Österbottniska Posten (ÖP) nr. 41 1973 by Österbottniska Posten

österbottn'iska

Un~dfJImitid"in#l l' p_ o ste."n' ()slf>rhoftnisk

Torsdagen "den Il okt. 1973

25 p _ 4l

Elitdans ögonfägnad FM-titel till Uleåhorg ,

.Jr. I

tävlingsdans bär damema korta, vida och färgrika klänning ar . i tyll eller siden, m~an herrarna är klädda I smoking. På bilden Seppo Saarela och Leena Saarela från Uleåborg.

Skapande rörelser

TÄVLINGSDANS är vac kert - definitivt! Det är vackert klädda 'unga dans par. Det är smidiga kroppar i rytmisk rörelse. Det är god hållning, takt och musik. Det är en konstutövning för vilken det förutom vissa medfödda anlag krävs trä ning och' åter träning.

- Det tar tio-tolv år att bli en god dansör, säger danslära re Olle B e n g t s s o n, Stock holm. På lördagen gick han om kring och dömde' kvalomgång arna av finländska mästerska pen i modern dans som hölls i Kvevlaxgården. Han var enväldig domare. På kvällen fortsatte tävlingar na med fyra finaler på Sand piper och på söndagen med öv riga finaler i stadshuset i Va sa. Arrangör var dansklubben Vaasan Viuhka. - Det går framåt här i Fin land, fortsätter Olle Bengts son. Särskilt latinamerikanska danser när det gäller att hålla takten. Quickstep borde dock flyta bättre. Särskilt glädjande är det att man börjat med barndans. Det är fostrande. Allmänt taget är vi dock några steg före Fin land-nemma i Sverige. Inte be träffande bredden <men vår topp är närrnåre kontinental klass. I Tyskland t.ex. är modern

• Forts. sid . 6

Tjugo · ledarä.t~men

på .kurs i Kronoby

D TJUGO BARNLEDARE deltog i kursen i skapande

Sj,u bussar skadade i I{orsnäs

verksamhet "på Kronoby [olkhögskola under weekenden. Man sysslade med färg ' och form, rörelser, ljudeffekter osv. Ledare för kursen var Tryggve S ö d e 1'·1 i ng och Sara A h I b o m från 'barllteaterföreningen i Helsing fors.

Ägarna stoppar danstrafiken ?

Det är möjligt att kursen' majoritet i kronobykursen. följs upp med, en fortsätt- Endast en gosse hade vå· ningskurs ganska snart, me· gat ställa upp, GU!:Itav nade Tryggv~ Söderling. På Nordlund från Karleby. Del två dagar hinner man inte tagarna kom från Oravais gå igenom allt man borde. söder till Karleby i norr. Damerna var i absolut

KOMMER BUSSÄGARNA att upphöra med busstrafiken ~'" danserna? Frågan har diskuterats sedan sju bussar utsattes för skadegörelse förra lördagen . i Korsnäs. Fyra bussbolag drabbades av vandaliseringen, varav Westers buss från " Kristinestad värst. , Även tidigare har det hänt att danspubliken "astadkommit skador på bussarna. Illgärningsmännen i Kors " antenner och liknande detal näs - det kan ba varit en; jer hade vandaliserats. dast en person - hade rivit - Det lönar sig inte att loss strålkastare och blin köra publiken till danserna kers på bussarna och kastat bort lösa delar. Ä ven radio om bussarna börjar utsättas

Tryggve Söderling leder, annen symboliserar en klockvisa re och deltagarna åstadkommer ljudeffekter vid vissa tid punkter.

för skadegörelse för flere hundra mark, säger buss ägarna. Ofta är chaufförer- II1II....- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - na ovilliga att köra och vill ha bra betalt. Förtjänsten

Il f

• Forts. sid.

----~.I!!II~I!!II.~..I! I -:.--...-----~iIiii!ii----

OSTERBOTTNISKA POSTEN

öP

4 okt. 1973

-1973

Plastindustrin

- en hälsorisk

plast är ett populärt mate rial, som i många samman- hang slår ut andra material, t.ex. trä i båtar. Men plasten är en ny produkt, som man överlag vet myck~t litet o~, särskilt då om de hälsoris -ker som är förenade med ar bete i plast. Också plasten som sådan, alltså -- i färdiga -produkter, kan utgöra en hälsofara. Det finns exempel på bl.a. le~sa ker som -har förbjudits qär för att de yarit tillverkade av plaster som innehållit sto, ra doser giftiga ämnen.

österbotten är det mång~ som arbetar i plast. Fler talet båtbyggare och de fles ta båtvarv har Övergått från trä till plast. Många av des sa händiga och kunniga trä båtsbyggare som hade gene rationers erfarenhet att falla tillbaka på n~r det gällde träets bearbetning vet egent ligen ingenting om plasten. Det är därför de beter sig - som om den var _lika ofarlig som träet.

_Öppet

* Ventilationen

försummad

Hur många små båtvarv finns det inte i landsdelen där man nu tillverkar sm~ plastbåtar, utan att ha äg nat ens en tanke åt ventila tionsproblemet ? Också på större varv kan lämna myc ket övrigt att önska; och det finns plastarbetare som visat tydliga symptom på för. giftning och _"giftfylleri". Andra åter har ådragit sig besvärande hudutslag~

betss~yddsmyndigheterna,

som har alltför svaga be stämmelser att ty sig till. _Men undersökningen sägs befinna sig på planeringsske det!

veckans debatt Leva samman och vad mer?

~~blirkvar

Medb.orgarinstitutens veckling, som i landskapet haft ungdomsförbundet SORl aktiv pådrivare, har betytt och kommer att betyda myc ket för land o~h folk. Den generösa lagstiftning som finns harmonierar vål mecl den- utveckUngslinje som f'mns i dagens finländska samhåJlet trots att Jagen inte tar speciella hänsyn till nå gon region. Det finns goda utvecklingS möjligheter for instituten. De akademiska kurser som med framgång -prövats i många Institut visar på en _av de framtida vägarna. Nyligen påpekade den nya rekt6m för Korsholms med borgarinstitut, Erik Sjöberg, att de akademiska kurserna är en väg till det öppna uni versitet, dvs till - studier på. akademisk nivå envar som är intresserad. , sak är detta ingenting nytt, men det är bra att de personer som står i ledning en för våra institut verkligen har perspektiv på den verk samhet de är satta att leda och utveckla. Det gäller bara att gå vi

Nu måste någonting emeller tid göras. Institutet för ar~etshygien har visst upp giften o~ hand. Det är so rcial- och hälsovårdsministe riet som bett om En utred ning på främställning av ar

• Det är många som vur mar. för gamla saker., T.ex. österbottniskt allmogehant verk, möbler och dylikt be

talas bra. .

Men det finns också and ra saker som säljs för go-_ da priser. I Milnchen har man - nyli gen hållit en märklig auk tion: mari sålde gamla pry lar Som tillhört Hitler och andra toppar i Natzitysk land. Ett tämligen smaklöst till tag, men pengar luktar som bekant inte, även om det

Sammanfattning är inte

ny, men det känns angelä

get att aktualisera den.

• _En annan med. lic., Gus tav Amnell sade bl.a. såhär: "Det förefaller mig uppen

bart att en väsentlig del av

nutidschocken är rent emo

tionell. Vi har plötsligt bli vit medvetna om hur myc ket elände det finns i värl den. Inför" detta finns två reaktionssätt: det är lätt att falla ned i förtvivlan och apati eller att sluta ögonen och fortsätta livet i värt dockhem Finland utan att

N utidscho"c ken • klarar den? VI -

Men hittills har ytterst li tet - eller nästaD. ingenting - gjory; för ' att råda bot på problemet. Man kan inte vän U!. sig att småbåtsbyggarna O Det är inte dEm fria samener småvarven, som inte be- - levnaden som är främsta orsa stinker kring mången hante sitter större kännedom' Dm ken till antalet minskade vigs ring. En bleknad uniformsmös plasten än att de kan tilIver- lar. Effektivare preventivmedel sa som tillhört ledaren själv h d k 11 och ökade möjligheter att -få ka b å tar p å egen an s a abort spelar tillsammans en "såldes för 9 000 finska mark! kunna eliminera hälsorisker- mer avgörande roll. Det häv Man tror - inte att det är na. Det är myndigheternas dar professor Hjalmar SjövaJI sant. 'Auktionen har kommen sak att gripa in, men tillsvi- i en undersökning. Om han har teras i dagspressen, och dare har des~a visat en märk- rätt innebär det att ekonomis ka orsaker inte alls har så.,tor t.ex. Borgåbladet frågar: lig lojhet. 9ckså myndigheter- betydelse för äktenSkapets ".Är det nazinvasinne -ener na har ta'gits på sängen av ställning som hävdats i debat ~anilarvanvett som inspire plastens snabba frammarsch, ten, skriver E r p r e s s e n. rar att betala svindlande pris för blodiga reliker?" och för all del: materialet Tidningen konstaterar att så Visst borde vår tid veta ser ju ytterst harmlöst ut. sent som under mitten av 1960- ' bättre. talet gifte sig cn tredjedel av paren "av tvång". Fortfarande • I Ekenäs har man hållit är detta någonting vanligt, kulturdagar med det nästan men inte i Samma utsträckning skräckinjagande temat.- "Kla som tidigare. rar vi nutidschock~ ?" I panelen satt bl.å. elaes "En händelse som ser ut som Andersson, med. lic. och en tanke är att statskyrkans biskopar just förbereder en re författare. Enligt tidningen videring av biskopsmötets 21 Såmarbete, som tydligen in är gamla uttalande i sexual te refererar utan citerar sä änge trodde vi på Sydös frågorna. Man tänker nu er ger -Andersson b1.a.: känna att föräktenskapliga. terbotten. Därefter omfat förbindelser kan förenas med _ Vårt samhälle befinner tade vi Pyhämaa även om det kristen omsorg om medmänni sig i en snabb omvälvnings skan. _ ur vår synvinkel var en då proce~s, en ~celerad folk Betyder det nAgot vad bisko lig kompromiss. - vanc.z:mg frän n,:~ oc~ ö~ parna säger? " ter tIll landets sodra, kapl Ungdomen gör än4å som den talstarka delar. Periferin_ vill. De som först frågar efter Nu är av allt att döma Py avfolkas, kvar blir mest- pen vad -ett ~tal äldre herrar 1 hämaa också snart borta ar sionärer, den ~~iala, kultu svart har för åsikt är mycket rella .?CI?: mediCinska servi bilden: kvar är några orter lätt räknade. cen forsamras. Det uppstår Kanske betyder biskoparnas illa fungerande glesbygder, vid Finska viken och någ~n ord ändå något. Kyrkan lättar s.k. "desintegrerade" samhäl _ stark inlandsregion. på samvetstrycket för sin egen len, vilka har konstaterats ,ungdom., Den som redan "gått producera ett ökat antal Så länge samhällets före händelserna i Jörväg" och ökat mentala störningar, -högre utrymmet· för det egna per sjuklighet över ~uvud taget, trädare böjer sig -för för siff sonliga ansvaret. vantrivsel, splittrade famil ror och bortser från de verk AndA är situationen alltför jer osv_ De samhällstyPer ningar som satsnIngar t.ex. i symtomatisk. Människorna ute som uppstår kring nöd i samhället har gått sina egna hjälpsarbeten och nya in Pyhämaa skulle få i framti dustribyggen i de kapital vägar så snart tekniken hjälpt den. är det tämligen mening., starka delar utformas ock att trampa upp dem. Kyrkan kommer som vanligt traskand-e så till illa fungerande, "de löst att kräva utredning på patrullo - på betryggande av sintegrerade" samhälIen. Dit .utredning. stånd några decennier efter. kommer människorna 1 egenskap av först och .Är det ingen i söder som främst arbetsltraft. Kvar När riksdagen 1 våras be frågar vad de arbetare tyc hemma har ofta blivit fa slöt om den nya familjelag milj, vänskapsband, sociala ker som tvingas tillbringa stiftningen fanns domedagspro relationer, en kulturtradition . feter som såg det som ett yt två, tre, fyra timmar per dag som -inte mera kan finnas i terligare steg på "upplösning barack- eller sowtadssam mellan bostaden och arbets ens väg". hället. Vi vet, att 80 pro Vad lagförslaget handlade platsen? cent av den s.k. problem om var i själva verket en för ungdomen kommer från för Men förstås - det är så siktig anpassning frän lagstif städer av typ Jakobacka." tarna - till de handlingsmönster dant ,som följer med stan människorna själva gjort till da,rdhöjningen. sina,"

Ingenting

um•

dare.

Torsdagen den 11 okt. -

vilja se vad som sker ute l , världen. Ingendera vägen är konstruktiv. Mycket av den psykiska misären i vår tid hänger ihop med en total känsla av meningslöshet." Kulturdagspanelen kunde naturligtvis inte ge något entydigt svar., men redan de ovananförda citaten pekar på en rad faktOrer, som i hög grad komplicerar vårt liv. • Den som såg Kent An derssons pjäs Agnes i Svenska teaters uppskatta de gästspel kunde knappast undgå att märka. en tredje dimension: slitningarna mel lan olika politiska uppfatt ningarna - dessa finns ju ocltså fullt SkönJbara i ci taten från Ekenäskonferen sen. Nutidschocken finns strängt taget överallt och den berör mer eller mindre alla människor, mest dock de som tvingas flytta -från hemorten för att skapa sig utkomst i en främmande :. . . . . .. om gIVD1ng. Det ar därfor som satsningar i utveck lingsregionerna ter sig - sA nödvändiga: det är mänru .. skans hälsa det ytterst handlar om. • Finns det en årstid mel Ian sommar och hös,t? I 'Sve rige 'eller i varje fall på tidningen Expressen tycks man anse det och har _gett 5 000 kronor åt den- person som föreslagit at~ den "fem te årstiden" skall heta GyI len. Det skulle väl vara sep temher och en smula av ok tober det; den tid då natu ren prålar i gult och rött innan de kalla dagarna kommer. Höst säger mig dock me ra.

ALF SNELLMAN

Toi'sdagea deR 11 okt. -

öSTERBOTTNISKA POSTEN

1973

Kulturvecka

•

Krysslösning

Närpes med program för alla l

VARENDA KOTTE som vågar sig ur stugan ·skall proppas full med kultur under en tio dagars kulturvecka 11-21 okrober i 'Närpes. Det har kulturnämnden, biblioteks nämnden, församlingen, olika föreningar i kommunen och inte minst eleverna 'p å SöFF:s samhällslledagogiska linje bestämt. Det är nu andra året man satsar på en allmän kul turdistribution och -uppryckning i Närpes. . . Det börjar med en ekume- ter. Under en dag gästar en ordförande Närpes . heter , ~ R v '''J"II} A ";,",; K u S' L / G A ~.. nisk missionshögtid i Närpes grupp österbottniska författa· .T rygve Erikson, känd bl.a. ;;. S A ~ U R A S v E o IlR.O/lll'O j L kyrka torsdagen den 11 -okto- re kommunen. En hel daab äg- som lärare vid ovannämnaa TÖ. 'I I t;1Q N~~. N " •• R . . . N [Q • "";:1 '''' N A l l A I..-:-U ber och slutar med , en stor nas musik och a.vslutas med linje. ~lnl=c.r=r.:~r;;:~~~~t=~~~~~~~~Fdjl~~~~~ kroppskulturdag söndagen (rim en konsert av Vasa stadsorkes Kulturnämnden har teII G,,,,,,,,,v"K0~:~ -; 1I A lOSKIl" o • E u 2)11> (, R I .,." 21 oktober, ter. Film skall visas för såväl serverat medel för kulturvec- ltJ"l tt O kl Qllfl' 1\ R"" ~ ,1 p I v G ~ T A M T 'Däremellan förekommer kul- barn som pensionärer. kan i sin budget, säger han. ..... f? S v, l..... ' oi~"II R o S .::~ r . 6J .. .. ...,. , V "'-o U' O P,- I... oS P I E turaktiviteter '" för barn, skolEn popkonsert ordnas spe Efter ett snabbt överslag konSJ_<· . o' . Mu, L 1" l; ~ ~ E T T rRÄD !:tf! L .~~~ A l-\ D . R II"" A IN." - - "-_. '-XI' elever, tonårsungdom, föräld- ciellt för tonårsungdomen fre staterar han att minst 6 000 ' rar och pensionärer. Det före- dagen den 19 oktober i Ytter- mk går åt . Därtill kommer en O Damerns. höll sig väl framme igen som Jtryssvinnare. kommer film, teater, konserter, markgården. Medverkande or- del medel som biblioteksnämn-Första pris 25 mk i septemberkrysset går till Rita E m e t, konstutställning, litterära in- kestrar är Fantasia från Ja- den skjuter till. Jakobstad, andra femtop mark till Stina S a n d JrJ a n, Kar slag, debatter, tävlingar och kobstad, Zotchfrån Vasa, OcT'-'räc!e tar man vid pop- perö, och tredje pris tio mark till Gunhild A h n g e r, ' Gam vanl:ga festtillställningar. /topus från Kris~inestad och konserten, stadsorkesterns lakarleby. Vi gratulerar vinnarna! Skolteatern ger sju föreställ- Lodi ..frå~ Närpes . ~onserten konsert och vid en folkkultur ningar under veckan. En kväll ges . for SIttande publIk. fest i Övermark. Planeringsar styr några bussar fullastade Det är eleverna på SÖFF:s betet och sammanhållningen av man hela tiden fanns utanför få ut ersättning från den för med närpesbor till Vasa tea ungdomsledarlinje' som håller alla arrangemang handhas lokalen. Skadegörelsen får väl säkrihg vi har för skadegörel i första hand tillskrivas det se vid festplatsen, säger Ro trådarna. Kulturnämndens I gratis av SöFF :s elever. dåligt upplysta området. Jag ger Bergström. 1111111111111111111111111111111111111111111111' såväl på parkeringen norr om har nu påpekat att vägbelys_ Vi får väl lov att börja ~'-- . BUSS.o-o lokalen som på sportplanen ningen måste vara... klar innan hålla vakt i bussarna eller • ISt... J n... , ' . jag ger tillstånd till någon fler _ .. Det var en av Strandlinjens d . krava att arrangorerna skall är inte så stor att vi inte cr"ufförer som först upptäek- ans. . . . ordna vakthåilning, resonerar te att allt inte stod rätt ' till / Malaxpollsen har mget spår bussägarna, kan undvara den. med Westers buss. Han är på förövarna. Länsman NäsLikaså borde arrangörerna Skadegörelsen i Korsnäs är hemma från Korsnäs och hade man upplyser att straffet för börja' ha en ordningsman med den största som inträffat. På varit hemma emellan. De öv- / detta slag av brott är lindrigt. i bussen till och från tillställ bussar som kör frim Vasa hän- riga chaufförerna satt på bio. BÖter högst 500 mk eller fäng- ningen.. På bussarna till och det det ofta att någon fönsDet var inte dålig ord- else högst 6 månader är det från- Vasa har deLta redan fö. terruta skadas, att gardiner ning i Korsnäs, säger läns Karperö. slits ned eller att _passagerar- man T or- E n'k N"a s m a n som största straff som kan utmä rekomml't bl.a. na bräner hål på fåtöljernas själv fanns på pla!:s. Jag kons tas för skadegörelse. Seg Vi ~kommer att försöka klädsel. I Närpes-Kaskö-om-/ taterade själv att en ordnings . rådet har skadegörelse. också förekommit tidigare. III!!I• • • • • • • • • •_._• • • • Det fanns 13 eller 14 bussar i Korsnäs vid säsongöppningen den 29 september. Det var de som stod längst bort från e_n tren som blev vandaliserade. Publiken uppgick till nära 1 500 personer. - . Det var tråkigt att det Tack vare vlira storinköp förmånligare än nånsin - Se prisen här skulle int.räffa, säger RO-, ger B e r g s t r ö m . Tyvärr - . kom och ' jämför- kvaliten. blev vägbelysningp.n längs .vä - gen framför lokalen inte klar i tid. När den !:>lir klar ' blir med madrass det lättare att bevaka. .storlek 190x75 cm . . Vi hade en ordningsma n på 15: vägen hela tiden men han höll sig närma~ ingången. Själv ' gick jag omkring och tittade

lyrik

----------------------- -I.................... ..

HELGE

.ENGLUND

Dagar

i förvandling

NU GES MOBLER- FORMÄNLlGT

10S:

Säng

Sockelsäng

3 ,5 0:

med belysning

JULFESTARRANGöRER SOlU 'NI KANSKE REDAN VET, HAR VI FÖRSTORAT OCH KAN NU BÄTTRE· BETJÄNA ER VID PLANE RING , A V JULFESTER Restaurant f. 185 pers. Kabinett för 50 pers. (med mellandörr 2x25 pers.kabin. :

Nattcafe för 40 pers. · Bastukabinett 12 pers.

Drinkbar för ~5 per. 2 st bastun

TV-rum för l5 pers. <::imbassäng

.Solfmöblemang med vacker!, hål.lbart tyg

börj. från

490:

Vi betjänar Er: månd e kl. 10-20, tisd ., onsd., torsd. 10-18, fred. kl. 10-20, lörd. 9-14.

Till Er förmån från vårt stor-urval

. I restauranten d&.nsar vi 4 kvällar i veckan: onsdag, fredag, lördag . och söndag .

MOTELL . \

JrlotoNova

Pedersöre -

Tel. 18 200

Kontakta hovm. fru Matikka' .el. dir. Andersson

KAUHAVA

·TEL . 80840

ö S T E R B O T T N I S K A P O S T~E 'N

Torsdagen den 11 okt. -

1973

55CHWOPP • • • • \

Mycket folk, snabba ryck, · iubel. Man kan gott säga Clt. Smedsby är populärt. Omtyckta orkestrar iust nu,

ZOTCH REXI .r. och NAPOLEON <

Kom och mjuka opp er inför Botniamarschen på söndagen

~-=-=-. :.::r-~

: i

wrd. 13. 10. kl. 20-01

LÖ R DA G S G Ä~NG _E T

sköter takten

IGEN EN TOPPENDANS I

.... ..&.

JEI-J

••

SS.

...... .t-:J.C>~~1. lördagen den 13. 10. kl. 20~OO.-O1.00 För musiken svarar topporkestrarna

NEW KINGS Bussar som förut.

••

HEJ på er alla! • . • ,Nu händer det! J ! ÖPPNING LördagkväDI 13. 10. kl 20-02

·N ,Y BY PETALAX

Bra ·orkestrar!

CARACAS EXO-DUS

t .. Va··l mo··t" Petalax ~by uf till enbart Pe- ställda ordningsmännen . anses talax ufo vara orsaken till den goda ord: ning föreningen lyckats hålla Ett tjugotal medlemmar del- vid sina danstillställningar. PETALALX UF antog nya Itog i årsmötet som beslöt att stadgar vid årsmötet förra I också i fortsättningen hålla sig Till ordförande utsågs Ma jsöndagen. Enligt dessa ändras-j med en del anställd personal, Lis Södereng, viceordf. blev bl.&. föreningen gamla namn bl.a. tre ordningsmä n. De an- Krister Åbonde, . sekreterare

. Nya stadgar· i Petalax uf

Eller hur?

BUSSAR : Strandlinjen från Vasa 19.30. Frä n Solf C-bu tik 19.15 via Munsmo, Sund om Näset och Söderfjärden. Frän Koinebacken kl: 19.15 . .Frän Långäminne 19.30 via Paxa l, Vias. Frän Näsby kl. 19.15 via yttermark o. över mark, PÖrtom, Rainebäck. Frän Näsby 19.15 via Nämp näs, Norrnäs, :I'öjby, Korsnäs, Molpe.

Lilian Södereng, huvudkassör nica Broo och Viola Broo. Till Inga Björkas och kassör Kris. suppleanter utsågs Annette ter Häggblomi' Smith, Per-Erik Broo och Stefan Törnqvist. Buffetförestå nDa nsarra ngör är Sa m Björk· da re blev Eivor Häggblom och holm, kommunalt ombud Bjar - Lisbeth Österlund, och disk ne .Thors och övriga styrelse· joc!{ey och hålligångare är medlemmar Glenn Nylund, Mo- Kurt J ollansson.

Torsdagen den 11 okt. -197' ,

Ö S T Ii: R B O T T N I S K i\

P O S T Ii: N

--------------------------------------------~-----------------------------------------

,-Innestället år ut och år in säsongöppnar danslokalen i

HELL-NÄS

dörrar~a för SIn trogna danspublik I Star; KL. 20 prick och vid 01 ~tiden tonar sista valsen ut

-Säsongens , premiär~rkestrar är

DANN-ES , och STEN OLAS

BUSSAR : Oravais tro från bu-st. i Vasa kl 19.00 via Kvevlax o h Vörå

'P URMOGARDEN

. '

Lörd. 13. 10. -73 20.00-01.00

Bussar: Sjönejden fr. Jakob stad 19.30. S jönejden fr. Ny karleby 19.15 via Jeppo, Markby.

GUSTAFWASA

KVEVLA §1lg=1ohans

Söndagk"äll 14. 10. kl. 2~1

• DANS - TRIVSEL - HÅLL I GÅN,G •

Z()TC H

SÄTTER FART PÅ SöNDAGSDANSEN I

NYKARLEB'Y

, 14. 10. kl. 20.00

Haldlns bussar, t r o Jakobstad kl. 19.40, fr. Oravais kl. 19.30 via Hirvlax..

Fjänle ler

_11(ommuner övertar fjärde ringens MI?

ungdom";'g'" h ..

RINGMöTE

månd. 15. 10. kl 19.30 på Union-baren i Kaitsor.

Ärende: Kommunaliseringen av medborgarinstitutet ? Uf föreningsmedlemmarnas syn på saken utrönes.

.. . FJARDE UNGDOMSRINGEN tar på nytt upp frågan om överlåtande av an,svaret för medborgarinstitutet på- kom munerna. Frågan diskuterades på ringens årsmöte i våras. Då ställde man sig avvisande till kommunalisering. Nu har man ,tydligen åtminstone i styrelsen tänkt om och ä,r beredd att låta kommunerna ta över.'

Ålla ansvarskännande ' IV Den 15 oktober har styrelsen I ringens styrelse har man ringare bör absolut möta kallat till ringmöte varvid frå- diskuterat att man borde få upp! gan skall diskuteras. Ringens garantier för att ungdomsför styrelse är ".saurtidigt direktion eningarna fortfarande skulle få Styrelsen för institutet. vara med och påverka institllDirektionen har erbjudit tets verksamhet. Vid ringens kommunerna att välja en ad- årsmöte värjde man sig för junge,rande medlem i direktio- tanken att några "kommunalnen. Man är medveten om att gubbar" helt skulle börja be\ det ' finns mycket som talar stämma om kursverksamheten. för att kommunerna skall över-I I den direktion som vid ett ta institutet. övertagande av kommunerna.

Annonsera i öP

Kom

HALL-I-GÅNG , '

HA ROLIGT

och. hål~igång

VÖRÄ --1ill tonerna, av

ZOTCH Fred. 12. 10. kl 20-? BUSSAR : OT fr. Kaurajärvi kl 19.00 via Kimo, Oravais .;rillcenter och ' Tuckor. Arr.: VII H

Aktuellt , i Malax VINTERVERKSA,MHETEN har så smått kommit i gång i Ma lax. Onsdagen den 26 septem ber startade ungdomsklubben i Solhem. Den 3 ol~tober vat dp.t Bygdegården och Malax uf som stod för ungdomsklubben. Ungdomsklubben var talrikt kommer att nyväljas' vill man ha med folk som känner till den verksamhet som hittills bedrivits och som har känne dom om behov och förhållande ute i byarna.

besökt av både äldre och yng~ re ungdomar. Den 16 oktober klockan 18 startar en danskurs iSolhem, Övermalax uf :s lokal. Kursen pågår under tre kvällar. Kur~ sen arrangeras av SöU, 'm ed borgarinstitutet, Malax uf, övermalax uf och Strimman. De som är medlemmar i res pektive ungdomsförening får delta gratis i dansundervis ningen. Verksamheten som planerats i högstadieskolan har ocksA satts i gång. Något över 120 ungdomar har anmält intresse för de kurser som skall arran.. geras. l '

öSTERBOTT~ISKA

POS~EN

••

narp~srevy

NÅGRA FöRENINGAR i åttonde ungdomsringen . har under veckan 1-6 oktober haft besök från SöU. De öv riga får besök de två närmaste v~korna. Vid besöket i-föreningen Brahegården i Kristinestad fram kom det att ungd6mssektionens medlemmar fWlderar på att i höst köra i gång en ungdomsrevy. Den skall be handla aktuella ungdoms·problem. Man håller i detta nu på att övert.ala Nisse Sved att ställa upp som rf\gissör och revypappa.

o NÄRPES UF:S revyresa till USA startar den 16 novem ber. Under de två veckor revy gänget vistas i Amerika skall man ge åtminstone två före ställningar på Mannheim club i Connecticut, och eventuellt också Eln föreställning i Brook lyn. Premiären på revyn"Ame rikabräivie" är utsatt till den . 24 november. Revygänget 'menar att de ras repertoar skall omfatta he la världen. Röd tråd blir brev hemifrån till amerikaemigran , tema, därav amerikabrevs namnet. En del uppskattade nummer från tidigare · revyer' plockas också med, och ytterligare skall folkdans med folkdräkts klädda dansare ingå.

Brahegården byggs till och Dansverksamheten upptar en renoveras och kommer före stor de,l av föreningens verk höstens slut att vara stor och ~ samhet. mysig. Föreningen ..har oC!kså ' I Härkmeri har föreningen haft någrll av sina flickor på volleyboll och bordtennis i barnledarkurs, och dessa går medborgarinstitutets ~i. 1 tankar på att starta en Liksom i Dagsmark är .man barnklubb för barn från 7 år tänd på diskotektanken. Ock och uppåt. så här har ' man ett. rum ut Dagsmark-ungdomarnas valt. Ungdomarna i Härkmeri högsta öns~an är ett eget dis kotek. Det finns ett rum på ~ar små möjligheter att själ va ordna. träffar med " anara vinden som skulle vara pas föreningars tonåringar ' och drag har erhållits från kom sande. Styrelsen kommer nu skulle därför var a intressera att behandla saken. Tonårs munen. I fråga om tonårs klubben- har öppet hus en de av att bli inbjudna till nå verksamhet ar det" överlag gång per vecka i lokalen, och gon stor tonårsträff eller "'1 önskan om att det skulle pidro ligger högt i kurs på ringshow. ordnas utbyte eller storton . Överlag tycks föreningarna .årsträ ffar. aktivitetslistan. Också här har två flickor ecm deltagit i söder ha sina fÖreningspap- · Diskotektankar finns på i SÖU :s barnledarkurs tankar per i gott skick eller helt en flera hålL SöU:,- bamledar på att starta en barnklubb. ligt ungdomslagens krav. Bi- lrll"c;er har · gett föreningarna i åttonde ringen _gnistan till att starta bamklucbar.

NU /ÄR

DET DAGS ...

barnen. Varm, ·skön softnylon 53 : 22 :60

Nu I~nar d~t sig att komma in och titta på vårt stora sortiment! /

reimaff/P

Perina JAKOBSTAD

MöBLER TILL SPECIALPRIS

Tvåmans sockelsäng 190x150 med belysning . .

400:

Soffmöblemang ·med plyschtyg, tio dynor . ...•.

1.250:

barsk~p

....•...............

800:

Pirti-bord och stolar ....... . .... ; .. . ....... .

350:

Bokhylla, 3-del.,

Hårgarnsmattor 200x140 m.m., m.m. till bottenpris. . Vard.9-17, fred. 9-20, lörd.9-14

Koti..Kalusle

Storgatan 6, tel. 12448

85:

Pekka ·Siltala och Tytti Annanolli, dansare frän Qulun Tele mark.

• ELITDANS

1 start~roparna

D FJÄRDE

vinterkläder åt

Fjärde rin~en .-

... att köpa varma

och MöSSA

1978

Amerikabrev

Ungdomsrevy . • l l(ristinestad?

HALARE

. '.!'O'rsdagen 'den 11 okt. -

ungdomsringen höll ringmöte senaste fredag i Vörå ' uf:s lOKal där man diskuterade SÖU-aktiviteter, FSU-kurser och studiecirklar. Den frågetävling som SÖU skall arrangera under vintern diskuterades och bLa. fram "< _..1 ,,~ det förslag om att täv lingskvällar skulle bli fre ~agskvällar och inte som kommitten föreslagit ons dagskvällar. Vidare diskuterades tonårs verksamheten rätt liv.ligt och m~" kom fram till att ton åringarna är oerhört krävan de i dagens samhälle. Ton åringarna borde själva vara med och utforma det prog ram som de själva skall del ta i. Mötet var enhälligt -om att ~an borde få dessa tonårs. kiubbar rök-r'oker och måste spritfril:j. att de som gå så ut och röka. Tonårsklubbar finns i detta nu i österö och VÖrå. Barnklubbar finns det i Oravais och Vörå. Mötet diskuterade också problematiken kring de såkal lade WC-marodorerna men kom inte fram till något bo temedel mot dessa. Vörå, Hellnäs , och Kimo be slöt atf/ man skall anordna introduktionskvällar för bridgespel i förenings;regi. Vol

Jouko Mönkkönen-Laila Ohranen Kuopio 46,4, 3) Pent ti Korva- Eija Matikainen .Kou vola 46,2. D-klass: 1) Hannu Sinkko nen-Anita Ha kala Kouvola 70,5, 2) Jussi Malho-Merj'l Piispanen Abo 70,5, 3) Klaus Knifsund-Anna-Llisa Knif sund Vasa 70,l. C-klass: 1) Pekka Silta laTytti AnnanoIIi U1eåborg 98,2, 2) Mauri Karjalainen-Marja Terttu Ahola Kouvola 97,7, 3) Veli-Matti Salo-Merja Salo Vasa 96,9. I B-serien var det framgångsrikaste paret IIpo Hall nen-Ritva Halinen frlhl Kotka och i A-serien paret Pentti Tal vitie--AIIi Talvitie från U1eå borg. I dessa klasser koras mästare i enskilda -danser varför resultatlist~n är lång. Tre par deltog vardera B- och C-serierna.

1111111111111111111111111111111111111111111111. 2)

k ans myc et populär. Som sportgren kommer den näst efter fotbolL I FM-tävlingama i Vasa deltog 38 par fördelade på sju klasser. Förutom A-F-klasser~ na tävla fem barnpar. Result~

Barnklassen : 1.) Lasse Sav 0lainen--:-Leena Savolainen Vasa 23,6, 2) Risto HankosaariNina Sjöholm Vasa 23,2, 3) Jari Järvinen-Rauni Rokka Va · sa 22,8. F-klass: 1) Pertti Sormunen -Mirja Korhonen Joensuu 27,5, 2) Jouko Kuokka~Eija Martikainen Kouvola 27,2, 3) Rune Back-Christina Blomqvist Jakobstad; E -klass: 1) Pentti Korhonen -Eija RonkainP-n Kuopio 47,4,

.............................................

i·

H e'

m '

nr e da r e

:::1

VÄLKOMMEN TILL OSS DÅ NI VILL LöSA ERA . MöBLERNGSBEKYMMER. • Rikt urval av kvali tetsmöbler • Alltid förm§nliga erbjudanden till sparpris • Vi betjänar Er även p§ svenska

: : • : •

I•

Vi h§lIer öppet: ' m§nd. o. torsd. 10-1' 20, tisd" onsd ., fred . 10-18, lörd. 9-14

...

: : :

HUONEKALUTEHDA-S .::

leyboll -diskuterades och man ansåg att detta vore en ut~ märkt sommarsport med tan o . ke på att 'de övriga idrottsföreningarna tar hand om al : Kurikka _ Tel. 52 300 ~ la fotbollsspelare. . . .. . . . . . . . . . . . . .~. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

ER KKI A Kl RMA N :

INFORMATIONSBLAD FöR UNGDOMSFöRENINGSRöRELSEN

Fördjupningskursen i Noux:

Samråd~ forthildning behövs

• ALLA SOM VAR MED om FSU:s kurs i Noux den 21-27. september var av allt :ttt döma nöjda .JIIed kursen ocb från många håll har - man uttalat sin tillfredsställelse över att FSU tog initiativet till den. Antalet deltagare blev större än arrangörerna hade .räknat med; Hela 43 anmiHda. Några föll bort när ku·r sen började. men ett fyrtiotal del tagare· var på ' I'lats när kursen öppnades. , -

Fortbildning, fördjupning och samverkan var ·det ledan de temat. Under kursdagarna framstod det också alldeles klart att behovet av fortbild ning. likaväl som av kontakt och samverkan mellan ung domssekreterare och - leda re både inom den kommunala sektorn och inom organisa tionerna är stort. Ett fortlöpande utbyte av erfarenheter är oerhört vik tigt. Ungdomsverksamheten kräver hela tiden nya :deer och nya initiativ, framför allt med tanke på de nya lagarna om ungdomsarbetet.

* Kommunal dominans Den större delen av delta garna i kursen utgjordes av de kommunalt anställda ung domssekreterarna och -ledar: na. Av dem var största delen nya nställda, med endast nfJ,g r a månaders erfarenhet ItV det kommunala ungdomsarbe tet. Diskussionerna kom helt naturligt att i stor I!tstriiclt ning röra sig kring det kom munala ungdomsarbetet och om samarbetet mellan den kommunala sektorn och det fria ungdomsarbetet.

Alla var helt eniga om att god kontakt .och samverkan bör · upprättas och upprätt hållas fortlöpande . Dettå är en förutsättning för att ung domsverksamheten :och ung domspolitiken sItall få den be tydelse och den status stif tarna av de nya ungdomsla garna ,har avsett.

* börBrister som

rättas

Det framkom att det' finns en del brister som måste rät tas till. Det kommunala un derstödet och statsbidrag-an för ungd(lmsarbetet i kom~l1l nerna stä!ler vissa krav ·på bl.a. föreningarnas förvalt ning. Flere ungdomssekreterare konstaterade att föreningar nas arkiv, medlemskartotek, redovisningar och ansökning ar är i många fall i ett skralt skick. Här krävs en skärpning över lag för att föreningar na och klubbarna skall bli delaktiga av de understöd som finns att söka viå kom munerna. Det behövs också informa tion från ungdomssekreterar nas sida. Kurst>r i föreni ngs

teknik och -förvaltning bör ordna§.. för föreningarnas funktionärer så att desIla kan få de insikter och kunskaper de behöver för att kunna handha skötseln av sina före· ningars angelägenheter.

* Ny ungdomsförening ' Kursen informerades också om FSU:s handledning i före ningskunskap och -förvalt ning som är avsedd att dels vara en handbok för funktio närer och dels ett underlag för kurser i dessa ämnen. Kursdeltagarna gavs till fälle att ta del av handled ningen samt att inom tre veckor komma med förslag till kompletteringar och even tuella rättelser.

* Ideproduktion Kursen ägnade en dag åt ideproduktion och program skapande. Här var antagligen den tillmätta tiden för kort, vilket ledde till att det inte var så mycket nytt som fram kom i programväg. Någon konstaterade att det nog är mycket svårt att kom ma på helt nya ideer, men ett sätt är att klä gamla

Il okt. • 6 - 1973

Studiesektionen aktiv på Åland

D STUDIESEKTIONEN inor I det åländsl<a ungdomsför bundet har myclult verl<s:lI'" trätt i funktion mför denna "östsäsong. En iJlformationsd"ive för de lokala ungdoms föreningarna och komm· · ... ·-Ila har reda,n kla.,·ats av o('h nu planeras en foreningsteknisk ku~ Bägge informations~ kampanjerna har lagt upp med föreläsningar varvade med praktikuppgifter. Den nya ungdomslagen och vad den medför för ungdoms föreningarna och ·kommuner na har varit föi'emål för in formation vid två tillfällen. Dels samlades -:Dan en tots dagkväll i Breidablick i Fin ström med tanke på de fast åländska kommunerna och dels en söndag eftermiddag i Furuborg i Lumpariand för att nå Skärgården. I Breidablick medverkade pol.mag. Göran Fagerlund, ordförande i det åländska landstingets kulturutskott, och delgav info!'mationen, me dan studiesektionen fick ar beta mera gruppbetonat vid

det andra tillfäilet. De nä r varande fick stifta bekant skap med · olika praktikf~lI, och efteråt disk!1terades liv ligt. - Vi- har nått 10 kommu ner och 14 ungdomsförenin gar genom denna kampanj, och till de övriga har kurs materialet sänts ut i efter skott, berättar vel'ksamhets ledare Göran H'lnsen,

Den förening'ltekniska kur sen kommer i stället för en PR-kurs som från förenin garnas sida efterlysts, och den betecknas som mångsi~ digare ärr--den sistnämnda.

uppslag i nya former. Öv Entusiasmen för det nY3 ningarna och demonstratio företaget var stor, i varje nerna av Ibarnaktiviteter gav fall i ' detta första skeue. dock helt säkert nya impulser FSU-deltagarna var dock na för många av kursdeltagarna got betänksamma kanSl<e som inte varit med om så . främst med tanke på att ffiHn dant förr. nog bör tänka · två gång-er innan man grundar nya or En av arbetsgrupperna ganisationer, då det . reda;} kring ideproduktionen hade i finns så många förut för~ sitt förslag lagt · vikt vid be ningarnas förlovade land hovet av kontakt och kon Svenskfinland. taktträffar för föreningsmän Det är inte värt att vi niskor och folk i allmänhet, splittrar oss alltför myckE't man rekommenderade t.o.m. ~~'låg man på det hållet. sambastu. . I varje fall tillsattes en arbetsgrupp som fick i upp Samarbete mellan drag att göra ett förSla g j ungdomsarbetare samarbetsfrågan att framläg gäs för Ungdomsunionens ~ty En mycket livlig debatt ut spann sig kring ett förslag relse. Vid Unionens årsmöte om att alla finlandssvensk3 i november torde förslaget ungdomsarbetare borde få ett tas upp för avgörande. samarbetsorgan av något T . H. slag.

Till detta organ skulle så väl de kommunalt anställda ,ungdomssekreterarna 'och -le ·parna och organisationernas funktionärer få ansluta sig. Olika meningar om hur det hela borde utformas -framför. des under diskussionerna.

Grupparbete pågår, oftast till långt In på sena kväDe...

Man kom till slut över ens om att detta var en uppgift för Ungdomsunio nen, vars vara eller ;.nte vara hade varit på tal Ull der kursen. Ungdomsunio· nen kunde tänkas bidra med ekonomiskt stöd för det föreslagna samarbetet.

Fritidsforum ~

NSU-samling

D NSU håller den 20-21 ok

tober sina årligen återkom mande diskussionsdagar. Fri tidsforum, på Siikaranta i Kyrkslätt. Temat för dagar na , är ännu inte _helt fast ställt. I samband med Fritidsfo

rum anordnas också finaler

na i frågesport och · Pi!!'ast

ning.

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den ] l okt; -

1973

. 0' ·l kh··l ,a ·s an "'d· , river"ma F Nämnderna

på länsnivå inte, bara simskolo

)

..-

D Vid FSU:s fortbild ningskurs i Esbo sista veckan i september fick kursdeltagarna ta del av det förslag tili förord ning om länens ungdoms nämnder, som just nu är under beredning. D Länens ungdomsnämnder har hittills haft en relativt odefinierad ställning inom ungdomsverksamheten och' ge mene man har knappast haft någon klar uppfattning om vilka uppgifter dessa nämnder egentligen har. Den för qrdning som är på kommande skall av allt att döma 'skapa klarhet i detta avseende. Härigenom får länsungdoms nämnderna större möjligheter att fungera som ett sam lande organ för ungdomsverksamheten på länsnivå: Enligt den föreslagna förordningen skall länsnämn derna kunna ta initIativ till olika åtgärder för främjande av ungdomsverksamheten in,om respektive län, ta del i planeringen av utrymmen för ungdomsverksamhet, upp göra statistik, sköta planeringsfrågor, ordna informa tions- och skolningstillfällen osv. Länsungdomsnämnder na får också rätt att anställa egna sekreterare. D pet är alltså fråga om många . viktiga uppgifter som framdeles kommer att åll$ga länens ungdomsnämnder. FSU:s kursdeltagare tog helt spontant denna betydelse fulla frå,ga till dryftning. En arbetsgrupp studerade för .slaget till den nya förordningen i sömmarna och gjorde en sammanställning av shia synpunkter som sedan om fattades av hela ku'rsen.

Det var framförallt en fråga man fäste särskilt stor vikt vid. Det var tillgodoseendet av det svenskspråkiga ungdomsarbetets intressen. Man föreslår att länsung domsnäInnderna i Nylands, Vasa och Åbo och Björne borgs län b<;>rde uppdelas i' två avdelningar, en finSksprå kig och en svenskspråkig. Som en följd av detta bör de svenska avdelningarna i nämnda län ha en egen, själv fallet svenskspråkig sekreterare. Detta måste man anse som ett rimligt rättvisekrav om det svenska ungdomsarbetet skall kunna be~rämjas 'oCh utvecklas enligt enahanda villkor i förhållande till den finskspråkiga ungdomsverksamheten. D Den promemoria som FSU-kursen sammanställde har överlämnats till Undervisningsministeriet. Man får hop- / pas att de beredande organen noggrant prövat ärendet och att ministeriet i sinom tid beaktar de synpunkter som framförts samt att de svenska avdelningarna och sekrete rarna finns med i den slutliga förordningen. T. H ......

~ ()mmarkolonierna (en d Så här beskriVS Folkhäl För de flesta finlaildssvens sans arbete i dag i en av sam : 'ar är Folkhälsan väibekant av dem specialkolonier f~ fundets I informationsbr..oschy - men kanske. på olika sätt. talstörda barn), barndaghe rer: För en del är Folkhälsan den och -trädgårdar, tandvår<J. Att orka med sitt arbete. organisation som har lärt en kampanjer, sexualupplysnin Att hinna njuta av sin fritid. simma, för andra en utbild arbete för bättre fritidsmiJ. Att kunna koppla loss från ·ningsanstalt (Barnavårdssko jöer - ' och verksamhet ' vardagsstressen. Att inte sli lan, Hemvårdsskolan ), för yt Folkhälsan ordnade bl.a. tas ner av alltför stora ar terligare några är Luciahjäl september i år en experimen betsbördor. pen sammankopplad' med kurs i skapande verksamh . Det är så vi vill ha det. Folkhälsan. SO"" blev jättesucce Vi vill vara friska. Men Och allt är rätt. Men ändå tan på aktiviteter verk vår hälsa är ofta beroende bara en liten del av Folkhäl oändlig. Vi skall dock n av oss själva, ,lY vår egen sans uppgift: förebyggande mare presentera två sak aktiva insat~ , !>rbete för människans. hälsa, lekoteket och tönårspolikli Samfundet Folkhälsa n är för att skapa psykiSkt och ken: I , fOn organisation som sedan "ysiskt friska m änniskor i en 1921 har arbetat bland fin mii '1niskovänlig miljö. Lekoteket ) landssvens karna just för det Den mest kända av Folkhäl här : förebygganc1,e hälsovård . s ans Verksamhetsformer ä r väl Ordet Lekotek förstås på individuell grund. Barnavårdsinstitutet - 40 år om vi jämför m ~d ordet Folkhälsan bevakar utveck i år -'- och Jbarnhemmet i an-, hliotek. Från ett bibliotek lingen i1;lOm hälsosektorn, för sl!}tning till detta. CP-polikli nar vi böcker, frå n ett le söker genom rådgivning 'och niken och CP-avdelningen är tek leksaker. Men inte information stärka vår fysis också välkända. En ny CP" leksaker som helst utan s ka och psykiSka hä lsa. . avdelning med L2 platser ciaigrejor och ma terial gäp. Folkhälsan , rättar också 8 dygnetrunt, 4 dagplatser sk;lt t änkta för handikap handgripligen till missförhål för ungdomar i Helsingfors de barn. l!1 nden, griper in och hjälper stad öppnades i januari i år. För ett sådant barn är till i fältarbetet för sjuka Hemvårdsskolan i Hindhår och nödlidande människor. är landet"! enda svenska sko I • FOI·ts. sid. Centralorganis:1tionen i Hel la för he~vårdare. Barntra~ singfors, 4 landskapsförening fikslwlorna lär på ett "hand ar och 85 lokalföreningar bil gripligt" sätt barn trafikvett Att arbeta för bättre fri dar ett finmaskigt nät över och simskolorna lär ut vat miljöer hör till folkhälsans an . ~ Ia Svenskfinland. tenvett och simkunnighet. lägna uppgifter.

NSU driver tre barnt •• kommunerna over • BARNAKTIVITETER är egentligen ingenting nytt inom uf-rörelsen.Nylands svenska ungdoms förbund har, som kanske inte alla vet, bedrivit barnträdgårdsverksamhet i snart trettio år-. • DEN FÖRSTA barnträdgården startade med sin I NSU :s årsberättelse från första hösten i Dickursby: " 1 1945 står det bl.a. om den barnträdgården inskrevos ' 28 barn, vilka drillades i all sköns lekar och färdigheter av barnträdgårdslärarinnan Mardy Degerlund." Tant Mardy är alltjämt fö restån-darinna för barnträd gården och kan med den snart fira 30-års jubileum. 1946 fick barnträdgården två avdelningar med 25 barn per / avdelning samt utvidgades ytterligare 1961 med en ny o INOl\l ' FLERA av de avdelning. .åländska ungdomsföreningar Sedan dess har barnträd na har man denna höst fat gården ' i Dickursby arbetat tat beslut om att hålla före med två . förm i ar'~~"grupper ningslokalerna öppna för ock och en eftermiddagsgrupp. så langra än föreningsmed Barnträdgården har tre an lemmar nå gon k"äll i vec ställda lära rinnor, en kokers kan. Genom dessa öppet hus ka och två barnträdgårdsbi aftnar med fri sltmvaro vill träden. föreningarna visa att de är .att beteckna som ett service Två barnträdgårdar organ för ungdomen, och a tt i Borgå landskommun man vill aktivera också den icke föreningsanslutna delen 1951 tog NSU:s styrelse på av bygdens yngre befolkning. sig uppgiften att utvidga Möjligen hoppas man även verksamheten med två barn därigenom få kontakt med trädgårdar i "Borgå socken", och värva flera förenings den ena i Hammars och den medlemma,r. andra i Tolkis.

Öppet hus ---------------.. i åländska ,

Krollobydans tog dansI{urseleverna I TORSDAGS startacJes i Kronoby en danskurs för hela första ringen. Till denna kurs mötte 24 clanssugna ungdo mar upp, alla hemma från Kronoby. Som arrangör för den Da kurs stod SöU, Kronoby uf och m~borgarinstitutet.

De ledande i Kronoby uf samt SöU:s representanter vid kursen kunde inte förstå att Kronoby folkhögskola anord nade dans följande kväll med den följden att det uteblev en del från kursen som inte hade räd att gå på båda. Det är äR DU mera oförståeligt att rek torn för folkhögskolan också rektor för medborgarinsti

tutet och trots detta lät des sa kvällar kollidera. Förha"tdsanmälda tili kursen var 45 stycken men de som uteblev angav som 'orsak att de inte fick pengar till både dansen och kursen. De övriga föreningarna i första ' ringen hade inte en enda deltagare ktirsen. . Ch. S.

föreningar

verksamhet i Lojo h" dan följande år till verkar i Dickursby singgård. På båda ställena

Barnträdgården i Hammas är inrymd i Hammars domsförenings lokal barntr.ädgården i Tolkis hus som tidigare varit skola och som numera av Ta mpella Ab. Arbetet i barnträdgå har alltid gått bra och bornas och föräldrarnas troende och inställning NSU :s barnträdgårdar varit mycket positivt. har faktiskt gjort en 'jä'rinsats på detta område därigenom fyllt en u som ingen annan vågat ta sig på de orter där barn gårda rna verkat. Ekonomin har stora problemet. gårdarna har s.a.s. självförsörjande, då N te haft möjlighet att till finansieringen av Medel för ver~samheten m an få tt av staten och ko munerna och av industrie

Torsdagen den 11 okt. -

1973

öSTERBOTTNISKA

POSTEN

~ngsidigt · arbete ~· Lekbil

jämlikhet.: r och kolonier , för glesbygdsbarn

D BRITTA ÄR FEM AR och Hasse är fem år. Båda har snälla föräldrar, · varma kläder, tillräckligt med ntat. Och bå da är friska och duktiga. Men en gl,Lnska 'avgörande skillnad finns i :lila fall. Britta bor i en rätt stor stad. Hon . har många grannbarn att leka med - visserligen har hennes mammll en del besvär och bekymnier tör dtm stora biltra fikens skull som ger extra jobb med förning och hämt ning till och från lekplats och barnträdgård. Men - ja, just det : Britta får gå i barn trädgård!

ing, mil

Hasse har nästan hela världen att leka i - skogen, ängen! en massa lador och spän

naQde skjul. Men inga kamrater. Och ingen lekskola eller barnträdgård som utvecklar (V'~ ger förövning till den riktiga skolan.

lis

:kar när.. ker. lioi-

Det är klart att ser vi på Hasses situation med Viet'. nams av bomber lemlästade barn, Afrikas svultna och törstande männi§kor och Chi les allt fler fader- och mo derlösa utfattiga små som jämförelse så har Hasse det in~e så förfärligt eländigt.

bäst

Men ser vi på vårt eget land och de möjligheter där erbjuds invånarna så blir bil-o den annorlunda: Det är sto ra skillnader mellan de olika -~ionerna i fråga om l,ltbu det av social-, kulturell- ja, all samhällsservbe. Och gle bygdsbarnen får minsann också känna av de orättvi sorna.

sär >parik-

:r ädgårdar ttlransvaret?

..Alla barn är före skolål dern i behov aven pedago ~isk. stimulerande och utveck lande verksamhet. Speciellt gäller detta glesbygdens barn som oftast har färre sociala Jr - . kter och en mindre sti mulerande och impulsgivande miljå. 1 I detta jä.mlikhetens tidevarv är det dock just

'~nna barngrupp som blir ef-' tersatt.

Tätortsbarnen ges möjlig het att besöka barnträdgård. I glesbygder med mycket spritt barnunderlag är barn trädgårdsverksamhet svår att upprätthålla. Också om transport --kunde ordnas kan långa resor till och från barn träd rrård inte rekommenderas. Alltså måste man, för att till godose alla barns rättmätiga Itrav på stimulans, gå in för andra ' lösningar i glesbygden. En sådan kunde en ' ambu,le rande lekbuss eller ' lekbil va ra". Detta är ett utdrag ur He lena TaxelIs - chef för Folk hälsans hälsovårdsavdelning - motivering och vädjan för .. inlemma en ambulerande lekskola bland mottagarna av medlen från Hufvudstadsbla dets Luciainsamling , 1972. Ko~ "lagt: När inte Moham ~ med kan komma till berget så får berget - lekskolan

löst~n'

1944, men flyttades rt> Di!!kursby, där den alltjämt .lDg!;JomsfÖrenings hus, Hel

m~ )

:ers-: Isbi-

på de orter där de finns. - Dickursby uf och Hammars uf har gjort en ovärderlig in sats genom att upplåta sina lokaler pra ktiskt taget gra tis till barnträdgårdarnas , disposition .

Barndaghemmen i Dickurs by, Hamma rs och Tolkis fort sätter sin verksamhet som förut. Hur det skall bli läng re fram , när kommunerna bygger ut sin barndagvård får framtiden utvisa.

I ha!"

:om~rn a

Hufvudstadsbladet var med på noterna och sen började en hektisk tid för Helena plus medhjälpare, närmast förstås Landskapsföreningen Folkhälsan .i Ösi:erbotten och dess , Karl . Beija r och Ossi p · · · - - : ~; nen .

Först skulle man ta ställ ning till ' alterna~iven buss bil : Buss inredd som en rik. tig liten lekskola med plats för barnen att leka inomhus lekar. Bil för barnträdgårds lärarinna att åka omkring I ett sor timent leksaker och en och annan plats f fu barn som bf' · ·· ~ r transport till oGh från lekskolan SO":ll alltså för siggår i någon föreIlingslokal, skola el. dylikt. Man stannade tÖl bilen, el ler egentligen ett mellanting en kleinbuss. På så sätt skulle de flesta barnen få nytta av denna ambulerande \ lel<: ~kola som sku!le börja sin verksamhet i Purmo i sep tember 1973. En kommitte V" - ~L ~e s med Birgitta Matt jus som ordförande. l ch telefonerna gick heta och breven blev många mel lan Helena : Helsingfors och "'kapsföreningen i Vasa och Folkhälsan i Purmo ' och myndigheter kommunala (Folkhälsan hoppas ' förstås att kommunen skall följa upp projektet) och Socialstyrelsen (för statsstöd h0ppas man ju småningom få)'. Praktiska frå~or skulle lö'latS sand 'påtthörnor l; r1or, gungor. ordnas - förrän de fein lek skolegrupperna var ~lara att starta med Margareta Sundell ledare -och Britta Sjö som chaufför och hjälpreda.

~ småningom- har bidra gen från stat och kommun blivit större och de ekono mjska problemen därigenom mindre. Den nya lagen om dagbarnvård som trädde i kraft i år kommer att med föra att de ekonomiska vill koren ·för barndagvården får en stabilare grund. (Det he ter numera barndaghem stället för barnt~ädgård).

NSU äT för sin del villig att överlåta sin barnträd g å r dsverksamhet till respek t ive kommunerna, när dessa är beredda att överta det he la. T. H.

komma till Moharr:med d.v.s. " ~""en.

Här sysslar Dlan med färg och samheten.

for'~

en aktivitet som alltid funnits med

barnträdgärdsverk

• Äntligen den l september stod bilen, skinande blank ocl- Fin och beundrad av Folk': hälsans centralbyråpersonal och vänta de på lekverktyg och annan utrudtning utan för Folkhä lsans servicecen t er i Helsingfors . Man va r k lar för avf ärd.

10 jo,

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen- den 11 okt. -

1973

Un2:d,oDlsarbetare l-)

.bildade särorgan D UNQDOMSARBETARNA ' i Svenskfinland skall bilda ett ' samarbetsorgan. Medle~ar kommer att bli kommunernas och organisationernas administratörer och fältarbetare in om ,ungdoms- och idrottssektorn samt persolWr från ' bild ningsväscndet t.ex. skoldirektörer ocb skolsekreterare;-' Or-, ganet kommer att arbeta med Ungdomsuniont'n som tak organ, men ,som en fristående sektion vid sidan av de nu varande 23 medlemsorganisatio~erna. ta årskongressen skall hållas Initiativet till samarbetsor ganet togs vid f'SU:s fort i Hangö i juni 1974. Interim bildnings och fördjupnings styreisen sammankommer ' till Iwrs i Esbo. Aktivaste_ till ett första möte kommande skyndare var ,ungdomssekre lördag i Ekenäs. terare 'Kurt T a x e Il" Närpes Någon medlemsavgift skall och skol- och ungdomssekre inte uppbäras till samarbets terare Per-Elof B o s t r ö m, organet. Man räknar med att Kimito. få disponera Ungdomsunio Den sistnämnda valdes till nens tillgångar som består ordförande för en ' interimsty av några tusen mark stats relse bestående liV åtta per bidrag årligen . För övrigt soner, fyra från kommunalt tänker man ans'":ika om me håll och fyra fr'l.n organisa del från olika fonder. tionerna. Ullrike Hjelt. BorgA Det intressanta är att man .. - sekreterare. placerat upp sig själv som Samarbetsorganets uppgift , en jämbördig sektion av Ung FS U: s fortbildningskurs avslutades med studiebesök till olika U"~domsktubbar i Esbo och Hran är att samla ungdomsarbetar rlomsunionen som alla övrjga kuUa, Hels1ngfors -stads ungdomsbyrå samt undervisningsJllinish je s ungdomsbyrå. Här är Beng1 na till en årskongress och ett finlandssvenska- riksorganisa Westeriund, . Agneta EUfolk, Leo Lundsten, . Kurt Taxen; Erik rlärnas, UIrike Hjelt och Harry Stenkull samlade kring en DY skrivmaskin på FSU: s kansli. seminarium årligen. Den förs tioner tillsammans.

---'

SkolningsS€ ,kreterare Harry

Barnledarbehovet hemmastadd på SöV-kamliet stort i Sydfinland • VTrERLIGARE EN tjänsteman försöker få plats på Svenska österbotrens ungdoms förbunds kansli i Vasa, nämligen FSU:s skolningssekreterare i österbotten Harry S t e n k u Il. Det är inte något främmande kansli Stenkull kommit till. Han har arbetat som "amatör" inom ungdomsrilrelsen ,sedan 1965. Först ett år som kassör och senare som ordförande för Kerklax ufo Dessutom ha,r han varit kassör och ordförande för fjärde ungdomsringen. I år är .han med i SöU:s styrelse. Harry är född och uppvux en i Kerklax i Maxmo. Efter att , ha avtjänat värnplikten i Y iIlmansstrand, fick han sin första ordinarie tjänst på MaXmo kommunalkanl;llL ~f ter det , har han arbetat på

en bokföringsbyrå i Vasa två och ett halvt år. - Efter tre dagar i tjänst tycker jag att arbetet är in tressant och mångsidigt, sä ger han. Dehär första. dagar

Skolningssekreteraren Harry Stenkul) pA trappan till frlluftsstu I Nuox ef~ avslutad kura.

na har jag arbetat med för ,beredelser för revyproducenf. kursen och marknadsförings kursim. Dessutom har jag skaffat en del nödvändigt kontorsmaterial, som skriv bord och stol, skrivmaskin osv. Jag , hoppas få ett bra samarbete med · SöU:s tjäns temän eftersom vi dels arbe tar på samma kansli och in om samma område geogra .. k ar oc k s il f l·skt sett. J ag ons få samarbete över distrikts förbundens gränser, säger Harry. ,- Jag har ofta arbetat in .om uf-rörelsen - på min fritid tidjgare. Efter att ha prickat in alla kurser och konferim ser ser det ut som om det inte skuile bli så stora fri tidsproblem så länge jag -ar betar som , skolningssekrete- · rare. Då jag är ledig tror -jag att ett lungt ställe utan tele fon kommer att vara mest lockande. Redan september har Harry tillsammans ' med SÖV:~ kanslichef Erik Bärnas besökt fem av un-gdomsring arna i österbotten. De tre återstående kommer att få besök i oktober. Han hoppas att kontakten 'med fältet skall bli ~ivande och framför allt att den I;Ikall ske i båda rikt ningarna. Kursverksamheten startade

• BARNLEDARKURSERNA har denna -höst fått ton priori terad position inom ·kursverksamheten i södra Finland, dels på grund av det stora behov som uppkommit i ' och med att den nya ungdomslagen trädde i kraft, ' dels för att föreningsf.olket inte tidigare sysslat med denhär sor tens aktiviteter. Skall man starta~ barnklubbar inom före ningarna måste man också kunna erbjuda småttingarna sysselsättning som riktas enbart till dem. I Aboland. har man räknat med att hålla tre barnledar kurser. Den första h{)lls i

Dragsfjärd 15-16 september med 18 deltagare från Kimi toön. Följande " barnledarkura redan i september med barn hålls i Pärgas 13-14 novem ledarkurser i 'VÖrå och Ytter ber och ,den sista i Korpo el mark. Den tredje grundkur' ler Nagu 10--11 november. I Nyland har man planerat sen hölls i Kronoby 6--7. okfyra kurser, varav den föra tober. Kursledare har varit Sara ta hölls , i samband med Ahlbom och . Trygve Söderling FSU:s fortbildnings- och för från . Barnteaterföreningen i djupningskurs i Brobacka, Helsingfo1-s. Sammanlagt hal- Esbo den 22. 9. Följånde ett 70-,tal ungdomar deltagit kurs skulle ha hålIits i Bor i kurserna. gå 6--7 oktober, men inhibe För barnledarna .planeras rades på grund av att en 3V fortsättningskurser, en i slu- ledarna insjuknat. tet av november och en i ja Den 27~28 oktober hålls nuari. . en kurs i Karis, Sorgkila och Tre föreningsfunktionärs kurser har hållits i början av den 3--4 november en kurs på Kuggom i ~ovisa . oktober. Kursdeltagarna har , FSU :s, skolningsutskott har , varit delade i tre grupper, _och varje grupp har haft fastslagit Som en mmuru egen föreläsare. Stig östdahl gräns för att kurs skall hål las, att deltagarantalet är har haft . hand om ordföran degruppen, Birgitta östdahl tio. sekreterarna och Harry StenOtvivelaktigt finns det be

kull kassörerna.

hov för ytterligare grundkur Senare i höst planeras en ser i södra Finland deoD3 kurs C marknadsföring av uf höst, men utbudet på ledare aktiviteter. Kursen ' kommer för dessa kurser är knappL att lIållas på Handelslärove.r Barnteaterföreningens ledar; ket i Vasa en· lördag i slutet som skall räcka till för prak av november. Som föreläsa tiskt taget hela Svenskfin re .kommer att fungera både Iand, är för få, deras arbets marknadsförings- och reklam börda börjar bli för tung, fri människor. Dessutom med tiden inskränker sig till ett verkar representanter från minimum. massmedia. B. L.

Torsdagen den 11 okt. -

öSTERBOTTNIS~A

1973

POSTEN

·I{Ollllllun,e r avkrävs .

ungdomspOlitisk

långtidsplanering

KOMMUNERNAS · UNGDOl\ISNÄ.MNI)ER åläggs hela tiden

nya uppgifter so.m en följd av a~t de numera är obligato

riska och har att verka i enlighet med den nya lagen om

statligt stöd för kommunalt ungdomsarbete. Före 1 no

vember böl' kommunerna uppgöra en ungdomspolitisk lång

siktsplan som skall insändas samtidigt ined .ansökan om

statsbidrag för år 1974. Pl~nerna kommer att ligga .till

grund för lmr stora anslag som i fortsättningen rese~ve

ras för ungdomsarbetet i statsbudgeten.

Vid ett skolningstillfälle som ordnades av Vasa läns ungdomsnämnd på måndagen föreläste föredragande Kerstin E k m a n '- vid undervisnings~ ministeriet om planering av ungdomsnämndernas verksamhet. Därvid framkom kravet på långtidsplanering.

Det -finns möjligheter för mind re kommuner att få statsbidrag ännu ett år utan långtidsplan, men -inventeringen av nuläget måste under alla omständigne

ter bifogas anhållan om bidrag. - Det är viktigt att vi får in så många långtidsplaner

. Hon framhöll att ungdoms nämndens långtidsplan skall bygga på en inventering av nuläget.

som möjligt, sade magister Ekman. Endast på så sätt får vi pengarna att lossna i finans ministeriet för ungdomsverk-

I själva planeringsarbetet bör unEdomsnämnden få hjälp av andra organ inom kommunen, t.ex. tekniska nämnden, byggmästare och särskiJda plane ringsorgan inom kommunen.

samhet och -utrymmen. Vid diskussionen .efter~t fram~om att Vasa stad bar ~ll1 långtidsplan klar och att Nar pes, Korsholm o~~. Karleby ~amlakarlebY påborJat . plane _ _ _ _ _ _ _ 1rmgen. Vid skolningsdagen i Vasa ieltog ,ett 40-tal personer, U;"g domssekreterare, medlemmar av kommunernas ungdoms-, hyggnads- och tekniska nämn der samt hela ungdomssekrete rarJinjen vid SöFF. . Förutom Kersten Ekman fö "eJäste arkitekt Leif Sund ström om planering av ung domsutrymmen och byggmäs tare Pekka Lehtonen om hur statsbidrag beräknas på bygg- . nader som huvudsakligen ut nyttjas för ungdomsverksam het. Det sist.nämnda föredraget hölls enbart på finska vilket väckte missnöje bland d~lta . garna. Dessa var alla från ' svenska eller tvåspråkiga kom~ . muner och avsikten torde ha varit att skolningsdagen skulle vara svenskspråkig.

För välklädda herrar Blusen p& bilden är gjord av diolen/bomull.

IAktivt

HERRKLÄDER 2 VAN. Bekvämt p& väljkontol

STOCKMANNS

ii I(arleby D KARLEBY ungdomsföre ning ordnade tisdagen den 2 oktober en trivselkväll för ut vecklingsstörda i Karlebynej den. Filmförevisnhig från en utfärd till Sverige visades och efter det så var -det paus där deltagarna bjöds på kaffe, läsk och grisar. Efter pausen höll Benny Kiviniemi en li ten undervisnbig i dans \'ar efter deltagarna fick dansa så länge de orkade. Det är glädjande att.en ung domsförening har fått upp ögonen för dessa utvecklings

Forth

trAn undervisnings

Alm MaJax, Ingmar

Trygve

ministeriet. -----------------------------------:....-

Un_~dO'IDSf··o. r bund;e t'. svarar '--..l

fo·-r den aOla -ndslIa revyn -

' /

.-.

.. O DEN HÄR SÄSONGEN är det Alands ungdomsförl,und som skall svara för den åländska revyn - man alternerar som känt med Teaterföreningen ' i Mariehamn - och de första förberedelserna har redan vidtagits på förbundshåll. Det har visat sig att f y ra lokalförenin.~ar, Finströms UF, Odlingens väuner, Sunds UF och Västra Saltviks Väl, i första hand hyser intresse för att · sätt~ upp revyn, vars regi som vanligt blir en upp gift för förbundets teaterkonsulent Paul Lindman.

Vid ett första diskussions tillfälle för de intresserade tillsattes en revystyrelse som består av förbundets teater sektion, som dessutom för stärkts med Pär-Olof Jans son, av, verkaamhetsledare Göran Hansen samt konsu lent Paul Lindman. Denna styrelse tillsattes för att man redan från början skulle ha ansvarsfrågan för revyn löst. Iderika författare och skri benter inom de engagerade föreningarna skall nu slå si na kloka huvuden ihop och bry sina hjärnor för att var för sig få fram ett lagom roligt och bitskt material, som se dan kommer att sammanstäl:. las till revyns slutliga ut formning av ett för ända~ målet speciellt utsett team. Seg Revyförfattarna har en . _ ganska stark pre::;s på sig för

Pris 116: Byxor .vlle/terylene Pris 59~

*Korsholm, Ungdomsarbetarna diskuterar, trov. Lisbeth Saxberg Korsholm, Henry Harry Stenkull FSU, Erik80n SöFF och Kerstmg Ekman

störda och vill erbjuda dem någon form av fritidsaktivitet. Till barnledarkursen på Kro noby folkhögskola hade före ningen tre deltagare. Tonårsaktiviteter diskutera des senare på kvällen när för eningens styrelse samman trädde med representanter från SöU och Studiefrämjandet Där diskuterades att ungdoms föreningen skulle ta det ton årsråd som tidigare funnits under ungdomsnämndElD under sina vingar. Detta för att ton-I årsrådet är helt svenskt och I då ungdomsnämnden är två språkig hoWas man på detta sätt få tonårsaktiviteten i för~ eningen att bil livligare och att tonåringarna på så sätt skal! känna större ansvar för för~ningen.

att kunna _leva upp till de föryäntningar som ' publiken "täller på AUF-revyn sedan långkoraren och succen "Hus bocken ' i väderhatten" vintern 1972. Meningen ä.i- att 1974

års revypremiär skall kunna äga rum vid månadsskiftet januari-februari, men · om allt klaffar bättre än väntal . kanske starten kan ske nå-' got tidigare.

•

Servicestationer Bengt Nygård, Jakobsgatan 15, Jakobstad, tel. 10090 Harry Sund, Rådhusgatan 41, Jakobstad, tel. 12 038 StotLng & Storing, Kronoby, tel. 45256 '

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 11

okt~

1973

Bilkun'd erna prismedvetn,a i dag

Bra' begagnade fordon lättsålda

• DET SKULLE GÅ. BRA all vara bilhandlare i

dag om man bara fick sälja oeh inte behövde byta~

Men det är de begagnade bilarna som vållar prO

blem på alla kanter, säger Roger Nygård, direktör

på en bilfirma i Jakohstad: Det är svårt all få åv

sättning för begagnade hilar, och kunderna I är

långt mera prismedvt>tna nu än tidigare då det ~äl- ler ~egagnade bilar. De är bättre upplysta nu än tidi~are; motortidningar presenter~r regelbundt't prislistor 80m anger värdet fOr de ' begagnade for_o donen.

Dessa prislIstor förutsätter att det beror på penningbris visseriigen att bilaTna/ skall va-ten. . ra i gott skick, .- men det ~r Bankerna är fortfarande fÖT en sak som kunden inte räk siktiga med lån till bilinköp. nar med. Och- småningom fa,r Ofta får kunden en långt mind 'han en firma att byta in bilen re summa än han anhållit 0':11 till det pris listorna: angett, i lån, och då väljer han en b::a ' även om den inte äri klander begagnad bil i ' stället för en fritt skick, splitterny. Bilköparna går i första hand Sedan står firman där med en bil som måste rustas upp till banken i dag då det gäller Det stora för större eller mindre sum bilfinansieringen. mor. Och då bilen igen skall flerta,let tar avbetalningsköp säljas, har den nya kunden enbart som en sista utväg, när samma listor som utgångs andra . finansieringskällor inte punkt. gett pengar. Avbetalningsköp är en dyr Och de gamla bilarna är svå ra att finna. avsättning för. lösning av finansieringsproble-

* BIIkunderna är lånlrt mer prismedvetna

dag än

tidigare.

Då

Familienyhet

Far Er har vi en blinyhet

Fa~iliens

yngsta

FIAT 126

Säker och bekväm 4 personers bil

Känd Flat-kvallte.

NYlrård. -

försäljarna talar om ; ternumret bestämmer besikt ~ånga hästkrafter och hög pingsmånad byter foll{ bort si topphastighet, tycker kUIl- i na gamla bilar året om, bilar derna att dessa fakt.orer in- I som annars måste rustas upp te spelar nå~on roll. e~t.er: ; före besiktningen. som topphashgheterna anda I Antalet inregistrerade bilar in~ får utnyttjas. i är större hittills i år än under Detta är en riskfylld : motsvarande tid i fjol. Hittills utveckling ur trafiksäker- : i år har ca , 10.000 nya bilar hetssynpunkt. ,säger Nygård., inregIstrerats per månad. Med SmåhiJarna är ohjälpligt I den takten till årets ~lut ökar sämre ur trafiksäkerhetssyn- bilbeståndet med ' 120.000 for punkt än de större. don.

Däremot är det lätt att säl ja bra begagnade bilar. Efter ft;ågan på dem ' är större i dag än på nya bilar. Nygård anser

VÄLKOMMEN OCH

PROVKÖRA!

RÖ~r

säjt"er

Denna skillnad är någonting som de flesta bilhandlare ogil lar.

* Jstad toppar

prisstatistiken

Begagnade bilar är dyra " . Bilar är licensbelagda nu ef österbotten, och speciellt då Jamnare efterfrågan ter punktskaten, 'men hittills jakobstadsnejden. . - har detta inte inverkat nämn - Vi ligger högst I landet, - Just nu är det relatIvt l värt på anskaffningen av ny~ säger Nygård. DE't går inte för I lugnt på bilmarknaden. säger Ibilar. en jakobstadsbo att byta bil i Nygård. Man har kunnat no- , Helsingfors, och inte heller i tera en liten rusning på grunn Cander Uleåborg. Både ~norrom oph sö av prisjusteringarna, men inte _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ derom Jakobstad är begagna- alls i samma omfattning som de bilar billigare. då punktskatten kom. 102/73 Skillnaden mellan Jakobstad Att folk tagit det lugnare och Vaså är dock obetydlig. nu, kan bero på att visl?a mär· , . ' ken sänkt priserna. Man räk, . Som ett beVIS på att begag- j'nar kanske med att andra skall nade fordon verkligen är dyra- f"l" ft . re i våra trakter än annorstä o Ja e er. Ett oslagbart vinterdäck des i landet anger Nygård det EG-anslutningen kan medfö för bilar med radialdäck. stora inslaget av främmande ra att bilar från vissa länder nummerplåtar. Han räknar med blir billigare, främst då engels att 80 procent av de begagna ka. Men knappast blir tyska de bilar som säljs i .Jakobstad och japanska bilar billiga"re har främmande nummerplåtar. nu; valutaförändringar tar ut Bilarna har bytts in på orter de förmåner tullsänkningarna där priset ligger lägre. ger.

RADIAL HAKKIS! "

NR 06

* 'Fartgränserna gynnar småbilar CUl·.

Motom ti4IU :i e,yL 4-t&kl. lIffekt II hk. DIN ( - 18 hk. 'AII). lluupet över lOG km/h. SIUl'erbeteko.... J..kre.... brolllMJHem. BlUtdJI.co,k,

#lHANKKIJA

•

Jakobstad tel. 11898

Sedan vi fick de permll nenta hastighetsgränserna för ett par månader sedan, har intresset för större bilar märkbart sjunkit, säger Nygård. Man är inte lika intresserad nu som tidigare av vrålåk, kraftiga, stora och snabba bil~r, utan köper hellre småbilar.

Våren topptid

Våren är fortfarande " topptid för bilhandeln, säger Nygård. Men den utjämnade besiktningen har gjort att bil handeln O"ckså jämnats ut un der året. Tidigare då en bestämd års modell ~kulle besiktigas före ett visst datum, märkte man tydligt detta datum hos bil handlarna. Men ' nu dA regis:

GUMMIVERKSTAD

A. Ström &eo Hakalaxg. 56. Tel. 27 62, 13 170 Ga~lakarleby

Torsdagen den . n okt. -

1973 -

OSTERBOTT.NISKA POSTEN

)

Se upp ·med

höstb~IYSfl;illrrefl! .

Var fjärde bilist

'enögd' i trafiken

• SE upp MED BELYSNINGEN på bilarna nu, manar be siktningsman Kurt H ä g g k v i s t i Jakobstad. En stråt kastarlampa har förlorat 20 procent av effekten efter 100 -150 brukstimniar, och bör alltså bytas ut. Nu har vi kört med ljuset på en stor del av den ljusa å.rstiden, var . för det säkert är motiverat att byta lampor -för höstmörl, rets skull. Man bör ha ~om regel, att byta lamporna åt minstone . varje höst och samtidigt se över och byta då liga reflektorer. Men medelbilisten byter inga lunda lampor varje höst. - nå vi är ute på trafik granskningar, är -det belysning en som är den- 'stÖrsta bristen, säger Häggkvist. Var fjärde bilist kör med en trasig lam pa! · Under den ljusa årstiden är det inte så lätt att upptäcka att lampor slocknat, men - i höstmörkret märks ju detta ge nast. - En lampa kan ju slockna när som helst det förstår man, säger Häggkvist. Men otorligt ofta möter man en "enögd" bil .som just kört förbi en ser-vice station i höstmörkret, och det är värre att förstå, .Onekligen behöver strålkas tarna vara i bästa tänkbara skick denhär årstiden. Det är ändå svårt att få tillräckligt mycket ljus på den mörka as falten, och ofta försämrar regn

ytterligare ljuseffekten denhär årstiden. • - DÄCKEN är del) andra viktiga punkten som bör upp märksammas på bilen nu, sä ger Häggkvist. Med utslitna däck är nsken fö~ vattenslir ning ytterst stor. . Regeln säger ju att man inte får köra med däck vars möns ter slitits ned till mindre än en millimeter. Från 1 oktober får man köra med nabbdäck, De . farUgaste felen på bllarlU' är- brister , JlI\ bromsar och I styrinrättning, säger besiktnIngsmän- men helst sätter man ju inte dessa på förrän vid den första nen Per-Erik Sandberg t.v. och Kon Häggkvist och visar upp ett par IUJskrämJfga bitar ur si. souvernirsamling, delar som osmorda sU~ts ned och som svet!lats mycket Ula. halkan. . - Det är dock bättre att vi på en bil utan bromsar vid försämra' bilparken; den som märkt, kan man använda dea sätta nabbdäck under redan en trafikkontroll, tas nummer kanske aI:1nars skulle ha bytt också i fortsättningen om man ut sin gamla bil, försöker i förser foten med minst ett kinu, än att köra med utslitna plåtarna bort direkt. ADdra verkligt farliga fel är stället få den igenom besikt- los vikter. sommardäck, säger Häggkvist. brister i styrinrättningen. En ningen. • NU ÄR DET också - som en del tycks glömma - obliga • SOM DET farligaste felet på lampa kan gå när som ' helst, et~ fordon betecknar Hägg det har man förståelse för vid • FRÅN ARSSKIFTET måste toriskt att använda ' körljus. kontrollerna, Dien är bromsar alla .bilar · vara utrustade med Det är inte fråga om någon kvist dåliga bromsar. varningstrianglar. rekommendation längre, utM. , - Utan bromsar är bilen en eller styrinrättningotillräckli- SF-märkta ga ges körförbud direkt. På dessa måste fQten väg:l {rån 1 september skall körlju projektil, säger han. Träffar ~ Bilparken har blivit 1:>e- minst ett kilo. Men . är den set alltid vara på utanför ti~ tydligt bättre de senaste åren, gamla varningstriangeln SF- bebyggt omrAde.

~.....,..-. ~

. ---- .__ .--- ---------------------

VOLVO '"-74

UTSTÄLLNING AV PERSONBILAR IDAG TORSDAG OCH I MORGON- FREDAG i vår bilhall, Jakobsgatan 4l

.1 Med:

DAF 66 farmarbiI. VOLVO SÄLJER DAF

säger Häggkvist. Fordonen är r---~----------------------""'W i allmiinhet inte ~å gamla nu Men en prishöjning kan snabbt

TV:s trafikskola I det andra programmet i TV:s finskspråkiga trafikskola avsedd för alla som rör sig i trafiken granskas åtgärderna vid en trafikolycka. I program met ges en rapport om ett olycksfall på . landsvägel\ och råd om 'hur man på rätt sätt kan ta b,and om trafikoffren och på vilket sätt man behärs kar situationen. Trafikskolan görs av Hannu Karpo och iu hani Marttila. ' TV 1 fredag kl. 20.35.

Nya sälj~ och bytesbilar kommer

Kom och välj· bland dessa:

Volvo har nu bl.a. breda, dämpande stöt få~gare .. HaJ.og~.nljus m~d torkare och spolare. Varmes!ts for foraren . Annu säkrare placering av benSIntanken. Enhetliga sidofönster framtill Välkommen! •

att lita på rakt igenom år efter år

VOLVO 'Haldin & Rose Tel. 10222

VAKTBYTE

Kor in och bekan ta Dej med en ny superman. Kör till Servicestation K-E Westerholm i Hirvlax, ~Iunsala tel., 85 • specialerbjudanden öppethålIn ingstider : försäljning vardagar kl söndagar kl service vardagar kl

8-20

Peugeot 304 ......•. ; . . -72 Vauxhall Viva ........ Saab 95 ; ..... :.;. ;; ;. -70Vauxhall Viva ........ Renault 12 .. , .. :;: ;. ;' ~73 . -VauxhaU Viva ........ Renault 6 TL .;;..... -72 opel Rekord .......... :Renault 16 ... ,. ..... -67 Datsun 1000 .......... Renault 8 ., ......... , -68 Ford Escott . . ....... Fiat 600 2 st . /....... -69 Fiat 600 .. , ......... . Moskvitsh 1500 ...... -71 Wartburg 353 •• _••••• Volvo Amazon : .. ,.... -67 · Fiat 850 ,..... . ....... VauxhalI Viktor ; .. ::. ,-69 'Morris Mini •......... Fiat 600 . . . . . . . . . . .. -66 Fiat 1100 . . . . . . ...... Ford Cortina _ . ; ....... -66 Moskvitsh EIite ...... m.fl., m.fl. . At kontantbetalaren "prutningens förmån" men vi ordnar också smidiga avbetalningsvillkor VÄLKOMMEN TILL BILIiöP.

1~18

8-17

GAl\ILAKARLEUY . Vasavägen, teJ. 15222.

-70

-64

-66

-69

-67

.-69

-71

-73

-70

-65

-66

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 11 okt• .....; 1913 /

Så kommer nog inte att bli på mycket länge' i · varje fall. FOLKH~SAN Just folkhälsolasen ålägger kommunerna en mängd ,!pp I' . tiga leksaker mer än tidsför , gifter ~om de har svårt att driv, de betyder utveckling gå i land med närmast och förbättring -- rena' me- , "'äller detta. hälsofostran. dicinen. , Här kan Folkhälsan träda Lekoteket betjänar sina till och räcka fram en hjäl kunder 'gratis, tidsbeställning ' pande hand. Tandvårdskam (för det är viktigt att leko panjer, sexualupplysning, tekarien har tillräckligt med kostfrågor varsågoda tid att bt:kanta sig med pa vi har en mängd informa tienten så att hon kan välja tionsmaterial att erbjuda. ANTALET bilar ökar nu mera ut de riktiga ~;akerna) per Och mer skall komma - det i vlrt land än antalet kör kort. Man räImar med att be tel. 90-41 34 33 Lekoteket. är just uppgifter inom folk siktningarna I hela landet hjälper de tonåringar som hälsolagen som nu sysselsät skall öka med ätta procent I har kört fast i sina problem. +-er en del av Folkhälsans ar året I genomsnitt, medan de ~Att kunna väDda sig till nå-, betsgrupper och kommitteer. 'nya körkortsinnehavare i lan det var 10,8 procent färre gon som lyssnar med insikt Dessutom finns det nybil och tolerans har visat sig dade bolaget AB Folkhälsan ,1972 än 1971. vara en stor hjälp. Tonårs - Kansanterveys OY just ,för SENASTE ÅR tog 106.000 polikliniken , att bjuda kommuner och and persÖDer körkort, men i år - är Nordens första ra hälsomaterialservice. En riiknar man med att de nya - utreder och behandlar spe organisation som Folkhälsan körkortsinnehavarna skall bli cif~a problem och utveck har genom sin större smidig bara ca 80.000.1 970 var topp - lingsstörningar är då 122.084 nya körkorts het alltid möjlighet att vara innehavare bokfördes i landet. är specialiserad på den . f öregångare, att introducera medicinskt relativt bort verksamhetsformE'r som glömda grupp som ton I JAKOBSTADSDISTRIKTET egentligen skulle vara sam har antalet besiktningar sti åringarna bildar hällets sak att sköta. Men git mera de senaste åren. - är ett teamwork mellan sedan när samhä Ilet hunnit ' i 1968 t.ex. besiktigades 6865 psykiater, allmänpraktiker, fatt, då skall man vara vil personbilar, 1970 8681 och 1972 internist-endokrinolog, gy 10.569 bilar. ökningen I di lig att släppa ifrån sig de nu striktet var 13,5 procent från nekolog, psykolog och · so . kanske obehövliga uppgifter 1971 till 1972. cialarbetare. I många fall na. För vi som jobbar på undersöks patienten av F.olkhälsan är inte alls räd OCH ANTALET nya körkorts poliklinikens hela arbets ~" för att våra arbetsupp innehavare' tycks minska mind grupp gifter skulle ta slut. , Tvärt re i distriktet ' än i hela lan utför \forskn:ngsarbete ' i . om, vi nästan dignar under' det. 1971 noterades den första tonårsproblemeru; etiologi . - ~ l(enpå alla de nya som miriskningen. Då minskade de och behandling. nya med ·4,9 procent från fö står och väntar på oss! regående år. Senaste år tog Kommer inte stat och kom 1185 personer körkort, vilket mun nu efter folkhälsolagens i sin tur var 3,7 procent mind ikraftträdande att överta re- än 'ret innan . Folkhälsans roll inom den fö rebyggande hälsovården , och FRAM TILL 1970 ökade de hälsofostran '! nya körkortsinnehavarna ärli 1 Hide away

gen, men det var de stora års Lena Maria

kullarna som påverkade statis tiken i slutet av 1960-talet. ' 2 I tought the law

1969 var de nya l jakobstads Wi!p Angels

distriktet 1110, vilket var en ökning med hela 36,8 procent 3 Waikiki man ,f rän året innan. Bonnie St. Claire and 'Unit Gloria 4 What about me Anne Murray 5 Cigarettes, ,:"om.:!n and wine VAR GÅR lönsamlletBgr,än Chickory Tip sen melJan bensin- och diesel personbilar ? Redan med"- 8 6 Take me to the Mardy Grass i reservdelar och tillbehör 10,000 körkilometer per Ar, l~ Paul Simon för motorfordon nar det sig att ,k öra dieselbil. - 7 Killing me .softly with his säger Boger N y g å r d Pris song skillnaden mellan nya bensin Roberta Flack ()Ch dieselbilar är numera li ten. ' 8 Take me home countryroads Lynn Anderson '( NY) MEN, det finns ett stort men : 9 rm the leader of the gang denna prisskillnad är liten mel lan bilar I samma storleks Garry Glitter (NY) Skolgatan 9 - i'el. 11 888 klass. Och det finns inga smA. 10 48 Crash dieselbilar. JAKOBS'l'AD Suci Quatro (NY) DARFöR får man räkna med att den billigaste diesel per sonbilen kostar sådär 45.000 mark som ny. En ben&i.nbil I samma storleksklass är näs f tan lika dYl'. men det finns ju långt bimgare småbilar. "MUSIK öVER HELA SKALAN" MED Dessa är dock Inte försedda. med dieselmotor. Är det svåra re att tillverka en liten diesel motor än en stor?

.11111111111111111111111111111..1..11111..11•• '

Bilarrm ,ö kar mera än förarna

BOSCH

torkarbl~d lr av : toppkvatitet. Det mArka geMSt , bittre alart, mln,ked brlnalef6rbruknlnll , och .t6rre' priastatlonsi6nn1ga./ "De rltta"tlndstJlten hi"., NI hOi OM.

hiUer ..al!sten klar oeks1 , slukvlder. Byt nu till nya hög effektiva , BOSC.H .Ior~rblåd NI fAr dem hos OM. PS. I va,je förpackning flnM, en . svemp och putsmedel fOr Vind rutart.

Efterfråga dessa Bosch artiklar vi Er servicestation el ler verkstad.

HALDIN & R.OSE

Jakobstad

BYTESBILAR -71 -70 -70 -70 -70 -70 -69 -69

Renault 4 Skooa S 100 Datsun 120.0 Volvo 164 Vauxhall Ventora Fargo Diesel Fiat 124 Special Triumph 13/60 -69 Mazda 1500 ~ l)atsun 1000 -68 Ford Cortina 1600 -67 Ford Taunus 15 M farm. -67 Isuzu Bellet

-66 -66 -66 -66 -66 -66 -65 -65 -65 -65 -64 , -64 -64

Datsun 1300 Fiat 600 Fiat 600 Fiat 1100 farm. Volkswagen 1300 Mercedes Benz 200 D Morris Mini Volkswagen 1500 S Opel Rekord farm. bra BMW 1800 snygg Opel Rekord Neckar 1100, bra ' Vauxhall Velox

-'7% Simca 1000 LE k 8.000 km dubbla däck, som ny

Vi säljer och byter förmånligt. Även på avbetalning.

AB JAKOBSTADS BILSERVICE

Skolgatan 1.

GM .

Tel. 13 600

B I l AR NYA BILAR

VAUXHALL Viva .......•••.•..•...•..... 14.450: OPEL Kadett 1.1 Sedan ................ .. 16.750: OPEL' 'Kadett 1.1 Sedan ................. . 17.200: OPEL -Kadett 1.2 Super -74 ..•.••.•'..•.•..•• 19.680: OP~L 'Ascona 1.6 -74 . . ............•..... 24.7'20: BYTESBILAR DATSUN A •....•••••...••••.••••••••.•.••••• -71 VOLKSV\,oAGEN 1300 ..•.••..•.•.••...•••• '• .. o••• '•• .• -69 VUXHALL Viva .... , '. ,,' •..••... : .'••.••.•... '. ,_. , • -69 RENAlrLT 'R 10 •.•• , ... ,., . . .. . ..• o . " .. o o ~, o . o , ,, -69 FIAT '11'00 ~ ... . . o • • • • • • O", o , . , : . , . ' " , • • • • • • o ' • • • -67 VOLKSWAGEN 1500 farm. ., o , o • • , ' • • • • • • o ,.~ , • , • -67 -66 RENAULr R 16 ... o • • • • • , • o • • • • , , o • • • • o o • o • OPEL Kadett 1.1 "0 o • • o. ' , , , • o , , , , , o • o , • , , o ~. ~ , " . -66 OPEL Kade!j 1.0 •.,. o o . , , • o : o , , , • , • o • , • o . ' 0 o " , ' . o • -65 FIAT 600 .. . ...•.••...•.... .... .....•... o o ' • • o • • -65

ioo:

0' 0

0 _.' •

O ,y Aulo-.Jari Ab Jakobstad. -

Tel. 10576

...

.tip. Ltopp • , ~ .

•

Lönande m,ed diesel

Specialaffär

TREVLIG RESEMUSIK

DE HöJDA bränslepriserna har gjort att folk nu är långt mera intresserade av bränsle förbrukningen än tidigare då de handlar bil, säger Nygård. T ALET om energikrisen· tycks dock inte oroa/ bilköpare och bilister. Vi tankar och kör, och inbillar oss att energikri sen är någonting som Inte kan drabba oss. Dock kan vi ju som bekant stå inför en så dan kris shabbare än någon tror. -....

-elA,HION BILSTElEO

R. WESTERLUNDS EL.AF,FÄR

• Storg 15 Jalmbstad

'Bankg. ,9 Nykarleby

Ackumulatorer, vindrutor, hydraulik

VIKLUND & KROKVIK Jakobstads Ackumulatorservice Jakobsg. 39 A - Tel'. 13333

,!,orsdagen den 11 ökt. -

öS~ERBOTTNISKA

1973

Tuta ·och kör! är

Det låter roligt sydländskt ~ m.en fuI1t så lätt det nog inte. Men sen Du lärt Dej behärska tekniken är det ett nöje att köra bil. - · . .' Ring ener vik in utI Toivo fuomis bilskola. Där kan Du prata ·bilkörning och skolans lärare instruerar och berät tar. Och sen Du fått sitta vid ratten en ti(L är också Du

en god bilist hoppas

Bilskola Toivo Tuomi & Co Choraeusgatan 7

Jakobstad Tel. 11 251

Orima produkter säljer • • • • • • •

Takrännor, kantiga och halvrunda StuprÖr, kantiga och runda Garantistegar, vägg-, . tak- och räddningsstegar Bastuugnar, även i rostfri plåt Rökrör, 5 dubbla Larvställningar,' Hetörzinkade Torkställningar Distr. repro K JAFS HASPLING Vasa 34646 TEL Vasa 34631

-72

-70

-71

-70

-69

-70 -65 -65

-65 -65

'BYTESBI LA'R

P A.BO

:n: ..

L P~4 UT O

Datsun 1300 ...... . ... Opel Kadett ...... . .... Fiat 600 2 st. . .. . . '. .. Renault 4 Export .... Opel Kadett 4 D. . . .- . Datsun 1300 2 st. ' . ... DKV F 12 ........ .. Contessa . .....'. " .'. .. DKV F 102 ....•.....

-69 -67 -67 . -67

Volvo Amazon

-63

Kom och titta och gör Ditt livs förmåniigaste bilköp. Bilförsäljningen öppen vard. 8.~18.00 lörd. 8.3~14.00 Försäljning BILFöRSÄLJNING Leasing

G. KRONQVIST

-66 -65 -65 -66 -64

Ford Cortina .. . . . ... -63 Saab 96 . .. . .. . ....... -62

Datsun 1200 bra ...... -64

Jakobstad Tel. 12 788 Bemtel. G Kronqvist 13078, O Nylund 11 393

Bottenviksvägen, tel. 13583, Jakobstad

L -' E

Ö~terbottniska

svensktoppen 1

Välkommen till Kyrkostrandsgatan 51 Jakobstad tel. 12 446

Citroen GS .......... -72

ÖPPET på fredag 9.00-19.00

SCA,N "AUTO

CITRGEN

Du kan tryggt köpa , o~kså en begagnad bil från oss. Vi Hagström~ ger 3 månaders garanti på ett flertal. " ,. Toyota Corona, MKI -.. -72 Mazda 1200 De Luxe -70 SANGANLÄGGNING säljes Toyota Crown 3 st..... -70, Neckar . Jagst • . ... . ..... -66 billigt.

Toyota Crown Van .... -70 Opel Rekord Van .....'. -70 -70 Opel Rekord CO.lpe .... -65 VASA TEL. 241352 efter kl. Toyota 'Corona MK Toyota Corolla 2 . st:- -70 -72 Opel Kadett .... ~ . . . .... -64 18.00 T?yota Corolla .. . . . .. .. -68 ' Plymouth Belvedere ... . -66 Cltroen 2 CW4 . -63, -64, -71, -72 Renault 16 . . , ....... <. -68

Morris 1100 .. .......... -64 Renault 8 . ... ... .. . -69 -70

850 .......... -65 -66 'Renault 6 ...... ~ . ; . .... -70

Morls BILAR FRAN Ford Cortina13oo ...... -67 VauxhallY ictor ...... . . -69 Ford Cortina .. . ...... . -71 Vauxhall Victor·' .. ... . .. -68

Datsun 1200 De Luxe farm. . . .... ............ -70 Volkswagen 1600 ...... -67

Datsun 1000 farm. . . .... -68 Volkswagen 1500 farm~ .'-: -64 Citroen Dyane 'ny oreg. Mazda paket . . . . . . .. -71 Datsun 1000 .... .. .....• - 68 Volvo PV .............. -64

Volvo 142 ............ -70 Isuzu Bellet ............ -:.66 Peugeot 404 ..,.... . . -64 -65

lördag 9.00-13.00

TOYO~TA -

TILL SALU

Ford Escort farm..... -70

SAAB BYTESBILAR Saab 99 2~D, blå, körd 60.000 km . . .......... . ..... Saab 99 2-D sandbrun .... . .. . ............... • .... Saab 96 V-4, ' vit , ........ . .... . .. • ..... • ...•• • ... Toyota Corolla 1200, vit, 42.000 km ' ..... • •.....• • •. Datsun 100 A, sandbrun, 66.000 km ................ Fiat 124 Special, blå, 72.000 km ... ................. Volvo Amazon, röd . ............. . ...........•..•..' Toyota Corolla 1200, gul, 74.000 km ..... . ....•..... -65 Peugeot 404 . . . . . . . . , Volvo PV 544 Taunus 12 M 'snygg' . . Opel ' Kadett • ....... -67 Datsun 13.00 .... . . .. -67 Volvo Amazon Sport Peugeot diesel farm. Moskwitsh .... 900 :- -66

POSTEN

8a Bb

', 10 I

Aj, aj, aj SChytttJ Så gick det till när fanar var ung Yngve ForselJs Sången han sj6ng var min egen Lill Lindfors Omkring tigga~en frän Luossa Hootenanny Singers Våran egen sång Ann-Louise Hansson KaJla't vad du vill Family Four Kom morgon Anna-Lena Löfgren Den gamla dansbanan Ove Köhler Rör vid mig Inger öst Hurra, hurra Lill-Babs

Posten OsterbottnlSk ungdomstidning Jakobstad, Finland Medlem av tldnlngartl8.!' förbund '

l'Idnlngen utkommer varje ' torsdag Redaktör

PER-ERIC ' ANDERSON Red.aktlon: JakobsgataIJ IS Jakobstad, tel. 13 550 Redaktör I VII$8 S,.E . Glader HandelBespl 10 D, te!.

13 022

REDAKTIONSRADET: Alt Snellman. ordförandr

Håkan GranJund rerJärv, Mar tin

Marken

Staffans Mattsson

Karvat, Ulla-MaJ Vörå. · Karl-Erik Vasa,

liars-Göran

Malax ocb Birgitta Forsman Närpea, PRENUMERATIONSPRlS

Sperrlng

1973 Helt A.r . ••••••••••• _

o •

6 :

0,0. 8:60 KvArtaJ Skandinavien . •• 11: Ovrtga länder .0_.'-0-. 11: Haivt är . : ..... o 4

•

o o..

•

••• •

2:~

o. o. o. o

Lösnummer

. . . . • • . . .. - : 2Ci

ANN(>NSMOTIAGNINO:

SOU:. kansl1. Vasa, te!. 136.72

. ocb U;372 OP:. ANNONSTJANS'!

JT-exped1t1onen. Jakobstad Jakobsg 13. tå 18 5M

JT-kontoret. Nykarleby.

te!. 20024

bör lnlämIuI.a Slm8st

måndag kl. 16. t1ll SOU-kansllet

senast kl. 19

Annonser

KASSA OCH BOKFORING

Jakobsgatan 13, Jakobstac! te!. 13550

ANNONSPRiS: l

U T T E

texten .. ' " . . ,..... .

Etter texten " .. ...... -: 90

Minsta

annonaavgift

•• 16:

Bestämd platB _-: 20 ~ mm

FARGANNONSER:

MInlJn1storlek 200 mm tillägg& pm - : 30 spmm ocb färg. FörenIngsspalten per rad liO p. OsterbottniSka Posten ansvarar Inte för ev. skada SOlD tUlta gatB annonsör pA gi'Wld av fel I annonser som InrIngtB eller, som på grund av postförsen1ng Inte Införts I begärt oimul'!er. Jakol>Stads lTycken oc.ll l'tdnlngll

Aktiebolag, Jakobatad 1978

öSTERBOTTNISKA POSTEN

~or~agen

Slren S k a

den 11 okt. -

·1913

~~""""""""""""~""~~~""~~'4!'"'~~"""",,;,,,,~,,,,,,,,~,,,,,,,,,,,,,,,,,~,,,,~,,,,~,,,,~~~,,,,~~,,,,~~~,,,,,,,,~"""'~41 t

e .

.o D Dualismen mellan det gamla och det nya präglar folkhögskolans mynt. Tvång· . et att i likhet med den två·

hövdade romerske tidSgilden '.

Ja~~.~~~!~.framåt i tiden Det fanns en tid, Och den

reflexioner krl.eng· s'k olan-i.Kugg.~O. m.

är . ingalunda ' avlägsen, då man på många toIigivantle håll betraktade den skäggige ordets skola" i nysaklighe och långhårige dansken Ni· tens tidevarv. Vare det nu sedan berodde kolai . .Frederik Severin Grundtvigs folkhögskola så· på att långhårighet och som .en relikt från 1800·talet. · skägg igtm blev högsta mode En lite patetisk och roman· · e'l ler att den gamla storfa tisk ram "det levande miljEm blev återupptäckt. Alltnog-:' herrar skolreforma torer från .oittinen till Itälä fann så många värden i den skol~legering, som kombine rat andens och handens adel skap, att folkhögskolan fått högofficiella konkurrenter på halsen. Om man tidigare fruktat att "folkhögskolan skulle högaktas till döds" kan man nu befara att folk högskolidim segar till döds.

••

Rektor Gott.frid Siren.

tL Vi har inte undgått bråtet, ditt samvete skaU uppiysa inte de miSSförstånd som lätt dig om vägen. Har du en inträffar på en byggnads känsla av att du måste tys plats. Vi har inte haft de ta ner ditt samvete, tumma auktoriserade magistratsrit på det, polemisera mot det ningar och entydiga arbets· då valde du inte sanningens beskrivningar för vårt and väg. liga ~skolhus som vi har för Där du går på livsvägen vårt materiella. vad är det du söker ?Psyko Vi väljer inte våra föräld lo~n ' svarar: du söker din rar. Inte den tid vi föds i, egen identitet. På svenska: inte vår hudfärg eller vårt du 'söker svaret på 'den bety modersmål, inte våra anlag delsefulla frågan: vem är jag eller böjelser. egentligen, var står jag, vart Få väljer sitt fädernesland. är jag på väg? Våra fria valmöjligheter En människa söker sin är färre än vi tror. Därför är identitet. En skola gör det. det av: yttersta vikt att de · Ett land gör det. gåuger vi står vid vägskälet vi gör ett rätt val. Det är in D D För icke så länge sedan D D Östra Nylands folkhög te säkert att det är tryggast var Finland ute i världen skola har varit en byggnads att följa .. med mängden och känt som, "landet som beta · plats. Ur byggnadsställning massap, Vår tid har gett lar sina skulder", liksom vi ar och omgivande oråte har många skrämmande exempel också var kända för Paavo på vilseledda människomas Nurmis löparsisu och Jean rest sig en ny Skapelse som skall tjäna framtidens gud. . sor. Sibelius ' symfoniska dikter. Du frågar hur du skall ve Vi har byggt på det nya Det var ingen dålig identi ta att välja rätt. Jag svarar: hus, som .heter skoldemokra tet. Att vara känd för sin är

Iighet, sitt målmedvet!1a lö pan4e på vädjobanan och ,sin förmåga att skänka sina m.e d- ., människor sköna melodier. . ' Kanske denna treklang är hemligheten med att Finland ännu består såsom natio~ ' j en vulkanisk värld? Kanske vi som människor och indivi der ' har någonting att lära härav? Ärlighet. Vilja. För måga . att glädja sin nästa. Inför sitt sextionionde år ä i- östra N ylands folkhögsko la i många avseenden bättre rustad än tidigare. Materiellt och erfarenhetsmässigt. Pro jekt, som vi av tVIngande skäl biott hyst i våra tankar och hjärtan går vi nu att förverkliga. Östra Nylands folkhögskola har sedan gam malt ett högt mål. Den har velat vara "hemmet vid vä gen". Vi har kanske ofta misslyckats. Felet har inte legat i målsättningen utan i otillräckliga mänskliga och . materiella resurser. Höga mål är sällan lättköpta. De är alltid värda att sträva till. Vi måste börja om, på nytt och på . nytt igen. Lära av våra framgångar, lära av vå ra misstag. På nytt, på nytt, på nytt. Så lyder livets lag.

GottfrLd

Siren

Nu jobbar folkhögskolorna igen

Så såg I(uggom--unga på skolan

NU ARBETAR folkhögskolorna igen. ett nytt läsår har startat, en ny kull har trätt till. Under de sista . dagarna av senaste läsår skrev eleverna vid östra Nyl~nds folkhögskola i Kuggom texterna här nedan. korta presentationer av sin skola sådan de såg den. Björn: En fram4t!

blick

bak4t

och

I ' STORT SET!' kan man väl säga att det var ett trevligt år med trevliga kamrater pl öNF, det har bara funnits ett par otrevliga tilldragelser. Bland ele verna har jag fAtt nya kamra ter. Det är bara frågan hur man skall kunna upprätthålla kontak ten med dem på grund av de långa avstånden. Det har varit Intressant att få bekanta sig med östra Nyland. En mindre rolig sak var det att . det Inte blev någon skolresa. Sedan vi fått bet.ygen är vi lediga en tid. För att Inte helt förlora kontakten med kamrater na, " ~tämdes det att vi skulle ha .en kväll på sommaren ~ så många som möjligt skulle för söka .komma tUl öNF. Men om fran'\tiden längre fram vet jag Inte mycket. Det ' vore bäst att nu på våren skriva In sej 1 någon yrkesskola. Men vi får se. Raija (fin8k elev): (JNF preaenteraa

östra Nylandl! folkhögskola lig ger pI. ett gallISka · trevligt stäl, le. Här finns mycket vacker na _ . "Det finns . många tallar oCh .alen akfner alltid och alla har bAde "lärarna och ptt humör, elev.....

Man arbetar ga.nska · mycket här 1 skolan, kanske man .skulle få mera fritid. Kvällarna är all tid trevliga och 'Ilan kan göra nästan vad man vill. Om man vill läsa och studera något speciellt så får man göra det. Hasse: Ett samkväm p4 (JNF

Vi brukar ha våra samkväm på onsdagskvällarna. Vi slutar lektionerna kl 18 och samkvä met börjar kl 19 så där är cirka 1 timme att göra sig klar. Det är nog Inte så mycket man be höver göra, men den värsta smut sen kan man tvätta bort i alla fall. När klockan blir 19 -ringer , en elev I .en klocka och alla samlas I stora salen. Det börjar med hälsningstal. om ma.n nu kan kal la det så och det !SUr vanligt vis alLsång medan första koppen kaffe eller te avnjutes. Efter det vi drue~t och sjun git 1 lugn och ro brukar vi ha program, som en programkom mitt6 ordnat. Ibland har vi dis kussion I stället för ' program. Det brukar ' räcka <.n timme och sen brukar flickorna städa bort koppar och sånt och när de är klara mect det börjar danSen. . Vi har en bandspelare och en skivspelare. som musiken kom mer . Ifrån. Dansen varar till kl 22.30. Då är det dag8 att ställa

stolar och bord på sina platser och så återstår ' endast att· gå och lägga sig. .Muriel: V4r skolvecka

Vi börjar veckan med "väck ning på måndagen undefär halv nio, så att man hinner tllls kloc kan är 5 i 9 för då. börjar lek tionerna I engelska. VI har ganska tunga dagar. Att orka håUa på frå.n 8 tlli 18 alla andra dagar utom måndag och fredag. På tisdag är det väckning kl -7. De som är nior gondejourer skall vara I lJlatsa len 15 över 7 för att sätta mor gonmålet på borden åt OISS alla. Kl 10.35 äter vi mat fÖl"$ta gången på dagen. .Sedan börjar vi Igen kl 11.30, Då går vi ut och promenerar. ':Fysisk fostran". som det kallas. Sedan har vi kaf fe Igen. Så har vi lp.ktioner igen till kl 15.10 då vi äter middag. Sedan är vi lediga Igen till kl. 16.20.

Det är nog ganska så . tunga dagar. På onsdagen är det tyngst för de flickor som går på hus modersl!njen. För då måste de stiga upp redan klockan ' 6.30 för att göra deg som de bakar ut senare på dagen. Sedan slutar onsdagen kl 18.00.

Eleverna presenterar sitt skol emblem pA denna .elevt.eckniDc.

mlnstone den sis~ tiden är all tid trevligast. Sen när skolan verkligen slutat behöver det inte alls vara så roligt som man van lI~en föreställer sig. Just nu befinner tet på skolåret på den mörka vintern te och tänkte på än våren. Och nu den här.

vi oss 1 slu

nebär inte bara att man 81~ skolan. Allt 'är inte över trotS att cte. na skola är slut. Livet går . re. För en stor del av 08B det att även nästa år· nöta

öNF. Under gick jag in något annat plötsligt är

Visst måste jag erkänna att det känns trevligt. Visserligen J an-Eric: Folkhögskole är det inte något fel på skolan, funderingar p4 slutrakan tvärtom, men I alla fall är det Personligen faller skolavslut roligt att äntligen närma sig slu. ningar bra in i min smak. Åt~ tet. Avslutningen 1 en skola In

Goda dagar har man på ea

la om man bortIller frän den da studietakten l vissa Det är väl se från.