Österbottniska Posten (ÖP) nr. 36 1973 by Österbottniska Posten

sterb,o ttniska

OSled)Oltnjskun~~()ml'lli~nin~, "p: 0-,,S', ,t"!,:e ..,' n",-,~' ,

' TpFsdagen ,d en " ~ ~pl. 1973

25 p

,! R,a,dio~.~:' I

., ' )

, - ... .

:hobbyo' .

'isl{,olan

Gammaldånsen

·Iösnillg

inte en enda minuskväll

, . -Gammalda.nsarna är den "frognaste pubJilten. 'De svi k,e r inte, konstaterar Leif • • Eleverna vid högstadieskolan B a' c k I u n d, ordförande i i Nykarleby är intresserade -l:l.v Yttel-jeppo ' ufo Sommarpla radio, åtminst'o ne -en del av neroa upptog för yttcrjcp dem, ' Från skolans : sida har . pos del tio gåmmaIdansf'r, man stött på, 'så nu finns fun varav en återstår. Inte cn /" geranderadioklubbar ""både ' i enda tillställning : har gått . Munsala och Nykarleby. ' De med förlust; stampubliken flesta sysslat med DX-ing, men räcker ' till för att ,det hela m-ån'g a siktar på att bli radio amatörer bch tränar. som bast- " skall gå igenom, och denna pubiik möter troget , upp för telegrafiproven , - .S'e sista varje gång. sidan!

~ållhy

utvidgar lol{alen , • Rållby bygger ' ut sitt sam

ling~h~s. Längs husct~ lång~i da .!>ygger man i, så att ut rymme skapas för ny tambur, toaletter och pannrum. Lokalen får samtidigt centralvärme. Det är byn som står bakom sam lingshuset, och hela byn deltar även i talkojobbet som hittills g~tt undan över förväntningar na. - Se sid. 6!

Gammaldansen rädda de ytterjeppo uf. ' De vanliga danserna började , gå allt sämre. Man l, unde till slut inte arrangera vanlig damt Möjligheterna till en ut byggnad som skulle locka den yngre publiken igen dL, kuterades, men dels konsta terades att marknaden' just då var hård, ocll' dels , hade föreningen jnte 'de resurs er Som behövdes för en 'sådan sat:ming. Nu diskuteras inte någon utbyggnad för tillfället Gammaldansgänget trivs bäst i paviljongen som den är, sådan var den då störst.a delen av gammaldanspubli ken som unga dansad~ där. För ett par ' år sedan bör jade Ytter<j.eppo småningom pröva, sig fram , på gammal

Ytterjeppopavlljongen upplever en ny storhetstid. Gammaldansarna fylkas kring den nya entren " och trivs i den lagom tränga paviljongen. ,

dansmarknaden. Senaste år satsade man på allvar, och då blev erfarenheterna ock så positivare än väntat. I sommar ingick som sagt tio danser på ' programm~t. Alla har gått · med ,' vinst,

större eller mindre, - Vi tyckS inte vara sär skilt~ eroende av vilka and ra som arrangerar, säger Backlund. Det har visat sig att vi har ' ungefär samma publik även om LiIIby, Fors

_'/i flytt från Österö! ' /

[] VI SÄGER som norrlämlingen : , vi flytt "i'llt". Det är Anders öst man, ' biId~nti1l hOger. Ilå Österö som säger det, och får helt medhåll av un ge K'l as We s t e r, bildentrII vanster. bÖSTERö ' och "skär.gård~n . överh~\:udtaget är en - .', .', glesbygd, men inte någon ' avfolkningsbyg~. På Ös '. t~rö .' råder ' när,m3st 'brist , på arl!,et's~ra f t , Satsllm- ' gen _på pälsdjur!'.när\ngen har get t f:oll,et utkoiust. ' D AVSTÅNDET ut im riksvägen är 30 kiIoriu~ter. " Men avståndet är inget problem' nu när det i fall finns' ,ä,gar" och' bronöver' HeHiJäs sUnd. Viir:' , , "re var det fÖrr; sägeröstmanJ ' ~_~ se sid. 8-9! -,

alla

by eller Ytteresse ,har gam maldans samtidigt. Det har gått bra, och han är inte den som kraver en fördelning av gammaldans kvällarna. I juli då semes

•

F ort~. sid. Il

OSTERBOTTNISKA

ör

6 sept. 1973

Torsdagen den 6 .sept. -

1973

I(ärnkraftverk:e'n en .f ramtidsfara

Skall de . barn som nu lever ' , och som nu föds tvinga~ leva i en kärnkraftvärld ? Med andra ord i en värld fylld av nya svårmätbara katastrof· risker. Det ser inte bättre ut. Runt om i världen, också i vårt eget 'land, byggs kärn· kraftverk, som i sig gömmer faror som få eller ingen kan överblicka. Men det är förvånansvärt . tyst om kärnkraftverken. De anses ' behövliga - gu nås.

* 'J{omplicerat Och då är det ingen eller få som vågar höja si", röst. Dessutom måste man hålla i minnet, att frågan . är av så pass komplicerad natur, .att lekmannen - dit miljövårda· ren ofta måste räknas - har små eller -inga möjligheter att ta en debatt med den, sakkun skap som .bygger kärnkraft yerken och som fastslår att verken är ofarliga. Men det är de inte. Senaste sommar anordnades en kurs _på .Bohusgården i Sverige som hade som tema "Nordens miljö Nordens framtid", eeh där togs kärn· kraftverksfrågan upp till dis· ' kussion """'"" med bistånd av in· kallad sakkunskap. , Kvrsen formulerade följan

Vål·a dyra

sälar

om enda land 1 världen beta S lar Finland skottpenning på säl. I en värld som alltmer likrik tas käIlnB 1 regel avvikelserna, det nationella, . som värdefullt. Tyvärr kan detta inte sägas om den unika ,skottpenntngen på ett djur som just nu är fridlyst på iNn svenska sidan av Bottenha· vet. . '

Söt .samverkan Rapporter

POSl EN

de krav, som enligt dess upp fattnin~ borde tas upp till debatt i Nordiska rådet, som i sin tur skulle rekommende ra regeringarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige:

verksutbyggnaden - och det är vår moraliska skyldig het - måste vi också ta de konsekvenser detta medför. . Bohus-kursen pekade på forskning som för fram mot andra energikällor. Det är den vägen som måste göras fram komlig. Dessutom måste _

att stoppa all k{i.rnkraftsutbygg nad att utan dröjsmål starta forsk _ som kursen uttryckte det ..-:. nlng på införandet av ett .. d ' k d en omvar ermg s e .aven lägförbrukande energisam nuvarande tillväxtfilosofin. . hälle att forskning inriktas på utvin~ nlng av 601-, vlnd- och fu .Med andra ord: lyxkonsumtio sionsenergi nen måste trappas ned. ,Men att oberOende forskare Inte skall / ,förföljas av myndigheterna detta pris måste vi. vara be utan ges goda arbetsvillkor redda att betala för lyxen att få leva i en från strålnings Vad hände? Nästan ingen ting - naturligtvis. ~ktstyc risker befriad värld. ken publicerades i några tid ningar, men någon egentlig debatt sågs aldrig.

Byggförbud

I Sverige ,där 24 kärnkraft verk planeras, har man emel lertid fattat beslut om till läggsutredningar'innan ytter ligare kärnkraftverk byggs, men i vårt land anser de po~ litiska partierna det inte va ra 'mod,an värt att ens ta en diskussion.

N ågon

vecka före nämnda Bohus-kurs, tog med. lic. Tom Brunila i -Hbl upp kärn kraftverken till debatt, och han visade en raq. faror, som ansvariga politiker inte borde få blunda för: luftförorening ar med radioaktiva inslag, ut· släpp av enorma mängder kylvatten, som skulle föränd ra vattendragen i sto a områ den osv.

Strålningsrisken

Det

är strålningsriskerna .. .. som ar de verkhgt farhga. Och man kan inte bortse .från strålningsriskerna, även om, fackmännen talar om idiotsäkra system, eftersom det redan nu finns många bevis på olyckor i kärnvapenkraftverk runt om i världen. Strålningen .hotar ~llt ld vande ' och det ) iv som skall levas under kommande århundraden. Har, någon ge-

i ti~Jngarna be . rättar att f'tt flertal kara- neration, som drivs av uppenmellfabriker inleder samver- bart kortsiktiga .och kommer· kan. Man ..övertar varandras siella behov rätt att äventy~ produkte roch tryggar därige- livet för framtida generati.o n~m ' lönsamheten, dvs. 'elimi- . ner? Svaret på .den frågan är nerar konkurrensen. . ' '. Även . ~~ det handlar ~m nej. sötsaksbranschen känns åt ' Säger vi nej till kärnkraftgärllerna syrliga.

Aktiv

nämnd

meldans som schottis eller hambo. 900 Hård simning, löpning, badminton, squash, volley boll, rodd eller paddling."

• I september är luften ren (om man befinner sig långt borta från städer 'och fabri ker) och dagarna förunder ligt klara. Det är ungefär som om sommaren höll an dan inför allt det som höst och vinter för med sig. I skärgården är livet skönt. Att sitta framför den öpp na spisen när kvällsmörkret lägger sig över fjärdar na . . . Det är de sista ~ "återfal len" i skärgårdssommaren

• Det där med gammeldans är inte så illa - vare sig som 'kaloriförbrukare eller ur trivselsynpunkt. På en kväll kan en hurtig gammeldansare sprattla bort närmare 3.000 kalorier. Men då gäller det att gå 'på och inte äta alltför rikligt i pauserna,

Gam.meldansen ger

utmärkt 'motion • •• •

innan stadslivet helt tar över: det moderna får åter erSätta det glatt omoderna. Sedan räknar man -måna derna: mars, april, maj . . .

I och m~d övergången från sommar till höst är det dags att tänka på motionen, som de flesta gruvligt för summat under semestern, som ju borde vara lagd för hälsofrämjande aktivitet. Men inte så. Att pyssla inne och ute ger. ingen konditi~n . I Da gens Nyheter fann jag en gång följande tabell, som Miljövårdsnämndens åtgärd kanske kan begrundas även kan synas obetydlig, men den ' nästa år): är ett · steg i riktning mot "Genomsnittlig kaloriförbruk ning per timme för .olika syss ökad miljömedvetenhet : var för alltid vänta på de s~9ra lor. 75 Sova. besluten, då det i regel är lOOSitta i vilstol, vaken! de små stegen som leder till 300 Promenera med barnen, gräva eller räfsa, flyta i resultat. vattnet, spela golf. 500 Promenera snabbt, klippa gräset med tung klippare, simma 1 simborgartakt, spela fotboll pä skoj. '750 Dansa t. ex. snabbt gam •

Miljövårdsnämnden i Kristi nestad har satt upp skyl tar vid tvättbryggorna vilka uppmanar mattvättare att an· vända tallsåpa. I Sydösterbotten liksom an norstädes hotar sjöarna att växa igen på grund av de fosfater som förs ut i sjö· arna.

veckans debatt

• Av ÖP:s läsare är det kanske inte så många som ininns gengasbilen, men skriftliga och muntliga käl lor berättar att det var ett luktvidrigt- och senfärdigt fordon, som inte gjorde nå gonmänniska glad. Om det blir energikris kan vi bli tvungna att ånyo ty oss till gengasen, men det är nog inte samma gen gasbil som för trettio år se dan. På svenska statens maskin provningar utanför Umeå sysslar man med gengasmo torer och har i dag arbetat sig fram till både lättskötta och driftssäkra fordon, men särskilt snabba är dessa flisfordcn inte. Å andr.a sidan: de minu ter som går förlorade vid starten är inte mycket att I ha. Och visst klarar vi oss även om hastighet en pend lar under 100 km/tim. Gasa på! ALF SNELLMAN

Alko och apartheid Alko har kritiserats för att ' mail impqrterar drycker från Syd-Mrik~ och Portugal. Alko har svarat på kritiken och sä ger att man inte kan föra någon -speciell handelspolitik man följer bara Finlands offi~iella . ' , . . O utrikeshandel~poli~~, skriver R e p l i k. M~~ sage~ dessut _ om att den okade Importen . från Portugal innebär att Alko också får exportera mera till Femte ungdomsringen har ge detta land. nom att framföra ett .!örslag om -t- ordnande av alternativa · danser "e . D t ä r sannner11gen et_ klent försvar som alkoholbola- kommIt med något .som helt kas . get kommer med. Självfallet tar omkull det gamla danssYlSte. kan man om vilja finns skära met. Förslaget innebär att det ned importen från diktaturre. skulle dansas på två ställen un gimerna i Portugal och Syd- der samma kväll. Man skulle då Afrika. Omsorgen om den eg- fä en skild plats f ör den ungdom na vodkaexporten-.fär int> ut:: som gillar pop och en tillställ göra något hinder därvidlag. . ning för mera.. mogen danspublik. Detta gör att de ringar som Till dess Alko vaknar 'till insikt om förhällandena 1 Syd- har endast en storfestplats kom Afrika och Portugal kan vi b~- mer 1 en mycket brydsam situa ra uppmana alkoholkonsumen- tion. De har nämligen inte nägon t ern:a att sjäiva bojkotta im- ålternativ plats.

portvarorna." Inom V ringen finns det endast

läsarforum

AlternatIva · danser ,

nagra synpunk.tel .

en. förening som har alternativ dans varje gång som de arrange. rar, nämligen Smeds~y. · Detta innebär att V ringen skulle satsa på' endast en storfestplats och vidareutveckla Smedsby, vilket in te är logiskt. I Smedsby är man inte. beredd att låta det som byggts upp bli en hel rings angelägenhet. Alternativa danser berör inte endast femte ringen utan det är hela områdets angelägenhet. Al ternativa danser bör bli en läng si}{tsplaner~ng.

•

Forls~

sid.

- Torsdagen ,den 6 sept.

117.3

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Festfördelnin!?;en ~'-

'V· i ' l '' h'eh·· over, ren helhets~vn , l

Sperring det du vis,a r i din se- : na att f!;lllfölja vår uppfostrande naste . insända re. hoppas jag \.j och ungdomspolitiska uppgift blir skall få. se mera av j denna tid~ minimala under sådana förhållan nings spalter. nämligen viljan till den. Nej alternativa danser:ir ler tummarna. • • • Så börjar det igen. jag kan intet an.nat än lPP konstruktiv debatt. om \~är ideella utan tvekan det som kan I"ädda. Ett nytt ' verksamhetsår, mana dansarrangörerna till rörelsec. Jag skall näl:maat ta fas-' vår organisation och dess grund Listan på ' aktiviteter som • • • Vi står på tröskeln sans och besinning inför ta på några punkter i ' din inlaga . st9mme små.föreningarna både kul skall genomfÖras är kanske till' en ny festfördelning. AU· årets uppgörelser. Det är närmast följande fråge turelIt och ekonomiskt, längre och mer intressa:tt deles som alla tidigare l'lr ställningar , jag , vill diskutera: Or Du uttala!.' din rädsla för , pri än någonsin , tidigare. Vi hit- " så är denna .uppgift en a Kom hem-kampanj~n saken till femte , ringens nöjeSkriS. vatkapitalets intrång på da IlS tar sådant som barnledar de ' svåraste ' för den Österhar ,.väckt berättigad upp alternativa danser. uf-rörelsens marknaden. Jag medge r att "denna kurser, tonårsshower, fråge 'bottniska' uf-rörelsen. Vi sk~ märksamhet; . Den' negativa ungdomspolitiska I uppgift och u~t' rij,dsla ar befogad. men jag tror tävliilgsverksamhet', talang- " heller inte skyla 9ver' det kritik som i vissa skeden privata kapitalets' intrång på dans att Inte ens en satsning' på stor jakt; bordtennis, pidro, ' pil faktum att svårigheterna varit rätt stark skall kan marknaden. J ag anser det vara festplatser kan hålla det ' privllta kastning, skolning ay liisk- " accentueras från år till år. ske tillskrivas os~själva till mycket , viktigt att .vI för en de- kapitalet utanför österbotten. Ne j, jockeys, ,danskurser in. ni., Det' berorizite på att situa- en del. Vi gav vår informa, det , vad vi s()morganisation bör b'aH om .våra ,mlHsättningar. m. m. Det blir -intressant - tionen i och för sig ,skulle tioriskampanj fel ' namn. Vi ' göra. är 'a,tt m:ed , lagstiftIline-spo att ,följa med hur verksam ' bädda rÖr att uppgöreJserna ' lockiir ingalunda hem emi Femte rip gen omger geografiskt litiska åtgärder hälla privata nö heten 'utfaller denn~ -periOd. "obh k:omp'romissetna 'skulle ' granterna. ' Vår uppgift är österbottens största b:Qsättnings För det andra bör nämnas innebär,a större prutningar en :och endast en. Vi skall område Vasa stad. J;>etta ' medför jes företag utanför vår marknad. att det väsentligt , är nya för ar.rangörerna. ' jnformera om förhållandena , , logiskt vissa verkningar på ring Detta är möjligt bara om vi har ett enigt SÖU. som kan beakta. männis~or i .- tedet fi;)r ge~ ' Det ,hiinger , !!lamman med här hemma. Jag hävdar ~tt ens nöjeSverksamhet;, Det är i dag helheten. nomföråndet av desså akti det enkla faktum att vi h~r det måste ses som 'enbart ett faktum att allt yngre ungdom - ~viteter. Vi har Bärnas som allt färre i våra led som vet ,positivt. ' I har ,bödat 48rui1&. Den yngsta Alternativa danser en konkur basar på SöU;s kansli, Siv ." vad, det \'m säga att ', vara " Närmaste större samling gruppen av 'ungdom som 1 dag r~nsform, ~er ~u. Ja, den risken

," _' , . " fIDns så länge endast en ring gäL

Harv som har, satt ' sig Vå dailsarrangör utan en sådan ' ' är nu ordförand'e'konferen in för alternativa danser.' Men -in

Anna,:Britasstol och in festfördelning. Och det Jllan sen. Vi möts då ifall det in

te ligger risken dessmera I iUter

struktörerna Christ:? och inte prövat på förstår man te blir tidigare.

nativa danser än i vad utveck

Barbro~ ' Vi ger dem alla en inte att räda~ för. Jag v,e t

lingen kan leda till om den fort kraftig lyckospark och hål att det låter tjatigt. men' GUSTAV SKUTHÄLLA.'

sättningsvis ' , får löpa l dagens laisser faire system, med några v istar nöjestillställningar, rör Sig ,rivaliserande storfestplatser. Lägg ' 11;1 II i II 111111 IUJ 11/1111" I III II 1111111 II I "' V ringen,: SmedsbyjSkatila och med något begränSade resurser. därtill den I da,g mycket stora ,be Gamla VaSa/Kvevlax. Gammal Det gör att dom har endast ett nägenheten till 'försämrade exl • ALTERNATIVA dans som ovan. val när de vill tillfredsställa sitt stensvillkor för smäföreningarna. - - - -,- ---1 nöjesbesvär, dvs. - femte , ringen.- Det är detta som kan bli vår Jn Inom ' första ringen skulle al VI ringen: Petalax/Pörtom och Detta har gjort att den mognare dergång. 1 Silly. Milly ternativa dan.ser ordna.s på fo"lNybyjpörtom. ' Gammaldans som Björn Skifs och Biåblus ungdomen flytt våra danser. Störs jande platser (jag. tänker på vin Det vad som är största stöteste tersäsongen) : "' ovan~ 2 The free Electric Band ,ta delen av dem har blivit en verk nen är om vi är beredda att sat Albert Hammond Karleby/Kronoby eller N p.derveVIT rrngen: Korsnäsjövermark lig /nkomstkälia 'för Vasa stads sa på en lång' och seg, kamp 1 för 3 Dancin' (on, a Saturday night} til/Kronoby, GaiTlmaldalJ.Bskulle och NärpesjKorsnäs. Gammaldans r estauranger. Det är denna ung v år framtid. Då ' behöver vi en Berry Blue dom femte ringen vill 'ge en ' möj arrangeras högst en gång per som ovan, 'helhetssyn, som beakt'!!' alla de 4 I fought the law lighet att idka en mera menings m å nad, ,VIII rin gen: Lappfjärd/Dags fylld friti1saktivitet, oansen. Sam regionala områden -och der as oli Wild Angels ka villkel': Sperring, är du beredd il ringen : över~sse/p urmo och rnark. Gnm rna.Jdans som ovan. 5 See my baby jive tidigt förknippar vi denna mål på en sådan kamp. ' jag är det. Bennäs/ Kållby. Gamm a ldans som Wizzard T illställningarna körs m ed en sättnin&" samman med behovet att Vi har två starka vapen: ung ovan. 6 Honolulu bevara de små föreningslokalerna orkester per kväll och ställe. domslagen och alternativa danser. Harpo , ~å bynivå. Dessa små lokaler be HI ringen : H är blir de t svi)rt 7 T al<e m e to th ~ m ardy ' grass efters~m N UF.S ä r ' " D e t ta g ör att m a n sk ulle skapa hövs för att uf-rörelsen skall kun Erik H ägg man enda arrangor i större trivsel för de ä ldre såväl na genomföra sin ungdomspolitis (ny) vilket betyder att NUFS m åste' d ' ' \'1 om e yngre\ Paul ,Simon ka uppg ift, Vi bör komma ihåg PS. Skatila är en av femte ska ffa sig en alternativ plats, " , S Teacher I need you Gamm aldanli som ovan. I Det handlar om såyäl trivsel a tt det inte bara är frågan om r ingens 26 'föreningar (SoIf ' oCh Elton · John ; som p.kanomi. k a.nsk e f rämst eko dans och ekonomi. när vi talarom Sundom m edräknade) . Gammal 9 H an gav upp alltihop IV r ingen : Vörå!Orav ais och' : nomi. uf-rörelsen. J ag tvivlar sta rkt på danserna r egleras på ringnivå. Lalla Hansson HellnM /C ravais. G,a m maldans s~m en satsning av ' storfestplatser och Till Stefan Palm: Tack för ' fl ank 10 K a ilakee Kail ako (ny) Christer Stolpe storföreningarna, ty 'möjligheter stödet. ovan. I. ,

v.'..

be- I

läsarforum

tio, i topp~,' ..

• • ' ~ _~.

"",:,

~---~-----------

(

• Vi ,måste l sanlhällsdehatten och garantera småenheternas status DEBATTEN om morgondagens samhälle och vAr fram!id har alltid varit frän ~o.:hskall så vara. Jag Vill -mes' denna artikel Igen en gång ~lysa uf-rörelsen och morgondagens, samhälle och dess ungdom, samt ge en syn på uf-rörelsens uppgift i mor gondagens och dagens samhälle. Ungdomen har alltid varit och kommer hqppeligen att förbli en revolt~rande grupp i vlrt Mm hälle, men I br.l.st pi kommuni katlonsk~ler har denna pro test oftaat förlamats med tiden och ungdomens pi'otest, har bli Vit bara bevingade ord om 8M ,

det. Till slut har den samhälle lIgamanipulationen tagit 6ver och dessa revolterande ungdomar har blivit en etabliceradI>arf av det snedvridna samhället. Men vi behöver denna ungdomliga protest, annars löper s~mhänet en ris~ att stagnera, Ungd'omstörenIngsrörelsen har en lAng tradition 1 vArt Ö8ter bottniska samhälle, det· är och förblir ett ansvarsfyllt arbete att bevara denna ,tradltlOll och föra den vidare, eamtidigt- :tOm vi miste kunna kaDali8era och klymp4a deDM. prot88t utaG att t~ tnditlooeQ.

I DAGENS LÄGE ,står ung ,föreningar. Med förindustriE}lla stort samband med den r egiona doms!örenlngsrörelserr inför mån flyttningsrörelsen menar jag elen la obalans som i dag råder 1 flyttningsrörelse som startade I Finland. Denna obalans är en ga svårlösta problem, som kan vara den siSta spiken I vår kis mitten p~ lS00-talet och som följd aven stark centralise ta. Emigration, uf-rörelsens pågick tUI slutet av 1940-talet. ringspolItik uppbackad aven alienation, splittringstendenser, Jordbrukets , mekanisering och , allt svagare kommunsjälvstyrel koncentration av arbetsområdet, överbefolkning och den redan se. Detta därför att mAIRätt . konflikten mellan massamhället ' sönderdelade markarealen var en ningarna oftast har varit kort siktiga och därför att resone och meningsfylld uppfostran, av de största impulsbringarna detta är några saker som kan ' till denna flyttiungsrörelse. Från manget om effektivitet . och eko göra livet surt för oss. början ' av ' So-talet , ~ det skäl nomi har tagit överbalansen i LAt mig förSt; beröra emlgra-- ' a.tt tala om ,flyttning l tvA. olika den samhälleliga planeringen och I den 'sambällellga debatte!! komponenter när det gäller ' Oe tlonen eller flyttolnprörelsen I ~l'botten, Dels kan vi tala o~ _ STöRSTA BRISTEN har varit ~~t. Det står klart för emigrationen dels om den inre och' iir att man inte kunnat ska OlM ' redan a.tt vår s.k. förlndu· pa något -ekonomiskt mA.tt föl' Itrlella flyttnlngsrörel88 djupt flyttningsl·örelseft.

----

har lderlätit molnga UngdORl1foo

Blda tvA har ett IJYDIIerligeIl

Se sid. UJ

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 6 sept. -

1973

Säsongens sista lördagsdans på Klacken 8. 9. kl. 2tk02 VENEZIANS 'K allon med strålande fyrverk,eri över

KLA-CKEN • Fyrverkeri • Facklor

• 'Lyktor

Populära

,ORDN. o. SERV.GR. -II o. III

CARACAS '" .G USTAF WASA 11Ut~iken

sköter om

BUSSAR SOM FöRUT , ',

Hejdundra~de säsongavslutningi

'Ji.~, * _~c:.E,L:Eflt.J!I&'"ä.S. i

~TEil ~tll~

Lördagkväll .8 sept.· kl. 2lJ-;..()2

BUSSA.R: Ingves kl. 19.30 fr. Pörtom via övermark, Yttermark, Näveråsen.

Vester kl. 19.20 - fr: Lappfjärd via K :stad, Tjöck o. Pjelax.

Hag!und kl. 20.00 fr. Kaskö via Näsby-~trandvägen .

~~iS~1

,eARJlElJbA KARPERÖ

, Sönd. 9. 9. kl. 14.00 SÄSONGF.INAL för BINGOFEST

mogen publik lörd. 8. 9. kl. 20-02 * Gratis kaffe

G ·ftISFEST

• • '. , • •

HELSTEKT GRIS öVER öPPEN ELD TAPPADRICKA UR öLFAT MUMSA GRATIS SÅ LÅNGT DET RÄCKER UTLOTTNING AV LEVANDE GRIS m: m. FOR KLÄMMIG MUSIK SVARAR

u~g p~blik

eARPElJlJA

Sond. 9.·9. kl. 20.00

STIG

KARPERÖ

~OHANS

* Efter en 'lyckad säsong tackar vi vår

publik

och bjuder på mysig ,

Lådan 1.000:

SJUNGER ELDIGT SYQLÄNDSKT 'OCH ' SMEKANDE TANGORYTMER Råkans buss fr. '

Busstrafik som tidigare.

L Ö RDA'GSGÄ.N.,GE T SAM~TSöGDA

MANUEL ' DEL TORO

I,-

NScJES HIlVI

* Chans TV på S'ÖND'AGSDA NS lilla bingo med fyrverkeri o,c h nedsatt biljettpris * "hajar" Alla är välkomnå - såväl 4 -mk som nybörjare * PÅ INTRÄDESBILJETTEP..NA UTLOTTAS ST * någonsin. Vinstehanserna större än ' FRIBILJETTER FöR SOMMAREN 1974 DÅ VI . , HÄLSAR VAR PlTBLIK VÄLKOMMEN IGEN. * Kom med och vinn!

•

* Levande gris

* Sidovinster och överraskningar * Joker 1.000 :- ' Jackpott 1.000:

! il' ~g'=.

SÄSONGFINAL för

torg~t

20.00 och 21.10.

~i11

, lO

Håkans fr. torget 19.45. 20.30 o. 21.10. m.!lra lämnat turnelivet. Han sade

'ill"&III!IIIIII'IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII'"

SÄSONGENS SISTA DANS på DANSBANA.N i

: »öder"'",d dc:a1

lörd. 8. 9. kl. 20-01

.STIG

Annonsera -i ÖP

l•

LEONARD

i en ' Intervju för en tid seda n att

han turnerade för att få ur,pleva berömmelse, m en nu kännE'T ha n till det livet och han vill inte veta av det.

----------r ika motiv från Gamla Testa,men, t et, han beriil tar om Absalon och Simson. om Betlehem och Baby lon.: men alltid med någoI; baktanke I huvudet. , För Cohen tror inte, på. en gud, hlm är bara fång-

O SA LIVE SONGS blir t r oligen den

sis ta

LP:n

m ed

[.e ona rd

Cohen. Synd det. HalIS dl '·tnlng

en I gal}1.la religiösa traditioner. är fast förknippad m ed m USiken Cohens senaste LP Live Songs , ' 'och han har något att säga alla är ,som namnet säger inspelat live . människor.

. , under hans två europaturneer

,1970 och 1972. Men Cohen bar

nu~

F red

Torsdagen den 6 sept. -- 1973

T E R B O T T N ,I S K A P O S T E N

•

------~------~------------------------------~--------------~~

~/t

** - FORS ·B

E.N PLATS FöR lJNC OCH GAMMAL -

-- -••

kl.20BOO-Ol~OO GAMMALDANS

Lördagen 8/9

Söndagen 9/9 ,kl. 20~OO-Ot80 Blommor och BiO - -DIseo " DIseo ' Dlseo

••

tillsammans med

RAMONA " FORSB,y -

" ORDN.GR. 4

BILJETTGR. 4

P Å TOPPEN

,SISTA ·SOMM'ARDANSEN I ORAVAIS lörd~

8. 9. Id. 2(l":"-()1

z. C» -:a:- c::: BERV.GR. 4.

BUSSAR : Haldin från J :stad kl. 19 via Nyka rleby .och Jeppo. OT fr å n Vasa kl. 19 via Kvevlax och Vörå.

LeQnilrd

~ å

-. dyrkas' Ammnn fol~Jar~,

COMn -

en legend som för di~ kter, skivor -

BILJ,GR. -.e.

ORDN:GR . 2

lördagen · 8~ -9.·

Malax

kI. 2O~00-01 ~OO

Nästsista .g ången tQPpenstället bjuder tlll dans i år. Ob.s! Oljp grltsad och fin väg norrut.

LEONARD COHEN har bli

vU nå got aven leg-end bland

ungdomen a v. i dag. Han dyker

u'p p i snart sa gt alla sall1mllcn·

hang. Man citerar hans (Ukter,

man spelar hans skivor ; radio,

. han uppträder i 'rv och man diskuterar hans leverne . Det har kommit sta tus j a tt kä nna tiU Cohen. Men vem l r han egentligen ? •

Blommor & Bin

New Kings

OCH - LÖRDAGEN 15. 9. STORSTILAD SÄSONGAVSLUTNING m-ed topporkeslI'ar i paviljong och diskotek. - 100 skivor del~s ut till p~bli-: ken.

.....l.

Reservera k v;][len '-

Missa inte höstdrmserna!

BUSSAR: Strandl. fr. Vasa kl. 19,30, 20.30, GIa Va.'la kl. 19.i5 via H e!,ging by, Västeds olf 19.15 via Sundom Nyby via Ribäcken, H a vras, Näsby kl. 19.00 via övermark, Pörtom, Norrnä!;l kl. 19.00 via Korsnäs, Petaiax.

LEONARD COHliiN är jude. Han föddes ' 1934 och växte upp I ett högborgerligt o(:h strä ngt religiöst hem. Ha n bör iade skriva tidigt och kom genom sin debut· roman ÄlsklIngsleken att betrak· tas som ett poetiskt underbHrDMen han blev r ädd för Rl! den berömmelse han fick och flydde till ett ensligt ställe i Grekland, där han sedan bodde I många år tillsammans med ett par vänner. 1961 åkte han till Kuba för att på ' Castros sida försva ra ilindet mot amerikanerna. r dag tIOr han t Montreal 1 Kanada.

Dera starka dansmusiklinjen fortsätter. I tur toppsolis'ten' och topporkestern

Leonard Cohens diktning ä r som en enda lång sång. HaliS musik finns att få också på kassett.

(BRÖDERNA KINNUNE.~n enda Jäng~känslomätta d sång . Den I DISCe håll i gång orkestern e c ! e p u s är ett sätt för honom 'tU f:y från verklighetens sorgsJla tillva ro ocb Bussar p~ s!!.m ma .säl! som förut. I danskupolen damernas trekvart kl. 23--23.45 blir också ett verktyg att uppnå ,VMS I kupol ha Ilen effektiv uppvärmning. personlig extas och 8jiil\Tförverkli gande. Han lyckas beskriv:; kä r lek utan att någonsin bli senti ..mental, något ifom kanske ä r den I enda värld av visioner ocn a' l ego~ From A Room, Songs Of Love LEONARD COHJ1::N är numera största styrkan I hans diktning. rier. Han ser in I och igenOIn för And Hate och för ett par ,måna en betydande poet. Han bur två Ne.,.e.- Ol':l,k", ~ länge sen försvunna och glömda der sen Live 8ongs. Dessa ski\lOr TROTS DETTA är ila ns bilder gånger erhållit Kanadas officiella Ri.., "I.!,it,.,~.vas .. 2.11111"' existenser. Han är bittp.r och ve- innehåller t.e~ låta.rna Stizanne, författarpris och bar utom Alsk av kvinnan egentligen bara två modig, me~ 'samtidigt - oerhört Bird On The Wire, The Partisan lingsleken gett ut romanen Sköna till antalet. Kvinnan ä r för honom kä nslig och nästan obenagligt och Joan Of Arc eller t'xempel på förlorare samt till dags dato fyra antingen ett gudomligt unders könt medveten. Han engager at sig låtar som spritts i många ver8io tarr och resultatet av hans säng.. väsen, som_ blint måste dyrkas, diktsamlingar. Båda rom ~nerna kä nslomässigt i allt, m iln lIt:!er he- ner .och tagits upp av hundratals försök blir något som mAngBt finns I svensk översi.!-ltning och eller en ful, gammal hä xa I en la tiden a v . att känslan inte är andra artister. många människor över hel j ' värl~ helt nyligen kom också ett urval håla. Typiskt nog har Cohen fått hela sanningen. -' Det konstiga är att Cohen Inte den förälskat sig L . av hans dikter på svenska I sam många ' av . de hå rdasfe tornarna kan sjunga. Hans röst är skrovlig på sin författarbana frå n kv inno Ungen Dikter från ett rum. LlllONARD COHENS r e ligiösa: DET SOM GJORT Leonard Ioch . monoton och det låter där föreningar, som varit förbittrade Den största orsaken till att Cohen så känd bland nutidens I' uppfostran gär Igen både i hanS ungdomar är emellertid ha.ns I,.P- mast som om han pratade genom lyrik och sångtexter. Han tar tale! Cohen som poet bHvit så l-yktbar på hans -kvinnosyn. skivor. 1966' gav han " ut Songs en våt gammal ylletrasa.- Men han är med all säkerhet ha.'ls kärleks Inte bara Conens kärlekslyrik • Forts. ~ lyrik. Kärleken är för honom en utan hela hans diktning är en Of Leonard Cohen, sen kom songs l är enormt skicklig 1 att spela gi

orkester

-""

"- I

sid.

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsda gen den 6 sept. -

1973

K-ällby sl-uterupp kring samlingsh!lset . - bygger ut pll l alko D ~1ED TALKOJoim och penningbidrag ställer kållbybor

na just nu upp kring sitt~ samlingshus. Huset som ägs av

en ,gårantiförening, bakom vi!l{en alla föreningar ,i byn står,

rustas upp tped centralvärme, ' sanitär:}. utrymmen och ny

. tambur. Dessa utrymmen sl{apar man genom att förse sam- '

lingshusets ena långsic!a med en fyra och en ' ha lv meter

bred t!llbyggnad.

I tillbyggnaden får tamburen men skulle få plats i tillbygg

den största andele~ ; Men också naden, men senare ville p-p

WC:n och pannrum får plats fute vara, med.

i denna. ' Då diskussionerna om ,allak-

Måtten på 'tillbyggnaden är tivitetshuset i Pedersöre ' för 24,70 meter gånger 4,50, plus des för ett par år sedan, var Entr';n till samlingshuset blir bred och rymlig. Den ,4,5 m.eter breda ti~byggnaden längs husets

-- blir till st.or del tambur: ' _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _--'-_ _ _-'-_ _ _-=-____

4 meter gånger 3,20. m.!l-n inte speciellt intresserad långsidA _--------.....,..,_ _-'--_ _ , -.. Arbetet har gått raskt av det projektet från kållby undan hittills, säger garanti- hållet. De' planerna har inte föreningens ordförande Birger heller avancerat. EklUnd. Vi har två talko~ Den dag då ett allhus kvällar i veckan, ocJ:1 i genom-, byggs ' kan Kållby 'antagligen '

I snitt har ungefär 20 , ma~ del- vara med, säger Eklund, men ' ", " " '~ ' " " " .: - , -,: ', " . ,~IVa

tagit. Måndag- 'och onsdagkväl- den dagen tycks vara ganska '

larär talkokvällar. avlägsen. Samlingshuset be' , ---j ,

Men det är klar att projek- hövs ändå, vi tycker_ att, det ' e " e ' , tet drar en hei del kostnader är för värdefullt att skrotas ä.veIi om. man hittills kommit ned.

undan arbetslönerna. En del Värmesystemet blir med torrDISKUSSIONERNA om ett allaktivi,tetshus i Pedersöre -har tystnat, men i bakgrunden

pengar har man skramlat ihop värmekanaler. Tidigare ' har finns planerna fottfaran~e, Jned,säger kOPlm!in~ldir. ,~an8 . A. , Enkyis,t~ En av den ny~

genom att gå ' rUllt med listor man värmt upp huset med 01a1.1ställdå ungdomssekreterarens uppgifter bli.r ,att gräva fram degamiI!., planerna och se

i byn; vid .dethär laget har in- jekaminer. Det har utnyttjats över om de är relevanta ännq, säger han. 'Det blir: smånmgom dags att på allvar se över

samlingen inbringat omkring flitigt tidigare, och mera blir denna ,sektor. ,.. '

d E k

omm. ir. n vist:

D ags att aOterup ' 'le p, a lIh" ' ' US d'. IS:'k'" u, SS'l onen

det säkert då man kommer unEnkvist tycker att det är po~· något annat namn _ finns satsningar pA 'trivselsektorn, dan upp_värmningsproblemen, sitl'Vt att Kållby byg'g er ut SI' tt k D ' l ' l' h " tror Eklund. var. e gam a sam mgs usen sager Enkvist. Barndagvården N" b t t k Il kl t samlingshus, vilket -. ;t ydligen fyller inte dagens krav. Visser- måste upprustas, pensionärsbo l:j.I' ar e e s a ,vara ar k I , .. ' l t' t b 'l l ' l't d . ' är inte bestämt. Hittills har l,an p' ...g oras ktre..a lhv , d ~k- ' Igen han l as led av bmgospel,~ - städer skall byggas och ung b t t å 19t . '" en pun ar an oc re oc gamma ansare, men ' ar , domsverksamheten måste få an ar e e g tt bra, men ' det ar b t " kl' . i t' t 'b ' a h . t .. d ål l' f mycket som återstår. Man har e an 19: p oJe;: e " or e a In e an am sen 19a ör en me- stöt framåt. I t.o.m. svetsat ihop oljetanken kunI1ai samma~koP~~S ~ed ra omfattande' ungdomsverk:- Dagens ungdomsverksam och snickrat fönsterkarmarna sportp ~~ens be ov. agontmg samhet. het skall ske på så många oli som talkoJ·obb. ' borde val de två k\lnna d~:a- ge" Pedersöre 'har satsat på mensam nytta av t ex varme ka fronter börjande med så UD- Vi fortsätter med två tall'" ' . " - industrialisering, bostäder och kokvällar i veckan, och ser se-, an aggmngen. kommunalteknik. Nu är det mo- ga åldersgrupper. En grund för dan när det hela blir klart, Men behovet av ett allaktiv i- tiverat med en , paus på den den verksamheten är lämpliga säg,e r Eklund. ' tet~hus - elle! om man väljer sektorn, och i stället väntar utrymmen, säger Enkvist.

10.000 mark. Dessutom räknar man med kommunalf bidrag, även om något såda' nt m' te bev1'I' J'ats a"nnu. Man har förresten inte sökt " 'd . . om bl rag ånnu. Men ett preliminärt löfte om 30.000 i bidrag fanns då diskussionen om ett samarbete mellan samlingshuset och idrottsföreningen p _p fördes: ' ' pet samarbetet blev det dock' inget av. Avsikten var att idrottsplanens serviceutrym-

Fredsförening bildas i Jstad Engelska popmusiker på möte FREDAGEN den 7 september iV det skäl att samlas på Ungdomsgårdens diskotek i Ja

kobstad.Då arrangerar nämligenfredskommiften i Jakobstad en tillställning med digert

och omväxlande program. l\lålet ' är att bilda en fredsförening.

Bland programinslagen märks - att progråmredaktör Sten Westerholpl ~nackar om ungdom och engagemang __ a t t !-~. rfksdagsman~en Al- war Sundell berättar om påcifistiska organisationer i, Finland . ' " ,

. -"

.' R- 'EA ' ,' ,

.- "

,',

9.~15: 9. -73 '

; " i vår

f~b~ik~butil~,

,vec: k or ,

att poeten Lasse Sund presenterar p?-cifistisk litteratur genom tiderna , ' att .~ngdomar htra~esftrea.raar allm8;nna ~lysc or 1 g ~m Inställningen till krig, fred och enga,gemang

i Terjärv. ,

' OBS! Tisdag och .fredag ' är butiken öppen till kl. :20.

," . ~ ' ,' >~ ,: ,. , .::. ~ '0' - ~,"; >~·I''- n :· ,..1.' ~.. : , '

. 't," " ',...' : '. ,

:l,''~~.:

Terjärv, teJ: 75 175

massor av musik, bl.a. spe~ lar ' engelska popmusiker protestsånger Bakgrunden till Genna till- ' ställning är så här:: I våras började ' en grupP jakobstads~ ', ungdomar' samlas för att dis-:'. ' kutera f redsarbete. De, hi tres- ' ser~de ~äxte siui6bt ' i antal ' och' ' små~irigom beslöt mi:i~ ' att ' bu- ,;. ' da en ' fredsiör~ning: ' Uhder , 'somma'r en hai darf6r en fö.r,-:, ändamålet 't illsatt kommitte ut~ arbetat programfö~klaring ' och satt ihop ett prog.ram' 'tör, ' 'd~Em 7 september.

Mötet börjar kt ' 19 och

Jqr

·' AB ,' " :' '": ", T~:~:;:d~~~~~:k!:,s~:t:~ ~a;t~~ ' '/kan , intresserade' stanna kv~, r " . . , . * Mer an..

.. ' .

hälften av Jordens befolkning svälter. Krig och förtrye. ~or .~tt grunda foremng. FrIt t är vardagsmat. Våldet blomstrar. Det ligger i aIla.s intresse att rör , BÖka få det bättre. lOtrade.

öSTERBOTTNISKA

Torsdagen den 6 sept. - . 1973 ~

POSTEN

• '

•

B.arnverksamhet- lnlress,erar

•

•Dans·orl{estr ar • l landskaps radion

.ungdomssekreteraren [(arin o PEDERSöRE, E sse Punno fick s~n försts ung domssekret~rare i måndags. Då tillträdde Karin B l o m q " i s t, som 6lev färdig set, ftf:erare från SöFF i våras. Ron tog plats på Pedersöre kommunslksnsli, där hOll i huvudsak skall hålla till. Av sikten är dock att ho.n skall ha kanslitider också i Purm() och Esse, men, det systemet är inte U:tarbetaf ännu.

DE ÖSTEREOTTNISKA dansorl{estrarna kommer under vintern att få chansen att lå ta höra sitt l{Unnande i Laml skaps radion. Paul Lindell skall producera en serie 10--15 minuter s program med varje orkester så lå ngt programti den r äcl{er. Ny producent för Ungdomsposten är Vivi-Ann Hakaiax, Jakobstad. För' övrigt finns många nyheter med ungdomlig anlmytnillg i årets ' programplaner. . .'

Programchef Harald Wiik som känt på en frågetävling hade samlat sina ordinarie re- mellan föreningarna detta är. daktörer till ett mindre jubile- Det ' kan~ kanske dra . ihop . sig um på måndagen, Den 1 sep- till en kamp mellan unga och t ember är det fem år sedan äldre -vinnare .frampå våren. österbottnisk journal sändes De som nu skall dra frågp. första gången, Under , de åren tävlingen är . Inger Wikströni, Karin Blomqvist är mantals: har den sänts hela 1.471 gån-.oJe . Norrback . och' ' Trygve , . skriven i Pedersöre, . men "är i ger. Det betyder 369 timmar Erikson; . Ole Norrback skall praktiken mera jakobstadsbo eller 15 dygn. Journalen är ett samtidigt ' vara ordfÖrande för än pedersörebo eftersom hon av landets mest lyssnade ra- tävlingsjuryn. De två övriga bor i Skutnabba. ' dioprogram inom det område skall vara programledare. De senaste somrarna har hon den nås, Det är endast ålä,dsk Alla 'frågor kommer att ha; jobbat som simlärare under fe journal som har högre lyssnar-oösterbottnisk anknytning. De rierna. I år var hon lekledare siffror. kommer att hämtas från ämpå Sv~ja barnkoloni. . Huvudpunkter i höstens och nesområdena historia, . natur, vinterns program är en fråge- kultur, idrott och aktuellt. His~ Karin har alltså mest erfa tävling mellan storkommun-o tprief~ågorna gÖrs av Niis-Eri~ renhet av att jobba bland de blocken och en reportageserie Nykvist, natur/geografi 8.~ yngsta, och någon form /lV ~ring den österbottn.iska byn, Henrik österholm, kult!'r a.. barnverksa"mhet .vill hon gärllå För musikinslagen i progra:m~ Harald Wiik och idrolt av Ernl sätta igång. men skall dansbanden svara. Stenvall. Den ansvari"ga a~ Tor Ahlstrand har gjort repor- betsgruppen för tävlingen kOlM

tage i Mellaneuropa om iång- mer själv att gÖM aktuellt...

tradarchaufförernas öden och frågorna.

äventyr. ~neli Sarvimäki skall Fyra ~val-tävlingar hålls un·

göra ett program om lärarhög- der hösten en gång i månaden.

skolan, som inleder sin verk- Dessa bandas i Kaskö~ på Tot

samhet i Vasa hösten 1974~ tesund, Juthb~ka o-ch Gillestu-

Frågetävlingen mellan kom- gan i Nedervetil. Det kommer

munerna följer i stort sett att' bli publiktiiIställningar. .

Men ungdomssekreteraren samma mönster som' söV:s Semifinaler ' och final ordnas

skall ju inte vara fältledare; .~ kommunkamper i tiderna. . '].'vå i studiornå. i Vasa och JakoJ)..

bur man lyckas få igång olika sådanå ordnades i samarbete stad. och går som direktsälid~

grupper beror mest på hur man Karin BIGmqvis t är nngdoms ..eJcreterare i Peclersöre, Esse och med Landskapsförbundet och ningar. Lag?,n består av tre

lyckas få ledare för grupperna, Purmo från och med i må.ndags. Landskapsradion. personer. Såval damer som her.. säger hon. , " , rar bör ingå i laget. "'l v var)'t I ~·mo t var h on t'd' Den senaste stallde . h ar In . t e sJa Karm , l 19are engagef å bIl dså - Det f"orsta programme t san .. ds Ännu har hon inte hunnit . s t ora problem f" '01' r gepro u" " -tta . . . . bb t ' å engagerad I någon ung,iomsfor- . rad I Jakobstads SImmare. Det t tt d f" b d t 30 S t Då "ts l f åM ' f ' f '" sa 'SIg m l JO e ·1, n gon ., f'" Icen erna a ung oms or un e ep. ·mo agen r u tö t t - k . D t bl' enmg, etersom mgen ()r-:?r.mg var l SImmar orenmgens barn- ' t å t "tt . . å g å Kr' t' tad N" fK k" II s rre u s rac nmg. e lT finns i hennes hemtrakt. Där- I dom då hon tävlingssimmade. fm} e vpåga, tsahålal I g n n gOD M lIS mfKes '" arpes as o oe a ax orsnas. väl att först få ordentliglt kon . _ er. . de et satsar man takter etablerade med de tre nämnder som är arbetsgivare, säger hon och räknar med att fl en startpalaver med dem ganska snabbt.

•

Ung ledare

I' ,

{

Sedan blir' det 'väl som för aadra sekreterare att sätta upp

liireningsregister, och så blir' ju budgettider. Tre budge.- . skall uppgöras, och så , är ju sekreterare i tre nämn-o .... säger Kari~. "'

Vad Karin vet finns det inga ~etsledare -i föreningar i nejden nu. Därför räknar med att försÖka få ' igång , form av direKtverk~amW. dvs. att -Dämnderna direki. vissa ,verksamhetsfor sportl?~sveckor o~l).

a.aJlide. -_ I

DIFFERENTIERADE FARTBEGRÄNSNINGAR

9< e TRAFIKMINISTERIET TRAFIKSKYOp

Den 5-årsjublled.nde Journal-personalen samlade kring programche1 Harald Wök, J .v; Inger Wikström, Margareta Träsk, Tor Ahl strand, Paul LlndeD och Sten Westerholm. r

•

öSTERBOTTNISKA POSTEN '

1973

Torsdagen den 6 sept.

••• f ,I". ' · .. O s'er~ tOlleo a'V O ,nO'O=-SO

Hellnusbron öppnade 'V~llen ••

FOLK SOM TYCKER _ati det är långt hit ut måste vara ovanligt snåla. Inte är avståndet ' något pro blem, man "fyller bensintanken och kör. Har man sin utkomst ordnad och acceptabla vägar, är av ståndet inte något prohlem.

HAN SOM RESONERAR sa ar Andei's Öslman på Öslerö. Han reagera~ mot att folk som kommer till Österö förfasar sig över de långa avstånden. Au det är 30 km till riksåH1lD är inget problem när vägar finns.

Värre var det förr då man Under de senaste åren har större växthusanläggningar. , . Ingen villarush hade :ä~ar. Hellnäsb:.on! många nya bostäder .. byggts Det är närmast brist på ar det vIktigaste som hant upp. Också unga famIljer byg- anbetskraft, säger Östman. Man Hellnäsbron öppnade vägar skärgården:. Sed~n den blev ger och ~atsar för att bo kvar, har byggt flitigt de se,naste na ' till , skärgården.Sommarti~ klar 1966 ar det mga kommu- på ,Östero. åren på Österö, och till stor kommer mycket folk ut till ös, nikatinosproblem. del har man varit tvungen att terö, trafiken är vissa tider Men så länge man var bero- • Minkar ger arbete ta byggnadsarbetare utifrån, igång dygnet .om. ende av färjan var resorna ofJordbruket förioral' alltmera Ett stort intresse för villa ta tidsödande. Och transpo:r-- t - Nu .är det inga syssel- sin roll. Arealerna är mycket tomter i dessa nejder finns tern~ till skärgården var ett sättningsproblem, säger Öst- små, och många har paketerat också, men enligt östman ha r sorgligt "kapitel, det gick t.ex. man . Minknäringen och rävfar- sina odlingar. Däremot har man hittills bevarat ön" från inte att få en långtradre över: mer sysselsätter d~t absoluta man stora skogsarealer, vilket någon mera omfattande' villaPå österö bor drygt 100 per- flertalet. En del kvinnor arbe- ger ~n viss trygghet. bebyggelse, - Vi tycker sahär att vi som - soner. östma,n säger att det är tar på Oravais fabriks syfa. - k ar bor här året om m' tec skall a"~ : ' en expanderande by;' folk flyt-brik i Särkimo och även träd- • Fi • s k'-e t mrns stå från de bästa bitarna åt tar , inte bört, snarare tikar gårdsodlinge~ syssel~ät~er fle- _Fiskets betydelse har också sommargästerna, .säger · han, . _ folkmängdep.. ra. På östero-V'ilstero fmns tre1 minskat. Numera finns det väl Därför är det bara 'ett fåtal ----~--------,------.,..-----. , , , -- ingen som vill kalla sig yrkes- villatomter som 'b"HN1t , sålda " ' fiskare, men många ägnar sig hittills, men det finns gott 6m ~ åt fis~et mer eller mindre , vid lämpliga områden: sidan om annat. Minkfarmarna fiskar strömming som de leve- ( rerar till sitt fryseri, SärkiI)1o BESÖK ' frys. Östmans fiSKar också strömming, och fryser in åt rä I B YN varna i det egna fryseriet. östmans har Maxmos störs \........- _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _J ,SKOLANpåösterö är in de båda pingstförsamlingar ta rävfarm. Anders äger far dragen, : " Lågstadiee'l everna som finns i skärgården. På men tillsammans med två so Man är som sagt rädd för går i skola i Särkimo, me österö finns ingen försam ner, och farmen ger ' dem full att släppa sommarstugebebyg .' dan de ·som kommit upp i ling, utan de som är med sysselsättning. Östmans har gelsen in på knutarna, man är ' _ högstadiet skjutsas till Vörå , åker till Oxkangar eller inga minkar n~mera, rädd om den natur man lever I Anders östm~ ogillar uttry~k . .. dd . f' ' ., om aU österö är ,på sidan och 'De sistnämnda fåren daglig Särkimo. om sma Iskevatten. att avståndet dit är ' långt. Del österöboma f.iskar inte lax. I, ra skolväg på ca 90 kilometer. NÅGON BAR finns inte på är Inga problem numera sedan j et Vattnen är 'inga laxvatten, sä DE UNGA på österö har in Österö. Men mopedgänget • Fiskegäster , finns en acceptabel väg, nu bar ger Östman. Maxmo skärgård te särskilt stora valmöjlig åker ibland till Sär kimo för I vi inga kommunikationsproblem i heter. Men , de erbjuds ändå att sitta på baren en kväll. ' är grund och stenig. Därför är - Men' vi försöker vara till- t skärgården, anser ban, någonting. Under vintern DEN nedlagda skolan ut- ' det mest strömmingsfiske man mötesgående mot dem som vill ; ägnar sig åt. änvänder man just den ned nyttjas även för medborgar komma hit ut och fiska någon I lagda skolan för tOI!årsverk institutkurser. Sedan den Men vattnet är rent - ännu gål!g, säger östman som iir I Men i dag har man bfiten bara ' samhet. De äldre ungdomar nedlades användes den en Vi' för sitt eget ~öjes skull precis åtminstone. Förorenarna är äh" ordförande i fiskargillet. na är engagerade i Helinäs tid som syfabrik, men den nu för långt borta för att vatt säljer, fiskekort ~t både villa- som de flesta , andra. nejdens ufo De har 30 kilo~ verksamheten upphörde se net runt Österö skulle ha tagit bor och helt utomstående. och meter till lokalen. Cander dan den hall kommunen skada. Där har man inte haft för de pengar vi får in plante NÅGRA ungdomar är också byg,gt -åt Oravais fabrik någon känning' av den fiskdörl rar vi ut fisk. Principen är att • engagerade någon av Särli:imo blev klar. som drabbat de inre delarna de pengar som komme~ in I;----------------; av Maxmo skärgård. skall sättas i sjön igen. i

~,nte

I -

Indragen skola

·..tonårsträffpunkt

Visst dras österö med de I flesta glesbygdsproblem som finns, men Östman åtminstone tycker inte att dessa är oöver-, komliga. Vägen har betytt s<\ oerhört mycket" nu finns d~t ' förutsättningar att leva på österö. '

Österö-Västerö - en dubbelö

•

Ingen bryr sig om isarna

öSTERö och Västerö Il,f ege:lt !igen samma ö numera. För ett par hundra år sedan skll des de båda av ett sund, men landhöjningen har gett de båda öarna fast förbindelse

För bara några år sedan var EN UTOMSTAENDE har svårt det viktigaste diskussionsämnet att skilja på österö och V äs på höstarna isens tjocklek. terö. Men den lokala befolk ningen

håller

noga reda

Man vattnade isen för att den skillnaden; de två öarna be skulle växa snabbare och börja traktas mer eller mindre som bära trafiken.

två skilda byar, Nu är det ingen som bryr sig om isens tjocklek, nu är kom munikationsleden öppen året

VAr skärgArd är fylld av 'pärlor, .ager Ander$ östrnan. Men de bästa bita.rQa ~r inte den som . bara kör längs vägen, de bästa flnns på annat hAll. Och man har inre ' brytt sig om att Sälja dessa , bltar aU ~margästernaJ vi tycker vi som bor här äret ~ behöver dem själva, säger bau.

om. ~

Och tidigare var båten en av de viktigaste förnödenheterna.

DOCK I)ar dessa mycket ge mensamt. På österö uppskat tas befolkningen till 115 p,e r soner, och på Västerö till 80 , 90 personer.

Torsdagen den 6 sept.

I I

öSTERBOTTNISK~

1973

Byn står bakom sin-egen butik

POST~N

Walter Blomquist: ••

I(-uha ar annorlunda, de ungas land KUBA ÄR . UNGUO~IENS LAND. Det var de unga son{ gjorde revolution. Nu är det

de ' som dri\ler på den enorma utveckling som sker. Det finns inga olika politiska ' uppfatt

ningar, ingen opposition. Alla arbetar för att. föra landet .framåt. Endast kontrarevolu·

tionärerna emigrerar. På Kuba finns ca 9 milj. innevånar~. .

Det är dr Walter· Blomquist bildningen av sina präster. Sta- .Numera har man . infört ett

som Iiln tusiastiskt och övcrty- ten har ingenting att gora med system med .enskild bankre-:;

gande berättar om de ungas si-. det religiösa livet. .serv; lIlen den ger ingen ränta.

tuation på Kuba. Dr Blomquist , . " .

• Ingen inf~ation

• är hemma från ~unsala: Det l . Blomstra~de kulturiiv ' är 44 år sedan han emigrerade. I . ' Han gifte sig ~ed en ~ubanska I Kul;t~~livet blomstrar på ~u~ Inflation förekommer inte · och kom smånmgomtIll Kuba. ba, beratb,\r W~lter ' B,lomqmst , heller på Kuba. Pengarna. har " Redan i Finland ' var han skol- vidare. Sporten 'har ' en fram- inget· internationellt värde öoe

man, bl. a. lärare vid Mellersta trädande roll. 'Vara idrotts män nom den a~erikanska blocka

österbottens .valldrande folk~ har börjat n~ f~amgångar i den. Det är ont .om varor ' som

högskola.. P,å Kuba verkade han olika världstävlingar. Vi har skall importeras. . A-lla .nödvän

S9m: pedagog ·tiiis efter revolu- j framstående filmkonstnarer för dighetsartiklar betal!).s genom tionen då' han ' kom till utrikes: att inte bila om ' de afrokubans- , ett slags kortsystem. ministeriet. ka dansarna, som nått ~ärlds~ l ' Kul?a är ett· jordbruksland. Walter Blomquist är f~loso- J:'ykte. .Alla , konstutöv:~re ä( Huvudnäringarna. är . socker

fie doktor: .N-är han ' pensione~ unga ~ och __ana h!,l.r lön, fr,ån:sta- törsodling, boskaps~kötsel , ' och

rades reste han första gången ten. odling ' av tobak oc.h ka:f~e~ ' Nic

hem till Finland. ' Det var år All fritidsverksamhet bland kelfyndigheterna på ' '.ö n har

1970. Nu är han hemma andra ungdom~n är o('kså förstatli- .stor betydelse. Efter revolutio

gången pi! 44 år. .' gad.- M~n börjar med pioniär- nen har man också satsat på

Man , har sexårig elementär-, verksamhet bland barn. . Den -industrin. . Textilindustrin har

skola på. J5:uba. På denna finns verksaRlhet~n sker iansluining snabbast fått betydelse .för

en fyraårig mepanskola. Man till ~kolorna. Sedan går ' man landet. strävar efter att alla skall gå över i den ung-kommunistiska - Och om · man jnte vill arminst mellanskola. Sedan krävs organisationen. Inom den ' får' beta eller studera? · ytterligare två år för att kom man utöva sina specialintres- i - Ja, det var en bra fråga,

ma in vid universitetet. Före sen. utropar Walter Blomquist. Det

revolutionen kunde 35-40 pro- . Genom ' att det inte finns har verkligen förekommit. För

cent av. befolkni~gen inte ~äsa någr,a partjpolitiska motsätt- I c~ tr~ . år sedan fick man klart

och skrIva. ~~ ar det obh,g a- 'ningar och då ägandet inte spe- for sig att det fann~ sådana.

torisk~. att g~ l skola. All skol-Ilar någon roll, blir det endast Ca 3QO.000 personer m.terner~

gång ar gratis - bekostas av de egna studierna, den person- Ides av staten, satte~. l arbe_e

staten. liga framgången och nationens I?ch a~t stude:a. Nu ~r de alla

. Det finns sex universitet på bästa som driver de unga ku _ l lI~~r.egre:ade I. s~m~alls- och

Kuba. Havannauniversitetet är banerna. Då nationen är. ung ~armgshvet. HIPPlerorelsen har

det största med 20.000 stuae- finns det stora möjligheter att mgen f~~mgång på Kuba. rande. Alla som vill studera hävda sig och komma fram in- NOJen?

vid universitetet får göra det. om samhällslivets olika sekto· - Det är ungefär som här:

Studierna är gratis. Universi rer. : Ingen hålls tillbaka. De Det finns nattklubbar och res , Sl{ärgårdelis handelskompani är .österöbornas diversehandel. På teten är uppbyggda ungefär som i handling visar att de du- tauranger> Man gifter sig och

trappan Marita ~kott t.v. och Marianne StåbJ. som i Fin,land. ger till någonting får också de skiljer sig. Men några poliser

att underlaget är bara ca 200 SKÄRGÅRDENS handelskom;' _ Någon teologisk fakultet poster och det ansvar de är i den ·mening som finns i Fin- pani Ab är ett unikt företag. personer. h f '" På butiken finns .en perso finns dock inte, ler dr Blom- värda oc e terstravar. Iland har vi inte.

Det är österös och Vå.sterös nal på t vå heltidsa.nställda quist. Kyrkor och samfund I Ingen äger mer än ett hus Dr Walter Blomquist är en

lanthandel, den närbutik som plus en som arbetar fyra dafinns kvar efter revolutionen, på Kuba. l princip har man Inöjd revolutionär. En god am tillhandahåller det mesta av gar i \'eckan. Butiken sl<öter men de får själva svara för ut- inte heller pengar på banken. . bassadör för det unga Kuba. livet" nödtorft. Bakom före taget står befolkningen, by också poststationen. Vesteröborna ha,r 4-5 ki a,rna. Och man a,nlitar sin närbutik. Även om butiksbil _lometer till butiken. Därför )<ör man ut varor till dessa också trafike..-a.r. är buti.k en kunder fyra daga,r i veckan. inte indragningshotad, trots

•

ra eis

I I

200 4H~un~ på.tonårsträff . iNEMOT 200· 4H~ungdom!lr sa~lades senaste fredagkviHl till tonårsträff i Esse.. Lallll fors. - Deltaga.rna i'träffen kom förutom från Esse, ock så från Terjärv. Purrno, Pn dersöre, Munsala och Jep(lo~ Diskodansen upptog en stnr del av programmet, men ett. par tävlinga,r bann man ock så med, en 4-H-stig och pil kastllingstävling. r

I 4H-stigen gällde det .~~t svara på tolv frågor. Det gal!de bl.a. att känna igen svampar. Ingen av de tävlande paren lyckades besvara alla tolv frå·

gor rätt, men två par kom till elva poäng. Dessa var Mikael\' Rönnkvist och , Stig-Göran Brandt från Purrno, samt ' Es ter Djupsjöbacka och Thea ';'imgren Terjärv. . Till tio poäng kom följande : I 3arbro . Finell-Monica Wärn- I man E!3se... Sonja Mattsson'- I Carola Rosengård Pedersöre' l Britt --Rosengård--Gun-Britt Järn Pedersöre, 'CarIna Dahlvik -Susanne Dahlvik Terjärv, Bjarne Forsbacka-Tage Sund' gren:"-'Jan7Erik . Romar Jeppo, Sune Dahlvik-Rune Högriabba Terjärv, Ulf Sandvik-Folke Granö-Dazzlo Zordas Terjärv, . Gun-Britt Byskata-Marg~reta i. H . d hl T ... lP B 't em a erJarv urmo, rl a Storbacka-Maj-Britt . Holm lund EssejPederRöre och Cari öP:s läsare borde lA veta nagot om Kuba, här är en som vet, sade Henrik· Fa\gelbärj ta Sandbacka Purrno. kom opp med dl' Walter Blomquist. Sedan ' höll doktorn i . gång sprAklAdan.

_:t •

INK

ban

•

nSTER80TTN-ISKA

10 dålig a sa dana, Hela denna sn9.bba s amhällsutvec k.ling har 'ett , • VI MASTE till ':uf-rörelsenll alien a tion. dvs , rörelsen har blivit verklig hetsmiljövä rdet. För framtiden är frii.mmande för ungdomen, Ungj ag r ä dd- för att id~n om Ull domen upplever rör els en som !'lå· växtcentra Och den kraftiga re got ,f.rämmande gionala centraliseringen kan ta Denna alienation torde oero kål på vAr rörelse. Frägan -ar mycket på ökade kommunikaden om vi inte som ideell or· tioner och, på den different.i era" ganisation har varit alltför la m de intressestrukturen, Men hllr som opinionsbildare och allt'för 'skall vi då ,komma ifrån detta , ovillig att 'ta ställning för vära Kun'de' räddningen ligga - I ::l tt medlemmar 1 den samhällspoliytte~ligare ' 'bredda .På verksa!"!'l tiska debatten. Därför hä!saT h e'tsfiil ? Eil ;-vefksamhet som , jag med glädje, SÖU: s ,nya drive -jag Saknar mycket' I dagens 111"kom hem-Ila.mp~jen" med stor ' : röre'l$e - är , motorklubbarna, som även om den skull~' kunna 'tllIvarf,ttadet st'"ån tilltredSBtällelBe, bara vänder sig mGt den eoa Illgt· ök~nde ' ~oforiJltre~set. flyttningsrörelaen. Vi bör också - SÖU UPPVISAR i' dag . relativt vara beredda att ge oss In på starka splittringstendenser, bl , a . en debatt om utlokalisering av i samband med det ständiga kulturinstItutioner och utbildc orosmolnet testfördeiDingen. Här ningsvi1Bendet. vill jag först poäD,g tera den Ty utbildning~n och kUItUMlt- ,' åsikt"!n att jag .anser att vi be budet är 'tYA stora syndabockar höver en festfördelning. Men fe l denna inre f1yttningsrörelse~ let ligger i själva testfördelnings Först när vt' börjar medge att reglementet och principerna för vi är en given (le1 av s~ilällsfestfördelningen. I dagens läge geme~kapeIi kan vi med tillgynnar -dessa supernöjesarrangö förlIt se på en ljusare framtieL , rerna. Därtill tillkommer att Vi måste aIu~, se oss 'som ' en dessa etablerade stornöjesarran skild del, av aamhället då vi görer I dag styr festfördeinin defacto är en intregeI,'ad del av gen.

densamma. ' Vad som i dag sa.k nas i test ·DE SENASTE å,rtiondena har fördelningsreglementet är ett ga varit starkt , revoltionära på vårt ranterat status för de små nöjes aamhälle. den tekniskt-vetenarrangörerna likaså garanterad skapliga utveeklinge~ har sprun- status för alternativa nöjessy s· git iväg med sjumila stövlar. tem, ' detta I samband med bris Utvecklingen bar lett till ett, ten på helhetssyn och en löjlig massamhälle, där vi Iä.tt får kompromissovillighet utgör en impulser f~ övriga delar av farlig sjukdomstendens på uf världen. Tyvärr både goda och rörelsen. Vi Qör med det sna. .. ' " II II JI I/ Pll f " "1111/ 1111111111111111111

tet

.. OSTEN

'Torsdage~

r aste a vhjälpa dessa brister. ty svall a nde gla tt på förbund ets pl aner om effektiverlld l,e da rutvi behöver små nöj esa rrang ör er bildning, och alternativa nöjessystem ' ' En annan brist ha r varit br isVI MÄSTE m er a ta h ä nsy n till olika r eg ioners oli,ka behov , Tan ten på kän nedom om resurser ken på en ' storfestpla ts i var je ' och _materialkäIror. ' Detta vore ring ' är abs~rd, Denna t a nl{e lätt ' avhjälpt om fÖrbund et v:lle ha r mång a riskfa ktorer för , bä sammanfatta en resurska ta log, de danspubliken och för b l" som skulle , innehålla matnytt iga upplysningar- för föreni ngsleda· eningsmedlemmarna Låt oss först t a fö r enlllg s ren, l denna resurskatalog : ltunmedlemmarna, Dansarrangeman de exempelvis, ingå uppgifter om gen uppfyller' en viktig uppfost organisationer och institutioner ringsfunktion, den' lär nämligen som nYr filmer, var man ka n de unga att ,ta hänsyn till för fä olika materiel för sina foreningen både ekonomiskt och eningsträffar. Likaså kunde f"örverksamhetsmä ssigt, b!lndet inskaffa materiai för barnledarna, som dessa, k':!nde ' Går vi in för storfestptatser tä låna. kommer- vi till den ' situationen Allt detta och kanske mer, b"!att vi en va~ker dag får börja hövs för att göra förbundet till ge "socialbidrag" åt småfört>nin garna. Då kan föreningen heller det , vad det borde vara en RIln;iinte mera fylla ,denna , uppi,o st, ' lingsrörelse för " hela , del1 , österbottniska ungd()lllen. f ringsprincip, Vad, danspubliken PESSUTOM vill jag ,g ärna ta anbekommer, finns det sociolo giska undersökningar till , hands upp' .problemställningen: , Kon-_ som bekräftar aU de stora ma&S _fIikien masBamhälIe och ', ningsfylld uppfostran, Dagp.ns samlingarna ökar benäg,e pheten moderna värld är ju ett typiskt till kriminalitet och alk0holmiss massamhälle. Det brister hil.rt j bruk. ,Nej. vi måste börja tän Individualismen. En stor syndaka om och_ ta avstånd frå~ tan re i detta fall är ,skolväsendet, ken på storfestplatser. FRÅN ARGUMENTERINGEN där man ju g år in för ,allt tttör-, re och Större enheter: Detta därom "nöjesindustrin'" är det lätt för att dessa pästås vara ekoatt övergå till nästa -sak, näm nomiskt effektiva. Men hur är ligen koncentrationen ,av arbets det, med den' pedagogiska effekområdet, Med detta .. menar lag det att en förening inriktar.- sig tiviteten ' eller för att inte tala om barnets behov av en .-haI'moenbart på en sak t .ex. nöjesar nisk omgivning. Är dessa faktorangemanget. Detta kan lätt le rer månne av undervärderad beda till att man mister den kate

de n 6 sept. -

1973

Men vad h a r n:.l detta att g 6 ra med 'uf-rör;elsen frå gar ~ ig de som bevistar s ko lan ä r oftast också våra me d lemmar: Stress, Kollek tivism och 'ofruktba rt ' identitetssökande ä r " ju någr a utm ä r kt a drag på m a ssa mhä llet , Mot detta hj äl per små enhe ter, även i utbildning en. Det är ju också bevisa t att den mmsta utbildning senheten är de~ bästa utbildningsenheten. Likaså m å ste vi överföra kravet på små. en heter 'till vår egen ideella rorel se, om den skall kunna fylla sia traditionella uppfostringsflIn' tion. Därför ligger det i uf-TÖ ' reisens intreSse att bevara sm& : föreningaz:na, Slfmtidigt som maa stöder kravet på bevarandet 'ly de små byskolorna. Låt ett BY uf-rörelsens ~lagord bli små eD heter ~ harmonisk ungdom. IMPULSEN till denna insändan: har 'f ramdrivits av 'vissa pel'Sl> n~rs : storfestplatsvansinpe, jag har försö!St s~riva om gårdagens, dagens , Och moly.Olt dagens uf-rörelse. Sammanfa ningsvis kan man 'säga, att jaC ser vA.r ideella rörelses' fram ad såsom ljus,

' Men vi har ett kravande ar bete ' tramför oss så ,låt oss l! t.!Lr ta redan nu. Det viktigaste b ' att bevara traditionen, samtidigt som vi söker en ny identitet. ,måste befatta oss I allt st!)~ grad' nied samhällsdebatten tar våra medleinmars ' väl. Rent koa tyd~lse. kret vill jag poängtera krav Nej det tror jag inte, men på små enheter och på ett ~ motståndet mot samhällstekno-, ranterat status för alterna!.i kraterna är inte tilIräck:igt nÖJeSsystem och för ' smAarr Er'ik H ägg m

någon.. JO:, '

me_o'

gori av ungdom som inte är iIl:tresserad av denna aktiVit~t , Här har ju problem ets 'kärna oftast varit bristen på förenings-

GRUNDI(IJRSER FöR BAR'NLEDARE SöU ANORDNAR i höst d;lle som genomgår höstens

två grundkurser för barnle -gr.undkurser och de som

dare för de föreningar som gick förra höstens kurser.

har behov av barnledare REGIONALA kvällsträffar

och kontalder kommer att

och för alla som ar hltres serade av barnverksamhet. hållas med barnledarna un

Kurserna bålls på SöFF i der höstens och våren.

yttermark den 29-30 sep VI HOP P AS att så må.nga

t ember och på. Kronoby s om möjligt anmäler- sig till

folkhögskola den 6-7 okto '-,den 'avståndsmässigt när

ber med början kl. 12 på maste l{Ursen. Anmälningsti

lördagen ~h med s!ut kl. , den ~tgår den 17 sept. för

16 på söndag. Barnledare SÖFF-kursen och den 24

från Helsingfors kommer september- för Kronoby-kur

sen.

att leda karsema. . Deltagar avgiften blir ca 20 mk med ANIUÄLAN görs till SÖU:s

logi och ca 15 mk utan logi. kansli, HandelsespI. 10 D,

65100 Vasa 10 eller per te

DESSA KURSER arrange ras med tanke på. att i vissa lefon till 15 372 eller 13 572.

ringar, främst I, II, V, VII Efter ' detta kommer pro

gram att sändas ut till de

och vm ringarna, har för eningarna stor brist på. barn- som anmält sig.

' ledare. I november kommer VI SES på SöFF eller Kro

noby!

SÖU att anordna fortsätt ningskurser f"or de barnle --~--

.Jag

- - -- - - - - ,- - --

~ 'mig till SöU:s barnledarkur~

pi ~, yttermark, 'den 29-30 sept•...•...• pi KNaoby foikhögskola den 6-'7 ~t •.• ,..... ,

N....

o . o o . ' . o • • • • • • ' • • • • • • ' . ' ,' • _

A4IreM

o ' •••••••••••• , •

iac •

.. Ieci \ la/Nej

O O ,

•••••••••• , ••••••••• o

o . '. o • • • • • • • • •

Tel•..•• o •

0,0 0 . 0

.Mlssrikt; var det I Jakobstad under ~n&8te veck08ki1te. Samtidigt /jorn 6.ret8 I)ya en~ läraJ'8elU'eteråre Ruth Parsons anlände besökte tvA f;d. mi_r staden. Jocelyn Balleyoch B..- ,wen Mason. Miss ParsoDS skall nu under tvll tenniner kODVeJ'8era ea liter del a" st.acJeoa ..... UDgdomu 88IDt alla de 'stadsoor som ställer upp- inom ~n för EnceJska Klubbens ~ puppero VID~t 8Ig väl kan det bli enplsk teater ä.en ..... ty missPanons är medlem • . .

eXklusiva ....törte&tenIl..k8pet The fblonI and' OambrldC1' Hbakespeare ' ,Comp~y edt ....

bar bL&. gJ.ort en turM · I 'US"A.. ,- Pi bilden niIii8- Pal'8Oll8 , I mitteR, miss Bailey 'tID v&nsteI' ... mI84iI Ma800 Ull ~ro

OST~R80~TNfSRA POSTEN 1973 ---------"---------:-------_._---:;:----------'-----....,----..,:----------------_.__.__

Torsdagen den 6 sept. --

Stundars-l{aIas aven nästa .å r -

men ·handlingen. skall bytas ut r

•

1 Så gick det till när tartar var

ung Yngve ForselIs

NOG BLIR DET KALAS. ltä. Stundars även nästa sommar. Det var i varje fall den all männa meningen . nä.r de medverkande i denna sommars kalas var på kryssning till Umeå senaste lördag. De flesta är villiga.. att ställa upp även nästa år. Värdparet kommer dock sannolikt att bli ett annat- eller också görs en helt ny story med ett äldre värdpar i stor bondestil.

- Jag vill int~ bli en insti tution i kalasen på: Stundars, säger .Börje . L å n Medan det ännu finns kvar entusiasm <.. . och frivillig offervilja måste vi försöka skapa fram kalas som inte är bundna till . personer. Jag har inte täilkt fortsätta för evigt och då är det bäst

2 Skänk en slant till en gammal speleman Trio me' Bumba 3 Rör vid mig Inger öst , Omkring tiggaren frAn LuOBN; Hotenanny Singers 5 Kom morgon

om jag drar mej tillbaka nu Iett äldre värdpar som sltter än senare. Det finns en stark vid ett honnörsbord och enbart Anna· Lena. Löfgren och varm tro på iden. Så län är värdar. Någonting i den 6 Den gamla dånsbanan ge den finns måste vi bygga gamla patriarkaliska stilen. - Ove Köhler upp en kalas-organisation och ett innehåll som håller från- år • Äld.r e virdpar? Börje lAng vOl Inte fortsä.tia 7, Hurra; hup-a (ny)

till år. L~H Babe

Värdparet kunde ha barn för evigt som · ka.la8värd, kalaset inte bIndae tör myck~ till Börje Lång berättar att han som s~öter soloinslagen. En fAr personer,' säger ban och hoppar 8 En~äitre värld

tänkt sig att man kunde göra farfar·gubbe kunde vara rolig ' av. Titt! Sjöblom

att ha med. Vid sidan av dessa 9 Bara du

personer kunde man tänka sig de. Vi måste gå till aktion nu Stein- rngebrigtsen

att ha en berättare. Man kan medan vi har argument som också tänka sig att värdparet "et~ av vårt lands. sju turist· 10 -Dagny Skaffa er yrkesutbildning! T~g till~ara \1tbildningsmöjligheten sköter språklådan. Lalla Han80ll under" och ett från många håll i norra svenska öSterbötten och anmäT er ' till Jag tror inte att det är så uttalat behov aven 8omttlarun· lyckat att söka fram ett nytt derhållning som Kalas på Stun· HöFNER GITARR värdpar som skulle ta hand om dars. . samma uppgifter som Inger (moden Telecaster). Marshall som börjar nytt läs.å r den 15 oktober,

På den 6% mån. låDga vinterkursen lägges vikt isynnerhet vid och jag haft, fortsätter Börje Vi får viI r,e sa 'ned till ·bas låda. 11 738, 'J: stad, kl. 18-19. Lång. Det hela har varit så Helsingfors och bjuda Ulf husdjurSskötsel. vixtodling

pass improviserat att ingen kan skogshushållning, maskinlära

Sundqvist och hans kolleger härma oss. Det skulle förresten Välutrustad verkstad står till förfogande.

på undervisningsministeriet Ifyll nedanstående kupong och -sänd den till Lannäslunds lant vara helt felaktigt. på ett litet kalas, säger Bör bruksskolor, adr. 68600 Jakobstad. je Lång. • Kortare tid Närmast blir det väl att till· Jag är intresserad av lantmannaskolan och Vi måste också förkorta den sätta en arbetsgrupp som skall OsterbottnIsk ungdomstidnIng O anmäler mig . Jakobstad, FInland tidsperiod av ommaren som fundera på hUJ:..- kalaset .skall O begär prospekt med anmälningsblanket t Medlem av tidningarna! åtgår för kalasandet, säger omformas såväl till innehåll förbund

(kryss för det som önskas) Börje. Det är allas mening att som organisation. Börje Lång 1'1dnlngen utkommer varje

inte mer än två veckoslut får är beredd att ta aktivt del . i Namn : torsdag

gå åt. I stället kan vi kanske detta omskapande arbete, men Redaktör

Adress: göra flere vardagskvällsföre· sen vill han d!'..~ sig -tillbaka. PER-ERIC ANDERSON

Redaktion: JalCobsgatail 18

ställningar:------- Jakobstad, tel 18·555

Arrangör för Kalas på Stun· Seg Redaktör I Vasa S·Bl. GJader

dars kommer f fortsättningen Handelsespl 10 D, te!. 13 522

att vara Stundars hembygds· REDAKTIONSRADET: förening. Det blir alltså var 1111111111III111111111111111111111111111111111 Alt Snellman, ord!örandp ken femte eller sjätte ringen. • GAMMALDANSEN Häkan GranJund Terj!lrv, Mar· Ringkören har lovat ställa upp; tln Mark~n Karvat, Ulla-Maj marthorna likaså. En framåt, energis,{, iderik person som Sta!fana . Vörå, KarI·Erik är Intresserad av ungdomsarbete a.nställes Ett visst problem tycks det terfolket utgjorde en stor Mattsson Vasa, Lars-Göran av Vörä Ungdomsförening. Heltidstjänst, vara med Ingrid Saxberg, som Sperrtng Malax oeb 8irl{itta del aV publiken dansade Yt men halvtid kan komma ifråga. Ansökan tydligen inte vill binda sig nå Forsman Närpes. med· löneanspråk före den 18. 9. Upply~ terjeppo varje lö.rdag, nu se gon fler- sommar. Hon, blir svår PRENUMERATIONSPRl~ ningar ges av Javing tel. 56512 eller Kulp nare har det varit varannan 1973

att ersätta, menar Börje Lång. tel. 56 353. lördag. Helt äI' . .••..•••••• _.. 6: Hon har nu erfarenhet ' av det STYRELSEN Halvt Ar .••••• •.•.• •• •• • 8: 60

organisatoriska arbetet och har Föreningen har till och Kvartal . . . . . • ••• • ••• • 2:2~

varit ~en stor tillgång. med kunnat samla litet pen· SkandinaVien . . •••••• ~ :. 11:

gar i kassaskrinet, så att det övrtga lände" •• _..... 17:

Lösnummer · . . . .. • . . •. - : 2~

• Statspengar krävs fanns någonting att satsa i ANNONSMOTTAGNING:

våras. Då byggde man en SöU :s kanalt Vasa, te! l3572

HE~ UNGDU~! Nu borde vi också göra nå ocb 15372

ny entre med biljettlucka i Nu Dal OU uppnått den länge välltade lIJdero 18 ärl

got för att få ett kännbarare ena sidan och korvkiosk i OP:a ANNONSTJANS't

Nu fAr _Ou satta Vid ratteD ocb börja I den verklIgt treVl1ga

ekonomiskt stöd från statligt JT· expeditlonen, Jakobetad

den andra. Dessutom målade skojaD - BILSKOLAN.

Jakobag 13. teL 135M1

håll. Vi borde få litet ·festival· rolvo Tuo~ ocb bao:8 lilnU'e Ar ptgga 'pA att f A tåra De] bli eD

man paviljongen både in· JT·kontoret. Nykarleby.

prbna b~1 .

eller turistpengar: Man kan in· vändigt och utanpå. tel 2OO2f

Rmg eDer attc1r DeJ ID väl' skola Ugger Vid Choraeusgatan ~

te fortsätta . hur länge som a\nDonser bör \nJll.mJlaa senast

ocb vi .börjar ny kurs varje onsdag kl 17.00. .

helst att ha, folk att arbeta - Föreningen .skulle sä måndag kl 16. UD SOU·kansllet

Telefonnumret är U 25L

, senast Id. 19 gratis., kert ha . somnat om inte Yl ,eli .KASSA OCH BOKF<lRINO Om kalasen skall fortbestå g~mmaldansen 'bliy:ii popu, Jakobsgatan 18, Jakobstat' aliSkola Tolvo Tuornl & Ca måSte vi rakna med att de som lär, ·och vi kommit igång i te!. 13 15lS5 JalCob~ gör arbetet måste få ett arvo rätt tid, säger Backlund.

UNGA

Lantmannaskolan vid - Lannäslund

Österbottniska Posten

•

• • ••••••• •• • '••• • •••• • •••••••••• • •••• • • ••• • 0 . 0 ••••••••••••••••••• •••• ••••• • ••••••••••••••

VERKSAMI~ETSLEDARE

1-- ------------

De,

. ANNONSPRIS:

I texten

.. . . . .. . . , . .. .

Etter texten . . ..• .•..• -:90,

Minsta annonsavgift .. 16:

Bestämd plata -: 20 ?eT FARGANNO.l'lSER: Min1m1storlek 200 mm tUlägp pl18 -: 30 spmm ocb färg. Förenl!lgsspalten , per rad 50 p. OsterbottnIska Posten ansvarar Ulte för ev. skada som Ullto gata annonsör på grund av fel I annonser 80m tnrtngta eller som -på. grund av posttörsenlilg inte införts I begärt oununer.

.Jakobstads fiyckert Gell l'idntng8

AktiebOlag, Jakobstad 197.3

öSTERBOTTNISKA

12 .~

Grundskolans läroplan

'))X-irig .stöds upp ~

1973

.• • Det märkliga-är' bl. ,å. att där g.es di'r ektiv' oni 'saker. ·som ·'alla utan ,'s våf.ighet måste"liuil ' na räkna ut inte gå.r att rcalise)"a på grund av höga kostnader. Likaså frapperas man vid , läsning av läroplaner av ·att där ges direktiv som t.o.m. en elev begriper inte' går att -verkställa rent prakt.iskt 'Sett. A andra sidan händer 'ofta ' :\tt goda ideer i läroplaner slar-: vas bort och mte utnyttjas av skolfolket. ...

i Nykar.ltihynejden .~.

Torsdagen den 6 sept. -

• VAR NYA GRUNDSKOLAS Iiiroplan innehåller ' mycken tänkvärd ' jäsning. Där ingå.. " . nämligen teorier och funderingar. som är väldigt fina - bland det vanliga skräpet ' som alla läroplaner för skolor med nödtvång tycks belamras med. Det som de beslutande och . skrivande lärop~ansmyn"ighete!"na " aldrig' tycks , rä~na ..~ed är m~jligheter,naatL förv.erkli. , , . ga alla fina direktiv.

'~öppi1~:~ ~ya;' perspektiv

POSTEN

_ ..

Att ~ppiätthålla intr'e§8ejlkW· även äldre~ ' Somliga viteter anses vaJ;'. ,~ . av be~~del-I från DX-ing till r!'-t!ioamatör

se för utvecklingen av 'elevers skap, dvs. skaffar sig licens

personligh.e~ enligt : grUndSkO-j och certifikat. , som berättigar '!;~~:~;!i~;JJ~1;

, lans läropla~ - och -det :med även till ' sändning , fö~ koritak- t -, rätta. Därför ger -grundskolans ter niediikasinnade. ;Både DX läropla~ ~ÖjIlgliefer;"' tilt ~. 'k. 'ingen och radioamatörhobbyn tillvalsämnen ' och specialkurser. kan bedrivas privat och i enMöjligheterna till , speciaIkur- skildhet, men större utbyte får

ser utnyttJas ~nnu in,te s,åjllYc- 'tnan nog, om m'ln' tillhör, någon

oket trots att ' det inte stilllet klubb :' / . ' .. " ,

sig så dyrt för skolan, åtmiris· ' Det finnS: i (fagens ' läge mån·

tone i många fa.lI.. Och" tifl eIiga klubbar; 'ender stöds ' av ' viss grad- skall 'det gå att för~ betar~ ' och ; medborgarin,stitut. '

verkliga :" spec ~a:lkurser 'rent . Och' här finns tycker man möj"

, p ra kt}~kt : ~äsordningstekniskt ligheter för ungdomsledare av ' sett. , olika kaliber att ta vara på en Det. har j~ blivit vanligt , att del ' ungdomars tekni,ska intres J )juda: ut . sp,elning och sång i se, .' va ra högstadier. , T\;a' klubbar' . - Vid llögstadiet i N Yk'irrleb y . nej den' har man ,nu också: prÖ" . ~ ,. ' I fjol startade!> pä nytt ' den va t med DX·ing i två år. Re· ' sultatet är tv. hllfredsställan.! gam-la " Nykarleby radioklubb" de, ,. i arbetarinstitutets regi. LikaDX-~Ig ka n sägas vara , av· I så' har ~unsala. medborgar in .

lyssning och rapportering av sti,t ut stött en' r~dioklubb. rundradioprogram främst p?:l. - Varje månd.agkväll ar det

kortvåg från hela världen. klubbmöte i Storsved gamla

' Rapporten sändes sedan till skola och då trimmar Bror Eng

vederbörande sta!-io.n o,c h ~ bäs· in _tele~rafe,:in~ och ~ylikt. ,. så e~ del med linflyg~ a lltså ! NSA, vilk~t uttytt ,?etyder ~~Att, bli radioamatör är mte ta fall får man l smom , bd ett Det ar namhgen sa, att for flygnmg med motorforsedda karlebyneJdens sandaramato- så ,lätt därför att . pr ovet ar svar, ett s.k. QSL-kort, som I närvarande koncentrerar sig de miniatyrflygplan styrda m ed rer, ganska svårt. - Vi ·vill ge klubben ett så· - - Vi anser faktiskt att Post ka n lnföriivl!-s med, ens sam· flesta på :att bli r adioa ma törer l' linOr, MåIet 'är dock ra(liQflyg. , ling. ' och dithörande prov. Dessa är . Men då måste klubben: ·fa . dant namn att alla i den bli· och telegrafstyreIsen fo rdrar förresten nära förestående. 's törr'e ekonomiskt bidrag siiger ;vande storkommunen skulle onödigt mycket i dessa nybör _. Radioamatörer _ :Alf ' BlomqVist, huv:udansvar~g : känna sig hemma hos oss, sä- j å.rprov , Det avskräcl{er alltför Linflyg för Nykarlebyklubben. 'KIQ.bb'e n ~ ger Hästbacka. Vi medger dock många. Denna radiojakf har visat sig , utnyttjar högstadiets utrym- att , namnet det ·oaktat är nåDet är väldigt bra att , intressera. många elever. Frim I Nykarlebyklubben med got missvisande. skolorna , har börjat intressera ' skolans sida . är denna hobby torsdagskvällar . som samlings· men , Klubben vill gärna samla ungdomar ' för den fina radio också rekommendabel eftersom tid är de flesta av yngre årandra än radioamatörer också. hobbyn. Vi skall göra vad vi , den vidgar vyerna, förbättrar gång, ' vilket val har bidragit • Storkommunnamn I Alla som på ett eller annat kan för att ta hand om alla språkkunskaperna (engels- till att intresseinriktningen sätt är intresserade av radiO som efter skolan vill fortsät! . an . mera varierar. Man DX-ar, gör Ordförande .f ör NSA i MUll' som hobby är nämligen väJ- med sin hobby, säger Häst kan!) etc. Flera högstadler för närvarande kunde ta upp olika elektroniska experiment sala är i år Ralf Hästbaclca komna. backa. DX·mgen på sitt program. eller bara träffas. från Nykarleby. Radioklubbens För närvarande är ' dock de De har ju i dagens lqe Men radiohobbyn intressenr För närvarande sysslar ock- i Munsala officiellan ' ;mn är ; flesta inriktade på att bli ra., t.o.m. två klubbar att välja H. W. I d.ioamatörer. mellan.

-l_

•

Lapp fjärds-skola framskjuteT starten ·LÄSARETS BöRJAN uppsl..juts vid Lappfjärds , folkhögsk()oo la. Förberedelserna för skolstarten har fördröjts och di rektionen har beslut",t börja först den ~O september i stäl let för som l,lanerat var den 9 september. 27 elever är an mälda till årets kurs.

•

, Nya rektorn Martm B ä c k , är småt~ bekymrad öve: , a~t man varit tvungen l!t t _bllgn· pa så drastiska åtgäJtd~r so,m. att uppskjuta läsårssJarten. . Han har _doc$. själv ' ingen ,skuld till' dröjsmålen , ~e~ för· beredelserna. :Und~rvisningen kommer att pågå 'de 32. veckor "man planerat. Dels kan ' mllon förkorta jullovet, sammanslå

Isportlov och påsklov och even tuelIt ' fQrtsattå el} vecka läng re _på' våren. ' , " : Av _de anmälda eleverna u ä tta . finskspråkiga. \ ,Förutom ny ,rektor ffi"J: Lapp fjärd ~?lkhÖgskola även ny bus mo:r: det~ läså r. Hushållslära rinnan ' -Gun·Britt Heikkilä från Sideby ersätter ~eg~y Brunn.