Österbottniska Posten (ÖP) nr. 42 1971 by Österbottniska Posten

- .. ---

österbottniska poste n -

Öslerhottnisk

...

un:!rlumsl;o n i n

Torsdagen den 21 okt. 197]

'25 P

- 42

========�==��,-=--=.��-==�=

I m rgo börjar det! l morgon fredag brakar det loss pa allvar på SöU:s kansli. Då börjar. nämligen beställningen av orkestrar till ungdomsföreningarnas danser under år 1972. Förbundsledningen

presente och beställningar via personligt

rar ett nytt system· för dessa besök på kansliet. orkesterbeställningar,

som

senaste åren visat sig bli allt"

I slutet av senaste vecka ·sän ' des ut ett brev med orkester

svårar at bemästra för kansli beställningslista samt en för . RattvIsekravet har också teckning på de orkestrar som föranlett förbundsledningen att finns tillgängliga för spelningar på allvar fundera på orkester nästa år. penna orkesterbeställ beställningarna. ningslista skall våra kansliet. et.

i morgon Nyheten för året består i att tillhanda före kl. 9 den i f första med att vara Ör r möjligaktiva föreninga bereds het· att komma med en skriftlig

orkesterbeställning som beaktas före

bå:de

telefonbeställningar

ronden.

Telefonbeställningar

och

Se sidan trptton. spalt 'l .

Inga teaterans lag

•

stadshudgeten Teaterfoll{et stoder Rasehorgsspelet De.t. finns inga pengar --.reserverade i-stats udgeten för sommarteatrarna, konstaterade såväl Kajsa Krook, med lem av statens konstkommission_ som Ralf Långbacka, medlem av Follitingets teaterutredningskommitte. Var undervisningsOlinister Kala\'ainen ska:) hitta de pen ar hOn så smått lovat Raseborgsspelen är svårt att säga. - Kanske av statsradets dispositionsmedel, trodde Kajsa I\.rook. Det stod i varje fall klart för FSU:s tea tersemmarium att det under kommande sommar finns mYCket små chanser att erhålla bidrag direkt från statsbudgeten. Men kanske via länens. konstkommissio ner. I samband med avslutningen av se inarief beslöt därför aHa att stöda Västnyländska ungdomsringens yrkandf' på statligt bi.drag inkommande sommar. Många störa "teaterkanoner'" en tIärlig byktvätt genast i· bör

, hade denna gång 10ck3,ts att del

jan av

seminariet,

vars

svalI

ta i uf-rörelsens överläggningar

vågor gick ännu efter det semi

Utöver de nimnda st.gs vid se-

adjö.

om so'mmarteaterverksamheten: nariet avslutats och man sagt minariet

författaren/radioche-

sig , drogs debatten igång av A llan Helsing, som i egenskap

tens,

Vi kan inte acceptera Raseborgsspelen som någon sorts Cassius

Närpes.

Clay

bland

finlands

·T.v. Nils Malmberg, t.h. Lisa Broman, från

G ' Lindqvist

Cathar.na Späre. barn- och skolarteateriedaren !\Iargret von

Nya

•

Anders

hälsat ·välkommen och alla de sju närv'arande sommarteatrar -

svenska sommarteatrarna, sade Ralf Långbacka.

Sedan

. fen Hans Fors, regissörenlskådespelaren .Börje Lampen.ius. Pressens

teaterreporter

St.undars-värden

Börje

Lång, radioredaktör Allan Hel sing samt hela raden toppteater folk från uf-rörelsens egna led.

De fick också vara med - om

na getts tillfälle att presentera

av ordförande i SÖU:s teater

nämnd framförde de österbott

niska

sommarteatrarnas

åsikt.

Varför uppval{tade Väst-

Se sidan tre, spJilt 4

öSTERBOTTNISKA

Det finns mycket att gör jämlikt

<lP

21 okt.

1971

Det

fin

inget jämlikt sam-

hälle;

s ett land där alla

men finns det andra vägar som leder till ökad jämlikhet.

- stater kommer

Det kommer

heller

finnas, ett

aldrig

sådant

stycke

framåt,

må bättre av tidig väckning -.:...

långt

låt vara

i jämliknetens namn.'

Särskilt

att

nådda

Men detta får inte innebära

'står

välfärden.

Det finns allt-

ler

'jämt mycket som kan göras

På gator och torg

Det sker en omfördelning br.{h...

Yrkesgrupper

gen0D!. skatterna och olika for mer av bidrag. Också skolre

'Det giiller' jämlikheten mellan könen.

Mellan

grupper.

formen innebär ett rejält steg

olika 'yrkes

mot ökad' jämlikhet.

M l an olika kom

muner och regioner.

exempel films:

Andra

de n' överlag

Mellan

förbättrade levnadsstandarden

Det gäller också jämlikhe-

framstår som tämligen jämli

olika länder. ten

mellan

gör

,familjemedlem-

att

mänskor

gemen

övrigt

stycken

som

sportJern

den

avgift

en rad av de uppgifter som an kommer på dem - är en kvar Jeva från en gången tid.

på håll kan det förefalla som

lersystemet

är

gäller

val

ken

än

ha kommit längst när det gäl

För

om Kina och Kuba skulle

på arbetsplatserna.

ler jämlikhet, men det inne bär ingalunda

att de

liksom

att tala om arbetsplat

serna - de är ju föremål

väiar

för en ständig disku sion.

och metoder som brukats och

Vem skulle förlora på att

alltjämt brukas i de nämnda - alla ans fällda började och slu länderna skulle vara lämpliga tade sin dag på samma klock för vårt land - för oss.

I den västeuropeiska rikedo

seras.

lands

och

mest

monotona

Detta

kräver

kunde med fördel, slopas -

nykterhetsorganisatio

nernas förbund. I motivering

eller ännu hellre ges åt alla

en heter det bl. . aft "den av

som arbetar i samma företag.

riksdagen i lagstiftningsskedet

Men å andra sidan: klockan

•:lart utt yckta viljan till bestarffning av roderfYgeri å.t minstone i ett fall blivit oför- ' verkligat. Skulle det. inte vara orimligt kunde man frestas att tala om förföljelse.

Men naturligtvis

har frågan allmängiltighet.

Rattfylleri är kriminellt och

bestraffas - låt vara med en inte till alla deladycklig'följd verkan, bl.a.

hotar

rattfylle

risterna att fylla våra fång vårdsanstalter.

att

Nu före J'igger ett föri?lag att avlöningssystem

länsmännens skalJ

ändras,

Ändringen

öre

slås träda i ktaft den 1 mars Enligt detta

1972.

förslag får

biträdande länsmän enbart må huvudlänsmän

medan

le rna. Missnöjet pyr l länsmansleden. Den ,23 oktober håller länsmän nen extra möte i Jyväskylä för diskutera -

och

Ingen

beg r

att

skalJ få sänkt lön.

sannolikt

inte, baka

länsmännen

Men varför

sportlern också i

huvudlänsmännens löner. Länsmännen är tilLför att be

tjäna

medborgarna.

För

detta

skalJ de uppbära en lön.

Skotts kan

som bör uppmuntras.

Men även

öP: s kommentarer angående här spelar ekonomiska orsaker in. utfalJ

under ungdomsvec

Om en grupp i samhälJet (ungdo

i Kro.noby. Tyvärr har jag men) gynnas blir ofta någon an

inte haft' tillfälle att läsa öster-

nan lidande. Tyvärr kan inte vårt

bottningens,

samhälJe

antagligen,

utförliga

erbjuda

'sysselsättning

övr:gt alltid .farlig för OJ,lykt

referat varför jag helt måste ty

och fullständlig service

r::.

mig UIJ de fragment som öP haft.

samhällsgrupper. J

personer.

betala

' I läsarforum Bra att vara ung, sämst Vara· gammal Jag har med intreSse tagit del

Så farliga är de .inte i det skeedet. Med tanke på den starkt öl{a-de småbåtstrlj.fiken är det Qcl,så till sjöss' - sjön är för I

undgår

löningssystemet.

privilegier

åt

aUa

Har någon kommun en åldrings Just a -question - helt utanför Straffets art och storlek kan diskuteras, både till lau'ds den egentilga saken; Var var en ledare ? Det förväntas att pensio-,

och sjöss. Det viktiga är att förebyg g:l. - efter varje inträffad olycka är det försent, också om man utmäter lagen!; strän ga<;te straff. Mcn hur ' .

•

' -

öP-referant

ungdomsvec närer skall känna tacksamhet och

under

kan ? Var inte- detta en sak som

nöja sig med de, smulor som fal

verkligen angick de- unga, en sak ler från den rike manns bord. Men som en ungdonistidning med am alla vill bitioner

borde

Ungdomsleda

inte

äta gräddtärta och

följt upp helt leka ringlekar efter fyllda 65. Li vet Iflåste vara någonting annat

och hålJet? är

en bra sak

vet på förhand - på

litiska partierna och kanSKe

herre och vem som

särskilt

dräng.

då

för

ägna

politiska

jämlikhetsfrågorna

ordentligt

... _

tag när --" vem som Men det är

·ingall...

att en

välfärden

uppmärksamhet.

som

skall

ens ställningsta.gande

Genom att Skapa opinion f-ör

finns även ,någonting

ett jämlikt samhälle kan upp-

tern solidaritet.

(

i veckan som gått

• Att kunna läsa i bok är att vara gynnad. Att äga en bok är att vara rik. Många mäter rikdo i II!.ark och penni, i lägenheter, aktier eller area ler - någon är rik nog att äga ett bibliotek. Flnns det någonting skö nare att ta på än en vacker bok?- Finns det någonting som sådan mättnad åt en ger mänska som läsning? Jag vet inte. Och ändå finns det miljo ner och åter miljoner män-

finns inom det bildade loppet som recenseras i sen och som återfinns i lioteken. Självfallet är det läsa denna del' av ski.ua� raturen. populärli.ue��Men då. Ja, det är i huvudsak ga om deckare, västenl. karserier romant;ik.... böcker som kostar JDII1Xlt!'r 5 mk, ofta betydligt m.iz*'1t" och som finns i a lla tiIll:., :f: ... kiosker.

handpenning.

protestera mot - det nya av

Privilegier

gru'ppåtskiljande

fin

myndighet

att

Dethär och en mängd andra

kriminali-

med

dricks; ingen som har ärende till

i att den som har det smutsi

$emestern och' hårdaste pres

bör

styc

nen får behålla ,en de.! av sport

sas av stämpeluret.

Roderiylleri

systemet

Sport

nadslön,

jobbet skall ha den kortaste

båt

värre

många

slag? Vilken rättvisa finns det gaste

Fyll,eri

som

bl.a. länsmännen bat upp för

olikheter bl.a. då det nöjen,

Spola sportIer

ka på gator och torg; däremot av

kan

möter

'marna.

Politikerna

Det är ingaJ

fackliga organisationerna inte

mera jämlikt. ,

samhället

]llÅnga

unga.

som

komma förbi.' Det förefaller i

'resurslör-<ielnin.g.

att arbet t för ökad jämlikhet

för de unga fram

jämlikhetskravet

någonting som varken de el

I grunden handlar det om

ställda mål nås borde kunna omfattas

ungdomsor,ganisationerna

att börja sin dag än kl 8. Kan

det finns stora hål i den upp-

sam-

hälle.

skall uppges.

vi-e'tt

skulle ha ägnat tillräckligt in tresse åt jämlikhetsfrågorna.

Det är också skäl för de po

ske skulle också tjänstemän

Finland, bygga upp, välfards

bo under i stort sett samma villkor.

Torsdagen den 21 okt. -

7 är kanske en bättre tidpunkt

nom att, såsom i Sverige och

medborgare skulle arbeta och

att

POSTEN

Se sidan fjorton, spalt 4

1)et är skönt att hå-Il

en bok

•

stn hand

slror som aldrig l}ar fått ,I ära sig läsa, mänskor som aldrig har sett en bok, än mindre har hållit en bok i sina hän der, har fått vända bladen, forma tryckta ord till meningar. / Armt-är deras liv. • Har du' någongång tänkt efter, gjort jämförelser mel lan att titta på television och att läsa en bok. Sätt dig tre, fyra timmar framför televi sionsapparaten och du- kry per tom till sängs . Du' har sett underhåll ningsprogram flimra 'förbi. Du har upplevt fyrtiofem minutersdeckare med våld och blod. Du har sett - ja just det som en televisions kväll erbjuder. Blev du rik? Har du å andra sidan känt den stilla glädje som en bok kan skänka - en karamell att suga på,.stundom söt 'och god, stundom så syrlig och stark att, den svider i mun nen. Men du minns boken, det,

•

• •

Det är böcker talar om, men de säl rige - de enda s har till hands - var i procent av boktitlarna lärlitteratur, som ,säJ ra upplagor. Det be mer än hälften av sålda bokexemplar ....ar

teratur som intill exis

i den litterära världen.

Hur länge skall Vi

huvudet i busken? Lärare och bibilloo5.ln!ll' som är medvetna om

unga_ läser - det

åtminstone tro - bygger

- mr.. vidare på de ungas I. ä:- si se?

Det är biblioteken

censenterna som måste

ma ut ur sina slutna . Det är deras sak att Il

de unga att gå vidare

serietidningarna och

lärlitteratur till den

, ga" litteraturen.

Liksom det natur'

, skolans - och hemm

stora förlagen som br1111t1_ lästa.- --med upplagor på' ett Minns du ocks bilderna i sen andra ta ö'ver poOU:!iz:� televisionen '- 'med behåll rierna? Borde inte ning? gången i populärklassea • Det finns en enorm klyfta

i om litteraturen. Escarpits, en fransk litteratursociolog, talar om det populära krets , loppet och det bildade krets , loppet.

na tjäna den erkända . turen? Men om det inte

ALF S

,______________________

den 2l okt. - 1971

öS t E R BOTTNI S KA

POSTEN

3 Under en dryg

nyl-ändska

timme gavs

och togs som aldrig tidigare i

INGA TEATl-:RANSLAG',

teatersammanhang inom uf-rö

ungdom ringen

dervisningsministern före detta

relsen. Värst var kanske . Börje

Lång som undrade hur "lamm

artade" man egentligen kan seminarium, frågade, Erik An vara och ändå hoppas på a tt bli dersson från Lurens sommartea tagna på allvar. ter i Östra Nyland. Såväl upp Börje Lång konstaterade att ve.clctningen som Malmbergs Västnyländska ungdomsringen sleriverier "är" en utmaning till sannolikt hade fått stöd från övriga sommarteatrar. Varför alla andra sommarteatrar i sina kan inte Raseborgsspelen rätta strävanden att erhålla stamgt mun efter matsäcken som de stöd inkommande sommar, om övriga gör, de gått till verket i en annan anda och inte försökt göra det Cassius Clay på de andra teatrarnas bekost - Det var fel a v Raseborg nad. Han menade också att det , att utnämna sig själva till "fin t.o.m. fortfarande skulle gå att landssvensk sommarteater", sa få detta stöd - han efterlyste Ralf Långbacka. Han kritisera dock en annan attityd från de deras Cassius Clay-attityd västnylänn ingarna. och menade att en kulturinsats Småningom förde s debatten inte kan mätas i hästar, hönor över på de frågor som SÖU och getter. Inte ens i antalet be hade väckt i sitt uttalande sökare. Han tyckte också det början av debatten. var horibelt att som bas för en kulturnisats

göra

jämförelser

Hur länge jobbar

om ruiner. - Ingen proffstea"

amati>rer gratis

t r satsar 21.000 mk på dekoren

för en pjäs. forts31tte han. Han Ralf

Långbacka konstate . rade att det inte finns några pengar ran, i Finland kostar staten lika reserverade i 1972 års budget mycket att upprätthålla som för sommarteaterverksamhet. alla övriga teatrar i landet, men understödde SÖU:s förslag om att detta inte gett anledning till ett samarbetsorgan för sommar jämförelser i stil med dem-som teatrarna och menade att en ge Raseborg ,gör. mensam framställning kunde le... nämnde också att Nationalo,e

Sittande Inger Ny • VäStnyländska ungdomsringen var välrepresenterad vid seminariet. olm och Nils Grönblom, stående fr. v. Lasse Fagerström, Nils Malmberg, Tor Werner, Ca rita Fogelholm och Elis From.

Specialskrivna pj äser för SOIlllla l rte,atrarna'

'Nils Malmberg bemötte med da till resultat. Han pekade p å att ytterligare med siffror på moment i budgeten f ö r profes österbotten utrett möjlTgheter visa Raseborgs storhet. Han ha sionellt leg d amatörteaterverk na att erhålla statligt bidrag de :';'äknat ut att 1'{ykarleby, samhet och anslagen för större I och .därvid konstaterat att det Korsholm, Närpes och Lurens sommarevenemang. finns möjlighet att erhålla stat tillsammans hade lika stor 'pu - Behöver vi understöd, frå... ligt stöd från flera olika mo blik som Raseborg senaste som gade han. De flesta uppvisar ju'

Författarna borde aktiveras att skriva lämpliga pJaser

ment i statsbudgeten och via fle mar. I biljettintäkter hade Ra vinst. Han besvarade själv frå .seborg lika mycket som alla gan med en motfråga: Hur län.. Centralförbundet för fin övriga' sommarteatrar tillsam ge kan vi pressa amatörer att i

ra olika kanaler

för sommarteatrarna och för aldiverande barnteater. En gemens

broschyr där , lla sommarteatrar presente

tas slcall utges för

nästa säsong.

Nästa- års -teaterseminarium skall behandla barnteater

verksamhet.

Dessa konkreta förslag fram- Ett förslag om att nästa teater

fördes och 'omfattades i diskus-, seminarium skall behandla barn sionerna vid FSU:s teatersemi teaterfrågor vann understöd. narium. Mest diskuterade man SEG marknadsföringen, information och PR.

Man var överens om en

viss gemensam satsning.

Det

Fler lianaler

framfördes t.o ., m. förslag om 'att gemensamt

anställa en person

som skulle sköta

frågor.

Den

samarbetskommitte man beslöt

bidragen skall också ta sig an

information, och'

marknadsfö

ring.

sommarteaterverksam

Man ansåg också": att, de olika

österbottniska

rit

snedvriden,'

hävdade

. sommarteat

gruppernas pjäsval borde kom

rarna vid FSU-seininariet.

minstone inte två grannteatrar

sommarteatrar

plettera

'varandra .så

att

åt

- Vår

skulle ta/.upp liknande pjäser. till

livlig

att

alla

bedömas

nas

samma

existensberätti

gande, sades det.

debatt.

-De österbottniska sommar

Bengt Nybo från Korsholmsspe

let föreslog att man skulle höja biljettprfset överlag. Genom jämförelser med andra. evene mal!g och t.ex., pri et på en wienerchnitzel korn han fram till att en teaterföreställning var värd ett biljettpris om ca 14 mk. Han fick inte understöd , för sitt förslag. Sommarteatrarna ville fortsätta med biljettpriser på ' 6--10 mk.

är bör

teatrarna motarbeta

kommer

inte

att

Västnyländskä'

ungdomsringens

strävanden

att erhålla statligt stQd för Raseborgsspelen. Vi anser att FSU

som centralorganisa

tion för uf-rörelsen - bör se y

kunde

erhålla

tekniska

marknadsföringsfrågor,

och

De riksomfattande festival

arrangemangen erhåller ett

till att ingen enskild sommar teater erhåller statsbidrag på de övrigas bekostnad.

Även barnteaterföreträdarna På basen av en gemensam-dis efterlySte specialskrivna pjäser. 'kussioR har sommartea:trarna i De

S,am,arbete

Då flera talarE) understödde de

österbottniska

sommarteatrar..

nas förslag om en samarbets

FSU:s teatersemina,rium kon kommitte beslöt seminariet före staterar, att sommarteatern slå att FSU:s styrelse snarast har

given

position

inom möjligt skall tillsätta en sådan.

betydande statligt stöd inom

allmänna tea.tera,ktivite Detta kan . ske redan kommande ten. Därför bör sommartea veckoskifte när FSU:s styrelse

kultur ' och konstaktiviteter.

stöd från det allmännas· sida

ramen för statens anslag för

Om sommarteatrarna sam

som likvitrdiga och tillerkän

Också biljettpriserna g v an ledning

åsikt

samarbete

pertoar-,

heten i Svenskfinland har va

om' pjäsval.

intresSerat

service och rådgivning i re

ser för sornrnarteatrarna under- ströks i debatten

är

sommarteatr-arna

Den debatt som hittills för'ts kring

Värdet av specialskrivna pjä

teaterorgani mans. Raseborg sex veckor arbeta utan att ens gäv Ändå av 13.000 mk f-örlust medan alla få ordentligt ersättningar för samarbete med sommarteat de övriga utom K-orsholmsspe sina resekostnader? rarna. Man har diskuterat len uppvisar vinst. Han ansåg Kajsa Krook redde ut vart de frågan beslutat' kontakta att storlek.och behov bör un , pengar går som finns reservera sommarteatrarna i syfte att derstödas. de i budgeten för teater och erbjuda dem medlemskap i konst. Hon konstaterade att det . förbundet. även på sikt blir svårt för som rarna föreslår. Ett samarbete med de pro marteatrarna att komma åt an att FSU:s tea terseminaripm fessionella teatrarna kunde slag direkt via statsbudgeten. besluter om gemensamma ge sommarteatrarna möjlig Hon stödde Lång-b ackas åsikt åtgärder i syfte att erhålla . het att konurta i åtnjutande om att en samfälld aktion i så statligt stöd för sommar a v de medel som finns re fall vore bäst. Via länens konst teaterverksamheten serverade för regionteater kommissioner finns det däremot försök. Inom ramen för ett chans att få redan för nä ta år. sationer

sådant

välj,a på

alt

tillsätta vid debatten om stats

landssvenska

mangår i en festivalföreriing kan' deras sannolikt

föreställningar

betraktas

' som

riksomfattande och därmed

jämförbara med festivalar

rangemangen.

En samfälld hänvändelse till

länens

konstkommissioner

delning

bör kunna leda till ökad ut

reserverats

kultur ma ng.

och

för

medel

som

regionala

konstevene-

För att' tillvarata sommar

den

terns

behov

ekonomiskt sammankommer.

Debatten om statsbidrag till tillgodoses i st(jrsts möjliga sommarteatrarna återupptogs utsträckning. Seminariet an -på· söndagen sedan alla övriga

ser det viktigt, att varje som frågor vid seminariet slutbe ma,rteaters egenart och behov handlats. Från österbottniskt blir beaktade, när anslagen håll föreslogs att seminariet fördelas.

skulle uttala sig för att Väst

Teaterseminariet stÖder Väst nyländska ungdomsringen borde ungdomsringens få bidrag redan inkommande

nyläDdsl,s

strävan att erhålla statsstöd sommar. Motiveringen var att för verksamheter. inkomman man annars kan få intrycket att' J de sommar. sommarteatrarna inom uf-rörel

,ytterligare understryker tea sen är synnerligen oeniga.

terseminariet nödvändigheten Förslaget fick stöd från alla av att ett organiserat, syste parter och seminariet enade sig

ett uttalande som stöder i västnylänningarnas yrkande och med som understryker behovet av

etableras om

teattarnas gemensamma in

matiskt

s marbete

mellan

somm&rteatrarna

samarbetskommitte diskute-

det snaraste \'.idta åtgärder statligt stöd' f@r sommarteater

tressen bör behovet av en' ras.

öSterbottn is ka

sommarteat-

framtiden.,

FSU

för

till

att

få

samarbete.

bör

stånd

detta verkSamheten.

, I

ÖSTERBOTTNISKi\

POSTEN

Torsdagen den 21 okt. - l

----r-----�-

DET ÄR

F AKTISKT

'SANT,

ATT

DET

BLIR

NATTIVAL

*. D.tIGSMARK FINSK A S ÅNGSTJÄRNAN

··DANNY * STÅLMANNEN

SÄSONGÖPPNING

lördag 23. 10. kl. 20-04

Brazil * Felicia

med ork.

WIWAMHAUTAVIlTA

ARTO RINTA.MÄKI SHOW

* Program för hela familjen och för hela priset. .

* Vi. har

NYRENOVERAD LOKAL och dessutom LJUSORGEL som ger stämning och- trivsel.

GRATIS BUSSAR: Haglunds från Kaskö kl. 19.15. Från övermark .kl. 19.30 via Yttermark, Näsby, Pjelax o. Kristinestad. Mäkeläs från Teuva kl. 19.30, Perälä kl. 19.40, Murkky kl. 19.55, Tjöckkl. 20.10, Lappfjärd kl 20.20. Lähtenmäkis från Koittartkoski kl. 19.20, Merlkarvlo kl. 19.50 via Kuvaskangas och ömossa. Bussarna återvänder på morgonkvisten. --

KOM-DANSA- TRÄFFA VÄNNER'- SE -' LYSSNA BI LBINGO söneL 24. 10. kl.

19.30.

Efteråt GRATIS GAMMALDANS

•

Den som v,äntar på något gott, kan aldrig vänta länge DOg. Inte vi heller.

N YA

GAMLA

•

sagts

är inte riktigt klart än, men som

P. S.

HELT

Lararnie

•

VASA

förut, tänker vi på dig och alla andra som

alla andra har också vi gjort stor renovering.

Lolila

•

OCH

HALLET

tycker att något har saknats i höst. Men HYPERMODERNT:

OBS !

för att stå

pall för

LöRDAG KL. 20-02 OBS!

har äran OCh vi nöjet

För er, motoriserade ungdom, har gjorts dubbelt större parkeringsplats än den förra.

TURBUSS nr 10 från nedre torget

varje

kvart

timme.

Bussar till Vasa på natten.

VI BJUDER PÅ EN VERKLIG PANGAFTON iGEN

FÖRLÄNGD TID

)

. .

** !

O·RAVAIS

•

Finlands absoluta elta inom showhusiness

DA'NNY &

LöRDAG 23. 10. kl. 20-02

RAIMONS'

Den bästa

underhållnings- och

ORDN.MANNAGR. 4

dansmusik ni kan önska Er.

MADE IN FINLAND

ALLTSA

FULL RULLE FRAN BÖRJAN

SERVo GR. Nr 3

BILJETTGR. Nr 2 TILL S LUT

(uppträder kl. 21.00) BUSSAR: OT från \rasa (Neptunbaren) kl. 19 via Kvevlax O. Vörå. Haldin fr. J:stad kl. 19 via Nykarleby, Jeppo O. Pensala. H aldin fr. ' Voltti, Komosså. O. Kimo.

öRLÄNGD

PETALAX

Nl'Bl' * I

Lördag 'kväll 23. 10. kl. 20-01

CARA · CAS· att sköta om

kl.

19·

via

TI D

OHOJ!!!

Alahärmb

�x�

•

, Här skall det dansas - här blir det trivsel

det kommer väJkända ork

BUSTERS

. �

Discodans med FEG-gruppen

BUSSAR: Strandlfnjens turbo fr. Vasa kl. 19.30 o. 20.30. Kl. 19.30 från Långäminne via Paxal o. Vias. Från Solf Centralbutik kl. 19.15 via Munsmo, Sundom, Näset o. Söderfjärden. Kl. 19.15 från Töjby via Helenelund, Harrström, Korsnäs o. Molpe. Kl. 19.20 från Yttermark via övermark, Pörtom O.

Rainebäck.

•

d en 2 1

kt .-= 1971,

___--..,._

S T E R B O T, T

O S_T_E__N N I _S_K-L.' __P__ ,_

I •

Italien kapopsångaren

BU STRAFIK: Haldin fr Oravais 19.0 ;'Jepp," l!f20. Fr. Monäs 19.00 via Munsala 19.20. Fr. öja 19,15 och Larsrno 19.40. Vidjeskog kl: 18.50 fr. Srnåböndel's, _ Terjärv 19.00, Kolarn 19.10, Jeussen, J: stad. Sjönejdens "fr. Vitsjö Hl.OO, Lappfors 19.10, Bäekby 19.30, Esse 19.40,' Kål!by 19.50. Kronlund fr. Säka 18.45, Gkby 19.00, Kronoby 19.20. Sundqvist fr. Vilobacka 19.00 via Lillby 19.20, Sisbacka 19.30 och Bennäs 19.45. Retur efter dansen.

GIANNE BONETTI I Slänggt}.ngan

NJlRPESGARDEN Höstens

fortsätter

Nattbi'o

GR.

här gången kommer att fördju

- Jag tycker jag har upppa sig i är dels teater, dels barn- fört mig bra. I december var jag dagvården. Beträffande teater: med en liten gosse till en gam Åbo svenska teater framför valmal ungmö och i januari var jag . da delar sånger ur Spelet om . terför med trillingar till Johanssons. Åbo oljan, amatörtEta

enings barngrupper visar prov Och så har jag skrämt lärarin

på skapande dramatik: Beträf nan i. byn två gånger. fande barndagvård riktas våra blickar mot Observatoriebacken,

W/KINGS och DANNES

känd bl.a. för sina parkbarn.

I programmet deltar fru Rag

ni Lindblom, aktiv amatörtea

håller i gång kl. 21.30 med Elvis-filmen

termedlem med livslång erfaren

het av teater och amatörteater,

"Flickornas Elvi·s" BUSSAR:

Pörtom kl.

och Rabbe och Jill von Wey marn,

bl.a.

19.30 via K-stad, Tjöck, från Kaskö kl.· 20. Westerlund från

från Lappfjärd

TV 1, lördag kl. 17.10.

Nu händer d t också något

på

lörd. 23. 10.' kl. 20.00-01.00

§1i.g:Johalls BUSS fr. Panike 19.15. Färjan fr. Alskat 19.50, 21.00.

Funkt. gr. 3.

Färjan fr. Replot 0.45.

=== ':..

======'-===== =======

1972 hålls en stor FN-kon gress i Stockholm. Den heter den FN-konferensen" ,om mänskliga milj.ön och har till kommit på svenskt initiativ i generalförsamlingen och Sve .råge förklarade sig också vil ligt att stå som värd för den na den största konferens i FN-regi, som någonsin an ordnats. Deltagarantalet upp går till 3.000 och avsikten med konferensen ,är att få till stånd ett konkret globalt samarbete för att motverka Ij:n 27 miljöförstöriqgen. statskommittee har tillsatts för att förbereda kOllferen

sen och kommitteen har re dan sammanträtt 3 gånger, den tredj gån en i Ney Y rk . . och det ar fran detta mote Ro nd erlström samlat!llaterlalet blI denna rapport om ken att lösa världens fö DllIJovårdsproblem.

Finland

träffades

Oslo

ventionens innehåll och det slut

handlas under en större delkon

i' skärgården!,

danser

Svårt enas om' miljöfrågor inför' FN-möte

och

nyligen' för att diskutera kon

liga resultate't, kommer att be

B J OR K U B Y

== =

Krokfors.

'HÖSTENS RÄTTA KAPPOR 'FINNS HOS OSS

Aagot Jung och

Clas Zilliacus.

Tonårsträ,ff onsdag enden 27.10

som sjunger sånger av

Hjalmar

gramvärdar :

19.30 via Övermark.

Vi dansar i

Två teman som Åbo den

tur.

Ordningsgr. 3, 4.

SERVo

Storkpappa och storkmamma

hade lämnat sin storkson hem

ning Slänggungan sänds nu för kom tillbaka frågade de hur so fjärde gången. Det är ÅboIands neri uppfört sig under vintern:

Senaste danskväll över '500 personer. Skall publiksiffran stiga till kommande

Lördag kväll kl. 20.00-01.00

Höstens stora farniljeunderhåIl ma i Skåne over vintern. När ,de

DANS-SUCCE

_ _______

MATTHE'WS

23. 10. I{I 20-()1 Idrotts oc'h Ungdomsgården

___________

' topp ).. /nsk' Pop på

J AI{()BS:TAI) S

..:..-

-,...

_ __

J'ön hon lever

ferens i Canada i november i år.

med

samband

förbere

det

dande arbetet' för konferensen insamlas data:, från hela värl

den och man planerar skapan

l'.

det

iriformationscentraler,

som skulle samordna övervak-

ningen och forskningen på miljövårdsområdet i hela världen.

Traditionell

som

naturvård,

kommit i bakgrunden, kommer

också att behandlas på konfe

U-länder Här har redan l' det for " ebere nas inställning till miljövården dande skedet uppstått svårighe- tas upp i programmet. Slutli -ter en del länder vill ha. reso- gen diskuteras också den fram lut onen allmänt hållen, medan tida utvecklingen efter konfe rensen i Stockholm.

andra vill ha' inriehållet i' reso rensen i Stockholm. Roland lutionen detaljerat, noggrannt, Perlström, som är radioredaktör så att resolutionen skulle vara på Syeriges' radio i Luleå, har realiseringsbar. Under motet i intervjuat bl.a. ambassadör lng

Länderna som deltar i konfe New York insåg man att man rensen i Stockholm skall vara 'ännu var långt ifrån varfindra väl förberedda och insatta, skall och en arbetsgrupp tillsattes för ha tagit ställning också poli att utarbeta ett förslag till re tiskt,. för att förhandlingarna solutionstext. Förslaget kom 'under konferensen skall kunna er att be andlas vid ett mött;., lede till konkreta förslag. Bland l mars 72 l New York. I de ärenden, som kommer att tas En annan sak konferensen i I upp nder konferensen i Stock Stockholm kommer att beh ndla holm kan nämnas en resolution är havsföroreningen och djir i likhet med resolutionen om de. vill man få till stånd en konven mänskliga rättigheterna, men tiori; som sätter stopp för vrä åenna' rE!'solution skulle rubricekandet av miljöfientliga 'ämnen ras Mänskans rättigheter och i havet. En speciell grupp med

Thorsson,

vid

l1{rikesdeparte

mentet i Stockholm, hon är sär skilt sysselsatt med u-landsfrå gp rngl, ambassadör Olof Ryd

beck, förre radiochefen intervju

as också, han var Sveriges dele

gat vid mötet i New York samt gen,eralsekreteraren rensen

för

Stockholm

konfe

Maurice

Strong, en kanadensisk diplomat Vidare inter

och industriman.

vjuas Chirley Black, fd. Temple, som är USA:s delegat i den för

beredande kommitteen. Radion, söndag kl. 20.35. skyldigheter när det gäller mil delegater från Nordsjöländerna

JAKOBSTADS BEKLÄDNADS· Ä F F Ä R Sforl!atall 17 Jakobstad

ÖSTERBOTTNISKA

s Ö N D A G E N.

SAMLINGSHUS

POSTEN

Torsdag n den 21 okt.

24 10 kl. 20.0001.00 BUSSAR: Kronlunds fr. Såka J: stad

19.15

via

19.fO.

Gkby

H aldinB

19,30 via Bennäs och Herrfors.

SÖNDAGKVÄLL

C:JlFlJlC:Jl5i

EFTERLÄNGTADE

700 personer är en rwrmal siffra . .för

oss på en söndagkviill, det ä'r 'varken }ör litet eller för mycket, . man har 'det trivsamt kring borden.

God musik

Någon aU hålla

Ett dansställe där alltid någonting hän

Trubadurernas svensktopp

. Grattis lille tIOltOPP •

•

ÅRSMöTE fred. 29. 10. kl. 19

Stadgeenliga ärendeD..

Detta var verkligen trubadu rernas omgång av Svensktop

. Sh"""-

pen.

ma -Hipp hipp Hurra. För särskilt hip har du aldrig varit. Dethär

skriver

Peter Him

melstrand i Expressen och han har inte särskilt mycket till övers

för

tioårsjubile

klassen, bästa visproduktion, hoppade direkt upp på sjunde plats med sin "Familjelyc

rallde poplistan. Han fortsätter:

ka". Stefan

Men man ska väl inte begära för mycket av en liten krabat,

din

vars upphov också är så unga

pappa,

som 12-20 år.

Kaj Lindwall,

Och

många

'vuxna

tycker

fömtAs att du är en liten möns

nuvarande .Kerstin

mamma

och

Franzen

och

inte är så där

gillar

rar och hittar aldrig

pop. Och att du är lite tråltig.

oberäkneligt. Du är minsann

Inte. bråkig

och samhällstillvänd.

Egentli

gert-hänger du med i svängar

för mycket

För det mesta är det som du sor med nytt i popen runt om kring dej.

Du är förstås det där att du

för det mesta är engelsk. Du 'pratar

sällan

svenska.

Mer

franska då.

Och språket är väl egentli

gen det enda som. skiljer dej . från lillebror Svensktopp, tyc ker Himmelstrand.

: ,

leksaker

kring

dej.

Knappar som dina dagars upp hov fick tryckt på för att be stämma hur du s}mlle se uf. Nu sköts det där

lite mer

- Vi gamlingar minns när

du föddes. Det var en ganska

stillsam händelse den 10 okte

ger 1961.

Mamma Llll

den

Lindfors.

gången

Och

hette var

8vensk-norsk-engelslt-amerl kan sk. För du innehöll Babs,

både Lill

Siw Malmkvist,

statistiskt. Och det blir du inte Men för all del, du har en miljon som lyssnar på dej varje

Fast

det stormat mot dej

.att du utarmat

för

musiksmaken

och lett ungdom .In på fel ski vor. Minns du för resten vem du gillat

mest

uI}der

åren?

Allt

som allt .är det nog Beatles.

Ray Adams och Cliff Richard.

längst var Creedence Clearwa

Det var en idyll det .. .

ter Revival. Tio veckor förra

har du förbrukat

omkring 1.000 melodier.

Och

massor med mammor och pap por, längst Carl-Eiwar.

till dej lite och blir mer mogen och modern nu.

I nästa månad ska dom som

gör dej fä vara ända upp till 30

år. Det är mycket med att bli

tio, du, skriver Himmelstrand i Expressen.

jag Singers - 14:· Steppens

"Får

annan

Den fÖrsta listan frän

Minns du, lille Tioitopp, dom blev

1961

1. "I'm going to knock on your door" med Eddy Hodges,

2. "Violetta" med Ray AdamS. 3. "Hello Mary Lou" med Ric ky Nelson.

4. "Putti,

Putti"

med

Ray

Epae.

lents.

utsatt

för

laden ofn Eken - Fred

ruffel och lurendrejeri. Av Lee

16. Min egen

lämn.a plats för trubadureroll

är "Vår värld blir vad vi alla

tiC) i topp

gör den till" med Visavi.

:,svensktoppen

2 Anna -och mej Lalla Hansson

1 Någon att älska Siv-Inger

.. .... .. .

1 Tom-tom, turn aro New World .. . ....

2 En. fattig trubadur Cornelis Vreeswijk . . . . 3 Cå föddes kärleken.

3 Put

4 Du gör att livet är skönt

Inger öst , ..... 6 Många gånger än

. . .

your

--_

hand

25 25

Himalaya

.. . .... .

. 24

. __

5 jPour un flirt

Michel Delpech 6 The night they dro\"e Dixie down Joan Baez .. .... .. .

•

Agneta Fältskog W ..

hand

Leif Bloms kör och ork. 27

Hootenanny Singers . . .

......

3 Pap tums ön tre water CCS .. .. . . ... ....

4 Jungma . Jansson

.. __ _

. -

_--

7 The sound of silence

Peaches & Herb ...... - 8 Get down and get Bernt Staf . .. ...... . 23 Siade 8 Gör något av ingenting 9 Bangla Desh Sten Nilsson . .. .. . . . . 22 George Harrison ... - -9 Vad hände sen? 1 10 Eat at home 9 Stefan Demert Paul & Lillda,Mc 10 I Mexikos land

Familjelycka

Rive('

med

Pat

7. "A girl like you" med Cli·ff

Thorleifs .

Richard.

•

8. "En tuff brud i lyxförpack ning" med LiII-Babs.

se=-_

som . fick -Annifrid Lyngstad.

platta

5. "Alpens ros·' med ·The Vio

Sveriges Jazzband

ström

Gret Blom, trumpet, och

"Soria-moria" du

Forsbergs

dig min sång" måste

kor.

för stygg mot en gosse som än

året. gångern

Upptagning av lån.

på nionde plats

säga adjö efter tretton vec-

som

Boone.

Men den du hade som etta

dess

Monica skänk

Och man ska väl inte vara /

6. "Moody

utsatt för ruffel

dubbelt

Sen

kan

lustigare av precis.

vara kvar.

m födelse

man

Stadgeenliga ärenden..

allvarsman

En av trotjänarna på listan,

bara slä dövörat

mänskor ska se till så du växer

,lördag. Det är därför du fått

S!ill

säger

onsd. 27. 10. kl. 20.

Ja, du vet förstås att äldre

början var det en massa

roliga

ofta. Men

ÅRSMo · -TE J.

med "Vad hände sen ?".

då. har födelsedag.

Roliga Jmappar ' I

låtsades

i några

till då.

tillräcklig pigg på att leka.Och

na riktigt dåligt. inte märkt att det händer mas

dej

kloka

Hon tycker inte alls att du är

har du inte:

man

funnits

Ja, nog låter det strunt om

bubbelgum

nån riktig betydelse som förr

Och

inte

veckor.

tycker du

tergosse egentligen. Snäll och på nåt

som du

jättenöjda med dej. Mamma Kerstin

fot" la sig

Du blev till och med ogiltig förklarad.

Demert,

håller

nen i turnen "Visor och bock

Kings och Science Poption.

Jag kan tala om för dej att

KORSHOLMS UF

Bernt Staf, grammisvinn'are j

Grattis, lille Tioitopp. Du fyller tio år då du sprider pop i radion i dag. Jag ska inte gor den

ISKMO-JUNGSUlIm

med

Ray

Adams. "Du har bara lekt med mej" med Siw Malmkvist.

,�toppen.tipset '. .

Lille John har på

olydnad

fått

Svnl"JPll"�

grundlig- risbastu av

ma. ·Efter fullbordad går liJ!e John bort till sin

11. Att få resa - Gimmicks och viskar honom i örat j 12. Lägg din hand i h:ins brående ton. hand - LiIl Lindfors 13. -:- Hur kunde 'pappa . Horgalåten Hootenanny ett en så argsint frun

deD 21 okt.

öSTERBOT

- 1971

POSTEN

ISKA

k Dansdemokrati borqe in/oras' Ungdomarna' _nöjda med musiken För dansdemokrati är de flesta deltagarna i ÖP:s lilla dansenkät. -Både pojkar och flickor tycker - att man bor de, åtminstone försöka, införa 'demokrati på dansgolvet. Flickorna pratar dessutom för mera damernas. Musiken är de tillfrågade rätt nöjda med och ett par talar för ålders gräns' på dahserna. fem

Dessa

frågor ställdes

några personer i olika åld

Jack Nylund, 16, .Sundby:

Sune Ifaga. 19, Jakobstad:

1. Vet inte, det är roligt. 1. För att få kvällen att gå.' rar: Det är i alla fall bättre än i 2. Musiken är bra. I 1) '-:J.:-för dansar du? stan. 3,. Dansdemokrati borde infö 2. 2 \i:td tycker du om musiken? - är bra. ' Musiken ras. I , 3. Vet inte riktigt om det vO 3) Vad anse.r du om dansdemo 4. På ett sätt är ,nog damer re så bra. Min åsikt är att den krati? nas bra som det är. inte borde införas , 4) Tycker du att systemet med 5. Nä, inga arrangemang skul 4. Damernas är bra som det "damernas" är bra som det le__ ändras-utom det ovansagdllo': är.

är.?

Hur

skulle det bli

slwIle få bestämma?

om du

5. Dansen borde börja senare

och sluta senare: T. ex. från kl.

,21.00-2.00 eller 3.00. Man skul le sänka entre-avgiften 'och slu Me!1ingarna var gal1ska olika. ta ta betalt kl. 24.00. Här är svaren:

* A vskaff.a

* Skilda tillställningar för "ungarn!'''

• På dans för

Vivan Nylund, 17. 'Jakobstad:

att hitta brudar

1. Det är roligt; man får träf fa folk och så är det roligt att

vals

Krister Wiik. 18, Jakobstad:

5. De borde sätta 15 som ål:

och de snabb- bitarna. Sen kun

de ju tillställningarna vara läng --.

dansen pågår till t. ex. kl. 01.00

Ny ,- styrel,se

kl. 01 prick. Särskilt disco borde finnas för shakare.

hel aft' onsp]-äs

allt, när det annonseI=ats

1. Jag går på dans för att hitta -brudar och för att det är roligt.

;

2. Musiken är rätt så bra, den

duger.

kobstad-:

3. Åtminstone försöka.

1. För att det är' roligt.

2. Det borde vara mera, tan

borde

3 och 4. Nej det är nog till

räckligt med damernas som det

dag. då föreningen höll sitt förande valdes Gunilla Bexar. På viceordfijrande- samt kas

5. Annars är det övriga bra.

sörsposterna återfinns också

Läsarna är välkomna med in

nya namn; Kaarlo Kirsilä o h Peter Bellman.

vad just DU tycker.

• • •

är.

(ör

året

71-720 är omfattande. Högst

1. Det ä.r kul. al{Ob Smediund, Birgitta 2. Vadsomhelst bara det svän stad: ger om det. Roger Mattsson, 15, Jakob 3. Dansdemokrati borde in,fö 1. Det är roligt att dansa och stad: ras; damerna ska väl 'också få . det finns' inte så mycket annat bestä ma? att göra. 1. Jag har inget annat att göborde absolut 4. Damernas Kristina Hellnäs,' 16, Forsby: ra. går för att träffa folk. 2. Musiken är bra. ändras på: nåt sätt. 2. Musiken är nog bra ibland. 1. För att träffa folk, inte kan 5. Vad skulle det vara att 3. Tja . . • Al:la orkestrar är ju nästan lika. man ju sitta inne på lördagar ändra på utom det ovansagda? 4. Det borde vara mera da na heller. 3. Dansdemokrati är bra. Den Jag tycker at ' det är bra som / 'mernas. .' borde nog infö 2. Det är olika. Men i /rUmän det är. Förstås kunde man ju 5. Annars är det bra som det het för mycket rock. Jag brukar, - 4. Damernas är också bra. ..ha nåt för dem som är under Allt är nog i allmänhet bra. 18 år här i stan, men

Föreningens

verl{samhetsplan

danser. Åldersgräns vid 17 bor de införas på vanliga' danser.

5.:.

skedde

ungdomsför

årsmöte. Till KUF:s nya ord

sändare, det är roligt att höra Petra Backlund, 14, Jakobstad:

förän*"ingar Kållby

enings styrelse senaste sön

man

ska det vara.

- hela tiden.

del

inom

4. Minst en timme damernas

go. Det är ju bara yeah-yeah'

i Kållhy uf

Kaj Lindell, Ii, Jakobstad:

-t'

att ' o

så skall orkestrarna spela till

5. "Ungarna" borde ha skilda

1irå:- EI- ,

skulle sitta runtomkring dans 4.- Det är alldeles för lite da gplvet vid bord, i restaurangstil, mernas. Det - borde vara minst alltså. Se-n borde pojkarna dan en timme.' sa mer shake. 5. Dansdemokrati skulle jag S e n-S o n införa och så skulle orkestrarna ha kortare pauser när aet är ' bara en orkester. Och framför

dersgräns och avskaffa :v lser,

är. Jag tycker om att bli upp bjuden.

3. Dansdeinokrati är

ler det vore bra om arrangö

rerna införde den. Det är ora, aär ju olika på orkest , vist att pojkarna ska få vä1ia . ra,:na forstås. De spelar l all-o , medan vi står där o. tittar. Jag man et bra b! ar. , J g tycker, skulle nog bjuda upp om andr'a . ,det ar bra med. varIatIOn. skulle göra det. ' 3. Dansdemo ratin bör nog _/ 4. Systemet med damernas är införas för att många flickor dåligt' som det är nu. inte får dansa och känner sig 5. Det vore bättre om man bortglömda.

bra som det är.

Kronholm, (l9,

2. De

' et annat att göra. 1. Har ing 2. Sådär. Det' finns j både bättre och sämre orkestrar. 3. Dansdemokratin bör ju in föras så klart. 4. Damernas är nog ganska

Birgitta

hårt de spelar. men de spelar

nog :bra bitar.

dansa.

och snabba bitar

re..

Vivan Nylund och .Birgitta S medlund.

vanligen inte fästa mej vid hur

på listan

står en helaftons

pjäs, vilken teateramatörern& tog emot med tacksamhet ef ter ett års uppehåll i rverk_

samheten. I verk-samhetspla nen in,går även de sedvanliga danserna)

samt

gammaldans, folkdans,

dessutom

programaftnar ,

gymnastik,

tonårsverksamhet

etc.

pidro,

An;..

mötet godkände planen med enstaka tillägg och nya ideer•

ÖSTERBOTTNISKA

POSTEN

Torsdagen den 21 okt. - 1m ••

Vi -läser 111yclict

Osterbotte

•

••

Ol{at intresse för siiöni Itterat .

Bokförlagen i Syerige har beslutat skära ned sin, pro duktion.

Hur är det i Finland? '

öP har frågat Holger Schildts

h Söderstrijms' förlag.

Nej, säger man på båda förlagen.

Här har vi inte be

hövt inskränka. Litet tveksamma är man -beträffande

l de delupplagor som brukar gå' 'till Sverige. Det kan fl· hända att de två finlandssvenska förlagen till denna

del kan få känning av det kärva bOkklimatet· i' Sverige. Dir. Ola Zweybergk ,på Hol duktionen.

I ställe t gläder han sig öve ' r en tiktilg utgivning av finlands svensk skönlitteratur. Många av de . "stora kanoner" kommer med böcker i höst. Han nämner bl.a. Kihlman, Cleve,' Donner och Blomqvist. Han berättariatt Å v dessa ca 600 boktitlar är Anni Blomqvi&ts senaste Maja dock endast 20-30 procent fin- bok såldes i över 3000 ex. vilket originalböcker är en utomordentligt bra siffra landssvenska av d.v.s. skrivna finlandssvens- för en finlandssvensk författa gers Schildts förlag berättar att

man i Sverige årligen brukar komma ut med långt över 8.000 boktitlar. Motsvarande antal' i Finland r ca 3.000. Av dessa utkommer ca 600 på finlandssvenska förlag .på. svenska.

ka författare. De övriga är del- re. En motsvarande försäljning upplagor av i Sverige. utkomna av en bok i Sverige skulle be böcker som enligt överenskom- tyda att boken. skulle säljas i melse- mellan förlagen i Finland 60.000 ex. Anni Blomqvists Ma och Sverige ges' ut i respektive ja-bok är den fjärde i ordning Det skall komma ytterli Alla siffror är en. förlag!3' namn.

ytterst fritt prövade, understry-, ker dir. Zweygbergk. Dessa utbyten av delupplagor har det hänt att (örlagen i Sve 'rige tackar nej till. öka.t intresse för skönlittera.tur

gar

en i samma serie.

Såväl på Schildts som Söderströms vittnar man om ett nå got ökat intresse för skönlitte' ratur. Den dragning åt fackbe tonad och debattlitteratur som förekomlIlit några år tycks ha •

Med en packe bo ringsböcker under armen ger sig Alef Kr onholmut. på stan. mattats av och människorna att bära hem böckerna till medlemmarna i bokringen. har igen börjat läsa mera skön-

Dir. Göran Appelberg på Söder litterära romaner. Däremot har ströms f rlag har samma upp fattning 'om utbytet med Sve rige. 'Han intygar också att hans 'förlag inte skurit n,ed pro

•

man inte märkt något större intresse för lyrik eller mera ro mantiska köcker som det finns vittnesbörd om från Sverige.

bokhandeln

Barbara Winckel mann

Det

Nyheterna stommen -I populära' hokringar Betala' len läs tio •

Bokringarna är ett bra sätt att få läsa flera nyutkomna. böcker till priset a" bok. Ringa.rna är populära, speciellt i städerna förstås, och det finns många som hållit ihop flera år, det kan vara en förening, en syjunta, en klubb, en plats t.ex. men också s.k. albnänna ringar enligt svenskt mönster förekolllIDS. Det är nu på hösten när bok- ut tio att läsa, betalar ett me-' och den får man alltsl beillM-.

KAPP HELVETET

nyheterna komemr ut som ring delpris och' får en bok efter arna bildas. Bokringarna byg- lottning. En sådan cirkel kan ha' ger nämligen på nyheterna. Det 30-40 medlemmar. finns, som sagt två system. Det Vi har tio ri gar redan i ena går, ut på att var och en höst berättar fru Gudrun Wind v ljer en bok, och betalar d n. akobstds bokhandel, som på . for'a t sedan fa behå la en nar p'prätthå I'ler gamla traditioner u . . lla l rmgen haft tlIlfalle att när det gäller bokringarna. Det läsa den. Det andra systemet finns både mer elelr mindre är att bokhandeln skickar ut en slutna ringat, t.ex. ett par herr lista på nyutkomna böcker och ringar, en deckarring osv. och var och en i ringen får välja sådana som vem som helst kan anmäla sig till. Man ..kan t.ex. Såväl dir. Zweygbergk som -enILgt eget intresse välja ring dir. Appelberg har uppfattning med ledning av de böcker som en att man läser mycket i öster finns i ringen.' Bokhandeln läg

29:50

En ny historisl" roman v Bll;rbara Jf/inckel mann, med ha u"lingen till stora delar för lagd till St Petersburg.' På basen av släktar

kivets vittnesbörd skildrar den 1m kvinnas modiga kamp för tt få leva sitt eget liv och belyser därmed effektivt emancipationens hårda villkor i den tidens manssa';lhälle.

botten.

Den förra tror t.o.m.

att man är mera litterärt aktiv här uppe än i andra landsdelar i Svenskfinland. Som exempel

ger

vanligen

plastomslag

på

böckerna, fÖ rser dem med en cirkulationslista och sänder ut

Populäraste bokringsllJÖll::lll._ är i höst bl.a. Victoria DIi....' Lodjurets skugga, Eden' Den ljuva lögnea. Buck Mandala, Anni BIoI..ä.

I kamp med havet, La:ls dings SVl\nesång, _Kaari Sunneva i 'Kejsarens

Collianders Nära, Winckelmanns Käp_nb�"1!L Rune, Mobergs historia Engelbre kt till Dacke.odt tair MacLeans

Björnön.

ligtvis finns det fler, de här' som dyker upp i som varje Wi nd.

ring,

berättar

I{ö efter nyheter

dem. Två eller tre veckor får - Det är bra både var och en ha boken och där och för kunden det här nämner han tidskriften Hori efter gäller' det att föra den bokring, säger man på bo sont, som han anser vara myc vidare till nästa person på Iis larna. Vi skulle knappast ket värdefull. Seg tan. Sist får man sin egen bok sälja de, här böckerna och på

gedigen

litterär

insats

.. %1 okt.

öSTERBOTTNISKA

1971

___'So Ilet stora bokför

ut i upplagor på trettio-, fyr - . tiotusen, och de säljs ofta sliIt på några veckor. Dikt samlingar trycks "bara" sju- . åttatusen ex. Och vad kostar dessa böcker? Jo, fyra, fem mark. Den 'som vill kan alltså lätt skaffa sig en ege bok- , samling.

När man hör sådant kan .m inte låta bli att åter en gång fundera över vad som är- galet hos oss. D.m olyck nedskär- .liga cirkeln, ,att man säger

P.OSTEN

"Min roman" för en och femtio Men Allersromaner lian

man köpa för tvä nlark, ibland för en. Och . just nu går i rikssvensk press· en annonsserie om "Min ro man", som kostar kronor en och· femtio. "Mycket läsning för lite pengar", annonserar man. Det går alltså att trye. ka böcker till det priset också hos oss. Varför är då skön litteraturen så dyr, vem ska ha så mycket för den? Ja,

samlingar, boken anno sera!'l med en eller två annonser j. Hufvudstadsbladet, å"" ligger boken framme på diskarna några veckor och sen ställs den undan. Folk k a n ju inte veta att boken finns till, hur ska de då tänkas köpa den? "Inte heller "ltlin ro man" skulle gå att sälja på det sättet, trots priset. Jag tror att många män ni s orgärna läser. Undersök ningar har visat att teven, mot all förmodan, inte tagit'

a(1 av prisen. 1iIII�lIl1l1l(jlenla är ganska _.... i hela Norden.

inte är det författarna. De kan få två- trehundra för en .lönar sig dåligt med böcker diktsamling och det dubbla och så höjer man priset för för en rOman. För ett arbete att få någon vinst, och så som kanske tagit dem år att ett par veckor sedan' minskar bokköpen ytterliga göra. Vill man ha timpen:' Finland och öster av Vladimir Beekman, re - hur ska vi komma bort ,ning" så är bokskrivande nog det sämsta man ska börja il' .förste sekreterare i från . den? Pocketböckerna med. Om man inte når de författarförening, var i början en god affär, stora upplagorna och över --diJJ:-t som han .är en myc m n nu lär också de gå säm sättningar,. som en Gunnar aktiV författare och 'över re Mattsson eller en Väinö Lin Han har' bl.a. över ' åt. Men så har de också finlandssvensk litteratur blivit mycket dyrare än när na. Det är alltså stora lIPpla estniska. Beekman berät de först kom, jag minns att gor som borde till. Och hur för våra öron rätt fan man då för tre mark fick en får man slora upplagor? .Ja I tlastiska saker om bokutgiv . inte är det genom att, som och läsintresse i, Est' pocket, nu är de uppe i tio mar och mer. nu sker med inhem ' ska dikt t..d. Vanliga romaner går 'att -fQlk läser s

litet, det

död på' läsintresset, utan tvärtom många gånger sti mulerat detta.. Folk läser . nog, men de är inte Villiga att ge fyrtio ,mark för en' bok, som de' inte ens. vet om de tycker om. Fem mark kan man riskera, och nästa bok har man kanske bättre tur med.

Varför skall du lida? Varför hungrar du, när jag äter mig'mätt? Blir mätt, inte bara av mat, utan också av kärlek, omtanke, vär 6. Varför har du inte ett" hem? Jag har ju ett: Jag har JU en säng att lägga mig i på kvällen. Varför bar du ingen? Varför skall du . som är så liten) lida? Varför ser du ner på migr Bara för att du är mindre, kan mindre,' vet mindre, om vad vi kallar kunskap. < Säg mig! Varför är det så?

....

skulle inte komma sig för

-J

Vem vågar börja med den billiga boken, som marknads .förs på ett sätt som inte är direkt kopierat från sekel skiftet?

El i s a b e th

Förlåt Glöm det jag. sa igår! Jag vet det' rev upp ett sår. Förlåt. Nu .först förstår jag. Hur jag sårade dig. Hata mig inte!

Får jag komma tillbaka, till dig? El i s a b e th

Wava Stiirmer

Det finns alltså hos b,okhand soldaten och den döda köpmans

dem. En bok är såpass larna ringar för många typer dottern, så kommer Christer alt man skaffar sig många av litterär smak: från krig och Topelius att berätta om beröm under rubriken och i biblioteken är grymt elände i herringarna till da. monster - vid disken för de ny romantiska kärleksromaner ,el-

Frankenstein & Co.

Franken

böckerna oCll man kan ler deckare i andra ringar.: Det steins monster såg \dagens ljus är bara att välja och man -kan i Hollywood 1931, men i litte l änge

MITT I STAN

bokringarna är popu- ju alltid hoppa över den bok raturen föddes han redan 1816. också, säger fru Maj man eventuellt inte vill läsa. Mary Shelley skrev on roman olm på Montins bok- Den kostar ju egentligen ingen "Fi'ankenstein eller den moder-

i Vasa. Vi har fjorton ting.

redan, av dem tio svenska; är för det mesta s.k. slutna som omfattar t.ex.· för ra....iIII',. skolor, men man pla " att starta en stor a Il man höst så att vem som helst

Rysark.väll

I'n g e r

na Prometeus".

Boris Karloff

personifierade monstret i flImen.

I4b lakobstads Bokhandel TEL. 10 889, 10 035 Jakobstad

Varulvar och vampyrer är and l m. ra mons l erat ur och f'l ' ter l. l'tt Det blir rysarkväll i radion Av inhemska monster kån Ru -ldag. F"orutom Spo "'k'elser, en un , . nar SchIldts - Galgmannen nam l Je dahl , der.håll ng me d' Lel-f L'l' . ' , ./ nas. och Kv llsr saren, "ar HenrIk ft vara med. Också här är Radion) lördag kl. 21.00. Cronstrom laser berattelsen om Dyutkomna böckerna: som , grunden, skönlitteratur, .

----

och deckare. 21 med

har man. tillsvidare _inu ringen.

aUmänbet tyckte kunder här var bättre, säger -

Venström

bok

har i år också 'en

gt det

gamla systemet_ bar som medlemmar per" -

intresserade

biologi

naturvård och bokvalet föl t intresset.

U-landsutmaningen Börje Lång utmanar Gunnar Rosendahl, Olav Englund; Tor Holn'i utmanarCarin Am,jnne, Ingrid Saxberg; Ih-gmar Nygård tmanar Rune Storsjö, Bo Norrim ; P-H. Nyman utmanar K-E. Långbacka, Harry Granberg; Göran Grön-' ro os utmanar Folke Sjögren, Kalevi Rotberg; Ralf Lång backa utmanar Helge Lassenius, Håkan ullmets;, Bo Broman utmanar Susanna Kullberg, Jan-Erik Slätis; Gun Britt Backman utmanar Ann-Marie Johansson, Barbro ·D o m rs; Ingmar Näsman utmanaI: Ole Nordström, Stig Gri penberg; Edgar Stenbacka utmanar Ellen Nygård, Sven Söderling; Rune Björ , kqvist utmanar Alfred Smeds, Brage Sten; Elly Sigfrids utmanar Anita Svensson, Else-Maj Jo hansson;, Wavll Stiirmer utmanar Paul Wikström, May-Lis Virtanen; Gurli DumelI utmana·r Ha,rri Boffman, Helge Wickh n; Alfons Sunaqvist utmanar Harry Nordberg, Kaj

Björni; Håkan Malm utmanar FoH<e Forsberg, Helge Kull; - Ingmar Backman utmanar Paul Backman, lmer Örndahl ; Bo Vinberg utmanar-l\latts Anderssen, Olle Lindroos; Gus j tav Lawast utmanar P. O. Aspfors, Hasse Nordman; Gun nar Isaksson utmanar Hans R. Andersson, Leo Martin.

Kom med i nllgon av v1\.ra

Ni köper en' bok av höstens 'nyheter - och ni har mät' lighet att läsa minst lO,

Vi st1\r gärna till tjänst. med upplysningar. BÖCKER 1 VÅNINGEN Ocksll bekvämt på konto

STOCKMANNS' JAKOBSTAD

ÖSTE'RBOTTNISKA POSTEN

1ft '..

Torsdagen den 21 okt.

Jungman Janssons författare en spelman och drömmare F öga

viks

anade man' på Brunns- blev han efter sin hastiga död folkhögskola

när

man år 1920' snabbt känd och de bio

på en valbor.gsmässofest år 1917 grafiska uppgifterna kring ho

för första gången sjöng visan nom var då bristfälliga. Också "Junl' •• :nan Jansson" att sången biografierna

skulle bli ett av århundradets son som

t>venska sjömanslåtar. Lika litet

olikheter

anade man att textförJattaren, av

sk01ans

tidigare

le bli en av den svenska Iittera vars

mest

texter

folkkära skulle

Dan

både

Anders

senar , visar

sakuppgifter

och i tolkningen av hans per elever son.

som hette Dal,} An ' dersson. simlturens

skrivits

Dan Andersson-romantiken

diktare.

tonsättas,

Lyrikvännzr,

speciellt

bland

sjungas och inspelas på, skiva ungdomen, brukar ofta under ..ännu -ett halvt sekel senare. perioder drabbas av Dan, An-

Men så skulle det bli. Jung dersson-romantik. Den finstäm-, Jan-:::;on publicerades i da romantiken i många av Dan Strix den 26 september 1917 Anderssons dikter och det ro

man

och började sitt segertåg genom

mantiska: skimmer som omger'

det svenska'folkhemmet. Det äk-,' författaren själv slår an på läsa ta saltstänk som finns i visan ren och förmodligen har just och i andra av Dan Anderssons romantiken för många bli1it in sjömansvisor gav upphov till en körsporten till ett djupare in

a y de många legenderna kring tresse för hans verk. hans person: att han skulle ha Och. det är -först vid en när

varit sjöman, vilket han aldrig mare 'bekantskap med hans verk

var. Det var sjömannen och fiol- som

man

finner

verkliga

spelaren Victor Carlsson i Dan skatterna och då finner man' att

Anderssons hemby Skattlösberg

i Dalarnas finnskogar som inS'pirerade honom till 'sjcmansvisorna. Victor hade seglat på all världens hav och var en utmärkt berättare. Han var en av Dan Anderssons bästa vänner 'och kan betecknas som förebilden till Jungman Jansson. Legenderna 'kring

Dan

Dan AnaeJIsson har mycket att

ge. Hans diktning är nämligen i sig självt inte så lättillgänglig,

den inre livsångest han kämpa

de med och de t yttre skeendet i

försJa

världskrigets

skugga

violin".

läsaren

gav ofta hans dikter :'en ton av

tung

Men

känner att den tunga tonen är

An äkta, något som författaren haJt

derssen, ja. Sällan har en för att kämpa igenom, och inte dit fattare

inållga

varit

föremål

legender,

för' så satt för effektens skull.

f ltolknlngar

Såq,an är den traditionella bil

I Luossastugan, Dan Anderssons minnesstuga i Skattiösberg, Dalarna, spelar .. .".... - -., .

•

"Jungman Janssoris" - Victor Carlssons luta och sjunger Dan Anderssonsånger.

(Foto:

Gösta Agren har ofta påpekat gått

fram,

väl

anpassade

till Bergman

J-E

tolkar

Wiidj!- =*:lid urta*iEl,

detta: "Alltför länge har Dan texterna. Thorsteins två LP Dan många fina nyanser i Andersson uppfattats alltför en- Andersson-sånger

ger

ett

bra derssons poesi.

en sidigt. Man har bara sett grubb- tvärsnitt av ha:ns diktning ,och peruonen som just Dal?- Anders- drömmare med inneboende ång laren, sökaren, visionären--in --------��--�-- son. Och för utsättningar för est, en' bohem' och romantiker, te sett de andra sidorna hos honom lika tydligt: humori ten, mytbildning fanns. Från att un- en sökare och' främling. der sin livstid ha varit relativt Men denna bild är ofullstän satirikern, den samhälleligt och och

lösa

spekulationer

kring den

okänd för den, störa allmänheten dig.

Dan

Andersson:

Andersson-kännaren politiskt engagerade diktaren." Gösta Agren har som bekant

nyligen fått sin doktorshatt för

sin avhandling om Dan Anders son. Avhandlingen finns i bok

form

"Dan

Anderssons

väg".

Här granskar Agren bl.a. finn-,

marksskaldens samhälleliga Qch

politis a engagemang, det enga

gemang som resulterade i flera

skarpa dikter som' dock stått i skuggan av hans övriga verk. Om de direkt samhällsengage

rade dikterna inte blivit så myc

k'et lästa så finns dock engage

er likVid mejeri engar kördep " samt .. ttning for . ersa erv rmg e rr e k å r tlikVlde , slak

manget även i många av hans förnämsta dikter, bl.a. i de som

ingick i diktboken "Svarta bal lader",

hans

mest

fulländade

bok. Skaldens starka medkänsla. för

de fattiga och åsidosatta,

de människor vars förh'ållanden

han så vi;il kände, kom att sätta

sin prägel på många av hans

dikter.

I vår tid, när poesin tycks

v ra satt på undantag, har Dan

Anderssons dikter kommit igen

i sångerna. Inte ba,ra Jungman Jansson utan också flera andra

nyinspelningar har lyckats nå

upp ,till ytan i skivfloden:,Till

byn Skattlösberg i Dalarnas finnmarker, fadern av finsk härkomst. Död '1920, 32 år gam

•

Dan Andersson, född 1888 i

mal i Stockholm genom en olyckshändelse - cyanväteförgift ning re

Efter en tid som bLa. skogsarbetare och nrkterhetstala

påbörjade han sitt författarskap och befann sig vid sin död

I eD' period

av intensivt skapa nde'.

min syster, Jag väntar vid min mila,

Helgdagskväll i ,timmer

gern

Gunnar

kojan m.fl. Tonsättare som svå Turesson,

-Sven

Scholander och nu senast Thors tein Bergman har gett l;I'erssons

texter

Dan

melodier

sOm

får Ni direkt

10 WXID ltIID®ffi�ThxIDl@:11 li1 när Ni som Er betalningsadress skriver Postbank och Ert j<onionummer. För mejerilik iderna Ii det särskilda fullmaktsblanketter på posten.

Har Ni ännu inte konto i Postbanken skriver sombetalningsadress endast Postbanken. Vi öppnar då för Er ett konto och skickar pos banksboken till Er så snart den första inbetal ningen har gjorts till kontot. eostbanken och Ert eget välbekanta postkonto står till Er tjänst vid skötseln av alla Era penning affärer.

....NII__

öSTERBOTTNISKA

.cIea 21: okt. - 1971

POSTEN

arnets-nyfikenhet inför det nya g9d jordmån for läsintresseton-n-eJaJ.g .-ti t har skolan e'-' stor och viktig uppgift att fylla när det gäner undervisning

:rsmålet och li

15- år och hemma i Kronoby. Christina går i ·ommunala mel lanskola i Kronoby. lJon 5äger

raturen. Det är ingen lätt uppgift för en lärare att få sina ele er

Eft.:!!>Serade för ämnet, men något kan .kanske förbättras för att få situationen mera

att de i svenska har högråsrling

at, för nog är det ganska lamt med .engagemanget fran elevernas sida i dagens Atminstone har jag fått den uppfattningen under mina skolår. likgiltighet och tristess inför lektionerna i litteratur.

Wetsägande.

och ibland lyssnar på bandade

Stora flertalet

De ter sig torra

dikter. samt skriver uppsatser

- Det vore mycket bättre om vi fick skriva' he muppsatser och på så sätt få mera tid att täilka över ett ämne och samla fakta. Som det nu är blir mim

första skol vara ung till att fråga! Inte m�dsjälva få utforma lektioner .. kommer eleven i kontakt finns det något som är fullkom- na och bestämma vad som ska

litteraturen. Han kan ett ligt. 'Det .är svårt atvfå med allt diskuteras. Tyvärr förekommer _1.....-.\... och kommer nu att lära som borde rymmas i en läse- det våneföreställningar om, att

något nytt, nämligen Dok." specialkurserna är en slags stöd

åriftspråket. Barnets nyfiken undervisning. Här är det verk . s och verk författaren Det är och intresse för det nya är inte hansyerson som är det vik- -ligen på mats med upplysning. god jordmån för ett utveck tika, men om ,eleven får upplys laDde av läsintresset. Om eleven ning om 'författarens liv och öde, Hemuppsatser pi ett. tidigt stadium ges' möj vem I;>ch hur han var, eller är, så / och fritt ämnesval . att bekanta sig med den kan det bli intr ssantare. För rika och varierande värld, som vem undrar inte ibland vad det Uppsattsskrivningar ger elever

skrivna .ordet utgör, kan eller hon få impulser att pi egen hand :fördjupa sig i äm net. Intresset kan ,kanske väc kas, om läraren berättar och -in formerar om, att det finns andra källor än enbart läseboken och att det är en. mening med det

är för en typ, som döljer Sig. na möjlighet att ge uttryck för n egna pplevelser. och käns bakom raderna. Målmedveten jag lor, tankar och åsil;:ter. I upp tycker litteraturhistoria kunde införas lite tidigare, re- satser kan eleven utveckla sin förmåga att anväD.da skriftsprå dan i ellanskolan. ket och lära sig behärSka det. Men det allmänna systemet med Författarbesök klassuppsatser och givna rubri levandegör som läses. . Visst måste man ha ker, tycker jag är ganska elän högläsning för övnings skull, Författarbesck gör också litte- digt Som det nu är måste en men att flere år årad läsa och raturundervisningen mera le- elev på en be ränsad tid hastigt Jäsa, enbart för övnings skull vande. Men det är väl i dag inte och oförberett plita ner någon gör saken rutinmässig och me så lätt att· förverkliga. En lä ting. Pressen· och känsla av ningslös. rare vet kanske ·inte vart han tvång gör ofta att uppsatsen

tvungen att på kort tid försöka

'plita' ner sina åsikter och tan kar. KlassuppSatser blir inte så 'lyckade eftersom ämnena ges så oförberett; ibland kan man näs tan råka i panik när man tänker att det här och det här MÅSTE jag skriva \ här, och nu. tycker Christina.

Christina tycker att gruppar- . bete är att rekommendera när det gäller littetaturundervis",

den

Gretel - Silvander, som dagli gen kommer i kontaj{t med låg stadieelever säger om deras lit terära intresse såhår: "Mång

barn är litterärt vakna, när de börjar i skolan. När de berät tar något gör de det med en

känsla av hur deCska låta. De har redan kommit i kontakt m sagor och många .har en livlig fantasi." Diktar

ningen. Författarb sök tror hon ibland borde ges frihet &tt själ att skulle stimulera intresset för va få välja ämnen för sina upp litteraturen hOl> eleverna. satser. - Inte tycker jag det är nå-. got fel på de läroböcker vi an vänder. De vi använde i mellan skolan tyckte jag ·var mångsidi ga och varierande,

",-. Jag är med i en frivillig lektion i modersmålet och där håller vi just nu på. och går ska vända .sig i det här fallet. blir mindre lyckad för de flesta. igenom Anna Bondestams Panik Här har författarna en uppgift, Man har ingen tid atfnoggrannt i-Röllel5y. Jag vet inte om det En central kunde bildas, dit man tänga igenom det man ska skri är något särskilt intressant att Hemuppsatsen är nog sitta och bena sönder en roman kunde vända sig för att bestäl va om. Eleven får då i och undetsöka psykologiska fe la en författare. Men det är en att föredra. när ro, och lugn han eller hon nomen. Jag tror att vi gör så saken varför ekonomisk fråga, har tid, ägna sig åt sin uppsats här för att läraren ska lära kän ter sig svårt att förverkliga. . Specialkurser i modersmålet, och lämna in den på utsatt tid. na sina elever för att sedan De givna rubrikerna begrän kunna utforma en lämplig un dvs. fördjupade kurser, är ock så att rekommend€;ra. I en li sar elevens frihet att uttrycka dervisning, säger Marja-Lena. ten skola finns det kanske inte sig och säga sin mening i olika underlag för en sådan lektion s aker. Naturligtvis är eleverna på grund av för få intresserade, olika, en del vill ha givna rubri

men i en större läroanstalt är ker, andra inte. De l>om vill skri det realiserbart då urvalet är va annat än läraren vill, borde - Barnen får ju lära sig lltt törre. Eftersom specialkurser- ha rättighet att göra det. nytt språk - skriftspråket och na är frivilliga borde de som är LoL io.m. detta så kan all litteratur på folkhögskolan. Ibland får vi bli denis egendom. Men vi lä nr ser även sagor och sjunger visor . bekanta oss med olika bibliotek och det tycker jag är roligt, på lektionerna. Barnen får ock · säger Lena Nieminen, 18 år, så ge uttryck för sin fantasi ge hemma i Jakobstad och elev i nom att fritt teckna efter en Kronoby fo!khögskola. saga vi har berättat. Lyrik kom nya visor

Jag är skrivbordspoet

m i:ri t.· !.;i'!

mer eleverna i kontakt med un der sångtimmarna, för sång är ju lyrik. Mest· tycker de om_ roliga dikter, men också stäm ningsdikter och i synnerhet dramadikter uppskattas . livligt.. Ibland skriver jag, eller alla till sammans en ny visa till någon känd melodi på lektionerna och vi sjunger den. Det tycker de om. De upplever, att den här sången fanns inte igår, inte för ra timmen·, den fanns inte ens för några minuter sedan, utan den är alldeles ny, berättar Gretel Silvander.

Jag frågad Gretel. , om hon tyckte läseböckerna är bra. Hon

. bordspoet. Jag har deltagit i ett par dikttävlingar och fått något tröstepris. Mera har det inte blivit. Jag är nog nöjd med un dervisningen i litteratur hår"i skolan. 'Kanske skulle det vara tre eller fyra intresserade om

- Inte tycker jag det är fel, att man· får givna rubriker till uppsatsskrivningarna.- Man vet ju då vad man ska skriva, men" naturligtvis är det trevligt att ibland få välja ämne för sin uppsats.

vi ordnade . en litterafurafton här på skolan, säger Liisa. Ma 'las, 17 år, "gamlakarlebrtIicka: och elev i Kronoby folkhög skola.

- Jag läser· mest herrgårds roman r och dikter. Varför jag tycker' om lyrik vet jag· inte.

B1e blleotek Uppsatser skriver man också. / e j lågstadiet. Enligt Gretel SiJ Intressan ta nnder är det eleverna pres

terar kort och koncist, men ändå återspeglande en viss personlig stil.

-'- Jag· skriver ibland dikter, är alltså en sådan där skriv

Hur är det med Iitteraturull dervlsllillgen i skolan? har frågat. ter:

LoL

Här några rös

Jag bara gör det och ibland skriver jag något eget. Om det behövs läser jag facklitteratur, omtalar Lena

Litteratur ganska torrt

Frihet välj a uppsatsämnen

- Litteratur, är nog ganska Vid folkhögskolan i Kronoby torrt. Det är för övrigt den gängse uppfattningen l var ägnar man. inte· mycket tid åt klass. Trots lärarens ansträng skönlitteraturen och poesin un. modersmålslektionerna.

ningar att intressera förblir si der tuationen densamma. Jag skul Rektorn på ·sko an, Roger An lE: tro att det till stor del be dersson, säger att detta till stor ror på att vi ännu inte är mog del beror på, att intresset för na för en fördjupning i ämnet. denna konstform ännu inte vak-

Marja-Lena Mäkelä, 16 år och elev vid Gamlakarleby svenska

samlyceum är i stort sett nöjd - Jag är Ilog nöjd. med un med litteraturundervisningen. svarade: "Ja, ja, nog ska man. dervisningen i modersmålet här Hon tycker at eleverna" ändå

Så här tycker Christina Skott,

Svalt intr·esse i· folkhög kolan ..

. , Se sidan tretton, spalt. 3. , ,

...

•

Ö ST E R B O l' T N I S K .<\

POSTE N

Torsdagen den 21 okt_ -

-------

------

g"llllllllllIllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll1IIIllllllllllllllllillllllllllllllllllllllllllllllllllll1111111111111111111 ____

Forlllycl{,et socl{er •

- för lite tandliralll En av de största orsakerna behaglig. Det föreligger dock en

II §

till att finländaren har så då fara att man känner sig frisk :: liga tänder är den att han i munnen långt innan tänderna

inte borstar sina tänder rätt är ordentligt rengjorda. och regelbundet, säger odont. lic. Jukka A i n a m o i ' anled ning

Folkhälsans

tandvårdskampanj.

årliga

Försälj

ningsstat,istiken visar att Fin land

ligger

långt

efter

I en undersökning bland be väringar

framgick

det

att de

flesta borstar bara framsidan

av de främre tänderna. Det stör

sta bakterielagret bildas dock när på tändernas baksida, varför

av borstningen alltid borde börjas tandl.räm. där. Säkert är att ordentliga tandvårdsverktyg och rätt Medan man i Sverige använ borstnfngsteknik i mycket hög der omkring fem och en halv grad skulle inverka" positivt på,:: tub tandkräm per år, förbru tandhälsan i vårt land och skul

. det

gäller

konsumtion

tandborstar

och

kar man i Finlalld bara unge le minska beQ,ovet av tandsjuk fär en och en halv tub.

Den viktigaste orsaken till att

man bör borsta sina Hinder är att mim bör få bort det /bak

terielager som redan under ett

dygn hinner bildas vid tandköt

tet, mellan tänderna och på tän dernas tuggytor. God munhygi en förutsätter att alla

tandytor

två

an rengör

gånger

dagen med tandborste, tandstic

ka eller tandtråd. ,Qärna med en kombination av alla hjälpmedel.

,Man borde aldrig lägga sig på

60 procent har

hål i tänderna '

före skolåldern Foll.hälsan har under de se tande'

förebyggande

vårdsupplysning.

tand

Den mest

uppmärksammade och påkos :: tande delen är den sedan år

och regelbundet kan man slippa

hela landet

Borstar man sina tänder rätt

de besvärliga' tandköttsinflam mationerna och -blödnihgarna.

En ren mun ger också en känsla välbefinnande.

Genom

god

munhygien kan man också min

ska på upkomsten av hål i tän

derna, men här bör man komma ihåg att vår stora konsumtion

av socker kan s tta en käpp i

hjulet i alla

fall.

Finländaren

förbrukar i genomsnitt 100 g eller 40 kg socker per år enligt

OECD:s senaste rapport. Kött förbrukningen,

exempel,

för

att

ett

uppvisar i stort sett

samma siffror. Med fluortillför,

sel kan man också' minska på

uppkomsten av karies. inga

nackdelar.

med

förtret.

Hårda

tandborstar kan dock ställa till Tandköttet

kan

skadas och som en följd av det

kan tandlossning inträffa. Där

för rekommenderar. man i dag i

Norden mjuka eller medelhårda syntetiska tandborstar med tät borst.

Tandkräm

också.

Allt

rekommenderas

flera

1964

årligen

återkommande, mfattande, tand

vårdskampanjen.

Under de'

första åren-vände sig dessa kampanjer till folkskolornas första- och ibland också and raklassister, men ,fr.o.m. 1968

leijona-kostym till fest och vardag 169, - 231,--, kostym + väst 259,-- - 3 29.-

har gravida och, förskolbarn tagits me,d i kampanjen. Bar = pen under skolåldern är inte ::

I motsvarande I §

delaktiga av en gratis kommunal tandvård den

folkskolbarnen

SOKOS STIFTA PUNKT

erhåller, ::

BEKANTSKAP

av folksIwIbarnen

Hittills har man inte heller i

DAM-

tillräckligt hög grad beaktat att förstörda mjölktänder kan ska

FÖRNYADE

BLUS

är inte heller allmänt känt att

mineralisering

börjar i mitten av fosterstadiet

och att'gravida därför bör var<l

speciellt Jloga med att sköta si

TREDJE

VÄN.

VASA

na tänder.

tandkrämer RAD, TILL

H E.R R K O N F E K T I O N E N

SO KOS

da de permanenta tänderna. Det mjölktändernas

OCH

FöRÄLDRAR

MODERNT . MANGSIDIGT

ker tandemaljen och förhindrar

...

DAMKONFEKTIONENS

M Ä N! TAG OCKSÅ I BEAKTANDE HERRKONFEKTIONENS BETJÄ NING MED MÅTTSYDDA KOSTYMER. PÅ 2-3 VECKORS EXPEDI TIO STlD FÅR NI EN HÖGST PERSONLIG KOSTYM AV DET TYG NI HELST ÖNSKAR. PRIS FRÅN 236,-.

har

hål i sina permanenta tänder

innehåller i dag fluor, som stär

-'.' ---

MED

MODE

ÄR

vilket bl.a. syns 'i att 60 pro cent

när de börja,r sIwIan.

Tandborstningen har så gott

som

naste åren bedrivit en omfat

kvällen med oborstade tänder.

vård.

• via rådgivningsbyråerna får gravida en brOSchyr om tand iii II111111111111111111111 111111111111111111111 11111III 111111 IIIlin 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 vård och kostråd under gra den absolut viktigaste orsaken till att förbrukningen av tand viditeten. ningsbyran instruktioner i och målarboken. ' I österbotten kräm borde öka. En annan för • l-åringars föräldrar\ får på fluortillförsel. N är de per- Förutom detta material som rådgivningsbyråerna broschy del med tandkrämer är att de manenta tänder bryter fram sänds ut över hela landet ord ordnas gratisundersiiD".-= ren Ditt barns tänder, i vil innehåller slipmedel. De gör det är det mycket viktigt att nar Folkhälsan i år i samarbete Lappfjärd, Tjöck. lättare att få bort bakteriebe ket! det ges svar på frågor fluor tillförs för· att stärka med Mannerheimförbundet och (Terjärv och Nede läggningen och 'de avlägsnar som blir aktuella i samband emaljen och förebygga ka-, tandläkarkandidaterna från Hel karleby, PÖ Jepp6, också den missfärgning, som med tandsprickningen. ries. Overmark. avgiftsfria singfors och Abo kan förfula annars hela' och • 3-åringarna får på rådgiv För uppgifter om friska tänder. Det händer yt ningsbyrån en tandvårdspåse • 7-åringarna, alltså folkskö tandundersökningar för förskol lornas förstaklassister får en barn på en mängd orter i lan ningarna·j österbotten som innehåller tandborste, terst sällan att slipmedlet skulle tandvårdspåse och broschy det. I samband med undersök takt med verks:an:lhefsi�. skada emaljen.- Som en tredje' mugg och, tandk(äm samt ren Tandborstningens ABC. ningarna får barnen och' deras Karl Beijar, eller hans SUII&::ZlI!'-· fördel kan man nämna att tand broschyren Tandborstning uppk.omsten av hål. Det här är

enS ABC. krämen ger god smak i munnen' ocå därför gör tandborstningen • 5-åringarna

De får också ett arbetshäfte föräldr.ar också upplysning om trädare lärare Hilding Wik!"�

får

på

rådgiv

som

heter

Tändernas

ABC tandhy ieu.

tel. 961-12884.

Torsdagen den Zl okt.

POSTEN

ÖSTERBOTTNISKA

- 1971

r .---IIIII!----.�-=-= :.,

i fiera föreningar beställer sam i ma orkester samma kväll till gripes lottning och den förening som lotten inte gynnar får or I nat hos eleverna. Om 'det över kester i enlighet med de önske huvud kommer att göra det,vå mål man noterat :'i reserv" på gar han inte yttra sig om. orkesterbeställnnigsblanketten. Vi har tre veckotimmar På det här sättet räknar SÖU ,;venska_ Undervisningen är ni ledningen med att eliminera d n vågrupperad, vilket innebär, att värsta rusningen. Man --räknar elever med högre grunder är i I också med att detta blir mera I en grupp och elever med en läg än tidigare och fram I re grund arbetar i en annan. Vi rättvist för allt säkrare. Dubbeltolknin vill främst intressera eleverna gar och miss ag skall förvisas' för aktuell litterat r,o'ch då an ur orkesterliggaren. vänder vi ofta dagstidningar Det nya systemet har .god s()m studiematerial. LikasåIäg ger vi stor vikt vid föredrag känts av både förbundets A U och muntliga framträdanden. och av Artist- och musikerför undan medlingens styrelse_ Båda orga skönlitteraturen . Att trängs till förmån för facklitte nen ansåg att nyheten var värd raturel1 beror också på bristan a'tt pröva_ Det kan ju tillochmed de intresse från elevernas sida, fungera riktigt bra. . Vi skall kanske tillägga att men visst kan det ibland handa att vi diskuterar någon bok, som posten till förbundskansliet an någon läst, informerar rektor länder först vid lO-tiden på för middagen, så föreningarnas be Andersson. som sändes per post ställningar - Folkhögskollagen ger stort spelrum för uppläggningen av borde anlända i dag. Om man undervisningen, varför vår mo nu inte använder sig av ex dersmålsundervisning inte blir pressutdelriing.

i svALT

INTRESSE

hämmad av någon fastställd studieplan, säger Roger Andersson vidare. Folkhögskolan förfogar över ett eget bibliotek, men det är inte så flitigt utnyttjat. "Det skulle används. tt sä a..rIiti vara en overdnft enhgt rektorn.

O Under en lektion fick lära rl'nnan en papperstuss l" ansl ktet. Vem var det, frågar hon strängt. Vill ingen erkänna blir . det klassfryk. Fortfarande idel tystnad. Lä rarinnan hämtade pekpinnen och började bestraffningen. När hon kom till den sista sa hon: I MORGON - Om du Lasse berättar för mig vem det var skall du slippa ställningar via personligt besök stryk. ' - De va ja,sa Lasse, emottas sedan efter kl. 13.

• Vanco u ver affärscentrum West End med Stanley Park, Lions Gate Bridge över Burrard Inlet och i baligrunden North Vancouver och Capilanobergen.

en grupp på 40-100 personer i sommar bli ca 850' mk till Nep York. Nu gällande pris är 899 mk,' men då bör beaktas att priserna i allmänhet är högre under sommaren. Men det är inte alls sagt att det kommer att bli någon s. k. öppen situation från 1 februari. Man väntar allmänt att det skall bli en ny konferens inom kort. En gruppresa Helsingfors New York och New York--· Seattle gå alltså inte under 1.500 mk, SöU har lovat att flyga för 1.000 mk om man får ihop över 180 resenärer. Får man planet fullsatt kan

Vancouver tockar} konsta

terar

Anna-Brita

Rydström

på SöU:s kansli. Anmälning

ar till nästa somma·rs char

..;;

terflygresa har strömmat in

som aldrig förr. Inget år ti digare

har

haft över

det

hänt

att

50 förhandsanmäl

da i början på oktober. Det finns ju gott om plats - 185 passagerare - men det är ju bra om vi får anmälningar i tid, så kan vi. starta förbere delserna i ett tidigt skede.

Livstycket

- Men hur blir det när lAJ'A-samarbetet ser ut att spricka, frågar en del av de 'som anmäler sig. Kanske .det ännu billigare resor om blir man väntar? För att få reda på det har Vi tagit 'kontakt med Finnairs Erik lATA-expert 'ekonom Frisk. - Det blir knappast några dumpade priser på Västern, sä ger han. Det finns så få ordi narie förbindelser från Skan dinavien till västra erika. Under alla omständigheter blir det inte några sänkta priser på eharterflygen. Det är grupp· priserna på turfjyget som i förs ta hand kommer att sjunka. Men de kommer ändå tt ligga 10-15 procent över charterpriserna. Enligt vara preliminära,' beräkningar skulle personpriset i •

Under rubriken Ord och inga visor behandlar Åke GrandelI i Livstycket de villkor utövare av den lätta musiken lever under idag i vårt land. Det' gäller då närmast pop-musiken, dansmu siker och jazzmusiker. D vrak tiska problem dessa har att kämpa med är många, t.ex. bris ten på undervisning och kom petenta 'lärare, avsaknaden av kurser o.a. dyl. De ekonomiska svårigheterna tas ocks1 upp i programmet. Samhället ger rin ga stöd, lån är svårt att få osv. Sociala aspekter på pro blematiken berör!! som t.ex, sommarsemestern, försäkringar och pensioner. Åke'Grandel! in tervjuar sakkunniga på området och spelar musik, sOm, utövas av de medverkande i program met. Radion} !l'edag kl. 20.00 med Tepris söndagen kl. 14·30. \

man kanske flyga ännu bilIi gare.

O - Ni har erkänt att ni kallat Lottning avgör käranden för fähund. Har ni Fru Anna-Brita Rydström på SÖU:s kansli, tel. 13 572, I händelse av kollisioner till något att tilläggä? a men jag h ar inte råd tar emot för ands!:n älningar. gripes lottdragning. Dvs. om J , _.:..._

' -'-o _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Mot vinterns köldgrader ,

•

via BILLIGA· HALLEN .'

EN V ARM SKINNMöSSA

för var och en Herrskinnmössa

18:30

minkimitat.

VI fick ett parti

modeller Nikita o. Amur Skinnmössor för barn

28:17:50

11:

DAMVINTERKAP POR nr .38 med vadderat tygfoder till specialpris - modell med hu:va .. - i diolen .

. .

•

49:- ' 59 : -

- i modernt markisty.g .....

65:-

VINTERKAPPO'R FöR FLICKOR

- i diolen

- i ylletyg

................. .

•

DamylJetröjor, lång modell 1,00 % ull ..... . Flickylletröjör. lång modell ... . •

29:22:19:50 16:50 16:50

V-farmare i vinterkrepp för barn storl. 90-115 ............. " "

.............

120-165

Tofflor för damer ........... . Träskor för damer, otroligt 'bil . . .. ... . . ligt ., . . .... . . . .

19:50 24':3:11:50

Vi öppethåller n:ånd-agar och fredag r till kl. 20 .

BILLIGA

HALLEN

JAKOBSTAD -KANALESPLAN,-\DEN

I iI!---------------

16 - TEL.

lO 686

------------------....•i

Ö S TE R B O T T N I S K A

----------------------------------

•

P O- S TE N

Torsdagen den 21 'Okt. -

----------------------------------------

Malax ]F bygger

----------

Sport i Vasa och mån beslöt'nu

konst och förmåga att argwl

dragnäsbäck.

kommer. att ha nytta av

att köpa deras rink som finns i

ra,

Med rinken som

mäter 30x60 m följer fuIIstän

ishocl{eyhana

kunskap

som

live.t.

dig armatur och -redskap, bl. 'a.

Gör en insats för de sämrr -BRA ATT . Tänk på era jämnlrip tade ---------- - ---dikappade. Tag dem med . . .. . och har man mte haft rehgIOsa

en liten och behändig traktor

för snöskottning av banan.

•

------------

Platsen intill sportstugan där besök dem, även de avviluLMIr : rinken skall placeras ägs av Ma- böjelser under sin aktiva produce rätt. till ett man Inte väl tvinlax församling, som beredvilligt rande. tid s a1I liv. . ! : lovat hugga undan träden och gas 1 I11 religIOnen som /famma .

arrendera ut mark-en: Full skog Tyvärr är k.yrkan(äVen frikyrko . växer nu på området, varför det sf!.,?funden mkluderade) den enda. finns mycket att göra'innan -.rin- instansen som medvetet driver en

I pekar

den

Il 'a

Senaste vinter kunde .malaxborna glad ja sig åt det el-ljus ' spår Lianklubben byggde. Till( denna vinter kommer vinter-

sportaktiviteten att utökas med en ishockeybana, detta beslöt IUalax IF vid ett medlemsmöte i förra veckan.

terapeuter Många

Det är ,bra att vara gens samhälle, det men

går

välfärdssamhälle är inte byggt för

om bidrag har sänts ses samman i

till några organisationer till i kommunen. Reklamen som kommer att finnas på rinken skall väl ge en del och resten måste

anstalter.' På

vägen

för

stora

$å' sätt

opersonliga är

"levande".

Svar:

eP:s

har lyckats att medicinskt förlän ga li vet men socialt har vi fort.

I :ånas för 'att ungdomarna skall farande ett vakuum. : ! få skrinna på en egen bana re . Även jag vill fräga vad ungdo i dan i november. I vinter kom- men egentligEln vill att kommunen i mer en ishockeysektioft att biI- skall göra för dem: någonting skall

das inom Malax IF och vän de väl också själva göra. Inte ba skapsmatcher spelas, sedan man ra passivt ta emot programmerade resten var Skotts syn,puDII:�' fått ett lag på fötter. verksamhJtspaket . När det första fererade också i ÖP, 'Genom tillskottet av ishoc paketet är slut eller inte längre s jälv bättr.e än i öb. lceybanan kommer sportstugan är intressant så beställer man b!!:

. att

effektivt kunna utnyttjas ra ett nytt .av dE'n 'anställde leda-

Tillsammans vintertid. även Behovet uppstod redan i vint och finansieringen. Ideer som med e!-ljussp'året ute', kondi ras, när Lionklubbens uppskot grott över sommaren och nu tionsredskap, bastu och s rvetade bana ansågs för liten och skall ge resultat. Vid det med ring inne, kan den bli ett rekrea otidsenlig för de ishockeyintres lemsmöte idrottsföreningen kal tionsmål för hela familjen, me: till, var alla med på att nar Flöijer. - Och det bästa är serade ungdomarna. Man utsåg lat

ren. Detta kan väl inte i längden

engagera ungdomen?

VarfÖl' startar ni inte själva nä-

O - Vad är det rör lan en bil och en sjö

- Båda går på däck.. kan du säga vad det är lokala bibliotlkarien hjälper er om, het mellan en flaska e

gon verksamhet? T.ex. en littera tur<;irkel, jag är säker på att den

ett par representanter spotta i händerna och bygga en att anläggningarna och serve- ni ber. Eller varför inte en dis bankförskingrare ? studerade rinken i Kaskö. bana vid sportstugan. Under ringen står till de sportintresse ussionsklubb. Bestäm er för ett - Nja, båda avd - Där fick de ideer om byggandet handlingar hade förts med IF rades förfogande varje dag. L g tema varje gång och iär er. debatt-I dom inte är korkade. därför

- som

{RE OR

ARCH

YOU PLAYIN0 POLO, WATE TR'{IN' TO OROWN ME?

OH; BOY ! IT'S HIGH

TIDE IN DERE! DON'T OPEN DER EyES .. . .I GOT ON SVEDE SHO.ES.'

jag

vårt mig inte vHja vara gammaL , Tack och med hopp och (möjligen lomhörda Finansieringen kan bli k nepi- rullstol _.. ..,. treSsant debatf från den 0-...... gare . tror. han. Lionklubben i diskoteken-ljudvolymen). Åldring- niska. ungdomen. Malax har likväl bidragit med arna tvingas helt en,kelt till passi en grundplåt om 2.000 mk och vitet, andlig och kroppslig, de fö-

och sandkörning på talko.

för

på.

v_erksamhetsledare.

utföra stubbrytning, schaktning möjligheter till ett aktivt liv,

I anhållan

röjningsarbetet

Firmor och och

enskilda har redan vidtalats att gamla har helt enkelt inte fysiska medelålders

Firmor ställer frivilligt upp i

Här skulle kommunerna verk li

Rafael Flöijer,viceordf. i gen behöva satsa

idrottsföreningen.

ishockeyrinken.

ken står på plats. Men allt kom- åldringsverksamhet.

I mer att ske med talkoarbete på-

•

Är

de. 21 okt.

öSTERBOTTNISKA

1971

POSTEN

="""' :: k:: "" i '' N j"!: I!-.' ..O R O R T K K

SLUT FÖRSÄL.J·NING NYKARLEBY

Elevanmälning

planer

emo

BILSKOLA

Choraeusg.

gionsundervisningen

UNDERVlSNINGSMET.

en eft er Redan märker Ni skillnaden.

bytesbilar

11 251

TUONII

Kazda 1500' . . . . . . \"'aliant . ... ... . Austin Mini 1000 ...... Ford Taunus 12 M : ... Peugeot farm. diesel, .

64 68

64 68 67

. .. .. .. . .. ... 65 .......... 65 Datsun 1300 . ... . . .. 6 7 pers

Opel Kadett

agen 1500

. . .

.....

agen 13QO ...... 68 ' 66 agen Variant

y: Y

\oIkswagen 1200 ...... OIkswagen 1200

Yamaha motorcykel

61, 54

125 cem .. : .. ...... . 70 motorcykel 125 ccm-rO -Tunturi scooter

.. 70

BaFÖRSÄLJNING

KRONQVIST

ändras

aktivt

verka

för

13 '192

.I.etens spalt

. .I..

av arbetarnas arbetsär

viktigaste

att ·

de och avtalsstridiga uppsägning ar.

Punktskatten har till sin del för-

för, mången svå rat situationen . .. .. sI?åforetagare Vilken lett hl l arför

betslöshet

arbetstagarna. Vi åtgärdei'

stöder soc.dem. partiets

att slopa punktskatten eftersom ' . den inte lett till de resultat man

syftade hll då den genomfordes. . Vi socialdemokrater

som käm

par för att den arbetande befoJkningens

levnadsförhållande

uppmanar

bättras,

mokratiska

riksdags

för-

socialde-

den

och

rege

ringsgruppen att motsätta sig alla

avtalsstridiga

Detta gäller

prisförhöjningar.

också

'prisförhöjningarna

de omt alade

på jordbruks

produkterna. Vi har stor förståel-

miska situation men eftersom

nuvarande

den

jordbrukspolitiken

främst nyttar storjordbrukarna är prisförhöjning motiverad.

i detta skede

Denna

åtgärd

skulle endast orättvis drabba den,

arbetande befolkningen.

karnas

levnadsvillkor

männa,

ekonomiska

Småbru

bör

för

avtalsstridiga 'bättras inom ramen för den all

"lIdIenJlO}(rater fördömer de be-

åtgärder

vi I!-rbetarna' att orga

politiken.

Socialdemokratiska

och

ociala

riksda s

gruppen och medlemmarna

geringen

i re

uppmanas att omedel:

8g fackligt. Den enda gabar t vidta åtgärder för att grun godtyc

derna för statsbidragen till stads-

säga

fä

sitt

sådana

lärtryrke,

lärare

bör

religionsundervis

.,. _·_------1

----

11.

Under

vid

den

veckan

fästes

va.rYld frågan

tas

upp

såsom

omtr d ä de i kraft

J början

år 1968 till 4.30 liter år 1970 , a. o. en ökning på 49.3

procent. Betral,tar man _mot-

. svarande konsumtion per per I per invånare resp. 5,81 Iitflr,

dvs. en ölming på 49 %alkQholbolagets

förvalt

gen- noterar man bland de ska deverkningar alkoholen förorsafyllerianhållanden

att

bland 17-åringar och yngre per soner år 1970'ökat med 45,5 och

bland. 18-2Q.-åringar med

33,9 % jämfört med föregåen de år. Ar 27,3

1970

för

var

ökningen

fyllerianhållanden

för samtliga åldersgrupper_ Undersökningar

visar

att

Helsingfors den 4 oktober 1971 rikligt. bruk av alkoholdrycker tär på organismen och förkor SVENSKA FINLANDS FOLKTINGSFULLMÄKTIGE tar livslängden oberoende av An d e r s G L i n d q v i s t dryckesseden. Ju större Indivi 'ordförande dens årskonsumtion är desto Wi l h e l m S c h ali n . allvarligara är riskerna för densekreterare _

13555

Glader

13 522

•

5: 3: 2: 10: . ... 16: _ .. .. . . . -:25

. _

.. .

_ _ _

•

. • • •

• • •

. • • • • • • •_

..... .

•.•

•

• _

• • _

öP:s ANNONSTJANST JT -expeditionen, Jakobstad Jakobsg. 13. tel. 13 555 !T-kontoret, Nykarleby tel 20 024

senast kl. 20.

KASSA OCH BOKFöRING Jakobsgatan 13, JLl:obstad tEll. 13555 ANNONSPRIS:

ningsråds berättelse till riksda

kar,

ridningen utkommer varje torsdag.

15 år får vi' kon-I . Annonser Dör tnlämnas senast mändag kl. 16 till SÖU-kansliet 3.90 liter

sumtionssiffrorna

Medlem av tidnmgarnas förbund.'

o. 1 5372

invånare

son 'över

sta

ANNONSMOTTAGNING: SöU: s kansli, Vasa, tel. 1 572

alkollOl "ökat

från 2.88 liter per

österbottni::;k ungdomstidning Jakobstad. Fi.nland.

19-71 .

av ar 1969, har alkoholkon sumtionen omräknad i ren

oc. så

fi gurer a

börjat

Helt Ar . _ . . Halvt är Kvartal Skandinavien övriga länder Lösnummer

alkohollagstiftniJ)gen.

% :ig)

kontroll, njutnings

PRENUMERA TIONSPRIS

Som en direkt följd av den

(100

störr

REDAKTIONSRADET: Alf Snellman ordförande, Paul Enlund Lappfjärd. Rolf Nord man Petaiax, Bror-Uno Kvist . So lf, Henrik Fågelbärj Vasa, Bruno Köhler Vasa, Dan Skog Vassor, 'Eivor Eklund Klino, Margot Nilsson' Pedersöre och Lisbet BjOD Gamlakarleby.

OSUPET ÄR BÄST. nya

har

stället

ett folkhälsoproblem. Nykter sl ogan lyder hetsveekans

-----

under

Jakobstad. tel.

tilltagandEt alkohol

fl'am'förallt

sjukdomarna men

Redaktör I Vasa S-E HandelsespI. 10 D, tel.

allmä.nhetens uppmärksamhet

.konsumtionen,

allt

T. f. redaktör INGER LUOMA Nykarleby, tel. 20149 Redaktion: Jakohsgata.n 13

Detta år infaller nykterhets

utvecklas

med

Posten

veckan under tid.cn 31. 10.-

Norra öst roottens soeialdemol{ratislm kretfl

Svensk a dagen deJ;l 6 november, finlandssvenskarnas traditionella samiingsdag, har under de senaste åren allt mera ägnats nuets och ramtidens problem . Det är väi mgen tvekan om att den utveck . Il' ngen · En mmor)'tet har '" " rl·k t19. ' särskild anledning att se över sina resurser och p_illnera för framti den. Det ilr bilvit brukligt, att ä.rlig n valja dt huvudtema för svenska dagen. Det har åt rninstone behandlats· vid Svenska dagens hu vudfest, som folktinget står som arrangör· för. Ofta har det dessutom lItgjort en röd tråd för må nga and ra f est och häls ningste.l den 6 november. I år har folktingsfullmäktige be luta t, att huvudintresset skulle s ägnas ett tema, som är både ak tuellt och förtjänt av uppmärk samhet, nämligen "att vara fin Jands3vensk". . Festtalet vid· jtu vudfesten, som i år hålls i Pargas, kommer att behandla denna frå ga, som kanske också i fortsätt ningen blir föremål för stimule rande meningsutbyte. Kring detta tema eller andra vi t.ala finlandssvenska frågpr hop pas vi, att svenskfolket talrikt skall samlas den 6 november 1971.

Riktpris

man

Österbottniska

vecka

är bäst

Att vara finlandssvensk

skydda arbetarna från omotivera

inte

Samtidigt som vi

tryggheten ökas också genom att

lution

vill

utöva

frAnapotek.

fortlöpande

gång hålla de s. k. gamla

medlen

Osup, t

i den riktningen att lärare

kunna

också

för

se för småbrukarnas svåra ekono-

....a..a......

I'el.

tistiken över dödsorsakerna.

Gist-Brocades N.V., Holland

som inte tillhör statskyritan' ändå

Det

villkor.

blivit

ser aLt lagen på denna punkt bör

fackföreningsrörelse. Vi upp man m'. ning. bättrande'

i religion. VI' socialdemokrater an

ke har arbetarna i en 'solidarisk att

åter

5,88.

.. .._. ........1 _1-

kyrkan icke tillåts att under' visa

Jakobstad

FFC

för-

F s

att lärare som icke tillhör stats

:tnmälan!

det

fra

GLOBENICOL Acne Cre.n,gör Er hud slät.

aktuell i och med ett beslut om

bör

Toyota -. Citroen

i it't-

I Ja.kobstad har frågan om reli

TOIVO 7

snabbt kan

verkligas:

r Din fö rfrl\gan ooh

Vår telefon

komrrrunsammanslag

rikesministeriet

BILAR

MODERNASTE

på

ning som redan länge funnits

KUNNIGT FOLK

- ARTIGA

fönpår'

på huden varje kväll före det.NI lägger Er.

6:;;;;�""" -

vårde n

Stryk GLOBENICOL Acne Cre.m

SKOLAN MED:

AUTO·HARO Alt

Gamlakarll'by.

GLOBENICOL m.edel, Acne Cream, ger skydd mot de' bakterier som förorsakar finnar samt återställer- hudens hälsa.

och land kommun utreds så att ·de

12 143

Detta

1I�""""UI"IH"",," i

23. Tel

finns ett effektivt medel mot finnar!

Nykarleby

Ja.kobstad

.Nu

BILLIGA-HALLEN

' nes hälsa. I och med att hälso

VÄLKOMMEN PA FYNDKöP

lo,

Haldin. &-Ro$e

I I

Nykarle'by

vi hela vårt lager

till absoluta bottenpriller.

onsdagen dan 20. 10. kl. 8.30.

Nu säljer

at:roen ID 19

HII.SKOLA

Kanatespl.

börjar

a e .rj

alla

gar (ej lörd.)

II I

F. --"l

nlltn<!a.g kl. 17.00

J.)

.J;exten -: 90 Efter texten -: 83 Uödsannonser ... -: 83 Min:;t annonsavgift 10: Bestämd plats - : 10 per mm. FA.RGANNONSER: minimistorlek 200 mm. tllläggs "ris - : 20jspmm _ och färg_ Annonser angäend förlovade Vigda, födda . , . . . . '_ 10: Föteningsspalt'im per rad 50 pi.. . Österbottniska Posten ansvarar Inte för ev. skada som tillfo gats annonsör, på. grund av fel I annonser som Inringts eller som ptl grund av postförsening Inte införts I begärt nummer. .

•

• .

•

'_' _

_ _

Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag, Jakobstad 1971

•

'16

ö S T E R B O 'f -T N I S K .<\ . . ..... .. _

P O !" T Il: N

Torsdagen den 21

_-----

-----------------------

Dagsmark.,.Lappfjärd nyinviger med dans

Nu satsar Dagsmark uf hårt på att igen komma upp i smöret.. 23 okt ordnas ria ttival i nyrenoverad lokal.

Det blir flera stordanser under hösten. Bingo skall bi,

dra till betalning av renoveringsskulderna. Dagsmark uf fyller 75 år i år. som

tar

rätt

litet

utrymme.

Den hÖJ till de äldre' inom för- Festsalen har målats i moderna

bundet. Jubileumsfest skall det nog bli också småningom, me nar föreningens ordförande Alf Lind. ..

starka färger. Den.ger ett triv Estraden

samt helhetsintryck.

som är 140 cm hög ger ett något

,förbryllande intryck, men den torde vara ganska funktipnelL

Föreningen kan se tillbaka på t d. Men en skiftesrik historia: Den' har' Möjligen någo för grun teater spelar man inte mera i inte--f1?rt någon tynande tillvaro den festsalen. Dagsmark var tvärtom. För några år sedal) tidigare en av de aktivaste tea uppstod dock en verklig downterföreni'ngarna inom SÖU. Ti period. Det lönade sig inte mera dens gång! att dansa. .

Aterinvigningsprogrammet Och så Men så kom bingo ! upptar artistframträdande av kom Viihdeohjelma! Och då blev Danny med orkester, hemmaso det fart på Dagsmarks ut. Efter nen Arto Rintamäki och stål en del diskussioner hyrde för n Willjam Hautaviita. manne T en ingen ut lokalen åt ammer Två österbottniska orkestrar forstöretaget under vårsäsor,gen svarar för dansmusiken. 1971 för dansverksamhet.

I fortsättningen tänker för Vi fick vårt, säger Birger eningen bjuda på många artis-' Norrgård. Däremot tycks pojter. Man nämner Kirka, Robin karna i Dagsmark tvivla på om och Irina Milan. Danskvällar Viihdeohjelma fick någonting. na räcker bra till i åttonde ring Dessutom tick föreningen nY en. Det är bara Lappfjärd och energi. Man började spela bin- Dagsmark som skall dela. _

go i stor stil. l sommar ha ' r man

t.o.m. haft bi1bingo.

Estrad i stället för scen

Och nu har man grundrenove

rat lokalen. Scenen har rivits ut.

Därmed blev

Dagsmark räknar rned ca 60

procent finsk publik.

se.

Med dan-

'och bingo noppas man få

renoveringsskulder. på 30.0(10-

40.000 mk betald innan nästa höst.

festsalen försto

• De ansvariga iDagsmark uf kan snart börja pusta ut efter en arbetssam period. Börje Norrgård, föreningens allt-i-allo, och Jan LiIlkull, kassör.Stående ordföranden salen och målat upp. Vaktrnäs ytor att gå över i Lappfjärds 75-årsjubileum tarbostaden har också renove lokalen. I halten måste man även här. Lappf' rats. sätta helt nytt golv då det gam, några veckor/yngre Jämföra

med Dagsmark

är

la har tagit skada av fukten.

Även i Lappfjärd satsar man så Danssäsongen har hårt på artister. Bergkulla-näm Lappfjärd. Första man kört med moderna varma ner Fredrik. Markku Aro, Mus 900 personer. Ett ka Babitsin. poporkestern Le skall hållas' innan färgnyanser. mons. Ernos osv. ' veringen har k Föreningen ordförande Bengt Nu 0.000 mk. 2 Bergkulla berättar att denna Nyårsspel skall det bli i samhållit om kOIDDlIIII� ppsnyggning endast är 'första arbete med Tjöck-Påskmark ufo Om man får en etappen. Nästa år blir det hal Ansvarig leda är Magnus Sol festsalen

färgstark.

Lappfjärd

Men även

inte

här

Även Lappfjärd uf ha snyg l gat upp i sin lokal. Man har len eller serveringsrummet - vin. Dan'lerna stäIlet har man byggt en estrad satt skivor på väggarna i fest eller bådadera. Det är stora Roisku. rad med nästan en tredjedel.

S kivfronten

är

något

det krav på geni och bisarreri.

mest rörliga man kan tänka

sig i dessa mobila dagar, och

att försöka hålla reda· på allt

som sker är en övermäktig upp

gift. Men !tar kommer i .alla fall några små kommentarer om

några aktuella skivor.

mark ufo

\ vas

av Pekka

de rna innan

vänder sig av flera musiker och festkonsert och annat gott kom- Wishbone Ash , dessutom har han två sängare, mer inom dl' närmaste måna med ett fint album. med enkla medelmen resultatet är ända' mera derna. Guess Who. och enformigt än ifallet "Rama . Om vi till detta fogar små no Lennons Lp är u Sveriges Burt Bacharach dan". Dessutom tycker jag att och att den har tagi tiser om att Count Basies legen är det Björn J :son Lindh? Tja, JOURO Aheras upptagning sak mycken . entusi asm. numera dariska atomplatta kanske inte. Men Björn är i alla nar glans och närhet. Vid siStöokey från Peter'_ finns på Grand prix för futtiga. fall en mångpyssl e i stil med dan av -le här smått negativa Mary har gett ut Paroni Paakkuna(nen här hem anmärkningarna, man 16 fllk, aU vänner av gammal albu m,. PS'Y. osv, så måste Fin skiva

Carole King har i många år försett de stora namner i USA ma)los oss. Hans vapen är flöjt påpeka, att musikerna ofta! skö- radiohumor får sitt i och med egentligen sagt det med sånger. Den processen har och elpiano, men han syns ock ter sin -del korrekt och fint - att Fridolf Rhudin har kommit minstone för i dag. lett till att hon numera fram så som ledare, arrangör och främst kanske Junnu Aaltonen ut me sina bästa för 12 mk. att träd r som artist på scenen, och mycket annat. Hans "Ramada" - men att skivan verkar att Är hon har tagits emot med myc är en myoket fin skiva, som med sakna verklig inspiration.

ket goda recensioner.

Vi kan enkla

edel - flöjt, piano. bas,

l(austbyfestivalen Ii dubb1elalhum

detta

faktiskt

allt

man

kan

åstadkomma med all den anhop ning som

kunnande

göms

bakom

de deltagande?

och

rutin

namnet

på

l\'Iästarspelmän i snofsigt omslag

Kaustby börjar synas på våra

·v

studera hennes konst på skivan gitarr, trummor och några and skivhandelsdiskar i och med att ' d - lyckas ReA har gett - ut ett dubbelal och 'man kunde ra instrument iblan nästan säga att vi borde göra få . fram en väldig massa kon bum benämnt "Mestaripeliinan "Tapestry",

En nit" i Finlands snofsigaste om stämningar. Carole sjunger och spe trl;!.sterande lar piano, och om man kan sä fundamental enkelhet präglas slag. Nio mästerspelmän bju ga att hennes pianodel är enkel, också den här skivan, men lik der upp, och utbydet är en myc så kan man också säga att den som i fallet Carole King är det ket fin summ ring av det som det.

är effektiv i sin korthuggna, fråga om ett artistiskt val, inte hördes i Kaustby. Vi har två kraftiga replikföring. Texterna en påtvungen enkelhet beroende finlandssvenskar med, och det är i mitt tycke något enkla och på brister i teknik eller fantasi. böt vara en fin orsak att bekan inte konsekvent övertygande ur Lyssna, njut och lär.. ta sig med skivan. De följande På finskt håll har vi en mot skivorna befinner sig redan i en' poetisk synvinkeL Caroles röst är gan.ska mörk, 'fyllig och svarighet till "Ramadan" i Pa långt framskridna stadier av Paakkunainens "Plastic grossessen, så det är bäst att ni klar, utan att vara exceptionell roni på något· slitt. Skivan är ett maailma" - ett verk, som har hänger med från början. "Hej gott exempel på musik skapad kommit-till tack vare ett stipen san, grabbar" med enbart ,...i.f n

av begåvat folk utan krystade dium flrti'I Teosto.

Paroni an- larulssvenska. ,grupper, .Konstas

peKväma paketre med NORDEK' och B '

Nu är det dags för en höstresa till Sverige. Ab erbjuder sina förm nliga paketresor - med m/s NOIiO� Jakobstad till Umeå och med m/s BORE " till Skel ' Turlista - M Ti .-0 To F 09.00 NORDEK fr. J:stad 19.00 19.00 19.00 fr. Umeå 09.00 09.00 09.00 18.30

BORE" fr. J:stad fr. Ske:å

12.00 14.00 - 14.00 18.30 - 18.30

Arrangera firma· och julfester ombord på-båten i " siqnal till oss s får vi resonera om en förmånlig lunda iulfest

ÖSTERB 1iTENS RESEBYRA

Med l, m av ResebyråföreningeI) i JAKOBSTAD, Storgatan 12 GAMLAKARLEBY. Storg. 15

. . . '"

Finland tel. tel.

r.f.

11 100 27 67