Österbottniska Posten (ÖP) nr. 42 1973 by Österbottniska Posten

/ /

österbottniska

Ost~rhottnjsk un:.:dumslid:Jin~ 'o sten/ p'

Torsdagen den 18 okt. 1973

25 p -

Aktuell information: ARBETSKRAFTSLÄGET

...........

STERBOTTEN --

* Fram till 1978 skall 15 000 nya arbetsplatser skapas

i Vasa län, merparten av dem i och omkring de svenska och tvåspråkiga kuststäderna.

*industrin Den finländska, i hög grad också den österbottnisl(a, är uppe i en expansiv period, stimulerad \

mit~

bl.a. av det avtal som undertecknats ined den europe iska gemenskapen:

Allt detta sätter sin prägel på dagens österbotten, som just nu 'u ndergår en snabb förvandling. -Pedersöre utanför Jakobstad är ett exe!"pel på en kommun som

på några få år förvandlas från en utpräglad jordbru karkommun till ett expansivt industrisamhälle. Andra liknande exempel finns, t.ex. Kl.lrlebY, och Korsholm. .

I all utveckling är människan v1ktig. Debatten om företagsdemokratin förs livligt, facklig vel'ksan;thet ter sig i dag naturlig, ocks~ i svenskösterbottniska lands kommuner, även om det bevars finns gammalt folk som inte förstår sJg på detdär med facklig samverkan.

Ja, dettlt är några axplock ur det som vi berättar om i det här numret av ÖP, som i informationssyfte sänds till -5000 finlandssvenska emigra.nter i Sverif;?;e. /

Närpes .uf bygger

nytt

•

NÄRPES UF har beslutat bygga upp Närpesgården i egen regi. Planerna på att kommunen skulle bygga för at~ en del skulle Imnna finansieras med statsmedel .har därmed skrin

lagts. Kostnaderna beräknas till 1,5 milj. mk. Föreningen har 700.000 mk, lån skall upptas 500.000 mk, resten hoppas man få sQm bidrag från kommunen och donationer.

- De pengar vi fick efter branden minskar hela tiden indirekt genom att byggnadskost_ _ _ _ _ _- - ' -_ _

naderna- stiger så snabbt, säger Närpes uf:s ordförande Per-Ole L u n d e Il. Vi måste ·bygga medan vi får någonting för pen garna. Det lönar sig "-inte att -vänta på statsbidrag ett eller två år. Då kan köpkraften på våra pengar ha minskat lika mycket som vi får i bidrag. . I april sätter man i gång med bygget och hoppas ha det klart till julen 1974. Nya Närpesgår den uppförs på samma tomt som den gamla. Bottenplanen blir

1200 kvm. Den gam16 var 1800

kvm. Festsalen blir 350 kvm

.och biografen . 150 kvm. Man

tänker utnyttja kvadraterna be

tydligt efektivare än vad de var i gamla Närpesgården. Arkitekt är Jan Söderlund. Man tänker bygga källarvå ning under hela lokalen. Där kommer man senare att inreda ungdomscafe, klubb- och h oh Landets äldsta diskjoc byutrymmen. Bl.a. dessa utrym key, Even Rönn har roat men skall hyras ut åt kommu många med sina historier under :10 år. Se sista sidan! . nen . som kan erhålla statsbi _ ...- ______________ drag på hyresvärdet.

K?" TaxeIl, nedhukad till vän ster, diskuterar lokalproblem med de unga

Närpes.

Rivningsgård i ' Näsby blir träffpunkt för unga ~;lli.ntrade centrumungdomarna i Närpes Ivag till Hel1)ming Blomqvists gård. Ungdomssekreterare Kurre TaxelI hade kallat till diskussion; Gården ägs av Närpes kommun. Kommunalstyreisen har lovat ' ungdomarn-a at få hålla till i gården. Ungdomsnämnden och Närpes uf skall snygga upp och sköta övervakning. Nu skulle ungdo marna själva få säga hur de skulle ha det. • Forts. sid. 13

EN KVÄLL i förra veckan

-~ o.. p

18 okt. 1973

OSTERBOTTNISKA POSTEN

,Österbotten

land

• l

förvandling

som Österbotten väl aldrig ti Dethär numret av österbott Ett nytt samhälle

digare har upplevt trots att niska Posten är unikt. Om växer fram

landsdelen befinner sig i en s.k. kring en fjärdedel av uppla gan, ca 5.000 exemplar, sprids En sak är värd att betona: utvecklingszon. bland finland"ssvenska emi gårdagens och dagens agrara granter i Sverige, och ~tta ' österbottniska samhäll,e, som Problem finns ställer krav på tidningen, som , inte kunde ge arbete och ut - och optimism redaktionen efter , förmåga ' ' komst åt tusentals unga ös Det finns problem, det skall skall försöka tillgodose. terbottningar, håller på att En kort återblick. försvinna och i stället växer inte förtigas. Många av de Tanken på att ge finlands ett nytt samhälle fram; ett personer som kommer att in österbotten visserligen, men tervjuas skall säkert också svenska emigranter informa ett landskap som ändå är an ,~ tala isär; det är ju så det fun=-... tion om Finland och österbot gerar. Men ju mera åsikterna ten fördes fram tid Svenska norlunda. Det är givet att om österbottens ungdomsförbunds ställningarnå inte sker utan bryts - och inSändare är väl smärta, varför skulle österbot komna - desto mera nyanse vårmöte i Karleby i mars. ' ten härvidlag vara ett unda n rad blir den totala bilden. Förslaget väckte omedelbar tag. Men ' det nya som växer genklang, men också kritik. fram är - förefaller det Varke.n ungdomsförbundet tillräckligt fotat för att hålla , eller tidningen har resurser Missförstånd

också,j framtiden. till någoIJting utöver informa och kritik

Mycket har inträffat på kort tionen; den 'liksom arbetet i Id{m, som i och för sig är yp tid. Början av sextiotalet inne föreningar och förbund, är ett perlig, fördes ut under nam bar ett uppvaknande, slutet av viktigt bidrag när det gäller net "österbottningar kom . årtiondet ett förverkligande av att utveckla österbotten, i dag hem". Det var en i många styc . de ideer som slog rot i samma ett landskap i förvandling. ken misslyckad benämning takt som urbaniseringen bred Den information som ges de ut sig. och- den ledde till en rad up bör vara vädrdeTull för alla: penbara .missför stånd, också för emigranter som eventuellt Djärva kommunala

till oberättigad kritik. kan tänka sig att återvända, satsningar

för dem , sOm räknar med att Den information som nu ges starma i Sverige och för dem Många av våra landskom och som inleds i detta num som bor och arbetar i Öster mer går inte ut i det direkta muner föregick med djärva - ' botten. ' syftet att locka eller lura nå- ' och ' lyckosamma - exempel. Industrihallar byggdes runt gon emigrant att återvända om i landsdelen och nya ar äv~n om varje emigrant är väl betsplatser skapades. Servicen kommen tillbaka. ,byggdes ut, i huvudsak dock i Avsikten med infonnatiol!en kyrkbyar -och tätorter. . odet blir sammanlagt sex nummer i höst 'är att ,så UtveCklingen fortsätter. i allt sakligt och journalistiSkt som snabbare . takt. Dethär. , möjligt berätta om hur det är numret, som i hög grad, ägnas våta kyrkor ber man för" Is att leva och bo i dagens Fin arbetskraftssituåtionen, ger en rael. Visst är Israel värt att -, land,' och särskilt då i svenska bild av hur morgondagens ~s- bevara, men i den mån kyrkan österbotten. terbotten kommer att gestalta skall engagera sig i kampen mellan judar och araber borde sig.- En sak bör kanske påpe den be om fred och lycka åt kas: det är skäl att ta del av alla, inte minst åt de hårt all information som ges om trängda palestinierna som så f å tycks hysa verklig medöm ~ika sektorer' för att så sDiå ningoni kunna pussla ihop ett kan Rled trots att de i decen nier har tvingats att leva un helt D;1önster. der olidligS. förhållanden och

Israel' I

Datorn

hotar

Det ,finns skäl att tro, ' att En s~r' del , av mänsklighe många som eD1igrerat fÖJ:: ten fascineras av de teknis fem, tio å~ sedan kommer att ka vinningarna och inte minst uppfatta bilden som falsk, som av datorn. en skönmålning. Dylika nyan Men det är en farlig tingest, ser kan smyga sig in, men det som dag för dag kommer oss allt närmare in på Iivet~nart finns en allvarlig' strävan t~ äger nå.gra datorer alla upp korrekt återgivning: det mesta gifter om oss: inte bara namn, som publiceras skall bygga på födelsedata och adress, .utan , intervjuer och statistis~a data. också våra åsikter, ekonomis" Dessutom, och detta är vik ka förhållanden osv. Risken för missbruk är up; tigt: dagens österbotten är in penbar. te detsamma som gårda gens.. Det måste_ bli en politisk Det finns i dag hos många fö uppgift att slå. vakt om den retagsledare, kommunala för enskildes integritet. troendemän och industrian Människan får inte bli en ställda en framtidsoptimism handelsvara!

trots att detta faktum direkt återverkar på säkerheten Mellanöstern.

Reldamens • sannIngar I

Hufvudstadsbladets spalter har sedan lärige pågått nå gonting som måste uppfattas som en debatt ORl reklamen. Somliga anser med rätta att reklamen talar ett fikon språk, som få eller ingen be griper. Andra åter hävdar att

Torsdagen den 18 okt. -

1973

i veckan som gått • Höstdagar ... Aldrig är det österbottnis ka kustlandet så vackert som om hösten. Visst är vårens första grönska underbar; kvällarna i maj ljuvliga men . .. En dag i oktober då björK skogen lyser i gult och rött. Kan en landskapsbild bli skönare. • Denhär hösten har varit sällsynt färgrik. Ingen natt frost av betydelse - förrän i mitten av månaden - har_ stört det årliga, men ständigt lika unika färgspelet. Man ser det överallt : i skärgården, där hav och him mel möts mellan flikar av

En by utan egen profil. Det finns många andra by ar, som k änneteckn ~ s av ge nuin österbottnisk bebyggel se och som förtjänar ett bätt re öde än att förödas och er sättas med modern bebyggel se av den typ som möter överallt: i Finland, i Sverige, i Norge . . . Vi skall slå vakt om vårt kulturarv. har • Ett uppvaknande skett. Runt om i landet dis kuteras den gamla trästa den ; i mindre utsträCkning den minst lika viktiga bonde miljön. _ ) Diskussionen är en följd av eller en parallell till den

•• Det ar amatörerna

. •• som Vlsar vagen ...

holmar och skär, längs sling rande byvägar som för till små, kanske övergivna gårdsgrupper och mitt i stä der och kyrkbyar, där livet pulserar i allt snabbare takt. Eller varför inte en mor gon på slätten: solens första strålar fångar in de många ladorna, i Vörå eller iSoif, och kastar deras skuggor ut över plöjda åkrar. . Allt detta är bilder som vi minns eller som vi dagligen möter.

gröna vågen ; om man så vill en stillsam och välmenande protest mot det slätstrukna i nutidstillvaron, där man överallt beter sig exakt på samma sätt : dricker samma läsk, spelar samma skivor ... • Det är inte bara hus som diskuteras. Den folkliga kul turen blomstrar som aldrig förr: Kalas på Stundars har stundom betraktats som en föregångare, en väckarkloc ka, men ,sanningen är väl n~rmast den, att spelet togs upp i en tid som hungrade efter allt som hade eller som höll på att gå förlorat. Andra exempel finns.

• Varje landskap har sitt ansikte. Den österbottniska land skapsbilden är i mycket oför ändrad, men viktiga ·inslag förändras. Vad händer t .ex. • Och det är som ' statsar med de så karaktäristiska la keologen Carl Jacob Gard dorna? Skall de då fösvinna berg nyligen påpekade, ama ur bilden? törerna som går i spetsen för Frågan är värd en diskus den kulturella förnyelse S(D sion. ~bevittnar och som senaste Den gamla bondgården är sommar tog sig många för starkt hotad, liksom den nämliga uttryck. gamla bebyggelsen i våra Men amatörerna kan inte städer. Vad kan vi göra för förvandla en landsdel. Dock att bevara vad som är gam kan de, och detta är viktigt. malt och fornt och värde skapa opinion för å tgärder fullt? Vad vill vi göra? som beaktar de värden sca Alla inser de gamla går finns både i landskapsbildeD darnas kulturhistoriska bety och den folkliga kulturen. delse. Det har sagts förr, men det tål upprepas: Vad vore • Löven börjar falla. t.ex, Härkmeri i Lappfjärd det är endast ett tecken pi att en ny vår kommer. __ - ja, i dag i Kristinestad utan de' ståtliga bondgårdar ALF SNEIJ.MAN na?

reklamen är en viktig 'der av vårt samhälle, om det nu skall sägas pompöst. Nyligen kunde man i ett in lägg av Ole Stoltzenberg läsa: "Det vore nyttigt, om den unga generationen - när den blir lika gammal som t.ex. jag - kunde känna, att den ge nom sitt arbete, r eklamen, va rit med, om att göra näringsli vet och förbrukaren värdefulla t jänster",

Det låter vackert, och . finns ärliga,_människor i r . klamens tjänst, men ro . finns överdrifter - och ö människor. Tänk bara modeller SORl visas i ser: såna djur finns inte deras överkroppar är en del av deras säljande ben vilka byxskärningarna sitt tydliga och öve~ klamspråk.

Torsdagen den .18 okt. -

OSTERBOTTNISKA POSTEN

19'73

läsarforum

Vöråkurs kring

jordbruk, miljö,

I(illar~

varför inte dan~a Illed alla?

FöRENINGEN NORDENS ungdomsrepresentantskap i ös terbotten inbjuder den 9-11 november till seminariet Den , unge jordbrukaren och fram tiden. Seminariet hålles på Vörå ' folkhÖgISkola.

Jag var på dans till Nykar Bjud för sjutton upp en ån leby i lördags. Nu har jag en nan flicka. Så att ALLA får Sem.inariet bebandlar. den . unga JordbrukarellB syn på och fråga till pojkarna ' som var dansa. Eller går m. och bttar _ önskemål om arbetsförhållandär: Går det inte att bjud~ på oss för nöjets skull och de, utbildning OCh fritid samt upp en annan flicka än den ni inte för att dansa. Sen fick jag utökade möjligheter för unga menade till dans. också höra att ni dansar bara människor att bli jordbrukare istället för ' att packas ihop l J_ag förstår att du kanske med dem' ni är bekanta med. ~etonggetton för att på da blev besviken för att nån an Va rför kan man inte dansa garna dra åt muttrar i de nan hann efter henne före dig med varann även om man inte multinationella bolagets pro själv" men för den skull be: /känner varann. Är ni fega?? , fitintressen. ' höver ni väl inte gå bort och Seminariet vänder sig främst vänta till nästa dans. "Få r jag lov" till jordbrukare men också andra som är intresserade av miljö- och landsl?ygdsfrågorär välkomna med. InbjUdan vän der sig I första hand till del tagare l "Nordens midjebälte" dvs. Tröndelag, Jämtland-Här jedalen, Aensgmanland, Medel Under denna rubrik får vi som kanske annars belastat pad och österbotten. läsa i ÖP om att riksdagen vår arbetslöshetsstatistik, ock Avsikten är Också att på tänkt snävt som inte tilldelar så få statligt bevis på att han söndag den 11' november, efter dem som deltagit i kriget i tiden gjorde en likvärdig in en inledning av Sven-Erik G1a och även i det nordiska sam sats som de bröder som nu der samt en från varje region, diskutera uppläggningen av arbetets namn - och emigre ihågkoms. 1974 års Nordival i öste1"bot rat, frontJllannatecknet, vilket Red. ten. berättigar en till en liten er sättning - frontmannapensio nen. ' Norge var ockuperat av tys karna, som avrätta de gisslan ••• frö att bryta ned allt mot Som känt har vi övertagit JEG-Möbler i Vasa och vi stånd ; Sverige sände förnöden forts ätter med affären vid Forsmansgatan 4. heter och frivilliga till Finland Nu kan vi bjuda våra kunder som hade ockuperat Fjärrkare len i avsikt att skapa ett Stor finland på en supermakts be som gäller alla möbler! Välkommen och gör verkligt för kostnad. månliga inköp. I ' Frågas: vari bestod det nor diska sama rbetet? Vilken ut OBS! 9ckså möbelprisen stiger inom kort.

giftspost skall minska~ i bud Vi hälsar såväl gamla som nya kunder välkomna.

geten för att bestrida de av ÖP föreslagna frontmannapen sionerna ? Vasa, ~orsmansgatan 4 - te!. 241700 W.N.

Snavt tänI{t

PÅ TAL OM MöBLER

EN .JÄTTE-REA

MÖBEL-CENTRALEN

KOMMENTAR: Ack ja, världen ä r ond . Men nu handlar det ingalunda om nordisk hjälp i den mening som sign. "W N" viII göra gälla nde, utan om ett litet må t av erkänsla åt dem som deltog i kriget - på samma villkor som åt dem som inte emigre rat utan som bor kvar i vårt land, Möjligen kunde ha n tänka sig minska försvarsbudgeten med det blygsamma belopp det rör sig om. ' Sedan kan man kanske ifrå gasätta hela systemet med en särskild frontmannapension, men det a r ju en annan sak, som inte' diskuterades. Vårt lands pensionssystem som sta digt om än långsamt förbätt ras bör ju ta sikte på alla och då kan man tycka att det är onödigt med särskilda typer av pensioner. Men länge de finns: ja, då borde också en emigrant,

så

• DET VAR INTE Karleby uf som stod som värd för den trivselkväll som- omtalades i förra veckans öP. Träffen ord nades av Solhemmets elever, som ock-så inbjudit ungdomar från Jakobstad.

STILFULLT KLASSISKT Klassisk höst! Tidlös linje p~ välskurna alltid aktuella

plagg.

Kom in och se själv! Vackra och sköna vinterkappor

och mockapälsar har redan anlänt.

Plagg av mockaimitation är snygga och 'praktiska inslag i modebildtm. De finns bäde i, länga och korta modeller.

Storlekar från 36-44 Priser från 160. DAMKLÄDER

STOCKMANNS

VÄLJ KONTO -

KLÄDKONTO

handen

-t 1. Bara 100:- i handpenning och Ni får hem möblerna. 2. gen resterande summan med lång betalningstid. 3. Vi diskuterar gärna. betaln i ngsvi lIke ren; 4. Ingen ränta. . Inga tilläggskostnader. 5. Detta anbud gäller alla möbler. 6. Kom själv och se hur mycket Asko har.

kor

GAMLAKARLEBY

Strandgatan 14

Tel. 289B.

öSTERBOTTNISKA POSTEN

KVEVLA

TorsJagen den 18 okt. -

1973

TOPPENKVÄLL

lörd. 20. 10. kl. 20-01

BLOMMOR OCH BIN BUSS:

,Hal~lns

kl. 20.00 fr. busst. Ekmans fr. Bock kl. 19.15 via Gerby, Iskmo, Karperö, Kaskö.

Bussar: Wester fr. övermark 19.15, Närpes 19.35, Tjöck 19.55, K: stad 20.00 o. Lappfjä rd 20.10. . Haglund - fr. Kaskö 19~45, Skrattnäs 20.00, K: stad 20.15. Sideby Trafik fr. Sideby 19.15, Skaftung 19.30, Dahlen 19.40, Härkmeri 19.45, Träskvik 19.50, Lappfjärd (via mejeriet) 20.00, Pärus 20.10. Mäkelä fr. Teuva 19.30, Perälä 19.40, Myrkky 19.50, Tjöck 20.10, Lappfjärd 20.30. Mä kelä fr. Vesijärvi 19.10, Kärjenkoski 19.20, Ohriluoma 19.30, Karijoki 19.40. Wester fr. Honkajoki 19.30, / Kodesjärvi 19.45, Isojokl 20.00

GUSTAF WASA

ATER EN

TOPPENKVÄ~L

MED

EXTRA MANGA DAMERNAS '

I NYKARLEBY

HEJ

• LöRDAG 20. 10 kl. 20-01'.

ZOTCH • REFLEXBANDET Haldins Bussar : Från Gamlakarleby kl. 19.00 via Kronoby, Edsev ö, Benhäs. Frät) J:stad ,kl. 19.40. Från Esse kl. 19.00 via Purmo, LiJlby, MarkQY, Jeppo.

J(ronoby ' ul utan lokal KRONOBY ungdomsförening skall försöka få igång en barnklubb inom den närmaste framtiden. Det stora problemet är att föreningen är ntan lokal. Tonårsverksamheten skall aktiveras, och här kan nämnas att tonhlngarna själva vill bilda en fidr0klubb. Tonåring~rn~

skall även ges möjligheter att vara med i de tävlings grenar som SöU har på sitt program. Folkdanslärare Greta Snåre skall försöka få med tonåring arna till danskurser. Dessa kurser skall i huvudsak handla om moderna danser."--Starten sker tisdagen den 23 oktober kl. 18.45. , Barnen skall beredas tilltra de till danserna redan kl. 18.00 och äldre följer efter tonåringarna. Föreningen skall försöka få i gång någon form av teater-

MUNSALABORI Vi samlas till möte på Mun sala östra skola torsdagen den 25. 10. 1973 kl. 19.30. Ärende: antagande av stad gar.

UF SVANEN

Styrelsen verksamhet, kanske rentav en revy. Frågetävlingen diskutera des och man kom fram till att fredag är bästa kvällen. Kro nöby anmälde också ett fot bollslag till den SöU-turnering som planeras att starta somma-

DANS i

REPLOT

lörd. '20. 10. kl. 20.00

•

SOUND Buss, fr. Panike kl. 19.30.

ren 1974. Även damerna bör få vara med. Det är rätt mycket på gång i Kronoby. Årsmöte blir det i samlingshuset fredagen den 19 oktober kl. 19.30, skall 'a llt detta diskuteraa.

Funkt.gr. 1.

Lokalfrågan är det största problemet just nu. Diskussio ner har gått om vad som me nas med mejeriet. Kunde man möjligen få det till ungdoms utrymme? Ch. S.

Torsdagen den 18 okt. -

1973

öSTERBOTTNISKA POSTEN

5 -

C A R -A C A S

PÅ H·El\1MAPLAN~

DANSMUSIK~N.

SKöTER OM

VAR MED FRÅN BÖIJJAN! FöR NU HAR VI FÅTT

K A R M A

TiLL ORAVAIS

DESSUTOM MASSOR A V GLADA öVERRASKNINGAR SOM VANLIGT. 20 FRmILJETTER 'tILL NÄSTA DANS DELAS UT!

• SERV.GR. ORDN.GR. BILJ.GR .

4 4

LöRDAG 20. 10. kl. 20.00 BUSSAR: OT fr. Vasa kl. 19.00 via Kvevlax, Vörä. Haldin fr. J:stad kl 19.00 via Nkby och Jeppo.

Vi öppnar för -säsongen i

YTTE-RMARKGARDEN

lördagen den 20.10 \120.00-02.00

Vi bjuder på nulnga ö'v erraskningar bl.a. utlottas 5 biljetter till nyårsrevyn"Amerikabräive" För en trivsam kväll svarar de österbottniska topparna

STIG .JOHANS och DANNES

BUSSAR: Wester fr. Lappfjärd 19.15 via K-stad, '1'jöck o. Pjelax. - , Ingves ·fr. Pörtom 19.30 via övermark. Nämpnäs och Näsby. - Haglund fr. Kaskö 20.00 via Näsby.

Ingves fr. Korsnäs 19.30 via Töjby, Rangsby,

-SENSATION I SYDöSTERBOTTEN

POP-KONSERT

••

fred. 19. 10 kl 20.00

KORSNAS

Medv. LODI, ZOTCH, OCTUPUS, FANTASI A

öVERRASKAR STORT

i VTTERMARKGÅRDEN

P.S. Passa tiden! Sittande publik D.S. .

nästa lörd. 27. 10

BUSSAR: Ingves kl 19.15 fr. Töjby via Rangsby, Norriläs. Nämpnäs, Kalax och Näsby. Wester

kl 19.15 fr. Pjelax via Böle, Finby, - Näsby. Wester kl 19.15 fr. Pörtom via övermar k . ~

1-' -~---------.....~ \

SÄSON'GENS FöRSTA DANS!

GA-ML.A -VASA l'

Söndagkväll kL 20-01

Kom med party • • • och släpp loss -•••

~ TJJrbuss varje 15 m. fro n. torgeto

~ ·t - ·A ~~

r ~~~~~~~~ , ' ~~ Sliall tredje ringen dö? ' ENDAST ATTA personer mötte upp till tredje ringens årsmöte, trots att kallelse gått ut till över 30 personer. Vad är det som gör att ing en vill få igång tredje ringen? Det -f Onus några krafter som vill driva den framåt, me~ dessa kan inte ensamma göra det.

Är det så att NUFS har ak tiverat alla som orkar och vill arbeta? Är det striderna inom Munsala som gör -att ingen 'därifrån möter upp? Skall tred· je ringen dö?

, I vilket fall som helst så tillsattes en styrelse som be står av ordförande John Ny man Jeppo, och styrelsemed lemmar Ralf Skåtar, Alf Blom qvist, . Valfrid Back, Leif Björklund, Alf Häggblom, Leif Backlund samt suppleanter Ruth Bäckstrand, Thea Jungar och Barbr~ Nyholm.

ö S T E R 8 O T T N I S·K A

6 11111111111111.11111111.111111111111;III11111111

- .

bar vi villa, släkt och um gängesk~ets.

LÄGRE LöN Jag tyckte att vi Inte kunde utnyttja på ett positivt ·s ätt. Här henuna bar vi verkligen haft nytta av fritiden. Här

Det är fru Inga-Britt S var t b ä c k som redovisar erfarenheter av att ha kommit hem till Närpes efter nio år i Sverige. Hennes man Göran

POST E N

arbetar som ungdomsledare åt Närpes ufo Själv jobbar hon som bar.nsköterska på daghem met i . Närpes. - De sociala frågorna har det varit vissa problem att få ordnade, fortsätter hon. Det har räckt flera månader att

Torsdagen den 18 okt. -

-.-.-.-.-.-.-.-.:..-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.. _ förskäringssystemet. komma in I det obligatoriska • Lönenivån är lägre . här. i . Finland. Vi skune inte ha möj . lighet att skaffa oss saker och ting om vi Inte skulle arbeta: , båda. Å andra sidan är utgif.: terna lägre. Vår situa tion är -' inte sämre än den var i Sve rige. Jag tycker det positiva Ett av Finlands ' största tl'tlnsportföreta~ behöver kon~i överväger. nuerligt duktiga medhjälpare för att transporterna i Fin GÖran och Inga-Britt har an sökt om statligt bostadslån land och Europa skall ruUa med vår.a 140 bilar. och tänker börja bygga i vår. Göran har mejeristutbildning. Dessutom har vi 3 bi.lverkstäder och vår ~ya- karosseri- . ~I Närpes får han knappast fabrik i Vörå startar' hösten 1974. något jobb i den branschen. men han är inte ' bekymrad för framtiden. Just nu trivs

han bra med jobbet som ung

domsledare.

Oy Hellstrand & Co Ab Kållbyvägen 68600 Jakobstad, tel. 10 833

Seinäjoen Kaukokiito Oy Teollisuustalo 60100 Seinäjoki 10, kl. 964/23 500

Oravais klädesfabrik Ab -

textil- och konfektionsintlustri i Oravais med satel liter i Maxmo och Kortesjärvi. . anställer yrkeskunniga sömmerskor till konfektions fabriken i Oravais.

HUVUDDELEN av förfrågnin garna om arbete 1 hemlandet gjordes under semestern. Un der tiden 15. 6.-15. 8. ~hade arbetsförmedlingen I Närpes 35 förfrågningar om arbete. Elva .av dessa ledde till reSUl-, tat.

100.000 tonfår

SULFATFABRIKEN

205.000 ton/år 120.000 ton/år

FöRÄDLINGSF ABRIKEN-WISAP AK 140.000 säcl<ar/år SÅ~ ~H

'19 återkom

till Närpes

SEDAN början av året och till utgången av september har ar betsförmedlingen ! Närpes pla cerat 19 personer från Sverige i arbete. Under samma Ud har man fått förfrågningar från 59 personer: Elva av de , som fått arbete är män och åtta kvinnor. Många fler skulle man kunnat placera men förfråg nIngarna har inte lett till re sultat.

SULFITFABRIKEN

KRAFTPAPPERSBRUKET . ,

r----~_--.I

La.d darev. 4, 65100 Vasa 10, tel. 961/16400

Vasavägeri, 67100 Gamlakarl~by 10, tel. 13300

Oy Wilhelm Schauman Ab

JAKOBSTADS

FABRI·K ER

Chaufförer och 'montörer '

Transportaffär P. NYHOLM

1973

HyVLERI. ........

Jakobstad~

140.000 m 8 /år

största

arbetsgivare ca.2.300·'personer

Vi- är ett ungt, men ledande företag, som tillverkare av maskiner och andra produkter till pälsdjursnäringen. Våra produkter kallas Minkomatic_och användes i 11 olika länder. Bland annat är vi för närvarande världens största produ cent av utfodringsmaskiner och farmsilo. I vårt program ingår planerings- -och konstruktionsverksamhet även till andra branscher.

Maskinfabrik NORCAR Kb

65450 Solf

Tel. 35716, 35717.

KORSNÄS KURSCENTRAL

FINLANDS-SVENSK I SVERIGE,

anordnar under tillsyn av yrke$utbildningsstyrelsen en för kurs i metallbranschen. Efter förkursen ,kan eleverna speCia lisera sig på följande linjer: P l å t s l a g a r e (industriplåtb~arbetning och svetsn-ing)

S vet s a r e (gas- och bågsvetsning m.m.)

S va r var e (supportsvarvning)

Fräsare .

Visst har du flyttat, men nog är Du väl intresserad av alt veta vad som händer i hembygden?

Förkursen börjar den 12. 11.· 1973 och räc)!er 3 månader. Till kursen antages 17 år fyllda personer .

Den snabbaste och' bästa informationen får Du genom

. ,

J akobstads- Tidning som är bara en dag gammal, när du får den!

PRENUMERERA NU för ' år 1974 och du får som JAKOBSTADS TIDNING till utgången av år 1973.

Förmånligast prenumererar du. genom posten!

gåva

som är arbetSlösa / ller hotas av . arbetslöshet som i sin nuvarande sysselsättning inte erhåller till räcklig eller stadigvarande utkomst som har otillräckliga eller föråldrade yrkeskunsk~per Undervisning, kost och logi (i nybyggda elevbostäder är avgiftsfria och dessutom erhåller . kursdeltagarna i dagpen Ding 5-10 mk. Ansökningar inlämnas snarast möjligt och senast · den 26.. 10. 1973 till l!ärmaste arbetskraftsbyrå för vidarebefordran till arbetskraftsbyrån i Närpes. Skol- och arbetsbetyg bör uppvisas. Ansökningsblanketter fås från arbetskraftsbyråerna som även står till tjänst med närmare upplysningar. Vasa den 10 oktober 1973

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _.... ~_ !...._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ - _ Va_ _ .s_a_a_r_b_e_ts_kraf_t_sdi_·_s_t_ri_k_t...;._ __ _

Aktuell info:rmation: ARBETSKRAFTSLÄGET

....

STE.RBOTTEN

•• Sämre an

de sä!!er " .......

ån,g er! VI FAR ut 12 mk I tim men för ackord~rbete. Ta rifflönen för byggnadsarbe tare· är 8:03 Man borde fä 15 mk för att kl~a sig. Inte är- byggnadsarbete det bästa när det blir vått. och kallt och "klottigt". Just nu finn~ det förstås gått om byggnadsarbete, men det ä.l' säsongbetonat. Inte tror jag det är så bra som man lå. ter påskina i t.idning'arna:. Bror B e r g f o 'f.,S - och hans kamrat Nils R å d m a n håller på .med radhus i Gamla Vasa. Arbetstakten är uppskruvad. Jobbarna på huset intill är li tet längre hunna med taket. Bergforn har varit sex år I Sverige. Det är redan många år sedan han kom hem. Förr än han for byggde han bostad i Kvevlax och hade alltså att återvända till. De första åren ångrade jag nog att jag återvände men inte nu längre, säger han. De som inte kan finska får nog problem om de återvänder. Det är Inte så gott om ar betsplatser där man klarar sig med enbart svenska:. En byggnadsarbetare kom mer upp till en årslön på 20 25 000 mk. Men då måste man vara yrkesman. Att hoppa in på tarlfftimlönen och ha fa mIlj tror Bergfors inte kan gå. Hittills har man fått räkna med att bli permitterad någon tid kring jul och mitt i vin tern. Det blir väl knappast aktuellt år.

Bror Bergfors

Kom inte hem innan ni har ett arbete ocli en bostad som vänt~r. Den hälsningen sänder Jobbargänget pli bilden till utvand rarna. Ta' reda I,ä lönerna innan ni beshlter er, säger de, och har ingenting emot at.t landsmännen som emigrerat informeras om möjlighet.erna i gamla landet. Men de fruktar att bilden skall bli ljusare än verklighet,e n. [4ingst t.h. bakom bordet Ole Enlund.

••

• l

ar med många beslut mycket kan ännu göras!

VI i\R lUED och fattar beslut i frågor som direkt berör oss, säger Ole E n l u Il d, vice ordförande i fackavdelnillgen vid Schanmans Jakobstadsfabriker. Arbetarrepresen tationen finns på olil,a nivåer och detta påverkar beslut.en i fÖl'etagsdemokratisk riktning.

GÄNGET i ' verkstaden håller med om att utvecldingen går i positiv riktning, men Ilet är en sak som irriterar dem: skillnaderna mellan arbetare ocl1 tjänstemän. Det a'r egentligen fråga om småsaker, men de mar kerar en onödig gräns.

- Det har varit' trögt att Kommitten sammanträder få företagsdemokratin att årligen under verkställande fungera i Finland och där direktörens ordföra ndeskap. Inom varje enhet finns en för har vi hos Schaumans utvecklat en egen linje, sä samarbetskommitte, liksom ger Enlund. inom varje avdelning. Varje Enligt mångas uppfatt kommitte har ett visst mått ning är den modell som till av bestämmanderätt., t. ex. lämpas föredömlig och vän avdelningskommitteernas be tas kunqa tjäna 'som före stämmanderätt - baserar sig döme också för andra fÖre på den bestämmanderätt tag. som tillkommer avdelnings Enlund vill dock inte på chefen. stå att man har nått sär Förutom nämnda kommit skilt långt: det finns myc teer för särskilda samar ket som återstår och det betsorgan t .ex. för skolning, kan _ finnas - de som lyckats sociala frågor, information bättre. ~ och vinstfördelning. Modellen är i korthet den - Den bästa informatiöns na: kanalen är förtroendemän I toppen finns en samar nens måndagsmöte, ..säger betskommitte i vilken alla Enlund. Där har såväl hu vudförtroendemannen som Schauman-före~ag är repre arbetsgivarparten möjlighet , senterade, såväl platsled ning som fackavdelning. . att informera.

- Vi har inte krävt nå gon representant i bolags styrelsen eftersom en dylik representant skulle komma i en svår mellanställning, men i stället vill vi ha ökat in flytande när det gäller frå gor som anställning, skol ning, information, överhu vudtaget . i frågoro som kan påverka trivseln på arbets platsen. Enlund noterar här att trivseln och tryggheten har blivit bättre. Nu har vi en dialog med arbetsgivaren, också mera samarbete, men vi måste gå vidare, t.ex. arbe tarskyddet är inte vad det borde vara. Enlunrl hoppas på ett heltidsanställt skyddsombud nästa år.

o,;;.

Inga-Britt Svartbäck.

L~re ' lön

'- '

Docl{ inte ••

samre här DEN STöRSTA förändring en giUer fritiden. I Sverige hade vi go", om fritid som

• Forts. sid.--6

öSTERBOTTEN/1973

Torsdagen den 18 okt. -

~------------------------------------------------~----------------------.-----

Inga arbetslösa l

]973

• l

kustområdet arbetsplatser på .·5 ar o

~OOO

IBr.istande balans:

h1e tskraftsbrist • l

syd norr! l

. A NTALET arbetslösa arbf'tssökande och lediga ar betsplatser börjar närma sig varandra om bänsyn tas till sysselsättningsläget i hela landet. I SEPTEMBER redovisar .arbetskraftsministeri

et .36.200 arbetslösa arbetssökande och 29.500

lediga platser.

ANTALET arbetslösa var 6.100 färre än- vid

samma tid i fjol, medan antalet lediga arbets platser var 9.890 flere.

...

. wr. Kustområdet ligger Kerttu Syring och Jaakko MattiIa på arbetskraftsdistriktet I Vasa.

Om man studerar den re bäst till, säger 'han. Där finns

gionala . fördelningen av ar betslösa och lediga platser egentligen inga arbetslösa Arbetskra/tsmyndighetei-na:

blir bilden något annorlunda.

I Helsingfors arbetskraftsdi

I följande zon har vi nägor' '. '

strikt finns nära 14.000 ledi "

ga platser och endast drygt lunda jämvikt, medan östra 2.000 _arbetslösa. -I . Åbo är delarna av distriktet och sjö- motsvarande siffror 4.345 bygden redovisar arbetslös_ och 2.426. I Rovaniemi är si het.

Distriktschef Mattila har .

ttiåtionen den omvända med 320 lediga platser och 4.700 inte hört om något företag FYRTIOFEM personer som varit bosatta i Sverige har Kerttu . S Y r i n g, kontaktman

arbetslösa och i Uleåborg 600 eller någon industri i lands- för nordisk arbetskraftsförmedlingsverksamhet vid Vasa arbetskraftsdistrikt, skaffat ar

delen som skulle ha planer _ bete i .F inland sedan l juli. Största delen till metallindustrin. Under samma tid har hon

resp. 4.300. på permittering av arbets- förmedlat 24 arbetstagare från J<lnland till Sverige. . I Vasa län finns också fle kraft. Däremot känner han re arbetslösa än lediga piat- Under perioden 15. Enligt min bedömning har • För att man skall klara sig många/företag som har brist 1-5. 8. hade hon sammanlagt det inte varit fråga om någ . ser. Det finns 1.562 lediga tills man får första lönen platser och 2.916 arbetslösa. på arbetare. Inom metallin 119 förfrågningar från perso ra hoppjerkor. kan man få startbidrag som Det är endast Helsingfors och dustrin och textilindustrin ner bosatta i Sverige. Under är 250 mk för försörjare och Åbo arbetskraftsdistrikt som är bristen pä,; arbetskraft den perioden ledde endast 18 • En arbetssökande som 'sö- 180 mk för ensamstående. Om störst. har positiv balans mellan le till resultat. Det stora krux- ker arbete utanför hemor två personer i familjen får

::~tt::~mm~:~~p!e::;!::

VIe betalar hIeIJeetten 'a° t den e arh,et spl a t s ,S OlD _VIelI ,s e SIn 6: -

diga platser och sökande. Se dan följer Tammerfors; Kou vola och på femte plats Vasa.

* Koncentration till tätorterna

et var vanligen bostadsfrå gan. Under samma tidsperiod ut DEN arbetskraftsutred gjorde förfrågningar.na i he~ ning distriktet genomförde la landet 3.348. Drygt 20 % Läget är bäst under försommaren visade uppger att de fått impulsen i kustområdet att industrin i landsdelen be att fråga efter arbete p.g.a. Vasa arbetskraftsdistrikts höver 15.000 nya arbetstaga det informationspaket som chef JaakkoM a t t i I a är re under de närmaste 5 åren. arbetskraftsmyndigheterna !:ätt .. nöjd med sysselsätt. Vid bedömningen av dessa distribuerade i Sverige under ningsläget inom distriktet. glädjande siffror måst~ vi försomaren. I 629 fall ledde Under ett år har de lediga förfrågningarna till resultat. att andra näringar -:- Det har varit enbart yr arbetsplatserna ökat med beakta 58 % medan de arbetslösa under samma tid kommer att kesfolk som sökt arbete här - minskat med 18 %. kunna avstå arbetskraft, sä- i Vasa, säger Kerttb Syring.

ten kan få gratis tur- och returresa för att bekanta sig med den nya arbetsplatsen. Detta gäller enbart inom lan det och efter billigaste färo sätt, alltså med buss eller tåg. Man bör anmäla sig på en arbetsförmedling för att få bidraget. • Om man besluter sig för att ta arbetet kan . man få flyttningsbidrag maximalt 350 mk + resebidrag för he la familjen.

.Arbetskraftsbyråerna ger ,god *land är servicepunkter för Finar Arbe~kraftsbyn\erna I

annan ort; sakkunnig hjälp vid an betsförmedling och yrkesväg- ' skaffning av arbete, ledning. Antalet byråer I lan - information om gratis sys det är sammanlagt 161. Av des selsättningsfrämjande yr Ba står 45 dessutom till tjänst kesutbildning, med yrkesvägledning och 12 - ekonomiskt stöd för flytt ning om du får arbete på byråer har arbetspla5!erings konsulenter och rehabiliterings- , annan ort eller om du del psykologer. Till arbetskrafts- O tar I yrkeskurs, _ yrkesvägledning, förvaltningen hör också en by _ uppgifter om utbildnings rå för praktIkantutbyte. möjligheter och arbetslivet, Arbetskraftsbyråerna erbjuder -- rådgivning I rehabiliterings frågor, följande tjän~t6J": ._ upplysningar om lediga - uppgifter om understöd ur platser på din egen och på arbetslöshetsersättning, -

- Information om arbetsprak . - tik utomlands.

Den som saknar yrkesutbild ning kan skaffa sig utbildning genom att via arbetskraftsby rån söka sig till de sysselsätt ningskurser som ordnas. Ål dersgränsen för dessa kurser är 17 år - någon maximiål dersgräns finns inte. , Efter utbildningen är möj ligheterna till arbete trygga de, ty kurserna är Inriktade på de branscher där det rå der brist på arbetskraft. Störs ta delen av kurserna hålles vid

fasta kurscentra i olika delar av landet. Undervjsningen är vanligtvis uppdelad I perioder om tre månader och utbild ningen Inom varje bransch om fattar 1-5 perioder. Du kan ta en eller flera perioder efter varandra' eller arbeta emellan

och fortsätta studierna senare. Utbildningen, . Inkvarteringen och måltiderna är gratis. Under 'kurstiden kan du dessutom få - dagtraktamente - familjeunderstöd och ersätt ning för bostadskostnader -- fria resor: tur-retur till ur-

arbete på den nya bonings orten är startbidraget 250 + 180 mk. .• Om arbetstagaren inte ge nast lyckas ordna bostad kan man erhålla familjebidrag under tre månader. . Detta utgör 110 mk för första fa miljemedlemm~n och 45 mk per person för de övriga. Sen man lyckats få bostad kan man erhålla hyresbidrag via socialnämnden.

• SerVICe

valstillfället för kursen, till och ' från kursen samt .ett hembesök per månad. Om \ du bor hemma under kurs tiden kan du få ersättning för; de dagliga resorna mel lan hemmet och kursplat sen.

Till dessa kurser söker du per

sonligen via arbetsförmedling

en. Om du befinner dig utom lands, kan du sända skriftlig ansökan. Kurser hålles fortlö pande, utom om sommaren.

Torsdagen den 18 okt. -1973 Ö S TE R B O TT E N/19 7 3 9 ----------------~----------~----·------------7~----~--~------~ )

--_.---

Strömbergs Vasa och Schaumans l Jakobstad är två av landsdelens stora företag, som tillsammans sysselsätter omkring 7.090

personer och som ständigt·

bygger ut. .

Pä ' denhär sidan berättar vi

om de ' österbottniska "före tagsjättarna". Men det flnns många andra företag, stQrre och mindre, som vore värda en presentation och . som, även de, söker arbets kraft. . Bilden från .Strömbergs fa briker i Vasa.

Strömbergs bygger stäI)digtut

Varje år behövs 400 arhetare!

Fredrik Castren:

STRÖMBERGS i Vasa har i dag 4.500 anställda. Ökningen per år är 9--10 0/0.

I detta nu behövs 150 arbetstagare, varav 120 'jobbare på verkstadsgolvet', res

STRöMBERGS bygger ut med ca 2 ha golvyta per är. Vi mås te fortsätta utbyggnaden; om vi inte bygger vidare går vi bak åt. I fortsättningen beror utbyggnaden på om vi får tillräckligt med arbetslua.ft Strömbergs behöver , 400 nya, arbetstagare per år.

ten tjänstemän, konstruktörer, administratörer osv.

OMKRING 10 % av de anställda är svenskspråkiga. Strömbflrgs är en ar

betskraftskrävande industri då en stor del av produktionen är monterings arbete. Det finns många arbeten - här där man måste kunna finska, \ säger informations chef Krister H e r I e r . Det ta gäller t.ex. maskintekniker som har hand om arbets: ledaruppgifter i verkstäder na. Eltekniker är lättare att Qlacera t.ex. inom produkt utvecklingsavdelningar Även ritare och konstruktörer går att placera. Svenskspråkiga arbetare förspker vi placera på avdel ningar där det finns svensk

språkig arbetsledning. Arbe tare behöver i allmänhet in te avvisas p.g.a. bristande språkkunskaper. Lönenivån inom företaget är i allmänhet högr e än. nor malt, såsom är fallet inom metallindustrin jämfört med industrin i allmänhet, kons taterar Krister HerIer. En fackarbetare på verkstads golvet kommer upp till i me deltal nio ma rk i timmen. Kvinnornas löner ligger kring 7-8 mk medeltal

01' STRöMBERGS Ab :s VD Fredrik C a s t r e n .,er opti mistiskt på företagens framtid men är bekymrad över svårig heterna att få arbetskraft.

Under semestern tog -ett 60-tal personer bosatta i Sverige direkt kontakt med företaget för att · höra om arbete. Endast i några fall har kontakten lett till flytt ning. Den stora bromsen är bostadsfrågan.

- Under de kommande aren satsar vi starkt pä bostadspro duktionen, berättar ·han. I år deltar Strömbergs i produktionen av 42 bostäder I Vasa, nästa år blir 130 bostäder klara och är 1975 ytterligare 140 bostäder. Nyanställda arbetare beaktas även vid fördelningen av bostäderna. Enligt Bostadsstyrelsens bestämmelser får emigranter som återvänqer {rån Sverige be· aktas särsl{ilt vid fördelning av bostäderna. - Vi har länge riktat in oss på större marknad, sa ger F re<lrik Castren om Finlands beslut 'att underteckna EG-avtalet. Vi har satsat på specialisering och på specialprodukter, NI,I fortsätter vi efter dessa linjer,

- Vår personalbyrå tar gärna emot förfrågningar om arbete, säger Krister Herier. Om vederbörande bor i Sve rige bör den formella förmed lingen docl{ ske via en ar betsförmedling,

Om företagsdemokratin sager Castrim :

- Vi följer gärna de principer och . rekommendationer som godkänts av såväl arbetRtaga,rparten som, arbetsgivarna.

Bjorklinje .ger följdeffekter "Nejdemigranter' välko'mna

Här byggs ny fabrik

VI RÄKNAR med att fä klarsignal för björklinjen inom detta år, säger dipl.ing. Gunnar K u I V Ui, platschef vid Schaumans Jakobstadsfabriker. Gär det som vi' hoppas kan ut byggnadsarbetet inledas i början av nästa år och den nya avdelningen köra igång vå ren 1976. OCKSA SÄCKFABlUKEN skall byggas ut. PA BJöRKLINJEN räknar bolaget med att kunna nyanställa omkring 60 personer och i säckfabriken e. 30, men därtill kommer nyanställningar bl. a. i transport och underhåll, vilket innebär att fabriken fram till 1976 räknar med sammanlagt 150 nya~ställningar. . Under . byggnadstiden be~ system för dem soII\ redan är i, bolagets tjänst. \ hövs 'betydligt mera folk. Avancemangssystemet in Just nu byggs en ny och nebär att den arbetskraft större sodapanna, vars kä pacitet också föreslår för som tas utifrån placeras in den . planerade björklinjen. 'pålägre "startplatser", me dan den gamla arbetskraf Arbetet sysselsätter . om kring 250 personer. Kulmen ten avancerar. i byggnadsarbetet nås näs .Hittills har vi inte ta år. haft svårigheter att få ar betskraft, säger Wind, men En stor del av byggnads arbetarna är folk 'som är ser ' man litet framåt kan anstiillda eller anställs av det bli svårigheter på ar betsmarknaden. Dock är det entreprenörer. viktigt att de 2060 a.rbets Arbetsstyrkan till björk tagare som finns vid fabri linjen tas i viss . mån - på kerna känner trygghet för pekar personalch'e f Thor Ulf W i n d. Vi har höga framtiden, och därför . tän krav på arbetsstyrkan; och ker vi inte överge avance tillämpar ett avancem~ngs- mangssystemet.

......

'-----'

Företaget har hittills förf en passig anställningspolitik. anställt folk som hört sig för om arbete. Men blir det syårigheter måste vi bli ak tiva, säger Wind. - Vi ser arbetaren som människa, vi ställer hÖgfl krav på yrkesskicklighet ocn ' trohet mot företaget , Dir. Gunnar HuJvik t. h. pekar och då måste arbetaren ock så ha rätt att ställa krav Thör- Vit Wind. på . företaget, säger Wind. ställda svenskspråkiga. För Med vilja till samarbete och arbetarnas del finns inga vilja att informera kan större språkproblem, säger många problem undvikas Wind, enspråkiga klarar sig mellan arbetsgivare och ar med god vilja. I skiftesar betsta gare. bete är de finsktalande i Vid Schauman-fabrikerna majoritet, medan de svensk är , ca 52 procent av de an språkiga iir merparten

_..............................................

ut björkfabrikens plats för

verkstäder och på byggnads avdelningen. Arbetsledarna borde vara tvåspråkiga. Ja-Ro utökar Investeringsvågen bör

' .

fort". sid. II

......................................................

~~,

, 10

ö S T E R-B O TT E N/l 9 7 3

Torsdagen den 18 okt. -

1973

P~ERSÖRE, den typiska jordbrukarkommunen ö s: tetbotten, tog för några år sedan ett par verkliga rövar chanser i syfte att bygga upp en industri. Den djär"a kommunala sätsningen lyckades över förväntan. .

Såhär 'förvandlas

vårt. Ö,s terbotten -

PEDERSöRE kan i många stycken tjäna som exempel på vad som just nu sker runt om i landsdelen. Visst skall jordbruket ha sin plats, men mer och mer utrymme ges för industriell verksamhet, som i sin tur kräver ökad service kapacitet, dvs. skapar' nya arbetspla t ser ., På bilden kom muna ldir. Hans A Enkvist, i bakgrunden Nautors- ball ' där 320 personer är sy~sel satta.

jordbrukskommun Pedersöre som tog en industriell ·rövarchans mun mede. 500 arbetsplatser inom mdustrin, frånsett förvaltningsse~torn och servicenäringar. NU ÄR ungefär 'hälften av den arbetsföra befolkningen sysselsatt i industrin, säger kommUnaldir. Hans A. E n k v i s t. Fram tiIl 1979 berä knas arbetsplat som en ren jordbrukarkom- serna öka med 20 procent~

PEDERSöRE är en föregångare bland de österbottniska kommunerna när det gäller att skaffa nya arbetsplatser. I dag finns 1.300 arbetsplatser inom indu strin i kOlllD!unen som har 4.300 invånare!

I MITTEN på 1960-talet betraktades Pedersöre Startskottet för Pedersöres aktiva industrialiseringspoli tik gick då Nautor - båtvar-. vet som tillverkar lyxkryssa re - etablerade sig i kommu nen. Kommunen byggde in dustrihall f1r 2,5 miljoner mk.

Företaget hyr ha.llen och sysselsätter i dag 320. perso ner. Det är ganska välavlö nade arbetsplatser. Ungefär samtidigt byggde kommunen sin andra indu strihall. Den hyrs av konfek tionsföretaget Sean Top, som sysselsätter 90 sömmerskor. Hallen är dimensionerad för . 150 anställda, men det målet har man 'inte ännu lyckats uppnå. - Vj nar försökt hjälpa fö retaget att få mera folk, men hittiU,S har vi inte lyckats fylla hallen, säger Enkvist. Det· är inte bara denämnda '

företagen som kommunen har ningen räknar med 3~0 hjälpt med hallar som gett nya nställningar. Furbig som tillverkar möb nya arbetsplatser. Många ler har 40 anställda, Öster andra företag har startat el det äldsta ler byggt ut de senaste åren, bottens kött med eller utan kommunal , företaget - 80, Hankkija 50 hjälp. Oftast har kommunen och Hermans plastfabrik ett bistått med billig tomtmark, 15-tal. Alla dessa planerar kommunalteknik, borgen för expansion. - Vi försöker ta en- paus O.S.v. i industrialiseringen nu, sä Flera av företagen i Pe dersöre liksom andra , ger Enkvist, men det betyder inte att vi säger nej till un kommuner - umgås med ut derhandlingar eller nyetable byggnadsplaner. I en under ringar. sökning .över arbetskraftsbe Enkvist anser att kommu hovet som just färdigställts i nernas välvilja mot för eta Pedersöre framgår att an talet arbetsplatser inom de gen på en del punkter gått företag som nu har minst fem onödigt långt. - Vi är knappast beredda . anställda ökar med 20 pro att bygga någon industrihall cent fram till 1979. i dagens läge, säger han, Ett företag som skall byg Men vi kan hjä lpa företag på gas ut redan nästa år är Lan annat sätt, och gör det också dola, gitarrfabriken i Sand med tomtmark,borgen 0 .3 ,V. sund. Nu sysseslätter .företa NU VILL VI främst get 66 personer, men led-

följa upp _ industrialiserings vågen med en aktiv bostads politik, . rusta upp barndag vården O.S.V. Nästa år har 49 byggare sökt om bostadslån för egna hemshus. . Av dessa är sju bosatta i Sverige. . lEdsevö blir två vånings hus med sammanlagt 37 lä genheter inflyttningsklara den 1 november, och samti digt påbörjas det tredje vå ningshuset på området. Edse- vö-området är planerat för 2.000 pers8her. Andra bygg planerade områden .finns i Kållby och Bennäs, medan Sandsund-områdeCnu är full byggt. ' Bostadsproduktionen kommunen ökar starkt. - PEDERSÖRE är en fö regångslwmmun inom den ledda familjedagvården,

säger, Enkvist. 47 hem får 62 barn plats. Två barndaghem finns, och ett par till planeras. Det är främst en heldagsa.vdel ning som saknas. - Skolorna är också väl· utbyggda, säger Enkvist. Byskolorna finns kvar för lågstadiet, och högstadiesko lan Sursik skall tillbyggas. I framtiden skall Sursik på· byggas med ett gymnasium. Det är Enkvists övertygelse. Ännu för några år seda n åkte många från Ped'e rsöre till arbetsplatser i andra kommuner. I dag är det un gefär lika många inll.endl a re · som utpendlare. Många av pendlarna bosätter sig här när de får lämplig bostad, säger Enkvist.

Vi på svenskt ·håll behöver

bättre facklig information

_ DEN FACKLIGA organisationsprocenten är lägre på svenskt än på finskt håll. För ' svenskärnas del rör det sig kring 50 % medan finnarna är anslutna minst 8.0 %. Det går dock framåt, men servicen på svenska borde - Sedan samarbetskommit teroa · har vi det bättre ordnat ten bildades har det gått fram i F-inland än vad man har i åt, fortsätter· Westergård; Vi Sverige, Genom avtaL med ar har fätt bättre kontakter med betsgivarparten har vi det ord FFC och vi har också. förmed ,nat så att · avgiften innehålls lat kontakter mellan vanliga direkt av lönen. Den utgår i fackavdelningar och deras fÖr procent, vanligen 1-1,5 % av bund eller också direkt .med . bruttolönen. I Sverige har man centralorganisationen. fastställda avgifter vilket är Beträffande medlemsavglf till nackdel för låglön tagare.

förbättras. Det är ' chaufför Ole W e s t e r g å rd, Kors holm, ordförande för den fackliga österbottniska samar betskommitten . som redogör för den fackliga situationen bland arbetstagarna i landsdelen. Westergård räknar upp en rad fördelar med att tillhöra fackavdelningen. Det handlar om - lönefrågor, rättskydd, kampstöd under arbetskonflik ter, fortbildning, en del har egna arbetslöshetskassor osv. I Vasa har man nu också fått enfackIig bank som t.ex. ger bostadslån. •

Om jag skuUe vara l Sve Vissa av fackförbunden har ' rige i dag skulle jag nog vilja svenska tjänstemän i Vasa. ~a garantier för att få arbete ocb bostad Innan jag skulle Det gäller t.ex. byggnadsar betarna, livsmedelsarbetarna; tänka på att återvända, ~ Ole Westergård. Fast det mär affärsarbetarna OCh sjömän ker man nog att arbet:6 finns. Just nu flyttar arbetarna 1tT nen, men t.ex. metallarbetar na har endast en . finsk~pråkig Ugt mellan olika arbetsplatser. Det är ett bra bevis för att ombudsman. det finns arbete. ·

Torsdagen den .18 okt. -

öSTERBOTTNISKA .POSTEN

1973

A.ckordjobb i bygg ä~rmest välbetalt

DE HöGSTA TIMLöNERNA i Finland t dag hittar man in

om olika sektorer av byggnadsindustrin. AckordJöner på upp mot 14--15 mk är tnte ovanliga. I Helsingfors-regionen, där det är brist på arbetskraft, är ackordiönerna ännu högre. Där betalas s.k. svarta löner dvs. man' följer tnte gällande koUektlvavtaJ. De lägsta ' lönerna hittar man inom textilindu strin där lägsta timlönen för kvinnor är endast något över 4 mk/tlm. .-

Vi går mot mera tidsarbete inom byggbranschen, ' säger en representant för . en byggnadsfirma. Inom beklädnadsindu strin förekommer näsFan enbart · ackordarbete. Det betyder att medeltimförtjänsten där är betydligt över minimilönen. Medellönen inom några av de vanligaste yrkena är följande (ackordarbete har beaktats): 7:33/tim. - metallarbetare .............-...........•.. . .• 7:43 .. - bilreparatörer ... . ..••..........•......•.... . ''. .....•.. · 6:86 - sågverk sarbe_tare ...... \~ .......... 9: 51 - byggnadsarbetare ..... • ..•......•.......... - målare . . ..........••.•••.......•.......•.. 10:47 .. _ busschaufförer ... . ... . .......•....•... , . . . 6: 26 - kv. beklädnadsindustriarb...•.•• : ... , . . . . . . . 1S:16 _ mani. kontorist . . . ..... ....••.... 1287-1714 mkfmån. _ manI. kontorsförsäljare • . . . • . . • . . 1550-2135 _ kvinnl. maskinskriverska .•..•..•.. 80&--1112 - kvinnI. kontorist . .. .. . ....••...... 818--1115 _ sjuksköterska .. . .... • ..•......... 1311-1561

,111 11111111111111111111111 1111111111111111111'

II .

BJöRKLINJE

jar först nu efter Finla nds EG-uppgörelse, säger dir. Kulvik. Därför får man räk

na med att behovet av fack arbetare blir stort. -------- ----- ._-_.. -

Oy Ja-Ro Ab, som också är ett Schauman-företag, räknar .med att få känning av detta ·nästa år. Ja-Ro som tillverkar bl.a. rör, -, kommer att få stort behov av metallarbetare, säger dir. Kulvik.

Det nyaste Schauman-fö retaget, Nautor, skolar sin arbetskraft själv, och kan troligen ,tillgodose sitt re kryteringsbehov i omnejd, även om . nya företag i branschen . skärpar konkur

rensen öm arbetskraften.

-~----'----

K. E. 'NYMAN bygger

JiUVUDKONTOR:

VASA

PLATSKONTOR: .

EKENAs GAMLAKA~lE8Y

procent. Men på c, 1.750 an ställda blir det ändå ganska många platser som skall be sättas varje år, och då har yrkeskunnigt folk den största chansen, Nu skall zinkfabrikens pro duktion höjas, men produkti on5höjningen skapar endast några tiotal nya arbetsplatser, - Då vi tar nästa utbygg / nadssteg, måste vi gå utan för det normala rekryterings området för att få arbetskraft, säger dir. Nyholm. Han betonar dock att detta steg ännu inte är aktuellt, och inte ens planerat. Men han hoppas på en ytterligare ut byggnad. Finska är__ huvudspråk vid Gamlakarlebyfabrlkerna, De anställda bör kunna inska överallt inom fabrikerna för att komma tillrätta. Dock finns många ~ensktalande 1 fabrikerna, men .dessa är i all mänhet mer eller mindre två språkiga.

Alltid ' plats .

för facl{foll, DEN SOM HAR ETT YR KE har synnerligen goda chanser att få arbete, sä ger ,dir. Erik N y h o I m vid Outokumpu8 Gamlakar lebyfabriker. Yrkeskunnigt folk, t.ex. svetsare, behövs alltid.

Fabrikerna har inte ·~tvidgat arbetsstyrkan de senaste tre åren. Den nyanställning som den naturliga omsättningen or sakat har kunnat tillgodoses . i 'det normala rekryteringl;lom rådet I och kring Gamlakarle by. - Omsättningen av arbets kraft är liten vid fabrikerna, säger dir. Nyholm .under tio

HELSINGFORS JAKOBSTAD

KAJANA KEMI 'UlVISA ' NYSLOTT

ELEMENTFABRIKER:

EKENAS KEMI' LOVISA

YASA~ .

Vill ni följa med vad ungdomen.... i . er hembygd sysslar med? Vill ni ha en veckorapport om skeendet i svenska österbotten? österbottniska Posten, österbottnisk ungdomstidning, be handlar just dessa frågor. Under 6 veckor framåt får ni öP gratis.

Vill ni ha tidningen även i fortsättningen i år och hela nästa år, så går det enklast genom att fylla i kupongen nedan och bifoga 15 kr. Jag prenumererar på ÖP för 1974 bifogande Skr. 15:

Adress:

•••••••••••••••

••••••••••••

... ........................................ . ~

..... ...................................... . ............ , .. , .. ........................... "

--V i

b.h~y.r

•

.Viktigt meddelande till finländare I•

Namn:

•.

folk ·... K.OM HEMI

öSTERBOTTNISKA ~ POSTEN

TO,rsdagen den 18 okt. -1973

Människorna riktiga .nytt .-mångsidigt

• l Egnahemsbyggarna Lä••

bilrock Varm och lätt rock av mockapile. Tre bruna , nyanser, pris 199,

Som Puntilas dotter misslyckades Kristina Agren med att få drängen Matti tiD prästen. I Egna hemsbyggarna lyckas hon få b'yggnadsarbetaren Albert Planman till borgmästaren. Vid bröllopsfes ten höll tre av de fyra deltagarna tal: Lennart Snickars Inledde.

I l

Så har då "Bässpojken" Olof Imed jämförelser med en uf- seendet eftertryckligat satt Granholms Egnahemsbygg- revy. mej på plats. Tack!) Den arna äntligen haft premiär på ' Undertecknad säger i JT att förstnämndas nedsabling av Vasa teater. Komplikationerna det äntligen fanns riktiga män- pjäsen ger dock anledning till har varit många. Förväntning- niskor på Vasa teaters scen några reflektioner om 'teater i arna har stigit. och att Egnahemsbyggarna var allmänhet. Sven Wilson klarade debuten en verkligt rolig pjäs. I likhet Greta Brotherus är jag Sk Il . l I' et P å proffsscenen bra ' till och med k å k . . .l l a mte teater speg a IV med mycket bra. Han var oc s rlbsk bl senare de en , . " '" _ All" t I sorger, gladJeamnen, man h I t t å ... klippt och skuren för rollen oc s u e p p]asen. man dock positi- skhga relatIOner, samhallet som Albert P lanman. Han se- taget är J'ag väl I ? . kunderades väl av Lennart vast av oss tre. osv. Måste teater ha en \<"1SS Snickars som stansaren Rudolf. -form "scenisk" - för att Greta Brotl1erus är yrkes- vara teater? Måste en pjäs Pjäsen är rolig och kommer säkert att slå. Det blir publik- recensent medan Gullberg och 1 först uppfylla vissa normer jag är amatörer. (I ÖP nr 37 invation på Vasa teater. har Nils Malmberg i det av• Fort",. ~id. 15

SOKOS

JAKOBSTAD

I' I 1

K ritike~

../

Stanna framför

den här skylten hos OSS•.'

Vi har specialutbilclad(f spar- och placeringsrådgivare på alla våra kontor. De ger Dig personlig vägledning och . råd i hur Du bäst gör ett sparprograin eller hur ,Du kan . spara med ännu större avkastning eller hur Du kan börja ' ' /' investera i värdepapper. Du får upplysning om tidsbundna depositionskonton . med hög ränta, aktier, obligationer och andra förmånliga . investeringsobje~t. . / Du får också en sparguide och de senaste nyheterna om alla börsnoterade aktier och företag. . Sedan är det lätt att handla klokt i penningaffärer. \

med vänlig hälsning

K!HSAttIS-CSAKE-fA'HKKI

efter premiäre~ är varierande. Greta Brotherus i Hbl skäl ler ned Granholm och Egna hemsbyggarna gruvligt. Före ställningen är inget skådespeI.1 säger hon. "Bara' en serie ring- I lande dialoger sOm inte når I Istörre klimax än ett näSblods_I anfall i vjlket pjäsen bOkstav-j Iigen rinner bort medan ridån faller." Om premiärpubliken l konstaterar hon ' att den · var inrest från landsorten. "Många behöver inte spiritualitet på scenen för_ att roas. För pre miärpubliken var de,t pörbart nog att få känna igen ~ig själv och sin egen vardag." · I Kurt Gullberg i Vbl konsta- I terar att "Det är inget fel på engagemanget, men däremot saknas ideologiskt djup. Publi ken behöver inte tänka. Antin~ en sväljer man och ~tärks i tron, eller också känner man sig underskattad." ,Han är dock inte lika kritisk som Hbl-resen . senteR. Talar om "mobergsk

varlighet" i scenerna mellan

Albert och Stina och finner

många förtjäDster i pJasen.

Slutlil!'en slår ' han dock till

öPPET: VARDAGAR FREDAGAR LöRDAGAR

KL. 8.36-17.00 KL. 8.36-20.00 KL. 8.36- J4JI{)

Torsdagen den 18 okt. -

'11111111111111111"111111111111111111111111111

•

OSTERBOTTNISKA POSTEN

1973 l.

RIVNINGSGARD

~JSvarta~

diskotek Närpes-bos0der

Kurrt TaxelI satt nedhukad e på golvet framför en grupp ungdomar. - Vad skall man nu göra i gården och vad borde förbättras för att man skall , DET HAR UPPSTATT "svarta diskotek" i Närpes. Ungdo

marna har hyrt gamla gårdar där de hållit till. Dylika

kunna hålla till där,? samlingsplat~er har funnits atminstone i Näsby, Finby och

Vi ska böri jytär ,jäär, Gottböle. Det har berättats att det första man hämtade till

konstaterade ungdomarna. (Det gårdarna var en ölkorg, sedan kom sängarna och övriga

är någon form av diskodans.) möbler. Gårdarna är inte i tillfredsställande skick vad t.

ex. brandförordningarna beträffar.

Sedan kommer man överens om att väggarna skall målas. Det är ungdomssekreteraren i Nu siktar man närmast in Taxell gick omkring och skrev Närpes, Kurre T a x e Il,' som sig på att få till stånd 'e n sam på väggarna vilka färger ung berättar. Det var när Närpes- ' tingsplats i den av kommunen domarna ville ha. Det skall bli gården brann som diskoteken ägda , Hemming Blomqvists olika nyanser på alla väggar. började uppstå. Åtminstone det gård i centrum av Näsby. Ung Möbler måste man samla som fanns i Näsby har inte domsnämnden och ~ärpes uf skall ansvara för verksamhe ~ ihop på något sätt. Man var hållit "öppet" i , höst. Men Taxell är bekymrad och ten. Även diskoteksverksamhet överens om att det inte skall kÖ'pas några sterila och tråkiga hade senaste vecka kallat för skall förekomma. möbler. Ungdomarna lovade att äldrar och myndigheter till en söka på vindar ocIi i magasin. diskussion med rubriken "Är Det som sedan kom att dis . d e.?" kuteras mest var 7-11-åring N h" t k Il bl' ung d omarna missanpassa orra ornrum~e s a I Det kom inte så många. To- arnas situation. Inflyttningen skaparverkstad. Dar skall , all- talt tt 20-t l d' l d . f' . h 'k f" e a me m e arna till centrum av Närpes är just bd mnas ammare, Spi " ar- medräknade. Kurre fick kritik nu rätt stor. Barnen dräller ger och penslar. för frågeställningen. Men bl.a. omkring och har ingenstans Men vad skall tillhållet kal- från polisens sida bekräftades att ta vägen. Det borde snabbt las? att det finns anledning till be skapas lekplatser i centrum av Närpes. kymmer. 'Fatistugon', föreslår Hans-Göran Roseniund. Nya Närpesgården och ..Jytärstugon" är 'andra,förslag som framkastas på skämt.

Tee a.VIingsverI{Samh,e ten

Fyra kvällar ' i veckan sItall det vara öppet hus i Blomqvistska gården. Anders Teir och Hans Häggiund från När pes uf skall hjälpa Taxell och ungdomårna med iståndsättning och övervakning. Något disko~ tek skall det inte bli. N og skall annat än da~s också förekomma i gården. Hemming Blomqvists gård är byggd i slutet av 18ÖO-talet. Den kommer att rivas men är tillsvidare i gott skick. Eldstä qerna kan användas. En gam mal oljekamin skall utbytas möt _en ny så att någorlunda jämn värme kan upprätthållas.

har d,e n spårat ur?

Har tävlingsverksamheten inom SöU spårQ,t ur? Håller uf-rörelsen på att drabbas av något slags tävlingspsykos ? O Har centraliseringen av dansverksamheten och sats ningen på storfestplatser drivits för långt? Borde vi gå in för en återgång till små tillställningar? O Är talangjakten, frågetävlingar och u-landsaktiviteter en belastning för föreningarna ~ ekonomiskt och verksam hetsmässigt - eller är dessa aktiviteter numera de enda egentliga uf-al{tivlteterna som förekommer? Bland annat dessa frågeställ ningar tas upp vid SöU:s ord förandekonferens i Långåmin ne, Strimmans nya lokal, i morgon kväll. Alf Sund och Rolf Storgård

PhilipS •nya . . sHILlPS .M .1~e...~=I

WJ."U~~a

.radiobandspeJaie RR52Z

ll I

En nyhel från lonernas mästare. Hållbar och bekväm att ta med vart som helst. Fungerar båd~ med batterier och nätström. RadIon har alla våglängdsområden. ". Tangentförsedd 'kassettbandspelare, med vJlken man kan banda fr~n radio, skivspelare, annan bandspelare och mikrofon. AIIJigenom ändamålsenHg och pålitlig teknik. " . 1 Nu hos oss. Kom In och fråga mera och hör hur det låter.

ELHUSET

R ' F GUSTAFSSON SALUTORGET 2

TEL.- lO 544

inleder frågan om tävlings- senterar talangjaktsplanerna. verksamheten. Lars-Göran Frågan om fortsatt uppslut Sperring och Erik Häggman ta- ning kring Österbottniska Pos lar om centralisering och de-Iten inleds 'av Alf Snellman. centralisering av nöjesverksamOrdförandekonferensen har heten och Harry Stenkull pre- 'ofta varit ett forum ' där man

JAKOBSTAD

passat på att sjunga ut. Det gäller att passa ,på tillfället. Förbundets ordinarie möten äj ofta så stora tillställningar at~ föreningsledarna drar sig fÖK att säga sin åsikt där.

ö S TE R B O T T N I S K AP O S T E N

Torsdagen den 18 okt. -

i Avesta-Krylbo 25-årsjubilerar

I-~-SI-ät-a~T-w-ee-d-F-Ia-us-h--;

STAl)ENS RIKASTE KAPPURVAL

1973

Brandt,' Söderling leder kurs för revyproducenter

I Finlandsförening

MODERNA

MASTER

-MO'DELLER

' I

EN KURS för revyproducenter anordnas på Svenska Österbot tens folkhögskola-folkakademi i Yttermark 27-28 ' oktober 1973. Som kursledare fungerar DEN ÄLDSTA finlandssvenska föreningen i Sverige har Rolf S ö d e r I i n g, känd re hunnit bli 25 år. Det är föreningen .i Avesta-Krylbo med vyproducent från Borgåbyg omnejd. Den heter fortfarande Föreningen Svensk-Öster bottningar i Sverige. 25-årsjubileum ~iras den 20 o~tober. dens ungdomsförbund och från olika underhållningsprogram i Det var midsommaraftonen rott har haft en framträdande radion, samt skådespelaren 1948 som föreningen bildades. plats inom Föreningen Svensk- Nils B r a n d t ' från Svenska Främsta tillskyndare var ma- österbottningar i Sverige. Teatern i Helsingfors. laxbon Alfred Malmberg. övIdel kända österbottniska Under kursen behandlas oli riga personer i den första sty- namn återfinns i förteckning: ka frågeställningar kring revy relsen var Karl Ehrs från VÖ- en över de styrelser som fun - produktion såsom regissörens rå, Alvar Norrgård Korsholm, gerat. Hela sex år har Bengt betydelse och uppgift. revyns K V Broman övermark och EI- Svahn från Korsholm varit uppbyggnad, dekor" belysning, na Hoijar Korsnäs. Alla dessa ordförande. Nuvarande ordfö- dräkter, musik etc. var personer som flyttat till randen heter Karl-Erik Skjäl , Kursdeltagarna indelas i Sverige redan .före kriget. Hela och kommer fr'ån Gerby, förr grupper för produktion av re fyra var jordbrukare. Korsholm nu Vasa. övriga sty- vy- och kabareinslag. Nisse De " som bildade föreningen relsemedlemmar är Lars ,Ny- Brandt analyserar olika möj var stora idealister och någDt lund, Rolf Kull, Bengt Svahn, ligheter till person- och roll äldre, personer. Verksamheten Kurt HolmIund och Karin Kos- tolkningar. hade därför en mycket k~ltu- ki. Till denna kurs -har varje rell inriktning de första åren. förening rätt att sända fyra Med nya skaror emigranter Jubileumsfesten hålls i Fol- representanter. Kursavgiften är från hembygden föryngrades kets hus i Avesta. Lektor 20,- mk, vilket inkll:Iderar mat föreningen snabbt och verk- Bengt Malmberg talar om "Att men icke logi. samheten fick en annan inrikt- vara invandrare", Jularbo GilAnmälningar till kursen bör ning. Nöjesverksamhet och id- let medverkar. göras snarast möjligt till - - - - , , SöU:s kansli, Handelsespl. 10 D, 65100 Vasa 10 eller per tel. 113 572, 15 372. Anmälningsti den g~r ut tisdagen den 23 oktober.

r--------------------------;

Välkommen

till vSr nyöppnade affär i S, Knecks affärshus i' Vörä!

-RAILI TOSCANA

TIIBET KELSICOpy

URVALET 'A V HöSTENS FRITIDSKLÄDER ÄR OCKSA NU SOM BÄST

·f

Ny höst också. på. barnavdelningen

Nytt öP-råd

• Vi önskar alla välkomna och hoppas att Ni skall trivas med oss och affären.

SÖU :s STYRELSE tillsatte vid möte senaste vecka ett nytt redaktionsr åd för Österbottnis ka Posten. I rådet invaldes , Gustav Skuthälla, Hans Ingves gård, Kurt Taxell och Erik Bärnas. Ordförande för redak tionsrådet är Alf Snellman.

• Vi skall gö;:.a vSrt bästa!

FÖRMÅNLIGA ÖPPNINGSERBJUDANDEN

Även på avbetalning

~~--------------~------~~--------~

Master 5

VÄLKOMMEN!

SroRAFFÄREN FöR DAl\IKAPPOR

Ristrandsgatan 5 Gamlakarleby

P A R ..'C I T Y

VörS tel . 56555

Lacs.Stolpe

CE-HTRUM.DAGAR 18--19-20.10

MALET KöTT

....

KAFFE

9,48/kg ·670 , -

Med denna kupong DOLE ANANAS

567 gr

DAM ,_ ,VINTERSKOR fr.

, 44-

DAM MORGONROCKAR '

29,

PLYSCHMATTA HOx200

HERR VINTERSKOR fi .

2&'

HERR BADROCKAR

25,~

KöKSSTEGE

Med denna kupong

PENNINGBöBS LÄDER

Med denna kupong

HERR ELLER' POJK

TAKLAMPA LYNX

29'

Med denna kupong

VINTERMÖSSA

98, 34,

Nr R-202

Erhå lls direkt ur lager

39,

Bygg med Bävern - fJljlink och pålitlig råd&h~

RETURNERA DENNA KUPONG -

NAMN

~..-.

. . . ' .... -

DEI,.TAG I UTLOTTNING A V- lOO MK:s PRESENTKORT

. . ..... e - • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

ADRESS

.................... .............. ........... ,... . "

PARAS .b öP

Kronoby - tel. 45 388 Jakobstad, Bottenvik:.s't"_ tel. 11362

Torsdagen den 18 okt. -

O ST Il: R 8 O -T T N I ~ K A

1973

POSTE N

----~~--------------------------------------.---------------------------------------.~------------------------------------------~- De tekniskt högklassiga

HAI(AS/ RABATTVECI(A I VÅR

elsvetsarna från oss MATTBAR ,,~~

KAUSTINEN Be KATTIL •

eYGGER OCH

SPARBANKEN

DEPOSITA

FINANSIERAR FÖLJANDE TECKNING

NYBYGGEN

SOM

UTBJUDES

TILL

BOST. AB FÄNRIKSGRÄND 12 Huset uppförs i 3 vAningar vid Fänrikstålsgatan i Östermalm och beräknas vara , inflyttningsklart omkr. 1. 4 . -74 LÄGENHETSTYP kokvr§ 1 r kokvr§ 2 r 2 r kök

3 r 4 r

+ + + +

kök kök

AREAL 38,5 m 2

54,0 61,0 " 76,5 " 94,0 "

50577, - 64147,- 69575,- 79937,- .'94864,- -

51564, 64887, 71055, 81541, 96714,

.BOST. AB BONÄS-HU,SEN Radhusgrupp pä 20 lägenheter . som uppförs vid Borgarmalmsv-ä gen pä Bonäs.omrädet, LÄGENHETSTYP

4 r

AREAL

80,0 m 2 97,5 "

kök

TOTALPRIS

89969, 105482,

Bolagets inteckningslän utgör 2S %. Beräknad i.nflyttning 1. 6. -74. Egen tomt.

BOST. AB BENNÄS-SKRUFEN Huset uppförs i 2 väningar i Bennäs. _ Beräknad inflyttning 1.4. -74. LÄGENHETSTYP

1 r 2 r 2 r

+ + +

kokvr§ kök kök

AREAL

31,5 m 2 50,0 " 65,S "

TOTALPRIS

-48166. '- - 48654 , 64855,- 78225,- - 79007 ;~

Bolagets inteckningslån utgör 2S %.

Egen tomt.

Tidigare gjorda reserveringar bör beJ<räftas ·för ått bli beaktade.

. ~~.

Samtliga ovannämnda bostäder säljes genom

SPARBANKERNAS

o. o.

1370, 1590, 1850, 2215, 2860,

omformare HM-164 25-160 HM-200 30-200 HM-246 30-240 HM-308 35--300

A A A A

650, 750, 1090, 2860,

~HANKKLJA

JAKOBSTAD 11898, 11988

·"/.II"I"mlllllllllllillllllllllllllllllll'

•

MÄNNISKORNA

Bekanta Er med vår affär under denna specialvecka. Vårt lager omfattar bland annat:

* ** *** *

38 olil.a fä.rger a·v heltäekande mattor Plyschmattor, stort urval Hårgarllsmattor Rya-mattor Herdemattor. Greldska Gångmattor Plastmattor

Kokosmattor Sjögräsmattor PVC-mattor Badrumsmattor Badrumstapeter Vanliga tapeter m.m.

Tag ritningen med när Ni kommer så får Ni gratis råd i planerings- -Ii'amt färgsättningsfrågor -av vår expert på området, Erik Kronqvi~t. ,Vi h!'r fredags- och måndagsöppet under , specialveckan till kl. 20.00•

(

I :

·GOtVMA N N-EN

och krav innan den får vara roande; dramatisk, tragisk, do kumentär etc.? Erfarna golvläggare1 A. Lustig Snabb service! Rådhusg. 20. Tel. 242 030 Jag kan åtminstone inte tän Vasa ka mig att stoppa in scenisk framställning i bestämda fack. SATSA PÅ KVALITET, DET LöNAR- SEJ! Jag har alltid i första hand ställt krävet . att teater skall . .. ter, musicaIs, farser osv. Där

vara sann. Jag VIII kunna fo är målsättningen någonting an-I-:-------------------------:;

restäIla mig att människorna nat och då får . tyckandet utgå Ö~t.erbottniska på scenen skulle kunna vara från andra kriterier. ver~liga .och fungera i riktiga II ~i~uationer. Det kravet anser Oberoende av' vilka utgångs Jag att Egnahemsbyggarna f ylpunkter man har måste man OsterbottnlBk ungdomstidning d I . Jakobstad, Finland ler till mycket stora e ar. kunna konstatera att Egna Medlem av tidningarna. förbund Människorna på scenen kan hemsbyggarna handlaz.: . om rik I'IdnlDgen utkommer varje också vara stiliserade. Då är tiga människor i riktiga situa det strax värre att tycka. Då tioner. Därmed borde den vara torsdag Redaktör anser jag kravet på konsek- värd ett bättre omdöme än det vens i stiliseringen måste vara Greta Brotherus ger. Men man PER-ERIC ANDERSON avgörande. måtse kanske känna de mänRedaktion: JakobsgataD 18 Jakobstad. te! 13 5~

Utanför dessa- grupper av niskor pjäsen skildrar? Redaktör I Vasa S-E_ Glader

teater faller vanligen operetSven-Erik Glader Handelsespt 10 D. tel. 13622

Posten

REDAKTIONSRADET:

Tuta ocE, kör!

Det låter roligt sydländskt - ~men fullt så Lätt är det nog inte. Men sen Du lärt Dej behärska tekniken . är det ett nöje att köra bil. . Ring eller vik in till Toivo fuomis bilskola. Där kan Du prata bilkörning och skolans lärare .instruerar och berät tar. Och · sen Du fått sitta vid ratten en tid är också· Du en ~od bilist hoppa~

Bilskola Toivo 'fuomi & Co Choraeusgatan 7

*** ** **

EK- och BRUNBOKSPARKETT 13 mm. och 23 mm;

Kanalesplanaden 22, Jakobstad, tel. 13 595

A A A A A

AUKTORISERAD FASTIGHETSFöRMEDLARE

~---------------- ------------.-------------~

L E

30-160 35-190 25-210 40-250 25-300

TOTALPRIS

Bolagets inteckningslän utgör 2S %. Stadens arren· detomt.

:t r + kök

Likriktare HT-166 HT-196 HT-218 HT-258 HT-308

Jakobstad

Tel. 11 251

Alf. ,Snellman. ordförand~ Hakan Granlund _rerJärv, Mar tlD Mark~n Karvat. Ulla-Mal Vörå. Karl-Erik Startans Mattsson -Vasa, Lars-Göran Sperring _Malax :>ch 8lnPtta Forsman Närpes

PRENU MERA TIONSPRl~

Hell

1973

är

.••.••••••• _ • •

HåJvt är . •••• • •• ~ • • • • • K v&rtaJ . •••••••••••••

8: 60

2:20

Skandinavten ..••••••••• 11:

Ovrtga länder ••....••• 17: Lösnummer __ ........ --:20

ANNONSMOTT AGNINO:

SOV :s kansli. Vasa, leJ 13672

och

10372

OP:s ANNONSTJANS'.t

IT -expeditionen. JakobstaG J akObsg 13. tel 18 ~

JT-kontoret. Nykarleby

te!.

20024

Annonser D~r tn1ämnas senast mAndag kl 16. till SOV-kansllet senast kl. 19 _ KASSA ·OCH BOKFORING JakobsgataD 13. Jakobstae tel

13555

ANNONSPRlS :

texten . . . . ......... • 1:- Efter texten _. . . . . . .. -: 90 Minsta annonsavgift .. .1~: Bestämd plats - : 20 'ler mm ,'

; F ARGANNONSER:

MlDlmlstorlek 200 nun t1llaggs pns - : 30 spmm ocb färg. Föreningsspalten per rad 50 p. Osterbottnlska Posten ansvarar lDte för ev. skada som t1llf()o gats annonsör på grund av , fel I annonser som I1lrlngtB eller som på grund av postförsenlng lDte lD!örts I begärt nununer. Jakobstads Tryckeri ocb ridnings

Aktiebolag, Jakobstad 1973

.....

,16 ~

.......................................................................................................................

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 18 okt. -../

Evert Rönn, komiker

kan halvsekeljubilera

' D DET ÄR PUBLIKEN SOM BESTÄMT. vilka historier jag valt. De enklaste

vitsarna går alltid fram, dem vill publiken ha, 'och inga tillkrånglade histo-. . rier. Det säger ~vert R ö n n, välkänd komiker i Pedersöre, Leppbx. En kel bondkomik på ren pedersöredialekt med. tillsats av lämplig mimik drar minsann ned , skrattsalvor ännu.

EVERT la började de teater i Och se~an bygderna.

RÖNN har hållit på ungefär ett halvsekel som komiker. Ilet he någon gång under ·förra· delen av 1920-talet. Lepplaxborna spela Bennäs, och Evert fick uppdraget aU uppträda med bygdemål. dess har han hållit på -av bara farten vid olika fester runtom i Numct'a uppträder han dock sällan.

F;:vert Rönns historier hand tror Rönn att det är just bygde got problem med nerverna in lar vanligen om honom' själv el målet som är en viktig kompo fö! sina uppträdanden. - Man vänjer sig snabbt, och ler om kompanjo~en Viljam, en nent i hela hans artisteri. då publiken är med går det lät fantasifigur. Politiska vitsar tare. Utan publik går det inte, har han inte ägnat sig åt, och Dialekten viktig säger han. Att berätta samma inte . heller vill ban driva med - Våra dialekter är så olika. -sak i radio eller tv är inte alls någons religion. ' P glitik och re I Munsala och Terjärv har man lika lätt. Man måste ha direkt ligion är alltså tabu. Dessutom är Rönn nykterist, skrattat mest åt mina histori- kontakt med pubilken. Bygdemålsberättaren kan in och litan att han tänkt på det er, säger han: 'Visst är jag omte stå med skrivet rrianuskript desto närmare, har det bara i' handen. Rönn brukar fundera blivit så att också fyllehistori- r ut i förväg ungefär vad han erna inte funnits med irepertoa skall berätta. Och sedan tar han ' ren. Och fräc~isar, sådana kun god tid på sig att fundera och de man inte berätta inför pu låter! publiken skratta mellan blikbara för några år sedan. historierna:- . Vad finns då kvar för en ko - Det har hänt att publiken miker? . ---,. Ja, det är de enkla histo huldad också t .ex. i Esse, men skrattat två minuter innan jag rierna, sådana som är på ' grän d-är kommer inte skrattsalvor- hunnit säga ett ord, säger han. En gång i Vörå undrade en sen till det orimliga, som pu na lika lätt. Det beror på att essedialekten bakom scen hur jag bär mig åt, Evert Rönn 'försökte sig på att tälja till ett lInbräde då .... bliken gillar, säger Evert. Och följde med ban kd ramat. Nu finns hela serien på vii.g~pn det måste. vara så utmejslat att inte avviker så mycket .från och varför jag inte sade någon ting. Men inte kunde jag börja de inte behöver anstränga de hans egen, tror han själv. Inför det första uppträprata så länge publiken bara dramat i Stockholm och grå cellerna för att veta var dandet var jag fruktansvärt skrattade, de måste få skratta gens sjukdom, höll Rönn på man skall skratta. nervös, säger han. Men då pu- först ' att spika bräder på uth - T.ex.: Viljam hade gift sig bliKen hängde med, och skrattMi~erna och Everts stillsam , f gen mellan tv-rapporterna.. och fått en son. Men sonen var salvorna - kom lättare än jag ma entre brukar . dra ned bar det sig inte bättre än så liten, han vägde bara 1.800 trodde, släppte nervositeten. skrattsalvor. . han föll från stegen och slog m gram, och Viljam klagade över . Senare har han inte haft nå-I axel detta:. Men, sa Evert, hur skulle Egna historier han kunna ' vara större då V-il~ Snickrar linbräden nu jam varit gift bara fyra måna . Historierna han berättat, har der! Och sonen var så liten och han försökt hitta på själv. Det Med den ömma axeln

klen så i början betalade ,man ' -' är svårt att förnya repertoaren, passade inte att satsa då jag han : inte arbeta som

ut bara halva barnbidraget.. svårt att" hitta på . en ny vits. var .ung, då måste 'jordbruket och tiden blev lång med a tt

Men han har försökt att inte skötas främst, och det fanns in- r~ läsa, hela ?agarn~. Då ~ Inga fräckisar berätta samma sak på samma te så mycket tid vid sidan. sokte han smckra tIll ett scen två gånger. -:- Många .fräckisar är verk Skådespelarbanan har varit Ibräde. Sed~.n. dess ha~ han Han är noga med att inte en dröm~ men ' Evert säger att upp.. s~x braden på vaggen,

ligt roliga, och just så enkla att st.jäla historier. Med dem är ju han knappast .kommit på den ra ar under arbete ocb nå de faller in i min stil, säger risken stor att de flesta hört banan då han inte har sångröst· har han gE<tt bo.r t.

Evert. dem förr. Men det har som sagt inte och då'-rösten är svag~ Men en Evert Rönn fick en ny b

När han privat berättar en dröm har det varit. gått för sig att berätta_ dem '. att snickra och måla. historia som han hört av någon offentligt tidigare, däiemot Ofta ' uppträdde Evert·· Rönn I Kronob~ stråkorkester

annan, är han noga med' att ta vid Håkan Granqvists shower Ilar han altflOI. Dessutom

passar de bättre i mindre grup la om vem som berättat den. och karuseller i femton år stod han dragspel ""också på

per. . Men ändå har han många gån han för ett ;rograminslag vjd . alltså inte .bara det tvår.lM!l:ga . Denl}är räknar Evert som ger råkat ut för att historien Jakobstads nykterhetsförenings Ih~n bru.kar ha med på fräckis, ' och han .har också be blivit hans när den berättats valborgsfest, .på varuhus .spexa- ~ste vmter spelade ban l rättat den någon gång på scen l · HJerpes spelmanslag. Och så re Jag var bonddräng och . vidare. d e h an o.S.V. . ed Evert Rönn är intresserad av skjutsade en fin stadsfröken. ser han flitIgt både m teater. Han har spelat med i al Hon såg att en ko red på en Numera åtar han sig sällan terhetsfolket och med nf'>I!lSII~ la pjäser som satts upp i Lepp att ställa upp på scen. Han f yl- närerna. anp.an i hagen, och undrade hur lax under hans tid. Senast. man de 70 i septemb~r oc'h ha~ gått . <letta kom sig, där fanns ju in Evert Rönn säger hade en stor pjäs var 1953 in för· att ta det litet lugnare. inte gått in för att gen tjur. Jag var väldigt blyg , och visste inte hur jag skulle 54. Då var Reinhold Weckström Dessutom har rösten ~örsvagats pengar på sin komik, b an regissor, och man turnerade av sjukdom, och ibland tappar ju haft utkorpsten tryggad. förklara, men sa till sist att den med pjäsen i bygderna. ena kon var blind, så den andra han rösten nästan helt. Därför att få publiken att skratta. hjälpte kamraten .att hitta bätt vågar han inte lova framträ- är någonting som varit re bete. Jordbruket främst . danden som förr. även om det inte alltid . Det var det fräckaste han . . Han har paketerat sin jord, !så lätt. . berättat inför publik! - Skulle jag vara ung i dag men sitter inte med armarna i I Det skulle finnas pIS Att återge bygd~målsberätta satsade jag mera på teatern och kors.- . Mest arbetar han med \ komiker också i dag, säger rens historier är hopplöst. Själv artistlivet, säger han. Men det ungskogsröjning. Under bank-I Ca nd ~ Självporträtt.

minns du det - än?

'Enkla

historier roar mest' *

sa:o

-. ~'

........... .......................... ..

..............................................................

....