måste ske, men att detta kommer in i bilden när grundskolan är genomförd. Den administrativa och organisatoriska anpassningen kan anses vara genomförd.

I

SPORRA TILL SJÄLVSTUDIER Förutsättningen för effektiva och ändamålsenliga merkantila studier är att eleven har intresse för denna bransch. En av läroplanens målsättningar är att väcka detta intresse och att ytterligare befästa det. Detta förutsätter igen att kurserna och lärostoffet får en sådan utformning att eleven sporras till större aktivitet och till självstudier. En reform som borde verka i denna riktning är den linjeindelning som gendmförs och som ger eleven möjlighet att själv välja de ämnen som mest intresserar. .

De föråldrade metoderna med stora krav på minneskunskaper och mekaniska färdigheter som tidigare sattes i högsätet har fått vika för andra modärna och bättre metoder. Eleven bör ges en stabil grundskolning, men samtidigt skall elevens förmåga til.l självverksamhet och självstudier utvecklas. Detta förutsätter att läroanstalterna anskaffar tidsenliga läromedel och att lärarna ges möjligheter till vidareutbildning.

ETT ÅR LÄNGRE Handelsläroverken rymmer inom sig tre egentliga avdelningar: Handelsskola (2-årig), institutet (3-årigt) och studentavdelningen (2-årig) . I jämförelse med i dag kan noteras att utbildningstiden både i institutet och i studentavdeJningen förlängs med ett år, medan utbildningstiden för handelsskolans del är oförändrad.

HÄR ÄR ALTERNATIVEN Handelsskolan. Första året, gemensam grundskolning för alla ingen delning. (Se fig.) Andra året sker en viss specialisering på följande linjer: 5. merkantillinje 6. kontorslinje 7. redovisningslinje 8. allmän linje Målsättningen för de olika linjerna är i korthet följande: 5. Den merka ntila linjen utbildar främst försäljare för detalj- och partihandeln.

6. Kontorslinjen utbildar personal för de allmänna kontorsgöromålen.

7. Redovisningslinjen utbildar bokförare.

8. Den allmänna linjen skall ge en mångsidig allmän merkantil skolning utan specialisering inom något bestämt fack.

Trots denna linjeindelning försöker man bibehålla handelsskolans allmänna karaktär.

Målet är att ge en ut\}ildning som möjliggör en verksamhet på olika, för merkanter lämpade, områden; eller möjligheter till fortsatt utbildning i institu-

tet.

Handelsinstitutet. Första året, gemensam grundskolning ingen Iinjedelning. Andra året finns följande valmöjligheter 1. marknadsföringslinje 2. redovisningslinje 3. se krete rar linje 4. allmän förvaltning Målsättningarna för Hnjerna är följande: 1. Marknadsföringslinjen. De viktigaste ämnena på denna linje är handelns allmänna struktur, marknadsföring och olika metoder för samt planering av marknadsundersökningaar. Denna linje utbildar arbetskraft för affärsföreta.gens inköps- och försäljningsuppgifter.

2. Redovisningslinjen. Huvudvikten fästs här vid bokfröing,

budgetering, statistiska ·beräkningar, beskattning och aJImänna kontorsgöromål. De -s om gått denna linje lämpar sig som bokförare, planerare o. dyl.

3. Sekreterarlinjen. Tyngdpunkten utgörs här av handelskorrespondens, språk, kontorsorganisation, användning av olika kontorsmaskiner. Linjen utbildar personal till sekreterarposter och \ till olika kontorsuppdrag.

4. På linjen för allmän förvaltning ges speciell undervisning i ämnen som klargör statens och kommunens bokföring, budgetering och skattefrågor samt olika ämbetsverks arbetssätt. Denna linje .. utbildar - personal till stafens, kommunernas, församlingarnas och olika föreningars och sammanslutningars tjänster.

Studentavdelningen. Linjeindelning och målsättning är de samma som ' för institutet, men utbildningstiden är ett år kortare. För att ändå uppnå samma resultat, måste man använda specialmetoder, vilket möjliggörs av studenternas större studievana.

GYMNASTIK I LÄROPLANEN En nylhet för handelsläroverk är att man i denna läroplan observerat fysisk fostran och varje år reserverat två veckotimmar för detta ändamål.

Förutom de ovannämnda linjeindelningarna finns det möjligheter för olika läroverk att, med yrkesutbildningsstyrelsens medgivande, inrätta linjer som skall tillfredsställa näringslivets rent lokala krav.

Dessutom förutsätts i betänkandet att handelsläroverken i mycket hög grad skall ombesörja den vidareutbildning och den omskolning som näringslivets snabba utveckling krä'\"'er..

Vi kan konstatara att denna läroplan erbjuder den förnyelse som handelsläroverken länge har behövt. Den lag som fö sätts för att denna reform skaIl genomföras har antagits at' riksdagen senaste höst. Förordningen, som mera i detalj precisera reformens genomffi.. rande, är under utarbetande..

Man hoppas att förordningws fås fram i så god tid att nya läroplan kan tillämpas. som avsetts, från hösteö 1971..

Jan-Eric Gra nö

EFTER GRUNDSKOLAN börjar nytt läsår den 25 augusti 1970. Skolan är ett-årig med tre avdelningar: träslöjds-, metallslöjds- och målningsavdelning.

Kursavgift 80 mk. Kost och logi 40 mk per månad. Varje elev erhåller en fri måltid per skoldag. För att vinna inträde bör sökande före utgången av läsåret fylla 16 år. Till ansökningshandlingarna, vilka bör Insändas före den 10 juli, bör bifogas ämbetsbevis; tuberkulosintyg, och avskrift av skolbetyg. Anmälningsblankett och broschyrer erhålles på begäran från skolan.

Gunnar Kauppl föreståndare tel. 40 036

1970

Linjedelning, ett år till • l handels nya läroplan

Österbottens CentraIyrkesskola -

Fredagen den 22 maj -

I första klassen genomförs ingen linjedelning vare sig i handelsskola, institutt eller i studentavdelningen. Det första läsåret avser att ge en grundläggande handelsutbildning åt alla. Först under de därpå följande läsåren erbjudes möjligheter till specialisering.

Terjärv Manliga Hemslöjdsskola Ny årskurs vidtager den 1 september.

Undervisning i teoretisk och praktisk slöjd.

Närmare upplysningar genom Erik Åkerman, rektor, tel. 75121.

I

.

Fredagen den 22 maj

0_

1970

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Bilservice jobb för flickor Testapparater kräver fackfolk

Jakobstads Handelsläroverk Nytt läsår börjar den 1 september kl. 10. Vi erbjuder våra nya elever goda studiemöjligheter I en trivsam miljö. Inkom· mande läsår är värt program följande: Handelsskolan. Studietid 2 år. Utbildar personer för befattningar inom affärslivet och på bank, ger också en god grundutbildning för fortsatta studier. Inträdeskravet är folkskola och 15 års ålder. Praktik inom affärsbranschen räknas som merit. Av ansökan bör framgå om sökanden önskar läsa engelska eller tyska.

Handelsinstitutet. Studietid 2 år. En merkonomexamen med goda vitsord öppnar vägen till välavlönade befattningar i affärslivets tjänst. Den ger också möjligheter att vinna inträde till olika specialkurser. Inträdeskravet är avlagd mellanskoleller handeisskolkurs. Praktik inom branschen räknas som merit. Elev i institutet kan erhålla statsborgen för studielån.

Läkarsekreterarkurs. Kurstid 8 Ih mån. Inträdeskravet är studentexamen eller motsvarande utbildning. Sjukhuspraktik räknas som merit. Undervisningsprogrammet omfattar medicinsk och praktisk yrkeskunskap, maskinskrivning, kontorsgömmål och språk. Eleverna bereds möjligheter till omfattande praktik på sjukhus och mottagningsbyråer. Arbetsmöjligheterna är för närvarande mycket goda.

Merkantil kurs. Kurstid 8 % mån. Kursen är öppen för personer med teknisk utbildning och är den enda i sitt slag i landet - parallellt genomförs en finskspråkig kurs. Undervisningsprogrammet (35 vt.) omfattar handelstekniska ämnen, ADB, språk, seminarieövningar och specialföreläsningar. Kursen strävar att kunna placera sina elever på inflytelserika poster inom inköp och försäljning.

Terminsavgiften är i skolan 50 mk, på de övriga avdelningarna 79 mk. Frielevplatser på alla klasser. Boendekostnaderna är relativt låga i Jakobstad. Skolan har elevbespisning. !..äroverket bistår sina elever vid ordnandet av. praktikanlplatser under ferierna och anställning efter avslutad skolgång.

Till egenhändigt skriven ansökan bifogas avskrifter av skoloch praktikbetyg samt ämbetsbevis. Ansökan riktas till rektor och sändes under adress Jakobstads Handelsläroverk, Paul Eallvarsg. l, Jakobsta<l. Ansökningstiden utgår för skolan och institutet den 10 juni och för kurserna den 15 juni. Elever som vunnit inträde erhåller skriftligt meddelande. . GUNNAR BJöRNDAHL, rektor

• Else-May Högberg, hemma fr:ån Jakobstad, är en av de två flickor som går på bilservicelinjen.

Lnl.JEN för bil service vid yrkesskolan i Jakobstad är den enda i sitt slag i svenska öster-

Gamlakarleby Handelsläroverk

botten. Den är sedan bösten 1969 . tvåårig. I vår ntexamineras sex elever. Senaste böst togs tio elever in. Två av dem är fUckor.

ar att bli goda servicemän

testapparater.

Ett faktum som talar för att behovet av yrkesutbildad servicepersonal kommer att öka är att allt flere servicestationer skaffar dyrbar testutrustning som kräver yrkeskunnigt folk.

I övrigt bjuder yrkesskolan i Jakobstad: _ På bilavdelningen får man reparera bilar och göra allt som fackmannen får o-öra i verkstäderna. o ~ ' På elavdelningen får man installera elektriska apparater, man får linda motorer, reparera hushållsapparater m. m.

- På maskinlinjen ffll man svarva, fräsa och tillverka detaljer och maskindelar i metall - På svetslinjen lär man sig svetsa med moderna svetsappaän hälften av jordens in vanare är i dag yngre än 25 rater.

- På telefonlinjen får e;p-verGeneralsekreterare U Tbant vädjar därför till regeringar, na lära sig allt om moderna te. _ _ och enskilda att lämna bidrag till finansieringen av agdomens generalförsamling som Förenta nationerna lefonväxlar och bärvågsystem På byggnadsavdelningen lIålla i New York den 9 till 18 juli. Församlingen, fk ~mat "Fred' framsteg och internationellt samarbe- får pojkarna göra allt ~om en • _ en del av firandet av världsorganisationens 25-års- · byggnadssnickare utför .

- På klädsömnadslinjen får flickorna sy kläder åt kunder emellertid hittills en- inte någon speciell grupp eller Eleven får ta mått, göra mönsgit bidrag på sam- hemlandets regering. ter och sy.

30.000 dollar, mindre Om FörEmta nationerna av På den l-å riga konfekprocent av de 700.000 ekonomiska orsaker finner det tionslinjen lär man sig att sy _l&'IllooleDS generalförsam- omöjligt förverkliga gene- snabbt och skolans elever får kosta. Den störs- ralförsamlingsresolutionen om lära sig massproduktion av kläungdomens generalförsamling, der. vore det inte bara ett allvarligt - På näringsekonomiavdeltill fem ungdomsde- slag mot resolutionens målsätt- ningen får fliCkor och pojkar från vart och ett av ' ningar. Det skulle troligen ock- lära sig allt om mat. medlemsländer skall så påverka relationerna mellan Ansökningstiden för de svenDr stall representera all generationerna för lång tid ska allmänna yrkesskoloma ut_ . _ i deras hemländer och framåt, säger U Thant. . I går den 30. 5.

- Inkommande höst hoppas Yi hälsa minst fjorton nya eleftI' välkomna, säger tekniker Gustav D u m e Il som leder den )II1Lktiska undervisningen på

det här fallet servicekvinnor som pojkar.

Undervisningen på bil servicelinjen består till hälften av teo~celinjen. ri och till andra hälften av Telmiker DumelI betonar att p~aktis~t ar~~e på s~olans s~~~ mycket gärna ser att flic- VIcestatIOn. Dar får eleverna.. a soKer sig till bilservicelin- ra sig det mesta, från tvattDe saknar visserligen i de ning, vaxning, smörjning och fall erfarenhet av både oljeb~ till testning ~v motorns motorer o. d. Men trots mekamska och tekmska delar, har det visat sig att flic- framvagnsinställning, hjulbahar lika goda förutsättning- lansering m. m. med moderna ----------------------------

......

I

rektor

VET DU att Svenska Folkakademin

emrlngbrist äventyrar

generalförsamli~g?

I

att

Det nya läsåret vidtar i handelsskolan månda.gen den 25 aug. kl. 13: . Egenhändigt skriven ansökan vartill fogas ämbetsbetyg samt avskrift av skol- och eventuella tjänstebetyg bör insändas till skolan före den 27. 6., varefter godkända' elever erhåller skriftlig kallelse.

-

i år utdimitterade 113 elever

-

att elevantalet visat en stigande kurva

-

att antalet österbottningar konstant ökat under de senaste åren

-

att ca 1/7 del av landets svenskspråkiga folkhögskolungdomar läsåret 1969-1t10 studerade vid Svenska Folkakademin

-

att skolan f. o. m. hösten 1970 ger utökad undervisning i de matematisk-naturvetenskapliga ämnena (en ordinarie ämneslärare anställes enbart- för dessa ämnen)

- att 98,3 % av årets elever önskar rekommendera Svenska Folkakademin för sina kamrater -

att ca 175 socionomer har genomgått Svenska Folkakademin

-

börjar igen den 24 september 1970

-

att din anmälan skall inlämnas före den 10 september.

-

Att jag hälsar Dig Välkommen till Svenska Folkakademin

-

Skolan med gemensamt ansvar - ifall du före den 31. 12.

1970 fyller 17 år, genomgått folkhögskola, centralyrkesskola, eller 4-5 klasser mellanskola. Vill du veta mera om skolan, ring Borgå 915/11115 eller skriv till Rainer Johansson, Agatan 15, Borgå.

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

10

Svenska Österbottens Folkhögskola-Folkakademi kallar Vi erbjuder Dej ett läsår med rikt innehåll och kamratlig samvaro.

FOLKHöGSKOLAN börjar den 7. 9. -70 och pågår 33 veckor. Elev bör under kalenderåret fylla 16 år. Tre linjer: Praktiska linjen med ca 25 veckotimmar praktiska ämnen.

Studielinjen för dem som skall fortsätta studierna.

Handelslinjen för tjänster inom handel och service samt som grund för fortsatt utbildning.

FOLKAKADEMIN börjar 1. 9, -70 och pågår 34 veckor.

Elev bör inom kalenderåret fylla 17 år och ha genomgått folkhögskola, mellanskola, y:rkesskola eller motsvarande.

Fem linjer: Kommunallinjen för blivande socionomer.

MeJlanskollilljell förbereder för avläggande av mellanskolexamen.

Merkantila linjf'n motsvarar handelsskolekurs.

Ungdomsledarlinjen ger teoretisk och praktisk grundutbildning 'for blivande ungdomsledare.

Vårdlinjen ger förberedande utbildning för olika vårdyrken. Dessutom vid behov eget ämnesval för speciella studier.

Allt detta erbjudes i en av Nordens förnämligaste och trivsammaste folkhögskolor. 20-70 % av studiekostnaderna kan fås som statsunderstöd. Avgifterna enligt Finlands folkhögskolförenings normer. Studieavgiften i folkhögskolan 100,-, i folkakademin 120,- per år. Kost och logi i folkhögskolan 36,-, i folkakademin 40,- per vecka.

Ring eller skriv till vår skola, adr. yttermark, tel. 41 eller 10, för närmare upplysningar. Begär prospekt!

Ansökningstiden utgår den 10 augusti. Till ansökan fogas ämbetsbevis, läkarintyg, tuberkulosintyg och avskrift av skolbetyg. Välkommen till SÖFF! Alfons Sundqvist rektor

HöGVALLA SEMINARIUM

Fredagen den 22 maj -

1970

Nya folkhögskollagen ger vida 'perspektiv på vuxenutbildning Den nya folkhögskollagp.n med därtill hörande förordning, som trädde i kraft den 1 januari 1970, öppnar nya vägar för det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. En av de mest betydande är möjligheten att med hjälp av statsmedel anordna korta kurser i en helt annan utsträckning än det hittills varit möjligt.

Enligt lagens ord utbetalas statsunderstöd "för av skolstyrelsen godkända kurser om minst fem dagar, som föranstaltas i ämnen vilka hör till läroanstaltens program, om antalet kursdeltagare är mmst 15, i kurser som föranstaltas i Lapplands län dock minst 10".

Förut var minimitiden för de korta 'k urserna fyra veckor; nu har man gått ned till fem dagar! Det är naturligtvis femdagarsveckan, som här kommer in i bilden. Nu ' blir det alltså möjligt att ordna kurser, som vanligt folk kan delta i t. ex. om sommaren, utan att offra hela semestern.

Obeserveras bör dock, att det måste vara minst fem hela daga.r Det går inte att börja den första kursdagen på eftermiddagen och sluta den femte dagen på förmiddagen! Minimiantalet timmar per dag är enligt gammal praxis sex timmar.

I

min skall fördjupa dessa kunskaper och färdigheter.

För varje kurs skall uppgöras läroplan, som på föredragning av rektor godkännes av direktionen och som i god tid innan kursen begynner skall insändas till skolstyrelsen för fastställelse. Ändras planen skall man förfara på samma sätt. När kurs.e n begynt skall skolstyrelsen-. meddelas därom.

Sedan arbetsåret avslutats insändes berättelse till skolstyrelsen, vari också redogöres för de korta kurserna.

skolans namn och regi. Det är ju den som inför statsmYllmgheterna står i ansvar. Men ingenting hindrar, tvärtom är det enligt min mening önskvärt, att organisationer som önskar anordna dylika kurser själva i samråd med skolans ledning lägger upp programmet och ordnar med föreläsare och lärare. Sedan sköter skolan den administrativa delen. Givetvis bör en sådan organisation också svara för de kostnader för kursen, som ' icke täckes av . statsmedel.

En fråga som säkert dyker ~ upp är den om deltagarnas .ålSamarbete med der. Så vitt jag kan tolka laorganisationer gen är minimiåldern för en Av det sagda framgår, att kursdeltagare fyllda 16 år. Uppåt finns numera ingen {lIdersdessa korta kurser måste gå gräns.

I den tidigare lagen hette det, att folkhögskolan var avsedd för "vuxen ungdom",' och det var inte så lätt att placera in t. ex. pensionärer i denna kategori! Nu finns ingen sådan inskränkning mera.

Nya .linjer vid öCY

Se sidan femwn. spalt 2

Söndagen får räknas

Ett problem kanske dyker upp i samband med pianerandet aven dylik kurs: Får också söndagen räknas som arbetsFörberedande lärarkurs börjar sista dagarna 1 augusti. Den dag, hörande till kursen? Vid som önskar utbilda sig till hushållslärare och har mellanskola förfrågan hos skolstyrelsen har som grund, uppmanas söka till denna kurs. Inträdesålder minst det meddelats, att söndagen får 16 år. räknas som kurs dag under förEttårig husmoderskurs börjar samtidigt som ovanstående kurs. Den är lämplig för den, som önskar meritera sig för sjukutsättning att den utnyttjas sköterske-, bal'ft&vårdEttltbildning m.m. Inträdesfordringar som som full arbetsdag. Detta unföregående. Tidigare praktik ej nödvändig för dessa kurser. derlättar i hög grad anordnanAnsökningstiden utgår 1 juli 1970. det av dessa kurser.

Närmare upplysningar på begäran.

Sådana korta kurser stödes LEA ANDERSSON, rektor av staten på samma sätt som Adress: HögvaIla Hindhår folkhögskolans övriga arbete; Tel. 915/24 002 dvs. i stora drag fås 9.0 procent av lärarlöner och föreläKlipp ut - - - - - - - - - - - - - - - - - - Klipp ut sararvoden samt 70 procent av de övriga i lagen uppräknade utgifterna.

En nyhet är, att timlärares då är och föreläsares resekostnader och dagtraktamenten också inVöRA FOLKHÖGSKOLA-BREIDABLICK går bland de till statsbidrag berätta platsen att börja på. rättigande utgifterna, för vilka • ALLMÄNPRAKTISKA LINJEN: praktisk skolning med 70 procent erlägges. Vad detta tonvikt på handslöjd . . Utmärkt grundskolning för betyder ligger i öppen dag. ex. yrkesskola. och

HUSMODERSSI{OLA

VILL DU BLI PRESIDENT

• STUDIELINJEN : språngbräda till handelsskola, barnavårds- och Sjukvårdsskoior, folk akademi m.m.

• NORRVALLALINJEN : grundutbildning för ungdoms-, idrotts- och fritidsledare. Möjlighet till individuell idrottsträning under sakkunnig ledning.

• SPECIALKURSER: bilskola, maskinskrivning, fototeknik, tränar_ och domarkurser m. m.

FORDRINGAR: god hälsa, genomgången folkskola och 16 år fyllda före 31. 12.

KURSTID: skolan börjar 1. 10. ('"!8 veckor) Norrvallalinjen 17. 9. (30 veckor) FÖRFRÅGNINGAR: skriftligen till vöRA FOLKHöGSKO~ LA eller per tel. 56 029 eller 56 482.

BEGÄR PROSPEKT!

I skolans ämnen

Nu bör observeras, att dessa kurser skall anordnas av folkhögskolorna och folkakademierna "i ämnen, som hör till läroanstaltens program". Men förordningens första paragraf ger ett vitt spelrum; det heter nämligen: "vid egentlig folkhögskola meddelas humanistisk, socialekonomisk och naturvetenskaplig undervisning. Undervisningen må även meddelas i Klipp ut - - - - - - - - - - - - - - - - - - Klipp ut praktiska ämnen". Folkakade-

• utom de traditionella linjerna för mekaniker, sn plåtbearbetare, bilmekaniker, elektriker, snickare-timn:Iti kokerskor-kockar, sömmerskor och frisörskor har österbo centralyrkesskola denna vår ettpar nyheter att bjuda un~ som genomgått mellanskala.

• Den ena är en 2-årig grundutbildning inom elektronikea. område där bristen på yrkeskwmig arbetskraft är synnerl.igel. stor. Med öCY:s elektronikkurs som underlag kan man specialisera sig inom TV-, radioregleri"ngs- och datatekniken.

• En 3-äng utbildning av föreståndarinnor för storhUSllill ÖCY:8 andra nyhet. Modern turism har också nått vk ....... del. Hotell, restauranger, motell och barer av hög klass lIir tidsenlig service. Vårdsektorn har likaså allt större ~ hem och anstalter med åtföljande storhushåll. På bildeJl i verktygsslipmaskin på mekanikeravdelningen.

Fredagen den 22 maj -

1970

~==~==----~---------------------

Ö S 'f ~ R B

° T T N I.:S:...:K:.:..:.:A=--:P:......:O:...:S=-:.T..:i!.:..·:.,:N_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _"--_ _ _ _,"--_ _ _ _l..;...l

Anatomi och hälsolära inte sexualundervisning

Undersökning visar brister Möjligheterna till effektiv sexualundervisning är bepiinsade i dagens läge. 01'sakuna är många. De största olägenheterna är bristen " undervisningsmaterial, lärarnas och elevernas osäkerIlet inför ämnet, tidsbristen och den -obefintliga utbildDingen. .Det här framgiek av dea undersökning om sexual1IIIdervisning i våra svenskaprWga- skolor soinsamfundet Folkhälsan har gjort.

Undersökningen hade formen aven postenkät och frigeformnlären sändes till alla svenska läroverk, kommunala mellanskolor, med"'rprskolor och till häHten av Jandets folkskolor, 80ID var slumpmässigt utvalda. Frågeformulären gick till de yrkesskolor, folkhögskolor och folkakademier som hade deltagit i Folkhälsans studiedagar i sexualkunskap 1968. Här behandlas bara läroverk, folkskolor och medborgarskolor eftersom svarsprocenten när det gäller en postenkät för dem kan betraktas som tillfreds·s tällande.

YRKESSKOLAN I

JAKOBSTAD

mottager nya elever till fÖljande studielinjer: FOLKHÄLSANS undersökning visade att lärarna egent"ligen inte har någon entydig uppfattning om vad sexualundervisningen egentligen är. Vissa aUmänna slutledningar kan man dock göra redan av den här undersökningen. Det som lärarna uppfattat som sexualundervisning är ofta helt enkelt biologi eller hälsolära. De flesta lärare tycks ha koncentrerat sig på direkt anatomiska och fysiologiska synpunkter på ämnet. Orsaken till att en så stor del av lärarna inte ansåg det vara svårt att undervisa i sexualkunskap kan just bero på det.

Folkskollärarna och medbor- ten ansåg att skolan ska regarskolelärarna tyckte i långt kommendera sexuell ,avDållsam-! fler fall än läroverkslärarna att het under uppväxtåren och det var svårt att ge sexualun-' nagra sade att undervisningen dervisnlng, 'men trots det öns- inte får överbetonas, man ska kar sig inte dessa två grupper inte väcka den björn som soav lärare mer utbildning i det- ver o. s. v. En del ansåg att ta ämne, vilket förvånar. Man man ska ta upp undervisningen kan naturligtvis dra den slut- när e1evarna aktualiserar den satsen att dessa två grupper och den naturligt kan tas upp inte är intresserade av att ge Någon sade t. o. m. att lantborsexualundervisning. na inte behöver så mycket Folkskollärarna var de enda sexualundervisning. som direkt nämnde att svårigI synnerhet läroverkslärarna hete rna berodde på den egna tyckte däremot att man bör inosäkex:heten och elevernas blyg- föra sexualundervismng på ett het, medan man kunde läsa det tidigt stadium - redan i förmellan raderna hos de andra. skoleåldern. ÖVer hälften av läroverksläFolkskollärarna hade överlag rarna önskade intensifierad utsträngare inställning till vilka bildning bl. a. i form av stunormer o. värden om sexuallivet diedagar. I höst kommer Folkskolan skall lära ut, närapå hälf- hälsan att arrangera ett tredagars seminarlUm till vilket både läroverks-, medborgarskoleoch folkskollärare inbjuds att delta. En livligare diskussion borde dessutom fås till stånd om sexualundervisningen överhuvudtaget för att' den ska få en respekterad 6ch tillräckligt plats i den nya I allmänhet har lärarna i alla typer av skolor en positiv in- omfattande grundskoleplanen.

Genomförs ställning till ett gott förhållande mellan föräldrar och lära.re när det gällde sexualundervisningen, man talade för ge- det inte nu, kommer det att mensamma diskussioner och kurser. Detta visar Folkhäl- ta många år innan vi får till sans undersökning. I\len det framkom också negativa syn- stånd en saklig och mångsidig punkter som oftast sades bero på att föräldrarna inte är upplysning på alla stadier.

Undersökningen visade, om intresserade av skolans sexualundervisning och kanske inte av sexualundervisning överhuvudtaget. . Det framgick dock inte alltid i kalla siffror, så inte av undersökningen hur lärarna hade kommit fram till i alla fall mellan raderna att det inte står så väl till med denna slutsats. sexualundervisningen och läFolkskolorna önskade mer ken ansåg att man borde inleda rarnas inställning till dem. Det skol-TV, men också en helhets- undervisningen i sexualkunskap är aldrig för tidigt att ge för undervisningen. besök ·redan i förskoleåldern. Då skul- sexualundervisning, det svåra av experter och speoiella sexual- le eleverna på ett naturligt sätt är att kunna anpassa den till vara förberedda på puberteten de olika åldersgrupperna. På dervisningspaket.

Medborgarskolorna viile ha och deras inställning till sexual- I sexualseminariet i höst kommer _ film och speciella läroböc- undervisningen och sexllallivet den svenska experten Maj-Brith kel- för lärarnas egen utbild- överhuvudtaget skulle inte vara Bergström-Walan, som ju talar . g. så "fnissig". för kontinuerlig undervisning, Läroverkslärarna önskade mer . att presentera vissa synpunkter Ska flickor och pojkar underr och broschyrer. En rätt för lärarna. Vi borde också få visas tillsammans? Det är en del i synnerhet av lärotill stånd en regelrätt utbildmycket omdiskuterad fråga. För ära rna önskade siudiedaning både för ämneslärare och att man ska kunna bygga upp i stil med den Folkhälsan ett samförstånd mellan de båda för speciella experter i sexuaIkunskap. En viss vink om förde hösten 1968. Dessutom könen i den här frågan borde virringen i fr åga om sexualunde sig lärarna en regelrätt man väl ta upp sexualundervis. dning i sexualunderv:isning. dervisningen ger också det ningen gemensamt för att de önskemålet beträffande mer båda parterna ska kunna dis- faktum att så många lärare unför sexualundervisningen kutera och komma fram till till- derlät att svara på vissa fråbefogat. Det vanligaste fredsställand lösningar tillsam- gor och att man ur procenttaet timmar per läsår varie- mans. I en skola nämnde man len kunde utläsa att skolan mellan 2 och 10 per klass. att undervisningen i princip ges sade sig ge mer undervisning ola sade sig ge 31 timmar tillsammans men att t . ex. men- än vad lärarna sade sig ge och undervisning per år och struationen borde tas upp se- mer än vad som rimligtvis Beklagligt må nga uppgav parat. Varför det? Det är vik- kunde få plats i den knappa 1 timme per läsår, tigt att det inte finns något timplanen. Undersökningen Vldersökningen visar att smussel i den här frågan som sade dock tydligt att lärarna undervisningen i de flesta å l' Ii känner sig osäkra och önskar v. en u tb'ldn' intensifieras alltför sent. regerar m nga tvmnors I ,mg som s k u Il e ge d em .. l Mannen ska lära !lig att förstå mer kunskaper och större säi den å l d er nar e everna in i puberteten. Bara kvinnans beteende under men- kerhet. Vad säger våra myndig.tgra enstaka ' lärare i lärover- struationen. . heter om det?

Lärarna behöver utbildning själva

I

1. a. b, 2.

l\Ietallavdelning: Maskinbearbetning 2 svetsare-plåtslagare 2 Byggnadsavdelning : byggnadssnickare 2 3. Elektricitetsavdelning: a. Elmontörer 3 b. Telefonmontörer 3

år år år

år år

4. a. b.

5. a. b, 6.

Bilavdelning : Bilmekaniker 3 år Bilservice 2 år Sömnadsavdelning : Klädsömnad 2 år Konfektionssömn. 1 år Huslig ekonomiavdeln.: kokerska, storkök 2 år

Till studie linjerna 3 b och 4 b mottages elever från hela landet.

Sökande från annat yrkesskoldistrikt kan avlägga prov vid närmaste yrkesskola.

Inträdesprov anordnas tisdagen den 2 juni 1970 kl. 9.00, vari samtliga sökande utan särskild kallelse bör deltaga.

Begär broschyr för närmare upplysningar!

Statliga studiebidrag och lån kan erhållas. Elever erhåller gratis lunch och en arbetsdräkt.

Skolan förmedlar rum första skolåret. Från hösten 1971 finns för eleverna ett nytt, modernt elevhem.

Yrkesskolan i Jakobstad är en ny skola och förfogar över moderna maskiner och instrument för elevernas utbildning.

Ansökan bör vara inne senast den 30 maj. Adress: Jakobstad, tel. 10522.

- Yrkesskolan i Jakobstad Rektor Sven Esseiström

Kvevlax kvinnliga hemslöjdsskola Läsäret omfattar 220 arbetsdagar och börjar den 1 sept. Praktisk och teoretisk undervisning i vävnad, 'sömnad och hemvård.

Kursavgift 60 mk. Mat och hyra 50 mk/mån. Ansökan bör till skolan före den 15 aug. Närmare upplysningar ger skolans föreståndare tel. 40 120 eller direktionens ordförande tel. 40064. sändas

HANDELSHöGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI EN FRAMTIDS FABRII(?

ÄR

Nej, i 'Hanken' skapar du din framtid själv!

På tre år når du diplomexamen. Som ekonom kan du välja mellan 792, som korrespondent mellan 1.092 ämneskombinationer.

Du läser om statens ekonomi och företagens ekonomi.

Du läser moderna språk.

Du lär dig fatta beslut, skriva klart. Att fatta dig kort, när det behövs.

Epokundervisning ! Du läser ett ämne åt gången. tentar ett ämne åt gå ngen.

Du

Hjälpvä nliga lära re och Akademins eget bibliotek nära till hands.

Bostäder erbjuder studentbyn och två studenthem.

Ansökningstid till fredagen den 31 juli. Är du inte laudaturstudent, deltar du i en gallringstent den 4 augusti kl. 11. Litteraturen till den förbereder dig på kursen du kommer att läsa.

På HHAA:s kansli får du veta alIt du behöver.

-

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Kurscentralen i Korsnäs anordnar under förutsättning att ett tillräckligt antal kursdeltagare anmäler sig, följande kurser: 9 mAn. kurs för SVETSARE-PLATSLAGARE

Fredagen den 22 maj

1970

lularbogillet 'i Österbotten Uppleve lse för gammaldansare

8 mån. kurs för INDUSTRISöMMERSKOR TU! kurserna som finansieras med sysselsättningsmedel kan antagas elever från hela landet.

Båda kurserna avses börja i början av juni 1970. Kursen för svetsare-plåtslagare inleder s .k. non-stop-utbildning.

Semesteruppehåll göres under augusti månad.

Undervisning, inkvart(iring och mat är avgiftsfria. Kursdeltagarna erhåller dagpenning 5 mark/dag för ogifta under 20 år och 10 mark/dag för övriga. Dessutom erhåller försörjningspliktiga familje- och bostadsbidrag.

Arbetsförmedlingsbyråerna tillhandahåller broschyrer med närmare upplysningar, samt ger hjälp med ansökningshandlingarna och vidarebefordrar dessa till kursarrangörerna. Ansökningarna bör inlämnas senast den 28 maj.

Närmare upplysningar ger också kursföreståndaren, tel. Korsnäs 83.

DIREKTIONEN

~ Idrotts- och ungdomsledarkurs IV

SOLVALLA IDROTTSINSTITUT arrangerar sin fjärde

Målsättning:

Inträdesfordringar: AnmäIa.n:

för herrar och damer från början av september till medlet av maj (34 arbetsveCkor).

Ledar- och instruktions utbildning för gymnastik, idrott, friluftsliv och övrig fritidssysselsättning varöver betyg erhålles. Kursen lämpar sig även väl som grundkurs för e!ever som önskar bedriva studier vid gymnastIkinrättningar, seminarier, medikalgymnastik- och sjukvårdsskolor samt SO,c ial- och kommunalhögskola.

Kursen är avsedd för såväl manliga som kvinnliga elever och förutsätter stort intresse för idrottsutövning och ungdomsledarverks8.mhet. Minimiålder fyllda 17 år.

Ansökan till kursen skall vara Inlämnad före den 1 juli 1970 på av institutet tryckt ansökningsblankett.

Närmare upplysningar om kursen fås från Solvalla Idrottsinstitut, adress Långängen, Noux, tel. (H: fors) 860 513 varifrån även broschyr över kursprogrammet och ansökningsblankett kan rekvireras.

SOLVALLA IDROTTSINSTITUT Nils Kankkonen Institutets föreståndare

OPI PUHUMAAN SUOMEA! KESKI-POHJANMAAN

KA~SANOPISTO

(Kälviä)

emottager nya elever för vinterkursen 1970..:-1971. Undervisningen är indelad l en studielinje och en allmänlinje. Studielinjen lägger största vikt vid teoretiska ämnen och allmännalinjen vid praktiska ämnen. Till skolan tas även emot ett antal svensksprdkiga elever, som fdr speciell undervisning i finska. Årligen har 8-10 svenskspråkiga elever studerat i skolan.

Vinter kursen börjar den 18 september och slutar den 7 maj 1971. Skriftliga ansökningar jämte avskrift av senaste skolbetyg och ämbetsbetyg kan inlämnas till skolans rektor Antti Tuomi-Nikula under adress Kansanopisto, Kälviä.

• Här ses merparten av de drygt 20 medlemmarna av Jularbogillet som besökte österbotten den 9-10 maj. På resan var musikanterna Vikinglinjens gäster och för de flesta var besöket i Finland det första.

En grupp musikanter på 23 personer ur Sveriges största sammanslutning av amatörmusiker Jularbo gillet gästade nyligen österbotten och Korsholms ungdomsförening med, ett musikaliskt showprogram med åtföljande gammaldans i non stop stil. I fem timmar, så gott som utan uppehåll, serverade Jularbo gillet den bästa tänkbara musik för gammal dans till stor förnQjelse för dem som dansade och dem som hade kommit enbart för att lyssna.

Vid halv två-tiden lördagef-I ingen i gillet rädda för att I medlemmarna är i många fall termiddag körde gillets buss stanna ett dygn i säilskap med barndomsvänner till Karl Jufram till föreningshusets trap- Korsholms uf-medlemmar. Han larbo. pa där medlemmar ur Kors- konstaterade också hur viktigt Jularbogillet har sitt urholmsungdomsförening tog det var med liknande kontakt- sprung i ett scen program kalJ.a t emot hälsande välkommen och verksamhet, hur viktigt det är Jularbodagen som första gångbjöd gästerna på kaffe med att människor har möjlighet att en gavs på Avesta Teater i smörgås. Den spänn'mg, som komma samman, byta åsikter november 1968 med ett 80-tal troligtvis rått i båda lägren och lära känna varandra. medverkande varav ca 60 muinför det förestående, mötet, När klockan visade 20.15, siker och 20 dansare. gav vika vid kaffebordet under drogs ridån upp och "AvestaJularbo gillet kom över hit T-G Åsbackas korta andragan- forsens brus" dånade ut över fÖr att göra PR för gammaIde om KUF:s historia liksom en fullsatt salong. Mitt fram- dans och gammal musik. Förden historiska plats man be- för orkestern satt Karl Jular- arbetet på svenska sidan har fann sej på. bos egna spelmän Oskar Hög- gjorts av Kurt HolmIund från Gillets ledare Alvar Karls- fors och- "spel Alfred" som Höstves, nurneri' bosatt i KryISOn tackade korsholmarna och båda , är barndomsvänner med bo. skämtade om vargar och björ- Karl Jularbo som föddes i Jularbo gillet spelade söndag nar men för den skull var Avesta för 77 år sedan. Ba- kväll i Övermark dit en stor del kom dem stod de övriga med av dem som hörde gillet i Gamtolv dragspel, fioler, gitarrer la Vasa, åkte för att få höra - livräddning, första hjälp, och trummor. dem på nytt. iskunskap och planerandet av Den ena Jularbomelodin efTor-Göran Åsbacka friluftsbad. Ledare för kursen ter den andra tonade ut från år gymnastiklärare Elisabeth rätta instrument skickligt samHäggblom och simkursinstruk- manvävt med andra tonsättare tör Rolf Hjort. av gammaldansmusik.

Hela '" .. showprogrammet blev en upp~ursavg1ften ~. 35 ~k. For- levelse av stora mått och man eningen svarar for 10glkostnC kunde inte undgå att märka derna. Resorna till och från publikens uppskattning av det kursorten samt maten bekos- som framfördes ty applåderna tar deltagarna själva. Inkvar- ville aldrig ta' slut utan da • teringen ordnas i hjälpsköters- capo. keskolans elevinternat.

Vid niosnåret vidtog dansen.

Deltagarna bör före utgång- Musiken var en både gammalt "J aså - då köper vi en reen av detta år ha fyllt 18 år och nytt varför den lämpade sa till bröllopsgåva!" samt avlagt prov för simmagis- sej väl både för åtta och åttioter- eller si.mkandidatgraden el- åringar.

"Bra ide!" ler inneha motsvarande simJularbogillet bildades på vårMedlem av ResebyråföreningeD kunskaper. en 1969. Gillet har ganska exi Finland r.f.

Anmälningar till kursen bör akt etthundra medlemmar, alla ÖSTERBOTTEN S före den 4 juni sändas till land- aktiva musiker.

Majoriteten skapsföreningen Folkhälsan i spelar dragspel, men många RESEBYRÅ Ab GAMLAKARLEBY , Sto'9 15 "' :,' österbotten, Rådhusgatan 22, hanterar också fiol, gitarr och JAKOBSTAD , Storga t a n 12 ', :kompinstrumenl De äldsta Vasa, tel. 12 884.

I

•

snart . ••"

simlärare anordnar landskapsföreningen Folkhälsan i Österbotten en svenskspråkig simlärarkurs i Vasa simhall den 8-Till de ev. 100 simskolor, som 14 juni. kommer att anordnas ' i de svensk-österbottniska kommuKursprogrammet omfattar nerna och städerna instundan- utom simundervisning, teoretisde sommar, behövs kompeten- ka och praktiska övningar i bl. ta simlärare. För att t'lllfreds- a. ledarpsykologi, konstgjord atälla efterfrågan på dylika andning - yttre hjärtmassage

Kurs i Vasa för simlärare

l

i

Fredagen- den 22 maj -

1970

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Ett skepp kommer lastat med rolig wikingashow

• Wikings bakom pianot i Gerby uf:s lokal från vänster Reigin Ingo, Håkan Nyman, Clark Jakobsson, Pentti Valkeakari och Sven Norrgård.

Ett skepp kommer lastat med en underhållning, olik de andras, säges det i en orkesterkatalog och de som hört Wikings spela och sett deras scenshow måste medge, aU vikingaskeppets besättning kan en del saker. Vikinghjälmar, halmhattar, spex; show och spelglädje sätter fart på trötta fötter och är en vitaminspruta för vårtrötta kroppar o('h knoppar.

Kapten på skutan är S ven N o r r g å r d, som spelar bas och sjunger, men behärskar också felan Han har nyligen blivit biten' av .Country- and Wester-flugan, men passar samtidigt på och deklare~r att han inte diskriminerar någon musikform, allt går an.

R e i g i n I n g o, sologitarr och sång, diggar spansk och latinamerikansk musik. Han bidrar med den ytterst intressanta upplysningen att det är äkta Ayrshirehorn som pryder hjäl.arna..

H å k a n N y m a n, Chopin ilskare, sitter bakom "the Orpil", samt stämmer även in i JIånglåtarna, vilka ibland kan Yal'8 fyrstämmigå. Han klagar - att det är svårt att ordna pliga övningslokaler i dessa lIisIra tider, i . varje fall till ikerkomligt pris.

C l a r k J a k o b s s o n, flöjt, axofoD o. sång är en glad och ter kombination varsälskusik är jazz. . Enligt hoär sammanhållnil)gen ytgod, alla trivs med varÄven han beklagar sig övningslokalfrågan, och , att bingon har pressat

IS

Hootenanny Singers på sliiva igen i sommar H ootenanny

Singers har inte I frisk vind över skivan. Många upplösts truts alla en- har kritiserat HS för att de visa rykten. l sommar kommer ändrat stil, men ifa)l de inte de ut med en ny LP, Björn, skulle ha förnyat sig, tror jag Hansi och Totta! Johan Karl- knappast att de hade haft en berg som var tvungen att hop- sä otroligt bred publik som de pa av för ca ett år sen, kom- har. De har fans I a Il a åldmer eventuellt också att vara rar! Ar det inte ett plus, att med på den. kunna sjunga Bellman, Taube Det som antagligen gett upp- och gamla folksänger och få Iihov tIll alla rykten om HS:s ka bra kritik för det som när splittring är Björns soloplat- de sjunger gamla och nya Betor och hans turnering i som- atles-Iåtar och låtar ur Tom mar tillsammans med Lotta & Jones repertoar, fast i annan Svenne och Benny Andersson. stil förstås?

På LP:n "På tre man hand" Pessutom kommer Björn och Benny att i juni spela in en finns nånga fina låtar. Endel blivit kända och LP på deras egna låtar. Flere har redan av -deras låtar har blivit kän- gjort en vandring på svenskda ex "Ljuva sextital", "Par- toppen, "Kvinnan i mitt liv", "Vinden sjunger samma sång" taj-aj-aj" och "Peter Pan". och "Ring, rmg här är svenskMen alltså trots allt fortsätter Hootenanny Singers som toppsjuryn". Den sistnämnda förr, dvs. lika som de gjort är en parodi på svensktoppen, sen Johan hoppade av, mest texten har gjorts av Peter Himmelstrand och melodin är Lengjort skivinspelningar.

Deras LP "På tre man hand" nen & McCartneys "Maxwell's Silver Hamer". En låt som säär verkligen värd att lyssna kert ännu kommer att höra av på! Egenthgen heter den "Hoosig är "Casanova".' tenanny Singers med Björn Alla ni som gnäller om de Ulvaeus" och inte utan orsak. sirapssöta svensktoppstexterna, Björn har faktiskt jobbat med lyssna på Hootenanny Singers den LP :n och resultatet av i t.ex. "Fåfängans marknad" hans arbete märks!

"En man och en kvinna" och gröna I flere av bitarna återfinner "Silver och guld och man det mjuka som Hooten- skogar". Där har ni någonting anny Singers blev berömda för att tänka på.

Lis Bet och ändå blåser det en ny,

Iartister, bl. a. Anki, Ritva Ran- -------------------------- I tala, Elsie Koivisto - WIKINGS har turnerat j norra Sverige, uppträtt i radioprogram och är populära j hela Svenskfinland. Lördagen den-U 'april arrangerades en omröstning bland d!l.nspubliken j Karis. Det gällde .att rösta fram den populäraste orkestern som besökt Karis under den gångna säsongen. WIKINGS utgick som överlägsen segrare, WIKINGS, vars strävan är att bjuda danspubliken på sådan dansmusik den vill höra.

O-ve

Premiär på sista Beatles -filmen En ny Beatles-fiIm, den tredje film som världens mest kända popgrupp gjorde, kommer att få premiär i London och Liverpool samtidigt. den 20 maj. "Let it be" (Låt det vara) heter filmen som gjordes av Beatles eget bolag Apple. Inspelningen gjordes för ett år sedan. Det är en 90 minuters färgfilm som visar Beatles vardagsliv och hur de arbetar. Filmen är full med Beatles mest kända låtar.

priserna. p e D t t i Val k e a k a r i heApple-bolaget säger att det . . han som hanterar trumpin- är en dokumentärfilm och efter

han är popfrälst från Paul McCartneys avhopp från till tå. . Hanberättar-att Beatles är det högst sannolikt "WiiIriJ. ..... har kompat ett flertal den sista film som Beatles

•

Hootenanny Singers medan de ännu var fyra. En ny LP m ed dem är att vänta i sommar.

I

gjort tillsammans. Kontrover-I m.ans .på Lo.ndon Pavill~on på till Paul McCartney. Producent sen mellan John Lennon och PiccadIlly Clrcus om tIO da- är M Neil Aspinall. Rolling Paul McCartney är så pass I gar.

Stones och andra topp-popgrupdjup att man f.n. inte ser nåDet var premiär i New York per och många showbussiness gon möjlighet till något slags samarbete mellan de två. och 100 andra städer \ Ameri- personligheter blir med på preka och över hela världen re- miären, dock inte några kung· Men den ."historiska dokudan den 13 maj. United Ar- liga sedan John Lennon skic· mentärfilmen" som Apple-bolaget kallar Beatles tredje film tists svarar för distributionen. kat tillbaka sin fina MBE-ol' kommer att föra Beatles-grup- "Let it be" är regisserad av den (medlem av brittiska im· pens fyra medlemmar tillsam- Michael Lindsay-Hogg, en vän I periet) till Buckingham Pala~

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Fredagen den 22 maj -

1970

Tävling i frisyrer för yrkesskolelever Yrkesskolelevernas frisörstäv lingar har hållits på centraIyrkesskolan i Vasa. Tävlingarna omfattade både damfrisörer och barberare. Dagsprogram met var långt och arbetet pågick från åtta på morgonen till åtta på kvällen. Damfrisörskorna fick sina vattenondule ringsmodeller genom lottning, men tångonduleringsmodellerna fick var och en ha med sig själv.

Först skulle flickorna klippa!: I lagtävlingen blev det följani någon modern frisyr sen upp- de resultat: rullas med fingerlockar och så 1. Kainuun keskusammattiutfriseras till nån festligare koulu, 2. Vaasan ammattikoulu, vardagsfrisyr. Frisyrerna kun- 3. Kokkolan ammattikolllu, 4. de kanske ha varit något mera österbottens centralyrkesskola, fantasifulla men bristerna här- 5. E-P keskusammattikoulu, 6. vidlag kan man väl till stor del TIsalmen ammattikoulu. skriva på nervositetens konto.

Barberarna var sex, två manStränga domare bedömde vårje liga och fyra kvinnliga. En inarbete noggrant. Tångondule- tressant företeelse var att en ringen var väl det mest nerv- av barberarna permanentade sin, pirrande arbetet. Det gälide att modell före klippningen och remed en varm tång ordna till fi- sultatet blev riktigt snyggt." na vågor i modellens hår. Hela Annars hade arrangörerna ensalongen såg ut som klippt och ligt domaren verkligen fått tag skuren från 30-talet, man blev på fina modeller. Pojkar med nästan_sjösjuk av alla vågorna.. långt tjockt hår. Först klippte Det var sammanlagt 12 fri- man långhårsfrisyrer och sedan sörskor som deltog i tävlingen. j blev det fri klippning. ..

På kristihimmelsfärd!!dagen hölls finalen i Seinäjoki. Helsingfors vann damfrisörsernas tävling och kanske åven barberarnas, vilket ännu är oJdart eftersom protester har inkommit. Vaassn ammattikoulu vann men Helsingfors har skickat in en protest eftersom .en av modellerna hade för kort hår.

Finska mästerskapen kommer att försiggå i Helsingfors den 24 maj och så småningom blir det nordiskt mästerskap.

• Leena Anttila österbottens Centralyrkesskola gör vågor åt ,Helena.

1.

30.000,3.

2

JAAKKO VUORINEN

10.000,-

Lundo

BRITTA-LlSA WIKSTRÖM

.

000,10.

..

VEI~~ KÄKE LA

rn

SPARBANKEN ~ VINNARNA8 BANK Målarläger för nybörjare i Munsala , Det tl"!l-ditionella österbottniska målarlägret hålls dettå år i Munsala, närmare bestämt i f. d. Vexala folkskola . . Tidpunkten blir 30. 5.--10. 6. Lägret är avsett för nybörjare (i synnerhet ungdomar!) och längre hunna inom målarkonsten.

Vasa konstnärs gille står för arrangemangen, understödda av Vasa konstklubb.

Kursen ger möjlighet dels till fördjupade kunskaper i teori och dels till praktiska övningar ute i naturen. Programmet är - som sej bör på en sommarkurs - rätt fritt. Förutom att måla den vackra vexalanaturen vid havssidan får deltagarna göra en båtutfärd i Munsala skärgård.

För debattsugna konstvänner finns upptaget konstdiskussioner.

Gymnastikledare på nybörjarkurs

vari ingår mat, logi och undervIsnmg. Kursen kommer att hållas parallellt med Finlands svenska kvinnogymnastikförbunds nybörjarledarkurs. Poängteras bör att deltagande i kursen inte fordrar tidigare verksamhet som gymnastikle- dare.

Fem lärare svarar för handledningen på målarlägret. En av huvudlärarna, Heikki Alatalo, kommer från Helsingfors.

De ~älkända . öste~bo~tniska Behovet av gymnastikledare ~?~stnar~rna Alra Nleml-pynt-I i Svenskfinland har visat sig t~, Velkko Takala, Nandor vara stort. För att tillmötesgå Mikola, Carl Wargh och Per- detta behov anordnar Finlands Olov Hjortell ställer upp som svenska gymnastikförbund en lärare. Som lägerledare funge- nybörjarkurs i motions- och rar Unto Ahjopalo. redskapsgymnastik på Solvalla Vasakonstnären Per-Olov idrottsinstitut den 12-18 juni.

HjortelI, som tar emot anmälSom överledare för kursen ningar (Vikingavägen 22, Vasa tel. 10079), berättar att kurs- fungerar gymn. lär. Caj Stålavgiften är 50 mk för hela ström samt underledare med. kurs tiden och 8 mk per dag om stud. Erkki Tarpila. man kommer för en kortare tid.

På kursprogrammet kommer Inkvarteringen blir på folksko- bl. a. att upptas gymnastikövlan varför deltagarna uppma- ningar (motion o. redskap) i nas att ta med sej madrasser praktiken samt teoretiskt hur och sängkläder. Mat finns att man upplägger dessa. Därtill köpa på kursplatsen. behandlas hur en gymnastikträTill Vexala kommer man ge- ning skall uppläggas (flere nom att köra till Munsala kyrk- exempel kommer att tas upp). by och där svänga vid avtagsFöreläsningar i metodig, pevägen. Från Vasa och Jakobstad finns ett flertal bussför- dagogik samt an'a tomi (första bindelser dagligen till Munsala. hjälp) kommer att hållas.

I

He-j.

Kursavgiften utgör 100 mk

Ansökningarna bör vara förbundet tillhanda senast den 7 juni under adress Tempelgatan 19 D 37, Helsingfors 10. .

Förfrågningar angående kur- • Såhär såg Nisse ut när Veik. sen kan riktas till Er kki Tar- ko Kääriäinen permanentat och pila, tel. 763299 (hem) eller klippt hans hår. Veikko kom 440088 (kansli). tvåa.

u® LAMAPAITOR, alla färger •....•...• -. " popkonst .-........ -••.• FROTltHALARE ......... '........••.• POPHALSDUKAR, långa (eng.) ._•• ~ STICK 'EM UP AFFISCHER ...•-•. -••.• BÄLTEN, breda, börj. från ... -.•-. _.

6:80 8:58121:8:10:-

FRAN ENGLAND: LIV, ANTlliSAM. BLUSAR, MATADORKOMBINATIONER, SK~N­ LIV, SKJORTOR (musketör), LEE FARKAT, T. PAlTUR, BYXDRÄKTER M.M.

u®

WELCOME Jakobstad, Storgatan 15, fl våningen

Fredagen den 22 maj

öSTERBOTTNISKA POSTEN

1970

UF-LEDARE

----------------------rörelsen. Han hänvisar till ett

15

INYA FOLKHöGSKOLLAGEN

PLATTORNA ÄR,BLÄNDANDE BLANKA

SIMLÄRARKURS

Studerande

möte i Tammerfors (ÖP var inanordnar Landskapsföreningen Folkhälsan i österbotten i Vasa -- inte elever te med), där ett fritidsområde simhall 8--14 juni. i Lappland var huvudfråga och För att" bli antagen till kursen fordras att den sökande fyllt Dessutom har lagen slopat 18 år fore utgången av detta år, är simkandidat eller innehar där ordföranden måste ajourne- ~ 'tlever" och t-alar numera i motsvar!!-nde simfärdigheter. ra mötet i tio minuter för att stället om "studerande". StudeLogi ordnas i elevinternat, Kursavgiften är 35 mk i vilken parterna skulle få lugna sina rande kan och skall man vara även ingår inkvarteringskostnaderna. ' nerver. hela livet, och därför har nuAnmälan om deltagande bör göras . till föreningens kansli, Rådhusg, 22, Vasa, före den 4 juni. Tel. 12884.

I detta sammanhang riktar mera varje skola, som så önsmf Johansson en direkt fråga kar, möjlighet att med statstill öP: Att bryta gamla band medel ordna också kurser för är heller knappast svårt, ellet pensionärer. hur österbottniska Posten? ÄrEtt par saker bör emellertid RISKEN STOR ligt talat är det svårt att veta observeras. Man skall planera - - - - - - - - - - - - • • vad mf Johansson syftar på. i mycket god tid för dessa kur- bundet som orkar ordna danser.

Menar han att ungdomsrörel- ser. Det går inte att hoppa in sen helt brutit med alla tradi- hur som helst.

I Friskt våO'at ~ tioner så tar han fel: titta bamen riskfyllt För varje arbetsår skall vera på ett föreningsjubileum.

Men visst har mycket nytt kom- derbörande skola uppgöra en Undervisningsministeriet har Lyckligast om Karperö accepmit in i bilden. Skulle ungdoms- verksamhetsplan, vari också utdelat till olika urigdomsrörelsen envist och utan sido- planerade korta kurser skall terar SöV:s förslag anser Kaj organisationer understöd på omnämnas.

Denna verksamhets,Smeds Korsholms uf att det är. blickar ha hållit fast vid den två milj. mk. De partipolitis- Friskt vågat, men riksverksamhet som t. ex. 'J ohan- plan uppgöres t. ex. vid vår ka ungdomsorganisationerna nes Klockars betygsatte som skola i maj 1970 för läsåret fyllt, är hans kommentar till erhöll 1,1 milj, mk., skolung1970-71, varvid kurserna somSöU-pudet att köpa Karperö. värdefull och strävat till atf doms- och studentorganisaDet kan bli en kedjereaktion. vidmakthålla exakt de arbets- maren 1971 skall beaktas tionerna c. 416.000 mk, de i""-----------~ Finner Tarpereen Huvipuisto former som var gångbara vid religiösa ungdomsorganisaDessutom bör de beräknade att sommardansstället är lönsekelskiftet så skulle detta intionerna 62 000 mk och övrikostnaderna för dylika kurser samt blir det väl en vinterfestneburit att ungdomsrörelsen ga organisationer 413 000 rest sin egen gravsten. Men observeras i budgeten för föl- pla ts också, menar han. mk.

Just nu planerar Smedsby uf detta bör inte misstolkas: ung- jande år, vilken t. ex. för år domsrörelsen har i sin målsätt- 1971 skall göras upp i god tid en utbyggnad av sin lokal och Osterbottn1sk ungdomstldn1ng även Korsholms uf har liknande ning bevarat mycket - kanske hösten 1970.

Jakobstact, B'tnJand planer, även om de inte avanAv de partipolitiska ungdet mesta - av det som pionjädomsorganisationerna . erhöll Medlem av tldnlDgarnaa cerat så långt ännu, berättar centerpartiets ungdomsorganiNya chanser för förbun~ rerna ställde upp som någonting väsentligt och dyrbart. vuxenutbildning ridningen utkommer varje Ka~an tror för sin del att Tam- sation 290000 mk., DFFF :s fredag 270 000, soc. dem:s 227 000 Nu är situationen bara den, Dessa kortare kurser kom- pereen Huvipuisto har svårt att mk, samlingspartiets 161000 Redaktör att få unga frågar efter mål- mer utan tvivel att ge skolor- klara konkurrensen med SöV mk, svenska folkpartiets 70 000 INGER LUOMA sättningsparagrafer och lång- nas ledning en hel del extra ar- därför att de väl till största de- mk., Nykarleby. teL 20149' soc. dem. förbundets siktsprogram, som ofta nog bete. Men de öppnar också helt len har finska artister, som in- 60000 mk och landsbygdsparRedaktion: Jakobsgatau 18 Jakobstad tel. 13555 uppfattas som frasiologi - däri nya möjligheter ~tt göra en in- te drar så bra i svenska öster- tiets ungdomsorganisation har Ulf Johansson delvis rätt sats i biIdningsarl:),etet i synner- botten.

V&la 80U:8 kansJ1, Handels31 000 mark. espl 10 D, teL lö 372, 13 572 - men trots detta så kan ingen het bland de vuxna. Dessa har Internati 'mella frivilliga arorganisation klara sig utan REDAKTIONSRADET: icke möjlighet att komma till Mycket .lobb betslägerorganisationen fick stadgar och program. De behövs Alf Snellman ordförande, Paul folkhögskolans och folkllkadeliten utdelning 6000 Fmlands svenska DB- Enlund Lappfjärd, Rolf Nordsom vägvisare för dem som mins långa vinterkurser, men förbund 500, Radioamatörför- man ~talax, Bror-Uno Kvist skall stå i ledningen, inte bara de kan komma till kortare kur- Vi står snart inför den bundet 5 000.

Solt, Henrik Fågelbärj Vasa, på förbundsnivå, utan också ute ser om två veckor, en vecka, I situationen att det into finns Bland understöden märks Bruno Köhler Vasa, Dan Skog i föreningarna. eller .o.m. fem dagar. någon som viII arrangera en Finlands svenska skolungdoms- Vassor, Eivor Eklund Klmo Margat Nilsson Pedersöre och Egentligen öppnar den nya dan~. i föreningarn~, därför att förbund 17 000 mk, TeiniIiitto Lisbeth Bjan Karleby.

• Argent heter en ny engelsk lagen nya, hisnande perspektiv det ~r så myc~et Jobb och,. ger 239 000, !"inlands studentkårers PRENUMERATIONSPRIS: 50000, Tuhatkunta Helt A.r •••••• _ • • • • • • ,: _ grupp som spelar en trevlig, över vuxenbildningsarbetet. Nu så hten utdelmn.g. I?etta ~ager förbund 17500 mk, Centralförbundet Halvt Ar •• __ ••••• :. • • 2: kanske lite svår pop. Deras sing- finns verkligen en ram med Ingmar ..An?ers~e~, Östenso. utomordentliga möjligheter, Det Han ar l .. pnnclp emot att · för socialdemokratiska studer- Kvartal •••••• _ •.•.•••• 1:~ el "Schoolgirl" (Epic) ger ett Skandlnsv1en •• _0:0 • • • • U:är allt skäl att utnyttja dessa tammerforsforetaget etablerar ande unga 5 000, Socialistiska Övriga länder _ •••••••• 15:gott första intryck och skapar möjligheter. sig på den österbottniska dans- studieförbundet 8 000 mk, För- Lösnummer _ • • • • • • •• -: 20 Jlyfikenhet inför LP-debuten. marknaden. De kan komma till bundet Kyrkans ungdom 5 000, I' utan tvekan är Argent ett ANNONSMOTTAGNING: jakobstadstrakten också. Ing- förbundet Kristen skolungdom SöU:s kansli. Vasa, teL 13572 LP-band.

Alfons Sundqvist mar tycker dock inte att det är 1 500, Metodistkyrkans i Fino. 16372 rätt att SöU blandar sig i sa- land svenska 2 000, EvangeliskOP:s ANNONSTJANST ken som man gjort, Det är sist lutherska söndagsskolefören'mgRall Kllutar, tel 13555 och slutligen föreningarna som en 15000, judiska församlingIT-expeaJttoneI1. Jakobstad får betala och han tror inte att arnas centralråd 3 000. KristJakobsg. 13. teL 18555 JT-I{Onloret. Nykarleby t. ex, föreningarna i norr är liga studieförbundet 10 000, 20024 500.

Finlands A.nnonsel tel. villiga att satsa för att man DB-klubben bör Inlämnas senast skall få dansa i Vasa. Åtgärden svenska ungdomsförbund 56000 tisdag kl, 16. till SöV-kansliet blir säkert prejudicerande, Nuoren voiman Iiitto 30 000, senast kl 20. _ Jag tror inte på en boj- Suomen nuorison Iiitto 234000, KASSA OL'H BOKFÖRING kott heller, säger ha n, söU har Vngdomsunionen 3500, Hun-, Jakobsgatan 13. Jakobstad te!. 13 555 inte sådan makt över ungdo- dramannakommitteförbundet men. De flesta av dem vet inte 6000.

Radioamatörförbundet A.NNONSPRIS: 5000, mark.

I texten ....•••.•••••_ -: 80 I ens vad SÖU är.

Il}fter texten •••••••• _ -: 75 L)ödsannonser _ . • • • •• -: 70 , Bilda bolag Ett försla g Raimynd kommer Minsta annonsavgift .. 10:med är att föreningarna bildar Bestämd plau> -: 10 per mm Annonser angående förlovade - Att köpa ut Huvipuisto är ett bolag som sköter dansverkvigda. födda .'..... . ... 10: ingen bra lösning, anser Rai- samheten. !<' örenlngsspalten per rad 50 pI. mynd Segerwall, bas för NUFS, I n ge r österbottnIska Poster ansvarar det blir lätt prejudikat och en Inte för ev , ~kada BOrr. Wltoreaktion i hela österbotten. Nej gata annonsör på grund av fel TILL SALU låt dem komma, men sätt upp I rumonser som In'rtngts eller konkurrens. som pt grund av postförsenlng BÅT~IOTOR Inte (nförts I begärt Dummer, Om de märker att det inte 3-4 hkr säljes.

Närmare går drar de sig nog tillbaka upplysningar per tel. 56 426 och i så fall är risken mindre efter kl. 18.

Jakobstads Tryckeri och TIdnings för att andra bolag skall nappa.

Aktiebolag, Jakobstad 1910 ~

l

Partipolitiska organIsatIonerna fick mest

I

Österbottniska.

Posten

I

--------------------

16

....

ö S T E'R BO T T N r s K" P O S T E !If

Fredagen den 22 maj

19'70

Ka rperö[rå~ an till jörbundsmöte Ronnholtn: Vi lioInlDer ändå, det finns ställen aU välja på - Blir det ingenting med Karperö, finns det andra möjligheter, säger Helge Rönnholm, chef för tammerforsföretaget som satsar på aU få en dansplats i Vasatrakten. Man startar redan i sommar oberoende av hur det går i Kar. perö. Det finns enligt Rönnholm, många som redan hört av sig och bjudit ut områden som tomt för en bubbla. Samarbete med föreningar har också erbjudits.

- Vi hade räknat med att - rensen med SöU är dock Tamdansa redan i början eller med- pereen Huvipuisto som företalet av maj, säger Rönnholm. get heter. Det är, enligt RönnAvgörandet har dragit ut på holm, inte Viihdeohjelma det är tiden, vilket naturligtvis förse- frågan om. nat projektet på ett sätt som Svenska orkestrar och artisv( inte räknat med. Vi hade, in- ter, både finlandssvenska och nan Karperö blev aktuellt, två rikssvenska, ämnar man bjuda - andra förslag, men dumt nog på vid sidan av de finska. Nålade vi dem åt sidan när Kar-got annat är inte att tänka på perö dök upp. i en svensk trakt, anser RönnEtt ställe i Pörtom har Rönn_ holm. Det blir ett hårt program holm varit och tittat på, men och han tror inte att det blir menar att går man så långt sö- så mycket pengar över när alla derut måste · man ha en plats utgifter är betalda. Några arnorr om Vasa också, Solf har tistnamn vill han dock inte avockså nämnts, men den platsen slöja. har han ännu inte sett.

Samarbete med en förening Rönnholm anser inte att Kar- ger fem procent billigare skatperö är något idealiskt ställe. tebiljetter. Han påstår att han Området är i minsta laget och för sin del gärna ser att den dessutom ligger paviljongen en lokala föreningen förtjänar en bra . bit på sidan av riksåttan. slant; men naturligtvis är det Beredd att ta upp konkur- ingenting som hindrar att man

själv bilda.r en förening. Förresten finns det rader av föreningar som erbjudit samarbete, bl. a. fyra finska i Vasa.

Företaget är känt för att ha bra ordning på sina tillställningar.

- Kanske alltför bra. menar Rönnholm. Många påpekar att såhär sträng är man inte på andra ställen. Bättre så ändå, anser han, än tvärtom. Han tror också att det är bättre med avlönade ordningsmän. Man kan fordra mer av dem.

Om Karperö säger nej till Tampereen Huvipuisto?

- Ja, då tar jag mej ledigt några dar och ger mej ut på jakt efter ett nytt ställe, säger Helge Rönnholm, som är beredd att ta konkurrens.

digt, berättar Gunne Lax.

Ett ~yh~ - - - - - - - - - - - - - paVilJongen och dansa ·dår·; l smal och . krokig väg, som blev ' sommar. Jag gick fÖr säkerhets bara sämre ju närmare man skull upp till SÖU:s kansir "Och kom.

I berättade om förSlaget. ·Där ( - Kanske vi skulle få en · ryckte man bara på axlarna: och riktig väg hit om vi får en stor- sa att ni får göra som "ni -vil!. festplats, trodde Lars Back~) Man rådde oss att ta bra betalt för namnet.

J.ag vet inte vad jag väntat Senare kom man underfund meJ att finn~ .i Karperö. Kan- med vad det hela kunde få för ske en oPPositIOnslysten grupp konsekvenser och möte började e!.ler. kanske en olyckli~ och följa på möte. Förslag på förforvlrrad grupp. Det var mget- slag utarbetades och bud och dera. Vad . jag mötte va~ ~n motbud gavs. Kommitteer valgruPP som blev smått fnISSig I des och underhandlad och när man sk~lle berätta om hän-I misslyckades. e delseutveckhngen och . alla bud Karperöungdomarna tror inte och motbud, om all uppstån- på samarbete inom norra Korsdelse. holm.

- Det kommer in. kommunalVi tog oss upp för den nötta trätrappan till övre våningen i politik (skolplaceringsfrågor bl. ungdomslokalen. Där var is- a.) i bilden där och det är kallt. Den som inte redan var främst de äldre i byarna som blåfrusen av den snåla vårvin- inte går med på att samarbeta. den utomhus, blev det i den Man får inte upp funktionärer. råa luften inne. Så är det att Inom femte - ringen är man så ha en omodern samlingslokal. pass oenig att de inte tror på Där finns många draghål att det heller. Bäst till ligger, i placera pengarna i, pengar det ungdomarnas ögon, SÖU. Hur inte går att tjäna ihop på dan- man ställer sig till deras försen i den lilla paviljongen me- slag om en gemensam kommitte blev bestämt efter det ÖP ra. gått i press.

Itam.~erforsföretag . ville ·.

DET BöRJADE

I

Oskyldigt -

Ytterligheter

Det började väldigt os kyl-

Inger

I

pa sig och hänga med i konkur-, rensen, ord~a danser som ungdomarna tnvs på.

Risken stor för kedj~reaktion Många andra har det knapert I också erbjuaa Maxmo åt Tampereen Huvipuisto, som tydligen hur som helst tänker sig in på marknaden. . . .. - Ungdomarna kan mte I langden klara dansarrangemangen, menar Börje. De äldre måste hjälpa till. Många föreningar byter ordförande så gott som varje år och har verkkunde åstadkomma något till ligt unga funktionärer. nästa år.

Bra är det, tycker Börje att - Jag tror inte att styrelsen förbundsmötet sammankallats. får förbundsmötet att gå med Alla får komma med och bepå att köpa ut konkurrenten, stämma. Vi känner mest av det_ säger Roger. Det har pratats ta, men lappfjärdsborna och om bojkott och möjlighet finns karlebyborna får också sätta väl. Att styra ungdomarna går sig in i vad det gäller. kanske inte, men orkestrarna kan göra en del.

Lova inte pengar

- Det är svårt att låta bli att skapa ett prejudikat om man köper ut Tampereen Huvipuisto i Kaperö.

Det är vad de föreningsledare ÖP frågat anser om de åtgärder som förbereds av SÖU. Det finns många föreningar som har det knapert och som kanske nappar nästa gång. Det finns också privata mark· ägare som gärna säljer tomt till en festplats - om blott det finns köpare.

I kväll skall det e~tra förbundsmötet ta ställning till de förslag styrelsen utarbetat. Lokala ring- och föreningsmöten har hållits under veckan och dessutom har Karperö-borna själva sagt sitt i frågan. öP har pejlat stämningen bland några "gamla" föreningsledare. Såhär säger de:

Orkestrarna kan hjälpa - Det kan få följder om vi erbjuder Karperö samma villkor som Huvipuisto, anser Roger Bergström, Korsnäs. Det finns andra som också har chans att få hyra ut sina dansplatser. A andra sidan vill vi inte ha tammerlorsboiaget till Karperö, men vad vi skall göra är svårt att säga. Bäst vore det om Karperö-föreningen själv kunde ordna danserna i sommar under de kvällar man får löfte om från Äminne. Kanske förbundet

Vörå uf kommer i kläm - Vi kommer i kläm, konstaterar Börje Helsing Vörå ufo Inte kan väl vi heller vänta oss någon hänsyn från SöU om man tar upp konkurrensen med tammerforsbolaget. Åminne klarar sig kanske, men vi får det svårt.

Han tror att det är den finsktalande publiken i Vasa-trakten som främst lockar Viihdeohjelma, men det är klart det finns andra .. st~!le.n som ~an locka.

-~t ar val .femte nngen ~om forsummat sig genom att mte ordna dansplats i närheten av Vasa, kanske främst för att Aminne-paviljongen är så lära.

Christer anser att det var fel att förbundet att ta i så skarpt. Det väcker bara opposition. Man kunde ha fi:i!"handlat mera 'i det tysta' mej KarperÖ.

Samma stöd till Härkmeri

- Det är knepigt och åsikterna går mycket isär, säger Hannes af Hällström i Lappfjärd. Jag anser att dethär är en principfråga. Går förbundet - Nej, vi skall inte lova Kar- till Karperö vill vi ha motsvaperö kontanter, säger Christer rande hjälp till Härkmeri.

Friis. SÖU kan stöda med andHannes förstår att förbundet ra medel, t. ex. garantier för är trängt, men anser att det är säkra kvällar. Artist- och mu- omöjligt att inte skapa ett presikerförmedlingen kan också judikat i denhär frågan. Inte hjälpa till med artister osv. Att är vi så kära i förbundet att vi hota med att köpa ut V:ihdeoh- inte kan gå och säger SÖU ja jelma är en sak som kan stå till Karperö och nej tiI! andra oss dyrt. Det får inte skapas blir det säkert många föreningprejudikat. Efter en tid kom- ar som går. mer någon annan och vill sälja - Det är troligen inte sista sin paviljong till högstbjudande.

Christer tror inte heller på gången vi står inför denna fråbojkott. En sådan åtgärd kan ga, menar Hannes af HäIJström. slå tillbaka mot oss själva, sä- Till sist blir det väl bara för-

Han anser det vara principiellt fel av SöU att blanda sig i detta. Det är femte ringen eller föreningarna i norra Korsholm som borde samsas. Det är en svår fråga dethär. Vi kan ger han. Nej. Det blir att skär-

.

- Det går säkert tia om- röstning, trodde Martin Nygård.

Inom styrelsen pendlar åsikterna mellan de två ytterligheterna helt för respektive absolut emot tammerforsföretageL Mittemellan sitter en grupp som hittills inte sagt så mycket, bara deltagit i förhandlingarna..

De anar också taktikspelet bakom kulisserna, på bårui sidor.

De äldre byborna var positiva till Huvipuisto vid en inofficiell omröstning.

Det finns äldre som är emot det också, men de är mer tystlåtna av sig, säger GUD Back.

Man får dock rätt klart för sig att pratet om bojkott och de hårda tagen från SöU:s stda väckt opposition.

Förbundet borde ha vaknat tidigare, sägs det. Äldre före detta föreningsledare röstade för Tammerforsföretaget vid byarnötet.

Och grannarna till paviljongen har ingenting emot att få en stor festplats inpå knutarna, trots det bullerproblem den sannolikt blir.

Se sidan femton, spalt 3

Det gäller att sl~tå upp - Dethär är vår enda chans att tjäna pengar. Ensamma förmår vi ingenting. Det är man medveten om.

- En god sak har det 'heIa fört med sej, säger Gunne. De yngre medlemmarna har sig en hel del, mognat som ~ eningsmänniskor och k underfund med att det f&.ktiSl gäller att sluta upp kring förening.

Ing er