Österbottniska Posten (ÖP) nr. 20 1980

oh01 ebatt

I dag

firar

•

· ÖP

på Nykrer­ brirsfiXbanoo b2.r reagerar på signerad Benel - om alkohol i förra ftd.ans

VI

ÖP.

.ver Srefan : Dn il månlighersvinkel • angripa, hur du än fDlt5Ölker uich ocb vränga för 2tl1rom.ma u ndan. Benel.

- Der är en fråga om solida­ • bär

det är 26 år, en månlId och .

3 dllgllr sedlin rock 'n 'roI/en fiiddes.

1111

-

D~ -:- 12 .04 1954 - spelade nämligen Btll Haley ID . sin odödlt~a "Rock Around the elock' .

Det anses vara rock ' n' rollens födelsedatum .

- Benel Lindell tar dig med på den tredje etappen av sin vand­ ring bak~t i popmusikens his­ tona.

Det tredje avsnittet handlar om femtitalsmusiken .

Den musik som är s~ inne just nu .

Se sidan lO!

nl~

Benel s" arar:

Avstå r man ifrån sitt

• iliga alkohplbruk i allmän­ • gör man det av omtanke 'g ';älv.

- Inte som nån falsk sama­ cittctksarn h et.

Vad tycker DU i alkoholfrå­ p n. hua penan och tyck till.

• Se sidan 2 och 3!

;I

O

Vad hände i Aminne i fredags?

Torsdagen den 15.05 1980

2

"Man fortsätter att köra över de små men man gör det med lite finare bilar" o DISKUSSIONEN om nöjesskatten har riktat uppmärk­ samheten på SÖU:s festfördelningsprinciper. Förbundets na­ turliga reaktion på nyheten om nöjesskattens slopande var ju att något måste göras för att undvika, att klyftan mellan stora och små arrangörer inte blir å'tlnU större än i dag.

O EN TÄNKBAR åtgård å'r en förändring av festfördelnin­ gen. Enkelt uttryckt: man viii ge de små ett större utrymme utan att för den skuii så'tta stopp för de storas existensmöjlig. heter.

O EN DEL av de större arrangörerna har svårt att förstå det· ta.

- Vi ger inte ett smack! säjer man på sina håii.

O DET ÄR något som klingar illa om man ser tiJJ uj­ rörelsen som helhet.

O SÄRSKILT illa klingar det om man går tilJ käiiorna och ser tiJJ festfördelningsreglementet och andan i det.

När de stora bjuder upp

O OM DET skulle gå så att nöjesskatten slopas - eventuellt bara sänks - är det uppenbart .att SÖV måste göra något för de små arrangö­ rerna. Därom torde väl de flesta kunna vara en­ se.

Gör man ingenting betyder reformen bara - trots justerade förbundsavgifter - att de som har det bra, får det ännu bättre. Och de som har det dåligt, får det ännu sämre.

Som nån uttryckte saken: - Man fortsätter att köra över de små, men man gör; det med lite finare bilar ...

Freda veckoslut för småarrangörer Den föreslagna ändringen i festfördelningen går ut på att några veckoslut per år skulle " fre­ das" för de små arrangörerna.

Det innebär med andra ord att de stora skul­ le - som man lite slentrianmässigt uttrycker sej - vara tvungna arr avstå nån kväll till de små.

Det är inte alla beredda att gqfa .

- Vi ger in~ in. satans kvälld! As en mening som har hörtS I diskussIOnen .

- Vi ger ingenting, går småföreningarna under är det samhällets sak att ta hand om den! har nån annan yttrat.

Festfördelningen är ett diskussionsunderlag O NÄR MAN HÖR såna uttalanden, kan man fråga sej vad d~.t över huvud taget är för me ning m~d ett SOV-samarbete och med en fest· fördelmng.

Går man till förbundets festfördelningsreg lemente, kan man ju konstatera att det ger d( allm änna ramarna för fördelningen . Men det är inte nån statisk formel som automatiskt sb upprepas - "dupliceras" - år efter år.

Det är kort sagt ett diskussionsunderlag .

Bertel svarar Stefan: • DET ÄR som du säjer, det beror på vad man lägger fÖr innebörd i or· det solidaritet.

Själv tillåter jag mej tycka all det exempel du för fram, är lite speciellt.

Men ål rajt, skulle en sån situation som den du beskriver, föreligga också i levande livet, så tror jag ju all vilken målllighetskonsument som helst utan stÖrre ansträngning skulle kunDa bete sej ·"solidariskt".

Solidaritet på det sället du beskri· ver, är inte särskilt mycket självglo· rifiering.

I det underlaget finns tankegångar som inte talar för att allt ska vara vid det gamla, det vill säja att stora ska vara stora och små ska vara små. Tvärtom hittar man värderingar som tala! för ett mångsidigt uf.dansande.

Värderingar som talar för att de små ska ge~ utrymme i festfördelningen .

Det är detta man ska ha i tankarna, då man ~år in i en diskussion om fördelningen . Det gå!

Inte att komma till ett samarbete med dikta· torsfasoner och krav som stänger ute alla kom promissmöjligheter . .

Festfördelningen ska sträva till att uppfylla de principiella mål som festfördelningsregle · mentet uppställer. Bland de målen ingår påpe· kanden om att dansandet ska vara' 'uivselska· pande" , att det ska förhindra "olika det ska vara missbruk" , att "kontaktskapande" med mera . Det säjs också att dansen ska ha en värde som sådan och inte v~r en affärsverksamhet som bara ger maximal Vinst .

Såna mål uppfyller man minst lika bra med en mångsidig "smådansverksamhet" som med ett fåtal helt dominerande dansställen.

"En fråga om pengar"

Men jag menar så här: Avstår man från sill måttliga alkoholbruk i all· mänhet så gör man det av omtanke om sej själv. Inte som nån falsk sa· maritverksamhet.

Det var det ena.

• DET ANDRA är förbuden. - Jag

"Stora" och "små" dansarrangörer är naturligtvis en fråga om vad man menar. En stor arrangör behöver givetvis inte i sej vara någ~t allt igenom negativt, om pengarna ";invänds rätt".

VI belyser det bäst genom ·att ta Aminne som exempel. _ Man kan förvisso tala om en superstor dansarrangör i det fallet, men man ska komma ihåg att vinsten av verksamheten tillfaller ett antal "småföreningar" som är medlemmar i Arrunne.

Pengarna går alltså till att hålla i gång byföreningarna. . Nu har det också i diskussionen hörts tankegångar om lik­ nande saker på annat håll. Aktiva "stordansare" har låtit förstå att man inte är helt negativt inställd till att undersöka småföreningarna i trakten med direkta bidrag från dansverk­ samheten.

I högsta grad positiva rykten, naturligtvis!

- Hur skulle det vara med en folkresning mot kommersia­ lism, känslokyla och intolerans? frågar Maria-Pia Boethius i tidningen Vi. Hon ställer frågan med anledning av - och som motvikt till - den "folkresning mot alkohol" som det just 'nu talas så mycket om. Maria-Pia Boethius menar att debatten är enögd.

. 'För två månader sen var deballen änSjälvklart är det bra all ta IIPP kam ·

sansad. Så reste jag lir landet på pen mot slafsigt rIItindnckande. mOl

fem veckor. TrIIbaka i Svenge ser Jag langning . mot IInga och äldre männis·

all alkoholfrågan 1'111 är FRAGAN _ kors Slipande fredag /lördag.

d v s den där end~ frågan som vi tycks Men vad svarar man en IIng männis­ orka med åt gången. Man ska organise­ ka som skIter i all den förstör sin

ra en .'folkresning mot alkohol' '. kropp, inte tror på framtiden och häv­ Det som skrämmer mig är deballÖ­ dar all den faktIskt är .'Iyckllgare " niil rernas självgodhet och enögdhet. han eller hon har alkohol i kroppen?

Det är tJlt göra det val enkelt för sig Vi har misslyckats med all göra S"e ­ all plocka lit en av det samhällets dro· nge 1111 det bästa av samha/len ger och låtsas all om folk silItar nyllJa Vi har skapat ell samhälle dar livs­ spnt så sklllle resten lösa sig. plIIsen är tillväxt - all skapa enkla och Det är, anser Jag, all smIta lindan ytliga behov som genast går all II/l sill ansvar all bara slåss mot alkoholen fredsställa - om man har pengar. och faktiskt föraktflIlit lamna resten därhdn .

När man fyllt sina skap~de ~hov av 1'111

- MEN DET är en fråga om pengar, säjer stor dansaren . Ger vi bort en kväll, ger vi bon 10.000 mark!

Just det! - Det är en fråga om pengar.

Men lika gärna som att påstå att man " ger bort" 10.000 mark kunde man uttrycka det så att man avstår från att lägga beslag på 10.00C mark som borde tillfalla nån annan ...

En ytterligare ökad klyfta mellan stora och små leder till att vissa föreningar kan fortSätta att bygga ohämmat , medan en del andra inte ens har råd att reparera sitt paviljongtak!

BERTEL NYGÅRD

Det är dct däremot kanske om man inbillar sej all man gör en insats för några fÖrment svaga ute i sam· hället genom all ta en öl mind.e i sin egen bastu. - I och för sej ell "spe. ciellt" exempel åt andra hållet ...

Som komplettering Itillledartexten här invid bör det här säjas:

tycker inte all jag "går förbi" den frågan.

Jag menar all man måste kunna tala om restriktioner på ell nyanse· rat säll . Man ska kunna inse all de i viss mån är oundvikliga, men man ska också vara beredd all diskutera deras innehåll.

Så till exempel är det värt all be· grunda vad ÖP:s tonårspanel - jäm. sides med folk i Sverige som går mot förbudsströmmen just nu - har all säja.

Du talar om all ta i i överkant. ­ Det är precis vad jag tycker man

Om jag i dag försöker resonera Om V ARFÖR människor dricker mÖts jag av fnysningar och floskler som all "symtomteorin" är avskaffad.

jeans, lP-skivor, bar i gillestugan och elpapiljoller och det i alla fall bara återstår tomhet är det inte underligt all man bedövat sig med alkohol.

håller på med jus.t nu. Det är "Över· kanterna" som dominerar alkohol· diskussionen . Och därför är det skäl all bromsa lite.

Vad jag fruktar är all nyanserna trampas ner i dagens deballklimat.

Det måste exempelvis gå för sej all tala om gradskillnader i djävulskap mellan heroinmissbruk och mellan· ölsfylla ...

Det sorgliga vore om rÖSter i stil med Maria·Pia Boethius - som vi ci· terar i veckans ÖP - skulle drunk· na helt och hållet i dagens restrik· tionsflod.

• TIll SLUT: Jag vet mycket väl vad "nordens största d.agstidning" skriver om al· kohol. Det behöver nödvändigtvis inte innebära all "Österbottens största ungdomstidning" ska skriva samma sak .

Det är i båda fallen fråga om några enskilda personers rÖster i en stor debalIkör. Det är inte upplagesiff. rorna som skriver ledarna. Det är folk som i all enkelhet säjer vad de tycker om olika frågor.

BERTEl NYGARD

Torsdagen den 15.05 1980

3

brev till ledarsidan

"Vi måste angri måttlighetsbruket av alkohol"

Tiden är mogen för kröken • 1 sko

SÅ FICK vi då i klartext höra av Bertel Nygård på ledarplats i . att talet om solidaritet i alkohol frågan inte håller. bir var då att ta i i överkant. Tidigare - och än i dag - beskyllde nykterhetsrörelsen för att vara fanatisk, en hop med egoister som bara tänker på sig själv och tror de är bättre än andra. Nu skall man då bli beskylld för att man motiverar sin helnykterhet som en ansvarig och solidarisk handling gentemot sin medmänniska.

Det svänger faktiskt lite hit och dit i debatten, som Hertel säger.

=

DET ÄR klart att man kan beskylla alla ansvarsfulla åtgärder, som riktar sig på att förbättra förhållanden och hjälpa en människa, för att vara falsk självglorifiering. Men nog är det lite långsökt.

Jag vet inte riktigt vad du sätter för innebörd i ordet solidaritet i det här fallet, men för att klargöra vad jag och nykterhetsrörelsen menar kan vi ta ett ex. .

Slig aU vi iiI' på en kurs eller seminarium och skall ha en liten Iwiillsfest. AII4 iiI' så pass bra bekanta att vi vet aU en har problem .ud alkoholen - håller på att övergå från måUlighetskonsument till storkonsument.

AII4 tillfiillen diir alkohol bjuds iiI' en för stor frestelse för honom.

H_ dricker så mycket han får tag i. Om da gruppen besluter att fira kvii/lett alkoholfriU, trots aU vi andra kunde kl4ra av festen, ställer loj ttpp på vår kamrats sida och låter bli.

Det kallar jag en solidarisk handling. Det har ingenting att göra med en falsk självuppoffring.

=

OM MAN i ovannämnda sammanhang ger katten i sin kamrat, och bara tänker på sig själv, anser jag faktiskt att man är osolidarisk, hur mycket man än försöker vrida och vränga på saken.

Att nykterhetsrörelsen numera inte ensamma argumenterar på det bir sättet visar bl.a. kvällstidningen Aftoobladet, som skriver i en le· dare: - Spritfria sammankomster inom arbetarrörelsen är ett bra exempel på vardagssolidaritet.

Nordens största dagstidning Dagens Nyheter skriver på ledarplats om alkoho.lseden och måttlighetsbruket så här: - Alkoholseden är och förblir det centrakl, ty det är i det m4ttliga vardagsbrukets ständiga legimatisering och frestelser som hundratusentals och snart miljoner alkoholskadade flyter fram.

- Kan inte bruket pressas til/baka, avgklmouriseras, göras mind· re vardagligt. så kan inte hel/er det som m4ttlighetsbrukaren på ett visst stadium kolklr missbruk, hos andra dämpas.

Också bruket och missbruket är siamesiska tvillingar i vår kul· bIT.

o

DN MENAR att alkoholdebatten i Sverige under snart ett sekel ansträngt försökt komma undan detta enkla och svåra samband och fortsätter: - Symtomen syns hos "missbrukaren", men orsakerna står först och sist att sökas i brukei, dvs. hos måttlighetsbrukarna. Kan de inte förmås att solidariskt el/er symboliskt göra och acceptera em ..mt/iga uppoffringar - det må vara i bjud· och sedvanor, i priser, i restriktioner av skilda sklg - så permenterar de problemen.

Det är trots allt- måttlighetsbruket som vi måste angripa, hur du än försöker vrida och vränga för att komma undan, Bertel.

Vi är klart medvetna om att begreppet solidaritet håller. Att andra nu också håller med oss visar att det är både realistiskt och med san· ningen överensstämmande.

:::J DET HÄR med förbud och konsekvensheten går du helt förbi med att konstatera att de kan vara bra eller dåliga.

DN skriver om Sveriges riksdags beslut att förbjuda bjudspriten ~;d statlig representation: - Samhället kan inte å ena sidan bekymrat fråga sig vad man skall göra åt en kvarts miljon alkoholister och å andra sidan bekym. mers/öst bjuda en annan kvarts miljon vå1artade middogsgiister på just den sprit man vill hålkl tillbaka.

D VAD ANSER Ni övriga i SÖU:s tonårsråd och andra om begrep. pet solidaritet och konsekvensen i talet om förbud.

Kan Ni hålla med Hertel?

Ta del i debatten!

uppmanar

STEFAN SJÖBERG

• Jag tar Lillkyrovägen en dag för att se efter hur det är med krö· ken.

Den är i stort sett välbevarad, märker jag.

Den har samma sträckning som förr om åren, då man san och beundrade den genom de . haldinska sidofönstren . Numera har man egna sidofönster, och det är sällan man är på fältbesök i Lillkyro. . .

Det är sålunda med glädje jag noterar att man kröker vidare där ute i finnskogarna.

- Den gör mej s:i upplivad att jag backar tillbaka och tar den en going till. Bara för glädjen an för n:igra sekunder f:i ligga i en o· bruten rattvridning .

Josofiska avdelning. Jag tänker på spåren VI lämnar efter oss, och j en anfall av avancerat tänkande föreställer jag .mej Lillkyr~vägen som en stand·m för "vet Självt.

Lillkyrovägen är krökt. - Den är som livet.

Eller som rymden kanske.

Man har ju läst i böckerna att rY!1lden också har kröka t ner

• Mitt inne i svängen trycker jag på lite, och jag ~oterar ~tt av~as· röken syns tydlIgt fast Jag tittar mästan rakt framåt. Så pass kraf· tig är kröken där den är som värst.

- Är detta kanske den enda vägen i världen, där hunden verkligen ges en rejäl chans att bita sej i svansen?

- Är detta det enda stället där man ges en chans att hinna upp sej själv?

Rymdens krökning beror på kropparna, tycker jag mej ha hört nånstans.

Det är precis som i livet. Det är kropparna som råddar till det.

Kropparna som bryter rätlinjig. heten . .

Himlakropparna knölar till det i rymden.

Människokropparna knölar till det i livet.

• Rökmolnet jag 'lämnar efter mej, öppnar en lucka till min fi·

• Nåväl. - Jag återvänder till . kröken i skogen .

sej ...

Det är inte så ofta nu för tiden. Inte nu då vägarna lägger sej som elaka pekstickor över kul. turlandet .

l

Inte nu då kröken är en Styg·

gelse, och den räta linjen är vår

gud.

.

Det skulle nog finnas fler lill·

kyrokrökar. Fler chanser att titta

bakåt och se efter vad det är för

spår man lagrar av sej . Fler tillfäl·

len att upptäcka varifrån man

kommer.

Och fler möjligheter att bita sej själv i rumpan.

• Jag ställer mitt hopp till väg. myndigheterna.

- Rensa ut alla snedgångna vägrätare som börjar tala om att spola kröken i Lillkyro l Det är nu - i detta linjalernas tidevarv - som tiden är mogen för kröken i skogen .

-~ . ~ {/~, "-/~' .

Torsdagen den 15.05 1980

..

'

.-

~.

t

4

ÖSTERBOTTNISKA PO.-TEN

o

AMIIIIE

* Folkpark

Malax

ÖSTERBOTTENS STÖRSTA OCH POPULÄRASTE NÖJESCENTRUM Bjuder alla åldrar ett FANTASTISKT 80-tal. Kolla själv!

I Lördag 17.5. kl. 20 I

I Söndag 18. 5~ kl. 20

CLEOPATRA

Säsongens första populära sön­ dagsdans och rikssvenska orkes­ ter:

TEAM ~ET MINIGO!LFEN öppnas - även söndagar i maj - dagligen från 1 juni Stressa av med golf!

BUSSAR: Lördag

Från Vasa kl. 19.30 O. 20.30 (via Sundom kl. 19.15),

Övermark kl. 19.30 via Pörtom, Övermalax, Töjby

kl. 19.30 via Harrström, Strandmossa, Korsnäs,

Petaiax.

, ~,

~~ry ~~

Lördag 24. 5.

ZOTCH - LAZY

KLACKEN Lillby

~

~

;:r

Lillby

Lillby

EXOM SOUND Ordn.gr.

Serv.gr.

• HÖR HIT uf·folk, ungdomssekreterare och övriga ungdom· sarbetare!

• VILL DU att ditt område och din förenings verksamhet ska noteras i ÖP? - Meddela i så fall red aktionen om vad som är på gång!

• GÖR TILL exempel så här: • Ring eller skriv korta meddelanden om både smått Och stort!

• Skriv reportage eller artiklar om viktigare händelser! Gör det själv eller kontakta nån av ÖP:s lokala korrespondent· er. Skriv hellre kort än långt, då är risken mindre att det inte ryms med.

• Skicka en bild (svartvit)! informera om en sak.

\

BUSSAR: Kronlunds fr. Såka 18.45 via Karleby, Krono· by, Kållby, Esse. ­ Sjönejdens fr. Jakobstad 19.30 via Bennäs. - Sjönejdens fr. Hirvlax 18.45 via Munsala, Nkby, Jeppo, Markby.

Berätta för ÖP

så berättar ÖP

En bild är det bästa stättet att

Ring till Malaxred. 961-651514 Vasared. 961-113 522 Jakobstadsred. 967-13 555

~~

KLACKEN

Kvällens dessert: Extra da.mernas

KLACKEN

'-'-- 1r~

Och fler följer . . . .

Hämta vårt heta sommarprogram!

Lördag 17. 5. kl. 20-01 Kom och trivs!

Kvällens menu:

-.~~/~t >~

_ 1 ._ _

Natur­ vänner

till H:fors Tio stycken ungdomar från naturklubbarna i Jakobstad.

Pedersöre deltog i veckoslutet i en klubbledarkurs på Svenska Ungdomsgården i Helsingfors.

Som arrangörer stod Natur och Ungdom r.f., den riksom. fattande organisationen för de svenskspråkiga naturklubbar. na. Natur och Ungdoms ordfö. rande Thomas Öhman öppna. de kursen med en kort infor. mation/presentation av dagslä. get för naturklubbarna och riksorganisationerna.

- Naturklubbsarbetet fi!r inte bli alltför byråkratiskt, ~tQnjl.d~ han.

Några av NoU:s övriga sty. relsemedlemmar redogjorde för klubbens organisering. Dvs hur man uppgör stadgar i ny. startade klubbar, hur man skö-

KLACKEN Lillby

~--------------------------------------------~I

FIRA VÅREN! KOM PÅ DANSEN I

••

••

BJORKOBY

LÖRD. 17.5. Kl. 20.00-01.00

MASH spelar Bussförb. Söderudden Replot kl. 20.20.

kl.

19.30.

Sommarösund

kl.

20.00.

I

I

Arrongör: BjiSrköby uf och Replot uf ter klubbens bokföring och an· söker om ekonomiska bidrag, samt om de olika styrelsemed· lemmarnas uppgifter.

För övrigt behandlades klubbarnas praktiska verksam· het. Man tog upp bildandet av studiecirklar och hur man går tillväga på ett fältbiologiskt undersökningsområde.

På eftermiddagen behandla· de man de olika ämnena i form av grupparbeten. En grupp sammanställde en sida till NoU:s medlemstidning "Eko· lodet" ,

),,-­

DiscomUSik~ '-so', 4

ons d agar '.... oc h fredagar

If

,

°co~

"

Oj Paul Wilson Lördagar populära

SOLARIS Vi träffas vid

MOTEL POLARIS Riksvägen 8, Killby,tel. (967)·18200

T orsdagen den l 5.05 1980

Vasa Sommaruniversitet s.rAkku....'

EngeIslca. tyska. spanska. italienska. svenska. franska. ryska. kinesiska.

Ocbå abi·kurserHlglko..ku....'

2.6.- 8.7.

Padagogik 2.-19.6. lConsthistoria 2.-19.6.

Nordislc etnologi 2.- 9.6.

5pecialpedagogik. approbatorkurs Cum laude-kurser i juni och juli 2.-19.6. twtionalekonomi 2.-19.6.

Statskunskap

Ta• • kontakt med SOU:s miljö­ och naturutskott!

SÄSONGÖPPNING Lörd. 17.5. kl. 20.00 i t

j

TEDDY & THE TIGERS

het, det möte utskottet hade för någon vecka sedan och vad vi pratade om där .

Mera information om dessa kurser och övrig undervisning från kansliet.

SÖU utsåg i januari et! mil­ Rådhusgatan 29. 65100 Vaa 10. tel. 961-241 663. jöutskou där följande personer sitter : Håkan Eklund , Mikael Herrgård. Lena Berg , Barbro Teir och kanslichef Håkan Wester­ mark.

Nu är det meningen att vi un­ -der 1980, det nationella miljöåret, tillsammans med alla andra naturvänner (I.ex . just DU) ska göra något för vår natur och vår miljö .

Vad vi på utskottets möte kom fram till är i stora drag följande: • Masurbjörksplantering.

Masurbjörken är årets "tema­ I träd ", Under våren pågår en planteringsdrive , vars målsätt­ ning är 40 000 planterade plan­ tor i hela Finland, På det här sät­ tet vill man inspirera tiU utökad forsknings- och planteringsverk­ samhet på området , Vi här i vår landsända kan göra vår insats genom att varje UF ­ eller annan förening köper minst en ,p lanta ä 15 mk var!!

Inte illa med några dekorativ a björkar runt " Io~alen " I Koniak­ ta omgående SÖU-kanslipomon Westermark för närmare infor­ mation.

• Ruta i ÖP. Utskottet kommer under det här temaåret att ha en sån här ru­ Inte speciellt mycket, ta till sitt förfogande i ÖP. Här säger du måhända. komer Ulskoltsmedlemmarna att skirva - men vi vill också ha åsikter och funderingar av DIG! Så TYCK TIU om någonting som har med natuen och miljön omkring dig att göra! Genom atJ säga din åsikt skapar du debatt , och debatten kan väcka slumran· de naturvänner till liv.

Det är det väl värt, eller hur~ Så skriv till ÖP! • Tematäviing, kampanjer, ut· färder och dylikt funderade vi ÖP är den österbottniska ungdoms­ också på, men mer konkret får tidningen. Den som utkommer varje tors­ du veta om det senare, Haven tålamod! dag: • Sommarvalsen Men det allra viktigaste nu, är OP är intressant och aktuell läsning för En tecknad ungdomsthriller. där hand­ att DU hör av dig (Lex . genom del.som är eller känner dej ung ... lingen är rörlagd till de österbottniska att skriva till ÖP , ringa till SÖU­ Over 30.000 mänskor läser ' OP regel­ dansplatserna. kansliet , kontakta nån av med ­ bundet - varje vecka. lemmarna i utskottet osv ,) och En unik serie.

Vi tror att betydligt fler skulle ha be­ berättar vad DU vill att vi ska gö­ • Med VIFK i ettan hållning av vår tidning. ra för att bevara och förbättra vår Hur går det rör det unga, spelglada Så: VI HÖRS!! miljö!

VIFK-gänget i rot bollens division l?

Vi ger dej chansen att,pröva på. .

Inside-inrormation varje vecka i ÖP. För 20 mark får du OP varje torsdag BARBROTEIR Hela säson~en.

+

HOPE

Vet du att SÖU (Svenska Ös· terbottens Ungde msförbund) har utsett eu "Mlljö- och natur­ utskott " ?

- Nä, jag gissade väl det!

Det är inte många som vet om det. så här och nu tänker jag be· rätta litet om utskottet i allmän­

Han'den på plånboken:

Vad får du egentligen i dagens läge för

-

Vi säger. . .

fram till '981.

Det är väl inte mycket begärt?

A TACK! Jag prenumerar på ÖP till årets slut mitt namn mjn adress

OBS! Söndag 25.5. i, _

TONIX

• Massor med musik

BG Laxellhåller koll på det som händer ute i stora musikvärlden. Och så blir det massor med skivrecens/oner.

Plus bakgrundsartiklar om de senaste strömningarna inom popmusiken . ' ÖP har förbättrat sin musikbevaknin~ .

• Film

ÖP har en ryramannastab som kollar in -de viktigaste filmerna. Och ger tips om vad som är sevärt.

• . Vågskålen sOU;s tonårsråd diskuterar aktuella un~domsrrå~or. Rakt på sak . Utan kru­ siduller.

Klipp ut ovanstående kupong och skicka den un­ der adress: ÖP, Pb 27, 68601 JAKOBSTAD eller ring 967-13 555

Alder"rinl tS Ir 9,Uj. pris 20 mk,

• ÖP på dans ÖP-team besö'ker dansplatserna och ser vad som händer. Berättar i ÖP.

D Sammy Davis Jr. har redan i ett otal Ar le· gat i den absoluta toppen bland amerikanska sångare och show. men. Hans röst känns omdelbart igen liksom hans ansikte.

Han beundras av miljoner män· niskor över hela världen. Obe· roende av om han uppträder på scen, på vita duken eller i televi· sionen är det något speciellt och personligt med hans närvaro som kräver uppmärksamhet och res· pekt.

Han har blivit en legend inom show businessens olika gre~ar ­ Broadway, film , television, natt· klubbar och skivinspelnin~ar.

På fredagkvä11 träffar vi denna lilla gigant på Juan Ruiz teaterns

I

lngves fr.

Korsnäs 19.40 via Nämpnäs och Näsby.

Wester kl.

19.15, Pörtom, Över­ mark, Yttermark och Näsby. Kl. 19.15 Dags­ mark, K:stad, Tjöck.

Haglund kl. 20.00 från Kaskö via Näsby.

-­

scen i Acapulco där han ger prov på sin mångsidighet som sångare och aktör.

• TV 2 kl. 19.30 på fredag.

~ t~

T_or_w_a~_ gen_d~en~15~.O~5~1~98~O________~--____________________~____~I 6

1 __________________________

!..-_-~

ÖST.RBOTTNIBKA POSTEN

ÖP träffade Stina Ekblad "BO-talets Liv Ullman" som är på snabbvisit i Vasa ca 40 km söder om Vasa

PAV/UONc,

J

sommaren 19HO har vi H danser. Nejdens erkiin t populiiraste!:alllmaldClnsställe • Paviljongen helrenov;:,as til: 19t30-års säsong. sommarteater: tulavippor. FjolArets braksucce • 111'1 föl ,jare 1 "flO.

w. ~ ~ l.~.~f.~~~. ~.~1~~~~8., (~~

14.6., 12.7.. 2.8 _~~'- och dansar till \ ~ Exom, Hope, Cleopatra, Tea·

~

=~e~,

AXM

Barbarela, Fyrklövern, Sandstens.

Dans· kvällar: 17.5.

24.5.

25.5.

7. 6.

13.6.

14.6.

21.6.

28.6.

11.7.

12.7.

18.7.

26.7.

2.8.

16.8.

6.9.

13.9.

•

HÄNG MED

•

**

***************

Vi bjuder på det MESTA och de BÄSTA!?

• TONIX

• REVANCH

• FACTORY

• BOSSE LARSSON

• WIZEX

• GUNNAR WIKLUND

***************

SO-talets

NÖJESPLATS

"Känner mej priviligerad och nöjd över att få jobba i tre o lika länder" Åttitalets Liv Ullman har man kallat henne, Stina Ekblad från Solf.

- Ja va ska man säj om he, menar Stina själv. E finns så mang konstiga jour­

nalister...

- Fast å andra sidan, lägger hon till, är det alltid roligt att höra positiva

omdömen. Särskilt om man har jobbat hårt.

- Men att jämföras med andra ... Det är inte särskilt konstruktivt. Det är ro­

ligt för stunden bara.

o

STINA är på snabbvisit i Ös· terbotten, det vill säja på Wasa Teater där hon bjuder på "Ar. hundradets kärlekssaga". Det är den enkvinnsföreställningen som har fått rikssvenska teaterkritiker att tala om en storstjärna för åttitalet.

- Rikssvenska kritiker har väl lättare att ta till stora ord, säjer Stina. De höjer till skyarna, och de tvålar till ordentligt. Vi fin· landssvenskar tänker oss mera för ...

- Det var lättare för mej att spela "kärlekssagan" i Stock· holm. Publiken gav sej med i känslorna, och som skådespelare hade man det lättare. A andra si· dan tycker jag det är viktigare att spela här. Jag .~ar mitt varma förhållande till Osterbotten, och allt här känns djupare.

"Kärlekssagan" har ställt tiU med en hel del efter det att de hade premiär i Vasa förra våren.

Stina har haft en massa erbju· danden under året, bland annat teve·jobb (Strindberg) i Sverige.

Men hon har fått säja nej till det mesta eftersom hon varit uppta­ gen med sitt skådespelande i Danmark .

Ett resultat av "kärlekssagan" är att Stina under nästa säsong komI}1er att jobba på Stadstea­ tern i Stockholm.

- Det är egentligen konstigt allt det som följt på den här fö­ reställningen, då man tänker på att det från början inte alls var meningen att den skulle bli av ...

"Kärlekssagan" kom som känt in som en "reserv" för en annan planerad föreställning i Vasa.

Aktuellt med Vasa och Öster· botten i framtiden?

- Det är svårt att säja vad det blir. Just nu känner jag mej privi. ligerad och nöjd med det faktum att jag får jobba i tre olika län­ der.

" Resandet känns tröttsamt ibland" - Fördelarna överväger, även om resandet känns tröttsamt i­ bland.

Stina talar också om att ett kringflackande liv i tre länder

kan -få tillvaron att börja "flyta omkring" ibland. Man känner sej utschasad, och man undrar var man har sina rötter.

Rörterna har också mycket med språket att göra.

- Men jag har hela tiden haft klart för mej att svenskan är mitt språk. Så har jag tänkt under alla mina 9 år i Danmark. Språket har att göra med identiteten, och min identitet är österbottning­ ens!

- Jag kan danska, men jag måste alltid jobba lite extra när jag spelar på danska. Det beror på att jag inte är dansk till identi­ teten. Jag är inte född där.

- Det sorgligaste som finns om man hamnar nånstans mitt emellan, både i fråga om språk och identitet.

Säjer Stina och menar att även om det är jobbigt att vara "månglänning" , är det ändå gi­ vande. Mer givande än proble­ matiskt faktiskt. Man lär känna sej själv, och man lär känna an­ dra.

"Jobbar som en blådåre" En likadan inställning har hon till sitt jobb som skådespelare.

Hon säjer sej jobba" som en liten blådåre", men ändå är det mest bara positivt.

- Det är härligt att arbeta, och ett härligare sätt att göra det än att vara skådespelare kan jag föreställa mej.

- Man få tiUfredsställa sitt behov av att leka. Man få göra sånt som annars inte är legitimt för vuxna. Man få klä ut sej och låtsas att man är nån annan ...

- Men vid sidan av "leken" har man som skådespelare ett ston ansvar. Man har uppmärk­ samheten på sej, och man har en plikt att visa att teatern behövs.

Kultur och teater ligger inte särskilt väl till i dagens diskussi­ onsklimat. Då gäller det för en skådespelare att kunna vara något av "ambassadör" för tea­ tern. , - Man är det på scenen, men också privat måste man tillåta sig att "vara lite vanlig". Så folk känner igen sig_ i skådespelarna

och känner att det man presterar på scenen kan gälla vem som helst.

"Teatern ska vara mänsklig!"

- Teatern är något man ska kunna uppleva som mänskligt.

Teatern ska öppna dörrar och släppa fram de inneboende möj­ ligheter som finns i alla männi­ skor.

- Teatern ska vara livsbeja­ kande, den ska handla om ett "trots-allt". Till och med i en så "sorglig" historia som "kärlekssagan" spelar hoppet en stor roll.

- När man kommer ut från en teaterföreställning, ska man känna en enorm livslust ...

Säjer Stina och menar att detta med livslusten och reaktionen på teater kan ta sej olika uttryck. I Osterbotten till exempel reagerar folk kanske inte så mycket på ytan, men man märker nog då det fungerar i salongen.

- Det är inte så att folk kom­ mer bakom scenen och pratar el­ ler skriver brev - vi.lket händer ibland i Danmark. Men jag kän­ ner österbottningarna, och jag tror nog jag vet när det fungerar.

Solfflickan som skriver dikter Skrivandet då? Stina har ju

hittills varit kanske mest känd

som' 'solfflickan som skriver dik­

ter" ...

- Det är samma krafter som går åt då man spelar teater som då man skriver. Och. då jag job­ bar hårt med teatern, räcker kraf­ terna inte till för skrivandet.

- Jag blir arg ibland då jag känner mej utpumpad och inte orkar skriva. Men å andra sidan: teatern är mitt yrke, skrivandet är en hobby.

- Skrivandet just nu blir mest utkast på papperslappar. Det måste jobbas med innan det kan bli nånting. Men förr eller senare ska det nog hända något ...

BERTEL NYGÅRD

_

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

--------------------------------------­ SYDÖSTERBOTTENSPOPULÄRASTE MIDSOMMARVAKA firas i Nämpnäs-paviljongen på naturskön plats.

31. 5.

20. 6.

12 . 7.

23. 8.

ZENITH TAMBORITO SANDSTEN NÄRPES SPELMANS­ GILLE

5. 7.

30. 8.

BARBARELA TEAMET T AMBORITO

---------------------------------------~ KLACKEN KOM OCH

KLACKEN KOM OCH DANSA 17.5.

31.5.

7. 6.

21. 6. . 28. 6.

TRIVS

Exom, Sound Teri Boys Barbarela, Lazy Ramona Reflexbandet, Daizy

. Det var lättare att spela 'kärlekssagan' i Stockholm där publiken gav ;g med i känslorna ...

19.7.

26.7.

16.8.

20. 9.

Cleopatra, Hope Tamborito Exodus, Sound Exom, Zenith

VI HAR FINA ORKESTRAR I ÖSTERBOTTEN. VI TROR P Å DEM VI DANSAR 23.5,22.6,13 . 7, 23.8, 0 . 13.9.

14 . 6, 5. 7, 2. 8,31. 8.

FÖR ÄLDRE 7. 6.

VÄLKOMMEN! '

"

~

AMINNE leM Maalahti t;;fI?J ."

)1I&lIipIlisto

fOltpal'k

1.960 o. 70·talens populäraste "festplats i Osterbotten. 1980 bjuder vi på bl.a. föl· jande:

s S

... men det är viktigare att spela här i Österbotten som ia/( har ett Nrmt förhållande till... här känns allt djupare"

18.5.

1. 6.

Max Fenders Öijwinds Österbottens största midsommarvaka

20.6.

kl. 20-03!

21. 6.

S 29. 6.

L

5. 7.

S 13.7.

F 18. 7.

S 20.7.

S 27. 7.

S 3.8.

S 24.8.

Alexander Svenne & Lotta show med orkestern Zickos.

Coyntry & Western konsert - Western Express - Blue Grass Swede - Red Jenkins Thorleifs "Vi under 16" Specialkväll för vår yngre publik Sven-Erics Vikingarna Boppers - Ater i Aminne!

Underhandlingar pågår om en av Sveriges populäraste artist. (närmare när vi har kontrakt)

DUSSINET FULLT AV DANSKVÄLLAR SOM FA MISSAR - ORKESTRAR I ABSOLUT TOPP­ KLASS. I' övrigt lördagsdanser med våra egna ork., diskotek och gammaldans!

Minigolf -

öppen även dagtid!

AMINNE HAR MEST AV DET BÄSTA VÄLKOMMEN!

",,[,~ . " A. '" • .

C' ' ~

,

Torsdagen den 15.05 1980

8

- - - - - Ä r kulmen nådd?---­ D ~ommer Nöjes,S0!TIn:aren 198~ inom svenska Öste~botten att mnebära kulmen l fraga om kopta program och gastande orkestrar?

D Under några år har satsningarna på program utifrån främst från Sverige - hela tiden ökat. Rimligen måste mark­ naden småningom bli mättad . För några år sedan räckte det med att banden var från Sverige. Nu skall det vara svenska topp band , s.k. riks band , för att det skall stå. .

Några av de större dansplatserna i landsdelen kör större delen av sina danskvå'llar med program från Sverige.

D Grupper och artister som kommer at~ gästa Öste.rbotten i sommar är bl.a. The Boppers , Factory, Wlzex , Thorlelfs, Sven­ ne och Lotta, Bosse Larsson, Gunnar Wiklund, Wiking~rna, Tonix etc. Ett par grupper och artister från USA och kontmen­ ten är också engagerade : Kommer intresset från pu.blikens sida att räcka till så att alla desa gästspel skalllö_ sig?

D Vart iiI vi på väg - det finns det anledning för SÖU och stordansarrangörerna att fråga sig!

- Leder utvecklingen till att endast 4-5 sommardansarran­ görer efter något år ordnar danser för ungdom?

- Inser arrangörerna vart vi är på väg, stannar upp och beslu­ ter om begränsning av storsatsningarna ­ för några år sedan fanns en överenskommelse om att samma arrangörer inte fick ta fler än tre-fyra program utifrån?

- Tappar publiken intresset för de stora programmen och börjar kräva att få dansa till österbottniska band?

Dessa tre utvecklingsalterna~iv finns d~t. ~rrangörerna är kanske mogna för en begränsnmgsdlskusSlOn l höst.

D D Men det finns arrangörer som redan nu beställt dyra program till sommaren 1981!!!?

SVEN-ERIG GLADER

M l e

•

mI

å-r ett mång programutbud" Lars-Göran Sperring, folkparks·

chef: - Aminnes styrka är ett mångsidigt programutbud. Vi jobbar enligt olika linje.r, och vi har märkt att våra satsnmgar går hem.

- För det första satsar vi hårt på söndagarna. Fina söndags­ program har gått hem fint hos de lite äldre ungdomarna. De allra yngsta är ju borta på söndagarna .

- För det andra har vi ett 'va­ rierat lördagsprogram . Vi bjuder på alternativ såtillvida att de yngsta har discoteket för den typ av musik SOIll de gillar, och de äldre får dansa till sin musik i pa­ viljongen.

-­ }ör det tredje satsar vi inte så mycket på gammaldans. Det är för att VI anser att andra fest­ platser ska fä ha gammaldansen'

på sin lott. Vi vill inte vara störst på allt. De gammaldanser vi ord­ nar är mest som service åt malax­ borna själva .

- För det fjärde har vi alter· nativ åt dem som inte dansar. I första hand minigolfbana.

- Större saker att lyfta fram är våra ·rikssvenska kanoner på söndagarna , bland andra Svenne & Lotta . Vidare bjuder vi .på Boppers åt de yngsta och Eric Ost åt de äldre .

En stor och ny satsning är vår Country & Western·kväll, något som är efterfrågat bland folk över tjugo. Artisterna kommer från Sverige och heter Red Jenkms, Blue Grass Swede och Western Express . _ Så vill vi gärna framhålla att vår midsommarvaka ~ den enda som går i gammal slll med omfattande program.

a•• - Vi tror ocks~ att de tre Krister Vikstrand , ordförande: - Vi kan ju nämna att vi pif­ ungdomsdanserna ska gä ihop . I far upp paviljongen och bjuder fjol hade vi rvå ungdomsdanser , på tre gammal- och tre ungdoms· och de gick hyfsat . Vi kör med danser . För övrigt vill vi inte skry­ egna österbottniska orkestrar, för ta, det är ju de stora som brukar vi har inte samma möjligheter som storarrangörerna . göra det ...

- Vi tycker att nän ocksä ska - I varje fall lyfter vi gärna hålla sej i hemknutarna . Det gär fram midsommarvakan, som är inte i längden att bara satsa pä en av de populäraste i Sydöster­ det stora och dyra . Särskilt . botten och den enda i Närpes­ om ungdomsdanserna reola.\jj1lBlJ går ihop något så när. nejden .

"Kvarn/esten värt ett besök" Mats Abacka, ordförande: - Vi satsar pä gammaldans som vanligt. Det blir fem till-' ställningar under sommaren .

Höjdpunkten blir kanske den 12 jult då vi har en rikssvensk orkes­

ter, Boncaz, - För övrigt blir det Kvar­ nens dag som förr om åren .

Kvarnfesten och musieomrädet är nånting som verkligen är värt ett besök,

Ansiktsl aviljongomr Jan-Henrik n" ~q,jj.JlIJ rande : - Paviljongområdet går en ansiktslyftning just nu. g.ör en om.fattande renove.rin8. a\ Själva paVIlJongen, och VI plffal också upp området som helhei inför årets danssäsong . Ocksä vid teaterläktaren görs en del för· bättringar.

- Det blir kort sagt en n} sommardansplats som välkomnaI publiken till Molpe i år.

- Sju gammaldanser och en ungdomsdans står på program · sär· met. Vill man nämna

blev lyckad, det skulle ha skett Th~ns\'än lr' ning i det avseendet. . na har blivit populärare . VI det blir så också i är.

- Vi har genomgående öster· bottniska orkestrar.

- Till sist : sommarteatern återkommer med en förlängd version av Tulavippor.

Jan-Erik Uljens , verksamhetsle · dare: - Vi satsar hårdare än nånsin, och vi ska göra Fagerö till en stordansplats . Det är det enda sättet om man ska ha nån avkast·

VI

"Bättre klass än nånsin förr"~ Rainer Nelson, uf-ordförande: - Vi har bättre klass på pro­ grammet än nånsin förr . Det !U' det mesta vi har satsat under mm tid. Discot sparar in orkesterut­ gifter , så vi har räd med dyrare band på andra sidan, - Dessutom har vi utökat programmet med fredags­ och söndagsdanser , Det blir tre fredags- och en söndagsdans, och orkestrarna är rikssvenska alla tre

gångerna.

- Det kan också nämnas att vi har by~gt ut med en altan för uteservenng, _ Namn att lyfta fram i so~­ marens program är exempelvIs Teddy & The Tigers, Revanch (tlickrock fr,ån Stockholm), Paul Paljett och WIZex , Det kan också nämnas att Rörgrund är platsen för årets finlandssvenska spel­ mansstämma ,

- Vi kommer att ligga ganska lågt i sommar , säger Jan-Ole Ahlvik, ordförande i Yttersse uf.

- Jag själv och flera andra i styrelsen är nya för året. Men det kommer väl flera år.

Tio ungdomsdanser och tre gammaldanser skall Ytteresse ar­ rangera . Man kör med österbott-

Torsdagen den l 5.05 1980 ÖSTERBOTTNISKA ~STEN

Country. festivalen i mitten juli blir som vanligt hets störs· a händelse på Emet folkpark , berättar Kristina Ahlbäck, ord · förande i Terjärv ur 'Country Road Concert 13' arrangeras av Terjärv uf, övriga tIllstälInlOgar går i första ringem regi .

För Country-Festivalen är tv~ finländska och en svensk gruPf klara. Underhandlingar pågål med en internationellt känd country-grupp . De som är klara är Western Express med Alf Robertsson och Carina Westman från Sverige, samt Bluegrass Ne­

"Countrei\l.

J fiest·; valen -­ de Ise " are t S han Il

O

__ gacy och Vanha Isäntä från Fin­ förmågor ett tillfälle att uppträland . da .

Minst sex lokala dansband Den andra Stora tillställningen ställer upp . på Emet blir 'Summer Night Fe­ - Emet ska marknadsföras ver' den sjätte juni . som en alternativ nöjespark ...

- Då ska vi pröva Emets att­ inga" normala " ungdomsdanser raktivitet som ungdomsdans­ här inte, utan alltid någonting ställe och samtidigt ge nya lokala extra .

by "Sommaren~ pr~!ram

rena dynamtten

• al

Bråda tne oklara tider gen handlingar föreningen i ta hand om Oravaisdag blir det den med kulturnämnden som vudarrangör .

Vad därutöver blir är inte klart. Det beror på när lokalen blir färdig och hur midsommar­ vakan utfaller. Det kan bli en stor invigningsfest i sommar. Det kan bli både ungdoms­ och gammaldanser .

En verksamhetsledare skall anställas från 10 juni . Senast 1:> juni skall lokal bygget vara klart .

Det blir bråda tider i Oravais uf på försommaren .

- Sommarens program i Forsby är rena dynamiten , utropar Karl­ nlOgen .

Gustav Olin, då han får chansen - Tonix , The Boppers och att " skryta ".

Thor-Eriks hör till de band som - De allra hetaste namnen är klara . Underhandlingar på~år just nu i Sverige har formligen om Wlzex och Factory. På mId­ tävlat om att få komma till Fors­ sommardagen kommer en e1va­ by . Vi hade en rekordsommar i manna-show från USA. Det är fjol, men den kommer säkert att Elvis-Show med Steve Lond och överträffas i sommar . go-go-flickor..

- Början på valborgsmässoaf­ - .Åt gammaldansarna erbju ­ tonen med närmare. 2000 perso­ der VI Bosse Larsson och Väster:b ner gav en föraning om forJsätt­ dragspelsklubb . Allmänt trOI

"Vi håller oss till ö:bottniska dansband" - ÖPRningen den 3 maj lovar bra för fortSättningen på Klacken denna sommar , säger Lillby uf:s ordförande John Sjöskog. Sam­ manlagt tolv danser skall det bli inklusive gammaldanserna.

N ågra större satsningar blir det

inte på Klacken denna sommar. seende ' som den stora Klacken­ - Vi håller oss till de populä­ paviljorien ?'~ kommer troligen raste österbonniska banden . an kallas MlOl-Klacken . När den Under sommaren bygger före­ är klar kommer en del av serve­ ningen en mindre klubblokal för ringen vid danserna att fl ynas vinterbruk . Den får samma ut­ . dit .

satsar på säkra kvällar I Maxmo satsar man på "säkra " kvällar i sommar. Det blir fem ungdomsdanser och tre gammaldanser + midsommar danser i samarbete med fjärde flngen .

Gammaldansen i juli finns det planer på an bygga u t till en större ' tillställning . Vid ung­

"Ett naturskönt och triv,Sl»trH--~~~ aldansstå-lle', Kenneth Öster, ordförande: - Allmänt kan man säja att vi satsar på att bjuda publiken på ett naturskönt och trivsamt gammaldansställe. Vi kör inte li­ ka hArt som mAnga andra, för vi inser att allain te kan bli h ur sto­ ra som helst.

- På gammaldanssidan kan

Olin att urvecklingen åter går mot show-betonade gästuppträ ­ danden.

- Det betyder att danspubli­ ken största delen av kvällen fär dansa till våra egna österbo([ni~ ­ ka band. Och det är Just preCl' vad de helst vill när det gäller dans .

Endast i några fall blir det en helkväll med svenska band i Fors· by .

nämnas en rikssvensk orkester i juli, Kultispojkarna. Vidare pla­ nerar vi en hembygdsfest för for­ na norrnäsbor. Det ska bli ett rikligt program och dessutom en utställning med gamla bilder frAn Norrnäs.

- Vi arrangerar dessutom två ungdomsdanser under sä­ sonj(en.

domsdanserna blir det österbott­ lemmar i föreningen som skall niska orkestrar. Det blir inga sön­ ordna med danserna satsar vi på dagsdanser i Maxmo i sommar . . de kvällar vi vet att publiken - Det hör till an de unga kommer.

En nyhet vid Maxmo -pavil­ skall samlas några gångar per sommar till dans vid Maxmo jongen i sommar är an ordnings­ simstranden, s~er ÖP :s rappor­ männen kommer att ha enhetli­ tör. Eftersom VI är rätt få med­ ga överdragskläder.

n tnysig dansplats på ett fint ställe" _ Vi brukar inte skryta, men i den mån vi ska göra det så kan man framhålla an vi är en liten dansplais, en mysig dansplats och en dansplats som ligger på ett fint ställe. _ Annars blir det mindre danstillställningar än vanligt i år. Än så länge har vi beställt orkes­ ter 'bara för den traditionella midsommarvakan . Resten kom­ mer troligen att bli !l~gra

, gammal­ och några ungdoms­ danser. . .

- Det gICk Inte bra ekono­ . miskt i .fjol, och d~t är orsaken till att VI sk~r ne.r. Yl kommer att köra med lit(: btlllgare orkestrar.

- Annat som händer på Ki­ len är en visträff. en skördefest ("Liåddin") och eventuellt en "Barnens dag" . Dessutom ord­ nar andra organisationer olika tillställningar .

..,

.

.c~ ' •

' ,

' ~' , ~

\.!

', '

{I.{~~, .-

"-'-~~-;

Torsdagen den l; ,O 5 1980'

:=NISKA ~STIi.':

Rock'n'roll blev den första musik som speciellt vände sig till de unga

',­

D D D - Om Richard Wagner hade fötts på 1950·(alet hade

han antagligen blivit popmusiker, har någon sagt. .

D D D Då kunde han kanske ha firat att det i dag är 26 år, 1

månad och tre dagar sedan popmusiken föddes. Det var nämligen

12 april 1954 som låten "Rock Around the Clock" spelades in av

engelsmannen Bill Haley and his Comets.

D D D Det var den skivan som skulle sätta 50-talet rullni~g.

o

SKIVAN sålde bra, men först 1955 - då den blev filmmusik till filmen ';Vänd dem inte ryggen" - brakade det hela loss, Det var också första året det såldes mer singlar än 78, varvsskivor, så kallade "stenkakor".

Singlarna var ' oömma och billiga och skulle passa de nya skivkonsumen,

terna bra tonåringarna. Rock Around the Clock sålde i 16 miljoner exemplar, och .var då den näst mest .

sålda skivan.

Bill Haley med sin "kiss<url" (puss,

lock) i pannan blev den nya idolen, Flickor svimmade som flugor och mu, sikerna hörde sällan vad de själva spe' lade.

Förut hade idolerna varit filmstjär , nor, men nu blev de musiker. Det van· ligaste sättet att lyssna på skivor var att sitta vid radion eller vid en juke· box . Det var nu som discjockeyn blev en vik tig lanserare och stjärna, men så var det också en discjockey som gav hela musikstilen namnet rock'n'roll, Allan Freed.

o

var så "svart" ledde iill att föräldrarna förfasade sig, främst i USA. . .

Men ju mer de förfasade sIg och JU mer musiken krinskärdes med for bud etc. desto mer närmade den sig de un­ k'n'rollen hade blivit symbo ­ ga. Roc d len för de vita medelklassung om~rnas uppror. mot den äldre generationen. k

Deras relativa ekonomiska ma t : k hand i .hand med .en glC

sexuell frigö­ relse.

o

HÖGTALARanläggningarnas

uppkomst i början av 40-talet och

också el-gitarrens införande skulle in­

leda den era av högljudd elektrifierad musik, som sedan dess har fortsatt.

I början av 40-talet hittade nämlin'

gen jazz-musikern Charlie Christia en ·

Iigt legenden på att förstärka sitt gi­

tarrljud men en mikrofon som han fäs,

te vid gitarren.

Elgitarren hade fötts.

Ett annat instrument som skulle bli

populärt lite längre fram var elorgeln,

som 1959 kunde avnjutas'i låten "Red

River Rock" med Johnny and the

Hurricanes.

NÅGOT förenklat kan man säga att rock'n'rollen föddes när de svartas rhytm'n'blues anpassades till den vita

o MEN BILL HALEY var alltför fet,

tonårsmarknaden.

Många svarta hade sysslat med lik · gammal och osexig för att kunna

hålla i längden, dessutom sjöng han

nande msuik tidigare men det var de ganska suglöst. I stället började man

vita artisterna som slog. Och for iväg söka efter en annan vit kille som kun,

med pengarna eftersom de spelade in de sjunga "svart",

svarta artisters låtar.

Han skivdebuterade 1954 med låten

Rock'n'rollen blev den första musik som speciellt vände sig till de unga.

!:J CHICAGO-bluesen var den källa som rock'n'rollen sprang fram ur.

Det är den blues som var populär vid tiden före andra världskriget. Den byggde i sin tur på sydstaternas inten­ siva och kraItiga deltablues.

Moddey Waters flyttade över den musiken till el-gitarr och gruppmusik, och han anses vara "den moderna roc­ kens farsa". Också den vita amerikans­ ka musiken "country & western n har betytt en hel del för rock'n'roll, som blev vild och svängig.

Typisk t för musiken var såkallad "back-beat", det vill säga en kraItig markering av tvåan och trean av de fy­ ra taktslagen i fyraIjärdedeltakt.

Instrumentsättningen var oftast gi­ tarr, kontrabas, piano, trummor och saxofon. 'Parallellt med musiken ut­ vecklades också dansen rock 'n 'roll som var "rakt på sak".

Ju mera föräldrarna förfasade sig desto mer närmade sig musiken de unga

"That's all right Mama" i Memfis.

Hans namn var Elvis Presley.

Elivs tidiga stil var rockabilly - det senare ordet kom fjrån hillbilly , som country and western ibland kallades; eftersom den kom från bergen i Appa· Jacherna i USA. Musiken var alltså tämligen influe' rad av country and western. Men blues-inflytandet blev allt större, och o BLUES har alltid varit extatisk och rock'n'rollen föddes. ganska fri från ·de vitas sexuella upp­ dämningar . De här dragen överfördes till rock'n'rollen. Det är lättförståeligt o SMARTA affärsmän märkte att det i kombination med att musiken snabbt att Elvis kunde bli en verklig

guldkalv, och skivbolaget RCA skyn­ dade sig att köpa upp Elvis med skiv­ bolagskontrakt och allt.

En som också insåg det här, och via en otroligt smart lansering skulle göra Elvis till "kungen", var Tom Parker.

Han bl~v Elvis manager och frin och med den här tiden spelade managern en avgörande roll för en artists uppging och fall.

Det nya med Elvis var hans våldsamma sexuella frantoning med vickande höfter och annat omoraliskt. ·Dessutom sjöng han "svart".

o I FEBRUARI 1956 fick Elvis sin första miljonsäljare med låten "Hart Break Hotell". Den skulle följas av långt flera. Den värsta Elvis-hysterin inföll 1956-58 då Elvis var den störs' ta superstaren alla kategorier.

Sedan gick han in i armen, och låg på sparlåga tills han på 1960-talet kom tillbaka. Men då främst som fram­ gångsrik filmstjärna i ca tre filmer om året.

Senare gjorde han också en fram­ gingsrik come-back som singare un­ der 1970-talet.

Det nya med Elvis var hans sexuella framtoning o

bariska. En artist SOm åtminstone i Eu­ ropa blev ett namn var engelsmannen Tommy Steele. Han sjöng snällt och prydligt och blev så populär att han snart fick en rad beundrare kring sej, som stod i motsats förhållande till fan­ sen kring Elvis.

Den som diggade fel idol i fel gäng fick på kälten.

Känns parallellen till våra dagars punkare och deanare igen?

En artist som långt gick sina egna vägar var italienaren Paul Anka Som blev stor idol efter att ha flyttat till USA.

MÅNGA vita sångare följde snart o VID SIDAN om de vita storheterna Elvis i spåren, men de flesta var bleka fortsatte de svarta originalartisterna kopior. Några bättre artister var John­ att ständigt tillföra musiken nya im­ ny Halliday i Frankrike och Jerry Lee pulser. James Brown kämpade tappert Lewis i USA. på, liksom Fats Domino.

Om Elvis var 50-talets Beatles så var Den mest originella och mest ny­ Jerry Lee Lewis 50-talets Rolling Sto­ skapade av dem allihop - vid sidan av res. Han hade nämligen aIfärer för sig Little Richard - blev Chuck Berry.

I sitt privatliv som den sant pryde ame­ Han har influerat minga efterföljande rikanen inte kunde godkänna, och artister, bl.a_ Beatles och Animals. dessutom var han den vildaste artisten Många av Berrys och Richards låtar under 50-talet. skulle bli verkliga rock-klassiker.

Näst Little Rickard, kanske. den

svarta räknades ju av naturen vara bar­

To"".gen "'"

".05 1980.

~

_

______!--------------------------------------------------------------~------------~~----------~------------------------ ~NISKA PO~TE.:

.. det inte Nämen, ar

EN V AR . o

"Mk ..,k;Mk s skull luckan 'DAGSFÖRMIDDAG tanten f~r, en s~~n:er besväret att ~ EN SÖN .. tsligt ur min ko' uppe. sa Jag Pärksamhet, störs jag helt plol av minst sagt pa'kalla hennes uPkpmnac ka sönder , nM dva a I t nästan , k ,...llkna , 'ud eller S1l4 rare o . genom at essutom ler klOs ,' "'An som en hela kiosken, D, 'Iket gör mIg besynnerl,ga IJ h t mej VI /åter nas­ judo D~t II n fågelkvitter oc tan ten mO . ad. Jag förstår efu: blandning me a mycket forv an , ' on att det ar , I d edltal/ " cykelgmSSe, f" $l' ktig t fram ur en stun s m J'uk at upp kar· er or f" da som m Jag k,r)' P ch varma täcke or vårvin rna så stela läppar. mitt mo rka .ovad det är frågan om ringens annars alt ta reda pa .. ett bländanM ' kl r förbi stra n ' '1 NÄR JAG cY • a n har krupit _ och jag mots av . att mang e .. kt den ser Jag .. ';;llen och so Ijas. 'ag en blick ge· . gomS­ Skyggt kastar J h blir mycket fram ur Sl1l4 till fåglarnas . n , f" r att lysS1l4 nom fönstre~. ~c av självaste sig hIt o I och kanske a~"'Juta e en . överraskad VId asyn va e i solens sken. sång/eSl/ .. liten återstallar. er fasadklättrare Våren. , för att skaka uter mej .nterdva· Jag besl på husen kläng h konar med ~_ lag oc s , kel ur desS VI , av alla CK s h lödder sma fram mm cy . t på en cykel. t asor oc la för att bege mej u ör närgångna hjälp aV : fönster fran. al~t ~ obarmhärtiga tur.

'Iö d och nyss n blickar aV varS O e .. , r allt från När jag blek :/;:" ~rampaktigt 'Ia som avS l Oja utkrupen ur pa uing en vinglar stra r. , '/1 damm. bållanM I styrs _ för bilfö, .

L;; snön har lugskIt tl f .. varen ,,,,r, k . pa. gator och . omknng k II - även pa Ja nu ar .. tom na'gra yn a f säkerhets s u mas. p ppe r fim' smält och oru rarnas täcker jag att :., , lottat a ;;"tumpar b ., VI I var trottoarer. upp .. ute och cyk· gr...,., t skrap som människor ar ar och an1l4. ~n r snötäcket. sorm ed P .. de u..lar och promenerar. dumhet gom h gårdskarlarnas . . ' de/J1I4 Men skräpet oc .. erklig en ofattbart o anM hor JU hysteriska s p.

"I ses som ett O DET AR v "nniskorärsam' årstid till och far va att Mssa leende ma Mr vinternS .' iskor som un , pålitligt vårtecken. ma man n id förflyttade sIg När jag 1141' en.

di !Idoga stjärnorna sysslade med Wtel' på olika hAll. Och så för·

. . stora Payola-mutskandalen

ir eo förkortning av "pay to

fItirT" - dn. beuIa för att spela. De _ skiYbob&eo mutade discjockeys .. .-.IWstationer i USA om de spelade . . . . skivor.

Skivbo~ gid fria medan disc· ;ock.eyna blev dömda då de sedermera ~. De vita makthavarna och 1öriJdram.a bade tasit sin bämnd på . . . svarta musiken - rock'n roll.

L.u hen hade gått ut inför 60-talet.

=

SEDAN mitten av 50·talet bade " 'omen varit skivmarknadens vik· ÖJaSle kund. TV:n bade kommit med i bi1deo som en viktig lanserare och ar· Ö5lenla silde snart så mycket skivor at de blev värda sin vikt i guld.

Det skuUe bli guldskivornas tide· ....... och ju mer utvecklingen har rul· ... sedan dess bar de blivit diamant· -=n-or och pla.tinaski vor.

o MÅNGA

av de stora artisterna fanns på de smA skivmärkena, medan de stora skivbolagen hade det svArt i sin talangjakt, därför att de inte förs· tod sig pA musiken.

I stället köpte de se.Jan upp de små bolagens talanger med hull och hAr.

De svarta som lett utvecklingen hamnade i skymundan o USA:s

skivmarknad utgör hela 6S % av hela världens skivmarknad och ~et bety~er att endast den som slagit l~enom l USA kan räkna sig SOm rik. ugt stor.

Men de svarta, Som oftast lett ~t . veckligen inom den lätta musikens

område har oftast hamnat undan.

KARAVANVÄGARNA gh genom ingenmansland där olika släkter håller ordning såvida inte någon stamfejd just är på gång.

En loppmarknad ska Jakob· stadsnejdens Veteranbilsällskap ordna lördagen 24.05 på Juthba. eka.

Då kan vem som helst ta med sig vad som helst i reservdelar för bilar - sälja och köpa efter bästa förmåga.

Iden är knyckt från USA och Sverige, där slika evenemang kal· las Swap Meet.

- Första gången nåt sånthär ordnas i dehär trakterna, medde· lar Anders Fors, en av arrangörer· na.

Ifjol arrangerades en bilpick· nick med rätt stor framgång och swap mötet kan gott kombineras med en sådan i h också.

Här smugglas inte endast narko· tika utan också vapen. I Khyber· passet regerar den mäktiga patan· stammen och på stammens område finns BOO vapensmedjor som framställer alla slag av vapen från gevär till kanoner.

På patanernas marknad kan du köpa vad h~lst du vill - tusen ki· lo opium eller en tjocka berta.

Men i Pakistan försöker myndig. heterna göra något för att stävja verksamheten i och kring heroin· laboratorierna.

Redaktör för programmet är Christoffer Barnekow.

• TV I kl. 19,IS i kväll.

Bärbara Sharp stereobandspelare och extra hög­ talare hem me stereocentraL ~~i~i;= Sharp Gf-6060 stereoband· spelare.

'~_III"","-""" HÖGTALARE

Nät-. balleri· och ackudriven, Musikeffekt 2 x 3.8 W, Band· spelarens frekvens 50·12,000 Hz (era' ). Revolutionerande APSS sÖkarsystemet som söker fram räll Iilt. Matare för LED, VU och aptering , Mixing, Reg· lerbar avlyssning vid bandning, Och mycket annat.

plågsammaste t pasmiska köld· A konstateranM . t genom s .

O MED DETT. h blir natur· fram a d bistert gr.mase· , hemat oc r ryckningar me 'kten, trampar Jag.. aven bil, jag b ,1' h frusna ans' , s ord ligWis omk dammet som sve· ranM OC ' t t M t fmn .. ker Jag a nästan dränkt • Snart upptac ,. min motor· · gatan. ra tvåhjulingar a~ d' "ronbe· f ran " iktet som en d Per uppädamm.g an förbI me o • ans .~ -Gr I' lasmonter s",r cyklarna ru~ar ch skrämmer båtk e •g ad/'g uppstopP a .. ' styrstången dövande vral o , I de klagande k t1l4Ven I . h min gn'SS an . jag ilsket ny ~n fö rbannad e mej OC .. over...,n och svar cykel. ' e s irrande på ' både Efter en /lmm, våren. .. " en känner Jag mej S.S k' kt trött och ar tvåhJulmg ysiskt och psy 's , handla någ?t f n att .n fast besI u t e p I höja soc· ..u för alL till exem e s:erba lten i blodet.

N SÅ kom dA slutet pA 19S0·

o

Juthbacka marknad

2-vägs 10 I. hö~talare , Uteeffekt 25 W sin, Atergivning 50-' 20,000 Hz . ./

KOM EFTER ETT STE­ REOPAKET till oss.

SHARR

Lappfjärds TV-service Lappfjärd, tel. 962-21438

Meriläinen Oy Vasa, VasaespI. 14, tel. 961. 242200

Velo-Moto Jakobstad, Storgatan 14, tel. 967-10590

Vaasan TV-huolto & Kodinkone Vasa, Kyrkoespl. 5, 961-116550

skym.

D I fiNLAND var SO·talet tämlingen lugnt - det mesta som hände här var efterdyningar från stora världen. En· del band uppkom förstAs och försökte sig pA rocknroll men skivförsäljningen hade inte kommit igAng ordentligt och de blev marginella fenomen.

Däremot sAIdes de stora världsartis· temas skrivor i någon mån.

o

ENDEL undrar kanske varför jag så starkt har betonat ekonomin i sam· manhanget. - Det har väl inget med musik att göra? Fel Det är just pengarna och den makt som pengar för med sig som har styrt musikens utveckling till det stadium där det idag befinner sig.

MAnga exempel i musikhistorien har visat att man med pengar kan få. fram .vilka stjärnor som helst och tvärtom.

En rättelse, till slut: Tredje gAng gillt: HMV körde igAng 1978.

••

••

o

POPULARARE AN NAGONSIN :vilket ,program

vilken sommar FORSBY ÄR VERKlI· GEN PÅ TOPPEN I ÅR. VI SATSAR STENHÅRT FÖR An KUNNA BJUDA PUBLIKEN DET BÄSTA.

Svenska toppor· kestrar varvade med de österbottniska bonden garanterar dig härliga dons· kvällar.

Så reservera som· maren för Forsby.

Vad tycks om följande: • 24. 5. Tonix • 8. 6. lasse Stefanz • 15. 6. Cool Candys • 29. 6. Thor·Eriks • 12 . 7. Wizex • 1. 8. the Boppers m.m m.m.

MIDSOMMARDAGEN STOR AMERIKANSK SHOW

Steve long as ELVIS UPPLEV FORSBY

~!!~!!~::~~~~

____________________________~T~o~rs=d~ag~e~n~d~en~1~5.~05~19~8~0

________

o

D D Kanotvågen kallas det hela i Sverige.

Ett naturnära sätt att färdas i 'skärin':

D .:J Det betyder bl.a. uthyr­ ning av kanoter vid badsträn­ der och kampingplatser.

D D Dessutom ett uppbyggt system av kanotleder av olika svårighets!(rad.

D D Också i vårt land finns en motsvarande organisation: Suomen kanoottiliitto ry.

-j1 1~

~________________________________

KA OTING en motionsform på kommande

• Sven·Erik Hag· lund med två tii..· lingskanoter vid kanotskjulet Såggatan l. Visser· ligen ligger isen i bakgrunden men under Vasklot· bron fanns lite öp­ pet vatten som räckte för att täv· lingskanotisterna skulle på vattnet.

f'H-O\' ,\.

K [ SJ"lI ,\

1

" hi.> -(! .i ,I'HI I lIorn " lh hlu ' II ..·,

Vasa Kanotförening har _ egna kanoter Som medl~ får hyra för en närmast sym summa.

Dessa och medlemmarnas kanoter förvars i "kanotskj uJa Såggatan I i Vasa. En gata _ ingen hittar så man brukar sijp "bakom Litoset" i stället.

Där finns en sk yl! som visar .-an: man ska, men enklaste sättet an kontakt med Vasa kanotklubb rf. är nog genom klubbens sekretera­ relkontaktman Benel Backholao tel. 961·112145. Han hjälper gie· na.

IIU I. .

\' ('I\J urbill' , .

D KANOTSPORT

bedrivs

~~~~~~I dels som motionsform, dels

--

som renodlad tävlingsidrott, representerad även i OS. Det är inte bara formen som varie· Ansökan till studier vid Pedagogiska fakulteten vid Abo Akademi

LÄRARUTBILDNING Studerande antas till studier för avläggande av pedagogie kandIda­

texamen inom ramen för utbildningsprogrammet för klasslärare, vilket leder til ll kompetens för klasslärartjänst i grundskola.

Till detta utbildningsprogram antas 48 sökande, som avlagt studentex· amen. På basen av ansökningarna sändes kallelse till urvalsprov senast den 15 juli 1980. Urvalsproven anordnas vid fakulteten i augusti.

Studerande antas till fristående pedagogiska studier för ämneslä­ rare vid grundskola och gymnasium (undervisningsövningar och stu· dier i pedagogik). Till dessa ~u~!er antas 70 söka.~de, so.m .~vlagt stad· gad examen för kompetens for la~ar- oc~ lektorstJanster I namnda sk~!· former. De sökande som antas till studierna erhåller meddelande ha· rom senast den 15 juli 1980.

Svenskspråkig lärarutbildning ges inte vid någon annan lärarutbild· ningsenhet i landet.

-

ÖVRIGA GRUNDSTUDIER Till utbildningsprogrammet för administration, planering och forskning pi det peda~ogiska. omridet ~",ta~ 20 sluderand~ varav högst 5 icke-studenter. Sakande till de~a utblldnl~9sprogra~ bor delta i inträdesförhör som hålles 13. 6. kl13 I Vasa och I Abo. Studierna leder till pedagogie kandi.datexamen. I. yrkes~änseen~e I.eder studi~rna till uppgifter inom utbildning, administration, utbildningsplanering och forskning.

Ansökningstiden utgår den 9 juni 1980. För ansö~an bör användas spe: ciella blanketter, som kan erhållas från Pedagogiska fakultetens kansli (Kyrkoesplanaden 12·14,65100 Vasa 10, tel 961·117277) eller frn Abo Akademis kansli (Domkyrkotorget 3, 20500 Abo 50, tel 921·335133) el· ler från arbetskraftsdistriktens byråer i de tvåspråkiga länen. Tillsam· mans med dessa blanketter distribueras närmare anvisningar för ansö· kan.

Vasa den 9 maj 1980

Dekanus

rar, det finns också två olika huvudtyper av kanoter: kajak och canadensare.

Kajak och canadensare

tävlingskajak är en ganska extr~m sak som fordrar m:lnga års tränmg för balansens skull.

Fast för all del - tävlingskano.

tist är knappast n:\got man bara blir s:l där över en natt .

o

KAJAKEN är kanske vanligas! och kommer ursprungligen fdn eskim:lerna. Till dess fördelar här att den genom att den är täckt h:llls torr - s:llänge den är p:l rätt köl ...

Den sittbrunn som kanotisten sitter i kan dessutom täckas med ett kapell som sluter :lt kring mid· jan och effektivt utestänger allt stänk. ­ A andra sidan fordras en viss va· na för att kunna hålla balansen or· dentligt - ett problem man inte har med en canadensare som inte kantrar s:l länge sunt sjövett f:lr dda.

Kajaken kan vara byggd för en upp till fyra personer, canadensa· ren :lter är i allmänhet avsedd för två. Den är öppen och allts:l mera u tsatt för v:lgor och stänk, n:lt(o! som kan v:llla problem vid I:lngtär· der ifall utrustningen inte packats vattentätt .

o

YTLIGT skiljer sig inte täv· lingskanoten s:l mycket från ut· färdsvarianten, men i synnerhet en L - _ - -_ _ _ _ _ _ _ _ _- ,

Mycket talar för kanoting

o

UTFÄRDS· eller motionspadd· ling däremot är n:lgot som de flits· ta kunde ägna sig åt. Kanoten hal· mycket som talar för sej.

Det rör sig om en såväl ekono· misk som ekologisk form av fri· luftsliv. en kanot kostar från l. )00 mk uppåt beroende på storlek och ma· teriaL Vanligast i dag är glasfiber.

Det rör sig då om en eng:lngskost. nad eftersom en kanot håller livet ut med n:lgorlunda vettig skötsel. Är man litet händig kan man dessutom själv bygga sin kanot till omkring halva priset.

Kanoten är ocks:l lätt - täv· Iingskantoen väger c 12 kg, ut· färdskanoter 20-30 kg - och allts:llätt att transponera exempel· vis p:l biltaket - förutsatt att man har en ordentlig ställning.

Sen det kanske vikti~aste i dag.

Kanoten är miljövänlig - eller :ltminstone s:l miljövänlig som ka· notisten gör den. Inget buller, in· ga avgaser, man bara glider fram för egen kraft.

Landets nordligaste kanotklubb

Klubben är landets nordligastc medlemsförening i Suomen ka: noottiliitto ry - närmaste finns I Tammerfors och bildades redan 1933, då med en större verksamhct än i dag. För närvarande h:lller sig medelmsantalet omkring 30, alla aktiva medlemmar.

Klubben har en tävlings. och en utfärdssektion . För närvarande täv. lar fyra medlemmar aktivt - vil· ket betyder 6-7 tävlingar Isäsong.

Hittills bästa noteringen äv Sven­ Erik Haglunds FM·brons p:l )000 m fdn i fjol. [] DE FLESTA medlemmarna hör allts:l till utfärdssektionen , som :lrligen brukar ordna ett par längre utflykter. Med "längre utflykt" menas att )-6 man ger sig ut n:lgra dagar med. da~setapper på c 30 km övernattntng I tält O.S.V. Den österbottniska skärg:lrden - speciellt innerskärgården - är synnerligen lämplig för kanotfär· der. Men kanot - som bara behö· ver 20-30 cm vattendjup - tar man sig utan större besvär fram där andra b:ltar får vända.

En canadensare kan man dess· utom staka fram om inget annat hjälper - och kniper det riktigt kan man alltid kliva ut och bära.

Huvudsaken är gott humör.

o

DEN SOM vill veta mera kan lämpligen vända s.ig till n:\gon ka· notförening . För Osterbottens del är det närmast fdgan om Vasa ka· notklubb rf.

Text och foto: JOHN AHLÄNG

Tond..,. "'. ".., '9.0

______~------------------------------------------------~--------~~------~--~----------~------------------------

'Vi får lov t vara nöjda utställningen "

.w.....

tUt de person,r som snackar skräp om vår _ ..._ ...~ kom och såg vad verksamheten verkligen • •.. så att de vet vad de talar om nästa gång. ., Kertlleth PasselI i American Car Club som _D']d~:, förhoppningen att åtminstone en del av de besökarna på American Car Show var ACC:s be· ,

~

Och tUt de kanske åndrar uppfattning en smula.

A • ..n får vi lov att vara nöjda med tillstå·llning· att det kom mi1ldre folk än vi hoppats på. ,"ställning manar till uppföljning. ert det år fråga om det lönar sig alt utvidga des­ .era. Publikökningen från ifjol kom inte från Ja­ ~ utan från Seiniijoki, Vasa och Karleby.

K ualitetsmässigt höll American Car Show också

1Jasse..

- Vi hade med representanter från alla epoker i lir. amerikanska bi/historien.

_

~

~NI.KA ~.TE!

Håller staten på att ta livet av sin mjölkko?

D I SLUTET av april kunde man i dagspressen läsa om ett pal förslag som berör privatbilistens penningbörs .

Det ena förslaget innebär en 450 marks ersättning för varje bil som skrOtas ner.

Eftersom bara hälften av de bi· lar, som strukits ur registret de senaste åren, har skrotats ner kunde man p:l det här sättet av· sevärt minska behovet av skrot· import. Samtidi~t som man gör en insats för miIJöv:lrden .

Tyvärr är det igen bilisterna själva som skall st:l för fiolerna.

Ersättningen skulle bakas in i in· köpspriset p:l nya bilar och på så sätt skulle belöningen endast bli ett slags "garantiavgift " som man skulle f:l tillbaka d:l man ":lterlämnar" bilen till staten.

I

I,

" ~"

~

~

"lo.:.'

,

.~ .~ ~ ~

'i

- ....

~

~\~

'~' I

• Såhär mycket aven bils pris går till staten

D DET FÖRST A förslaget kans· ke kan accepteras, men det andra verkar helt huvudlöst.

JUSt som man har infört tv:lng att använda dubbdäck p:l per· sonbilar vintertid föreslår man från Väg och Vatten att dubb· däcken antingen helt förbjuds, att dubbskatt införs eller också att hastigheten ytterligare sänks.

Orsaken till förslaget är att det stigande oljepriset har lett till ökade underh:lllskostnader på vägarna .

Enligt .vissa beräkningar kostar användnln~en av dubbdäck årli· gen 200 miljoner mark i form av vägunderh:lll och förbättringar.

• ..,., ~I bia, J_o Kujamäkis Ford Custom 300 VB. Årsmodell

Men inte ens sådan summor kan försvara ett förbud mot dubbdäck eftersom de beriiknas riidtk 50-100 mänskoliv årligen.

o

I TEST som gjorts med bilar med dubbade resp. odubbade Hakkapeliitta·ringar på tillkörd snöväg har det visat sig att den odubbade redan vid 30 km Ih har haft 10 m .Iängre brossträcka och vid 50 km/h hade skillnaden ökat till nästan 30 m. " Inte ens de nya s.k. friktions· däcken är mycket bättre i riktigt snöföre. vilket vi ju har i största delen av landet vintertid - bort· sett kanske fdn n:lgra huvudvä· gar i södra Finland.

o

/.

samhet, en annan del av sum· man får FSU hålla. Går kam· panjen bra betyder en anseen· lig inkomst för FSU.

ordspråket "Den har inte levat förgäves, som har planterat ell träd".

- Vilket lämpar sig ypper· ligt för UF·rörelsen, ty det samma kan tillämpas på oss. Vi har inte heller verkat förgäves.

Nu gäller det alltså för alla föreningar all beställa plantor, också andra än ungdomsföre. ningar. Också privatpersoner kan göra en insats. Kontakta någon av följande personer så får du plantor: Österbotten:

Alla som beställer plan tor får också råd om hur man planterar och sköter masurb­ jörken.

- Jag vill också påpeka att masurbjörken är lämplig som prydnadsträd.

Plan. teringskampanjen symbol.ise­ ras av det konisesiksa

Hikan Westermark/SÖU , Han. de1sesplanaden 10 D, Vasa, Tel: 961/113 572.

Aboland: Bengt WesterIund/AUF, Sarlin. gatan, Pargas, Tel: 921n44 700/123. Övriga Finland: Erik HäggmanlFSU, Kasernga· tan 40 C, H:fors, Tel: 90/662 699.

• . . . . . slIDa' pti ACC:s bi/utställning blev denhär gamla Oldsmobilen S-'- a••o 194B. Ägaren heter Kan Viitanen, och han iir jrå·n

FSU förmedlar miljöårets tematräd: Masusbjörk - Au plantera masurbjörkar blir en av de stora satsningarna från FSU:s sida under det pigo\eode miJjöåret. FSU kom· mer aU förmedla 2500 björkar runt om i svenskftnland.

- Masurbjörken .har utsetts tiU miljöårets tematräd. Vi hoppas att alla föreningar skall plantera minst tre björkar.

Plantorna kostar 15 mk/st.

En del av inkomsterna går till att finansiera miljörets verk·

RENT EKONOMISKT sett har det dessutom beräknats att enbart bränsleaccisen istatsbud· geten med mera än 500 miljoner mark överstiger ALLA utgifter för vägb yggen och underhåll. ÅI 1977 - då en liter bensin kostade 1,82 mk - var 0,82 mk d .v.s. 45 % skatt till staten . Nu kostar en liter l:lgoktanig bensin 2,85 mk och om staten fortfaran· de tar lika stor andel, betyder det 1,28 mk per liter.

För att inte tala om alla andra direkta eller indirekta skatter en bilist betalar.

Aven bils pris på 35.000 mk

är bara ungefår 10.500 mk sjål. va importpriset, 6.000 mk skall importören och återförså'ljaren ha för att täcka sina omkostna· der, 1.000 mk är hamn och i· ståndså"ttninf(skostnader och res· ten - 17.500 mk är skatter och avgifter till staten.

Då har man ännu bara köpt bilen. Under de följande sex åren beräknas medelbilen (1977) kos· ta ägaren ytterligare 40.000 mk och av dessa får staten direkt eller indirekt ytterligare 17. 500 mk.

o DET HÅRDA beskattnings· systemet har lett till att den fin· ländska personbilsparken redan nu börjar vara rätt gammal och nersliten.

Ungefär 20 % av bilarna är 10 år eller äldre och ungefär 30 % är medkörda 90.000 km eller mera.

För att inte ytterligare förvärra situationen och göra vägarna far· IIgar.e borde man undVika att an· ' nu ,~:lrdare beskatta "mjölk. kon .

I stället kunde man omdispo· nera skatteintäkterna s:l att en ' större del av det som härstammar från bilarna direkt skulle använ· das till vägunderhåll.

- Vi vill uppmärksamma det nationella miljöåret med den här !ingen, samtidigt som vi vill intressera skoleleverna för sin n och foldern att inse betydelsen av ell ordentligt miljöskydd.

Erik Häggman säger också all den teckningstävling som JJBF nar i alla finlandssvenska lågstadieklasser under majmånad, skall ägnad att göra förbundet känt.

- Skolstyrelsen har sänt ut cirkulär till alla lågstadieklasser i tet på april. Det finns ett antal motiv kring miljön all välja på och re utgången av maj bör teckningarna vara insända tll ',,"JU~''''I'~J bunden.

Varje skola har rätt att sända de 15 bästa teckningarna till kapsfinalen~ Landskapsförbundens jury tar ut de bästa landskapsnivå och sänder de bästa- till riksfinalen.

Resultaten blir lrJar under sommaren och då skall ÖP publicera bästa bidragen.

- I samband med skolstarten i höst kommer vi sedan att premiera de bästa tecknarna och skolorna på olika sätt.

>-

-

-~

~NI.KA' ~~E; __________________T_o_r_sd_a...:g_e_n_d_e_n_15_._0_5_1_9_8_°_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _11 14

Steve Forbert ett namn värt att hålla i minnet

..

OSTEVE FORBERT til/· hör de otaliga amerikanska folksångare som. tagit farvå"l . av sina hemtrakter med en· dast en gitarr som bagage för att söka lyckan i New York, folkmusikernas Mekka.

Liksom så många andra före honom hade han ströjobb på dagarna för att klara uppe· hället och på kvälkzrna sjöng han och spelade gitarr och munspel på allehanda små barer och pubar i asfalt., betong. och neonljusmetro· polen.

Men sedan slutar likheterna, för Steve Forbert är en av få som lyckats, eller håller på au lyckas.

Forbert kom till New York 1976 och i början av 1978 börja ­ de folk inom musikbranschen intressera sig för honom i och.

med att Ramones' manager, Danny Fields, " upptäckte " ho­ nom och i slutet av -78 kom de­ butalbumet "Alive on Arrival" ut.

Sedan dess har hans kurva sak­ ta men säkert sökt sig uppåt.

Sakta därför att det varit glest med turneer och scenframträ­ danden på grund av att hans ma­ nager velat undvika en alltför hård marknadsföring för at! ge Forbert chans at! utvecklas i lugn och ro .

o

FORBERTS andra album " Jackrabbit Slim" är kanske det som kommer at! ligga till grund för det stora genom brouet, d är musiken utgörs aven rhytm & blues och country-influerad folk­ pop.

Au döma av hans hesa röst skulle man kunna tro au han tillbringat största delan av siu 24-åriga liv i någon dragig och rökig salong med kronisk förkyl­ ning som följd.

Den hesa och lugna, .nästan sävliga rösten utgör eu centrum

--­-;.

kring vilket de ljusa, optimist·

och avväpnande naturliga sång­

erna sväller ut.

Det tunna, melodiösa kompet

utgörs mestadels av piano och

akustisk gitarr, där damkören och ForbertS sugande munspel ibland smyger sig in och breddar harmonierna.

FORBERT har lyckats otroligt fint med au få samspelet mellan musiken och texterna at! fungera och på så vis fångat situationet och skapat mäuade stämmgsbtl· der som trots sin skenbara spröd · het växer sig allt starkare för varje genomlyssning. Som exempel. kan tas "Make it All So Real", "Sadly Sorta Like a Soap Opera" eller "January 23-30, 1978".

På grund av au Forbert befin· ner sig i början av sin karriär hal man försökt au finna paralleller J den redan existerande artistflo· ran .

Han har omtalats som en n} Dylan , en 80-talets Donovan och jämförelser har också gjortS med Bruce Springsteen . Och vem vet , han har en personlig. och fän~s. lande röst, hans mUSik är lättill· gänglig men slitstark och ha~~ verbala uttrycksförmåga rör sig ett flertal våningar ovanorr. olycklig kärlek och svikna för· hoprnmgar, uppstyltade ord· samlingar och nödnm.

Hur som haver är Steve For· bert ett namn som är värt atl hålla i minnet.

Frimilrks aktuellt

uadropheni ett fräscht inslag i raden av rock-. och discofilmer

o THE WHO hör till de verkligt stora namnen i pop­ musikens historia, som hängt med i nå'rmare tjugo år och fått se den ena dag­ sländan efter den andra dö bort under tiden.

O NU SKALL de bli popu­ /åra för en ny generation, som inte fått uppleva dem under deras verkliga stor­ hetstid.

HENRIK OTHMAN Quadrophenian är ingen egentlig rockfilm, musiken finns bara i bakgrunden, preCIS som I "Sista na((en med gänget". Fd­ men skildrar händelser "back in sixtythree " , gäng livet i London, konflikterna mellan "rockers" , och " mods".

I den långa raden av rock- & I discofilmer utgör Quadrophenia ett rätt fräscht inslag, fri från gla­ , mour och elegans , med musiken som en naturlig och betydelsebä­ , rande deJ av berättande!.

Konflikterna mellan rockers och mods kulminerar i de s.k.

Brighton-kravallerna, en drama­ tisk höjdpunkt i filmen med masscener av upplopper med hundratals ungdomar och poli­ ser.

Här kommer också filmens svaghet fram; de djupare liggan­ de orsakerna till konflikterna förblir oförklarade, och det heJa _ger ett intryck av indian- och ek.

Överhuvudtaget skildras d unga som levande i en värld helt för sig, fria från samhälleliga för­ ankringar, filmen erbjuder in~en analys av gängbeteendet SOClab orsaker eller våldet som storstads­ fenomen .

Styrkan i Quadrophenia fin l1'S i miljöskildringarna och en del fint fångade stämningsbilder ur de ungas liv .

Den mustiga dialogen på värs­ ta storstadsslang ger också sin krydda till det hela, och .gjon texmingsuppgiften nästan ull en omöjlighet för översättaren, s0'!1 denna gång klarat sig högst nÖJ­ aktigt.

Som underhållning fungera!

Quadrophenia bra, men något svar på frågan , om vad rockers och mods egentligen var ger den inte.

Och ungdomens problem skildras betydligt djupare i " Ra­ ka spåret gosse "

eneralmönstring

för finländsk filateli

XI farttävlingarna i Seinäjoki söndag 18.05. -80 kl. 14.00.

Fm-starter R I + 1150 ccm, 1600 ccm och över 1600 ccm. Dessutom R5 850 ccm, 1300 ccm, 2000 ccm Qch Mini 1000 och Fiat 127 klasserna.

Strålande åskådarplatser. Bra restaurang. Fart och spänning. Barn gratis. Välkommen hela familjen!

. ._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ VÄLKOMMEN!

Från oss hittar du det se­ ,. naste unga

dam- eller herrmodet till vårens alla fester och dom bästa märkena av jeans.

Handelsespi. 17 Vasa tel. 961·115705

D PÅ INITIATIV av samarbetsorganet for de europeiska post­ och telefor­ valtningarna utgav post och telegraf­ styreIsen den 28. 4. 1980 två specialfri­ märken. De tiU CEPT anslutna länder­ na gav samtidigt ut frimärken med oli­ ka motiv.

Motivet for 1980-års utgivning är be­ märkta personer. För Finlands del pro­ fessor A I Virtanen och fottattaren Frans E Sillanpää. Finlands genom ti­ derna enda Nobelpristagare.

postmuseistyrelsen har sinsemellan gjort upp ett avtal och utgående från det vidtagit alla tänkbara å tgärder for att f.i tillstånd en storutställning om exakt ett år.

En dylik utställning har ett klare mål - och den vill återuppliva intresset for filatelin och ge en klar och preciserad bild av denna hObby åt alla frimärks­ vänner, såväl som nybörjare som er­ farna filatelister.

Efter de senaste krigen har det tre gånger anordnats en nordisk frimärks­ utställning i Finland; 1948, 1966 och 1975 . De två sistnämnda erhöll det slående namnet NORDIA. Namnet har även godkänts i Sverige.

O DEN 5 MAJ ~tgav Danmark tre fri ­ märken i valörerna 1,60 - med an­ ledning av fN:s kvinnokonferens _ 1,30 och 1.60 kronor i CEPT-serien .

Europafrimärkena avbildar en for­ fattare och en fysiker som bemärkta O POSTMUSEETS tillkomst är intres. sant och museets samlingar innehåller personer. flera ovärderliga dyrgriper. År 1931 ut.

O FINLÄNDSK filateli underställs bjöd direktör Richard Granberg sin åter en generalmönstring genom den frimärkssamling omfattande finska nordiska frimärksutställningen NOR­ helsaker till statsrådet.

DIA 1981. Finlands Filatelistforbund På forslag ;tV Frimärkssamlar­ r.f. och post- och telegrafseyrelsen och foreningarnas i Finland delegation

emitterades frimärket "Pro filatelia" och med intäkterna härav inlöstes sam· lingen och deponerades for eviga tider i postmuseet.

Under samma årtionde överflyttades fritiof AnteIIs filatelistiska samlingar till Postmuseet från Nationalmuseet. År 1938 fick Postmuseum ta emot en ansenlig donation. Överste Hans Lagerlöf donerade då sin Finland­ samling och sin samling USA-helsaks­ urklipp. Samlingen omfattade totalt 20 album.

Den belgiske konsuln Grosfilts­ Berger's samling inköptes 1954 till museet. Doktor W Rosenlews ark­ samling från åren 1881-1929 över­ fördes till museet år 1948 genom byte.

Under senare tid har även ett antal större samlingar kompletterat museets frintirksinnehav. Också nu i dag får museet erbjudanden främst av sterb­ hus-samlingar, men man löser ej in dem.

De går sedermera ofta utomlands.

Tyvärr.

t,~~!'4.~: /~ (.:

Torsdagen den 15.05 1980

'1t'"uW;­

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN _._­

En im'andr are ~,erv ä nd c ,iII sill hemland och berälladc d är , vad upp k vr i Finland .· ns far fr"gade hur had e de mt d re ligionen .

Dr! finn s en m assa J o m , orrod oxa k)" rk or ", h sl s\'aradr SO Qen .

- !lingo' - Ja . en helig predi kare ro par heliga numro r, som tn m assa !r oende fr ller i p1 Sina hel iga b ijn · korr. T ill , i" Sliger en upp ", h ro· par 81 ~G O !

O, h dj u,brisrc< de alla andr a i

Mercedes 200 D .........-75 resemodell, motorrenov., garanti, pris 54.000,­ Toyota Carina ......... synnerligen bra, snygg Kadett.. ...... .. .......

Kadett,2 st....... , . ....

Audi 80 S, bra..... ... ..

Fiat 127........ .. .... .

Volvo 144...... . .......

Volvo 142, 2 st. .........

Toyota Mk II HT. . .. . ...

Mercedes 200 D. . . . . . ..

·77 ·74 ·73 ·73 ·73 ·73 ·72 ·70 ·66 '

VW Camping Transit, g·pers. m.m.

Säljes el. bytes förmånligt

FOLK(ÖL)OMRÖSTNING ----------­ -----------------­ U \l EJ 1111 mellan i;1 , ma ,\"a rualLirn o, h barer

O D,·, jr OK all mell ani, l Lir , ;; Iias , ma t \ aru ;, dfär<: f

Ol

~

Il h ;H<:f ~1

M. O l I

O T I

V

\

E R

f{

A

,\

l'

"U Il Il"

;\ <11(-'"

Dethär var april månads roli· gaste historia i Flabbet. Och Peter som skickat in den får en LP som belöning.

Roliga historier kan skickas in till Robert W;ik - . ÖP:5 Flabbet-redaktör.

Veckans smach hit premie· ras med en LP. ~ ~ ~..QQ5I,~

~ ~..!ii~*i

dIP)

D Inkommande weekend blir del en bilutställning igen - denhär gången i Vasa med Wasa Hot Rod Association som arrangör.

- ÖSlerboltens största, uppger arran,ltÖrerna.

I'lE 5cHATAN ~ JA& Bor.MR. I)fl tiAR ~

l

Tro

I DEN ~ÄIl. IDllnl~\(~, URfpNlG

I.

" NoFFIE.lD5r~lf~ . HM DE~<$

RITAT

BLI

,,\I ME)

") \

Icl' ()rn

!Jg LP

\" 1I1I1 t'T

vä lJ( f

I JJ.!

t l.l'

K:I" \(" U

PRYLBÖRSEN VOII'\Ulllllrg,, ;

- ....

-­ -n-­ ,

40 bilar slälls ul och bland se· värdhelerna kan noteras en Ch· rysler New Yorker HT ·65 ­ som lär vara den enda i Finland i sitt siag.

Lördag och söndag i ishallen i Vasa händer del.

Inter-rad intresserad flicka söker RESKAMRAT tdl sommaren.

Svar ti// d .blk. Sign. "23 Jr " MC·LÄDERDRÄKT storlek 36.

BIJ-l/il och röd. Obetydligt an ­ vänd. Tel. vardagar 96 / -53 233 / 133 och helg 967-46/ 66.

"­

-~,~

Böt

-

p, tl lIll1

Österbottniska Posten Osterbottnisk ungdomstidning Jakobstad , Finland Medlem av tidningarnas förbund Tidningen utkommer varje torsd., Redaktör och ansvarig utgivare PETER GRANSTRÖM Redaktion Jakobslatan 13.

Jakobstad. tel. 967·13 SSS Postadress PB 27.

68601 Jakobstad

Redaktör i Sydösterbotten Sertel Nygård, Bo" 21, 66100 Mala", tel. 961-6S1 S14

~ LÄSER­ ~~R'E ~ SA('E~:

d ie r 1...1~'l· l lr ll '

Redaktör i Vasa S-E. Glader, Handelsesplanaden 10 D, td.961 · 113522

DA JfoG '\ ­

F~TOLJEN .~~~

A PÅ

II '

11­

NI\ T A "'E SCHATAN) fij~ BU T R.

REDAKTIONSRADET Alf Snellman, ordförande,

orr

fÄ Ofl t-!AIl"­ - LluT

--

SUSJnne Lil lkull . Kuin Bl om'l vi" .

Bri'J S\· ~dlund . Rall" Sk ~ (ar oc r. lass~ Erikwln .

PRENUMERATIONSPRIS 1980

ElT LÖSKOKTÄGG­ BARA EN MINUT'

NEJ!

INTE DET GAMLR 5KRMTt=r!

VAKTMiiSTARN!

'JA lAX HAN LEVA "",

Helt år. ... . . .... .. . . ... jO.­ Halvt Ar••.... •.• ..•...• 20,.,.....

Skandinavien . .. ..... .... 40,-' Lösnummer .. ... . , . ... . . 1.-, ANNONSMOTTAGNING SOU :s kansli, Vasa . tel. 961-113 S72 och IlS 372 OP :s ANNONSTJÄNST Yngve Sengs, Jakobsgatan 13 , Jakobstad, tel. 967· 11827 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16

p.

L V T T E N

KASSA OCH BOKFORING Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967,13 SSS

(~

~.;.!/ )I

ANNONSPRIS Ite"ten ... . ... ... . ..... ... 2.60 Efter te"ten . . . . . . . . . . . . . . .. 2 ,40 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg, Förenings­ spalten per rad l, - . Österbottnis­ ka Posten ansvarar inte för ev. ska· da som tillfogas annonser som in· ringts eller som på grund av post­ försening inte införts i begärt num· mer.

--...:.

..

_ .

'

~

-- ' . '

._

'I.{~

"--t~

~.

t------­

Torsdagen den 15.05 1980

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Början blev svar o

o

DET BLEV minsann inger! pangstart för Vasa IFK i division ell - bara två poäng efter fyra omgångar och en plats nästsist i tabellen.

Segern kom hemma mot Karlebylaget GBK med 2-1.

Anders Haglund, mittfältare med FM-serierutin, förklarar: - Vi är för orutinerade och så saknar vi t.e mpo.

- Vi trodde all det skulle gå lika enkelt att spela i ettan som ; tvåan.

- I ettan är markeringen någonting helt annat. I tvåan hade mal' tid att ta ner bollen, svänga och kika.

I ellan säger det pang långt före.

Tjugoåriga Johan Berglund

.öppnade egen affär i Härkmeri

D MEN RIKTIGT helmörkt ser det nu inte ut i alla fall. . De två första matcherna - hemma mot Pyrkivä och borta mot MyPa - gick spelmässigt inte alls. Men i tredje matchen mot MP började spelet löpa så smått trots de 4-0 i baken.

- Och mot GBK spelade vi bra.

- Nog ska premiärnervositeten börja släppa så småningom.

D PRESSKRffIKERNA har efter varje match anklagat IFK för att vara allför lätt. - Vilket i och för sig är förståeligt eftersom laget är ungt och prioriterar teknik framför styrka.

Men nog har "järnkaminen" Raja Erikssons skada betytt en hel del. .Man har allt saknat hans resoluta brytningar i mittförsvaret.

- Han betyder sakran så mycket, tycker "Anllu~'. Han ger laget "go".

Till lokalderbyt mot Jaro är Raja ännu inte klar för spel. Men han har börjat länka så smått ...

D JARO-matchen är oerhört viktig för IFK,s del.

- Pakkovinst, säger "Anttu".

- Nog ska poängen börja trilla in bara vi kommer in i tempot.

- Men bortamatcherna blir svåra . . . det är hemma poängen ska tas.

I Härkmeri finns numera Kristinestads yngsta af­ flirsinneha vare.

I maj öppnade livs- och kolonialvaruaffliren K­ Johan.

Johan själv heter Berg­ lund i efternamn och är 20 år!

• Hur kommer det sig att ' en så ung person blir · afflirsinnehavare?

- jag är s.a .s. uppvbt kom butiksdisk en. Min mor affärer i Henriksdal . och då har jag ganska stor erfaren het hur en butik ska skötas . j ohan är ege ntligen m karl till yrket oc h har genomgin sjö mansskolan i Marie h Han har också arbetat i m rummet på olika färjor mc:!

Sverige och Finland .

Han är delägare i en rävfarm I Henriksdal och har således många järn i elden .

Butiken i Härkmeri somjohm nu driver har tidigare innehafts av av judith och Eino Silander.

- jag har fålt överta butiken med fast kundkrets oc h allt . sa­ ger johan . D en är s.a .s. redan in­ körd oc h d et gör all det blir lätta­ re såhär i början än om jag skulle ha varit tvungen alt starta från noll.

- Närbutikens bet ydelse fOr mänskorna på landsbygden km inte överskallas . och den ökar hela tiden när tex . bensinen blir dyrare .

- Därför tror jag nog an den här affären ska bära sig så bra alt det också ska räcka till lön åt ett butiksbiträde.

K-j ohan fick åtminstone e bra start , för den första dagen hade han ca 300 kunder i sin bu­ tik .

Dct bör ses mot bakgrundell av att det finn s ca 125 hushåll .

AsI Härkmeri .

~O"lI\et E INr NA totÄIR. fOll< SÅ \VIN ,.,AN JV l\WI g~ ~UR\ SUpl

EPISOD 1 : rRODUCED lY: CH.s ME~Il\(AR':

--

LS