Österbottniska Posten (ÖP) nr. 32 1979 by Österbottniska Posten

'ö sterbottn iska

ungdom~tidnil1#l poste .n

Österhottnisk Torsdagen den 9 augusti 1979

80 p -

Sista Ruis-Rock?

Vadan denna trån.ande blick?

Åtminstone

sista Ruls·Rock

I nuvarande

omfattning.

Byråkraterna vIII flytta In konserten I Ishallen. För att kyla ner den stämning som fanns

. ' '::1'1

sidan 13

öP som ordningsmä.n Gå.r det faktiskt. så häftigt till på danserna som det ordas. Är ungdomsdanserna rena orgier!

. . . jo., för att

BOPPERS

är på besök - naturligtvis • Se sidan 7 och mittuppslaget!

öP kollade från inside. Klev något tveksamt in i ett par blågråa overaller och gick omkring som ordningsmän -en ons da.gskväll i Aminne. •

Vad som hä.nde kan studeras å sida 6.

d.u.M - .en ,v iktig pjäs

Teatergruppen gRaNaT i Helsingfors har gjort en mycket viktig ungdomspjäs med helt lantastiska scenlösningar. Tyvärr lär det vara omöjligt att turnera med pjäsen för lite tid, för lite p~ngar.

•

öP

preselltt~.rar

p j ' " på sidan 12.

Torsdagen den 9 augusti 1979

öSTEftBOTTNISKA POSTEN

.I 9ÖP!DJ 'eIll er l g_/ 197<) , au

]ve~

Ol1dföranden i Pjelax uf konsekvensen av orkestrarnas !5O-årsjubilaren säger i en musikernas höga priser. Pu intervju i' Hbl : bliklntäkterna räcker helt enke.lt inte till. Dessutom går Pjelax uf - och - Nya diskoteket är 'v år sto ra trumf, Utan det hade vi , ". fått ty oss till dyra orkestrar ~1~ andra ~ed m.ekamsk mu eller driva en mindre omfat sik publikens mtressen till tande dansverksamhet. Diskot mötes. Danspubllken verkar före drar. I dra den mekaniska musiken. Det har visat sig vara en Därför att det finns större möj vettig investering och har gjort att vi kan redovisa ständigt lighet till variation - hundratals band att välja mellan ocb tusen växande publiksiffror,

tals låtar l stället för e n orkesRaimo Vikström, ordförande ter med begränsad repertoar. Musikernas samo~ganisation Därför att den mekanIska mu r.f. ondgör sig över det utta siken är "nyare" - mera inne. landet sålunda skrivande; Banden hal' inte möjlighet att .h e

~--

Just det, Pjelax uf gjorde l~ . tiden köra med de senastP som många andra dansarran hiten. ' görer. bytte levande musiker Därför att publiken då kan hö till mekanisk musik. Man kan ra Bin favoritgrupp med favorit ju kalla också det här till ung_ låten _ en kopia blir sällan bätt domsföreningsverksamhet. Nämligen det, att man lär re än orginalet. Så är det. Därmed inte sagt att un:"'domarna at nöja sig med mekanisk musik. det är nån bra situation. Exemplet visar utveckling Pr()blemet är tryggandet av mu ens riktning l väl' dansmusik sikernas jobb och utkomstmöjlig I dag Musikerna förlorar sina arbetsmöjligheter och deras heter Inspelade prestationer tas I Det är en situation då tekniken bruk och används I stället för - Igen - har sprungit ifrån lag df'm stiftnIngen. För den som anv.änder me Raimo Wikström har alldeles kanisk musik, som säljer musik åt andra måste detta naturhgt rätt i att musikerna måste få er vis vara lönsamt. eftersom mu sättning föl' att deras skivor spe siken nu inte kostar nål!"onting las l discoteken. Enligt musikernas uppfatt Det kunde den lagstiftande ning är det här fel, och det är bara rätt och rimligt att makten se till. Ett annat och man så snabbt som möjligt bättre alternativ vore naturligtvis ändrar på ullllhovsrättslagen en överenskommelse mellan be så att ungdomsföreningarna I rörda parter liksom andra företagare som .' använder mekanisk musik I Det är visserligen svårt efter sin verksamhet. föroliktas till som det här I mycket är en Inter att ersätta användningen åt nationell fråga. musikerna. För det är ju ändå Hur lagen/överenskommelsen musikerna som gör jobbet l diskoteket. ska se ut I praktiken är svårt att säga, men principen ska i alla Raimo Vlkstl'Öm har fel och fan vara att musikerna får er l'Itt. sättning rör att deras tjänster tas Pjelax ut "lär Iilte ungdomarna l ansprA.k - om lin indirekt. att nöja sig med mekanisk mu .t1r". Pjelax uf drar den logiska PEn'ER GRANSTRöM

UT!Dtr Flf//I'}(

~... ~

KYRKAtI.

INGEN PLAT5 fÖR 01&

U,fR 1 ',,\ "

.I; ./

~~l'~A~ t J.Y I

Bild: Leif Sjöström

Omsoraen om Åland • .

Länge leve 50-talet!?

. . 1;000 [\H~~ SWf~HAR~,€V~ BOPPlItS W(lL lT~ TIME Go ~ , R 'a' R"L IV ---=:-~:------

)

Lf.Vf. OlK

Dl.:

~ .((VE. ({MI/TALET ~

("I.

Det är rörande aU se hur "omsorgen" ()m Åland breder ut . sej I riket. Plötsligt är det här på fastlandet vivet bäst hur Alänntngarna ska ordna .det för att de ska mA bra. Somliga trQr att det skulle vara ålänningar nas lycka om Sfp etabierade sej l öriket. Andra ser 4eras lycka t tvåspråkigheten. Och så vi dare. Bara några fA. fastlandsrÖ8ter ser saken från ålännin({arnas egen horisont - t.ex. ÖP. Var är det skon klämmer då folk dra.bbas aven sådan obe tving-lig lust att Btlf!"a fram och "ordna upp" förhållandena på Åland? Är det kanske så att Åland är nå({ot avvikande I republiken? Något som stör ordningen I le det och bör rättas till ...

Gomorrn! Sveriges tv 2 visade en timme finlandssvensk musik på bästa tittartid häromsistens. . Roligt att man på andra sidan vik-en upptäckt att det finns andra finlandssvenskar än Hen rik Tikkanen och Jörn Donner.

• .•• tar SIg \onsti~a uttryck Det kunde "ha varit en rötmå. nadshlstoria om .d et ,Inte hade -dykt upp för tidigt, det märkli ga för.81aget om en åländsk 01 ,jevärnpUkt som utgick frän en fastlandspolitiker. F'örslaget 'ä r ett origlneIlt sätt att se både på Åland och miljö vården: NeBte oCh dess bröder i gran.nländerna häller olja 1 sjön, och ålänningarna städar upp ef. ter dem •..

En tolerant kvrka.: Harry Wentzel, ungdomspräst 1937, skriver i en insändare I Hbl apropå pastor K-E Berg: Ur Jesu hand få.r välbeskänk ta gäster ytterligare vin (enligt texten minst 400 liter) och vinet var av hög kvalitet. Väl' Heliga Skrift omnämner detta som vår Frälsares första under. Detta till trots fortsätter väl' kyrka att misstänkliggöra män niskor, som inte förbeållslöst ac cepterar den finska kyrkans ab solutistiska normer. Men detta "självsvåld" kan ·knappast fälla pastor K.-E. Borg, - vi är många som med honom delar denna bibliska syn. Kyrkan borde predika tole rans. Inte föd9manqe.

ö S T E R 8 O T T N I S K" ,. () S T E N

Torsdagen den 9 augusti 1979

det inte bräk I första taget. De som komm"l dit gör det för att lyssna på musiken. Vilket jag också gjorde.

Ulrika svarar:

"Det var bra ordn.ing o pa Tulivuori-Rock'

Stämningslösa

Ulril{a på Emet

•

Svar

tiu Boy Wlstbacka.

Jag var en av de 20 *- som var nykter vid Halkosaari Med teellng menade jag inte det dan sandE' gänget framför scen utan Nu vet jag att det är. min tW' f' Road. 13 val1 en konsert, men tör hela tillställningen i allmänhet. f att vara jävlig till max. Men jag sök du förstå att Tulivuorl-Rock I A ven om jag sjäv dansade fram O . . t k 'hå Eft . "'1 h" d fil kan ändå Inte låta bli att ge svar också var en konsert. Liksom för scen. e:.som. Jag sJa v ?r e I å tal. Ruls-Rock och Kuus~ Rock där m Jag In e. ommer I g I Medelåldern tyckte jag att du allt fel, tycks sIgnaturen den ofamphga kategorIen som; p .

RIKA dyka upp i ÖP:s läsarfo- åkte till Emet med familjen, ! Ja~ häller med om att Tull- man också dansar. För vilken roc uppskattade till det lägsta. Jag rum ofta. Allt för ofta. Och fann vi att stämningen var en- vuon-Rock och Co~ntry Road 13 kare kan hålla benen I styr när skulle höja den till 17 är när HON dyker upp så är det Iigt vårt tycke tillräckligt bra. var en . dålig jämförelse men jag The Ronski Gang drar igång.

Reggeabandet var botten . Man vanligtvis -en klagovisa. Denna Men tycke och smak är så oli- hade inget annat I bakfickan. Om Jag påstod att stämningen blev ju arg av att höra på dem. gång har hon varit till Emet ka - tacka för det. man jämför -78: ans konsert med k a n s k e försämrades när de äld Därför droppade jag av. Bättre Folkpark på countrykonserten, Vi närvar inte vid punk-orgi. I -79 : ans sä var den törsta betyd- re var med. En övre äldersgräns? musik av den sorten nar man är det Inte att ta i lite tör hårt ho"rt. och där har hon haft det be- I, erna vid Lappajärvh men ef- I, llgt bått re. drövligt. Tack och lov att hon !,I ter vad jag hört lär det där • Svar till "En Det finns väl countrydiggare I al På fredagsnatten talade vi med I upprörd Country la åldrar. farbror polisen . De tyckte stt ord hann till Lappajärvi och för- Iha varit vissa som dansat, och diggare".

röja sig dagarna innan Emet- vissa som klappat - och flera~

Pojkarna som ropade "We want nlngE'D våtit god ! år, på grund besöket. av dem hade säkert klappat ' Visst var alla nyl{tra i Emet more" råkade jag fakt,i skt känna. av vädret. De sade bl.a att ungPå Emet saknades stämnin- igenom. ! men alla var inte berusade I Hal Dessutom behövde jag Inte vända domen är arga och <lE' skrattar gen, har hon fått för sig, men Att konserterna var olika : kosaari. Där var kanske frägan: mig om eftersom de satt bredvid när det regnar. oss. Jag tycker att det är helt vem skall skyllas för det, om som natt och dag, det kan man : Vem vågar vara nykter? Vem är detta stillsamma släkte saken verkligen var så. Arran- bokstavligt förstå - TulivuoriMellan country och rock är det okey att ropa så. Så orkestrarna som Inte ens orkar klappa I hän görerna, de uppträdande, eller rocken på natten och Emet- Inte så stor skillnad som mellan v:t att man uppskattar deras mU-I dema? Rock är till tör att dansas publiken siäJv? Och i så fall countryn på dagen. Men det country och punk. Punk är Inte SIk. I till och country för att klappas publiken av den s.k. äldre ka- "lär allt bli värre fram mot heller till för att dansas efter. Det Till sigt tycker jag att du inte till. . tegorien? Att jämföra Emet I natten " . även för fröken Ulri- är faktiskt meningen att man skall köra bort folk frän Emet. Jag Det var säkert fler än jag som med Halkosaari, det gå r bara I ka, eller hur? När sedan Hal- skall lyssna pä orden de vrålar skrev ju att konserterna var olika va.r till både Halkosaari och Emet. inte. I . SE 8/ DAN 5 Jag kom nog ihåg att Country som natt och dag. På Emet blir Lät bläcket flöda! Ulrika f

UL-I

~o~nn~~--~~~~~~~~~~~~~~~nQoooooooooonnooonnonnnnnnnnnnn~nnnnnnnnnnnnnlnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn

BERTEl o NYGARD

SLAGRUTAN

• Genast som man stiger ombord grips man av panile - Jag tar väskorna, säjer

jag till hustrun. Du fAr springa och ställa dej i kön.

._~. -

8 D D B B

g O

g 8 D g D O

B g D

g D g O

- Jag ska på ve först, säjer hon. Jass!, muttrar jag nervöst och sätter fart mot bagagehyllorna. Väskorna åker upp på en av de öppna hyllorna. Alla förvaringsboxar är givetvis upptagna.. - Jag undrar om de någonsin är lediga. (Ett pa.r av dem är visserligen oanvända, men vis av erfarenheter låter jag dem vara. Ser man en box med nyckel i mer än halv- ' metern över golvet, så vet man .v ad det handlar om. Det är dynga i lå set.) • Svetten rinner när jag försöker spränga mej ut ur människohopen. En herre som får min armbå ge i magen, flåsar vitlök på mej . Jag accelererar hastigt mot matsalen. Utanför dörren blir jag slående. förvirrad. Det finns ingen kö! Det har jag inte varit med om på någon sverigehåt tidigare Jag ställer mej av· vaktande längst bort i korridoren och håller ögonim på matsalsdörren.

Inte kan man köa ensam. Efter en stund dyker det upp en rödbrusig herre med mustasch som visar att det kan man visst om man vill. Han ställer sej längst fram vid dörren, och bevakar ängsligt korridoren bakom S '.l,i . Genast som någon passerar stramar han p å sej och t r ycker sej ännu nå~on centimeter närmare dörren. Han ser misstänksamt på mej .

Även om man ville det så är det omöjligt att ställa sej sist. Jag tar sats och kastar mej in i ringdansen. Medborgaren bakom mej är inte glad, det syns tydligt. Jag föreställer mej att han gärna skulle nyttja kniven till att dek~pitera med. Som biologerna säjer när de skär huvudet av sina försöksdjur. Nåväl, jag får min lax och mina syltlökar, och se-

l o··l-Z-l~at a·, tt ko··u .J

(

• Jag står fortfarande och avvaktar. Det kommer andra hungriga förbi. men även de finner det tydligen löjligt att knR utan kö öch går ut tillbaka . Så inträffar det märkliga att det bildas en kö men början (den rödbrusige) och slut (jag-) men uta.n funge· rande mittparti. 'Ibland kommer den röd· brusiges hustru och avlöser honom. Vi står där i gott och väJ en timme . Plötsligt dyker "husmor" upp med nvckeln och öppnar förlåten . Och med en!.'! väller folket fram . Jag är Sen I starten och ser till min häpnad att folk bara pro menersr förbi mei och stål ler sej bakom den rödbru sige. Själv hamnar jag- i det mittparti som nu plötsligt har uppstått. När jag är framme vid kassan. sitter rö<1brusen redan och rapar.

• Kön runt ett smörgåsbord

är in gen vanlig kö . Det är

en cir1rplformad kö.

- Hur tar man sej in i

en kö . som går runt hela tiden?

menderar fram betalningen. Lokalen ska tömmas och orgier förberedas. • VI sitter i cafeterian orh jobbar med våra magar. Det är för mycket i dem och vi försöker bedöva magnerverna med kaffe. Sedan bygger man ut en farlig spritmiljö genom att handla en dansk b ärs. Det gör inte magen bättre. Framme i Umeå har man

uta.... kö

dan händer det inte såmycket mer upphetsand-e under resan. Precis då det börjar lugna ner sej något i matsalen, kommer servitrisen och kom-

111

smält det mesta och börjar kunna röra sej utan stånkningar. VI går omkring i de fyra, fem varuhus och klädbutiker som vi alltid går omkring ;

i Umeå. Efter fyra timmars gående får hustrun ska vsår under fötterna, och mannen är allmänt trött på skjortor och klänningar som ser ut precis som hemma och kostar lika mycket . Vi intar en bänk. • Plötsligt börjar jag fun dera på hur Umeå ser ut egentligen. Neråt längs gatan ser jag ett vatten, det har jag aldrig sett förr. At andra hållet vet jag bara var busstationen ·är.

~ D

B B D B ~

B B

Resten är bara varuhus där alla säjer samma tack å-hej-ramsa och ingen me nar det. Man får väl åka över nå gon gång och se efter hur det egentligen ser ut där på den västra bottnen av viken.

DeT· -D - •• rlP UJ. 3 .~ I Afl VAL ~ . WATT 'VI VAR~KOR HAM . OllS . ' 3 :J

DOOOODDDDDDDDODDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDODDODDDDDOuJDO~uuwuuwuuuuwuuuuuuuuu~~UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU

4 ____~__--------------------~O~~T~F.~ . R~,R~(l~T~T~S~I~~K~~\~P~O~~~T~~~N . ____________~T~or~~~ag~en~den~9~~u~~~st~j~19~i9

..,....-_.&.let no:1 ACTIONI ·ACTlONI

*. * * . ** EXOM o. INFLATION

NU HÄNDER DET IGEN! • 1 FRED. 10. 8. kl. 20 I

-iC

GAMMALDANS MED

. •

TERI BOYS

VASA TRAKTENS MEST AKTUELLA BA"'ND

1c it it

DIScO

SLÄPPS LOSS MED RIVIG MUSIK

"'"

•

ÅLDERSGRÄNS 15 ÅR!

• Trivseldans på

rI='.ÅA

.. ..,,~

MAXMO DANSBANA -~~

BARBARELA oc h

NOIS ~ssa"

bjuder pien

trivsam k väll. PS. på säsongavslutningen tillbaks till 50- 6O·tals rock med RONSKI GANG

Haidins 19.30 "ån busstation l Vasa "a K'e'·

.t ~

_ _ 2' .

LÖRDAGEN 11. 8. kl. 20-01

CLEOPATRA

lax, Oravais trafik 19.30 från Rejpelt via Vörå city , Lot lax, Palvis

Arr. Kärklax ut. _ _ .'_

. iiiiiiiiiiiiiiiiiiiii.

I DISCO ÄNNU EN HELKVÄLL MED

INFLATION

SElVIESTERDANS På

~ 11111111111111111111111111111111111111111 m IIIflll II 11111 11111 II II 1111111111111111111111111 ~

·· STO··SKATAN ~ SENS()MJl1ARDANS i ~ HA . .. ' i Kronoby I_ ~ BJORKOBY ~ =_~

fr-edag 10. 8. kl. 20--01

Pop~lära CLEOPATRA spelar T

! ff DAIZY ~ E X o M håller i"ång ~ ~_NT_k_UM_19_.45_. s_p_e_la_r_U_nde_r_pa_u_s~_,n_ _-,IIOII"","""III"'''tH''''''''III'''''III''"' ":",,,,=.:;::;,,:J

.. __BU_SS_A_V_GAR_U_FRAN __

___

Lörd. 11.8. kl. 20.00-01.00

II """"

o ~ T E R 8 .01

Torsdagen den 9 augusti 19'79

~,,~

•

p O ~ TE N

XBANDET

ans.lat

och BJUDER pA TOPPEN·MUSIK FÖR VAR TOPPEN·PUBLIK Lördag 11. 8. kl. 20-01

BUSSAR: Vldjeskog: Småbönders 18.45, Terjärv 19.00 via Kolarn, Lappfors, Esse. Kronlund: Såka 19.00, Gkby 19.15 via Kronoby. lHaldin & Rose: Oravals 19.00 via Jeppo. MonAs 19.00 via Munsala, Nykarleby. Från Eugmo 19.00 via Ja- _ kobstad 19.40.

Aldersgräns 15 år Biljetter 17 mk Beväringar gratis endast I uniform!

AMIIIIE

* Folkpark-

Malax

The Boppers drar vidare med sin succeshow!

De tackar en fin publik i Åminne och lovar återkomma

Vi kör vidare med lite lugnare tempo:

ILördag -11. 8. kl. 20 I ZOTCH & TEAMET Busstrafik som tidigare -Bevakad kläd inlämning

Åldersgräns 15 år Minigolf

Ordningsmännens sedvanliga Sverigetrip arrangeras i år 1-2. 9. Se ·anslag i kaffestugan. Deltagaranmälan senast 26. 8. 791

SöND. 12. 8. kl. 20-01 LöND. Il. 8. kl. 20_ OL med

HERMANS

te: "Aj för f-n - har vi -me rikanare här mitt ibland oss!" Att konserten hade kunnat kosaari-evenemanget föregick hållas inomhus. Varför i her Emet-konserten, då kan man rans namn skall man trängas förstå att det är för jävligt att inomhus, när man kan vara ute ligga i solen dan därpå. i det fria. Där hade det gått Jag har haft som vana (Ifall bra att ge ruset lösa tyglar, det finns anledning) att applå-undan gloende ögon. Det att du dera före och/eller efter det att .inte kunde hänge dig åt count någon sjunger eller talar, men ryrytmerna med full hänfö "under" det att det händer - relse när de äldre såg på, det det har aldrig .fallit mig in. I mådde vi alla bäst av. inget sammanhang! Att det blev en familjefest Varför "de gamle" blev för- kan jag gott säga. Jag kom skräckta, när någon hojtade dit med fruga och två barn. "We want more", är svårt att Minstingen somnade genast av förklara, men kanske de tänk- steel-guitaren, och den äldre

• STÄMNINGSLöSA

drack läsk i ett - utan att sakna Coca-Cola. Vi njöt av stämningen tills det var dags att åka hem just när Country Express skul le till att börja spela. Vi mås te hem på uppmaning av mins tingen! Jag tror att det var många med mig som fann det riktigt ~ angenämt att åka ut till Emet den söndagen - på den fina Country Road 13. Jag vet inte till vilken åldersgrupp arrangörerna riktar sig, men de tycks ha lyckats med att samla olika åldersgrupper. Det var ja ~gligt för

EXODUS fröken Ulrika att det inte I att denna andra konsert blev störtregnade den dagen, så vi, så lyckad. Måtte detta bli en Skulle ha fått packa ihop ossl tradition! inne i paviljongen. Tänk jag Arrangörerna var värda en med barnvagnen och hela · kon stor applåd. Att inte alla tycks karongen. Är det förnuftigt bli nöjda, förekommer ju all tänkt fröken Ulrika, eller skri tid, men jag tror ändå att ver du för skrivandets egen största delen av publiken åkte skull? Annars tycker jag att hem nöjda med årets konsert. din insändare mycket liknaT Klappa t och klart! Tack! ett sammandrag av ÖP:8 re Terjärv 30. 07. portage från konserten, med ELOF GRANHOLM smärre egna meningslösa me ningar. RED. KOMMENTAR: Bläddra fram till "Det lyss Jag vill vid detta tillfälle och säkert på mångas vägnar nar jag på" så ska jag ge tacka Terjärv uf för ett några kommentarer därstädea. storartat arbete, som gjorde See you!

•

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 9 augusti 1979

---

De flesta gick direkt _in ., . men nagra föredrog naturen

Vi går en rond på parke ringen. Kollar förstrött bi larna. Visst åker flaskan helt ogenerat runt i en del bilar. Kanske i var tjugon de. I resten sitter man bara

och kollar läget. Bussarna från Vasa an länder, fullpackade som sar dinburkar. Största delen av resenärerna söker sig in på området. En del beger sig

till skogsdungen. Andra be ger sig bakom området. Presumtiva plankare, meddelar Lars-Göran Sper ring torrt. Mycket riktigt, noterar vi senare. • Naturbarn - Dom komber nu, lägg bort flaskan. Det prasslar i busken. Biologilärarna skulle säkert bli glada om de skulle kän na till en del dansbesökares hängivna intresse för natu ren. - Vågar man ta en, nää, veit ja di gaar i je å - åhå, sä~er några flickor när vi råkar dyka fram bakom en knut. Vi ser en brud med tyd liga anlag för vad man kun de kalla Napoleon-komplex. Frimodigt går vi tillväga. - Vad har du under blu sen tjejen. Svar: "Lonkero" ut drucken. Vi beslagtar sprit aven kille den nya sorten Twenty-one. Han tycker vi är jävliga. Men förstår att vi måste göra vårt jobb. • Plankning En för kvällen ledig ord ningsman tipsar oss om plankningsförsök. Killen har fastnat i taggtråden - vi uppm;mar honom att ta sam ma väg tillbaka. När han ser kameran ropar han: - Saatan Vasahladet.

.. *

ED bIIek djupt Del' I ögongloben. Ett par rockor I modeI'Iktlg l'iO-taJs look. Och lugnt. Det var ,eD -mI8dagsdaD8 I Alnlnne. -

Huvudsäkringen i trans formatorn far - men innan vi hinner komma underfund med vad det är har kolle gerna fixat saken. Någon pangar sönder spe geln i damrummet - när vi rusar In står alla och pekar att den skyldige har för

-, -

svunnit samma väg som vi kom in - eller så visste de ingenting. Det var spridda episoder. Annars var det lugnt i Aminne förvånallsvärt lugnt och välstädat. ~fan hörde på noppers där efter ägnade man sig åt det man kommit dit rör att gö ra, dansa ... • Ovanlig känsla

Men fast vi inte behövde ingripa var vi än<iå trötta till tusen efteråt. Trötta i benen av allt v:ndrande. Trötta i hela kroppen. Det var tungt att vara ordningsmän. Fast inget hände.

Killarna i Boppers knal lar runt på området. Ingen lägger egentligen märke till dem. Inte ens fast dom har svarta jackor där det med tydliga bokstäver står "The Boppers on tour 1979". Till och med efter uppträ dandet kan trummisen Ville WalJlm gå omkring i lugn och ro. - Känns ovanligt. I Sve rige kan vi inte alls röra oss på samma sätt. Fast vi strövade kring mest övpral1t - även utan för själva festplatsen. den omrinlt1lde - behövde vi in te göra något egentligt in gripande. • Bara en handfull berusade Bara en handfull -

närmare 3.000 mänsl<or var så berusade att de ving lade. Bara ett ordentligt slagsmål. Några som försök. te planka in.

• Effektsöll:eri Och. Månne inte sen~ationsma keriet om situationen på vå ra danser är öve~rlrivet ef fektsökeri många gånger. Efter en kvälls fli.ltstudier visserligen en onsdag kväll blir man funder sam. Sanningen är nog den lik som många gånger tidigare att inte är vår ungdom så förtappad som mRn ibland låter påskina. Tvärtom, dom är jättebra. Att det sedan finns un dantaget som bekräftar re geln är en helt annan his toria. ERIK HÄG~MAN PETER GRA. NSTRöM

Publikrekord i Forsby

2.500 mänskor - lika med nytt publikrekord - lockade The Soppers till Forsby. Sven Ivars - eller hette'-dom Sven Ingvars - nåja. det där svensktoppbandet med bl.a. slanten I brunn~m hade det för ra. Nän gäng på sextiotalet. På sjuttiotalet lockade Bop pers mera med sitt f-emtlotal.

led är tiden. Också i Forsby lyckades Boppers locka publiken Ull smektande allsång - närmast I bravurnumret G<>odnight Ur

Sweethart.

I Forsby höll publiken dis tans till Bopparna - men det närmast tack vare ett staket, modell bastant. framför scen.

Torsda~en den

oST

9 ""g-nsti 1.979

'BQPpe-us

." O ~ 't t: ,

.'; R R () T T N • !': K A

----------------~----= ~==~~----------------------~

· '-\ Som harn på nytt

••

o o NATURLIGTVIS började The Boppe.·s IDt'.d "The Hop". Oc h publiken var m ed fråD första början - eller egentligen reda n tidigare. För redan haJvtimmen före The Boppe rs s ImIle spela började enmsiasterna rada upp sig framför scen. Det ble,· jäkligt späckat - sillar I burkar är rena rama gles bygden I jämförelse. Det va,r varmt nånting otroligt. Små flickor som först sökt sig längst fram g_v opp och pressade sig ba.kät - kom Dt ur högen genomsvettiga och mörbultade. Nära fick räddaa opp på scen - för vidarebefordran ut g1e nom bakdl)rren. - Jag kunde Inte andas, sa en 80m satt ocll flämtade UU på trappan bakom pavUJongen. Benen bär mIg Inte.

o o RENT TI';KNISK1: och musikaliskt är The Boppers skickll~

De kan sin sak. - Ingen kan komma och llii.ga att de Inte kan spela, sa exempelvis Rolf Knut'i _ Exom. Sen får man tyd{8 vad man ,illom femtiotals muSiken. Boppers är betydligt skickligare än Rågot av de fin ländska b!l.ndl'n - TEDDY AND THE TIGERS exempelvis.

Anne Widtbacka, 11 lr: -

Världsbra.

o o BOPPERS är mycket musik och Ute snack. 5O-talsrock SKA inte vara nåt snack. Nä. Rakt på sak med en jävla fart. Inga krnsidaller. Det är OO-talsrof'k Det kan Boppen!. Det enda de egentligen sa mellan låtarna var: - OJ. Vad det. är varmt här. De flot t.a kllvajerua äkte av redan efter tredje låten. Svetten lackade och de t var haJt till tusen, pA. seen. O o TRANGT framför. Hela tiden fIck man lov att uppmana publiken aa dra sig bakAt. Rädslan för olyckor satt i frän tidi gare "kt>jkkor" i Sverige. - Ni måste gå bakAt. Annars kan Vi Inte spela. De :lär längst framme försökte - men gav vika för trycket, av de tvåtusen som stod längre bak och vars högsta önskan verkade vara att trycka dom där framme platta mot scen. Fä toansade - ru\gra sjöng med. - Men det var gIlI-oska jobbigt att tA. publiken med_ Bara dom som stod längst framme sjöng med, sa Ingemar Wall~n efteråt och torkade ett okänt antal Uter svett ur !ejse t. - Fy fan, kläderna är aJJdeles genomvåta. D D TV Å EXTRAlVUMMER bjöd Boppers på.. Fast egentligen var det Ute lurendrejeri bakom. Gossarna travade ut när det återstod två bitar och tio milluf.er av den utlovade timmen, och räknade kallt (!) med att bli Inropade lW'n för bravur nwnrel: Goodnlght Sweethart. En stillsam lAt med bara. st.ä.msäng - iRga instrument. De 'blev Inropade. Publiken skUlle sjunga med och gjorde det också.. Inte riktigt rent _ mA.nga med verklig Inlevelse. Mera. kansla äll ton. Det är också. rock. Sen drog sig Boppen till"aka för att torka svetten och väg rade komma in på nytt. O O NAGRA FLICKOR försökte ta sig upp pA scen och följa elfter Idolerna in i omklädningsrummet. Frågade mig som stod !10m ort-'nIngs mao på scen: - Ka.ao.n inte en fan ro komma upp på scea. Det gällde a,tt vara obeveklig trots de trAnande och bedjande blickarna modell hungrig cockerspaniel: -Nä! De gav sig inte: - Får vi bara komma in och kika genom dörren. Soääiiälla. Men vi var obc.>vekliga. PETER GRANS'l'RöM

Jad HiltBnen, 17 år: Bra musik på bästa stället i österbotten. Vicken

Talar man om barnlitteratur och lättläst dagarna i ända, lir det lätt hänt att man blir som barn på nytt. Då kanske man släpper loss och börjar leka själv. Det måste ha hänt med folket här innd . Det lir nå gra del tagare i det elfte skr.ivarseminariet i Vörå som leker bröllop en kväll när allvaret har lagts åt sidan. Ledaren för LL-kursen ("läsa lätt") Karl-Erik Johansson tråder bröllops9ansen tillsammans med brudgummen Mår ten Ringbom.

..Jf tIll d · an ra nngen

Seppo Träskbäck :

- Nåja inte motsvarade de förväntningarna - tyck te inte om musiken.

• I OKTOBER 1977 hittades , 1\/1den för terrorism anklagade ! 'UIXeu O '0 , Andreas Baader död i sin cell. i Stammheimfängelset i Väst- l tyskland. Fängelseledningen Punno • . .•••••..•.••...• 17 P meddelade genast att det var Sandsund •.••. : ..... . . . .. 14 fråga -om självmord. I sarnn: a , Lepplax ..•.••••.• • •.•..•• 12 .. ögonblick blev den intervJU överesse •.• . • ••• • • • • • . • • • 11 .. som Hans Hederberg gjort med t Peder8Öre •.••• ~ •.•• • ••• • _. 7 .. h8Jl8 mamma unik . Bara några I Larsmo •.•••.•.•••••••••• 7 .. månader tidIgare berättar hon ,F orsby .- .•••••••. " . • • . . • • 6 .. om SOnens inställning till sina . Lappfors •••• • • • . • • . . . . . . 4 .. politiska ståndpunkter - och Llliby .. . .••. . •••••. • •.... 2" till självmord. Kållby . • . • • . • • . • . . • . • • . . 2" Hans Hederberg och Kjell 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ Tunegård har sammanställt På derberg gjorde me.d A~dreas liv och död, om VästtyskIand i Baaders mamma, NmaBaader, terrorismens skugga. bara några mAn_er innan soI programmet ingår bland nen dog. annat den unika intervju HeStv 2. torsdag I. 8. kl. 22.50

KRISTliGA FOLKHÖ&S:::~AN I NYXARlEBY inleder läsåret 1979-80 den 5 september. Några lediga elev platser finne ännu vid följande linjer: -

Tia Ido Vasa:

Irma Nyman. 22 lr: - Störtskön musik ka vet jag 50-talet.

AoIi8 Ikola, 15 Ar:

tac..

- Kyllä jytäs musiikkia.

hyväää

- Exom lika bt-& - man kunde ju inte dansa till Boppers.

VARDLIN:JEN som även omfattar .praktik i vård inrattliingar. STUDlELTNJEN som ger undervisning i grundsko lans funnen. FRI f'ORTBILD!'lING som ger möjlighet att fritt kombinera studieämnen enligt öns!{emål och behov. L~N.rI;<;N MED _\NPASSAD UNDERVISNING som är avsedd för ungdomar som genomg!tt hjilpskola eller liknande skolform. Ansökan tiU vilke>:l bifogas ämbetsQetygoeh betygsavskrifter sänds före 15 augusti under adress: KR~IGA ' FOLKHöG SKOLAN T NYKARLEBY, 66900 Nyknrlcby. Närmare upp lysningar ger skolans kansli, tel. 967/20 079. Kurt Cederberg, rekoo,

•

öSTER80TTNISK~

POST~N

Torsdagen den 9 augusti 1979

The Boppers: "Vi spela

[

- -Folk är trötta på det här med discomusik. Fast dom inte vet om det själva riktigt ännu. Funderar Gunnar Sjöberg, manager på Ema-Telstar. Fort sätter: - Sedan kommer det några killar med glad musik, Killar som tycker att det är roligt att spela. Boppers. Jag sitter och snackar med Gunnar Sjöberg, med på The Böppers Finlandsturne, och Michel Jezewskl, road mana gern, i ett sjabbigt rum på sommarhotell Villitys av alla ställen. Vi snackar om varför Bop pers blev så populära - första LP:n har hittills sålt i 230.000

ex i Sverige och deras EP med fyra låtar och gamma'lt heder ligt hårt fodral i 42.000 ex. Ville Wallen, trummisen, som dök in i rummet tillsammans med gitarristen Mats Lager wall efter en lövbiff på Pano rama:

Boppers är annorlunda. När vi spelar sjunger folk med. Spontant. Boppers bildades för två år och en månad sedan. Uppträd de då som ett dansband - men bara med 50-talsmusik.

- Det är den första riktiga EP:n sedan Beatles.

•

Han fortsätter om discomu siken:

i Jerry Williams .show i höstas

•

Ingen feeling

Det är ingen feeling i discomusiken. Rakt på micken bara. Folk är ganska trötta på disco . . Men dom ställer in sig och skakar vidare bara.

Ett fruktansvärt sug Efter att Boppers uppträtt

började det hända saker. - Sedan blev det större och större. Ville: - Nu är det ett fruktans värt sug. Vi vågar knappt visa oss före och efter showerna. Inte ens i Aminne.

Hysterin omkring Boppers har tagit sig tragiska uttryck - en flicka trampades ihjäl i Linköping under showen. Ett oräknat antal har svimmat ech arrangörerna får lov att köra med kravallstaket framför scen. Michel: - Vi är alltid rädd att nåt ska hända. Men nu börjar vi få rutin på området så vi kan säga till publiken att lugna ner sig när det börjar gå för hett till. Som i Åminne,där Boppers avbröt musicerandet upprepade gånger och uppmanade publi ken att dra sig bakåt. Det hjälpte - om än bara för någ ra minuter.

•

Brake i Mänt .

Precis efter bit kom Boppers ö ( Finland. Helt sidan Bottenvi!:1 Mäntsälä e mat namn i mu sköna "Mäntsälä Mats: - Det var S() kliv bakåt. Alla fem tiotalslooken.. lokalen gick i 51) Mats kommer hur ett gäng sto en tjej som dan te takten med f: - Jag bara Peter Jezewski, när han också dl

1'19

Torsdagen den 9 augusti 1~'19 O ~ T F. R n o T T N ,~ ., ~ p o ~ T E ~ ------------------------~--------------~.----------------

••

ar sa länge "det ar kul"

THE BOPPERS det är fr.v.

Michel (road

Jezewskl ma,nager),

Ingemar Wallen (gitarr), Peter Je zewski (bas), Villtl Wallen (tnunmor) . Mata Lagerwall (gitarr) . och Lasse

Westerberg

(pia

no. äntHälä

i Sverige över på turne i ; okända här på lvUlen. Spelte i etJ+ uppmärksam !l.u§Ikkretsar efter älä mielessäin". b~ejket

. som. att ta .ett .I la var klädda i en. Till och med i 50-talsstil. ler speciellt ihåg stod i ring runt m~deoch knäpp t f: ngrarna. l r ös ... rskl, basisten, sa, \ droppat in och

kastat sig ner och halvsova på en av sängarna i rummet: - Egentligen spelar vi inte 50-talsr o c k - vr spelar 50 talsm u s i k. Men 50-talet är det viktiga. Redan år före succen med Boppers kammade gossarna sig a la the fifties, gick omkring i T-skirt, jeans och spetsiga dojs. Körde stora amerikanska vrål åk . Den enda musiken som dög· är komponerad på 50-talet. El vis och J emy Lee Lewis men också udda plattor. Hos Boppers är 50-talslooken genuin grabbarna lever i stort sett i · det amerikanska femtiotalet. Det är ingenting som dom lagt sig till med för

att rida på 50-talsvägen. Det fanns där redan tidigare. • Rocken kan ingen ta död på

(sedan april - red. anm.) men det är kul också. Det här job bet är som hittat. • Ständig uppvaktning

En av de negativa sidorna är Mats - understödd av Gö den ständiga uppvaktningen. ran: Gossarna i Boppers kan knappt - Själva 50-talsvågen kom mer väl småningom att för röra sig en meter på gatorna svinna, men rocken kan ingen utan att skriva autografer eller ta död på. Den har levt i tjugo bli tvungen · att snacka med år och kommer att leva i minst foYk. tjugo år till. - Det kändes lite konstigt . att gå omkring här i Vasa. Ville: - Just nu känns det som Men nog tisslade folk här om man skulle kunna hålla på också. med det här hur länge som Och på Panorama fick Ville o('h Lasse lov att skriva auto helst. - Visst är det stressigt och grafer. jobbigt att ligga ute på turne - Det kom en äldre man

och bad oss skriva åt hans döttrar, själva vågl!..de dom in te komma och be oss. Mats: - ViII man vara ifred är det bara att dra iväg nånstans. När jag går har Peter Je zewski just slutat snarka och sätter sig yrvaket upp medan kompisarna småjäklas : - Såg du inte ens blixten när han plåtade dej? Det gjorde jag visserligen inte - men det kunde han inte veta. Så djupt Bom han sov. Dan mellan Aminne och Forsby var den första lediga på mycket länge. PETER GRANSTRÖM

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 9 augusti 1979

te.a terpjäsen rocJ~o peretten ungdomsmusikalen

d.u~M

• d.u.M. står för den unga Mannen - eller rör drama. ungdom, Musik, det finns möjlighet till flere tolkningar. • Dum, är den unge Mannen som beger sig iväg till staden, bort från landsbygden som är tom på jämn åriga och händelser. • Staden möter honom med än mera tomhet. ensamhet och hopplöshet. Arbete · finns inte att få. vännerna är lätträknade och fallgroparna många. • Visst visar staden även mänsklighet. men det är mänsklighet utgående från egen vinst, snikenhet och för· Ijugenhet, visad av mänsJiOr som endast är tomma skal,. nedrivna och sönderslitna i sitt innersta. Teater gRaNaT är en sam-/ morgnarna, men arbetsförmed Ung teaterskol-elever, profes- lingen har inte något jobb att sionella skådespelare, unga mu-! erbjuda. Småningom sugs han sikanter och studerande - med I in i gänget på hotellet och blir andra ord en rätt blandad sam inblandad i deras skumma af ting personer som alla sam färer. lats kring projektet för en ung Cindy försöker varna Bert, få honom bort ur gängets klor, domsmusical. IMn till denna pjäs lär ha men Bert förstår inte - det är fött~ för närmare tre år sedan ju här han fått sina vänner, mellan Patrik Drake och Tho sitt uppehälle. mas Wulff, men fastare former antoi! den först senaste höst i • Musiken central då Thomas skrivit det första !

utkastet till texter. Därmed var I Musiken utgör under hela

det även klart för Patrik Dra-I föreställningen en central del,

ke, som svarar för pjäsens re den piggar upp, illustrerar och gi, att påbörja planeringen av fördjupar intrycken av vad som händer på scenen. uppförandet. Först kring juni inleddes re petitionerna med aHa deltagarnamn klara. En ·stor del av deltagarna var fullständiga främlingar för varandra, hopskramlade som de var ur de båda språkgrupperna i Finland och från Sverige.

Ork~stern sitter praktiskt ta-

scenen ..och deltar * Mlwnen nonchalant utspridd Iavenn>:lttde på..handelseforlopp som pjäsen d.u.M. Annan brukar han ~et

som Ugger så

!lyDas

på tra.ppan heter Erik K1vinleml. Ha.n gör en fin roU på de Ö8terbOttniska scenerna SOlD revyaktör l Oravais.

rasar och förtvivlar runt dem. Markus Sandberg, som kom oc~ regisserat revyer. Patrik Drake berättar att de ponerat musiken och även leDen starka · rolltolkningen även strävat till att bygga upp der orkestern, talar varmt för kan ses mot bakgrunden av att något annorlunda än. vad de lösningar där man låter orkes- Erik uppfattar pjäsen som myc ordinarie teatrarna erbjudit, tern bli en aktiv del av före- I ket aktuell . Det blev tungt och arbets Isamtidigt som man hela tiden drygt att få hela gänget att ställningen. I Jag upplever den här pjä- varit öppen för nya. ideer och - Orkestern med alla dess ' sen som väldigt viktig, säger impulser. fungera tillsammans, men sam tidigt engagerande .och inten sivt eftersom stora delar av pjäsen utfonnades och omar betades tillsammans. Samarbetet' fungerar fint, an ser de deltagande, trots job bigheter Ibland. 1

•

Tyst och mörkt

Det är tyst och mörkt i sa len när pjäsen inleds, genom mörkret stiger . plötsligt fram stadens ljud, stadens musik. J trafikbullret, mellan signalhor nen och nöjesUvets virvlar ser man Bert, den unge Mannen, ny i staden, förvirrad och be sviken, som ett · skuggspel på en vägg. Sen ramlar han fram stupfull. Bert plockas upp av Cindy, Som är Billv the Kings (gäng ledarens) fl.ickvä)n, och förs till det lilla schabbiga hotell där gängoet huserar. Bert är ung- och g-rön, han eår till arbetsförmedlingen om

'Vi har varken råd eller tid att visa pjäsen utanför H: fors'

Personligen tycker . jag att det är bedrövligt att det så pass sällan uppförs pjäser av unga för unga. gRaNaTs rockoperett har en intensitet som aldrig uppnåtts av övriga teatrarna, även om de föresatt sig att spela något speciellt för unga. Just därför är det nedslåen de att höra att understöden till teater gRaNaT har varit lätt räknade och att teatern aveko nomiSka skäl tvingas till en stark Helsingfors centrering.

medlemmar skall väl inte behöva sitta gömda i en grop, utan möjligheter till direkt kontakt med publiken eller händelserna på scen.

Erik, den talar om de möjligheter och alternativ ungdomen har och kommer att ha. - Jag hoppas att den får publiken att reagera, att re flektera, att bli medveten om • Viktig pjäs vart vi är på väg. Regin och scenografin är in Erik Kiviniemi spelar Bert, te heller vad man traditionellt den unge Mannen, och gör det erbjUds på våra hemmascener. otroligt genuint och bra. Själv Ungdomsmusicalen är rik på är han teaterskol-elev, hemma I effekter och trick, som tillsam från Oravais och har egentli-I mans bidrar till ett kraftigt gen tidigare endast deltagit i och inlevelserikt helhetsintryck.

•

RENATA SVEDLIN

H:fors-centrerad

Trots mina ivriga uppmaningar om att pjäsen bör visas även .annorstädes än i denna självcentrerade huvudstad, ska kar Patrik tveksamt på huvu det. - Vi har varken tid eller råd, säger han, eller främst är det väl ekonomin som sätter punkt för de tankegångarna.

Ett parti FARMARE

59:

Lucas - LeeLee Cooper sU 25--29 Lördagsöppet 9-13.

Torsdagen den 9 augusti 1979 OSTERBOTTNISKA POSTEN ----------------------------------------------------~~--------------------------------

"1966 var största problemet att hitta ordentliga domare"

Avslagen country ...,

a a Jag tycker också liksom Ulrika - att det låg lite av avslagen pilsner över Emet. Men det uteseluter inte att: 1) arrangemangen var fina och arrangörerna gjort ett mycket bra jobb, 2) det var en fin 8Öndagsutflykt för exempelvis' barnfamiljer, 3) att många säkert tyckte det var en mycket bra kon sert. Jag tycker bara Inte om country-musiken, a a Den är alltför menlös, livlös och snäll - I jämfö relse med riktig rock. Den är för steppig och gnatig i jämförelse med verkligt lyssnasvärda slowa plattor. Inte skön och stäm ningsfull som Pink Floyd eller Fleetwood Mac i sina bästa stunder - t.ex, Countryn blir hängande där mitt emellan - och får för min del gärna hänga

kvar.

a o Följaktligen saknade jag det där verkliga goet som brukar förekomma på lyckade konserter. Där pu bliken lever med i musiken och inte bara sitter och slö lyssnar. Dock: All heder åt Ter järv uf som fixat im count rykonsert. Den behövs också nästa år. o o Och så med ett raskt språng över till Låttyckan det. Bertel Lindell har sim mat omkring I radions platt nav och fiskat upp ett och annat fynd. Fynd har också Svenolof Karlsson gjort. o o Skriv för all del! Var för inte just du?

När ringfotbollen kom igång på nytt 1966 var det störs

ta problemet att vi inte hade ordentliga domare, utan lagen måste komma överens om vem som skulle ta med en do ma~.

Det var mycket gräl och protesterande. Lite bättre blev det när ringen är 1968 ordnade en domarkuJ's. mera enbart spark och spring. Lagen har börjat träna mer rationellt och vissa tränar t.o.m. året runt. Paul berättar att han är helt nöjd med arrangemangen, nu sedan man har fått ordentliga domare, spelarna är försäk rade.. - Främsta betydelsen ligger i att man håller konditionen uppe. Birger Boij från Böle är i Den unika dag aktiv i BK-48 i division ringfotbollen tre. Han berättar att han lärde sig fotbollsgrunderna i ung - Det var så jag kom med domsföreningens lag i Böle. också, berättar Paul Martins Han gick vidare för att han son från Uf Hoppet, när öP ville bli bättre och spela mot träffar honom på Kvevlaxpla- hårdare motstånd, så när man nen efter att Uf Hoppet just tog kontakt med honom från i besegrat Koskö i årets turne BK-48 och frågade om han viIring. Ile börja spela seriefotboll med Paul berättar att serien kom dem var han inte sen att tac att domineras av lag som Hop- ka ja. pet, Gerby, Korsholm, dvs. där Många andra fotbollsspelare

I man hade fotbollstraditioner i ringfotbollen har också gått

i form av de specialföreningar samma väg som Birger.

Paul Martinsson, arbetsmyra i 'som bildats på femtiotalet. - Nog har ringfotbollen gått

I början fick man ha med sex registrerade spelare. Sena framåt, bekräftar också Bir ga skickliga spelare, som har re upphävdes denna regel och ger, Serien har blivit hårdare alla möjligheter att gå vidare. enbart tvättäkta "amatörer" och spelarna skickligare. Han Det 1önar sig för fotbollsklub fick delta. , säger dock också att ringfot barna att ta sig en titt på _ Nivån inom ringfotbollen bollen främst är motionsidrott. ringfotbollen nu och då. Men har blivit bättre - det är inte - Men visst finns där mAn annarS är det nog skillnad som

En begåvad kille

dien där SIBBE!

Egentligen diggar jag det mes

ta i musikväg - eller fÖl'!IÖker i alla fall att uppfostra mig själv till att se något positivt I "all" musik oftast finns det nog där om man ger sig tid att söka. Bäst och mest imponerad blir Jag ändA av musik som folk gör själva - spekulativa övel'&<ittnlngar och fabrikspro du('.erad musik retar mig Ibland, men som sagt. I mitt ,jobb måste Jag vara så rör-, doms fri 'lom möili~ ,,1\ att alla får något dE' gillar, ~t är ja~ som I mina proj!Tam i si"ta hand väljer musiken som spe las. Om inte annat kan man ju spisa det mesta för att fä en bild av musfJd~nomen ()('h samba.nden med de tidsepoker de föds l Men ska jag vara ii.rUg tyc ker Jag ändå mest 001 gam

mal hL'derlig rock'w roll (ör den råa drivens skull. Texterna är nästan lika tomma som de värsta disko-texterna så man behöver inte tänka. Därför bar ja.g också som fÖrflta .8Idva valt '

ROCKFOLKETS "TV-Special"

nya . 8kivaS

Roc~-Ragge. Burken & he la faderullan har ,bandats live,

och det här bandet gör sig

bäst på scenen. Det svänger så att öronvaxet löser upp sig i örons" mel' så kan' de något äldrlga rockama också sin Sak'

efter , många rockigll är, Förutom ren och s.kär rock'u', roll showar bandet ockSå., och härmar och' parodlerR!' på oU ka svensk~r på ett elakt ,men roligt sätt. Och framför allt parodierar de' sig själva och rock'n; rollen. "Negermusik" har jag alltid tyckt om, alltså tycker jag också om blues, De bluesskivor jag helst lyssnar på just nu är Lahtts-gruppen ChIcago Over coat och LP:n ··EYE'SiJ!'ht to the Blind" och Sonny Boy WHHamsoDs samlingsdubbet-LP (Chess). Båda företräder den moder na chicagobluesen, Ch!cllg'o Overcoat är antagligen Nor dens främsta bluesblInd I detta nu, mycket tack varesångar~n och munspe,laren Pepe Ahlqvlst • RE SIDAN 16

verw lof Karlsson.

Hoppet. natt och dag om man jämför med t.ex. fotboll i division tre. - Men ringfotbollens främs ta förtjänst ligger ju i att den aktiverar och att den sprider fotbollsin tresset.

nar jag på-redaktören skulle bli vred di\., tro att jag drlv..:r med honom.

SVENOLOF KARLSSON är t.iI. redaktör å Abo Student Pink Floyd är bra för att blad och sommarvikarie ä huS koUe,gaD . JT. Annars mär ball , gruppen bygger upp en arki förträffligt. tektonisk musik, Inte schlager fraser som upprepas platt och PINK FLOYD enformigt utan melodiSHngor "Umma guInma" som aldrig tar slut och rym der som ständigt vllirerar Tänkte :först som mina fem om jag så fär uttrycka det. favoriter .aättafem P1nk Floyd skivor, ' ''SaucerfUl ot Secrets", DOORS: "Atom Heart Mather", "Medd "L A Woman" Ie och "Shtne on You 'Crazy Diamond',' t så fall förutom En skiva med en effektJvtte,t "Umma· Gumma". som slår knock på allt annat. Men tänkte att Det här lyssMed ett järngrepp griper Doors

Dethär

,"'l yssnar jag på! f.

~~ -.. -=--- .

·.U

; ,;.r.

tag om lyssnaren och skjuter honom (henne) framför sig ge nom hårda tunga riff. en hån· ful! röst (Jim Morrison I och en kraft som kundE' vacka upp döda, Det är musik som kän ner IIdandl! men som vägra I kompromissa. PHILEMON ARTHrH "NI>

THE DUNG:8

'önta LP

.......-..-.c (.( ....

Skivan torde räknas till den

• Ha

HI1H JI H

•

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 9 augusti 1979

Miljölä~er i Ingå:

Målsättningen att bevara miljön

och att skapa bättre livsvillkor

"Resursbevarande samhälle och livsstil" var temat för det . femte nordiska miljövårdslägret som i år för första gån gen anordnades irinanför Finlands· gränser, närmare be stämt i Ingå. A v de olika arbetsuppgifter de ungefär 300 lägerdeltagarna hade att välja mellan kan t.ex. nämnas meKanisk slyröj ning, byggande av ett vindkraftverk - eller varför inte en solpanel, Som åtminstone under ett par av de tio dagarna lägret varade, fick visa vad den dög till.

För någon vidare god tur med vädret hade inte miljövän nerna, en sak de tyvärr inte varit särskilt ensamma om denna sommar .•. Äran att få ta hand om det rörsta värdskapet på finländsk mark gick alltså till Ingå, en kommun som ligger ungefär 60 km västerom Helsingfors. Riksbekant är väl vid det här laget, att ingåborna redan län ge kämpat hårt för att avvär ja det kärnkraftshot som i många år legat som en skugga över bygden. Bl.a. det här är orsaken till att en ytterst aktiv miljövårdsförening sedan några ar tillbaka verkar i Ingåbyg den Ingå-Sjundeå-Kyrk 31ätt miljövårdsförening. Men det har inte bara gällt kärnkraften, .säger för eningens sekreterare Gustaf Sundman. Vi kan peka på mån ga olika projekt som vi jobbat med, t.ex. Nestes raffinaderi planer och ELSA-banan som ju ingendera blivit verklighet. Så visst har vi nått resultat. • Aktiv förening - Den aktiva miljövårdsför eJlingen har varit en av de största orsakerna till att lägret förlagts just till Ingå, säger ·: >rganisationskommittims sekre terare Heidi Hautala. Förenin gen har arbetat hårt och har en bred anslutning. Ungefär 300 ungdomar bor i lägret den dag ÖP . hälsar på, men betydligt fler väntas. I allra högsta grad ansvarig för stämningen i lägret är koc ken, förkroppsligas i Simo Sul va, i det civila kock på en ve getarisk restaurang i Helsing fors. Han basar för köksregio nen tillsammans med två andra kockar. Alla lägerdeltagare tu ras dessutom om att diska och

sköta andra grovjobb, så en sam behöver han inte känna sig. Men jobbigt? - Inte så farligt. Men det är klart att man får stå i hela dagen. Den börjar med gröt el ler miisIi plus te och bröd, fort sätter med något mer bastant till lunch medan middagen of tast består av någon soppa. • Vegetarisk mat - Och all mat som serveras är vegetarisk, det hör till läg rets anda och dessutom blir det hela billigare så. Råvarorna köper jag själv från partitor get i Helsingfors. Och rätt hungriga var läger deltagarna, eller vad säl;S om en åtgång om cirka 300 liter mat per dag. Och ingen· klaga de på maten, om man får tro Simo, Som i alla fall var en aning orolig över veckoslutets väntade invasion av ytterligare deltagare. - Då räcker inte köket till, men vi har löfte att få låna ett 200 liters fältkök från Dragsvik. Och då ska vi nog klara pärsen. Efter maten äntrar ett 50 Bo Svensen tar tempen på vattnet l solpanelen på mlljölägret l Ingå. tal ungdomar bussen för att åka ut på slyröjning. Målet är Efter att ha återvänt till praktiska saker, Som nu den 3,4 grader C på en timme steg dikena vid Stamväg 51 mellan lägret hittar vi Harri Toivonen här slyröjningen som det är ro- vattentemperaturen då det gick Kyrkslätt och Karis. I bussen , och Merja Turunen, båda från ligt att ha fått pröva på - som snabbast. förklarar ingenjör Veli-Matti Vanda, sittande utanför sitt en "aha, det var så här det Vilket visar, att solkraft kan vara ett alternativ. Och miljö~ Nieminen från Väg och Vatten tält. n.~rri är .lärare medan gick till"-upplevelse ungefär. hur det hela ska gå till. VoV Merja annu studerar. De har Men litet för mycket folk lägret i Ingå visar, att alter har f.ö. också ställt röjnings varit med från början och tän tycker Merja att det finns i nativ finns då det gäller att yxor till ungdomarnas förfo ker stanna till slut - ifall väd lägret. Och kanske väl , mycket bevara vår miljö och skapa gande. ret inte blir alltför eländigt. program, eftersom man måste bättre livsvillkor för mänsk En god stund tog det innan - Det bästa med lägret är välja och vraka och inte hin- ligheten. PETER KARLBERG den rätta tekniken hade in- möjligheten att få· träffa and ner med allt. övats - bara fem av de 50 ha ra likasinnade, funderar Harri. de tidigare röjt sly - men sen Man får ett klart bättre be • Solkraften gick det av bara farten. grepp om läget i det övriga" ett alternativ Ett restparti fina Norden genom att diskutera • Inte alls svårt med svenskar, norrmän och , - Är det här "Hyde-Park" danskar i stället för att läsa estraden (en "ordet fritt"-dag och - Inte alls så svårt som jag tidningar. Det ger impulser. ingår också i programmet) trodde, sa Ann-Mari Lindeberg undrar någon, då Bo . Svensen från Sjundeå. • Alternativ kultur kliver upp för att ta tempen Medan Bolof Stridbeck från på vattnet i den solpanel han Sverige såg det hela ur eko - Det hela rör sig ju inte och hans grupp byggt. sofisk synvinkel. heller enbart kring nedsmutsEnligt honom fungerar pane-I Priset - Ekosofin handlar om sam- ningsproblem och föroreningar. len enligt beräkningarna, trots endast arbetet med naturen, och det Vi behandlar · också kulturfrå att solen inte har visat sig här är en praktisk tillämpning gor, t.ex. om hur man skulle alltför mycket. av ekosofin. Mänskan måste va- kunna ersätta den nuvarande - Vattentemperaturen var i ra mångsidig, enbart som teo- masskulturen med alternativ dag 43 grader C som högst. reUker kommer man ingen vart, kultur. men då har inte heller solen fastslår baD. - Vidare har vi ju rent ,varit framme hela dagen. Och i • ____• • • • • • •1

REAVER

LEE COOPER

•

LANGLÄSNING

denim JEANS

100:

.·()~T1':~

------------

Torsdagen den 9 augusti 1979 f) " T F. R R O '1' T --~==~~~~~~~~-----------------------

'\I

I~"

--------------------------------~

Ruis-Rock för sista gången

om byråkraterna

'får som dOln vill Rnis-Rock för tionde och sista I blemclI och oroligheterna sades gången. I det natursköna Runsala I vara förorsakade av den en gång i Åbo. Om byråkraterna får som I året förekommande festivalen. de vill. Man har nfunligeu planer Utvecklingen mot den nuvaran på att flytta konserten Inomhus, de nedbantade endagstillstäHning till ishalleu. en inleddes. Och då är det Ju inte Rnis • IMPROVrSERAT BAD Rock längre. Ungdomen är emot denna ut MED KLÄDERNA PA veckling. En banderoll där man krävde att Ruis-Roc)l: bör stanna • OBEROENDE AV bur det gått kvar i Runsala var synlig under med ordningen på "stora" Ruls hela konserten. Rock. så kan man I alla fall I Ingen tror egentligen att is haHsalternativet kan föra något bra med sig. Det är verkligen synd om Ruis-Rock-tra<lilionen nu skulle dö ut, specieUt som man kan märka att intresset for r~ek- I musik Igeu håller på att va....a. Det tyder förresten också årets åhörarsiffror på; det kom cirka tiotusen.

Den här manneu lirar · med I raggaebandet Steel Pulse.

dag konstatera att det går mye-I På ett ögonblick var folk över I det är just om den dc handlar. ket lugnt till. Visst förekonuner och tramme vid scenen och stake- Pelle uppmanade aUa dagens olil.a det tall av överförf~skning ~ch tet i nedbrutet bedrövligt skiek. ! ungdomsgrupper att förena sig. Uall solen steker alltfor hett hau- i Men någon kalabalik blev det ald-, Förutom Pelle l\-liljoona sA 00 der det att man tar sig ett. d~pp rlg utan lugnet återvände gansl,a! stod höjdpunkterna på Ruls-Rock I det k~s~e Inte så badvanlIga snart. . av Graham Parker & the Rumour vattnet IDVld konsertplatsen . - I och reggae-bandet Steel Pulse: med kläderna på, helt ImproVlSe- • IiARlSMATISKA PELLE Parker blev kanske Iwnsertcns rat. centralfigur. Men till det Insl.ränker si.g i I' • . ATT DET HAND E får nog Han är en intensiv sångare med stort sett ovanligheterna. mycket tillskrivas - förutom sta- ett enormt kunnande och har • WOODSTOCR-AlVDA Det blir lugnare tör varje ketet självt - Pelle Miljoonas ka- tiskt hållit på I många år redan år. sa en polis som jag frågade rismatiska person. Man ser tydligt trots att han först IIU börjar bU • RUIS-ROCR FöDDES ur den Nå. nu finns det ju det där att hans scenuppträdande är väl känd oeh erkänd. rock-våg som svepte över världen staketet som har byggts llilder de inövat, så hundraprocentigt på i den enomla Woodstock-festiva- I senaste åren och som är tänkt att alNar kan man Inte ta- honom. • SUPERBRA l\fVSIKER lens anda I slutet på sexuotalet- I håUa den vanliga publiken på be- men en enorm utstrålning har han Visserligen hölls den första festi-) tryggande avr,tånd från sceuen. onekligen från scenen. • GRUPI'EN i sIn helhet bestod valen I Abo först 1970, men an- Pressfolk och andra kutar har av superbra musiker och hade ett Det märktes också d en här enormt tryck i sitt spel. Den mudan fanns kvar. . fått segla omkrill!! därinne på Den fanns kvar också följande ~'fredade området. gången trots att gruppens fram- sik de s lClar är lättillgänglig år då den tre dar långa festivalen Det här staketet började bäng trädande Inte var det bästa vad I . I k .. då perbI.a. den tekniska sidan beträffar. ' mainstrcam-roe men an drog mAnga UotalstllSen männl- na oroväckande när det blev dags H _A'" n _ et p" -'n sångtexter är de Innehålls- son g, ...gg n~ ..n .. uu skor till Abo för Pelle l\Dljoona & 1980 att P ell~ ~o t' . Den drog ~it :också sAdana som I uppträda. Nlj.r Pel1e kommit igång rikaste i de n finska rock-musikens ne.

var mindre Intresserade av rOCk- I sade han sttdet bara byggts för historia och tar upp alla 'Viktiga Steel Pulse presenterade d e n

musik och de första bråken töre- att en del skitviktiga personer företeelser I dagens samhälle. första verkligt väsentllga live

kom. En häftig förtalslmmpanj skulle få hålla till där och att · Speciellt ,,1ktig-a är dc för ung- reggean i Finland. Deras musik mot Rnis-Rock Inl:xldes och prO- I publiken skulle ge fan I staketet. domen oc.h den känner också aU i är relativt arrangerad föra·tt va

fak-I

ra reggae, med bl.a. fina sång stänunor. Men fortfarande äkta reggae med et.t viktigt socialt budskap: rock mot rasism, fa seism och nazism sjöng man bl.a. om. Inget av banden spelade dåligt. Det engelsJ.a punk-bandet C1ash nådde Inte riktigt upp tiU sitt ryl.t.e: musiken var rätt. bra men "Angeu inte tillräcl,Ugt suggesth' trots den vllda scenshowen. Ett band som man gärna hade hört I ett anIlat sammanhang än som uppvämmingsband, var T. T. Oksala Band. Oksala tillhör vA.ra nyaste gitarrstjä.rnor och sjöng dessutom riktigt hyfsat. Grupperu progressiva musik passade tyvärr Inte riktigt in i sammanhanget. Bram Tchaikovsky från Eng land spelade en kunnig men gans. ka ordinÄr rock-musik på 6().

talsgrund men med vJssa stänk R\ nya vågen. Och Johnn~' 'Vinter kom Inte. Text: RALF HOIKKANEN Bilder: PETER EKHOLI\I

:.Drao-racingen Ö är .på kommande

För tredje året I följd arrange rar Finnish Hot Rad Association r.f. (FHRA) dr'agrac etävlingar på Räyskälä flygfält. Ett tjugotal ekipage från Sverige är förhands anmälda I klass erna ModiflereD standard (MS), Street altared (SA l, Competition altared. Top Fuel. Procomp och Funny ear. I Finland har den här sporten eller kanske showen - vuxit ex plosionsartat och vi kan njuta av ett trettiotal finländska ekipagen plus svenska dragsters. Ett dragrace går ut på att frän stående start accelerera en kvarts engelsk mil (402 meter) på kor tast möjliga tid. Man startar par vis från en julgranssliDgrande an ordning full med olikfärgade lampor, som lyser till uppifrån och neråt. och då neDersta lampan lyser skall starten ske. Man har dessutom ett handikappsystem som tillåter en motorsvagare . stal ta en viss tid före.

I fjol tog svenskarna hem rubb och stubb. I Sverige har den här sporten utövats i snart tio år . Här hemma har det riktigt hllrjat röra på sig de sista två åren. I USA. där sporten såg sin vag_ ga, arrangeras varje helg drag racelopp med hundratals tävlande och publlk som kan räknas i f1e ra tiotusen . Du som är intresserad av vack ra, ovanliga och lyxiga amerika nare ska komma till Räyskälä över helgen. På söndag morgon körs träningar och själva tävlin gen startar kl. 12.00. Ifall det regnar kan Inga race köras, banan mäste vara absolut torr. sig vid starte.n.

bill

Ta med hörselskydd. Då Pro En dragster med en .kvinna vid ratten! Hon _ kvinnan - ' heter Eva Kjellin oc.h noterade den bä.s Comp- och Funny ' Car-klasserna ta Uden vid fjolärets tävlingar - 7.53. sekunder på de 462 metrarna. 200 kilometer i timmen blir det. körs är ljudnivån vid startögoD bllcket - då 1500 hkr öser pä båd1! märg och ben. spelar lätar som var populära på teraa. över 120 decibel. Speakern är en av Finlands ab- 50- och 60-t alet genom enorma W eIl meet I'n Räyskälä.. Jag garanterar att det känns I salut bästa diskjockey, och han J högtalare, sä feelingen är garanHasse Mynttl

-II

öSTERBOTTNISKA POSTEN

En vinglig fågel med mystiska läten

RENT

TEKNISKT o Sonunar, sol och fotografe ring hör ihop, anser de flesta amatörfotografer. Di\. räcker å.tminstone ljuset till. När höstskymningen kom.mer läggs sedan kameran på hyllan, där den fär samla damm tills vår solen visar sig på nytt. En mera erfaren fotograf däremot tycker oftast inte om starkt solsken. BLld ~ rna får lätt e.n blåak tig 00:1, speciellt om man för söker fotografera i skuggan av t.ex. ett träd eller ett hus. Placerar man åter den som

l lampbelysnIng, konuner det först att ha en svagt rödaktig skiftning, men efter en stund verkar det vara helt vitt Igen. ögat har anpassat sig till den nya färgtemperaturen. Omvänt kommer ett vitt pap per efter lampbelysnIng först att verka blåaktigt I dagsljus, men blir efter en stund helt vitt Igen. Fenomenet beror på belys ningskällornas olika färgtem peratur. Lampans färgtempe ratur är under 3000 K (Kel vin) medan t.ex. en klarbIA

med komplementfärgen att nå fram. Det finns ett stort färgbalansfilter för olika be lysningar. Det kanske vanli gaste filtret är det svagt röda s.k. skylightfiltret med beteck ningen lE. Mot kraftigare blå skiftning I bilderna, s.k. blå stick, används filter i mörkare röda nyanser (81 A, B eller e).

Då solen står lågt, tidigt på morgonen eller sent på kvällen. får bilderna lätt en gulbrun eller rödaktig skift-

Filtret hra hjälp mot den luriga solen skall fotograferas starkt sol sken kisar och grimaserar han. Ytterligare ett problem är åuggo ·na. som av ögat och kameran uppfattas olika. Det som ögat ser som en svag skugga, blir ofta nästan helsvart pä fotografiet. Ett sätt att hjälpa upp det här är att p1acera den som skall fo tograferas nära en ljus vägg så att reflexerna från väggen minskar belysnIngsskillnader na.

Den bläaktiga skiftning man får på fotografier tagna f skuggan en solig dag, beror på att belysningen d1ir har en hög färgtemperatur. Männlskoögat har förmåga att anpassa. sig tm anka belys nIngar. Ser man t.ex. på ett vitt pappersark först utomhus i dagsljus och sedan Inomhus

Torsdagen den 9 augusti 1979

hinunel har färgtemperaturen 9000-10000 K.

Till de här skiftande färg temperaturerna kan alltså ögat anpassa sig, men det gör inte en färgfilm. Pen är gjord för att återge färgerna kor'r ekt vid en viss färgtemperatur och är belysningen då en annan. blir färgerna förvrängda.

O O En vanlig s.k. dagsljusfilm är konstruerad för 5500-6000

K. Den färgtemperaturen har direkt solsken (mitt på dagen) och de flesta blixtaggregat. För den som vill ta bättre färgfoton I annan belysning och har lust att experimente ra finns färgbalansflIter att köpa till mänga kameror. De bestär av färgade plast eller glassklvor, som sätts tramfBrkameral1nsen. Ett "!rött" filter släpper igenom rödaktig strålning men för hindrar en del av strålningen

nlng. För korrigering I den riktningen används bläfllter frän 82-serien . T.o.m. I vanlig lampbelys ning kan man få rätt färg återgivning med de kraftigt blåfärgade filtren ur 80-se rien. Eftersom de absorberar rätt mycl(et ljus blir man tvun_ g€n att använda ljuskänslig film (400 ASA) fÖl" att Inte få alltför lAnga exponerings tider. Förutom de vanliga filtren finns filter för olIka specIal tillfälIen. För kompensering av den gröna skiftning bilder fär I rum med lysrörsbelysning an vänds FL-DA Y eller FL-W be rOende på typpn av lysrör. UV-filmer för absorbtion av ultraviolett strålning, som gör att landSkapsbilder blir disiga. Dessutom finns ett tiotal fil ter för trickfotografertng och speciella effekter. CHRISTER SIMONS

• SVENOLOF

SKOLELEV

Skriv dina anteckningar och föredrag med en MARITSA 30 reseskrlvmaskin_ Skolstart erbjudande

330,HAmta dig en egen från

AB KONTORSTJÄNST

Storgatan 18, 88600 Jakobstad

svenska progressiva musIkrö relsen. Men den driver med det mesta. Kiknar av skratt gör man A.t det. Ibland stockar sig skPattet emellertid i halsen, t.ex. I låten "Henning l sin presenning" och "Jag är en duktig jägare". Musiken är synnerligen en kel, ett par ackord på en gi tarr, några kastrullock och en trumpinne och det är In spelat henuna I någons skrubb. Eller I badrununet?

Den som är intresserad av fåglar får snart vissa fa voriter vilka sätts framom de övriga, skreven gång Sigfrid Durango i ett av sina många naturkåserier. I

Ii i

I . .,i'

Jag fär väl tro honom, även om jag personligen Inte utsett någon speciell "favorit". Men det finns onekligen fåglar som fascinerar mig speciellt myc ket, däribland morkullan. Alla som suttit vid ett mor

kUlledrttagdmäste vä~ khålla med om a en mystls a skym ningsflygaren kan locka tan karna ut på de vildaste ströv tåg. D Draget är morgullans spel. Det är hanen som under vår och försommarkvällarna flyger längs vissa rutter - ofta föl jande skogsbryn eller liknande naturlinjer spanande efter honorna som sitter på mar ken.

Flykten ger ett Intryck av vingskjuten l<råka vinglig och fladdrande m~n trots den skenb~ra osäkerheten går det snabbt undan. Under draget utstöter hannen dessutom ett par 'm ärkliga läten som i hög grad bidragit till att mystisi fiera honom. Det ena, som brukar kallas "knispningen", påminner lite om sädesärlans "spilltt" och är ofta det första som varslar om att kullan är i antågande. På närmare håu hörs sedan "knortandet", ett strävt knar rande läte, om vars fysiska ur_ sprung det sedan länge ' rått delade meningar.

o Men ett morkulldrag är så mycket mer än bara en ving lande fågel med mystiska lä ten. Att försöka beskriva alla de hårfina nyanserna I som markvällens förvandling tlII sommarnatt låter sig Inte gö ras så där ut.an vidare. Man ska väl ha ett lite sär präglat sinnelag för att kunna OIufatta allt från solnedgång ens färgspel till de dofter och ljud som sornmarh'lgar bi,,,.lrr

va, men banbrytande. Den första r i k t i g a popskivan I Finland. Elgitarr, dragspel och elfiol I god blandning. Musika liskt är det dynamiska stum par som inte riktigt följer de vanliga reglerna och därför får ett nervtillskott som åstadkom mer vällust.

WIGWAM:

NIKOLA.I R1MSIUJ-KORSAKOV:

"Tombstone V&lentine"

"Shehere7ade"

En mycket okompl1cerad ski-

Det vore oförlåtligt att glöm-

Gunnar Bl'usewitz kan det där. Han har beskrivit draget som en opera där. - Primadonnan kommer in på scenen än frän vänster och än från höger ur trädkronor nas kulisser, kör och orkester är hela tiden fullt sysselsatta och belysningsmästaren har hela solnedgången att trolla fram effekter med. Bättre kan det knappMt sä gas! D Som man kan vänta sig har morkullan genom tiderna satt ganska bra sprätt på våra förfäders fantasi. Speciellt den

UTE I

NATU'R EN

typiska flygsilhuetten med den långa, snett nedåtriktade näb ben har v'l.rit inspirerande. Det ansågs att morkullan flög om kvällarna ' på spaning efter kor som hölls på natt bete. Med näbben skulle den sedan sticka hål på kons !ju ver för att dricka mjölken?! Var fick dom allt ifrAn? Sedan är det en sak till med morkullan. .. och nu skäms jag lite. Det är ju så att om man viII avnjuta ' fågelvärlden I all dess glans vill det till aU man är uppe med solen Ibland t.o.m. ännu tidigare. Och det händer att man har d€t nog så problematiskt att motivera fÖr sin kropp varför den ska lämna sänghalmen vid de ml~t okristliga tider på dygnet. Morkullan däremot har. som nämnts, älskvärdheten \'ara mest till sin fördel vid en tid punkt då man I alla fall är vaken.

D Så här får man egentligen Inte tycka om man ska vara fägelsktld'\!"E' men, men ... JOHN AHUNG

ma den s.k. klassiska musiken för popmusiken. Många av de populäraste poplåtarna är ju dessutom direkta plankningar av de klassiska verkpn Sheherezade väljer jag för att den har en melodik som övergår allt annat. Använd or det intensitet och du kan inte gå förbi denna symfoni Violi ner som fär utrymme att ska pa egna världar - och gärna utan att violinisten brer på alltför' mycket - ä r jag myc ket svag för.

O S T F. R 8 O :

'l'orsdagen den 9 augusti 1979

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

••

; K A P O S T .., N

Programspäcliat !( ar,eHa

Ho K ~ E :'\

Köpes VAXTPRESS TeL 961-39013.

MusiKCENTRÅLEN

HAGSTRöMS EL-GITARR i nytt skick, till salu.

.S· 'lr·l\.lil.~ orh

ELEKTRONORGEL

Batteridriven elektronorgel , . i händigt format. Vibrator ton samt stämbar i olika tonhöjder. Pris: 140,-.

ACKORDCITTRA . i gott skick köpes . Tel. 962-26 244.

TeL 961-661033.

II~-------M--IN~I~------~

k·,b.

Jakobstad

. Passagen. tel. 11 577

som sjunger som en austral· neger . En njutning är också den nog grarrhet pojkarna har då de spelar. inget lämnas åt slumpen Sonny Boy Williamson (d.y.) med sitt virtuosa munspel och sin raspiga bluesröst har all tid tilltalat mig .och det här samlingsalbumet är kanske den bästA bluessltiva jag har. Många klassiker finns med. bl.a. "Help Me" Studiokom mentarer som Inte alltid är så rumsrena är inkippta. och de säger en del också om Sonny Boy som människa. varm. men lite "opolerad". Jazz tycker jag också om. och just nu spisar jag .Jonj l\litchelJs hyllnings-LP tUl den amerikanske basisten Charlie Mingus som heter "MIngus". Den temperamentsfulle basis ten dog ju i vintras, men hans musik ever.

().,.tprhol t ni ... ka Pn... tpn

Joni. som man ofta förknip par med "vissång". har text satt några av Mingus' kompo sitioner som hon sjunger fan tastiskt. och kontrabasen fär naturligtvis visa sig på styva linan. Den trakteras f .ö. av Jako Pastorius. basist I "Litt le Feet". Av "diskoskivorna" tycker jag just nu bäst om Eleclric Light Orchestras nya album "DIscovery". Stärnsången och stråkinstrumenten ä r lika om

")sterOottm"K

<.IlI~o"/Il...uonlnl!

'örolIne

ndmngen utkolllmeI var).

torMllaj/

rteili1KtOJ

xn 'ln.'Ivang

.Hg! van

PIl."'T!l;H GKA1'lSTH.OM

eIDlK Uor laKon"':/ilaD I~

Ja.koO"taa ,el "6'1-1~ ~5.a

t-'ostailre~' t-'2 21.

iX!\O l l a kon"tar

Trafikskolorna i Jakobstad

JalwONtaa. .<'Ullanc

\1edlern 'l ~ rJllmngarDal

rte<1aktor las!> .s-I!.. -.il&oeJ tianileL'ICNpllI.naoen lO D.

Jtll - 1 l .",,,,

sy tlo."ler oottex.

rteoaKlOJ ~erte..

IlII.!-'K OlA Ny

ku~

börjar l7arjf

torsdag kl 17.00 Kanalf'!'Ipl . ~,

KanalesplImaden 23. tf'1 .12 14~

'p!

1~ on~

NygQra.

56lOl lIotalaA

tSoll

!AKOB~TA"S

r rarik~knl8 HAI.IH~ & HO~f Ny kurt' börjar "arjf måndag kL t 7 .00.

tel. il6t-lIl'

,~ 1~

rU!a> ~ nyN 1SK.A1.J I: .

!UJ ~neJlIlIlUl 1rOtortUloe

·\1llrgareta

~ruf'(Jb

H.eJL

L.e1f

tioimströu. t-larrlel

wnoelöl, do) WtstbucKa.. I'or~

';hrh>leJ

~nlcKar8

Karl-Hw>ta" OUn

"Kl!:N U M !l; H. A nUN~PK I ~ 1.1'79

1/ _ r(, ,,~~

FILTEN DU GAv MEJ I JULk'LF1PP AR FÖR l(O~TI . FlG FRYSER OM FÖrrE'f?NR!

sOl'gsfullt utförda som alltid. och bandet exp e r ime nte r ar gär na med alla möjliga inspel ningseffekter som fär tekni kerna här på 'l'adion att gapa av beundran och förundran. En anna.'] art:st som jag gil_ lar inom branschen .- närmast för den ~päda röstens och de vackra melodiernas skull är unga l.u1sa Fel'nand,-'Z. Hen nes album "Disco OarHng" plockar jag ofta fram ... Härom Veckan inhandlade jag bl.a . Sibelius' aUa 7 "ym1onier, och de sätter jag helst på när jag vill samla ihop mig själv och när jag ska skriva mina Baluns-sagor Jag har alltid tyckt om na tionalromantisk musik och nät' den som i Sibelius' fall är blan dad med sagomystik från Ka levala sätter den sprätt på det ena och det andra. bl.a. fantasin. En begåvad kille. den där Sibbe!

; . EN BEGAVAD

Karelia 79 är ett ödemarks läger. Scoutingens karaktär av friluftsverksamhet betonas starkt i programmet. På stor lägret Karelia 79 Som hyser 10.000 lägerdeltagare bor man i drygt 3.000 tält, man lagar sin mat själv och kommer till rätta på naturenS egna villkor. Karelia 79 bjuder ,för att va ra ett storläger, på ett mycket rikhaltigt program. Förutom de traditionella scou tfärdighe terna bekantar man sig också med den nordkarelska folktra ditionen, med radioamatörverk samhet. teknik, pionjärbyggen och vattenaktiviteter. De handikappades svårh~he ter och deras hjälpmedel skall också presenteras på ett sär Shigehisa Ya.ngi är ledare !"ör den japanska gruppen 80m b<~ skilt aktivitetsstäJle som bär ker KIl.r('l!a 79. lIan tycker att Internationalismen är det bästa med namnet cap-handi. Alla läger scou lin gen. Så har han också en hel del scouter världen MInt som deltagare gör dessutom en brevvänner. ten och förundrade sig tillsam rundtur runt sjön Pielinen och truller.

en ödemarksvandring i de nord- Den bästa gåvan ett så mans med sin ledare Shigehisa karelska storslagna bergsfor-IIdant här s~orl~g'er ~~n ~e är Yanagi över lägerlivet. Till mationerna. att unga manllIskor lar sIg att gruppen hör allt som allt tio Arets tema, barnets år, beto-I fungera tillsammans. att god pojkar. nas speciellt i programmet un- känna olika åsikter och att Karelens terräng både för der Karelia 79. På söndagen högakta varandras övertygel vånar och faschinerar japaner den 5 augusti firar man bar- ser, säger Karelias lägerchef na, eftersom deras tidigare nets dag, då också besökare är Gunnel Palermaa. storläger har anordnats på välkomna att bekanta sig med ,, • I n t erna ii one II an d a fält. . "scoutstaden" Karelia. I . .. .. Programmets utbildande funk- . På Fmlands storsta scoutla Japanerna är som bäst på en tion på ett sAdant hår storlä-: ger rår en internationell anda. tre veckor lång rundtur I Eu ger ä~ synnerligen viktig. Var- Av de 10.000 lägerdeltagarna ropa. Före de anlände till Fin je deltagare kan sköta olika är rentav 900 utlänningar. Iland hade de besökt Frankri~e uppdrag och lära sig nya färNågra av KareJias gäster har och England. Efter Kareha digheter. Scoutfostran sker på kommit ända från Japan. En fortsätter en grupp på 31 scou de ungas villkor då de utbildar IIgr~~p .av dem ha~e sa~t ner ter vi~. Frankrike till Schweiz varandra i små grunper, pa- seJ mVId den dammIga vagkan- och Vasttyskland.

I ',,\,

ar _. _ .• _ _ _ _

eten

INSEr PROBLEM". MF1N KLlPPf:R BDRT EN BIT UPPTILL •••

~1I0CH

SYfFA5T DEN NeRTILL!

DeT FINNS SARA

SVAI?- D/~ B.E N . " VÄXER FDfITFJ\RA~DE.

to,

c18Jvt EU _____ '. -_ ,KnndJDav1eJ) . - _ _ _

. ~,unm81

11.

PIt.

._ _ _ _ _

".Bti

. ",N NUNlSMVJ"l AUN : N\"

::iOU:. kaIlBb

188& ' .

'81. "61-11 ' ~ t~ 'lel'

"~74

;)t':. A.NNuN:-; I J A NlS'J

sug

';UDDaJ·

'aKoo"gataJl

\.nnon...ei

,ukOOfltar.

l;'

~, -" ~2··

te,

.101

naau.JUU'

rnAIl<l.ll.j! "-' "'A~:''''

Jl.:h

ierut81

II'

dUr..

Ortl NL

,aKooNgatal. I;' II<!'Oo.ctaG tes ~7 - 1:< ,f>~

.exteL ·;tteJ

. ...._______ .•_

;.extCII

-ie>tUUDC

_. _ • _ • _ ._ ;)18 ~ .:lt :le'

",. UUU1U1wr le" "~!""'lJr..

~U\

H.I

nlf TOI

Ilt!l-U'

'UeJ

(JulU1114KJ-!,\o

UlDun,.;eJ

tOn

<lntenln"

...uj

,,'r

-ar~

J~J

...... »,:oit~.J "KJ1.llr

«)fl

'll(

'lur

JUl.

..il <P"IJl

, H el,,!l.t."'~""Vb,lel t.:-.l~'

... .il <"Il

~vR

«UI

Orlllk!'lt

,>8 ~Ul'l ~. ,JOlft Dlf 'nrort> .... 'l.r>

IllInrner .ca.J'\I •• I.· · ..... U'

. ..... 1'\. I

.I .. ,,,,,~

./Uttoeou.aag, JIU(UUoI~ lMilrl

•

Ö 8 T ER 8 O T T N , S K A

Torsdagen den 9 augusti 1979

PO S T E N

BILDKRYSSET • MIN MAMMA AR. .ÖVERSI<åTEASI(A

....

~) II

l .

'. o

REA

ST~R VID DISK

TlLL H~L LER KAN

VARA FeM

TON

FINNS 111JUL

• Nu löser vi ett priskryss igen. Lösningen skickas senast

måndagen den 27 augusti till Österhottniska .Posten, PB 27, Namn:

Jakohstad. I pris utlottas 30, 20 och 10 mk. Märk knverte.t

Adress: priskryss ! Lycka till!

•

. . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . .

• DEN har fört värdare tastyrda

NYA TEKNOLOGIN med sig allt fruktans förstörelsevapen: da atomspetsraketer, neu

l ett program som produce i dag har en större betydelse tronbomber, som dödar männi skorna - men lämnar städerna rats av Maj Wechselmann vid än någonsin. och industrin oförstörda, lätta, Sveriges television berättas om TV 1 torsdag 9. 8. kl. 21.00. dagens rustningsindustri, som transportabla atomvapen osv.

Sarul~l1TUl

vann

Storsand.vol~y ·Sandsunds herrlag vann ·and- ·

~• • •II!I• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •_ • • • • • • • • • • •II! ra ringens volleybollturneriijg '" Jag är förbannad på 'radion. Den riJtgsvenska, den finlands svenska och den flDBka. Jag vänder mig till de tvI!. sist nämnda.

o - Jag vill höra musik på. radion. VI.sst kommer det musik men sällan sän musik jag vill höra. Och allt för mänga halv bra snackprogram. Intressanta snackprogram och usla pro gram. Allt l en olyssbar geggamoja, Varför kan dom Inte ha en kanal med bara musik - p0 pulärmusik. Allt frän tung rock . över svensktopp till schlager.

Så. att man kunde am'ända

radion till vad den är till tör: Att slölyssna till. Jag sIAr vad om att nitt!fem procent av dom 80m lyssnar pA. radio gör nåt annat 8~ tidigt. Och har radion som bakgrundsmusik - om det nu skulle komma IlAn.

o Och så den

Idiotiska tids

planeringen.

20 timmar i dygnet utan snack.

nonstop,

_ Det är visserligen överdrift

det också.

Men varför ,Inte en (finsk) musikkanal - och sedan korta puttar tör talprogram . l and.r 8 kanaler sA. att den som vill kan vrida över och lyssna. Medan vi andra får lyssna pä vår bakgrundsmusik.

vidar~.

'1'l;vlingarua genomfördes un gynnsamma omständighe dl ter, Bolen lyste från en nästan klar himmel. Vattnet · var bad varmt vilket kunde observeras a'! <:le som ännu har semester. HERRAR

morron när man viU lyssna på lite soft musik till kaffet och mackan kommer det 1) programläsnlng och 2) nyheter. Åtminstone den tid jag brukar försöka. vakna.

Men det här bryr sig Inte radion om. Det är ljusår sedan radior, (och TV:n) brytt sig om val lyssnarna (tittarna) tycker.

I Spanien kör en - av de ca 600 - stationerna med PoP

Elenora PfclfeJ

PA.

1På Storsand" men Purmo ut går vidare ont SöU-finalen, ef-, tersom Sandsunds uf inte än nu är medlem i SöU. l damtävlingen går 'Forsby

Sandsund

... • . • ..

4 P 8-2 set

3 .. ~ .. Lappfors • • • . • • •• 2.. 6---ii .. Lepplax •••••••••• 1.. 4--5 ..

' Purmo

•. • • • • • • • •

Forsby

O" 0-8 " DAMER

Forsby .. . . . • . . . . 1 P 2-() set Lappfors ....•.•... O .. 0--2 ..