Österbottniska Posten (ÖP) nr. 44 1973 by Österbottniska Posten

' 1 .. -

"':.

.. . .... '

" "

•

-;å sterf)ottniska · Ö,Wrlwllni.r.

· .;n.d';;oi:.~;d.i'. jo

To~dagetl - ~n.l 00,\,.19,7& ' ,

p..·~o· ··

.•... ·S··· -. -··t

•.••

" :.0 . ' " .. .' . .

, "

ce·.. .• :··•n .. . ..'- · ..

: .

- .J . ' .

' . ....

21) p, -44

.....

I ..

"••

•

~ ~>

••

,Aktuell: in'formation:

-'B 'O'ST A D S L Ä 'G E T . l .

...........

STERBO:T TEN

-3

Nästa år kunde l<'inland brgga 78.009 'hostäd~r om iP.te materialbrist och en sta rk inflation skulle läiga hin der j... vägen. Bostatlto!>tyrelsen vill, men, riksb'a nlten för söker bromsa. I varje fall blir ,det nytt finländskt bygg- ' rekord.

-* Idetbär numret" presenterar vi K E Nyman', en öster bottnisk storbyggareoch 'optimist. Han glä«;ls: för första gången börjar ,österbGtten växa!

statliga. lån ges för

~~overi~g

av gamla gärdar.

Hur vilt folk bo, ' SOlD , i Bonäs i Jakobstad eller i 8un nanvik i . Vasa? Ra}'llOrt från' två nya bo.stadsområdtm. Dessutom intervju roed egnahemsbyggare i Munsula. I · övrigt: uppgifter om lånemöjligheter ochhyresläget. .

och bin blev Cirius debut~kivan .fick ·god start

B]'6 Illlllor ,

Kunde vi bygga 78.001.1 lä genheter skulle vi nästan vara uppe i svensk nivå, . gen.dir. Olavi. Lindblom.

-r[Wilson skrev på

801'1 FöRSTA svenskösterbottniska orkester bar Blommor och , bin fått göra · en skiva. Samtidigt bar man ändrat namn till Cirius. Det går inte att försöka komma in på skiv~ marknaden i Finland med ett svenskt , namn. Hela, tio bitar finns .på den LP som i da garna ' uppenbarat sig på skivdiskarna. Alla har finskt text. Pojkarna ville sjunga pil eng, elska men det gick inte. ' • Forts. sid 12

kontrakt:et "Egnahemsbyggareu" Sven ''Matti'' W i I s o Il traskar genom Vasa en onsdagsför middag. Ryldesvis har- 'han hört att det står i tidllingar ,

• Forts_. ;id. 6

~o4r"~~~..,....,..~~~~~...,..~

Turistunderverk - Stundars etta! o

MU8EIBYN och Kalas på Stundars är suveräm\ bland turistattraktiouer i J!lnland. I de n tävling som Finlands turistförbund ordnat ) samråd med Fmnair och Suomen Kotiseutuliitto, kallad Finlands sju underverk, bar täv lingsjuryn utsett Stundars till det mest representativa.

Skivan som Cirius spelat In har gått ä.t bra de första dagaro a, säger fr.v. Stefan Sundqvist,

OSTERBOTTNISR~

öP

l nov. 1973

hur

• VI

N ej,

tyvärr , finn~ det inga bostäder. Det var det stå ende svar som i somras mötte 'de emigranter, som förhörde ' : sig om möjligheter att, erhålla arbete och bostad. Visst finns det bostadsbrist ' j Finland. Läget är dock inte så dys tert som många tycks tro, inte minst i Sverige, där man på arbetsförmedlingarna säger sig ha uppgifter om att hund ratals familjer köar för bo- , städer i .de österbottniska kuststäderna.

T~rsdagen

...

skall bo?

finländska bostadspolitiken ställa's under debatt, dvs. an gripas ur nya synvinklar: Nu är det i hög grad arkitekter och byggherrar som bestäm mer hur vi skall ' bo och detta leder till att våningshusbyg gandet 'dominerar, även om de flesta sannolikt skulle föredra småhus eller radhus. Alltså: fråga dem som skall bo.

på annat

håll i tidningen framgår att den finländs ka husbyggnadsverksamheten 1914 blir rekordstor, äv~ om den livliga byggverksamheten har lett till brist på både ar betskraft och ' byggnadsmat~ri al, vilket kan leda till icke önskvärda begränsningar.

Ge emigranter

en rejäl chans

~OSTEN

den l nov. -

-.... , .......

. t ."

ga "extra" för dem som vill återvända och som inte bar reella möjligheter att hävda sig i konkurrensen om de bostäder som byggs, Skapa en liten avdelning för bostadsfrågor vid varje arbetskraftsdistrikt, vilken kunde vara både emigran ter och folk som flyttar in om landet behjälpliga när det gäller bostadsfrågor.

..... .

. ,. .. ~ . "

...

.. Att skriva brev är en svår inte rår på. I IJakobstads Tidning tog konst. Det ä.r därfÖr ' 80m det \ blir så långt mellan breven. chefred. Ole Jakobsson nyli Det är roligt att få brev, gen upp denhär frågan till dock inte alla brev. Stora, diskussion: den dire.kta orsa bruna kuvert innehåller säl ken var en österbottnisk lan glada nyheter; tvärtom uppvaktning för den planera handlar det ofta om räk de ' träförädlingsindustrin j ningar. Sydösterbotten. JakobSBml Härom dagen damp ett par säger att det är skäl att mol: avlånga kuvert in genom arbeta dylika uppvaktningar: brevluckan. Det var Folk "Det kan ju inte vara IlA tinget som var ute och gick i got förnuft i ' att män.slulr det angelägna ärendet att som I ett sammanhang talar samla in pengar för sin verk- _ för en förojupad och b~ samhet. demokratisk samhillsordDillE'

[(ekkonen -.: skall han

-verk.ligen ordna allt?

,M otionera

.tidlöet Motion är populärt åt minstone bland somliga. Men man har svårt att avgöra hur inan skall motionera: med ' eller utan tidtagning. Oin motionen iii det väsent liga behövs nog ingen tidtag ning. Nils-Erik Wiklund i Svens ka gångförbundet, som gästat österbotten, vill ha tidlös mo tion ' och i de österbottniska tidningarna skrev han bl.a:'

1971

i allehanda enkla vardagspn. blem vandrar upp till riDå högsta tjänsteman - det Ar ju det presidenten är tär att ,få dennes stöd och Il Det får inte ske. Så länge minstone sympati. Vad det finns ett stort behov av vill av presidenten är ju att han skall lägga sitt ord fiiI" bostäder måste byggverksam någonting, Presidenten skall heten hållas i gång. Värt att bl.~.: fatta sina beslut ' t regeringm på det faktamaterial som ba notera i sammanhanget är Med andra ord: värt nuva "Finlandsvenskarna är ' uppbringas. Han skall Inte pi. också att lagstiftningen nume sitt sätt medverka I ~ måna ,om sitt svenska språk ,Fande system ger emigr~ter ra medger statliga lågränte~ gången pi vädjanden av upp och sin svenska kultur, vaktande delegationer"_ som vill återvända små möj Svenskarna i Finland vill lån för renovering av gamla kallas finlandssvenskar, till ligheter att komma- över en bostäder. åtskillnad ' från svenskarna l Sanna ord. "På pluskontot ska noteras bostad: de- hinner inte med. , Sverige, som kallas rikssvens Men vad hjälper det, att man , får tid till samvaro kar. Med finnar avses den Kekkonen ordnar - ja. Denna olägenhet måste eli med idel glada, trevliga män finskatalande delen av Fin Hal"tät söker - ~ig folk till slottet. niskor, .tid till "ett ord på vä lands befolkning. Då man ta mine!8S. bebyggelse gen", en känsla av gemenskap lar om medborgare I Finland och trivsel, en kontakt med na Överhuvudtaget bör hela den används ordet finländare. , • Som 'b ekant har älgjaktea turen på ett bättre sätt, kort Finländare innefattar Såväl _En annan sak som bör ' dis sagt - en rOlig motion!" finlandssvensk som finne. pågått en längre tid, oeJt will Denna indelning har godtagits dethär laget börjar de o.ta kuteras är var man får och av Svenska Akademin som lovliga ,djur vara fällda Alltså, gå eller spring" men var man inte får bygga, alltså språkriktig" . låt inte klockans sekundvisare . om nu något jaktlag inte . . om man skall erhålla statliga bestämma takten. ' Gör det Tyvärr fin.D8 . . · VlSSt, men det syndas ofta, ' misslyckats. bygglån. Bostadsstyrelsen har själv.! sådana som' 'förfölJ's av obr också på finlandssvenskt -~ tidigare varit ytterst restriktiv håll. ' oCh vilkas bösskarlar när det gällt att bevilja lån : I broschyren omtalas också " i blindo, t .ex. den jIö att omkring 600.000 personer ledare i norr, som på 50 JR •' för egnahem som inte byggs örenta staterna och dess i Finland talar svenska, viI': ters håll sköt en västtysk ~ på planerade områden, men en högsta ledning har . under ket betyder att det i stort sett gare till döds. uppmjukning syns vara på en följd av år chockerat värl finns lika många tinnar som Misstag är möjliga; i den. Inför ' en allt -massivare gång och den är motiverad, behärskar sVenska som det jaktstider tämligen svira finns finlandssvenskar. reparera. världsopinion tvangs~' landet även om. ~an - med t~ke på Omkring . hälften 8.V finDjuren förd~lar sig ocbl tt "k f d ' v' i -, både 'samtara och SOCiala as-_ ", ärld nlf d k J a SO a re l le nam. "\ ' ' kt . 't k ' kr" vl'lkå: En v 80 attan e ampan dra ' ful ' pe er m e , an ~ava M d t f" mot , tortyr ' pA.går som bäst landsvenskarna . -behärskar ,tämligen ojämnt: på ea mns an a ' h' ' , ' I Amnesty Internationals regi. finska. timme nedlade bergöjåguwa en, e " k ~ Land"'ts ' d som .elst...:' fyra djur, medan andra jakt , fl!lc e , ageran e .'l friheter . Kampanjen, som är oerhört vik Latinamerika äringentfug' ah I Malax f~f°rcie_s nyhgen tig; är värt stöd. , • I vårt land h, ar det mer , lag ii-rat omkring i flera da . Al l tät beb g vill åstadkomma en kon gar' uf!in att, se skymten ... .; , lik ' a l'te ", 'd" e ta, n k en p å . s.' k ",: h,, 8;, , yvas over, l 't, som '. 'V. 0 ' . ; , y. -' ventlon som skulle ,ge ea Inter e Iler' mm'dre bll'Vl't en vana , . en äIg. ;~ . ' eu';opeiska ~taterna:s Jiolonial.~' gelse; en Ide som ar värd att , nationell domstol~ möjllgJ.et att .att gå till' presidenteq. Det , . ' d "k ' h' s' t-':das " , d.öma de ,stater . som tillgriPer· a';r' h'a n s' om s'k al' l ,ordna' a'll, Varsiunhet och vaktsa mW :o • . tOrtyr. ' . :' " ' pOlitik" som nu" hKner p~ati , UD erso as.cc . T~yr ~ mgenting ova.nQgt.t~_ni: löne~ppg~relse,r, : hlis - anbefalles. ' avvecklas! även om de forna . , . ,

EnU~ Al förekOmmer den l ombghetsbegransDl~r " P!3V, koloniin~ter~a ' gEmo~ , fri~; ,sist fyra, kon~reta , för-krlng, ~nav världens länder. : 'son;l de vanliga ' in~~n~rna , , AtF SNEJ.J.MAN

handels~litik i hög ' grad slag: Det t!Ulns ell tid dA. folk trod , '.' , ' . '-. ' ' S'',.' 'f ' t ' å d ' k de på, Ut~eCkH~g... håller .greppet ,länderna. ~ , att " ar p ' , ~n . ommuna-=---~----~-' la byggnadsplaneringen,

Salo kom också In pi. bet..".. Och så ~ Watergate-skanda tidigare, QCh det finns väl bara en vettig åsikt: låt 'dem f A. rös- , av svenska i .Finland och len! som i många fall tycks ha

ta. Det anser också Nordiska rå de att behovet av svenska kunskaper är stort, JDeII Om det amerikanska folket fastnat i något som kan

det. kunskaperna är på n~ betecknas som kommunal

och vä.rlden inte skall förlora J ~aven ' på utbildning o(!h kul - det är ~ngelskan som inkompetens.

turservice på finska i Sverige över. tron på världens - som det är begripliga, ocksl!. önskvärda, Se till' att byggnadsavdel

ofta heter - främsta demo men onekligen svåra att genom Tyvärr. Det är ju ändA föra. Här anförde Salo en intres ningen vid inrikesministeri

krati måste man gå till roten kan som merparten av sant motivering: genom att gö tadsdir~ktör Tuure Salo, ord et inte på grund av petit~s

med det onda. En paniskt för förande i Pohjola-Norden, ra de finska invandrarbarnen finsksp råkiga kommer i ser förhalar plan_e ringen, krävde nyligen kommunal röst skräckt president kan inte få fullt tvåspråkiga (och för detta takt med, dels hemmavid rätt, utbildning och kulturservice behövs undervisning. också på dels i Norden, vilket nu tycks vara fallet.

fortsätta att äventyra den på eget språk för sverigefinnar finska) skulle de i ' framtiden Planerna på ett nordiskt amerikanska n~tionens renom - kunna bidra till att utveckla kon Skaka fram statliga och na. o c~ informationscentrum Kravet på kommunal rösträtt takterna mellan Sverige och Fin privata medel för att t yg- för invandrarna_har akt ualiserats land.. RinP"fnr<: hör fö,'V..rkJli<lI....._ _ _....U Så illa är ,det dock inte" även om det i regel finns mån -ga spekulanter på varje ledig lägenhet.'"'---Och som bekant finns ett ordspråk som säger: Den som Is-ommer först till kvarnen får: törst mala.

Det krav som framfördes var blygsamt : 5 mk. . Dessutom bifogades bro schyren "Svenskt i Finland", en kostsam och informativ trycksak på ca 30 sidor. I broschyren heter det

Åmerikansli

chock

Amnestv .. International

.om

be-

'Till

----....;.--....;.----------....;

Låt ,dem rösta S

me.

som

'l'Wlldagell den l nov. -

OST ER ~B O'IT N IS Il A . POST·E N

19'73 .

På tål om ' dans så· håll , PETAL i minnet

FREDAG' 2. Il. .20-01

BU8fJAR:

I DISeO: Nyländske orkestern

ILPO · KARINEN

Exotic

Fantasia

BLOMMOR och BIN

Stor höstdans i .......

Strandlinjen frän Vasa 19,30 och trän Solit C.butlk 19.15 via . Munsmo, Sundom, Näset och Sl. derfjärden, frän Längäminne 19.30 via Paxa!, Vias, frän Näsby 19.15 via Yttermark, övermark, f>ör tom, Rainebäck, frän Näsby 19.15 via Nämpnäs; NOITn&s, . Töjby. Korsnäs, Molpe. ,

La~p· ·liärds ,u 1..;.10 k a 1

{

fredag,en den 2~ Il. ' kl. 20.00-02.00 T~pporkestra~na \

-Slig

~ohans ' och

Kronan på Verk'el

Bussar som förut.

uss

Nu är det hänt igen. IOravais "fustååss"•

Vi börjar kvällen med

Hannu Laine & Mustat Kissat Sedan övertas scenen av

GustaLWasa"

En massa s~ått och ännu mindre händer + naturligtvis. dedär 20 fribiljetterna som blir utdelade 'mi nasta gång.

Serv.gr.3 ordn.gr.5. bilj.gr. 5.

Bussar som vanligt.

Fredag 2. Il. kl. 20-01. .

•

Var tqnker d lt. inleda' firandet av allhelgona helgen? · . Jo, förstås i '

J'TTERMARKGARDEN:·· Vii kommer a,t t

alltså FRED. 2. Il. kl. 20-02.. igång till .de al)sol~t(l 'toppama i Sv.ensk-Fin~nd · '

hi!'la

,l '

CARACAS -EXO,TIC .

V i kommer aU biJlda på många överraskningar!! , .

BUSSAR: Wester fr. Lappfjärd 19.15 via K-stad, Tjöck o. Pj~ax. ,och Näsby, - Haglund fr. Kaskö 20.00 via Näsby.

Ingves tro Pörtom via övermark. -

Ingves fr. Korsnäs 19.30 via Töjby, Rangsby; Nämpnäs. -

. .

OS T E R 8 O.T.T N I SK"

Torsdagen 'den i nov. -

POS T E N .

--~--------~~----~~----------------~~----~--~--~.--~--------------------------~~

*.. ..*

1973

.,'

~ lörd.

3. Il. kl. 20.0.o~OI.OO :·

Både d~n 'äldre och' den yngredanspublikensmest omtyckta orkesf~ar spelar

CAR·ACAS

OBS! ~ya ' b~ssti4er'. .

ZOYCH

BUSSAR:' Strandl. fr. VMa (busstation) 19.00 via Solf. ö-Malu. Långåminne. Strand!. fr. Solf centraIbutik 19.00 via Sundom, Näset, Söderfjärden. Lennl Back. piitalax. Nyby o. Rainebäck. Strand!. fr. Korsnä~ 19.15 vIa Harrström, Töjby, :rri}skböle. Taklax o. Frö~äs. Haglund 'fr. haskö 19.3.0 via Närpes o. övermark.

Bussar: Wester

fr. övermark

19.15; Närpes

11}.35. · Tjöck ' Hi.55. K :stad 20.00 o. Lappfjärd 20.10;

fr. K!l!IköI9.45. 20.00. K:stad 20.15. Sideby Trafik fr. Sideby 19.15, Skaftung 19.30. Dahlen 19.40. Härkmärl 19.45. Träskvik 19.50, .Lappfjärd (via mejeriet) 20.00. Färus 20.10. Mäkelä fr. Teuva · 19.30, Perälä 19.40, Myrkky 19.50. Tjöck 20.10. Lappfjärd 20.30. ' Mäkelä fr. vesljärvi 19.10. Kärjenkoski 19.20, Ohriluoma 19;30. ' Karijokl 19.40. Wester ·fr. HOnkajoki 19.30. Kodesjärvi 19.45. Isojoki 20.00.

Välkomna! ! !

Välkomna! !! . j

Vi t!affas och trivs på danseJl. i

LöRD. den '3 nov~ ,kl. 20-:-01

För mus.iken svarar·

Kronan:( på· Verket •

, BUSSAR: OT från busst. l Vasa kl. 19. via Kvevlax och Vörå. _

'·PURMOGAA.DEN sönd. 4 november kL

20.0~24.00

88 funktionårer deltog i k~rser

• -·S*·/'· \

-* "

. '

. ~'. . SöU har under tide~ 1~8 okt. ." ." . . arrangerat t~eför~nln~funkti~ l Jlärskurser för ordföranden, sek reterar~ och kassörer./ .

LöKD. 3. 11. -73 HÄNG MED! KL.- 20.00.:-01.00 Deg !.örsta kursen höII~ pi. - Juthbacka 1 Nykarleby 37 -. deltagare sammanlait frAn nio . ouka ' ,föreningar inom I, il och

BUSSTRAFIK :- Widjeskog fr. ' Småbönders 18.45 via Kolarn. Lappfors o. Esse. Krohlund . fr. Säka 19.00 via G,kby 19.15 och

m ringen, Kronoby. HaIdins fr. ,Oravais 19.00 via Munsala . och N~kårleb.y; HaIdin fr. J:stad 19.40. " Endast 16 deltagare mötte upp till den andra ' kursen 'som hölls -på EVangeijska folkhÖgskolan , 1 gal' bidrog med sammaniagt 35 $tlg östdilhI, för sekreterarna Blr- upp~ter i ' ~9renirigen och de nya ser skall anordnas under vårens :vaSa. 'Dessa. 16 representerade åt_deltagar.e ~ill den . ~ist.a. kur.se,.,n. gitta. ö.std8.hI ,.· och för kassörerna .uppgifter som ålagts dessa i sam- lopp , tör nya funktionärer som ta föreningar från V och VI ' ring- som hölls på . SöFF 1 Yttermark. Harry Stenkul!. Dessa har Indelat ..... 1 t band m.ed nya ungdo.mslagen. kommit till 'och för dem som nu ar n a. Som föreläsare på samtliga kur- k urseu'lIre g:t'upper och g ått

m och vm ringarnas förenin- 8el' 'b ar fÖr ordförandena fungerat igenom aiR funktionärsgrupps Något slag av fortsättningskur- var med!

'med

= GUSTAF

W~SA

öSTERBOTTNISKA

Torsdagen den 1 nov,

POSTEN

SÖNDAG ,KV .( LL KL. 20-01 Dans till omtyckta

GUSTAf WASA'

. Turbuss 2 ggrftim. .

fr . nedre tor.get.

FöRBUNDETS HöSTMöTE

STOPP! STANNA

som hålles i Nykar'ieby idrotts- och ungdomsgård den 18 nov. 1973 kl. 13.00

För_edragningslistans vildig~re ärenden

Upp I

6 Föreningarnas medlemsavgifter ti!i förbundet år 1974 7 Styrelsens, utskottens, kommitteernas samt revisorernas arvo den och resor. '- 8 FSU~representationen 9 Styrelsens . förslag till verksamhetsplan för år ·1974 10 SyrelseIlE! förlllag tiU ~udget för är 1974 11 VaJ ,av..styrelsens ordföran~e verksamhetsåret 1974 12 Val av nio ordinarie styrelsemedlemmar och fyra suppleanter 13 Val av två revisorer och två revlsorsuppleanter 14 Val av teaternämnd. Ordförande ~amt A.tt~ medlemmar 15· Val av A & M,s styrelse. Sex ordinarie medlemmar· och två ·suppleanter. Enligt reglementet likvärdig representation för föreningarna och orkestrarna. STYRELSEN

-NYKARLEåY · .På fredag' 2. Il. kl. 20-01 DANNES . ~

NE\N ·KINGS

BUSSAR: Haldins från J :stad kl. 19.40 från Esse kl. 19.00 via Pur

mo _ Lillby - Markby - Jeppo.

I(om öch ha en tOIJpen.kväll i

söndag~n

Kvevlax uf valde HäggIund

SKATILA

Harrström uf spelar teater?

ULF ,.HÄ.GGLUND valdes till ny ordförande I Kvevlax uf efter länga och svåra diskussioner. Det ta var den fråga som tog . den . längsta tiden I anspråk vid års mötet. Av de 27 medlemmar som var näI:varande var det överlag Serv.gr. 3. en positiv Inställning till storföre Bussar: Ekmans fr. .Bock-hörnet kl. 19.00 ia Gerpy, Iskmo, Koskö och Kvevlax. ningen. Lokalen är flitigt utnytt . ._ _ _ _ _Cli_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ I_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ jad, det finns endast två kvällar

HARRSTRÖM uf en liten före ning, vars verksamhet har va rit så gott som död de senaste åren, skall på nytt återuppli vas. Torsdagen den 25 oktober hölls ett möte i ur-lokalen. där ett tjugotal medlemmar mötte upp. Efter ingående diskussioner kom man fram till att före

per vecka som är lediga. Medlemsavgiften fastställdes till fem mark. I styrelsen invaldes Marita SÖderber~ sekreterare. Dan Skog kassör. Hims Rönnqvist. Bengt Ahlman, Mikael Eriksson. Rune Vestergård och Birger Enholm, suppleanter Gunnmaj G'3 11s. Tore

ningens vex:ksamhet skall åter upplivas. Det som står närmast på programmet är ett månads möte fredagen den 9 november.. Där ska1f diskuteras om före ningen skall sätta UPP. en hel aftonspjäs och eventuellt· ord • na julfest.

fred. den 2: Il. kl. 2<h-?

"t -

ZOTCH

"'"'(

Varför inte fira helgen i "skären"? · En äkta dans i äkta "sl(ärimiljö" blir det

S. VALLGRUND 3. 11. kl. 20--:--01.

·Instrumentena sköts av T l T A N'I C Hålligångstället.

Vi presentrar en annorlunda dekoration.

1 Norrgård, Granholm

Stig Beijar, Christina

och Margaretha Sten fors. Föreningens barnverksamhet blir svår att få igång när det inte finns ledare.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1• • • • • • • • • •

Tjöck-Påskmark renoverar? TJöCK-pASKMARK uf höll sty relsemöte förra tisdagen. Där di.s: kuterades ett förslag om att re novera ungdomslokalen invän-digt. Förslaget innebär att lokalen skall få WC : n, värme och att serveringsrummet och köket s~all flyttas, everltuellt till andra vA. nlngen. TonA.rsklubbens diskotek, Apol lo, skall bevaras som det är nu,

men ett samlingsrum kunde in redas i . samband' med disltat. Renoveringen skall påbörjas så snart ritningarna blir .klara: Så mycket som möjligt av planerna skall genomföras genom talkoar bete, men med en eller två av lönade personer som har ansva ret. Tonårsklubben .som står bak om diskoteket Apollo borde akti vera-s, och ny styrelse väljas ef tersom nuvarande styrelsen kom mit över tonåren.

Sidebyton~ringar

blir verksamma

TONARING~NA I Side by hål-I ler på att ge nytt liv åt sin ung- kotek en gång per vecka under domsförening. Verksamheten i Si- uppsikt av ordföranden. Man har deby uf har legat nere I ca tre en . skivspelare att dansa till, och år, men nu har ordf. Bror Eriks- komm er att , skaffa coronabord son hjälpt sina tonårIngar i före- och schackspel. Prl-set på dessa ningen att Inreda ett eget dilSk0_I'lDdersöks som bäst. t ek.J ett rum I uf-lokalen. UngEn j~lfest skall man I första domssekr. Harriet Lin<lelöf har hand sikta in sig på detta år, 'l också sin_ hand med i verksam och ungdomarna skall så småheten. ningom börja fundera på proDe unga samlas nu i sitt diS- !gram till denna.

Danskurserna fortsätter?

DANSKURSERNA. inom för bundet fortgår hela tiden och s nart är de nio , kurser som yar planerats slutförda. Kvar på programmet finns Nykarleby idrotts- '- och ung domsgård som startar nu på måndag kl. 18.00 och Bennäs som startar den 8. 11. kl. 18.00. Hittills har kurserna besökts la v sammanlagt 241 personer mellan 11 till 22 år. ~

(

öSTE~~OTTNISKA POSTEN

-dag kommit till Vasa t'ör att Jag lovade att .medverka- . j I framgår det att han -ntJg tän . spela' Egnabernsbyggarna och "kritcirkeln'.L...men inte var det ker skriva på kontrakt~t. Just för att. på d~gen disk~~ra Inågonting. klar! m~. kontrakt. nu s~r.: växthu.s~~ tomma :~n na att han i dag skall skriva 'rolluppgJfter ~ Brecht-PJasen I Det var nog for tidIgt. att ge frun sIwter taxIkorandet. Forst kontrakt med Vasa teater. Den kaukasiska kritcirkeln. en' sådan uppgift till tidningar- i februari skall nya gurkplan: Han är förvånad, han bar in na. J.a g får väl gå upp och hö- tor sättaS i jorden. Kanske . te lovat någonting katego~ - Jaa . .. säger Sven Wil- ra nu vad de menar. ä1dsta pojken som är 19 år' tar riskt. Egentligen har ban i son, vi diskuterade i fredags. Av Wilsons resonemang sig ledigt några ~ånader --~--------------------- tar 'hand om växthusen. Och egentligen, är frun hättre ex- , pert på växthusodling än Sven själv. Sven Wilson är henlmn. från 'Nämpnäs . j Närpes, växthusod lare-taxichaufför, : 44 år, gift och har tre barn. Han h~r med verkat med framgång i Närpes teaters verksamhet, b~ . a . som drängen Matti i Herr Puntila och hans dräng Matti. Byggnadsfirma K.. E. ,Nymans bostadsp.r oduktion är en produkt av uf-rerelsen. I finansierad av Vasa Sparbank För en. månad .sedan plocka- slutet av 40-talet och början av VASA des han till Vasa teater av 50-talet var ban under fem ar -, Olof Granholm och Helge La- ordförande för Nämpnäs ufoDå Asunto Oy S U V I P Ä Ä-S K Y BostadsAb senius när Hans Lågla.nd blev spelades en del teater (',l:h Sven "Arava"-b8lånat aktiebolag· i Sunnanvik omfattan · sjuk och inte kunde genomföra var flitigt med. de 24 bostäder. Inflyttning hösten 1974. sin roll i Egnahemsbyggarna. I början av 6O-talet var han Föreställningen har plivit suc- fem år i Amerika. Jobbade in Asunto Oy N AG E L P R I C K E-N Bost-adsAb ce, inte minst genom Sven Wil- om byggnadsbranschen i New "Arciva'''-belånat aktiebolag på Dahlinsbacken sons fina insats som fovordats York. Han trivdes dock inte · av alla bedömare. riktigt., Tyckte också att bar Brändö omfattande 35 bostäder. Inflyttning vin - ' Först ringde Olof. Gran- nen skulle ha en bättre fram tern 1974. · holm (pjäsens författare) oeh tid i Finland. kände sig för. Efter ett par Det var Yngve Backman Asunto Oy R I S T.I R I V. Bostads Ab dagar ringde ttmtel'chefeu från Tjarlax som var upphovet "Aa.r ava"-belånat aktiebolag i Gamla-Vqsa omfat Lassenius oc)1 ville ha rnig med. till att Sven Wilson kom med 7 radhus1ägenheter. Inflyttning hösten 1974. . tande . / Hade jag då vetat hur stor i Linna-pjäse~ Upp trälar. roll det var hade jag inte 10- Första · roUen vid fvridläktaren Asunto Oy R I S T I K U J A Bostads Ab -' vaL Men ' det gick. Jag har var Kivioja-Latte. Det var en Frif(nansierat aktiebolag i Gamla-Vasa omfattande lätt att lära - minnet sviktar rolig roll, tycker Wilson Föl 16 radhuslägen~eter. InflYttning i början av 1974. _ inte. jande roll var Matti i Herr - Inte är det så stor skill- Puntila. Asunto Oy R-U S·I N A Bost~ Ab . nad på arbetet vid vrjdläkta- . _ Det jag kan om- teater Frifinansierat aktiebolag i Smedsby omfattande 12 ren och på Vasa teat.er. Litet har jag ' lärt mig vid .vridläk r'adhuslägenheter~ hi.fly.tt.ning hösien 1974. mer bestämda tider håner man taren. I första hand av Ralf i Vasa. Man kan ta Ilet lugna- Långbacka. Den dag han kom Asuntö Oy S M E D E N Bostads Ab re och försiktigare under repe- mer tillbaka till Närpes teater Frifinansi~rat aktiebolag i Strtedsby. Inflyttning titionstiden när man ' -helt kan är nog _a lla som arbetat under i början av 1975. ägna sig åt rollen och teater- hans regi villiga att ställa upp, arbetet. Jag tycker det är ett säger Sven . Wilson. . Asunto Oy S U V J R J V J Bostads Ab fint gäng på Vasa teater, vi Vi har följt uf-amatörskåde .Frifiriansierat aktiebolag i Sunnanvik omfattande har kommit väl överens. spelaren Sven Will;lQD genom 10 rådhuslägeriheter.lnflyttning hösten 1974. - Matti och Albert Planman Vasa, druckit kaffe tillsam 1är två väldigt lika typer. Jag mans och 'skiljs när han går - _Asunto Oy S U V I K I V I Bostads Ab hade inga svårigheter att få in genom dörrarna till Vasa Frifinansierat aktiebolag i Sunnanvik omfatt~nde rollen att sitta. Matti var hård teater. När Sven Wilson igen , på sitt sätt. Albert är "'äl inte steg ut på gatan var han proffs 24 bostädet-.lnflyttning våTen 1974. så hå'rd, han . blir fÖr''>8I}nad ' i - hade undertecknat ett kon . stället. .... trakt med Vasa teater. Seg Teatera,ktören Sven Wilson

IIIIIIIIIIIIIU,"UIIIIIIIU"'IIIII..III.UI ,

•

WILS9N

oe'h

BOSTADSBEHÖVANDE '1 FINLAN'D OCH SVERIG,E'

RES.ERVERA BOSTAD I TI DL - Närmare upPgifter: .

- Byggnadsfirma. K. E. ~ Nyman, Fö~säljningsavdel,ningen, Hande1sesplanaden 7, Vasa .

FINANSIERAR: ·\lA,SA S P A R B A N·K· BYGGER: K. E. · N -Y~AN, VASA

. ••

....f

. "

J '

~ .~

....

0_ . .

y ,Q 'R A · ~b o:r ' i ~S " '. ri g e!.' " ·HarNi tänkt .kom·... a · hem? .

'.' .

. ._.,

- KVEVLAX ,

Lägenhetstyper :

./ ,"

,radhuslägenheter NU

Vi bygger ra'ahuslägenheter som blir ' inflyttningsklara sommaren -74 'på 'f öljande orter:

Reserv~ra

1 :r 2 r ,3 r

.+ + +

kv k k -

Då skall Ni veta att vi i Vorå den s~naste tiden rönt framgångar i våra . indu strialiseringssträvanden och ffamtidensynes ljusare än på länge. ' . De nyetablera ae företagen kommer. att behöva f"Olk som kan måla, sn:ckra, smida och svetsa eller med andra ord; Vi behöver folk inom de flesta yrkesgrupper. F'or att trygga behovet av bostäder åt Er, satsar kommunen stora belopp på bo . stadsproduktionen och tomtmark för egnahem. Sedan Ni flyttade till graDlllandet har v.:örå ~ominun i rätt väsentlig grad utvecklats

till ett modernt samhälle med bl.a. barnda,gYård och goda utbildningsmöjligheter.

Satsningar görs även på fritidssektorn och det kulturella området.

Om Ni vill veta mera om de arbetsmöjligheter som erbjuds i Vorå kan Ni skriva

till kommunalkansliet, .66600 Vörå, Finland. Vi kommer ~tt besvara alla- förfråg ningar.

KOMMUNALSTYRELSEN

~6,5 ~ m2

&n. . .

+ bliStu . 6*: ' Iri2 + ~tu :. -. '83 - ': ~2. ~"

/.-

., '"

SMEDsBY , ' '2 r + k '3 r + k 5.r-tk

ba!)tu , 64 mi bastu 83 m 2 + 4- gillesJuga + bastu

147 m!

PETALAX

2 r 3r

+ +

k 64,5 m! _ k 80 m 2

Byggnadshyrå I BERG tel. 11 638 o. 13 855

Övre torget C 65100 Vasa 10

[

Aktuell information: B ·OSTADSLÄGET

S-T ERBOTTEN, .

Lätt att ov,e rfora sparpeng

35 proeent - flere söker'

DEN SOM SPARAR i Sverige kan--med lätthet överföra sina besparingar till Finland, så lunda har t .ex. sparbanken- och pOHtbaDken i respektive lä n der överrenskommelser som gör en överföring till en lätt och enkel operation.

PÅ BAN!piANNAHA.LL ser man gärna att den som vill låna pengar- är kund i ban ken,. men för en återvä nda nde emigrant är detta ofta ett orimligt- kravatt uppfylla om: man inte sparat i Sver ige.

ANSöKNINGARNA om stat ligt lån för byggande av egna hemshus har öRat enormt det ta år. Sammanlagt 1.535 an sÖkningår har inlämnats inom Vasa lä n, berättar arkitekt· Su lo KaiJidkoski vid Län~styrel. I 'sens ,planerih.gsavdelning- Se naste år var .a ntalet ansöknin gar 1.143. Det betyder en ök ning med nästan 35 procent. o

.I måna dsskiftet skall ansök ninga,rna jämte länsstyrelsens utlåtande sändas vid a re. till bo stadsstyrelsen. Samtidigt kom mer länsstyrelsens Prioritering att sändas till kännedom till kommunerna. _ Anslagen för bosta dsproduk tion har . stigit, säger Kallio koaki, men även kostnaderna har stigit kraftigt.

Generaldirektör Ola·vl LindbJom, i Innekrtessrna vanligen benämnd tiskt på den 'framtida byggverksamheten.

"Limpan",

ser . optimls

NYTT för ' landedelen är en överenskommelse som träffats mellan Schauman-koncernen och den lokala ,sparbanken i Jakobstadsnejden,vilket går ut på att alla företagets an ställda behandlaslikl!. I prakti ken kan man säga, att töre_O taget "förskotterar" det som krävs som spardel. Eller r ä tta re: Också om map Inte ' är sparkund . beviljas bostadslån. Dy'fika avtal finns också l södra Finland, t.ex. Neste har träffat avtal med tvä banker.

Husbyt{t{nadsexplosiQft 1·9 74 ·7 8.(100 läl{enheter bYC'lls? BOS~['i\DSBYGGt\NDET i Finland skjuter fart,. Nästa är 'exploderar (Jen GESF..R ALDI REKTöR Olavi L i n fl la lom i bostadsstyrelsen är eon dyna verkliga hostadsbomben ; då är planerat att bygg~s inte färre än 18.000 lä misk .herre, dynamisk ir också ban.. verk, men han använder inga stora genheter och egnabemsvillor. Det är ~tt tal som ·ir fullt. jämförbart med gester då ban lägger ut texten om dei ' framtida . bostadsbyggandet. Han _ vad !'om byggs i Sverige•. Måhända räcker kanske inte resursemat~ för menar att siffrorna talar för sig. själva.

att uppnå detta mål, men åtminstone 65.00o-70.~O bostäder skall b-yggas.

bottniska ungd()ffisrörel tydligt att en riml:g balans håller på att uppstå. se . sen ~ och en rad P~- , stötningar från landsde nämligen~ naste åren har t .ex. Vasa len - får man~ betrakta - -att det byggs och. ska}) län erhållit en förs" :irlig del byggas myc.k et i ' Finland bans åtgärd, att "täIIa 50 de pengar som riksda miljoner mk till förfogan under de -kommande åren . gen ställt till bostadsstyrel - äntfig'en, , • - sens förfogande. de rör bosbuisb.yggandetr kustområd03t melhln Björ- . .- att det statliga bostads neborg o'eh Tomea. lånesystefne~ å,r efter år _ • Femtio miljoner mark blivit bättre och smidiga- . som extra anslag Dehär ) ellgarna är re. anpassat till de aktu redan i arbete, säger han. I våras gästade ~elleraldi ella ' behoven. ~ Generaldirektören är inte att det fintis en vilja att rektör Lindblom S-~ enska ös hjälpa hemvändande emi terbottens ungdomsförbunds främmande för andra lik- ' granter atf erhålla bo värmöte i Karleby. Det var nande exceptionella åtgärder - om verkliga behov--visar vid 'detta tillfälle, :ffim tan stad; lån förkÖp av lä ken · en brett upplagd in- .' sig uppstå. genhet eHer för byggan de eller renovering av formation bland emigranter egen gård. na i Sverige fördes fram. • Sätt fart på österbottningarna har planeringen ! förvisso inte alltid varit helt Generaldirektören insåg - Bristande pfanering är .snabbt det positiva i eD_ nöjda med bostadsstyrelsen, som ansetts gynna de starkt - dylik åtgärd. och som ett ofta -hinder för ett effektivt expansiva orterna i södra första resultat av hans ' bostadsbyggande, säger ge • Forts. sid. .12

kontakter med den österFinland, ·men det är numera Det är tre saker som han säger sig vilja understryka.

Koivisto stra:ftnar åt hostadskrediterna FINLANDS chef BANKS KoivistO vill bromsa detUvtiga byggandet, som dri ver byggkostnaderna' i böjden. Maouo

I ETT BREV tlII banleerna . be gär riksbanken att de skall strama åt byggnadskr~Allterna. eDer som del sägs: försöka skjuta på planerad~ projekt med åtminstone ett halvt är. KAN BETYDA inemot av de bostäder som pla nerats rör 1974 IäR.8 på is.

DET

10.~

på

öSTER BOTTE N/197S

Torsdagen den -1 nov. -:- 1973 .

.Problem:

Prisjakt

Brist .pa

material

DEN SOM BYGGEn egn~ bern I år saknar inte problem. VirkesprIset ha.r . _rakat I höj den. skivor och platror har 'stlgit i nästan samma takt st>m virket, och yttel'llgare bar _ ~ : tJristsltuation på många viktiga varor funnits mcod un der hela · sommaren. LOCKOUTEN , av hygg nadsa,betare i väras _tte spår l byggnadsverksamheten. Men egnahemsbyggaruadrog I viss mån ny~ av detta: många av de avstängda. - by.g~nadsar betarpa ;jobbade påegnahems~ byggen ~ un.der _den -, tiden. Än ~ nars är det brist på byggjob bare. .-. -MATERIALBRISTEN har KOST-N ADSBERÄKNINGAR NA som gjordes för ett år varit verkligt irriteralld~ för de flesta som bygger / 1 . år. sedan hålJer inte. Det är klart. Säkert får vi satsa minst Många har fått lägga m ar 20.000 mark-' mera än vi beräknat innan huset lir ' Idart, betet, eDer tvingats låta · arbe 'säger Alf-Erik och' Carita B lom, q v i s t i - Munsala tet stanna aven tid i väntaD på viktiga -'maC;erlaUevehmser. _ . Vissa skivor har man fått TROTs ATT DE SKAFFAT -hem material i .Kod tid, . och vänta på I mAilader, man -får .. därmed undgått mångå prishöjningar, är ' stegrios;:arna ' vän'ta på _WC-stolar . 000 bad kar, och det har t.o.m. -'varit kännbara.. 1 _vintras köpte , de största delen a~' virket·- f~r ' brist på spik! sitt ~gnahemillDari _prissteg~ngarn,a bade börjai.

PRISSTEGRINGAR , på, .~o . ' . ~.' -. -. ! " .

pröoont för ,-materiJ'l oeh ' för - 'Visst har det funnits . frutkansvärt. . Alf-Erik är säger .Alf-Erik, mink- och rävfarmare;' och ' nödenbeter. h9l: . tnte ,;tiJ.l pWn';. -_ problem, ligbeterna .f ' år. Värst ,har vI..-, ' massor med proplem som har byggt \J-t farm,en också i ~C!'P.tlset å~t upp; . man ' talllr om prisstegringar på över .100 - materialbristen skapat. All- år.. Redan i vintras '. köpte' procent! tid är det . någonting som han virket till denna 'utbygg KOSTNADSKALKYLERNAsaknats, och som inte fun- nad,-_ ' och pasRade på--- att bar - följaktligen inte hållit '-o nits i den första affären. samtidigt 'ta hem virke till streck för mänga egnahems ' V'Ir k esprlt>e . t h ar s t Igl " t b os tads b ygge t ' D"ar t 1.'ll ' t ogs byggare detta' år. - .

Egnahemsbyggaren: '

.) ,

Jaga byggmaterialtar"tid

och- inga ~alkyler -håller!

. _-

-Hyr hostad,

via vänner!

Svår brist-

FASTIGHETS- och bostadsför medlingarna I Vasa har Inga positiva besked att ge åt den som söker bostad. Att. få en hyresbostad via en förmed lingsbyrå kan man belt iämna ur räkningen. Lediga lokaler går åt via vänner och bekan ta. En aktIelokal kan ma·n ha möjligheter . att få bara . lnan har pengar att slå i bordet. Men Inte ens ' den är (let · bara att' flytta In 1;'" den' ar vaoU gen uthYrd och ' ~n .kim Inte kasta, ut hyr~gäs~r bur, som helst.

- Vi , har förmedIai '97 b0 städer .defta. är, säger fru Ulla

på

Fastighetsbyrå

Boucht &. Nikula. De flesta är möblerade rum tm studera.nde. - Då ' .är det lättare att få köpa . en bostad. Just nu har vi en -till för-. ~jnlng. Den är på 3 rum och kök, 64. kvm, ' Byggd 1968 l centrum av staden och kostar 94.000 ~k. Lokalen har Inga Jån varför Insatsen är 100 ' %. :!llyligen sålde vi en lokal 'p'ä 82,5 'kvm, . 4. rum . OCh kök - l Centrum av staden byggd 1957 tör 87,000 mk.

• Forts. sid. 12

SOM ~OSTADSLÅN . beviljades de 35.000 mark. Lånet var

välkommet. men ffit'rlförde också begränsningar. 8,,~tads

ytan är' den största tillätna; 120 kvm. och de s.aknal' "iss;;:

utrymmen. Ml!.n bygger' ju hara en enda g4ng.

AV LÅNESUMMA~ h~r endas t en fjärded'e l ' - . 8.750 ·mark ,- utbetalats nittills. Och nu är huset nästan ;..-tart, . . Qetta bar -gett vis~a problem; byggarna hade trot~ att

raterna- sk,ulle betalas utregeJbundetunder byggnadsti' den. .

en del ur egen skog. Detta' betyder mycket ur kostnadssynpunkt. ' .

Många brädstumpar $kall passas In Innan egnahemshuset iU' klart, konstaterar A.lf-Erik och Carlta Blomqvlst.

mepannan man -' kom öv_e r var den sj sta i affärens la ger, ocjl badrumaporslinet har man ' endast fått löfte om att få.

Men en del specIalvirke bley inte köpt då: Det var

fråga om bara sm>ipartier,Huset som Alf-ErIk. Cari

fjäll panel och ba"tupanel,ta och fyraåriga . Asa byg

som "sparades" till 'somma- , ger får en bostadsyta på ren. Och dessa småpartier - 120 kvadratmeter. Det är gav en merkostnad på minst högsta tillåtna ytan för bo 1.00Q m~rk! . stadslån ~ Bygglockouten i våras var bara bra i detta fall Då . fick man- avstängd arbets kraft och kom igång ordent ligt med bygget. En av job barna gick in te tillbaka till sin byggnadsfirma, utan har fortsatt .på Blomqvists hus. Alf-Erik 'är ocksl' hålare, har sysslat med hyggjob~ och sett hur det går till. Men han anser det helt nöd vändigt att ha en fa ckman med, även om man s jälv kan u t rätta en betydande del av arbetet. '-

\,.

B oucht

___

- Då man by?,ger en gång borde ytan inte ' vara så knappt tilltagen, sä~er Alf-Erik. Han saknar bl. a. ett utrymme där man fick dra av sig arbetskläderna då man kommer från farmen. De illaluktande kläderna 'vill 'man inte ha med sig var som helst, me'n bostads ytan medger inte nAgra så dana utrymmen. '

Visst är bostadslånet förmånligt, men hade v'i nå gon möjlighet att finansiera bygget' utan statligt län, ha , Men i år- har det egna ar (:le lånet fått vara. DA hade · betet _till ' stor del handlat vi kunnat bygga som vi öns om att söka i affärernas la kat. ger. Då och då har ryktet talat om att ett -Iler annat Egnahemshuset kunde bli material : skulle stiga I pris, inflyttningsklart till julen, eller , att det höll ' på 'att - ta . men ' blir det knappast. ,Det slut, och då har det gällt är i stort sett malningsar att snabbt ~kaffa - det man , ' betet som återstår. (,ch ef bf;lhövt. tersom Alf-Erik är målare . gör han arbetet själv Men Ett tag var det !'pikarna nu kommer' pälsilingstiden; som tog slut. Alf-Erik köp minkarna och rävarna mås , te vad som fanns å tkomligt. te pälsas, j andra ha ncl kom · En annan gång var det mer målningsarbetet. spånskivorna! som skulle stiga - . det var förresten Alf-Erik har köpt hem tidigt i -vintras - och ' då grundfärgerI;1a, det har näm· var det en god affär att få ligen glunkats om att även I dem •före stegringen., Väl' färgpriset skall stiga.

Torsdagen den 1 Dc,V.

öST E RB OTTE

1973

N/197~3

' J~-----------------------------~~------~~----------~------~------~

• hela lande·t I er Han- .bYIlt: •• Osterbotten hans mani! -'

Sensation:

För första gången

befolkningsölrning

, KARL ERLING l\YMAN är namnet. Men det är

ett namn som man har svårt alt ,hitta: det _finus

varken i telefonkatalogen . eller i uppslag~verket

'"em och vad. /"

-lIANS SKYLT UTÅT är K E Nyman, byggnads

firma. Adress Vasa.

· NYMAN FLYR INTE för : människorna, " kräver arbetsro. han

men

I ,DAG ÄR HAN storbyggaPe och : sysselsäite'r In

enlOt 700 personer runt om i la~det, lig~er ' på

t~ed.je eller (jär.le Riats från toppen räknat när

d€ ! . gäller ,hostä.Jer.

K E Nyman har en stor passion: Öster.botten. . flans - -hembygdskunskap är impone rande och den har djupa his toriska rötte!'. . Om emigrationen säger !}.an: -:- österbottningarna har alltid emigrerat. Redan på 1500-t&let fanns de sonrVin terliggare j Sverige. Från mitten a v 1800-talet till 1930-talet var det Amerika. Efter andra världskriget blev det främst Sverige. ~ Att vår tids unga stack · över viken var naturligt, de fick ju inget vettigt arbete här, inte heller bostäder. Det · österbottniska saIhhället var agrart och fög-a industriellt. De måste ju bort.

och ger själv svaret:

- Det enda rimliga är 'att

utvandrade österbottningar ·

återvänder.

Nyman är fullt övertygad

om att ' utvecklingen skall bli

såhär. Han baserar sig på

prognoser som sammanställts

på basis a v företagarnas ut byggnadsplaner och menar " ~

Karl ErUng Nyman. chef för landets enda fullständigt . tvåspråkiga byggnadsfirma. av stor att recnonplanerarna är allt .,. fonnat. Mellan "a.rbets~'assen" kopplar ha·n av med vtlds"insjakt I Polen och Ishavsfiske vid för 'blygsamma. . _ Grönland. öster.botten ör nAgot aven passion fö.· honom. o('h ·han satsar villigt ocb glatt på pro jekt. som ba·n tror gaA'llar landsdelen. Som storbyggare samlar han själv data , för att i god vara så ;nycket som möjligt tid veta var och .hur. han av naturen. Sunnanvik i Va skall bygga. Sin egen fram sa betraktar han som ett : gång förklarar han på föl . skräckexe~pel : mest trevå jande sätt: ningshus och asfalterB;de . - Jag hade den oerhörda parkeringsplatser., fördelen att växa upp i Va sa. där jag kunde både se och höra Sverige. som låg Typgodkända' långt före oss. Det var bara ritningar att i tid tillämpa vad jag österbottnisk DAGARNA har FIniund.. Hank utfärdat direktiv till bankerna ~nsa.tion! lärde. Senare har Nyman Som ·byggare· kämpar han om en begränsning ItV krediterna tiD bostad8- och byggiinda hämtat impulser från en rad ständigt med stadsplanErrare ; mäl. Ol'saken är övcl'het.tning .inom bostadsproduktionen, ocb dd.rmed en onormaJt slor stegrinr av kostnaderna. Därför länder; han nämner Norge; . planeringeIi ligger. ju i regel . - Men nu... ma.ste mall fastslå att liN I dag inte är lätt att få lån för b0. . Nyman kan inte sItta stilla. Danmark. Sovjet och Frank- · efter. Korsholm är ett' lisan stad. säger K - E L å II g h a c k a, som ·h!.ir gör reda för dE' .!åm! rike. !le undantag, också i Gamla möjligheter. som finns. . Nu upprepar han. För -- Trenden går mot ~må- karleby är det rätt väl c;>rd

A andra- SIdan rullar produk tvA . huvudprinciper: bostäder . första ~ån~en- - i öst6l'hot hus. det är den gröna vå~en, nat, medan situationen är

- tens ,,!storia sker en om- säger han . Men vi måste fr å- bedrövlig både i Jakobsta,d tionen hela tiden vid'lre. Och som byggs med statRlAn och enskilda familjers behov av ny bostäder som produceras utan svängning. österbotten ga vad människorna vill, inte och Vasa. statslän. ~laru:\ 'le törra kan vi bostad tar inte heller slut Där först nämna egnahE>rllSbostä; för fär man ~äl anta, att bo stadssparande . och bo,.taClslån derna . . för vilka staten ger Jån upp till 30 % liV byggnads trots allt kommer att vara ak kostnaderna . . ~neräntan är 3 tuella för mAnga unga . män % och länetiden - 15 är När niskor bAde i! dag" och I mor det gäller flerfamiljshus, / ~ gon. . tingen rtldhus eiler .räningshUS, När det gäller finanSlel'ing har vi i' Finland ett . system, en av bostäder kan vi tala om som .går ut på att tie familjer · som bosätter sig i en sådan husenhet tillsammans .bildar ett riktning, men . väl ett smidigt Vårt finländska .... byg som alltid har förlorat folk vad byggare och stadsplane bostadsaktiebolag. Detta kan bö~jiu växa. 15.000 .nya ar rare anser. .gande är i dag en sillsaJIat. och för befolkningen vettigt _ta upp bostadslån frän state!). Det 'statliga bostadslär.et tm betsplatser på 5 år. och li ) säger hap. I Sverige har .man · "system. som ' må~g~.: arkitek bolaget är beroende av vilken ter ,doc~ iiJte :,t~~ks' gilla, s~ ka många till om ' ytterli Statens planverk, och aven

l'renden går juridisk form bolaget har. Den .' " · .högsta _ statliga gare några år. Det betyder mot småhus ~ måste få ett dylikt. I prak- gq N~an ' I' låneandelen ett befol.k ningstillskott på , d.v.s 60 % av bygg-nadskost tiken skulle detta betyda att • FO'l'NOT:

50.000 personer. . K E Nyman betraktar-byg · naderna fär bostadsand.elslaget.

- Men' tack och lov har vi .ritningarna godkänns . a~ ~ en betongkolosser . av ' Svenge central inståns' od) att lokala . gandet som någonting inter · (1 . :Sverige motsvaras . de när

.' mast av · Insatslägetiheterl I

'- Det är en sensation, .format bara i ' Helsingfors . plånerare' endast :be~{11 ter o~ natio!1elft, - o~ .~an säger sig ~ dem ' I!:ommer' man in' med ' en fastslår .han. . -och Tammerfors, säger Ny placeringen. 'Först då kan' VI inte stå främmande för att liten egen ' insa,ts, men i gen Skl;lll vi ta savolaxare man, som gärna bygger börja bygga rationellt. etablera sig Som byggare gäld f~r man betala t>n något • fl\rtlt. sid. II eller jugoslaver. frågar han punkthus. Jör att kunna be- Det här innebär inte lik- t.ex. i Sverige.

Viktigt:

~Vi

Illåste. frå!!a nlänni~l{orna' I. b ' h~·1 .- I· I ." . . J~ I - Inte ara ()ra ar {lte iterna.' *

Var får vi låna _ 'till vår bostad?

ö S T E R n o T T E N/I 9'7 !

1973

Torsdagen den l npy•

•

Femtusen· skall bo .1 Sunnanvik III()d-ernt -men myc~et omstritt *

VI _TRIVS ' BRA I Suonan\4k, 'sä/,;el' Alfons Byholm bilden till vänster. Här bo)' anstän diga männ1skol', Sunnan ik är bra boendemiljö jiimfört med RewelJ cen ter där vi boddt' förr. Det är lugnt och triv samt, men ' serviCesek torn är ännu outhyggd."

*högerBONÄS - hilden tm - år ett nytt bo~

stadsområde i .Jakobstad som planerats enbart för egnahe/llljhus. OdfSå ' här släpar servicesidan efter.

Anders (; Lindqvist:

I U mera eget 'kapital desto ·l ättare få -lån

MELLAN motorvägen och stadsfjärden, två till be kilometer söderut från Vasas centrum, ' finns Sunna.nvik. Vasa stad har byggnadsplanerat området som nu håller ,på att byggas ut till landsdelens största moderna bostadsområde. Byggnadsverksamheten på.börjades år 1970 ' och skall vara slutförd 1975. Vid årets början bodde 1200 personer på. om;å.det. Målet ar 5'000 perso~er.

Planeringen av Sunnanvik är resultatet aven arkitekt tävling som ordnades redan 1965, berättar Vasa stads planeringschef Kari K y Y h - DET FINNS Ingen anledning att vänta ett positivt gensvar k Y n e n. In6m området har på kom-hem-klUllpanjl'll, om inte bostadsfrågorna kan lösas. planerats omväxlande vå Det är vi säkert alla överens ,om. Och bostadsproblenien är Inte alltid så lättlösta. Dels är 'd et ont om bostfuler, Inte minst ningshus, radhus Qch några hyresbostäder,. dels är det ont om det kapital som behövs för egnahemsvillor. anskaffning av egen bil8t8d. Men sådana här problem har lösts Våningshusen byggs i två tidigare I samarbete mellan bostadsbehövande och bankerna, fyra våningar och står gans och de skall säkert gå at~ lisa också nu, framhå.ller marke tingchef Anders G I, I n d q v i s t, mest känd SOm ordförande . ka tätt kring öppna ' gemen-o för folktlngsfallmliktl~ samma ' gårdsplaner. Hela '~ området bildar tre stora - Den som köper en egen

kvarter. Parkeringen är ord bostad åt sig måste naturligt

nad i anslutning till gator visvara beredd att betala den

Till tomter och , gårds - förr eller · senare. Idealet är

aU kunna lägga alla pengarna

planer tillåts endast servi på bordet med .detsamma.Men

cetrafik. De tre kvarters I verkligheten går det sällan

blocken är bilfria, barn- oc~ - till på. det viset. miljövänliga, Den motsatta · ytterligheten Just nu byggs intensivt består I att köpa hela bosta på området. Hittills har man den på lån. Men det är ett iktiP:"",@;:;;.., koncentrerat sig på byggan dyrt alternativ, ·och det är de av bostäder. Det betyder också orealistiskt. för var skul le bankerna ta sina' pengar om att 'servicen för de som flyt alla . bara var låntagare. I tat in inte är den bästa. In själva verket handlar det där om området finns ännu ing för , om ett samarbete: Den bo en butik eller annan sam stadsbehövande sparar en del, banken lånar resten. hällsservice. Avståndet . till Högbackens köpcentrum på .:...:... Och två viktiga: - principer andra sidan motorvägen är skall vi då omedelbart slå 750-2 000 ineter. Busstrafik fast: Ju större egen insats inan Anders G Lindqvist har sparat ihop till, desto 'för till centrum finns. delaktigare är det för den bo - Just nu finns det hopp stadsbehövande själv och des . om att- Sunnanvik inoin kort to lättare går det att få lån ju samtidigt att han bör kun kommer att få början till . i banken. na ' spara också I ef~erhand, ett köpcentrum, säger stads dvs. betala bort lånet. Då ger Att bägge parter -- bostads arkitekt GQsta B e r g m a n. banken oC!{Så gärna ett låfl. ~ \ spararen och banken -- kom Vi har gett ut tomt för de mer halvvägs brukar ju vara -- Några problem t. ex. med första ~utiksbyggnaderna. en vanlig princip. Men den går att tänja pA., framhåller ma säkerheten behöver det inte bli, . Förutom köpcentrum kom gister Lindqvist. Unåer alla l varje ' fall inte om bostaden mer inom området att · fin ~ omständigheter är det dock en nas. två kvartersbutiker. stor tillgång att ha ett eget är belånad "bara: till en del, då Dessutom skola, bibliotek, sparkapital, den som visar att fungerar den ju själv som full ' församlingscentrum, allaktihan kan sp~ l rörväg visar, god säkerhet för lånet.

na..

vitetshus, tre barndaghem och en öppen simbassäng. Varje innevånlfre kommer att ha 75 m 2 park eller gx:önområde inom planeom rådet till sitt förfogande. Problem har man också med avfallsvattnet som nu leds till öppna illaluktande bassänger och med råttorna som förekommer rikligt in om området. Stadens av stjälpningsplats finns på en dryg halv kilometers ' av stånd. ' - i\.vloppsfrågan kommer a,tt ordnas rätt snart, säger arkitekt Kyyhkynen. Frå gan om en tryckledning från såväl Sunnanm som Hög backen ligger som bäst på fullmäktiges bord. Problemet med avstjälp-, ningsplatsen däremot måste 'lösas interkommunalt. Det finns ett försll;l-g om att frå- gan skall lösas i samarbete med kringliggande kommu ner. 'pet är fråga: ony en för bränningsanläggning. Men ' olägenheten med råttorna och lukten från avstjälp ningsplatsen kommer nog .att finnas kvar ännu något år. Såväl Kyyhkynen sQm Bergman är i stort sett nöjda med satsningen på Sunnanvik. - . En planerare kan ald rig vara helt nöjd, säger Kyyhkynen. Planeringen av Sunnanvik gjordes fpr tio år sedan. Det ' är klart att man inte kunnat beakta da gens syn på planeringen. Vi

kan aldrig helt förutse ut vecklingen även om vi för söker. Området _kunde t.ex. varit större. Vasa stads planeringsav delning har nu gått in för en totalplanering. Man hål ler på med verksamhets- och ekonomieplanering med sik tet inställt på en general plan. Samtidigt pågår bygg nadsplanering av nya områ den. '

'Spara trana' STADENS herrar lät blicken svepa kring horisonten. De sökte ett område för bostads bebyggelse. Blickarna pA det lummigt gröna Sunnavik Det enda orörda grönområde som ännu fanns inom promenadhåll från centrumstaden. Men ord nade en arkitekttävlin:g I bråds kande ordning. Fastställde det sämsta förslaget av tre och satte I gång, miljöförstöringen. :t\l1J GAR här stadens· skogs

förman och stämplar bort så gått som alla träd. Titta på lie där vackra tallarna. De kommer' att fa·lla för motorså. gen. I stället bygger mlin två och trevåningshus: Tätt ihop med · hörnen nära varann · och med gårdsplaner så små att solen Inte ens mäktar lysa in över hustaken. MAN talar om miljövård ... ALLA riktiga vasabor är bitt ra och besvikna överfl'amfar-, ten I Sunnanvik.

Torsdagen den l ' nov~ -

1971f

öS TE:R.BOTT E Nl1973

Läge~heter

'i Ro'p arnäs . Just fö'r er Alla finländska banker be viljar bostadskrediter. Det gör sparbanker, andelsbanker och affärsbanker samt den statli ga -postbanken. Bankdir. . Risto M a I m I I . Vasa omtalar att de fastig het~r som P08tbanken just nu finansierar finns två fastighe ter i Roparnäs i ' Vasa som I huvudsak reserv.eras för fa .miljer som önskar återvända frAn Sverige. Den som vill ha konkreta uppgifter om bostadsbyggan det kan vända sig till vilken bank som belst eller till nä gon J,lyggfirma.

•

IIII1IIIII1II11I1II1I1I1II1U1llrIJlIllllIIlll ·

Lekplatser, serVIce saknas Bonäs, nytt egnahemsområde

•

VAR FAR VI LANA

större hyra och så .har man diskositionsrätt men Inte jlgan derätt till bostaden. ~ Flerfamiljshus som baserar sig på ägandeprincipen och fi nansieras med statslån kallas bostadsaktIebolag. där de bli vande Invånarna. är ,aktionärer. 1500 personer. Därav rmns 99 egnaoom..shus inritade och BONÄS och Baggholmen - Jakobstads nya bostadsområ ~ Staten beviljar. högst 30 % av därtill planeras 12 radhus på samamnla,gt ca .120 lägen den - är planerade för sammanlagt C ' 2,900 personer. byggnadskostnaderna för när heter. ytterligare finns också våningshus med i Bagg Bonäs planen är redan i stur. utsträ~knjng utbyggd varande för bostäder av den na typ. och IAnetiden är 25 är. alla de l28egnahemstomterna är bokade. Bonä....området holms-planen, men den delen av planen är ännu inte last Både bostadsandelslagen och skall färdigt utbyggt rymma 1395 personer enligt planen. ställd. de statsbe.1ånade bostadsaktie Baggholmen som ligger strax intill Bonäs skall rymma bolagen erllAller- 30--40 % av byggkostnade~a l s.k. prImär Bonäsområdet är lugnt också för att uträtta bank . da lekplats på området, och kredit frAn någon bank. Åter Det är bara några år se detta anser han vara en stor stoden 10--40 % av kostnader dan de första husen bygg och trivsamt även om och postärenden. na är den inflytandes egen in des i Bonäs. Nu är alla trafiken nu under byggnads Ingen barnträdgård finns brist. i en modern plan: det sats. Man har heller ännu, men en sådan är ju unga människor som . Ännu en möjlighet till stat tomter bokade, och en stor tiden är livlig. del av husen redan byggda. skonat . träden, det finns finns med i planen. I höst bygger egnahem, och natur ligt bostadslån find' i form av gott om tallar mellan hUT fick man en ny lågstadie ligtvis blir det ett barnrikt personligt statslån, som kan Ocks~ Baggholmen är full område. Nu är barnen hän ges I vissa fall ävenom 'man sen ännu. skola. flyttar in lett bostadsbolag satt, och 160 egnahemsbyg visade till gatan. som icke är statsbelånat. Bygg gare väntar på tomt ( Ja Men servicehfulseende Tomterna i 'Bonäs är för nadskostnaderna skall emeller kobtsad tomtmark som finris ännu mycket att öns hållandevis små endast ' tid· vara godkända av Bostads Men boendemiljön är i öv ka. En butikstomt finns in staden i dagens lii.ge inte 1000 kvm. styrelsen. Även detta statslån rigt bra: det är nära t.ill mo utgör maximalt 30 % av to kan erbjuda. Staden är dock ritad .på området, mening - Grönområden och lek tionsslingor och skidterräng, talkostnaderna. på jakt eft er nya områden, en butik ännu. Vanligen För alla de statsbelånade b0 platser har planerarna varit bl.a. . undersökt möjligheter handlar man nu i affärerna ,sparsamma med, säger en träd finns kvar på områ4et städerna gäller vissa inkomst som årligen' fastställs na att förvärva ett stort .i stadskärnan dit det är 2,5 av dem som- bor i Bonäs. och det .är lugnt jämför. med gränser. av den statliga Bostadsstyrel Han känner inte till en en förhållandet inne i staden. kilometer. Dit måste man sen. Familjens sammansätt område i Pirilö. ning och bostadsbehovet päve:r: kar också möjligheterna att bli delaktig av denna sociala förmAn. I fråga om Icke statsbelåna de boiJtäd~ kan man också särskilja mellan egnahemshUs . och bostadsaktiebolag. I det 'iör.re fallet vänder plan sig till den bank där man är bostads sparare och anhåller om att få låna skillnaden mellan det eg- . \ na , kapitalet och totalkostna .. den. ' Som en ~umregel kan man BOSTADSSTYRELSEN ger JäP för ren~verl!lg av Ji.lcl~ lJ:o~hld8h~8 t~ oCJh med deUIl r. ät. 20 säga 'att bankerna . .1 allmänhet milj. mark fanns ~~ f!5r ändanuUe* I å.rets budget. SlDllJnan bar :inte · utnyttjat;s "Ull .fuI~ .räknar -:med en egen sPl!eriilsats lo. I näSta 6.rS budget finns Uka stor ' SUnuna för ' ~damMet. · .' . ~ på 4~50 % . ,. N.ä.r ~et <gäller bostadsaktie ~ Lagäl"!dringen ' och fÖrord- dene~ahemshUs~t ~tinnej. si~ . hällena t>evarade ~d rätt '" bolag utan, åtatslAn. tar dess,a ningen ' 'o m lAn tör grundtör- på. ' oplanerat område' eller servicenivå, ' Här finns 1 regel upp " ett primärlån på bättring av gamla bostadabus \ t.o.m. på glesbygd. många . äldre ' bostadshus som omkring 20 %. me!I!UI bostads kom tör . sent, säger direktör . ' 'Kaievt Sassl berättar vtdare det bör ·löna sig ' att renovera. . ti' köparen själv svarar för åter Kalevi S a s s I vid , Bostads att bostadsstyrelsen nu .lI.ven De 'Iån man . gett för grundför stoden. antingen 1 form .av styreisen. VI hann Inte infor gått in för · att mju'k a upp IA. bättringar detta är har 'också eget kapital eller 1 form av mera kommunerna. om denna nebestämmelserna ..för nybygg 1 stor utsträckning gätt till bostadslån. .Länetld{>n för ett nya möjlighet. Därför kunde . nader. Hittills har det ' varit just dessa regioner. . vanligt bostadslAn i bank är Förutsättningarna för att er inte de anslagna ·medlen ut- . svA,rt att tä lån tör nya bo7 10 år. nyttjas.. Nästa år räknar vi med stadshus utanrör byggplanerat hälla län är att grundförbätt att allt kommer -att gå ät. område.' Nu · kommer man a.tt ringen skall ' vara I sncial me Eg-en sparinsats - Villkoren fQr att få lån börja ge lån även för bostads ning ändamålsenlig och eko nödvändig nomlskt av behovet påkallad. till renovering av gamm alt är hus Inom s. k. bysamhällen. De uppmjukade beRtämmel- Det bör också vara tekniSKt uppmjukade jämfört med villDet säger sig självt att det koren för lå n till n}·byggnader. serna om långivning I kommer möjligt att grundförbättra bo för de flesta blir en övermäk BostadsytanJ äldre hllS får va- i stor utsträckning att gynna stadshuset. Varje ens kild låne tig uppgift att klara ' räntor ra upp till 150 kvm meda n den svenska österbotten och kust ansökan tas i noggrant över och amorteringar för ett ba nk längs Bottenviken, vägande. Grundlånesumman ä.r är maximalt 129 kvm i ny- remsan lån som täcker 80 100 % av byggnader . Det är 6ckså möj framhåller direktör Sassi. Här 30 % av renoveringskostna kostnaderna. Kalevi Sassl ligt att få lå n även om bosta finns ännu de gamla bysam derna. .....

Nu kan den gamla gården renoveras .med statslån '

' . .

POSTEN

öSTERBOTTNISK~

1I.... lItI! .. , ' ..,! .I~""mll ..lIl11l1I1I1UP :' 1

,,-- 1

Torsdagen den l nov. .... \: --

1973

Kommer ..n~·. atL . bli ._dyrare ska ra trogna ,~nästan fanatiska "någon :med,· mer .. invecklaq: . ril1h ,~ ~tnil~ II! !tu~,mlUlIlIIlII •.'tl,lfhIIllUlI .. . '.BLOMMOR ' . mi? ._ supporters', medan ' den .' stora s.ik:'. ' ~arå de( sk,1;li}e ' .komma • HUSByGGNADSEXPL.

.' ~ Nej ' inte . mer än andra. massan inte · tycker speciellt fler', band med· samma ambitio ..

. ' .... .~ ". : ' . D~t, är· ju meni;hgen att gaget bra om ' Cirius ? . , 'ner och . lika tokiga som · vi, . VI .. traff.a de de fyra pOJkar~a iskall höjas 10 ' prhcent v; d ny- . '. skulle publikea börja .' förstå . neraldirektör Lfndblom. · Bö l Cmus VId.. en kopp kaf~e. nar !året. "'~ .'. '. . . ; . \ musik. stadsstyrelsen baserar sin de v~ på •väg, från · hemorten I . . ... . Publiken --- , _ Vi lägger ned enormt med bedömning på gällande låg Jakobstad ' till en . spelnip,g . i Inspelningen kom tilLgenom skall' fostras tid på musiken, säger Stefan och förordning och uppfyl Lap~~järd. " 'Wicke" _~W i~ - ;vissa förBindelser. Olle ' Bac~.. ". ' " Sundqvist. Det , händer att vi ler en ort inte de krav som s t r o m . s I,qkade s0!ll vanlIgt I lun~s pappa hade ' en kompIS Ja, sager WlCke, det övar Eln 'låt i två veckor' innan stipuleras '. kan ' de statlIga en smula - inte ba~a mustas- I,en g~~g. De~e komPiS..är k~. - där be. ror . på att vi , ha~ för in,- .vi spelår den ~id 'en danstill: l.ånen äventyras: D~t är chen "-r- . m.e dan de tre andra pellmastare Vid PSO (== Nor- vecklad. repertoar. . VI ' spelar stäHhing också viktigt· ~tt 'man iakt' var uppåt värre. diska elektriska) i I:Ielsingfors 'm est för egen ti11(redsställelse. . ' tar de terminer för p.nsÖk . . . .\lingar som finns ' utsatta. och heter · Sven "Nagu" Ny- De flest~ orkestrarna . spelar , - Vi },la!' he ppats att få . gö~ . gård. . Han hörae på poj.karna · det · publiken ' vill . ha. Det blir Ont om . , Här hänvisar Lindblom till . , år ,- .säger OlJevid ett besök i Jakobstad ' och vanligen ·en. rätt , enkel musik. . ,ö v.n i.ng ra .e n skiva i tIO · ·slokaler ' . . de lokala myndigheterna, .: B 'a c k u n 'd. Varför skulle ' vi bad dem ' sända . ett band. På Det är väl därför som dansbyg:anadskontor ' 'o ch kom , fick de besked banden . här i· österQoUen inte ~ I Jakobstad har vi i n t e " ~nte va.r a, optimistiska? Hittills. jul.a fton i fjol . . munala byggmästare, ' vilka h ar sk~van . också s~l~ bra. VIIatt !nsp~el~ingen skulle bli av. anses som särskilt duktiga, 'Det ens lyckats ' få ett ställe ' att kan ge råd som, behövs för tror VI får 'komma Igen. Det,! apr.l·l ·var ·. de ned tl' ll Helsl' ng- fm' ns nog ku'nnig.a musiker har öva på. Staden · har mimisann 'tt' !. . t'd k Il 'k' l ..- ' . a man l l 'S a . ara av . . . . inte hjälpt oss. IPedersöre uf :s. pappersexercisen, som väl är flOns flera låtar med på ski- fors och spelade. in skivan. Ett uppe, men de saknar vilja att lokal l Bennäs har vi fått Öv'a .

van som inget,. annat band i !halvt år fick de vänta innan göra något 'mer av sin hobby,

av . samma omfattning här Finland sp,elat in. ,··.,..· · ·Iden 'koni ut på m:arknaden. ·' av mu~iken. Den föreningen har varit hygg-

som i Sverige.. Ja, poj~arna är glada över . - Vi jobbade tvåh ela dar, Wikström · kommer i tagen l!g Il!-0t osS. ' Et~ råd ger han ommu att de '· fått chansen. Det vet I berättar Glle.' F'örsta dan gjor- - vi vet ju att han har åsik- ~ . _ Brännvin och kvinnfolk nerna: att ,branschen är ·hård, ·_att det~ l de vi musiken och andra dan ter och kan lägga fram dem. är bannlysta är vi .~pejar, sä - Planera för bostads kanske inte slår . för dem, men jöng Yl" in texten med hör- Publiken ' här i landsdelen ger Kjell Strömsholm när vi byggandet! ( hoppas kan man ändå. 'Förutom lurar på öronen. Två av låtar- är ' i grunden musikalisk. Den frågar om en topporkester i Generaldirektör Lindblom "Wicke" och Olle finns i Ci- na bestämde skivbolaget på går att fostra. Vi har märkt ö sterhotten håller-i-gång myc· påpekar dock, att bostads rius Kjell "TjoIa" S t r ö m s- förhand, resten fick vi välja att det går framåt. Det hän- ket. De fiesta av pojkarna har styrelsen numera följer en h o l,moch Stefan "Pocus" själva: der aJlt oftare att vi får applå- tydligen . någon som väntar tämligen mjuk linje: har en S u n d q v i il t. Vet ni om att ni har en liten der ' för någon ny bit o~h för hemma när de är ute på spel person en tillräckligt stor ning. . tomt och en vettig motiveMedelåldern i Ch'ius är 22 ring för att bygga utanför 23 år. Sammansättningen är ett p!anerat- qmråde så _ ger tre gitarrer och trummor. Alla bostadsstyrelsen ' hin Det sjunger. De betecknar den mu finns många exempel på d'et sik de spelar .som mjukp9 p. ta, i~te;' minst i sve n~ka Ög . . , Beatles-inspirerad. melodiska terbotten. / låtar med mycket sång. Ingen av dem kan egentligen noter. ~ Musiken skall komma ur -'. Bosta~Sköerna . är ltsnske överdrh'na huvudet, säger Olle Backlund. Seg Byggnqdsfirma K. E. Nyman s bostadsproduktion - Det finns en betydande . finansierad av Postbanken bostadsbrist i många städer och tätorter, men det är in ·VASA l galunda fråga om sådana \ Asunto Oy S U V I P Ä Ä.S K y Bostads Ab

krislägen som man hör be "Arava" belånat aktiebolag Sunnanvik omfat rättas om i Sverige, där man TILL NY or<lförande i Iskmo- har den uppfattningE'n ' att tande 39 bostäder. ,

Jungsund ,uf valdes·. RaIf Vestlin. t.ex. i Jakobstad köar 700 Inflyttning hösten 1974.

Föreninge!1 -höll , årsmöte senaste familjer för att erh åI-la bo fredag . Till viceordf. valdes Bengt stad, Håkans. sekreterare Elisabeth Asunto Oy S U V I R I V I Bostads Ab

Faktum är, säger han, Back. kassör Jan-Olof Björk, vl Självfinansierade radhus omfattande 34 lägenheter

att de flesta som flyttar cekassör Yvonne Björk samt Ulla från en ort till ;,ln flnnan Norrgård. tämligen snabbt lyckA's kom Bostads Ab N A G E L P R I C k ~ N

Under' kommande verksamhets ma över en bostad:- Det är "Arava'" belånat aktiebQlag på Dahlinsbacken i

år skall lokalen renoveras för det sedan en annan sak ' att ta ändarnåi räknar man med att Brändö 'omfattande 63 lcigenheter. Inflyttning v1n .många människor ' ständigt få bidrag från Korsholm korn· . tern 1974. är beredda att byta b<?stad. mun. / Som sammanfattning sä Alternativa danser ~ skall .ord ger generaldirektör Lind Asunto-osuuskunta R O S E N T T I Bostadsandels- . nas enligt den festfördelning som blom : laget finns. \ - Vi · på bostads ~tyrelsen Föreningen ,planerar att vara "Arava" belånat andelslag omfattande 90 lägen är, åtminstone ' i \Tärt eget med I de olika turneringar' som - heter. ty'cke, tämligen r esonabla, femte ringen och 'SÖU ordnar, Inflyttning hösten 1974. S'm'å inkomsttagare har och vi är beredda' att ställa Vidare skall det finnaos ett dam upp där" det finns aJmta be möjlighet att erhålla bQstadsbidrag. fotbollslag o~h ett ' friid~ttslag. hov a v. bostäder. I de öster Folkdansen sker i medborgar bottniska städerna och tät... institutsregi. GAMLAKAR..LEBY orterna, vilka inte har en så stor inflyttning som kom Asunto Oy H A A P A T O R N I Bostads Ab

'munerna i närheten av Hel •• ' .. , .. " I"" ""'" "" 11111 II 11111 II II ", singfors, är d et trots allt • HYR BOSTAD "A-rava" belånat aktiebolag i Björkhagen omfat

relativt lätt att åstadkom tande 35 bos~äderJnflyttning hösten 1974·

'm a någonting som i det när Priset rör sig meUari 1.100, och L500.-jkvm. F~tt egna maste betecknas som ba lans. hemshus kostar från 60.000 mk Men vad som behövs är en uppåt beroende på byggnads bättre synkronisering mel . \ är och läge. lan olika . sektorer av sam Rune B o dm!!. n på I\var kens fastighetsbolag ser lika hällslivet, t .ex. så att expan Närmare uppgifter: mörkt ]lå bostadssituationen. siva kommuner och indu strier i ett tidigt skede skul - VI har någon äldre lokal Postbanken Vasa, Övre torget 4, II-vlmingen, Låne till försäljning då och då. Just le informera bosta dsstyrel och ' bostadsavdelnil;gen, tel. 961/241 722. . nu har vi en på 2 rum och kök sen 'om den utveckling som . 57 kvm byggd 1956 I centrum ay staden. Den kostar 82.000 är på gång. mk och insatsen är 100-procen ,FINANSIERAR: P,OSTBANKEN tig. Detta år har vi sålt ett 15-30.000 mk. Hyran är då 15-tal liknande lokaler. 300-500 mk j mån:' I garrila lo Kvarken säljer också nya lo BYGGER: K. E. NYMAN, VASA kaler kan hyran vara låg. I kaler. Inflyttning efter unge lokalen .ovan t.ex. e!l.dast 62 fär ett år. Man måste vara

·B OST ADSBEHÖVANDE I FINLAND OCH, SVERIG·E

skmo-J unr-;sund

"kaJ] renovera

RESERVERA BOSTAD I TID! .

_--..:..--=------.::...---

" ' _ _ _ ~...I

.... A

... _ _ _ .......

' .... ro;.,.

T'\&

mit t rnAn

Torsdagen den l nov. -

öSTERBOTTNISKA POSTEN

~973

CIR~US -

läsarforum

gamla Blommo~ och Imest. 'Men v~ 'vet j~. frå~. -tidi-I h.?r, att det ,är svenskar bakom , Bm - har alltså kom~lt ut gare att pOJkarna ar slangda rosterna. Den svaga svenska med $in och svenska ' <:)sterbot- på att sjunga. - På förSta si-o brytningen kan, seda( uppfatta,s tens första pop-LP, CIRI.US. 'dan , f~nns de flesta av toppen:' po's itivt eller" negativt 7- det Det är pojkarna verkligen un- prestationerna. Där ' finns för- kan vara. tjusigt med en klin nat att pröva vingarna. Vi har utom Jos också Ero on niin gande underton. ' länge haff på känn atforkestern vaikeaa (Breaking Up Is Hard Olle berättar att en ny LP vi lärt oss uppskatta på dans- to Do) och Voit luottaa ystä- redan är i antågande, oberO'en platserna kunde nå längre än vään (You've G,o t A Friend) de hur experimentet med den- ' till de föga musikvänliga dans~ som samtliga karaktäriserar na första utfaller. Det 'blir in paviljong~rna. " Blommor och Bin, som gör poj- tressant att ,se vid vilken stil ' Ändå nyheten, skivan? karna rättvisa. ' Cirius "acklimatiser al" sig. Jo, den är Bolmmor och Bin! ' Texterna t jU denna första LP Pojkarna 'sjunger, mot sin öns- Valet av låtar är som helhet har skriviti av kända inhems kan, , på finska, vilket verkar lyckat. Repertoaren är inte ka textförfattare Saukkl' ' 'lite ovant och lwnstlat, men enformig' ,och låtarna är inte Leh,m us, Kuuva med fleta. Om

Publicitetsnonchalans ?' I

Undertecknade har, efter att vi nog inte på ' ovilja ~att publicera, läst senaste nummer av ÖP, kon- fastmer då på det faktum att staterat att report~get från ord- man b)ir blind fÖr , de närproblem förandeko~erensen var mycket man ofta brottas med. bristfälligt. Ett ämne som c. 60 Konferensen drog ut på tiden uf-männlskor debatterade livligt i och det var endast I,lnder öP-de , nästan två timmar anser , vi bör bat~en som PP hade tra man på få mera utrymme i tidningen plats; de övriga viktiga frågorna faStän ~net var öP av idag och bevakapes aven öP-inan. dess ,eventuella framtid. I synnerMen tillbaka till debatten , om het när öP: s alla tre redaktörer ÖP. För Per-Eric ' Anderson och var ,närvarande. undertecknad," som I redaktIonsDet framhölls ju hur viktig ÖP råd öCll t' andra sammanhang är för den österbottniska uf-rörel- med SöU-ledningen och ,fältet sounde~ är Blommor och Bin. - "utsjungna", utan färska och texterna är det inte ~ycket att sen och dess framtid. ' Medlem- ofta diskuterat dehär frAgorna fö I allmänhet nar pojk'arna -- lyc- fi"äscha. ME'd tanke på att det säga, de är högst normala fins marna på fältet fordrar väl nog reföll de ingalunda nya eller sär- kats bäst med lugna låtar, där är första versionen ayt en låt ka översättningar, en, del gans tvärtom. deras styrka - sången - kom- osöm fastnar i människors med ka direkta översättningar från ' en viss information om debatten, skilt sensationella _ fastän den I viss mån , var hågot Därav det kort!!. referatet. __ mer till sin rätt. vetande är det lyckligt att Ci-- originaltexterna. kritisk. Det är ju fältet som läVad som diskuterades ' var ju _ Av låtarna har orkestern valt rius är först på deninherruika Det bästa med Cirius-LP:n är ser den och skall vara med och fritt ,ur , minnet _ tidningens ungefär hälften, berättar Olle' marknaden med' några bitar. i alla fall att vi inte behöver event. höja upplagan. spridning, betydel~e för- förening- Backlund, 'som själv sjunger I de mera instrumentala r ivi Ordf.konf. kom med många kon- ar, som nu skal~ .samla In prenu- fyr~ bitar - bland annat Jos gare låtarna som inte 'är köpa skivan för att det är Blom kreta förslag I ämnet, i viss mån meratIoner, dess Innehä.ll, som (If), ,e n toppen prestation, som ' många - kommer 'orkestern in mor och Bil). som spelar, utan , revolutionerande, men därom ing- egentligen utsattes för litet kri- kanske är LP :ns bästa låt. te till sin' rätt. De snabba låtar för att den ät bra och fullt når et i reportaget. tik, även om det påpekades att För övrigt är det även sång- na är på ' något sätt fattigare. upp till acceptabel inhemsk ;ni Debatten om dansverksamhe- -materialets geografiska spridning prestationerna som gör skivan, Bäst av de riviga ärTaikausko. vå. Håkan ten resulterade i Ingenting kon- kunde vara bättre. Dessutom: därför ger de lugna bitarna Finskan gör att man- tydligt kret för framtiden, men denna somliga _ville ha mera föreningS: / gavs stort utrymme. För alla är notiser, somliga annat ungdoms väl ense . att daJlSVerksamheten material. . Också trycktekniska kommer att fortsätta I , gamla frågor diskuterades, och irån, re spår. (Event, med viss modifle- dakJionshåll framhölls att det nog ring.) dröjer .något år innan tidningen j)EN. DANSKUJlS årrangerad Däremot har vi väl möjlighet kan tryckas på annat sätt än i ~v Strimman" övermalax nf, att förbättra ÖP, men då bör nog dag. I det sammanhang et sades Malax uf; medborgarinstitutet hela" fältet vara med. Men det ett ,förslag on( att flytta tidning sanit ungdomsfÖrbundet, ~ hölls iSolhem, övermåJax se fordrar väl nog då också att alla ens tryckning tllI Vasa " - det FÖRDEL;NJNGEN av lestkväJlarna und~r 1974 iJileddes på är informerade, fastän 'informatlo~ kom naturligtvis från vasahåll. nåste veCka lockade heia 56. måndagskvällen då ,sommardansföreningarna i fjärde femte ungdomar l åldern 18-25 Ar. I nen inte blir enbart enligt tid- Därom är I och för sig ingenting o~h sjätte ringarna samt vinterdansföreningarna i ' femte Ungdomarna trivdes br~ med ningsledningens pipa. Det enda att säga. Också den frågan har rmgen fördelade sina kvällar. På tisdagkvl UI samlades ar den undervisnin, som dails~ som refererades från nämnda kon- ' tidigare på olika sätt diskuterats. rangörerna i norra delen av SöU:s , verksamhetsområde på rare Veikko Niemelä gav vid ferens ang. öP, var att AIfSnell-, Det centrala I min framställ Juthbacka. I kväll samlas .föreningarna i södra delen i Kors detta tilHiUle. Kursen pågick man och ord~. Skuthälla manade 'n ing var några synpunkter på näs. under tre ~äll!,r;-, föreningarna att sluta upp kring innehållet och tidningens allmän , och slå vakt om tidningen. na betydelse för ungdomsrörelsen, Vid fördelningen på måndag godose k r aven från idaxmo, festfördeiningskommitt~n upp~ Vi sopt var I Malax vet ju att som enligt min ' uppfattriing, är kväll stökades vinterdanserna Karperö och Aminne. Efter ett gjorda förslaget ändrades slut det framlades massor av kritik större än man kanske tror. Jag undan på en halv timme. Be- par timniars ' parlamenterande ligen endast beträffan~e tvi ,och förslag till förbättrIngar gent- noterade också att de flesta som tydligt svårare var det att till kunde man dock enas. Det av kvällar. emot ÖP. Som alla vet går det I dag sitter I föreningarnas sty Inte att. tiga ihjäl sådana problem relser inte har någon direkt ' er genom ovilja att publicera, o,m farenhet av , vad det Innebär alt man samtidigt vill ha stöd från sakna, ett ege~ språkrör. Dessut den andra parten förenings om gav jag litet siffror om ånnonsutvecklingen - en diskussion medlemmarna. som jag t övrigt intet tagit del t. Med öP-hälsning Av denna framkom alt dansan "VESSVAING" nonserna minskat både' i antal 'och spaltmillemeter och ~tt det krävs DÅ INSER DU SÄKERT DET FÖRNUFTIGA I ATT SPARA KOMMENTAR: affärsannonser för att : hålla tid EN DEL INNAN MAN GÖR ETT STORT KÖP. ningen flytande. Såsom jag . uppfattade del var ' Pet var niot bakgrunden av NÄR DET GÄLLER BOSTAD ÄR DET KLOKT ATT SPARA den kritik som framfördes mot denna utveckling som både jag i I SPARBANkEN. ÖP mycket hovsaIJl och att den och Gustav Skuthälla menade alt' Inte i detalj refererades .berodde det är skäl för ungdomsrörelsen att slå vakt om sin tidning och $PARBANKEN ÄR DEN STÖRSTA KREDITGIVAREN I FRÅ att det för ungdomsrörelsen mås GA OM BOSTÄDER. te vara ,v äsentligt att agera så att den kan 'behålla sin tidning. DET BETYDER FLERE BOSTÄDER Sannolikt framkom också andra synpunkter, som jag inte dl,re}d.. - FLERE BOSTADSLÅN. kan erinra mig, doc~ ingenting av den art att de skulle behöva döl ETT REALISTISKT BANKVAL jas för ett större forum. , Varför kan man Inte lita på ~ ALF SNEL~ dansbusstrafiken ? Minst sagt be / Bv'i kna blev 11 bussresenärer 1 Jakobstad lördagen den 27/10 D Jonas, l Nyskoga har begravt klockan ],9.30. Eniigt annonsen t !lin tredje fru, och Per I Mon, som ÖP skulle Ekman köra från Ja varit medbjuden vid alla tre till kobStad 19.30 till Esse. Nä.r kloc fällena, sä.ger. till sin hustru på kan blev halv åtta stod bussen vägen hem: . vid busstationen ' men chauffören - Det Iii" nästan förargligt att vägrade köra. gå på begravningskalas hos Jonas Vi var tre personer för lite! l Nyskoga, man kan ju aldrig En av de elva. bjuda Igen.

••

Skivan ar bra!

Festför~elning

ID'a nskurs iockaae 56 unga i ~ala~

med fåiindringl1:r

DU ÄR..JU REALIST?

I i

Strejkande dansbuss

__________

SPARa,A N 'K EN-

öSTERBOTTNISKA

14-

POS~EN

'l'0rsdagen den , 1 dov.

1973 ,

, C

Alko,h,ol -och -'}Hlark: -o -

- -,

Ilar-, l~~!!r~grupp,erna '

.,. ...

,"." :

PA TRE AR hara"Qdelen ele'\fer , som aldrig prövat på ,al kohol ' sjunkit med ~x ,procent eller från 15 till 9. Siffran ' är hämtad 'ur en , undersökning SOIQ' FolkhälS&Jl och Manner heims bar~skyddsförb.und genomfort i. Vasa. Undersökning en visar också pA en skrämmande Ökning på hela 20. procent bland dem- Som prö;;at på starkare saker än öl och vin. På tre år har ' procenten stigit från_ 47 till 66. (3 SAMMA , UNDERSöKNING visar ' också att . starkspriten sö!{er sig allt längre ned i åldrarna. 1972 hade de som var 13 år eller yngre prövat på starksprit i samma utsträck ning som 15-åring~~na 1969. I undersö~n~~gen ~e~ m~.n .en möjlig förklaring: olet har genom mellanolet blivIt , Jattlll gängligt och via öict utvecldar ungdomarna beho~ av allt starl{are d/ ycker. ', ' . , UndersÖknin'g en' ffån Vasa ungdomsarQ~tare vet att pro 80m också innefattar tobak blemen ökar snabbt. och na~kotika visar på en .hel Nyligen presenterades en un del annat intressant. Ett fram- dersökning i Helsingfors som trädande ' drag ar ' tillexempel visar att 1000 eleverregelbun . att de som är tvåspråkiga rö" det använder narkotika, 6500 ker ' och ,dricker mera. Nu be- elever i Helsingfors dricker ror detta självfallet inte på många flaskor alkohol i vec språkkunskaperna utan på ai:t kan. Alla är i sådana , åldrar de som är tvåspråkiga bor i att de måste komma över med städer och tätorter och där rå- tlen illegalt. 'Också den under der 'förhållanden som är mer sökningen visar , att de som an gynnsamma ' -både vad gäller vänder . knark också använder rökning och .alkohol. " mest alkohol.

* GäRg. och tätort

* Mellanölet

'U, I . en sammanfattning tl un Mellanölet som S'verige fick derso __ ' 'knin, gens -a-vsnitt,' om nar i mitten av sextitalet och Fin kot~a_sl!gel' man t.ex.: narko land några år senare - anser tl'kab~u,karna ar" sämre måfiga har ,spelat en central _ ' anpas _ .' sade- l' h' emme"....-tillhÖr i hög"e· "' roll när det - ga"ller ' det tillta gra.4. ~~g.:i!r ,mer urbanisera gande 'alkoholbruket ' j ungde J..b (!r J - tätorter) .- bar lägre domsgrupperna. I en situation betyg ~t: anvämier avsevärt som också annars är svår för 'm~ket mera tobak -och -alka ~ånga: ':lngdomar ~.ar mellan-hol ' , . en flyktvag. ' olet blivit . Kr.itiken mot ölreklamen och OeLS~ vasi-~derSÖkning . .· ~IJ .visty ~ ju_inga hemlighe--' bryggarnas marknadsförings- ' ter._ P? t.iS, soCialvård.are och metoder har också varit , hård.

En liild från Ruis-rock-festivahln för ett par 8001l'ar se'd an. Tusentals ungdomar lyssnade på mu sik men konsumerade också tusentals flaskor öl och vin, Redlöst berusade tonåringar fiCK tas om hand av sjukvådarna. Gott om knark fanns också med i bilden. Festivalen gav många en tanke ställare och satte I gäng en debatt om, ungdom .och 8Jkl)bol.Plötsligt insåg många h~ !'tort pro blemet b livit.

Reklamförbild har diskuterats och samtj digt anslog man fem väx ~l!de . tätorter, i trist~ sov både i' Finland och -Sverige. miljoner kronor för upplysning Is~äder .får det ock~å svårt att bland ungdomsgrupperna. Nu klara. av alkohol- och narkoti Finland fick ju sitt mellan- väntas d en alkohol politiska, ut- kaf~ran. öl i stort sett efter svenskt redningen gå ännu längre och mönster och utvecklingen har bl f" lå tt Il 'T - S SamtIdIgt anser man att al ,.a. ores a me ~~~ I .. ve-lkOhOI och narkotika i ,sig är också varit ungefär likartad rlge bara skall få saljas over här - som i Sverige. I Sverige disk och qnder sträng kontroU. f~rliga. dBeSVärligast bkliår det '" sker dock just nu en omvärnar ung omar som oc s an - ' V'll f" "k • t ges mO"J'II' g dering av ölet. För lite mer I man orso a samman- nars h ar d e t svar än ett år sedan röstade man fatta den diskussion om ung-Ihet att lätt komma över alko om mellanölet iden svenska dom och alkohol som fö.:s just hol och knark. Slutsatsen.. blir riksdagen och de som ville av- nu så kan man kanske saga att att . man måste skapa battre skaffa mellanölet förlorade bade flesta är överens. om att !och, tryggare förhållanden för " : l'. ungdomarnas situation och milmen samtidigt ra me d ått a r ös t ers margma _ ' Iungdomarna . Medvetna om följderna av jö inverkar väsentligt. ungdo-1måste lilan försvåra til.lgången ölet beslöt _man också i sverigel~.ar som kommer frå~ , svåra på alkohol och nark~tika och om en åldersgräns på 18 å,r I forhål.lander;, som bore l snabbt satsa mer på upplysnIng. ,

Alkoholen

är -Kaloririk

I likhet med vanliga , födoämnen alstrar även alkoholens förbränning energi: l g absolut alkoIiol ger 7 kilokalo rier (keal). Alkoholens kaloriinnehåll är / högre i4t sockrets . . c. 4,5 kcal/g och nästan lika store som näringsfettets . c. 9 kOlUg. En för bränning om t.ex. 7 g alkohol i timmen till ,ror organismen .nästan 1200 kalorier i dygnet, rorutsatt att det under ett dygn finns alkohol i blodet.

Alko har I höst sett ut en Informationsbroschyr om aikohol och alkoholskador. Broschyren BOm är flnt . Wustl-erad present~ talda l IätttattHg fonn. ' Den. BOm har ärende tiD Alko kan plocka den .med sig. PAnykterhetsbyrån i , Vasa (Fredsgatan 8) finns också '2.000 exemplar föl' Dtdelning. En del a-v fakt.amat-erialet på dehär sidorna år hämtat ur. broschyren.

Fria medborgare

• ·h··. . ) Slff ~Iper 1- . Ja o

"DET SKULLE vara mot genevekonventionen att be" bandla krigsfångar så som Helsingfors' tretusen hemlösa' alkoholister behandlas. Ingen förbättring har man fått tm stånd under tiotals år och det är bara döden som till slut be- de he))er inte krigsfångar . friar dem från el~det. Men så utan fria medborgare i ' ,ett friU land".

år

Citate-t är hämtat, i He'n rik ran så inser vi att problemet är Tikkanens bok Mitt Helsingfors oerhört stort. Förutom problem och ger i några kärnfulla . ord 'drinkarna, de alkoholskadade vad vårt alkoholistProblem rör själva. berörs ju indirekt deras Sig om. Det nämligen så -att familjer och närmaste omgiv i stort händer just ingenting.ning. Det måste röra sig om fle Små förbätiringar, ' nYa _'skydds~ ra hundratusen personer. I Sve hem, nya A-kliniker -byggs~ "upp ' rige publicerades nyligen upp Och ger _ytterligare " någon :. en gifter som gav vid handen att chans men någon ' ända på pro-- man där räknar med ca 300.000 blemet ser man inte; Atminsto-alkohoJskadade, ne inte när det gäller d~ 'mest nedsupna. sin uppsats .säger överläkaI eri 'nyligen publicerad upp- re Idäripääil-Heikkilä- att anta sats säger överläkare Juhana let i Finland ökat de senaste Idänpään-Heikkilä att ,aptalet åren och en fortsatt' ökning kan problemdrinkare som använ<;ler väntas 'framöver på grund av alkohol som ~, berusningsmedel den kraftigt ökade alkoholkon vari~rar . mellan '40.090 " och Isumtionen, De alkoholskadRde 100.000 beroende på ooräknings'- blir också 'allt yngre och- en allt grunderna. . större del kommer att vara Oberoende av om man väljer kvinnor, Kostnaderna för sam den övre eller den undre " sif--f, I bället ökar snabbt.

är

.. Torsdagen den l nov, -

ÖS T I!:-R 8 OTT N 'J S«" P--OS T EN

1973

Och vad vill nykteristerna? o

NYKTERHETSRöRE~ \

SEN, uppstod i mitten av 1800-talet i USA, Det var då som den vite mannen erörade prärierna, delvis genom att supa indianerna fulla med eldvatten och lura av dem

deras land. Ungefär samti digt kom industrialiseringen i EuroPa med obeskrivligt dåliga förhållanden i de- väx ande .industristäderna -och ett överskott av löst folk på landsbygden. Också i den ' si-

tuationen kom alkoholen att för otaliga betyda en kata~ strof. Nykterhetsrörelsen krävde , a vståndstagande från alkohol därför att den bringade så mAnga i social misär. Arbe tar- och fackföreningsrörel Sen ställde sig i mycket på samma linje. Nykterhet, broderskap och fred är den internationella nykterhetSrörelsens motto och i dag finns den i många , länder. Starkast i Norden. Det finns olika motiv bak om nykterheten. En del beto nar hälsokravet, andra menar att solidariteten med de tu sentals alko,h olskadade krä ver att vi tar .avstånd från alkohol.

D I DAG står vi inför en

ny svAr situation. Ett snabbt tilltagande alkoholproblem J u-länderna och i de rika län derna ökande- problem ' med ungdom och arkohol-narkoti~ ka. Den nya situationen , har också aktiverat' nykterhetsrö relsen. ' Den finländska nykterhets rörelsen räknar över 350.000 medlemmar av vilka , ' ca 130.000 är ungdomar. På fin landssvenskt håll finns Fin lands svenska nykterhetsför-

I sina Eos-klubbar/ har FSN de senaste åren samlat ett par tusen barn l Aldrama 9;-18 år.

Den svåra Var ,rädd om måttligheMnreningsverket O Användningen av alkoholdrycker begränsas för mångens del till social samvaro, till situationer, där bruket spelar en allmänt accepterad roll. Om alkohol används sällan och måttligt uppstår knappast några kännbarare skadeverkningar. Vägen från måttlig användning till dagligen förekommande rikligt bruk kan dock tör många bli rätt kort. lk h Ik ·· I vArt 1an d vaxer a o o onsumtionen år för år, och Samtidigt , tilltar även alkoholens ~kadeverkningar. Per invånare var konsumtionen, uttryckt i 100' -% alkohol år 1972 hela5,l liter. .

'L'.

tar va ra på motorintre.sset. Hlil' en, bUd trA.n MHF:s-

formel K-bana I Es'bo.

bund, A!otQrförarnas helnyk- ' .ternetsförbund "och FinlandS svens~8'storloge , av , IOGT. FSN:8 och MHF :sungdoms-. 'avdelningar heter FSNUoch MHFU. Eos-klubben ·har hand om 'barnarbetet.

erbjuda människor en alk9 hoUri, miljö. Up,p märksam roande satsningar de senaste -åren har Narit. SN:s fjällstu ga ' i ÄkäsIompolo och , de tre organiSationernasövertB.gan de av Bullerås i Vasa skär

Ar~tet går på flerjl Iin- gård. jer; Dels vill man som på- . . , . . - - - - - - - - - - - - - tryckningsgrupp ändra på al koholpolitiken, dels vill man Ö~terbottniska

ge U'pplysning om alkohol och narkotika, och dels vill man

Posten

Bada bastu hjälper inte

bestämda tid. Hos en person om 7Q. kg .förbränns 7-8 g al-' kohol i timmen eller i medeltal ' c. 1 g per 10 kg kroppsvikt. V· . ti . d f" O, Alkoholen anstränger spe- O Förbränningen kräver sin Issa vana oner I en or brända mängden kan förekom ciellt levern. Detta vi!:,:tiga or , ma hos olika individer; hos en gan är ju kroppens renings- Ien av vanliga -födoämnen för- och samma , individ år dock verk och kemiska fabrik. Då dröjs, ,varvid bildningen av förbränningshastigheten kon en betydande del av el#rgibe- fettämnen ökar. Levern hinner stant. Yttre faktorer såsom hovet tillfredsställs medalko- inte, bryta ner , fettet, utan det tungt kroppsarbete, kraftig mo hol är levern flitigt sysselsatt lagras i levern ,med ' fettlever tion, bastubad (användning av med alkoholförbrännillgen, vil- som följd. Fettlever kan snabbt ' alkohol i samband med bastu ket leder till att många andra bO,t äs med riktig skötsel kan vara , hälsovådlig) påskyn av dess funktioner försummas. rätt diet utan, alkohoL. dar inte nedbrytningen av al På grund av försämrade matEn fettlever kan ,ocl,så in tår d tid'gt fl .. kohol. Detta beror på att alko, vanor upps et sam 1 ammeras med . ho~ feber och holen-' främst förbrännes le brist 'på protein och annan mAnga komplikationer som vem

skyddsnäring. Leverns funktion följd. En av de svåraste kom-I .

nedsättes med leversjukdomar, plikationerna är levercirros; le'

som följd. vem skrumpnar, blir hård och ~ideringen ay de fet.fi!yror seg och i allmänhet fu~ktio:t;ls~om uppstått - vid förbränning- oduglig: Cirros kan intE'! bötas. '

IAnnonsera i OP ·.

Ostert>ottntsk ungdomstIdnIng

Jakobstad, F1nland Medlem av UdnlDgIU'IUUI

'rörbu!ld

l'IdnlDgen utkommer var,e , ' torsdag Redaktör

PER-ERIC ANDERSON

Redaktion : Jakobsgatan lS

Jakobstad. tel 13 55!!

Redaktör l

Vasa S-Bl Glader

Handel8e8pl , tO D, te!. L3 622

REDAKTlONSRADET: , !\.11 Snellman. ordföranc11' Gustav Skuthälla, Hans Ing ve&gärd, Kurt TaxelI och Erik Bårnas. PRENUMERA TlONSPR1~ , 1973 Hen AJ' . ~ •••••••••• _ • .. 8: ~8JVf Al •••••••••••••• 8:60

KvartaJ ~ ............... 1:20 Skandtnav1eD . , •••••••" U:OVrlgs tänder •• ~.,:. 1'1: Lös'nummer : ..... . . . '-:26 ' , A:NNONSM<.YM'AGNlNO: ' SOV:8 kanall,. Vua, tel,' 1.'l612 ()Cb l6372 ' ,OP :& ANNONSTJAlIlS'J

IT -expeditionen. lakobs~O JakobSg 13 tel 13 Mr> ' , , IT-kontoret. - Nykarleby,

'E," O'

:" ,

te!. 3002'Annorlser ' öör. tn!ärnn.ut seDast " mAndag - kl ia, Ull SOU-kansi', $t . senast llL UJ ,_ ~ ,:'.. KASSA Ol."H BOKFORING , .fakobsgatan 13. ', .a.ltobStae 'ter lS5M

" ,

ANNONSPR.lS: J texten , . ' , . ... .. ... , , J: Efter :texten _ ".-.•. _,', ~:90

Minsta annoosavgltt :.. 16:- Bestämd plats - , 20 , ~~ mm FARGANNONSER:

MlnlmlStorlek 200 mm tlJJägp prts -: 80 spmmocb färg.. FörenlDgsspalten per rad So p, OsterbottniBka Posten ansva rar ' lDte för ev, skada sOm' tUlta- ' gata annonsör på grund 'av feJ , I annonser som tnrtngts ellEl!.::, som på grund av postförsening tnte Införts , begli.rt -uUfiUn ~r.

...

o S l' E R 8 O T T N~ S K

16 "

....

':. - Torsdagen ' den 1 nov.

..:.. ._..... ..

1973

- ',

~'.

Brarevykurs lå>deltagare ROLF SöDERLINO' gransh;llde revy~rnas ' målsättning; , uppbyggnad" enskHd.'\ beståndsdelar mycket " ingående i ' shia föreläsningar .vid , FSU:~' reyyproduceQtkurs,på'SöFF senaste lördag-;-sÖndag. "På ' söndagen talade Nisse B r an d t -om roller och rolltolkning samt mustrerad~ ' ' sitt tema med prov Ul' de roller han gjort i 'qlika .'revy-· er:, Ditemellan :förek"lIndiskUssloner och. 'grupparbete; " -. . ,

- '" Ansvariga lfurSled~ren Har .ry . StenkuH var ' nedstä~d. ' Närmare 40-talet deltagare var anmälda till kursen: Två revygrupper, ett ' par andra . föreningar samt SÖFF var representerade med 17 del tagare. Det intresse revyspe laride föreningar visade uppmuntrar minsann iIite ) till , fortsatt satsning 'på tea terverksamhet. ,De som ,deltog ·var intres serade. Debatten 'var livlig. Må'nga ideer plockades fram, granskades och lad~sbak

örat. Man diskuterade' också revy- och' teaterverksamhet i allmänhet. ',' Nivån borde höjas, ktm NUs Brandt instruerar revyproducenterRR, fr.v. staterades b!and annat. Sftl dieresor, kurser och utbyte Gun-Us Rex och Britt.s Nygård Vörå. menan revygrupperna re :REVYSPELANDE föreningar byggs upp, om olika slag av kommenderades. SÖV" borde och revyproducenter! KaJ) ni humor, om tema och röd tråd? anställa en teaterinstruktör. allt det där nu eller var'rör Ja, i sA. faJI .är det ju bra.! Ja, positiva förslag f~nns kom ni inte med på klArsen i DA.. får vi njuta av goda r~ - ' men hur det skall fu~ Yttermark? vyer I år!' gera i praktiken mot bak' Kan ni allt om sketcller, ku- ' Annars ~n jag Inte begripa grunden av intresset för monologer, danser, varför ni Inte kommer till en . den bästa kurs som nånsin ' pl!!tter, dräkter, dekor och belysning? kurs som ,är ordnad specieilt ordnats for revyproducenter Behöver ni inte lära er, nA. för er! , inom SÖU, är inte så lätt gonting mera om hur. en revy Det varen bra kurs med att_ förutse.

.... SCks

"s Y.;;t

On S _ _ _

•

71:MPts••• e

t M

tg . •

"! m

ee, .....

oe,:M

och ' Erik öberg ' Replot, goda ' f~eläsare, . lärorika dis -kussioner och grupparbetsupp gifter. Men om ,föreningarna inte ar intresserade är det ' väl lika bra att sluta ordna teat~r kurser. , Som deltagare och iaktta gare

e""

S v e n-E r i k • n s F1_

~!-.:-s!E

GIa d e r

- '--=--~

Fartfylld show

kring .drogfritt liv

Å t~instone

Eos-lIDla~na .. kän~ ner Gun Jacobson forfat~ ~tarin,nan till · f.öljetong~rna Fer spår 'och Club VG. Just nu befinmir hon sig i ' Österbotten på furn~ med musicalen Sara: Med turnen är fem glada , ungdomar från Lycksele ~ Gun .tacobsons hemstad. ,Sara är en : frän och frasig show ' kring te mat "ett drogfritt liv och livs glädje", \ Mu'sicaten fick sin urpremiär i Vaså s~~aste fr~dag. Premiär för Sverige blir det i Umeå. l planerna finns besök i Tysk lan!!, Danmark, Norge och i Helsingfors-trakten. Gun Jacobson har själv skri vit- texten. , Vid 'utformning för scenen. och vid instuderingen har hon haft hjälp av Martin Uddestrand och Nisse Voltri, vilka båda medverkar i musi calen. l teamet på scen med , verkar även Sara Jonsson och Margareta Björck vilka också l1aft ett ord med i laget vid instuderingen.

på

v~ är emot rö~ni~g och an?r.a gIfter som manmskan anvan der:. Ideerna " pres'enteras som showinslag i vilda väaterI).-stil, 'som , semesterliv på en öde ö O.S.V. Till slut finner . de dock att de inte kan förverkliga upp draget. I slutet av musicalen klargör de sin inställning till missbruk av drogel', 'pekar på följderna och visar på , möjlig heter att lösa problel!len. '

4 De unga aktörerna satsar Nisse Voltri, Martin Uddenstraud, Ma,r gareta Björck och Sara Jonsson sjunger cowboysånger, - enormt på fart, show och medan Gun Jacobson "filmar". musikalit~t. Den röda tråden i musi~alen är spröd. Detta mås-, Iielheten blir dock något rö tekniska trådarna håller ett 13- att se. Där finns väldigt myc te overbryggas med gags" L 't t 1 '- k h d ä.rigt "underbarn" Gun ket av sånt som uf-spexen bor 'kf"" . h å . ng. I e mera OglS an · bb s~a. repl ormg oc s ?ghgt Lling, klarare övergångar 'och Sandström, Vid premiären klic; de innehålla mera\ av - me val~J~d. ~an satsar hårt på att mindre "budskap" på ' slutet kade ingenting. ningsfulla texter, röd tråd, få Iden" l showen att slå. skul-le kanske bättre upp .helDet man gör, gö~ mim bra. heten. show, fina sångarrangemang . Det är toppförmågor som med usicalen ~Sara är en intres och fart och fläng på s'cenen. verkar. De är dock inte mer än Belysning, färger, dräkter sant pekantskap som alla drivna amatörer. Mest lägger och massor av rekvisita spelar revy- och programproducenter man märke till Nisse Voltri. I en viktig roll i musicalen. De i Österbotten borde passa på Sven-Erik GIader

Femårsplan utarbetas {ör Närp,es-verl{samhet ...

" gårdar i 'sidobya,rna" Stora . samlingsplatser- för utolD . i . centrum kommer att finnas i Yttermark - Ytter markgårderi - i överma~k Hemgården - .och i Pörtom . uf-lokaTen.

De fem medverkande -:- även Gun själv är med på sce nen --o upprätthåller en re klamfirma "Sweden drung . . . . . free team". De får ett erbju EN FElUARSPLAN för ungdomsverksamheten i Ni'irpes ut dande att göra en reklamk8.m~ - Sedan räknar vi med bya arbetas av ungdomsnämnden. Grundutredningarna ,är gjor panj för en ny cigarett. Även gårdar i :röjby, Norrnäs. . Böle' da, lika ' så prognoserna. Nu gäller det närmast att få pla ont det gäl' emot deras prin och Pjelax. T.ex. Böle folkslwnen utskriven. ' ciper om ett drogfritt liv åtar la är en av, de första vi vill Qe sig uppgiften. Trots att de ' ' - Det blir en decentralise- Närpesgården och skolcentrum rändra till byagård, säge~ Tax bar , många slående ,o ch roliga ra<\ plan, säger ungdomssekre blir 'klara, räknar vi med att ell. Uf-lokalen i Böle är dålig. ideer om hur cigarretten skall terare Kurre T a x e Il, som är centrum har fått sitt. Därför Väggarna buktar, och det är marknadsföras lyser det dock den som närmast har hand om har vi rätt mycket koncentre- risk för att den kan ramla 1u!la , lidAn 'Dän,,", Att il.. .';,,1_ a ...botAt rnACI nlonon ~.:at1~n 'r0+ nCIa n~ . hAhOUAf oU' hua :.. ;},,,,n. r\ (i yo 17 00 " ;'1'1rron llnt'Y~I""\"·'V..c,'

verksamhet bedrivas längre. Föreningarna skall få myc ket mera anslag i framtiden. Nämnden räknar mec;l 'att alla föreningar skall ha hel- cller deltidsanställda ledare. Ungdomsnämnden\,! ordföran de Per-Ole L u n d e Il säger att Närpes alltid varit en ung domsvänlig kommun. Det räk nar han med att den skall vara även i fortsättningen. I år får föreningarna 41 000 mk. Den summan kommer att hö jas betydligt under de närmas 4-n.

-Fn~

A.... n~