Österbottniska Posten nr. 43 1973 by Österbottniska Posten

österbottn iska

~:::'::~:;';en U;d:~;~I;:;;;" . p oste n. 25p-4!

Aktuell information:

SOCIALSKYDDET

·STERBOTTEN' * ändå: Socialskydd, det tänker en frisk människa inte så ofta på, men är socialskyddet i vid mening någonting oerhört viktigt \

och det angår alla människor. I dethär numret, som främst; ägnas socialskyddsfrågor, tar vi upp .e n rad aktuella problem samt pres~nterar en rad viktiga data.

* mun, Läs t.ex. om hur barndagvården är ordnad i en österbottnisk kom Korsholm, eller om hur de gamla bor och lever i moderna pensionärslägenhetel!.

* Dessutom ger uppgifter om barnbidrag, familjebidrag, pensio ner och sjukförsäkring, allt som är viktigt att veta både vi

s~ant

för den som bor i landet och den som eventuellt räknar med att återvända.

Barndagvärden är en ser\'iceform som ,utvecklas just· nu. · PI\. .kllpper Uffe Svar1var och Peter Snickars vid barnträd gärden i 8medsby, och fär hjälp av Barbro Elo. . bi1d~n

Debattglatt möte ' för förenings leda re D SÄRSKILT RF;SULTATRlK blev fredagens ordförande konferens i Malax inte, men en debattglad tillställning var det. Diskussionen var så pass Jivlig att. man fick lov att stryka hela frågan om tävlingsverksamh~ten frå.~ .dagordningen. I debatten om dansverksam1!eten fattades inga beRlut, men problem och information nådde denna gång en rätt bred för samling', Ett 60-tal ~ t'öreningsiedare deltog konferensen. -

Se sista sida. nJ . I

Endast fyra talangjaktsgrenar

~ ingen ,österoottnisk domare

o Arets Talangjakt skall omfatta endast fyra grenar, föreslår -en kommitte som utarbetat . förslag till regler och hur tävlingen prali:tiskt skall genomföJ:3s. Endast en instru~enta.lgreD ryms med i programmet - seriös musik på piano. En an~an märklig omständighet är att inte en enda österbottning finns med biand de domare som skall dömma finalen. . Komitten har stannat för :föl Kommitten har noggrannt singfors med omnejd och två jande fyra grenar: vis- och planerat hur talangjakten skall från . Abo. schlagersång, senos sång, se genomföras. Av de som föreslås När uf-rörelsen i slutet . av riösrrlUsik på piano och egna • Forts. sid. 6 dömma finalen är fyra från Helkompositioner, solo eller grup per om högst fyra personer. Vis- och schlagersången har sammanförts till en klass då man anser att det är svårt att skilja på dessa två sångarter. Klassen för kompositörer är en intressant nyhet. De tävlan de bör ha skrivit text och mu sik och dessutom själva framfö ra sin komps)sition. Texten bör vara svensk.

-För talangjakten föreslås gäl la en åldersbegränsning till 24 år. De tävlande bör ha svenska som modersmål men får för öv rigt framföra sånger på vilket spFåk ' som helst (frånsett kom positörsklas.s en) . Medlemskap i en ungdomsför~ ening ' jir i~ke nGdvändigt. Lik . som tidigare gäller att veder börande i,\te tidigare har vun~ nit en talangjakt, att man inte gjort riågon skiva och att man Eftersnacket gär, fr.v. Mikael Hofmån, Viktor L~jeqvist, Roger ' inte har sång och musik som le vebröd. och Leif Riddar.

;~;."

. ....

:)(~

:..;}:;:;}: >:.J:.'

. /'i;; !ir

J-E. Rudnäs som sitter i sängen kallar furu för inhemskt ädelträ• . Henry Björk som IIgg!'lr häDer med, fastän virkes och möbelprisern8 stiger• . Se sid 12!

OSTERBOTTNISKA POSTEN

öP 25 okt. 1973 '

-Jnsändarspalt~rna

Barndagvården skjuts påfråmti,den? barndagv.ården ställer krav på kommunerna, som numera måste göra upp rullande fem årsplaner för hur barndagVår den skall utvecklas. Det är dock fråga om , en långsiktig planering, som väntas ge fullt utslag först omkring år 1990. Mycket beror -dock på den ko~munala inställningen. Här kan t.ex. en hård de batt i pressen och andra opi nionsyttringar betyda -mycket: i bästa fall kan sovande kom munalmän -tvingas prioritera barndagvården.

i de öster

bottniska d~gstidningarna är sällan särskilt engagerande, utan när- det gäller -att debat: tera religion. -' Undantag finns dock. Just nu pågår en intensiv debatt om barndagVården i Ja kobstads Tidning. Det är möd rar som diskuterar: så gott -som samtliga anser att ~nta let daghemsplatser - inklusi ve barnträdgårdar - är allt för få, men det finns också åsiktsmotsättningar. Somliga kräver flere daghemsplatser, somliga vill ha större barnbi drag som ~kulle göra det möj ligt för modern, också i låglö nefamiljer, att stanna hemma foi att sköta barnen åtminsto ne under de första viktiga åren.

Ett

kommuna'lt uppvaknande har dock skett, även öm re sultatet tillsvidare inte är mycket att skryta med. I stä derna är läget någorlunda, om dock inte tillfredsställande, :lnedan landsbygdskommunerna ligger långt, långt efter -:- i regel 'åtminstone.

* Biltra-nsportering

en lösning

I den mån ,kommunerna har inrättat barndagvårdsenheter - främst då barnträdgårdar - har det skett i kyrkbyar el hir andra centra. Sidobyarna har, som i så ' många andra - sammanhang, ställts på sidan. Enstaka exempel -visar dock att det finns en vilja att in lemma också sidobyarnas folk i den service som byggs upp, t.ex. genom att ordna med bil trafik till barnträdgårdarna. De svenska kommunerna i lä net ligger före de finska i denhär frågan. Det finns på '-- svenskt håll större intresse för barndagvården än på finskt håll. Detta framkom vid den rådplägning som nyligen hölls i Vasa. Där blev det också klart att länet nästa år får inrätta högst 300 nya barndag hemsplatser : behovet är det mång~ubbla. Enbart · Vasa stad anser sig behöva 200 n~a barndaghemsplatser.

Rullande

feQlårsplan er

Dan nya lagstiftningen om

Fatal

•

mISS har ständigt varit N obelprisen föremål för debatt. Det är

_ åtmin,stone för folk av facket , _ lätt att kritisera de val som görs. Men man behöver inte vara expert på vare sig krig eDer fred för att inse, att det norska stor Ungets nobelkommltU har gjort bort sig ordentligt. Att utse Hen ry Klsslnger tUl fredspristagare är ett hån mot alla som Ivrar och som arbetar för -freden. Hur skall nästa fredsprisaspl rant se ut f I konsekvensens naDm ma\ste det bli Nixon - om han sitter kvar som president. En _a v 'förutsättningarna tycks Jo vara att personen är tillräck ligt hög uppsatt. -Att Kissinger delar"priset med sin förhandlingspartner ändrar Ingenting I sak. pet är tydligen. som det har sagts: det är merit att påbörja ett krig och när det, misslyckas avsluta det. Det tar lång tid att tvätta bort den skönhetsfläck som den nors ka nobelkommitt6n har satt på sig själv. D en norska aktionen för den brasiliansko ärkebiskopen' Hilder Camara är ,värt en eloge. Folket visar en spontan reaktion och ett förnuft som tyvärr tycks saknas hos dem som sitter på. de nobeJslra fredsprIspengarna.

* Ledd familjedagvård

.,..

vinner terräng ( Skall den utbyggnadstakt att denna utväg är ett viktigt som statsmakten signalerar

Kulturens villkor tt ' upprätthålla teatrar och

, operascener är dyrt. , Varje gäng en person besöker en opera föreställning i Helsingfors erhål ler han en statlig och kommunal subvention på någonting mellan 50 och 100 mk. Skulle vi ha kulturell jämlik het skulle det betyda att lapp fjärdsbor och karlebybor fick åka gratis Ull Vasa" för att se teater på landsdelens enda fasta

BCen.

Torsdagen den 25 okt.

i veckan som gått

tycker om den tryggare poli • Vad är egentligen utveck tiska atmosfären i Sverige . . Hng? Men bilen spelar också et;! stor bli normgivande är barndag Ja, det finns många mått roll." vårdsproblemet någonting som stockar. Är det inte ett tec det tar deceIlllier att lösa. Det · ken på utveckling, då ärke Är detta verkligen sannin finns dock genvägar, och i biskopen säger att vi måste gen? akta oss för att ta ställning · många kommuner har man valt mot både judar och araber. • Lindell är motståndare till att prioritera s.k. ledd fa Är inte detta ett · tecken kollektjvtrafiken, som enligt miljedagvård. I Jakobstad, för på ett uppvaknande: skall hans uppfattning inte tillta att nämna ett ,exempel, finns kyrkan - engager~ sig skall lar gemene man. Han ser den be om fred, inte om se varje strävan att bygga ut i dag 80 dylika platser förutom ger. den kollekt iva trafiken som övriga barndagvårdsplatser. Så har det inte alltid varit. en spekulation i socialillm. Många landskommuner anser komplement till de barndag vårdsinrättningar som finns och som skall byggas.

V ar det för bilens skull . som du åkte?

En sak är klar: antalet pIat- . ser är under alla omständig heter otillräckliga, och kunde barndagvården ordnas på ett Men visst finns det för Men ändå ~ måste ' inte tillfredsställande sätt, är det samlingar som · känner var målet vara en utbyggd, och många mammor som skulle gå mare för Israel än för Arab fungerande kollektivtrafik? Alla har ju inte råd med bil, ut i förvärvsarbete , då dylikt staterna. Dock sade ärkebiskopen: t.ex. de gamal. Dessutom kan de facto finns. Det är skäl för kristna att man räkna med starkt höjc41 ommunerna är medvetna komma ihåg att arabernas bränslepriser, kanske t.o,m. om dehär problemen, men religion islam ofta har varit brist på bränsle, vilket på de saknar reella resurser för fördragsammare än de krist sikt kräver en ny syn -På tra fiken. en tillfr.edsställande lösning na kyrkorna. inom rimlig tid. Det är därför • Nyligen presenterades re • Titt och tätt diskuteras bi som det privata initiativet bör lismen, som varje år kräver sultatet aven undersökning stödas, t.ex. just i form av l ~dd allt mera utrymme. Antalet som gällde finländarnas atti familjedagvård eller privata nyregistrerade bilar per år tyder i fråga om sex.. Kort ut varierar mellan- 40 000 och tryckt visade undersökning barnträdgårdar. Alternativet - som må nga 50 000, och -enligt direktör en ett tämligen vidsynt folk. Kurt Linden i Bilimportföre Förhandsuppgifterna är kunde godkänna - höjda barn ningen finns' det · i dag ca dock allt för vaga för att dra bidrag och skatteavdrag 'för 850 000 finländska familjer -några slutsatser - hela un hemhjälpen tycks ligga utan som har valt bilen ' som sitt dersökningen utkommer sena för det möjligas gräns. Just favorittransportmedel. . re i bokform (troligen endast I en artikel i Hufvudstads nu i varje fall. på finska). En sak kan dock bladet går han åt den "bil sägas redan nu: föräkten hatarpropaganda" som under skapliga förbindelser är att de senaste åren har brett .ut betrakta som en folksed. sig i _västvärlden ~ likvär På sikt måste detta fak diga 'f öreteelser är enligt skri tum i nagon mån påverka lag benten hippierörelsen och en stiftningen. del av miljövårdsdebatten. Ett märkligt synsätt! ' . Värt att notera: amatö Linden diskuterar också rernas framgångar på Vasa nligt en färsk undi rsökning toppar Finland den nordiska emigrationen och finner att teater fortsätter. Nu är det det nog inte är enbart arbets främst Sven. Wilson från Kalle Anka-statistiken. lösheten som har fått folk Närpes, som applåderas i det Det är ett rekord som säger att emigrera. österbottniska lustspelet Eg- , någonting om vår barnkultur. nahemsbyggarna - författa "Sanningen, åtminstone vad svenskbygderna beträffar, är , re Olof Granholm'. Med i pjä sen är också en annan ädel oftare att SÖk,a I bättre arbets amatör, Lennart Snickars, löner och -förmåner samt bil ligare personbilar i Sverige. som redah har flere säsonger Fråga t.ex. ungdomarna som åker med sina l Sverige re bakom på vasascenen. gistreradebilar i hemknutar Steget mellan finkultur och na i västra Nyland under se folkkultur krymper. mestertiden. Kalla dem inte mitten av n!)vember inleder för psykopater, hysteriker _el ALF SNELLMAN ler något dylikt., De kanske Tuberkulos- och lunghandi kappades 'förbund en årslång ,kampanj mot tobaksrökning. Enligt förbundets åsikt kommer landets sanatorier, som

nästan tömts på tub-patienter, inom ett decennium att fyllas med tobaksinvalider. I detta nu röker vi i Fin nligt en lag från 1869 får l\fed Paavo Nurmi gick en

ländsk idrottsepok i gra

land lika mycket som man gör riksdagsman som inte till För dagens unga genera ' i Sverige och Norge samman , hör statskyrkan delta var Paavo Nurmi på sin hö be- ett namn, en legend, men för lagt. stora delar av Finlands folk handlingen av kyrkolag. Fimpa nu, och det blir plats han ett begrepp 1 - u~ Ett ålderdomligt stadgande en "goodwiUambassadör". för någon annan på sanatori För finländsk idrott betydde et! som snabbt bör upphävas. han _mycket.

l•

anlior

Invalid av tobak I

Dags .för ref orm E

Paavo

Nurmi

Torsdagen den 25 okt. ,-

öSTERBOTTNISKA POSTEN

1973

---------------------------~------------------------~-----------

betet bestod under krigsåren. Det är väl allmänt bekant, att Nor den var oerhört splittrat och att ! • ett verkligt nordiskt saJl)arbete , \ inte var möjligt. Under efterkrigsåren har vi

emeilertid, de må nga misslyckan "Ack ja, världen är , ond" suc- , värnpliktiga, som ~kail gli. fÖ~ den till tr~~s,- komit ~ s~ort

kar redaktören för ÖP ' i en kom- 2.50 om dagen. ' Jag tror nog VI >stycke pli. vag ,mot en enhethga

mentar .till de frågor jag >ställde har häl för våra slantar i eget I re syn på Norden" även om Nor

med anledning av att han var land. ocli så kan vi ju minSka ! de~s län<ler alltjä Il1 t ~r splii:~~a:

missnöjd med att riksdagen inte pli. skatterna hellre än att öka !.-de i många frågor. mte mmst beviljat dem som deltagit i kri pli. militäranslagen. dem som berör försvaret. get och det nordisl{a samarbetet, - Ja, att världen är ond, det I öP :s senaste kommentar fanns veteran.pension. Visst får fast he är vi alla överens - om. och där Iför öv~,~gt in~.en ramsa om -nor la ,försvarsbudgeten sändas till är redaktören oc ~ jag heller inte I disk hJalp, tvartom påpekades att dessa utomlands- boende för vad några undantag. Jag skriver ochidet var , fråga o~ att ge emlgre

läsarforum J

.,', '

..:

•

Snävt tart}it

Välkommen till träff med Svenska folkpartiets ordfö- ,_ rande

Kristian Gestrin

torsdagen den 25. oktober k~ .19.00 folkhögskola

• Lappfjärds spelmanslag . • Birgit Klåvus ?ckompanjerad av Johan Pått

;~täl~~r:~~a~~il~e:;t~r::s:r~~ ~~~di~~asv::I~~:b:;e~ga:es~:~i :eel~ I:~: d::n!:~n,st=::~ahe~~!~Sla ver aH de kanske skulle ha belastat vårt arbetslöshetsregister. Om så kan befaras skall vi för all' del sluta med att driva kom hem-kampai1jen. Låt dom vara där'! Annars kunde vi ta en smula av den årligen utsvällande för'svarsbudgeten och dela !ill de

får till sv~r ' en ramsa om nor- I Ge gärna beväringarna !1,öjd disk hjälp, som jag inte har 'ta- Idagpeng - för en ungdomstId lat om det minsta. Jag d'r i>star ! ning ter det sig, det skall med mig ännu att upprepa frågan, Iges - ' rimligare att tala ' för det och hoppas att den besvaras utan Ita än för. pensioner, 'men rättvi förvrängningar. W N ,3ekra'l frågar ju inte direkt efter lUder. Sign / W N vill ha svar på l dag är arbetskraftsläget i frågan vari det nordiska samar- I Finland ~tt annat än de~ var de

Mar~h!r-motion

för många både med och utan tidtagning.

Tidtagningens vara eller icke denna hårda belastning och vara i motionslop'p har kommit stressfaktorn de utsätts för. i focus nyligen, men ' detta har En f.d. I;)litlöpare Erik Elm inte gällt enbart Finland. säter sade häromdagen i radion Låt mig bara konstatera i på en fråga om han fortfarande detta inlägg några av de erfa tävlade: "aldrig i- livet, jag mo renheter vi har av olika former tionerar under trevliga former, av motionsarrangemang i Nor men det skulle inte falla den. in ens att .åka Vasaloppet, tänk Självfallet skall elitmotionä på hur farligt det är för många, ren, som ' älskar matchen med inte minst äldre". klockan och konkurrenten få beFolke Mossfeldt, känd fysio hålla sin karamell tidtag- log och' ledare för "Träna med ningen! TV", har yttrat att träningen Men ska nu alla som , ideellt och uppladdningen inför Vasa och på olika säte gör insatser loppet är bra fram till start för friskvård, .som strävar efter de\tagandet i tävlingen förkast att få ut den STORA massan, ligt. nöja sig med att nå ett mindre Låt oss titta på sommarar klientel, som ändock dessa mo rangema-ng som ger fullvärdig tionärer utgör? träning, och samhället börjar Ta som exempel kommunski satsa på i friskvårdande syfte. dan i Sverige, den blev från Det är dessa trevliga lång början en succe, ett nytt grepp, vandringar och terrängmar men ,tidtagningsraseriet skräm- scher, som blivit den nya fofk de bort många, nu försöker man rörelsen internationell f sett. I locka tillbaka skarorna med en I Sverige har i år gen~~f~rts e~t TRIM-klass, utan tidtagning., drygt 30-tal, m~d standlgt stI Men s ka Il aIla delta l. t"av l'mg ?. gande deltagarslffror. . . logen e f t er d en Den ene fYSJO ..Arosmarschen, ca" 35 km, tIll med start l gamla kur andre de'k, l arer ar a tt t"av l'In gs Vasterås, ' .. .. .. - f l' f" . d t" orten Sattra Brunn, ar på god h etsen ar ar 19 or mm re ra .. tt bl' l d t t .. t nade personer, liksom äldre, v.ag a l an e s s ors a .mo: ' tJOnsarrangemang sommartId, l fjol med närmare 2 500 delta gare, i år kanske det dubbla? o Vad sägs om Niemegenmar schen i Holland, star.tad 1918, tagni~g" som locka de 12 000. men Sko "En god kompromiss är att makarmarschen i Israel" en inrätta en ny fålla i mål, "de vandring i fyra dagar med fyra tidlösas fålla". I den går de mil om dagen, är störst med som inte är intresserade av 35 000 deltagare! tidhl.gning och jäkt, de som Vad kan nu dessa vill förverkliga sin uppfatt- ge, varav många är ning om motion och marsch. tagning, eller med tidkort ? Jo, Senaste söndag sprang jag man .får en kvalitetsmässig mo tillsammans med Gurli Du- tion med minimala skaderisker, me)) från Kronoby och dis-' mindre påfrestningar på led kuterade dessa saker. Hon band och ligament än i löpning, ville att all tidtagning skulle där det blir ett stötigare inslag. slopas. Pl d~n linjen kunde En garanterat _behaglig trött vi inte enas och sä sp~ang hon het när man nått dagens mål! ifran mig." Men - fysiolo'g erna 'har be

~~&~

- • Rafael Ahlbecks stråkensemble • Nykarleby på vers av Ture Granqvist

lördagen den 27 oktober kl 14.00 på Jungsborg i

Ka~leby

• RemelIs orkester under Runar HarteIIs ledni~g • monolog av Gigli Nylund . Kaffe med dopp

Hjärtligt ~älkommen

SVENSKA FOLKPARTIET

ta och 'lungor som i löpning, det är alltså inte 'nödvändigt att år då emigrationen var som liv de svenskspråkiga ungdoms enbart "springa .för , brinnkära ligast, detta noterat i förbigåen nämnderna upphörde. Det livet", för att låna Christer de. SåSom sign. W N säkert nya ungdomsrådet lyder un Bouchts ord, om man vill få en märkt ägnar ÖP dehär frägorna der Karleby ufo rejäl träningsdos ! speciell uppmärksamhet ju.st nu. På pluskontot ska noteras att ' Red. I det nya ungdomsrådet man får tid till samvaro med invaldes Tom Stenmark, idel glada, trevliga människor, Bror Jacol;lson, Johan Back tid till "ett ord på vägen", en , lund, Michael Hagström, känsla av gemenskap och trivsel, Carita Kolarn, Peter Hassel,. en kontakt med naturen på ett Margit Viklund, Hillevi Honga, bättre sätt, kort sagt - en ro Kjell Nylen, Anne Molan~er, lig motion! De unga i Gamlakarleby och Pekka Sten~agen, Hannele Hag Det slog mig vid mitt besök Karleby har valt nytt ström och Marlen Skog. Ung hos' motionsfränder i Österbot ungdomsråd. Ungdomsrå domsskreterare Viveca West ten för någon.. vecka sedan där dets verksamhet har legat man skall också , delta i rådets jag hade glädjen få delta i mo Rere det senaste året, sedan möten. tionsarrangemang i Jakobstad och Kronoby, att med den kul tur och historia, med den vack-Ip--------------------------------------~---------------, ra natur Ni Mr överallt, ge AL STORT URVAL. PAS§A P~. NYHETER INKOMMIT. LA chansen att få bli med j ett Komplettera Er heminrednig med en gemytligt motionsarrangemang .:..... ordna en vandring på Din ort vQ!?ker armatur (belysning)' - gärna meden klass för "fort löpare'i, 'men för den stora mas från san, slopa tidtagningen.

Nytt ungdomsråd valdes i Gkby

Nils-Erik Wiklund Östersund Svenska Gångförbundet

R. Westerlunds El-affär

Bankgatan g- Nykarleby

Storgatan 15 Jakobstad

Lillaiulfester

Pa 'tal om tid

i Vbl,

fredagen den 26 oktober kl 19.30 på Juthbacka i Nykarleby

Lappf}3rds

~ill~~~~~'r

I,man SIi,DlDla belastning på hjär- .:. _ _

Vi kan ordna lilla-jul för 240 eller också endast för 5 personer, vilken veckodag Ni än önskar, förutsatt a,t t Ni gör j)'eställningen i Ud. ' Ifall tröttheten tar överhand efter lilla-julfesten så kan ordna inkvartering J 9r 30 personer i moderna rum. Vi uppfyller era ,önskemäl bär· det gäller julmat OCI?~_ -dyrek, elegant, i samråd med vår köks- och serverings personal. Vår julmatse.del är färdig och vi kan resonera om priset. Julgubben är inget problem, det kan vi också ordna på , er begäran. " ' ',. '" ReserVera er lilla-jul, nu genast, mat- och dryckbestall ningep, två veckor före tillställningen.

R l, N G

77 211

~~_~K~a~u=s~t~b~y~~7~7~2~1~1~~~~~~~~~~~~~____J

OSTERBOTTNISKA POSTEN

I DU

KIRKA med ISLANDERS

VI har försökt vårt bästa hoppas du tycker som vi att ~et är ett topp-program !

, LöRDAG

* BUFFALO BILL . 27. 10. * GUSTAF WASA kl. 20-02 Discothequeth BIO VIKING ' *.SUPER SUIKKIS ------------------- *

"GODDAG YXSKAFT"

En stor '(ärldssucc~ -

har Du tänkt!

på att Korsnäs aUtid bjuder på topp program - och mot ett moderat In träde! • Vi har tagit reda på; det finDS ett par ställen, men en sak är vi nästan en samma om, nämligen nöjeskombina tionen, bio, disoo, bar och dansplats. • Hos oss bjuds du &Utså på alternativ! Synd bara - att våra 1.000 m: alltid ,verkar trånga! • På lördag "Kirka Live" - Lyckolot ter - och god ordning, polisen' lovar hjälpa oss! - VJU..KOMMEN! SE BUSSARNA: Westers trån Lapp fjärd kl. 19.15 via K : stad, Tjöck. Strand linjen' från Vasa busstaUon kl. 19.15' via Stora Länggat.... Kl.' 19.15 ' fr. Solf via Näset o. Söderfjäraen. Kl. 19.15 trån Längåminne via ö- och Y-Malax. Kl. 19.00 från Närvijoki, Pörtom, Raine bäck o. PetaIax. Ingves kl. 19.15 från GranUd, Näverås, Norrnäs. Kl. 19.15 trån - Pörtmossa, övermark, Rangsby , Kl. 19.10 från Kaskö via Närpes.

frA;n början till slut mycket "skrattretande" l

Vi dansar sydländskt, . nöiess'ället i alla färger som det verkligen svängelr om \

KRONAN PÅ VERKET

...

..... C»

,ZOTCH

=~ 1

I LAPPFJÄRDS uf:s lokal lördagen den 27. 10. kl. 20.00-01.00. För musiken ~varar

Barbarela och BlolDlDor och Bin

'"""' BUSSAR SOM

FöRR

SöND. 28.10. kl. 20--01 - ' -

Torsdagen den 25 okt. -

öSTERBOTTNISKA POSTEN

1973

VURA' ~~

...

YTTER'M'ARKGÅRDEN

U* R

s~ . KL. 22 SCENSHOW ~

· . A r* ** *

FRED. 26. 10. kl. 20-24

WICTORIA

Vi fortsätter i samma takt som tidigare

"Kom och ha kul"

Du träJJar som vanligt hela gänget Ta chansen bjud upp t.iU dans hos oss

BUSS: Kl 19.30 fr. Töjby, Pjelax via Näsby, Pörtom via övermark, Nämpnäs via Näsby.

öVERR 'ASKNINGSBESöK

•

TREDJE GÅNGEN GILLT

* Grupp

Musik

Agitation

VöRÅ det nya innedansstället

från Sve,.ige

~ bjuder på

U-LANDSAFTON I

GAMLA-VASA '

Utställning av material ffån Island och Vietnam. Efter åt dans till tonerna av

SULAVALUMI

STORT PÅDRAG MED

CARACAS

NÄR DOM ÄR SOM ·BÄST

~Lördagen

Visa ditt stöd för de nödlidande världen över.

IKVÄLL:

-"&

INTRÄDE

som vanligt

VI DANSAR

på hotell R A N T A K A L L A

27. 10. 'kl.20.00--01.oo 1 VORÅ

Vi möts

~@!t

rantakalla

denna månad till den uppskattade

ReinQ I(oivisto Trions toner Under november månad spelar VALJO LINNANSAARI

Dans alla kvällar förutom söndag och måndag.

Vi tar emot bordsbeställningar. '

Välkomna till KALAJOKl, välkomna till

Enklaste vägen att komma till Vörä är att ta OT: s buss frän Vasa busst. kl. 19.00 via Kvevlax eller dA. OT: s fråil Kaurajärvi kl. 19.00 via Keskis, Kimo, Oravais, Tuekor.

lördagen den 27 oktober kl. 20.00-01.00

RANTAKALLA

Nämpnäs bygger lokal förstorar paviljongen? ; NAMPNÄS UF PLANERAR såväl en ny samlingsloka.l som en utbyggnad av paviljongen. De äldre vill ha en ny samlings lokal och de unga vill satsa på paviljongen. En utrednings kommitte som skall utredå vad det skulle kosta att förverk liga båda byggnadsprojekten tillsattes vid medlemsmötet se naste fredag.

STIG-.JOHAN.S ' BUSSAR: El<man frän Jakobstad 19.30. Ekman från Terjä rv 19.30 via Bäckby. Kronlunds frän Säka 18.45.

När lokalen brann fick . man 110000 mk i brandskadeersätt ning. pe äldre medlemmarna vill inte satsa så mycket peng ar på-paviljongen. I stället vill man bygga en mindre samlings lokal på 250--300 kvm som alla olika organisationer på orten skulle ha nytta av. Man vill dock inte bygga på gamla uf-lokalens tomt. I stäl let har man kastat blickarna på skoltomten som är så stor att man gott skulle lå plats för en samlingslokal. Tomten ägs av kommunen. Man skall nu känna sig för om möjligheterna att få arrendera en del av tom ten. Läget vid skolan är utom ordentligt och i alla avseenden lämpligare än där den gamla lokalen stod.

I{OM OCH DANSA I

H E L S I ' N G B -'Y

sönd. den 28. 10. kl. 20.00 HAR DU HöRT, HAR DU SETT? N Y R.,E N O V E R A T!

I{vevlax of

I{orsliolms of

. U ngdomar kom ihåg årsmö tet i morgon kväll kl 19.00 i uf-Iokalen. Staqgeenliga ärenden. Kom och påverka föreningens beslut. " Styrelsen

ÅRSMöTE hålles månd. 29. 10. kl 19.30 Vå lokalen. Stadgeenl. ärenden och stad geändring. Styrelsen

YTTER.TEPPO UF håller

••

arsmote

För att finansiera bygget tän i paviljongen söndagen den ker man sig att sälja den gam 4 nov; Stadgeenliga ärenden. la tÖmten. Det är skifteslagets tomt. Det finns sand på tomten Medlemmar möt upp! varför man räknar .med att få Styrelsen bra betalt. Man har också tänkt

Isig

att marthaföreningen kun~ de delta i samlingshusbygget. . En viss utbyggnad kommer dock under alla omständigheter att ske vid paviljongen. Man skall bygga ve :er och ett dam rum. Inga slutliga beslut ha~ fat tats om vad man i första hand skall satsa på. Nu skall utred ningskommitten först komma med förslag. Sen skall man sam mankalla ett nytt möte. I utredningskommitten inval des Henrik Wikstrand otdfö rande, Ingmar Wilson, Bengt Söderback, Edvin Nixholm och Eivor Rösgren. I mötet senaste fredag deltog ett 50-tal perso ner.

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 25 okt.

Jeppo uf_f~rsöker i~en - nu behövs ,ny loli,al

KOM och SE!

* Det finns att välja på, bl.a. Gustaviansk- och allmoge rokpko . Varorna nar fabriksgaranti. * och Även andra möbler finns -=- möbler som passar var en och varje börs. "* Västkustens förmånligaste inköpsställe.

* Specialerbjudande: . P,I Y s c h m ö bl e m a n g (blommotiv)

10 dynor ...................... • . mk 1.200: 3 - d e I a d b o k h Y I I a med glas- och barsklIp, vit '. . ; . . . . . . . . . . . . . . . . • . . mk 700: S o c k e I s ä n g med belysning .... mk 400: Prisen stiger - vi säljer ännu till gammalt pris.

Tel. 15598

svensktoppen.

Schytts

lb Så gick det till när farfar v~

ung

JOHN NY~N, nyvald ordförände i tredje ringen skall för..; _ Yngve Forsens

söka få i~ång före!1ingsverksamheten igen i Jeppo. Arsmöte Sa Per Ols Per Erik

är utlyst filJ måndagen den 5 november kl. 20 i Sparbankens , Hootenanny Singers

klubbrum. Nyman räknar med att han skall tå med 'även de 3b Sången !laX!. ' sjöng var min .r äldre för att riktigt få. igång föreningen. egen

Lill Lindfors

Årsmötet skalJ ta ställning gammaldanser och tonårsdanser ~ Väran egen säng till om lokalen skall renoveras i lokalen. Enligt Nyman finns Ann.Louise Hansson eller om man helt skall bygga det ungdomar i Jeppo. Årsmötet 6 Igen och igen nytt. Det ekonomiska ' hoppas skall även ta ställning till nya Jlgs han få löst Så ' att kommuneri stadgar. , 7a KaJla't vad du vill skulle satsa en del. Family Four Det är mycket viktigt att vi 7b Kom morgon får en ordförande som' vi inte Anna-Lena Löfgren behöver tvinga uppdraget på, 7c ,Omk;ing tiggaren från Loussa det är oerhört viktigt att perso Hootenanny Singers nen själv är intresserad, säger EIVOR BERGLUND heter Jan ne Javings efterträdare som 10 Lycka till med nästa kille han. Jarlöjlers (NY) Det skulle främst bli tal om verksamhetsledare i Vörå uf.1 Eivor är från Rökiö. Hon var ~

elev i folkhögskoian senaste år, långt fralIlll1e nu då hon börjat

1111111111111111111111111111111111111111111111' och var då bl.a. med och drög som verksamhetsledare. Eivor

barnverksamheten. Barnverk- har sitt .kansli i Koskeby-luKa

• ENDAST FYRA samheten vill hon också ställa len.

1950-ta,.let gick in för att ordna en tävling för unga människor med talang och därigenom ge dem en puff framåt, startade man med tio olika grenar. små-I ningom ansågs det vara för m!nga men- när man bantat ned" till sex grenar tycktes det vara ett rätt lagom program. la Aj, aj,

Eivor Berglund ledare i Vörå

LAATU.KALUSTE

A. Chydeniusg. 49 Gkby (mittemo't IdrottsglIrden )

1973

* Borde vi granska

~ålsättningen "

FÖR VARDAG OCH , FEST KAFFEBRöD, erkänt goda vetelängder och kransar, kakor, tårtor och småbröd m.m. ltlATBRöD

vete-råg-bland, - allt, för olika smakriktningar.

Ni har ,väl smakat bageriets harliga köttpiråger och läckra pepparkakor? Verkligt gott! Erbjudande: Rulltårtor för diabetiker. -

ALLTID GODASTE GOTT FRÅN

l! ,N ::Kondiforief

öppet m.-to. 9-17, fred. 9-19, lörd. 8-14

Rådhusgatan 4 Jakobstad, tel. 12325.

, TOALETT EGNAHEM TOALETT - FRITIDSHUS INTRODUKTIONSERBJUDANDE! ' Allt organiskt avfall nedbrytes till mull ' Litet format - lätt monterad Ingen rördragning - ingen bortforsling MecI EOKOMIT snabbnedbrytande bakteriekultur ' - Vill Ni veta mer? Ring! Skriv! Kom och se vår provanläggning! Tillverkning: Houtskärs Plast, Houtskär Försäljn. tillsv.: Ky Finnhouse Kb ~outskär. tel. 92611 jBjörkö 66.

Nu föreslår kommitten en yt terligare bantning till fyra gre nar. Märkligt är, att i en tid då intresset för sång är på tillbaka gång och instrumentalmusiken upplever något aven renässans, bantar man ned instrumental klasse~ra ' till en y:Qklig piano klass. _, ' May( k-an intefrigöra .sig från . tanken att det är domarnas (och kanske radions) synpunkter som dominerat inom kommitten. Man har tydligen gått in för att:.få till stånd utslagsgivande täv lingar som är lätt~:;!.tt bedöm ma. Trots att tidigare erfaren heter visar att det inte är de -" öppna" klasserna, t.ex. serJös musik på valfritt instrument, som vållat störst besvär för do marna. Det var visklasseri som gav anledning till ~n debattunge senast. Nej, om tävlingen fortfa rande har samma målsättning som tidigare borde inte gre narna bantas ned hur myc , ket som helst. Sex klasser är miniinum. Framför allt borde flere insti"umentalkla5ser tas med. ~eträffande

domarna finns det säkert kunniga och rätt visa domare även ap.norstädes i Svenskfinland än i Helsing fors och Åbo. Men det finns andra aspekter på frågan. Att sitta domare i elJ finlands svensk talangjakt bör t.ex. uppfattas som ett hedersupp~ drag. Ur den synpunkten är det en diskriminering av mu siklivet - på andra orter än Helsingfors och Abo om en dast domare från dessa orter duger. Seg

PRINCESS-FÄRDIGGARDINER KIRSCH-GARDINSTÄNGEN , behändiga fcSr heminredningen Princess-färdiggardiner finns i olika längder och bred der. Bara ta mått - välj hos oss - njut av vackra gardiner. Behändigtl Förslagsvis: Bjorg volanggardin • • • • • • • • •• '93. Toulouse blommotiv ..•••.•••. 81. Mette bildens koksgardin ...•••• 46. Vår GARDINTJÄNST fållar gratis åt Er alla här köpta gardiner under hela oktober.'

'STOCKMAN'NS

VÄUKONTO -.:. HEMINREDNINGSKONTO

Äntligen inkommit:

Blomrrwr och Bins LP R WESTERLUNDS EL-AFFÄR Jakobstad, Storg. 15, Nykarleby, BtlDKg. 9

Aktuell .- information: . SOCIALSKYD,:lET

STERBO'TT'E N 3

Barnen vid Dlus ikl!lk skolan i Veik ars s jun

ger och le ker om kineser. Ledare är Irme li

Ehrström och Anna-Lisa Frantz.

l Korsholms kommun åtnjuter i detta nu sammanlagt 350 barn någon fonn av dagvård. Det är ungefär 28 procent av ' samtliga f(irsli.oiebarn i kommunen. I kommunens barndagvårdsplan har behovet uppskattats till 616 \'årdplatser.

•

• Enligt samma plan borde 407 barn få nagon form av vård denna höst. ;;"n~ A v dessa skulle 55 ba·rn finnas i icke ledd familjevård. ~killnaden 12 barn utgörs av icke-inrättade familjedagvårdsplatser.

• Socialsekreterare Barbro Bondas är rätt nöjd med, den situation man .uppnått. - Vi har lyckats bra med starten för familjedagvården, säger hon. Även halvdagsvården motsvarar behovet. Sä.J;nst är det med heldags vården. Där är benovet större än vad vi kan tillgodose.

B~rndagvården:

_ .

ft(;y'sholm behöver 616 p ', atscr

men bara 840.får barndal{vård

Av de 350 barn som får någon form av ordnad dag vård finns 20 på en heldags avdelning i barndaghemmet i Smedsby. Denna avdelning är tvåspråkig. I' samma daghem arbetar fyra halvdagsavdel ningar, två på förmiddagen och två på eftermiddagen, med sammanlagt 80 barn. Barndaghemmet i Smedsby är nybyggt, modernt och väl~ utrustat. Det utnyttjas nu 100 procentigt. Det får fi n nas högst 100 barn i ett barn daghem. I Kvevlax kyrkoby upp rätthålls~ ett halvdagsbarn hem med 20 barn och i Solf ett med 25 barn. Daghemmet

Barbro Bondas.,

iSmedsby, Kvevlax och Solf , sett har alla barn som önskat heldagsv:ården inom daghem - Denna utbyggnadsplan upprätthålls av 'kommunen. fått plats. att utbyggas. förutsätter att det måste Musik1ekskola är egentli År 1978 ' uppskattas beho Verksamheten i Smedsby finnas utrymmen, konstate har godkänts -som förskole gen en fel benämning. Vi har vet av barndagvård i Kors rar Barbro Bondas. En an försöksverksamhet av skol inte mera sång 'och musik holm till 737 platser. Enligt nan förutsättning är att styrelsen. På av kOmmunen än i en vanlig lekskola. , planen skall då finnas 711 statsbidrag erhålles på de Församlingarna och Kom . platser. Det utgör 50 procent dagvårdsformer som finns in upprätthållen barndagvård erhålles statsbidrag på m'unen står för 50 procent av alla 0--6-åringar inom om kommunen. l(jnerna t.ex. 65 procent. Net 'vardel'a av kostnaderna för kommunen. I det. skedet be räknas dock en del 7-10I det avs~endet ser det musiklekskolorna. Föräldrar tobidraget för alla kostna na betalar 20 mk/termin + åringar erhålla dagvård. .} just nu inte så positivt ut. In der·blir ca 40 procent. Kostnaderna föt föräldrar resekostnader och 4 mk/mån. verkligheten kommer dock ' öm Vasa län kommer man nästan alla 4-6-åringar att n ästa år att få inrätta 300 na är 2 mk, 4 mk eller 6 mk för mat. delta i någon f?rm av försko- . . nya dagvardsplatser. Kon Erfarenheterna av musik för ' heldagsvård och 1 mk, 2 kurrensen om dessa är hård. leksoleverksamheten är yt mk eller 3 mk för halvdags leverksamhet. I familjedag vård. Kommunen sv~rar för terst positiva. Verksamheten vård beräknas år 1978 att Det kan hända att stä<,l erna mellanskillnaden. Detta år utbyggs hela tiden. Efter finnas 1QO barn. prioriteras. hand hoppas kommunen kun 143000 mk. na övergå till fullständig ._ Unik lekskolverksamhet halvdagsvård på de orter där musiklek'skolorna nu verkar. Inom Korsholm för.ekom Man har ansökt om att få mer en för hela landet unik ver ksamheten förklarad för barndagvårdsverksamhet. Det experimentverksamhet för att är den musiklekskoleverk kunna få statsbidrag. samhet som upprätthålls av . Korsholms och Replot för • Målet försl<oleverksamhet samlingar i samarbete med för alla 4-6-åringar {{ommun. I denna verksam het deltar sammanlagt 147 , I Petsm.2 upprätthåller för eningen Folkhälsan en 'lek barn. Om lekskolornas verksam skola med 22 barn. het berättar föreståndarin Sedan 1 september detta nan Irmeli Ehrström. år har kommunen 36 barn i - Vi har tretton olika iamiljedagvård. Denna form grupper. De samlas två gång av heldagsvård kommer man er per vecka, fyra timmar per att satsa på i kommunens gång. Barnen är 4-6 år och perifera delar. ISmedsby, Barbr~ Elo omgiven av barn vid barnträdgA-rden .1 S.JDedBby~ 10-15 i varje grupP. I stort Kvevlax och Solf kommer

ö S TE RBOTTEN/197 3

Torsdagen den 25 okt. -

1973

Nu .skall satsas på parndagvård Hår~ ; konkurrens om nya platser ·

IIIIIIIIIIIl1111111 1

jus~

RESURSERNA förgjort barndagvården' utökas nu kraftigt. VI .har fåttI en lag,haJvda och gsav kom munerna ' har just upp sina bamdagvårdsplaner. .Antalet platser hel-nyoch delningar i länet ökar med 800' I år. Därtlll ger statsmakterna klarsignal för 400 nyaplatI ser Inom den ledda famlijedagvården. Lika många nya platser är klar för nästa år, säger avdelningschef Gustaf He1't$berg på länsstyrelsens soclal- och hälsovårdsbyrå. MEN DET är en · hård kon kurrens om dessa platser. En bart ~asa stad vill lägga be slag ' på 200 ny'a daghemsplat ser, säger socialinspektör Olll .Viljanen. Vasa liin, och sär skilt det svenskspråkiga kust området. . ligger . på t0pplats I landet redan tidigare i fråga om antalet daghemsplatser. Klart är dock att mera nya platser behövs innan alla kom munala planer kan genomfö ras. Viljanen hoppas pä en större ökning för år 1975.

....

tillfredsställande i dag, säger Viljanen. Vilka orter som fär de nya platserna beror främst på samhällsstrukturen : tätor terna går före glesbygden. in dustriorter före jordbruksdomi nerade kommuner. Avsikten är dock ' att alla skall beredas daghemsservice då planerna är utbyggda. Flemhjäipsverksan1heten skall byggas ut. Den nya la gen är ännu intekJar, men verksamheten skall nyorganise ras och utökas i en nära fram-

tid. Denna verksamhet riktar ' sig i stor " utsträckning till åldringarna, men betjänar även alla andra samhällsgrup per . som behöver hjälpen. - ' Den gamla socia.lvården finns fortfarande kvar, ' men dess betydelse minskas undan för undan . säger Herts.berg. Denna är närmast till för att fånga upp dem 8öm fallit ige nom det övriga socialskydds mönstret. Då det övriga skyd· det byggs ut, minskas behovet av den ursprungliga socialvår· den.

Målsättningen för den nya ' barndagvärden är att alla som vill ha sina barn i daghem skall ges den möjligheten. Yt terligare strävar man tm att skapa valmöjligheter mellan de olika formerna av barndag vård. Föräldrarna betalar tyå, fy ra eller sex mark per dag för dagvärden, beroende av betal ningsförmåga, men oberoende FöR VARDEN av utvecklingshämmade barn finns ca 120 dag av vårdform . Kommunerna kan hemsplatser I tänets lwenskSpråkiga delar. Behovet av anstalts - vård för utvecklingshämmade är W--SO platser, vilket Inte är även avstå från avgiften. tlUräckligt för en egen centralanstålt I laDdsdel~n. . A nIItalts Antalet platser är inte vården är _därför förslagd till Kårkulla i . Par~ . .

V~rkstäder,

daghem kompletterar I(årkulla

Gustaf Hertsberg t.v. och Olli Viljanen.

HELA VÅR . HÄLSOVÅRD SKALL BLI K.O STNADSFRI DEN NYA folkhälsolagen är ett stort framsteg - också med soclalpolitl.ska ögon !tett, säger avdelningschef Gustaf Herts berg på länsstyrelsens soclal- och lrälsovårdsbyrå I. Vasa. Ali Nu betalar patienten ett ' lä karl!orvode på tre mark vid hälsovårdscentralerna. .Medici nerna är billiga eller helt kost nadsfria här gär sjukför säkringen In. Också skolhälsovården är avgiftsfri. Penna inkluderar även specialundersökningar så som syn- och hörselundersök-

ning. Arbetsplatshälsovråden skall princip ordnas genom hälsovårdscentralerna. - Det är billigare att ligga på sjukhus, än att vårdas hem~ ma, säger Hertaberg. Detta medför starkt ökat tryck på sjukhusen. På 8peeialläkarledda sjukhus betit.lar patienten tio mark per

ett

förebyggande hälsovå-rd är kostnjl.(lsfri "för patienten, tandvår den är fri under 17 år och hela hälsovärden skall bli kost nadsfri dA- refonnen heJt genomförts. vårddygn, och åtta mark pä hälsocentralernas bäddavdel ningar. Socialskyddet . och häJsovår~ den går på många punkter in i varandra. Därför har dessa båda sektorer -<>rganisatoriskt sammanförts. . Avdelningschef Hertsberg väntar Inga större reformer in

om den närma ste framtiden varken på social- eller hälso vårdssidan. Nu måste de reformer som påbörjats. slutföras. Hälsovårds reformen som är den verkligt stora ~kall var helt genomförd senast 1980.· Senast då skall !:lälsovården Vllra helt avgifts-·. fri för -patienten.

Dessutom finns skyddade ar· betsplatser för utvecklings hämmade och invalider, och tom. skyddade bostäder i Va sa och Jakobstad. Dessa bo .städer är dock ännu alltför fä. Man har gjort stora satsningar på ' anstaltsy.ärden inom denna sektor, säger so cia,ljnspektor om _v i I .i a n e n. Tyvärr har detta medfört mindre resurser för den öppna vården. 'Nu måste mera resur ser till för stödande verksam net och hemvård .

Familjepolitiken har in tagit en undanskymd plats in om socialpolitikien de senaste årerr. säger_ Hertsber-g. . Pen sions- och hälsovårdssidan har krävt de stora resurRerna. men nu håller familjepolitiken på att · få en mer.. framträ.dande plats. •

Gå inte vilse bland bidragen

Socialbyråerna ,h jälper gärna

BESKATTNINGENir 'en viktig faktor vi" fastställandet · av olika stöd och bidrag. Med de nya skatteskalorna som väntas, förändras grunderna för vissa stödformer. Skatteskalorna har inte justerats sedan 1961. infla tionen . har fört många som var berä.ttigade till bidrag p.å fel sida om in

Bambidraget är DU 268 mark per är tör det . första barnet, 320 mark för det and-, ra OCh 380 mark för det tred :le ocIl därPA. följande barn. Dessa summor höjs med 140 mark per är för barn under tre är. :Barnbidrag utbetalas för alla bani tills de fyllt 16 år.

SpecIallMirnbldrag utgär för . h~pade eller sjuka barn. ~ är nu 110 mark per

kvartal.Speclalbarnbidrag ut går .också om en förälder erhäller pension, eller om under hållabidraget inte kunnat tryg gas för barn fött utom äkten skap. I de sistnämnda fallen är bidraget 55 mark per kvar tal.

Familjebidragens antal 'har minskat på grund av att mäng barnsfaptlljerna blivit färre. Förutsät,tnlngen för att famtl

komst.gränsen, och även i övrigt tär. på. bidr agen. Barnbidraget 'ILr hlte b~ roende av inkomsten, men ' däremot familjebidraget sOlo anses bygga pi en föråldrad lag. Hela stödsystemet sliallr.evideras.

barn under 16 år, ~ller Om det , halva ' . hyran som bostadsbl jebldrag skall'utgå är att fyra gär 'l skola upp till 20 år. Kra drag. barn är under 16 är, eller om vet är därtill att familjen ' hyr försörjaren är ' varaktigt ar 'M~e~kapsunderstödet har lägenhet. Möjligheterna att er~ betsoförmögen tvA. barn. ' Diir förl<>rat sin betydelse sedan' ~Ila familjebidrag herorpå in till får familjens Inkomster in sjukförsäkringslagen berättigar komster, bostadsutrymmet och te överstiga vissa ,gränser. hyreskostnaderna. Bostadsbi . Ull mOderskapspennIng under Summan för -familjebidraget är 120, 128 eller 140 mark per år , draget är 20-':-70 procent av .72 dagar. Dock utgär fortfa hyreskostnaderna enligt en gll och bårn, berÖende· på kommu rande moderskapsstöd, anting ~ande skala, En familj med -tre nens dyrortaklass. ·en som en moderskapsförpack- ' barn och 300 mark t hyra, och ' Bostadsbidrag kan utgå till där"fadern är ensam inkomst-·· ning värd ca 120 mark, eller familjer .s om har minst tagare. erhåller i ' stort ' sett kontant 80 mark.

ett

.::

.Torsdagen den 25 okt. -

ö S T E R B O T T E N/l 9 7 3

1973

Den som fyllt 16· år herörs av ·nya folkförsäkringen PENSIONSÅLDERN är 65 är för ana personer bosatta i Fin - FULL undersWdsdel - 226 mark i mAnaden utgår om land. FrAn 65 Ar berättigas alla till folkpensionens grunddel, övriga inkomster Inte överstiger 2.330 mark per Ar för en som frAn l september är 92 mark, oberoende av andra In samstående personer. Vid årsinkomster på över 5.240 mark komster. Denna grunddel byggs sedan på med understödsdel, upphör undersWdsdelell. understödstiUägg, vårdtillägg, hjälptillägg osv. beroende P3 In I de övriga Inkomster som pAverkar delen, beaktas inte ar komster och älder, sliger ombudsman Birger S t r 8 Ii d ' på betspensionens mhllmilfel, en del andra pensionsförmäner, och folkpenslousanstaiteos byrå i Nykarleby. Inte hener makens arbetsinkomst upp · till ,2.140 mark per Ar För makar är övre inkomstupphör då övriga inkomster Invaliditets.. eller ji.lderspen gränsen 3.730 mark för att uppgår till 3.730 mark. slonär kan dessutom erhålla full understödsdel skall utgå. Full folkpension grunddel, AJla som fyllt 16 ~r hör hjälpocb vårdtillägg. Vid till folkförsäkrlngen, säger Lyfter båda pension är under-understödsdel och understöds fyllda .80 år utgår hjälptillägg - dIstriktsombudsman .Birger stödsdelen 199 mark för vartillägg - blir alltså 422 mark på 88 mark tm alla, och vid ___ - i månaden i tredje kommunStrand. InvalidItetspellsion och · dera. 85 år elier om pensionären är arbetslöshetspension är ' samma · Understödstillägg utgår främst I ständigt behov av hjälp över gruppen. 'För makar är mot sak som folkpensionen, byggs till pensionärer som Inte har svarande pension 356 mark för går detta till Vårdtillägg som vardera. . upp på samma sätt, men ut är 124 mark. andra pensioner än folkpen_ Dessa siffror är oktober går I förtid. Invaliditets(lensio sion. Tillägget adderas till - Ytterligare finns bostadsbi nen träder tiD sedan en per grundpensionen och undersiffror men de justeras ofta, draget, som fått en större be son lyft dagpenning frAn sjuk stödsdelen. För att ensamst,åsäger Strand. Då levnadskost tydelse, säger Strand: Alla · försäkringen ett · Ar, 0c!l ar ende skall få fullt understödsnadsindex stigit med tre po folkpensionärer som hyr bo betRlöshetspenslon för perso tillägg 196 mark i månaden äng, justeras också pensioner stad och saknar andra Inkoms ner över 60 är som erhållit får övriga' årsinkomster inte- na I motsvarande grad. ,Belopter får bidraget.arbetslöshetsunderstöd mInst pen har Inte ändrats nu' sedan överstiga . 590 mark. Under1- september, och förra gån- , Om åtminstone den ena av 200 dagar .under ett är. Vid sedan gen justerades pensionerna l 65 är övergär dessa pensioner stödstillägget minskas två makar lyfter pension, och till å.lderspension. enligt en glidande skala'; och . juli. .bostaden de hyr är på högst

llarry

två rum, berättigas de Wl bo stadsbidrag. De får betala 'hur hög hyra som helst, men högs ta· bidragsberättigade hyran är 400 mark.

SJälvrIskandelen är. 43 mark, och av den överstigande hy ran är bidraget 80 procent. Högsta hyreSbidraget blir allt så 286 mark i 'månaden, och detta ' bidrag beskärs först · då andra Inkomster överstiger 3.740 mark I äret tör ensam stående. övre Inkomstgränsen då bidraget helt försvinner, är 8.310 mark. För makar ä1 motsvarande siffror El 000 res pektive' 10.560 mark,

Sved~rk:

ar Alla får pension vid 65 SJUI(FöRSÄI(RINGEN ' - .skäl tala med byråexpert

- SÅHÄR FUNGERAR

DEN NU I FlNLAND /

• SJUKFqRSÄKRINGSLA GEN i Finland har varit I kraft något över nio år och gäller alla i Finland bosatta personer. Lagen har under de senaste åren genOmgått mån ga.. förändringar Om man jäm för med Sverige så ligger vi en bit efter, men vi häller på att . knappa In på försprånget.

Enligt vår sjukförsäkrings lag ersättes kostnad för lä karvård, läkarundersökning, som gjorts för att konstatera eventuell sjukdom eller be stämma värd. Dessutom bevil jas ersättning för kostnad för läkarintyg, som · behövs för sjukörsäkrlngsförmån. .Däre mot -ersättes Inte läkarbesök och läkarintyg som behövs för t.ex. erhållande av körkort. • SJUKFöRSAKRINGSER SÄTTNINGEN (ör läkararvo den är 60 % enligt en fast ställd taxa. ~ör la.boratorie 'Ich röntgenkostnaderna utgör ersättningen 75 % ~v det be undel'1>ökn1ngs lopp. varmed och _ behandlIngskostnaderna överstiger 6 mk per' ordina tion , Härvid beaktas hQgst det taxe-~nllga bel0p.pet. Vid köp. ' av läkemedel. som ordinerats, av läkare tör sjukdom . ersät-: tes hlilften av det belopp, var med läkerriedelskostnadt>n över_ litJger 4 mark. Vid vissa långe: variga och ' svåra sJukdoma.r : tår den sjuke vissa ,för ' sjuk- : domen behövllg-a läkemedel . kostnadsfritt. ' Dessa . s1ukdo mars antal är nu 47. Hit hör t .ex 'sockersjuka, : h1ärtinsuffi ciens. ledg--ångsreumatism, .a.st- · ma oehkronlskt högt · blod tryck för att ' nämnda största: grupperna. Resor ersätts

• RESOR ersättes I srunband med behandling eller under- sökning, när åtgärden föran- '

leds av sjukdom. Självrisken

är 2,50 mark. Resten av kost

naden står sjukförsäkringen för . I allmänhet beräkna s er sättningen enligt det biliigas te färdsättet. Endast om den sjukes- tillstånd eller trllfikför ·hållandena gjort det nödvän digt att 'anlita speciellt fort skaffningsmedel (taxi. ambu lans, helikopter o .d. ) beaktas den faktiska kostnaden . Ifall ·man inte har anlitat närmas te läkare eller sjukvårdsan stalt, utgår resekostnadsersätt ning endast om man kan ·an föra giltigt skäl för resan . Sjukförsäkringen ersätter ocksä övernattning I samband med resa, om åtgärden föran leds av undersökning. beh~nd ling eller trafikförhållandena. Ersättning utgår vid övernatt ning på hotell. resandehem och s .k . patienthotell. • T ANDVARDEN ..rsättes tillsvidare endast om den va-_ rit nödvändig för botande av annan sjukdom än tandsjuk dom. Dalrl)ennJng erläggs • DAGPENNING utbetalas till försäkrad. ' som på grund av: . sjukdom ·lir oförmögen att utföra sitt sedvanltga arbete. Dagpenning tlllko!l).mer både den som förvärvsarbetar och derr Som arbetar för egenräk nlnl!; t.ex. e.n husmor. Rätten till dagpenning Inträdp.r. när man fYller 16. år och upphör då man fyller 65 år. Dagpen ning utbetllias efter en/ ylss 8~älvrlsktld . karenst\d, som för närvarande 1I.r Insillkningsda. gen jämte sju varda~ar Dagpenningen beräknas ef ter 1: rbetsinkomsten och är 1,5 promille av .!len årliga arbets Inkomsten perv.ardag MInst dagpenning är 10 mark, Mlm

•

"f)rt~. , !lid. I"

APL, lagen om pension för a.rbetstagare . som gälle~ sedan 1. '7. 1962 berör ~n miljon fin ländska arbetstagare. Vid sidan om APL finns många andra arbtltspensionslagar, bl. a. för vissa branscher i vi)ka kortvariga arbetsförMlIa,nden är vanliga, FöPL för företaga re, LFöPL (ör lal!,tbrukare osv. . APL är dock den lag !'om be rqr de flesta, eller alla arbets tagare "som Icke på grund av sitt arbetsförhå llande äger rätt till pension ~n1igt annan lag eller förordning". . ' För ålderspcnsionii.rernas del är systemet fullt utbyggt om först 30 år, dvs. först då har de som fyller 65 och därmed berättigas till ålderspension hunnit tjäna in maximal pen sion, 42 procent av lönen. Pen sionen utgör nämligen en pro cent av lönen för varje år ar betsfö..thållandet varat : på tio år kommer man ul\P till tio procent, på tjugo år tlJ! tjugo osv. Skulle detta system. följas nelt, hade de som uppnår pen sionsåldern nu kommit upp till bara elva procent av lönen. För att förbättra de äldre t\rsklas sernas ställning har man dock satt en minimigrltns som nu är 22 procent. Den som fyller 65 I år får alltså 22 procent av ~ lönen i älderspenslon. Som grund för pensionslönen tas de två bästa åren bland de fyra sista arbetsåren.' och i det sammanhanget tas också hän syn till löneindexförhCl,iningar. Tillsammans med. folkpen-

pensionen uppgå sion, kan högst till 60 l>rocent av den lön som lagts till grund . för pensionen. Arbetspension är be skattningsbar inkomst. Invalidpension växer på samma vis som ålderspensio nen, men ' till den tid arbets förhållandet varat, adderas ti. den från det personen blivit ar betsoförmög~n fram till pen sionsåldern 65 är. Pensionen beviljas som delpension om ar betsförmågan nedsatts med minst två femtedelar och som full pension med ~en · ned satts med tre femtedelar. Del pensionen är hälften av hela pensionsbeloppet.. Familjepensionen Kan IIkas'å utgå till fullt belopp redan nu. Säväl änka som barn är be rättigade till familjepp.nsion ef ter fadern , enbart barn efter modern. Om , änkan . fyllt 40 vid .makens frånfälle och ä,k tenskapet varat minst tre år. eller om hon lämnats med fao miljepensionsberättigat barn. lyfter hon pension hela sin livstid . Ingår hon nytt äkten skap, ges två ärs I>enslon på en gång, och upphör därefter. Barnpension utbetalas tills barnet fyllt 18 år

i:<'amiljepensionens storlek be ror på antalet anhöriga. Om de som är berättigade till pen sionen är minst tre, utbetalas samma belopp som den avlid nes pension, två anhöriga er håller tre fjärdedelar och en hälften. ÄrbetslöshetspenSlIlh bevil jas på samma sätt som inva liditetspensionen, och förutsätt ningen är att sökanden fyllt 60 år, och erhållit arbetslös hetsunderstöd minst 200 dagar under de senaste 52 veckorna. Denna pension beviljas dock för bara sex månader i taget. Ansökan om pen3ion enligt APL _ och KAPL . ske)' .. genom penninginrättningarna eller de försäkringsbolag som är pen. sionsförsäkringsbolag. Pensionsförsäkringen bekos tas helt av 'l.rbetsgivarna. För APL uppgår premierna ·1 ge nomsnitt till 6~3 procent 'a v den lön förskottsinnehållning- verl5' ställs på. Pensionsbestämmelserna och -lag~rna: är många. och · ofta även svårtolkade." Texten ovan gör Inga anspråk på att vara fullständig; utan enbart en li ten orientering om penslons ~"ster:n ets huvuddrag.

·H.arry Svedmark anser: - att sj4kförsäkrlngen kunde vara mindre byråkratisk - att mail -redan hos läkarna borde få sjukförsäkringser sättningen avdragen ' - . att dagpenningen borde motsvara den verkliga inkoms ten' och iilte cirka 4.5% - att sjukvårdsersättningarna

skulle . vara fastställda enligt de taxor, som sjukvården upp bär, och Inte enligt andra lägre t8.J!:or . att mammorna skulle få en. längre tid .moderskapspen ning .än 12 <l!lgar - att .rehabiliteringen förbätt

ra.."

att tandvården borde er sättas att sjukförsäkringen trots bristerna för varje är har bli vit ·. bättre och bättre' att vi än.nu . har mycket att göra .tör att ytterligare förbättra sjukförsäkringen

...

Ö ST E R B OTTE NIlS 73

Torsdagen den 25 okt. -

1973

Dagen~

pensionärsbostad

- modern radhuslägenhet

, Vem minns inte det gamla ålderdomshemmet, det som var alla åldring ars skräck. En institution utan trivsel och glädjeämnen.

<> <>

Nu är den _nästan helt försvunnen.

Dagens österbottniska pensionärshemsbyggande följer en modern nordisk linje, som tar sikte på största möjliga frihet och högsta möjliga komfort för pensionären. "

<> Under de senaste åren har "det runt om landsdelen byggts ett otal pensionärslägenheter, ofta i form av radhus, vilka placerats centralt i kyrkbyar och andra centra. I städer förekommer också våningshus, vilka liksom radhuslägenheterna på landsbygden är förbunc;lna med ett visst mått av service.

Essehemmets exteriör är snygg, och inomhus är det också trivsamt för de 18 som bor i lägenheterna. Det är bara en sak som ett par av dem vi talat m ed inte är nöjda med; tapeternas färger är alltför mörka. !\len vi får sätta nya _ tapeter om vi vm se~are, och egentligen är detdär med- tapetfärg ,inget "lort problem.

<> Bostället i Närpes var bland de första verkligt imponerande pensionärs- bostäderna, där man ger pensionärerna stora möjligheter till självverksam het. • <> <>

Andra har följt exemplet.

Nästa steg blir sannolikt da_gcenter för pensionärer, där de erbjuds bå de mat och fritidsaktiviteter samt möjlighet~r till säIlskJlpsliv.

••

'Här finns varme och trivsel • och sa råt VI om oss själva' o

SEXTON GLADA' "flickor", men lIara två "pojkar", bor sedan ett år ) mbaka i Essehemmet, ett av de -många n~'byggda pensionärsbostadskomplexen i österbotten. Och de s~xton damf'rna trivs. Det Intygar kyartctten på bilden här invid. - Här har vi IIka_ stor frihet som i vilken hyreslä genhet som helst, säger Hel mi. Vi för vårt eget-liv, och ingen blandar sig idet. Ett mål mat om dagen får de 18 pensionärerna i hemmets matsal. För maten betaiar de 90 "ma-rk i måna den. Övriga måltider lagar de tni själva, kokar kaffe, städar osv. Pensionärerna sköter sig själva. De har nära till bu tik, bank, post, kyrka osv. En av de 18 lagar all sin mat själv, medan de andra

äten det mål som ges i mat salen. - Helmi Backman flyttade till Essehemmet därför att hon inte orkade vara gårds karl längre. Äldre systern Ellen är invalid. Stugan som -systrarna bebodde finns på samma backe i överesse, men den har de hyrt ut ät ett par makar som fltervänt frän Sverige. Systrarna kän ner sig hemmastadda, och har som alla andra möblerat med sina egna möbler. Edit N Y m a: n dispone rar sin lägenhet ensam. Den

DETffAR är ingen fattiggå rd, säger Helmi B a c k m a n, 64-årig sjukpen sionär som bebor två rum och kök tillsammans med sin syster Ellen. Den bostads;\·ta de förfogar över är 48 k"m, och i hyra betalar de 221 mark i månaden.

är på ett rum och kök, 33,5 kvm, och i hyra betalar hon 152 mark i månaden Pensionärerna lyfter bo stadsbidrag, och säger att de inte har direkt några svårig heter att få pensionen att räcka till, även om de flesta har bara folkpen8ion. De som bor i dubletter erhåller 57 mark per månad i hyres bidrag, medan bidrag är 89 mark för enrummarna. De _ betalar själva elkonsumtio nen, medan vatten, värme, tvättmaskin och ba.stu ingår hyran. Marta' B a c k bebor en

dublett tillsammans med sin son. Sommartid bor de i sin egen stuga i Lappfots, men om vintern är det för tungt att hålla stugan varm och vägen öppen. " Flera andra bor i sina -egna stug~r kor tare eller längre tid under sommaren. Personalen på hemmet be står bara av föreståndarin nan Ing-Maj F i n n b o l m, och då hon är ledig vikarie ras hon av Arla R u n d e Il . Hyresgästerna får själva sköta sin städning, men om de inte orkar själva, kan de anlita hemsystern.

Föreståndarinnan häl sar på oss varje förmiddag, säger Helmi Backman. Men -vi får sova hur länge vi vill, eller vara uppe hur länge vi vill. Vi har egen ingång, och kan uppföra oss som vi vill så länge vi inte stör varand ra. Och vi har inga bekym mer med lägenheten. Kvartetten intygar att de trivs utmärkt. Och nära till grannarna är det om man vill byta några ord. - Skulle vi inte ha det här, hamnade vi ju till äl- " derdomshemmet i Nykllrleby, och dit viII ingen, säger de.

Pensionspoängen

går inte förlorade

EN FINLÄNDARE går int.e miste om sin -arbetspension även om han byter arbetsplats eller om han t.ex. flyt- · tar till Sverige. Uppgifterna om- ens pensionsberättiga de arbetsinkmoster finns införda i Pensionsskyddscentra lens riksomfattande .register. Den svenska ATP-pensio neringen bygger i stOl·t på liknande .principer: har man tjänat in ATP-poä.ng i m_inst tre år, är ma·n berättigad till ATP-pension. När det blir dags att - söka. · pension, skall man söka den skilt för vartdera landet. Det går allteä inte att flytta ' över förmånerna frånClet ena lan det till det andra, utan pen sionerna beviljas i det land man tjänat in dem, cteroende . av i vilke} land man är bo satt. . Ett exempel: Hans B var anställd hos ' en "arbetsgivare i Finland från l.

7. 1962 till 1. 7. 1968. På grund av detta arbetsförhållande ha de "han tjänat in en pension, som utgör 6 % av hans lön, dvs-. 1 % för varje år I ar betsförhållandet. Han nyttar sedan över tm Sverige, tar jobb där -OS h börjar samtidigt tjäna in ATP-peD81ö!1Spoäng. Efter fyra år återvänder han till hemlandet. I Sverige har

• Forts. sid. Il

.Trivsam samvaro hos systrarna Backrnan l Essebemmet, fr.v.EIIen Backman, Marta Back och HeJ.mi Backman.

,Edit 'Nymau,

Torsdagen den 25 okt. -

1973

öSTERBOTTNISKA

Skattehjörnen

• SIn

tar

andel

........ ........ ........

Skatt Totalt % av lön 4.556: 25.3 7.208: 30,0 33,7 10,101:

Vid skatteuträkningen har beaktats: procentavdrag. barnavdrag. dyrortsavdrag, avdrag för tidigare erlagd folkpensionspremie samt avdrag för läkarkostnader 150: och llvförsäkringspremit>r 200:(= uppskattade medeltal). Ovriga avdrag, såsom resekostnader mellan arbetsplats och bostad, av-

gifter till . fackföreningar, ränte kostnader etc. har ej beaktats. att skattörets pris ' Vasa utgör 15 p vartill '<omme'r kyr koskattöre enligt 1.25 p samt tolk pensionspremie 1,75 och sjukför säkringsavgift 1..25 p, totalt säle- . des 19,25 p skattöre. att inga an_dra Inkomster funnits.

1111111111111111111111111111111111111111111111'

SAMBAND m ed havan deskap och förlossning ger sjukförsäkringen moderskaps penning för sammanlagt 7~ varda gar. Rätten till moder skapspenning inträder. när ha vandeskapet va rat 180 dagar och förmånen utbetalas l tre lika stora r ater. Moderskaps. penningen beräknas på samma sä tt som dagpenningen. •

•

SJUKFöRSÄKRINGEN . mida gpenning fär den. som saknar egen arbetsinkomst el ler har en ärlig arbetsinkomst om 6.700 mark eller mindre. A:cbetsinkomst på övcr 25.000 mark per år höjer inte dag penning ens belopp. Maximidag

penningen är sålunda 38,25 mk Familjeförsörjare få r försör jartillä gg. För make är tillä g get 15 %, för barn under 16 år 10 % av dagpenningbe~op' pet. Sammanlagt kan tilläg g et utgöra . högst 50 % av dag penningbeloppet. Tillägget be viljas alltid den make, som har den största arbetsinkoms ten. Högsta möjliga dagpen ning med försörjartill ägg är / 57,37 mark. Insjuknar man på nytt I samma sjukdom inom 30 da gar från den sista dagpenning dagen eller inom 30 dagar från sjukhusvistelse inträder dag penningrätten den första var dagen eftre insjuknandet. Dagpenning ges endast för val da gar.

Sjukförsä kringen ersä tter in

te avgift för vå rddag på sjuk

hus " eller annan sjukvårdsin

rä ttning, ej heller avgift upp

buren av hä lsovårdscentral. Li

kaså ersättes icke heller an

skaffa nd~ av proteser och and

ra hjälpmedel från sjukförsäk

ringen, men det är möjllgt att

i vissa fall få ersättning för dessa från rehabiliteringsmed len. Dagpenning från flyttningsdagen

..------.....------------------------.

ORAVAIS

en expanderande industriort Oravais har ett vackert och centralt läge vid kusten mittemellan städerna Vasa och JakobstatI. .KOMMUNEN ERBJUDER:

stort urval av arbetsplatser

fö~

såväl män som kvinnor

moderna bostäder i nybyggt hyreshus utbyggd barndagvård egnahemstomter oc~ utbyggd kommunalteknik på pla- . nerat omräde goda rekreationsmöjligheter

Närmare information från kommunalkansliet, adress 66800 Oravais, tel. 961/53 154.

PENSIONSPOÄNGEN

Om vi räkar med att Hans fortsatte sin för~tagarverksam net ända till pensionåldern, blir hans totala arbetspension I ~'inland 6 % av pensionslö nen p l u s så mänga % av företagarinkomsten. som anta let år som företagare utvi.sar. D e s s u t o m har han ,rätt till den svenska A TP-pens lon, han tjänat in under sin vistelse i Sverige. redan räknat från den dag han flyttar rätt att få ersätt ning för sjukvårdskostnader.

• DEN SOM FLYTTAR över från ett nordiskt land· till Fin land blir vId överflyttningen berättigad till lande;s sjukför säkring. Då en försäkrad er hållit överflyttning har han

•

I nemlandet börjar Ha ns med eget - i han blir företaga re. DA skalJ han uppta förta garpensionsförsäkring. Sådan försäkring utgör en del av ar .betspensioneringen, och · . den pensionsrätt han · tjänar in un, der sin företagarverksamhet räknas vid pensioneringen ihop med den pen.sion han hade tjä nat In som arbetstagare.

Här är tre exempel . som visar vad en familjeförsörjare som är bosatt I Vasa betalade 1 skatt 1972 om · baD hade tvl1 minder åriga barn och hustrtllJ arbetade hemma: Statssiiatt Komm.skaU 1.460: 3.096: 2.971: 4.231: 4 .735: ~ 5.366 :

111111111111111111111111111111111111111111111'

perunonspoäng oeräknats tör nonom för de fyra åren, och uppgift därom finns i Riksre gistret

DET AR SVART att. göra· riktiga jämförelser mellan . Sverige och Finland. Löner,. s ka tter, avgifter och priser ä r !tvära, ofta omöjliga aU jämföra.

Arsinkomst - 18.000: 24.000: - 30.000:

POSTEN

Han har också rätt till dag penning från flyttningsdagen. Storleken av . den dagpenning, som kommer att utgå. fast ställes I -allmänhet på grund , valen av· den arbetsinkomst, som legat till gr!!nd för dag penningens storlek · I det land, varifrån han flyttar, ifall han har dagpenning. då han flyt tar. I annat fall kan han pres tera ett intyg över en sexrnå nades inkomst. som han haft före insjuknandet och då iakt tages' både den inkomst. som han haft i Finland ocr. I an na t nordiskt land. • FöR ATT komma I åtnju . tande av alla de fördelar, som sammanhänger med överflytt ningen. skall man anmäla sig till sjukförsä kringsbyrån på den nya boningsorten IUDIJI tre veckor från den dag man flyt tat till landet. Vid" anmälnIn gen skall man förete flytt ningsattest. som man erhållit från sjukkassan på den tidi gare hemorten. Det är skäl att anskaffa dylik attest innan man flyttar. En försäkrad. som ej anmäler .ong inom tre vec kor, men som gör det Inom tre månader förflutit från den dag han Inflyttade till landet; överflyttas räknat från dagen före inflyttningen. r sådant fall går han dock förlustig rät ten till dagpenning och sjuk försäkrlngsersättninga.r för (len tid. som -föregått dagen för -anmälningen.

Efterslag till sjöslaget Vid var och en av de sju före ställningarna av Aboländskt sjö slag I somras utlot tades bland publiken fyra 'resor Abo-Sthlm -Abo. allt fritt. I samarbete med Silja Line arangerade Abolands ungdomsförbund nyligen denna res~ och gruppen uppgick slut ligen till över 40 personer, då vinnarna fÖMtärktes aven del sjöslagsar:rang~rer . I Stockholm besågs framför allt regalskeppet Wasa under sakkun nig ledning, och därefter besök tes matinMöreställningar på olika teatrar.

11 Hur 8kall man

an8öka Om pe-n8ion 1

Förfrågningskort har ·1 da garna gått ut till försäkrings- . kassorna I Sverige, och de Arbetspension I Finland söks kommer snart att kunna fås nos den · . pen.sionsanstalt till även I <le kommunala Invand vars krets man senast hört. rarbyråerna runt om I Sverige, Känner man inte till den tar likaså hos RiklSförbundet Fins Pesionsskyddscentralen reda ka Föreningar I Sverige. Kon på saken och sänder ansöknin trollen är av vikt I synnerhet gen til rätt ställe. I Sverige - med tanke på, att något ar

vänder man sig till försälr- . betsförhållande kanske saknas

. rlngskaSoSan. , från registret på grund av uraktlåtenhet från arbetsgiva De arbetspensionsförsäkrade rens sida eller av annan or kan själva kontrollera. att alla sak. Då är det skäl att une deras till pension berättigade derrätta Pensionsskyddscentra arbetsförhållanden och t"6reta len om saken. som då kan re garperioder korrekt införts I das ut. Pensionsskyddscentralernas re gtster. -För detta ändamål har Eftersom pensionen sinom PSC låtit· trycka ett särskilt tid räknas ut på basen av förfrägningskort. Allt man be samtliga intjänade löner är höver göra är, att fylla i kor-o . det viktigt, att· alla registre tet och posta det - PSC sän rats. . Det kan nämligen sena der som svar ett registerut re vara ogörligt att bevisa, drag, . där det framgår vad att man någon viss tid arbe var och en har hunnit tjäna . tat där eller där och fått så In I arbetspension. oc,h så mycket I lön.

- -- -

KOR-SHOLM

Den nya expanderande storkom munen soni: har ETT UTl\IÄRKT LÄGE I HJÄRTAT AV SVENSKA öSTERBOTTEN

- ~

VÄXANDE SAMHÄLLEN MED LIVLIG BOSTADS PRODUKTION l\'IARK FöR BOSTÄDER OCH INDUSTRI UTMÄRKTA SKOLFöRHALLANDEN MED UTBILD NING ENLIGT GRUNDSKpLSYSTEM . MILSVID SKÄRGARD FöR FRITID OCH REKREA TION ' Den nuvarande Korsholms kommun bildades 1. 1. 1973 och består av f. d. kommunerna Korsholm, Björköby, Kvevlax, Replot och Solf. Vid samma tidpunkt hänfördes byarna Gerby, Vestervik, Höstves, Runsor och Sundom samt mindre delar av Böle och Smedsby till Vasa stad. Kommunen har 1. 1. 197311.536 inv. \

LÄGENHETER till salu Vi har inflyttningsklara bostadslokaler i

Malax, Pörtom, Smedsby (3 km fr. Vasa) Nykarleby, Ylihärmä.

Byg~nadsfirma

T. ÅGREN

Furugatan 28, Vasa, tel. 211600.

LEDIGA 'ARBETSPLATSER Finns . hos branschen.

oss inom

alla yrkesgrupper

Byggnadsfirma A. Hakoranta Rådhusg. 11, Vasa, tel. 242222.

•

bygg

OSTERBOTTNISKA

POSTEN

Torsdagen den 25 okt. ~ 1973

inhemskt ädelträ"

" Furu -

Möbeltillverkare ,väntar

fortsatta prishöjningar I

I , PRISET på möbler har stigit och vi fär vänta nya prisstegringar. Orsaken till de stigande priserna är främst kraftigt stio lgrade virkpspriser, men också höjda löner. Men det är svårt att förutspå · prisstegringarnas storlek, säger J-E. Rudnäs, teknisk chef på Påras möbelfa·brik Furbig i Kållby. Oftast vet man ingenting om virkespriset förrän fakturan kommer. · Pris • stegringarna varierar mellan olika sorters möbler. Furbig försöker .som möbel-\ den största marknaden, dit går Furbigs möbeltillverkning tillverkare vara annorlunda, sä-halva produktionen. Men också sysselsätter 40 personer. ger försäljningschefen Henry Danmark, Norge, Tyskland och - Det' gäller att följa med Björ k. Företaget tillverkar Japan tar en betydande del, och utvecklingen och :arbeta fram främst sängkammarmöbler qch därtill finns en rad länder dit nya modeller ' kontinuerligt, sä sittgrupper i furu. !man har eri mindre export eller i ger Björk som står som designer . _ Vi arbetar med inhemsk I försöker få igång försäljningen. j för de flesta modellerna. . ädelträ, säger ,Rudnäs. Vi tyc- , ker att furuvirket är vackert, I och har en känsla av att folk håller med om det. Rent och

kvistfritt furuvirke är. vackert. I e e

. Med utländskt ädelträ har ~an inte lyckats särskilt bra. I) . _J. UI ' Företaget har haft en mindre . . tillverkning i mahogny, men det JURVA är en 'typisk småindustrikommun, vars snickeriindu är inte alls så efterfrågat som I stri sysselsätter ca en tredjedel av . invånarantalet. Inom furumöblerna. snickeribranschen finns över 80 företag, från småsnickerier - Vi ' har inte breddat vår ' som sysselsätter två-tre personer till företag med 60 antillverkning, utan snarare speställda. Av den inhemska stilmöbelproduktionen kommer 80 cialiserat oss på färre modeller, procent från Jurva. . .

Var/ tr~dj.e j.urvabo bb·, ]0' ar l mo··Lellendustrlen

Peter östman monterat' sänggavla.r i Furblg~fabrlken.

GOLVBELÄGGNINGAR Stort urval av HELTÄCKANDE MATTOR 30 olika färger i lager. EKPARKETT 13 mm och 23 mm. KORK- o. PLAST för kök och hallar. PLASTMATTOR på filt-PVC ~ skum och asbest underlag, i olika prislägen. TAPETER

Konkurrenskraftiga pris Fullständig golvbeläggningsservice. Vi utför även slipning och kuttring av olika trägolv.

öSTERBOTTENS GOLV Närpes tel. 6969

Nedre Torget Vasa, tel. '16732, 241927

Ett parti ."wbler till specialpris 2-DELAD BOKHYLLA SKOLSKRIVB'()RD

270: 75;-

Soffmöblemang säljer vi också på avbetalning 100 :-fmån. Vi tar även begagnade soffgrupper i utbyte. Ett parti begagnade ~öbler säljes billigt. -\

Mittemot busstationen. Kvarnbacksgatan 10, tel. 12962. . JAKOBSTAD

•

3: O:

VE R KL I G T

B IL L IG T

Förmånliga bet.villkor. Gratis hemtransport. I lager: • kvalitets. och stilmöbler • mattor och ryor • barnvagnar.

PI LEENALA MÖBELAFFÄR

::u

ETT BESöK LöNAR SIG - VÄLKOMMEN! Storhallen, Gamlakarleby, Vasavägen 4. Tel. 13829.

säger Henry Björk. Det är vikSnickeriindustrin i Jurva har branschen har grundat ett ge tigt att inte jobba med för mån- redan . 200-åriga anor. Jurva .mensamt marknadsföringsbolag, ga modeller. hemindustriskola är den enda I Jurva-Kaluste Oy, som har en Virket får fabriken till störs- skolan i vårt land som har snid- : stående försäljningsutställning ta delen från Påras-bolagets ning av stilmöbler på sitt pro- i .~n2 300. kvadratmeter st~r eget sågverk. . Furuvirket från gram. .: mobelhall l Jurva kyrkby. Dar kustskogarna är bra, bara det Förutom fabrikernas tillverk- : sker en centraliserad marknads år tillräckligt kvistfritt. Det är ning av stilmöbler, tillverkas i föring, närmast som partiför~ ljusare än inlandsvirket. också ett brett sortiment möb- ' säljning. Största delen av Furbigs pro- . ler efter moderna riktningar. Vid utställningen Työ ja taiduktion exporteras. Sverige är I Över 50 företagare i snickeri- to -73 som öppnas l. M"assh a Il en i Helsingfors i dag och pågår framtill söndag deltar en rad mÖbeltillverkare med en gemen sam avdelning. Jurva kommun har ca 6000 . invånare.

Jämför priserna

före .möbelköpet

ERK DU, MAJA- DU, så skall vi ha't men var skall det tas? Så har väl unga par tänli;t och sagt i otaliga år, när det gällt , att bygga upp och inreda det första egna hemmet. Möbel- och husgerådsaffärer gör reklam för iocl{ande vack ra och praktiska varor, men tyvärr är prisen, åtminstone för de unga, ofta för höga.

SIEMENS

-•.••e " -"1-11 • a ~la -

. Det kan .var a intressant att Imk, toilet tbordet med tre speg / . göra en rundvandring i de mö- lar kostade ca 125 mk. belaffärer som nästan helt gått . Så skulle varaagsrummet ~, inför dep billiga standardmö- i allrummet möbleras. Det beln. KvalitEm är naturligtvis i fanns en rätt trevlig helvit bok 1111 inte den högsta, men till utseen- : hylla för ca 650 mk, ett verk . II de kan många pjäser se hur I ligt snyggt soffbord med glas 1.1/I'ltI/fIIIIIIIIIIIIIII I trevliga ut som helst. skiva för endast 135 mk och I Det är ofta man numera ser soffgrupper med soffa och två , möbelaffärer hålla lördags- och fåtöljer - fanns i många olika I söndagsöppet så att kunderna prislägen. Men också här till i lugn och ro skall kUnna titta, öve~komliga priser. vraka och välja. VIsst fann man också dyrare Så var fallet en söndag i ett pjåsf 'fer, en rätt thj~ISlig. engedlsk 140 l. KYLSKAP fordrar möbelvaruhus i Gamlakarleby. so grupp som o SIg un er 'ett minimum av utrymme, 4 000 mk' den nu så moderna - bredd endast 45 cm. Och Undertecknad som också ha- Emma stolen något över 300 naturligtvis med automatisk de sökt sig dit, kunde liksom o.s.v. avfrostning. mången ailnan se att man ge Rundvandringen uppskattades nom att välja ".omsorgsfullt kan av såväl äldre som yngre per möblera ett första hem rätt soner och man förstår väl att NU TILL förmånligt i alla fall. FöRMANLIGA det lönar sig med dylika utställ . VINTERPRISER Börjar vi med köket, fanns ningar och öppethållningstider där matbord ,och stolar i mas Ett mögelköp gör man inte un sor av olika -modeller ocnman dan p öen stund, i lugn och ro kunde få sitt bord och sina fy vill man begrunda, kalkylera ra stolar för 150 mark. och fundera. Dubbelsängen till sovrummet, Och kam~ke visste Erk och . Storgatan 14 - Tel. 10590 Jakobstad den roliga gamla stilen med inäs" Maja sen var möblerna skulle singsknopp~ hittades för 350 tas? hoppas "Moster"

VELO·MOTO

Torsdagen den 25 okt. -

öSTERBOTTNISKA POSTEN

1973

din trivsel'·

'Skinnmöhler ingen ·lyx o" lör * . h'å llharthruksmaterial' _I .

VI HAR FÖRSTORAT

. KONSTNÄRSAVDELNING

Hos oss finns allt

för konstnären. .

Talens oljefärger

Penslar

Duktyg

Acrylfärger

Fingerfärger

DEKA tryckfärger

för tyg

HOBBYSERIER

PorslInsfärger

» penslar

» målnlngs- .

oljor

DetnyaglqdalM-folet bönar I"INSKA I'ÄRG · ~ /' 1873-1973

Ungbrogatan 33 Gamlakarleby

Tel.. 13232, 13233 "

Del är litet lugnare pli. möbelfronten Just nu, men detta kan tyda på. en utjämnad efterfrågan under A.ret, säger Bjarne Dahlqvis t som s~agit sig ner i en nytillverkad stol i fabriken.

SKINNMöBLER är bruksvaror och absolut ingen lyx numera säger Bjarne D a h I q -y i s t möbelfabrikör i Jakobstad. Köper man läderklädda möbler, vet man at t de alltid är snygga, även om man har små barn i huset. Äkta ' läder är behagligt aft sitta på och man svettas inte som med konstläder. Och lätlret är inte heller .kallt, utan liks . varmt som tyg. I

Dahlqvist går nästan helt in för läderklädda möbler. De står för ca 85 proeenf av produktionen. övrigt material är plysch. Senaste år hade hans möbel fabrik en omsättning på 8.000:000 mark. Den inhemska marknaden dominerar, men en fjärdedel av omsättningen kom ;-_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _... Vi ' saluför och' installerar

följande parketter :

MOSAIKPARKETTER:

ek, Panga/Wenge

STAVPARKETTER: ek, Panga/Wenge

LAMELLPARKETTER: ek (ruta, lAng eller rut· breda). furu , brunbok (fAs endast som lAngbre da)" ...

SAMT HELTÄCKANDE OCH FILT BURNA PLASTMATTOR.

Begär offertI

F:ma

E. Nystrand

från exporten. Det är främst de skandinaviska länderna som utgör exportmarknad, men nll ·håller man på att köra [gång en export på Mellaneuropa och England också. En exportchef har just anställts som skall lira igång de~na export. Råmaterialet för lädermöblerna är inhemska kohudar beredda i landet. Världsmarknadspriset på skinn har stigit kraftigt under det senaste året och visst har även det färdiga lädret stigit i pris. Men inte oproportionerligt mycket i förhållande till andra material, säger Dahlqvist. Plysch, t.ex. har stigit i stort sett lika mycket. Utbudet ' av inhemska kohudar minskar år för år, men för nä.~ta år har Dahlqvist i alla fall säkerställt sig. ·Han har ~öpet klart på 1.200.000 kvadratfot kohudar för nästa år. Dahlqvists möbelfabrik har vuxit snabbt. Han startaue föret~.get 1967 och började med att tillverka TV-stolar· i läder. Dessa ' gtolar var egentligen orsaken till att han startade möbelfabriken. Han skulle själv

...._---.........

. Rädhusgatan 4, tel. 11678 Jakobstad

köpa en sådan stol, men tyck te att den var alltför dyr och lovade att göra en billigare. Han ritade stolrnodeller och tog reda på materialkostnader, och sedan startade han produktio nen i en nedlagd skola. Nu arbetar företaget i en nybyggd industrihall i Jak9b stad. Ungefär 75 personer är sysselsatta, varav 60 procent är kvinnor. -Därtill sysselsät-/ ter fabriken två snickerier som är underleverantörer av stom marna.

TV-stolen tillverkas fortfa rande, men nu står fem olika modeller på programmet. Dess utom tillverkas tio olika soff gruppsmodeller. Dahlqvist ritar fortfarande största delen av möbelmodel lerna själv. Och hela tiden hål ler han på att utveckla nya modeller. . Prisskillnaden mellan läder och andra material är dock in te så stor som många tror, hävdar han. Om. man betalar 3000 mark för en soffgrupp i läder, får man betala ca 2.400 för en liknande grupp i ylle tyg.

NY - STOR - FRAMÅTSTRÄVANDE

VI Fö~ dD VAR TID - VI STAMPAR INTEPA STÄLLET VART URVAL AR ALLTID TIDSENLIGT - T.O.M. FöRE VI SÄLJER ALL:rID UNDER RIKTPRIS - TA(lK VARE STORINKöP VI LEVERERAR RIMLIGT STORA INKöP ' FRAKTFRITr INOM HELA VART MARKNADSOMADE.' SA långt kommer Du Inte · - att Du inte skulle spara pengar.

mans•.

VI _BETJAN~ ER:

Elektriska inspektoratet godkänd. el-in stalla tionsIII'ma

med

. . . ."'.....r Elinstallations-

.mr

Centralantenn- Oljebrinn.r entreprenör service

R. Westerlunds El-affär

JAKOBSTAD -

NYKARLEBY

Möbler -förmånligt TREVLIGA HöST- OCH SPECIALERBJ:UDANDEN Vi hälsar Er välkomna - ett besök lönar sig. • Bokhyllor • slnivbord • matsalsgrupper • sovrums möblemang. köksinredningar m. DL

Kyrkoesplanaden lO, Vasa, tel. 11504. ' Vi håller öppet: månd. och fred. kl. 20.- Tisd., onsd'l torsd. kl. 18. LQrd. kl. 13•

----------------

RÄITGOLV PÅ RÄIT PLATS! I vAr affär f'mns nu ett större och rikligare urval än någonsin av mattor och tapeter.

PS. Ifall Du skall möb

tag

dA. med ritningarna sA planerar vi tilIsam

VI UTFöR: - Planeringsarbeten - Install~tionsarbeten OCH SÄLJER: \ - Hushållsmaskiner - Belysningsarmaturer VI ÄR AV:

HELO·I(ALUSTE

lera hela hemmet -

PLANERAR NI BYGGA E'YT HUS .

KAWSTE

MAnd-torsd 9-18 Fred 9-20 Lörd ... . .. . 9-'14

~~---------------------

Gamlakarleby, Vasavägen -5, tel. 13499

VÄLJ HöSTENS MATTOR FRÅN KVALITETSGOLV!

KVALITETSGOLV -BJöRKGREN & CO ,-

Gamlakarleby, Långbrogatan 18 B, Terrasshuset, tel. 2310 och 15062

o S T E-R B O T T N I,S K

POST E N

Torsdagen den 25 okt. -

1973

'skolorna och mellanölet som • DECENTRALISERAD ldriver saJPman de -unga till ------------~. ,Rtortillställningar, frågade sig nya ungdomslagen. Storarran Roger Bergström. I _Korsnäs görerna .tänker bara på kapi har . vi erfarenheten att publi Ungdomsföreningarna, och talet och inte på miljö och ken vill ha olika .alternativ och Söv tar över prenumerations trIvsel. att de vill vara många. . . " . kampanjen för ÖP i år. För- , VI behover- . mkomsterna be"'l u tl't om ..,. b un'd ss t yre Isen h ar", - Över, tusen på en dans ·· b '1' t -e for att kunna underhalla _. . d etta, och aven ev.l Ja p n. . loka plats är för my ~ ket . folk, sade l" - d ltidsanställd per lerna, sa VIktor LllJekvlst. Och å b" gar or en e . å " f" tt h "Id Per Thomasfolk. Där trivs in son som skall samordna arbe s or ~l g m or a a a tet. Detta framkom vid ordfö- reS or~nmgsvakter som de har te 20-åringarna. De söker - sig • Dansdebatten i Långåminne handlade om målsättning, om ran.dekonferensen. verlge.

stället till restaurangerna. användning av inlwmster ()Ch om ordningsfrågor. De prakti-ska Alf Snellman informerade om

lösningsrnodeller Erik Häggman efterlyste T sin inledning 100m - Vi måste kunna .s'tyra ÖP och påpekade att förenin Positionerna var låsta. Di ~ man aldrig fram ·till. Leif Ingman öch IrG. Sperring förs~kte garna bör sluta upp kring tid- - publiken, sa Erik Häggman. kussionen ledde inte ti~l någ men diskussionen kom på avvägar. ningen om man också i forte ra . resultat. Några fler föI'e Nej, dagen publik går in .sättningen vill ha 'ett eget or • Vm,a lösningsrnodeller finns 'det då? Och vad blir resultatet gan. ~kså förb~ndsordföran te ' att styrf!, sa L-G Sperring. ningsleda-re blev informerade om de tillämpas? De har tekniska och praktiska om problematiken. Inom femte den Gustav Skuthälla manade möjligheter att välja ,och de ringerr fortsätter man att prö föreningsrepresentanterna • -Modell Sperring = nuvarande syst-em: av vilka många inte var med väljer storfestplatsen. v~ sig fram -mot smärre och , då ungdomstidningen _startades i idet ' månne de stora triysamme tillställningar. De Publiken ökar. inte mer, snarare minskar den. Avtappning ;-- att slå vakt om .tidningen. batten om dansverksamhetens en till restauranger, villor och landsvägen är stor. Detta leder Kritik framfördes mot ,att ' , 'kt' f t "tt 'd f t till allt färre tillställningar per kvällöch därmed även,färre fest fältet inte finns representerat drag att tillsätta en kommitte [mrl nmg or sa . er VI es plafser. Inkomsterna från dansverksamhet får allt mindre be _ j qet nyareda~tionsr~det, och som ' s~all utreda tidningens fördelningen. tydelSe. Vinsten måste investeras i service och anläggningar. förbundsstyr~lsen fick i upp- framtid. ' ~ /' . Seg HuvuddeJen av publiken får vad de vill na. Den mogna-re ung domen hamnar i ett vacum mellan ungdomsdapser och gammal danser. 1111111111111111111111111111111111111111111111'

Föreningarna samlar igen prenumerationer

för dansverlisaInhet .l SÖU-föreningarna

.Ljus till -her:nmet

för ,skrivbordet

• Modell Häggman ställningar.

• Hö'stens nyheter ~v BELYSNINGSARMATURER

'har anlänt

= en återgång till massor med mindre tiil I

Om HägJ!man & Co kommer på någon metod att styra och fördela publiken mellan tillställningarna är detta givetvis ideal modelIen. Någon ekonomisk vinst från dansverksamheten enligt denna modell bör inte eftersträvas och kan inte- heller uppnås. Servicen till publiken korlImer i alla fall att minska. Det hlir endast en orkester per tillställning. Gästande populära artiqt,er och orkestrar måste undvikas om publiken skall "hllias". San nolikt kan man vinna .ti!lbaka en del publik och den mognare( ungdomen kan kanske börja trivas på danserna. .

• . PUNKT ARMATURER m. m. läslampa

för skolelever

• Modell l--eif InJmlan = danser för mogen une-dom 08-25 år) i mindre 101mler jämsides med stordanser för de yngsta och gammaldanser. . Enda problemet är att få den mogna ungdomen styrd till dessa tillställningar. Storarrangörerna förlorar en mindre del av sin publik men totalt vinner unl!domsföreningarna tillba.kR en stor del av den publik som nu _är "husvill". Att p,1anera och för bereda en danstillställning- för mogen unp-nom kunde bli en alla t,iders aktivitet för de någ-ot äldre medlemmarna i föreninO'~n. Förverkli!!'sndet av den~a mod~n kräver under all aomständig heter en stor arbetsinsats fr~n fö~eningsmedlemmarnas sida.

SKAPA TRIVSEL I ERT HEM

VILSAMT FÖR ÖGONEN .

Affärer: -' Strandgatan 13, Gärnlakarleby, . tel. 11 200

.• Modell Tore Wester~ård = en, blandning av stortillstälJnine-ar enligt nuvarande system och alternativa tillst~lIninga.r för mo gen ungdom 'Och popungdom.

Elhuset

Elektriska Ab

- Kannus, tel. 70 234

i ........ i ....................-. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

(Westergård vär på--- plats i Långåininne men framlade flld rig sin modell för dansverksamheten. I femte ringens festför delningsremiss har systemet _följts.)

Permanent utställning -och försäljning

i vår nya 2300 m2 slora:möbel h,all

' il

•• •••• •

Här förevisar vi högklassiga Jurva stil- och moderna rt:Jöbler, som säljes över hela landet av -affärer inom bra.nschen.

•

• ••• • ••

.•

Ni -'k~;' stifta be'k antsk'ap ~meci de;" i möbelaffaren på Er hemO'r:t .. -eller komma direkt till oss. -. .

:: • ::

••• •

•I!I • •••

-.•

ÖPPET: vard. 8~17,.fred.8-20/Jörd. 9.30-14.

Ytterligare en .nackdel " är att lösningsmodeJJep är råddig. Publiken kommer att ha svårt att "skiija på vad som är vad. · Smedsby och Kvevlax - kommer ' att klara sig omen risken finns att även dessa da,nsplatser avfolkas ge~om den synbara avsAk- . naden 'av system i dansverksamheteri inom femte ringen. Pu bliken vill ha raka tag och "säkra" arrangemang.

• .. .:•

• .-\Wodell Kompromiss

U :-R'VA_~K -A-LU S_T-E·_'0,,' _ ·

.... ............ •.................... ..........................

•

ot"

•

;

D..

JlJRVA Tel. 145,246,317.

~ ~

•• ••• • •• •• ••

Om Smedsby och Kvevlax fortsättn;nJ!svis vänder sig till alla kategorier danspublik (1 0-25 år~ finns det inga realis tiska möiligheter att då och då s,t yra en del av publiken till Solf. -Hälsine-by. Skatils eller Singsby. Planerna på att åter uppliva POpklubben kan Itanske förverKligas men en popk1ubhs samling -i t .ex. Smedsby -vid sidan av en "mog-~n-dans" i Häl singby ödelägger- med säkerhet publiktillströmningen till den simare.

~._

o.. ~

Den dag man -

störro satsliing och arbetsinsats. -

o -

i första hand hiom femte ringen -

hel

för~

hjärtat och utan att spara på arbetsinsatsen går in för att verkliga någon av ·. de praktiska _lösningsrnodelI som nu finns · . kommer nog konkurrerande arrangörer ' att respektera sats': ningen och acceptera det system mari satsar~å . . Sven·Er~ Glader

Torsdagen den 25 okt. -

~STERBOTT~ISRA

1973

BYGG VAR DU VILL! avloppsvattenfrågan löses lätt med ••

• • • • • •

AVWPPSVATTEN

KORT TID TILL BELÅTNA KÖPARE. PETSMO FABRIKER 66540 Petsm~ - Tel: 961/41214

Överby trädgårdsmästarskola .

NYTT LÄSÅR börjar den 3 januari 1974, ansöknings tiden utgår den 30 november i år.

Inträdesfordringar: fullgjord läroplikt ningsenlig praktik.

Till ansökan bör bifogas ämbetsbetyg, läkar- och tub. intyg samt avskrift av skolbetyg och av praktik- och arbetsbetyg.

och

författ

Rekvirera gärna prospekt (ansökningsblankett ingår). öVERBY TRÄGARDS- och LANTBRUKSSKOLOR adr.: 02940 AURORA tel. 90866976

-' Tuta och kör! Det ' låter roligt . sydländskt - men fullt så lätt är det nog inte. Men sen Du · lärt Dej behärska tekniken är det ett nöje att k6Fa bil. Ring eller vik in till Toivo Nomis bilskola: Där kan Du prata bilkörning och skolans lärare instruerar och berät tar. Och sen Du fått sitta vid ratten en tid är också Du en god bilist hoppå~

Bl"lskola TOl"VO

IHåkan Granlund leder T~rjärv uf

Missio1nshögtld drog mest under kulturveckan

Tuomz" &. Co

,ö p

- -- - --

TERJÄRV UF valde vid sitt årsmöte senaste söndag på bar Pärlan ny ordförande - Chris ter Skullbacka avsade sig åter vel. Ordförande inkommande år är Håkan Granlund. Ny vice ordförande är Krister Långbac ka. TJugotalet ungdomar mötte upp till årsmötet.

Ungdomsföreningens verk sam9-et .har följt tidigare års schema, med söndagsdanser, deltagande i SöU:s pidro- och bordtennisturnering , och kurs verksamhet. I samband med I ringens arrangerade ungdoms vecka anordnades dans med program på Ungdomshemmet.

Mest publik drog faktiskt den ekumeniska missionshögtid som inledde kulturvecka - över tu sen personer. Men så fanns ock så så kända personer som Aron Andersson och Göran Stenlund bland de medverkande. Ulla Rusks konstutställning lockade över 700 personer. I te aterresan till Vasa deltog när mare 200 personer. Drygt 200 personer lockade Vasa stads orkesters besök, popkonserten i Yttermarkgården och folkkul turfeste"ll i Hemgården. Trygve Erikson betecknar al la dessa arrangemang som po sitiva och överträffande förvänt ningarna. Skolornas konstut ställning "Skolkonst -73" på SÖFF och författarbesöket var också lyckjlde. Den stort upplagda debatten

om kulturutbudet i Närpes sam lade inte så många intresserade. I alla fall fick man kartlagd si tuationen i kommunen. Mera pengar behövs för att man skall kunna bygga ut satsningen in om kultursektorn. En intressant frågeställning Inför det kommandet året Som diskuterades rätt ingående kommer föreningen att vidhålla var om våra- dagars människor samma verksamhetsformer. Al har ett ökat behov av kultur la närvarande önskade att sön konsumtion och söker sig till dagsdanserna fortsätter. Revy kUlturutbudet eller om de skall traditionen beslöt mötet försöka fostras a tt ta emot det som ges. återuppliva. I föreningen finns De flesta ansåg att ~änniskor na måste fostras till kultur nya förmågor som borde bere das tillfäleI Il-tt uppträda på konsumtion. Ekonomiskt håller kulturvec scen. kans budg~t. . Resultatmässigt ' -.--------~--- överträffades ijolitrets arrange-I mang pit sit gott som alla punk Ö~terbottniska ter._ Seg

Lappfjärds nf, spelar ~~vy igen_

aktörer,

Posten

-------------------

DET SKALL BLI en nyårs revy i år igen i I...appfjärd. Det lovar ' La,p pfjärdS . uf:s ordförande Kurt Lillhannus efter det första mötet i frå gan. Gott om stoff finns för en revy eftersom man inte spelade någon i fjol då man blev stadsbor.

På den kommunala fronten finns alltså gott om material. Choraeusgatan ,7 ' Jakobstad Tel. 11 ~51 Det gäller bara att få ihop, ~-----------------_...._ - - - _... det till en roande r_cvy. MagOIJODOOODOODDODODDODOOOOODODooooooooooooooDdoDl nus Solvin ställer upp som producent, och dessutom för söker man få det gamla gar OOOOOOOooDoooO[J[][)[..J[][J(OO[JOODDDDOOODUODDDUO(J[J[JO det som manusförfattare och

Annonsera

att

' 90~tal RENINGSANLÄGGNINGAR LEVERERADE PÅ

ny KEPPO ' AB

Närpes:

KULTURVECKAN motsvarar i stort se,t t våra förväntning ar, säger Trygve Erikson, ordförande fÖr kulturnämnden i Närpes. På många punkter överträffar den t.o.m. våra för väntningar. Projektgruppen här på SöFF har fått mycket lärdom om hur man planerar och genomför ett större arrang emang. Trots allt är det dock bra att aktiviteten är begrän sad så man får pusta ut.

% % %

.Kan monteras i redan förefintliga brunnar Fungerar oberoende ,av temperaturvariationer Arbetar utan syretillförseL Störs ej av olja eller gifter Tillverkas av underhållsfritt material Kräver ringa tillsyn och skötsel -

'CJ

"PRIMAR" KEMISKT BEHANDLINGSVERK FöR • RENINGSEFFEKT reduktion av kolibakterier 99 totalfosfor 90 BS 70

POSTEN

personer som inte på några år. Senaste år föll revyplaner na på att man inte fick nå gon orkester, men nu har man garderat sJg och beställt Rythm redan. Vid det första ' mötet deltog ett tiotal personer. _ Vi skall börja. i tid i år, säger Lillhannus, så att det hela är någorlunda klart före julveckan. Men" tillägger han: det brukar ju vara just i jul veckan man liommer på de bästa bitarna. ------------ me~verkat

D Läraren: - Fritz, när bygg des Rom? Fritz: - Rom byggdes natte tid.

- Hur kan du svara sä dumt? Jo, för jag har själv hört magistern säga. att Rom inte ~yggdes pä en dag.

.;;-;;-;:-;:-;:--::--::--::-::-..::::::;:::::::;--;.,.".,..-___::-O----::::o;II!:~

Osterbottnisk ungdomstidnlng Jakobstad, Finland -- ' Medlem av tidningarna.! förbund l'IdnlngeD utkommer var1e torsdag Redaktör

PER-ERIC ANDERSON

Redaktion: Jakobsgatan 13

Jakobstad, te!. 1315515

Redaktör I VlU!a S-El Glader

HandelseapL 10 D, te!. 13 1122

REDAKTIONSRli>ET:

. !U1 Snellrnan. ordförandf Gustav Skuthälla, Hans ,Ing vesgärd, Kurt TaxelI och Erik Bärnas. PRENUMERA TIONSPRlS

1973

Helt Ar Halvt Ar ........~.:~. •• •• •

8: 8: DO Kvartal ..............-__ 2:20 Skandinavien .•••••.•.•:0:& U: Ovrlga länder •• _ •••• 17: l..Jösnummer . .. . .. • • • • ... -: 2fS ANNONSMOTrAGNlNO: SOU:8 kansl1, Vasa, te!. 13 Ci72 oCb U;372 oo . . . . . . . . . . . . _

•

OP:8 . ANNONSTJANS'1

JT-exped1tionen, Jakobstad Jakobsg. 13,..-te1. 18 Ma JT-kontoret. Nykarleby, teL 20024 Annonser bör tn1l1.m.nas liIo!nost

måndag kl. 16. t1ll SOU-kanallet

senast kl 19

KASSA OCH BOKFORING

Iakobsgatan 13, Jakobsta~

teL 1311511 _ ANNONSPRIS: I texten

.............. 1: Efter texten .... • ..... -: 90 Minsta annonsavg!ft •• 115:""7 Bestämd plats -: 20 Der mm

Ml.n1m1storlek 200 mm t1llägp prte - I 30 spmm och färg. Förentngsspalten per rad 110 p. Osterbottniska Posten aDBVarar Inta för ev. skada som tWfo gats annonsör pA grund av fel , annonser som InrIngts eller som pA ~d av postförsentng tnte Införts I ~egärt nununer.

N·

F ARGANNONSER:

Jakobstads Trycken och rldn1ngs

Aktleb01ag. Jakobstad 1973

, O~TERBOTTNISKA

POSTEN

Torsdagen den 25 oM. -

1973

Decentraliserad dansverksamhetP'

,Livlig debatt

- inget beslut.

"PRAKTISKA lösningsmodeller" tyckte vid ordförandekonfe

rens~n Erik H ä g m a n att han inte behövde gå in på.

Det skulle man få komma till i· diskussionen. I stället ta

lade han ordrikt och med massor av politiska ord och

klyschor om målSättningen för decentr~lisering av dans

verksamheten. Lars-Göran .sperrings inledning var direk

ta motsatsen. Klart och· redigt pekade han på fördelarna

med' stora nöjesplatser.

...

- Dagens puolik ' vill vara ordningen på dansplatserna. där det finns mycket folk, sa- Huruvida publiken trivs på en , de Sperring. Med stor publik dansplats bpnd tusen andra ökar biljettintäkteZ:l;la oc~ vi hade man ohka åsikter om. Li kan . höja servicen. Samtidigt kaså om möjligheterna att sty ökar ' utbudet av danspartners ra publiken. och man behöver inte dansa KV rt TaxelI, Erik Häggman; Henrik Svarfvar hil,r någonting angeläget ' att diskutera med fr.v. Gustav Sku~häUa, Ingrid ' Sax flera danser per kväll med Leif lnginan och Christer Stol · samma partner. Arrangörerna pe trodde att man nog kan sty berg, Barbro Enholm och Börje '?ada. · får möjlighet att erbjuda sin. ra publiken. Bara man arran publik )tända ör~estrar oc~ ar- gerar trivsamma tillställningar sade Leif -Ingman. vi ord~ ningen. Men vi måste ,bjuda en börjar det nog gå. · tister. g,å r det att ordna dans i mind-o nar danser för mogen ungdom populär orkester, inte sådana - Dansen är en verksam .. . Ett trettiotal inlägg gjordes re lokaler med publik på 300 bör vi sätta en åldersgräns som är kända som gammal hetsform, sa Kurt ,Taxel~, , den i diskussionen. Man kom , inpå -400 personer. vid t.ex; 18 år. Då vet de nå- dansorkestrar. Del kan hända behöver inte ge vinst: Medel , vad inkomst~rna skulle anväll-I - Vi måste styra publiken got äldre att det inte är fullt att vi gör förlust de ",första för ve~ksamheten får vi genom , das till och man diskuterade med hänsyn till deras ålder, med "barn" vid ,den tillställ- gång~rna men om ,vi håll-er ut

I • Forts. sid~ 14

Flere av pälsarna är ensamrättsm'odeller vilka Ni inte~?Q' fin!1a hos, nSgon alman.

DET· ,FINNS PÄLSAR! ~ LAt kölden komma! AaltosenNahka,' Fredrikssons, Friitala, Sata 'lahka, Lax m.fl ; LädergruppEm inom vSr inköpsorganisation har utvalt pälsar vilka genom storköp är färdigt prutade till Er fi;ir m~n .

Under tre vintrar tog lagret slut. Kom nu i tid - ocksS pS grun~ av den fortsatta prishöjningen av rSämnen : Kom och gör ett .för~ m~nligt pälsköp.