Österbottniska Posten (ÖP) nr. 46 1973

•

öste'rbottn.is ka

Österbottnisk

ungdomslidning

_Torsdagen den 15 nov. 1973

\

posten .'

AktUell information: U'tbildningen

·STER'B OTTEN

Ingen har frågat ·Maxie-,OIn han vill" komma hem "igen! _ I ngen tta'r- frågat vilka förmåner jag vill ha. och om, jag vill komma hem, säge.. Max Holmnas, särling, bohem och lång­ distanslöpare från Jakobstad. Han är svensk mästare, men fortfarande 'finländsk medborgare, och siktar på att repre­ sentera Finland El\1 'Och · OS. - Se sista sidan.

* Vi måste fA el) mera balanserad utbildning. Detta säger under­ visningsminister Ulf Sundqvist ett intervjuuttalande för ÖP. Med

3

25 P -:- 46

i

detta menar han bl.a. att fler gymnasier skall grundas i u-regioner, t.ex. i österbotten, samtidigt som åtgärder skall vidtas' för att böja de 'manuella yrkenas status.

'-­

*

österbotten 'gå'l' över till grundskola. Också det innebär ökad jäm­ likhet, bättre grundutbildning. I dethär numret berättar Vi om över­ gången - och svårigheterna, som i Kristinestad är ovanligt stora.

T.ex. Jakobstad är i landets absoluta topp när det gäller grundskole~ beredskapen.

* dag.

~

Dessu~:

uppgifter om utbildningsmöjligheter i österbotten __ J/

Jitlarhodagen en stor händelse .

Korshohns Gille drog applåder

-

SKICKLIGA dragspelsvirtuoser och kunniga solister framträdde vid Jularbodagen. Ur Jular- . bo Gille framträdde mindre grupper som fick fram mer av musik än vad bruset fran den stora massan gav. Ebbe Jularbo och hans gäst från Amerika Nils Lundin var de skick­ ligaste. Närmast publiksucce kom dock Korsholms Gille med tangon Guapita och Ett litet ' hotell - den sistnäumda med .sång av Sheila Smeds-Ekholm. .

.

En skivproducent hörde med intresse på Korsholmlf Gille.

Publiken frågade efter deras senaste skiva (de har ännu inte 'gjort någon. Konferansiern Bengt "Polo" Johansson, känd radioproducent i Sverige var' imponerad över ~lIets goda samspel och uppträdande i aII-

mänhet ständigt med ett smil på läpparna.

Greta Sundström spelade Säkkijäjr ven ' polka och kompo'sitioner av Frossini och fick många lovord av den församlade d-r agspelsexpertisen. Det var t.o.m. någon som talade om "årets ffnd". . -

I Jularbo Gille fanns föl" utom redan nämnda Ebbe Ju­ larbo och Nils Lundin en lång rad goda dragspelare med ord­ föranden själv Kurt Eriksson i spetsen. Publikfavorit !Slev åttaåriga Jan Haglund som spelade solo med den äran.

• Forts. sid. 15

~~

Danslistan

fastställd

ENDAST EN protest inkom i fastställd tid mot den fest;. fördelning för år 1\}74 som manglats fram de senaste veckorna. Det var Norrnäs uf som ville ha en lördag i augusti. Deras augustikväll har flyttats till september.

När SöU-styrelsen samman­ kom på torsdag kväll fast­ ställdes fördelningen. Norr­ näs uf:s protest kunde inte beaktas.

*

Vi speJar för nöjet att f A spela, säger man I KorshoJms gille.

T.o.m. i bussen under r~san var" det heJa tiden någon som spelade,

mest AH Nybo och Sven Pete'U.

På fredagen kom protester

• Forts. sid. 15

.....

-

.

~~~~~~~~--

Ingvesgård ensam ordförand,e}{andidat

D DET FINNS endast en kandid&.t för -posten som SÖU:8 , ordförande: .Hans I n g ves g å r d från Lappfjärd. Med rätt sf<or sannolikhet väljs han på söndagen till förbun"; dets or dförande.

REDAN PA VAREN tills atte förb1Hldsstyrelsen ett valutskott~om skulla grunna på ordförandefrågan. Många kandidater <iiskuterades och några tiIlfrågaqes . också.

Den enda som då lovade ställa sig tiiI förfogande var­ Ingvesgård.

UNDER sommarens och hös­ tens lopp har diskussionen kring valet av ordförande dock gått vidare. Radikala och unga kretsar -·i förbun­ det vill ha en stridbarare per­ son, än Ingvesgård, s1gs det.

INGVESGARD har dock ett gott stöd och man har in.te fått fram någon kandidat

som skulle ha en chans mot honom i ~n omröstning.

KNAPPAST .DYKER någoD _ "svart häst" upp numera.

Det förefaller alltså att bli ett enhälligt ordförandeval vid SöU:s höstmöte. ­

OSTERBOTTNISKA POSTEN

2

öp' 15 nov. , 1973

Vi måste slå vakt om våra medbor2arinstitut

, -

Torsdagen den 15 nov. -

1973

i veckan

som gått

:

'--.J

"'-­

• Barn - det är det dyrba­ raste en familj och ett sam­ hälle äger, men det är en "egendom" som starkt för­ summas. Visst bygger sam­ hället skolor för barnens ut­ bildnig, men så mycket mera är det inte som görs.

T.o.m. skolgårdarna för­ summas.

svensk elevgrupp.

Orsakerita härtill är mån­ ga.

det handlar om ningsfull. På ett par timmar fogande Våra medborgar- och arbetar­ stöd både från stat och kom­ institut, som betyder så är det fullständi~ omöjligt för läraren att hinna ge ele­ mun - kan t.ex. körledare få ofantligt mycket för kulturli­ • 'Mobbing är ett modeord, men det är också etL begrepp en ersättning för sitt arhete, vet i våra småstäder och verna den personliga undervis­ som rymmer en grym verk­ vilket tidigare varit en omöj­ landskommuner, bygger på en ning som krävs. lighet.

Med mobbing fö rstår lighet. t ämligen generös lagstiftning. vi 'att en grupp, t.ex. skol­ Detta är gott och väl.

Det är givet att institutens barn, ger sig på en- ensam vittförgrenade och omfat­ an kan tycka att det tradi­ Nu ~er ·det emellertid ut människa, t.ex. en elev.

• I Karis har man försökt Enligt den st enske skol­ som om den statliga byråkra­ tande verksamhet åsamkar sta­ tionella föreningslivet gör göra någonting åt den f9r­ psykologen Gunnar Vilson tin - av omotiverad nitälskan ten stora kostnader, men yt­ . en rad förluster: instittiten summade skolgården, _ och i är det tristess och osäkerhet skulle önska' kringskära insti~ terst handlar det egentligen tar ju över fler och fler upp­ tidskriften Svenskbygden be­ som leder till mobbing. Om tutens verksamhetsmöjlighe­ om ett rättvisekrav, nämligen gifter, men djupare sett är det rättar , Kristina Nyberg om man utgår- från detta - här ter, och det~a samtidigt som , att se till att det finns möjlig­ viktiga (inte vem som utför en hur Föreningen hem och sk~ ytterst förenklade resone­ la i Karis lät eleverna uttala mang - -kunde man våga på­ lagförslag läggs fram som syf­ heter (resurser) för kulturell kulturell uppgift, utan att den sig om hur de ville ha skol­ ståendet, att mobbingen gär­ tar till uppmjukning _a v den och annan _verksamhet också i utförs, dvs. att det finns möj­ gården. na gror i starkt urbanisera­ lighet för en orts befolkning ! nedre åldersgränsen för delta­ ,små, folkglesa områden.

Om elevernas bakgrund de samhällen, där folk för .

gande imusikkurser. att ta aktiv del i en verksam­ skriver hon: sin utkomst skull tvingas Kulturlivet i storstäder får ' het som både berikar och ut­

gyttra ihop sig i nya, ofta nog sin del av dei1"statliga ka­ "En skolgård - vad är det sterila, förstadsområgen, där vecklar.

tör något? En grusöken, en kan. Det finns ingen som belst Byråkratiska

onyttig yta som inte gläde~r ingen vare sig föräldrar eller ingrepp

anledning att, försyåra insti­ Och de möjligheterna finns någon. Ett sterilt asfaltgolv, ~arn känner sig hemma. avbrutet aven rad träd I bäs­ tutens verksamhet; tvärtom i dag, kanske t.o.m. i långt I -ett dylikt samhälle finns ta fall, kanske en flaggstång Ett exempel på byråkrater­ måste instituten ges som ett ~t"<irre utsträckning än någon­ och några rader cykelställ. ingenting av den urgamla nas inhopp är kravet på att viktigt regionalpoiitiskt in­ sin tidigare. Det är därför som söm~adsgrupperna - får delas strument som de statliga myn­ vi måste slå vakt om våra först sedan elevantalet över­ -digheterna mer och mer, borde medborgar- och ' arbetarinsti­ stigit 16. Varje sunt tänkan,de bygga ut i syfte att ge gles­ . tuts möjligheter att arbeta. Ju m änniska Jnser ju ' omedelbart bygdens folk . möjlighet -till be­ snävar e byråkraterna tolkar att en sömnadsgrupp på 16 rikande samyaro - om det så lagen, desto mera uppmärk­ , personer är allt~ör stor för att handlar om ~~t direkt inhäm­ samma måste vl bli, ' desto undervisningen skall bli ' me- ta kunskaper, t.ex: genom , att större skäl, är det att f!kapa opinioner, som väcker politi­ de~ta i språkkurser, eller att Många av de nya eleverna trygghet och <gemenskap som _finna trivsel, möjligt bl.a. ge­ kerna till, insikt om ' vad som kommer direkt från barnträd­ . all fattigdom till trots existe­ gården. De har vistats i en ' nom att/ delta i folkdanskur­ håller på att ske. impulsivare miljö, för att se­ . rade i det gamla by- och små­ ser eller motionsgymnastik. dan . på förstlj, skoldagen bli stadssainhället. ställda inför samhällets trista Gunnar Vilson samman­ Institutens trivselfrämjande allvar. Skillnaden är för stor, fattar: verk samhe~ får inte kring­ Kulturlivet

dE!' flesta är ju ännu i lekål­ dern." omstruktureras

skäras. '~Den absolut säkraste och radikalaste lösningen på Barnens syn på den idea­ mobbingens problem är att se Den undersökning som Rolf Tillkomsten av arbetar- och liska skolgården varierade l till att barnen får en inre sä­ Karrento och Birgitta Ja­ de ville ha allt från bärbus­ kerhet, en stabil trygghets­ medborgarinstitut, som i dag känsla. Av det följer att de -kar till gungor och simbas­ c~bsson gjort i Surahammar, täcker varje by i svenska ~­ kommer att möta allt som ,säng. vars befolknmg till c. 20 pro­ terbotten, har inneburit en , kommer i deras väg på ett Nyberg skriver att det var positivt konstruktivt sätt." cen~ bestå( av finländare, ger strukturell omvandling av kul­ svårt att välja mellan önske­ i sl!-k inga nyheter. De önske­ tur livet. Tack vare de ekono­ målen, men att början är - • Hur skall dettas ke? I en mål om språklig service, un­ invand miljö, där föräldrarna gjord: miska resurser !>om lagstiftar­ upplever trygghet är' det Det TOC-anslutna affärsarbe­ dervisning och kontakter över na ställer till institutens ' för" Alla klasser har var sin möjligt att också. ingjuta tarförbundet vill att affä­ språkgränsen som förs fram fotboll att sparka under, 'r:.as­ rern.a skall hålla stängt på jul­ trygghet i barnen, men dy­ terna, likaså finns två hopp­ afton och nyårsafton. _ar välbekanta. lika miljöer blir år för år allt rep per klass.

Rutschbanan Bägge "aftnarna" - inträffar Det är i huvudsak också och bilringsgungQrna är i fli- ' sällsyntare. - Fler och fler på måndagar.

- tig användning, likaså ' hopp­ Förslaget är utmärkt. människor bor i miljöer där 6nskemål som borde kunna hagen som målats_ på sten- ' trygghetsfaktorer -och triv­ Kunde sedan polis, brandkår beaktas. plattorna. För att få en verk­ och sjukhus göra likadant skul­ lig dröm~kolgård vidtalades , selvärden starkt försummats. le vi få verkligt fridfulla och Här måSte politikerna gri­ trädgårdsarkitekten att pla­ famlljevänliga helgar.

En liten nyhet i sitt slag är nera skolgården. Den kommer pa- in. Men innan detta sker att möbleras med Impulsgi­ finländarnas syn på de måste en opinion för en bo­ har konstate~ betydan. vande redskap som ger -rqm vänligare och tryggare miljö finskspråkiga tv-program som för fantasin". ­ de brister I 'Cykla-m as utväXa -sig stark. ytterst rostning. då ocH då sänds i svensk te­ VeDl8 är felet'/' ,handlar det om vår egen och • Lärare som arbetat både levision. Programmen anses -Barnens. Coräldrarnas eller -i Sverige och Finland säg;r våra b,ams friuntid. Vi får . _ av många vara ensIdiga, dvs myndigheternas '/' inte godkänna miljöer som att det är stor skillnad mel­ Samma fråga kan ställas när de visar Finlands sämsta si­ lan en -sve~sk sköl1U.aSs och bryter ner människorna : det det gäller mlndemrlga och mo­ en finländSK. Det är enligt gör vi i dag i alltför stor ut­ dor, fattigdom och ~lände. pedA.knlng. Det finns ett stort antal ungdomar I äldem lS-.-U sträckning. ­ lärarnas uppfattning betyd­ Vad finländarna vill se är un­ är som åker moped, utan att Den amerikanske utrikesmi­ ./ li~ enklare och lättare att poUsmyniIfghetema reagerar,

derhållningsprogram och fil­ ALF SNELLMAN dock måste de veta at-t det är . " nistern , Henry Kissinger handleda en finländsk än' en mer - på tittarvänligare ti­ sA.

komemr inte personligell att der.

Genom sin slappa kontroll bi­ drar poUsmyndlghetema till att ta emot sitt fredspris , den 10 Det ligger en hel del i den skapa en rad problem i famll- december-. Han ersätts av den till en god fredsprismottaga­ nå i strävanden att skapa .jer diM barn strax under mo­ kritiken,. Tydligen är - d.e1; s å pedåldern. fred i världen. amerikanske ambassadören i re. ..

HUJ' skall polisen egentligen Oslo. att det ödemarkspittoreska Däremot är det ~tt ' riktigt ha det? Om inga åtgärder vid­ tilltalar dem som bestämmer tas för att stävja Jagbryteriet Kissinger är en klok politi~ konstaterande han gör då han Det är därf ör som ver kli­ bUr det 'fler och fler fÖräJdra.r ker. ~ad Sverige och invandarna säger, att priset är -den störs­ ,ga fredsarbeta re bode bel ö­ . r-­ som böjer sig för tjatat: kam­ skall .. av Finland.

Men detta gör honom _inte ta ära någon kan hoppas upp- ilas. raterna har ju moped!

M

*

Skapa trygga -miljöer - barnen blir trygga

Ensidigt • l teven

*

•• Vems ar

skulde,n?

Ma,n

Tar - ulan

att ta

Torsdagen den 15 nov. -

. ,.

OSTERBOTTNISKA POSTEN

iM3

Inför hösfmötet vid, dessa val varför Nykar­ • HöSTMöTET i Nykarle­ by inkommande veckoskifte leby-mötet sannolikt inte in­ nebär något undantag. Sam­ är spä nnande. Vi skall t a ställnil!g till en budget som tidigt tror jag inte på en alltför stor cirkulation i sty~ väsentligt till storleken av­ viker frå n tidigare försla g relsen. Frågornas behand­ till inkomster och utgifter ling kräver vanligtvis en för förbundet. Vi tar ställ­ ,nödvändig koppling till ti­ digare beslut. ning till en verksamhets­ plan som innehåller angelä­ get debattstoff. Och vi ska ll • UTÖVER de stora arbets­ uppgifter höstrnötet innebär förrätta många val.

Ett nytt inslag är valet vill jag uttrycka en förhopp­ ning om att vi skall trivas av delegater till FSU:s höst­ möte. Vi har skäl att nog- , i varandras . sällskap. Den grant pröva detta val, Även anda av gemenskap och triv­ på FSU-planet finns ,många sel hittar vi bäst om vi byg" nya inslag som delegaterna ger upp debatten i en posi­ sedan skall ha en åsikt om. tiv undertop.. O h eventuell MEST väsentligt är ändå kritik skall vi' ta med friskt mod. Kritik är ett tecken på , valet av ny ledning för för­ bundet.\ Perioden Skuthälla att SÖU-delegaterna är in­ tresserade och följer med går i och med detta höstmö­ varför jag a ltid vill upp­ te till historien. Ett ordfö­ randeskifte innebär alltid fatta detta som poistivt. En­ da faran med kritik är att att ett blad vänds i SÖU­ det lätt leder till kverulans. boken. Det är. ' min förhopp­ ning att höstmötet går till , Vi' skall ha den ambitionen att höstrnötesdebatten inte ordförandevalet med tillräck­ får föra vilse ut i kverulan­ ligt distans till de....stora upp­ sens djungel,

gifter som' förestår för­ bundsledningen.

VÄL MÖTT i Nyk,a rleby i Förbundsstyrelsen skalC arbetets och gemenskapens omväljas/nyväljas. Varje år tecken.

GUSTAV SKUTHÄLLA har en viss r(~tering skett ,

'. läsarforum . . " .

~

.

Ungdomsrörelsen fritids alternativ ' ./

Blir ideologin I ungdomsrörelsen alltmer ett glatt hälllgäng-gäng?

Det svaret måsste sökas på före­ ningsplanet, det kan Inte sökaos på -något fritidElforum. Det är de unga ute 1 bygden I föreningarnj!, som själva måste , veta vilken målsättning deras uf-årbete har.

Ungdomsrörelsen har välallt~ mer blivit samhällspolitiskt med­ veten, men detta är endast på distriktförbundsplan och inte på föreningsplanet.

Föreningarnas verksamhet i österbotten har kretsat kring ' dansarrangemang och övrig' verksamhet. övrig verksamhet Ilar närmast börjat likna fritidsverksamhet.

Låt föreningarna ha denna mål­ sättning att skapa sig själva och byns ungdom en meningsfylld frI­ tid Det är ju sä att föreningarna Bköts på fritiden och verksamhe­ ten blir på, detta vis en fritids­ sysselsll;ttning.

Den m'Alsättnlng som det bor­ de vara kan inte en förening Idag ta vara på. Pä ' vilket sätt kan en förening som sköts på fritid sammanföra människor på det lokala planet, till någonting

.

'' ,

.

• • • Förr i tiden när ar­ hälle som bilens, och där betet fanns bakom husknu­ passar inte barnet in i bil­ ten - på åkern, i skogen el­ den. ler ibland vid sjön var Den nya tätorten, där hu­ man inte medveten om hur .sen byggs upp som svampar livsmiljön skulle ges talta sig ur jorden, där gatlH'na dras ,nästa dag, ja inte ens in­ i rask takt så att varje ny­ tresserade. Men i d a g vill vi komling snabbt och smidigt medvetet ändra på vår miljö, ' kan pac-kl;ls in ' i sin lya, där främst då kanske för att dammet och cementJukten är nästa genration skall få det lika vanlig som matosen. drägligare, om ma n vill tro Tätorten där bussen agerar på politikens härskande fi­ draken som samlar upp alla gurer. till fabriken, till storskolan.

Ett av de må nga pro ble­ Vi forslas i en onaturlig men som i dag di skuteras ström. Det står mig inte är tätorten och de ' problem främmande att se, när bar­ som stora befolkningskon­ nen har vuxit upp, hur de centrationer medför, Vår gör sig skyldiga till -brott

I

tvungna till det mer eller mindre för att garantera si­ na två barns materiella be­ hov. Vi vet det som grannen har skall vi också ha, osv.

Fadern kommer hem halv fyra, modern klockan fem.

Barnen har då reda n kom­ mit hem från skolan, den ene redan klockan ett och den andra klockan tre. Mor är tillika husmor och skö­ ter det husliga, och fadern har problem med bilen som måste ses om. Ell er ofta lockar tv:n eller krogen med kompisarna.­ Det är just under den ti­ den då barnen natu r ligast

unga ·människnn • det nya samhället kultur utvecklas, vår lev­ och missbruk, se dem stå nadsstandard skyndar allt där initiativlösa och onatur­ ' snabbare. Det ka n vi bevisa. liga.

Resultaten syns: Vi blir -Det- är också att räkna mer bilburna, allting sköts , med att dessa utsätts för 'automatiskt och maskinellt. skäll, vilket synes helt na­ Vi har alltså nått den tid turligt. Vuxensamhället har då bilen och tv :n har blivit agerat. våra sociala fos trare, de Men tr()ts vuxensamhäl­ mest betydelsefulla.

' lets negativa inställning är , Miljön, eller låt oss kalla det nu detta som docl{ mås­ den livsstandarden har kom­ te träda emellan. Inte för att mit i kläm, ja rent av tap­ straffa utan för a,tt fostra pat terräng. ' och bygga upp ett samhälle På landsbygden kan det­ med en naturlig livsmiljö­ ta fenomen märkas tydligt: för den unge. den hastiga övergången från . , bondesamhället , till tätorts­ • . . . Det har n~gongl!,ng samhället har gjort att åt­ - förklarats att familjen är gärderna föl' en harmonisk - den institution på vilken trygghet har t a ppats bort samhället skall bygga. Hur eller är aven sådan litenhet mycket vilar vårt samhälle att, de knappast märks. på denna institution i dag?

J ag vill svara på denna • • • Vuxenvärlden har i' fråga: viss mån 'Sin fritid tryggå d framför tv:n eller i bilen, Det ter sig omöjligt, ja ja säkert bakom ratten ~f­ kanske rent onaturligt att tersom dagens sf}mhälle är 'omstyra dagens utveckling. bilens.

Ja låt oss konstatera det, vi Barnet är _helt utelämnat tar ! _det som en utgångs­ åt automatikens inferno. "Du punkt. lilla barn du kan spegla dig Familjen , eller institutio­ i de otaliga fönstren i hu­ nen, vill jag Råstå, fungerar sen och spotta i' asfalten", inte i ' dag. Tillåt mig bely­ men sen ä r din fritid otrygg sa ' påståendet med ett ex­ empel :- Födildrarna : famil- ­ och hämmande?

Vi nämrier dagens sam­ jen båda i förvärvsarbete, ,,,

annat än fritidsverksamhet. Stö­ da samverkan ,mellan barn och föräldrar - skall föreningen gå In i hemmen och' föra barnen när­ mare, föräldrarnll-? Ta vara på modersmålet? Är det dialekterna som menas eller högsvenskan. På vilket sätt , kan en förening ta ' vara pä rhodersmålct? Genom att banda ' modersmålet? ') Det sista med ' NSU-mästare pilkastning, och frågesp<?rt, det är / ju just detta som är ungdol'(!srö­ ~ , relsene målsättning. De som har tävlat har haft som målsättning , att, vinna något s0It:\ de kunnat - 1 7 utöva pä sin fritid. ~an Ja, APA, det är många frågor ~ som jag hoppas du kan besva­ ra, det är just, målsättningen som är så viktig för vår uf-rörelse.

En sak är säker, ungdomsrö­ Ivrigt öppnar man öP: s sida värmen och söndertrampade små relsen _är och förblir ett fritids­ med dansannonser och ögnar ige- tär. NEJ, tänker man, tm Nykar­ alternativ, till det övriga t sam­ nom det som bjuds. leby far m,?-n inte. Hellre firas hället.

När man bor i Jakobstad pas- lördagen hemma framför TV: n i "Idealist" sar ' ju Nykarleby bra.. . Zotch visshet om att man har tårna välI ' d Lille ' Karl berättar i skolan, och någon ny orkester låter helJer behållna och hela. inte så dumt. att han fått en papegojå.

Något som jag inte fattar är - Kan den tala, frågar fröken.

Men sä kommer man ihåg hur att arrangörerna får ta in långt, - Inte än men den häller på att lära sig. I går satt den och det var förra gången. Kommer längt flere personer till en lokal ihåg trängseln, den dåliga luften, än vad den är lämpad för. Jag tror småsvor för sig själv.

nog vill nå kontakt med si­ na föräldrar. Här kan ett svar ofta bli, gå ut och lek, här är lite pengar att .köpa gott för.

Jag är ingen familjefar, men jag tror att denna bild jag just gav inte är någon främmande bild av "institu­ tionen".

På -err sådan eller någon liknande "institution" kan samhället inte bygga frik­ tionsfritt, det måste väl te sig helt naturligt: Jag vill se det sum sam­ hällets plikt att planera_och förverkliga de ideer som skall fungera som repara­ tionsmateriai för, eller extra byggklossar ' där det saknas i "lnstitutionen"~ • • • För att nu en stund se med positiva blickar på problemet så- bör vi främst av allt konstatera: att "bygg­ klossarna" börjar ' vi hitta, fastän de ännu är för få­ och för svaga.

Kan vi stoppa den nega­ tiva sidan av utvecklingen j uppfostringen och vården av bärn och ungdom? / Vi måste allt till b:ots, tro det!

Kurt

TaxelI

Alternativdanser efterlyses

ni inte ordna - danser dar vi också lian ,trivas? inte ens att det är tillåtet att över· skrida det högsta tillåtna person­ antalet l en lokal, om man tänker på att en ev. brand skulle kunna utbryta. I den panik, som skulle uppstå skulle knappast huvuden­ tren och reservutgången (om så· dan ens finns) räcka till. Å _ andra sidlm kan jag förstA.

• Forts. sid. 5.

;

öSTERBOTTNISKA POSTEN

STORDANS

1978

LAP·P F.JÄRDS ul!lllIDkal.

•

I

lör~age:p. \

T6rsdagen den 15 nov. -

den 17. Il. kl. 20.00-02.00

De båda efterlängtade

RISTO O.JA-LIPASTI B ,U FFALO BILL '

Finska Ös!erbottens topporkester och Nylands absolut populäraste

Stämningen i topp!

...

Vällcommen! .

Or<iningsmann8.grupp I ' och II. .

Bussar som förut.

-

NU

när höstmörkret är här tar ni med er

REFLEXBANDET '

så att det inte händer en olycka i natt

~ss ett eget

SOUND­

och vi råkas i OR ·A V A I S LöRD. 17 nov. kl. 2~01

OCH

vi tar med

. och vi delar ut till nästa gång

20 fribiljetter

.

..

B i lj.gr.

1 .

_ Or dn.gr.

1

+ eventueltl något annat.

BUSS4.R : OT fr. Vasa kl: 19 via Kvevlax och Vörå.

Haldin fr. J :städ kl. 19 via Nykarleby och Jeppo.

-

Serv .gr.

OBS! Ny bl,lsstur,

~kmans

fr. Vasa, Bock kl. 19.00 via Iskmo'- 'K~rperö och .KOSRÖ.

.'

'17. .1'1. MOG ET· . a·lternativ.' POP 17. 11 . .

.

"

HELSI.N GBY .

KVEVLAX

\

- NYRENOVERAD LOKAL

ÖPPEN

spis '

POP-DANS MED

.­

KORVGRILLNING

.

.

~.

~

. .ZOTC ___

OCh

-FACE ·

DANNES

LÖRDAG 17. 11.

SKÖTER DANSMUSIKEN Majors buss från Granholm bt. 1 Iskmo kl. 19.45, Kalvholm - Kar­ perö 19.55 '-- Smedsby TB 20.05 - Säästökulma på VasaespI. 20.15 - Roparnäs Esso 20.25 - Gamla Vasa 20.30.

Busstrafik till Kvevlax: Ekmans från Bock kl. 19.15 via Gerby, Iskmo, Karper ö, Koskö. .

Haldin från Vasa busst. k r. 19.45.

Turbuss från Vasa busst. kl. 20.30.

..

V i slår .till igen i _.

/

YTTERMARKGAR·D EN lördagen den 17. ~1. kl. 20.00-02.00 "Amerikabräive" har postats i veckan' och nu skall vi fira .•• Vi kommer under kvällens lopp att utlotta några överraskningsskjortor, vilka?

För enroliger svängom svarar BUSSAR: ,Wester fr. Lappfjärd 19.15 via K-stad, Tjöck och Näsby. - Haglund fr. Kaskö 20.00 via Näsby.

O.

Pjelax. -

Kronan p·å Verket och 4Barbarela

Ingves fr. Pörtom via över mark. _ . '

Ingves fr. KorsnäS 19.3 O via Töjby, Rangsby, Nämpnäs

Torsdagen den 15 nov. -

öSTERBOTTNISKA POSTEN

1973

DA ·­N S

-

-

-L ördafJkvCiII 17. ­1 1

'W1:mmm..

NY:BY Cleopatra

PETALAX

VÄL MÖTI'!!!

VÄLKOMM-EN OCH TRIVS DÄR ANDRA TRIVS!!!

Bli inte hemma och sitt. Kom ut och vara 'med på den HlLL l G1NG-afton vi ordnat fred. den 16. 11. kl. 19.30-24.00 i PÖR1'OM. D~t blir näl1ili· gen tonårsdans till tonerna av .

I

-

kl~

20

BUSSAR : Strandlinjen från Vasa 1,9.30. Från Solf C-bu­ tik 19.15 via Munsmo, Sund­ om Nä,set och Söderfjärden.

Från Kolnebacken kl. 19.15. .Från Långåminne 19.30 via Paxa!, Vias. Från Näsby kl.

19.15 via Yttermark o. över­ mark, Pörtom, Rainebäck.

Från Näsby 19.15 via Nämp­ näs, Norrnäs, 'Pöjby, Korsnäs, Molpe.

-Dans i

REPL'OT

SULAVA LUM ·I

LöRD. 17. Il. kl. 20

arrang. Pörlom Ungdomsförening r. f.

BUSSAR: Wester Lines fr. PjeJax 18.30 via Finnby, Näsby, Yttermark och övermark.

Ingves fr. Nämpnäs 18.30 via Norrnäs, Töjby, Rangsbyoch' övermark.

Strandlinjen fr. Solf Centralbutik - 18.30 via Y-Malax (L. Back) Petalax TB, Nyby och Rainebäck.

TOREROS Ingen buss.

Funkt.gr. 2.

E I N O L DO S TA R I spelar upp till en makalös

f

GAMMALDANS i LöRD. NYI(ARLEBY 17.

Il. ' kL 20.

lörd. den 17 nov~ kl.20.Q9-01.0Q -,

C ,ARAC)AS

S~öU

s.ö ker en kvalificerad -

M E D A R B E r 'A R. E som tillsammans med nuvarande instruktören an­ svarar för förbundets instruktionsverksamhet.

Egen bil nödvändig.

Äntligen en söJidagsdans i ' -

I

Skriftliga ansökningar med löneanspråk riktas till Styrelsen för Svenska ,österbottens ungdomsförbund och sändes under adress HandelsespI, 10 D '65100 Vasa 10 senast 30. 11. 1973.

SKATILA kl. 40­ Gu/s ta f Wasa

Närmare uppgifter ges av förbundsordf. Gustav Skuthälla tel. 37 791 eller av kanslichef Erik Bär­ nas tel. 15 372 t j eller 25 24 97 hem.

-..

18.~11.

NY DANSORI(ESTER TITANIC

Serv.gr. 6

111111111111111111111 ~ 11111111111111111111111CII

•

KAN NI INTE

- arrangÖrernas .motiv till att ta iD -8å mycket folk -som det bara går att packa ihop. Motivet är förstås pengar. Hela 7 mark får man be­ tala för att stä och trängas I ·en lokal med dälig -luftkonditionering etc. \ Det är så att man tycker att i entreavgiften skulle ingå en liv­ försäkring också. För Ibland ger man - sig verkligen ut på dans­ golvet med fara för sitt liX. Med så - mycket folk 1 en liten lokal, måste man ju använda armbågar, fötter och tänder för , att värna om sin existens.

Snälla dansarrangörer, . kan ni Inte otdna danser för !>Ss ungdo­ mar i syfte att vi skall trivas ock­ så. För ni förstår väl att ingen

kan - trivas särskilt bra; så som läget ~ ~u. .

Men alla _måste få kOIIlma In och dansar inte kan man låta hälften -stA kvar utanför och se pä när de lyckliga, som _kommit in, får dansa. ,Alldeles riktigt.

Men här _kommer ~tt förslag.

Det kan vara ett dåligt förslag ur ekonomisk. lIynpunkt, men för de som verkligen vill dansa, tror jag att det är ett rätt så bra förslag" Kunde det inte vara ~är: Dans skulle ordnas på tvä stäl­ len samtidigt. T.ex. t Purmo och Nykarleby. I Purm9 skulle åldern 14-17 (förslagsvis) ha tillträde.

I Nykarleby skulle' det ordnas dans för åldersgruppen 17 år och upp.­ åt.

Motiveringen till detta är föl­ jande: För det första så skulle de

yngre, so'm just har börjat dan­ sa, fä "träna" sig i en alldeles egen lokal med jämnåriga.

För det andra skulle kanske de äldre tonåringarna sö!ta sig bort från krogen och ut till de sk. "vanliga danserna".

För jag vet mångEl 'e xempel på att ungdomarna i 19-21 års ål­ den(, skulle trivas jättebra på "vanliga danser", men de känner sig "gamla" bland deSSa i de läg­ re tonåren, som besöker en vanli dans.

Och sist men inte minst, skulle genom denna uppdelning, den massa av folk, som trängdes på senaste lördagsdansen, vara hälf­ ten _mindre. pch det vat· ju vad vi många gånger önskade oss, när nägon för femtioelfte gängen steg oss på stortån.

"Gustaf Wasa"

Stig-Göran Berg trummor, sång Dan Snickars komp.

---------~ PRIS: Tore Björkman ~ bas.

Lörd. 600:"";;'" Roger Stolpe solo, sång delad. 480:­ sönd. 550:­ Kan beställas genom SöU.

5 Ballroom blitz

tio i topp 1 What about me­

Anne Murray' 2 Carneval

Les Humphries Singers 3 Going home The Osmonds 4 Knockin' on heaven's door Bob Dylan (NY) -­

The Sweet 6 Hide away

Lena Maria , Waikiki man Bonnie St 'Clair~ and United Gloria 8 Take me home countryroads Lynn Anderson 9 Skydiver Daniel Boo~e 10 The peacemaker , Albert Hammond (NY.'>.

ö S T E R B O T T N I S K A P O S T E N-

Torsdagen den 15 nov. -

1973

'B reddad instrul{tionsv,erl{.saInh,et Val frågorna viktigast

Fyra in[i;truktörer, teaterledare Större omm~bleringar

INSTRUKTIONSVERKSAMHETEN Jnom SÖU skall utbygg en i förslaget till verk!iamhetsplan för 1974. Fyra 'instruk två ringar. Därmed . skulle en länge .närd dröm kunna (ör styrelsen att en ~rskild teater- och kultursekreterare ska Inom de sektorer arbetskraften utökas räknar styrelsen med de största satsningarna.

En kraftansträngning skallgöra för att blåsa nytt liv i teaterverksamheten.

Det skrala deltagandet vid r~yproducentkursen °i Yttermark fick förbundsledningen att vakna. Gör man inte någonting radikalt nu kommer all teaterverksamhet att dö ut.

Samma dag som förbundsmötet hålls i ungdomsgården i Nykarleby samlas teaterfol­ ket till en konferens på Juth­ backa för att planera hur en uppryckning inom teatersek­ torn skall fås till stånd.

Teatersekreteraren skall ock­ $å sköta förbundets övriga -kul­ turella aktiviteter s.s. Nordi­ \Talen, talangjakten, miljövårds­ aktionen och u-landsaktionen.

De fyra ·instruktörerna f?~åll

• /

• • • •

ytterligare, föreslår styrel­ törer skall anställas. En per verkligas. Därjämte föreslår II anställas.

nu spridas .ut på SöV:s lång- fdets ekonomiskt inriktade ak­ smala verksamhetsområde. Man, tiviJ;-eter konsolideras och ut­ hoppas hitta en instruktör som vecklas. är bosatt inom det område han/ - - - - - - - - - - -- ­ hon skulle verka. Man hoppas också kunna ordna kanslifrågan i vede'rbi:irandes hem. Sys­ temet skulle betyda att in­ struktören alltid finns nära till hands, att resorna blir mindre betungande och att instruktö~ ren skulle hinna besöka föreningarna oftare.

Instruktörerna skulle vara

Heldag.~

hostInote

• l

aH-round-instruktörer som skul­ le s~öta såväl, barn ~ , tonårs-, tävlings- och övrig allmän verksamhet inom förenjngarna.

Om . e,n instruktör h~r ett spe- :

Nkhy

SöU:S FöRBUNDSDAG i Nykarleby är en verklig hel­ dagstillställning. Redan på förmiddagen samlas teater­ . folket till konferens på ciaIintresse t.ex. teater skulle Juthbacka.

Vid IS-tiden l;an/hon ges möjlighet att ver­ samlas föreningarnas höst­ mötesrepresentanter i ung­ ka över ett större område. . domsgården.

Första delen På central nivå skall förbun­ av förbundsmötet upptar tal, sång och musik. Efter f'örhandlingarna . samlas al­ la till middag och glad un­ derhållning .på Juthbacka.

DE SOM J)ELTAR i teater­ konferensen har också möj­ lighet att delta i förbUnds­ mötets förhandlingar. den starkt expanderande kommunen TALARE VID mötet blir ../ förbundsordföranden Gus­ med den snabba _i.ndustriutvecklingen tav Skuthälla och f.d. ordfÖ=­ rande Allan Blom som när­ goda kommunikationer, två järnvägsstationer och först­ mast ·ställer upp i egenskap klassiga landsvägar ' . av .. fullmäktiges viceordfö­ randei Nykarleby. Säkert livlig byggnadsverksamhet, minst 100 nya bostadslä­ har Blom dock också intres­ genheter färdigställes 'per år. santa uf-synpunkter att komma med. våra utbyggda och nyetablerade industrier behöver FöR UNDERHALLNINGEN såväl kvinnlig .som manlig arbetskraft svarar ~I.a. Leif Liljedahl och trollkonstnären Mr Hen­ yrkesutbildningen sker på orten samråd med arbets­ ry. Atminstone den senare kraftsmyndigheterna " deltar också i kvällssam­ lingen på. Juthbacka där Såväl i etablerings- som arbetskraftsfrågor kontakta restaurangen lovat bjuda på kommunalkansliet,_ tel. Jakobstad 1~ 090. . billig mat och dansmusik hela kvällen.

ANSVARIGA BYGGMÄSTARE anställes vid våra arbetsplatser mellan J :stad och Oraväis.

Lön enligt överenskommelse.

Hjälp vid anskaffande av bostad.

Svar till byggnadsbyrå

H. BACI(llJND Oravais tel. 53221 el. 53287 (Vasa riktnummer)

••

van~as

~

DE INTRESSÄNTASTE frågornl\ vid SÖU:s höstmöte i .N:ykarleby blir vaJfrågorna. 'Förutom ny ordförande skaD väljas nio ordinarie styrelsemedlemmar. och fyra supplean­ ter. Vidare skall väljas medlemmar ' i Artist- och musiker­ förmedlingens styrelse, teaternämnd och revisorer. Ett helt nytt valinslag är val av representanter till FSU:s årsmöte, hela 17 stycken.

Just nu blir det knappast sitta kvar för att kunna. reda stora omställningar i förbunds- upp administrationsproblemen. styrelsen. Årets styrelse har En viktig valfråga som för­ haft många problem att brot- bundsmötet skall diskutera är tas med. Det är framför allt vem som skall sitta i FSV:s förbundets administration ' och styrelse. Formellt är det der de täta bytena av kanslichef representanter ' som reser till som ·vållat problem. StyreIse- årsmötet, som hålls i decem­ medlemmarna har därför svet­ ber på Finns fo1khögskola, som .

- sats samman, varit tvungna skall välja FSU-styrelse. att ta ansvar och överhuvud­ Söu har fyra . ordinarie och taget fått god inblick i för­ bundets förvaltning och ange­ två suppleantplatser att besät­ lägenheter. Nu borde dessa få ta. Klart är att Hans Ingves­ gård och Per-Erik Finne, -som för- närvarande ·sitter i FSU:s styrelse, kommer att återväl­ jas. ytterligare . fyra namn _ skall föras fram vid förbunds­ mötet i Nykarleby. Dessa pos­ Höstmötet verkar att bli ter är särskilt viktiga i år om högst intressant. På fältet är vi får en ' ny lag om statligt intresset rätt stort. Femte ' rin~ stöd till ungdomsorganisatio­ ~en vill erbjuda -sina _medlems_­ nerna. föreningars medlemmar till­ Valet av teaternämnd kan fälle till att komma till detta också bli en intressant fråga. möte. Därför har ringen beslu- I verksamhetspl10len föreslår _tat satsa på en buss till Nykar- styrelsen att -en teater- och leby: Bussen avgår från Solf kultursekreterare skall anstäl­ Shell kl. 10.30. Esso Fladan las. Kan de planerna förverli­ 10.40, Centrum 10.50, BP, ligas kommer. teaternämnden . . . att få betydlIgt mer -arbets­ Smedsby 1).00, Kvevlax Hanm- uppgifter ände senaste år:en. nen 11.10. Anvas butik Kuni ­ ll~. &g

Revy i II ringen

. Finne å,.tervald '

\

inte .i styrelsen,

ANDRA RINGEN skall spe­ la revy igen. Det blir pre­ miär i Januari, oCh det finns gott &ro stoff på den kom­ munala fronten. Regissör Ar Olof Sundqvist.

Vid ringens årsmöte diskute­ rades fjällstugan i Ylläs, som man hoppas skall bli skuldip under året. Ännu återstår ca 5000 mark av skulden, och ar­ betet kräver ännu -några tu­ sen marks satsning. Årsmötet återvalde Per-Erik Finne till ordförande i ringen. övriga i styrelsen blev Tom östman, Kaarlo Kirsilä, May Söderlmid, Per Kronqvist, Karl­ Johan Mattjus, Håkan Eklöv, Karl-Johan ~orsselI,--Karl Snell­ me,n och Bo-Göran Nylund.

v-ringen i buss

_

till pö·s tmötet

.Munsala-bor i .verige HAR NI TÄNKT PA ATT ATERVÄNDA'! GE ER NAGRA FAKTA OM KOMMUNEN.

DA VILL \'1

ARBETE pälsdjursodl~gen,

-

som ' är den största arbetsgiva­ ren erpjuder ·tillsamn'lans med den övriga småin­ dustrin rikligt med arbete. l detta nu ,"importeras" arbetSkMt från kringliggande kommuner.

Den livliga byggnadsverksamheten i nejden erbju­ der rikligt med arbete för byggnadsarbetare.' Är intresserad av att återvända och starta eget företag kan påräkna kommunalt stöd vid star­ ten, speciel1{ om ni hjälper till ätt bredda näring&­ strukturen inom kommunen.

-ni

BOSTÄDER -

produktionen av hyresbostäder bar kommit i gång och i år påbörjas uppförandet av 13 lägenheter i Munsala kby och Monäs, ytterligare planeras 40 i Monäs.

KOMMTJNAL. SERVICE -- Utbyggnaden av den kommunala servicen har kom­ . mit i gång och utvecklas fortgående. ­ Vill ni veta mera skriv till kommunalkansliet i Munsala

. 66960 Munsala Finland, de s1;år till tjänst med upplysning~

ar.

Munsala kommun

Industria.Jiseringsnämnden

Aktuefl information:

UTBILDNINGEN

STERBOTTEN 3 Undervisningsministern-:

Fler gymnasier till YRKESSKOLORNAS status måste höjas. De mås­ te hli mera allmänbildande och ge en mera an­ vän4har undervisning än vad som nu är fallet.

Della .säger undervisningsminister VU S u n d. q v i s t, som mener aU det först och främst är lönerna som avgör hur. ett yrke värderas: höj lö. nen .och yrket far ett högre anseende!

REGERINGENS målsättning är alt öka gymna­ seihenägenheten i landets 'u.regioner. Della hety­ der hl.a. all svenska Österhotten måste få flere eller större gymnasier. För att uppnå någonting som kunde kallas halans vill regeringen samti<ligt öka henägenheten: för yrkesuthildning i områden med stor gymnasiehenägenhet.

Intervjun - med minister Sundqvist har formen frågor och svar.

vi kläcka per år, vilket antal är rimligt 'l .

,

- Vi skall inte ha ett di­ rekt tak för antalet studen­ • Hur öka gymnasiebenä­ ter, uta,n antalet bör stå i genheten i svenska österbot- . relation till fortbildningsmöj­ ten? ligheterna. Nu börjar studen- . terna ta de fortbildningsplat­ I I nästa års budget ut­ ser som är avsedda för 4em sägs klart .att gymnasiefre­ som gått igenom mellansko­ kveilsen i olika delar av lan­ lan. det skall utjämnas-o I Syd­ finland där ö"er 50 procent • Vilka är möjligheterna att

.Yrkesskolans status måste ·höjas lönen bestämmer yrkets sta·t us ­ på många håll går vidare till gYmnasiet - sätts ett tak, medan regeringen satsar me­ ra på områden där gymna~ie­ frekvensen är lägre, främst i u-områden där den är under 30 procent. Samtidigt satsar vi mer på yrkesutbildning i gymnasietäta områden för att åstadkomma en balans. ..,- Vi har fått en kvantita­ tiv p1anering av utbildningen först nu. Denna strävar till att jämnställaolika delar av landet i utbildningshänseen­ de. .

• Hur många studenter kan

komma in i högskolor utan men .ett första steg mot studentexamen? öppna högskolor är att stu­ _ Målsättningen är att ' dentexamen avskiljs fråQ icke-studenter .skall komma skolan, ' gymnasieL Student­ in på samma grunder som exaIJlen blir en mogenhets­ studenterna. Under 196Ö-ta­ examen, och inte en slutexa­ let skedde intagningen till men från gymnasiet. Då kan högskOlorna på formella · innehållet i examen ändras, grunder, och de reella förut­ och samtidigt bör institutens sättningarna för icke-studen­ - tekniska, handels O.S.V. ­ ter är fortsäUningsvis små. läroplaner samordnas, sam­ - För att icke-studenter tidigt som gymnasiet kan gö­ skall beredas samma möjlig­ ras mera Yrkesbetonat. Allt heter krävs en samordning detta skall ~a'Pa förutsätt­ mellan högskolorna, någon­ ningar för alla att studera ting som ,hittills inte fU1Jge­ vidare. rat på grund av högskolornas autoJiomi. Målsättningen är • När kan studentexamen att studentexamen slopas, slopas!

förutsättningar . att besluta om vilken nivå de går in för.

- Enligt; detta betänkan­ de skall kanalerna mellan olika utbildningssektorer va­ ra öppn~ den som går över från en sektor till en annan • Eleverna måste besluta skall inte behöva börja från sig för vilken nivå de väljer ' början. Detta är en lång­ siktsfråga, men regeringen i ett tidigt sk~de i grundsko­ går in för . att programmet lan. För tidigt! skall genomföras.

-Alltför tidigt.

Enligt Programmet får inte Itälä-kommittens betänkande förverkligas så att 60 pro­ skall den teoretiska och prak­ cent går till gymnasiet, me­ tiska grundundervisningen dan yrkeseskolorna står tom­ förlängas med tre år. Efter ma. ­ 11-12 års · grundutbildning • Forts. sid. Il har eleverna långt bättre - Under 197O:-talet bör det kunna ske, men stulientexa­ men bör slopas successivt. Vi borde besluta om detta nästa år för att allt skall kunna genomfÖras under 1970-talet.

T

8

ö S T E R B O T T E NO 973

Torsdagen den 15 nov. -

1973

'­

Yrkesutbildning behövs borde betalas bättre

SVAGSTRöMSSIDAN är ~n

framtidsbransch, säger Kurt

B ä c Ii, 18 år, och elev på

telefonmonrorslinjen vid Yr­

kesskolan i Jakobstad. Men

utvecklingen in6m branschen

är så snabb att ,man borde

gå l skola vart femte år för

att lära sig allt det nya.

finns i Österbotten

FöR DEM SOM -fnllgjort sin läropllkt, d v s gått ut medbor­ garskolanjgrundskolan, finns 1.260 studIeplatser tillgängliga, medan de som har meUanskolbetyg erbjuds 380 platl;er och de som avlagt studentexamen 100 platser.

~ Studieplatserna' som erbjuds dem s~m fullgjort sin lä roplikt­ fordelas så att 250 platser finns i folkhögskolor, 150 i lant­ bruksskolor, 60 I hemslöjds- och 370 platser i yrkesskolor.

Inom det teknisim området finns 180 studieplatser för denna kategori, Inom det merkantila 90, och inom vårdbranscen 150 studieplatser.

*

KURT VAR fastanslliJld som

De som gått ut mellanskolan (eller fått motsvarande g rund­

skolbe~.y?) och i~te är Intresserade av att fortsätta i g ymnasiet

montör på Vasa telefon två

är Innan han kom tU] yr­

kesskolan. J Vasa väntar ar­

betet då han kommer ut

från yrkesskolan om ett och

ett halvt år. Men då väntar

. också ann~n, och möjligen

fortsätter han I teknlllk sko­

kan .valJa folkhogskola/folkakademi 90 platser, yrkesskola 60, tekmsk ·utbildning 90, merkantila 100 och vårdbranschen 50 studieplatser.

*

För- dem som avlagt studentexamen finns ca 25 platser in­ om vårdbranschen och 75 Inom den merkantila branschen.

*

la.

Jag hade jobb som mon­

tör, men räknade med att teo­

retiska kunskaper kan behö­

vas om det blir , sämre tider

och hårdare konkurrens om

arbetsplatserna, säger han. Lö­

nen blir dock inte särskilt myC'­

ket högre efter den treåriga

utbildningen. Ibland ångrar jag

att jag började.

Någon tanke på att hoppa

av efter halva utbildningstiden

har han dock Inte. Tiden som

, gått vore bortkastad. ....

I somras :fobbade han på sin Den vanliga relefontypen måste m~ naturUgtv1s lära sig. förra arbetsplats. De som gått Men Inom brans,c hen duggar nyheterna tätt, nyheter som borde ut ur~esskolan hade inte mAil- uppmärksammas I VM utbildning, säger Kurt Bäck.

.*

(

,

V ndervisningen borde mera sikta in sig på fr~mtiden ga penni högre timlön än de' sättningarna , att forlsätta. _ i oskolade montörerna. teknisk skola i Helsingfors. Ut­ - Men betyget kan ju vara bildningen Inom försvaret räkbra att ha, säger Kurt. , nas' som praktik. Går det Inte Eftllr yrkesskolan väntar ar­ att komma tu I Helsingfprs; är m~n. Han har uppskov ett år, det möjligt att Kurt , försöker och hade tänkt avtjäna värn­ komma tu på starkströmslin­ plikten t Dragsyik. .Men nu jen vid tekniska skolan i Va­ har han börjat tänka om, och sa. skall försöka få en 'fortbild­ ning Inom elektrotekniska Bredare praktik önskas· branschen under armetiden Innan han kom . till yrkes­ med bl.a. datateknik. skolan hade han gått ut mel­ Lyckas : detta, ' ökar förut­ lanskolan. \

*

.

Dehär möjligheterna

1800 STUDIEPLATSER med mer eller mindre yrkesutbildan­ d~ underviSnI~~ står i dag till den österbottniska ungdomens forfogande. DartilI kommer' 500 platser i gynmasierna.

UNDERVISNINGEN är onö­

dlgi mycket inriktad på da­

gens förhållandim, anser han.

Det är klart att man måste

lära sig dagens lelefontek­

nJk, men lika klart bordc

det vara att se framåt och

A.tminstone i viss inån ägna

sig åt morgondagens te~nIk.

.

Skall du studera?

österbottens centralyrkesskola i Vasa är den största yrkes­ utbildningsanstalten i landsdelen. Centralyrkesskolim. har 17 olika linjer, medan Yrkesskolan i Jakobstad har elva.

*

Tekniska skolan i Vasa utbildar tekniker i maskinbyggnad, bilteknik, elkraftteknik, husbyggnad, väg- Q.Cll vattenbyggnad samt )antmäterlteknik. Tekniska institutet utbildar Ingenjörer I maskinbyggnad, elkraftteknik och husbyggnad.

*

Vasa sjukvårdsläroanstalt utbildar sjuksköterskor, hjälpskö­ terskor, medikalvaktmästare och ambulanspersonal, medan barnträdgärdsseminariet i Jakobs,!:ad utbildar barnträdgål'dslä­ rare.

*

På det merkantila området finns handelsskolor i Vasa, Ja­ kobstad och Gamlakarleby och handelsinstitut I anslutning till de: två förstnämnda; och en studentavdelning i Vasa. I Jal{Ob­ stad ges specialutbildning av läkarsekreterare och turistperso­

nal

*

Korsnäs kurscentral ordnar sysselsättnIngsbefrä.ri1j~nde kur­ ser, omskolningskurser, för bl.a. plåtslagare,- svetsare, svarva­ r e och kokerskor. .

*

Kvällslinjen vid Vasa svenska fllcklyceum "är landsdfilens enda aftonläroverk och har både mellanskola och gymnasium.

Och und.ervisningen kunde se Kurt vill Inte ha mera äm­

nen på läroplanen, men där­ litet längre framåt,~r han. emot fick man gärna bredda Bildtelefonen ,k ommer så små­ den praktiska sidan. En hel ningom, högtalartelefonen finns del - som -!tan lärde sig I det redan och många andra nyhe­ praktiska arbetet kommer Inte ter. Men dessa har bara om­ nämnts i teorin. Åtminstone fram i skolan. borde en viBs orientering om nya tekniska lösningar ges, " - Utbildningen är mera cen­ tralbetonad, säger han.

Om även om systemen inte är så hur linjer dras och apparater långt utvecklade att man' kan Installeras har vi hittills bara gå tu för en detaljundervis­ ning, säger him. läst teori, men teori och pra:k­ tik är ju skilda saker, Kurt är hemma l Korsholm.

Senaste år bodde han- i tuter­ natet, men ' DI,! ' hyr han rum I Jakobstad.

Han tycker att utbildningen är kostnadskrävande.

- Skolan l sig själv är Inte dyr, men boendekostnader, mat o. ' dyl. kräver pengar, säger han och räknar med att förra läsåret kOstade honom 3-4000 mark. Studielånet med stats­ borgen och räntestöd är bra, att ta till, säger Kurt.

~

.Ö vergången till grundskolan

skall. göra oss mer jämlika

SVENSKA öSTERBOTTEN är ningen. Hösten 1972 övergick mitt uppe i övergången till de första distrikten I landet grundskola. Den 1 augusti I till grundskola. Reformen ge­ år övergick fem grundskoldi­ nomfördes först i Lappland strikt till grundskola, nästa år och rullar småningom södet:­ går två distrikt medan fyra ut över landet. T.ex. Helsing­ distrikt får vänta till 1975. fors får vänta många år än­ Undervisningen sker, förutom nu på grundskolan. i Kristlnestad, i moderna, och ­ på de flesta ställen, nybyggda, SENASTE HöST övergick In­ om svenska österbotten Jakob­ lokaliteter. stad, Pedersöre, Nykarleby, 'GRUNDSKOLLAGEN antogs i Vörå och KrLstinestad grund­ Finland den 26 juli 1968. Först skoldistrikt till ' gruni;lskola. den 26 juni 1970 kom förord­ Nästa höst 'övergår Karleby

och Kronoby. Hösten -' 197~ är Vasa, Korsholm, Malax och Närpes i turen.

BEREDSKAPEN inför över­ gången 'till grundskola var utomordentlig I Jakobstad, Pe­ dersöre och Nykarleby, till­ fredsställande i Vörå medan man I Kristinestad var dåligt förberedd. I KrlsUnestad sak­ nades t.ex. helt skolhus för grundskolans högstadium.

NU

SKER

undervisningen

provisoriska utrymmen. Nästa år kommer Kristinestad san­ nolik~ att få statsbidrag för byggande a v-- en ny högstadie: skola. I länsinstans har sta­ den prioriterats som etta. De sena$te åren har minst en skola inom svenska österbot­ ten fått statslån. öVERGÅNGEN till grundsko­ la är en omfattade refonn. I de distrikt. där beredskapen är hög innebär övergången inte ­ så stora förändringar, Men

t.ex. för de , "gamla städerna" betyder det stora ekonomiska satsningar, även om statsbidra­ gen också ökar betydligt.

FöR ELEV&RNA ' Innebär re­ formen en förbättring, särskilt ekonomiskt. ~På orter som Pe­ dersöre, Korsholm, Petalax och Närpes, där ~ommunerDa redan i många år gett eleverna de fördelar grundskolan för­ utsätter mat, skjutsning, böcker och, studiematerial ­ märk.s' övergången till grund­ skola , knappast alls.

I

/

Torsdagen den 15

n~v.

-

1973

Ö

S T E R B O T T E N/l 9 73

9

r rkesvalet livsviktig uppgift .

I

på nian måste .eleven välja! .

Lektion i Petaiax:

Ni .bestämmer själva, om er egen framtid EN ELEV i skolans högstadium, framst klaS&.erna ått~ nio, ställs oftp. inf~r frågan : Vad skall jag bli?, Vilke~ yr­ ke skall jag utbilda mig för? Skall jag fortsätta i gymna­ sium, i någon yrkesskola eller skall jag börja arbeta ?

DET ÄR förbindelseläraren, studiehandledaren eller Yr­ kesvägledaren som . kommer med frågorna. Ibland kanske också föräldrarna och andra lärare. Inlian eleverna läm­ nar skolan måste de göra upp en plan för hur de tänker sig sin fortsatta utbildning eller andra alternativ.

- Det ni bestämmer när ni går i nionde klassen här i skolan kan bli avgörande för hur ert liv kommer att ge­ stalta sig fram tills ni blir 65 år.

Så inleder yrkesvägledare IriS G r U s s n e r sin kon­ taktlektion med en klass ' vid försöksgrundskolan ' i Petll­ lax. Genom en linje på tav­ lan har hon illustrerat en människas liv.

Hon har märkt upp 16-årsåldern ' och pensionsåldern. Det är ett långt liv däremellan som skoleleven själv har att be­ stämma över hur det skall bli.

Iris GrUssner redogör för sin ' uppgift som yrkesvägle­ dare och för vad som beaktas när- man gör sitt yrkesval.

Hon slutar med att säga: - Yrkesvalet är alltid ert eget. Det är bara ni själva som avgör vad ni skall bli.

Det är bara era föräldrar som på ett mera avgörande sätt kan blanda sig i ert be­ slut.

Frågan omstudieinrikt.......

ning och yrkesval börjar inte med yrkesvägledarens kon­ taktlektion. Nej, frågan tas upp så snart eleven kommer tiij högstadiets åttonde klass. Det är skolans förbin­ delselärare eller studie hand­ ledare som för frågan på tal. Genom frågeformulär försöker han hjälpa eleverna Efter sio l{Ootaktl(~I{tioo dela·r yrkesvägledare Iris Griissner ut informationsbroschyrer tiD ele­ att välja rätt inriktning., Un­ der nionde skolåret hjälper verna i högstadiet i Petalax. han dem att göra uI?P en plan klass men som inte känner för framtiden och--att j;räffa enskilt. Vid behov kan yrkes- och fått dem att förstå yr­ vägledaren koppla in en psy- kesvalets betydelse. ' Den un­ - varann. Alla känner inte hel­ avgöranden om fortsatt ut­ ga människan får idag i långt ler..lärarna. En högstadieelev kolog eller annan expertis. bildning.

- Ungefär 25 % av ele- .högre grad än förr bestäm­ sitter endast 5-6 timmar verna går vidare till yrkes- ma Över sig själv och sin in­ per vecka i sin egen klass. De Förbindelseläraren' är ock­ säger . Runo - riktning. Då _var det. föräld­ övriga 25 timmarn~ . vandrar så skolans elevrådgivare. Han vägledaren, talar med eleverna om deras Ö s t vall, studiehandledare 'rarna som till största delen ' han omkring i specielklasser ­ och gruppundervisningsrum. problem. Han tar hand om och förbindelselärare i Peta- ;. hade avgörandet i sin hand.

Vid föräldramöten och ' ge- En mycket stor del ' av min avvikare och sådan,a elever . lax. Drygt en tredjedel av ' tid går åt till att försöka an­ som har svårt att anpassa våra elever fortsätter till nom direkt kontakt med ' ele­ sig till den skolform - den gymnasiet. Dessa · kan upp- vernas föräldrar förSÖKer vi passa eleverna till den stora skjuta yrkesvalet. De andra . få fram de.r.a s synpunkter. skolan~ Vi gör dock vad' vi stora skolan - som högsta­ måste göra något' slag 'av val RUJl'o ':Östvall är för ,övrigt kan för att· komm_a tillrätta dieskOlan vanligen utgör. med problemen.

De elever som har större i skolan. För många blir. det kritisk till dagens stora sko­ problem eller som inte vill_ i verkligheten någonting ·h elt . lor. I samtalen med. elevernE,Y I högstadieskolan i Peta~ tala med /en av skolans lära- ' annat. Det kan vara föräld~ handlar det -ofta om problem lax finns 430 ' elever och 38 . re tar yrkesvägledaren hand ' rarna eller-rena slu.mpen som som berör skolan. avgör. Vi har åtmfnstone lärt - Det finns elever som lärare. · Det är normalt för om . . Denne testar först ele­ ven och sedan samtalar man dem fundera på dessa frågor suttit ett par år i samma landsdelen.

*

Bankern'a sköter-'studielånen

Staten ger b,orgen, råntestöd

DET liR BANKERNA 80m .sköter studielånen,. men ~ 8taten @ in som borgenär och ger räntestöd. Ränt~stödet lir " för närvarande halva procentsatsen, säger lrunkdir. Nils-Olof K a­ r e Il. -Den!la form av studiestöd beviljas den som under minst

*

*

Finlands banks åtstram­ ning skall Inte på.verka studielå.nen, . sä~er Nils-Olof KarelI.

bankdir.

STUDIEPENNING är en annan form .av studiestödet.

Detta är ett statligt bidrag sOm inte behöver äterbetalas.

Studiepenningens maximibelopp är 500 mk 1 gymnasier, 600 mk 1 yrkesutbildande . läroan­ stalter och 700 mk l universi­ tet och högskolor.

borgar fÖl' följande: 2.200 mk I gymnasier: 1500 i folkhög-sko­ lor, 5.200 i yrkesutbildande lä­ roanstalter, 5 .500 i universitet och högskolor, samt 7.200 i högskolor utomlands och 6.600 l andra läroanstalter utom­ lands.

Vid utdelning av studiepen: !lingen tas speciellt. hänsyn' till den sökandes utkomstmöjlighe­ ter och studieframgångar.

FINLÄNDSKA medborgare ka n erhålla studiestöd för stu-' dier ut.omlands. om utla ~dsvis­ telsen är tillfällig. Äv en ut­ länning Bom studerar I Fin­ land kan beviljas studiestöd.

*

STUDIELANET är dock det stöd som ' är mest känn­ bart. För Innevarande läsärär maximibeloppen som staten

*

*

DET liR VIKTIGT att an­ hälla om' studielån i god tid;

sex ffiäuader ' bedr iver .studier - ,id gymnasier, folkaka demier och fo lkhögskolor, yrkesutbildande läroanstalter, universitet ~h högskolor.

säger Karell. Det bästa · är att anhälla redan pä sommaren, om bara studieplatsen är , klar.

För höstterminen måste anhäl­ lan inlämnas senast 1 novem­ ber.

*

TOTALRliNTAN är för till­

fället 8 procent på studielä­ nen. Staten står för ' fyra pro­ cent, .och läntagaren f&r res­ ten. Räntestödet upphör och amorteringen päbörjas ett och ett halvt är efter första ränte­ betalningsdagen efter det. exa-men avlagts, _~ller senast tio är efter det lånet lyfts fÖl'sta gängen. ~

*

,STATSBORGEN är bra, sä­

ger Karell, Tidigare var det vanligen föräldrarna 80m skrev pä borgensförbindelsen, ' och detta var Inte sä lyckligt. Om nägonting hände med barnet, var detta ytterligare en bör­

da.

*

DEN SOM .F ATT studielän måste sköta räntorna, säger Karell. Det förekommer slarv med detta, men det är stränga bestämmelser och kort betal- ' nlngsfrist.

Bankerna måste rapportera försummels'e rna .till - studiestödsnämnden, vilket · in­ te är' särskilt fördelakti&t för syndarna.

..

:

10

ö ,S -TE R BOTT E N/19'73

Torsdagen den 15 nav. -

1973

Svalfberedshap i Kristinestad Svårt ·besätta ledilla tjänster SO~ ETT A V FEM grwldskoldistri!d j svenska österbotten övergick Kr~stinestad senas­ te höst till grWldskola. Beredskapen var då lig. Samarbetet inom distriktet Ilar inte ' löpt så bra. I staden har fWlnits -ett statligt läroverk till vilket de begåvade barnen och de som haft råd har sökt sig. Det fanns inga utrymmen för grundskolans högstadium.

Nu arbetar högstadi~t i provisorisk~ utrymmen och med ­ frånsett en enda - enbart tillfälliga lärare. ' '

r d,a g håller man i Kristi­ tjänsterna vid högstadiet. nestad på att övervinna en Rektor Paul S (l n d e l i n del av svårigheterna vid plus ett par lärare till vär­ övergången. De provisoriska vades från Sverige. Av hög­ utrymmena i det som byggts stadiets 18 hel- , eller deltids­ till kanslihus och där skolan anställda lärare är endast arbetat är rätt ändamålsen­ en kompetent med fast , an­ ställning, resten har interi­ liga. Bristerna på inventa­ 'r ier och undervisningsmate­ mistiska tjänster med en rial förbättras efterhand månads uppsägningstid.

I Paul Sandelin har Kris­ som de leveranser som var utlovade i augusti inkom­ tinestad fått en kunnig och mer. energisk rektor för grund­ Det största problemet är skolans högtsadium. Han är lärarsituationen. När skolan född kristinestadsbo och har skUlle starta i augusti fanns lärarexamen i Finland. Som ..-­ endast en kompetent lärare många andra lärare sökte med ordinarie tjänst. Annon­ han sig till Sverige där han sering, efter sökande till fortsatt stuiderna. Han är tjänsterna hade inte gett b1.a. utbildad psykolog, Han önskat resultat. Den som ha,r arbetat på , länsskolav­ fungerat som rektor under delningen i Umeå och -har övergångsåret 1972-73 läm­ tjänst i ' Burträsk. nade sin tjänst. Inga förbe­ - Hans tjänsteledighet utgår redelser var gjorda' inför med detta år. Just nu år

sk~l~ta~~:klig

omständighet var att hela sex av de lära­ re som tjänstgjort i med.­ borgarskolan i distriktet ha­ ·· åld d e uppnått en s å h og er d k If" 'gt grun s o 01'­ a tt d e en ll ordningen kunde få pension.

I deD stadgas nämligen att lärare som fyllt 58 år får ta . pension vid övergång till grundskolsystemet.

Den nästsista kompetenta lära­ ren sökte och fick förflytt­ ning till lågstadiet. , I det skedet . kopplades länsskolavdelningen i ' Vasa' in. Det fanns en del icke­ komp~tenta sökande till

•

Minst nlO

Det betyder katastrof för verksamheten vid högstadiet i Kristinestad efter nyåret.

Högstadiet i Kristinestad arbetar med en sjunde och en åttonde klass. I sjunde klassen finns 75 elever och i åttonde 120 elever. Under ' pögstadiet sorterar också det tidigare statligt samly­ seets tredje - femte klass.

De två senaste åren har inga elever intagits till sam­ lyceet. I de tre klasserna fillDS 17, 33 och 42 elever. ' Även gyinnasiet har över­ gått i stadem! ägo, men leds aven särskild direktion och rektor.

Med mellanskolklasserna medräkna'de administrerar rektor Sandelin elva klasser med 287 elever; Av dessa ryms sex klasser i de till­ fälliga utrymmena ' i kansli­

~:~rt~~~:! t;ek:~:ti;i!t:~ ~~~e;~ a~~~:~::~::::~~~::s~

efter n~året. Flyttar , han flyttar avell hans fru som också är lärare i högstadi­ t E d /d l" ­ e . D av e an ra ararna h d edd 1 t tt h •• ar re a~ m ea a an overgår bIl annan verksam­ het vid nyåret. ' - Reser Sandelin kommer hela ansvaret att falla på ' mig, och det är en situation jag inte klarar upp, säger prorektor Henry. Danie1sson.

Då" blir , jag tvungen att ut­ nyttja min rätt till en må­ nads uppsägningstid, säger prorektorn Henry Daniels­ son.

.

gymnasler ,

ATMINSTONE' NIO GYMNASIER kommer det att finnas I svenska österbotten sedan grundSkOlan genomf'Örts. Om kom­ munalmännen i Pedersöre och Kronoby får som de' vill kom7 mer det att fiunas ytterligare tvä, dvs, ett gymnasium I varje gnmdskoldistrlkt. ' '

Gamlakarleby svenska samlyceum har just nu mest elever 1 -landsdelen. Tillsvidare fortsätter ' man som hittills med även meII8.llBkolklasser. Gamlakarbey hoppas även i fortsättningen få ta hand om gymnasieundervisningen för elever frän Krono­ by.

Jakobstads samlyceum har övertagits av staden och arbetar numera med endast tre gymnasieklasser. Mellanskolklasserna admin,! streras av grundskolan. Elever från Pedersöre-Ess~ Punno-Larsmo måst~ tiIisvidare söka sig till Jakobstad för att få gymnB..!lieundervisning.

Det statliga gymnasiet i Nykarleby har övertagits av staden.

Undervisningen sker J gamla seminariets lokaliteter. Gymnasie­ eleverna kommer från hela Ny'karlebynejden.

Vörå samskola, har övertagits av kommunen, Mell8.I}l!kolkals­ sema har blivit grundskola. GymnaSiet kommer att fortsätta som hittills. ­ I Vasa kommer det att ske stora förändringar. Lärarhögsko­ lan övertar en del av skolväsendet t Vasa. Resten blir kommu­ nalt. Det kommunala gymnasiet inryms i nuvarande pojklyceet 7 och blir en skola för såväl flickor som pOjkar.

Vasa: svenska samskolas gymnasiekl'asser flyttar ut till Kors­ holm och blir kommuna.lt gymnasium.

I Petalax grundskoldistrIkt pågAr gymnasieundervisning and­ ra lret. Undervisningen sk~r t Petalax kyrkoby uf: s lokal.

I Närpes , pågAr gymnasieundervi~fng första året. ~kola:n på Mosebacke håller just på att byggas ut. '

serna håller till i saml seets y . b~ggnad. k GråuPPfunderl~lsmngen s er p em o lka ' t bl . f lkh " k l P a ser .a. l o ogs o an i Lappfjärd dit man måste trans orte a l ' '- ' d b ss p r e everna _De u.

r

* Un derv's mngen .

I

f y JI. er

inte kraven

Samma dag som skolan började i höstas levererades elevborden. Då fanns ' inga möbler 4- lärarrum och expe­ ditionen. Klassrummen sak­ -' nade bl.a. svarta tavlor.

Den -första veckan arbe­ tade skolans elva klasser med sex lärare.

- .vi 'beklagar oss inte, säger rektor Sandelin. Vi be­ Jilagar bara att arbetssitua­ tionen varit sådan vid sko­ lan och att den fortfarande inte fyller grundskolans krav. , Vi börjar nu ha en skola som fungerar efter det gamla systemet. Grund­ skolans principer pm själv­ studier, åskådlighet och ar­ bete i grupp kan vi inte till­ lämpa.

Kunskapsmässigt kommer ,~everna inte att nå samma nivå som mellan­ skolans elever.

Däremot kommer de troligen att nå en hög grad av självständig­ het oC;h bli företagsamma in,divider.T.ex. i fysik- och kemi-underv~sningen har vi :mtt lov att försöka komma tillrätta med ytterst enkla hjälpmedel t.ex. leksaksbilar.

*

IiaIssmmmen börjar bli någorlunda. Nyligen fick vi nya katedrar 80m går på bjul och som M anpassade för overhead'­ projektorer. Rektor Paul SandeliD och prorektor Henry Daniels- ' son M glada ät alla nya inventarier som kommer även om leveranserna är flera månader försenade.

* Varför brister det?

fler än vad de i framtiden kommer att bli. Detta bety­ Rektor Sandelin beskyller der att Idet temporärt be­ inte någon. Men frågorna hövs både mera utrymme hänger hela tiden i luften och fler lärare än vad det medan vi ser på skolan och , kommer' att behövas när diskuterar den aktuella si- man efter ca tre år kom­ 1 tuationen. mer in i en normal rytm.

-:- Varför var beredskapen Att rektorn övergick till så bristfällig? annan tjänst, att sex lärare - Har det kliCKat i plane­ tog pension och att en ville ringen inför övergången , flytta över till lågstadiet till grundskol~ ? blev klart först i ett sent , skede.

- Varför har inga kompe­ Slutligen försäkrar skoldi­ tenta lärare sökt till hög­ rektören att alla beställning- ' stadiet i Kristinestad ?

- Stämmer det som ryktet ar på möbler och undervis­ säger att parti- och ningsmaterial gjordes i god tid men att leverantörerna språkpolitis ka motsätt­ inte hållit terminerna. ningar bromsat plane­ Om den situation söm kan ringen ' och förberedelseruppstå vid nyåret ' om rek- ~ n,1l? ' torn lämnar sin befattning - Kan de beslutande orga­ . nen i staden lastas för ' säger Lavast att detta är en angelägenhet för läns­ uppkomna situationen? '­ skolavdelningen. Under själ­ va skolåret är det den som 'Skoldirektören optimist förordnar tillfälliga tjänster.

- problemen kommer Att kompetenta lärare in­ att lösas te söker till Kristinestad be­ ror givetvis på att de i förs­ Skoldirektör Gustav L a­ ta hand söker sig till df­ vas t ' ser mte pessimistiskt strikt med god beredska,p. på situationen. Han erkän­ ner att besvär och motsätt­ Beslutsfattarna ningar inom de beslutande har inte bromsat organen förhalat vissa verk­ ställighetsfrågor.

Byggan­ Stadssekreterare Kaj det av kanslihuset kunde på- . B j ö r n i försäkrar att sta­ börjat nästan ett år senare dens ledning ochbeslutsfat­ än planerat p.g.a. besvär. tande organ ställt sig posi­ "

*

*

Kommunreformen in­ förlivandet av Tjöck, Lapp­ fjärd ' och Sideby med sta­ den - medförde- olägenhe" ter och dröjsmål. Vissa om­ ständigheter kring övergång­ en till grundskola ledde till att eleverna i högstadiet just nu är ungefär hundra

tivt till skolsektorns behov, - , Grundskolans äskanden och skolnämnd~ns budget betraktades som en helig ko.

Resonemanget i stadsstyrel­ se Och fullmäktige var, att pruta kunde man var som helst men inte inom skol­ sektorn.

Torsdagen den 15 nov. '-

öSTERBOTTE~/197

1973

S

'~Nu

kommer vi hem: vårt enda nöje!'

FAMILJEN BJARNE ftERG från Veikars, Korsholm, böl' tiU dem som tänker återvända til) Fin­ land nästa sommar. De har söld statugt bostadslån Od1 tänker bygga egnahem i Veikars. Bjarne Berg och fru Lisbeth har varit l Sverige sedan 1962. De har två barn. Pojken, som år äldre, skall börja gå i skola nästa. höst. Bjame är målare och bor för närvarande Sundbyhcrg nära

Stockholm.

*

Bjarne Berg tänker bygga pä arrendetomt av hemgärden 1 Veikars. Av Korsholms kom­ mun har han prioriterats pä 64:de plats av 82 som söker statligt bostadslån. T länsIn­ stans har han fått förord med förbehåll för att Qyggnadsplat­

~Tllml;nftmllllllnnllnml,mnllt

•

FLER GYMNASIER

• Vilken är yrkesskolornas framtida stams!

Yrkesskolornas status 'måste höjas. De måste bli mer allmänbildande och ge en un'dervisning som är mera användbar ' också inom and~ ra sekto~r. Nu 'leder de inte _till annat än ' ett avgränsat yrke.

• ' Hur ge praktiska yrken högre status!

_ Detta är en lönefråga j hög grad. Nu råder brist på byggnadsarbetare, och löner­ na har höjts betydligt. För några år sedan gick bygg­ nadsarbetire arbetslösa, och skolade om sig ' föl' andra jobb. Men en ökad efterfrå­ gan och högre löner ger ock­ så ökat intresse för praktis­ ka jobb.

Sydösterbotten

får basindustri

KLARSIGNAL för den länge planerade cellulosaindustrin

i , Kaskö kom senaste vecka. Skogsägarpla,n erna på en

'- Det enda nöje \il har är 'F inland. säger Bjarne. För bar­ nen t.ex. existerar julbocken inte någon annanstans än där.

Vi har varit hemma alla jular.

Själv är Bjarne intresserad jäga re, och ' deltar alltid i älg­ jakten 1 Veikars. Denna höst har han varit hemma över två helgar, Bjarne for fii) rsta gång­ ~n till Sverige 1955, Sedan var han hemma någon tid emel, lan. Hittade bia fru Llsbeth, som är hemma från Höstves, 1964 reste _ man till , Västerås ' och bosatte sig senare, j Sund­ byberg.

Tanken har alltid varit att vi skall tillbaka till Fin­ land. Det gär bra att skjuta upp avgörandet ett är ,I taget. men nu när barnen tikall börja 1 skola måste det bli ett a v­ görande, - Jag ,r äknar inte med att jag skall fä det bättre ställt ekonomiskt. Det är mycket an­ nat som drar till hemlandet, VI vill Inte aU barnen skall växa upp i storstadsregionen.

Det finns massor av känslo­ mässiga och trivS'3lfaktorer Tio kronor och sextio öre i tinUnen tår Bjarne Berg ut rör som talar för ett ätervändam­ jobbet som målare på acl(ord, och räknar med att den slutliga timpenningen skall börja röra sig omkring tjugo kronor: "

de.

Äntligen:

egen industri i Sydösterbotten Skogsbotnia fick ' delvis ge' vika. l de~ nya- bolag som bildas kring kaskö­ fabrilmn, Metsä-Botnia Ab, får ' Sk9gsbotnia 51 procent av aktierna, och de' privata träförädlingsind~strierna No­ kia och Serlachius tillsammans 49 procent.

Byggnadsarbetet kommer igång redan nästa år. Un­ der byggnadstiden beräknas arbetskraftsl;lehovet till 1000 personer. Då fabriken står färdig skall den bereda ar­ bete åt c. 400 personer. Där­ till beräknas behovet av ar­ betskraft i skogs- och trans­ portarbeten till 1000 perso­ ner. Byggnådsarbetet skall vara klart 1977. \ Den nya fabrikens årspro­ duktion blir 220.000 ton sul­ fatcellulosa. Man anser att råvaran gott och YRI skall räcka till: undersökningar visar ett överskott på 2,3 milj. kubikmeter per år, me­ dan kasköfabrikens behov blir c. 1 milj. kubikmeter.

Kostnaderna för den nya fabriken beräknas till 500 milj: mark, ja kanske sum­ man stiger till 600 milj. mk.

Närpes och Kaskö har na­ turligtvis inte så stor ar­ sen inte ligger inom planerat svårighet att få arbete som betskraftsreserv att man på område. Den , ligger dock -I mälare. Vissa kontakter har långt när kan ,klara den nya centrum av Veikars och nära , han haft. Han. vet att det_jl.!St fabrikens behov, speciellt då Intill det område som kommu­ ' Qu finns hur mycket som helst ' under byggnadstiden. I ok­ nen köpt och tänker byggnads­ av Jbete för en målare I va­ tober var antalet , arbetssö­ planera. Chanserna att Bjarne satrakten. En fördel är att kande i , Närpes '59 personer, får lån är goda, han klarar sig behjälpligt med men mån räknar med att Han räknar Inte m~d nägon f"mskan. antalet skall öka under vin­

- Problemet är att utbild­ ningsplaneringen att gå i takt med samhällsplaneringen, och helst ett stycke före. Denna planering har kommit igång först nu.

• Får vi ett akademiskt pro­ letariat? /

- ___ Talet om den akade­ miska arbetslösheten har jag inte tagit riktigt på allvar.

Hittills har akademiker kun­ nat placeras på arbetsmark­ naden. Den akademiska ar­ betslösheten är också ett av­ löningsproblem. och ofta stäl­ ler t.ex. de många humanis­ terna orealistiska förvänt­ _ ningar.

- För att nå jämvikf rpås­ te vi styra intagningen-till högskolor. Vi har 'ökat stu­ dieplatserna i bl.a. medicin, tekniska och naturvetenskap­ liga ämnen. Men vi har brist på lärare, barndagvårdare, sjuksköterskor, turistfolli O.S.v.

- Det tokiga är att da­ gens beslut ger utslag först om 4--5 år, dagens misstag syns först då. För fyra år sedan ~ars sjuksköterskeut­ bildningen ned med 2.000 platser. I dag har vi sjuk­ sköterskebrist, och måste -öka platserna med 1.000 igen.

• Kan vi vänta satsning på vuxenundervisning f Vi har haft en rik flora 8!V institutioner för vuxenun~ dervisDing, medborgarinsti­ tut, fOlkhögskolor, organisa­ tioner o.s.v. Situationen har varit kaotisk. Nu sitter en kommittk med uppd~g att koordinera vuxenundervis­ Dingens ' fornier, se över statsbidragsgrunderna och göra 'nyttan större.

Omskolning är en del , av vuxenundervisningen som kan skötas av kurscentra.Jer­ na. Men dessa kurscentraler ger i dag i hög grad dEm un­ -

term~aderna.

Dock måste stÖrsta delen av arbetskraf­ ten tas utifrån.

Enligt avtal skall Kaskö stad ha 200 bostäder dispo­ nibla då fabriken är upp­ byggd.

Byggnadsfirmorna står ,klara för att köra igång bostadsbyggandet, men un­ der byggnadstiden måste man ' antagligen ocksA. gä in för barackinkvartering för en betydande del av arbets­ styr~an.

I en kommentar säger kfge-ordföranden Uno Svart­ bäck att beslutet kom myc-' ket lämpligt för Närpes del.

Man har haft skäl att befa: ra en nedgång efter de se­ naste årens högkonjunktur, men den nya fabriken ger arbete just de år man be­ farat skulle bli värst. ,Han , påpekar också att service­ näringarna i Närpes får ,s tor nytta av projektet.

Miljövårdarna har kämpat emot den nya fabriken. En del markägare blir lidande då man 's kapar en sötvat­ tensba:ssäng vid Närpes ås mynnirig. Miljövården bör 'ä gnas stor uppmärksamhet, säger Svartbäck.

dervisning yrkesskolorna bor- ningsminister började vi sy­ de ge. Yrkesskolorna bör ta na förutsättningarna för ett över grundutbildningen, me- samhällsengagemang inom dan kurscentralerna skulle skolan, och , konstaterade att ge den komple~rande under- 'det inte fanns några iagstad­ visningen. På 'så Sätt ~u,ade ' , ga.de hinder för detta. Vi har man undvika , att ,dessa båda ' utarbetat regler för den ~ går pA varan6ra. finska verksamheten i sko­ lan, regler 80m liknar dereg­ • Kan bana till ,h emvändan­ ler 'SOm :g äiler rör en arbets­ de emigrui.tB , tA ,s peeiabm- plats. Po1i~ verksamhet får bedrivas. men d.en får in­ dervisnig i finska! te .stör.a skolarbetet.

- I ' årets badget finns för första gången anslag för spe­ . ciaIundervisning i modersm~ let för hemvändande emi­ granier. Behovet av stödun­ dervisning för finskspråkiga barn som gått något Ar i svensk skola och skall in­ lem~as i en finsk skola är stort. På samma sätt kan även svenskspråkiga få stöd­ undervisning i finska.

- Inom ramen för under­ visningen skall e1evemaoCk­ så få lägga fram synpunkter. men läraren bör undvika att tala rör.sin politiska larg.

Detta kräver ,tolerans ,och yrkesskicklighet av tärarna.

- Många har frågat om eleverna också skall ha rätt att välja böcker, läroböcker o.s.v. Dessa grundfrågor bör • Hur långt får d~n politis- , dock fastslås aven objektiv ka v~rksamheten i skolan gå ! samhällsiustans, men skolrå­ den kan förstås rekommen­ --- Då jag blev undervis- dera.

,

12

öSTERBOTTNISKA

POST E N

Torsdagen den 15 nov. -

1973

SöU fortsätter inforIllera FältinforInation

• I

~OInlllar,

, i DEN INFORMATION s9~ Svenska' österbottens ungdomsförbund ger både hemrpa,varan­

de.. och emigranter i Sverige skalJ få en fortsättning nästa år. Detta ansåg i varje fall I den s.k. koordineringskommitten som senaste vecka sammanträdde i Vasa. Mötesdelta­ garna var nöjda med den information som hittills getts i Österbottnislia Posten och upp­ manade till fortsättning. / , Fyra alternativ till uppfölj­ ning diskuterades: en fortsätt­ ning i ÖP, som- nästa år kunde ge ut 6-10 informationsnum­ mer, en presskonferenstum,e i en fältinformation Sverige, hemma under industrisemestern samt slutligen möjligheterna att få olika företag och stat­ liga verk att fungera in! orma­ tivt under juli månad. .

rades att SÖU borde tala med valkretsens riksdagsmän och på olika sätt skapa opinion för a,f l man i fråga ' om bostäder skulle skilja menan det expansi~a Helsingfors-området och landets u-regioner, särskilt då kustområdet som kan vänta sig en betydande , återflyttning om bostadsproblemen .kan 10sas. '

...

ningar görs långt före industri­ semestern i juli, liksom det i komroitten fI-amhölls att den nu pågående kampanjen bör sikta längre fram i tiden än ett eller två år. Det sades ock­ så att kampanjen är viktig, då den visar 'den hemmavarand'e befolkningen, att österbotten håller på att förändras,

I

Till koordineringskommittens ÖP-informationen och fältin­ Rent konkret uppmanades I möte hade kallats följande performationen hemma tilltalade SöU att undersöka vad som Isoner: landshövding Martti Viikommitten mest, Däremot ,ställ- enligt förefintliga planer skall' tanen, sparbanksdir, Gösta de den sig tämligen tvivlande byggas nästa år samt att av Stenberg, postbanksdir. Risto till en presskonferens i Sveri- de data som finns försöka gö- Malrni, komm. dir. Bror Hagge, särskilt som statliga medel ra en översikt över bostads- ström, komm, dir. Bengt Sten­ för en dylik knapp.ast skulle byggandet; förslagavis åren wall, dipL ing. Risto Nurminen, erhållas. .

1974-1976, där också finansie- pol. mag. Karl-Gustaf Kunnas, Vid sidan om 4en direkta in-, r ingsniöjligheterna skulle beak- stadsing. Gunnar Smeds, byggformationsverksamheten disku- tas. nadsing. K E Nyman, länsar­ terades tämligen ingående boEnligt SöU :s " uppfattning kitekt Sulo KalIiokoski, arbetsstadsproduktionen, _ som på borde fältverksamheten 'skötas kraftschef Jaakko Mattila och grund av Finlands banks åt- av unga studerande, 'som' till komm. dir. ' Håkan Nordman. gärder och en rad andra fak- sitt förfogande skulle få aktu- Samtliga hade dock inte möjtorer hotar att bli betydligt, ella data om företagens behov lighet att delta i ~ötet. Ett anspråkslösare än planerat. av personal samt ' nödvänd~ga nytt möte skall hållas i decem­

Det -' poängterades att bostads- adresser till dem som anstäl- ber, då mera preciserade för­

frågorna måste få en lösning- ler_ folk. Från företags håll , un- slag skall föreligga från SöU :s och i det sammanhang~t note- ' derströks, att de flesta anställ- sida.

'. .

't._ F~amUedmfpoOrml.meagra,

uppmanade byggnadsing. K. E. Nyman, som mU' ~ K,.-G. Kunnas, Vasa respektive Jakobstad. ___~_---:, , _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ __ _ _'____

I

S · · I '. be·· k

OV]elIS {artIst so · k"apsmanaden Ulld ,e r·vans .....

'

O

VÄNSKAPSMANADEN ,mellan Finland och Sovjetunionen pågår som ' bäst. Det största evenemanget i Österbotten blir besöket av de fjorton artisterna från Sovjetunionen. Den 20. 11. uppträder de i Vasa -stadshuset och den 21. 11. ,- kommer de till Jakobstad.

De bägge SFS ungdomssek­ Det är den sovjetiska filmen tionerna står bakom en film­ "Ambassadören" som visas kl. förevisning i Vasa den 8. 12. 14.30 på Kinema. Biljetterna är endast tre mark. Filmen handlar om världens första kvinnliga ambassadör: maqa­ me Kollontay; som represente­ rade So"jetunionen i Stock­ • holm under en lång tid. ~ I ett VARA STöRSTA mål inför spännand~ avsnitt får vi be­ nästa verksamhetsperiod är vittna hur' hon ordnar hemliga slutförandet av renoveoringen förhandlingar under ' krig~t och 9ch 50-års jubileet i början därmed lyckas få en freqsupp­ av augusti, konstaterade görelse mellan Finland och Bengt Beijar vid Singsby uf:s Sovjetunionen. årsm~te senaste o~s~ag. ReSFS-avdelningen i Ny~~rleby novermgen har hittills gått håller sin traditionella fest den ,_relativt bra och man börjar 1. 12. ' på kvällim. Den 2. 12. snart med målningsarbetena. ordnar Jakobstads-avdelningen Siktet var inställt ~å att hål- ett seminarium på dagen. Vid -la julfest i år, men dessa dessa oägge tillfällen deltar av­ planer får nog tyvärr skrin- delningschef Fjalar Björkqvist läggas. och en repreSentant för So­ vjetambassaden.

Det - gångna året konstateraFram till den 12. 12. väntas des ha varit verksamhetsrikt sammanlagt fyra sovjetiska bå­ med olika insamlingar, aukti­ tar till Vasklot. Här har SFS­ on, tävlingar oc~ , naturligtvis avdelningarna utmärkta möj­ renoveringen av lokalen. ligheter till konkreta vänskaps­ Vid årsmötet valdes en stor träffar med besättningarna. fest- och jubileumskommitte, Rysk undervisning ges i Va­ med Sigvald Storm som sam­ sa arbetarinstitut på tre nivåer. mankallare, att handha och Ny lärare från denna h~st är planera återinvignings- och ju­ merkonom Gösta Olin, som bileumsfesten. Danser 'kommer studerat ryska i Moskva det också att hållas i egen lokal senaste året. En nyhet är den inkommande år, om V ringens ryska konversationen på ons­ alternativa danser slår väl ut· dagar kl. 19.40. Alla som vill Man ' har för avsikt a,t t också friska upp sin ryska kan kom­ nästa säsong delta i dc olika ma med här.

• ringtävlingarna och hoppas gi­ Henrik Fågelbärj , vetvis , på samma goda resultat som i år. , Ordf. Beijar berörde även re1sen gick i år relath,t smärt­ problemet med att talkoarbe­ fritt och styrelsen fick följan· tama nrlnskade efter hand och de utseende: ordförande Bengt man diskuterade olika lösning­ Beijar,' viceordf. Mikael Ström, ar. Sedermera har Rederi Vaa­ sekreterare Åke Storm och Jan· ­ sa-Umeå skänkt ' 5 st fribil­ Erik Hall, kassör Göran och jetter att lottas -ut mellan tal­ Åke Strandberg samt Stina koarbetarna på invigningsfes­ Ström, Sigvald och Sven"-Olof fil. .

Storm samt Håkan Åkerman ten.

Gustav SkuthäUa saU ordförande. Pojkjama fr.v. är All Ahlbäc k, Tore Westergå.rd, Hans Ingves­ BeBe Valet av medlemmar till sty­ som medlemmar. ~ .... Jtednnan, RAkan Nordmaa ocb Paul UndeII. '­

Singsby ul

I omvalde BeiJear

I

*

Torsdagen den 15 nov. -

öSTERBOTTNISKA

1973

POSTEN

13

Stör's taa merikabrevet '

o Atlanten -som gatt MÅNGA BREV har under årens lopp gått från Finland till Amerika. Just nu är närpesbol'na på väg med det största "amerikabräiv" som någonsin frambe­ fordrats över Atlanten. I veckor har man skdvit, ändrat och repetcl'at på de { delar av brevet som skall åskådliggöras. Den 24 november skall " Amerika­ bräive" framföras på Lemko Hall i Yonkers, New York. r­ , - Det är ett stort företag inför det -som förestår i tondet här, - konstaterar Närpes fallet. uf:s ordförande Per-Ole , L u n­ Vi håller med honom. Att en reser till d e Il när vi hälsar på i Yt­ ungdomsförening termarkgården där revygänget Amerika för att spela -revy r.epeterar ungefär en vecka fö­ nästan .på Broadway - är imre avresan. Oj, oj, så många ponerande. detaljer det varit att ordna.

Flitigaste författare till AmeLundelI är den som gärna rikabräive är Mari-Ann Esch, skryter över När~s, men den Björn Forslm och Trygve Erikhär gången ligger-cret en stor son. För instuderingen svarar portion av respekt och bävan de två förstnämnda. Sven-Erik ---------.----,------------.---dern 7-15 år äger dock inte rösträtt.

Wester sköter musikalisk instu­ dering och ackompangemang. Även några folkdansare kom­ mer · att medverka.

Sånginslagen kommer att va­ ra extra många. Några gamla paradnummer från tidigare re­ vyer haro~kså plockats med.

Endast ungefär en tredjedel går på dialekt. Man har strä­ vat efter att spela mer än van­ ligt på högsvenska då man räk­ nar med att andra än närpes­ bon kommer att se revyn och att det för mångakanske t.o.m. är besvär med att förstå svep.s­ Ungdomsföreningen återval- ka. de enhälligt Fjalar Holmqvist "För den röda tråden i revyn till ordförande. Efter att sty- svarar Mari-Ann Esch och Ar­ reJsen konstituerat sig sitter ne Seppälä som skriver brev Bernhard Kiviniemi som vice- till Amerika. Det de skriver om KARLEBY UF beslöt vid ordförande, Margaretha Biskop , åskådliggörs av drygt 20-talet sitt årsmöte på tisdagskväl­ sekreterare och Clas L.a xåback medverkande i närmare 30 len att sänka medlemsåldern. kassör. Medlemmar i styrelsen nummer. Flertalet av de mest

Lägsta- ålder för medlem har är ~iveca Westman, Bror Ja- kända spexmakarna i Närpes

tidigare varit 16 b. Nu ge­ kobsson, Michael Hagström, är m~d. . , ' J­ nomfördes en radikal juste- Ann Britt Kåla och Lenita Detär hängivna och trogna

ring "som iJinebär att före- Laakso. Utom föreningen fun- teater- , och revyaktörer som

g Dan Laxåback som före- reser "over ther" ningen j fortsättningen tar erar . e. De t"ar d e nmgens bokförare: Tre bingo- värda. Vi önskar dem lycka _ i ~ emot medlemmar redan "id grupper tillsattes vid årsmö- till! _Clas Westeriund och Erik Ingels ser ut över Närpes "som Hg­ ger där som en ungmö, \ väntande på sin friare I aftonrodnaden, 7 års ålder. Medlemmar j ål- tet. .

Seg

I(arleby -uf

öllpnar_dörren

för _ 7--15-~ringar

I

*

fruktbar, grönskande och \'aeker".

-

.

Prenumerera på ~asta å:rs -tidningar • vza SÖv.- Sa här enkelt är det

"-.-­

Priser 1974

Sätt kryss i rutan fär de tidningar Du önskar helt eller halvt ar; ~m .ou. inte finner d~ tidningar Du önska!... bl~nd de upprciknade, skriv . VECKOTIDNINGAR 12 m~n..

12 m~n.

6 m~n , In tidningarnas namn pa de tomma raderna. . . ej delbet. m. delbet , ej..delbet, 3 rater 26 nr ~Iöm inte att fylla i namn och adress pa baksidan av kupongen..: Du kan la~na kupongen till p~sten utan frimärke. SöU betalar portot! · _ .

Damernas Värld •••••••••• 109,29 37,40 5~15 . l=ibjAktuellt' ·, ..••••••••••• 111,75 " 37,90 58,25 - - ­ GAVOPRENUMERATION - julklappen s~m är ny 52 gånger i aret!

Husmodern A .••••••••••• -I-Jusmodern _B . .••••••••••• Min Värld .••••••••••••• SE ' ~ ......••••~ •••••••• Veckojournalen •••••••••• Vecko-Revyn •••••••••••• Aret Runt A .•••••••••••..

-A-ret ~unt B _.••.•••••• .- •.

104,85 ' 35,45 97;30 - 33,40 86,50 29,85 118,65 " 40,55 11,8,20 40,65 97,70' . 33,55 105,05 36,85 97,45 33,40

SPECIALTIDNINGAR

12 m~n .

-;

52,05 ­ 46,..,­ 58,55 62,70 51,95

JAG BESTÄLLER FÖLJANDE TIDNINGAR (kryss I rutan) Helt Halvt ~r Ar

51,85 6

m~n.

Ca 10 % prisförhöjn.

Allt I ~emmet •••••••••••••••••• Allt om Mat ..•.••••••• : •••••••• ~ . .Teknikens Värld ••• .• •••••••••••• Veckans Affärer •••••••••••••••• Vi . Föräldra.r ••••••••••••••••••••

SERIETIDNINGAR

47,55 45,15 76,20 149,05 40,60 12 m~n :

O

O

O

El

All t- i Hem~et .••••••••• Allt om Mat

O

...•...•••

Husmodern (med jult... ) ••

O

O

reknikens Värld

O

,O

Min Värld SE

O

O

Fantomen

O

O

O

O

Kul med Asa-Nisse

Veckojournalen ••••••••

O

O

91 :an

Vecko-Revyn

••••••••••

O

O

••••••••••••

O

O

O O

O O

••••••••••••

..... .......... ........ ..................... .

-

"

•

' Buster Dennls

•••••••••••••••••••••••• .•••••••••••••••••••••••

Cantomen. . ••• , ••••••••••••••••• i...illa Fridolf ••••••••••••••••••••

91:an •.•••••••••••••••••••• ~.

Seriemagasinet ••••••••••••••••••

52,90 50,70 55,95 38,70 56;20 .

56,10

~r _

Fl B/Aktuellt

Aret Runt

6 mAn.

~r

Damernas Värld .•••••••

..................

41,85

Helt Halvt I

. ......... . .......

............

......

Vi föräldrar ..........

Veckans Affärer ........ ...................... ...................... ................

)

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O O

o,

I

Prenumerationen börjar .•.. / .••• -74 J

I

Delbetalning (jan., febr., mars) önskas O

.n ....

ena ..

.nt"

t ...

P'

1-­

/

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

.

Torsdagen den 15 DOV. -- 1973

Folkdansare drimknade" i mängden MEDPARESAN till Avesta fanns också en busslast folk­ dansare från Vasa folkdans­ iPlle. Atta ' pM' uppträdde med 2-3 danser vid alla tre konserterna. Värdar för dan­ sarna var By folkdanslag.

~ Folkdan~arn~drunknar i J ularbodagens._ tillställningar, konstaterade -By folkdanslags ordförande , och dansledare Mats Eriksson. Om _vi skall fortsätta utbytet borde det ­ kanske inte ske i anslutning till detta evenemang.

Det .ä.r ett mäktigt brus när "A vestaforsens· brus" brusar ut från estraden på JularbodR~en Kontakten etablerades för ett år sedan då fyra' par var konserten. Lördag kväll hölls med vid Korsholms Gilles be- ett gemensamt samkväm med sök i Avesta 1972. Folkdansa- värdar och gäster. Då var det re från By gästade Finland l så många som ~ille uppträda somras.

Hur fortsättningen att dansarna inte heller då fick skall bli får man lov att ta en en chans. funderare på.

Nu har vi ju inte ens De unga dansarna från Vasa Jularbodagen i Avesta är en stor händelse. I l\r hade man gäster från Amerika, Norge hunnit dansa tillsammans - en folkdansgille var dock mycket och Finland, över Ilundra musikanter på estraden. Närmare 2.000 personer såg och hörde gång, säger Mats Eriksson meli nöjda med -resan. Även om ock­ som publik eller medver_k ande de tre konserter som gavs. Korsholms Gille stod för upp­ beklagande. så de erkänner att man ~ inte märksammade insatser. Med ett par tangon knep gillet det mesta bifallet under konser- ' På söndagen - medverkade hann få någon _ordentlig kon­ . " terna. även dansare från By i Jularbo- l takt med sina värdar.

*

Skivproducentspetsade öronen

då korsholmarnn spelt;tde tnngo

'

Jularbodagen är eJ;! stor -fest- ..---/ Det är nästan så det ryser ver upp på en plattform. längs ryggen när spelet dras Längst bak på e~ annan platt­ dag i Avesta med omnejd Det o ; igång. Den stora ridån glider form grupperar -':sig Korsholms var år 1968 som Jularho Gille i 4t sidan. Mitt på estraden i Gille i sina vackra blå-rq,da bildades. Arets Jularbudag var / l juset från en ..enda strålkas­ dräkter och HagI!inds trekk­ den sjätte i ordningen. I år sltulle Calle Jularbo ha fyllt 80 tare sitter åttioåriga Verner spelsklubb från Norge. år. Hela året har _gått i jubi­ J ernberg och spelar A vestafor­ Då brusar Avestaforsen mäk­ leets tecken men själva huvud­ sens brus på ett litet tvaradigt dragspel. Ljuskäglan vidgas och tigare från estraden i Avesta festen hölls 6 juni i Calles fö­ - DERAS SÄTT at.t speja tango är alIcfeles...utomordentligt. åttaåringarna Jan Haglund och teater än ' vad den numera gör delseby By med en publik på ,Just så skall tango spelas.

Mikael Larsson faUer ID i me­ i verkligheten. Den verkliga 3.000 personer. forsen är tämjd genom en Orden är Ebbe Jularbos och omdömet gäller Korsholms lodin.

Gille. damm och två kraftverk. Ne-=' Under sex år har endagars­ Samtidigt som nästa ramp danför dammen ligger .Daläl-, evenemanget svällt ut till två DE HAR, LAGT NED mycket arbeJ;e på stämövningar. De­ tänds ,kommer första ledet av vens fåra nästan uttorkad, dagar. Man har börjat bjuda ras enhetliga dräkter har sto-r betydelse. Hela deras fram­ trädaqde på estraden vittnar om spelglädje och kärlek till 'Jularbo Gille in på estraden klipphällarna som slipats -av Igäster. Till tre konserter med ­ fr-ån .;arsin sida;. griper drag­ fQrsens vattenmassor .ligger 500 personer på vardera, slut­ musiken." ' spelen som står färdigt- på es­ blottade, människans förstörel- såldes biljetterna på några Allt detta konstaterar Ebbe - Södra Dalarna är en mu- tragen och faller in i me!odin< severk är nästan fullständigt. timmar, Jularbo med. ett varmt leende. sikalisk trakt, konstaterar han. &!;lm ,redan då blir till ett brus.

Han berättar att han är den. Ingenstans i Sverige 'finns det· Sen tänds nya ramper och enda av Carl Jularbos barn så tätt av spelmän som just som följt i faderns fotspår när här: På ,tonfallet är det lätt nya rade~ av spelmän vandrar det gäller musiken. Han bor in. Till vänster på estraden numera i Stickholm men missar att förstå att mycket av Ebbe grupperar sig ett tiotal · fiol­ aldrig ett Jularbo-everremang i Julatbos hjärta . finns kvar i spelmän, bakom dem ett tiotal gitarrister. TrulI!slagaren kli­ Avesta. .. . (aderns hemtrakt.

Ebbe lularbo:

I

lItst sa skall tango spelas!

I

W '.4

.......

$. wn:tA...

w

$d , ''''

w .......

F

. ,.eflluilll.,...........

lf'IIIe,..s~.,....bL.-III""

. _ .. . _ .. . . __

ÄvsändarejBeställgre

Frankeras ej-I

söu betalar

portot

Namn (tydligt)

söu

Adress

Handelsesplanaden 10 D

Postnr

Postanstal t

65100 Vasa 10

--

Vasa PTK:s tillstgncJ N:o 129 _

......... • '.st&s

O't7'&s

. • , .......

e' .......... wt'tst:u

•• '.'.......

*

Ebbe Jularbo bor i Stockholm -men på Jularbodagen finns lian alltid på plats I Avesta för att stampa igång JuIarbo giUe.

Torsdagen den 15 nov. -

OSTERBOTTNISKA POSTEN

i973

111111111111111 ~IIIIIIIIIIII UlUlIIIIIIIIIIIII

1111111111111111111111111111111111111111111111'

•

•

DANSLISTAN

15

~LARBO~AQEN

från Korsnäs. Korsnäs uf pro­ . testerade såväl beträffande eg-I Musikanterna från Haglands na som - Taklax uf:s kvällar. dragspelsklubb spelade tekniskt Vid fördelningstillfället för det- oc.h taktf~st ~en vis!lde ~~­ ta område var alla eniga om att I mmstone mte mom r<l:men for Taklax borde få fij,rre kvällar.' konserten prov på den nyanse­ Lokalen är syfabrik och verk­ ring som Korsholms Gille och samheten går på sparlåga. mindre grupper av Jularbo Gil­ Många antyder t.o.m. att Kors- le, briljerade med.. näs uf enbart drar nytta 'av Början av konsert; rna var föreningens namn för att få fint upplagda. "Polo" famnade flera kvällar. in hela världen och alla åldersKorsnäs uf har fått en kväll grupper i Jularbo-musiken. Sen mer 1~74 är vad de har i år. avbröts , temat genom ' några Nu protesterar de dessutom moderna nummer, en poporkes­ emot att grannför~ningen -Peta- ter, en sångartist och en . ung laxuf -fått en kvall mer. sånggrupp~ En ' enväldig pro­ Huruvi~a protest~n all~ skall, gramproducent int~ "Polo" - tas upp blI behandlIng nar den •Johansson - hade gj<1l"t åta­ kom in ' för sent skall fest-I ganden som arrangqrerna fick fördelningskommitten avgöra lov att hålla. D.e som fram­ vid ett möte i anslutning till trädde var - 'inte ' 4åliga, men

höstrnötet i Nykarleby.

Jularbo-stilen bröts på ett myc­

ket störande sätt. Dessutom Aldst och yng'lit på estraden vid JuJarbodagen var Jan Haglund, 8 år, Verner Jernberg, 80 är,

OrkesterbestälIningal' kom dessa in~lag, särskilt på och Mikael Larsson, 8 Ar. _

före 20 novemherlördagen, att inskrä?ka på de I " . ., • --_---------------------~­ gästande grupeprnas program. Just lordagens konsert ar avlVasa 11284.

Nu har i alla fall den fest­ - - - - - - - - - - - - - - 1 sedd att domineras av gäster, Vid senaste års tävling vann fördelning styrelsen fastställt ·na. Nu kom popmusikinslaget , .

SP Insect, Vasa, med Seinäjoki­ sänts ut till föreningarna jäm­ arna sända in skriftliga be- att bli ett synnerligen domine- I morgon kväll hålls uttag-Iorkertern Suikkis på andra ningstävlingar till FM för pop­ plats. te förteckning över A · & M:s ställningar. På basis av be- rande block. band i stadshuset i Vasa. Tills­ - - - - - - - - - - - - orkestrar och deras priser. Fö­ ställningarna fördelar kansliet Alla höll dock masken', Hel- vidare är endast tre band a n­ re 20 november bör förening­ orkestrarna. En regel är att samma orkester säljs engast hetsint rycket från de två da- mälda, Om det finns något ös­ tre kvällar till samma förening. garna i Avesta var överväldi­ terbottniskt band som inte känt Ö~terbottniska gande. .

Itill tävlingen går det kanske att anmäla sig' ännu i dag, Ansökningstiden för den ledig­ DIVERSE SVEN-ERIK GLADER Ring ' i så fall Harry Piha, tel. anslagna ungdomssekreterartjäns­ Österbottnisk ungdomstldnlng Jakobstad, INnls nd ten i Kronoby Den iakttagna person som togd här-rned till denkommun 20, 11. förlänges 1973. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _......._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _..., Medlem av tldnlngarna.e en svart mocka-handväska vi ,ö"' förbund l övrigt hänvisas till annonsen dansen i Nykarleby Ungdomsgård I I österbottniska Posten av den lörd. 10. 11. bedes för undvikande l'IdnlngeJl utkommer varle 4 . 10. 11;173. av obehag återlämna den till sam­ torsdag ma ställe. .

Kommunalstyrelsen Reda ktör

i

II

*

I

POp- FM Vasa

'Kronoby kommun

I

Posten

'e ...

~

u. S; A.

SUMMER JOBS 1974 SUMMER Jons

E.nastående

~~rokokobingo"

i Jurva

18. Il. kl. 13 I Jurva )3amskola utdelas ett verkligt imponerande urval stilmöbler,,,husgeråd, rikligt med kaffe m.m.

Varor för 7000.- , i huvudsak stilmöbler. Tvåspråkig ut­ ropning.

Bussar: Koi~i~to · fr: Corona-baren i Pörtom 11.45 via När­ vijoki kby. Strandlinjen fr. Petalax kl. 11.00 via Malax 11.30 och SarvijokL Jurvan Urheilijat ­

PER-ERIC ANDERSON

Thousands of highly paid (summer on'l y) jobs exist in the U. S. A. in most occupations. In fact a working holi­ day.

RANCH HANDS BARTENDERS DRIVERS . LIFEGUARDS HOTEL STAFF WAITRESSES CLERKS SECRETARIES I-IOUSE M0THERS DISHWASHERS MAClHNE OPERATORS ETC. ETC. INTERESTED? WRiTE AT ONCE TO THE GLENEAGLE EMPIA>VMENT BUREAU . P. O. BOX 2 PORT ERIN ISLE OF MAN GT. BRITAIN.

Redaktion: Jakobsgata:D 18

Jakobstad, tel. 135511

Redaktör I Vasa S-E. Glader

Handelsespl. 10

.o,

teL

1.3 522

REDAKTIONSR,M)ET:

Alt Snellman. ordfilrandt' Gustav Skuthälla, Hans Ing­ vesgård, Kurt TaxelI och Erik Bärnas.

PRENUMERATIONSPRlS

1973 Helt $.r • ••••••••••• _ e .. 8:.....

Halvt Ar •••••• :'-3:. -.~ .

8: GO Kvartal ••••••-.:.-. ~=-:.: .'. 2:26 Skand.1navten ......-•• :e-:-.-..... U:­ övriga länder ... _ ......- 17: .....

Lösnummer ••.•.•• u . ....: 26

..•.•

I

ANNONSMO'ITAGNINQ: SOU:. kansI1, Vasa; te!. ' t.3G72 ocb 15372

.OP:. ANNONSTJANS'l JT-expedltlonen, JakobstaG Jakobsg 13. teJ. 13 MG JT·kontoret, Nykarleby, ' te!. 20 024

Annonser bör Inlämna seJla8t

måndag ld. 16, tID SöU-kIulsllet

SeJlSBt kl 19

KASSA OCH BOKFORING

Jakobsgata.D 18, Jakobstad

teL ' - 13M~

.

ANNONSPRlS: I texteD

P

L U T T

at

t4

.•..!-' •

• • •• •• •• •

1:­

Efter te.xteJl ....•• • • •• --: 90 MInstjl annonsavgIft .• Ui:­ Bestälnd plata · - : 20 per . mm FARG:ANNONSER: MIn1mlstorlek 209 mm tilläggs­ pris - : 30 spmm qch t'ärg.

FörenlngsspaIten per rad GO p.

österbottniska PosteJl anSvarar Inte för ev. skada som tllif~ gata annonsör på grund av fel I annODSer som tnrtngts eller som på grund avpostförsen1ng Inte InftirtB , begärt n~er. .

Jakobstads rrycken och ridnings

Aktiebolag, Jakobstad 1973

-".

Ö S,T E R B-O T T N I S K A

16

I

POST E N

15 nov. - ,197S

..

!ltltlIllItHHIItIOOUlHIItIIIft IlllllllllllltlIlltUMltttll1llUttll11RtUItHtllUlIHIllIIUMUllUlIUlIlltNtlUHIIIHIUllllltllltllllltlnHtlllllllltlllllUlltttIIUIUtlIUlltltlllIIUlllllllOOllllllllllllllllllllllltlllllllltllllfltlllNtltllIlIIlIlIUlllllllUlllltlUlltlllllUlltlnlltllIlIIlltllllllllllllllllIllItflItUHIIIHltflJUlUIIUri!mIllInIHllllllOOliJUIllIIllflUUlUItIINIIIIIIIUIlUIIIIIIIfHIUIHUiIH"1I1IlIIt1 ~-

'Ingen har frågaJ'

~ Maxie fan}ier inte

I komma tillbaka!,

;_=_=_ .

-I

INGEN HAR FRAGA:r, svarar Max H o I m D ä s, I på vår fråga skall du komma hem, Maxie. På två I irhar jag inte talat med ' någon finlandssvensk ~ journalist.--'led Drotts ledare har jag inte haft I kontakt- sedan förra sommaren. Någon ÖlD-IedaI re har jag i~le hört av på många år. Den enda diskuterat ~ed är K~hervo ~f Ursin. ' ~ MAX HOLMNAS har i öst vunnit I!wenska mäs-

I terskapet i maraton och på 30~OOO met~r, och

~ dessutom en lång rad andra tävlingar.

Samman­ :! lagt ett tiotal lagerkranliial' hänger på väggarna i hemmet i .Södertälje. Ifbhnnäs är finländsk med-

;;

i !

~

Ijag

=_;_~

: =

i

r;; Fio~n~lan: d:; sr~e:pmre s e:n:'t er:ared~enmh~a ni~o~: a:N:erJ?oJ!1ag:ch arkVI' nätl e'

===_

:==i =~

*

ta "nkt Det finns massor av Idrottspriser, rnästerskapsmedaljer, pokaler, lagerIö-ansar och -nyttoföreDrott vid flere \tävlingar och komma tillbaka till Finland, mål i ~rja och / Max HoJmnäs ombonade och trivsamma hem I Södertälje.

I

kom på så sätt in i årsstatis- säger han. Inte så länge jag

~ tiken såväl i Sverige som Fin- tränar och tävlar och har det hemma och sköta arbetet till eller några gånger per vecka Att Max har blicken in­ så välordnat som nu. Det den del han nl\ gör. är han med på förening.ens ställd mot OS framgår också . ~ 'land.

I Finland hal" tidni~garnä skulle dröja länge innan jag I samma hus som ha.;i-bor gemensamma träningar. av hans resonemang. Det är

skrivit 'om att Max Holmnäs . skulle få det lika välordnat i Rolf Hesselvall -och Stefan svårare att kvalificera sig i kanske skall återvända till Finland. Om det fins de möj- Johansson, två andra ' framSiktet instållt Finland, säger han. Har man

h~mlandet. Att man borde ligheter som tidningarna an- gångsrika långskubbare i Enpå EM och OS klarat kvalen där kan det ordna ett lämpligt arbete och tytt, borde man ordna det så hörna IF. Göran Högberg också finnas något att ·hämta . bostad åt honom osv. för någon lovande löpare som och Urban Larsson är två -- Nej, jag tänker inte i EM och OS. Det skulle va!===_

•

*

E_~==

-=_~_

.,~

~

.

~

ge;-f~;:tä~a!~n;:.i~r~~it i;ä' nu~o~;tÖä~;:O~I~e~. med ~rä- ::d:o~'~~~::a:: ~/~::~~:~ ::::rs;::~t ;:!~:r:a::k:~ ~~i!:::~~~ ~~~~~: :!nk~:~ i= ~ länge, ler Max.

ningsmiljön

r

Finland i, all-

bästa långdistanslöparklubb.

;~ästa(e på långdistans i

~verige

I

l

~ .

den friaste idrottsmannen i ä r inte någon måttstock på

~===_

•

~

-

Vi -har sökt upp honom i Max trivs bra i Enhörna hans hein i "Södertälje. Han IF med såväl klubbledning är rätt nygift.- Frun är hem- förstår /de idrottsmän som som kamrater. Han bor i utma från Tjöck. Leo öster- vill söka sig söderut underkanten ay Södertälje med '

*

~.

~

;== = =_~ .

EM, :08

Sverige. Det verkar inte som idrottsmännen här ' skulle Vara riktigt· intresserade av landskampsuppdragen. Det är

att man har någonting att hämta i, internationeli kon­ kurrens.

Det är friheten som är det

Vilka är dina närmaste mål, Max? - Nu skall jag först trä.. na hela vintern. Framme i maj får vi sedan· se hur for­ men är. Då skall jag avgöra om jag skall försöka kvalifi-

gång till friheten att få välja tävlingar och vilket land ha~ skall representera. Han trivs bra i kamratkretseh i Enhörna IF. Men även där betraktas han som något av en särling och bohem som

::;~na:.eriOd på vintern, Sä-!:~i~~=!n~e:a~~~ :;:; ~!:;::!!!e!!:a~:!~a stor- ~~:nd:t:r~om:: ~~:n~ . i_~= = =

backs syster Arja.

Ge andra förmåner Jag .liar det bral ' .

=

ii

De ' har träffats genom idrotten. ArJa är sjukvårdare och har bra jobb i Södertälje. Max arbetar på Scania

- Här har jag inget be- det massor av parkvägar att hov _av tränig i söderns sol. springa på.

Vintern är kort i Södertälje.

Föreningens -ledning har De senaste åren har det inte ordnat så att han får börja varit snö just aHs. Man .kansitt dagliga arbete kl. 10.00 hålla i gång året runt. . och sluta kl. 16.00. Orten 'Max tror på en jämn trä... Enhorna ligger 10-15 km

;;:

~~ ~

W"" :,~:,::m,:",:~:" ::",::::~,:~::", :ru":,: ~:,:,:,,:,:, ,m'::I::I:I IU::'~:I:~ I I"':::II"'I.:I:"::II::I:::::"'~':I I I "U 'I"~I:'K:':':"'::':':b:":':':"' I" " _, ," ",I BOTTNISK NORDIVAL f rono Y n valde Sundström

SLUTLIGT BESLUT fattades på söndagen i Vörå om att det skall ördnas en Nordival i österbotten konimande som­ . mar. Tidpunkten är fastställd till 26-30 juni. Huvndarran­ gemang är ett ungdomsseminarium på Juthbacka, en blås­ -musik- ' och folkdansfest i Vasa, vissångstävlingen om ti­ ,teln Nordens så)\gfågel och två hembygdsfester i finska österbotten, närmare bestämt i Kaustby och Jalasjärvi. .

~

Beslutet· om Nordivalen fattades vid ett möte Som hölls efter det seminarium som Pohj9l a:Nordens ungdomsrepresentantskap iyasa län ordnade på

Vörå ~ folkhögskola fredagsöndag. I mötet deltog sju re­ presentanter från Tröndelag i Norge, P-N:s ungdomsrepresen­ tantskaps sekreterare Gustaf

af Hällström, x:epresentanter representanter. Landshövding för finska österbotten och för Martti Viitanen skall inbjudas IU- Q. de intressegru~p~r som berörs ' att ~li ordförande för nordiav evenemanget- mom Svenska valrådet. ­ österpotten-, totalt ett 20-tal , GUSTAV SUNDSTRöM.. valdes I stort är programmet för ti~ . ny ordförande för Kronoby . personer. fastställt.. ungdoms_ och nykterhetsförening .N ordivalen redan Till ordförande för arbetsut- Organisationer som vill "hop- vid årsmötet. Viceordförande blev skottet valdes Sven-ErikGla- pa på" med delarrangemang Per-Håkan Näse., sekreterare Ca:­ der och som medlem från P-N:s borde låta höra av . sig inom J;ita Krook, kassör Anp-Len Ris­ ungdomsrepresentantskap Hen" . ' ka och info-sekreterare ' Folke rik Svarfvar. SöU och de fins- denna månad. Någon gång i Renlund. övriga l styrelsen är ka ungdomsförbunden skall december skall nordivalrAdet Klara Kronqvist, Susanne ödahi. också utse varsin representant och arbetsutskottet samman- TQre Bjolin, Bo-Erik Myrskog och arbetsutskottet. komma för att fastställa pro-o Kjell Byskata. grammet. Samtidigt kommer ÄI1SJ'l'!.ötet diskuterade nya stadI en honnörskommitte för. . gar, vilka tas upp på extra med- ____ · l en - nord'lvaIr åd et - mbJudan om deltagande att lemsmvte· " den 16 november. Barn­ Nord lva skall de tre landskapsförl>un- sändas ut samt uppgifter om teater, föreningsfotboll och even­ den inom länet samt konst- Nordivalens innehåll och pro- tuelIt Ishockey finns med i pla:­ kommissionen uppmanas utse gram att delges allmänheten. nerna föl' verksamheten.