Österbottniska Posten (ÖP) nr. 45 1973 by Österbottniska Posten

ö$terbottn iiSka p,o.s-t -e---n' ' ()!Ot';'rholtni,.k ,

ur(::cfn",,.lid:llnll

TOl"sdagfm den - 8 ilOV. 1973

~p-~

information:

Aktuell

I!, äl~.:ö.v,a

e'n :'

·S*TERBOTTEN

I dag kostar det 3 mk, att besöka en läkare på en' finJändsk hälso vårdscentral. Detta är en av de reformer som genomfördes då den nya .hälsovåroslagen trädde i kraft.

* dendethär ,numret presenterar vi bl.a. hälsovårdscentralen i Närpes, första på svensktliåll i landet. En hälsovårdscentral är en I

s.k. öppenvårdsenhet med läkare, hälsovåPdare och behövlig medi cinsk utrustning samt bäddavdelning.

* sjukhus" Vi berättar också 'om Centralsjukhuset as!!, som är för det österbottniska kust.o mrådet., Centralsjukhuset ä!, ~ ,V

"huvud~

, i dag 'ett stort sjukhus med 9 avdelningar, 430 vårdplatser och 52 , läkare. Vi4 sidaJ:l. om ' eep'tr,lsj~us~i finns ,i ku.stOD)~et ~å krets,s jukhus, Mabnska ktetssjukhuset ' i , Jakobst~d ,och Bottenha vets .kretssjlJkhus i Kristinesfad. Dessutom finns Mellersta öster ~ott~n!! .ce~.tr~!sj'J~UIi tG~I~karlebi. : , - , ' , " " ,

*'. vård: Just ·nu. satsar ,man i Yanland starkt , , .

på ' förebyggande och öppen .

". *mi1sovA.rdaren

är

den man först , vänder sig till. 'p, bilden

far hlUlIodrdare Sally Karvenen blodtrycke& pl UUa Rintaia. -

_.-.-GQttinulldanserna ·ilårozonen---',

o .

"~-- ...

. I"

• .,

~•

•

;

_. .

.... ..

~. , ·~~: I)lir .sliitstriililla 'täno.okvållår? ·. ,. ' :, : . " : ,t '-, " , ", '

',", ' ,..',,' .., . '. _'". . " ,, :

GÄMMALDANS·E NHOTAS just nu. Den riktiga .g: ~nlaldansen befinner~ig' . Cakti'skt i en :farozon, säger GretaOSnåre~ :Vis~t är.'gammaldanserna populärs; :gåIJg ,vid j~zfes~iv31.en , ~ . Ume~; . ' ,)!!!tiDgtO:n ,'cif" den · stora : Ölf?D .' vilkeri i-oll barsjä.:va gammaldanSen, i . Så~anhanget? " attraktionen· vid årets ' festiVal; .. och ,"biIjetterna tog slut ,DET ÄR FEL ' att annonsera ut en tangokväll soin gammalda~s, ' hävdar " fr'u långt i för.v'äg. 'Rappo~t, ,från fes.tivaien ' på ,'s iSta sidan. . Snåre därmed intet ont sag. om tangon. Men gammaldansarnahörja'; svika, då tillställningarna som utannonseras {ör dem är 60-talsdanser. .. -,..... GAMMAL '-ÄB· RDST; bevisade -Duk1; ~ElliDgton , - åter · en ~

.... l

;

,' .

Vi borde få ett mellanting ,meilan d~m riktiga gammaldan-' Is~n och den , mo?erna dansen,, ', sager hon: Det flOns knappast underla,g, för flere tillställning ar, men med litet tolerans kun- , de väl bf!de gammaldansare och J.angobitna trivas ' tillsam mans.

I Sverige talar man om ']ml tis" ; man spelar ett par gam maldanser och ett par moder na danser. De som inte dan sar ' hambo, kan dric'ka en ' läsl5; under tiden, och vice versa fÖr de som hellre sitter då tango spelas.

Duke ElHngton kung.

ett halvt sekel

storbandsjazzens

obestridde

- Vi borde också få igång någon form av "kultis", ,säger fru Snåre. Fast namnet borde kanske vara ett annat hos oss. Gammaldanskurserna har va rit populära de senaste åren: Men som det håller på att gå nu har de som gått igenom en

• Forts. sid.

Gammaldans och folkdans hör Ihop. Pa\ bilden folkdanSare på , övning I Lal'8mo:

OSTERBOTTNISKA POSTEN

långt härden

, ,Grö·na ,vå~en?

ÖP,'- Hur ,

8 nov. 1973

L·

. L .-

lande priser: alla vill samla turellt. Mycket hårrelilan gjorts, men ,mycket - återstår. på sådant_ som :.-h ar anknyt ning till gången tids männi~ Förutsättningarna att bygga skor och arbete. hus på landsbygden bör allt Hembygdsmuseez:na lockar _ jämt underlättas; i ann_at fall folk. är t.ex. beslutet om mindre skolklasser ett slag J luften. På_ må nga orter 'hqr bygde ,dräkten pånyttfötts: den var Och skolor och butiker be ju i ' flere decennier så gott ' hovs på . landsbygdeu: som försvunnen. . Den Gröna vågen är inte Och ' i. 'allt detta !:pelar de någonting som ,lever " enbart av romantiska vindar, : utan unga en aktiv rolL ; - ... den kräver reella , . reSurser för *~ Realitet och romantik ' 'yart leder utvecklingen? att bli meningsfull. Men re Egentligen uppstod den Men ·det i lmltursamman dan i \let som uträttats lig Gröna vågen som ' en sorts hang mest uppmärksam,made ger en förhoppning ~m ökad balans mellan stad och lands proteströrelse mot det allt är ändå de folkliga evene mellan , kommersiell mer stadsbetonade samhället: mangen, som varje sommar bygd, unga mänskor ,började söka samlar en talrik skara~aktiva masskultur och nedärvd folk lig kultur. sig ut till landet. Politikerna och en ständigt växand~ pu ' fick snabbt upp ögl)nen för ' blik, också på svenskt håll i de decentraliseringstendenser landet, där publik~iffrorn~ 80m här låg förb~rgade. ' Så statistiskt sett borde visa en

föddes så småningom den sjunkande tendens. • ~

Gr(jna vågen, som till sin na Hur länge ' kan, detta pågå tur är' glo,bal och ~om ihne - , och vad kan bli beståen Gruvjobbet i , Korsnäs tar f~ller både en reell kärna och de ?, slut. Det är, ett ,besked 'massor av 'romantisld svär Eller skall !pan överhuvud som kom, icke oväntat;· men meri. taget ställa dylika frågor: snabbare än väntat.'! början av november fick inemot 20 Allt kan inte bli, s6m förr. är det inte nog så länge ' in man gå, och om ett par vec~ Mim mycket kan förändras, , tresset hålls vid li,i~ kor får resten, ' ungefär lika ,förbättras! Det är det nog inte. För många, avsked. varje _organisation, t.'3X. spel Det är idim med elen Gröna Rommunen har försökt gar dera för dagens situation och mansgillet och folkdansring vågen. bl.a. byggt en industrihall, . en - eller varför inte ung d är ' allt som hör samt '" ag domsförbundet _ måi;1e det som på sikt anställer mer D!..an med !olkliga kultur- , vara angeläge't att ' känna inte och mer folk, men för flere av dem som nu 'b livit eller blir ,strävanden populära. Hem bara dagens publika illtresse, arbetslösa är läget inte direkt slöjden slår, inte ' bara som utan också (i görligaste mån) ljust. försäljning åt turIster, och Arbete vid andra gruvor vilken riktning detta intresse gamla föremål betingar svindpå andra, ofta rent finska or-'" tar sig i framtiden. ter - intresserar inte i högre Den Gröna vågen Ilar gjort grad. ' För ~ånga blir det ' kanske Vasa. i att många' tvingats omprö

Pro,blem K · l o,r · snas

Bibliotekens

'VI·, blir·

dilemma -

samre ,

• Att vara stjärna är för många ett ideal. Och :stjär nor finns på alla områden: inom idrotten, i politiken, i fil~ns värld ' . . . Det är få , stjärnor som har sin framtid sa dåligt ordnad som idrottsstjärnor na. Faktum är ju, som Tau no Jorasmaa nyligen skrev, att även om idrottsmannen .kan ha direkt nytta av sitt idrottande står han efter 'sin aktiva tid på bar backe.,om han inte sysslat med någon ting annat än träning. Sanningen i detta

p~st~en-

Ett avskedande ä.r lösning ' - det bara ro rar problemet för dea. det drabbar.

Från fackligt håll niI. . . . des vid ,;uthbacka-mötd läget rörbättras, men ingalunda så bra borde 'vara : fackliga fä endemän och facka.vdem"'r ar får då och då ta : alkoholproblem.

ldro~t, fylleri och

,a;bortlagstiftning de har många idrottsmän bittert fått uppleva. Nu skall en ändring till.

• •

Ytterligare en aspekt framkom (av före:ta:~_.. ren Torbjörn LaMenius :

Målet är att ge .idrotts män möjligheter till studier och arbete är föremål för en seriös diskussion. En ar betsgrupp under Knut Aas (chefiör rörliga polisen) skall ' arbeta fram , en hel • Till sist några notiser:

hetslösning, som täcker ut - det finländska

bildning, studier, yrkesval . flyget fyllde ,50 år octt' placering i arbetslivet. november (det är för - Det är inte en dRg ' för världens äldsta verksi..._ , flygbolag). En smula tidigt. - nali~tiskt uttry.ckt: Fb:~" Bakom ligger president , blåvlta vingar .har Kekkonens förslag om en mycke~ reklam -för Fn_.... stiftelse som skulle friimja den östeibotblilll_ idrottsmännens yrkesutbild- ' ning; den stiftelse som bär småindustrin skall kampen om de ston , presiden~ns namn har un der den k()rta tid den verkat ' peiska marknaderna gjort. en del nytta, kanske det nu skall gå tilL I =-va sin traditionella verksamländerna är det ofta si främst genom ' att aktualise het. Till dem hör , också ung ett företag -(också ritt ra problemet och , peka på: domsförbvndet som hållit fast några ' av de vägar som är ra fÖretag) tillverkar m .... •• vid sin sommarfest även om ra ' produkt, medan möjliga-att använda; De kommunala lånebibliote - småföretag i regel b~ ken , noterar ständigt ( ,?) varje förbundss~Yl'else~edett otal produkter. Den stigand«l utlåningssiffror,men lem redan länge har insett Många _ skolungdomar och • SpriteIi På. ' arbetsplatsen ra' i ' uppgiften , ' studerande har lika då~ blir trots detta är d-et , endast' om- ' att den mte kan konkurrera är alltjämt ett probl...m. Ny li~hjärtverksamhet och blod branschrationalisera. alt • ~g aOprocent, av ' befolk- - med ~~Yhet~r 130m, ' bärs cirkulation som _ 60- ' och 'l:O~ ligen ", diskuterailes . dejihär , småi,ndustrln en ny lIInIt ningen... som :,a nlitar ~ibliote- fram av den Gröna vågen. , frågan v id ett ,möte påJuth ' tur. ' " åringar. kens tJanster. , ' backa; , deniil{Ssv:en'sk~ do::, Detta säger gymnastiklä, , Hur; skan bili1ioteken ' nå~de ' Vem tar tilh'ara centen ,Sven Lokander me-." rarnas förbUnd,.!!Om , und~r~ Övriga , 70 ' pr9centen?

'#ad,e att äv~n om arbetS den 'Gröna ,vågeil sökt , de ungas , kondition, och , , Det ' .ärbibliotekensdilem- ,

och salnhällsmiljän utlöser , VI!.'d ' <. ungefär ' samma skrämmande 'alkoholniiSsbruk är det' ofta ma, '.' , En .intressant fråga: ' -,bild ger försvaret. " Att pygga nya bibliotek lö ' .' ' .. " '. . ' som l ,' < ' N' u a"r' detta ' , m',,gen 'n' y"...., ,' .;:'t' . , ~,, svåra ' barndomsupplevelser~ ser inte problemet,iiven om ' gör ,de' organisationer . '" t.ex. otrygghet ' i . hemmet, , dylika ocksa behövs. För ' att dag lever högtpp.GrÖila vå- ,,' flere ' års tid har det då och som är den direkta- orsaken. " nå nya lånekunder (1;>9kl~';; ge~ rör attb~ästa sinaposi- då ,publiceratS uppgifter.. om Men; menade .hin; det sliulle ' ' re) borctebiblioteken : gå ut ' tioller? .. Är "det nog med, de hur de' ungas ,konditionför- , ' galla at~ förbättra : arl>et:s~' ,~ S- , ' even~mang ' ti ll, folket, satsa ,på bokbu som anor dnae och sämras, men några påtagliga miljön ·, så : att de utlösande ' , sar, arbetSplatsblbliotek, Sinå , förbättringar ' har inte kunnat faktorerna ' blir. så få soin är ' den ~kolning som ges till- , utlåning5stationer i siunban~ , noteras. , 'möjligt. med ,kafeer, . UngdomSlokaler räcklig för 'att rekryteringen . Informationen går inte ' skall . vara tryggad? ' fram. De unga vet inte, hur osv. • För några veckor sedan Visst är böcker dyra och Den : Grö~a vågen har också . dåliga de är. slöt - som någon kanske de kan i värsta fall förkom ' en annan och djupare Intresset för motionen ökar, läst arbetsgivarnas ocl;1 ~s! , men- det, fi~:ns ingen, aspekt, vilken redan , antydmen det ·är främst äldre som arbetstagarnas ' centralför bIblIoteksbok som, ar så dyr des: den pOlitiska, som syf-' berörs, dvs. som vaknar till ALF SNLU___ för stat ' och kommun som ' _ in"sikt om att ' de inte bara bundett avtal - en rekom mendation - som går ,ut på den aom aldrig lånas och lä-' tar ,till ~tt hålla \andsbygden kan sitta. • ses. vi<L liv, ekonomiskt och kulRyck upp dig, ungdom!

(

i veckan

' som gått

Den folkliga kulturen upple ver en våldsam renässans. Folkdansstiimmor ' aamh:ir tu- , sen~ls unga,' spelmansmusi ken ' blommar upp _som aldrig förr i modern tid och. olilia eveneIl}.ang ' med ,an:rnytning til~ folklig kultur avlöser var· andra: ' Kalas på , Stundars. Sjöslaget är typiska produk ter av den Gröna. vagen. ? . Det' finIls' andra.

•

Torsdagen den 8 nov.

T.enclagea den 8 nov. -

1973

OSTE_BOTTNISKA

~OSTEN

--------------.....-------......------------......------......--............-

'Fol1u1ans utjämnar generationsklyftor~

.Ny grupp .iLarsmo. FOLKDANSEN kan utjämna generationsklyftorna, säger

fru Ann-Marie Karlsson' i Larsmo. Dir samsas både yngre

och äldre dansare i en grullP som nyligen börjat ·öva folk

dans 1 den nya sporUitugan. Detta är någonting nytt i

Larsmo. All verksamhet ' i föreningarna har legat nere, och

inga lokaler har .funnits. Men nu finns sportstugan, och

genom arbetarinstitutet bar möjligheter för verksamheten

skapats. ......,

Ledare för larsmodansarna fru Karlsson. All kulturen

är Greta' Snåre. Greta och verksamhet har legat nere I

Bjarne har så många dans- Larsmo, men nu finns det i

grupper igång i år, att ledar- alla fall en början.

paret fått dela på sig för ' att . Arbetarinstitutet är ett .bra

hinna med alla. I Larsmo . är 31 stöd för organisationerna. Des

dansare inskrivna. A ~ dem be- sa får ordna sin verksamhet

~aktas 90 procent som nybör- rätt självständigt, men "arbis" Folkdansen utjämnat' generationsklyftorna, säger Ann-Marie Karlsson, längst t.v., och lår med jare, skaffar och avlönar ledare. In~ håD av le~aren Greta SI1I\re. i mitten. Många av deltagarna i folk- om " arbis" ram arbetar också let har nykterhetsförening~rna nngdom i Larsmo, säger fru upptagen varje kväll. Men dansgruppen är unga, deltagar- sångkören, och likaså flere verkat där. Men de senaste Karlsson, ungdom som alltid kommunen borde också få na är från 15 till 50 år.gymnastikgrupper. åren har all verksamhet som måste åka långa vägar under ungdomsledare och -sekretera I LarsmQ har någon SöU~ , sagt legat nere. . sin fritid. ...._, - Detta mea" arbetarinstitutet är någonting positivt, säger förening aldrig funnits. I stälDet finns massor med Sportstugan ' är bra, den är re, åtminstone på deltid. .

1 11111111111111111111111111111 i II 11111111111111

God l{ondition d ?

- va'd '...·aret.

För krig mot kriget· säger unga i J stad LöRDAGEN den 3 novemb~ r antogs stadgarna för Jakob stads nya fr.edsförening. Ett tjugotal ungdomar och ett par äldre personer hade liOmmit till höstmötet, som föru tom stadgarna behandlade ocl{så verksamhetsplanen och styrelsens ' sammansättning. Dessutom beslöt man att L de cember anordna en penninginsamling till förmån för byg gandet aven skola på Sicilien.

•

GAMMALDANSERNA

kurs ingen' användning ay sina kunskaper senare. . - Det är dessa som på mån ga hå ll är stamtruppen på gammaldanserna. Men om de inte får dansa de--:-danser de lärt sig, förlorar gammaldan serna denna stamptrupp, säger fru Snåre. De som inte är intresserade av gammaldansen, måste 'k unna tåla 'att man t.ex. tar en kvasldans. Mera hambo vill Greta Snå re n a . med på gaminaldanser na. Ot:h sprättmazurka kunde vara med. Däremot anser hon inte gammaldansarna mogna för polskorna. - Gammaldanserna är populä ra, men håller tyvärr på att 'bli ta~gokvällar .där man inleder med en vals, spelar tango ett partimmar och så ,tar en vals eller samba igen . Och det är

Är det snabbhet, styrka, uthål- för att utföra endast det ""an Många 'menar, att .man liga" arbet~t, har m an ingen mar

, har god kondition om man hinner ginat Man behöver alltid en re serv, en säkerhetsmarginal, ty

en viss sträcka på en viss tid. Till ny ordförande i styrel- tillstånd som utesluter krig" . "Ja" men det beror ju pä 1\.1- man vet aldrig när en extra an sen valdes Leif-Erik Holmqvist. . a) - genOIl) att konsekvent ta dern", invänder kanske någon. strängning . väntar och man be Inom sej ' valde därefter styrel- ställning för fred och fredsar I "Man kan ju inte jämföra en 28- höver denna k raftreserv, sen Harry H~ltti till viceordfö- bete, genom att ta ställning åring med en 68'- äring"" OCH DETTA BEHöVER ALLA rande, Sven-Olof Karlsson till fhr missgynnade och förtryck Det är just det som är .det MANNISKOR. Ingen klarar sig i sekreterare och Annika Holm- ta grupper mot förtryck och grundläggande, Man kan inte och längden på ett minimum. ström till kassör. 'övriga sty- orättvisor, genom att sprida bör absolut inte jämfö'r a två perOch fÖr att alla skall få bättre relsemedlemmar blev Sten Wes- information 'om missförhållan soners kondition ,genom att ta tid kondition, behövs motion för alla. för en viss sträcka. Man har hel- Det hjälper inte att endel motio terholm, Barbro 'Westerberg Iden och problem samt genom och Kerstin Granroth. att föra fram ickevåldsalternaler ingen måttstock på ' hur myc- , nerar och en del t .o.m. tränar. ket ens egen kondition för bättrats Det fordras en insats av envar. Det mest anmärkningsvärda tiv 'lid försök att lö~a kon,' f"orenmgen '. .. a tt d en sto- flikter . genom att jämföra med grannen. Motionsidrott är inte enbart för f or ar Det måste därför mätas indivl- hurtbullar! Det rör var och en. ra majoriteten ' utgörs av ung- - b) genom att ' föx:söka medla en ganska enformig modell. duelIt! Konditionsträning" och mo- Visst kan man motionera och hål domar. Påfallande är också det vid konflikter. tionsidrott bör därför utövas indi- la sig igång utan alla dessa mar sätt .?å vilket medvetenhete~ I c) genom att delta i deba t viduelIt. Det är Inte jämförelsen sch er och motionsjippon, men yar o.m varIdsproblemen kan ta seJ l ter, genom att anordna diskus • med grannen som är viktigast, för inte- ge den vanliga motionä- ut~ryck ...Ett pa~. a~ I!led~~m- I sioner, genom att skriva. ar Det primära är , att den personll- ren chans att träffa andra Iika- marna tanker namhgen nasta tiklar i tidninga'r genom att go. prestationsförmågan ökat, att sinnade, känna gemenskap och rår åka iväg som volontärer !anordna demonstr~tioner ge- THORDIS STEN återvaldes till man känner sig behärska sin egen glädj.e . . till Brasilien och stanna där I nom att sprida affischer', mär ordförandeför Purmo uf vid års- Den som utövar något slag av ett år. .. .1 ken o.dyl. för att få : män- mötet. Viceordförande blev Bo kropp, käpner glädje och tillfreds ställelse över förmågan att kunna idrott vet vad denna gemenskap Före~ingens stadgar. ar l Iniskor att aktivt ta ställning Ingmar. Karlsso~ sekrete~a~e röra på sig. vill säga. Jag skulle 'önska att stort hkadana som Finlands mot våld , för ickevåld. . GunneVl Käcko, Vlcesekr. . Maj-LIS fredsförbunds. Mötet beslöt d / Sandström, ka&SÖr Bo-Erik Fors. Att man springer . och rör på även sådana personer, vilka ' inte också att ansöka om inträde i .d) genom att. ~nor na re vicekassör Karl-Johan Mattjus sig endast för att t f d e n noteras. trämir, utan endast motionera r . gelbundna studiecU'klar ge" . , , 'är att beklaga. Det är synd om utan ~ågot speciellt mål, skulle d e tt a f"orb un d . O m f oremngens t " tthåll tt b'b och övriga styrelsemedlemmar l målsättning stadgas i paragraf ~om a t uppra a"e I Anita Nurml, Torsten Löfblicka den människa, som inte finner beredas samma mÖJ·lighet. Den llotek med aktuella bocker ge t å "F'" .. d ål" , och Guy Käcko. . tt . b' d .k någon annan menIng med att hål som tävlar inom någon ldrotts- v : orenmgens an am ar . f"r att verka för ska pand t ' aven nom a m JU a unmga o eStyrelsen, fick 1 uppdrag ' att , la sig i fo rm. gren, har massor av tillfällen att e läsare o dyl så att förenings . . . på rätt och samarbete grun .. " . . planera verksamheten och göra Varför behöver vi motionera komma ut och träffa hkasmnade. d d f d '1' . t"II t f " d t medlemmarna ska ha mOJhg- upp budgetförslag. Likaså fick ? M . ä .. tt a re SVI Ja l s a e or e h' d h f t '. och skaffa oss en god kondition. en, motIon ren,. som ar van a ·l·t·· t" k d' t t tt et att stu era oc os ra seJ styre'aen ' uppdraget att förbereda ä' t' d h . t mi l ara an an e sam a "'l . f d f å h f d <P J ag vill pästå, att man I n t e g · sm mo lonsrun a, ar In e d k t 'll b f" t d t sJa va I re s r gor _oc re s- en stadgeändring. Fö.· reningen hyr b t .• '1' h t h ' t me ver a I e as an e av motionerar 'för att vinna ett Jång- samma mOJ 19 e , om an m e ens I tt åd t II f lkl' t -tt ar e e.' t kl bbl k l t å d . inom sitt eget område, motionS-I e s an me an o 19 ra su u o a en v agar l yec lopp eller en tävling eller skaffa .

. e) genom att informera och kan ät 'Folkhälsans ambulerande sig fina placeringa r i dessa ! Nej, idrotten,- får sin "tidlösa" klass. .' .. .. propagera för vapenvägran och barn.trädgärd. då r ä n a r 'm an. Jag är övertygad om att det · sulent NIls-ErIk Wiklund sant, uppmana -till civil tjänstg'oring. __'__________-:-__ Motion behövs för att få en finns många, många flera motio-I' där han berättat om.. Arosmarschf) genom att göra det möj god kondition. En god kondition närer, än de som finns i motions- en, som anor~nats for andra äret ligt för personer att utföra hu- sådant arbete. behöver man ·för att klara den loppens r esultatlistor. och samlad.e ov~.r 4:500 deltagare. , manitärt arbete där sådant beg) genom att regelbundet anst rängning, som går utöver den Ett bevis på detta ger det brev, Med motlonshalsnmg hövs; ex~mpelvis i u-länderna anordna , insamlingar- till för vanliga. Om man har kondition s9m Svenska gångförbundets konG u r I i och genom ~tt uppmana till Imån för humanitära ändamål, lighet?

PurmQ uf omvalde Thordis' Sten

I .

I. ·

oST

E R8 OT T N I SK A

P O S T E_N

Torsdagen den 8 nov. -

1973

SSCHWOPP- IGEN! /

_fterfrågade . .. . . l Oslerbolten ;' . .

.$aml :·dragplastwet ~

-STIG·. · ...

•

. I

JOIIANS.·:

Bussar : 'Wester fr. övermark 19.15. Närpes 19.35. Tjöck . . 19.55, K : sta~ 20.00 o. Lappfjärd . 20.10.

"- ' "

Haglund fr. Kaskö 19.45, Skrattnäs 20.00, K:stad 20.15. Sideby Trafik fr. S ideby 19.15. Skaftung 19.30, Da,hlen 19.40, Härkmäri 19.45, Träskvik 19.50, Lappfjärd (via mejeriet) 20.00, Pärus 20.10. . Mäkelä 'Teuva 19;30, Perä lä 19.40, Myrkky 19.50, Tjöck 20.10. Lappfja rd 20.30. Mäkelä fr. Vesljärvl 19.10, Kärjenkoski 19.20, Ohriluoma 19.30. Karjjokl 19.40. Wester fr. Honkajokl 19.30. Kodesjärvi 19.45, Isojoki 20.00.

er.

Välkomna! ! !

Välkomna'! ! !.' .'

~ ALLA

·ÖVE R M A R K -

TIDERS DANS I ··

Lörd.10.11 kl 20-01 F ör musiken svarar de erkända orkestrarna

CARACAS

WICTORIA, '

BUSSAR, Vester fr. Lappfjärd kl ·19.10, H å glund fr. Kaskö kl 20.00, Ingves fr. Töjby via Nämpnäs kl 19,20, Strandlinjen fr, yttermalax via Långåminne kl 19,15 -

;

......

GAMMALDANS I SKATILA I

DEN EFTERLANGTADE

UN GDOMSDAN,SE N.. -i

lörd. 10. 11. kl. 20.00

L Ö RDA-GSGÄ NGET

5 O LF

SERV.GR. ..

Fred. 9. 11. kl. 20--01

.:..

-Annonsera -

•

-ZOTCH-

••

-:;-

OSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 8 nov. · ....:.. 1973

**********************j

~DANS *

JA, FÅR Vl~ LOV ATT BJTJDA PÅ EN HELKVÄLL VAD SÄGS OM ...

*** ** *

I KVÄLL:

BIN)

~Lördagen ,lO. Il. ...

· kl 20.0Q,....-OLOO . ~

ELLER' VÅ' TYCKS OM ..

FA.: N'T A-.5 1.Ao'

HERRARNAS

··

~" * ****************r******

' CIRI~5

(f.d. BLOMMOR , o

NöJESCENTRUiU

A r . '.

lYilI1! ~.

il -te

BUSSAR. OT frän Vasa busst:- kl 19,00 via Kvevlax. OT från Kaurajärvl kl 19.00 via Keskis. Kimo. Oravais och Tuckor.

* »*

".'

v~ harklar 088, knäpper knappar na och beger oss till V ör4 p4 -ett helJestligt IÖTdagspartal. HEJ! Har NI nägon anmärkning pä vår verksamhet, framföt det .. då till ' oss. Har NI" något gott att säga om oss. säg det då till era vänner. TACK!

VUF

Söndagen,11 nov. 'kl•.20--01 , .'

Barbarela

, ln~~~ället · med"stinf.!"! !!

.:"

/ ' .

.......

p:rit~ntt1het:era ·; pli · : nlisl(j , iirs ~ · tidn inga;r : .

. ' ,

•

' ''.

•

....

·"vPreliminäril-'priser ia ·S.ÖI1 -1"974 Sdhärenkeltär · d et. . ... ,.,, " . "

•

•••

•

-o.

•

' , '

•

Sätt kryss i rutan.f9 r de tid,iingar Du.ö~sk~r helt el.ler .halvt &r . ~ : ~ :,~ ,.~, Om I;)u inte finner deti.dningar: Duön$kår·. bland de uppräknade;', skri.v. Smärre' justeringar k~n ske. . in tidnj.ngarnas ·namn p& de tomma raderna. , ." . • . _ _ _ Glöm intit att .fylla i namn och 'adress pao baksidan av kupongen. Du kan 12 mAn. 12 mAn. 6 m"n. .. VECKOTIDNINGAR . ej delbet. . m. delbet . . ij delbet. . lämna kupongen till posten utan frimärk~. SöU betalar pOrtot! 3 rater 2~ nr GAVOPRENUMERATION _ julklappen som är ny S2g&nger &ret!

... .

,•

. .-'

94,20 Damernas Värld Fib/Aktuellt ........... ............... 108,95·

Husmodern A ........................ 94,10

Husmodern B ........ ~ ........... .. 87,50 .. Min Värld ......................... 81,05 SE ... ... ............................ 100,85 Veckojournalen .................... 1M,85 Vecko-Revyn . .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. 94,........................... 85,80 a.ret Runt

32,40 .·Sl ,n) 5./),75 37,32 32,37 47,9~ 30, 17 44,25 28,02 51,20 34,62 61,20 37,62 48', 05 32,34 ' 29,60 . 45,50

SPECIALTIDNINGAR

12 mAn.

. . . . . . . . . . . . .o ••

•

A.II t i Hemmet •.••••••••••••••••

A.llt om Mat ...••••••••• : ••• ~ •••

Teknikens Värld ............... . . Veckans Affärer •••••••••••••••• . Vi Föräldra.r . . ••••••••••••••••••

12 mAn.

SERIETIDNINGAR .. .. .. .. ..

. .. . . .. . . . .. .. . .. .. . .. . . . .

. Dennis . ...... .. ..

.o.o .. .o ....................... .o .. ..

Buster

ca.ntomen ........ .o ~ ~

47,55 . 45,15 76,20 149,05 . 40,60

. . . . . . . . . . . ............. ..

Lilla Fridolf .•••••--; ••••••••••••• 91 :an . . .. . .••••••••••••••••••• Seriemagasinet

47,46,05 49,90' 46,10 49,85 49,90

JAG BESTÄLLER FöUANDE TIDNINGAR (kryss

rutan)

6 mAn.

Helt Halvt Ar Ar

Husmodern (med jult.) .

· 6 mAn.

24,25 23,80 25,80

23,70 26, 25,90

Allt

.....

Allt om Mat

O .

Teknikens Värld ................

Fantomen

Kul med Asa-Nisse

.... SE .. .. .. .. .. .. .. .. ........ Veckojournalen ........ Vecko-Revyn . ....... .. a.ret Runt . .. ....... .. . .... ............... .. . .............. .......

Min Värld

41,35

.. . .. . .. . ..

Fl B/Aktuellt . .

.. .. .. .. .. . .

Helt Halvt Ar är .

Damernas Värld . . .. . . . ..

: 0

O O

91 :an

Hemmet ........ ...........

. . ................

4 .

.....

............

....... ..... .. .. ........ .,

Vi föräldrar

. ..... .... -

........ ·..................... · .....................

Veckans Affärer

D O

Prenumerationen börjar .. • . 1. ... -74 Delbetalning (ja!)., febr ~, mars) önskas O

.n .......

................. 'snsw ,

.n ....

nP'bts

en t l'Its

•

Torsdagen den 8 noy. -- 19'7~

ö S T E R B O T T N I S K A P O s}r E N

SöND.

.-. KRONOBY

11 nov. . kl. 20-01

"r" .

NU IGENII

- GAM LA VA.JA

Fredagsdans 9. Il kl. 20 . Populära

EN.OPPENKVÄLL I

CARACAS

(

NV'KARLEBY

är med

Turbuss varje 15 m. fr. n. torget

TILLSAMMANS MED

(

BUFfALO BILL GUSTAF WASA ,

~ ~

'w Förlä~gd tid ~.

Två topporkestrar

Danstrivsel, hålligång.

, U-landsafton i

NYKARLEBY 9. Il. kl. 20

Extra damernas

I LöRDAG 10. 11. KL. 20-02 • I

SOUND I

••

Arade

dansar~angörer

Höstmörkret har kommit och med det NUFS I

HALnINS BUSSAR: Från Jakobstad kl: 19.40. Från Gamlakarleby kl. 19.00 via • Kronoby-Edsevö-Benriås. Från ~e , kl. -19.00 via Pm:~Ullby':'-'MarkbY

. t I

Orkestern.s sammansättning:

K;ell Lolax. Kenneth Lo/ax David Thölix Rolf NorOm.a n . Clark Jacobsson Yngve Lolax

erar hum.kah d. Vivi-Ann Ba."r ck som· arbetat som barnledare se dan 1967. }{ursen 'är fränlSt avsedd för '. Det blir en fortsättningskurs ISödra österbotten. En motsva Sönd. : !l. 11. kl 15 på 10 för de ' österbottniska barnle- rande Kurs ordnas för mel~e:s ~ darna på SöFF den 1~11 no-ta oeh no.rra österbotten l Ja- Kan beställ as gehom SÖu. _k_al_e_n_,_ _ _ _ _ _~_ vember. Som kursledare (ung,- nuari. ' . cu"

Fortsättning för.barnledare

'" "'4

w .•

=-tO ,c.o ....... 4 ....... ••

' " " 4 b.

Frankeras ejl SÖU beta.lar

hammondorgel;dragspe/ gitarr . 'basgitarr, 'flöjt trumpet . saxof<m, flöjt trummor

J ..

TELEFON 10500 ,

sgng, sSng, sgng, s!ng r . sgng, sc§ng,

Ungdomssekt·e terarens kanslitider .

,.,.. .. '4

. Avsändare/Bestäl iar:e ,

________'---.< --....---IIII.IIIIIII!------.. ---.. J~ppo. Från Oravals kl. 19.30 via Hirvlax.

Oravais uf. medlemsmöte

Buss fr. Jstad kl 19.30 '

portot

. . . , ' Nam.n (tydligt- ) ,

Måndagar kl. 8.00-~1 . 30 Tisdagar kl. 8.00-11.30 Onsdagar kl. 8.00-11 .~0 Torsdagar ' kl: 13.00-16.00 Fredagar kl. 8'.00-10.00

Staden lakobstads Ungdomsnämn4l

---,--------------~

.S-J .tungar ' 120 på danskurs leder ~ eppo 'u! , ." . i. Nykarleby

Handelsesplanaden 10 D

Postanstalt

Postnf

Vasa PTK:s tillstgnd N:o 129 / "

.. ,i"r:..

""M

. , .. 7_

en, nw

en. F'18Ir'

. . . . to, F"'l:w? en .........

Stig-Johan. Jung~ ' utsågs till Inte mindre än mellan' 120 ny ordförande för Jeppa uf.vid. och , ~30 deltagare fann~ på årsmötet på måndagskvällen. pl~~. ~. Nykarleby då Velkko övriga i styrelsen blev John NIemilas d~DSkurs startade på .., Nyman, Börje Julin, .Rut Bä~k- måndagskvallen. }{ursdeltag:ar strand Max ' Sandvik 'Eivor Da var· ungdomar från hela .' ., ' , tredje ringens område. Kursen SandvIk, Peter Jungar, J ? hn fortsatte på tisdags- och ' ons -' tLassen, yngVe Forsgård och dagskvällen. Magnus Nygård. Arsmötetan- --=:..---------- - , tog nya .modermserade stadgar j utreda möjligheterna att reno och gav styrelsen i uppdrag att vera lokalen.

..t;,'

...

Aktuell information: •• o ,

HALSOVARDEN

~·STER-Bo'r' T-EN 3 ,,

upp,gifter _

Såsom till folkhä lsoarbe tet hörande skyldigheter åligger det kommun Inom ramen för neda n i 19 § avsedd verksamhetsplan: 1) att upprätthålin hä lso vårdsråugivning, till vilken hä nföres . upplysningsarbete rörande folkhälsan, vari in går . rådgivning angäende förebyggande av havande skap, och anorrlna nue av allmänna hä lso'/ärdsunder sökningar för ' komm uneQs invånare; 2) att ordna invä na rna s I kommunen sjukvå rd. till vilken hänföres av läkare utförd undersökning och av honom given eller överva kad vård och m edicinsk re habilitering. även som första hjälp inom kommunen;

3) att draga försorg om anordnandet av sjuktrans port. med undantag av an skaffning och underhåll av för denna nödiga luftfa rtyg samt av menföres- och ,md ra motsva ra nde speciella fortskaffningsmed el: 4) att upprä tthålla arbe tet för bekämpning av tandsiukdomar. till vilket hänföres upplysninl1's- och förebyggande verksamhet samt undersökning- och vård av kommunens '- invånares tänder: samt

5) att upprätthålla skol hälsovården. till vilken hän föres övervakningen av de s~nitära. förhållandena I folk- och mella nskolorna. grundskolorna. gymnasierna samt de allmänn"!. vrkessko- , loma inom kommunen även som hälsovården för elE'ver nå I dessa skolor ' samt } ör konstatp.ra nd e av el l"vs häl sotillstånd nödig specialun dersökning på sätt angåen de s~dan undersökning n lir- ' marc stadgas genom för ordning. Med invåna,re kommun avses i denna lag den..-som I enlighet med 9 § . lagen om befolkningsböcker (141/ 69) har hemort i kommu nen. Med persons bonings och hemkommun avses den kommun 'd är han är Invå nare. (Para graf 14 l : folkh lilsola gen)

Närpes satsar på ' hälsovård byggde första centralen!

DEN

FÖRSTA moderna hälsovårdscenh'alen j Svenskf~nland fiuns i Näl'pes! Centralen inledde sin verksamhet för ett par veckor sedan, men före det hade röntgen,· laboratoriet och tandvår den fungerat en dryg månad.

NÄRPES BYGGDE hälsovåt'dscentralen utau stats . medeL Medicinalsty! elsen ' ansåg alt sjukvården HälsovårdscentraJ ~ n är en "utbyggnad" av Närpes sjukhus, som utgör centra lens bäddavdelning. Just nu finns det 36 , bäddplatser, men från årsskiftet utökas de till 45. Därtill fmns en bäddavdelning i Övermark, gamla sjukhuset, som är närmast avsedd för kroni kervården. Denna har 20 platser, varför hälsovårds centralen -från årsskiftet för fogar över 65 bäddplatser. - Vårdpersonalen uppgår till c. ' 120 personer, säger chefsläkare Leif c;.. G r o el p, 26. Därav är fyra. läkare. - Sjukvården koncentre ras till centralen. All mot . tagningsverksamhet skall be drivas vid centraien. Man har haft mottagningar i Pörtom, övermark och Kaskö också, men de som kommer tm läkare vill van ligen ha en grundlig under sökning, och då bör man ha tillgång till röntgen och la boratorium. Vid centralen finns också ' akutmottagning för olycksfall o. dyl. Som hälsostationer funge rar f. d. rådgivningsbyråer na Pörtom, Övermark,

i kommunen val' så väl upprustad alt statens. pen gar behövdes pa andra håll. Alltså byggde kom munen utan slalshidr·ag. Kostnaderna steg till 2.600.000 mal·k. UNDERLAGET för hälsovårdscentralen är 13.000 personer, dvs. hela ' Närpes storkommun och Kaskö stad.

Hälsovårdscentralen har på tidsbeställning. En läka fyra tandläkarvakanser, var· re finns alltid avdelad för av två på central"ln, en i akutvård. Pörtom och en i Kaskö. En av vakanserna i centralen • Vårdarnbulans . är obesatt. - En socialsköters ka saknas - Sjukvården i periferin ännu. Groop säger att folk- är ett ·svårt problem, säger ' pensionsanstalten inte direkt Groop. Enda . möjlighete(l • Plmsionärsrådgivning för reklam fÖr sin " pro att ordna denna på ett till dukt~ ocli därför s iktar cen· fredsställande sätt är en Pensionärsrådgivn;ngen är vårdarnbulans. En sådan en nyhet som man' bedriver tralen på att få en sköters ka 'som skall hjälpa patien finns med' i planerna, . och vid rådgivningsbyråerna. Av den skall rycka ut med sikten är att mMl där skall tema med pensions- och för sjukvårc:1are -och även med nå sådana pensionärer som ' säkringsfrågor. Läkarmotta"gningen vid läkare om gå krävs . Ambu annars inte står under lä hälsovårdscentralen bygger St>' sid. I () karkontroll. - Kaskö och Töjby samt sta tionen vid centralen. Distrik tets tolv hälsovårda re är jämt f.ördelade i området. ' I fyra av hälsostatiollerna be drivs rådgfvning för mödrar ocH barn:

Centralsiukh1L~e~

två!i\pråkigt

men ·sprakstadgan uppmjukad

bara fråga om att f'rl(änna CENTRALSJUKHUSET"" I Va 8a .ä.r tvAspräklgt. mttiUs har dagens sitlJRtion, säger . sjuk ekonomichef Holger sjukhuset, som i huvud!<ak ii.gs , husets av de sveus!ol och h 'äspråkiga Strandberg. // kommunerna i österbotten ENLIGT DEN GAMLA slm\k ställt stora krav på , läkarnas stadgan hörde bl. a. Inkarna tiJI språkkunskaper, men senaste språkklass I, vilket förutsätter vecka beslöt förbund"fnllmäk fullständig tvåspråkighet l tal tiga att luckra upp språkst,a d och skrift. Endast tre läkare gan en auing. - I VERKLIGHETEN är det fyllde det kravet, och förbunds

styrelsen måste ge dispans rör varje enskild läklU'e, ENLIGT -NYA stadgnn ä.r kra vet för läkare god kunskap r både svenska och finska I tal och skrilt. I TREDJE språkklassen, där bl. a. de flesta sköterskorna finns, krävs goda kunskaper i bAda språken I tal, 'och nöjak tiga kunskaper I skrift. .

ö S T E R B O T T E N/l 9 7 3

Torsdagen den 8 nov.. -

1973

Centralsjukhuset u-th-yggs stadigt s jukhusfusioneren;Jramtidssak .

,,Lungvår.tkn :.fr(ln ':; J st«d,ti.l l.- VuS(l:

iiiiiii' i

CEN~ALSJiJKHUSET

i ' Vasa har 430 vårdpla.tser. Men ~' vi t~ker ' inte ' slå oss · till ro ännu, säger ' ekonorriidir, e k

, .. ' tör. '~oJger " S t I;' ~:n d ,b' er g: , Sj~khuset bar --bittiHs' levt ~ ': i stark-, utvecklil)g;F:ör två år sedan'" blev' 'senasfe " ut: , . byggnaden ' ,m ed ' 1~1 vårdplaiser . ~il:'r. :_ . ,' . N~~~,~~~1~t:j~!~t;!~i~01~;tttfl";1~ N~ST!\ : litbygg~d -,::.. : Iungåv~el:ningeil me~ 72 , vål-dillat-. ' if' ser ' ~ ' finns med isjtikhiISets feinårsplan, ' söm ' 'också. upptar ~n ..rehabiliter~ngsavdelning. , ,

Då , sjukhuset för tva år verksamhet frAn Vasa cent sedan byggdes ut ' för 12.8 , rum till sjukhuset. , . milj.' niksanerades' ocl(så": de " ~' I ' femårspIa~en· upptas - . gamla delarna. Saneringen arbetet 'på lungavdelningen kostade 6,3 milj. mk -- dry åren197~75, men 1976 är' ga utgifter för de 2.6 med kanske mera realistiskt, sä lemskommunerna men ändå ger Stranaberg. bara några års dri:ftskostna Laboratoriet som byggdes der. då sjukhuset tog:! i 'bruk Lungvården skall integre 1956 har inte. tillräcklig ka ras med ,den övriga sjukvår pacitet i dag. Laboratorieut den. ' TuberkulosdistrIktet rymmena skall utökas då . Centralsjukhuset I Vasa har nio avdelningar .På inrerriedicinsk~ finns 104 , vå.rdplatser, kl uppgick i centralsjukhuset lungavdelningen byggs, så rrugiska 116, gynekologiska 28, förlossnings 51, barn ~8, ögon 20, öron-näsa strup 25, strål 1. 1. 1970, och därmed ock 'att sjukhuset kan betjäna

behandling 4l och I observationsavdelning I ,anslot~ing till akutintagningen sju platser. Den så Östanlid sanatorium i Ja hälsocentralerna i cmnej sistnämnda är ,v asa8jukhuset tämligen ensamt om. kobstad. Östanlid har i dag den på' samma ,~ ätt som

kretssjukhusen i sina regio

136 vårdplatseJ i fyra avdel ningar, varav två totalreno , ner. v~rats och två fått en lät , O Sjukpusfusion aktuell ' tare renovering. Utbyggnaden aven lung En fusion mellan Ropar

avaelning vid centr~llsjuk1!u näs sjukhus och Central

set förutsätter att Östanlid sjukhuset har diskuterats

kan ,överlämnas ' åt Jakob länge. Med nuvarande lag

stadsnejdens hälsovårdsdi kan en sådan inte genomfö

HÄLSOVARDARE ar den nya benämningen på bälsosys.tra,r ocb barnmorskor. Det är strikt som dock int~ är ode ras. I den nya sjuln·ärdslag

bälsovårdarna de flesta människor kommer i kontakt med, till dem vänder mt\ll sig med lat förtjust över sjukhuset, som är under a.rbete strä

som anses bli alltför dyrt ' var man ,dock till att sam

allehanda småkrämpor, hälsovårdarna sköter mödca- och 'barnrådgivningen, skolhälso i drift. c vården öch är ofta de första man vänder sig till med olika besvär. manföra olika sjuk vårdsfor

Men tillbaka till central mer - i stället för tidigare

ORAVAlS 'har tre hiiisovårdare, två hälsosystrar och en barnmorska. ' Då folkhälsolagen sjukhuset. uppdelning av · lungsjuka,

trädde i kraft, underställdes hälsovårdarna arbetstidslagen. Men det är svårt att t'Jllämpa Förutom lungavdelningen mentalsjuka etc. - i sjuk

40-thmnarsveckan I praktiken. Under veckosiuten dejourerar en hälsovård~re ocb de and med 72 vårdplatser planeras vårdsdistrikt.

ra lir lediga, men pa vardagkvällar sköter var och en , sitt distrikt. också en, lungpoliklinik. Där De små centralsjukhusen , till flyttas tuberkulosbyråns motsätter sig sammanslag Hälsosystrarna Gunvor tills barnen är fyra veckor. ning ' av centralsj llkhusdi T h o r s och Saga C r o n Sedan tar hälsosystern över. , strikten; de an~er sina grän 'h o l m samt barnmorskan

En . annan uppglft för ser lämpliga för sjukvårds Lis-Britt S t r a n d ' har hit barnmorskan' 'är cancerun distrikten. tills skött sin~arbeten un dersökningarila där Ora - När det blir mÖjligt' att

gefär som tidigare. Enda vais i år undersökt ' fyra ål- , sammanslå Roparnäs och ·

, förändringen folkhälsolagen dersgrupper: 35, 40, 45 öCh Centralsjukhuset, vore en

medfört för dem är dejoure 50 år. .sådan åtgärd till fördel ur ringen under veckosluten. Hemförlossningarna har ' administrativ synpunkt, sä· - I stället' för att dejou upphört helt. Nu förs möd ger Strandberg. Men vi skall rera på , vardagsltvällarna, rarna till Vasa eller Jakob inte vänta oss några förde Mr vi valt att sköta våra stad;' ofta behover barn lar a ~ stora distrikt, alla ' distrikt och stå till tjänst morskan vara med på resan. . distrikt kan ändå inte ha al om vi behövs, säger Gunvor Hälsosystrarna sköter 'la speci9.'lister. Thors. Det betyder att ' alla barnrådgivningen, skolhäl Distriktsgränserna är allt

tre står i ber~dskap alla var sovården och har hand om så bra som de är, men vård

.dagskvällar. både akut och kronisk sjuk formerna inom distriktet

Rådgivningsbyrån är det vårel. -:- kunde skötas inom samma

centrala i h,älsovårdarnas Alla tre , hälsovårdare

organisation. arbete. Oravais har också måste stå 'till tjänst i olika - Vi skall inte försöka läkare i anslutning till råd delar ' av kommunen. Utan hävda, oss' på alla ' områden, givniiIgsbyrån. Ännu finns bil skuile det Inte 'gå att säger Strandberg. Vi liar en sidorådgivningsbyrå, men sköta .arbetet. t.ex. ingen avdelning för

avsikten är att verksamhe Från årsskiftet finns pla

hudsjukdomar i Vasa. Där ten-- helt skall förläggas till ner , på iih Oravais, Vörå måste vi samarbeta ' med kyrkbyn. och Maxmo skall inleda häl andra. Och även i fortsätt~ Barnmorskans arbetsupp hovårdssamarbete, men de ningen koinme~ toppspecia gifter består av mödraråd beslutande i nom kommuner listerna att.. finnas på lan givning, förlossningsförbere na har ~ånnu inte 'sagt sitt universitetssjuk Hälsovå.rdarna Gunvor Thors t.v. och Lis-Britt Stnllld samt dets fem delser ~ch barnrådgivningen sista ord. mottagningsdockan Kulle. hus.

Barnmorskor')

~älsosystrar

blev huxflllX hälsovårdare

...

Torsdagen den ' 8 nov. -

ö S T E R B O T T E N/l ~q 7 3

1973

Viktigt för dagens unga l~kare: ordnad ' jour, .·m o,d ernutrustning ·'Liikareden .·förb jutkr ,

~att · götåvapenijiinst' - DET VORE tryggt att --jobba på. ett 'centrals.jukhus. Där , fanns det alltjd 'någon . öv~r,ordnad att ,fråga och att krY- -: pa bakom t yggen ~på~., sager Björn._, F'<trs en, . 27-årig lä ' bre vid 'Närpes 'bälsovår(Jsceötrå1;; ';lIän :rår, 'niedhåll~av ' ';hefslakarenl:.~if'C G l'Qop. 2f;;-' '

VI ÄR INTE större' idealister än andra, säger Groop

som

svar på frågan varför tint a -läkare väljer en hälso central. Orsaken är , helt enj(elt att ,en läkare måste job 'ba ett ,år på bälsocenfral ' innan ban får , borja s'pe"ciali sera sig. Läkar's ituationeri är bra just delaktigare rent ekonomiskt nu i Närpes. Men Närpes är för en som har stiIdiesKul också välrustat. der, säger Forsen. Enastående, säger Groops Han räknar liksom Groop och Forsens kolleger. Groop med att specialisera sig, och och Forsen betraktar sig ,alltså lämna 'Närpes - åt som Javlga, eftersom de är minstone för en tid. ortsbor. Den förre född i Det går inte att vara övermark, den senare när läkare om 15-20 år utan pesbo. De två övriga läkar specialisering, säger Forsen. na, • Carl-Johan Bauer och Ingen av de båda har rik Peter Hellman, är också un tigt klart för sig vad de ga. - skall välja som specialitet. U?ga läkare i Närpl'~, Björn Det finns dQck inga garan- Porsen konstaterar att all det I andra. Då är det nyt tier för hur situationen' är mänpraktiken i en hälso tigt att möta vardagsproble om ett år. Visserligen har central ger ett vidare ar men. Närpes goda möiligheter att betsfält än inom större sjuk Groop har redan jobbat få läk~re, efterRom hälso- hus. I storstadsområden är _centralen är modern . Unga den administrativa hierarkin över ett år i Närpes och läkare drar oftn kolleger mera utvecklad. där har man kunde börja en specialise med sig: då t iänsterna är inte --lika brett arbetsfält ring. ~ Det är svårt att välja, besatta kan också en de;ou som vid en mindre hälso rering 'ordnas så att lälm.r centrFll. Många där får leva säger han och jobbar vida na inte behövp.r j0hba ihjäl på sänkor och hemoglobin, re i, hälsocentralen. Dessu tom är det roligt att jobba sig. om ma;'! överdriver litet. Den främsta orsaken till att - Det är nyttigt att jobba inom centralen nu då allt Närnes fått fyra unga läka- på fältet, säger han. Då· börjar fungera; nu är inte rätta tiden att hoppa av. re är alltså att läka-rn'l mås man kommer från universi Förra vintern var han en te få praktik, den andra att t~tssjukhuset. har man väl sam läkare i området. Nu häl~o~Emtmlen är värustad. digt iCp.3 H!'lti.skll uppfattnin - Dessutom är jobbet för gar o.m både det ena och är dejoureringen ordnad, så

Forsen t.v. och Leif C. Groop.

ma~ .kan känna sig ledig på le behöva läkare. Båda vän fritiden - om det inte vore tar på inkallelseorder. så mycket administrativt ar Bå,da väljer civiltjänst. Mi bete just nu för chefsläka ren. Det är verksamhetspla litärtjänsten tänker de inte ner och femårsplaner och en göra, även om ,de fick job

massa andra papper som ba som ,läkare ungefär hal

va tiden.

' ger arbete. Groop och Forsen är nöjda

Läkareden står i klart i Närpes, men ingen av dem , motsatsförhållande till mi har ännu avtjänat värnplik

ten, ,varför de båda har ett litäreden, säger Groop.

års civiltjänst . som väntar.

Därför väljer de civiltjänst Den civiltjänsten måste de tydligen avtjäna på central - på centralsjukhus om in te .-Jtuvudstaben accepterar

sjukhus, även ' om en hälso central minst lika väl sKul- hälsocentralen.

Bristrn på sjuksköterskor stän~er flere avdelningar Nvl{arlebv ar utan 'läl{are

DET BRISTER betänkligt i samarbetet mellan yrliesutbiIdningsstyrelsen ocb medicinal

myndigbe~rna, säger ekonomidirektör Holger S t r a n d be r g på Centralsjukhuset

Vasa. För ' några år sedan skars sjul.sl.öterskeuthildningim ned.

i DAG talar man "m, en brist på tusentals sköterskor i landet. Senaste sommar h 'inga

des centralsjukhuset stänga tre avdelningar i ju-li på grund av sköterskebristen. ocb nu

finn,s det tecken på att. alla sjukbus inte kan -hålla alla avdelningar ,öppna i vinter på

grund av sköterskebl'isten.

Ekonomiedirektör Holgflr ' S~ndberg.

Det är brist på 'både sjuksköterskor och hjä!psköters- " kor. Vasasjukhuset har det ganska viiIställt, anser Strandberg, eftersom man har sjuksköterskeskolan på samma tomt. Men det finns många sjukhus som har det sämre. ' - Dagens situation hade

kunnat avvärjas genom ett Men centralsjukhuset har j ntimare samarbete mellan ' det bättre ställt fl ärvidIag: utbildnings- och rlleclicinal- av 57 tjänster lir endast fem myndigheter, säger han , obesatta. För centralsjukhusets del Läkarsituationen är hopp är det alltså sköterskebris lös på många håll. Nykar leby är för tillfäilet helt ten som är ett svå rare pro blem än läkarbristen'. Det utan läkare, Roparnäs sjuk hus har endast fyra vakan- är svårt att förutse sköters • Forts. sid- 10 ser besatta av fjorton osv.

ö S T E R B O T T E N/l 97-3

'Som pensi~när .'återvänder jag' - NEJ, INTE förrän jag blir pensionär. Jag bar varit ·

21 år 'i Sverige ocb har vuxna barn. Vi har ingen tanke på att återvända. På semestern kommer jag gärna hit.

Har förresten köpt en stuga hemma i Voitby så det är

inte omhöjligt att man börjar bo där rätt mycket när man blir äldre. . Det är Bengt S v a b n . från Avesta som svarar på frågan om ban skall åter komma till Finland Svabn . är mekanisk reparatör vid Avesta Järnverk. Han ' har fyra barn i åldern 2%-17 år. I sex år har ban varit ordförande iFörepingen Svensk-österbottningar i Sverige ·som är lokaliserad till Avesta-Krylbo med om nejd. Det är de~ äldsta av de finlandssvenska förening arna i Sverige.

information via öP till .ös te~bottningarria i Sverige,

säger Bengt Svahn. Vi hade upp frågan på årsmötet och kQnstaterade att_ alla öster Bengt Svabn bottningar nog är intresse rade :av hemlandet och vad 11111111111111111111111111111111111111111111111 som händer där. Därför be- • BRISTEN slöt vi ge adresserna.

Man vet ju hur det pra tas efter semestern. Den ena säger si och den andra så. Alla vet något om förhål landena i Finland. Diskus sionens vågor går höga. Of - Vi var den enda före~ . ta är uppgifterna mycket ningen som utan att tveka motstridiga. Jag tycker att ställde vårt medlemsregister en saklig information är på , till SÖU:s förfogande för sin plats.

Torsdagen den 8 nov. -

1973

mänhet på centralsjukhuset personalpolitiken större upp i "Vasa, likaså förlossningar märksamhet, säger Strand berg. Sköterskebristen är na. Till Bottenhavets krets sjukhus i Kristinestad kan delvis en lönefråga, och lö nerna har justerats vid var· närpespatienterna också re jekollektivavtalsomgång. mitteras, men där har man Men man kan inte . höja skö -en skriande läkarbdst.

terskelönerna med ilågra lö-., - Operationerna kräver nekiasser, då skall ' också _narkosläkare. Det ä r främst , andra grupper ha en liknaD-o en personalfråga att sådana de höjning. Sköterskebristen fall skickas till Vasa. säger är dock inte bara en avlö Groop. ningsfråga. Vid olycksfall kan man Strandberg . säger sig va ra vän av arbetsplatsdemo dock göra ingrepp j Närpes.

kratin. Just nu utreder ban - Numera sköter man också tillsammans med förtroende hjärtpatienterna i en ' liten männen hur denna demokra intensivvårdsavdelning. Ti ti skall utformas -på sjukhu digare hände det att · patien set. Redan nu sitter många terna dog i ambulansen till arbetsgrupper · med ' 'olj,ka Vasa, men med intensivvår uppgifter och med represen den i Närpes har man lyc tanter för olika personal- kats ' nedbringa dödligheten grupper, så må~ga grupper i hjärtinfarkter. Våraambu· l.ansen vor! till stor hjälp att den - administrativa led ningen ibland anser dem för också för transport av hjärt· . patienter. många.

kesituationen, säger Strandberg. Man kan inte förutse uppsägningarna för någon längre tid, än mindre veta om , moderskapsledigheterna. ''''Ullli ;;';...1I1II1II1I1tI1II1I1II1II1I1I11 Många s~öterskor väljer. NÄRPES SATSAR ju att stanna, hemma ocb ( sköta barnen. lansen skall vara utrustad Det är först på den för rätt- avancerad vård. senaste. tiden vi börjat ägna Operationer sker all~

- Vi köper konsultations tjänster från centralsjukhu set, säger Groop. En rönt genläkare t .ex. · kommer en dag j veckan till Närpes.

Vårt behov av arbetskf aft är störst på VAREN •

FAKTA

FRAN

men också- nu har vi lediga platser t.ex. för

NÄRPES

INDUSTRITEKNIKER och

RENSERIARBETARE . ARBETE

Det finns idag 2250 arbetsplatser inom industri- och . servicenäringarna Nästa år behöver företagen' ytterligar!: ca 100 per soner Idag måste företagen "importera" 750 personer från grannkommunerna

BOSTAD

KOMMUNAL SERVICE

- En nybyggd hälsovårdscentral, nya bädd platser, fyra lä:kare och 120 övriga anställda garanterar tillsam mans med företagens arbetsplatshärsovård en , V'erkligt . god hälsovård

i kontinuerligt 3-skiftesarbete. Vi kan erbjuda .bostad som underhyresgäst och bygger som bäst 'också familje bostäder. Förfrågningar och svar rik tas till vår sektion för arbetsärenden tel. 10444/447.

SCHAUMAN

0'1' WILH. SCHAUMAN AB Jakobstads fabriker 68600 Jakobstad ,

Ifjol byggdes 209 nya lägenheter, varav 120 i vånil1gs hus. l år är takten densamma.

lår kunde alla barn som önskade etnot

Fr. o. m. hösten 1973 har-Närpes. oc~så ett gymnasium

Detta år påbörjades ett nytt kommer att omfatta simhall

barndagvåf d

skolbygge

som

tas

också

Ett reningsverk skall byggas nästa år

.... Närpes kommun består fr. o. m. den 1. 1. 1973 ' av de tidigare kom~lmerna ' Närpes, . Pörtom och Överma'rk samt södra Korsnäs. Flyttningen mellan utlandet ocb Niirpes gav ett överskott på 108 personer. Folkmäng~en , uppgår sålunda nu till 11 350 invå

n~re.

Finländare • Sverige!

•

Vill ni följa med vad ungd0Il!-c:n i er hembygd sysslar med? Vill ni ha en veckorapport om skeendet i sV'enska Österbotten? J

österbottniska Posten, österbottnisk ungdomstidning, be handlar just dessa frågor. Vill ni ha tidningen även i fortsättningen j ' år och hela nästa år, så går det enklast genom att -,sända kupongen nedan och 15 kr till Österbottniska Posten,Jakobsgatan 13, 68600 Jakobstad.

Jag prenumererar på- ÖP för 1974 bifogande Skr. 15 : Namn: Adress:

Närmare information från kommunalkansliet, adress 64200 Närpes, tel. 397

••• " '!- " • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • ••

•

INFORJ\llATIONSRLAD FöR UNGDOMSFöRENINGSHöRELSEN

8 nov. • 7

1973

Pernå-förening

7 5-års jubilerar

D HEMBYGDENS VÄNNER i- nordvästra Pernå bar firat sitt 75-årsjubileulJl. y!'0 perso ner samlats for uU hed ra föreningen. Verksamheten under de senaste årt>,n bar tm · stor del kretsat kring upprustandetav förening!>Jokalen Byahemmet. Ett porträtt av föreningens mångårige ordfö rande lärare Sigvald Holmström avtäcktes, Utdelning av förtjänsttecken, -historik, folkdans, sång och diktuppJäsning hörde till det rika och omväxlande programmet~ ,

-baee

Föreningens ordförande KarlJohan Grönqvist \ häl~ade välkommen och berättade i korthet om föreningens verksamhet. Ett porträtt av lärare Sigvald Holmström avtäcktes på föreningens festdag. Lärare Holmström har som lärare, ledare för sångkö:r.en-· och folkdanslaget i Gammelby uppfostrat en . hel generation gammelbybor. folkdanslaget Langhärviln från Borgå uppförde ,hurtigt

och friskt fyra danser. Siv Lindqvist piggade upp stäm ningen I1led några sånger. Ock så några små flickor sjöng ett par trevliga låtar. Nylands svenska ungdoms förbunds förtjänsttecken i sil ver utdelades åt Arthur Tenn berg, .Tor Edlund och Vald, mar Björkell. Förtjänsttecknet i brons erhöll Carita Forsblom och John HagneF. Efter pro KommunaJdirekWr B,jörn Fre~rikss~n har just överlänUlat ett brunt kuvert till Hembygdens vän grammet ' följde kaffeservering neJ:. i nordöstra Pernå. Mottagare är ordföranden Karl-Jahan Grönqvist och kassören Gunoorg Tro ·och . dans. berg.

, Blir ideologin i ung~omsrörelsen - alltmer ett glatt håll igång-gäng? .

" , . .

D FÖR EN OUTSIDER förefaller det, som om dagens uf ulltmer skulle- ha överg~tt till alt omfai.ta ideologin aU ,of skall val'a ett glatt gäng "håll i gång~'l-are då I' den är .bäst ,s om lår upp ·det bredaste smilet eller har den bästa slagfärdigheten och replik-

förmågan . och som får folk alt ~kratta hjärtligast. · Är det mån . ne dethär som skall vara · uf-rörelsens målsättning i dag och framgent?

Endel föreningar koncenlre- aldrig varit . och kommer aldrig ningar' so. m han , satt upp, inte eller borde finnas varje för- j frågespo!t och pilkastning. rar sig ,helt kring teatern. De att bli den som syns utåt, dvs. är så främmande för oss, someningp NSU-niästare i frågesport spelar pjäs på pjäs; allvarsam- hålligångandet, dansaJ;1det, det kanske först verkade. . Ovan citerade diskussioner blev Jackarby-Renum uf som ma och underhållande, ofta:·för spexandet, fritidsdödandet. Uf-I ' I en litet modernare språk- hölls på söndagen. Under lör- hade i sitt lag: Anneli Nahila, fullsatt salong och .inför en rörelsen fiims till av helt and- form kunde man ju säga att dagen . diskuterade man bl.a. Guy Fransman och .Tor Nord tacksam publik. Är det hÖg-jra och djupare skäl. Vi har vår målsättning borde vara barnverksamheten och · skolnin- manp Tvåa blev ' Vistanäs hf klassig. underhållande teater att slå vakt kring långt större att: sammanföra. männiSkor på ,gen av barnledare, som inleda- och trea Kårböle ufo som skall vara. uf-rörelsens värden än de som syns som det, lokala planet - stöda samre till denna diskussion fungeMästare i pilkastning blev målsättning? · en polerad och ' fin yta. . verkan mellan barn och för- rade Birgitta Lehtonen. I den- Skogby uf med · Benita MalmEtt annat gäng satsar hårt Vilken är då den · stabila åldrar - lärar folk känna" sin na diskussion gick · även åsik- berg, Er,kki Koli och Juhal.li . på juniorverksamheten och grund som vi borde bygga pA hembygd -.., ta vara på ~o- terna isär om vi skall engage- Varpenius. Tvåa Vänner av . ordnar spelkväIlar a.v olika och som man 8.l1tid byggt på? dersemålet och bevara tradi- ra de yngsta till våra · förenin- hembygden i sydöstra SibbO slag, . tävlingar cx:h skoj i god Svaret är inte· så särdeles ' in- tianer.. .. . gar eller. om de bör starinaoch trea Norra Kyrkslätt ufo bla~dning. Är det juniorarbe- .vecklat. D,m grund , jag syftar Grupperna var. även helt 'ett- hemma lws maD1:ma och ·pappa. Sammanlage . hade dagarna tet sOm skall bli vårmålsätt- på är några betydande etiska se.öm att samhälleLalUrig kan Vidare konstaterade man att ,s amlat ca 90 föreningsm~lem ning? värden, v~en som man lik- ta över den uppgIft som man fyra _barnkltibbarstartatS' i niar till diskussioner, tävlingar . Alla dehär verksa~hetsfor- väl i dag tror att saknar bety- anser den viktigaste, nämligen. NYland denna höst:, . och trevlig . samvaro. merna och andra former av delse, och (som man tror att att skapa den kontakt- · o·c h I samband med .dagarna an.,. APA föreningsaktivitet · är i och för man gott klarar sig utan. Tip gemenskapskänsla som finns ordnades även finaltäv.lingarn a sig hur _pOsitiva 'och br.a , som dessa · etiska I värden hör väl Redan ·f ör ett år sedan hade lovande ut. .. hels~ Men varför engage- fräinst fosterlandet; be.mbygman- Revisorn som ett förSvårigheterna med rollbesät, rar vi oss så hårt och intensivt den,bemmet,~ modersmålet ,.. re- . .. slag till pjäs för . . d. enna som- tandet ligger däri att det skall . för dem? De är ·ju blott yttre ligionen och traditionerna. O mar. Förslaget · kunde mte vara långt över 20 mansperso . företeelser, yttringar, synliga Detta och en hel del annat ~ fullföljas då man hade svå- ner, vilka alla har nästan lika medel i föreningsarbetet. De ,sade Hans R Andersson f. d. ... righeter att få alla roller . långa roller. I ,de . flesta andra måste ju bakom sig ha en mo- NSU-ordförande i sin inledning O öSTRA NyLAt'lDS ung- besatta. pjäser brukar det vara endast tivation som i sin tur uppstår till diskussionen på NSU :s domsförbund undersöker mö,j': Styrelsen för ÖNUF har i år några få personer som har hu ur en målsättning, en strävan Fritidsforum den 2~21 okto ligheterna att nästa sommar på nytt tagit upp pjäsen ochvudrollema. I ReviS'orn kan att genom vissa yttre former ber på Siikaranta i Kyrkslätt. uppföra Revisorn av Gogol man hoppas nu ha bättre tur man illte tala om ·några hu föra fram vårt arbete mot det Vid de gruppdiskussioner på Lurens. Börje Lampenius med besättandet av rollerna. vudrolJer, alla har lika stora inål vi vill nå. som följde "Hasses" anförande Målsättningen är inte, har I framkom bl.a. att de målsätt- , har vidtalats som regissör. Det ser åtminstone nu ganska roller.;

R. · . eVISOrn _ pa l, U re··ns·.? .

,•

öSTERBOTTNISKA POSTENjFRITIDSFORUl\1 Torsdagen den 8 nov. 1973 i2 --~--------------------~----------------------------~--- --------------~------~-------

~~-----:~~~:---:-:---:~------ F'Y RA

TALANGJAI(TSGRENAR'?

BESLUT VID HöSTMöTET

·Cirkeln sluts

o Så hållercirkelnpä , , stt slötas vad det gäller ," ungdomslagstiftningen och med den statens stöd till ungdomsarbe ie( Regeringen ' över": " lämnade ' förslaget till den s. k. organisationS lagen tiii iiksdagen f~r , en månad 'sedan, och i

intaget lis milj~ ma!k

'budgetförslaget (ör nästa år för 'statsstÖd till ungdomsorganisationer.

finns

o Försiagee till förordning har just presenterats och om' / ·tidtabellen håller .,.ko~er rjk!!dagen 'att kunna behandla lagen inom detta år; vilket skulIe :betyda att:a:c:~ kan träaa , ' f kraft från nästa årS början. . Organisationslagen innebär en system~Jiserihg av an slagsbeviljandet till ungdomsorganisationerna , centralor gan och deras distrikt -;- Iför uf-rörelsen till FSU och land · skapsförbunden; .. , , ,För )andsk'apsfÖrbundens deikomnier iagenattitmebä , ra rätt betydande 'omställningar. Fördelningen av statsan

slagen k,o mmer till' största delen att bli beroende av verk,

samhetens omfattning dvs. baserli sig på de direkta utgif terna för olika verksamhetsområden. '

Lokalförbundensjringarnas ställning måste som en följd av detta nu klargöras och antingen inrangeras under, kommunala ungdofDslagen eller hänföras till landskapsför bunde,n och i så fall höra under org~isationslagen, ' O Inom, FSU har det från förbunässtyrelsens och ledning enssida varit en medveten strävao 'atebygga upp verksam het och organisation så att största möjliga statsbidrag skall kunna erhållas. ', ' En , positiv sak , som , framkommit är statens· uhgdoms råds, inslälining att alI 'urigdomsverksåmhet sOm bednvs.i organisation är jämiitij,lld och bidr~gSberåttigad~ , Man' vill , m.a.o.inte prioritera vissa s!ag av verksamhe,tsformer' inte styra organisationernas verksamluit. Dehager också " uf"rörels~n större handlingsfrihet ~Ii större ,chans' tm an", ~~

, Det är att hoppas att ' statens, ungdomsråd vid fördel:. ningen enligt nya lagen verkligen objektivt försöker bedö-, "made olika organisationernas verk~mhet och 'att alla får' det ' \I.ndei'stöd ~ som motsvarar" d~~s proPortion.ell~ ~nqel.

,.... " ..«:: ~. .. ...

. <.• .

.• , . .....

O DET BLIR FEMTE ~ANGEl'I , FSU ,~nor~nar slo _ talangjakt. nästa Ju., Talaligjaktsfi nalerna har s.a.s. gatt varvet runt i alla fyra landskap. Aboland blir på nytt i turen och ' därmed bÖrjar ocksä ett nytt 'varv. Själva qrten för riksfinalen är inte fastslagen, det blir 1ibolänningarnasuppgift att som värdar hitta lämplig lokal. I vilken händelse som helst hålls finaltävlingen i -iamband med ~U:s vårmöte den 25-26 maj ' 197<1.

' Talangjaktskommitten '( har presentera diaiekter frän alla Detta är alltså talangjakts för~.slagi1:t. att - , tävJingsgrenar- fyra landskapen. Dialektproven kommittens förslag. FSU:s nas antal denna gång begrän- skall framföras av personerhöstmöte den 9december' fa51t sas till endast ' fyra:., Bta med söm kan tala , verkligt genuin ställer tävlingens. slutliga uthänvisning tili tidigare erfa- dialekt. formning. -' t:enheter, . 'bedömningsproblem, klent deltagande i vissa grenar och alltför ojämn nivå i många fall. ' ' . Talängjaktskommittens ror- slag omfattar följande grenar: 1. Vis- , och schla'g ersång, som , en enda gren. ,, 2. ,EgenhäD(ii~t komponerade ' och. textsaha sånger För ' själva framförandet få.r ,en

grupp anlitas, dock högst

fyra personer. Tonsättning

och ' text får även vara

grupparbete.

3. Seriös sång. 4. Piano, seriös musik. Denna gång föreslås en ål-, dersgräns uppåt, 24 år. ,De som fyllt eller fyller 24 år under 1974 har alltså rätt att del( a. Deltagarna bör också ha svens ka som ?modersmåleller hem språk. Alla deltagare skall. va ra aniatör~r. ' ' , Utta:g~ingstävlingar och land skaps!inaler'ordhasav ' land., skapsförbunde~ , börjim av 1914. ' Talangjak~kommitten före, I väntaD på den, nya talangjakten 1, Bland - mänga andra -"än slår - för ,sin del att man ,vid tade ChristeJ Rosenberg. och LeIf Weckström'" sin tur .vidNSU- ' ~1ksfj.nalen, ~tom tä~lan~ skallftualeD' vAren 19'J.l.lntet~- IIOIIJ vänfaDlJ ' tider. "'1'-. l'

<.. j'ribileulllssits"i ESbö~yg~ell · . . ...

' ~~:~·~~!~M ~~~ NV · sai~nu,.~nå ,· , . (!lim ,'· S 1.9'74 /, , ' ,'\:,'~'~j, ,\ 'IL,..',~ ,''., ,,"-' ',f'e•., ',':,O ~" ' . ',';·1,:/, '-1\ ,\.. .,p:', ,a T , ,., , ]/=-e/ , n ~. ,'K , ,."

"J /,

" , '

l.' /

o FSU kommer ,än en gång att pröva lyckan med ' ett ,storlotteii;' Det liar JU varit litet 'm otigt med försäljnin~ ' ge'; :un~er se;llare 'år; Men ' FSU :'s , styi-else atisåg att man borde göra )tterligare ett försök,.i all synnerhet , /iOnl båd~' landskapsförbnnden och FSU just nu ,och un der nästa år är i behov av alla pengar soni kan skrapas ihop. Lycko~parken -74 rullat igång den 1 jan. och avslu

tas den '31 mars. En del för

ändringar har gjorts med förhoppningen om att köp

lus~ o~h försäljning ' skall öka. Lottens pris har höjts till 2,- mk. Urvaletcav vins · ter är ' mång~idigare och "innarnaerbjuds ' också i större utsträckning än tidi gare olika alternativ att välja mellan.

Bland vinsterna finns hl.a~ två bilar, en Fiat 127 och en Fiat 126. För den första ' Fiat :en finns ett alternativ om vinnaren så önskar, en resa jorden runt för två per- __

EJ :"'.uooYGDENS

liöstmÖ~/valmöte

,_ "c· .

~N~~Fö!:UND

höll to. 'ö"ta gin.......H...

~. ';".""ga....

den 27 - oktober 1973 på Thor.st,o J.pi 'A1berga. Ca 90 perSQner mötte upp. Med anledning av att ,d et förflutit 70 ,å r sedan d4m förening som numera g~I:-cund~r namnet Esbobygdens ungdomsfÖrbUnd grundiuIes. , hade man ordnat en liten festsupe ef - ter -mö~t. En llnnananlednfug till en festligare samvaro var förönndets satsning på 'sO~ Q)arteater senas~so.:mnar, som blev en oväntadsuece.

Förbundsordförande Tor Wik- om befrielse från sitt uppdrag ström blev ,enhälligt omvald; li~ tr~ts att han har ett år -kvar - kaså ledamöterna Thyra Holm,:' och ,I hans ställe 'valdes Gea qvist och Keijo Sundell, De qv- 'N t .. " f å E b M Il sta riga ledamöterna som ' Vill' i ys ~OIll , ~ n s o ,e er. tur att avgå, Birgitta Lehtö- ufo Till reVlsorer omvaldes MaJsoner. ,Av de andra vinster nen och Torsten Wikstedt un- Lis Degerman och nyvaldes na kan -nämnas ett stilmöb danbad sig omval och i deras Bard Rosten. 'l'i~l revisorssupplemang, bandspelare, reseställe invaldes Anne-Maj Salo- leanter omvaldes 'Henrik BackTV, kristallkronor osv. monson från Nytta och _Nöje i man och nyva1des Paul Lind'

Antalet snabbvinster är Noux 's amt ' Nils Jansson från Mattbynejdens ufo ' fors. 30.081. " Styrelsens förslag till verkKaj Lindström hade anhållit En annan nyhet är att samhetsplan godkändes med lotterna kan fås i påsar om 20 st. Försäljningsprovisio tillägg av musikskola. För att nen är som förut 15 %. utreda frågan om musikskola i

'Därtill Kommer FSU att av vinsten ge 5 + 5 % till för ' eningarnas ombud ,och för eningarna. Under försälj ningstiden anordnas dessut " om 5 olika tävlingar med Flat 127 är en av, huvudvinsI Lyckosparken -7~. Den kan massor av pris till dem som tema bytas . mot en jorden rllnt~ för tvA. ' säljer bra.

tillsattes en kommitte bestående av Kaj Werner WeurIander som sammankallare och Jarl Åkerlund, Christian Blomberg och , Birgitta Lehtonen som " medlemmar.

Verksamhetsplanen

också sommarteater på Glims 19U. ' Budgetförslage~ godkän ~~s enhälligt. ' Hös~mötet tiIIkännaga,v sen

donation från agronom Tor Ny

malm~ Kilo gård. ,Förbundet

har erhållit två tomter, varav

den ena är arreriderad till Ung domsrl'ngen l' Gröndal, och om-

-fattar 6.190 kvm: Den ' andra

tomten är obebyggd och omfat tar 14.165 kvm. Höstmötet no

terade med tacksamhet den storartade gåvan.

Vid supen delade Tor Wik ström ut små minnen i form av bildmontage till de som med~ verkat vid Glimsteatern, För underhållnings- och dansmusik svarade Torolf Svahns trio.

upptar

B. L.

,Torsdagen den 8 nov. .-

1973

öSTERBOTTNISKA P9STENjFRITIDSFORUM

i - .. .' I

; Folkdansen ar inte längre ·genziin ;

imendensa!Rlar 10.000 finländare 1I111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 11illlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll1l1I1I1II1I1I1I1II1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1II1II1II1II1I1I1II 1I1I1I 1I1I 1I1I11I1I1Ii11ll1l~IIIIi!1II111I1I1IIIII!liilllllll llllll lll lllll lllllllllllllllllllllllllllllllllll lllllllllllllll lllllll lllllllllllll llllllllllllllllll lllllll1ll1I 1I1I1II 1I1i IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII!!!I

~ SE f ARFAR dansar gammalvals 'nej, se sån stil han har. .

. '

.Ha.n da1:tsar samma gamla vals

. som i _sin ung40msdar~, .

Ö SÅ SJöNG Erlist ' Rolfi en av-sina risor•

,VISA.N ANTYDER hur tradiiio1t~n ' bars fram ' genom. :,tiden, · vanligen .på ' .

mun.t lig väg. Danserna spred 'sig l,a ngsamt .fr'å';' , trakt tiU. tråk~~ . Man utförde -.

, rör?'se.sche_ma~ .så ~om~ mQr- .hade · ~ppf.iltt(it cf,et , oc1i ~ uttormade :1rii!hst1:t}( :en; '

ligt ' siti kunllllnde. Dan:l('n formqdes enlig't · JolklJtskynne och fick sålunda '

inte ~a.ra en natiQnelf utan, rentav en lokal prägel. Utgående .. från df~ltä kan

man påstå ati geiLufn folkdans är en nation.e ll och geografiskt begränsad

fol~traditiQn folkkultur.

Men hur är 'det i d'a g då nyheterna i t.ex. 'radio och TV sprids med \ ljusets hastighet, då hela världen har tillgång till samm nyhet, till senaste modedansen praktiskt taget samtidigt som den gå r ut? Kan man alls tala om genuin folkdans ? Och vad är det folkdansarna,. folkdanslagen och folkdansorganisatibner na syssIar med?

skilt för ' sig. 'Nej, ' det är 'helheten rörelsen, rytmen, ·melodin, stämningen som fängs~ lar. . ,

+. Ger

trygghet

Och varför kan man inte här även peka på några mindre framträdande orsakssammanhang. Yolkd ~nsens, i synnerhet turdansernas kollektiva drag är framträdande och ger Visst dansar de . genuina en osäker person tryggh.et. folkdanser, dvs. gamla f()lkdan ~ $ei" s0n:t upptecknats på den' Itanse~s . d~am'atiska innebörd .t(ddeännu var genuina eller' ,är inspirerande och lockar till . sotn man kom ihåg dem från jnlev·else. " Delta garen kan i . 'sina ' ungdomsdagar. Men -vi'd;msen - och leken förverkliga kalr inte påstå att dansa ndet fantasin och frigöra sig f~ån mera är genuint eller spontant. vardagens motgån.,gar och "å d"ar d e t som l. - d ag stress. N L , va . ändå lockar tiotusen ungdoKamratskapet i folkdansla mar i Finland, drygt sextiotu- get,' den okonstlade kontakten sen i Norden och ett obekant mellan pojke och flicka, friantal i andra länder till sam- tidssysselsä'ttningen oeh motiQ' f J'a"d ·· · ' mankomst er och ovnmgl1,r vec- ,nen : a"r y tterl'19are d riv , r ar

ka efter vecka för att träna in som lockar ungdomar till folken mängd folkdanser? Är det danslagen där de 'själva ' medturerna i dansen, den flärdfria verkar till att skapa sin glädmusiken, den pittoreska dräk- je .och. i nte bara betalar för ten? sitt nöje. ,. Knappas t n å gon av dessa"., . Folkdan"Srörelsen . .~venska

•

Finland uppkom vid ' sekelskif- .

tet. En del ungdomsföreningar

började öva in sin hemtrakts

danser och uppvisa dem i olika

sammanhang. Insamlingsarbe tet var spontant och skedde

uta!} enhetlig ledning. Iq!resset .

var dock väckt och man börja de inse vilka oskattbara vär

den som höll på att gå ' förlo

rade. Det gällde att utan dröjs

mål samla in och nedteckna

den muntliga tradition som än nu .fanns kvar, me,n som var på god väg att dö 4t·och gå i graven 'med sina .utövare.

Det var särskilt två perso ner som utförde ' ett systema tiskt och fruktbringande arhe te på detta område. Professor Otto Andersson specialiserade

sig på folkmusik medan magister ' Yngvar Heikel tecknade

upp folkdanser och samman fo"rde tl'dl' gare beskrl·,'nl·ngar.

*förgrunden Deltagarna I Nordlek fyllde opp trappoma , dansare från Kronoby,

till

.Vestersunds~y,

1.600 medlemmar

Den dräktforskning han dessAr 1931 bildades ' Finlands utom bedrev ligger till grund svenska folkdansring för att fö! den erkänt höga dräktkui- samordna och effektivera folk tur som folkdansarna i dag dansverksamhetan. 12 folkdanslag med var sammanlagt med framvisar. lemmar med vid210 starten.

Esse

Folkdansringen samarbetar

naturligtvis med övriga folk-,

dansorganisationer i Finland.

Ett påtagligt resultat av de{", ta samarbete är t.ex. det nyli. utkomna kompendiet ~~nrun d s k.9lans f olkdanspro ' . gram".

Under de gångna drygt 40 Samarbetet mellan folkdans åren har verksamheten vidgats organisationerna i Norden upp och medlemsantalet stadigt kom på 20-talet rätt spontant vuxit. ,/ och har senare utvecklats och I dag r ä knar man U :iCO med fördjupats. Man öamlas vart lemmar fördelade på 43 för tredje år till nordiska folk eningar inom 6 distrikt. Dess dans- ' och spelmansstämmor. utom är Ålands ungdomsför I färskt minne lever ännu re bund kollektivt anslutet. kordstämman i Esbo, då näs -' KänneteCknande för dagens tan 4.000 folkdansare och spel verksamhet är de många kur män skulle tränga in sig den ser som anordnas både på för 5-9 juli i Dipolis annars väl bunds- och distriktsplan . Det tilltagna utrymmen i Otnäs. Då gäller att skola upp nya in arrangerades 50 . uppvisningar struktörer fQr att tillgodose en på:' olika platser i Helsingfors, ständigt stigande efterfråga. Esbo och Grankulla. I Svenska Varje år anordnar Folkdans teatern genomfördes 3 uppvis ringen en riksomfattande folk ningar och på Svenska han dansstämmadär distrikten i delshögskolan gavs 4 spel tur och ordning står för ar manskonserter. rangemangen. Till dessa stäm Nästa nordiska folkdans- och mor sanuas c:a 600 folkdansa spelmansstämma försiggår i ' re för att under några som mardagar vara tillsammans, be Norge om 3 år. Men före det hinner många enskilda folk söka traktens sevärdheter, men framför allt för att dansa och danslag säkerligen med resor framvisa det man under vinter till vänorter och vänner i och halvåret lärt sig. Nästa års utanför Norden., stämma anordnas i Nickby i Nordlek 1973 Invaderade Hels! ngfors. Ifiilo dansar man I Espen bakom Svenska Teatern. ...........' början av juni.

K. IL

)

öSTERBOTTNISKA

POSTEN/FRITIDSFORHM

Torsdagen den 8 nov. -

1973

Amer.ika.resan:

••

Få antnälda annu

'.for Iiasta 'Sonnnar

FöRHANDSAN,M,iLNING4.RNA bar ' börjat str')mma in till nästa års ameri~aresa. Som preliminärt avresedatum har nämnts 4 jUli. Aterresan skulle i så fall ske 4 jult. Kostnaderna för reSän blir c~ 1.000 mk, högst 1.100 mk. Målet är i likhet med de senaste åren Vancouver i Kana da. Som vanligt den här tiden på året finns många fråge tecken i arrangemang,m. .

På senare år' har beskeden flygbolaget. På flera år har från flygbolagen dock kommit det inte hänt att planet i det tidigare och \Tisat- sig hålla skerlet .varit ens tillnär melse-. bättre än de gjorde dE första vis, fullbokat. ' åre n SöU ordnade charterresor " Alla som bar planer på en till AInerika. En tencIens som . ~merikaresa--- nästa sommar ställer till problem för SöU är uppmanas därför att redan att resenärerna börjat för nu förhandsartmäla sig. En handsanmäla sig allt senar~·De förhandsanmälan förpliktar förstå år~n hände det att det inte tiII någonting. Det bety fanns e tt hundra~l förhands- anmälda vid denna tid på året. der bara att Dian rår' alla in För SöU är problemet att formationer om re~an per brev. För SöU däremot är - förbundet måste ge ett.: för förhandsanmälningarna av året som SöU ordnar ha.ndSbesked om flygningen rf} stor betydelse. Det är på ba- terflygning till landet d~ månader före avrese Första -resan gjordes da·g en. Med endast några 'tiotal sen av dem .som _fijrbundet ren 19~ Det var en förhandsanmälda är . detta en bedömer intresset inför , kom- händelse. Nu börjar

en char- Imar ordnades två r esor. i väster. II flesta av resorna har gått till somma- Vancouver. Där- tycks de flest historisk av emigranterna finnas. Andrå en resa , mål har varit Seattle, New stor chanstagning. Tre måna mande ~ommars resa. till Amerika bli nästan var-, York och Los Angele8. Atskil der före avresan måste SÖU -dagsniat. Inte minst ä ldre män- ligt över tusen personer b~r underteckna 'kont;-a'ktet med . So.mmaren 1974 blir t ionde niskor - den äldsta r esenär"e n under de tio ' åren rest med är 95 år - har genom SöU I SöU till Amerika~ ~ getts möjlighet att besöka kä- I ' ra släktingar, ofta en son · eller SöU :s ka nsli i Vasa, tel. dotter, i USA eller Kanada. 113572 eller 15372 tar emot Totalt blir somma rens - resa förhandsanmälningar till som den el{te l' ordningen. En som- Imarens resa.

sex'

. Bristen ~ bar-qledare .

avhjälpt i Österbotten

I öSTERBOTTE~ startade höstens kursve'rksalhbet med (L ~d..~t1!~rf.ör banJledare. Under tre_veckoslut "lärd{' Barn teaterföreningens barnledare ungdomsföreningsincdlemmar. bur man drar en barnklubb ot h vilka akth'iteter , man kan ha för ba,rn och med barn. / "Barnverksamheten i ung domsföreningarna startade t:e dan sena-ste -vinter men verk samheten bromsades dåi viss m~n av ledarbristen.. Den torde nu till största delen vara av hjälpt. I början av oktober arrange rades tre föreningsfunktionärs kurser, vilka samlade ett 90 tal deltagare. Kurserna, som var kvällskurser riktade sig till ordförapde, . sekreterarna och kassörerna i föreningarna. Des , SI!: tre funktionärsgrupper hade var- ·och en sin föreläsare, som k ~ncentr;rade sig på sin funk-

C-G Storgård MI-I·F -instruktör

Biltekniker Carl-Gu,;ta v Stor gård, Trollhättan e ;lunsala) har utsetts till ny förtJundsin tionärsgrupp's u'ppgifter j nom struktör inom MHF. Tjänsten' för~ningen. .. , tillträds den 1 "december. Tek Sista veckoslutet i oktober arrangerades en kurs tör revy niker Storgård är ror närva prod.u center. Kursen hölls ' på rande anställd vid Saab-Sca SöFF med Rolf Söderlin g och nias bildivision i Trollhättan. Nisse Brandt som föreläsare. Han har tidiga~e varit , aktiv Kursdeltagarna kom under grupparbeten och diskussioner inom MHF, bl. a. som sekrete na med många förslag på hur rare inom Nykarleoynejdens man skall höja nivån på revy MHF-avdel ~ ing. Han utdimitte erna i Österbotten. Km"ser, stu rades som tekniker 1971 vid dieresor, utbyte mellan revy Vasa .tel;tniska läroanstalt och grupperna och en teaterinstruk tör inom österbotten var någ 1973 h:ar han avlagt bil- ' och ra av förslagen. - motorteknisk verkmästarexaHES men vid Hermods.

.nuari 1974. Hur 'lDs6knlngar och : bupgeter skall utformas är inte helt klart ännu, -men när: mare direktiv ge.s frän Under vj sningsministericts sida sA snart riksdagen g~k?nt den EN MYCKET viktigt ärende , nya lagen. Se ytterligare le blir styrelsens propoSition "om .daren i detta nummer av FF. samordning av FSU :s och FINLANDS svenska ung landskapsförbundens budgeter ETT ...,A NNAT extra ärende som_ domsförbund håner sitt höst och redovisningssystem med styrelsen tar upp utöver de or "möte söndagen den 9 december på Finns folkhögskola i Kölax, hänsyn till ansökningarna om dinarie förhandlingarna gäller " ,utformningen av talar.gjakten. statsbidrag. Esbo. Det bUr samling och fru Höstrnötet blir' tned andra ~rd kost kl. 9, kl. 10 börjl:u' mötet FRÅGAN bH'r synnerllgen ak ·synnerligen viktigt, ungdoms rr.Ii gr upparbete och förhand . tueIl, när den nya lagen om arbetet går In I en ny era frän utgar. , statsbidrag till ungdomsorgani- och med nästa är ' tack vare TILL HÖSTMÖTEftS uppgift;r sationerna· träder i kraft, av · {ien nya lagen om statsstöd hör att fast,ställa verksamhets allt att döma frän den 1 ja- till ungdomsorganisatlonerna. ~_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _~_ _ _ _ _ _ _ _ _~__,_·_ _ _ _ _~

Viktigt hostmote ' o

planen och budgeten för 1974, val av förbundsordEörande och 12 styrelsemedlemmar jämt ~ 6 suppleanter för nästa är_ saD;lt val av/ revisorer.

• VIta

sl~jortor

på Lurens o

TRE VITA SKJORTOR blev i 8;lla avseenden ' en betydande framgång för Lurens. Fin kri tik och stor publikanslutning. Drygt 6.000 personer såg de sammanlagt 16 föreställningar na. Också ekonomiskt torde det , bela ha gått ihop. På .bilden gör familjen Wä vars sig beredd för ~ n stra patsrik.a promenad. ,Föräldrar D ÖNUF har, ordnat en teater na Heddi Siewers och John Po resa till Helsingfors för att se venius och sönerna Ove Grund på Prickskyttarna. Det var ström \och Mats Tuominen. \ först meningen B;tt se Marku rells i , Wadköping, men på- . b 'k I t" grund av sjukdomsfall blev det 1mgen eSVI e se, vartom. Prickskyttarna. " Alla vat: mycket nöjda att För alla öNUF :are som följt det arrangerades en teaterresa, med Markurells i Wj\dköping It~ fastän ~et ä~.är!l t~1l Hel: på Lurens för ett par år sedan smgfors bhr det andå mte sa hade det säkert varit spännan ofta av ' att besöka teatern. de att se Markurells i Helsing Därför är sådana här resor väl fors uppfört av yrkesskådespe motiverade, då kommer man lare. Men Pricks~yttarna blev iväg.

öNIW ordnad.e teaterresa

Barnledarkurserna har gett resultat· I

D FSU 'har ~dan september arrangerat fem grundkurser för barnleda:re i sÖdra Finland, tVi i Aboland och tre i Nyland. Antalet deltagare .,er kurs har rört sig (omkring

20 och r~sultatet av. kurseflla har redan visat sig i form

av ,barnkhibbsve~ksamhetino~ flera ' föreningar.

Man har fått bevis på att en barnklubbsverksamhet belöper förening som nästan helt sak- sig ändå inte till så stora be nar verksamhet, genom ett par lopp och det är ju främst den energiska medlemmar" som gått skapande fantasin som är vik på dessa bar nledarkurser, åter tig när J;TIan arbetar med barn. börjar leva via" barnklubbs-\ Den sista grundkursen för verksamhet. ' . barnledare i södra Finland den Lokalförbund; n har alla möj- na höst kommer , att hållas ~ , 'ligheter ' att stöda sipa med- I K0!p0 10-11 november. På lemsföreningar när det gäller , våren fÖljer FSU u~~ ~essa barnklubbsverksamltet, om för- grundkurser med fortsal t nmgs eningen har dålig ekonomi. De kurser. i ~~ff~qar som b~ö" ru~ I , Birgitta Lehtonen

' Torsdagen den 8 nov. -

•• • maOforenlngarna

S j

OST~R80TTNISKA

1973

. '.

POSTEN

Nlalax-nänlnd delade ~ns lag

' p'p- :gen ' l. ~·'.e. r . ,U

l till

ungdomar som är intresserade lav det samhälle lever i, och vill skaffa sig alternativa kunska ,Jer om . olika politiska frågor .

. Studie~irkel

Vid Mafax ungdomsnämnds Som litteratur kommer vi att an· sammanträdL den 1,8 'oktober på _ vända "introduktion ti11 socialis. men", som kai) köpa~ av VDU. Bergö fördelade ungdomsnämnSMAFöRENJNGARNA inom SöV lever upp igen. Om man de~ bi~rag . till följande för-I _ OJ Vasa dem. unga har sitt "kämp· ,läser . öP av d~n L november finns där en del snuttar från enmgar . Stnmman 790 mark, I Vasa Demokratiska unga r . f. pä" i Vasa -stads ungdomsgård . föreningar vars verksamhet varit helt eDer (}elvis död den Malax och Övermalax uf 1.040 startar lördagen den 10 nc,vember där också studiecirkeln i socialism , . , mark vardera, Petalax uf 940 s ' t d' . k l ft t 'll t går av stapeln. Vidare finns det senaste tIden. Ungdomarna vill 'Dled hJälp av de äldre på k A en u leClr e som sy ar l a t k ' h N b uf 690 ' . 1'1, f " . kt' 'tete • . mar oc y y mar. v ge deltagarna kunskaper I' den ett ganska stort bibliotek. där ny tt få Igang o IAA oremngsa lVI r. De aktiviteter som kt ' h 18 " d alk hol '- dessa föreningar i första hand skall börJ'a med är de täv. n?" er e n~ ens o . - vetenskavliga socialismen. Det är man både får låna och köpa . , . / Ivmstmedel bngaroch aktiViteter som' SöU har på sitt program. . .. , erholl..Malax , baptlst-_ ett f a k tum .som upprepade gånger marxistiska böcker och tids krif t forsamhng och forenmgen Lyk I bevisats .av hi.sto~ien att denna ve . Ung<!omsl~gen har v,äl en na upprycknmg måste dessa .tan 600 mark vardera, samt Ma- tenskap bäst förJl1år förklara ter. VISS andel ~- denna uppryck- föreningar få en chans att ta lax IF 1.000 mark. samhälleliga problem, och är den Vasa De'!'okratiska Unga r . f. n!ng; föreningarna har börjat t illvara sina medlemmars in- . enda Ideologi som med "etenska Styrelsen inse att det fiims pengar att tressen. Vi vet att restfördelpens hjälp ger en verklighetstrofå f?r den verksamhet som de ' ningen har för få lördagar . re- ' o gen bild av det samhälle vI lever bedt iver. .. dan, alla vill ha me:a. ~ur blir i. vaSa dem. unga ordnar .också Det ..sto~sta proble~et som det den. da~en småforenmgarna endags seminarier över särskilda dessa forenmgar har ar lokal- kommer med begäran om att Svenska österbottens lItteratur- ämnen. I höst har föreningen re frågan. Det .blir dyrt att un- få ordna vanliga 'danser? Iförening har fö~ avsikt att g~ ut dan hunnit behanOla ' imperlalis- ' derhålla en ht~n lokal. _överlag Bygemenskapen är den vik- en prooaantologl 1974. Förenmg- ·men . händelserna I Chile freds-I ~ar en r~noveringsvåg bör~at, tigaste - delen när' det gäller en Inbjuder .a.11a Intre~serade per- arbe~et i världen, och Oli~'a skol, j overallt Vill man renovera ~ma sammanhållningen i en för_:;;oner med österbottlllsk anknyt- och allmänpolitiska frågor på ' ~_ I l~kaler. Själva renoveringen i ening. . Denna gemenskap hål- ni ng, vilka Inte tidigare pu~lice- dana · seminarier. VI vänder oss sig själv kräver en del arbets 'ler på att komma tillbaka. rat prQsaverk att sända in ma,' . kraft saint pengar. Ch. S. nuskript till sekr. Erik Granvik, Småföreningarna är i detta Bonäsg. 24 Jakobstad 2. Texter~ eller - ut~rag ur dramatiskt . verk fall olyckligt lottade genom att na. kan vara noveller, ~ssäer, kå- m.m. och. bör vara föreningen till dessa inte har- de' ·möjligheter serier, utdrag ur blivande roman handa senast 31. 12. -73. som de stora föreningarna har att få pengar.. omfattning lokal aktivitet. o Jag tänker . nu närmast ge Även i byar SOom ligger relativt nom danserna. I ' och med dennära ett centra. Från sådana öreningef! Ö~terhottniska byar kan folk visserligen söka I sig till olika slags föreningar i I .. . .. lever En marknadsformgskurs for \ tä torten. Ger folket i dessa Ungdomsföreningarna lever . byar en förmån framom gles- , uf-funktionärer ordnas på Han Osterbottnisk ungdomstidnJng bygden:. Men ~I tror att man. delsläroverket i Vasa lördagen än! Det är ett konstaterande Jakobstad.,1Finland dessa tatortsnara byar dock vl,H .den 24 novemb Som f"' 1" Medlem liV tldnlngarnu som vi får göra med jämnamel ha lokal verksamhet i viss om- I . er. - .. o.re a förbund fattning. Vill ha den egna för-, ~are fungerar marknads formgs , . /lanrum. På sitt sätt kan sägas l'ldnlngen utkommer varje eningen. lärare Björn Nyberg som be;-- Föreningen Pohjola-Norden att det på sistone t.o.m. fått ny torsdag 7- , r. f. anordnade nyligen . i Pe" vind i seglen. I form av den nya Ung'domsföreningarnahar ;handlar ~tform~ingen ~v an fteda.Jaör

inte spelat ut sin roll. -På sitt ' nonser, dIr. ChrIster Lmdberg mar utanför Abo en kurs med ungdomslagen som ger pengar PER-ERIC -ANDERSON

sätt har de t.o.m. fått vind r~ogör ,,~~r tidningarnas tek temat "organisationer i ' sam till exempel för föreningshusen. RedaktiOon: Jakobsgatall 13

seglen. Och de behövs även i ' Diska mOJhgheter o. red. Sven verkan". I kursen deltog över Och medborgarinstitutens fram Jakobstad., te!. 13 555

det moderna samhän-et. När Erik Glader talar om hur för femtio personer från alla nor marsch på landsbygden. Arbis RedaJltör i Vasa S-E. Glader

Handelsespt 10.0. te!. 13 622

allt går omkring _kansk~ mer e~ingarna skall göra PR för diska länder. och uf kan gå hand i hand; Huän någonsin tidigare...· sm verksamhet. REDAKTIONSRADET:

Arra-ngörez:na ansåg Åbo vu.dsaken är att lokal -aktivitet ländskt sjÖSlag vara ett exem förekommer även i glesbygdens Alt Snellman. ()rdf""orandf pel på samverkan över många byar. U.~gdoI?sföfl~Dingarna~ Gustav Skuthälla, Hans Ing gränser och kallade på Börje betydelse. ar mInst ~Ika stor I vel!gård, Kurt TaxelI och Erik Lång och Per Vilander (ordf. I d~~ som I g~r. Om Inte rentav Bärnas. för Abolands unguomsför- storre-! skriver B o r g å b l a ger stipendierät studerande ungdom bund) för information om iden d e t. .och stöder landsdelens kulturliv. Kom PRENUMERA TIONSPRl~ och genomförandet. -, ihåg fonden genom- TESTAMENTEN, "För' glesbygdens fritidsakti 1973 Dessl;ltom deltog ea teater- ' vitet är det betydelsefullt att GAVOR och DONl\TIO)\IlER. är ..• : •••••••• _ • • 6:-' HeJt' grupp från Dragsfjärd och ett fruktbringande samarbete Adress: HandeIsespb 16 B, 65100 Vasa 10 HaJvt I.r •••••.• ,.:.~. •• •• • 8: 60 Shanty Singers från Abo med kommit till stånd menan för Telefon: Vasa 16 304 KvartaJ ••••'.......... 2:~ . . eningarna; stat-kommun och Postgiro: 24128-3 Skandinavien .••• o 11: utdrag ur sjöslagsföreställninmedborgarinstituten. I byarna Ovrlga länder o o _ • 17: ~en. . behövs åtminstone i t>egr~nsad Lösnummer . . . . • . . . .. -: 2~

----------------~--------------------------------------------------------------------------------ANNONSMOTT AGNING:

" .SÖV:. kansli; Vasa, te! la 672

ocII 16372

OP:s ANNONSTJANS'.l

IT-expedltionen, JalrobstBO

Jakobsg 13. taL 135G6

JT-ItOontoret. Nykarleby.

~, a.

om sociali4i;!ID

Österbottnisk ' prosasamhng

.ecka.ns debatt '.

..1'

Sjöslaget ·' kt stodieobJe

.....

•

d sf"onng 11Mark na f'o k

tema (j-r ny urs

än...

Posten

SVENSKA ÖSTERBOTTENS KULmRFOND

0'0

E '· ' .

· ·0·. ·· ·· "

':0 0 '0

te!. -20 024

Annonser bOr ...In.lämnll.8 1t!IISst måndag Il! 16. tW SöU-kaosliet kl. 19 .

.senast

-KA86"A OC9BOKFORING

lakobsgataD 13; Jakobstac! te1 13~ . . ANNONSPRIS:

I texten . ..... .' .: .. ; ... 1:~ Efter texten . .. .•.•• •• -: 90 ~lnsta· . annonsavgltt '•• lli: Bestämd p~ -: 20 :JeT mm FARGANNONSER: MIn1mlBtortek 200 mm WlAgp pJiB -: SO spmm ocn färg. Förenlngsspa,lten per -rad 5tI p.

österbottniska Posten ansvarar Inte tör ev. skada 80m lWfo gata 8.nnonsör pli /grund av ~el I annonser som Inrtngts eller som ·på grund av postförsening Inte Införts t · begäJ'f -0tmtrner. JaJlObstsd8 rryckerl ~cb fldnlng9

Aktiebolag, Jakobstad 1973

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsd?gen den 8 nov., -

-----------'------------------------'-------'---.......;~~~---~-

- ,,

1973

I HllllllllllllllllllllllnUJlllllnllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllUllllllUUIII1IIUIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII:IIIIIIIIIIIIIHIlIlIlIIi::m1II1I11IUlllllllllllllilllllllllllllllllllllllilllllllllllllllllll!III:I!I! IIIIHIII!I :I;III'IIIJIJIII!I;III:IIIHilllillln,ltll~nll\'lIr.H;hlil,m~;!aUlllmilm:i":JIL!~,,U;lil!ll/iI.I'I:lIIiia,mllllllillhllijlll:l:l:IW - .

•

. ~

• •

Du~e

Ellington h up"-du< ttraktian

.Umeå-biljetterna tog snab61 -'slut

EN STOR 'DEL av de jazzvänner som sökte sig ,till festi

valen i Umeå 26-28 oktober fick inga biljetter. Dessa var '

slutsålda länge på förhand och -svartåbörspriserna var sky

böga. Genom samarbete med George Wein och ~ans väl diga Newport-organisation har man möjlighet att invitera '

den absoluta jazzeliten. Den här gången var DUke Elling

ton med orkeseter huvudattraktionen, så det är in~ för

vånande att 1 800 biljetter in~ räckte ,till. .

Umeå jazzfestival är . p u Itivalens historia. Det ,tog ' sin

störst i br~nsc~?n_ i .Sverjg~ .. tid ,innan , ~ick W a hlsten ,fick

Budgeten gIck los på 130 000 upp ångan l orkestern men se

Skr mot 10000 Skr för den dan sångaren JUssi Raittinen '

första festivalen år 1968. Sam~ slängt rocken och visade' sina,

manlågt 170 musiker i 20 oli- hängslen var publiken bra med

ka grupper -uppträdde. på noterna. Jussi hade senare

, Förat( ' inte få ' för mycket på kvällen engagemang med

av det goda k<>ocentrerade vi sin orkester i Evijärvi och läm

oss på lördagens konserter. nade efter en stund sina ,vän

Fredagen bjöd på en helsvensk her på scenen.

aftof!, med Gunnar Siljabioo Så var , det meningen att

Nilsson, Red Mitchell, Bertil Dexter Gordon skuile uppträda

Strandberg och deras .respekti: tillsammans med Umeå Big

ve orkestrar. Dessutom med- Band. Då han hade insjuknat

--verkade Sevda och Sveriges ett par dagar tidigare, flög:;! Tre av veteranema i Ellingtons orkester i ti"f ällig klarinettrio. Fr.v. Harold Ashby, &rry Car / jazzb'and. flygelhornisten ' Art Farmer ney och Russel Procope. Söndagens , huvudkonsert upp- från Wien. Farmer har inte tog blue~sångarna Odetta ~ch ,samma publik_kniPande ~?rmå- barytonsax.ofon, Russel Proco- trädanden,- men I?å flera a~d- l lingtons. orkester .~Oin bästa B. B. King, . Gugge Hedremus ga 'som Gordon, ' men' gnistra- pe på ,klarmett m.fI. . ra håll satte trottheten sma band. Till saken hor att mån Storband m.fl. Lö~daii:n inledde, till med välljudande, im~roMed en viss besvikelse kons-tYdl~?a spår i musiken. pet här II ga .a,; Ellingto~s .fin:a~te ko~ des ~ed en , uppvan:nnmgskon~ visationer mot slutet av .sitt taterade ,vi att ' av "dessa upp.-var a,ndå bara en kon.~ert :bland posiboner ,speClalskr)Vits for sert på re~~aurang . Dragonen: framträdande ' väl -imderstöM räknade var endast 'de 'två sist.lniån'g a ,al.l<!ra up,4,er_ :en .lång hans , solister och utan dessa Där speJade Red Mitchells-kvar- av 'UmeåBig Band, Som har niimncia~ed. , P~ul Gon~lves' loch-a1Jsträngari.de ,v~r:ld~turne.lär orkesternsom~ vij.ken anrian tett som bäst. när. vi , anlände gjort avsevärda främsteg ' se- som vi personligen håller Som 'E' . . ' . .. . . Jr' . ". ' rorkester som ' helst. Ellingtons från .finlanQ$Aten. , Kya,;tetten, ({an" fjolårets festival, . ' ' .. en av- våra , favoritmusiker var " -k-n ,P9l!.lbVk· ·~v~l~r9;~ /~!?gk' Yl:a.,~t storhetkan: d~kingen ta ifi tln . V() .. ~ 1~II' honom, Han är ett geni. ' . ' ' r bestod av , Bertil Strandberg på" Se'n are' på 10"r -da'g';"I:>A-va"llen upptagen " ,i, ,progrApunet· ' " , .est~Mrns .. • , ' " " " " •• ' ' " , ,men °A ' mta oore,VInn som l?a, l mot sa",, 'b ' ' " " trombon, brodern Göran Strand-, fölJ'de två identiska Ellington,fanns , inte med avnå.gon okänd . '. l' k 11 T ' 'W 't ' Arrangörerna för Jazz Fes ' "', ' t ' "1'" ; ," , ' ,, ., ' sm man 19a o ega ony a b erg- .:.& yco plapo, IS a~nmgenPe~ konserter: i östra Gymnasiet. anledning. ' k' " ' '" ' ' d' ,"kt . 'k" -tival Umea, som!iet officiellt tur 'Island' öStImia p& ' trum " . ' . ' . ' 'd ' " 'l" ms SJOl,lg me a a Jazz ans- , .. .. ' .. I . ' ,.... . - . .. ' ~ :.. ' Red _ Mit<:~~Us ~no .. h~ e en -. i~.. ... . . fa<:Watkins påfuhide mera om het~rar v.a~.da _~Ht .~er()m. _ /~ Dior och kapellm~taren s~alY tenavdelrung l-- ·bör-JaJL~:V,' de" ,Lägger .man, dartiIl ,att ' m~- eri da-ilSai1de ' och ' sjun'g'ånde kahteterna ar val latnpade 'for . pi bas. ~0.r!se:t~rna. _"Y~ ~~l~...: ~~t__~å ,~ik~r:n~ _ !ic~, ' ~pela.:, q~~vu!tna, g~tp'ojke ~eä _prydliga ' scilla" ä~~~~let: ~~~ aI:r~nge~angen , --, ~,: ~,~~l1~,H f~~gap~ l>u~li,- på_ ,~en 'senare; o, . . ' ' . utlo'la4~:. hamburgare l ~ plt:tIsen gers på" repertoaren. J , . ' '. ' ::"!' sD?:id~ga.;,Lars, \,!.,s.te~~, . 1!.~r~~fJ/ k~n , h~lt- med .~ltt" b~pel ~h . . .~',' . . _' , " '" ' mellan de båda konserterna ' ' . "', , del l den avspanda atmoslat ' : 4e.t >s~~~d~ . mera nlir ,)taP.. ~av:-- ',: ~är , vi re!Jte över_ti.n ::U,greå, 'hal,ln · tJite ~ fram, ' s1\: var ,~öru.t.. -..' Att~· Ellingtons,' orkester ,.äQ- ' som -prä:glar - gästernas 'inhopp , ' ~h~ta~ '~ist8.' ,numret '~t JnUl1i~ ~ai : clet f1ir8i~ _~a,'\luds8.Idigen sättn~ngaiita för,' en, ,~k~d' av- nil o, inte är -slut sOlD: toppatt- , på, scenElH el1er ·:v~I.d ' sägs ,~~ ,tE!' ~ blqes', ett. J:!Ysterif!kt . litet, för ,a~ få _ uppleyanu~e. E~ slutning på Jöt dagskväHens se~- ,raktion' bevisar res~ltaten frå;n följa~!1e "annonsering , -av , }l:l m~terverk av:; S}id,e :E;aJnpton'. I~gton. " Men , med ' Ellfugto~ na konsert inte ~s~kilt stora,. ' 1973 års jazzkritikeromröstriing lingtons orkester: '!Så !!kall jag ' , Festivalens ,' , _ ,initiativtagare fqi~ppas , också _andra stor- . De gamla ,veteranet:na Car- där Harry Carney klassas som be .att få presentera en av stans .lArs ,~y-stedtprys~nt~rade :se~ heter , som Cootie ,\fil~ms ' Rå ney , med 47 år i orkestern bä~ 'världens~ bäSta ' barytonsaK-ofo~ bättre ' orkestrar ,--:-- 'Duke 'E I- ' da,Il 9~ie,laP4I!o~kesterp . PI?T trumpe_t, LQreni Brown ,på kom ~ig .och Proc_ope meq A'Onisi; : lt~ssell, Pr9cope !,\ombiU!~.. Jington '7:" 'Ducky' som jag Q,ru~ " frAn Helsingfors som det första trombon, Paul -G4)nsalveS ,på åriEllingtons tjärist , höllmåt~ ta -kla,rinettist, Puke Ellington kar säga .. ." finländska ' bandet 'i trmeå-!es- tenorsaxofon, Harry" Carney pS fet mer än väl i !iföa solofram- som bästa · kompositör och El-" . '. . U & G

'..

", . . . ,ntllUUUlIlIllII,HUllllttllllllllUllljllllll.lllllllUlIIlIIlIlUIIHUlIlUlllllllllllUlUUUUUlUlUUWUIUUIUUUUUUJUUUlUIUlUllIlIUlUUIUlUUUIIIUIUUUUUWUUlIlUIIllIIUllIIIUlUlIIllIIllIUUUilHlIIlIUlIIUUIIUIUUUUIUlUUIUIIUlIIllIUlIlIlIUllIlIIHumllllllllllllllllllllllllJlIIlIlIlIIUllIlIIlIlIlIIlIlIIlI1IIIUlllllllflIIllltlllllllillllllH iIIIllIlIlIllIlIlIlIlIlIlIllIllIlIIllHlllUtlIIIUIIIWIIIIIIIUlIUUIHII.

'F'INLAND-SSVEN:SK ·FöRENING

BILDAD I JöNKöPINGS LÄN

~are har ?fta använts l hÖgtid-I tersson skall. funge.ra .som fest llga ' sammanhang och har bestyrelse. ,Tlll reVisorer valdes kanske förlorat någQt av sin Åke Kvarnström och. Rafael ' betydelse, men det är dock ett' Sjöblom med Eivor Aho och faktuni, att finlandssvenskarna om Laakso :som suppleanter. ',. i Sveri~e ~agligen · or,h i det ,Föreningep skall ' fungera tyst~' har , brobyggande uppgif· som ett hembygdsgiUe med oli ter. DET ,FINNS i dag finlandssvenska sammanslutninga~' med totalt 6.000 medlemmar på ett ka aktiviteter, såsom sång- och 15-tal or ter i Sverige~ Som topp'organisation fungerar Ymlandssvenska,r nasRikslörbund . Den nya föreningen fick re dansaftnar, sport, .frågesport, i Sverige, FRIS. Av de ca 60.000 finlandssvenska invandrama är ca 600 bosatta i Jönkö- dan vid starten ett 50-tal med teater etc. 'Vi vill samia Fin pings län, uppger John B r 'o m q v i s t .' Han var · initiativtagare till mötet 'i Folkparken lemmar frå~ olika orter ' i lä lands svens,kar i alla · åldrar. f Huskvarna lördagen den 20 oktober då. föreningen Finlandssv~nskar i Jönköpings län net. , ~Medl~riimarna represente Den första t r äffen kommer att , bildades. ' rar också ett 4(}'-t(lJ orter_sRrid: bli i december, ,nämligen sön- , John Blomqvist hälsade de kulturella ungdomsföreningar- Sverige och Finland, samt in- lda . n:.~gorrunda jä'mt över hela dagen den 16 :de ,då vi samlas 50-tal mötesdeltagarna välkom nas i Finland, alltså att slå formation om finlandssvenskar- ' Svenskfinland. , till Luciafest i , Fo!kpark~n i na och vände sig speciellt till vakt om den finlandssvenska nas ' situation. ,,7"- . ' TilI ' styrelse för det 'första Huskvarna. Tor Fors, ordförande i FRIS. särarten, dess kulturella tradiFinlandssvenskarna får i verksamhetsar et valdes : ordfö " , Föreningens viktigaste arbe , Tor Fors informerade om syf tioner och vidmakthålla triv- Sverige också uppgiften som rande John Blomqvist, viceord \ förmedlare och kontaktmän'. förande Gunnar Bostl'öm,sek- te just nu är 'att få med alla tet med de Finlandssvenska seln i h~m.bygden. sammanslutningarna i Sverige. Men i och med att förening- Finlandssvenskar behärskar of- reterare' Greta Blo.mqvist, kas intresserade personer med fin-= Allt sedan de första finlands arna verkar i ett annat land ta två språk,. och har här en, sör Leo Nykvist; klubbmästare landssvensk a~knytning som *venska föreningarna grunc)a har uppgifterna fAtt en djupa- viktig uppgift att fylla. Ofta ~, aj~Len' j ou.fs. Suppleanter'Aq 'medleinmar.,Föreningens adress . , '" - , . des i ~verige i slutet av fyrtio re och allvarligare innebörd: kan man i Sverige kon~tatera , talet har ' deras syfte och verk trivseln i den nya hembygden, förvånansvärt svaga kunskap~r ne, .B~lm och Tor SJ~h!om. Sty- är: ' Finlandssvenskar, r Jönkö 'samhet i stort sett varit upp skapande av - kontakter med o~ Finland och finländare- relsen kompletteras'~ nted_ Skl:lll pings län, Box 37, 56020 Nor byggd som de finlandssvenska andra finlandssvenskar bMe i överhuvudtaget. Ordet brobyg- frid Möller och Carl-Erik ~et rahammar. '"