Österbottniska Posten (ÖP) nr. 28 1973 by Österbottniska Posten

österbottniska

un~d~tm~tjdlli. ng · P ' -o' s-t·e· -n- - .

Österhottnisk

Torsdagen den 12 Juh 1973

25 If _

Underskattade närpe~aktörer?

HAR REGISSöREN Leif Liljedahl tonat -,ned de kUllniga

)(årpe§ama.tör~rna för mycket i Vilhelm Mobergs drama Rid

i natt? P jäsell bjuder på många fina rollprestationer i en

riktig miljö, men det förefalle-r som om regissören inte rik

tigt tillvaratagit aktörernas förmåga till fullo.

Närpes teater so.u;;, i år spelat Vid premiären i lördags var för tio.nde so.mmaren har under vridläktaren fylld, likaså vid s itt första decennium mest no.- söndagens föreställning. Små terat framgångar. Arets pjäs landsbönder' som talar "när faller på ,intet sätt i skuggan pesiska"- förefaller baFa riktigt, av de tidigare. Det är en stor satsning teatern gjo.rt, o.ch en och 1600-talsmiljön verkar äk

____'-::':::::::!·~_ IIII

s:::~~~

20000 på Nolia

första weekend,en

Se sid. 13!

Fogden Lars Borre; Svell Wilson, uppträder mest till häst.

Bostaden blir· billigare · Inga /turlstpengar

barndagvården dålig · till Sydösterbotten

BOS1:ÅDEN blir många tu senlappar - billigare här iin i ,Sverige. Det är den främsh, or saken till att Eivor 0011 Kaj Wickman flyttat till haka 'efter -sex år i Sverige. Genom hjälP' av föräldrarna med tomt, virke och arbete hlir huset myc ket.... biUigare.

SY"I>öSTERBOTTNINGAR N A h~\r gå tt in för en sam marknadsföring av silla eve nemang. I är har man gjort en infQrmationturne "".""""-",-,','..."",.." i Sverige, och hoppades på ~nslag för kostnaderna. Men det ser illa ut, så Axen vän- ",,%,:,:,}:;'·:.:·:"··i:"~":'{'A'Y:':) tar en brakförjust.

De kom hem:

DET ÄR NAGOT ' FEL i systemet då anslag för tu rismen i första hand går till

'''1 1

sid. 11! .

;1..

....... Dv.... Kaj eda Suaanne Wickman kom hem ' lgeo.

SYDÖSTERBOTTEN har mycket att bjuda påi tu risthänseende. Arrang~mang en blir fler och fyDigare för varje år. [\Ien landsdelen är missbytt ifråga om anslag från allmänna medel, anser radman Lars Axen KJ'istinestad.

.MEN ba,r ndagvården är dålig, 'har de hunnit konstatera. 'Pe ' dersöre har ska·fiat många nya -arbetspl~tser under den tid de varit borta. Se mittupp slaget!

InforIn1era 0 8 ~ a ttr,e .

....

Lars

Ax~n.

....

~~~46'-~~~..,.....,..~~....,.....,..,....,..

öSTERBOTTNISKA POSTEN

'ö P

12 juli 1973 '

Torsda.gen den 12 juli -

,Den gamla ,hehygg,else·n

Vad förstås med kulturellt värdefulla byggnader? En kyrka kanske? En ovanlig " bondgård? Ett arkitektritat hus i en stad? J a, varför inte. Under efterkrigsåren har :-betydande kulturvärden rase rats både i städer och på landsbygden. Den ståtliga ös terbottniska bondgården har i

eckans debatt SlumraTide tOner ' är inte lUJg •• !

många fall fått vika för en modern enplansvilla, som kan vara no,g så funktionel l men som inte h".ar något egentligt samband med landsdelen.

1800-talsmiljön skall bevaras som ett fungerande samhälle.

Modell från det gamla Borgå

ju inte fallit alla evangelis ka på läppen. Den bokstavstro som Abo mötet lade i dagen tycks blunda för en mängd realite ter. Men en var sägs ju bli salig på sin fason och för många kan det kännas tryggt att se varje bokstav i bibeln som ett ord direkt av Gud..

Stenman vill främst bevara gatufasaderna -- samma för faringssätt som bI.!l~ tillämpas Tänk t.ex. på Vörå, där 1 Borgå - medan man kan " I varje fall är det klart, att denna dag (den 3 juli, min • ,'President- Kekkonen be bondgården ofta byggdes i två , rasera uthusbyggnaderna inne anm. ) är en historisk dag för rörde 'nyligen åkerpaketerin våningar. Även om mycket är -- på gårdarna, vilka ofta är i världen, Europa, Finland och gen ocli sade bl.a.:

raserat t.ex. i de södra by~na dåligt skick. Han skulle också Andkil och Jörala, kan man helst se att gator och gångba-' : 'ännu ana sig till hur en fun ,nor i området inte asfaltera gerande by såg ut. des.

Slumrande toner är inte till fyll~st i dagens finll!!ldssvens ka ungdomS'l'Örelse. Enligt den utan överallt i vAra bygder får nya lagen bör nya tag tas. den ena bondgården efter den Men om inte lo~förbunden -ges andra stryka på foten. Vad de ' lagligt ekonomis~ möjIig vore t.ex'. Härkmeri i Lapp heter att dirigera en sådan ut Jjärd utan sina imponerande veckling är slumrande -toner_det ? e nda som återstår, lapp på luc ~ bondgårdar.

kan~ Fånga upp den. f~lands-

I stället för att riva borde man renovera, restaurera.

modernisera,

Det bör i dag finnas, reella möjligheter att rädda trä stadsmiljöerna eftersom man numera kan erhålla statliga lån för renovering:- av gamla fastigheter. Tyvärr ' förefaUer", det som om intresset för dessa statspengar skulle ,vara mini malt. Kanske är det så att · man 'i österbotten, ännu inb~ riktigt vet hur' man skall se på trähusbebyggelsen.

Sanerad och bovänlig Det är inte bara på lands bygden som dyrbara Man kan emellertid räkna kulturvärden går till spillo. med att tr8.husstaden kommer Just; nu är , den österbott att komma i ropet, inte i sin "Finlands svenska ungdoms niska ,småstadsmiljön i fa förbund har vädrat morgon nuvarande osanerade form, luft, likaså landskapsförbun rozonen. I så gott som var~ utan som en sanerad och bo den. Inget fel _på detta, me!1 je österbottnil?k stad finns allt- , Vi ha,r i varje faU en bestäl!i d vänlig miljö av den typ som känsla av att ingendera , par jämt stora områ<len med gam möter i det gamla BQrgå.. ten kommit längre än ord. Av mal stadsbebyggelse, trähus ord och ord har föreningarna ~et måste helt enkelt bli så. ' ingen nytta. I vilken instans , städer som daterar sig från kunde man dA. slutligen göra Det moderna elementhusalter förra seklet och som borde be något som kunde ge mera kOn kret åt de enskilda föreningar varas' för kommande släktled; nativet behövs för att garante na? ra ett nödvändigt tillskott av Svaret förefaller att vara i inte som döda museer ~ : det lokalförbunden. Tyvärr strYper har ingen råd med - utan som nya bostäder, men der-vote den nya lagen just dessa. lokal verkligt fatalt om vi skulle ra levande sta.dsmiljöer~ kännedomsägande organ!.9atio sera vAra unika stadsmiljöer nernas möjligbeter därigenom att lagen erkänner statsst~ Det är fråga om ,verkliga och till alla delar ersätta dem endast åt dem som har person liga medlem'mar 1 åldern 7-24 kulturarv, Som om de förstörs med en opersonlig och steril år. Landskapsförbunden har bidrar till att minska vår kun cem,entbebyggelse. medlemsföreningar som med lemmar/ Blir utan statsstöd. skap om hur man i gången tid Huruvida de under sådana om byggde städer - och levde. ständigheter kan påräkna det " kommunala stöd ' de hittiils har haft återstår att se: Gamlakarleby presenterade nyligen en ung arkitekt, • Vi tror inte på en {örenings rörelse utan ' lokal ledning i Nils-Erik Stenman, ~tt förslag 'form av lokala förbund. 'Dessa har ,inte _hittills 1 påfa.llan:d.e till hur man skulle rädda·'den grad hemfallit åt att göra nän-, ' s.k. Neristassmiljön åt efter Försvaret har sänkt. ~.~ ting åt sina medlemsförening ton gammal anunumtion .l världen. Ja,egentligen rör det ar. Tyvärr. Lokalförbunden fö Bottenviken. Det är ingen fa refaller att ha funnit en ny sig om tre förslag, även om uppgift ' 1 sommarteatern 110m ra, säger försvarsmakten % grundtanken ät densanuna: Granaterna sänktes på 120 me florerar _med framgång över allt. I ' vissa fall _ har den pI. - - - - - - ters djup och det räcker hund olika sätt kunnat kombineras lemsföreningarnas verksamhet ratals år innan de rostar sön med bevarandet av gammal l lagens anda sA. möjligast der. tradition, gammal bygdekultur. stort anslag erhålles. I mänga 1 detta inget ont och ·för det avseenden förefaller det som _ , Det är aldrig någon ,fara ta kan givetvis "speciella kom munala anslag erhållas. Men ' oI;ll , man på finlandssvenskt när man gör någonting som h~ll bara skulle köra i gamla det får inte ske på bekostnad invanda fåror utan att beakta vid närmare kontroll visar sig a v den föreningsdirigerade Sk';' vad nuläget fordrar. Det är vara galet. tiviteten. ett finlandssvenskt intresse att Det ena får alltså inte ute En utopisk tanke: tänK om man snabbt fogar sig 1 tidens sluta det andra. Lokalförbun. anda, och att man äntligen , man inte skulle tillverka va d:!n 'måste genom riksfÖrbun kommer därhän att 'm an också pen, ja" då slapp man sänka den få sin ställning säkrad sA. fängar upp ungdomen där de att de i fortsättningen kan nu vistas, nämligen l städer den i havet utanför Gamla planera och organisera med karleby. och tätorter."

:'"

• Nu skrivs historia i Hel, singfors. Ja, jag tänker na· turligtvis på den europeiska säkerhets- och samarbets konferensen, som i mycket får ses - som ett resultat av vårt lands aktiva ' neutrali· tetsP9litik. Hisoorisk är ordet. I Helsingin Sanomat skrev Jouko Loikkanen, som ju har djupa rötter i centerpartiet:

Härkmeri utan bondgårdar?

Men - och detta är det hemska , förstörelseverket fortsätter. Inte bara iVörå,

svenska ungdomen l tätorter och städer där den hu~dsakligen nu finns, skriver B o r g åb l a d e t i en kominentar till Borgåbyglen/t ungdomsför bunds Ilalvsekeljubileum, ett jubileum som firades i arbetets tecken på Postbacken. '

i veckan

som gått

är ett ' kulturarv

1973 ,

Granater l havet

Tänk om Harald,Teir blivit kulturarbetare!

Urho Kekkonen." En ganska mtressant -skriv ning. • På · tal om historia så var den ' brittiske utrikesminis tern och godsägaren sir Alec Douglas-Home med ren 1938, då man i Miinchen trodde sig ha förhanOJat sig till ' fred i vår tid. Låt oss innerligt hoppas, att helsingforskonferensens avtal inte röner samma öde som miinchenavtalet.

"Det -nationalekonomiska be hovet av åkerpaketeringen må i tiden ha varit hur välmoti verat som helst, men den psy ,kiskt deprimerande effekt som paketeringen hade även på od lare som inte själva råkade ut för den är fortfarande ~märkbar."

Visst var paketeringen en miss, även om den, som Vbl ' påpekade, 'h jälpte äldre jord brukare att utan moraliska skuldkänslor lägga ned sitt jordbruk, dvs. pensionera sig. Pensioneringen är accep tabel, däremot inte pakterin - gen.

• Landskapsförbundet - har begärt en totalutredning om den finlandssvenska utbild ningen, alltså den som byg • I veckan kallar Kilen ,till , ger på grundskola och gym den ' första finlandssvenska nasium. visfestivalen, ett evenemang Ett ord i rättan tid. - som blivit en stor _succe re Diskussionen om sociaI dan innan det ägt rum. och kommunalhögskolans lo Ett evenemang som tillta kalisering har ' ju varit rätt lar fantasin är "öppen hetsig, och en fortsatt de Strand" då man tänder batt, utan utredningar" skul stockbrasor och kallar till le ' väl knappast leda någon dans. vart. Hur skulle det österbott niska kulturfältet ha sett ut • Evangeliefolket var nyli i dag om Harald Teir inte gen samlat ' ~ Abo ~h fast hade blivit ' medicinare, utan , slog dä~id sin syn på bibel österbottnisk kulturarbeta frågan : Bibeln är Guds san re? na och ofelbara ord. _Spekulera' kan man alltid. Tydligen E:n' något sen kommeJr" reaktion på bis ,kopsbrevet "Tco i kris", som ALF SNELLMAN

Bilskola ,,

- -l

p'aO. landet

'Bara tio , av hundra'

'bilskollärare 1 Oravais kämpar för att fä öppna en

'1"1vå

1)'ilskola på orten, men röner mot hugg: det finns redan för mänga bilskolor 1 Vasaregionen. Det är möjligt statistiskt, sett. Men det finns ingen bilskola 1 Oravais, och det betyder att ora"aisborna tvingas betala be~ tydligt mera än en vasabo för sitt körkort. ' , För nägra år sedan flyttade man ett läroverk från Vasa till , . Korsholm Varför inte flytta en bilskola Oravais.

till

över tusen. unga söker till arkitektlinjen. Bara drygt hundra kan tas in. Med tanke på arkitekthono raren skulle vi vara betjänta aven liIije till och ändå skul le ingen behöv~ svälta. I övrigt räknar man med att c. 50 procent av årets stu denter inte ryms i någon hög ~kola.

Vad skall dagens sjätteklas sister sikta mot?

Torsdagen den 12 juli -

öSTERBOT~NIS~A

1973

POSTEN

;------------"""------------_---.:._--------_..

. .. . ' 11f-.h··ornsten I''F'estf·· ord'e,lnmgen

Välkommen

~\$FES~I\1l1h

Korsnäs.:.n attival grovt brott r . -

o DET ÄR beklagligt att re~ spekten för, och tilltron till festfördelningen gång efter annan undergrävs. Den nya uf-generation som inte var med på- dtm tiden .flär ingen festfördelning fanns och som inte heller var med om det enorma arbete och den kom promissvilja som gjorde det möjligt att åstadkomma en festfördelning mellan dans- . platserna, kan självfallet ha svårt' ,att bedöma frågan i det perspektivet. Men när flagranta brott mot festför delningen också görs av dem som vant valda till olika le- , dande förtronedeuppdrag in~ om förbundet, då ser jag sa ken som mycket allvarligare.

på Kilen i Sideby

opåtalat. Ett förbundsingri pande i någon form måste här enligt min uppfattning bli aktuellt. Det måste anses ännu allvarligare att de in - formella kontakter.'som per I MEDVETENHET om fest soner från förbundets led fördelningens avgörande be ning haft med korsnäsarran tydelse för ungdomsförening görerna i detta fall inte lett arnas och uf-rörelsens fram till resultat. Ej heller har de tid i österbotten fastställde klara besked som förbunds ungdomsförbundets högsta ledningen gett uttryck för or,g an - förbundsmötet beaktats. senaste vår i Korsnäs ett reg lemente.för fördelningen. Det DET ÄR MiN bestämda upp är samtidigt ett papper som fattning att festfördelningen är så viktig och betydelsefull reglerar festfördelningen till .sammans med de .oskrivna både för Korsnäs .och hela regler sOm utkristalliserats landsdelens dansverksanihet under c:a 15 år som en för i uf-regi att kortsikUga rent lokala fördelar som Korsnäs hela svenska österbotten om i detta fall "olagligt" till fattail"de festfördelning till skansat sig, inte får tolere lämpats. FESTFöRDELNINGEN om ras. Korsnäs har definitivt vittnas ~ olika sammanhang MAN KAN TALA om ödets inte stärkt sin ställning som som en av hörnstenarna i ironi, när samma Korsnäs nu festplajs, inte heller som .. SöU och detta är ett obe som vinterdansplats helt festfördelnings- och samar stridligt faktum. Till bety plötsligt dyker upp som betspartner inom uf-rörelsen dande delar med hjälp av "Nattivalarrangör" sommar genom att på detta noncha festfördelningen har uf-rö lördagen den 7 juli. Låt vara lanta sätt åsidosätta rätte relsen själv i svenska öster- ' att det inte är ungdomsför snöret för dansverksanihetim botten lyckats behålla grep eningen som formellt står , pet om dansmarknaden och som arrangör det är ändå i i svenska österbotten. sålEides fritt från privateko- . deras lokaliteter och med de DET ÄR INTE utan att man nomiskt fögderi. Det är ung är ganska besviken på Dig, ras benägna bistånd som eve domarnas egna organisatio Roger Bergström. manget arrangeras. ner som handhaft dansverk samheten och med stöd av DETTA är ett så flagrant PAUL LINDELL fall att det inte får passera den åstadkommit 'de ung domsföreningshus, som stör re eller mindre, i bättre eller sämre skick, är en 'enorm till gång rör föreningårl).a och för hela landsdelen.

l5. 7. 1973 kl 14 .

Vistävlingens bästa visor Publ.ikomröstning \nne-Marie och Monica Aspelund

Dan Eriksson, KimFloor

Spelmansmusik

Nordiska och finska visor

Festtal: Jan-Magnus Janss.on

Nacke Johanssons orkester . Biljetter i förköp Sparbankerna och vid ingången

I.I

, ..... .

till

Vi.sfestivalen tjuvstartar . lördag 14: 7. kl 20 med

"ÖPPE.N STRAND'-' på Kilen

Visor och musik med' kända

och okända artister

Stockbrasor, fyrverkeri Dans på tre ställen Fritt inträde . '-

~ .

övernattning på campingplatser.

hotell, motell, privata gårdar

Närmare uppgifter: tel. Sideby 1.11

.tio i topp

I{olll heIn

Inen Inled förstånd -~

En '. herre vid namn M. E. Häggman, aktivist inom SöV skriver att "socialdemokraten Alf Sund gör ' ett häftigt och överdrivet anfall" mot SöU:s kampanj. Kan du inte läsa innantill. Jag angrep inte alls • kampanjen, jag gav bara ev. immigranter en bild av vad som möter dem i dagens. Finland.

ens

Vill du med din inla.ga gå åt socialdemokraten Alf .Sund, så vore det väl hederligt om du talade om i vilket politiskt läger du själv befinner ' dig. Du an vänder i alla fall krart fascistis~ ka metoder i din argumente ring. Jag kan knappelunda ' tro' att du är någon politisk eunuck, ty i så fall skulle .du väl knap past angripa den del av arbe" tarrörelsen som kallas socialde mokratisk så fult som du gör i egenskap av "aktiv SöU:are". J ag är p ckså (tillsvidare) medlem .av SöU, men 001 det ir en allmän uppfattning bl~d SöU:s toppskikt att man där _all motarbeta den del av ar

betarrörelsen jag tillhör så drar jag mi.g. tiilbaka. Sedan till -det många gånger omskrivna begreppet "utlokali sering och en sansad återflytt ning i takt med bostadsproduk tionen och ordet decentralise ring" du skriver om. Utlokalise ring har ingen effekt på arbets lösheten. Det innebär blott att man flyttar en arbetsplats (el ler flera) me.d tillhörande ar betskraft f-tån ett ställe till ett annat. . D'..aremo t h ar nye t a bl ermgar en stor betydelse. .Om vi ser på utvecklingen 1965-1970 så ska pades i vårt tand 73.000 nya ar betsplatser. Av dessa etablera des 60 % i trängsel-Finland. Un der samma tid ökades antalet arbetstillfällen i norra Finland ej alls. .

1 Sunshine Lover

Daniel Boone

lOver and over

The James Boys

3 Tie a yellow ribbon round

the old oak tree

Dawn

3 Another town, another train

Björn, Benny. Agnetha,

Annifrid

5 Letter to Lucille

Tom Jones (ny)

6" Clap your hancJ:! and stamp

your feet

Bonnie St. Claire

7 Teacher I need you

Elton John (ny)

8 Lonely lovers symphony

Geor&jo

8 'Good grief Christina

Chickory Tip

10 Mama Loo The Les Humphries Singers ' u-regionerna kan lösa våra ar betskraft~problem.

Resultate~ av de s.k. fria Min åsikt (och hela Finlands marknadskrafternas spel = sv. arbetarfÖrbunds) är den att Trängsel-Finland och U-FiIi endåst genom att, stifta ' en na land. tionell lokaliseringslag som Alf Sund

tvingar det privata: kapitalet att SöU-medlem tillsvidare

göra nyetableringar.n~ i de s.k.

l\liljökampanj-en - 'v ar resultatet bra eller dåligt?

pan~en med beaktllnde a v att m an 'ä r Ovan med att konkretisera så dana projekt.

Ma.n ansåg vidare att fredag kväll val" olärilplig . för jobbet. Mötet konstaterade att kampan jen uppmärksammats, men att 200 deltagare får petecknas son1 ett ' svagt resultat med tanke på att förbundet har 17.000 medlem mar.

VAR RESULTATET . av miljö vårdskampanjen då.ligt eller ao ceptabelt? Det diskuterade SöU:s verksamhetsu..t skott och service nämnd vid sitt sena.ste möte. Per-Erik Finne konstaterade att kampanjen var' ett deprime Förslag framfördes om en ny, rande bevis på svårigheten att kampanj .redan l höst. Mötet an.. engagera ungdomar l dylika kam-o säg att miljövårdsutskottet borde panjer, och menade_ I!tt ..!!e t rådet: arbeta vidar,e med- sikte på. nå.gon brist på. spontanitet ute i för form av upprepning nästa å.r. lenlngarna. Paul Lindell ansåg att resulta tel' av kampanjen inte var så. 1I11111111UlUHIIIIRllllllllllllllUIHIIIIHIIIIIIIIHIHllUHlIIIIIIIIIIIIIHIHlIIIII1I nedslående med beaktande av att den kunde karaktäriseras som en demonstration. Gustav Skuthälla och Lars-Göran Sperring tyckte att in~ skall ringakt9, kam IIIIIIHHftlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHtIllll\llllllltIlIIlllllllHIIIItIIIHIIIIII_

Annonsera i ÖP

man

ö S T E R B,O T T N I S K A

Ni hänger väl med

1973

T'li)idagen den 12 , juli -

POST E N

FREDAGSDANSEN ,..

13.7. kl.20-4H

* CAR'ACAS håller igång * I

NBdE5 ~

HUVI '

Fredagen 13. 7. kl. 20.00 DANSJIPPO· rrwd

Sveriges bästa dansbaml

eAR'EbbAYNGVE .F~RSSELL &

. KARPERöAnn-Chnstlne Hedmark I

BUSSAR: Håkans . fr. torget :L9.45, 20.30 o. 21.10. ' -

Strandlinjen fr. Pörtom 19.15 via Malax och Solf. -

Haldins fr. Oravais 19.15 via Vorå och Kvevlax.

-' f,

SOMMA,R MARKNADSDANS P A ' .~

*RUR'G RUND ,

Lörd. 14. 7. kl. 20---t)2

1., ~

BUSSAR: Fr. Sideby 19.15 via Skaftung, Henriksdahl, Härkmeri o. Tjöck. Wester fr. Pörtom 19.15 via övermark o. Närpes. Wester fr. via Lappfjärd o. KristInestad. Ingves fr. Ko.rsnäs 19.30 via Töjby, Rangsby, Norrnäs o. Nämpns. Haglund fr. Kaskö 20.00 via Närpes.

Dag.smark

·1Äminno fol~Jar~,Malax -

blir pOpulärare och populärare hittills 3.000 pers. mera än i fjol . kolla vår "lilla röda" med toppen.orkestrar och progrant i massor.

den finns i Äminlle 14. 7.

JNNU· J?.lNTAR Ö17ERRASKNINGAR I JULI???

BUSSAR 14. 7. StrandL fr. Vasa 19.30, 20.30. Gla Vasa 19.15 . via Helsingby,. Väster Solf via Sundom. Näsby 19.00 Yia över rnark;Pörtom, Norrnäs 19.00 via Korsnäs, Korsbäck, MOlpe, Pe !a1ax, Nyby via R ibäcken, Havras. 15. 7. ,fr. Vasa 19.30, 20.30 via Solf. Norrnäs 19.00 samma . rutt IJOm l~L '

19.15

Lördag 14. 7. k~. 20~1. Högsommar, serrwstertid och vi ger Exotisk dans i Aminne blaml många blommor & lite mygg.

Blommor & Bin För seni.firare: MOGENDANS med 'BARBARELA '-

Söndag 15. 7. kl. gram och dans.

Exodus alltså =

20-O1~

Det bästa kommer sist -

.' förra \Wikings .

efter dags festen , rrwd pro -

3 :dje året i rad

YNGVE FORSSELLS STORBAND ' MED FART OCH FEELING i år förutom "Anki", ny sångstjärna från Tyskland

• Missa inte turneavslutningen, det är för sent sedan.

Torsdagen den 12 juli -

ö S T E R B O T..J..N I S K A P O S T E N

1973

Y~GVE FORSSELLS MED

ÄNTLIGEN!

ANN-CHRISTINE , HEDMARK' ·i

*VTTEAESSE* LöRDAGEN · den BUSSAR !

SOM

14~

7. kl. 20.00

TIDIGARE!

V AR MED OAl LöRDAGEN 14. 7. KL. 20-01 på

~~:lK::IWI:C:»

-OAN'S BANA

Det är ju det som allp talar om . och dit som alla far. '

BUSSAR : H a ldin fr. Va sa Busst. 19.30 via KvevlaX. OT 19.15 fr. Rejpelt via Vörä. Lotlax och Palvis. OT 111.15 fr. Kaurajärvl via Kimo, Oravais, Kaitsor och Bertby _ ' . \" .

. Söndagen 15. 7. kl.

NöjescentruDl

~O.OO-O1

- VI AVSLUTAR SÖNDAGSFIRANDET-MED EN HÅLL..I..GÅNG..AFTON

DANNESoch WICTOR,IA , ,

-F AGERÖ .,

ÖSTl~RBOTTENS V ACKR.4S1·E NÖ}ESC"tNTRUM

BUSSAR: Ingves kl. 19.30 fdin Pörtom via övermark och

Yt~ermark,

Näsby.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ . ,

~ 1JEi- - Fredagen 13. 7. kl. 2Oz30-01JIO '

15. 7. kl. 2O.~1.00 Nevv Kings Barbarela Söndage~

HELMYSTC KV iiLL MED

Markku#.ro ,med ORDN.GR.

sin 6 .. manna orkester BILJ.GR. 1.

ORD!V- .GR.

BUSSAR: Haldins frän Jakobstad kl. 20.00 .

B/U .GR .

....

.-/

-Vi håller igång i DISKOT -

Vällwmmen .

vi trivs i FORSRY!

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

HALL.l " SEMES1'ERFIRARE! .

O 'R A .V A IS .15. 1. kl. 20 ,

SöNDAGSDANS i GUSTAF ORDN.GR. 5

BIW.GR. 4

WASA

SERV.GR.2

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 12 juli -

1973

'ONSDAGSDANSERNA BöRJAR PÅ

. 'f

* . ~ORG~ rUND ,

C BUSSAR :

Wester

Onsd. 18.- 7. kl. 20--01 -

:a:c...a..

..a...:

fr. Dagsmark- 19.15 via Lappfjärd, Kristinestad o. Tjöck. Hag ltmd fr. Kaskö kl. 20.00 via Närpes.

SÖDERUDDEN

öSTERBOTTENS STÖRSTA LAV , DANS för GAMMAL ' och UNG . . Inkommande lördag kl. 20-06 10 timmars maratondans:

14. 7. kL- 20--02

Idanshallen

pÄivl PAUNU lTIed .sln orkester -

TAMMER -

FOX & NIPA VUORENMAA

PAUL. OLAV.

D A N' NE S

förtjusande kvinnlig skönhet och god dan smusik

BUSSAR : fr. Björkö 19.15, S. Vallgrund 19.30.

VIRTA (hela kvällen)

- äkta gammaldags dansmusik - från det glada 30-talet. _

Ungdomen har "jytä-dans" tills morgonen gryr i Österbottens finaste discotek

:- djärvt sagt, men detta är sakkännarnas och allmänhetens åsikt.

. ~EMESTERF1RARE -

- ,: RIDISCONS lO-timmars pop-menu innehåller: _ Traktens gunstlingsensemblp J U S.T U S t:: ..r - för den övriga feelingen svarar JOCKEY • D"ISCON separat från övriga dansstäUen.

. '

O~S! på samma biljett ko~...:er Ni in båd,e till .danshallen och discon.

il." .

BILJETTER ENDAST 8.

J:'

Bussar som förut.

~4i2!I!l1l!~"'1!~.'9~.

VMS

,·

DANS I

s. VALLGRUND

I I

15. 7.

20-

);

,ONSD 'A GSDANS i

M -A XMO

del) 18. 7. kl. 20-01

Avsluta visfestivalen rrwd DANS i

K IL EN S

~it'eI1~C -. )l.a& A..- r.: KERKLAX UF

fisksalleri

SÖND•. 15. 7. KL. 20-01

N'Y ASVARTA MALIN spelar BUSSAR: Frln Tjöck och Dagsmark via K: stad och Lapp fjärd kl. 19.30 I

Arr.: Stiftelsen Kilens Hembygdsförening

---1 Gammaldans på KI,eken VÄRMLÄN.NINGARNA Regi: Majlis Granlund, scenografi: H~ry öhman.

lördag onsdag fredag

14. juli kl. 15.00 18 ,; ' .. 19.00 20 .. .. 19.00

söndag . 22 juli kl. 14.00 onsdag 25 '0 JO 19.00

BESTÄLL BILJETTER PER TEL.

!O 0461

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Havsband' e t bäst , inilkastning

fagra Strömsö. Andra I lagtä vlingen blev Smedsby. Endast de&oa tvA. föreningar hade orkat mobillsera upp sina krafter l sommar• UF HAVSBANDET visade sig hal värmen;- vilket tör att vara femte dom bästa pIlkastarna inom ring- ringen var mycket skralt. , en när femte ringen ordnade Sina FörutoJ:ll lagtävlingen hade pilklloli t n;nptiv.liD4rar pi IIODUD.U- ocluIl eD .indivlduell tävling. I her-

rarnas individuella tä vling segrade . Nils Lustig från Smedsby. I daI UILBY LÖRDAGEN DEN 14. 7: KL. 20 mernas individuella tävling gick segern ,till UF Havsbandets Su sanna Ber!?o som kastade utmärk ta 114 poäng;...-Både 1 lag och indi viduella tävlingen gavs paltavlor ORDN.- OCH SERV.GR. tu. och pilar som pris. Resultat: Lagtävlingen: 1) Havsbandet ;-----~-........-------------~-....,

407 p, 2) Smedsby 386 p. Herrar: 1) 'Nils Lustig 151 p, 2) Kurt 'Sny gg 136 p, 3) Bo-Ing _ . \ mar Hägen 134 p, 4) Rune Wes tergård 114 p, 5) Christer Stolpe lördagen den 14. 7. kl. 20 106 p . 7 herrar deltog. " Omtyckta Damer: 1) Susanna Berg 114 p, 2) tnger Lundström 73 p, 3) De nice Stolpe 51 p. 4 damer ~eltog. ~_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _."..-_ _

·H E RRM A NS

GammaIdans-.I. 'YtterJepp. · o EINO LUOSTARIS orkester

Torsdagen dtfn 12 juli -

öSTERBOTTNISKA

1973

POSTEN

'Vörådagarna stor framgång

'Vi kidnappar emigranterna'

ARETS VöRAD,AGAR som räckte i dl!:.g arna tre, blev återigen en stor framgång. Alla tro dagar _ _ na ,gynn~des av sol från klarblå himmel, vilket naturligtvis locl{ade ut en rekordpublik, som fick njuta av rikhaltig1 pl'ogr.o m alla dagar. Bland publiken märktes emigranter från t.ex. Sverige och u S-!\., ja kanske även från mållga olldl'a länder. Och tiUsammans med vöråborna njöt de av vad deras födelseort Imnde bjurla.

lY-, tidigt som man

som pågick tills solen bör.jade sa. Broiler och korv hade god 1\.t gång och man dansade på den )'varta asfalten så svetten lackadE'. Man: vågar nästan spå att Vörå nattinen blir något årligen åter kommande. På lördagen fick man dessutom se andra pr~gram , hl.a. var ridskolans uppvisning ett upp . skatta t nummer. HUVUDFEST

talar om U-omrä desstöd. Statsmaktens stöd för lands bygden och ~-områdena tycks va ra ganska svårbegripliga. D enna centralisering till städerna är nå.· got som speciellt landsbygdens nä.- _. rillgsverksamhet kommer att lida. , av. Och landsbygden behöver j u a~ltmer få nya "'arbetsplatser . . E n sådan centraHsering får inte s k e, sade Liljeström.

För det övriga söndagsprogram - I Efter söndagens högmässa före met svarade Vörå spelmansk !uhh, kom uppvaktning vid krigar6l'a Vörå stråkorkester, en specie H varna och gärefter började hu Vör(l.dagskör samt Blåsor kestern. vudfest .e n vid m useet i Myrbergs by. Vör ådaga rna som i år hölls fö r I gård 1950". På dessa kort fram· Gösta Bergström. Bland program Festtp.let hölls av komm.dir. E. tredje gängen, och varje år svållt I kom att den tidens arbetssätt var punkterna kan nämnas. J-A. Ja· Liljeström som sade, att vör9.lSYg ut med en dag,. inleddes en I.helt ·annat än: dagens rationella och vings teatergängets den har mycket av "slumrar.-de fotoutställning på. Vörå. fOlkhÖ g - , me_l1:aniserade: . sketch framford av J-E. Ollus toner", som talar sitt m a k tiga 1 Rör vid mig_ .. Inger öst .. skola. Där förevisades 500 av Ioto· . . och R. Kullas samt dragspelsmu språk över vad man nar ~tt vår 2 Hej du -glada: soll1Iila.r graf Erik Hägglunds fotografier, ' POPG.ALA sik av Tor Hanner. da om. T.ex. -Fädernegården, fot9. Una: Andersson ~ (ny) vilka han tog under sina 50 är Därefter följde dans till takt .och utställni~gar, Myrbergsgården ocIi , 2 Eviva Espana ___ som fotograf i Vörå. På fredag kväll anordnades en ton av Vörå spelmansklubb. andra liknand~ sevärdheter. Sylvia Vrethamtnat. Fotografierna är av stort värdp. ordentlig popgala vid uf-Iokalen. I F'ädernegården fick man srun Men vi skall också se framåt. 4 Min 90mmardröm för ~räbygden, bl.a. för forskar- Fem olika orkestrar visade prov tidigt bekanta sig< med olika gain Nya tider börjar gry; ' Här . kan Peter Ho1~. ändamåL Ett forskarteam 'mder på sitt popkunnande. Denna pop la föremål samt. även se arbets nämnas morgondagens ~rav nå. ai 4 Vänner söm du och jag ledning av Bo Lönnqvist · hade an- gala var ämnad för de yngre demonstrationer som framfördeS av betsplatser. U-områdestanken har Peter HOlm........... ordnat denna utställning. Besökar- vörådagsdeltagarna, vilka också rejpeltbor. .Bl.a. 'kunde man lära fätt I gång ett nytt tänl:tesätt, 6 -Dagny na, som torde ha uppgått till c. deltog med liv och lust. sig knyta spetsar, "bas oustin" el som vi får ' vara glada' över. Lalla Hansson ' : 600-700 fick inlämna uppgifter ler ':tjään smöri". . Men tyvärr är allting inte en~ 6' Ding-dOOg om de olika ' fotografierna. KVALLSFEST sidigt. Enligt ett statligt .b etän- . La.rs Bergbagen "L>enna utställning var inte ·~ä.rNATl'IN& kande skall det bild~ nya dis.t rikt 8 Omkring .tiggaren .kb Luossa för bl.a. länsmanskansl1er, skatte skilt eftertraktad av · ungdomen, Lördagens kvällsfest hölls !lä Hootena.nny Sln~1'II Lördagskvällen . övergick lsön byräer, sjukfÖrs.byrler m. m. En som gott kunde ha bek~n~ · sig Storberget i Rejpelt. Där !ramför 9 Bara du med forntida- seder och bruk. Bl.a. des program i lättare stil. Som dagsmorgon. Men festandet bara ligt detta betänkande skulle alla stein. Ingebrigt.sen Olav fortsatte. På. samskolans gards byräer mellan Oravai~ och Kors 1~ Sol och sommar " . förekom kort från "bageri 1929". programledare fungerade "kanalgrävning 1~H" ~h 'höns- Storgåi-d, som Ibland fick hjälp av plan började nämligen nattinen, näs hänföras till Vasa. Detta sant ,Trio me' B':lmba . . ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ l SITT FESTTAL berörde I<omnmnaldirel<tör Erik Liljeströål Oehovet av nya arbetsplatser för bygdeR, främst en större industri, .och konstaterade att man också gärna vill ha hem dem som emigrerat. Om inte annat tar vi , till Jddnappningsmetoden för a.tt få hem er då vi fMt denna in dustri, sado han. Från SöV:s sida informerade Harry Stellkull om kom .hem-l<ampanjen.

me~

sång.~r,

•

ee '.

Finlands stÖrsta rovfågel, havsörnen, håller på att dö ut. .De få återstående fåglarna, ungefär 30-40 till antalet, har tvingats på r~trätt för att undgå bebyggelse och annan mänsklig verksamhet. Havsörnen fridlystes redan år 1926. Men lagen har inte kunnat skydda havsörnen för det obefogade och ofta helt ofattbara hat som människan har riktat mot den. Tiotals havsörnar har skjutits. Deras bon har förstörts gång på gång. Och deras liv störs på många olika sätt. Utöver den direkta förföljelsen från människans sida hotas havsörnen också aven annan betydelse full fiende, vår förorenade miljö. Genom att förtå-ra fisk och sjöfågel, som !ltgörhavsörnehs huvudsakliga näring, får havsörnen i sig allt större mängder DDT, kvicksilver och andra miljögifter, som människan sprider i naturen. Dessa gifter för / svaga r fågeln småningom och gör den oförmögen att fortplanta sig, . , Ornitologerna har i skärgården iakttagit flera havsörnar, som i åratal inte har lagt ägg. Och j de fall äggläggningen lyckats har äggen i regel . antingen hllft så tunna skal, att de krossats under ruvningen eller innehållit så höga gifthalter att de ej varit utvecklingsdugliga. Ar 1972 producerade Finlands havsörnar veterligen sammanlagt endast fyra fJygga ungar. , . Det är redan i elfte timmen, Om ingenting görs blir havsörnens saga inte,lång.

Världsnaturfondens Finlandsstiftelse har åtagit sig-att bevara och skydda de ännu existe(lnde . häckplatserna för havsörn ~'En av de äldsta häck platserna ligger i den åländska skärgården. Havsörnarna har förmodligen i hundratals år häckat på denna holme. - . . Även denna holme är nu hotad: Ägaren är i stort bellov av peng.ar. Därför beslöt han att sälja och· avverka skogen på holmen . Världsnaturfonden kallades till hjälp. Ett kontrakt gjprdes upp. ~nligt vi~k~t sk~gen p~ - holmen får stå kvar om mark'agaren' få r gän.gse er.sättni.ng för den. Nu är det således bara en fråga om -pengar. . Lösensumman för träden och andra skyddsåtgärder . för havsörnen under de närmaste·fem åren kräver ett belopp om 300 OOO ·mk. Om du för egen del vill vara med och rädda havsörnen från utrotning gör så här: Sänd in ditt bidrag, en mark e!ler mera, till postgiro nr 28 400-4, Världsnaturfonden, Finlands stiftelsen, Helsingfors. Redan för en mark ha~ du löst en kvadratmeter mera -livsrum för havsörnen; Om du donerar 10 mk eller mera får du ett speciellt diplom. ' , . Gör din insats. Hjälp oss att rädda morgon dagens natur,

Världsnaturlon~en : Finlandsstiftelsen.

/ öSTERBOTTNISKA

POSTEN

Torsdagen den 12 juli -

1973

Kom hem-kampanjen information , för . dem som vill flytta tillbaka D UNDER DENNA SOMMAR förekommer en ' h~l del SÖV-folk på fester , land , och evenemang av olika slag för att muntligt påminna om den informations drive som förbundet dragit igång. Med sig, har dessa människor ett utställ ningsbord med brosc:lyrer och t .-yckt informat.ion om förhåUandena I Fl -

DET BLIR då fråga om att österbottniska Posten, via ) wnferenser och via dis trI bution av annah tryckt in formation gå ut med infor mation Om arbetsmarknads läget i Finland, behovet av arbetskraft branschvis inom olika regioner, om arbets marknadsorganisationerna, iönepolitikimoch arbetar sky~def. Om bostadssituatio nerr, tillgången på olika slag av bostäder, typer och kost nader, lånemöjligheter och bostadsSparande och om. möj ligheterna att överföra kapi tal från Sverige för bostads köp i Finland. ' Utöver de här frågorna SKall det också handla om social-, hälso- och sjukvård, pensioner, barndagvård, fri tid, rekreation och kulturliv, Det åonomiska och politiska livet skall också tas upp i nå gon artikel.

l' via /

I FÖRSfA HAND vill vi gi

Vetvis rikta vår information till finlandssvenskar. Speci ~nt efter-det vi fått reda på aU ~rbetskraftsministeriets sfOl'a informationsdrive , var enbart på finska, så är vi ännu mera ' angelägna att komma ut med en svensk språkig motsvarande infor mation. Eftersom det är Svenska

neringen av den här infor mationsdriven ,så ' bl ~v vi uppmärksamgjorda på att •\ Arbetskraftsministeriet se dan den 1 februari detta år haft en arbetsgrupp tillsatt för ätt gå ut med just lik nande information. Företrä dare för' SöU kallades till mi nisteriet för att redogöra för de "planer man hade inom SöU. Där framgick då att den information som arbets kraftsministeriet skulle gå ut med till finländare i Sverige, det var sammanlagt fråga om 65.000 hushåll både finsk~ och svenskspråkiga, att den var enbart på finska. ~edermera har det också framgått att de informa tionsskrifter- som delas ut åt Paul LindeU bilfärjpassa.gerarna . f Åbo, Nådc;mdal, Vasa o'ch Jakob .har redan vadt så länge bor stad också är enbart på fins ta att det för med sig givna ka. . svårigheter ' att återvända. Vid de!l överläggning som En av !le viktigare frå.görna SöU hade med ministeriet är. t.ex. barnens skolgång konstaterade medlem.inarna i och utbildning. ' ministeriets arbetsgrupp att SöU :s informationsdrive var EN INT~ESSANT faktor i ett synnerligeri v'ä lkommet sammanhanget är att allt fle komplement till den ensprå ' ra pensionärer söker sig till kiga kampanj som gått ut baka till Finland efter att ha ~ den officiella vägen. varit en betydande del av sitt liv i Sverige. Man har in DE FINSKA broschyrerna te blivit svenska medborgare somoC'kså gått till en hel del och man har inte heller gjort finlandssvenska hushåll i sig av med sina fastigheter i Sverige har inte lett till att Finland. Sannolikt har mån ga åv dessa från början haft klart för si.g att de skulle åteI'Vända till Finland efter uppnådd pensionsålder.

t Myndtgheterna ut

i till 65.000 husIWIl

NÄR EN DEL av dem som står i ledningen för de fin landssvenska föreningarna i Sverige är misstänksamma, kritiska och direkt negativa till en informationsdrive till deras medlemmar om förhål landena i Finland i dag, tyc österbottens ungdomsför de skulle blivit positivt in ker man onekligen att deras bund som håller i skaftet, så- ställda till en "kom hem-in motiveringar haltar. Ja, 'vill är det också naturligt att in formation". Tvärtom har den man ' gå riktigt långt, kan formation ges med en sär finska informationen till fin man kanske fråga sig om det skild tonvikt på österbotten. landssvenskarna i Sverige , inte är att (.o,m. gå emot de Vi vill också informera om fått en rakt motsatt effekt finlandssvenska föreningar de frågor där österbotten är och retat upp dem. nas syften. annorlunda ~n landet i övGanska naturligt är att \ Åtminstone förefaller det 'rigt. den information som SöU mig naturligt att det till en En annan av anledningar.;. går ut med riktar sig till un förening för finlandssvens na till att info~tionen får ga människor utan att för kar i Sverige också skall hö den skull utesluta de andra en österbottnisk vinkling är ålderskategorierna. Men det ra att informera om förhål landena i Finland. 1.u självfallet för att de fles är givet att de unga har lät _ t~ svenskspråkiga utvandrat För trots att en stor del härifrån, och för att många tar~ att återv.~da 'ä n de som av dem har släkting~r, be v.ant borta , la.n ge o.ch rotat besöker Finland på sina se mestrar och läser finländska kanta eller andra rötter, som-:.. sig mera fast l Sverige. mera på det känslomässiga D?t ~andlar om .a~~ anpa~- tidningar, så får man nog planet drar tillbaka sa sig till en ny mIlJ o och blI 'ä ndå kQnstatera att många , . nya förhållanden. De som finlandssvenskar i Sverige är NÄR ungdomsförbundet på emigrerade i medlet av 50 bristfälligt informerade om allvar kommit igång med pIa- talet och i början av 60-talet finfändska ' förhållanden.

II -

hand emigrant och hem som besöl,s av uf-mälllli

bara på finska!

Alltför många går och bär på bilden av Finland sådan den var då när man lämnade landet. När . många därtill lämnat ' Finland i bitterhet , över att landet inte kunnat erbjuda ,arbete, så är instän ningen inte så värst positiv på sina håll. l DET som hittills sagts i in formationsdri,ven från SöU har sannolikt arbete, arbets kraft och arbetsmöjligheter fått dominera för mycket. Om än arbetet är viktigt är det dock inte enbart detta det lJandlar om.

När Clas Olof Selenius, ordförande för den finlands :3venska förenJn.gen i Uppsa la, understryker att emigran terna inte bör betraktas en bart ' som arbetskraft utan också som mälfn'iskor med ett socialt och ett kulturellt värde så är detta ett synner ligen viktigt påpekande. I emigrations och fly tt ningsrörelsefrågorna överhu vudtaget har arbets~aften och arbetsmarknaden allde les för länge varit det enda av betydelse. . Det är också mot den bakgrunden som SöU vill bredda informatio nen ' till att omfa tta annat än ren arbetskrafts-- och arbets marlmadsinformation. .

är guld och grön a skogar. NÄR DE FÖRSTA diskussio nerna ,inom ' SöU fördes om en såd'an här kampanj, fram stod målsättningen klar re dan från början. Vi ville från Svenska österbottens ung domsförbund gå ut och ve "derhäftigt informera de män-- niskor som event uellt hal' planer på att återvända f r ån Sverige till Finland.' Vi vill informera om de förhållan den på olika områden i Fin land i dag. Några av dessa områden är arbetsmarkna den, bostadssituationen, den sociala tryg,g heten och det ekonomiska och politiska li vet. Vi vill informera för att de människor som kanske än då återvänder inte skall bli besvikna på grund av brist på information, på grund av att de inte vet hur förhållan dena är i Finland f dag. Av sikten är att vi inte skulle . " behöva läsa om familjer, som .återvänt från Sverige till svenska österbotten och bli vit besvikna på det ena eller det andra. 'Till den del de här svårigheterna kunde avhjäl pas med att informera, så vill Svenska österbottens ungdomsförbu9d vara med. Inte minst för att de som

.Finlandföreningars negativa attityd mot deras syften? INFORMATIONSDRIVEN har väckt berättigat uppse ende, och uppmärksamhet. Tyvärr får man väl konsta tera att det med denna upp märksamhet följer en del falsettoner. De är kanske svåra alt undvika men de gagnar definitivt inte varken informationsdriven eller de människor som berörs. Diskussionerna går höga i detaljfrågorna ,om vad som är bättre och sämre i respek tive land. Man läser skild ringar om hur människor återvänt från Sverige till Finland' och om hur de blivit besvikna. Andra ställer upp och prisar sitt beslut att återvända och konstaterar att allt inte heller i Sverige

återvänt o~ta varit aktiva i ungdomsföreningarna och så lunda vå ra egna medlemmar, DENNA V AR har arbets kraftsdistriktet i Vasa för sökt utreda behovE:t av ar betskraft i Vasa län de när maste fem å ren. Man frågade företagen i vilken utsträ ck ning de kommer att utveckla sin produktion de kommande fem åren. Resultatet var för-. vånande - ja otroligt skulle någon kanske säga. Inom fem ' år kommer att ska pas ~ 15:000' nya arbetsplatser i Österbotten. Och uppskatt ningen sägs vara försiktigt gjord. Hos oss har skett en indu

• Forts. sid. 14

Torsdagen den 12 juli -

, öSTERBOTTNISKA POSTEN

1973

Stort behov aven

ko~

hem-upply.sning

Ge · r.iktigi'n formatil!npd svenska inte stora ·prlJpagandabokstäver /

DET BRISTER ALLVARLIG"T i. information, säger Eivor O(!h Kaj Wick'!Jan som efter sex ar i S verige flyUat tillbaka. Utan föräldrarnas ,hjälp hade de båda gått miste om flyttnillgp och startbidraget. Man Yår ingen 'in!;;'rmation ' o", vilka rättig heter.J1wn har i samband med återfly ftningen , man uppma-

----

Ilas bara med stor~ bokstäver att komma hem, informationen finns överhuvudtaget inte på svenska. Då föräldrarna råkade veta om de bidragsmöjligheter som fanns fick {de sina bidrag. Det va~ inte fråga om så stora pengar, inen några , hundra markor i alla fall.

Eivor, född Kock, och Kaj, samt barnen Susanne, 4', och Anders ett och ett halvt år, sk~ll bosätta sig i Pedersöre. Edsevö. Kaj håller på med byggnadsarbetet ' och har 'hjälp av 'b ådaa pappot. Eivor är föreståndare på en butik i Jakobstad. Hon har tjänste bostad som de bOr i DU I.!!1de~ byggnadsttden. Kaj är snickare. Ännu har / han inte ordnat nAkot arbete åt sig. Han ,räknar med att vara fullt sysselsatt till ju leD med byg;gnadsarbetet. Han har dock fått löfte om arbete på Nautor. ]formellt har han inte fly t- , ta t ännu, utan Dara Eivor. I flyttningsbidrag fick hon 35 procent av kostnaderna, vil ka steg till ca 1.000 mark. Det var för hela familjens ' flyttlass. Dessutom fick hon 250 mark i startbidra p' Då Kaj flyttar får han 180 mark. Eivor 'Vic\{man med barnen Susanne och Anders - Det är ,e tt invecklat pap perskrig som hör tilI åter klar i höst. De t r ivdes bra I Sverige, hatle många bekanta och övervägde aU bygga flyttningen, säger de. Och bostaden bygger dfi billigare här, och föräldrarnas hjälp i det faDet betyder mycket. det är där man borde få in Där var,båda barnen placera 'rade planerna och beslöt åka om en lägre lön här än i formation. 'hem. ' Sverige. Där hade ,Kaj en För att komma i åtrijutan de i daghem. För första bar Anledningen till denna änd bruttolön på 2.350 kronor i net betalad~ de 16 kronor de av bidragen måste man gå via arbetsförmedlingen. om dagen, och för det andra ring var ' helt enkelt 'att ,Ei månaden, samt tjänstebostad skattemyndigheterna Eivor hade fått sin tjänst ge bara två kronor, alltså 18 vors far erbjöd dem en tomt som kronor om dagen. ' Blev ett på det nyplanerade området i värderade till 700 kronor i nom att svara på en tidnings annons. A-llt var klart då hon barn sjukt, ~om en barnvakt Edsevö. Kajs far lovade att månaden. A v lönen fick han gick till arbetsförmedlingen hem och var hos barnet på stå för trävirket och dessut ut nästan bara hälften, 1.249 och sökte den tjänst hon re dagen utan att detta kostade om delta i arbetet så mycket kronor. Hari ,arbetade som han hade tid. Dessutom fick gårdskarl och snickare på en dan var antagen till. För någontIng extra. Då de kom till Jakobstad i de bostadsl,ån enligt planer försöksgård, Smedsmora för medlingen hade ingen annan -söksgård mellan Stockholm uppgift än att skicka papp slutet av maj och började hö na. ~ Vi räknar helt kallt med och Norrt&lje. ra efter daghemsplatser, ren vidare, och därmed kom Eivor lön är 500 mark läg möttes de av beskedet att det att vi bygger åtskilli,g a tu hon upp i statistiken. ' var för sent att anmäla för senlappar billigare här på re här än i Sverige. Detta nästa år. Man skriver in bar detta sätt än i Sverige, säger gäller både brutto- och netto VjIl man att folk skall lönen, ' eftersom , hon har flytta hem igen, är det förs nen i början av maj här. Så Kaj. Han räknar , med att ardet så. tjänstebostad som också be ta att skaffa fram ordentliga ' , betslönerna s~all bli minima skattas, uppgifterpå papperskriget, I Sverige tas barn in kon la, eftersom han själv till säger Kaj. Nu uppmuntras' tinuerligt då någon plats blir socials kydd man sannerligen inte aven' ledLg,men den chansen tycks sammans med sin far gör det mesta av arbetet. Elinstalla sådan information. Man bor inte finnas här. -Skatterna är höga i Sve tioner och dylika specialurbe. de enkelt och lättfattligt tala Wickmans räknar med att ten är det enda han tänker rige, men socialskyddet är om ' !jjukförsäkringar, barn dagvård, pensioner osv. Och if å anställa en barnvakt från anlita ,f rämmande arbets också välordnat, säger de. På det sociala planet lig,ger-, så enkla sake.r som att man hösten. Nu ser en skolflicl~a kraft för. vi- ett bra stycke efter. Och måste byta ut körkort.et inom till dem, men senare måste de Kostnadsförslaget för bo allt eftersom vårt social skaffa en ordinarie barnvakt. ' en viss tid efter återflyttnin staden slutar på 85.000. Och skydd förbättras, höjs natur gen. måste komma fram or under den sumn;J.an räknar ligtvis skatterna. D Inte hemlängtan ' dentligt. han med att komma betyd Vilka de sociala förmåner Det är inte hemlandsläng ligt genom eget arbete och na är hos oss har de ännu o BarIIdagvården tan och fosterlandskärlek hjälpen med tomt och virke. I inte hunnit sätta sig in i, största -minus som, fått Eivor och Kaj att Sverige hade gården blivit men åtminstone barndagvå r återvända '- åtminstone jnte betydligt dyrare. den är en sektor som j nte Ba rndagvärden ' är den del i någon större utsträckning. alls tycks vara ordnad. som för Eivor och Kaj blir De hade redan så smått pla D Lägre lön . mycket dyrare och svårare 'nerat att börja bygga egen Eivor k onstaterar att hen att ordna här än j Sverige. bostad i Sverige, då de än~Eivor och Kaj är medvetna nes lön inom ' affärssektorn ,

~mre

tredubl?lats under de sex åren. , Visserligen har hon nu föreståndartjänst, men ock så vanliga biträdestjänster ,har blivit bättre betalda. Det , ser ut som om mat kostnaderna skulle bli mind re här än i Sverige, säger hon, Där räknade hon med 800 kronor i månaden.. och därtill åt de båda varsitt mål mat jorn dagen på arbetsplat sen, vilket kostade 10~ kro nor i månaden. Hon jobbade på försöksstationens labora torium. - Det är många som åkte över på 1967 och -68 och som så smått funderar på att återvända; säger Eivor och Kaj. Men vill nian ha' dem tillbaka måste de först få en bättre information, inte bara stora bokstäver med uppIJla ning att komma hem. De känner själva till flera som övervä,ger att återvända. Till dem som drar kom hem kampanjen sänder de_en häls ning att ~an inte skall läm na några luckor i informa tionen eller förtiga det nega tiva~ 'Det viktigaste är 00 stadssituationen och arbets marknaden, men det finns många andra väsentliga fak- ' torero ' Kaj är uppretad på: Viik koviesti som utkommer en bart på finska och som kom i brevluckan varje vecka. I en ruta ber man 'om ursäkt för att den är enbart finsk språkig! Och likadant är det med det material som ville få hem folk! det är enbart finskspråkigt. D Trivdes i Sverige

Eivor och Kaj ' trivdes bra i Sverige. De har ingenting ont aft säga om det land de lämnat, och de flyttade mest för att få en egen bostad till ett överkomligt pris. ~ Visserligen spelar det in i viss mån att föräldral' och syskon finns i närheten; men detta var inte avgörande. Det är dock lättare att ordna barnvakt hos någon av fÖT älG'l'lffna här om de vill ut på dans en lördagkväll. Under sverigetiden var detta någon ting som inte var så Jättord nat, så därvid väntar de en förbättring. CANDER

't ,

ÖSTERBOT~NISKA

POSTEN

Torsdagen den 12 julf -

1973

....

Ett ton grillk?rv och 'dubbelt ~~torr,e dansbana på Kilen inför ,visf,e stivalen FÖRBEREDELSERNA för Visfestivalen på Kilens hem bygdsgård pågår för fullt. Men så räknar arrangörerna oc~ så optipistiskt med att få plats för upp till 5.000 personer. EN .DEL UTRYMMEN ska förstoras och de arbetena har pågått redan .länge. Men så kom byggstrejken emellan och det blev knappt om tid. Man räknar i alla händelser med att ha bl.a. en dubbelt' så stor dansb~na som tidigare lag,om tiD festivalen. PA 'KÖKSSIDAN har man beställt ett ton grillkorv och hål ler nu på med att försöka räkna ut hur mycket klimpsoppa och pannkaka det ska gå åt.

Det .är ett d igert jobb ' lokal- det är Öppen strand på Kilen. kommitten i Sideby åtagit sig. De övriga kan dansa på estraKilens hembygdsgård är bara den i ~ens, såghage eller i rifem , år gammal och har aldrig ans diskotek. :. tidigare, upplevt en sådan mänFör att de uppträdande arskomassa sOm man nu räknar tistern8, och orkestern skall f~ med. Därför måste Dian försto- akustik .och Skydd har man r & endel utryminen. ., försett estraden med/ ta~ och Det -gamla fisksalteriet, som bakvägg. F~ det kan forst;\s ligger - till hälften på vatten bli dåligt väder om också ar'med utsikt över - BottenViken, rangörerna inte gärna vill tänhar förstorats till det ' dubbla. ka på sådant. Här är det meningen att när-, Fru Elvi Förn~ ansva~ mR.re 400 -personer ska få rum för ' Kilens köksregi0.ne~. - ~on ,-3.. ' t dansa på lördag kväll, då tycker att det skall bh rolIg

KRISTINESTADS GLASSFABRIK

I \

'Kristinestad,. tel. 339

IAAVAMO FOTOGRAFIATEUt Krlstinestad, tel. 426 -

L·

. "

OY ·KRI-MO AB

,... •.

Kristlnestad, tel. 246 _

,../

UR-; GULD- 'och OPTISKAFFÄR -

HOTEU KRISTINA

1 ..f-:.,-

Il. G. HENRIKSSON Kristinestad, tel. 240 -

Kristinestad, tel. 555

Det utbyggda tisksalteriet, Kile ns dansplat&

AvgJor · d VlS · ta-Z· . V lng . Res' l tal pa SOendag'

med så myck,e t mänskor på Kilen, ~ckså om det blir job- . bigt.Klunpsoppa och pannkaka

står på matsedeln men den O· kommer att ytterli?are utökas . U' med någon soppa for dem som . inte vågar sig på klimparna. . - I vanliga fall består Kilens SPllNNINGEN Inför Vlslestiva.len på Kilen i Sideby sUger. Juryn köksperson&l--av fem personer. har suttit för slsta gångeR och vistävUngeo, sOm samlade 194 ni~ Men till J.i'estivaen kommer en drag är 81\ gott som avgjo~. Men vilken visa som vunnit, det fAr hop marthor att TYcka ,in och alImiinheten veta först på söndag dA det är stor vIsfest på Kilen. 'se till ,aJ t servering ooh disk SA IU.B MYCKET kan juryn avslöja: Sju visor har valts ut löper undan. som de 'bösta i tävHngeo. Men vllk~D som är riktigt böst" det vet linnu- ingen. De sju visorna ska framföras på Visfestivalen av Ett femtiotal ordningsmän och en hel hop poliser ska se Monica. Aspelund, Dau ErikS-.'IO~ och Kim F100r t;h eventuellt t ill att Festivaldeltagarna inte också av vi!'förtattama ..jäJva. bir för uppsluppna och oreger rl~a. Monica Aspelund, och Dan Eriks det ska bl! , orkestermusik hela vii Visfestivalen på Kilen inleds son har redan hunnit öva de visor, gen. TlH ett par av visorna, har a lltså på lördag kväll med Öp som har failit pli.' deras lott. Nac Nacke valt att utnyttja bara gi pen strand. Det är meningen ke Johansson har semestrat pt\ tarr och flöjt, t,ex. Det , här för a tt vem som helst ska få sjun Åland och passat pä att kontaj{ta att betona visorn~ ~lika-. kl\rak ga om han vill och dansa var artisterna där. Monica har upp · tar. han vill. Flera av sönda.gens trätt 'pä ett hotell i Mariehamn i Visfestivalen bjuder inte enbart artister - ställer också upp på sommar och Dan Eriksson är ju pä ,resultaten av själva vistävling lördagen, utspridda vid stockel älänning med huvudsyssla p~ ett en. Den börjar egentligen "edan dar i terrängen. Det ska bli varv som gör H-båtar. på fredag, dA seminariet om vi s jömansvisor, kärleksvisor, som Återstår Kim FlOClr. Han och de sans funktioner under olika iider marvisor' osv. Tolv dragspelare två. andra artisterna kommer att öppnas, Seminariet pågär till lör_ f rån ' trakten har lova t stå för öva hela lördagen inför . Visf~sti dag eftermiddag. Det har samlat en del av dansmusiken. Och vaien och ytterligare , ha ett gen ett femtiotal detlagare, av .1eDl medlemmarna i , bygdens spel rep pA sÖndag morgon, ~ nog tl~ kända visforskare frän de övmanslag fhms på plats, så det ska visorna gä som smort. riga. nordiska- länderna. kommer att bli gott om gam Nacke JohaIlS$On berättar att På lördag kväll är det da gs iär aldans vid sidan av diskotek det har vant rätt svårt att göra öppen Strand pä Kilen med 'ltock musiken. arrangemangen. Det är alltid s,·A.rt eldar, musik och sång. Vem På sönda'gen hålls huvudfes att j~bba med ' andras musik, . att helst ska f A sjunga ~h spel~ ten. Då kungörs resultatet av försöka komma underfund ' med dessutom är det dans pli.' tre den vistävling som pågått un hur kom~itören har tä~kt sig len. I rian, som är diskotek. der våren. Anne-Marie Aspe- det hela. Men nu är arrangem an ängen och I Fisksalteriet. I und, Dan Eriksson och Kim gen I alla fall klara och Nacke Söndagen, Visans stora dag. Floor framför 8-10 av de bäs är nöjd. leds med musikgudstjänst i ta visorna och så blir det pu Hela· hans - orkester ställer upp blikomröstning. Därefter med • Forts. sid . delar juryn vilka den utsett pä Kilen, men det betyd!!!' 1ltte att till vinnare och så återstår det spännande momentet att se om juryn och publiken varit över ens. När tävlingen är avgjord skal'1 de vinnande visorna fram föras ännu en gång. Då får vi·s författaren själv ställa llPP om hon eller han vill, i annat fall sjungs visan av samma _aI tist som presenterat den den första gången. Vid sidan av tävingen bju der Visfestivalen på bl. a. nor diska och finska visor och spel mansmusik. Minister Jan-Magnus Jans son håller fest~let;.

INGBERGS MÖBEL Kristinestad, tel. 271

,SPAR-BJöRKLUND MODERN AFFllR MED ALLA LIVSMEDEL OCH FINA GRILLADE PRODUKTER

Sjögatan, Kristinestad ' tel. 128 '

Torsd ~,gen den 12 juJi- 1973 öST,ERBOTTNISKA POSTEN --~--_"':""_-----------=;;:;""'-,----~---------------------_

..._ .

Srdösterbotten Il'ÖOlt' o inråde

PenllarRu61år till 'J iletljrism'

• SYDöSTERBOTTEN är ett bortglömt område ituristhänseende. Sydösterbottningarna får klara sig själva utan stöd utifrån, säger ,r ådman Lars A x e J1 i Kristinestad. Stödet koncentreras i stället tiD städerna. , • DET FJNlQ'S mycket att erbjuda i trakt~lI, varje vecka har riågo~ speciellt evenemang under turistsäsongen. Det har varit speJmansstiUnma, Närpes teater finns. det är sommar marknad, visfestival, fiskarfest och m,cket tiD. • l\LL~ HAR GA'IT IN för gemensam marknadsföring av sina evenemang. I sommar var en 30 Person~ grupp över i UII!~ och örnshöldsvik.Den turnen hade man hoppats . på rejält anslag för, nlen · detta set ut att utebli. . • MAN SER INGET värde i dessa kustbygder som ändåhar en hel dej att bjuda. Pengar na koncentr~ i stäDet till städerna, säger ~xen. Men det är fel att låta allmänna medel gå främst till .stöd åt handeln.

- Man har inte en chans att med i Botnia Tourists styrelse. fileturism och handeln. Men det få anslag utan att ordpa pro Vi hade naturl{gtvis ansökan anser han vara fel: satsas all gram 'Utomlands. Men då man inlämnad, men denna togs inte männa medel på ' turism, bör de lägger upp programmet vet ens upp pa föredragningslistan. också gå till vad man verkligen man inte i vilken mån man kan· . Axen anser som sagt att byg.' kallar .tiIris~. vänta stöd, såger Axen. , den är missbytt. Pengarna går Den turne som genomfördes till städerna med båttrafik, till .• Forts. sid. 12 ' - - - - - - - - - -.- - - - - - - - - - - - - till Umeå och Örns}röldsYik räk nar han som en god PR-reSa. Lappfjärdsspelmännen var med, folkdansare från Tjöck och en grupp från Närpes teater. Man uppträdde på torget i Umeå en lördag; och Axen tror att iRformatoinen gick hem, åt minstone uppmärksammades den av folket. Sydösterbotten har mycket att bjuda turisternapA, men är . .ett förbisett område i fråga om anslag, hävdarrädman Lars A:"((m s om Det var 30 personer som d~l på bilden har besök av dotterdottern Charlotta, Malm. tog och hela kalaset kostade SOMMARi,IARKNADEN i Kristinestad inleds i kväll ...ed en 4.000 mark. Man hade räknat med åtmins.tone halva kost-· kavalkad ur Värmlänninga.rna.. Det är Juthbacka teater SOIJL står för detta pl'ograminslag i Kstads rådhuspark. .Officiellt -nadsposten i bidrag då man o~mUD FöR , öppnas ma.rknaden på fredagen av borgmästare Torsten planerade det hela. Men Botnia Lundberg. Tourists styrelse {öreslår ett MARKNADSKOMMlTTE1'I'S ordförande bankdirektör Ing bidrag på 1.000 mark, vilket mar N y g å r d . räknar med att minst 30.000 personer' skall ger en brakförlust. ." rÖrd ' sig i staden ugder marknadSiJagsrna. Det har man haft · Vi togs inte ens med i OSVALD RUSK tidi~re. Kulmen nås på lördag då han väntar inte mindre I uppläggningen över statsanslag tel. 176· KriBtinestad . än 20.000 marknadsbesökare. säger Axen som själv: . sitter

SolIlll1arInarl{nad,e n störst i K:,s tad. - 30000 besöl{ar,e .*

u ri Or k

Oy · SINEBRYCHOFF AB och PORIN OLUTTEHDAS . OY

ISommarmarknaden ' utökas ---~~--------------------, varje år. Då torsdagskvällen tas med, nu, är marknadsdagar na sammanlagt fyra. Nygård säger att man strävar till att på detta sätt göra.- marknaden . , till ~ en Kristinestadsvecka. Det ligger nära till hands att man tar 'med nsdagen nästa år osv. Den traditionella marknads köpenskapen pågår på ,fredagen från 8 till 17 och på lördagen S:-:16. Man ,räknar med att ca 300 försäljare skall sIa upp sina i marknadsstånd på kstadstorget, HELA FAMILJENS INKöPSSTÄLLE och efter det är det ganska . , trångt på det stenlagda torget. Krl8tinestad, tel. 470_ Marknaden i Kstad drar all tid folk. Tidigare fanns ,bara ~::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: kyndelsmässomarknaden och vintermarknaden, men nu är r sommarmarknaden störst. .Kris tinestadsmarknadyn är den en da marknaden i Ilmdet där man kan köpa seldon. Det är femte sommarmark KristInestad, tel. 303 naden som arrangeras i år. Programmet upptar förutom köpenskapen också underhåll. ning, gatudans och idrott.seve , nemang. Efter att borgmäStare Lund berg öppnat marknaden på fre dagen spelar Kstads hornorkes . Kri8tinestad,. teL 131 ter, ger parkkonsert på fredagskvällen invid brandsta Närpes, tel. 768

HELSINGFORS AKTIEBANK SERVICEBANKEN

öSTERB(rfCENS KÖTf

Kri8tine8tad, teL 16, 32

~ -

VARIJHUSET A. 'TAL\S

.'--

FöRENINGSBANKEN

. ~sttn.estad. tel. 22 och 101

Oy Hartwall Ah Bock Bryggeri

VARUlIUSETLA~SYD ' Kristinestad, tel. 165

({ESOIl V. YIJI{OSKI KY

samt

• Forts. ~id. 12

SERVICESTATION Kristinestad. tel. 166

-. öSTERBOTTNISKA, POSTEN

12 ,

'KVALITETSMÄSSIGA FINN- CROWNP80DUI{TER ' FöREVISAS OCH SÄlJES

Torsdagen den 12 juli -

1973

på NOllA-MÄSSAN vid monter nr. ' 270. -

högklassiga fiskröltar''f ör camping och

~mmarsttlgan.

;-- Finn-Sauna serien av eloxerad / aluminium, . ranterar förstklassig hygien. ' \ _

Som

tjockbottnade kokkärl, kaffepannor m.in. av alumi. nlum ·1 blaitk och eloxerat utförande.

Ett be&1Sk lönar sig! '<... •

~ON~·- .- .j~. __ P~LTITEHDAS

. 66500 ~luräkYrö,

FINLAND :- Tel.

961f7401~

OY,

..________~------------------ i

I .

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ I

Har Ni hund

ä,rNi ,

'eller h"'und.-ntresserad

gör då ett besök i vår ' monter nr. 336 /'

ta.ren.. Jarvenpaa med 1 .gymna-I nu som sohst. I pa.~serna mel stlkganget. På eftermiddagen lan danserna upptrader Kstads , n blir det roddtävling från fisk- damgymnaster. I,. ' . .. stran~Ji till hotellet. Deltagare På söndagen fortsätter KSF:3 tIDnen. Fredagskvall~n av.s~utas är lag från Lions, Rotary. .Uni- rega~ta, festgudstjänst hålls i Ulrika Eleonora kyrka, gatusta . med marknadsdans l pavilJong., tas, Segelföreningen OSV . . ~å lördagen underhåller Lapp- l ~lockan 20 öppnar falil- fett och fo tbolismatcher avslu " fJards dragspelslag på torget,,1skarmshoppare från Vasa ga- tar m'arknadssön·d agen. KSF ' inled.e r sin regatta och 'l tudansen med att landa på torUnder marknadsdagarna ord damgymnaster från Storå upp- Iget. Till gatudansen spelar or- nar guideklubben rundturer träder, bl.a. finns europamäs- kestern Rythm med P~ivi Pau-. staden och nejden.

Vanliga da.gar är det inte någon större rusning på I{s tadstorget, men då det drar ihop sig tiD markIlad är det alltid trängsel i idyllen. Marlmadskommittens ordförande bankdirektör Ingmar Nygård till höger på. bilden betraktar de toma·ter försäljarna från Björneborg bjuder ut en vanlig torgtlag.

"11111111111111111111111 1111111111111111111

, _ Sommarmarknade

Där hittar ni mycket , smätt och gott till hunden, ex. koppel, halsband, spär- och dragutrustning: den populära hUhdvaktaren E~sy med lini av nylon. Tröjor med tryck aV, jättefina hundhuvuden samt d i'v, tillbehör och souveni rer med hundmotiv. Direktförsäljning eller på bestä"ni l1 g.

Ringvägen 12 SANDVIKEN

11111111111111111 I11111111111111111111111 I1111

~ Yl FÖR DET MESTA FÖR HUNDENS BÄSTA-

•

_$vänger.'utåt ~ rör inget inåt

Sydösterbouen

Programmen vid sommare~ nemangenblir bättre och bätt-I re för varje år i , denna lands ända; anser Axen. Det blir me- I ra seriösa program och 'mindre tirigel-tangel ' år för år. Arrangörerna har också ett gott samarbete i nejden, · miln enas om en viss fördelning.' Kaskö t. ex. ordnat numera den sydösterbottniska fiskarfesten, Ksta-d har 'marknaden osv. Man har' i viss mån koncentrerat arrangemangen, och de som ställer till med någon1ing har ensamrätt på detta. Folkkulturen står högt i kurs. PIEKSÄMÄ~I MÖBELFABRIK

Alla arrangemang i sommar är Pieksämäki, tel. Niskamäki 28.

mer eller mindre folkkultur. Representant i Jakobstad: KOTI-KALUSTE Spelmansstämman borde bli nåi Vasa : JEG-MÖBLER gonting' årligen återkommande. i. Ga(l1lakarleb yl KL-MÖBLER anser Axen. Visfestivalen på :-._ _ _ _ _ _ _ _~-----------......- - - - - - Kilen och sommarmarknaden, allt är populär folkkultur. . Nytt för i år är tomatkar nevalen i östermark, Det arran gemanget hade \lika gärna kun DIN BÄT! EN SNABB W"KARI nat hållas i Närpes, säger Axen. Wiikari 400 är en populär bättyp, stadig, sjösäker, flyter Sådana . tillställningar som to _ - även vattenfylld. matkarnevalen måste göras till E"er kanske "INDIANKANOTEN': W1NKKARI 500. Stadig .en tradition. kanot, tillverkad av handlaminerad härdplast. Och . förutqm alla arrange EFTER SOMMAR KOMMER VINTER. Lh oss därför redan mang finns många . sevärdheter nu presentera WINHA MOTORKÄLKENjör Er'! Värt patent ! området som turisten kan har gjort att Winha har större förvarir:lgsutrymme än nä· finna intressanta när som helst: ' ' gon annan motsvarand~ kälke. Kristinestad, Kilen, Bötomber Välkomna till vär utsdilning pä Nolia Mässan sä fär vi gen, Närpes, KaskÖ osv. berätta mera.

I I I

, J

se utställning, monter 265. : Fönstret görs i Sverige, men exporteras till Finland. Försäljare: LAS~TUKKU OY, Helsingfors

FöR SOLIGA,' SOMMARDAGAl

I..._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _~---...., 1:-'

,A B Y. KER 0

- TELEFON

Egen tiJIverkning av skinnprodukter

0978/60001, 600 48 POSTADR. '9.7042 SATTAJÄRVI

naturellt barkgarv.

renskinn och nöthud. Finnan grundad 1928 -

erfarenhet inom branschen.

Vi' kommen till vAr monter n:o 305 pi Nolia Mässan.

Sydösterbotten har intressan ta saker att erbjuda, men de som sitter på pengarna tycks inte inse detta, säger Axen.

POLAR METAL PLAST

ROVANIEMI

FINLAND

Torsdagen den 12 juli -

1973

öSTERBOTTNISKA

POSTEN

Finlal!ds dag på Nolia

- en stor puhliksucee

. 1::'

VAR RIKHALTIGA KOLLEKTION OMFATTAR TOPPEN ' AV VAD SVENSKT OCH INTERNATIO NELLT PÄLSMODE KAN ERBJUDA ER!

D TROTS DEl'/' PRESSANDE SOl\OIARVÄRJ\lE som ernr.ist håller sig kvar i Piteå-trakter na liar årets Noli~mässa blivit en stor publiksucce. Det totala m~<;sbesökarrekordet -drygt 70.000 personer - svävar i uppenbar fara, detta sedan över 20.000passcrat vändkorsen en bart under den gångna weekenden'. Som väntat blev. rusningen störst under söndagen, då. försvarets dag stoet på mäs:,programmet. Men också lördagen blev välbesöl{t, vilket speciellt ' gladde de många finländska utställarna. Lördagen var nämligen Finlands dag på mässan och bjöd pa en rad olika finlanskaaktiviteter.

.~ Det ' är, självklart att det Nolla.-mässan kommer att ge ut~ varma vädret avskräckt en del delning, det är aBa övertygade från att besöka "lnässan, men vi om. . Stadsstyrelsemedhlmmen räknar med att det i stället skall Åke Storå, som representerade ge oss bättre publiksiffror än staden under Finlands dag, var vanligt i slutet a,v utställningen. entusiastisk över publikintresFolk kan ju inte orka med att set. Men då hade också mässbedag ut och dag in -lig.ga i den sökarna inte enbart bjudits på brännande ,solen, säger Nolia~ gamla danslåtar uppspetade av direktören Hans Brändström, Pedersöreiiejdens spelmanslag som i övrigt kan glädja sig åt och livligt applåderad manatt mässan fått mycket fin kri nekänguppvisning utan också tik i de svenska tidningarna. på basturökt skinka och ost, Arets ~ässa bjuder på många. som österbottens Kött serveranyheter och dessa har också fått \de. berättigad uppmärksamhet. Alltifrån en revolutionerande Under mannekänguppvisning.en drog speciellt de nya finska betongbtygga, hopplockbar ge värmedräkterna .:...:.... Finn Marin nom att den är uppbyggd i sek- uppmärksamhet till sig, vilHoIier, till en genial bärrensare ket senare också markerats av . visas upp och affärerna har också 'gått m;1ck,e t bra enligt att drakterna sålts på löpande samstämmiga ' utställarrappOr~ band i sommarvärmen. Dräkterter. nas förmåga att stänga ute vär Jakobstads stora satsning på men på sommaren och behålla

Till eels , . . d-Ig .so m . 'f unde . rar pao pa vill vi tala om, att ' vi nu har välsort~rat lager av pälsar I nya modeller och skinnslag. Till priser som överträffar alla .förvänt!lingar. Du kan f§ Din päls upparbetad efter Dina m§ttmätt. Päl sarna tillverkas i Lule§ av yrkesskicklig personal. V§r :pälstillverkning är välkänd över hela Norrland - ja över hela landet. V§r paroll -allt till kundernas bästa. Vi hälsar Er hjärtligt välkomna till , v§ra kundvänliga buti-' ker jLJmeä och Haparandå. : ~~~

VÄLKOMMEN TILL VÅR NOllA-MONTER .

KÄLLENS PÄLS -AB HAPARANDA: Köp_mansgatan ,5, tel~ 0922/101 80. 'UMEÅ: Storgatan 49, tel. 090/12122;.

Välkommen till vår monter 279 på Nolia Mässan Verktyg....;. Plastdetaljer Metallprodukter

den på vintern har tilltalat den svenska publiken. . Under försvarets dag visade ett flertal nordsvenska regemen ' ten vad svensk militär kan pres tera. Ert - helikopteruppvisnin.g med avancerad precisions- och lågflygning i hög·fart imponera de liksom den flygshow, so,m jetplanen Draken o. SK . 60 . un Höga kvali}eer Perfekt passform Moderata priser derhöll publiken .med. I Välkommen till vär monter 96 ' - Många har frågat mig var T973 iPiteS. ' p§ Nolia-mässan för försvaret deltar i en mässa av ~.olia~..karaktär. Jag. ~y~ker det ar sJalvklart att mlhtaren skall vara med i detta sammanH. NILSSON AB hang. Den utgör en viktig del Tel. 092\3 /118 14 Torsgatan 12, Kalix ~ d k Tel. 0911/17500 - Prästgårdsg. 36, PiteA avet nordsvens a närin.gslivet; och betyder också mycket för I'" • sysse sattmngen hår uppe i D t .. d ---------"'I""~---"""'-----------norr. essu om ar et vår s k y I .digbet att fortlöpande informe~ " h e t en, s k att eb etaI arna, ra a I I man om den avancerade teknik som Besök Vek utställning pä Nolia Mässan monter 83. fortlöpande förnyas inom för svaret, kommenter,a de överste Sven Skeppstedt, befälhavare inom ' det försvarsområde . som Piteå tillhör, den bejublade upp visningen. Varje mässdag har ett tema - skärgårdens dag, jaktens och trafikens dag avlöser varandra. På söndag avslutas .Nolia-mäs .san med familjens dag -med hunduppvisning och diverse andra typiskt familje populära aktiviteter.

- PARA N T P·. Ä L S

...

BOUTIQUE DOMJNIQUE

RULLSKIDAN '

"MARIA"

Mycket känd - pålitlig stabil och billig Gösta Fåglum: "En ruHskirla som jag rekommenderar." , Nu med säkerhetsdetaljer. Mönsterskyddad. Akvänli.g. Starka bakhjul. Utprovade detaljer. 1 års garanti på chassi och.

spärr. .

Vi säljer även utvecklad

ledbindning modell Elisabet

och ' stavdubbar.

Ring eller sänd in kupongen

för broschyr och, offert. Pra- '

ta rullskidor - vi kan.

AffäreriPjt~fStorgatär 59, i Skellefte'S, _

l I I

Jrädg§rdsgatan 11 '

VILLABYGGARE!

VI bygger ditt eget drörrikök med mAlade skåpluckor

fanerade .eller 1 allmogestil. Tag kontakt med

KÄRRBÄCKS SNUXERIFABRIK AB /

Postlåda 291 -

95085 LAPI'TRASK- Tel.

0922/51~20

0493/1187S

VijJkommen tiH vår

monter- 248 på NOLlA

Välkommen .till vår N olia.ijwnter !

lpE-INNOVATION !ng.konsult Kjell Sandberg, .GuIJvivev. 1, 594 00 Gamleby Namn ............... . ..... ~

A9 ress . . . .... . .... . ......... .

........ -- ...... ..-........ .. .

Postadress ,.................. .

....-...... 1..............••..•

BARBROS· BOD BARBRO LANDSTRÖM /

HEMSLöJD

PRESENTER

Sand§ ~ägen 31, Grubbe 902 50 UMEÅ /

Nolia Mässan, monter 334

ö S T E BB O T T N I S K ~ P O S T E N ______________ Torsdagen den 12~ juli - 1973 141________________~________~____~____~~~~~~~~~~~~ ~____ ______ , i 111111111111111111U1111111111 1111

() !\.om hem

Detta borde inge vissa för hoppningar.

Så kunde man berätta om de skilda sektorerna och de ras utveckling hos oss. Tiden medger dock inte sådana analyser av det finländska samhället i nutid. Det kan väl enklast sägas så här: Finland - och därmed av ses inte minst svenska öster botten har tagit en kraftig avslamp pf väg mot det so ciala välfärdssamhället med VAD VI INTE på alla orter all den trygghet detta inne ,ännu kan bjuda är hyg,g liga . bär. Och även om växtvär'bostäder. Men även . härvid ken gör sig gällande i m ånga lag görs krafttag. I vår' dela - stycken besjälas vi av poside ~ostadsstyrelsen ut 50 tiv framtidstro och tillförsikt milj. extra ~edel för uppfö i svenska österbotten. rande av bostäder vid Bott , BÄSTA emigranter, ~kulle ni, niska vikens k-ust. Dessa bo stadsstyrelsemiljoner utdelas ef!er. a.tt ha .taglt del .~~ på arbetskraftspolitiska ' . SÖU .s mJ ormatlOn om for grunder, och det sägs i klar- ~ hålla~den.a i svens~~. östertext i motiveringarna att botteIl) eventuellt borJa funman med dessa medel försö dera l?å hemres~ ~tan ; b~~ker under Hitta bostadssitua plats bll~?-~a, s~ ~ll VI.. for tionen för de som önskar vår ~el saga: VI vIl~. garna återvända från Sverige. att nI kommer hem for gott.

Men vi vill ytterligare un- I derstryka att det är Ni själ- , va som skall fatta beslutet I och vi hoppas att Ni skall få I göra detta beslut utan ö'l er- I drivna lockelsetoner frå n nå- , got h å ll. Har Ni i den .~nfor- ; mation som Svenska Oster- ! bottens ungdomsförbund för- I söker gå ut med hittat någ ra fakta som bidrar tilI be- 'I slutet om ev. återflyttning , då har vår I nforma t ionsdrive ! lyckatS:- PAUL LINDELL :

lL rialisering de senaste åren som inge~ vågat hoppas och t ro. I dag lider vissa sektorer en oerhörd brist på arbets~ kraft . Och denna brist synes bara bli större. Vi kan såle des i dag till väsentliga: delar bjuda arbete, om ock realför tjänsten är ,något lägre. Även det bör sägas ut.

Kurt Taxell

, . / ,

sekreterare • k l ar e

l b y y och Närpes

Till ungdomssekretera-re i Ny- I

har utsetts Kurt

T a x e Il, Jakobstad. Fullmäk

. Folkdräktsldädda Agda Roos tillsammans med bl.&. SöU:s Erik tige i de fyra inblandade kom Bärnas och B~bro Enholm. ' munerna, Nykarleby stad och landSkommun, Munsala och för få anmälningar. Detta var Jeppo, skall dock behandla frå kanske en -stor orsak- till att gan än.n].l, eftersom TaxelI ställ man mycket saknade den sam de krav på löneklass A 18, mot nordiska iden i För-Nordivalen. att tjänsten är placerad i A 17. Ett pa,r norska blåsorkestrar Samma Taxell har också ut och en finländsk ungdomsor se.tts till ungdomssekreterare i kester svarade för de nordiska Nä.rpes. TaxelI som fått sin ut UNDER FöRSTA veckan i ju inslagen. bildning vid SöFF i Yttermark, li anordnades av föreningen Programmet hade mycket ka var anställd som verksamhets Norden den s. k. För-Nordiva raktären av hembygdsfester för ledare i Närpes uf senaste som len. i Härjedalen. Förberedel respektive ol'tsbefolkning, ar mar och känner närpesöygden serna för ' dessa evenemang på- rangerade av olika hembygds ganska väl. börjades för ' i stort 'ett år föreningar. Man saknade myc Taxell har mottagit närpes sedan enligt Agda Roos i Sveg. ket_ ett samordnande av pro tjänster). Ett av de stora problem som grammet. De olika program mötte arrangörerna var finan- punkterna anordnades helt fri sieringen av ' evenemangen. I stående med en spridning på ca kommunala ~idrag erhölls 6.000 200 km. Den som hade rest tiK kr av -vilket belopp en kommun, Härjedalen för att koncentrera Hede,_ensam stod för 4.000 kr. sig på festligheterna fick lov Föreningen ' Norden har dess att ränna av och 'an utan a tt GRANNAR lir ' fortfarande · det utom fått fra~ litet medel ur hitta evenemangens kärna. överlägset populäraste ' prog Fjällbufonden; som grundats rammet i FinlandS' TV fram för att stöda handel, kultur E . B. går det ur Marketing Radars och föreningsliv i Härjedalen. färska undersökning om vår På alTangörshåll hoppades säsongens program. Grannar man att varje aktivitet i stort I har lett listan öv:er de populä sett skulle ha finansierat sig raste programmet redan i över själv. . tre och ett halvt års tid: Invigningen av För =-! iordiva- i Grannar följdes på listan len ägde rum i Hede söndagen öy er populära program av Ki den första juli med en , publik vikasvot, Cannon och Emil i på 500 personer. . Lönneberga. De minst populära Programmet under För-Nor programmen var Musikettan, diva len gick helt i den ltitta Silmänkääntäjät, Akatasialla stilen och man kan nämnas! samt statsministerns och rege dana .evenemang som blåsmu ringens i~tervjutimme. . siJt, folkdans, utflykter till le -------,------ vande fäbodar, landmeUävling, körsång m.m. Det evenamang som skulle bli För-Nordivaens . höjdpunkt, seminariet i nordisk bygdekutur, torka-de in på grund av att. man fått in allt-

Ikarlebynejden

För-Nordiv~l

i .Härjed~len

sett

Grannar populärast i Finlands TV

Saltri.POl" J -hor::n. Internationellt känd sames öjd. . Smycken. Ofjemldningar. , Den personliga presenten , och värdefulla souveni ren fran Jokkmokk finns i var monfer -

VÄLKOMMEN

PIRAKS SAMESLÖJD Jarregatan 4 -

9~0 ~O J~K~MOKK

Tel. 0971/10632

;::==:;::===::;=:;::;==============~

VI HÄLSAR ER VÄLKOMMEN TILL VAR UTSTÄLLNING

I I

Med Bore Nord från Jakobstad till Skellefteå,

PÅ NOllA MÄSSAN. I

1I11I1111111111111111111111 U1111t1t111!!1111!

• Avgjord I.

Staden Jakobstad

TEGSNÄ-SETS VÄVSTUGA

92012 GRANö . TelefOn 0933/40250 .

Tillverka., och försäl;'tr Vävnader Specialtt': Löpare och Dukar Nolia Mässan, fn9nter 86

'Effbårn kån gå mot rött IIIIS. En bil kan köra mot rött ljus. Men eM ,barn kan aldrIg kro.s. en bli

TRAFIKSKYDD

by nya kyrka. Klockan två. är det dags för huvudfesten. Programmet inleds med spelmans musik av spelmän frän Tjöck och ' Lapp.; fjärd. Så ska det bli brand I'.nnat sång av studiokören frän Åbo, musik av SoIt musikskolas bläs orkester, sAng ig!ln avEero Plirto, som uppträder med finska sydös terbottn1Bka visor, Och Tsizoit, yh tye, som sjuI!ger fjärrkareLSka. vi sor till kantelemusik. Carsten-o Bregen)lej, -, Danmarl~ . Evert Ljusberg, sverige 'och Inga Thommesen, Norge; stlr !ör de no~18ka inslagea..

Företa en avkopplande färd med BORE NORD från Jakobstad till Skellefteå. BORE NORDs trivsamma salonger, matsal med Jakob Lines-delikatesser• • barer och cafeteria med förfriskningar samt havs disko med top-musik gör Din resa avstressande och trevlig. ,

19: 6-18. 8 avgång varje dag från Jakobstad till Sverige. ' Biljetter och bokningar genom q in resebyrå.

Torsdagen den 12 juli -

Ö~TERBOTTNISKA

1973

POSTEN

Festivaldngs • i Kalisthy

I DENNA HÄRLIGA SOI\IMARTID när turisterna befolkar landsvägarna och korna hagarna börjar det'- snart bli lIags för festivalerna, än är det o perafestival, visfestival och så förstås, Kaustinen soi, folk music festival. Det är ·nä.rmast om denna jag skaJl dra 'några räder, då det i den svenska pr.es sen varit knappt med uppgifter• .

I i

Kaustbyfestivalen i .Ar f"orsiggll.rl kl. 21.00 gammaldans pä pavil- i 16-22. 7. under vilken tid hela jongen. Förutom de redan nämnd!:. 1 kommunen sjuder av liv och rö- programmen finns det naturligtvis relse, samt naturligtvis av mUSik.", flera ickenämnda, sevärda: pr'~. IU.nda~ program omfattar bl.a. graminslag. T .ex. vrujl? kväll ippningsfest på sportplan, Kaust- . 20.00 försiggär i Kaustby kyrka NORDLEK, - den 23 nordiska folkdans- och spebnansstämman, avslutades med en stor fest uppYisnlng i HelHingfors på söndagen. Stämman .samlade fler deltagare än någowlin tidigare. hy-kavalk8.d samt Kanada-fin-I musikgudstjänster, vilka brukar I IiDdBk afton på KalJio-paviljong- vara myc.ket välbesökta. .1 Nära fyratusen folkdans- och f.>lkmu.sikvänner f.rån alla nordiska .länder del~g i den fem' dagar .lA.nga stämman. I nka må.nga dagar (och nätter)' dansade man ruRt om i Helsi'n:"rfors och Esbo. en. Kvällen avslutas och natten på Nä~ta samnordiska stämma arrangerae- om tre 1.r och då är det Norge som stål' värd. På bildt>n börjas med dans på samma plats. • Indiandans dansar et.t norskt folkdanslag under ~n _uppvisning på FöUsoo. UppstäJJn'ingen är typisk för de sånglekar som är sA vanDga f Norge. Tisdagens . progrrun varierar trin fransk folkdans, Estnisk körFörutom allt detta sker ' det en IIlng och inhemsk trubadurmusik hel del mellan raderna ute i byn.

tiD väJkänd KaustbYIl}usik av de Spelmän i alla buskar och glii.ntor egna spelmännen. övar f~re !ramträCJande, eller ~peresan från Umeå på Sondag Onsdagen går ocksä i en bland- lar för egen eller åhörares glädje. ' kl. 18.00 lokal tid. Bing av internationellt och natio- De utländaka ~ästerna brukar ~sti 1Iellt, särskilt märks de inhemska. mycket . gärna uppträda . 'utanför O Arrangemanget sker i samråd Yissl.ngarnas program,' Pihasoitta- progrrunmet, så en och annan inSÖU ORDNAR en veckosluts med de finska · ungdomsförbun jat, Hector öCh övriga Dioderna diandans kommer säkert att sy kryssning till Umeå 11-12 den. Därför har man satt in folksåDgare. Kvällen-natten I för- nas. Dessutom är det alltid -en spe augusti. Resan som sker med bussar, förutom från Lappfjiird lIigglr antingen dansande pä Kal- . ciell f~stivalstämning i luften, nåMS Fenno Express startar och Gamlakarleby, även från Iiopaviljongen eller på Penttilä bro. got av det som pä engelska kallas trån Vasa lördagen den 11 Seinäjoki. Torsdagen ungefär som onsda- "days of love. and p.eace": kl k 14 h JO.,,_ augusti oc an ,oc lI..,r-/ I l . å be"k å C'!D. mr det utländaka inslaget De störande moment~n brukar i resp anerna mg r so p ..arar No~ka och Estniska trup~ förhA.llande till besökarnas antal, en stornöjesplats i närheten av per. lar, festplatserna ju utmed Umeå.. Fo"~ återresan 'ar" A-ba österbottnisk ungdomstidning

j fjol öve, 60.000. personer, .v aligger r a Jakobstad, Finland

Fredag ägnas helt olika spel- mycket fä. Tältplatser finns, som riksväg 13. 'ren be~tälld där man planerar Medlem 'av tidnlngarnrua

-.än och spelmanslag och avslu- regel .g· äl'ler a' tt varJ'~ plats där ett -Dessutom skadar det inte med . för~und . . \ . Priset för resan är tas med dans. Lördag' är den dag tält kansläs upp är en lämplig litet kunskap i finska, trots att det program. . TIdningen utkOmml!T V'arje torsdag . tältplats. Naturligtvis . finns det finns svenskatalande bland service- 90 mark per person. I det!a . stora bevakade campingområden, personalen är de rätt sä fä, och pris -ingår ma t på · båten. två Redaktör

men alla orkar inte dit, utan slår alla anslag, matpriser o. dyl. gär gånger, övernattning och fru-, PER-ERIC ANDERSON '

Red~tion: Jakobsgatan 13

sej ner pä f(}rsta bästa ställe. för det mesta på finska eller ~öj- kost i Umeå, bussar, reseför Jakobsf a,d, tel 13 555

ligen engelska.' WC-skyltarna visar säkring reseledning och ~roRedaktör t Vasa S~E. Glader

"naiset", är du dä en dam är det ' • Stressa. inte Handelsespi. 10 D: tel. . l3 522

Kvällens avslutningsdans brukar o. k., annars bör du söka en skylt I gram . på återresan. RED~ONSRADET: . söndagens inledning, vare sej Några allmänna rAd: Beställ bil medtex!,en "henat". Före den 25, juli vill SöU ha Alt ~nellman, ordföranot' . .an dansar den nere pä sportplan jetter tili evenemangen i tid, van Hur de utländska gästerna löst bindande anmälningar till re Håkan Granlund Terjärv, Mar i en till trängsel fylld pavil- ligen slutsäljs de ett par dagar i I san. . tin MarkeD Karvat, Ulla-Maj jIIIg. Söndagens huvudprogram är förskott. Dock kan man med tur sina behov vete gudarna. Karl-Erik Staff8.DS Vörä, aadstjänsten ute pä Pappilanniemi komma in på oinlösta biljetter, om BEVE Mattsson Vasa, Lars-GöraD _ t den stora folkmusikparaden vilka det dock alltid är härd kon Sperring Malax och Birgitta ... idrottspla~n. - kurrens. Ta god tid pä dej, stressa Forsman Närpes. Den svenska ' delen av festivalen inte, för i så ~fall passar du inte Jn PRENUMERA TIONSPR1~ 1973 . pr av stapeln .\ Kronoby freda- i festivalgänget. Lämna dessutom Helt år ... ............... . 6: Fl den ' 29, programmet upptar bilen ~l lämpligt. ställe och gå Halvt år ••.••• , ••••••• . 3: 50 Id. 15.00 "Eftermiddagsprogrrun på bit, det lönar sig, ~ör trafiken är Kvartal . . . • •• • • • •••• • 2:25 lIIIcstadieskolan", 19.00 "Folk Fes- vanligen en enda röra av fotgängn Sk8.Ddinavien • ••••••••• U: Avg. 20. 7. 3 dgr tIYal på Kronoby sportplan samt re, publik och förbipasserande bi övriga länder • ~ • • • • •• 1'1: I resan ingår bLa. Tammer LÖsnummer . . . . . . . . .. '-: 25 . fors med Pyynikki sommar - ANNONSMOTrAGNING: teater, Tavastehus, ' FJelsing SöU:s kansli, Vasa, tel lR 572 fors, resa med Silverlinjen, och 15372 inkvartering på bra hotell i öP:s ANNONSTJANS'i Nu nar Du uppnått 4611 länge väntade ä1dern 18 Arl JT-expeditionen, Jakobstao dubbelrum med halvpension. Nu fAr Du sätta Dej Vid ratten och börja j den verkligt trevligs , Jakobsg. 13, teL 1855fl PRIS 230 mk akolaD - BIUJROLA.N. . JT-koritoret, Nykarleby ToIvo Tuoml ocb ban.s lärare Ar. piggs PA att f A lära Del bli en teL 20024

, prima bilistl Annonser bör Inlämnas St'rJost

lUDg eDer stick Dej tJ] W skola Ugge!' vtd CI:1oraeusgatal:il måndag kl. 16:'tm SölJ-kansllet

ÖSTERBOTTENS :::: oc:b vi börjar ny kurs varje onsdag kL 17.00. -RESEBYJtA ~,,~ senast kl 19

TelefoDDumret ar U 251 KASSA OCH BOKFORINl>

V, seal Jakobstad tel. 11100, 12188 Jakobsgatan 13. Jakobstal'

Gamlakarleby tel. 2766, 2767 teL 13555 '

!d./

SO··V-k

i ·au

ryssnlng

Annonsera ,i ÖP

Österbottniska Posten ·

----------------

Sommarresa . genom .Finlaru!

,II,

HE-I UNGDOM!

GE . NATURE.N

allS~ola .

Le U

Tolvo Tuornl & Co JBkObstaO

CHANS

'(SÖV)

InlIllIIrI. m 1111111111111111111111111111111 p

Vasa tel. 112 32

ANNQNSPRIS: l texten ... : .. .... . .. ~ 1: Efter texten .... ... . .. -: 90 . Minsta 8.DDonsavgift .. 16: Bestämd plats -: 20 per mm FARGANNONSER: MlDim1storlek 200 mm tilläggs pr.iS -:.30 spmm och ' färg, , FöreningSspalten per rad 50 p. österbottniSkå Posten ansvarar inte för ev. skada som lWfo gats annonsör på grund av fel t 8.Dnonser 80~ inringts eller som på grund av postförsenlng Inte införts t begärt nummer. Jakobstads Tryckeri och ridnings

Aktiebolag, Jakobsto.d 1913

öSTERBOTTNISKA

POS~EN

Torsdagen den 12 juli -

1913

E" fram{ldn",srik 'ioårs;ubila,r '

Närpes satst;lr på stor drtli!tatik '

" D NÄRPES TEATER har satsat på stor dramatik i år. Vilhelm Moberg skrev Rid i natt i början av 1940-talet när Hitler och nazi-Tyskland gjorde sjtt segertåg genom Europa. Moberg förlade handlingen till 1650-talet, men det torde inte råda någon oklarhet om att det i verldigheten var omvärl~ens Arets teatersomrnar är Närpes 't eaters tionde i Q!"d ningen. I programbladet har Trygve E 1; i k' s o n rapso diskt och personligt s1!:ildrat de . ~io åren. Det är en histo ria som mest handlar om succeer. Han avslutar också med att konstatera att När pes teater levt under lyckliga , stjärnor. Men Närpes teater har också levt under goda ledare. Personer som Trygve Erik son, RalfLångbacka och Hå kan Gullmets har mycket stor del i succeerna under dessa tio år. Det handlar om .lyckade pjäsval, om förmå gan att plOcka fram rätta personer för rätta roller och framför allt om ,en kunnig regissörs för,måga att få de medverkande att 'överträffa sig själva : Arets pjäs fyller väl sin plats i raden av lyckade sats ningar. Dramatiskt kan den mäta sig fullt ut med tidigare pjäser. De roande inslagen är"" måhända färre. . Detta kan

förhållande till de tyska herrarna han slilldrade. I ,vår eg~n och Sveriges bis- ' toria finns många andra tidsepoker då problemen 'v a-r de samma som Rid i natt behandlar; Liknande konflikter finns kans~e även i dag. Det beror bara på vilken pOlitiskt åsikt man företräder.

kanske ge utslag i att läkta

ren inte ' alltid blir överfylld.

Alla som följt och sett När

pes teaters produktion bör

dock inte försumma att upp-

, leva Rid i natt.

Vid detta laget bör Närp~s ,

teater ha ett stort förråd ar

tister att välja bland. För ,

den som återkommer år för

år som publik är det på nå got sätt skönt att kunna

känna igen en stor del av de

medverkande från tidigare.

Närpes-aktörerna börjar bli

så kända att deras·namn kan

börja användas som drag

plåster i reklamen .

Egentligen gör dessa när

pesamatörer en stor kultur

insats. Att år efter år utan

egentHg ersättning offra fle

ra sommarveckor på teater

arbete, borde belönas. Tack

Byamälmen svär att inte lyda det bud som kom om dagsverken på herrgården, i mitten ål vare ' deras insats har Närpes teater på tio år blivit en in dermannen Jon Stänge, Börje Gullström. ~titution. Verksamheten vid

"Vridin" och i Öjskogspar

nära "satta på undantag". även om pes teater fått ~ De är kan ken är en hörnpelare i Syd- . offentligt stöd D~ breda folkliga kultur ske inte bortglömda kultur de!., kUlJde varit ' s törre. Men österbottens kulturliv. När aktiviteten - av vilken När pe~ teater har inte blivit utan vad har de 'sOm skapat När- arbetare. Men nog är de bra pes teater är en av de bety delsefullaste - borde upp märksammas mera. Särskilt om mim jämför med det stöd festlvaler och annan "finkul. tur'; ' får . - Hjärtliga gratulationer och lyckönskningar till tio åringen!

• l

Aldermannen ställs fdens _O kuvliga Svedje nedtonad

När allmogen under drettning Kristinas tid på 1600-talet rnåst-e börja göra daogsverken på herrgårdarna, beslöt skattebönderna i Br~n debols by i Småland att inte hörsamma det bud som kom. Fogden kommer till byns ål derman och får honom ge nom hot ocl} list att bryta byastämmans beslut. De and ra bönderna följer honom utom Ragnai:- Svedje som bellre söker friheten i s~ogen. , När , budkaveln med bud om resning- ~ot herrar och fogdar når Brändebol och llderman Jon Stånge, har fogden Lars Borre också fått nys om budkaveln. Det blir en ny uppgörelse mellan de två som slutar med att ålder man gräver ned budkaveJn. Sedan Ragnar Svedje förkla rats fredlös och mött sitt öde i skogen och byamännen av satt sin ålderman går bud kavlen småningom vidare ävea frln Brändebols by.

Närpes teaters uppsättning Leif Liljedahl har valt att Det som hän~r\ ~fter det koncentrera , handlin.gen åldermannen grävt ned bud

av Vilhelm Mobergs drama kring ålderman Jon Stänge kavlen och som borde vara "Rid i natt" blir det historis ka och lokaliseringen till och hans agerande. Pjäsens dramats kulmen verkar inte helt genomarbetat. Den yik Småland i Sverige inte domi andra (och viktigaste?) hu nerande. Regissören Leif vudperson, okuvliga Ragnar tiga scenen i gästgivar~ården Liljedahl har i stället valt Svedje, har i stället tonats är utan temperament och het att framhäva det allmängil . ned, särskilt i andra delen' av tå. Svedjes ödesscen i ,kärret tiga i konflikten mellan dramat, där han i original är helt struken. Därmed hålmakthavände och de under versionen under dramatiska ler inte heller slutscenen vid. kuvade. Till vissa delar har oDlständigheter går sitt öde byabrunnen trots att den är han också lyckats få fram till mötes i skogen. sceniskt väl uI?pbyggd. Genqm detta håller inte se d.en konfliktsituation som en nare delen av pjäsen vad skilda människor i '- pjäsen början lovat. Undras om inte - Leif Liljedahl, Du borde ställs infÖr. Leif ~ljed.ahl underskattat · ha satsat mera p.å närpes Att smålandsbönderna ta de kunniga-närpesaktörerna? - amatörerna. De har gått i en lar närpesiska och lever i ös Uppladdningen i första delen hård skola. De har klarat terbottnisk miljö är inget fel. av dramat sker genom delvis svåra saker fö~r. De skulle stor dramatik, t.ex. när byaTvärtom gör det spelet rik männen besluter och svär att säkert klara.t den dramat,iska tigare. Rid i natt på små inte göra da.gsverken på höjdpunkten f Rid i natt. ländska eller "högsvenska" i h-erregården. Också ålder öjskogsparken skulle knap mannens vacklande mellan Börje Gullström, ·som vilat upp sedan han gjorde ! past hållit. De problem och omtanke om byn och sin fakonflikter som skildras i pjä~ milj, egen rädsla och utsik- Jussi i den första -Linna-pjä---terna .att få egen ' fördel är sen har lika självklår verk ypperligt skilrat. I denna seri, gör en .utmärkt ålder lighetsförankring i österbot del fyiler också Ragnar Sved- man Jon Stånge., Han får

ten som någonsin i Småland; jes roll måttet. fram alla de svåra skift~ing-

ar denna roll skall uppvisa.

Aldeqnannaplikterna kom

mer i' konflikt med egna och

familjens intressen. Han väl

jer kompromiss och fred

framför ka~p. Han är en

rädd människa som hellre lå

ter sig kuvas än att ställa

sig i spetsen för ett väpnat

motstånd.

Folke Nygård som Ragnar

Svedje spelar ut bra i vissa

scener men kommer inte upp

till det temperament och lad

dade vlljeutbrott denna fri hetsälskande bonde skall ' ha i andra scener. Som fogden

Lars Borre är Sven Wilson

konsekvent och gör' en trO'

värdig typ. Andra bra roller gör Ellen Holm som Ragnar Svedjes

mol' Sigga, Lisen Ivars som

åldermannens hustru Alma

och Gunnar Nynäs, Einar

Vidqvist och Karl-Gustaf

Mahg!j, som skattebönder i BrändesbOl.

SVEN-ERIK GLADER