Österbottniska Posten (Öp) nr. 2 1973 by Österbottniska Posten

.-'

.' .

(

-öster'bottniska .p._ - -o• . 5. t e n 'Österb'ottnisk e

"_sd

ungdoms lid; ing

- ·

. ··

.tien" .l jan, ] 9,73 -

·;· ,. '

_ :.. .

25 ... ..-2

...

-Nu måste VI san ka hastigheten •

Fjolåretrckordår: 1160 trafil{diidad'e.

o ETT MÄRKESl\Rvar fjolåret då det giUler trafik-osä

kerheten. Det var ett märkesår i mycket negativ bemärkel-. För första gållg n omkom flere personer i t.rafikolyckor i vårt l an d än i Sverige - trots att Sverige har - tre gånger ra fordon! Fram till utgången- av november hade 1.054. Der omkommit i trafikolyckorna.

se.

för

�.tidi1r'en

december

arna

beräkna a tt minst 100 män oliv

gick till

för' h ela

siffran till

sp illo ,

1.160

förs äkrings bo la

till

gen. Enligt

ir inte klar, men man kan

Trafikskydds

för-:

var

handsuppgiftElr omkom under.

1972

hela

fjolåret

Den

siffran

tik

bygger på tidningsupp

dödsof-

765 är

personer.

dock

klart

för lag. Trafikskydds statis-· gifter, .och erfarenheterna vi

JIS'SOIIer i trafiken. Siff är -!Jr

ovan

sar

de n - , ti'n

, 'gaste s tatis tik en, Tra 6Jdorsäkringsföreningens, bygger

på

att' 'de

torna

procent

blir

sl u tgi ltig a, siff åtminstone

högre.

Dessutom

saknas maj månads olyrkor.

skadeanmälning

Se sid.8-l0!

* Visst skall

nybörjare.

ha hastighetsbegränsning, men

Bilskoleleverna

(fr. h.)

närmaste I\ret. Bilskollärare Matti lämplig

som

allmän

toppfa1"t.

är för ll\g allmän

Ben Rönnqvist och Bjarne Bllfren Kujanpää

och

bilisten

M artin

hastighet

fär

Antell

nöja

för

sig

tycker _

andra

att

än

80 det 110 vore

med

)

" --"...

-- .

an spf)r 1 nag ntlng oss? o

l(ul-turfe$t för hela -slllnten

Tillstånd

. i CIa Vasa \

KORSHOLMS

och

Sundom uf lyckades ·få tempo

introduce

rärt ,tillstånd a tt ordna nöjes tillställningar.

förra veckan och sök te

p_"""", han vill

se' gång

ställningarna

kunde

hållas.

Se sid. 3!

nd på ' e pp

Tonlte: tävlingen L,..'

avgjord

nytt ..

Se sid. 5!,,

Brandchefen

med snabbt ordnade , brandsyn, och de planerade' till Vasa

* En kulturfest av alnrlg tidigare "kådat slag var. festen ; Vasa pl\ trettondagen. Professor Harald Telr ställer till med fest, medan andra funderar, bildar kuJturföreoing och lyckats med alltsam mans. PA bilden ovan Kronoby oCh Vestersundsbydansaie i TJöck-melluetten. Mera om kulturfesten n& .-- ; ...... nn.gIA ...'O'.

Se sid. 3!

öSTERBOTTSISKA

....'...

jan.,

i ReE9

11973

De ,w;,ga i Reso (en ort nära Abo)

kotika

är väl Som ungdom

med.lic. Stig-Eyrik

Undersökningen

visar

att

problem,

,men

däremot

hår

Men

det

. finns in.gen anledning a!! blun· , da för de faror sOJV. är förena·

nya.

att de- negativa drag som

rekt samband med dåliga hem·

förhållanden eller herilförhål·

landen som de unga, inte ac·

cepterar.

,Inte heller detta är -någon. ,

ting nytt.

Men undersökningen är än;",

då Viktig: den ger ökad tyngd

åt de uppfattningar som säger

att bruk och missbruk av nar·

grunden är detta precis den

målsättning, som alltid har

förespeglat

ungdomsrörelsen

och' som den också kunnat för-

verkliga i ungdomsföreningen å landsbygden, vilka fram till

vår tid varit en bred kontakt

Allt ar .

yta för byns unga.

Det sägs att det är svårt

att miita värdet av det arbete

super

som utförs i en ungdomsför

ening. Visst. Men om man stäl·

· ler den aktiva och förenings , yranmseras VI av d. e sto -. engagerade ngdomen i rela ra "superenheterna" ? frå tion till den passiva och för gar Lars Hamberg i Hbl.

"Supermarket står invid super. market och konkurrerar om kon. sumentemas gunst. Speciaierbju danden toppar rea-hysterin. Man åker tio kilameter med egen bil

och köar vid kassorna i'lu(arta eller halva timmar för att i bästa fall vinna någon mark. Man k ö. per i förbifarten andra varor än man tänkt sig, andra än de ra· battförmånliga och betalar inte sällan mera för dem här, än i den lilla, butike,n på hemmaplan. Men det märker mall inte, Ser man på skyltarna i a fären ver kar det nämligen som om allt var till salu till nedsatt pris. Men det är ofta bara en synvilla, ett misstag, ett bedrägeri."

Hur många tänker på att en ny supermarket betyder krig på !tniven för de små pri vatföretagarna, som snart för

eningslös

ungdomen får, man,

L.alla fall fram en nog så ta lande bild av vad ett aktivt

ungdomsarbete

betyder både

för de unga och för samhället

,som helhet.

* Förverkliga sig själv Nu

kan

man naturligtvis

varken önska eller kräva att

vare sig få tillbaka eller kun

na behålla det gamla bonde

samhället, men i långt större utsträckning än vad som .är

fallet borde man kunna över·

föra en del av de värden som

svinner och som gör vägen till

fanns i detta samhälle till de

Ja, vad vinner kunden? Hamberg ställer en v-äsent· Hg fråga: Börjar vi in te bli li

niskorna möjligheter att mÖ·

butiken berg.

längre, frågar Ham

tet väl' illojala -' inte minst mot "den mänskliga faktorn" ?

Allt som är nytt är ju inte

bra, men i rg e el ersätter det någonting _ och måste k

nya samhällen som byggs upp:' det handlar ju om att ge män·

tas, att förverkliga, sig själva

- eJ? uppgift som ter sig spe· eiellt viktig i en ny och främ·

mande omgivning.

De unga kräver inte revolu

... -______ ______ I:;:;::,:!:._ _____....I

P8!

tillsynes

tion, därom ger också un·

nästan

, människan.

ar ,

a·v

helt glömt

Mycket äv det som beteck

Det skeva bör rättas tilL

post

att

Så

resor runt

ett

Anger

minnet.

och lätt tandborste utför små

skakningar eller vibrationer. Gnu.gga på!

kiosker

vanliga lilla människans,

sett en kiosk.

har

nog aldrig

Räddning: lilla

män iskans nivå, utan den iii·

la människan-borde lyftas upp

till den goda litteraturens ni undervis

Marjatta

hundratals

Väänänen

borde inte föras

sade. andra

fö·

når de nog inte ens upp till

Vää

nänen då hon murade grund järnvägsbok han-

gasmask? Tidningarna rapporterar ätt , luftföroreningarna i närhe· ten av Venedig är så pass svå· ra att anställda i flere företa.g tvingas bära gasmask. Snarlika rapporter kommer

.från andra delar av världen,

är

missbruk

ra platser vittrar byggnader

står 'att köpa i järnvägs bok·

den

Te'ori och -{ praI{tlI

skall

från

och statyer, som stått i tusen tals år, sönder på grund av luftföroreningarna. Är inte priset för höjd stan· dard för högt? Eller borde kanske -begrep. pet standard omvärderas'?

Nor

med den litte r ' atur som

handelns

nivå.

vanliga

människorna

brev

t. ex. från Tokio. I Venedig, Aten och på and·

dens kanske största bokhan' Om

ALF SNELLMAN

Hon betonade järnvägsbok

das

Tänk på det.

Vanda.

del.

ki-irle

"Eftersom änger är missbruk av minnet, bestämde jag r:1ig för att inte ångra min dock mycket sköna söndag."

som

Altvall som ingår i Land känning läser jag följande:

administratiollshus

ställning

dig."

det

på Fyn ,(där min hustru och jag tillbringade . en del av vår .smekmånad)

handelns

hösten. Och du är

våren. väntar jag på

"Detta är dikter, ej om ke utan om gemenskap. Må den ej ta slut."

fortfarande gräddar sin dag liga_ bond ost och att stugan i Gol i Norge bara väntar

Enligt NP utförs gnuggnin ' gen så att man med en mjuk

till

"Om jag är

SjälJand, att folket på bond

vid ett

Pentti- Saarikoskis och Hele

det är oktoberväder på

delns

Gnuggmetoden är bäst för tand och tandkQtt. Detta lär oss rön.

stenen

under

presenterat.

na Anhavas diktning::

jag

upplever

har

diktare

samkväm i Kungsälvs staos bibliotek. De översatte själ va = här ett par prov ur

på gäster.

-- b--as t ar

Så

upplevde

kurs

finländska

. gården

:!U'

ningsminister

och

lltjämt

G nugOLlt,a O

den

så

att de finländska eleverna i

årets

om i Norden eller som här om dagen när jag ringde till Danmark och fick höra

d,.

Precis

det själv:

•

D Jag läser r LandkännJng

Man talade gärna om en ny.hemortsrätt i N'Qrden.

och

de skolan. där så många nordiska ungdomar mötts under årens lopp.

atriktilt. Det finns ing' 'imlig anlednillg att lo a'is<:l'f; [lta diga företa'?; ('(.b verk tl1-t "entra, i industrl ,F,nland ,:m. de mn placeras i centra i utvecklin!!'sregionerna.

till

Altvall i spetSen som skapa

telegrafstyreisen vill roinoS ka antalet telefondistrikt från' nio till fyra, vilket bl. a. innebär att Vasa telefondistrikt ' skrotas 'ned o h länet överförs till ett nybildat distrik med Tammer fors SolU förva] tningsort. Om : ;> , samman!åg r.ing PI sig nÖc!"andig 'ir väj int' I}'Y<'- , ket att göra, men i 1:.\ dl oör Vasa oh s ä te för . d e t nya di,

ned

mInnet

Det var en mycket tros viss liten grupp med Sture

till. Tiors?

Litteraturen

(Jeanna Oterdaht) så att sä ga kröp fram köksvägen.

Från .Vas.a"" E

missbruk

växte fram, om hur tanken på "Det större fosterlandet"

hället.

inom

en påminnelse om det goda ' det finns. det också,

som berättar om hur skolan

att någonting' är skevt i sam

kommitt

I en värld fylld av krig och olyckor kan uet behövas

min .hand ett nytt nummer av Landkänning, Julen 1972,

själva v rket ett symptom på

fulla, tusen trötta' men glad !!. 'efter ett tungt dagsverke. r::e finns också ."

D Härom dagen fick jag i

nas som ungdomsproblem är i

Undersökningsresultatet ger klara bevis på att vår sam· häUsplanering . måste ta större hänsyn till människan, att våra samhällen må.,'>te ta sikte på att skapa' kontaktmöjligheter och, komma ifrån de modeller som piacerar enbart affärer och kon tor i centrum av samhällena där människorna -kunde träffas, för att i stället 'gömma' undan män niskorna någonstans' i-periferin."

••

try-cket från en om.givning som

(i Hbl för den 5 januari) :

finns hos de unga har ett di

omgivningar.

Följden blir att också de unga

, Björkqvist säger som en kom· mentar till undersökningen

poängterar

steri!a,

får problem, vilka växer under

fråga .

de med narkotikan.

Undersökningen

symptomen - i stället för att

kla

r r av de problem som möter i

I mycket är det en trivsel·

Så -är det väl över allt i .lan tillsvidare.

na som i många fa l inte

ta itu med orsakernå.

. * Blunda inte

på olika sä t hjälpa föräldrar

verkningarna

". , . har. ni nå&,onsin hört om tusen lyckliga, tusen tillits

Landkänning' är också en liten skrift, utgiven av Elev förbunden. för Nordiska folk högskol-an i Kungalv.

Det sistnämnda är oerhört

sultat om man endast försöker

bearbeta

och sade bl. a.:

Det var i Kungäl v.

viktigt. Här måste 'samhället r

o Vid skoljubileet i Kung älv i somras talade Altvall

Norden.

hållanden som de kan godkän

na.

att åstadkomma hållbara re

blem med spriten.

det

vänlig miljö - och hemför

Det är med andra ord svårt

många unga ett verkligt pro

besked.

stående framgår en människo·

* Trivselfråga

. narkotika inte är något stört

Reso

o Landkänning -.:.. ett vac kert ord: det fångar just det ögonblick då båten skrapar i strandgräset. Men det är, åtminstone för mig, någon ting mer: det ögonblick. ,det år då jag på allvar mötte

Men de kräver som _av ov:an

inte orsak.

verk!!,t i en undersökning som '

Björkqvist.

dersökningen i

liksom

sträckning endast är verkan,

dern 13-19 år har 2.200 med av

och. sprit,

brottslig verksamhet i stor ut

är mest. Av 2.500 unga i ål·

letts

TorSdagen den 11 jan.

De unga

öP

POSTEN

Traflel{en

focus

I president

Kekkonen föreslog

sitt nyårstal att en hastig hetsbegränsning skall införas. Det är ett bra förslag: trafi!<dö den skördar belydligt flere of"fer i 'Finland än' i övriga nordiska per fordon räknat länder och det måste, som Kekkonen sade, innebä ra att någonting är på tok i vår trafik. , Det man vinner i tid förlorar man ofta i död. Det är skäl att snabbt gå. in för . en hastighetsbegränsning som beaktar vägarnas förmåga att klara trafiken.

jan.

ÖSTERBOTTNISKA PO TEN

19'73

Här ar tomtenainnen· -och vara prIstagare ••

Kung

Lördagsdaliserna skriftskolan. Jag känner redan

Altvall

till alltsammans i

maj!

Och

jag

och

fyller

ångrar

JULTOMTET Ä VLINGEN I ÖP rönte ett I "ligt intresse. I förra vecl.an försåg vi (lå ÖP Ja

kobstads polismästare Jorma KuuIn med tomteluva, och satte honom att dra pristagarna i

mej

de nio deltävlingarna. På ett par orter hade det tydligen varit svårare än, på de övriga att

'djupt varför jag någonsin bad om att få gå på dans vid års· ålder.

Brän t

s kyr

lde

hitta rätt namn på tomten.

13,

barn

•

Kristinestad hade ingen av dem som lämnat in svar, Iycl.ats få

fram rätta namnet. '

, Det var alltså nio tomtar, nio i Konstan t in. i Jakobstad Engel tinestad Volmar, i Kronoby Syl tävlingar och nio olika namn. brekt, i Närpes Alexander, i vester, i Lappfjärd Staffan, i

Nykarleby

hette tomten Gamlakarleby Styrbjörn, i Kris- Terjärv Klas.

och i Oravais

Ulrik

Och så till pristagarna:

La,ppfjärd:

Inga-Britt

Högström Lappfjärd,

2) 3)

Liljeblad Lappfjärd,

Adjers Lappfjärd,

1) Peter Höglund 2) Maj-Britt Granlund 3) Olav Höglund Norr

Norrnäs,

Kalax,

näs.

OravaiS:

tycker

Oravais,

jag,

ner Socklot,

för Guds skull in

lterat ,

Nkby,

hur det känns för är borta. då kanske får höra hur det

.d ett

taQssjäl 'v

Nykarleby:

så fort .som möjligt.

Kerstin Antus

Barbro Antus Bert

by.

1iiiI�lrar ska sätta fast ,rna i

Holger

Närpes:

För jag

Därför

Margot

1) Martin Gleis 2) Harry BruneIl

Reino Tallbäck Nkby.

Jakobstad:

Purrno, mo,

Carita Forsman Jstad.

Kronoby:

Liselotte Kron

qvist Kronoby,

Hele

Berit EneIl

Lise-Lott Enell Pur

Hovsala,

Birgitta Kronqvist

Kronoby. Teriärv

Högnabba,

Karl Svenlin

1.)

Fram; H. Skytte

Jens-Ove Högnab

ba Terjärv,

Bengt-Anders

Högnabba Terjärv.

Gamlakarl€by: 1) Gunhild 2) Marcus Sand vik Gkby. 3) Gun-Lis Nordkvist

kärle-

Ahnger Gkby, att

före

från

_and mde:

sbruk r:,ug dock

Polismästare Jonna Kuula drar prist.agarna

OCH

SUND

som

. NYKARLEBY-GILLET

rådman Viljo Syrenius vid magistraten i Vasa till föreningarnas

Bluidc:hefen i Vasa sände i lom, men det finns också planer ordning

att förhandsgranska nom bingospelande

lå and

gnader

i tusen und av d stan

Gamla Vasa och

Denna gjorde en del innan sömnadsindustrin starta

hölls till

dagshelgen

...

:ar

Frågan är nu om man skall

i båda lokalerna.

liusdagen den

Efter en

januari

mark och tredje

gratulerar

vinnarna

och '

tackar alla för visat intresse.

Hel

1973

sina intressen i Nykarleby eller

räknar sig härstamma där kl. 18 i Bragehemmet, Kasern ifrån eller från de ,närliggande gatan 28. Alla nykarlebynejda kommunerna Jepno Munsala re i förskingringen välkomnas, och Oravais. dvs .alla som på något sätt har .._--

lan,de Fred lltta '

och då 10-

kalen var uthyrd tIll kurslokal

._irlI:n.iJtlg:ar som föreningar de i Solf har föreningen samlat Jov att rätta till; Redan en del pengar.

förm:'lIl.

åningom ordnas.

_________ .._

ut en av på en ordentlig utbyggnad. Ge-'

är på

mark, också dessa som köpkort.

singfors håller sin julfest tope

också höll på att få nöjesförbud - har

alilde.Jronferens med polismästare Gart Häggkvist kunde tillstånden s

affär vinnaren valt. Andra pris

Nkby -gillet fira ! på topeliusdagen

porärt tillstånd att ordna tillställningar. Efter en uppvaktning från Korsholms uf

fAN

Första pris .är som utlovats

ett köpkort på 50 mark i den

emporart nöjestillstånd Gaooa Vasa o{ h SU.ndolTI UF

Gkby,

tomtetävlingen.

mot bombningarna I

Ett stjärngossespel

karleby-t.raditioner

med

utföres

elever från Paipis folkskola un

der ledning av lärare Rolf Her

ler.

Ljusbilder med motiv

frän

det gamla Nykarleby visas och kommenteras

mund

tiden

Schalin.

ingenjör

För

reserverad

till

Sig

övrigt fri

är

-sam-

sikta in sig på, att börja ordna REPRESE T NT R etta varo. för de en förut ätt ing Jör att pet i Gamla Vasa kun l . .. , . . . danser i stor stil när man får en svenska fredsforemngarn anthland ' a 1 Os-, svårt kngshaTJade och Uf Hoppet ord V" ar d'lllna är Sag-a Heino. fast vägförbindelse till staden terbotten, samlade i Vasa den I gen skall kunna få fred. Vi väd_r_ danstillställning. I I

var

det

fråga:

eller om man skall försöka om·

IF:s julfest s o m skulle den 5 januari._ Även för fick

tiIIstäJJnjngen

man

"'1iIIg�m tillstånd.

eförrättning som stad

polisordningen för V asa er dock att hållas.

det bli nya problem för

föreningrn a a.

Eriksson i Sundom är herrarna

från

Vasa

med "vilda ford

gott allmänt skick som

Gamla Vasa; nlrit tal om en grundav lokalen i Sund-

januari

1973,

pinas och vantrivas tillsam folkningen.

Sundom uf:s lokal är -

----- .-

har beslutit an jar till Förenta nationerna och planera lokalen till allaktivi ta följande uttalande: generalsekreterare samt godkännas av riksdagen tjänar dess tetshus. göra endast syften. ägnade att att ka 1. Upptrappningen av kriget till världsopinionen Vietnam ger anledning till allt som kan göras för att få da den utrikespolitiska fredsbe l Sture Eriksson är ingen neutrafitetslinje vårt djup oro bland alla ansvars slut på kriget och fred åt Viet tonade vän av stordanserna. De. har land följt under presidenterna kännande människor i värl.den. nams folk. helt spårat ur, säger han. 2. Med oro och bekymmer Paasilåvis och Kekkonens tid. Vi. protesterar på det krafti Danserna har blivit en mark gast emot USA:s allt grymma har vi' konstaterat 2tt man på Vi uttalar vårt helhjärtade stöd nad. Man· stoppa.r in så mån befolkningen i en del håll i vårt land försö för president Kekkonen och den re angrepp på ga det ryms i en dansloka.l, Vietnam och' kräver ett abso ker omöjliggöra en förlängning fredspolitik han företräder samt släpper på ;ä mycket oljud lut stopp på bombningarna som av mandatperiod för president för en förlängning av mandat det är möjligt och låter dem i så hög grad drabbar civilbe- Kekkonen för åren 1974-1978 perioden för den nuvarande

mans några timmar.

Ett

inställande

av genom att motsätta sig att en presidenten enligt de av parti antas av riksda erna uppdragna riktlinjerna vil

bombningarna och övriga krigs undantagslag

handlingar i Vietnam samt ett gen. De medborga11l.dresser som ka följer parlamentariska spel omedelbart tillbakadragande av är i omlopp i syfte att sätta regler, då riksdagen med fem majoritet i grund borde upplysas om hur galet d.e amerikanska trupperna och stopp för den planerade man sjättedels krigsmaskinerna ur landet är datförlängningen vilken skulle lagsordning skulle anta lagen. det hela är och fungerar. Sture

tycker att de unga

ÖSTERBOTTN SKA

Välkomna till årets första skonötarpartaj

POSTEN

Torsdagen den 11 jan. -

ÖverJl.ark Hem ården

'Iörd. 13. 1. kl. 20-81

Skonötarflänget leds av de glada gan.gen

Sten Olas och Westers fr. Lappfjärd 19.10 via K: stad och Pjelax. Strandlinjetrafik Rangsby kl. 19.20 via Nämpnäs.

BUSSAR: Ingves

frän

kl.

19.15

Lararnie fr.

Y-Malax via Långåminne och pörtom. Haglunds fr. Kaskö 19.30.

..... """'---------------------_...._ . ---------

MISSA INTE EN RAFFLANDE LöRDAGSDANS I

DAGSMARK

Lärd. 13. 1. kl. 20...02

KIRKA och ISLANDERS * ;;}* * *. * K.J,ELL .JÖRGENS GRATIS BUSSAR: Haglund fr. övermark kl. 19.30 via Närpes 19.5.0. Fr. Kaskö 19.30 via Skrattnäs 19.50, K: stad 20.00. Sideby trafik ömossa, Skaftung Henriksd )ll. Mäkelä fr. Teuva kl. 19.30 via Perälä 19.40, Myrkky 19.50, Tiukka 20.10,. Lappfjärd 20.30. Mäkelä fr. Mämml

19.00,

Kodesjärvi

19.P5,

Isojoki

19.20,

Vanhakylä 19.30. Mäkelä fr. Vesijärvi 19.10 via Kärjenkoski

19.20,

Ohriluoma

fr. Sideby Honkajokl

19.30 18.50

via via

19.30, Karijoki 19.40.

"DANS ANT" AR ÅTER UTE OGH SPANAR.

HALDINS

BUSSAR:

Frän Jakobstad kl. 19.40. Frän Gamlakarleby

VAD HAR HAN I -KIKAREN

kl.

19.00

via

Kronoby - Edsevö - Bennäs. Från Esse kl. 19.00 via Pllrmo - Lillby - Markby - Jeppo.

LöRD.13.1w .

kl. 20.00---01.00 ,

N.U.F.S.

•

Julfest för barn i IPetalax-diskot

R k

b med Kjell Lolax vid pianot. förde teaterstycket "Hatten som d· e or arle Sedan fick barnen pröva sin blåste bort". Discot var mycket. l fiskelycka under tillsyn av de omtyckt av de små och man Ni slutsålda o tio barntanterna, som fanns på i var minsann trött när man gick hem, inte minst barntan-revyföreställningar plats. Under pausen bjöds ·barnen terna. EFTER SJU. föreställningar på lemonad och grisar. Man haUttalanden bland deltagarna!. med f !lsaU salong kan man de dock inte tålamod att sitta onekligen konstatera att Kar"Foår vi kom hit åm måron länge stilla, ty från stereoan " leby uf-:s nyårsspel "Skottå? läggningen i diskoteket hördes gloddji" blev en succe. På redan Middle of the Road. "Näij, nu ork inija na mäir", ". söndagen gav revygänget sin

UNDER JULEN anordnade Pe talaX uf föråldrafri julfest för barn i åldern 4-8 år. Dagen började med dans kring jultal len. När svetten började lacka uppenbarade sig Pippi Lång strump och berättade om när Discot f)(lldes snart av 30 sade en hon lekte. kulI med poliserna. shakande barn. Mellan skivQrna golvet.: Efter sagostunden fortsatte sjöng barnen själva och harn ring dansern a och lekarna igen tante na Kar n och Viola fram-

och

kastade

sig

Bar n tante

på

Arets revy torde. siå rekord Karleby uf:s historia vad blikunderlaget beträffar. gamla rekordet är nio förest ningar, men då var inte pu fulltalig alla gånger. Nu har la föreställningar alltså slutsålda. På publikens begäran har vygänget beslutit att ge två

tra repriser inkommande veck

sista "ordinarie" repris inför slut. Allt tall!r för att ock en publik vars like man sällan skådat. Det var liv i sa- extra

longen från början till slut. hus.

repriserna samlar

n den 11 jan.

1978

öSTERBOTTNISKA .POST EN

5 . J'4

ORAVAI S

JUIII..... IW ....... dUC

BUSSAR:

LöRDAG '13. 1. kl 20-81

via

Haldin

. via

fr.

Vasa

Kvevlax fr.

Jakobstad

Nykarleby

kl.

Vörä.

kl.

-9

Jeppo.

HALL-I-GÅNG med 4

SERV.GR. ORDN.GR. - BIW.GR.

1 Arr.:

Extra damernas!

OUF

KVEVLAX Lördagen 13. 1. kl. 20-01

Blommor och Bin Nafurligfvis har

•

Karperö.

Koskö.

Haldin från Vasa busst. kl.

exfra damernas-!!

�z�

från Bock 19.15 via Gerby, Lskmo,

Sound' '. Dansa @. Träffas .�x�

Välliommen

19.45.

��

Trivs

Välkommen �� _

Is första dans i KALLBV

med populära CARACA-S den 14.1. kl;. 20.00

OBS!

3 Kärleksbrev i sanden Flamingokvintetten (ny) 4 Omkring tiggaren från

Ulf Elfving gick Viktor Sund åter på sven ktoppen I

SöNDAGS

sände

INGEN -J3USSTRAFL'<.

LUGssa Hootenanny Singers

5 Du som vandrar genom livet Lars Berghagen (ny)

Ulf

5 Som en sång

Anna-Lena Löfgren E I f v i n g sin sista SvensktöPP. Han bar lett program- . 7 Där björkarnas susa met i sex år, men nU har en Hotenanny Singers besparingskampanj inomSve8 Så glad som dina ögon rige>,s Radio sopat uudan bo,Agnethä' Fältskog nom. Samtidigt har tidning9 Va f(g skola människor en E xpressens läsare korat . stnda aste mobonom till rad-lons b" S ven-B erlil T aube sikkåsör i klassen populär-I Karl-Alfred och Ellinor 10 f . året sjätte öljd i för musile

....!I..:. '-.-

söndag

lKl

kvä 1 14. l. kl. 20-0 l DAMERNAS N G S HALVTIMAfE

förra veckan kom Viktor

Sunds

(och

Merikantos)

björkarna susa

Där

in . på listan

ny inspelning, denna gång med Hotenanny Singers. Denna vecHon Henry Alm I j' ka 19ger låten p å sJun ' de p la ts. som flyttade till Malax vid års.. eftertrader -

skiftet. Tjänsten hade sökts av

"KU�" fOr ungdoms-.!

....... i

Nykarleby stad

....._.al

vald . e

vid sitt

från

Jakob-

_"�*,'ä-ll en Birgit-

u.gdomsledare.

:s',vensktc)ppen .

två personer. -----

..y

O Herr baron -

är ju

Omöjligt, en

. har skjutit Karlsson,

fågelbössa.

Sven-Bertil

S vensktoppen fortsätter, men utan Ulf Elfving.

det

ko.

.här

I !

:....

i.,

1 Låt mig få tända ett ljus Si ..... Pettersson

2 Sofia dansar- go-go Stefan Rliden

Taube

Donny Osmond

7 Maybe I Know The SeashelIs

8 Mama, papa Cyan

. 9 Mouldy old Dough Lieutenant Pigeon

10 Should I Peter NQone

Vem glömde sitt namn? NU HAR DET HÄNT en liten Några prenumeranter. .bar sänt in inbeta1ninpkortet -utan att skriva: in sitt namn! Ar NI inre säker pi att namnet fanns pi kortet;· ber vi Er ta kontakt sA att NJ inte blir utan tidning. Ring Jakobstad IS 555745, eDer skicka ett

malör.

tio i topp_ .

1 Crocodile rock

.Elton _John (ny)

1 Loop di

love

Chag

Happy Xmas (War is over) John & Yoko/Plastic Ono

Band

4 He is your hrother Björn och Benny, Agnetha . och Annifrid. 5 I'd love you to want me LOOo

6 A teenager in love

kort. 8etaIningsstiWets stämpelfinns inte på alla kort, meD bL a. fn\n följ&nde .stäUeo bar - korten avsänts: Postkontoret I Munsala, PetaIax, övermo.rk, Andelsbanken I Jakobstad. Ö Malax, PUnno, KåUbY, Vasa, Pensala, Sparbanken . i VOrA, Munsåla, Jakobstad,. Malax, Kvevlax, Abo, Drågnäsbäck, Bennli.s och N'årpes. samt tiD _

FNB I DragnäsbäckC och Vasa och ROP I Va8&.

öSTERBOTTNISKA

:Kul urdagen ••

Torsdagen den 11 jan. - 1973

Jlosa····· 8ucee·

•

vek8amt ·tillny

,SOV

D EN KUITURMöNSTRING

tidigare

aldrig

-Harald

T e i r;

upplevd

bredd begicks.i stadshuset i Vasa på trettondagen.

tiJI

PO STEN

arrangemange

"ar

professor

Pappa

Böde

. L å n g var speaker. SOD;l solister medverkade han själv, Ing

er Söderman, GretelBeijar oCh Ingvald Back. För grupp

framträdanden svara.deBrages kör och danslag, El13lmanslag, Kronoby

hQrnorkester

och

lil"onoby och Vestersundby. Ytterligare

Lappfjärds

foJl<dansare framträdde

från

Harald

Teir, Lars Hulde , Bo Lönnqvist,Bo Knape; Erik GranviIi, Ann-Mari. Häggman och SveD':'Erik Krooks.

Förrän "festen inleddes höllS' Johnsson. Det var glädje, fest

ett möte, varvid en ny organi-

och trivsel i ett fullsatt stads .

sation bildades som skal! ver- hus.

ka som samarbetsorgan för oH-

Den nya organisationen blev

ka .folkkulturyttringar, för mu- grundiigt seei- och hembygdsverksamhet. stjärna

Ordförande

avfestad.

Lyckans

lyste, intensivt

interimstyreisen kapp med Harald Teir - över

kulturdagen

blev Harald Teir.

Vasa

att

man

Vid festen lyckönskades or- bara stod där "med förvåning ", ganisationen av Folktinget, ge- ens finger i häpnadens mun . Var det så enkelt? nom _Christer Boucht, Svenska Fanns det ett så stort bekulturfonden genom Levi Ulf-

vens, Landskapsförbundet ge bov? Var det så lätt att ordna en nom ·Ernest Granskog och Fö-, reningarna Brage genom Em.iJ kulturmönstring

* N i dansade fal<tiskt tnkt

Stormönstring. i Teir-regi medan r örel s erna funderar D DE ENDA som förhöll.. sig

; folkkul uro.rganisationen var

reserverade

SÖU:s

till

den

nya

representanter,

Paul

L i n d e II hade en duell med Hara·1d Teir under det kon stituerande mötet. Går inte denna

organisations

in på flera andra organisationers

verksamhetsområde,

verksamhet und-

för att kunna verka- att tas från

om organisationen så mycket som museisektorn le ligga

på ett

för

skulle

hembygdsmuseerna

bildas ville dock

och beträffande

avgränsning

begreppet

möjligt

Är

det

håller

den

nya

Hägg

Ann-Mari

och

Greta

Inger

Rjarne

Söderman

fal l är det, nog inte bara SöV och kanske i första hand in te just SöU - som har skäl att reagera.

inte sig

bäst

inom

förefaller det som huv udin tresse t skul

FSU-förslag 1968:

sationen ordnade senare på da Mot bakgrunden av den kul gen kan man lätt å intrycket

folkkul turmönstring

till

.yttringar, folkdans, teater osv. också kommer .att 30rtera un der folkkuIturföreni:1gen. I så

helt annat plan?

SöU var inte emot att ett verksamheten kring dessa. Man tur.

6amarbetsorgan

andra?

säger

ma·n

Snåre medan instämmer.

må!iit e fä

rade han? Kommer inte de pengar organIsationen

fast,

oragni- att även olika sång- och musik-

Fritidsfrämjande

. Våren 1968 diskuteradf' vid . Fmlands svenska 'JngdolYl"för

'b4ndets (FS.V) Årsmöte y karleby ett förslag om' samar

bete mellan alla finlandssvf'ns

ka kulturorganisato!ner Ar

betsnamnet var Fritidsfrärn.lan-.

det. Det centrala org-al)et 5kul

le ha varit Svenska folkskn'ans

vänner. Syftemålet med fi'rs!a

get

var Qkade resurser.

service

- av

bä.ttre

bättre.,' .>amordnirig

kulfuraktivHeter;.na .

-Samarbetsförslag t

. "

och

. ,

vann mg

et gehör .'den gångel}. Endr. po

'sitiva 'r. esliIltatet -'\'ar,'

Finlands'

'SV,

. 'svenska ": ång, . 0.ch

musikförbund ocb Finl?nds

svenska' folkdansring . började:

sa'.llrp

k mma .tlll . kontaktm&

ten då. och då.

,SÖU-f.örslag 1972: : Ku l tu r mön st ring •

Senaste vår, vid FSV:

möte

i ·K:ristinestad. - toge:

nytt i itiativ . Från

(ördes

,förslaget

. 'laridssvensk

års

ett

SöV fram

fin

ku'lturinönst rlfjg.

Den skulle 'återkomma

vartan

nat eller 'vart tredje år och ha

. Som syfte ' att ge kulturutövar

na möjlighet att

visa upp

. . suitatet. 'ay sitt arb,ete samt

på de fästa uppm'ärksamhet kulturyttringar

-.- * StuRda.rsvärden Börje lAng _ ha de sökt fram

Bragekörens .,Ig.

ngstol som ban sjönk u.ed l meIJan·

nger och speakning. Här njuter han

väl

mer

sOm

Svenskfinland. .

förekom:

. .

• Forts. sid.

jan.

öST ERBOTTNISKA

197

rnnnnn esar·:.Och fel l Hler., ,

POSTEN

turförenin f'ns-planer at::rSD ILo\ representanter, för olika Iwlturyttl'i agar; röretl'ädesvis must>ifoik, samlats ,till museet i Vasa för aU billla Landskapsföreningen för

tretto.dageu ..

laembygdsmuseum ,i

svenska

"'n.ude. Flera fö,reningar'

lång ' rad \'erksnmh tsplan antog s i ,princip;,

.. _er

sammankaI lats beslut vid

..ed

i' C

ett "

Ual'ald

_enskilda

Gardberg vid Museiverket. ! Största,

Ett: fornminnesår

sk, all

inkomstposten

är

en"

ord- jultidning,' OrganisatIOnen skall

I l I

arbet s- En kurs i mllseitekmk planeras I Svenska

Harard Teir som ännu under detta år. 'F:lmer ruken tills'a tes vid om folkkultur s mt en omfat , -_ .... hade forbp.rett ande . pubhka lOn verksamhet . står' också på foren:rigens verk . , sida ville man samhe6program. , ..ed

nära

anknytning

land

Förutom Teir invalde

i Hite

skapsförbund, ,

rimstyreisen

K.urt Jern,

I Ernest

till

Österbottens

Henrik

Svarfvar,

Margaretha' H .. r1er,

Granskog, · Olav

Ahl-

Sven-Erik Krooks och * Paul Llndcn ställde .fräna frågor till Harald Telr, som kVitterade ' Den nya föreni gen Sl{all b ck, , arne Nybond med besk kritik av SöV: s kultu raktivitet. BJ p få s sträva eatt till ,. stånd till ·' .,.-a;:-"UJJC""UJ "'Uj"U,5 .. Ola Ah!' ack I delen, cia Ett , museer lands . i i ' u0 O e Y I a gJ !ift l 'skolmuseum planeras till Ny. pl roreOlng n och , '. , ' 6Lt , U· . " karleby, ett båt- och fiskemu- · ' ' _IIe!WD g sta g rna. f... _ , U '1 seum till Malax och ett präst , att . ar•. , gårdsmuseum till Korsnäs, Vid . g l ' rorsl !mötet berättades också om pla• • ef r_ s i nerna på ett Ianthandelsmuse- I ' , ,. . I JUnl-au-, . . ' um i Närpes, Om lokaliserings O DE'1: FANNS IANGA GODBITAR i det folkkulturprogram som presenteradcs vid fes frågorna utspann sig de an. _' '. oa. ..qa -storre ak - I ' ten i stadshuset på' trettondagen. D. et var visserligen för långt. - även om det kortades I " , nga bes u t fa tt adees, semlll arlUm , ned - men största delen av publiken satt troget kvar i fyra timmar. Finalen var sär - början avaugusti. Av ett förslag till budget skilt pampig med kören. hornorkestern, och spelmanloilaget samtidigt, på estraden och he "Utoi:dningsfr - :framgår att man räknar med l a publiken deltagande' i "Hur härligt sången klingar, • • " • Forts. sid. 12 , der..,snmg vId, konsulentverksamhet under . ...._leI!nJa Seminari : sommaren och med gekreterare . , , ,. från körer om att Tell' hade goda med- kultur och hembygdsmuseer l tIvas synVinkel deIt'd ' av i)v erd'Ire I( t·' or , oc h sk att mas tare på I , , , .. " hJälpare runt om i bygderna, svenska österbotten ar knap· nas, mUSIkgruppernas, spelIJ-----.,_ ' __ '_0

"�!:8Iade

av stadgarna

:v ::

;

III

kt-

tan

o sv, .

så

Teir, valdes till. intt'rim-, an'tecknade sig som ,mt'd-·

Kilen nas i landsdelen under år 1974, I arbeta

på

__eaooari

Ös.tcrbottt>n.

och', en

SÖV

hand

skäl

han

Publiken

kom

taktmöten med!

...; fö:-bundct

rätt

stora

till

rätta' past det som uf-rörelsen strä manSlagenS,

:'I

inte, kostnader.

- är intresserade _lonnönstring,

tt gör

harr

n"'... uoner nar po

JIIIIllfeS5(]1l'

folkdanslagens och

är för '

organisatoin nu skulle ta över

Men för övriga kulturyttrin- en stor del av. uf-rörelsens och

ter?

musik,

foll{dans,

några

andra

finlandssvenska

tea- Ispecialorganisationers ter.

I I

. Bl'II' svare't Ja

ledning

fmns de

att 'satsa

på

aktivite- T eir & Co. '

I '_0800088008G008G00@·.00&800"

Vasa .

handlade

._'

det

också

Landskapsföreningen -

för folk

Om man ser det från de ak

S e

(

kul

1)an

skul

)'ans

rsla

ätt re

i!a-knades

Inipg

. det ,fanns

skä.I

säkert'

JIIOfessorn

mg p' o

den' li lla , detal-'

'SV, : r. h

?onds

-Jade; tmQ-:

veten

få:pu

de års ett

'ram fin

rlf.lg

rtan

h ha ivar. )re

samt

kom

d. 7

II ' t " iS

Som.rilartid skul -,

Teir

det i varj e tre Dimnda

att

och

varje

_yckas sll. Dans med

rall

är

det

\"ar

på den pun.kten såri

ocb

dansarng gick

direkt

på

han ville ha som med vid 'kulturdagen

frågade inte efter vad och organisationer anom de ville vara med.

gjorde

SÖU

också

ordnade N'otdivälen

när

19tH_

ionerna ville inte sam den gången heller; men

an-

Harald

'{ LOTORNI

Teir mer eller

ordnar till en

- _.

sångfesterna behov.

folkdansstämmorna

har det I'ätt utsättningarna helt andra. Då gar? att dt>. ssa or ga - I betalar deltagarn a själva sina Sång,

åtminstone

_ ....

Vid

och och

men SÖV

sig

Musei och hembygds- I vat till när den diskuterat sam- teatergruppernas - måste frå· bra arbetarna är vana att arbeta arbete och fusion. Möjligen vo gan\ bli :' kan denna nya orga

med enskilda grupper gick det kretsar. bra,

vände

"Jjöd delta- uppoffrande utan att tänka p re man där i behov aven Ha- nisation ge mera service, infor I mation, instruktion, samord· garna på mat och resor och egen vinning. För dem är det raid Teirs frifräsighet. detta förslag togs: intäkterna räckte inte tili att dessutom fråga om att ett samDet verkar på något sätt ga- ning och inspiration än , de or . _�ivt em at. Vid se- betala kostnaderna. arbetsorgan verkligen fyller ett let att tänka sig att dcnna nya' ganisationer som finns?

"rör

Ar-

, pro (Yramm et Sa ··rSu1·1 i'L,t ·.pamplg ,,

i I l

även då,

vid

;pns·

Fest flna len·

Och

___l lIlIIlllllllllllll"""

.....

Ny mar

Mu·· " n ua'' godb..,tnr .

OyVeikkaus Ab:svinst-; -: - . ca 115 Mmktillföllstateni'

Oy y eik aus Ab hade under år 1972 en nisä(t-' Totalsumman 295 ,rJHjorier,mark"inflö ,i 'fp J.li, . ' ngpå nära 295 iljo ner mark; dvs 43,3 % större· 'av 3Q och 50 pennis ' kQlumnavgiCter. a, er . , . , ,För det ' ' , . ; under· föregående år, Den vinstandel ,' som, an· f o rdrad e s ' . . .. ,endes tor främjande av id r o ften, vetenskapeit,"J,:onsc-',', , 301 miljoner kuponger förtipparnll ':c: n och ung doinsfostran steg tillöve' r 115"'miljöner mark en okning med över O % jämfört med år, mom '; l1S iniljone 'i().JIcia .ku" p gers behandling ' 1971.. ' ' . 'Y'å rt bolag . Omsättningen, på 295 miljoner mark fö rd elade . , , , sig s om följer; 721 miljoner tippad , kupongers kontroll a v un': Tipsombun:dens arvoden 21,7 Mmk = 7,3 % der en ell er, 1v4 d agar i veckan avlönade "., 132,7 ,,· = 45,0 % Tipsvinster ' • . kontrollanter ;, ' Löner '-" , . . 7 ,9 % " = 2,7 : 6400 , 0 ,'arbetsdagat ., .', ,-' i, ,' = V er ksam hets omk ost na-der- 177 ' 6 ,O 'l O " M. ' Vinst 115,0 ,; = 39,0 %. s An tai e t tipsomb d lIr 9.464 och d n inänad, ' 295,0 Mmk ,100,0 %', ' avlönade pers0I'l:alen:bestod aV' 210 pers oner . Oy Veikkaus Ab

. . .

TER80TTNISKA

TOI'Sdagen den 11 jan. - 1973

POSTE N

"Skall trafikolyckorna minska måste ",i alla ändrainstä"nillll" o DET

o HUR SKALL man förklara 'att vi i vårt land ha de 13,7 dö.;lsoIyckor i trafiken per 10.000 bilar ur 1968, då mosvarande siffra i Sverig var 5,7, und

ÄR NÅGOT FEL på trafiken' i vårt . land,

konstaterade presidenten i sitt nyårstal, och hela re

publiken spetsade öronc J1. Trafikproblemen ligger

rade presidenten. Jämfört med Sverige och Nor:ge ligger vår olycksfrekvens fruktansv.ärt bögt.

.många minst lika nära hjil·tat som EEC-problema 'tiken. President Kekkon<-J.s tal ocb de åtgärer han föreslog har väckt eko i h la landet.

I Finland skedde år 1970 68 i farande talar om arbetsolyclwr

En reglering av arbetstiden' ra. Jag instämmer gärna, --sade om i fråga om landsvägstranspor- Kek'konen, med vad '3n m ed tra , 208 död fall på arbetsplatsen och i ter sku e anta ligen ä en in fikolyckornas 'Problematik för handel med dödli utg :: , forskare nyligen har arbetsoJycksfall med dodhg ut traflken skulle vara fenomen verka fordelakt gt ph sakerhe-,trogen , skrivit: gång (ej medräknat olycksfall t helt oberoende av mänskliga I ten. . Vi borde på allt sätt sträva "'För att vägtrafikolyckorna vid arbetsresor) och 1.055 tra åtgärder. fall av

mord,

dråp och

miSS och

trafikolyckor,

som

till att upp å .en centra!isera? verkligen skall kunna minsk s . Vid en jämförelse av tr.afik ! . I tal' förhållandena i de nordiska län-I och helhetsmnktad traflkpob i betydande, borde hela samhal f i tik jn t a även ndr där t in ll re rå ts an tälln .än g 0 k . 112, 176 och 1.143. f .. , be ten . d rna rikta s upp .ärks . . den snaVa foreta",::;,ek-onomlska andras . man måste aven oå .. mte annu I • Trots att aven antalet så I. narmast på att VI " iI nyttan av vederh"oran de traf'k l med p å att offra nagot DCh' ge r . . och o kallade traditionella brott mot I till skillnad från .Sveriae form kan beaktas. avkall på nåo-ot för ..sakens bäs I orge . o . . . . .. - har allmanna hastIg tal' N g t visar dessa liv har stii .. tr.afiksa- ta. Om. man mte ar redo till nvesteringarna l I r f D ningar. sta e ö etsbegränS h . . _ . tydlIgt var valdet ". for ogonbhc . kännbartc mera än kerhet måste ovillko lio'en ökas. i någonting ,overtygande beVIsen på dessa • o . , • • k et mest h otar medb orgarnas t • • • M-anga_ dylika investeringar är' det nuvarande är det on6digt s a s n liv. Y l nande endast mä ta med n - att v nta sig föriind ing till . en j . r tlOn lekonomlska varden - . f r d . t ?attre .. Varje mhalle periment som utfördes i vårt • Tankeeftel'sJäpning , att mt ta1-a om de humamt'a-Ifort]anat sma trafllwlyckor! land I'edan år 1962. . +- !let är någ t'fel med vår trafik, Det .är <ett tecken på en viss De undersökningar 'som , ':>3 president Kek'konen i. sitt ny ... r:;::aL Och visst bar ha.n rätt i det. tankeeftersläpni'ng, att vi fort ha,r gjorts utomlands har an fikolyckor med dÖdlig Ar

1971 var

utgång.

motsvarande

. ..'

; e:; : ; : ;t ! : :: : : I

fÖ:-

märkningsvärt

överensstäm

mande påvisat den v,jkHg

:� r!nligaSle kuvudorsak:

tydelse

hast ghetshegr.änsnin

garna har för säkerhet.en på

0·et ,andra f·ordonet

-vägarna, och har i allmänhet

i vederbörande l änder Iettti'll

att

har

kastighetsbegrällsningar

för\'erkl gats.

Beviset

så up.penbart

är

.aUäven i vårt land fQrdOJls

o MÄNNlSKAN ar den· vanligaste. orsaken till de svåra Huvudo-rsak-en ligger i. 80-'90 procent av fallen

olyckorna.

hQS föraren, säger trafiksäkerhetsman Lasse

Trafiksäkerhetsföreningen.

t ula på

Vid kartläggningen av olyckQrna

har man dock kQmmit till att det ofta är flere orsa-k-er som

'samverkat. Den

allmännaste

hastigheterna med det

snaraste

vägtrafiken. borde

gränsas, sade Kel,kQnen.

Undersökningar

har

visat

'att vägtrafiken är speciellt ut 'satt för olyckor,

och

därf'Ör

minskar risken för olyckor ge

att vägtrafikuppgifter huvudorsa-där två eller flere motorfordon nom överförs på andra trafikformer, inblandade.

ken 1971 var att föraren inte varit

I singleolyckorna var den såsom järnvägen. Anlllogt är SA var det i· 73 fall av 224. vanligast,e orsaken för hög has masstransportmedlen i vägtra PA andra plats kom för hög tighet, 41 av 143 undersökta fiken säkrare än peniOnbilar' na, motiverar strävan till hastighet i förhållande till rå-fall. På andrap lats här kom al vilket dan.de situation, 31 fall, och på kohol . med 26, -medan körfel att öka användningen av de tr.ooje felberäkning 20 fall. stod sammanlagt för 34 fall. förstnämnda.

lagt märke till den andra bilen.

T<e'lmiska fel var orsak till en- Vanligaste

kört'el

var

dast sju av fallen,. medan inget h'andling av bilen, 18 fait

viåiEats av vägen, liIlmande faktorer.

vädret

eller

Hal

dålig sikt_

lnga olycksorsa k er

KAN..--EN sin

sikt

skylla-s eller

på

säger

NEJ,

m a a.

halka,

andra

ständigheter?

ningsman

någon

OLYCKA

Nils

Man

yttre

måste

te sanda varje väg�tump då

det

och

är

pJusg ader

glasluilt

en' .dag,

följande

gen medicin.

- FöRAREN

måste hålla

en så låg hastighet omstän digheterna

kräver.

Vid

note

de 414 medverkande orsaIng. Hantula' -säger i fråga kel' som avslöjats i kollisioner om 'hastighetsbegränsningen att vi bör sträva till en sådan, men af t det inte är nödvändigt i he !!lV

la landet i dag. Begränsningen

. kan

vara

hållande

differentierad

till

för

vägförhållanden

och olycksstatistik.

- Begränsningen måste först

sättas in i mera tättrafikerade områden,

och

kan

byggas

från det, säger han. Traf!kför säkringsföreningens

linje

sam

manfaller ungefär med det fö

religgande kommittMörslaget.

I glesbygder behövs' dock in

te . begränsningen

som

på

mor

gon. MQt dålig sile finIIS in

felbe

som

e n

utgå

från att det ibland är halt.

De medverkande orsakerna i ,antecknats i 38 faU. /lV 143, tek dessa 224 fall var inte mindre niska fel i 36 fall,' alkohol i' 33 än 414. Dä kom trafikmiljön 'falIech trafikmiljön (hal väg på. främsta plats, i 75 fall. el. dyl.) i 28 fall av de 288 orsaker -

Vägmyndigheterna hinner in

Bland de medverkande orsa

4S. och trea dåligt fÖre 46 fall rats.

länsbesikt

.Vuo

Irerna .har bristande erfarenhet

Tw.ia var tekniska fel på bilen bidragande

dålig

lika snabbt * Att börja sin bilfömrbana I simulator känns tryggt; det tättrafikerade vä ett och annat fel. Värre är det i verkligheten. BUskoieleven medao h8D8 lärare oJan-Ingmar Eriksson öVl(I:Vaku'

bal

ka och

dålig

sHd

skall den

som i hög hastighet råkar i

olycka.

inte

skylla

på

dessa Qmständ.igheter. FELET

att

föraren

flesta fall är h:il1it för hög

hastighet och inte behärskat fQrdQnet.

innehavarna riskgrupp.

nya

är

körkQrts

Qckså

De trQr sig be

härska fordonet, men tlå det kniper

har

gör

inte

krävs i

de det

den

svåra

inte.

rutin

snm

sitJationer.

utan slår 'på bromsarna 0'1'11

hamnar lätt i olyckor.

Tondagen

jan.

den 11

öS TERBOTTNISKA

1973

POSTE

'Vi litar för, mycket på god tur Fartbegränsning god dellösning' o VI UTAR for mycket på turen, ChllllS!lr för myck t i trafi·.

L: D_ säger

länsbesiktningsman

Nils

BILISTERNA har bli,·it vana vid för höga hastigheter. Orsa ken till oerhört många olyckor är direkt eller indirekt den hö.. ga Jlasti heten. VUOl'enmaa säger alt han åtskilliga gånger i höst ' mörkret blivit omkörd av bilar som hållit 13 14.0 kilome ters fart.

'·uorenmaa. För aU få bukt

..,-d trafikolyckorna måste vi först iin(h'a på människornas iu ni ng, och det är inte lätt. Ett mord är en rysligt stor händel inte trafikmord.

men

ar na

bastigheter,

w...

för I Alskat-vägen som är rätt kro- Ett mord är någonting rysligt,

inte " kig och smal, borde ha 80·-90 tidningarna

, 'I

oeh d åli g sikt, är dIrekt ' ske kunde vara 110 km. Motor

"iir.rnll'li·2'l. -

Händer någonting vägar

föraren inte' reagera

kunde

Men

vara

sådan a

fria.

smäller

upp

stora

JtuatlOnen.

-- Vi måste ändra på instäJlningen. 'Bilisten tänker kanske

j ag be<>ränsnin<> inte att det var ning. s - vållat en annans död.

sätt . ha n borde för att ,ar är endast -en dell .

ger Vuorenmaa. Bilisterna måsBilarnas utrustning kunde någon form te som sagt lära' sig anpassa förstås också bli bättre, bilarna 'gbetsbegränsning, 'ef hastigheten till varje enskild 'kan göras trafiksäkrare. Tek

gå

\I borde få

bilisterna inte har för situation.

cill

På

många

vägar

är niskt är det inget problem att

att anpassa hastigheten både 60 och 70 för hög hastig- göra bättre bilar.

än

Lar

vid

och tar

till de förMIlanden som I kilometers toppfart,'medan den rubriker, men en dödsolycka är

till

vana

Att hålla 130-140 i I högsta hastigheten på riksåttan en rutinsak som inte får sär ofta är och vägar i samma klass, kan· skilt stort utrymme. "__ner. då det

äl

igt

blivit

bar

de förhållanden. säger het. likaså i stadstrafiken.

w._--.,.....u . , . Men då krävs sameiJ skärpt övervakning O Fartblinda bilister

lDeI'8

Däremot är

det en kostnadsfråga. .. Vuorenmaa sager a tt

vid

utredningarna

man

på' olycks

er Bilisterna' är fartblinda i stor platser klart får cn uppfatt . I begransnm g , utsträckning. Den som är van ning om vilka bilar som är säk= ingen följer, därför att de vid att köra 140-150 tycker rare än andra Och småbilarna . att polisen inte har resur att han håller låg fart då han är inte trafiksäkra, särskilt övervak gått ned til! 100, t. ex. i infar men det är som sagt en kost en effektiv

r --=!:sIOst

poliser.

med

Det

, ,

ten til! en stad. Men 100 är nadsfråga i vilken storleks ' a llmän h astighets fort ran. e en hög hastIghet, klass man väljer bil. .. alltfor hog l, tatbe Och inga bilar är säkra, folkade om" g räcker inte till, sä \"'aorenmaa, Den borde ut rå Qen. Dubbdäck behövs absolut om ..r..as_så att olik vägar får - Vår inställning_ till döds man vill hålla hög haRtighct.

Oeb

og t.opphastlghet.

olyckorna

trafiken

ezempel anger han att, lättvindig,

säger

är

*, Så

tänsbesikt.ningsman

för Man kör' alltid säkrare i vinter

man kör försiktigt eller in 90 ,som ottas l. oed pct etbilen Vuorenmaa. trafiken med dubbdäck, oavsett t . Och har man en gång dub med gO-skylten fräste Förbi.

--�-- --------

bar. bör de finnas på alla fyra Vuorenmaa

däcken.

·saken till de flesta olyckor ' eDan ratten och ryggstödet

terna .inte de

Sådana

detaljer

är

90ID

utreder

orsakerna,

säger

Vuoren

orsakerna maa. Därför händer det ofta dödsolycka i trafiken att kommissionen rycke! ut Förutom Vuorenmaa mitt natten. Länsmännen Lehtinen meddelar

H,jssarie

"'_!DS

,-...iii

sida

,"äg-

rörliga

polisen

och ing. dödsolylckorna, och rörliga po (ICh vatten ilsen larmar genast kommissio

kommissionen.

YI_1!!IIIDIILa

tekniska

söker

oIydsplatserna,

nen.

Vid det

här laget har kom

Mäen missionen

undersökt

ungefär

-.t..."";:;-ker vägförhåHande 100 dödSOlyckor under de trc Lebtinen som är kom- år den fungerat, I inget av de ____IS ordförande undersö fallen har man kunnat konsta mänskliga faktorn.

tera

somsom

att

säkerh tshältet

\'arit

del av orsak till någons död, Däremot. sagt den är fallen många där personer är 01'- rii,ddats om de använt säker hetsbältet. '

överväldigande

....IrI...

är det

faktorn

- Säkerhetsbältet borde va

ra sådant att det 5ätts på au

säger

•_IIi! - sj' onen

Dal

på

upp

är alltså inte statlig,

den består av statliga

'Il

sig

vilka

för.

faror ökade

med

anser gav han upp. -

Jag

lika

den

utsatte

stora

SDabbare vi kommer

ahåsolats, desto störr e

tomatiskt. säger Vuorenmaa. Vad' hjälper det att bältet är

obligatoriskt

alla

nya

bilar,

också att om 'att förslag

•

Forts. sid. Il

presi denten

tror

själv'

mLg

med

den

maa.

Den

alltså

O 90-bil åkte förbi Nyligen

I förbi

körde

honom.

paketbil

Vuorenmaa

hastighetssyndaren

löpa.

men

n:'1n

sig för stora risker.'

höll

tiek

utsatte

Cander

Obs: OP-Iäsare - nya prenumeranter Obs! NI

SOM

mte

. ' tIdigare prenumererat pil OP kan göra det anklast

det inbetalningskort, som ku pong en nedan.

:;;euom

kommit med öp, Om kortet har förkommit

kan

>ltI Ni

sal ,u"

än a

!"" ID

PRE NUMERATIONSAVGIFTEN är endast 6:- för hela år 1973. ÄR Ni TIDIGARE PRENUMERANT så har Ni fått ett moetalningskort,

varför Ni mte skall använda denna kupong, Ifall Ni förlagt inbetalningskortet kan Ni använda !tupong'

-----------

en, men var snäll och skriv "tidigare prenumerant" på Kupongen.

, Jag prenumererar på

Namn Adress

ÖJ>

• • e_e ••• •___ ._ e

• . .... .... _ a_e

Vuorenmaa

••

då så många ändå inte använ

der det?

:1'lRtig-heten.

risker

Vuorenmaa möjligheter har vi att kartläg

den undersökningskom ga

upp jak tartsyn-

ti het båd i dimma och regn. hastigheten i höstmol'kr'et med ?" . I och våt- .'ag som VI måste lara oss anpassa has- I duggregn ä ge r han. tigheten först, säger Vuoren- smutsade ned rutan.

medver

orsak till olydiOr är ganska sällsynt..

- gsman

förstår

ser på med 140 kilometers has för

till de svåra olyckorna, men är, mera slarv än direkta tekniska brister. Att väg _.....UK

utsätter

, att 'de har en bra bil, och frä

iRr orsakerna kommer tekniska fel på fordonen, men det är sällan man hitt.ar (.-1 i bromssystem och styrinrättning. Vanligare är slarv, såsom nötta däck, dåligt ötta vindrutetorkare som int.e kunnat hålla 'utan ren.

tog för,:'

ten och tänkte stoppa

Det hjälper inte att göra tra- daren. Men då har! kom till 130. och då avståndet <innu

RATTEN OCH RYGGSTöDET finns orsaken till de flesta dödsolyckorna i säger länsbesiktningsman Nils V u o r e n m a a i Vasa. På andra plats i sta

fiksäkrare bilar så länge bilis,

JIELLAN ('

Inte lärt sig anl,assa hllstighf'te" till rå vi gå In för hastisrhet,.oo!!riit,,.ninP.'. "ii "er NUs ,·V\wrenmaa. ' .

länge trafikanterna,

dande situati()n, ,måste

.. ___

•

... ....

e••

...

för

._ e_e

e_e

•'O.

1973.

.... s"s _•

• • . _____

.... __ e__e _ ._ •__ ...

_ •___

...

• •••••••••

_. e-e _

•___

••••••••

__• ___._ •__ .- ••••••••

_ ' ____ e_e__ ._ .- ___• _ _. ___

.... __ .......... .

öSTERBOTTNISKA

POSTEN

jan.

Torsdagen den 11

'Grunden till vart trafikheteende fee läggs under de 18 , ,orsta-aren

19'73

trafikbeteende hör hefästaS\under de 18 en måste få tillräckligt utrymme ocb Trafi första levn såren. u ppmärksammas från förskolan och uppåt. Bilskolan skall vara den skola som lär eleverna, tekniken , , lagarna oehdet aktuella före det sta· " f o rdonet, men trafikbeteen det skall vara grundlagt D

o BILSKOLANS tid räcker inte till för den omfaUande skolning som krävs. Skolpoliserna borde på sikt också komma in i bil den hos oss. ,Detta an ser skolpsykolog Kurt T u o m i i Jakob sta "uPPVllxen i bilskola ', och in t re sserad av 'trafikfrågor. Vuxenvärld(m måste först veta hur barnen heter sig, innan det finns någon chans lära dem trafikve tt .

GRUNDEN tö r vårt

dit'h

•

Personskadorna blir ju störst" För att lösa trafikproblemen på 'Sikt måste man börja trAn på dessa oskyddade fordon. g,·unden. säger Tuomi. Det är .. vil;t;igf att barnen Som små lär • De styrande inte av bilåldern att bete si.g riktigt i trafis "T

För att förbätfra trafiksitua ..1der 1960-t alet skedde en he: ; del på det oinrådet 0cksA. tionen På lång sikt, måste man oCh' skolan 'alltså börja långt nere, Dagens 3?,rnträdgåidarna ningen 'styrande är inte av bilåldern, upp trafikunde to trafikskola de har 'vuxi t upp i en trafik som Folkhälsans oCD Stina SandelIs inte varit på långt när " så inten igång. k0ill s odtholmsundersökning

"."; . .. .

gav siv som dagens.

"'ver stora delar av världen.

Och vi har alla vuxit upp i undervisningen är inga- en lugnare trafikmilj{}. År 1963 Iv' ".a tillräcklig. ännu . Tuom i var en milstolpe,i den finiänds S'.-'111 sett skolpoliserna' i fuDk k a t r8iik n. Det var dåirim: ' tinn i Sverige, tror' att dessa på den laOOs till dagens trafiksi si .' --- ;<;te komma även hos oss . tuation. Då blev bilimporten fri. e

",l

,et är svårt med barn att f:' Il . L att ftingera i praktiken. 0"'1 känner inte vuxenvärlden ti" barnens beteende , finns ing er .c hans att lösa problemen, sä g han. • t exempel: Barn borde in

Sedan har man bara med skat tepålagor försökt bromsa till växttakten.

, Vi har inte tid och råd att enbart lösa problemen på lång sikt i dag . Dagens trafikantge neration måste ha kortsiktiga

te röra sig i trafiken före tolv lösningar. , ä,.s ålder: eller före tio år om , n!"D nu skall gå dem riktigt till • Motvilja m,ites. Men för att få dem att motbegränsninga,r Il v stå från sina äventyrliga fär der. måste man först övertyga .:..- I varje människa finns e n föräldrarna om riskerna. Och motvilja mot'-begränsningar :av det är inte lätt att få en nio- den frihet som hyllas .så h ög t.

Tho

anlita koUektiva kommunikationsriu;.del i större utsträckning, också :för att mins a.· De trmga transporterna borde omläggas mera ön järnvägen, säger psykolog Kurt

ning, säger Tuomi. Visst skuUe

gränsningar, och lyckats stävja komma åt, och de flesta viII än

man ,gärna tala varmt för en fri olycksutveckling . en.

I USA har man sträng 0verfakta' :emot ;en sådan stånd vakning, och efter ett visst an. punkt. . tal prickningar åker körkortet fått också har yskland gå T 'kan vara Begränsningen o1ika för olika in för begränsning, trots att det differentierad, Vägarna har förbättrats och bi vägar, men då är det ackså vik skedde ,p1ed långa tänder. Taket är där 100 kilometer på al görs för larna' är bättre, trafi ksäkrare. tigt att systemet inte . la vägar utom motorvägarna. Vi har hela tiden kunn at öka invecklat. - De tyska motorvägarna är hastighe ten, både bilar och" vä de farligaste säger vägarna, gar är byggda för höga hastig • .•. talar för Tuomi. De är enkelriktade och, - , heter. De trafiksäkraste länder- har inga plankorsningar, men

t ir.>\:-ing att avstå.

sak är det med de' Ull,c'1l mopedisterna. Tuomi ansäg ocl!Så i tiden att mopedkörkortet skulle slopas, men nu säger han att .detta var ett dumt steg. Åtminstone skulle nAgon form av examen och körkort • minska elva-tolvåringarna som 'mma

mopedister.

'* VI, måste' kunna

ka pi olyck

Undervisningen

kunde ingå i skoIchemat.

hastighet, men tyvärr talar alla

då i möjligaste mån va' ra lagly diga. Ytterligare säger

kritikerna

att de flesta olyckorna händer vid låga hastigheter. Detta är riktigt, säger Tuomi, men de

personskadorna upp svåraste står vid höga hastigheter. Att tala om olyckorna vid de låga nastighetema," är att dra bort blickarna från huvudproblemet. /

• Rullbältet kommer

hastig den ökade hastigheten äter upp· na, i världen har alta För säkerhetsbältets del tror säkerhet detta med- Tuomi att rullbältet hetsbegränsning , säger Tuomi. den ökade i en snar - Alla fakta talar dock ty- USA och Sverige· som hyllar I för. framtid kommer på allvar. De

Men ana

fakta .

•

värr för en hastighetsbegräns friheten, har fått gå in för be-

--------�--�

är bekvämare att hantera, och ri n n ar d me Men man måste få alla att inse

dMltMhhg

-Det borde också bli tvång att man alltid måste använda att använda säkerhetsbältet, sä bältet. ger :uomi; ckså i. stad trafik. Både i fråga: om hastighet . ." Att lilte anvanda b ltet l stadsoch säkerhet!}bälte kan man be . t flk med motI. er-mg . tt m an .. tona att det inte är för att man " kor så korta s ackor, ar .hållsjälv skall köra tokigt som man 7 . man stanger JU dorren är försikt . bart: Det finns ju så ig fast man åker bara ett p r många andra drullar i tr fiken, hundra meter. säger Tuomi. Man kan ju hur Lika naturligt är att sätt a på ä l tt som helst hamna i en olyc l?ältet, för det behövs också i ka, tr9ts att man själv är oskyl stadstrafiken. 'Och sedan man dig. ' " . skulle ha behövt det, är det för

I":cwl<f'ras

ej OP betalar portot

sent att spänna bältet.

Österbottniska Posten

- Kritikerna .mot hastighets

. begränsning

och

bältestvång

anser sådana åtgärder omöjliga

• Andra "drullar" "Därför

skall

man använda

bältet och hålla hastigheten ne . då övervakningen inte räcker re för "aHa de som inte be tilL Men mycket annat bygger härskar trafiken". på förtroende, säger Tuomi. Undersökningar visar nämli

.Jakobsgatan 18 68600 Jakobstad

Övervakningen är inte allt.

.I:atads pkt:a tillstånd Dr 16/72.

gen att snart sagt alla bilister

Det sägs också att om man anser sig klara trafiken bättre har satt taket till 110 kilome än genomsnittsbilisten.

ter, kör många ändå 115-120.

Det är inte så farligt, utan vik tigare är hur många, färre som

håller en hastighet på 150.

Därför skall alla också vara

försiktiga, för att inte skadas

då man krockar med de (någ

ra) som är sämre ii:n g eno msni t

Det är topparna man måste tet.

Cander

1973

nth'älIa i ·dag l\'lalax

öSTERBOTTNISKA

1'111111111111111111111111111111111111111111111

. •

Under hösten har kommis ganska ofta inblandade, i olyc· antar att detta beror på att ' btisschaufförerna har mera be- I sionen haft tre oJyckor där

kor"

O..sa ke ,.

POSTEN

Men. man måste också kom· stämda

overfora de tunga .transporter-,I mera

ihåg att dessa

har

långt, k å ' r s n , ' . o år' än tl l l f r

arbetstider. tidtabell,

Bussarna i långtrad'are

frestas

inte att

inblandade .

varit

undersöka.

hastighet, hög körkilometer pcr och, Det är endast rrwpedolyckorfrån landsv garna till· järn- p rivatbilisterna, säger Vuoren chaufförerna. -har inte för lån· na som inte nndel-söks SKUTH ÄLLA byter n . Man .lattniin g i dag. Han flyttar vagen, skulle mmska olyckorna.: maa. Därför- är de procen tu· ga arbetsdagar. I vet att mopedisterna i en dooch lastbilar är: elit sett inte inblandade så Vasa stads folkskolka sli ,Långtradare LAngtradarehaufförernas ar.! minerande del av olycksf allen betsdagar är däremot många olyckor. : långa.' är orsak till. olyckorna. Men han innehaft tjänsten som l r bussarna mera , och. det förefaller o öjl gt vägar a a !a. dödsolyckor på Däremot På Skuthällas stol i Vasa I till kommunaJkans. " . i lIalax där han sätter sig sätter sig en åbolänning , Det I sallan delaktlga J o yckor; trots; k ?IDma åt denna overt dsko!r ?ar bilar eller tr ktore: varit . .. , utan· tvekan gor tra- mblandade undersoks pa plat unaJd ektörsstolen. är medlemmen Åbolan s I att d . också ar Igång t;nder n,mg so av s.eIl Tj"stE n I Malax ar t. f. under I ungdomsförbunds styrelse,. StIg I alla forhållanden. Vuorenmaa fiken osäkrare. V

I· ö Il

s t d a h I, som fått nys om tdahl blir .. ordman är ordinarie 'den lediga stolen. av . ....\l1U"e befattningen. i dagarna klar med sm examen är för närvarande sekre och var genast pigg på tjänsten il Ja och indu- i Vasa när erbjudandet kom. [tll1I'iI"ösler Jan-Magn Jans Även . skolekonombefattnll1gen

lär t. f.

___ _ .

",_........ -

· .

Z '" :la M __

(:; ...,

" ,,-

h.ell if\EI.

PRIVAT L A S, T a·1

har börj at

')$..

eller vid

13 003,

kursens börjafl

UTERQCKAR, ULST RAR och KO" TYMER till

NY k

Anm, per tel.

också på herravdelningen

•

" "

" '

•

, ,!

,, "

BÖRJAR! VAR-JE lORSaAG kl 1.7 .

Välk... RIeft

in i de bilburnas gäng önsfc:ar RAINER ocr, KIMMO

Bl.a.

kraltigt neds:ztta pris! ..

nvuSTADS BEKLADNA;;,SAFFAR II

Ni får mycket för värme? FASTIGHETSlNNEHA VARE

kyla går lätt att avlägsna, låt vara, Ert hus,

Ny kurs börj ar

varje måndag-

VARJE MANDA,G

Lärare gör Dig till en god rör dagens trafik.,

Ring

KL.

11 251

11.00 eller. korn

till skolan. Alla 1S-79 år välkomna.

T. TUOMI &'C · lel.11251

23. - tie), 12 l ------------------------_....

torsd'ae

Red'aktör

kl. 17

Kanalesplana(Jen

PER-ERIC ANfJERS0N

! :

fieeaRtloD1: .lallomgatam

\3- 5

lak6rosudL te!!.

tt'edaktdr •. Vasa S-E, Glader ffandelSeirpL ro D. tell 13522 REDAKTIONSRADE'f':

BEGAGNAD'E BILAR. Volvo 145 Exp.F eS&-

NYKARLEBY TEL. 20 424

Kära

Anm. varje dag.

bålen ifylles med svarvade trätappar.

LAST ISOLERING

.Posten OsterboUnlsk' u d'emsUdnlng '. . lakobstad\ J'i.nIand Medlem a. Uånl-ngarnaa tÖl'bund ridningen utkommer varje

HALDIN & ROSE

1UIl1 ...n rtug a. Er ladugårdsbyggnad är ny eller gam isolerad eller oisolerad.. av trä eller sten. SA UlIPLASTISOLERIN G passar nästan' i varje fall. ".ri-ing sker utifrån genom hål> med 20 mm,:s borr, SA·S KUMPLAST insprutas med 5 atmosfärs, '

odI

Österbottniska

BILSKOLA

JAKOBSTAD

•

Lär

Körd 11000 km

Volkswagen

-11

.' .. .. . -71

l'oyota COl'olla Fiat 600 0. 0 ... . . . ....J . Opel Record pak. DatsuJJ 1600 .. o .. ... . . .. Saab 95 ... . ... . . . .... Mazda 1200 ........... . .. Toyota Corolla Renault R -lO

1600 TL .66. . -65 Dodge Dart GT . . . .. -64 Fiat 1300 o • • • • • • • • • -64' . Ford Cortina o • • • • • • • 64 Opel' Kadett farm. 2 st. -64 Morris Mailer 1100 . . -64 Opef 'Recqrd Coupe

-71 -1.0 -69

-69, -(}9 -67. -67

Morris Mini

-64' Simca 10-ID0< . ....... . ........ -64DatsUl'I' 1200 .............. . -&3 ................

AU 5neUman, ordt5rande biältan GraDJund f'eJ'jäJ'w, Mar :in. Ma:rk Karvat, UUa-Maj Vörä. talf&DaKarl-ErIk Mattssoll Vasa, Lars-Görall -spe rrfn g MalaJ!" IJc!:r B1rg1tta Forsman ,Närpea. PRENUMERA TlONSPRIS Helt Halvt'

år . är

1973 . • . . . . . • • • . • •

Kvartal

. . . . . . • . . . . • . . • • .._ . .. . . .

Skandinavfen

övriga

länder

• • • • • • • • "

. ._ .

luösnummet

• • . . . ,

' _

.. _

6: 3 : 50 2:25 11: 17; -:25

ANNUNSMU'1'TAlGNrNG:

3([);tJ : 5' K8llIsII, VasS' te1. t3512 O(;:D lä,an OP:s ANNONSTJ.ANS'l JT-exp·editlOnen. Jakobstad

g.P-AUTO Kyrkostrandsg.

teJ.

12 <146

JAIiOBS'1'A.D

Annonsera j'

ÖP

l3, tell . 13'!W:i6 JT.kontoret'.. ykartebY' te!, 201024 Annonser bör mlämnaa !CDast , mAndag Itl' 16 rH!' SöV-kansliet senast Id 2()l KASSA UC BUKFORING 'J ako:t>sga.tall t3. Jak.oJlStiad l355:\ tel fak'obsg

IU'l.NONSP H<J:S: . ..... _ .... '"

texben

'I!:ftertexten

.. , _ _ _ __ • . _ -:90 Mi'nsta, anllonsavgift . . 15: . Bestämd' prats' -'W per mm

e a

,g , •

FARUANNUN8ER: nlmmlst.orlek 20.0. mm till ägg!\ pris -: 3D spmm och färg. I"ör.ening.sspa:lten p.er rad 50 P jste r boUn1ska Posten, ansvarar

mte

föl el!, 3kad.a som tillto på grund av f

ga ts ann.onsör annonser

om. nte

som

på grund' a.v

införts

IDringts eller po sUÖ1'Senlng

begärt

Qummp.r,

' Jakobstads Trycker! .och Tidnings

öSTERBOTTNISKA

12 \

lyy -utgåv,aiVasso:r

· ·.

rr ::--',"OTRE SIDOR tättskriven rim loch prosa .har en reda1t ' tiom;kommitte på tre ungdomar i Vassor producerat. Resul Trettondagsbladet (),;ll utkom vid t , ' bär namnet TB

n n

Årets

-utgåva

gångsporten_ i n dröd u cerä s ;:n ... (ls ,. }6 s

l' u skall

a,vTre,ttond gsbladet1';J :.:; ;ingens julfest i trettondagslielge!1.

POSTE N

•

. '

".... :-_ '_"

' ......;<.

,; .... f

'..:

\; • •••

är'

"!":olliler tre och 'årgången ar också 'tre, vilket torde betyda

tidningen utkommer en -gållg per år. I årets redaktions -

k:mmitte har suttit ,Kjell Hinders, . I- in::;crs. '

Marian Skog'

Oc!, 'Gun

K;i. urartikllirna· lyser med I ring av innehålelt. Grannför sil). ,:l':mvaro i Trettondagsbla .eningarna har "kopsat" vitsar o. det. någon ledare, poiltisk färg roligheter. 'Tidni gen såldes' vid eikr Hnje kan -inte heller spå- föreningens julfest för 3' mk per ra , Däremot är det lätt att upp st. täcka att tidningen tillkommit S eg i Sy': c att roa. En i och för sig int, t'tirkastlig målsättning. .' -:'i.-; jngen håller/sig meq. tio i-l0;J p - !ista, horoskop och har mr,,,: ,or av nyhetsartiklar. Allt ,är skärskådat ur' Vassor hod S O :1 men utblickarna går långt. Mi' l penetrerar ya$! so�n skett BARN VERKSAMHETEN , i Dragsvik, på studieorter som ungdomsföreningarna rönar Um:lå,bo och Helsingfors och stort intresse, i synnerhet·när, mary vet också vad vassoremi det' gäller )<ursverksamhet ' granter' i Sverige sysslar meg. för barnledare. Inkommande Ingenting av vad vassorungdo veckoslut arrangerar Svenska . mar företagit sig i öm'rådet mel österbottens tingdomsför lan Malax och Oravais är tid . bund eh barnledllrIhirs i nin ens redaktörer ovetande SöFF. Ett tjugotal ungdomar orr. samlas för att· lära sig att ta

Tjugo

anmälda till' barnledarkurs

:m som riat h 6s vem, hur mc: 13'a nätter eller .vem som ' skGll få barn med vem blir man i, r talj informerad om. Också en icke-vassorbo kan ha mycket · re ,',. under l_äsningen.

hand 'om Dam och sysselsätta'

dem med bl. a. impr.ovisation,

kontaktövningar,

färg

form, avslappning m. m.

och

Konsulent

Nils-Erik

Wlldund

dinnorna.

l'!

" 1111111111111111111.11111111 "IIIIIIIIIII männen· , .

fick ett särnummer. Ett folkdansprogram som var annorlund än man år van vid. Lars Huldens festdikt .var in

.' L\1ångä :g dhitar

Har' någon blandad 'kör i ös terbotten någonsin varit l;jtörre och samtidigt så vältrimmad, frågar man sig när man ser och hör Förenin en Brages i . Vasa sångkör. Genom den häg rande amerikaresan har kören utökats till närmare 70 röster. Många. är känaa sångare som man är van att höra i soloupy gifter. ' Folkdansarna från KronGby och Vestersundsby samt deras spelmän framförde ett välkom ponerat program. Linnea Tall gård presenterade programmet i lyriSka vändningar. Även spel-

Nordiva!en

gå gsporten

österbotten.

1974, och betrakt.ar

Han

porträttet

hOPI)a8 aU av·

spor

:S-ordival-vär-

,GÅNGARE från Jämtland.Härjedalen vill ha utbyte med utövare av gAng port i osterbot ten .. Initiativet är ett resultat av )<ontakter som knutits

vid

Nordivalen

östersund.

Problemet är att det inte finns gångsport-utöva,re i österbotten. För den skull kom

sulent

N ils-Erik

W i kJ u n d

i Sveriges

gångförbund

till Vasa i förra

träffa personer som kunde intresseras för denna idrottsutövning.'

Ledare för de na kurs ,är Bir Nils-Erik, Wiklund är merittidningens' barndom före gitta Mattsson och Tryggve .Bö I tyngd 'inom gångsportskretsar ko,:1 Dan Skog som huvudredak derling från NylamL ,f i -Sverige. Han ,har varit ord , tö Sannolikt c>ckså inItiativta De har båda två sysslat län förande för iämtland-Hiirjeda gare till verket tillsammans med ge med barnteater och skapan lens gångförbund, för närva K ieU Hinders. Aven om resulta de dramatik, så deltagarna rande är häP viceordförande. tet inte precis behöver hängas kommer säkert att ha mycket Han ,är också anställd som kon i i lgran är tillkomsten av bla att lära av dem. sulent av Sveriges gångfördet värt erkännande. Det är in Flera deltagare kan inte tas bund med hela Norrland som g t litet arbete som ungdomar och _har na i en, liten ungdomsförening emot till denna kurs, men om verksamh'etsområde, från början från Föllinge anor u :')rt. Roliga har de orkat vara det ytterligare finl?-s intresse genom hela· tidningep dessutom. och behov för kurser kommer JK. !etta år har man t.o.m. va en kurs att arrangeras någon rit tvungen att. förbjuda k ie gång i februari .

vill introducera

ten skall ha slagit Igenom hos oss tills

Under Nordivalen i öster . sund ordnade Sven Rehnberg och Harry Dahlgren ett kon .. tak tmote ·med representanter för en del organisation'er i Jämtland-Härjedalen· och . dele gater från Finland, Därvi d pla nerades vissa aktiviteter med

tressant --: , veri för andra än lyrik-först ig-påarna: Syna ba ra att denna, professor är så Ann-Mari Häggman och Bo lågmäld att hälften av publi Lönnqvist ledde två särinslag: ken inte hörde vad han läste. Det ena en frågetävling. det andra en dräktparad, Ann-Mari Solisterna Gretel, In,,'ald, klarade den i detta samman Inger och Börje hör man alltid hang ovanliga uppgiften bri! lika gärna. Som speaker bemö jant. dad sig Börje Lång om att va Av Lönnqvist satt publiken ra både kvick, spirituell OCh omväxlande. Att kunna variera nog och väntade att ban skul genom' ett fyra timmars pro le låta de företrädda socken gram och dessutom spela im dräkterna paradera. Nu glömde pulsiv fullt trovärdigt var en han sig kvar i vetenskapliga ut mindre bedrift av den gode läggningar och missade poäng ' Åbo-lektorn. en i ' inslaget. Se g

sikte på Nordivalen i österbotten 1964. BLa: skal! en "För Nordival" arrangeras i Iiärje dalen inkommande sommar. I dessa arrangemang har Jämt lands-Härjedalens gångförbund och Nils-Erik Wiklund en betydelsefull ställning.

kon

veckan för att

J andra hand inbjuder Wik-' lund ledare och aktiva till kur ser och läger i Sverige. ,"sär skilt, till, en grundkurs för in struktörer och ett ungdomslä: ger som skall ·hållas inom 'ra men för För-Nordivalen. Av stånden är k()rtare på tvären i Norden, inom det s.k. midje bältet, säger Wiklund. Han me nar att de aktiva i norrland gärna har utbyte såväl med mellannorge som med öster botten. Det är faktiskt' längre till Stockholms-trakten än vad det är till Vasa eller Trond heim.

Fredag kväll hölls i Vasa ett kontaktmöte som arrangerades av SöU. I mötet deltog Christer Boucht, Nisse Borgar, Rai ner Ståhlberg och SöU:s kans lichef Christer G Ekholm. Inbjudan hade också gått både so"de ' r och norrut·. men sam mankomsten var så pass has:, I fråga om långvandringar tigt' hopkommen 'a{t några· fler och -marscher vet han att vi inte kunde komma. . Vid mötet i Vasa ber,ättade här i österbotten är en god Nils-Erik Wiklund om gång- bit på väg. Han läste i sporten. i Sverige , Jämtland- ras om Sonja och Håkan Härjedalens gångförbund har qvists deltagande i Sa a chen från Åre till Stiklestad. Han berättar att det förekom mer flera andra liknande ar rangemang i Norrland,

gångare som hör till eliten i Sverige. Men Trönaelag i Norge, Som också har lramstående gångare, har man ett fint sall1arbete.

Nu vill man komma till öster bot en någon gång i vår med några aktiva, för att ordna uppvisningar och för· att in for mera om gångsport. Vasaföreningen VIS sade sig vara Vil liga att ta emot en mipdre pro pagandatrupp.

·FÖRNYA PRENCJL'AERAT,IONEN

Till Nordivalen ,1974 hoppas Wiklund att gångsporten git igenom i österbotten att man då kan ha ett orden ligt utbyte med deltagare väl från Tröndelag som Jämtland-Härjedalen. '

- Dag-ens öP är den sista s6m går till.de fjolårsprenumeranter som inte förnyat prenume rationen. Gå med kortet till posten i dlfg!