Österbottniska Posten (ÖP) nr. 27 1970 by Österbottniska Posten

Fredagen den

Österbottnisk ungdoms tidning

10 juli - 1970

Spel.' om ·historia och

OlD

25p-26

'l(arlssons . exotiska ' fl,ammor ..

..,.

- >

..'

-',

roar turistmarknadspuhli1ren

mannisl{or

Styrman Karlsson och alla hans exotiska flammor blir ett kul inslag i turist marknadsprogrammet i Jakobstad - för dem som vill se underhållande tea ter. Karlssons äventyrliga seglatser spelas upp under tre kvällar av Teater Håkan regissör och Jacobs amatörer med Curt Ulfstedt som kapte.p. Storskog som Karlsson. Fjorton personer delar på de 26 rollerna och dubb leringarna plus täta scen byten gör att truppen är fullt sysselsatt hela tiden. Man spelar på Brandkårshu

set - vågade sig inte .på

Invasion

att

med utomhusteater vid

pröva

Gamla hamn som planerat var.

Jal{obstad?

Styrman Karlssons flam

\.....-

en show med mycket

är

sång och musik, berättar Curt Den skall bara roa,

Ulfstedt.

väntar

Jakobstad sion

under

storinva.

helgens

turist

har

också

Man

räkningarna,

samhällstillvänjd på något sätt.

garderat sig vad ordningen

Danny oeh

Den version Teater-Jacob ta

beträffar. Alla polismän är

med.

och

har

dessutom

Folkteatern i Göteborg för någ

fått förstärkning på" hundra

har

man

granison.

går

sedan, något förkortad

man

från

Vasa

och kompletterad med de bästa

Femtio

ordningsmän

från

styckena ur en uppsättning som

tredje. ungdomsringen per också till

hjäl

Ulfstedt varit med om att spe la på Abo svenska teater och i

nattgäst

Anki

är

också

Bingo-VM

som

sex

omgångar.

hel del andra vädrefulla pri ser

finns också

att

vinna.

Vidare lockar man med id

Gunnar Wiklund är avise som

En bil som högsta vinst

git upp är den man gjorde på år

där.

rad inhemska artister, bl.a.

marknad.

tjänst

Jakobstad

till

uppträda

att

för

har inget budskap och är inte

Poliser får förstärlrnin '

Det fordras vana och utomhus . repetitioner till det. mor

•

under

rottstävlingar, motortävling och

marknadshandel

på

radion. Aba-uppsättningen gjor

rad

de för övrigt stor lycka.

nattivalen.

sjunger Han först i Piteå och flyger där

torget.

efter, om allt går enligt be

Jaro möter Sketlefteå AIKIoo

Det skall vara spex och håll-

Se sista sidan, 'lpalt 3

Fotboll

blir

det

också.

Eu spel om österbottnisk historia och om männi i Österbotten är Korsholmsspelet som just

-.....n.a.

spelas på utescenen vid Korsholms

skolor,

__lis" spelplats. I spelet möts två starka person ":Df�r hauptman Höök och Kristina, gestaltade av -..Göran Åsbacka och Maj-Lis Granlund, enda essionella skådespelaren i' rollistan och därtill . r. O. J. recenserar spelet på sidan tre.

•

Curre

Karlssons

Ulfstedt, flammor.

Kalle

Bnellman, Surr Kronbäck och Jukka Strang

8cen

Styrm.a·.

Fredagen den 10 juli

ö S T E R B O T T N I S K A P O S TE N

Emigratione'n

op"

10 juli 1970

Drogmisshrul{ ,o/ch

i blic}{p':!nl{ten

vänsterradil{alism

ut ett Svenskbygden' gett Ett symposium kring den finlandssvenska emigrations- dubbelnummer om emigration, forskningen

hålls

på

"Vilken är då ungdomens in ställning till finlandssvenskhet ? Kan man vänta sig att hänsyn till "Svenskfinlands intressen skall påverka den som ställs inför valet att emigrera, flytta inom hemlandet eller stanna kvar i hembygden? En nyligen anordnad uppsatstävling, som tyvärr till största delen .nådde blott läroverksungdom, tyder på en viss resignation beträf fande tron på en finlandssvensk framtid. Omsorgen om egen ut komst väger sannolikt oftast

Kilens där -=-- i likhet med programmet

hembygdsgård i Sideby den 9- vid symposiet - både den tidi Arrangör

11 juli.

är Svenska gare emigrationen till Amerika

FiIilands folktingsfullmäktige i och den senare emigrationen till med Delegationen för Sverige uppmärksammas.

. samråd

, Svenska kulturfonden och Stif-

I detta sammanhang kan på

hembygdsgård, rrekas, att Svenska österbottens

Kilens

telsen

'men initiativet kommer närmast ungdomsförbund som en av de från professor Harald Teir.

under

organisationerna

första

' - 1950-talet på ett aktivt sätt tog Under senare år har en ome till upp emigrationsfrågorna fattande' emigra tionsforsknfng diskussion, bl. a. medverkade ä rum, men symposiet på, Ki ungdomsrörelsen i den special len är det första där tvärveten om emigration, undersökning skapliga kontakter knyts: ett som statistiker Karl-Erik Fors fyr,tiotal forskare deltar, vilka i berg gjorde j slutet på femtio tre dagar skall ta, del av var talet och som publicerades' år andras rön och om möjligt kom 1963. ma fram till ett förslag om hur den.

finlandssvenska

emigra

tionsforskningen skall samord

Framstegens avigsida

Das.

mer än en nationellt ideell In ställning. Trots detta ä r tanken på en väsentligt minskad emi gration ingen omöjlig utopi: Det är mycket möjligt att ar betsläget i vårt and· skall för

ändras, så att bristen på arbete skall ersättas av 'en brist på. arbetskraft. Huru den svenska ungdomen skaU reagera för en sådan situation blir dels bero ende på arbetskraftsbehovets regionala

fördelning, dels på arbetskraftens rörlighet."

detta sammanhang

kan

det

vara av intresse att ta del av

vad prof. Ilmarl Hustich säger

i samma nummer om } e natio nummer av nella minoriteterna år 2000: är inte öppna för allmänheten, Svenskbygden tar professor Nils 'men det är viktigt att de syn- Meinander upp framstegens "Vi Diskussionsdagarna på Kilen

ovannämnda

kan givetvis med fog sä ga att i en värld som skenbart förefaller att Vara på väg mot världsomfattande företag och Institutioner och mot få su permakter omgivna av poli tiskt mer eller mindre bundna mindre stater, så representerar de små nationella minoriteternas strävan till Inrikes autonomi eller till politisk själv stän-

punkter och förslag som förs (och emigrationens) avigsidor, fram vid symposiet blir tillgäng- nämlige n utflyt.tningsbygderna s liga för allmänheten: de kan i öde. Liksom kanslich ef Ragnar

hö g grad tjäna som grund för ManniI noterar han det orimli den framtida emigrationsdebatga i att hindra människor från ten. att flytta till länder som ger dem bättre utkomster: vår ak

Inför symposiet har tidskriften tivitet bör riktas in

RUTAN-

Ryan-Harrison

kuskades

från festplats till festplats

för att beskådas av festpu

bliken. Han gjorde ingen ting. Uppträdde således in

te. Alltså: Ingen sång, inget

artisteri, iriga sketcher, in ga kyssar.

tervjuer

sedan

på

Bara

korta in

engelska

nödtorftigt

som

översat

tes. program Detta fattiga räckte till för att publiken

skulle vara nöjd. PrOgrambyråerna har där med fört oss tillbaka till det

äldsta

marknadsnöjets

tider. I stället för Skäggiga

damen visas Den Underba

re TV-stjärnan. Jag föreslår

att man nästa midsommar skulle ta över Hunden Las

sie på turne (om den inte är fö r d!rr). Sedan vore det ,bra med elefanten Babar, ,hästarna som rids Chaparral, hunden

High

Skippy

och guldfiskarnl,l. som agerar pausfåglar i sina Fredriks bergsakvarier ."

Ralf Friberg i Svenska Demokraten om skådespela ren Ryan-Harrisons pesök i Finland. Ryan O'Neal spe

lar rollen som Harrison i

ty-serien

Peyton

Place om det nu fanns någon som

inte visste det.

på

dighet ju något irrationellt. Det· är något som definitivt tycks "gå mot strömmen". Ha de jag skrivit detta någongång på 1950-talet, haiIe jag varit

att ska-

pa regioner som är så pass att raktiva att de bromsar utflytt vore

Det

ningen.

direkt

benägen att se de nationella minoriteterna mera som ett övergående fenomen. De natio enlla minoriteterna och småsta terna skulle självfallet snart elimineras inför tekniken och Inför integrationssträvandena eller inför de stora internatio nalistiska strävandena som den tiden mer än i dag föreföll att bli realiteter i en nära framtid.

brom s på utvecklingen att hind

folk från att flytta från en

ort

till en annan ,säger

prof.

Meinander. Forsberg Byråchef Karl-Erik påpekar att' emigrationens för befolkningstalet

betydelse'

är ungefär dubbelt så stor som

antalet emigranter: vad det be

tyder för finlandssvenskarna är

uppenbart - för varje emigrant minskar

befolkningen på sikt

med två. Han säger bl. a. så här: "Ett kortvarigt emigrations stopp skulle leda till att befolk ningstalets nedgång skulle upp

höra, och ett långvarigt' emi gratlonsstopp till att befolk ningstalet åter skulle börja växa. På mycket lång sikt skulle befolkningstalet bero av nettoproduktionstalet (d.v.s. av förhållandet mellan födslar och , dödsfall) och förfinskningen. österbotten står i en nyckel ställning, genom att de emigra tionshotade ungdomarnas an tal här är störst."

* Den

österbottniska

Nu är jag inte så säker. Jag tror att de nationella rrt1norite terna och småstaterna lever kvar, att de lever år 2000 som nu. Det är ju bara en generation kvar! O h d t ?ationella eller det natlonahstlska, vad man än må kalla det. ligger jupt i I?ännisko a. Nation l dess ohka skalor ar hsmen nästan som en biologisk kraft, som bryter fram också i en miljö som blir allt mindre anpassad för särpräglade grupper eller för små stater. En bas kernas frihetskamp, ett rop på Lapplands sjalvständighet eller skottarnas nationalism ter sig

naturligtvis som något oförnuf tigt i datamaskinernas och hög Den industrialismens värld. som följt de små nationalite ternas förehavanden och läst om demonstrationstågen, pam fletterna, skyltarna och de se paratistiska uttalandena vet att trenden mot de stora enhe terna, mot de stora språkens herravälde, mot en enda värld icke är så klar."

Prof. Hustich slut r med föl

tmgdomen

jande konstaterande: "Vad jag

K-E. Forsberg tar också upp vill betona är att de nationella en annan och mycket intressant minoriteterna fråga:

i : L

1970

presentera

kommer att re

ett problem länge

en tidskrift som heter Vår

ungdom, tar begärligt emot det skrivna ordet. Missionä

Inremission och som utges

rerna förmår inte hejda den

av Luthersk inremission skri ver medlemmen av redak

na vilddjurets draksådd som

i dag pågår i de underut vecklade länderna. Den litte ratur de har att dela ut är som en droppe i havet."

tionsrådet Bertel Häger om det skrivna ordets betydelse

- krian som ingår i dubbel numret 6--7 måste anses fö reträda tidskriftens officiella ståndpunkt.

Detta gäller alltså om den s. k. tredje världen.

Det är ett bedrövligt akt

Om vår egen situation he

stycke som skribenten - och

ter det så här:

ansvarige utgivaren kyrko herde Frej Fernström - lå

"Här hemma är bokdiskar na och tidningskioskhyllorna fyllda av antikristlig propa ganda och pornografisk litte ratur. Resultatet av detta blir att vårt folks moral och omdömesförmåga, särskilt

tit gå tryck. Man hade trott, eller hade i varje fall velat tro ,att E'n dylik sam manblandning av religion och politik inte skulle höra nuti den till. Och inte heller att drogmissbruk,

bland ungdomen,

laglÖshet och

yänsterradikalism skulle be traktas som mer eller mindre likvärdiga företeelser - på kyrkligt håll.

Man protesterar mot allt och alla. Pläderar för jämlikhet

Så här skriver Bertel Hi!. ger bl. a.: "Man brukar säga att mis sionärerna

och demokrati på alla områ den, men förstår inte att just

deras agerande är första ste

har lärt befolk

get mot anarki:'

ningen i t. ex. Afrika att lä.

Sant är förvisso att om dömesförmågan bryts ned

sa, men kommunisterna för

ser dem med litteratur. Maos skrifter sprids i dag i miljon upplagor i den tredje världen och folket ,i synnerhet skol-

och för

att många faller offer. en beklaglig oförmåga

att skilja på sak och sak.

ännu."

utan

'att

behöva byta språk,

yrke och identitet. Jag har det dessutom bättre än de flesta, reser, läser och träffar människor i det förra hemlandet ganska .ofta. Nack delen också här är en allt star kare kluvenhet mellan två po ler - en känslomässig lojali

Mycket talar för att profes-

sorn har rätt.

bryts ned

och därför faller de så lätt offer för drogmissbruk, lag löshet och vänsterradikalism.

Emigranternas kluvenhet

tet gentemot Finland, en mera rationell då det gäller Sverige."

Det kan vara skäl att betona att emigrationsforskningen hit tills mest varit inriktad på emi

granterna - den har i alltför liten utsträckning sysslat med det prof. MeiIiander kallar fram

Jag

är

trots allt emigrant

som aldrig slår ordentlig rot". Det kan vara skäl att också uppmärksamm a

den kluvenhet

som blir emigrantens. Den är på

stegens avigsida, alltså avfolk sitt sätt en parallell till avfo!kningsbygdernas problem. Det ningsbygdernas problem. . ' .. ar att hoppas att sympOSIet på

Kilen skall ägna denna viktiga fråga tillbörlig uppmärksamhet. Det

är

Veckan.s

DEBATI

ju trots allt här i av

folkningsbygdernas österbotten

som , emigrationen 'lämnat de djupaste spåren.

Dock skall ingen tro att en emigrant lever utan bekymmer. Författaren

Leo Agren sä

bl. a. så här: "Mina barn är svenskar -,.... trots att de är finska medbor gare. Själv kommer jag alltid att vara finländare i Sverige och enbart svensk i Finland. Därför tycker man att det kunde vara likgiltigt I vilket av de två länderna jag bor. Men sä tycks det inte vara."

Och

redaktör

Båtraggarna

bör stoppas

Antalet - snabba motorbåtar ökar snabbt och detta medför

problem. S u o m e n S o c i a l i d e m o k r a a t t i skriver:

Bengt Appel

gren så här: "Jag har fätt den finlands förmånen att kunna svenska byta ett land mot ett annat större formella besvär, utan

"Ett evigt motorsmatter för stör friden också på sjön. Vat tenskidningen, som snabbt bre ut sig, -håller på mänga der sjöar och stilla havsvikar att utplåna de sista resterna av naturens frid och stillhet. Vat tenskidåkarna använder starka motorer, och åstadkommer allt-. så mycket buller. Detta buller pågår dessutom i timmar, Lo. m. frän tidigt E'n vacker som marmorgon till sena kvällen.

juli

rredagen den 10

öS'l'ERBOT-TNISKA POS'l'EN

1970

Läsarforum

hjälpa

Vi skall

varför vågar

gen?

femte ringen

ro J(orsholmsspelet i hnmn

Felaktiga, ack nej David Sand igenom huller om buller. Låter det

backa, inte finner jag dina skri inte bra, säg? Yerier vara felaktiga - tvärtom,. tvärtom! - men

kan

ändä

Och när jag fortsätter med att

jag berätta

att

nästan

det

är

alltid

fatta både villervalladan s och dessutom pennan och krafsa ner några ra- damernas timme (eller halvt im der i idel hänförelse över att det me) , så tycker man ju' att det avhälla

inte

mig

frän

att

hela börjar luta mot diskrimineNär jag kom så iångt i din in- ring av gossarna, inte sant? sändare, att det'8å saktellgen börMen tror någon att det är så. i

finns en kille som du!

jade gå upp för mig, att det var en praktiken, sä. misstar sig den per kille som skrivit den, dä måtte jag sonen sä till den milda grad, att nog ha sett bra dum ut. För inte det knappas t är möjligt att miss

ens i mina vildaste fantasier skul ta sig mera. le jag ..ha trott 'att det finns någon

Aldrig har. jag sett någon flic av manligt kön, som inte ka utnyttja villervallan. Man ra tillfreds med det nuvarande dar snällt upp sig längs väggen

individ är

systemet på våra dansplatser - enligt gammal tradition och där I.tminstone då det gäller rätten att står roan sedan och försöker se

oberörd ut och verka helt ointresDäremot har jag ju någon -en serad av att bli uppbjuden (vad staka gäng hört att et finns ett katten gör man på dans om man

bjuda upp!

och annat blygt gossebarn, som inte

inte vågar traska iväg till höns _

vill

gången

flocken och bjuda' upp, utan' hellre tio,

tju

månne?) .

dansa,

kvällens

under

Enda

lopp,

flickor klämmer

då

fram

hAller sig till flickor mera i perl>. med "får jag lov?" är, dä nägon ferin. Och så finns det j u förstås med hög r öst meddelat i mikro de, som på grund av trän gseln och fonen, att nu är det "damernas".

kIiulfandet och trampandet avhäl-

Så är ,det med den saken, och

ler sig från att söka,- någon flicka det ser , inte ut att bli någon änd I de mångdubbla leden vid lång- ring heller inom överskådlig fram

väggen, men aldrig har jag hört tid. DAgon säga att han vill ge flickorD et är v å' så att först av allt

Da lika rätt att bjuda upp.

borde alla gamla fördomar

Revolution är precis det som be- vem en flicka får bjuda upp skro

•

Ett ändamd18enligt sceneri gör det möjligt at t . spela

pd allt mellan. krog och kyrkmur inon ett

litet omrlMe.

parken

intill de gamla huvud egen känsla för bygdens natur,

söka

återuppta

den

tradition

och breda karak man ville skapa med Korsholms byggnaderna vid Korsholms stämningar spelet för sju-åtta år sedan. Nu skolor är en idealisk festplats. tärsdgar hos befolkningen. Tidigare har den anväits vid ut

Korsholmsspelets tid' - sex är det som kommitteordföran

ställningen och vid lantmanna tonhundratalet - var hård för den Sven-Erik Glader sade, pu

österbottningar när sommarfester. de fria österbottningarna, vilka bliken Nu har Thalia erövrat den till inte kunde finna sig i godtycke, och fjärran - som' skall ge sva skall den genomföras? Här i söd det nu är, så stär man ju så vac sammans med de många teater förtryck och överhetens styr ret på frågan om vi i bygden hövs på dansfronten,

men

hur tas ner helt och hållet. För som

ra Finland, där jag hör hemma, kert där, vare sig det är "damer

bar man det senaste året eller så

Das"

femton minuter eller

halva

kört med en ny sorts danser. De kvällen, om det inte finns någon

e l l

kallas

vilhirvalladanser,

och

det tvåtredanserskille, som man gillar

Innebär, att bäde pojkar och flic och vill dansa med. kor fritt

får

bjuda

upp

kvällen

När skall den dag (kväll) gry,

då Att åka vattenskidor är Im hälsosam hobby . " Denna hobby borde dock hänvisas till särskilda platser. Några ägare av små strandparceller eller andra båtägare borde därför i fortsättningen inte ha rätt att med sina motorer terrorisera alla våra vattendrag. och med att välståndet ökar blir det allt viktigare att "kvarterskörningen" också tm sjöss förbjuds med en förord ning."

Också H u f v u d s t a d s b l a

det

tar upp

samma problem

och hänvisar till en kpllision i Ekeniis"-vattnen i. samband med en

racerbåtstävling

"Statusskrytet och hästkraf terna I de vanliga nöjesbåtar Da har även tilltagit under de senaste åren i sådan omfatt ning att friden såväl i insjö vattnen som vid kusterna ho tas. Särskilt utsatt för vrålet är villabosättningen i trånga farleder och i sund där svall vågorna skoningslöst misshand_ lar förtöjda båtar. Småbåts ägarna och roddarna får ge

vika.

flickor kan bjuda upp vilken

utan att vi någonsin har sett eller

dansat med honom tidigare? Så borde det ju vara och inte på nå

got annat sätt, men var finns de som genomför det?

Ibland 'På villervalladanser eller

när damernas timme pågår som bäst,

står

hör man

och

sammans

nog .-flickor

pratar: gå

"Skall

och bjuda

som

alle

upp

obekanta killar eller sådana, som

inte alls dansat med oss ikväll ...

Men det blir aldrig mer än prat, inget gäng har än vågat göra slag

i saken, och fraktiskt gå och bju da upp. Varför?

M arianne

(en nöjes.

båt förirrade sig in på tävlings banan) :

kille som helst, som behagar oss,

ung ning. Det kan hända att det his k n ha kulturella aktiviteter på inte håUer detta plan. vilka toriska underlaget med Maj-Lis Granlund som le men de episoder - ofta med Alldeles kort: sällan får man dramatiska dare studerat in Hans Fors' både lyriska och se en grupp amatörer göra en så Korsholmsspelet. Valet av spel toppar - som ger tidsperioden övertygande föreställning. De är plats är lyckat, valet av .regissör blir en i högsta grad spelbar tea värda framgång också med pu ter, särskilt om man har en så ett lyckokast. pliktillströmningen. Ett råd z tacksam miljö som den vid Den uppsättning som presen ordna gruppresa och sällskaps Korsholms skolor. Den är i fle terades på söndagen som inled besök till Korsholm. Ingen behö re avseenden bättre än kyrKO ning till två veckors sommartea ver ångra sig. Låt oss hjälpa ruinerna där Korsholmsspelet ter under bästa semester- och femteringarna att hålla en god. framfördes 1962 och 1963. turistsäsongen är övertygande. kulturtradition på somrarnas . Femte ungdom ringen har ta Maj-Lis Granlund säger att hon O. J. git en stor uppgift med att för evenemangsbord. sällan kommenderat och tvingat amatörerna

från

domsringens

Femte

föreningar,

- i stället har hon låtit aktö rerna

så

mycket

som

möjligt kvar då, om han tar bort ett från

vara sig själva och på egen in tre

NEJ DU,

KA,

DAVID

HAR

Det är ju korsholmsbor för tre att bjuda på. Fy skam! - Nykar hundra år sedan

de skall låta leby '!stod" sej i vintras, dä de

med repliker hade

komma till tals

Svar till Friis

två. Alltså två danser för

levelse finna rollernas karaktär. oss flickor. Verkligen inte mycket

dansdemokratI.

Ett

b r a

som författaren Hans Fors ly förslag var det ju, men jag 'menar,

hört avlyssnat av historiska san om vi ungdomar, främst tog vår

Tyvärr

måste

jag

att ,du återigen

negativt SÖU.

har

på

Det

är

konstatera

ser synnerligen

det

som

säkert

att

någon som kontrollera , r

verksamhet,

men

utförs

bra

vore

det

vår

inte

ningar, ur saga och sägen och ur chans. Somliga gjorde det men in bättre att fråga Din egen oror, te alla.

Ändra systemet!

Christer .Friis,

Vi flickor är nog fåniga. också. vårt förbund?

styrelsemedlem i

Då halva kvällen gått (då . pojkar Under den gångna våren har vi na kommit -i gång) så rusar v i på ungdomsförbundets 'kansli job

på pojkarna. Alla ska vara först, bat rätt mycket med de olika SANDBAC- alla och gnäller "nä, nog e' de så men förstår vi inte det, att det in storevenemangen runt omkring i

RÅTT i det du slött här". Men skulle inte vi flic te går. Hur i fridens namn skulle svenska österbotten. När vi beslöt

skrev i ÖP fredagen den 3 juli. -

kor kunna bjuda upp nån pojke?

alla kunna vara först. De pojkar att ge ut en turisttidning var det

Dansarrangörerna

temet.

får

Danssystemet

är

gammalmodigt. Inte går det, inte med det här sys skulle verkli

gen kunna förnya system Elt. V äl

digt fånigt, då flickorna står och

som hittar "sin flicka" det paret också vår avsikt att få med des ju

inget rum

att

dansa

på.

sa evenemang och göra PR

fÖl"

Vad österbottens Mässa O m nu en flicka går efter en Nä, vi flickor kan gott stå längs dem. pojke, till första dansen tror poj väggen, pojkarna har två ben att gäller så fick. vi vänta på deras _

väntar och väntar att få dansa, ken att hon bjuder ut sej . Är det gå med och två ögon att titta besked så länge att vi till slJlt och många gånger går det så att inte så? Kanske det är lika för med, och två armar och händer att var tvungen att fylla "Västkusten de inte får dansa. pojkarna. Nåja. Det är för-' ta med och tio fingrar att vinka i öster" med andraplans material.

Allmän hastighetsbegräns Först och främst, när man kom ning i tättbepyggda sund blir allt mer ofrånkomligt om inte mer till en dansplats, så spelar större hänsyn visas av ägarna orkestern vals eller liknande. In till de snabbgående och fram get fel på det eller hur? Men sen för allt stora' och tunga båtar när de börjar med tango, går det

na .

organisationers

en hel timme, utan att pojkarna Missödet i Ekenäs visar att börjar bjuda upp. Alltid värst i det är hög tid att tygla trafi början!! Det är bara "paren" som ken på sjön. Och inte enbart dansar. - På det här sättet går när det gäller racersporten."

stäs så att pojkarna vågar mera med. Nog hittar de oss, om ingen Däremot tackade Kaustby-festiva Motiveringen för len genast nej. än flickorna, men det är nog få- annan hunnit före. nigt att flickorna ska ha tre chan ser

att

bjuda

upp

pojkarna

till

dans. - Vanligtvis bjuder inte en

Ljuset kan nog

dämpas något

också, det är mycket "lättare och

bättre

att

dansa

då.

- Försök

bägges

oklar

beslut

och

var

synnerligen

undertecknad

fick

uppfattning att det mera berodde

sat med henne bara en eller två

utgivarens språkförhållande nu att ändra system. Annars är på det ganska skapligt. Artister som än saklIga skäl. Tyvärr! Det' se

kamrat med honom. Nå, vad blir

är bra."I n t e

flicka upp en pojke, som har dan-

gånger, om hon inte annars är bra

uppträder jämnt och ständigt, det rikt

g t

n ö j d'

naste

smärtade mig

synnerligen.

Se .idan el.,.. .pal' 1

Fredagen den 10 juli - 1970

öSTERBOTTNISKA.POSTEN

OSTERBOTTENS STÖRSTA NÖjESJIPPO,

9-12

TURISTMARKNADEN I JAKOBSTAD

iuli

Programblad utdelas på torget, i progr.mmel bl. aa: På torget över 100 torghandlare, öppet fredag mellan kl. 7-18, lördag samma tid och under söndagen kl. 12-18, möjligheter alt

göra förmånliga inköp.

Nordic Cup på Torsviksbanan" lördagen den kl. 17.00, en av nordens

största motortävliQ.gar med över 100 deltagare .från Norge, Sverige

och Finland. världsmästerskapet, 6 deltävlillgar, fredag kl. 18 oclh 22, lördag kl. 13 och 20, söndag kl. 12 och 21, huvudvinst en ny bil, Honda 850, priser sammanlagt för ca 30.000 mk. Bingo

Fabriksbesök

i Schaumans fabriker på

sönda

gen kl. 9.00, yrkeskunniga guider visar omkring, speciellt program för barn.

Friidrottstävlingar söndag kl. 19.00.

DANS VARJE KVÄLL

på nöiesfäl.e.

Fotbollsmatch . Jaro-Skellefteå AIK, lördag kl.

15.00 . NatthowIingen börjar på fredag kväll kl. 18.00 i

Jakobstads Idrotts- och 'Ungdomsgård.

Torsdag 9. l. kl. 20-01 ,-Dannes

Teater Jacob framför lust. spelet "Styrman Karls

Fredag 10. l. kl. 20-01 lirka show

sons 'flammor" varje kväll under markn den kl.

19.00 i Jakobstads brandkårshus.

Lör,dag 11. l. kl. 20-06 nallival

Sandefjors ungdomscorps paraderar under mark. nadsdagarna och inviger marknaden kl. 8 på fre

Med bl. a. Gunnar Wiklund, sångaren framför andra, därtill

dagen tillsammans med stadsfullmäktiges ordfö

F"mlands största Danny show med bl.

Daimy, Jyrki Hämä

läinen, Meeri, Carita och Marianne, Kisu, Dynamic Danoors,

rande Bror Lillqvist.

Explosion Brass, Aquarius, Haydar A. Hashim, Helsingfors Mini Hair, Vilda Norlyn Flickorna, Orkestrarna Risto Oja Lipasti och Tamborito, men också Anki Lmdqvist tillsam mans med Cay, Oskar & Hector från Svenska Teaterns upp sättning

SVERIGES STÖRSTA TIVOLI

Söndagen den

besöker Jakobsfad und'er he.Ja turistmarknaden. Tivolit är ungefär lika stort som Borg backen med ca

10 ·olika

karuseller, spelhallar, Norden s största

biJbana,

lotteristånd,

sensationen, Bingo-automat SOlD aldrig tidigare har presenterats i Finland. Tivolit har ock- ' så två stycken olika varieteer med högklassigt iriternationeHt program. Kom och trivs

med oss på tivoiiområdet - endast en gång i sommar möjlighet till verklig t tivolibesök i

Jakobstad.

av, musicalen Hair, nu

toppHstorna.

12.

kså kända frå.n finska

7. kl. 13.00

FAMILJEFEST för hela familjen . med bl. a. Håkan Granqvist, Maj-Len Keskiaho, Evert Röun,

Ann-Chatrine, Erik Johan· LindvaH, John Kronholm, Systrar na Ehrström, Ghm Lassander, Christine JuHn, Gunilla, och Alvar Höglund. Sheila Smeds, Olof Nyberg

h orkestern

Stig Johans. Nu bjuds äntligen publiken på en ordentlig fa miljefest - kom i tid och se också på. den strålande famil jen Bögler Tonem - enastående trapetskonstnärer. Söndagen den 12. 7. kl. 20.00

TAG MED CAMPINGGREJOR

DANS på tivoliområdet ,med en av Finlands största Markku Aro Show

Fina campingmöjlighe

usfamiljen Bögler To. uppträder cirk Vid varje föreställning \ . neIli, bl.a.,utför djln 16-åriga flickan Verena Bögler ett sidlande nuiruner i den 64 ro höga svajmasten. · - Lek med

ter ute vid

•

FÄBODA

Det lönar sig alt stan na alla dagarna.

BUSSTIDTAB ELL FÖR NATTIVALEN: HALDIN: Från Gamlakarleby 'kl.

18.45

döden el'ler 'varför inte striptease, eHer kanske vm Ni se

19.15

via Kronoby, samt kl.

19.15

eld'ur munnen? Välkomna!

via Larsmo, från Esse kl.

19.15.

Från Alahärmä kl.

Vörå. kl. 18.45, Oravais kl. 19.15 via Jeppo. Från Monäs kl. 19.15 via Munsala. Från Vasa expressbussar kl. 14.00, 17.20 och SUNDQVIST: Från Purinojärvi kl. 19.30 via Vilobacka kl. 19.5 Lillby kl. 20.10, Sisbacka kl. 20.20 och Bennäs kl. 20.30.

JÄRVISEUDUN LIIKENNE: Från Evijärvi kl. 18.15 via Terjärv kl. pajärvi kl. 20.30 via Esse kl. 21.35 och Kållby kl. 21.45.

19.20,

Salonkylä kl.

19.45,

på

den fantastiska rumänska flickan som blåser ut bräunancle

(För övrigt hänvisar v i till ordinarie busstidtabell) :

och

Esse kl.

20.00,

Kållby kl.

20.10.

21.00.

19.00

via

Jeppo.

Från

Järviseudun Liikenne från Lap

Fredagen den

10. juli - 1970

öSTERBOTTNISKA POSTEN

BUSSAR: Håkans fr. torget i Vasa kl. 19.45 o. 20.30

Fr. V.hankmo via Petsmo kl. 19.30.

12. 7. SöNDAG fi;r HELA FAMILJEN - Kl. 15.00 - Kl. 17.00

FRILUFTSBINGO i gamla paviljongen - Extra fina priser GAI\IMALDANS i uf-lokalen med BOLERO.

- OBS! BARNPASSNING - Tag barnen med - Våra flickor tar hand om

SöNDAG I{VÄLL

Hiop -- 7 kort för 10 mk. dem.

STORDANS kl. 20-01

I PLASTHALLEN - STIG JOllANS - I uf-lokalen - Gammaldansen fortsätter

BUSSAR: Håkans fr. torget i Vasa

ki.

BOLERO

14.30, 16.10, 18.10, 19.45, 20.30 och 21.10 - Fr. V.hankmo v'la Petsmo kl. 19.30.

KOM ::EC. :a::c. : i -"'---: ::a'I -:L-

FIRA

RIKTIG

-V-

:II:

:II: :II: J

•

LöRDAGEN DEN 11.7. KL. 20-01.

•

Orkestrarna BRAZIL och

ZIGANO sköter om musiken

Ingves fr. Granlid kl,. 19.30 via yttermark o. Övermark. Ingv es kl. 19.15 från Kaskö via Näsby Strandvägen. Strandlinjen kl. 19.15 från Vasa busstation-Storalångg. via Petalax-St randvägen.

SOMMARNATTSDANS l

AMINNE MALAX lörd.ll.7.kl.20-03

LOLITA

* DANNES * PERTTI NIEMIS ork. med solist ANELMA BERG - RITVA RANTALA med ork Funkt.gr.

••••••••

1, 2

••••••••

d.15.7 kl.20-01

SAFARI

-70

OLAVI EROS ork.

MIKAEL o. MARTIN

OMAT POJAT j a SEIDAT Funkt.gr. 4

Onsdagkväll, Strandlinjetrafik från Vasa kl. 19.30 19.15 via Ribäcken, Kråkbacken, Havras och Bränno.

BUSSAR: by kl.

och 20.30, från Gamla Vasa kl.

19.15

via Helsingby, Långåminne och Vias, från Petaiax, Ny

kl. 19.00 via Korsnäs o. Molpe. Från Övermark kl. 19.15 via Pörtom och Långåminne. Strandlinjetrafik: Från Vasa kl. 19.30 och 20.30. Från Gamla Vasa kl. 19.15 via Helsingby, Långåminne och Vias. Från Fetalax-Nyby kl. 19.15 via Ribäcken, Kråkbacken,· Havras och Bränno. Från Solf kl. 19.30 via Munsmo, Sundom, . Näset och Söderfjärden. Lördag: Från Töj by

öSTERBOT T NIS K A

POSTEN

Fredagen den 10 juli - 1970

DAGS IGEN MED EN .LÖRDAGSDANS PÅ MAXMO .DANSBANA lörd. Il. juli kl. 20-01. ,

I{JElL·JÖRGENS

KOM -

HÖR

SI lörd.

- Hei, BOLERO &. ZOTCH '0.

SEMESTER

Er!

all.

gor ••

KOM och TRIVAS

NATTRIEHA"

IKISAMAJA J)ans till 4 ork strar: FRVIT från Stockholm

RAIMONS - HANNU HIETII(I(O

BU S SAR SOM TIDIGARE.

11. 7 kl 20-01

SCHÖÖÖNT

.Jättefestlig

BVVIKEN

HÄRKMERI

SEMESTERMANAD

Han betalade själv inspel ningen av den LP som svensk toppenlåten ligger på. Det kos

lörd. Il. 7 kl. 20-04.

tade 9.000 kronor.

- Mitt skivbolag tyckte inte

låtarna

känd från Sveriges TV -

mening med att skriva visor om man inte kan sprida dem. - LP:n 'var rätt billig ändå.

PENTII 'I(UNNARI

BU S SAR SOM TIDIGARE. ...1 .. ,;;.___

var säljbara men jag

ville· ha ut de m . Det är ingen

. _________________ _______ _____________________

Det är ing a tekniska märkvär digheter. Jag sjöng till exempel direkt till orkestern.

För fem år sedan sjöng An ders Fugelstad in en LP med eg na v is or. - Det var bara om flickor och sånt. Det har s ålt 800 exempel genom åren.

Svensktoppen

T angoprinsen ESA L EHTINE N med orkester, MATTI HEI NIVAHO och hans nya orkester LAPSET,

A CR E K A Rl, som gjort come back med sång och basun samt spanska gästen MANUEL DEL TORO.

1 En enkel sång

Ater sex timmar i hård stil i Storå Folkpark. Bussar som tidigare med återfärd på natten.

Berg hagen .. ,........ ( 5) 55 2 Noaks ark. Svante . , ..... (6 ) 45 Thuresson 3 Ta hit din längtan Family Four . . , ( 7) 28 4 Ingenting är lä gre som förut Anders

frihet. Lars

Söndag 12. 7. kl. 14 B IN G O

Alla talar om N A T T I V A L -70

Mil,iö slog bättre än flickor, kärlek

•

KORSNÄS

- Förr sjöng jag om flic

VAR A

MED

sommar Thuresson ( 3) 23 Svante 7 Ding, dång, jag hör

kor och kärlek och sånt. D om låtarna sjunger jag aldrig nu

som är i kväll' fredag 10. 7. kl. 20-03

KöR IN OCH DU FAR SÄKERT

Fugelstad ........ (ny) Z7 4 Långe Jan Dizzie Tunes . . ... (2 ) 27 6 Vill hellre ha en

mera

bröllopsklockor Eva Roos ........ ( 2) 11

•

A nders Fugelstad, 36, sjun

OM SÄLLA N SKAD AD SYDLÄNDSKT

och sådana saker på svensk

8 Om tårar vore guld Agneta Fältskog .. (13) 16

toppen.

N ATTJIP PO

Sv. Österbottens bästa orkestrar WIKlNGS • STIG JOHANS • Sånggruppen fyra på

spanska

Han gick in på fjärde plats NÖjespark med utescen - Ora

som förut".

vais danslag - Skolorkester Miniatyrnöjesfält

9 Allt detta och him len därtill Sylvia Vre tha mmar .... (ny) 14

med sin "Ingenting är längre

Hantver

- Mina ämnen är allvarsam 10 Om du vill ha mej får du ta mej som ma men jag, försöker skriva om jag är dem så lättsamt som möjligt. ( 5) 13 Trio me' Bumba . D å orkar folk lyssna. De hel- och halvfrälsta behöver in te väckas. Det är de andra lyss Bussar: S tra ndlinjen från Vasa busst. kl. 19.30 - Stora långgatan - Korsnäs. Kl. 19.30 Toppentipset narna. Näverås via Näsby fr ån ÖVermark - Pörtom - PetaIax. Kl. 19.30 Ingves från Anders Fugelstad är journa 11. Vi flytt int - Hasse Bur Strandvägen. list, har nyss gått igenom Jour man - 12. Balladen om Joo Hill f fir la hg r -TMfu dion i " Stockholmsnytt",' clown - Lille Gerhard - 14_ o Lögnhalsarus klubb iChi kanske vinnare blev han som pendylens skugga nött hål på nu åde journalist och v isma ka S' ista dan en - Mariann eago hade sammanträde i förra berättade att hans mor haft en tape ten. re l T V : s " Sommar Summa - 15. Vit ,som en orkide , veckan. Kvällens svenskameri gökklocka i så många Ar att ru m Thor Er ics. • Storfilmen Isadora.

karafton i museet.

ALLA ÄR VÄLKOMNA!'

uli MPk W,

just I -

ock

FredapIl

den

- 1970

juli

öSTERBOTTNISKA

PO STEN

Kom. så får ni dansa en "RIKTIG DA.NS" på

Gammaldansen

YTTERJEPPO

Emigranttriiff - Gammaldans

. lördagen den Il. 7. kl. 20.00-

BöLE KORSHOLM

Oförglömliga R y T H M B O Y S

lörd. Il. 7. kl. 20-01

I{URT tINDQVIST

Vi DANSAR åter i MOLPE· söndag

12.

SEMESTERFIRARE - DANSAR GÖR VI I

N y,ALLGRUND

lörd.

11. 7.

kl.

till tonerna av

ELL/NOR,

GRANADA &

BUSS från Björkö kl. 19.15.

Hej, alla sommarmänniskor !

Äntligen lite dans Ung och gammal reservera söndagskvällen för

demokrati på dansen i

Sonlmarfesten i B J Ö R I{ Ö B Y

* ORAVAISht

sönd.

sönd. 12.7. kl. 20

FLICKORNA EHRSTRöM

BUS S fr. PanikeJd.

Kimo ufo

BUSSAR SOM TIDIGARE

DANNES

19.i5.

Tonåringar i fjärde ringen

Säsongens festligaste söndagsdans firar vi vid

Vi träffas på MAXMO DANSBANA f edagen den 17. 7. kl. 20 och dansar till tonerna av populära

NJlMPNJlS PAVIL-IONGEN

CARACAS Se busstrafiken

nästa nummer av öP.

Inträde 2 :50 och buss 1 :-.

Söndagen den 12 juli kl. 20-01.

Arr.: IV ringen

Till dansen spejar

HAKAN GRANQVIST

Flickor, ni har Er chans varannan timm'e.

20.00,

kl.

Medverkande:

CARA CA S sköter håll-i-gånget.

Servo gr. 5.

12.7.

:;'

' Anmälän . kan

Femte ringen på fjälläger

BUSSAR : 19.30 fr. Lappfjärd via K-stad-Tjöck. 19.30 fr. Granlid via Yttermark- Näs

by_ 19.30 fr. övermark-Rangsby. 20.00 fr. Kaskö.

ske

juli,

komma med på VI ringens fjäll Iäger i Lappland, Äkäslompolo

ONSDAGSDANSi

NORRNJlS 1 S.

kl.

äldre

deltar

gräns uppåt.

20-01

Ungdoms

led. har, semester under juli må

Det blir mest nad.

ungdomar 'som

lägret. Det finns ingen ålders

Nykterhetsförbundets

fjäll

Lägret

är även meriterande

för sökande till olika skolor. Al la

anmälda får

närmare

stuga ställs till ringens förfo gifter per brev. gande. Med på resan kommer även

Ingrid Saxberg,

Ingvald

Back och Lars Nygrund.

Pro

grammet blir lättsmält och trev ligt.

KJELL JÖRGENS Tio i topp Belinda 4ndrews

( 8) 63

n fields

(ny) 59

Pipkins ... .

...... ( 6) 54

5 In the summertime Mungo Jerry

.... (ny) 52

6 Yellow river Christie . ... ..... (ny) 47

Los Incas .

8 Today

hållas föreläsningar och diskus sioner

Roger

J ornes

. .. . " .. ....... ( 5) '38

9 Spirit in the sky Norman Green _

Shocking Blue

föreningsfrågor,

duktian m.m.

Coo-

. .... .. ( 5) 39 10 Send me a postcard

killed

kring

samhällsfrågor och programpro

man I din't know ke

fjällvandringar

och brasaftnar kommer det att

baum .. .. . . .... .

7 El condor pasa ( 7) 57

Förutom

•

kl.

Till

Starten sker söndag morgon

lO,

12 och 22

bil 32.- Mariehamn 8,- bil 16, Barn under 12 ar gratisl Kapellskär 16,-

Till

den 9 aug. och hemfärden sker

Buss frln Vasa kl. 13.20

fred. den 14 aug. Resan kostar

kvällsturen.

' · Cj:l 160 m_k. Redan nu finns det ( 8) 31 20 säkra deltagare, men det f'mns pl ats f"or' 40,

( 2) 30 varje kommun.

för

eller per brev till Ingrid

Det finns ännu en chans att Saxberg, Helsingby.

den 9-14 aug.

till

eningsordföranden före den 15

åt ta f' ran

kombin.rar

med

VIKINGLINJEN

upp

________ _____

BOTT N I S K A S T E. :...=-=.R Ö..: ....,: ---=-

________

S TE N

10 juli

Fredagen den

1970

. IT----KoM-ocH-sE-NORDlc- c U-P. (1).] : INejdens största bil tävlingar : a: Z -

Herr Puntila och hans dräng Matti

på Torsviken i Jakobstad Lördagen - den 11.7. kl. 17.00

Bertolt Brechts

I ,I

otalet utländska- deltagare.

@!W

iG):i

arr. Jakobstads Motorklubb

Ralf L å n g b a c k a s regi - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - . och Timo lUa r t i n k a u p p i s

- - - - - -

--_ .---

dekor. Premiär vid vridläktarell i Öjskogsparken i Närpes lörda gen den 11 juli kl. 19.

övriga förest. :

12 juli kl. 14 och 19 15 juli kl. 19

18 juli kl. 19

19 juli kl. 14 och 19

22 juli kL 19 25 juJ'I kl. 19

26 juli kl. 14 och 19. Reservera biljett genom Närpes

Bokhandel, tel. 30. Eftersom ut rymmet

är

begränsat

är

det

bäst att reservera plats i god tid.

• Såhär såg marknaden ut i fjol, då den gick av stapeln ett par dagar tidigare än i år. Uppskattningsvis följde ca 700 per

att soner ivrigt med auktionen. I år lovar marknadsledningen behandlingen av prylarna skall gå smidigare än l fjol. På bil den en typisk linjalskärra i förgrunden som lockbete vid lands vägen. Linjalskärra n kostade 7 mark denna gång och blev sä kert ommålad och uppbevarad på en sommarvilla.

Loppmarl{n.ad i Lappfjärd Historiskt skgdespel av

HANS

.....

FORS

vid Korsholms skolor i

Före stä l l n i ng a r

14.00 och 19.00

15. 7. kl.

19.00

18. 7. kl.

19.00

12. 7.

DET DRAR IHOP sig till loppmarknad i Lappfjärd. Inkom·

mande onsdag den 15 juli kl. 11 på förmiddagen börjar åter ft)l

öjet - loppmarknaden på

"Lappfjärds-vis".

Då ål{tefar till Orav.ais

Fjolårets

årets spektakel ingår även en rivig kvällsdans i parken strax

kl.

11. 7. kl.

marknad har givit arrangörerna ännu ett nytt hett tips. I

Gamla Vasa

follmöje i Sydösterb·otten

iritill själva auktionsplatsen som är Lappfjärds folkhögskola.

19.00

Buss frgn t org et i Vasa ggr/tim till fes tplatsen .

19. 7. kl. 14.00 och 19.00

Det är förresten kamratförbundet vid skolan

tog mor och barn med

som står som

arrangör för tillställningen som man hoppas skall gynnas av· gott väder.

Jovisst

För närvarande pågår en all blir . det tävlingar och annat män städning i byn. Folk som skoj. En speciell dansfave skall vill bli av med obehövliga pry monteras upp, men i händelse av

4 lar får bara ringa upp arrangö regn flyttas dansen till ung rerna så kommer han och häm domslokalen. tar det överflödiga. Allt duger Biljettbeställning tel. 15372 på loppmarknaden. Det är näm D Vet du varför elefan eller 13572. ligen inte enbart gamla antika terna målar tånaglarna röda? saker som ko er Ifråga. Nya - ? ? ? Arr.: Femte ungdbmsringen saker som folk inte hittat an - Det är för att man inte

naden. - Har du aldr Ig sett en ele I fjol uppgick prylarnas antal fant i ett körsbärsträd? till över 2.000, vilket gjorde att - Nej, tok heller. man måste ta en dag till för - Ja, där ser du själv hur marknaden. effektivt det är!

VARl'6R.tlKTA'! .

lyckliga

och

få. en dags avkoppling

sam·

resultatet

4.000 besökande. Det tar två-tre månader att få slut. resultatet klart, tror han. Bäst

slog

programnumren

modevisningarna

fallskärmshopparna,

och men

Blom menar att man i övl'igt troligen program. med

hade Det

mindre.

för

mycl;:et

hade

räckt

Också.

tivoli·

var

o Fängelserurektören harklade sig högtidligt och. yttrade: ....,- Med anledning av ert 25:e

sultatet.

rymningsförsök

jesfältet mer än utställning. en. Danserna på kvällarna

har jag den äran att överlämna fängelsets speciella utmärkelse: bågfilen i guld.

- Varför folk kom? Tja,

vais, Allan Blom, och

i tre ord:. över all förväntall. 42.000 besökte utställningen, vilket betyder att man slog österbottens mässa med

var också fullspikade. säger Blom, det var för aU

direktören var nöjd med re

Dans i parken Efter en icke alltför långt utdragen marknad torde dansen i Skolparken börja vid 20-snåret på kväll n. Det är Lappfjärds berömda spelmanslag som stAr för musiken. Mellan danserna

lantbruksutställningen i Ora manfattar

vändning för blir lika väl om ska se dom, när dom sitter i händertagna. Redan nu finns en körsbärsträden. stor mängd saker för loppmark - ? ?

är

nöjda, säger PR-mannen för

Det

tivolits

första besök i Finland och

det gick fint, även om regn'! skurarna kanske störde hÖ

och

för att kombinera nytta med nöje.

Samtidigt

som

far

huset luftade mor och barn och därvid fredade sitt vete fick han utan risk för plånboken

titta

på allt det

nya i jordbruks· och arbets

maskiner och tillbehör. TId ningarnas ställning

positiva till

det

instäJl..

förhands

material PR-mannen försåg dem med bidrog också, tror Blom, S()m hade över trettiq

ti dningar på sin medialist2. Allt detta i förening med

det vackra vädret gjorde at·

ställningen till en österbotl

nisk folkfest, lugn som d. enligt p olisen, St>m inte lictI J

bruk för sin speeia.liD:redda

finka en enda gång.

I'redagfJll den 10 juli

öSTERBOTTNISKA POSTEN

19'70

eay på modevisning: --

mina

·herrar-_

HON ÄR FöRFöRISK i höst, ungflicka, kvinna eller redan farmor, sådan jag såg henne i en glimt av huru hon klär sig i höst. Om hon klär sig österbottniskt, som Gun Andersson, Lisbeth HoItti eller Anja-I,.iisa Ristola tecknar henne, alla tre

designers

för

österbottniskt

klädmode thöst och i vinter. I linjerna klär hon sig mjukt, avspänt, med litet svaj i kjolar na, svepande, ibland litet uniformslikt och käckt, ibland pirrande spännande med iögonfal lande spännen och söljor, snörningsknäppning, eller litet romantiskt stråveckning. Oravais och "Fatima visade i söndags på lantb:ruksmässan ett mode som står vackert i inter nationell konkurrens. Våra de signers har gjort ett mode som är en lisa i sin klassiska ren het efter några år av ofta exis tensialistiskt

mode,

ett

mode

ut.e i det extrema. Oravais

visar

ingen

kvinna

just så enkelt vackert vår Gud Fader gjorde henne, eller som det klassisk-grekiska uppfatta de henne.

Och ändå finns där

detaljer- som gör henne spän nande, intressant. Hösten och vintern i mode är ett mode som mer är gjort för dem som skall bära, det än som skall sälja det. Det är sånt här affärsmänskornå.

kallar

mar

drömmar. Det är sömnösa nät ter i förtvivlan över att modet inte har tendens.

För nu har

tendensen från några säsonger tillbaka blivit den att modet är' fritt. Det betyder att man mås t

ta in allt, för allt är aktuellt,

•

Antoinette

pil

världsmarknaden

heter

pälsen

ute

o';h

höst

i vinter, allt igenom österbottnisl , keppomink vais

fabrik.

och

designad

Mannekäng

Ora

Lisbeth

Holtti.

•

Nu är de här igen, dessa for

föriska

chaplinJlickor,

kans7,;e

ocksIt med en vi,ss orientalisk

spiration.

•

Enkelt, stilrent är kiinneteck kort, långt, mittemellan, enkelt,

rockar. Byxorna är populärare

nande för den österbottniska de eller

detaljrikt, det är comme än någonsin, men vips och sim salabim, så hoppar hon ur i höst och i vinter. Gäller il faut. byxorna och står där i bara res som till var Man klär sig just lika rätt i fest lika' väl till Yvonne de klänning, byxdräkt, byxor, kjo ten, spännande tunika. Mannekänger dag. sigm3n

Br'uin-Luhtala

med

dotter

Riitta. lar, långa och korta västar och

Kjolen är lika vimsig.

Man

kan ännu chocka med hisnande kort, fast det kortaste blir snart passe, sägs det och då får Coco Chanel som hon vill. Hon säger att kort-kort är vulgärt.

Österbotten· går ut

l egen pälsdesign

•

NU DESIGNAR öSTERBOTTEN också pälsen. Dawn Pas tell, Finn-Palo och Standard

l' inte längre bara vackra min

kar' i världens största minkfarm, i Keppo för att sedan säl jas som skinn ute i de stora internationella pälsdjursaukti0 nerna. Oravais klädesfabrik går i höst ut på världsmarknaden med egen design, förädlar minken till den v

kraste mink

pälsen kring Hennes axlar, en' chi pälsmössa eller hatt. Vill ni unna er fru en fläkt av internJ'tionellt i pälsen kan ni tit ta djupt i plånboken och välja Oravais. Men tillsvidare säljs pälsen mest till utI,a.ndct. Därför att den är så dyr. Köper ni däremot en päls i Tukku från Vörå i barnens fri som erige , Danmark, England el tidskläder, ett material ler kanske Schweiz, då kan det snabbt blivit populärt 'för att - da att ni stannar för något det är lätt, vindtätt och vatten Färgerna är TaCkert från, ja exempelvis Ora frånstötande.

ftis klädes1;abrik. My cket

Så kan kjolen iigga normalt. Det

är

numera

något

ovan

knäet det. Eller sedan på midi höjd, halvvägs under knäet soni verkligt kort. Ni kanske minns de bedårande flickorna som för förde vagabonden Chaplin många härliga ryckfilmer. Eller sedan sveper man hela härligheten i maximalt långt. Modefärgerna blir brunt, som hos rara lejonkatter, i egyptisk inspiration skulle man kanske

tala om kamelbrunt, eller nor bamsebrunt. Så är lila

diskt

med, som klär en gråhårsfar mor eller en mörk flicka så vac kert. Sedan har vi rosa som i japansk körsbärsblom. ,Och svart är alltid lika mode, som i den förtjusande lilla svarta som i långt, festligt så man andas försiktigt i stum Och

eundran.

så har Oravais alltjämt

främst de tre i trikoloren, alla

kvar en varm röd färg, kanske

litet i lingon med en gnutta re

riktig trikolorkombination, i

softnylön visade en tvåfärgskombination eller i

Alef Bjö rk Nyk'arleby och Teho enskilt blått, vitt eller rött.

volution i, ,som jag själv brukar . kalla oravaisrött.

öST'EIlBOTTN ISK.APOSTI:N

Fredagen den

Framkallar massmedia det vål de 'porträtterar? /

Ingen, SOlD regelbundet läser tidningar eller ser TV i' Eu ropa eller Nordamerika, kan sväva i tvivel om våldets ut redning i det moderna samhället - massmedian håller ho nom fortlöpande underrättad. Samtidigt kan ingen, som ar betar i press och TV, vara oinedveten om en växande misstan ke om att massmedia själva bidrar till att framkalla det våld inte de porträtterar. Misstankarna har emellertid hittills

tillförlitliga unden.ökDings kunnat förallkrJls i vetenskapli positionerna 'är låsta mellan dem som anklagar resultat media för att skapa ett behov av våld genom det våld de "serverar allmAnheten och dem som ropar "varning för cen sur' och befarar att press och TV kan bli syndabockar för förhållanden8om samhäl" t är oförmöget eller ovilligt att göra något åt. /

FN:s organisation för under'isning, vetenskap och kultur UNESCO) skall nu i samband ned' ett internationellt sympoium i Pans försöka samman atta och analysera de kuilska >er som ' f'lDDS' om problemet 3amt lägga fram konkreta, för ;lag till åtgärder.

SYmposiet, med titeln "The 'mpact of Violence in the Mass vIedia" , tog upp' grundläggande ':rågor som defiilitionen nv våld: I

3aptistunga på Tlummelholmen Under de kalla kulna vinter månaderna har många 'aK grupper «(IK=Goda Kamrater)

på olika håll i öSt.erbotten sam :ats till sina "GK-kvällar" nu "tar man samlats till läger på' ')aptisternas lägerområde i Mun sala. Det var et( 90-tal glada GK:are i åldern .s-:-12 år som njöt a'V det vackra vädre" Men det 'Var inte bara vackert. väder som dessa unga fick njuta av man fick också proppa i sig få de mat och saft och limonad och grisar så mycket man bara orkade. Under de fem dagar som läg ret varade fick GK:arna' också del av ett omväxlande program. å förmiddagarna berättade Jä';erpastorn Roy Hoimlund oin 'lUr man skall vara ett föredö'!le i talt.,i vandel, i ltärlek, i ro och i renhet. På eftermidda

om våldet kan anses öka och om den allmänna, inställningen' till Symposiet våld har ändrats. diskuterade också de olika verk niDgarna av våld på film och 'i 'l'V respektive det tryckta ordet samt medias ansvar när det gäl ler att avspegla samhället utan. Underst lappfjärdstöserna i sin uppvisning med"bollarna. att öka dess problem. 25 experter från 22 länder från tidnings-, film och TV medarbetare till PJ>ykologer och granskade kriminologer utgångs- , o våldsproblem med punkt från föreläsningar som ' "Analys av våldet i det moderna ska and samhä et", "Den Kile hembygdsgård i Sideby anordnade på söndagen en I? . Yåldssa hallet kons naren l högsommarlest. En lång rad föredrag och övriga sommarlät. och M ssmedIas u pgI f er och ta program hann genomföras det plötsliga regnet i samband , ansvar l våldssamhallet med dragkampen mellan brandkårerna i Sydö terbotten. Det

T,al om teknik, miljä

mesta av programmet var till alla lycka undanstökad -och so len sken innerligt under huvuddelen av festen.

Fototävlan kring I(ilen'

Riksdagsman Grels Teir häls ningstalade. Han berörde' om rådets betydelse i Sideby samt att avsi k ten med skapandet av Kilen hela tiden varit att få en gyllene pärla ti ll Sydösterbot ten. Regeringsrådet Ragnar Mei nander anknöt i sitt festtal till människan och tekniken och pe kade bl. a. på miljöförstöringen.

I samråd, med stiftelsen Rilens hembygdsgård arrange rar fotOklubben Lappfjärds fotoamatörer , under sommaren 1970 en fototävling kring motivet KILEN. Avsikten med tävlingen är att få fram representativa bilder från KILEN och dess miljö.

, Tävlingen är öppen för alla och kilenbesökare omfattar färgdia och svart-vita bilder. De svartvita- bildernas minimistorlek är, f2x18 cm (fotograf som ej har möjlighet 'fI-rupställa sina bilder själv, kan' även insända negativ - tävlingsarrangörerna framställer då bilderna!) och färgdiabilderna bör vara för seddå. med ramar 5x5 eller 7x7 cm. De svart-vi ta bilderna (sär skilt stÖrre förstoringar) må upplilllls llB. på kartong. B ildstor-, lek 18x24-30x40 cm rekommenderas! På de svart-vita bildernas baksida antecknas bildmotto el ler namn samt fotografens sig natur. Färgdia förses med foto grafens sigantur. Med tävlings bilderna bör medfölja -W slutet kuvert innehållande fot'Kgrafens namn och adress samt . tävlingssignatur. Tävlingstiden utgår den 30 september 1970. Före denna dag bör samtliga' tävlingsbidrag in lämnas/insändas till Lappfjärds 'adress: Lapp fotoamat örer,

;arna fick de unga själva både tala om }lur ,man kunde va-a ett föredöme, vilka problem om finns osv.' Man fick också själva rita oebmed sin egen åskådliggöra fantasi försöka vad man lärt sig. Man fick ock så på "timmen X" bekanta sig närmare bl a.lDed frikyrklig'1etens bakgrund oCh något om' 'Japtisternas arbete i Finland. ,V.tan fick också direkt informa tion om förhållandena i södra "3rasilien genom missionär Sam :-Iög}>erg som ju har verkat där och har fått sitt understöd delav baptisternas GK : are, 'Iis övriga ungdomsgrupper och söndagsskolorna. ,Men det var inte '1a •.1 för att ha roligt som man ,amiats till läger de unga GKlrna fick också tillfälle att göfjärds folkhögskola, Lappfjard. :-a en religiös avgörelse och ett Tävlingsresultaten publiceras i 20-tal av de unga vilIe välja Jede mest spridda dagstidningar sus Kristus och uppleva syn na. dernas förlåtelse. Som domarkollegium funge .

pa [(ilens sommarfest

I I

Det är bara en os_äker, oviss framtid människan har framför sig, sade han. - Då ungdomen ser på samhället givs den av misstro mot sina föregångare och det är glädjande att ungdo men är intresserad av den fram tida utvecklingen. Positivt är också att ungdomarna har blic, karna öppna. utåt, t. e x. på ulandsproblemen..

Föredragshållaren föreställde sig även hur det kommer att se rar representanter för de mest ut år tvåtusen. - Vi är på väg framstående tävlingsfotografer att bli teknikens tjänare. Den na inom några österbottniska tar' överhanden över mänsklig f tokl?bbar sam representanter heten. for stIftelsen KIlens hembygds - Vi bör eftersträva en män gård. niskovänlig natur. Tävlingen omfattar' två klas Närpes skolmusikkår var in ser, färgdia och svart-vitt. I fe ensam om att spela i pro vardera klassen utdelas enligt grammet. Närpes vänort i Nor domarkollegiets utslag fem pris ge, Jangesund har också en )t till ett värde av 150-30 m . skolorkester, .som Överraskande Enligt domarkollegiets val inlö var med på Kilen.'De båda skol ses dessutom lämpliga bilder till musikkårerna pelade med kraft ett pris om 25 mk för färgdia i den lummiga gröna Kilen-såg och 15 mk för svart-vita bilder. hagen. Prisbelönta och inlösta bilder Flickgymnasterna från Lappförblir tävlingsarrangörernas fjärd uppvisade et.t program eg ndom och äger arrangörer na rätt att publicera dessa bil Holm Dagens andra föredrags som. leddes av fru Maj-Britt der. hållare var från Afri a. Det var ------'----

• Pol. mag. Nicky Ly-ambo sa de att man på vissa håll i

ka blir medelålders redan i årsåldern. pol. mag. Nickey Lyambo talade på finska om ungdom 'ansvar i dagens ,Afrika. kring 1.000 personer om sommarfesten.

• Langesunds skolmusikkår Sp elade blåslI],usik omvrudande m ed Närpes kända skolmusikkår_

L9lt

·:

...._

.. 1

, .-

•

1:970

Fredagen den 10 juli·

öSTERBOTTNISKA

POSTEN

Sluta röka på cykelläger

·· · ·· ·······'···'" ' ,

: ,

n','··'··,··,···,···,·,

Personligt

Det finns väl knappast nå gon rökare som inte någon gå';g tänkt på att sluta röka. Att tänka tanken kan väl gå an för vem som helst, men att förverkliga den är däremot svårare för det stora flerta

' Gillar du diskussioner, res"r, dans och att IHta och intresserar du dig ·för livet och alla slags människor, tag dä kon takt med mig genom SÖU:s kansli i Va sa. Du bör vara 1';-24 är och lika kons

tig som jag. Om du är pojke eller flicka ingen betydelse, det är en trogen,. lojal kompis jag söker. Själv är jag en feminin varelse pli 19 Sr. har

Svar till·sign. "Helknäpp"

let Med tanke på just svårighe

O En förnäm dam kom till en

terna med att sluta röka har

början från vänster: N:o 1 . Byxor unisex system 98: N:o 2

Davy Crocket mocca Liv Davy Crocket mocca Liv

FSNU

(Finlands svenska nyk terhetsungdom) beslutat slå ett hittade efter många om och slag för alla, som har ett ärligt men en pudel som föll henne i

85: 85:

Byxor frotte, vita och röda också med u.s. system 35: N:o 3 MidiJiv 165:- N:o 4 Matador combination 120: Skjorta alla fär ger 48:

N:o 5 Miniliv 65:

beslut på att försöka sluta. Sät smaken.

tet är kanske inte unikt, men

Byxor u.s. system 98 :-.

originellt. FSNU inbjuder näm - Men kan jag nu vara säker ligen ett tjugutal rökare på cy på att den verkligen har en fin keltur i Sydkarelen i medlet av stamtavla? frågade hon. augusti. En cykeltur på ca 400 .. km längs vackra sjövägar med - Kara d amen, svarade ken. r!'kl'iga tI'llf"l a len t'Ill bad och f r! .. luftsliv. Under cykelfärden, ca nelagaren, om den pudel kunde . åttio kilometer per dag, skall tala, skulle den mte halsa på

Alla skinnartikIar finns i mörk & gulbrun. SäRd mig mot postförskott enligt nedanstående specifikation: Namn: .: ... ... . . . ................. . . . ... ....... . Adress: Postanst.: st.

. . ..... .. .. .... ....... .... ............. .

par

small

medium large

man försöka låta bli att röka, vare sig Er eller mig. för att märka hur mycket lät-

tare man andas vid en fysisk

ansträngning än om man röker.

Österbottniska

augusti med tåg till Pieksämäki,

Posten

Resan startar i Vasa den 17

Storg. 15, n vån.

där cyklingen vidtar. S:t Michel

JAKOBSTAD

är

den

Radio/TV God morgon, fredag . Vil drIcker morgonkaffe till

sammans med Harry Granberg i

BorgA och en telefon. Radion

fredag kl. 9.00.

I dag är det min tur

ändpunkt för cykelfärden

OsterbOttn1BJc ungdomsUdntng Jakobstac1 l''tn.Iand

22 augusti, då återfärden

per tåg till Vasa anträdes. Översom brukar införas i dagspres Wentzel och Sven Sid. Radion, nattningen sker i tält och ma sen. Deltagar: förbundsordfö söndag kl. 9.15. ten kommer deltagarna själva randen

red.

Erik

Anders

Pakarinen

Westman. Radion gram producenten

Lindqvist,

tillreda. Ledare för färden olir kl. ger Juhani Peltonens komedi instruktörerna Bengt Nybo och Sten-Olof Sightseeingdagen j översättning Ingvald Back. Anmälningarna

ReaaktOr INGER LUOMA

Nykarteby. tet. 20149 RedaktIon: Jakobsgatan 13 Jakobstad tel 13555

av Nils-Börje Stormbom och re bör var inne före den 1 augusti Svenska Nykterhetsbyrån, gi av Lisbeth Landefort. Sight till seeingdagen skildrar två äkta Fredsgatan 8 B, Vasa, tel.

19.45. Önskedikten

Vua

espl

Sebastian Lybeck läser egna par från ett nordiskt välfärds 12 604, där man också kan få dikter, sjunger till gitarr och land i sydliga solmättade om närmare uppgifter om cykelut

intervjuas av Majlis Qvickström givningar. De jagar från se färden. om hur "praktisk" nordism går värdhet till sevärdhet bland "pittoresk" nöd och fattigdom,

medan männen dövar sin oför måga till spontan

upplevelse

med en medhavd flaska och fru

arna med pastiller. Som de äkta paren i pjäsen hör vi Erik Lind ström och Eva Perander, samt

Spela fantasi

Nils

Brandt och Helen Elde.

svenskt håll och planer för den fortsatta forskningen kommer att göras upp. Vid symposiet medverkår bl. a. professor Anders Myhrman, vars stora arbete om finlands

svenskarna i Amerika väntas utkomma inom detta år, docent I serien folkpopgrupper i Sve Musik, rytm och rörelse på las av Ahmed Riza.Radion, sön Sune Åkerman -från Uppsala, rige presenteras Gunder Hägg havsbottnen med Eva Hemmirig dag kl. 20.00. (Repris). byråchef Karl-Erik Forsberg, av Atte Blom. Radion fredag kl. och hennes elever. Producent: som är specialist på den moder 20.15. (Rrepris måndag kl. Moskvas iscirkus Inger Lampenius. TV lördag kl. na emigrationen, 'samt två yng1!l20). 18.05. (Repris). Programmet har spelats in på forskare, re magister Holger Isstadion i Helsingfors under Wester ocn assistent Timo Orta. Vår egen neger Skall vi ha en tidning? det besök Moskvas iscirkus nyli- Både den tidigare transatlantis . Den första av tre delar av en gen gjorde i vårt land. I pro ka emig rationen och den ännu Diskussion om ett förslag att radiobearbetning av Ulla Horn graminet uppträder Iörutom cir fortgående emigrationen till Finlands svenska ungdomsför borg efter Max Lundgrens ung kusens ordinarie artister de bebund skulle börja ge ut en or Sverige utgör infallsvinklar för domsbok Omin Hambbe i Slätt römda sibiriska björnarrna, symposiets överläggningar. För pnisationstidning och finansie köping.. Pjäsen handlar om hur som dresserats av Anatolij Ma den med de nöjesannonser första gången möts företrädare barnen i en skola i Slättköping jorov. Regi: Aarno Walli. TV för olika forskningsgrenar _ samlar in pengar för att kunna I söndag kl. 19.30. historia, ekonomi, filologi och inbjuda en riktigt egeI2 neger etnografi, religionsvetenskap till skolan och om alla de för och ekonomi. Den tvärvetenvecklingar denna inbjudan med skapliga . kontakten räknas bli för. Man är inställd på ett en särskilt värdefull behållning hjälplöst barn från mörkaste av symposiet. Afrika - men när verkligheten Symposiets arrangör är folk visar sig vara så alldeles annor Språkmisshandlande guide spe

Eniigrantforskare möts på I{ilen

lunda,

blir

förvåningen stor.

Pjäsen, som är avsedd för poj

11-12 år

kar och flickor från

och uppåt, men också för full vuxna,

är

liten

parodi

på

världsfrämmande u-landsattity der. För regin

svarar

Eddie

Stenberg och som Omin Hambbe medverkar

Pjäsens två

Håkan

pörtfors.

berättar Jag och

Gustav-Sixten

spelas

Tom

Kilens hembygdsgård i Side tingsfullmäktige i samråd med

by håller på att bli ett liva k- kulturfondsdelegationen och Ki tigt centrum för olika kuJtur lens hembygdsgård. Professor aktivitete.r. Efter en rad folk- Nils Meinander är ordförande i

evenemang möts 9-11' den kommitte som dragit upp juli ett 40-tal emigationsfors riktlinjerna för symposiet. Två kare för att diskutera både sektioner kommer att arbeta vid liga

metod och sam arbetsfrågor

Sidiby-symposiet under lednin5

av tldn1ngarnaa törbUDd

l'idn1ngen utkommer varje . fredag

att under sakkunnig ledning få

Radioteatern

och pro

Medlem

fredag

vid en I serien semåprat att förverkliga. Via media, Små ofon - vid mikrofonen ting och Önskan är de Karin Rundradions regionala korres Boyde-dikter som ingår i pro pondenter - hör vi i dag Gun som sänds i radion, grammet TOr Juthas-Johansson, Vasa. lördag kl. 17.00. (Repris söndag RadiQn fredag kl. 13.05. kl. 19.20).

Tigerkaka

kennel för att köpa hund och

OU:8 KansU, HandelslO O. te!. l 872, 18572

tUiIDAKTlONSRA..DET: AH Snellman ordförande, PaUl Enlund Lappfjärd, Rol1 Nord man Petalax, Bror-Uno Kvist Solf, Elenr1k Fågelbärj Vasa, Bruno Köhler Vasa, Dan Skog Vassor. Elvor Blklund K1mo, Margot NUBsoD Pedersöre och Llilbet Bjon Gamlakarleby. PRENUMERATIONSPRIS: Helt' Ar •• • • •• _... • • • ,: Halvt Ar •• _ ... • • • • • • • • 2: -

Kvartal •• e,••• _...... 1: Skandinavien •• _ • • • • • • U: Ovrtge länder _ • • • • • • . 1.6: LösDummm _. •• • • • • • -: 26 ANNONSMO'M'AGNING: 80U:s kao8l1, Vasa, te!. 13 572

0.1.6372

OP:s ANNONSTJANS'I Ra.lf Knutar, te1. 13 656 JT-expeOlUonen. Jakobstad Jakobsg. 1.3, te!. 13 M5 JT-Kontoret, Nykarleby tet. 20 024 A.nnonser Dör lJ1.Iämnas senast

ttsdag kl. 16. tiD SOU-kansUet ienast kl 20. KASSA O(..'H BOKFöRING Jlu(obsgatan 18. Jakobstad tet. 18

ANNONSPRIS: texten • . •.• • • • ••••• _ - :80 ffifter texten t .. .. ... . .. -: 70 _ • • • ••• -: 71) LJödsannonser •• 10: Minsta annonsa vgttt 8estämd plat!o --: 10 per mm "'-nnonser angående förlovade vtgda. födda _. . . . . . . . . 10: Förenlngsspalten per rad 60 pi. I

Osterbottniska Poster ansvarar Inte tör ev. '1kada son:. t1l.lfo gats annonsör på grund av fel I annonser som Inrtngts eDer som pt grund av postföl'8entng Inte Införts t" begärt nummer.

Carl-Eric Thors Vid symposiet sker även en av professor generalinventering av det som och kommunaldirektör Hugo JakoDstads !'rycken octl ridnings Aktiebolag.. Jakobstad 191Q hittills . gjorts på finlands- Skott.

ösrERBOTTNISKA

Sommarens vackraste

POSTEN

Fredagen den 10 juli

uno

förlovningsnyhe!er

FRÄN VÅR FtlRLOVNINGSSTUGA VID NEDRE TORGET ELLER FÖRLOVNINGSBYRÄ VID ÖVRE TORGET-

O 00 O O 00 iJ:' O O tY G i� i OOOOOOOOi)OC'Y · · .

..-_.

ringar

urval.

Så länge den verkliga män niskan funnits har det fun nits kläder. Kläder är något nödvändigt, något oundvik

ligt - om inte för annat så

f@r klimatets skull. I alla ti der har människan roat sig med att försöka finna nya snitt, nya tyger, nya sätt att pryda denna oundviklighet. - Ibm allt annat har också klädedräkten sin utveckling och historia. Från de gamla grekernas veckrika, plissera.;

de linnekläder till dagens mini, maxi och midi är ste get ganska långt. I dag finns det sådana som håller

på

det

ena,

än

det

andra i fråga om kjolarnas längd. För så litet som sextio

år sedan var det omöjligt att

ens tänka sig något annat än långa klänningar, som omsorgsfullt dolde det even

avskaffad. - Då förklaradesden omodern.

skilt på 60-talet märktes de

ras tendens att bli allt mini malare, och i dag 1970, kan

FunktionalismenJ som iv rar f6r deCenkiä och ända målsenliga, har också gett kvinnan ett helt nytt plagg,

man bära hur korta kjolar som helst utan att det väcker nämnvärd anstöt. Tiderna förändras, och med dem inte bara kläder utan också män niskor. Äldre personer, som ofta är litet konservati

tuella faktument, att också en Lång

kjol har för det s.k. "täcka"

kinet i alla tider varit det

enlia tänkbai-a. Vi kan blädd ra igenom hela modehistori en - medeltiden , renässan sen, barocken, - regencetiden, rokokon, directioreperioden, empiren, biedermeierstilen,

nyrokokon och jugendepoken - utan att få se så mycket som skymten av ett par kvin

noben. På 1820, -30, och -40 talen, . när den graciösa bie tlermeierstilen hade sin glansperiod, var kjolarna dock ovanljgt k9rta. Pe visa

- De första underbyxorna

Länge hade detta "plagg" varit något absolut nödvän

digt för kvinnan. Under bie dermeiertiden, t.ex., då kjo len var mycket vid och är

de nämligen hela fötterna plus en del av vristerna! 1900-talet kom,

och med

det funktionalismen, den stil period vi av allt att döma fortfarande lever i. Sakta men säkert kröp kjolen upp åt. Den "moderna kvinnan" var född. 1948

kom

Dior

med

sin

new look,. och kjolarna blev åter längre. De nådde då en bra bit nedanför knäna, men belv med åren kortare. Sär

de - allvarligaste korsettperio

derna måste en dam börja sin toalett på förmiddagen,

vare. Helst skulle man vara så smal om midjan, att kavaljeren kunde lägga sin bå

da händer omkring den men naturligtvis lät inte den lilla damen vilken herre som helst komma så nära inpå sig! Redan 1851 började kampen mot korsetten, för de

flesta kvtnnor trivdes natur nog inte särskilt bra i detta tortyrinstrument. Men

ligt

först år 1913

betänker den korta repetitionstiden. Det hänger på-dem och på Eva om spelet skall löpa.

- En annan sak, som _aven

förande Trygve Erikson. De får hjälp av strategiskt utpla

bruk att klippa sitt hår. Från tidernas morgon hac;le håret ansetts som kvinnans största prydnad, och att nu unga kvinnor plötsligt började lå ta det falla för saxen måste ha chockerat en äldre gene ration först.

gon lämplig plats vid en vridläktare.

- Jo, de kommer att klara det, tror Närpes teaters ord cerade sufflörer - för övrigt första gången man anväider sufflör i Närpes. Det är nämligen inte så lätt att hitta n '

Den är ro.Hg, herr Puntila och hans dräng Matti, intygar Erikson som samtidigt framhåller att man har en verkligt bra dekoratör i Timo Martinkauppi, speciellt medhavd-till ' Närpes av Ra.\f Långbacka. Puntila och Matti har haft möjlighet att repetera både på dagarna och

kvällarna

och

likaså har ombyggnaden' av

sceneriet krävt både dags och kvällsarbete under en må nads tid. _

Det har yarit massor av saker som skulle skaffas och ordnas och Trygve ErikSQll medger att de senaste veckorna inte precis varit sådana att man har lust att uppleva dem en gång till. Det är sjunde spelsommareu i Närpes vilket väl är en bidragande orsak till att. det varit svårt att fl statister. Gensvar utifrån och intresse föj. föreställningarna .h!lr man inte behövt sakna. Redan nu är biljetter beställda till alla elva föreställningarna och den som viII ha en brå plats borde allt kvicka på med biljettköpet. 'Till vissa föreställ ningar är halva läktaren såld.

Mini, midi eller maxi? Spe lar det egentlgen l' någon =====�= roll!? Huvudsaken är väl, att I vi har möjlighet att välja Mell anspel svårigheten att få hela gäoe själva om vi vill ha det ena under marknaden samlat på en gång. Vikarier eller det andra eller det tredrycka in i så gott som varje .J e. V I' måste bara lära oss, Den 'ri ktiga' premiären blir scen varje kväll, vilket förad att respe kt era andras smak. höst. Föreställningarna under rar arbetet också_för de övri - Vi lever i en tid, då det turistmarknaden är bara ett På tisdagskyälIen t: ex. h ,står oss fritt at t välja. För mellanspel ett försök att ge . truppen på att 'skratta: sig ro hundra år sedan fanns mget markn adsbesökarna ett inslag därvad åt Karlssons stand ' annat alternativ än maxi. I till att peJ'la in, om de vill. som hela tiden måste läsa Som .grund för pjäsen ligger till fattningarna i' siriå ö M a r I' a en -ursprungl'Igen roman och scener med kreolskan.-- ----' handlingen utspelar sig på tret Det är ju inte preci d!'!o tiotalet, vilket också återspeg KARLSSONS las i dekor och dräkter. Scene tens komik publiken skall skrai riet har man gjort mer eller ta åt, men skratta fär den. i-gång i revysti'l över föreställ mindre som lagarbete på basen lovar man samfällt - skra de ideer Ulfstedt haft om gott och hjärtligt. Det ar ningen och - jovisst, säger av det publiken Ulfstedt - ligger detdär med hur det hela bor e grejas. hur? buskis snubblande nära till - Det är ett fräscht gäng att hands. Aktörerna är medvetna jobba ihop med, säger han om om detta och håller igen lite i Teater-J cobs amatörer. Många • England World Cup rädsla för att spela över. Inför av dem ar rutinerade aktörer, 70 rasar nu nerför både

tingmidja". De breda ärmar na och den vida kjolen i förening med denna smala, ona turliga midja gjorde, att kvinnorna närmast kunde liknas vid timglas! - under

b,ad.

bära långbyxor - inte bara byxholkar och mamelucker.

trots allt den bekvämaste, åtminstone i klädväg.

snörde kvinnorna sig så hårt, att de åstadkom en s.k. "ge

min

'som har premiär på lördag - långa roller, speciellt om man

flickor inte lida av vår kläd sel - till hälsan, alltså. Vi kan - klä oss ungefär som vi vill, vi kan ha vårt hår som vi vill långt eller kort, rakt eller lockigt, brunt eller gult eller svart - vår tid är

marna utgjordes av enorma, puffärmar,

och

It alla förlov ningspar.

Puntila och Matti är nycke'lfigurer i dubbel bemärkelse

I dagens värld behöver vi

armbågslånga

med

Bröllop_bok

n._lIlva

i Närpes teater just nu. De hår stora roller i Brecht-pjäsen

den hör det'revolutionerande 1900-talet till, -är kvinnornas

fasansfulla skal, som korset ten säkerligen utgjorde.

tillfället.

länge NI "änl.' pi g,awringen bjuder vi pi lunch .11er kaffe

på Puntila och Matti

kom någongång i början av 1800-talet, men funktionalis men- tillät kvinnan att också

bara en revolution på kjol längdens område. Kvinnorna slapp också äntligen ur det

Till minne ell fol... grafl frin förlovnings-

Nu hänger det bara

ett plagg som tidigare varit förbehållet endast mannen,

va, borde inse detta och för söka låta bli att chockeras över modets snabba växling ar. Vi lever i en snabb tid. H)OO-talet innebar il)te

för att överhuvudtaget rym mas i - sin klänning, när kvällen kom och det var dags att åka till festen. Varje halvtimme fick hon snöra åt snä

DÅ FANNS DET BARA MAXI kvinna liar två _b n.

NW frln virl stora

P,i_farmlnliga

________

__ __ ________ _ _

------

publik

tror - han dock att de men några nya är också med. kommer att ösa på för fullt - Bl. a. är Styrman Karlsson Hå replikerna går i många' faU inte kan Storskogs första större roll. var den helt hem annars_ Ett bekyinmer har dock varit ,,;....li:IoL ..! A.iI''' j >

•

engelska singel och LP- Vändningen kom när det

de gå dåligt Mexiko •

fotbolls